Utvärderingsenheten Rapport nr 2004:233 pol.mag. och ekon.mag. samt alla med fil.kand. och fil.mag....

UtvärderingsenhetenL U N D S U N I V E R S I T E T

Över fakultetsgränserna

Rapport nr 2004:233

En utvärdering av gränsöverskridande utbildning inom Lunds universitet

Över fakultetsgränserna En utvärdering av gränsöverskridande utbildning inom Lunds universitet

2

Utvärderingsenheten Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel: 046-222 94 53 Fax: 046-222 44 36 E-mail: [email protected] Internet: http://www.evaluat.lu.se ISSN 1401-775X

3

Innehåll 1. Gränsöverskridande utbildning 4 2. Fakultetsöverskridande utbildning inom Lunds universitet 5 3. Genomförande av undersökningen 7 4. Utbildningsprogrammens styrning av studier över fakultets- gränserna 8 5. Studenternas fakultetsöverskridande studier 13 6. Innehållet i studierna över fakultetsgränserna 18 7. Sammanfattning 22 Referenser 24 Bilaga 1 25 Bilaga 2 32

4

1. Gränsöverskridande utbildning I den strategiska planen 2002-2006 för Lunds universitet anges målet att ”öka antalet ämnesöverskridande kurser i grundutbildningen och forskarutbildning-en”. Vidare framhålls, att ”med respekt för olikheter skall anställdas och stu-denters medvetenhet om att tillhöra ett gemensamt universitet med dess möj-ligheter till gränsöverskridande och innovativ samverkan öka”, varför ett mål är ”att skapa bättre och enklare samverkan i utbildning och forskning mellan olika områden och institutioner”. Till de prioriterade strategiska insatsområde-na hör därför flervetenskapliga satsningar inom forskning och utbildning, vil-ket innebär att ”universitetets bredd måste tas tillvara genom områdes- och ämnesövergripande verksamheter inom både forskning och utbildning”. Högskoleverket har i en rad av sina ämnes- och programutvärderingar pekat på att möjligheter till samverkan över olika organisatoriska gränser inom och utom universitetet borde tas tillvara för att stärka utbildningens kvalitet. Uni-versitetsstyrelsen uppmärksammade denna fråga i samband med uppföljningen av de utvärderingsrapporter som verket redovisat för perioden t.o.m. läsåret 2001/2002. Styrelsen beslutade att en lokal utvärdering skulle ske av hur sam-verkan tas tillvara i kvalitetsarbetet. Två tidigare utredningar har pekat på begränsningar för att bedriva gränsöver-skridande utbildning inom Lunds universitets kursutbud. Den första utred-ningen (1998) identifierade tre huvudsakliga hinder för en utbyggnad av fler-vetenskaplig utbildning, nämligen förkunskapskrav, antagningssystem och budgetsystem. Utredningen om ”Utbildningsutbudet, villkor och möjligheter” (2001) pekade också på strukturella, dvs. organisatoriska och institutionella, faktorer. Hinder av dessa slag måste alltjämt beaktas. De utgör en del av för-klaringsgrunderna till de resultat som redovisas i de följande avsnitten. Denna utvärdering vill emellertid rikta uppmärksamheten på de drivkrafter som ska-par gränsöverskridande utbildning. I denna rapport redovisas en studie av hur fakultetsgränserna överskrids i grundutbildningen. En sådan undersökning kan endast ge ett grovt mått på hur kursutbudet samverkar mellan universitetets olika områden. Den fångar inte upp de tillfällen då en lärare från ett ämne bjuds in att delta i undervis-ningen på en kurs inom ett annat eller de fall då studenterna skapar nya kom-binationer genom att utnyttja bredden av kurser inom fakulteten. Det vore också värt att uppmärksamma övergången mellan olika universitet och hög-skolor. Enligt en rekryteringsundersökning 2002 har cirka en tredjedel av ny-börjarna vid universitetet tidigare bedrivit högre studier vid annan högskola. Många av dessa kommer hit för att profilera sin utbildning med stöd av Lunds universitets mångsidiga utbud av fristående kurser. Det finns också god anled-

5

ning att framgent undersöka det utflöde av studenter från Lunds universitet, som i statistiken ofta beskrivs i termer av studieuppehåll och studieavbrott. Dagens studenter är mindre bundna till studier vid en högskola. De kan nu-mera utan att byta bostad kombinera en utbildning genom att ta del av utbu-det i en region som når över Öresundsbron. Andelen av nybörjare vid Malmö högskola, som tidigare studerat vid annan högskola, var 2003 större än vid Lunds universitet. Det behövs således en fortsatt undersökning för att fastställa hur det regionala utbildningsbehovet kan tillgodoses genom gränsöverskridan-de utbildning och hur möjligheterna för studenterna att successivt kvalificera sig fram till olika examina ser ut.

2. Fakultetsöverskridande utbildning inom Lunds universitet Studentbarometrarna har visat hur studenterna inom humaniora, samhälls-vetenskap och ekonomi samt naturvetenskap utnyttjar möjligheterna till fakul-tetsöverskridande studier. Bland studenter som registreras på kurser inom hu-manistiska ämnen finns en stor grupp som har basen för sina studier inom andra fakulteter. Inom gruppen heltidsstuderande rör det sig om var femte student och bland de deltidsstuderande om ungefär hälften av studenterna inom grundutbildningen. Humanistiska kurser har således i stor utsträckning funktionen av komplement till andra utbildningar. Omvänt är det vanligt att studenter med primärt ämnesintresse inom humaniora bedriver kompletteran-de studier inom i första hand samhällsvetenskap för att stärka utbildningens relevans för arbetslivet. Relativt få studenter genomför sin utbildning renodlat inom den humanistiska fakulteten. De är färre än de humanister som fullföljer sina studier vid annan fakultet och färre än studenterna från andra fakulteter som breddar sin utbildning med humanistiska ämneskurser. Studentbarometrarna avseende samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbild-ningar gjordes vid en tidpunkt, då dessa tillhörde samma fakultet och behand-lar därför inte studier över den nya fakultetsgränsen. Huvuddelen av studen-terna inom samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar bedriver hela sin utbildning inom S/E-området. Andelen samhällsvetare och ekonomer som lägger in kurser från annan fakultet i sin utbildning är relativt liten. Till de fri-stående kurserna inom samhällsvetenskap/ekonomi kommer många studenter från andra fakulteter dock inte i samma utsträckning som till humaniora.

6

Den bild som redovisats ovan motiverar följande problemställningar för denna undersökning:

• Är utbildningsprogrammen fakultetsspecifika eller överskrider de fakultets-gränserna?

• Är gränsöverskridande utbildning ett reguljärt inslag i utbildningsprogram-men eller en valmöjlighet?

• I vilken omfattning bedriver studenterna fakultetsöverskridande studier? • I vilken utsträckning är dessa studier ett resultat av universitetets utbild-

ningsplanering respektive studenternas egen studieplanering? • Vilket innehåll har de fakultetsöverskridande studierna?

Inledningsvis granskas utbildningsprogrammen inom hela universitetet för att identifiera fakultetsöverskridande kurser och vilket utrymme sådana kurser har i programmen. Fakultetsöverskridande utbildning som sker genom att studen-terna byter högskola ingår inte i undersökningen. Kurserna kan vara obligatoriska eller valfria. Obligatoriska fakultetsöverskri-dande inslag anges i utbildningsplanerna. Utbildningsprogrammen kan därut-över ge möjlighet att välja mellan olika specialiseringar inom eller utom fakul-teten. Ett utbildningsprogram kan betraktas som fakultetsöverskridande, även då det innehåller kurser, som har en annan ursprungsfakultet än den där de erbjuds. Innehållet i sådana kurser är ofta anpassat till den fakultet där de ges. Liknan-de gäller när en kurs inom ett program ges med inslag av lärare från en annan fakultet. Det har dock inte varit möjligt att genomföra undersökningen på denna detaljnivå. En programstudent kan skaffa sig en fakultetsöverskridande utbildning både genom kurser som ingår i programmet och sådana som inte gör det. Under-sökningen gäller också studier utanför programmen och utöver examen. För studenterna är detta främst en fråga om att komplettera utbildningen genom att använda sig av utbudet av fristående kurser. Detta för undersökningen vidare till examina som är helt uppbyggda av fristående kurser. Sådana studier kan givetvis vara fakultetsöverskridande. Möjligheterna att kombinera fristå-ende kurser begränsas av utbudet av sådana kurser vid olika fakulteter och inte minst av förkunskapskraven inom olika ämnesområden.

7

3. Genomförande av undersökningen Under vårterminen 2004 granskades programmens utbildningsbeskrivningar, utbildningsplaner, studiehandböcker och annan information, som är tillgäng-lig på Lunds universitets webbsidor (se bilaga 1). Det kan finnas något ytter-ligare exempel på fakultetsöverskridande utbildning som inte kommer i dagen genom att granska denna typ av dokument. Program som är kortare än 100 poäng ingick inte i undersökningen. Interna-tionella mastersprogram, påbyggnadsprogram, specialistutbildningar för sjuk-sköterskor, YTH och trafikflyghögskolan behandlas därför inte i denna rap-port. Omfattningen av programstudenternas utbildning över fakultetsgränserna undersöktes i termer av antal helårsstudenter 2003 som registrerats på kurser utanför den egna fakulteten. Vidare fastställdes andelen studenter som inom och utöver sin examen bedrivit fakultetsöverskridande studier samt hur många poäng de registrerat sig för och hur många som blivit godkända. Den första kartläggningen gällde samtliga program inom Lunds universitet, medan den andra avsåg ett urval av examina. Utöver ett urval av yrkesexamina ingår samt-liga examinerade med fil.mag. i naturvetenskap och samhällsvetenskap, alla med pol.mag. och ekon.mag. samt alla med fil.kand. och fil.mag. inom områ-det humaniora/teologi. Granskningen har avsett examina som avlades år 2002 samt perioden 2000-2003, inom utbildningsområden där antalet examina är mycket litet. Data har hämtats från LADOK avseende studenter som har be-drivit studier vid andra fakulteter. Dessa data är inte fullt ut jämförbara mellan olika utbildningar. Så långt möjligt har korrigeringar gjorts för att reducera denna felfaktor. Det måste dock erinras om att denna undersökning ger en bild av huvudtendenserna, men kan inte göras exakt på detaljnivån. I ett tredje steg har fokus riktats mot vilka ämnen som ingår i de gränsöver-skridande studierna. Även här har LADOK-data inhämtats och bearbetats utifrån samma urval och samma år som ovan.

8

4. Utbildningsprogrammens styrning av studier över fakultetsgränserna Utbildningsprogrammen kan styra inriktning och omfattning av studier över fakultetsgränserna. En form av styrning avser kurser från andra fakulteter, som införs i utbildningsplanen som ett reguljärt inslag. En annan form är att inga sådana kurser accepteras inom ramen för programmet. En lägre grad av styr-ning är förhanden då studenterna inom ett utrymme för valfria kurser kan väl-ja kurser vid annan fakultet som ett alternativ till kurser inom den egna fakul-teten. Slutligen kan utbildningsplanen sakna valfria kurser utanför fakulteten men likväl ange en öppning, som innebär att poäng från sådana kurser i vissa fall tillgodoräknas. I tabell 1 förtecknas utbildningsprogram som innefattar obligatoriska kurser från annan fakultet. Vissa av dessa program ger också ett utrymme för val av ytterligare sådana kurser. I tabell 2 återfinns program med den lägre styrnings-graden, dvs. med valfria kurser eller tillgodoräknande av kurser från andra fakulteter. Slutligen redovisas i tabell 3 utbildningar som saknar kurser över fakultetsgränserna.

9

Tabell 1: Utbildningsprogram med obligatoriska inslag på annan fakultet

Utbildningsprogram (minst 100 poäng)

Obligatoriska kurser på annan fakultet

Valfria poäng utanför fakulteten

Fakultet Antal poäng LTH Industridesignutbildn Humanistisk fakultet och

Ekonomihögskolan 11 poäng 0 poäng

Civilingenjör i: 1 Datateknik Humanistisk fakultet 3 poäng > 10 poäng Ekosystemteknik Naturvetenskaplig fak. 7 poäng > 10 poäng Industriell ekonomi Ekonomihögskolan 3 poäng > 10 poäng Informations- och kommunikationsteknik

Ekonomihögskolan 3 poäng > 10 poäng

Lantmäteri Naturvetenskaplig fak. 13 poäng > 10 poäng Maskinteknik –tekn.design Humanistisk fakultet 3 poäng > 10 poäng Riskhantering Ekonomihögskolan 5 poäng 0 poäng Teknisk matematik Naturvetenskaplig fak. 8 poäng > 10 poäng Teknisk nanovetensk Naturvetenskaplig fak. 13 poäng > 10 poäng Technology management Ekonomihögskolan 15 poäng + de-

lar av 30 poäng 0 poäng

Brandingenjörer Samhällsvetenskaplig fak. o Ekonomihögskolan

11 poäng 5 poäng

Högskoleingenjörsutb i multimediateknik

Humanistisk fakultet 20 poäng 5 poäng

Samhällsvetenskaplig fakultet

Genusvetenskapligt program

Juridisk fakultet 10 poäng 40 poäng

Personal och arbetslivsprogrammet

Ekonomihögskolan 10 poäng > 40 poäng2

Pol.mag. Ekonomihögskolan 20 poäng > 40 poäng2 Ekonomihögskolan Internationella ekonomprogrammet

Humanistisk fakultet 40 poäng 10 poäng

Systemvetenskapl programmet

Naturvetenskaplig fak. 10-25 poäng < 40 poäng

Technology management LTH 30 poäng + de-lar av 30 poäng

0 poäng

Medicinsk fakultet Biomedicinsk utbildning Naturvetenskaplig fak. 30 poäng 10 poäng Campus Helsingborg Service Management Samhällsvetenskaplig fak 10 poäng 0 poäng

1 Civilingenjörsutbildningarna har skilda fördjupningsinriktningar med ett utbud av valbara kurser vid skilda fakulteter som LTH finansierar. Inom t.ex. ekosystemteknik är 18 poäng är helt valfria medan 30 poäng är valbara inom resp. kompetensinriktning. I kolumnen anges valfria poäng därutöver. 2 Antalet valfria poäng är beroende av vilket huvudämne som väljs.

10

De mest omfattande obligatoriska inslagen finns i utbildningar som bygger på samverkan mellan kunskapsområden inom flera fakulteter. Hit hör interna-tionella ekonom- och pol-mag-programmen, utbildningarna i technology ma-nagement, multimediateknik, biomedicin och ekosystemteknik. Obligatoriska kurser inom programmens ram förekommer inom civilingenjör-sutbildningarna i form av relativt korta humanistiska och ekonomiska kurser. De kurser inom utbildningarna för lantmäteri, teknisk matematik och teknisk nanovetenskap, som hämtas från naturvetenskaplig fakultet är något mer om-fattande. Högskoleingenjörprogrammen utgör en kontrast till civilingenjörsutbildning-arna. Här är endast multimediaprogrammet fakultetsöverskridande medan övriga program endast består av kurser inom Ingenjörshögskolan. Tabell 2. Utbildningsprogram med möjlighet att läsa kurser utanför fakulteten Fakultet, utbildningsprogram (minst 100 poäng)

Valfria poäng utanför fakultet

LTH Civilingenjörsutbildningar i - bioteknik - elektroteknik - kemiteknik - maskinteknik - teknisk fysik - väg- och vattenbyggnad

3 > 10 poäng. dito dito dito dito dito

Naturvetenskaplig fakultet - naturvetarprogrammet

40 poäng, FK , 60 poäng, FM

Juridisk fakultet - juris kandidatprogrammet

20 poäng (kan tillgodoräknas)

Samhällsvetenskaplig fakultet - psykologprogrammet - fritidsarbete o fritidskultur

5 poäng 20 poäng

Ekonomihögskolan - ekonomprogrammet

0-35 poäng

Medicinsk fakultet - läkarutbildning

20 poäng, men kräver ansökan

Konstnärliga området - lärarutbildningar i musik

20, 40-80 poäng beroende på inriktning

Humaniora och Teologi - öst-sydöstasienkunskap - religionsvetenskap

10-20 poäng 20 poäng, men ansökan krävs till utbild-ningsnämnd eller ev. stiftet

3 Se fotnot 1 föregående sida.

11

De olika civilingenjörsutbildningarna ger teknologerna möjlighet att välja kur-ser utanför LTH i delar av programmen som varierar mellan 44-93 poäng. Inom naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig fakultet samt Ekonomihög-skolan finns det tydliga skillnader mellan olika typer av utbildningar. Valfri-heten är i det närmaste obefintlig i de program som leder fram till yrkesexami-na som framgår av listan i tabell 3, medan den är betydligt större och mindre styrd för de program som avslutas med generella examina. Juristprogrammet inbegriper inga valfria kurser som finansieras över fakulte-tens anslag. Däremot anger utbildningsplanen att kurser i handelsrätt, rätts-sociologi, företagsekonomi och nationalekonomi kan tillgodoräknas med högst 20 poäng. Även andra kurser från annan fakultet kan ingå i examen efter ansökan. Dessa fall lämnar dock inga spår i LADOK:s examensregister. Däre-mot kan effekterna spåras i studenternas poängproduktion utanför utbild-ningsprogrammet, som vi återkommer till i ett senare avsnitt. Förteckningen i tabell 3 anger de utbildningar, som vare sig innefattar obliga-toriska eller valfria kurser vid annan fakultet, vilka registrerats i LADOK. Detta hindrar inte att det kan finnas studenter inom dessa utbildningar, som fått tillgodoräkna sådana studier på samma sätt som juriststudenterna. Den innehåller också flera utbildningar som har en flervetenskaplig lärarstab och utbildningstradition. Tabell 3 Förteckning över utbildningsprogram utan fakultetsöverskridande kurser. LTH - Arkitektutbildutbildning Högskoleingenjörsutbildningar i - bioteknik - byggteknik - järnvägsteknik infrastrukturteknik - elektroteknik- kemiteknik - programvaruteknik Naturvetenskaplig fakultet Sjukhusfysikerutbildningen Samhällsvetenskaplig fakultet Socionomutbildningen

Medicinsk fakultet Utbildningen av - läkare - logoped - arbetsterapeut - audionom - biomedicinsk analytiker - sjukgymnast - röntgensjuksköterska - sjuksköterska Konstnärliga området - Musiker-, kantors- och organistutbildningarna - Utbildningen i fri konst - Skådespelarutbildningen

Omfattningen av programstudierna inom och utom respektive fakultet redovi-sas i figur 1 i termer av helårsstudieplatser. Både de obligatoriska studierna och

12

utnyttjandet av utrymmet för valfria kurser över fakultetsgränserna har beräk-nats. Figurens redovisning avser således dessa studiers del av programmets samlade utbildningsvolym. Dessa andelar skulle bli något högre om vi också hade kunnat mäta kurser som tillgodoräknats. Huvudbilden skulle dock inte ha rubbats i någon väsentlig grad. Den är att studierna inom utbildningspro-grammen i stort är koncentrerade till den egna fakulteten. Utbildningsplane-ringen är m.a.o. inte en styrningsfaktor som driver fram någon stor volym av fakultetsöverskridande studier. Endast inom den samhällsvetenskapliga fakul-teten och ekonomihögskolan omfattar sådana studier mer än 10% av helårs-studieplatserna, men då handlar det om fakulteter som intill nyligen var sam-ordnande inom ett område. Den naturvetenskapliga fakulteten ligger något under denna nivå och LTH under 5%-nivån. En väsentlig del av gränsöver-skridandet förklaras av några få utbildningar som bedrivs i samverkan över fakultetsgränserna. Det potentiella utrymme för sådana studier, som definieras i tekniska och medicinska utbildningsplaner utnyttjas endast i mycket begrän-sad utsträckning. Inom övriga områden utgör sådana studier en marginell an-del. Bilaga 2 anger andelen fakultetsöverskridande studier inom samtliga pro-gram. Denna bild av volymen får däremot inte tolkas som att endast få stu-denter får kontakt med utbildningen på andra sidan fakultetsgränsen. För att få kunskap om detta skiftar vi undersökningsfokus i det följande avsnittet från utbildningsplaneringen till studenternas studieplanering. Figur 1. Programstudier inom och utanför resp. fakultet år 2003 (antal helårs-studenter)

13

5. Studenternas fakultetsöverskridande studier I det följande vidgas perspektivet till att gälla studenternas samlade studiepla-nering och utnyttjande av hela det kursutbud, som är tillgängligt för dem. Utgångspunkten för den fortsatta undersökningen är därför examina såväl sådana som är resultatet av programstudier som kombinationer av och med fristående kurser. Den bild som redovisas nedan inbegriper både de studier som studenterna har bedrivit före den examensgrundande utbildningen och efter, liksom parallella studier. Denna del av undersökningen omfattar ett ur-val av examina: Yrkesexamina: Förkortning i figurerna: Arkitektexamen Arkitekter Civilingenjörsexamen Civ ing Högskoleingenjörsexamen Högskoleingenjörer Juris kandidatexamen Jur kand Konstnärlig högskoleexamen i musik Musiker Läkarexamen Läkare Psykologexamen Psykologer Sjuksköterskeexamen Sjuksköterskor Socionomexamen Socionomer Teologie kandidatexamen Teol kand Generella examina: Ekonomie magisterexamen Ekon mag Magisterexamen inom Naturvetenskaplig fakultet FM naturvetenskap Magisterexamen inom Samhällsvetenskaplig fakultet FM samhällsvetenskap Politices magisterexamen Pol mag Kandidatexamen inom Humanistiska fakulteten FK humaniora Magisterexamen inom Humanistiska fakulteten FM humaniora Först måste konstateras att studenterna ofta bedriver studier utöver vad som krävs för dessa examina, normalt mer än en termin. Figur 2 tydliggör detta. Här visas den genomsnittliga omfattningen av dessa studier inom och utom fakulteten. Figuren anger både godkända kurser och kurser som studenterna varit registrerade på. Efter en tid kan andelen godkända poäng komma att öka. Allmänt gäller dock att benägenheten att fullfölja kurserna med tentamen är lägre sedan examen avlagts.

14

Figur 2. Antal godkända och registrerade poäng utöver examen

0 2 0 4 0 6 0 8 0 10 0

T e o l ka n d

F M h um a n io ra

F K h um a n io ra

M u s ike r

S ju kskö te rsko r

L ä ka re

E ko n m a g

P o l m a g

F M sa m h ä llsve te n ska p

S o c io n o m e r

P syko lo g e r

Ju r ka n d

F M n a tu rve te n ska p

H ö g sko le ing e n jö re r

C iv in g

A rk ite k te r

g o d kä n d a p o ä n g u töve r e xa m e n re g is tre ra d e p o ä n g d ä ru tö ve rp oä n g

Störst antal poäng utöver examen redovisas för högskoleingenjörer. Många av dessa ingenjörer fortsätter att studera på civilingenjörsprogrammen. LTH har den högsta övergångsfrekvensen i landet (24%), vilket förklarar en väsentlig del av det stora antalet poäng utöver examen, som anges i figuren. Detta leder däremot inte till en hög frekvens fakultetsöverskridande poäng. Figur 3 nedan visar tvärtom att högskoleingenjörerna tillhör den grupp studenter som är mest bundna till det egna området. Genomsnittligt har också studenter inom humaniora många poäng utöver exa-men. Här har nästan 25% av filosofie kandidaterna studier bedrivits över fa-kultetsgränserna (figur 3). En stor del av de producerade poängen ingår även i annan examen. Bland dessa återfinns även en grupp med dubbel examen, som redovisas nedan i tabell 4. Vi pekade i avsnitt 2 på den stora andel studenter som enligt Studentbarometern läser humanistiska kurser men har basen för sina studier vid annan fakultet. En del av dessa når fram till kombinationer som också ger behörighet till en humanistisk examen. Studenterna använder huvudsakligen avklarade kurser från studierna vid andra fakulteter för att till-sammans med de humanistiska kurserna kunna ta ut en humanistisk examen. Därav följer att en hög andel av studierna över fakultetsgränserna varit exa-mensgrundande, vilket framgår av figur 4 i slutet av detta avsnitt. Många på-börjar dock sådana humanistiska studier utan att tentera av kurserna. Om detta handlar om ett bildningsintresse utan poängambitioner eller ofullbor-dade ambitioner avslöjar inte våra data.

15

Indirekt framgår av figur 3 att de omfattande studierna utanför utbildnings-program och examina främst består av studier inom den egna fakulteten. Denna iakttagelse bekräftar huvudtendenserna från figur 1. Av denna tidigare figur framgick också att programstudier över fakultetsgränserna inom Sam-hällsvetenskapliga fakulteten och Ekonomihögskolan svarade mot en större andel helårsstudieplatser än för övriga fakulteter. Pol.mag.-utbildningen lik-som personal- och arbetslivsutbildningen har en del av utbildningen förlagd till Ekonomihögskolan. Detta kommer till uttryck i en hög frekvens fakultets-överskridande poäng i figur 3. I princip går alla dessa studenter på kurser över fakultetsgränserna (figur 4). Även här uppträder dubbla examina. Härtill kom-mer att ett flertal studenter har kombinationer med humanistiska ämnen i sin examen, vilket visats i Studentbarometern (figur 4). Figur 3. Andel godkända poäng utanför fakulteten av totalt antal producerade poäng.

0%

25%

50%

75%

Arkitek

t

Civ ing

Högsk

oleing

enjör

er

FM natur

veten

skap

Jur k

and

Psyko

loger

Socion

omer

FM samhä

llsve

tensk

ap

Pol mag

Ekon m

ag

Läka

re

Sjuksk

ötersk

or

Musike

r

FK human

iora

FM human

iora

Teol k

and

Volymen av fakultetsöverskridande studier uttryckt i helårsprestationer (figur 1) och andelen producerade poäng (figur 3) har således inom flertalet utbild-ningar en måttlig eller liten omfattning. Dessa mått säger dock ingenting om hur många studenter som går på kurser över fakultetsgränserna. För att besvara denna frågeställning måste vi söka oss vidare i datamaterialet. Figur 4 visar att en betydande del av studenterna lämnar universitetet med erfarenhet av ut-bildning vid mer än en fakultet, men också att skillnaderna i detta hänseende mellan olika utbildningar är mycket stora.

16

Trots den relativt begränsade volymen av gränsöverskridande utbildning leder civilingenjörsprogrammens ofta korta kurser till att nästan hälften av tekno-logerna har inslag av utbildning från andra fakulteter i sin examen. Det är så-ledes uppbyggnaden av dessa utbildningsprogram som driver fram denna höga frekvens. Dessa studier omfattar i genomsnitt 9 poäng, vilket är ett betydligt mindre antal poäng än för de andra utbildningarna i denna undersökning. Tillsammans med studier utöver examen har mer än 75% av de civilingenjörer som lämnar LTH en sådan bredd på sin utbildning. En lika hög andel av juris kandidaterna har bedrivit studier utanför den egna fakulteten men av helt andra skäl. Dessa studier har också mycket större om-fattning bland juristerna, genomsnittligt 47 poäng. En del studenter har ge-nomfört dessa studier före sin juristutbildning. Ett motiv för sådana studier är att de kan ge poängförtur vid antagning till utbildningen vid den juridiska fakulteten. Juristprogrammet har inga obligatoriska eller valbara kurser från annan fakultet i sin utbildningsplan. Däremot kan studier vid andra fakulteter tillgodoräknas i examen efter ansökan som beskrivits i kommentarerna till ta-bell 2. Ett skäl för en sådan ansökan kan vara att kursen bidrar till att höja kvaliteten i t.ex. examensarbetet. Ett annat kan vara att den höjer studentens betygsnivå i examen. Därmed kan studenterna påverka sin situation i den hårda konkurrensen om notariebefattningar, som har en viktig funktion för deras framtida karriärväg. Vid tillsättningen av dessa befattningar kan även högskolekurser som inte anges på examensbeviset åberopas som sidomerite-ring. Juristexemplet visar således på att även yttre ramfaktorer (i det här fallet Domstolsverket) kan ha en direkt påverkan på omfattningen av den fakultets-överskridande utbildningen. En annan sådan påverkande ramfaktor är studiemedelssystemet. Parallelläs-ning av en kurs vid annan fakultet kan ske för att uppnå den poängproduktion som krävs för fortsatta studiemedel. Socionomutbildningen, vissa av vårdutbildningarna och musikerutbildningen är exempel på utbildningar som tidigare varit självständiga högskoleenheter. De flervetenskapliga inslagen i dessa utbildningar har traditionellt åstadkom-mits genom egna lärarbefattningar eller genom att hyra in lärare från andra in-stitutioner. Så är numera också fallet inom logopedutbildningen. Utbildning-en bedrivs således inom flervetenskapliga programinstitutioner. De svarar ock-så för fort- och vidareutbildning inom professionerna. Antalet examinerade från dessa utbildningar med studier utanför fakulteterna är mindre än för övri-ga utbildningar. Exempelvis är andelen socionomer med studier över fakultets-gränserna ungefär hälften så stor som bland psykologerna. Ämnena inom psy-kologutbildningen har växt fram och profilerats i en annan tradition.

17

Figur 4. Andel studenter med fakultetsöverskridande studier

0% 25% 50% 75% 100%

Teol kand

FM hum aniora

FK hum aniora

M usiker

S juksköterskor

Läkare

Ekon m ag

Pol m ag

FM sam hällsvetenskap

Socionom er

Psykologer

Jur kand

FM naturvetenskap

H ögskole ingenjörer

C iv ing

Arkitekter

i exam en godkänd utanför exam en endast reg istrerad

Under 2002 tog 3557 studenter ut examen efter grundutbildning vid Lunds universitet. 218 av dem, dvs. cirka 6% avlade en andra examen, men den här gången vid en annan fakultet. Därutöver examinerades 14 studenter vid en tredje fakultet. Frekvensen studenter med examen från mer än en fakultet be-kräftar den bild av studier över fakultetsgränserna som redovisats ovan (tabell 4). LTH: studenternas oftast korta studier utanför området leder inte fram till en andra examen i någon större omfattning. Ett undantag utgörs av studenter som kombinerar teknik och ekonomi. Naturvetarnas och medicinarnas låga antal godkända poäng efter examen kan inte heller förväntas ge underlag för dubbla examina. Däremot ökar frekvensen dubbla examina för jurister som följd av det meriteringsvärde som tillmäts ekonomiska och samhällsvetenskap-liga studier. Effekterna återspeglas också i tabell 4 av att Humanistiska fakul-teten har den största andelen studenterna, som har en utgångspunkt för sina studier vid annan fakultet. Var femte examinerad inom området Humaniora och teologi har också en examen vid annan fakultet.

18

Tabell 4. Examina inom mer än ett område

Område/motsv. Antal exa-minerade

% individer med ex. vid annan fak

Mest frekventa (antal)

LTH 827 7 Ekonomihögskolan (39) Naturvetenskap 256 7 Stor spridning Juridik 302 16 Ekonomihögskolan (21)

Samhällsvetenskap (18) Samhällsvetenskap 613 15 Humaniora (30)

Ekonomihögskolan (26) Juridik (18)

Ekonomihögskolan 638 18 LTH (39) Samhällsvetenskap (26) Humaniora (22) Juridik (21)

Medicin 669 4 Stor spridning Humaniora/teologi 372 20 Samhällsvetenskap (30)

Ekonomihögskolan (22) Konstnärliga området 77 3 6. Innehållet i studierna över fakultetsgränserna De föregående avsnitten har visat hur olika drivkrafter påverkar utnyttjandet av universitets mångsidiga kursutbud. I planeringen av vissa utbildningar har det bedömts väsentligt för kvaliteten att lägga in kurser från andra fakulteter. Det kan både vara grundläggande kunskapselement i ett program, som görs obligatoriska och innehåll, som studenterna kan välja för en viss inriktning eller profilering av sina studier. Dessa kvalitetsambitioner tillgodoses vanligen genom universitetets utbud av fristående kurser, ibland också genom ett kurs-utbud som skräddarsytts för vissa utbildningar. Ett exempel är de kurser inom andra fakulteter som skapats för civilingenjörsutbildningarna, ett annat är språkkurserna för internationella ekonomer.

Exempel på ”skräddarsydda” kurser för civilingenjörsutbildningarna Medicin för tekniker Juridik för tekniker Svenska för tekniker Engelska för tekniker Tyska för tekniker Franska för tekniker

Spanska för tekniker Samhällsekonomi för tekniker Industriell marknadsföring och inköp Statistik med beslutsteori Offentlig organisation och administration Entreprenörskap och affärsutveckling

19

Studenterna har ambitioner utöver vad som ingår i examen. I förhållande till samtliga de undersökta examina omfattar dessa ytterligare studier normalt mer än en termin. Inom vissa utbildningsområden sker dessa studier i huvudsak inom fakulteten; inom andra har studierna över fakultetsgränserna större om-fattning. Det finns rationella skäl bakom dessa skillnader i studenternas studie-planering. Detta framträder tydligast vid en jämförelse mellan de två utbild-ningar som har den största omfattningen av studier utöver examen (60-80 po-äng). För examinerade högskoleingenjörer har öppnats en studieväg, som leder fram till civilingenjörsexamen. Den motiverar således fortsatta studier inom fakulteten. Juristerna utgör det motsatta exemplet, där studier utanför fakul-teten kan öppna vägar för antagning till utbildningen men också ge meriter för den fortsatta karriären på arbetsmarknaden. Det finns hinder, främst förkunskapskrav, som begränsar omfattningen av stu-dier över fakultetsgränserna. Medicinska fakulteten erbjuder fort- och vidare-utbildning i form av fristående kurser, vilka främst vänder sig till dem med tidigare utbildning inom medicin och vård. LTH har ett stort utbud av fristå-ende kurser, av vilka det för de flesta gäller motsvarande särskilda förkunskaps-krav som för civilingenjörsutbildningarna. De konstnärliga utbildningarna är i stort sett stängda för kompletterande studier bland studenter från andra fakul-teter. De fristående kurserna inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, ekono-mi samt humaniora och teologi är däremot tillgängliga för många av universi-tetets studenter. Det val av kurser som studenterna gör över fakultetsgränsen efter examen sam-manfaller till sitt innehåll i hög grad med utbildningsplanerarnas val inom programmen. Studenterna väljer m.a.o. ofta att gå vidare inom samma kun-skapsområden, som redan finns i den examensgrundande delen av utbildning-en. De val som är mest frekventa och leder till godkända resultat redovisas i tabell 5.

20

Tabell 5. Innehållet i de fakultetsöverskridande studierna I examen Godkända kurser

Studen-ter

%

Kurser Studenter som läst utanför fak totalt %

Godkända kurser utöver examen

Arkitekter 2 44 Humaniora och juridik Civ. ing. to-talt

46 Ekonomi 68 Ekonomi och språk

Högskole-ingenjörer

22 Humaniora 34 Utöver LTH, naturvetenskap och humaniora

FM natur-vetenskap

60 Ekonomi, teknik, samhälls-vetenskap och humaniora

63 Ingen tendens

Jur. kand. - 67 Ekonomi, samhällsvetenskap och språk

Psykolog-examen

0 40 Humaniora

Socionom-examen

- 21 Humaniora

FM Samh.-vetenskap

83 Ekonomi och humaniora 86 Ekonomi och humaniora

Pol mag. 97 Ekonomi och humaniora 98 Humaniora och ekonomi Ekon mag., 49 Samhällsvetenskap,

humaniora och teknik 53 Teknik och humaniora

Läkare - 50 Humaniora och naturvetenskapSjuk-sköterskor

- 20 Samhällsvetenskap och humaniora

Musiker 0 11 Ingen tendens FK Hum 59 Religionsvetenskap, sam-

hällsvetenskap, ekonomi och juridik

65 Religionsvetenskap, samhälls-vetenskap, ekonomi och juridik

FM Hum 51 Religionsvetenskap och samhällsvetenskap

57 Religionsvetenskap och samhällsvetenskap

Teol. kand. 4 41 Humaniora och samhällsvetenskap

Civilingenjörerna har ofta kurser i ekonomiska ämnen och språk både inom och utanför examen. De nyare utbildningarna inom LTH vidgar denna bild. Utbildningen i ekosystemteknik har den högsta andelen studenter med studier utanför fakulteten eftersom några specialiseringsalternativ bygger på kurser från naturvetenskaplig fakultet. Dessa studenter har ofta sådana kurser även utanför examen. Inom brandingenjörsutbildningen stärks på motsvarande sätt sambanden med samhällsvetenskap för att utveckla kvaliteten i utbildningen. Även om arkitektutbildningen inte har kurser vid andra fakulteter i program-planen stärker den likväl vår tes. De fakultetsövergripande studierna utöver examen anknyter till innehållsområden som tas upp i utbildningen, med konstvetenskap som det mest frekvent valda ämnet. Innehållet i civilingenjörs- och arkitektutbildningarna är strukturerat på olika sätt. Detta ger sig till ut-

21

tryck i att en större andel av civilingenjörerna har deltagit i kurser som ges av annan fakultet. Dessa kurser utgör emellertid ofta kortare inslag i deras sam-lade utbildning än vad som är fallet bland arkitekterna. Andelen arkitekter som läser kurser vid annan fakultet är visserligen mindre men gäller i stället längre studier, i medeltal 46 poäng utanför LTH. Sammantaget är den ge-nomsnittliga andelen godkända fakultetsöverskridande poäng lika stor för båda utbildningarna (figur 3, ovan). Socionomutbildningen innefattar liksom arkitektutbildningen en rad flerve-tenskapliga inslag, som förklarar avsaknaden av externa kurser i programmet. Socialhögskolan ger kurser i juridik, statsvetenskap och psykologi med egna eller inhyrda lärare. Detta är kurser som svarar mot ämnen inom den egna och juridiska fakulteten. Det är också främst beteendevetenskap och juridik som studenterna utöver examen läser vid andra institutioner. Volymen fakultets-övergripande studier hör därför till de lägre inom universitetet figur 3. Flera andra utbildningar kan förklaras utifrån modellen att studenterna utöver exa-men läser mer av det som påbörjats inom examen. Läkar- och psykologutbildningarna tycks i viss mån utgöra ett undantag från huvudmodellen. Många av studenterna på dessa utbildningar har med goda studieresultat studerat vid andra fakulteter. Det har skett utanför programmet och i mycket varierande ämnen. Naturvetarprogrammet ger stor frihet att välja kurser både inom och utom fa-kulteten. Bland naturvetarna finns därför också en större variation av ämnesval som sträcker sig över tekniska, ekonomiska, samhällsvetenskapliga och huma-nistiska ämnen. Över hälften av naturvetarna har kurser från andra fakulteter i sin examen, vilka också är något mer omfattande än civilingenjörernas (vanli-gen 15-20 poäng). Däremot är antalet godkända poäng av detta slag utanför examen lägre än inom de flesta andra utbildningar. Detta sammanhänger med en hög frekvens av övergångar till forskarutbildningen Inom flertalet utbildningar finns således ett nära samband mellan vad som läses inom och utom examen. Det är först bland naturvetarna som man kan skönja ett vidare bildningsintresse i studenternas val av kurser utanför fakul-teten. Det finns också exempel på djärvare ämnesval över gränserna. Sådana studier uppfattas av studenterna ofta på annat sätt än de, som i förhållande till arbetsmarknaden är mera nyttoinriktade och meriterande. Detta yttrar sig i en lägre tentamensbenägenhet på de kurser där de varit registrerade (figur 4).

22

7. Sammanfattning Lunds universitets 8 fakulteter och områden representerar tillsammans ett i sin mångsidighet unikt kursutbud. Detta ger möjligheter att berika och stärka kvaliteten i universitetets utbildningar genom att lägga in kurser över fakul-tetsgränserna. I denna studie utvärderas hur denna potential utnyttjas. Detta bestäms dels av hur utbildningsprogrammen byggs upp och dels av hur stu-denterna planerar sina studier. Utbildningsprogrammens styrning av studierna är i en rad fall markant, an-tingen genom att kurser över fakultetsgränserna görs obligatoriska eller genom att sådana inslag inte alls förekommer. En rad utbildningar bygger på samver-kan mellan kunskapsområden från olika fakulteter. Hit hör Internationella ekonom- och pol.magprogrammen, utbildningarna i technology management, multimediateknik, biomedicin och ekosystemteknik. Andra utbildningar har kortare inslag från andra fakulteter. Det förekommer ofta att studenterna som ett alternativ ges ett utrymme inom programstudierna för val av kurser från andra fakulteter. Störst är valfriheten inom den naturvetenskapliga utbildning-en. Cirka 10% av helårsstudieplatserna inom Samhällsvetenskaplig fakultetens och Ekonomihögskolans utbildningsprogram utgörs av fakultetsöverskridande ut-bildning. Naturvetenskapliga fakulteten ligger något under denna nivå och LTH under 5%. Utbildningsprogrammen inom övriga områden ligger ännu lägre. Det betyder i stort att det utrymme för gränsöverskridande studier som utbildningsplanerna medger, i praktiken utnyttjas i mycket begränsad ut-sträckning. Volymen av dessa inslag i utbildningsprogrammen säger dock väldigt lite om hur många studenter som lämnar Lunds universitet med kortare eller längre erfarenhet av utbildning från mer än en fakultet. Exempelvis har 75% av både civilingenjörer och jurister sådana inslag i sin utbildning. Studenterna har nämligen högre ambitioner än vad som krävs för examen. Normalt läser de mer än en termin utöver examen. Inom vissa utbildningsom-råden sker dessa studier i huvudsak inom fakulteten; inom andra har studierna över fakultetsgränserna större omfattning. Det finns rationella skäl bakom dessa skillnader i studenternas studieplanering. Detta framträder tydligast vid en jämförelse mellan de två utbildningar som har den största omfattningen av studier utöver examen. För examinerade högskoleingenjörer har öppnats en studieväg, som leder fram till civilingenjörsexamen. Den motiverar således fortsatta studier inom fakulteten. Juristerna utgör det motsatta exemplet, där studier utanför fakulteten kan öppna vägar för antagning till juristutbildning-

23

en men också ge meriter för den fortsatta karriären på arbetsmarknaden. Stu-dier utanför den utbildning som leder till examen kan också ha andra orsaker. Det kan gälla parallelläsning av bildningsintresse eller för att klara poängkra-ven för studiemedel. Det kan också handla om nybörjarens sökande över grän-serna efter en utbildning som kan fungera. De gränsöverskridande studierna leder i vissa fall till dubbla examina. 6% av dem som tog ut examen 2002 avlade en andra examen, denna gång vid en annan fakultet. 6 studenter tog ut sin tredje examen vid en tredje fakultet. Fre-kvensen studenter med examen från mer än en fakultet är en spegelbild av stu-dierna över fakultetsgränserna i stort. LTH-studenternas oftast korta studier utanför området leder inte fram till en andra examen i någon större omfatt-ning. Ett undantag utgörs av studenter som kombinerar teknik och ekonomi. Naturvetarna och medicinarna studerar inte i lika hög grad vidare inom grundutbildningen och redovisar därför färre dubbla examina. Däremot är fre-kvensen sådana examina större bland jurister som följd av meriteringsvärdet. Kombinationer med studier inom Humanistiska fakulteten svarar för den högsta frekvensen dubbla examina. Det är naturligt med tanke på att var fjärde humaniststudent är parallelläsare med sin utbildningsbas vid annan fakultet. Det val av kurser som studenterna gör utöver examen visar ett samband med studierna över fakultetsgränsen före examen. Studenterna väljer ofta att gå vi-dare inom samma kunskapsområden, som de redan kommit i kontakt med i den examensgrundande delen av utbildningen. I denna undersökning har de stora dragen i de fakultetsöverskridande studier-na identifierats såsom de framträder i studiestatistiken. Det finns också andra aspekter på gränsöverskridande studier, som inte studerats här. Det kan gälla flervetenskapliga utbildningar som organiseras med lärare och forskare från olika kunskapsområden. Vi har inte heller mer än snuddat vid utbildningen vid de flervetenskapliga programinstitutionerna. Det blir alltmer angeläget att också uppmärksamma hur studier över lärosätes-gränserna fungerar. Dagens studenter tycks allt mindre bundna till utbildning vid en enskild högskola. En tredjedel av de studenter som kommer till Lunds universitet har tidigare studerat vid en annan högskola. Andelen av nybörjarna vid Malmö högskola, som tidigare studerat vid annan högskola, var 2003 ännu större än vid Lunds universitet. Studenterna kan numera utan att byta bostad kombinera en utbildning genom att ta del av utbudet i en region som når över Öresundsbron. Vilka möjligheter att höja kvaliteten i utbildningen ger sådana gränsöverskridanden?

24

Referenser Flervetenskapliga utbildningsalternativ vid Lunds universitet. Lunds universitet 1998-12-14, Dnr I A29 194/98. http://www.plan.lu.se/rapport.html Nelsson, O., Nilsson, K-A, Vägar till Lunds universitet. Resultat från tre rekry-teringsundersökningar. Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 2002:214. Strategisk plan 2002-2006. Lunds universitet, www.lu.se/info/strategiskplan/ Studentbarometern: Humaniora. Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 2003:221 Studentbarometern: Samhällsvetenskap och ekonomi. Lunds universitet, Utvär-deringsenheten. Rapport nr 2004:225 Naturvetarbaromtern: Lunds universitet, Utvärderingsenheten. Rapport nr 2004:231 Utbildningsbeskrivningar för program (i flertalet fall daterade 2004). Lunds uni-versitet, Studerandeenheten. http://www.lu.se/stu/studinfo/program.html Utbildningsutbudet, villkor och möjligheter. Lunds Universitet 2001-03-15, Dnr I G11 4561/2000. http://plan.lu.se/pdf/utbildningsutbudet.pdf

25

Bilaga 1 Sammanställningarna i denna bilaga grundas på programmens utbildningsbeskriv-ningar, utbildningsplaner, studiehandböcker och annan information, som var till-gänglig på Lunds universitets webbsidor under mars 2004. Detta kompletterades i enstaka fall genom kontakter med respektive utbildning. Intresset riktades mot • Obligatoriska poäng vid andra fakulteter.

• Valfria poäng, dels hur många poäng som måste väljas från kursutbudet inom

huvudfakulteten eller programinstitutionen, och dels hur många poäng som kan väljas bland kurser vid övriga fakulteter (eller vid samma fakultet men utanför programinstitutionen).

26

B1.1 Lunds tekniska högskola Utbildningsprogram (yrkesexamina)

Obligatoriska kurspoäng, annan fakultet

Kurspoäng: valfria poäng, av dessa poäng vid annan fakultet

Arkitekt 180/200 poäng 0 poäng Industridesign 200 poäng 8 poäng företagsekonomi

3 poäng konstvetenskap 13 poäng ur LTH:s utbud 0 poäng annan fakultet

Brandingenjör 140 poäng 6 poäng statistik 5 poäng statsvetenskap

5 poäng inom hela Lunds universitets utbud

Civilingenjör 180 poäng - datateknik - InfoCom

3 poäng filosofiska inst

Civilingenjör 180 poäng - bioteknik - elektroteknik - industriell ekonomi - kemiteknik - maskinteknik

Civilingenjör 180 poäng - maskinteknik och tekniska design (start ht 2002)

3 poäng konstvetenskap

Civilingenjör 180 poäng - lantmäteri

13 poäng GIS-centrum

Civilingenjör 180 poäng - teknisk fysik

Civilingenjör 180 poäng - teknisk matematik (start ht 2002)

5 poäng cell- och organismbiologi 3 poäng nationalekonomi

Civilingenjör 180 poäng - teknisk nanovetenskap (start ht 2003)

8 poäng kemi 5 poäng cell- och organismbiologi

Civilingenjör 180 poäng - väg- och vattenbyggnad

Civilingenjör 180 poäng - ekosystemteknik

7 poäng biologisk grundutbildn

40-50 poäng (varierar mellan CI-utbildningar) - normalt 10 poäng helt valfritt vid annan fakultet - övriga poäng beroende på val av specialisering

Riskhantering, avslutande program (80 poäng). Förkunskapskrav: 100 poäng från annat CI-program i Norden eller från brandingenjörsutbildning. - CI i riskhantering, 180 poäng

5 poäng handelsrätt 20 poäng - minst 15p fördjupningsområde - högst 5p utanför fördjupnings-område. Personlig studieplan i samråd med utbildningsledare.

Industriell ekonomi, avslutning (40 poäng + 20p examensarbete) Alla CI-program utom industriell ekonomi, antagning i årskurs 3

Technology Management, avslutning: 100 poäng Förkunskapskrav för teknolo-ger: 100 p från något CI-program - CI 200 poäng

15 poäng företagsekonomi 5+5 poäng EHL eller LTH 0 poäng utanför fakulteterna

27

B1.2 LTH ingenjörshögskolan i Helsingborg och YTH Utbildningsprogram Obligatoriska kurspoäng,

annan fakultet Kurspoäng: valfria poäng, av dessa poäng vid annan fakultet

Högskoleingenjör 120 poäng - bioteknik - kemiteknik - datateknik - elektroteknik - programvaruteknik - byggteknik - byggteknik med arkitektur - byggteknik, infrastrukturteknik-järnvägsteknik - geomatik - produktionsteknik (ej start höst 2003 och höst 2004)

0 poäng 0 poäng

Högskoleingenjör 120 poäng - multimediateknik

20 poäng filosofiska inst 5 poäng filosofiska inst

Industriellt byggande m design - magisterutbild 121-180 poäng

0 poäng 0 poäng

YTH - livsmedelsområdet 80 poäng - pappers- och pappersmasse-produktion 60 poäng

Livsmedel: 0 poäng Pappers-etc: information saknas

B1.3 Naturvetenskaplig fakultet Utbildningsprogram Obligatoriska kurspoäng,


Naturvetarprogrammet - FK, krav för examen: 60p i huvudämne och ofta 20p i stöd-ämne beroende på huvudämne - FM, krav på examen: 80p i huvudämne och ofta 20p i stöd-ämne beroende på huvudämne

0 poäng FK: upp till 40 poäng FM: upp till 60 poäng Kan användas för - kurser vid andra fakulteter - fördjupning i huvudämne - angränsande ämnen - studier utomlands

Sjukhusfysiker (yrkesexamen) 180 poäng (utbildningsplan fastställd av naturvetenskaplig fakultet 2003)

100 poäng (inkl examensarbe-te) medicinsk strålningsfysik

0 poäng

B1.4 Juridik Utbildningsprogram Obligatoriska kurspoäng,


Jur. kand. (yrkesexamen): 180 poäng

0 poäng 20 poäng - vid utländska juridiska fakulteter - andra svenska juridiska utbild-ningar - rekommenderade (vid EHL, samh.vet, hum.) - annars ansökan till utbildnings-nämnd

Grundläggande rättsutbildning - HE: 80 poäng

0 poäng 0 poäng

28

B1.5 Samhällsvetenskaplig fakultet Utbildningsprogram Obligatoriska kurspoäng,


Fritidsarbete och fritidskultur - FK 120 poäng

0 poäng 20 poäng - alla fakulteter,annat lärosäte i Sv- utomlands

Genusvetenskapligt program (start ht 2004) - FK 120 poäng

20 poäng juridik 40 poäng

Personal- och arbetsliv - FK 120 poäng, FM 160 poäng a) arbetsmiljö:40/60p psykologi b) arbetsrätt c) organisation:40/60p sociologi d) personalutv:40/60p pedago-gik

a) 0 poäng b) 50/70 poäng (handelsrätt) c) 0 poäng d) 0 poäng

inom FK/FM a) 40/60 poäng b) 30/50 poäng c) 40/60 poäng d) 40/60 poäng

Pol.mag.-utbildning - PM 160 poäng a) statsvetenskap 80p b) statsvetenskap 20p

a) nationalekonomi 20p b) nationalekonomi 80p a+b)dessutom 0 eller 20p EHL

a) 40 poäng b) 40 poäng alla fakulteter

Psykologprogrammet (utbildningsplan 1993-06-04) - psykologexamen (yrkesexamen) 200 poäng Knuten till inst. för psykologi.

0 poäng 0 poäng

Psykologprogrammet (utbildningsplan 2003-03-18) - psykologexamen (yrkesexamen) 200 poäng Knuten till inst. för psykologi.

0 poäng 5 poäng (beslut ej fattade)

Socionomprogrammet - socionomexamen (yrkesexamen) 140 poäng Knuten till socialhögskolan.

0 poäng (utanför institutionen) 0 poäng (utanför institutionen)

B1.6 Ekonomihögskolan Utbildningsprogram Obligatoriska kurspoäng,


Ekonomprogrammet - EK 120 poäng, EM 160 poäng a) FEK+NEK, dvs EHL 80/100+25p b) handelsrätt, statistik c) ekonomisk historia d) ekonomisk geografi

a-c) 0 poäng d) 60/80 poäng (samhällsvet. fak)

inom EK/EM a) 15/35 poäng b) 5/5 poäng c) 0/0 poäng d) 0/0 poäng från EHL, samhällsvetenskap, LTH, naturvetenskap, juridik, humaniora och teologi

Internationella ekonomprogr. - IEM 160 poäng

40 poäng franska eller tyska

20 poäng, varav 10p ekon ämnen vid utländskt lärosäte

Systemvetenskapligt program - FK (utbildningsplan 1993-06-07) 120 poäng a) design & administration b) design & konstruktion - FM (kursplan 2001-09-05) 160 poäng

a) 10 poäng datalogi b) 10 poäng datalogi + 5 poäng psykologi + 10 poäng Malmö högskola

a) 40 p EHL eller samhällsvetenskaplig fakultet b) 0 poäng FM: 15 p (egen eller annan fakultet)

Systemvetenskapligt program (utbildningsplan 2004-04-15) - FK 120 poäng, FM 160 poäng

0 poäng 40 poäng (egen eller annan fakultet)

Technology Management, på-byggnadsutbildning, 100 poäng Förkunskapskrav för ekonomer: 80 poäng i ekonomiska ämnen - EM 180 poäng

30 poäng LTH för ekonomer 30 poäng LTH gemensamma

5+5 poäng EHL eller LTH 0 poäng utanför fakulteterna

29

B1.7 Medicinska fakulteten Utbildningsprogram Obligatoriska kurspoäng,


Arbetsterapeut 120 poäng 0 poäng 0 poäng Audionom 160 poäng 0 poäng Biomedicinsk analytiker - FK 120 poäng - FM 160 poäng

0 poäng 0 poäng för FK 20 poäng för FM

Biomedicinsk utbildning 160 poäng (utbildningsplan fast-ställd av medicinska fakulteten)

30 poäng från naturvetenskaplig fakultet

40 poäng (från medicinsk fak, naturvetenskaplig fak eller LTH) - 10p därav från övriga fak.

Logoped 160 poäng (utbildningsplan 2002-06-19)

0 poäng

Läkarutbildning - läkarexamen 220 poäng

0 poäng 5+5 poäng (termin 4 och 5) - kurser inom medicinsk fakultet - ansökan för kurser vid annan fak.

Sjukgymnast 120 poäng 0 poäng 0 poäng Röntgensjuksköterskeutbildning 120 poäng

0 poäng 5 poäng efter ansökan

Sjuksköterskeutbildning 120 poäng

0 poäng 5 poäng efter ansökan

Specialistutbildningar för sjuksköterskor eller röntgensjuksköterskor - 10 olika: 40 p - barnmorskeutbildning, 60 p - distriktssköterska, 50 p

0 poäng 0 poäng

B1.8 Konstnärliga utbildningar Utbildningsprogram Obligatoriska kurspoäng,


Kyrkomusiker – kantor - HE i kyrkomusik, 80 poäng

0 poäng 0 poäng

Kyrkomusiker – organist - organistexamen, 160 poäng

0 poäng 0 poäng

Musiker - 80/120/200 poäng

0 poäng 0 poäng

Lärarutbildning i musik a) instrumental/ensemble, 180 poäng b) i skolor, 180 poäng c) i skolor med sidoämne, 180/200/220 poäng

a, b) 20 poäng - andra skolor inom Sverige eller utlandet - andra fakulteter c) 40, 60, 80 poäng vid annan fakultet

Skådespelarutbildning: 160 poäng

0 poäng 0 poäng

Utbildning i fri konst: 200 poäng 0 poäng 0 poäng

30

B1.9 Humanistiska fakulteten Utbildningsprogram Obligatoriska kurspoäng,


Bibliotekarieprogrammet, påbyggnadsutbildning 80 p, förkunskapskrav: 80p i hela avslutade kurser, varav minst 40p i ett ämne

0 poäng 0 poäng

Facköversättarutbildning, magisterkurs 60 poäng förkunskapskrav: källspråk 60p

0 poäng 0 poäng

Journalistutbildning, påbyggnadsutbildning 80 poäng (samverkan mellan humaniora-teologi och samhällsvetenskap), förkunskapskrav: 80p i hela avslutade kurser, varav minst 40p i ett ämne

Oklart antal poäng Lärare även från statsvetenskap och MKV.

0 poäng

Programmet för öst- och sydöstasienkunskap - FK, 120 poäng a) 100 (japan, kines, thai) + 10p annan realia b) 80 p indones + 10p sydöst-asien hist + 10p realia

0 poäng Valfria poäng, alla fakulteter: a) 10 poäng b) 20 poäng

Språkteknologi, påbyggnadsutbildning 80 poäng (utbildningsplan 2004-01-29), Förkunskapskrav: lingvistik 40p eller språkämne 60p, informatik/datavetenskap 40p, annan 60p (inkl programmering 15p)

Oklart antal poäng 10 poäng (med anknytning till språkteknologi, godkännas av programmets föreståndare)

B1.10 Teologi och religionsvetenskap Utbildningsprogram Obligatoriska kurspoäng,


Religionsvetenskaplig utbildning - teol kand 140 poäng

20 poäng, ansökan till CTR (centrum för teologi och religionsvetenskap)

Religionsvetenskaplig utbildning - teol kand (präst) 160 poäng

20 poäng, dito och till stiftet

Religionsvetenskaplig utbildning - teol kand (diakon) 140 poäng + socialt arbete 40 poäng

40 poäng socialt arbete

20 poäng (av de 140 poängen), som för präst

B1.11 Campus Helsingborg Utbildningsprogram Obligatoriska kurspoäng,


Service management - FM 160 poäng

0 poäng 20 poäng 0 poäng annan fakultet

Kommunikation, påbyggnadsutbildning: 80 poäng, med förkunskapskrav: 80 p, varav 60 p i ett och samma ämne - FM

0 poäng 0 poäng

Miljöstrategi, påbyggnadsutbildning: 80 poäng, med förkunskapskrav: 80p, varav 40 p i ett ämne - FM

0 poäng 0 poäng

31

B1.12 Övriga program Utbildningsprogram Obligatoriska kurspoäng,


Trafikflyghögskolan: trafikflygare, 80 poäng

0 poäng 0 poäng

Trafikflyghögskolan: flyglärare, 40 poäng

0 poäng 0 poäng

B1.13 International Masters Programmes Utbildningsprogram Kurspoäng, fördelning (ECTS) Geographical Information Systems (GIS-centrum) - 120 ECTS

27,5 ECTS obligatoriska kurser 52,5 ECTS valfria kurser, ur ett givet utbud 30,0 ECTS magisteruppsats

Bio- and Food Technology (LTH) - 120 ECTS


System-on-Chip, Socware (LTH) - 90 ECTS


Water Resources (LTH) - 90 ECTS


Public Health (Samhällsmedicinska inst. LU och BTH) - 60 poäng

50 poäng obligatoriska kurser 10 poäng magisteruppsats

Asian Studies, två inriktningar: East and South-East Asian Studies, resp. South Asian Studies - 90 ECTS

75 ECTS obligatoriska kurser 15 ECTS magisteruppsats

Human Rights Law (juridik och Raoul Wallenberg Institute) - 90 ECTS

30 ECTS obligatoriska kurser 30 ECTS valfria kurser, ur ett givet utbud 30 ECTS magisteruppsats

Human Rights and Intellectual Property - 90 ECTS

30 ECTS obligatoriska kurser 30 ECTS valfria kurser, ur ett givet utbud 30 ECTS magisteruppsats

European Affairs (statsvetenskap, juridik, företagsekonomi och handelsrätt) - 40 poäng (även påbyggnad på FK eller JK)

10 poäng obligatorisk kurs (interdisciplinär) 20 poäng valfria kurser, specialiseringsalternativ - europeisk rätt (juridik) - företagsekonomi och handelsrätt med europainriktning - statsvetenskap med europainriktning 10 poäng magisteruppsats

Environmental Management and Policy (Internationella miljöinstitutet) - 60 poäng (även påbyggnad på FK eller motsv.

40 poäng obligatoriska kurser 20 poäng magisteruppsats

International Environmental Science, LUMES (LTH, naturvetenskap, samhällsvetenskap + EHL, juridik, humaniora, medicin, internat. miljöinstitutet) - 90 ECTS


Urban Management and Development (Arkitektur-HDM, Inst. for Housing and Urban development studies in Rotterdam) - 12 månader

Core period Intermediary period Specialisation and thesis.

32

Bilaga 2 Andel helårsstudenter av utbildningsprogrammens utbildning som är förlagd utanför den egna fakulteten år 2003

LTH % utanför fakulteten

arkitektutbildning 0industridesignutbildning 6brandingenjörsutbildning 7civilingenjörsutbildning i bioteknik 1datateknik 3ekosystemteknik 7elektroteknik 2industriell ekonomi 11informations- och kommunikationsteknik 3kemiteknik 3lantmäteri 13maskinteknik 2maskinteknik - teknisk design 0riskhantering 9teknisk fysik 2teknisk matematik 0teknisk nanovetenskap 0väg- och vattenbyggnad 2utan fackområde 0högskoleingenjörsutbildning i byggteknik inr infrastrukt tekn - järnv tekn 0byggteknik med arkitektur 0bioteknik 0byggteknik 0datateknik 0elektroteknik 0geomatik 0kemiteknik 0multimediateknik 21produktionsteknik 0programvaruteknik 0 Naturvetenskaplig fakultet naturvetenskaplig utbildning 5sjukhusfysikerutbildning 0 Juridisk fakultet juris kandidatprogrammet 0

33

Samhällsvetenskaplig fakultet

% utanför fakulteten

fritidsarbete och fritidskultur 4programområdet för personal- och arbetslivsutb 33programmet för pol mag 49psykologprogrammet 0socionomutbildningen 0 Ekonomihögskolan ekonomprogrammet 6internationella ekonomprogrammet 20utbildn progr f systemvetenskap 9technology management (för ekonomer) 54 Medicinsk fakultet läkarutbildning 0arbetsterapeututbildning 0audionomutbildning 0biomedicinsk utbildning 28biomedicinsk analytikerutbildning 0barnmorskeexamensprogrammet 0logopedutbildning 0röntgensjuksköterskeutbildning 0sjukgymnastutbildning 0sjuksköterskeprogrammet 0 Konstnärliga området utbildning i fri konst 0musikerutbildning 0organistutbildning 0skådespelarutbildning 0(musik-)lärarutbildning 2musiklärarutbildning 0 Området för humaniora och teologi bibliotekarieutbildningen 0journalistutbildning 0öst- och sydöstasienkunskap 0religionsvetenskapliga programmet 0Campus Helsingborg magisterprogrammet i service management 1

www.evaluat.lu.se

Utvärderingsenheten Rapport nr 2004:233 pol.mag. och ekon.mag. samt alla med fil.kand. och fil.mag....

Documents

Transcript of Utvärderingsenheten Rapport nr 2004:233 pol.mag. och ekon.mag. samt alla med fil.kand. och fil.mag....