Malmö högskola

Lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Eurocentrering i läromedelEurocentering in schoolbooks

Lundgren

Carl Johan

Lärarexamen 210p Handledare: Elisabeth Söderquist

Svenska Lärarutbildningen 90 hp

Höstterminen 2013 Examinator: Haukur Viggoson

1

Sammanfattning

En diskursanalys på två av de mest frekvent använda historieböckerna på den

svenska gymnasieskolan Epos och Alla tiders historia A. Dessa läses med hjälp av en

diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong Metoder för brukstextanalys. För att se

om där finns spår av eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s kursplan för ämnet

historia. Resultatet visar på att de båda böckerna är allt för vinklade till Europas

fördel och att de på egenhand inte motsvarar kursplanen.

Nyckelord: Eurocentrism, läromedelsanalys, historia, gymnasiet, invandrarelev,

diskursanalys, Lpf11.

2

3

Innehåll

Inledning......................................................................................................................6

Frågeställning och syfte.............................................................................................7

2.1 Frågeställning........................................................................................................7

2.2 Syfte......................................................................................................................8

Litteratur.....................................................................................................................9

3.1 Tidigare forskning kring hur elever med invandrarbakgrund klarar

historieundervisningen……………………..................................................................9

3.2 Tidigare granskning av dagens historieböcker………………………………….11

3.3 Tidigare forskning kring eurocentrism………………………………………….11

3.4 Tidigare forskning kring eurocentrism i historieläromedel för

gymnasiet....................................................................................................................12

3.5 Tidigare forskning kring eurocentrism.................................................................12

3.6 Tidigare forskning kring eurocentrism i historieläromedel för gymnasiet...........13

4. Styrdokument.......................................................................................................15

4.1 Kursplanen i historia Lpf11 ……………………................................................15

5. Metod.....................................................................................................................17

6. Analys....................................................................................................................19

6.1 Analys av Epos.....................................................................................................19

6.2 Analys av Alla tiders historia...............................................................................25

7. Avslutande diskussion..........................................................................................34

7.1 Resultat.................................................................................................................34

8. Litteraturförteckning...........................................................................................37

4

5

1. Inledning

Jag gjorde min praktik för lärarutbildningen och undervisade i historia på en

gymnasieskola i södra Skåne. Där var eleverna nästan uteslutande invandrare eller

hade föräldrar som invandrat till Sverige. Klasserna var små och klimatet lugnt. Det

fanns alltså ingen anledning för eleverna att inte skaffa sig bra betyg i ämnet, då det

fanns både resurser och goda möjligheter för detta. Eleverna var ändå hopplöst

ointresserade av ämnet och jag kom att fundera på varför. Som ryggrad i

undervisningen för ämnet historia förlitade sig min handledare på två läromedel Alla

tiders historia A (2007, tredje upplagan) och Epos (2006) varpå jag kom att börja

fundera på om det fanns ett samband mellan elevernas ointresse och böckernas

innehåll.

I min uppsats har jag gjort en diskursanalys på Alla tiders historia A (2007, tredje

upplagan) och Epos (2006). Närläst dem utifrån begreppet eurocentrism, för att se

om böckerna förhöjer Europas roll i historien, men även utesluter historia från övriga

världen. Jag kom då fram till att dessa båda böcker är i hög grad eurocentriska och

motsvarar på egenhand inte kursplanen i historia för Lpf11. Elever med

invandrarbakgrund har inte samma möjligheter att ta till sig av innehållet i böckerna

så som elever med europeisk och i synnerhet svensk.

6

2. Frågeställning och syfte

2.1 Uppsatsens syfte

Att göra en diskursanalys och närläsa Alla tiders historia A (2007, tredje upplagan)

och Epos (2006) gentemot begreppet eurocentrism för att se om de motsvarar

kursplanen i historia enligt Lpf11. Studera hur dessa båda läromedel är lämpade för

det mångkulturella klassrummet, för att se hur de upplevs av en invandrarelev. Dessa

båda böcker är inte bara bland de mest använda idag, Epos och Alla tiders historia är

även de mest frekvent använda sedan 30 år och på så sätt kan undersökningen skönja

tendenser av vad historieundervisningen även har varit, så väl som vad den är i dag.

Eftersom dessa båda böcker fortfarande används flitigt i en tid då det finns fler

böcker och undervisningsmetoder än någonsin att välja på och dessutom är skrivna i

kölvattnet av nutida debatter kring jämställdhet och andra demokratiska verktyg, så

är det extra intressant att se om där finns någon eurocentrism och hur böckerna

lämpar sig för ett mångkulturellt klassrum. Anledningen till att jag valt dessa båda

böcker är för att jag i huvudsak velat undersöka böcker som används frekvent 2013.

Försäljningsstatistik är visserligen hemlighållen av förlagen på grund av

konkurrensskydd. Alla tiders historia är emellertid en riktig klassiker i modern tid, då

den hade 80% av marknadsfrekvensen 1980-20001. Epos är ett exempel på en

historiebok som utåt sätt velat göra rent hus med äldre tiders historieböcker då den är

späckad med bilder och är skriven utifrån ett direktare tilltal, något som kan vara

farligt då detta ofta gör att man som läsare får intrycket av att boken så att säga står

på ens sida. Själva uttrycker de båda böckerna i försättsbladet att ”fokus ligger på hur

folk levde och tänkte istället för krig och årtal” och vill på så sätt framstå som den

nya tidens historiebok.

1 Långström, s. 132

7

2.2 Frågeställning

Förhåller sig Alla tiders historia A (2007, tredje upplagan) och Epos (2006) till

kursplanen i historia Lpf11, genom att inte vara eurocentriska?

8

3.

3.1 Tidigare forskning kring hur elever med

invandrarbakgrund klarar historieundervisningen.

Elever från Sverige och Europa har av naturliga orsaker ett större intresse för de

böcker som används i historieundervisningen, då dessa böcker i mycket större

utsträckning handlar om dessa elevers historia och identitet2. John Dewey, myntare

av begreppet learning by doing menar på att vår förmåga att tillämpa kunskap endast

sker på frågor vi själva ställer och intresserar oss för3. I en gymnasieklass som den

jag undervisade på i södra Skåne bygger således kunskapen och frågorna vidare på

en kunskap och ett intresse som inte finns i detta klassrum eftersom det heller inte är

elever med invandrarbakgrunds historia och identitet som berörs. Detta leder i sin tur

till en negativ spiral där dessa elever hamnar efter och inte får samma chans i

samhället. Invandrare får generellt sätt sämre betyg i ämnet historia på gymnasiet än

de som bott i Sverige i generationer, vilket är i stark korrelation till vad som lärs ut

och var undervisningen har sitt fokus4. Det är inte deras (invandrarnas) historia vi lär

oss, det är Europas och de europeiska elevernas. Då ca hälften av Malmös

gymnasieelever på ett eller annat sätt har annat ursprung än svenskt idag är detta en

allvarlig fråga. Siffran för elever med invandrarbakgrund i övriga Sverige motsvarar

ca 20 %5

”Utbildningens dilemma, Demokratiska ideal och andrafierande praxis” av Lena

Sawyer & Masoud Kamali6, är en rapport som tagits fram på uppdrag av regeringen.

Rapporten visar att skolan till stor del reproducerar samma bild av invandrare som

samhället i övrigt ger, där invandrare bor i betongförorter, där de inte får samma

chans till samma löner trots att de i många fall till och med har bättre utbildningar7.

Skolan är en viktig mötesplats och bär ett viktigt ansvar för integrering som den i dag 2Kamali s.9 - 47

3http://www.ne.se/John-dewey

4Kamali s.9 - 47

5Statistik malmöstad.

6 http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/17/98/1fb66fa9.pdf

9

inte lever upp till. Vi lever i en tid där främlingsfientliga partier så som Sverige

Demokraterna är på frammarsch och frågan är på så sätt alarmerande8. Ytterligare en

viktig anledning är att skolan har en framträdande roll då den har en

identitetsskapande funktion där elevers självbild i förhållande till det omgivande

samhället formas. Elever som inte känt sig hemma i skolan får ofta svårigheter

senare i arbetslivet och även i det sociala livet9.

Ungdomstiden är ett ”stadium då individen står mycket närmare den historiska tiden

än han gjorde under tidigare skeenden av sin utveckling”10 Här spelar ämnet historia

en avgörande roll för identiteten. Många elever med invandrarbakgrund känner i dag

ett mindervärdeskomplex gentemot elever med helsvensk bakgrund på grund av den

historia som undervisningen innehåller så väl som vad den inte innehåller. Alla

individer definierar sig själva utifrån hur andra ser på dem och vår historia och vår

identitet är starkt sammanlänkade i den självbilden. När skolan endast fokuserar på

Europas historia får elever med invandrarbakgrund en negativ syn på sin historia och

där med också sin identitet11. Historieundervisning som utesluter stora delar av

historien kommer få till följd att vissa individer förutom att få dåliga betyg i ämnet,

kommer känna sig främmande för samhället. Det enda samhälle dessa ungdomar

lever och verkar i12.

Historieundervisningen på gymnasiet idag vilar på gamla normer, samtidigt som vårt

samhälle gjort dramatiska förändringar de senaste åren. Genom att undersöka dessa

oerhört populära böcker som dominerat marknaden under många år kan man också

skönja tendenser i vad historiekurserna innehåller så väl som vad den inte innehåller

och frågan om eventuell eurocentrering i läroböckerna är extremt viktig.

3.2 Tidigare granskning av dagens historieböcker

7 Kamali s. 31.

8 Kamali s. 321.

9 http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/17/98/1fb66fa9.pdf

10 Erikson, Homburger Erik. Ungdomens identitetskris. Natur och Kultur. Stockholm 1988; sid. 23.

11 Erikson, Homburger Erik. Ungdomens identitetskris. Natur och Kultur. Stockholm 1988; sid. 260.

12 Nader Ahmadi i Ungdom, kulturmöten, identitet. Sid. 72.

10

I en analys över våra idag 4a mest använda historieböcker, Alla tiders historia Maxi

2004, Perspektiv på historien A 2002, Epos för gymnasieskolan kurs A och B 2002, I

historiens spegel: långa linjer 1996, kom man fram till att Europa tog upp 65 % av

utrymmet, Östeuropa 9%, Asien 7 % Nordamerika 6 %, mellanöstern 5 %, Afrika 4

%, och Sydamerika 3 %. De stora invandrargrupperna från mellanöstern och före

detta Jugoslavien fick endast 5 respektive 1 %13 En siffra som starkt indikerar på att

skolböckerna först och främst handlar om Europa.

2008 lät skolverket forskare göra en studie på 24 läroböcker från grundskolan och

gymnasiet. Frågan var hur elever kunde identifiera sig med innehållet i böckerna.

Skolverkets sammanfattande bedömning var att den värdegrund som skolan har till

uppgift hos eleverna, står i kontrast till de exempel på kränkning och diskriminering

som står i böckerna14. Enligt Hans Lorentz fil.dr i pedagogik och forskare vid Lunds

universitet, så är det inte så mycket en fråga om vad som händer, utan snarare en

fråga om vad som inte händer i skolan idag. Dagens skola kränker, diskriminerar,

segregerar och skapar utanförskap. Dagens skola reproducerar snarare redan

existerande klyftor till skillnad för att motverka dem15.

3.3 Tidigare forskning kring eurocentrism

Stefan Johansson skriver i sin bok Världen i vitögat – Tre essäer om västerländsk

kultur om eurocentrismens historiska framväxt ”Eurocentrismen och andrafieringen i

historieböckerna är ett sätt för Europa att vidhålla den makt som redan finns. Det är

oundvikligt och sker mer eller mindre omedvetet då historieböckerna skrivs”16.

Vidare ur samma bok kan man läsa att ett sätt för väst att framställa sig självt som

civiliserat är att utmåla andra samhällen som barbariska, annan konst har pekats ut

som primitiv, varpå den egna därmed framstår som modern. Andra folk styrs av

instinkter när våra styrs av förnuft. Genom att ständigt framhäva och vetenskapligt

13Norgren s. 188

14Lorentz s. 22.

15Hans Lorentz skolan som mångkulturell arbetsplats s. 20.

16Stefan Jonsson - Världen i vitögat - Tre essäer om västerländsk kultur (2005)

11

bevisa sin egen briljans systematiskt framhäva resten diskriminerande och

nedvärderande17.

Ur Vanja Lozics forskningsrapport ”I historiekanons skugga, historieämne och

identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle” kan man läsa att ”I

USA har den ”västerländska kanon” ifrågasatts av olika så kallade etniska

minoritetsgrupper, rasifierade grupper, homosexuella, kvinnor och andra

underrepresenterade grupper. Kritikerna menar att den västerländska kanon återger

en eurocentrisk historieberättelse som endast skildrar ”minoritetsgruppers” position i

samhället i relation till ”vita européer”. Afroamerikaner blir exempelvis endast

betydelsefulla i samband med slavfrågan medan amerikanska indianer enbart får sin

plats i samband med ”utrotningen”18.

Sammanfattningsvis kan man säga att eurocentrism innebär att fokus ligger på

Europa och att historia utgår från Europa.

3.4 Tidigare forskning kring eurocentrism i

historieläromedel för gymnasiet

Rapporter så som Utbildningens dilemma, Demokratiska ideal och andrafierande

praxis av Lena Sawyer & Masoud Kamali19 visar på att undervisningen i historia och

religion framförallt riktar sig mot elever från Europa och i huvudsak Sverige och

försvårar avsevärt för en invandrarelev att skaffa sig samma betyg och

förutsättningar.

I religions och historieböckerna framgår ständigt ett vi och de -perspektiv. Referat så

som ”Västerlänningar upprörs ibland över de uttryck denna vördnad för ett djur tar

sig, men vördnaden för kon har en lång och djup tradition i Indien [...]

Västerlänningar som besöker Indien, blir många gånger förvånade över den respekt

för djuren som hinduerna visar”. I religionsundervisningen ställs alla religioner i

17Stefan Jonsson - Världen i vitögat - Tre essäer om västerländsk kultur (2005)

18Lozic s. 32.

19Kamali s.10.

12

motsats till kristendomen20. Eleverna får på så sätt ständigt lära att deras religion och

kultur inte har samma relevans som den europeiska. ”Elever födda i Afrika har lägst

andel behöriga till gymnasieskolan medan elever födda i de nordiska länderna har

högst andel behöriga21”. Detta i direkt korrelation till att Afrikas historia är den som

får minst utrymme i historieböckerna i den svenska gymnasieskolan, medan elever

med helsvensk bakgrund ligger i topp22 .

Samma rapport visar också på hur många elever tycker att undervisningen i skolan är

direkt rasistisk23. Rapporten visar på hur historieböcker för gymnasiet stereotypiserar

och gör schabloner av andra kulturer än de som finns i väst. Främst genom att inte

nämna andra kulturer annat än när de kommer i kontakt med väst, så framstår väst

som viktigare och mer relevant. Övriga världen nämns i regel bara helt kort och då

bara utifrån det förhållande som landet har till väst. Utom europeiska länder beskrivs

hela tiden ihop med katastrofer och allmänt elände, utan att böckerna går mer in på

bakgrundsorsakerna. På så sätt får vi intrycket av att folk i dessa länder har större

benägenhet till krig och elände på grund av sin religion, kultur och hur de är funtade

som människor. En föreställning som i sin tur gör att en undervisning med dessa

böcker skapar rasism. Kristendom beskrivs som normalt och självklart, medan övriga

religioner är konstiga, outvecklade och leder till krig. När folk i väst gör misstag får

vi förklaringar till varför, vilket gör denna folkgrupp mänskligare. I brist på

beskrivning framställs övriga världen på så sätt som att de framförallt gör dåliga

handlingar på ren ondska eller brist på förnuft24.

20Kamali s.14.

21http://digilär.se/samhallskunskap-1-100-poang/vad-ar-min-identitet/invandringen-en-viktig-del-av-sverige?demo

22http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/6617/mikael%20exarbete.pdf?sequence=1

23Kamali s.11.

24Kamali s. 47 – 103.

13

4. Styrdokument

4.1 Kursplanen i historia Lpf11

14

De flesta historielärare bygger hela sin kurs på sina läromedel i ämnet. Det är utifrån

dessa böcker som undervisningen har sin ryggrad under lektion, så väl som inför

prov och blir därmed avgörande för hur hela kursen är upplagd25. Detta arbetes fokus

ligger därför på att närläsa två av de mest frekvent använda böckerna i Sverige idag,

Epos och Alla tiders historia A, med fokus på hur de förhåller sig till nedanstående

krav från skolverket i en undervisning som främjar och ser till alla elevers unika

identitet.

Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning26.

Följande utkast ur kursplanen Lpf11 går bara att tolka på följande sätt: Att förstå oss

själva och världen omkring oss, utifrån hur och varför människor i olika kulturer

tänkt eller tänker som de gör behövs ett bredare perspektiv än bara Europas. En

historieundervisning skriven ur europeisk synvinkel motsvarar alltså inte kursplanen

i historia för Lpf11.

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden27

Följande utkast ur kursplanen Lpf11 och då i synnerhet referatet ”Sin historiska

bildning och sitt historiemedvetande” innebär att där också finns ett krav på att

undervisningen är kopplad till elevernas individuella identitet och egna historia.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer. [...] Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinje28

25Nordgren s. 179

26http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=HIS

27 http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/historia 15/10/2012

28http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/historia 15/10/2012

15

Ovanstående krav kan bara infrias om böckerna visar olika sanningar ur historien.

Undervisningen måste följaktligen vinkla problem och teorier ur olika perspektiv och

ska till exempel inte bara berättas ur europeisk synvinkel.

5. Metod

För att upptäcka eventuell eurocentrism och vad som står mellan raderna i Alla tiders

historia A (2007, tredje upplagan) och Epos (2006) har jag valt att göra en

diskursanalys på innehållet. Diskursanalys är ett utmärkt verktyg för den som vill ta

16

reda på vad författaren medvetet så väl som omedvetet har för bakomliggande syn

och åsikt angående det som avhandlas, i detta fall synen på historia. Diskursanalys är

dessutom i linje med mycket av den tidigare forskning som gjorts inom samma fält,

när det kommer till att spåra eurocentrism i skolböcker29.

Diskursanalys har fått kritik för att metoden i hög grad letar fel och har brist på

objektivitet. Diskursanalytikern läser istället in alldeles för mycket av sina egna

ideologiska faktorer. Kritiker har också menat på att den fakta som metoden samlar

in är alldeles för oexakt. David Howarth har i sin bok Diskurs på nära håll studerat

diskursanalysen som metod och avfärdar kritiken som ”... otillfredsställande

eftersom den riktar sig mot de ontiska analysnivåerna snarare än de ontologiska...

diskursteorin reducerar inte den sociala världen till ett språk uppfattat som text eller

tal. Den gör istället användbar jämförelse mellan språkliga och sociala system, och

erbjuder därmed ett kraftfullt medel för social och politisk analys”30. Howard menar

vidare på att ”Betraktas diskurser som ideologiska meningssystem som fördunklar

och naturaliserar en ojämn fördelning av makt och resurser. Det betyder att

diskursanalysen har den centrala uppgiften att avslöja de mekanismer genom vilka

detta bedrägeri utövas och föreslå frigörande alternativ.” 31 I min uppsats ligger fokus

på att hitta spår av eurocentrism i det som dessa båda böcker presenterar som

historia.

Ett annat sätt att verkligen förstå hur en text upplevs av mottagarna, i det här fallet

eleverna i den svenska gymnasieskolan skulle vara att göra intervjuer eller låta

eleverna svara på enkäter för att förstå hur de uppfattat och tagit till sig innehållet i

böckerna. Att sedan jämföra resultaten av diskursanalys med intervjuer skulle ge ett

mer exakt resultat. Detta skulle vara ett lämpligt sätt att gå vidare med arbetet. Dock

finner jag utrymmet på femton högskolepoäng för begränsat för detta. Man skulle

också kunna tänka sig ett mer kvantitativt tillvägagångssätt sätt där jag närmre går in

på fler böcker. Istället är uppsatsens fokus alltså mer kvalitativ med fokus på endast

två verk.

29 Se kapitlet om tidigare forskning, där forskarna använt sig av samma metod.

30Howard s.12.

31Howard s.21.

17

Det jag i första hand använder mig av är en diskursanalys enligt metod av Lennart

Hellspong Metoder för brukstextanalys. Där fokus i huvudsak ligger på följande

frågor32 :

Hur behandlar författaren vi och de?

Vilken roll identifierar sig sändaren med? Det vill säga pratar författaren direkt om vi

och de och läser historien ur en Europés synvinkel? Använder boken, beteckningar så

som vi, ni och de, vilka är i så fall vi och vilka är de? Om man använder

beteckningen svenskar, vilka är i så fall invandrarna? Visar texten vissa folkgrupper

utifrån och andra inifrån?

Vad representerar sanningen?

Argumenterar texten för och emot och öppnar på så sätt för tolkningsmöjligheter och

fler perspektiv för att analysera en händelse eller ett problem? Det vill säga visas och

representeras olika ideologier eller presenteras bara en som därmed får representera

sanningen? Finns det fler röster som gör sig hörda eller är det bara en sanning som

gör sig hörd i en känslig fråga? När öppnar boken för tolkningsmöjligheter och när

förhåller den sig till ren fakta?

Vad finns och vad finns inte med i texten?

Finns där information som författaren valt att inte ta med, i detta fall rörande

utomvästliga länder? Vilken i så fall och hur yttrar sig detta?

6. Analys

6.1 Analys av Epos

Av 100 bilder i boken rör 88 st Europa och USA, medan 12 st rör övriga världen. 33

32 Hellspong s. 131 - 146

33Nordgren s. 189

18

”Norden och Europa är i fokus”34 står det i inledningen till boken. Författaren tar på

så sätt en ställning för att boken bör läsas ur ett eurocentriskt perspektiv. Vidare

börjar första kapitlet med texten ”Vår historiebok börjar i antiken35” och väljer på så

sätt att bortse från de civilisationer som uppstod i Mesopotamien (nuvarande Irak)

för 7000 år sedan36. På så sätt gör boken klart att historien börjar i Europa och att

historien börjar med de antika grekernas världssyn.

När sedan perserna kommer in i bilden37 ges inga närmare förklaringar till vilka

perserna var. Bara att de håller på att anfalla Grekland. Ett förhållningssätt som gör

att läsaren omedvetet tar parti för grekerna i striden. Efter det följer det en halv sida

om Makedonien, för att sedan fylla på med nio sidor om romarriket38. När sedan

morerna kommer in i bilden39 står det att ”Samtidigt som Västeuropa blev allt mindre

likt romarriket, uppstod i mellanöstern en ny kultur som skulle föra arvet från

Grekland och Rom vidare”40. Fokus ligger alltså på hur europeisk kultur förs ut i

världen. Vidare om folket i mellanöstern står det att ”Beduinerna levde på

boskapsskötsel och plundringståg”. Även om t.ex. vikingarna beskrivits på samma

sätt, så är informationen om folket i öst avsevärt mindre och den negativa tonen får

därmed ett större eftertryck i den bild som skapas.

I kontrast till de katastrofer som tillexempel hänt i länder med Islam som officiell

religion kan vi läsa följande om kristendomen. ”Kristendomen vände sig till alla

människor, höga som låga. Alla hade samma möjligheter till att nå frälsning, även

kvinnor och slavar som normalt var utestängda från de officiella kulturerna”41. När

istället Islam kommer in i historien kan vi istället läsa följande. ”I Medina blev

Muhammed erkänd som ledare. Han satte snart igång plundringståg mot karavaner,

34Epos, förordet

35Karlsson s.2

36http://varldenshistoria.se/his/de-forsta-civilisationerna

37Karlsson s. 11

38Karlsson s.13 -22

39Karlsson s. 33

40Karlsson s. 33

41Karlsson s.20.

19

och den ena beduinstammen efter den andra anslöt sig till honom”. Referatet

beskriver alltså Islam som att det uppkommit som en religion för i första hand rövare.

”Den här gången drevs angriparna dessutom av plikten att föra ett heligt krig mot

dem som inte trodde på Muhammed. Under några få år hade Araberna lagt under sig

större delen av Mellanöstern”42. Inom kristendomen bedrevs å andra sidan korståg

och även om boken tar upp dessa och även inkluderar dess negativa konsekvenser, så

beskrivs de inte i termer av heligt krig. När det kommer till korstågen får vi istället

en djupare förklaring till varför detta kunde ske.

”Med sina överlägsna krigsskepp kapade portugiserna muslimska fartyg och

bombarderade hamnstäder som inte ville ge dem ensamrätt på handeln. Portugal

byggde upp ett handelsimperium med stöd av några få erövrade flottbaser från

Östafrika och ända bort till Sydostasien, och kunde på detta sätt behärska sjöfarten i

hela detta jätteområde”43. Med ord som ”överlägsna krigsskepp” och ”några få

erövrade flottbaser” får vi intrycket av hur geniala dessa portugiser var, utan att

egentligen gå in på vilka fruktansvärda konsekvenser detta fick för övriga världen

med Östafrika i synnerhet.

”På de västindiska öarna träffade spanjorerna på folk som fortfarande levde på

stenåldersstadiet”44. Meningen vittnar om en världssyn som bygger på att den

västerländska modellen är den enda tänkbara vägen för en civilisation. ”Indianerna

saknade motståndskraft mot de mikroorganismer som människorna i gamla världen

levt med i tusentals år”45. Här tar boken direkt ställning för att historiens ursprung

skulle komma från Europa. Att människorna här lever i den gamla världen, medan

övriga tillhör den nya. ”Under den tidigmoderna perioden lades grunderna för

Europas herravälde över den övriga världen”46. Referatet talar för att det är en ren

självklarhet att Europa styr över övriga världen. Både i fråga om att bekräfta detta

som en sanning, så väl som att Europa har legitimitet för det i och med att det pågått

länge.

42Karlsson s. 34.

43Karlsson s. 68.

44Karlsson s. 68.

45Karlsson s. 70

46Karlsson s. 113

20

”Stora handelskompanier i främst England, Frankrike och Holland spred europeiska

varor över Asien, Afrika och Amerika”47. Referatet pekar på hur övriga världen hade

något att vinna på imperialismen då dessa länder nu också fick ta del av europeiska

produkter och kultur. Samma sak i nästa referat, där boken väljer att berätta detta ur

Europas perspektiv utan att gå in på vad detta förde med sig för problem. ”En stor del

av denna sjöfart organiserades som en så kallad triangelhandel. Den mest kända

triangeln gick över Atlanten. Varje år avgick ett hundratal skepp från Västeuropa till

Västafrika lastade med textilier, järn och metallvaror. Det var den första sidan av

triangeln”48.

Upplysningstiden beskrivs i stort sett uteslutande som något gott. Trots att det

upplysningen även förde med sig var imperialism, en ren katastrof för övriga

världen. ”År 1784 skrev den tyske filosofen Immanuel Kant att perioden

dessförinnan innebar människans uppbrott från sin barndom. Han tänkte då i första

hand på människans förmåga att använda sitt förnuft. Han kallade perioden för

”upplysningen”” 49.

Först på sidan 137 kommer Amerika in i bilden på grund av att USA befolkas av och

kommer i kontakt med Européer. Bilden som beskriver mötet mellan Européer och

Amerikas urbefolkning är en förenklad stereotypiserad bild av uppklädda Européer i

samspråk med muskulösa infödingar utan kläder50. Sveriges roll i kolonialiseringen

får en upphöjd roll då följande referat är öppet för misstolkning ifråga om att Sverige

var de som från början kolonialiserat självaste New York. ”1655 erövrade

holländarna Nya Sverige, och tio år senare lade engelsmännen i sin tur beslag på den

holländska kolonin. Holländarnas gamla handelsplats döptes om till New york”51.

Imperialismen beskrivs som en lyckad framtidsmelodi för européer52. De svarta

slavarnas förhållanden i USA beskrivs med en bild föreställandes en man som flytt

47Karlsson s. 117

48Karlsson s. 118

49Karlsson s. 119

50Karlsson s. 138

51Karlsson s. 139

52Karlsson s. 221

21

från sin ”herre”53. Bilden är en stereotyp bild av en svart muskulös man som

bekämpar hundar med en yxa, samtidigt som han skyddar en annan svart kvinna som

i skräck skyler ansiktet i sina händer. Även om bilden naturligtvis väcker starka

känslor så kvarstår det faktum att mannen inte använder sig av kläder, samtidigt som

han använder sig av primitiva vapen, kan misstolkas som att dessa människor

befinner sig på en mer primitiv nivå.

Även om kolonialismens katastrofala följder för Afrika nämns54, så innehåller boken

i princip inget om Afrikas egen historia och kultur. Inte ens Egyptens tidiga

civilisation, blomstrande kultur och fascinerande efterlämningar nämns. Det som

beskrivs är Afrikas historia utifrån ett Europeiskt perspektiv, en redogörelse för vilka

afrikanska stater som tillhörde vilket europeiskt land under vilken tid och de

europeiska ländernas inbördes konflikter. Det vi får veta om Afrikas civilbefolkning i

modern tid finns representerat i en bild55 där en inföding med spett och höftskynke

tittar på när en lastbil kör ut ur djungeln med mahogny. Afrikas befolkning

representeras alltså på detta sätt i kontrast till Européerna som med moderniserad

industrialism går in och skövlar naturtillgångarna här.

”Kinesiska mannekänger i europeiska modekläder. Den synen hade varit otänkbar på

Maos tid, men under 1980- och 90-talens reformpolitik öppnades många dörrar mot

väst. Men de sociala klyftorna växer. Hundratusentals miljoner kineser är fortfarande

utfattiga”56. Följande mening antyder på att europeiskt inflytande skulle innebära ett

uppsving för Kina.

När Japan först träder in i historien beskrivs det som att landet stannat vid något som

liknar feodalsamhället fram till kontakten med Europa under 1800-talet57. Europeisk

utveckling står på så sätt indirekt som den enda rätta vägen58, där Japan beskrivs som

att det når framgång först när de kopierar europeiska metoder. ”armé efter preussisk

53Karlsson s. 191

54Karlsson s. 226 och 224

55Karlsson s. 324

56Karlsson s.334.

57Karlsson s.217.

58Karlsson s.217.

22

standard och flotta enligt engelsk förebild”59. När boken väl stiftar bekantskap med

Japan följer följande referat som förhöjer Europas betydelse gentemot övriga

världen. ”Under andra hälften av 1800-talet väcktes japanernas intresse för den

europeiska kulturen. Unga japanskor kunde då stifta bekantskap med ett för landet

helt nytt musikinstrument, pianot, och även klä sig på västerländskt sätt. Bilden är

från ca 1890”60. Istället för att visa något av Japans egen unika kultur från det

isolerade samhället väljer alltså boken att visa upp deras förhållande till de

europeiska. ”Systemet med ett överskott som tillföll producenterna påminde om den

samtida ekonomin, och det betydde att japanerna lättare kunde anpassa sig till en

sådan ekonomi än kineserna ... De nya makthavarna sökte systematiskt kunskap om

industrialisering och teknisk utveckling i de ledande europeiska länderna. De anlade

industrier och rustade upp sin krigsmakt, särskilt flottan61”. Referatet visar på i

huvudsak fördelarna med europeiska mönster och system, jämfört med de inhemska

Japanska. ”Japan kopierade från 1870-talet systematiskt västvärldens industri,

utbildning och krigsmakt och blev så en världsmakt”62. Boken framhäver att vägen

till utveckling endast kan ske enligt mönster lånat från väst.

Efterkrigstiden får samsas från sid 289 – 353. 1965 och framåt från sid 321 - 353 och

det är först här som övriga världens historia lyfts fram i takt med att dessa länder har

allt mer kontakt och utbyte med väst och börjat västifieras. Det är alltså först när

dessa länder påverkar väst och där även finns ett utbyte som boken väljer att gå in på

dess existens.

Det talas om tredje världen på sid 323. Utan att egentligen nämna att tredje världen

är en beteckning från väst som i princip betyder att alla länder i väst med

marknadsekonomi står för första världen, andra världen står för länder med

planekonomi och tredje världen står för U-länder i största allmänhet. En beteckning

som anses omodern idag och som tar en aktiv ställning för hur vi ser på världen med

väst i fokus. På sidan 323 står det vidare om fattigdomen i det som kallats tredje

världen: ”I Indiens, Afrikas och Latinamerikas jättestäder slog sig hundratusentals

59Karlsson s. 217.

60Karlsson s. 223.

61Karlsson s. 223.

62Karlsson s. 226.

23

människor ner i enkla plåtskjul i områden utan vägar, vatten eller avlopp och utan

skolor för barnen. Många livnär sig på tiggeri, prostitution eller kriminalitet”. Den

knapphändiga information vi får om dessa länder kantas av katastrofer och svält i

kontrast till allt vi vet om Europa och alla dess nyanser kring hur det blev som det

blev.

”Den brittiska förvaltningen av Indien som en enda sammanhängande koloni hade

gjort det lättare att bilda ett enat land. Britternas herravälde hade givit indierna en

gemensam fiende att förena sig mot”63. Boken understryker vad kolonialismen fört

med sig för gott.

Latinamerika och Sydostasien får i modern tid samsas på ca en sida vardera och då

med rubriker som ”Latinamerika: militärkuppernas kontinent”64, ”Framsteg och kris i

Sydostasien”. Sverige som får betydligt mer utrymme framgår i kontrast som en

framgångssaga med referat som ”förmånerna skulle vara generella, lika för alla”65.

Världen utanför Europa är kantad av rubriker så som ”Vad händer om människorna i

u-länderna börjar förbruka lika mycket av jordens begränsade tillgångar som vi

gör?66”, så väl som rubriker så som ”U-land blir oljeland67” och ”Mellanöstern: är

fred möjligt?”68

”Sydafrika kom att bli en symbol för hela frågan om den vita rasens ansvar för

Afrikas problem69”. Meningen framhäver att boken delar upp människor i olika raser.

Trots att människan homosapien sapiens endast är en ras70 och att vi alla i grund och

botten har samma egenskaper och behov. Meningen talar också om att vita bor i väst

och att det är upp till dem att ta ansvar och ta hand om vår värld.

63Karlsson s.226.

64Karlsson s. 332.

65Karlsson s. 306.

66Karlsson s. 324.

67Karlsson s. 324.

68Karlsson s. 339.

69Karlsson s. 336.

70http://www.dn.se/debatt/ny-dna-teknik-visar-att-det-inte-finns-raser

24

”Två ideologiska och politiska rörelser präglade politik och samhällsliv i den

arabiska världen under 1980-talet. Det ena är den arabiska rörelsen med Saddam

Hussein, Iraks ledare, som främste företrädare. Den vill ena alla araber i kamp mot

Västerländsk imperialism”71. På så sätt understryks eventuella hotet från öst

gentemot väst.

6.2 Analys Alla tiders historia A

Av 100 bilder rör 81 st Europa/USA och 19 st övriga världen.72

När man öppnar boken finns en världskarta på sidan två och tre som utesluter

Europa, med hänvisning till bokens sista sida där Europa finns förstorat. Här gör

boken en tydlig avgränsning och hänvisning till var fokus kommer ligga. Boken går i

detalj in på hur små byar i Norrland såg ut för 6000 år sedan73. Medan världen

utanför Europa får samsas på en liten yta och då i förhållande till Europa. Som

tillexempel Afghankriget som avhandlas på en sida74 utan att i övrigt beröra något om

folket i Afghanistan mer än komplicerade allianser mellan USA och Sovjet, där

Afghanistan på så sätt blev en skådeplats för det kalla kriget.

Under introduktionen till kapitlet om antiken kan man läsa ”Under denna tid lades

grunden till vår kultur”75. Beteckningen vår kultur gör det indirekt självklart att

historien är och utgår från Europa. Samma typ av begrepp framkommer också till

exempel då boken jämför var Sverige är i utvecklingen jämfört med övriga länder i

Europa genom att använda termen ”vårt land”76. ”De grekiska hantverkarna

tillverkade bl.a. vapen, vävnader och keramik”77. Detta var knappast typiskt bara för

folket i det antika Grekland, men eftersom vi fått en inblick i vilka dessa människor

71Karlsson s. 339.

72Karlsson s. 189.

73Almgren s.24.

74Almgren s. 312.

75Almgren s. 29.

76Almgren s.23.

77Almgren s.32.

25

verkligen var, gör det också att vi tydligt tar ställning för dessa i kommande krig. När

Grekland sedan blir attackerat av Perserna kan man läsa följande referat ”grekerna

hade svårt att ta order från främmande ståthållare”78. Detta är inget unikt för

Grekland. Tvärtom är det ofta grunden till de allra flesta krig att ett land eller ett folk

inte vill underkuvas av något annat. Referatet gör dock grekernas inställning till att

slå tillbaka till något heroiskt. Boken framställer hellenismens spridning i världen,

som ett bevis för att det var den bästa kulturen och att den därför rent naturligt också

kom att konkurrera ut övriga kulturer79. Om kapitalism ”detta var inte något helt nytt.

Det förekom till exempel redan under antiken80”. Referatet går att tolka som att

grekerna även uppfann kapitalismen. Många kulturer hade naturligtvis samhällen

som i stor utsträckning byggde på handel, vilket alltså inte är något unikt för just

grekerna. Boken förhöjer på så sätt grekernas betydelse för världshistorien.

”Kristendomen går från den enda förbjudna religionen till den enda tillåtna” och lite

längre ner i stycket ”här uttalas också den första revolutionerande tanken att det bara

finns en gud för hela världen”. Stycket vill trycka på kristendomens överlägsenhet.

”Alla former av icke kristna ceremonier förbjöds, vilket drabbade t ex de olympiska

spelen.”81 Kristendomens frammarsch påverkar alltså framförallt europeiska

traditioner och går inte in på hur kristendomen även lett till konflikter med andra

religioner och krig som skett i kristendomens namn.

Det finns också tydliga stereotypiseringar apropå araberna. ”De hade ett bibliotek

som kunde mäta sig med biblioteket i Alexandria”. ”Vi är också tacksamma mot dem

för att de översatt många grekiska verk som annars gått oss om intet”. Stycket tyder

på hur boken skiljer på vi och de när det kommer till araber. Det ges inga närmare

förklaringar till vad biblioteket i Alexandria var för något. Det bara antyds att

araberna inte hade något så högstående i sin kultur, men att de trots allt inte var långt

från högstående då de i hög grad både läst och översatt grekiska verk. ”Muslimer är

också bra på astronomi, eftersom muslimer fem gånger om dagen ska vända sig mot

78Almgren s.34

79Almgren s.36

80Almgren s.95.

81Almgren s.52.

26

Mecka och be var det viktigt att kunna peka ut väderstrecken”82. Att muslimer blivit

särskilt bra på att hitta väderstreck på grund av att de hela tiden måste be, tyder också

på en stereotypisering som pekar mot att alla muslimer är fundamentalister.

Ibn Fadlans reseskildringar från 900-talet berättar om mötet med vikingarna83. I sitt

original framställs vikingarna med förskräckelse kring brist på hygien, behandlingen

av slavar, våldtäkter med mera. Trots det avslöjar boken bara bitarna där Ibn Fadlan

beskriver vikingarna så som ”ett högrest krigarfolk”84.

När digerdöden drabbade Europa finns följande referat ”Klimatförsämring och

katastrofer som skulle drabba Europa”85. Trots att detta naturligtvis inte var något

som endast drabbade Europa. Boken tar trots detta fokus på hur just Européer kom

att lida av digerdöden ”En tredjedel av Europas befolkning dog i digerdöden”.

”Kyrkan stod för skolutbildningen under medeltiden86” Boken framhäver det hela

tiden självklart att det bara är Europa som nämns och detta med Sverige i fokus. ”Dit

sökte sig också ett antal svenskar”87.

Columbus beskrivs på följande sätt ”en högrest man, tackar gud”88 I min

undersökning har jag inte hittat några källor kring Columbus storlek, istället vill

boken på detta sätt framhäva Columbus bragd med hjälp av hans utseende. ”Med

Columbus upptäckt av Amerika förändras bilden av den värld som omger Europa”89

Boken gör tydligt att historien bör läsas ur ett europeiskt perspektiv. ”Europa

upptäcker världen90”. Här finns en ton av att det är Europa som upptäckt världen.

Som om världen inte funnits där från början. ”Lilla Portugal i strid med kineser och

82Almgren s. 53.

83http://www.ne.se/ahmad-ibn-fadlan

84Almgren s. 54.

85Almgren s. 67.

86Almgren s.74.

87Almgren s.74.

88Almgren s. 88.

89Almgren s. 88.

90Almgren s. 88.

27

araber, men gör sig till herrar på indiska oceanen”91. Ordvalet ”lilla Portugal”

framhäver Portugals styrka då de trots sin lilla storlek lyckas slå ur underläge och

lyckas hävda sig mot både kineser och araber som alla vet är väldigt många fler.

Apropå urbefolkningen i Sydamerika följer följande referat ”Det märkliga med dessa

folk var att de hade väl utvecklade samhällen, där konst och vetenskap stod på en

hög nivå. Däremot hade den tekniska utvecklingen inte hunnit så långt. Genom

observationer av himlakropparnas rörelser konstruerade mayafolket en kalender, som

var mera exakt än den julianska, som européerna använde i början av 1500-talet.

Indianfolkens teknik befann sig på stenåldersstadiet. De hade ännu inte lärt sig

framställa järn och kunde därför inte tillverka så effektiva vapen. De kände heller

inte till hjulet. Det var dessa folk som spanjorerna stötte på och besegrade i början av

1500-talet”92. Mayafolkets utveckling beskrivs i termer som ”märkligt nog”. Boken

hävdar indirekt att för att nå utveckling ska ett land genomgå samma faser som

Europa, där hjulet kommer först. Dessa människor besegras sedan som en förhöjning

av hur överlägsna européerna var. Till detta finns en samtida bild som skildrar hur de

spanska erövrarna angriper och dödar nakna indianer93. Vilket ytterligare framhäver

skillnaderna på mayafolket och européernas utveckling och civiliserade stil.

”Cartier var en av de geografiska upptäckare som spred europeisk civilisation till

andra världsdelar”94. Visserligen nämns kolonialismens vedermödor på ett utförligt

sätt, men som en första inblick i vad upptäcktsresandet innebär är ovanstående citat

ett fall för eurocentrism. Här rör det sig om kolonialismen ur ett europeiskt

perspektiv, som något positivt för övriga världen. Vidare om kolonialismen kan man

läsa ”Mängder av nya exotiska varor fraktades till Europa i utbyte mot

manufakturavaror och silver”95. Meningen förhärligar det som övriga länder har att

erbjuda med ordet exotiskt. Att de fick dessa varor mot silver och manufakturavaror

är bara en del av sanningen, då imperialism också låg nära till hands. Sidan 216 visar

på engelsmännens förtryck i Indien, men visar samtidigt på den europeiska livsstilen

91Almgren s. 92.

92Almgren s. 92.

93Almgren s. 92.

94Almgren s.87.

95Almgren s.140

28

som bättre och det nämns i lika stora ordalag vad européerna bidrog med för att föra

Indien framåt, som att införa engelskan som riksspråk och industrialisera landet i

allmänhet. ”Det brittiska herraväldet byggde på övertygelsen om den europeiska

civilisationens överlägsenhet. Brittiska lagar tillämpades och man försökte göra slut

på indiska seder, som att offra barn och bränna änkor tillsammans med den döde

mannen”96 ”Britternas närvaro i Indien fick även positiva effekter. Den bidrog på

flera sätt till att ena landet och väcka indiernas nationalkänsla. Britterna byggde

järnvägar och anlade telegraf- och telefonlinjer och band på så sätt samman det

vidsträckta landet. I engelska fick det splittrade Indien ett slags rikspåk – det finns

över 800 inhemska språk. Skolor inrättades för att utbilda indier som skulle hjälpa till

att styra landet”97.” Samtidigt lever något hundratal miljoner indier i djup fattigdom.

Men det som positivt skilt Indien från grannländerna är landets fasthållande vid den

västerländska demokratin, även om problemen är stora då nära miljontals indier inte

kan läsa och skriva”98. Demokrati står på så sätt som signifikativt med Europa,

medan övriga världen står för diktatur och analfabetism.

”En europeisk stormakt hade för första gången lidit nederlag mot en utomeuropeisk

nation. Det var praktiskt bevisat att ett asiatiskt folk genom att skaffa sig

västerländsk vetenskap och teknik kunde skaka av sig de vitas kontroll. Den japanska

segern kunde för en lång tid framöver bli en inspirationskälla för icke-europeiska

folk”99. Texten framhäver hur ett land endast kan vinna med hjälp av den teknik som

finns i väst. Väst är således bäst, eftersom de historiskt sätt aldrig förlorar mot någon

annan kultur.

Det är inte mycket vi får vet om Afrika, men när vi gör det är det främst ur europeiskt

perspektiv. Boken innehåller till exempel endast en notis om vad som benämns som

”världens största folkmord”100. Boken går inte vidare in på vad det var, eller vad som

hände. Med andra ord undanhålls i stort sett hela Afrikas historia, så vida den inte är

96Almgren s. 216.

97Almgren s. 216.

98Almgren s. 335.

99Almgren s. 219.

100Almgren s.358.

29

kopplad till Europa. ”Sydafrikas förvandling från en stenhård diktatur till en

mångkulturell demokrati är ett av glädjeämnena i Afrika under senare decennier.

Men problemen finns: aids är ett, den omfattande brottsligheten ett annat”101. Den

enda bild vi får av Afrika är så ledes kantat av kaos och folkmord102. På sidan 380

finns en bild på en marknad i Nigeria, medan den tillhörande texten handlar om

miljöförstöring under 1900-talet. I detta fall är bilden löst kopplad till texten och

skapar därför en dubbeltydlighet. Bilden innehåller visserligen otroliga mängder

skräp, men det bäddar för misstolkningen om att miljöförstöring främst sker i de

mindre anpassade ”U-länderna” som till exempel Afrika. Därmed kan det lätt ske en

missuppfattning om att miljöförstöringen är värre i dessa länder bara för att skräpet

ligger framme, fast att det framförallt är levernet och överkonsumtionen i väst som

tär på jordens resurser. Angående globalt krig finns citat så som ”Till Nordafrika

sändes en tysk pansarkår som drev britterna långt tillbaka in i Egypten”103. Meningen

gör gällande att Afrika framförallt är en skådeplats för europeisk verksamhet.

”Sedan gammalt har kineserna kallat sitt land Mittens rike. De har uppfattat Kina

som världens centrum och kulturens hemort. Onekligen har de anledning att vara

stolta.” Boken skiljer i stycket på vi och de. Det blir också tydligt hur författaren ser

vår kartbild med Europa i centrum som det mest självklara, utan att nämna att det

inte ser ut på samma sätt världen över. På föregående sida (s.20) Berättas det att

kinesiska muren byggdes redan på 200 talet. Så trots att kinesernas historia är både

längre och mer sammanhållen skildras ändå Europas historia med Grekland som

startpunkt som den mest självklara och framstående.

Efterkrigstiden beskrivs från sid 255 – 381. Mellan sid 353 - 381 om tiden efter 1989

i det kapitel som heter ”Europa och världen efter 1989”. Här får Latinamerika och

Indonesien samsas på ca 1 sida vardera. Sydamerikas historia undanhålls också och

den enda information vi får är kantad med en negativ åskådning som till exempel

”Mexiko är vid sidan av Colombia det latinamerikanska land som har störst problem

med narkotika”104

101Almgren s 339.

102Almgren s 357.

103Almgren s.277.

104Almgren s 339.

30

Angående Vietnam efter Vietnamkriget kan vi läsa följande. ”Inte blev det bättre av

att planekonomi infördes” På så sätt framhävs hur ett land måste följa västs normer

för god utveckling. Meningen tar ställning till vad den tycker om annat än

marknadsekonomi, då marknadsekonomi är likställt med väst. ”Vietnam under 1990-

talet har alltmer utvecklats i riktning mot marknadsekonomi och demokrati”105

Boken skriver att Sverige skickar förnödenheter till alla länder i krig106. På så sätt

uttrycks indirekt hur Sverige är likställt med att vara ett bra land och att det även tar

ansvar för övriga världen. I kontrast till detta står då fattigare länder som dåliga.

Boken jämför dessutom olika ”välfärdssamhällen” i väst och ställer på så sätt övriga

länder utanför. ”USA har ett välfärdssamhälle som inte är lika bra som Sveriges”107.

Och ”alla länder har sina problem”108. En felaktig bild av att USA på egenhand löser

världens bekymmer som på sid 334 där MacCarthur på eget bevåg bjöd in Sadat och

Begin till sitt sommarställe och att därmed tog ”ett första trevande steg i att lösa

Palestinakonflikten”. USA räddar även konflikten i Jugoslavien. ”USA tog initiativ

till fredsförhandlingar mellan parterna och lyckades i november 1995 få till stånd ett

fredsavtal”109. Likaså Jugoslaviens historia är endast omnämnt i termer av krig och

katastrofer. ”Det forna Jugoslavien har ofta haft en våldsam och grym historia”.110

Sverige står på så sätt i kontrast till detta. Som i till exempel referatet ”Svenska

folket var chockat. Att Sveriges statsminister mördades uppfattades som ett angrepp

på det svenska demokratiska samhället”111 . Det blir följaktligen en motsättning i att

svenska folket blir chockat över att ett mord på statsministern kan ske i ”det svenska

demokratiska samhället”. Meningen framhäver hur Sverige tillskillnad från andra

länder är lugnare, fredligare och att svenskar därför egentligen inte ska behöva oroa

sig för saker som detta.

105Almgren s.310.

106Almgren s. 317.

107Almgren s. 319.

108Almgren s. 320.

109Almgren s. 364.

110Almgren s. 364.

111Almgren s. 371.

31

”Irak med sin nye ledare Saddam Hussein kände sig hotat av Iran och anföll Iran

1980. Iran förklarade att detta var ett heligt krig och sände ut unga män och pojkar

till fronten”112. Boken gör därmed anspråk på den stereotypa bilden av att folk i Iran

ägnar sig åt religiös fanatism. Iran med Saddam Hussein var inget annat än en

diktatur och ”religiös fanatism” ansågs naturligtvis som förkastligt av det iranska

folket i allmänhet. ”Redan innan Khomeini avled i Iran 1989 hade FN förhandlat

fram vapenvila mellan de båda muslimska länderna113”. Konflikten löses så

småningom av världens mer uppstyrda länder i väst som får gå in och ta ansvar. ”Al-

Qaidas främsta fäste var Afghanistan, som sedan mitten av 1990-talet styrdes av de

så kallade talibanerna, som drev en ytterst extrem muslimsk politik. Alla Flickor över

puberteten hindrades tillexempel att gå i skola och kvinnor tilläts inte arbeta utanför

hemmet”114. Meningen bidrar till en stereotyp bild och spär på den myt om muslimer

som även odlats i media, i synnerhet sedan 9/11.

”Balkanhalvön – Europas oroliga hörn”115. Följs upp av en kort historia om varför det

är stridigheter på Balkan. Sättet på vilket Balkan framställs blir därmed att folket här

skulle vara mer konfliktbenägna än folk i allmänhet.

Boken visar exempel på jarblonsartade exotiseringar, i detta fall dock av ett

europeiskt land. ”Ryssar har inte så höga krav på sina ledare. Vilket antyds av den

populära schlagern: ”jag vill ha en man som Putin. Han är stark, han är nykter och

han slår inte sin fru”116.

112Almgren s. 346.

113Almgren s. 347.

114Almgren s. 358.

115Almgren s. 224.

116Almgren s. 355

32

7. Avslutande diskussion

7.1 Resultat

I min analys har jag kommit fram till att eurocentreringen visar sig genomgående i

dessa båda böcker och inte motsvarar kursplanen för Lpf11. Framförallt genom den

grad som böckerna väljer att fokusera på Europa och dess historia. I och med att

informationen kring övriga världen är så knapphändig får den lilla information man

får, på egen hand bygga upp bilden av dessa länder, som i sin tur blir onyanserad och

svår att sätta sig in i då den inte tillhandahåller samma insikter i vad som ligger

bakom dessa länders problem och brister, så som i fallet med Europa och väst. Till

exempel nämns inte Afrika en enda gång utan att peka på folkmord, svält,

miljöförstöring och kris i allmänhet. I indirekt kontrast till detta står då västvärlden

som ett föredöme. Till skillnad från övriga världen har väst även en historia. Det är

alltså främst i vad boken inte tar upp som eurocentreringen i huvudsak visar sig. I

synnerhet då hela världshistorien i dessa båda böcker är berättad utifrån europeisk

utveckling. Böckerna kommer i princip inte i kontakt med övriga världens historia

förrän dessa länder kommit i kontakt med Europa och vi ser på dem från Europa med

europeiska glasögon.

33

Som enda källa i undervisningen är dessa båda böcker olämpliga och fyller inte

kursplanen i historia för Lpf11. Å andra sidan nämner böckerna redan inledningsvis

att det är Europas historia som ligger i fokus. Därmed inte sagt att böcker som Epos

och Alla tiders historia A, som har världen ur västs synvinkel inte skulle kunna

komma till användning i undervisningen, så länge man kompletterar med annat

material som kan presentera andra vinklar, vilket också skulle fått eleverna till att

förstå att historia måste läsas ur flera olika vinklar för att skapa förståelse. På så sätt

skulle kursen täcka även ett annat viktigt kriterie i kursplanen, nämligen historiebruk.

Böckerna redogör också för vilka människor som råkar illa ut och vilka som gör

profit på andra i olika sammanhang. Böckerna gör därmed en stor grej av att inte

framställa väst som bättre än övriga länder till förmån för att peka på det elände som

girighet och krig ställer till med. Detta kan dock vagga in läsaren i någon slags falsk

trygghet över att böckerna är sakliga, då eurocentreringen framförallt äger rum

mellan raderna, i vad de väljer att inte ta upp så väl som det perspektiv ur vilket

historien berättas.

Böckerna levererar drag av att ett land behöver gå igenom samma faser som Europa

för att nå en bra standard och ett rättvist samhälle med demokrati och välfärd. Som

till exempel fallet Japan, som utvecklas först när de börjat adoptera europeiska

mönster. Sverige framstår i sin tur med rubriker som ”välfärdssamhället”117 som det

kanske mest föredömliga av allt, men en historiebok bör också ta upp mer saklig

kritik mot väst från ett utomeuropeiskt perspektiv. Som tillexempel vad händer när

ett land lever över sina resurser så som vi gör i väst, jämfört med hur folk levt i andra

tider så väl som till exempel delar av Afrika och Indien? Hur kapitalismen också

uppmanar oss till att leva över våra resurser etcetera och faran i detta, då ämnet

historia även ställer krav på att kunna se in i framtiden118. Men framförallt för att visa

på andra tolkningar av historien om vad som anses vara ett hållbart leverne för en

civilisation.

Att dessa böcker har kvar föråldrade beteckningar som första, andra och tredje

världen motsvarar inte heller kursplanen i historia, då elever som identifierar sig med

117 Almgren s. 371

118 http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/his?subjectCode=HIS&lang=SV

34

tredje världen av naturliga orsaker inte har samma förutsättningar som de elever som

identifierar sig med första.

En elev från tillexempel Chile eller Afghanistan. Har sin historia på ca 1 sida var i de

båda böckerna. Och här är informationen så tät att den blir mycket mer komplicerad.

I regel står det om någon ledare som tagit makten och hur FN och övriga världen

reagerade på det. Här blir det rörigt och svårt för eleverna att hänga med. I synnerhet

i Alla tiders historia A eftersom det som står här är väldigt kort och det blir därmed

näst intill omöjligt att skaffa sig en uppfattning och sätta sig in i dessa länders

problem och situation. En elev från detta område kanske plötsligt blir intresserad,

men kommer antagligen inte förstå någonting med denna knapphändiga information

och på så sätt infrias inte läroplanens idé om att eleven ska kunna söka sin identitet

genom historieämnet.

Epos i synnerhet lägger stor möda vid att visa på alla människors lika värde och tar i

många sammanhang upp problemen med äldre historieforsknings syn på människor

från olika kulturer, så som att svarta kallades ”negrer” etcetera. En ambition som

naturligtvis är bra, men som tyvärr bara infrias delvis. Det kan också finnas ett

problem i att boken så att säga ställer sig för mycket på elevernas sida med det mer

direkta tilltal som finns i boken, då läsaren i och med detta också får svårare att

kritisera innehållet. Det är känt sedan gammalt att många elever inte resonerar eller

ifrågasätter det som står i böckerna119. Epos tar också upp saker som att inte

Churchill var någon hjälte utan även hade ett smutsigt förflutet där han beordrat

bombningar av mellanöstern med mera120. Likaså inför utdraget där Ibn Fadlan

beskriver sitt möte med vikingarna, där boken tillskillnad från Alla tiders historia A

tar upp de negativa sidorna av Vikingarna som Ibn Fadlan såg121

Tillskillnad från andra utomvästliga länder är Japan väl representerat i de båda

böckerna. I tanke på den eurocentriska världsåskådning som böckerna har går detta

bäst att förklara med att Japan är en av världens största ekonomier. Dess kultur har

119Selander s. 33.

120Norgren s. 280.

121Norgren. s. 54.

35

därmed stort inflytande på oss i väst och innehar därmed större representation i

böckerna.

8. Litteraturförteckning

Hans Almgren, Börje Bergström, Arne Löwgren, Alla tiders historia A, tredje

upplagan, första tryckningen. Gleerups utbildning AB. Tryckt i Särslöv 2007.

Per Arne Karlsson, Robert Sandberg, Karl Molin, Ann-sofi Ohlander Epos, Historia

för gymnasieskolans Kurs A och B. Almqvist och Wiksell. Tryckt viborg, Danmark

2006. Tredje upplagan. Liber.

Hans Lorentz, Skolan som Mångkulturell arbetsplats. Att tillämpa interkulturell

pedagogik. Studentlitteratur AB Lund. Tryckt i Polen 2009.

Staffan selander, Lärobokskunskap. Pedagogisk textanalys med exempel från

läroböcker i historia 1841-1985. Studentlitteratur. Lund 1988.

Ewa Romare, Eva Trotzig, Annika Ullman, Staffan selander, Studier för den

pedagogiska väven. Spov 9. Rasism och främlingsfientligheter i svenska

läroböcker?, Instutionen för pedagogisk textforskning. Högskolan i

sundsvall/härnösand 1990.

36

Klas Göran Karlsson & Ulf Zander (red), Historien är nu – En introduktion till

historie didaktiken. Studentlitteratur 2004.

Sture Långström, Författarröst och lärobokstradition – En historiedidaktisk studie.

Borea bokförlag, Umeå 1997.

Nils Andersson (red), Aktuellt om historia 2008:1. Historieundervisning och identitet

i det mångkulturella klassrummet. Historielärarnas förening 2008.

Kenneth Nordgren, Vems är historien? Historia medvetande, kultur och handling i

det mångkulturella Sverige. NaPa – nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete nr3.

2006

Lennart Hellspong, Metoder för brukstextanalys. Studentlitteratur 2001.

Vanja Lozic, I historiekanons skugga Historieämne och identifikationsformering i

2000-talets mångkulturella samhälle. Holmbergs, Malmö 2010.

David Howarth, Diskurs, Lundatext AB 2007.

Internetreferenser

(senast kontrollerade 20130422)

http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3102/titleId/HI1201%20-%20Historia%20A

http://www.skolverket.se/sb/d/1591

http://www.malmo.se/kommunpolitik/statistik.4.33aee30d103b8f15916800028279.html

http://www.avhandlingar.se/avhandling/051be831da/

http://varldenshistoria.se/his/de-forsta-civilisationerna

http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/17/98/1fb66fa9.pdf

http://www.ne.se/john-dewey

http://www.dn.se/debatt/ny-dna-teknik-visar-att-det-inte-finns-raser

37

38