UPPFÖLJNING AV MÅL I STRATEGISK PLAN this page2 Det här dokumentet är en summering av de...
Transcript of UPPFÖLJNING AV MÅL I STRATEGISK PLAN this page2 Det här dokumentet är en summering av de...
KARLSTADS KOMMUN
UPPFÖLJNING AV MÅLI STRATEGISK PLAN
SAMMANFATTNING AV DE TEMATISKA MÅNADSRAPPORTERNA UNDER 2015
2
Det här dokumentet är en summering av de tematiska månadsrapporter som har presenterats i kommunledningsutskottet under 2015. Varje rapport har föregåtts av ett analysgruppsmöte med representanter från olika förvaltningar och bolag beroende på tema.
Här ges en bild av hur vi når våra övergripande mål i strategisk plan, utifrån indikatorernas utveckling, och några av de utmaningar vi kan se framåt. Detta är ett underlag för nämnderna att använda i kommande budgetarbete. Vissa uppgifter i detta dokument har uppdaterats om nyare siffror kommit sedan de tematiska rapporterna skrevs.
För att få fördjupad information om respektive område finns samtliga tematiska rapporter på Solsidan.
3
Innehållsförteckning
Tillväxt ............................................................................................................................ 4
Attraktiv stad .................................................................................................................. 6
Utbildning och kunskap .................................................................................................. 7
En stad för alla ................................................................................................................ 8
Den goda gröna staden .................................................................................................. 10
Kvalitet ......................................................................................................................... 12
Arbetsgivarperspektiv ................................................................................................... 13
TillväxUppföljning
KarlstadsKarlstads kouträknat på
Antalet föAntalet förvökning på emännen somandelen Karsnabbare än
Karlstad sVi har tappade tjugo bäsundersökninnäringslivs
Karlstad sattraktivaI Karlstad lefärdigställdaOvanligt måäven innebätillskott i anverksamhetKanske är d
KarlstadsFör att antaloch gynnar kommuner smed Karlstagenomförs. biogas och 2
xt g av mål
s kommunsommun har sden genoms
örvärvsarbvärvsarbetanden procent. Åm ännu inte rrlstadsbor so
n för männen
ska ha ettat placeringasta kommunengarna som vranking och
ska ha en a boendemever vi ganska bostäder haånga bygglovär ett spadtagntal bostadsläsmark är det
den inte tillrä
sborna skalet förvärvsaarbetspendlisom pendlar adsbuss ökarDet är fler s2015 införde
s årliga besom målsättnnittliga ökni
betande skde på arbetsm
Återhämtningriktigt kommom förvärvsan, och männe
t av Sverigar, i Svenskt erna sattes upvi använder o62 av 193 i I
god planbmiljöer med
ka bra upp tiar legat på env för bostäde
g i marken. Aägenheter frat svårt att avgäckligt attrak
a ha goda marbetande skaing. Karlstadin till Karlst
r för varje år.om reser och
es även eldrif
efolkningsöning att växangen den sen
ka öka medmarknaden i
gen sedan lågmit upp i samm
rbetar, är detn har ännu in
es tjugo bnäringslivs upp. Vi är lånoss av. För aInsiktsunder
beredskap d blandad bll målsättninn lägre nivå der i olika fler
Antalet startbamöver, vilkegöra om den
ktiv.
möjlighetea öka är det vd har en relatitad än det är . Kunderna äh de som reseft på några b
4
ökning skaa med i genomnaste femårsp
d 15 proceKarlstad öka
gkonjunkturema antal sedt samma saknte riktigt up
bästa företundersökning
ngt ifrån måluatt få en bättrrsökningen, b
för bostädbebyggels
ngen om god de senaste årrbostadshuspbesked för föet kommer astora mängd
er till hållbviktigt att detivt stor arbetKarlstadsbo
är bland de ner, reser mer
bussar.
a i genomsmsnitt 700 pperioden, vil
ent 2008 ocade med kna
en har skett sdan 2008. Näk där, att återhppnått samma
tagsklimatg om företaguppfyllelse nre placering äbehöver vi gö
der och vese
planberedskren, men nu vprojekt har bersta halvårettt visa sig fö
d mark vi har
bara kommt finns goda tspendling. D
or som pendlaöjdaste i landr. Fordonen d
snitt motsversoner per ålket är det må
ch 2020 appt 500 persnabbare för kr det gäller fhämtningen fa nivå som 2
sklimat, seda
när det gäller än nuvarandeöra ännu mer
rksamhets
kap för bostädverkar det soeviljats och dser dock ut rst om någotr idag är ett g
munikationekommunikat
Det är fler pear ut. Resor idet enligt de drivs sedan n
vara 700 pår. Det målet
mått vi använd
soner under åkvinnorna änförvärvsfrekvför kvinnorn
2008.
an målet att r resultaten i e, 75 av 290 r.
smark sam
der. Antalet om det har sldet gäller nu att innebära t år. Vad gällgott tecken e
er tioner, då de
ersoner från ainom Karlsta undersöknin
några år tillba
personer t uppnår vi der.
år 2014, en n för vens, alltså na har gått
vara bland de båda i Svenskt
mt skapa
läppt lite. att detta ett bra ler ller ej.
t underlättar andra ad som sker ngar som aka med
5
Utmaningar
Hur kan vi förbättra sammarbetet ytterligare mellan och inom förvaltningarna för att på ett bättre och effektivare sätt möta näringslivets behov?
Hur kan vi utveckla sammarbetet inom Karlstads Business Region för att gemensamt öka tillväxten och attraktionskraften i regionen?
Hur kan vi arbeta med att få fram ”rätt sorts” verksamhetsmark? Till exempel genom att nya områden planläggs och/eller genom förflyttningar av verksamheter mellan befintliga områden.
Hur kan vi se till att bebyggelsen även fortsatt blir blandad och tillfredsställer behovet av olika bostadsstorlekar och upplåtelseformer för olika målgrupper?
Hur kan vi jobba för att det ska skapas fler arbetstillfällen inom regionen och se till så möjligheterna till arbetspendling förbättras?
AttraktUppföljning
KarlstadsKarlstadsbokommuner. gott bemötaverksamhetmer nöjda ä
KarlstadsKommunenbekanta att Karlstadsbo
TryggheteTryggheten Karlstad ligmännen genden grupp s
BesöksnäAntalet hotemed andra sdagbesökare
Utmaninga
Närmelverk
Vareffe
Hurtydlinno
tiv stadg av mål
sbornas föorna har förtr
Karlstadborande. Dock ker som har v
än män.
sborna skan får väldigt fflytta till Ka
orna trivs och
en och tillg har ökat någ
gger fortsatt inerellt upplevsom i störst u
äringen skaellövernattnistora besökske ökade.
ar
r det gäller nllan kommunksamheter so
r ska vi satsaekten?
r utvecklar vliga prioriterovatörer inom
d
rtroende föroende för korna har även krävs det ett avisat mindre n
a trivas ocfina betyg frårlstad och omh är stolta öv
gänglighetgot sedan föri toppen blanver en något
utsträckning u
a utvecklaingar ökade 2kommuner. T
nöjdhet och fönens olika veom har ett nå
a mer för att h
vi Karlstad soringar för att m besöksnär
ör kommuommunen, reett gott heltharbete med anöjda Karlsta
h vara stoån Karlstadsbm hur kommver sin stad.
ten i våra orra året enlignd jämförelse
högre trygghupplever sig
as 2014, men inTurismomsät
örtroende haerksamheter. ågot sämre re
höja våra res
om destinatioutveckla res
ringen?
6
nen ska föelativt sett etthetsintryck avatt ständigt föadsbor. Kvin
olta över siborna på fråg
munen är som
offentliga gt senaste meekommunernhet. Trygghetrygga.
nte i tillräcklittningen öka
ar vi generell Hur kan vi jesultat?
sultat och till
on? Hur jobbseanledninga
örbättras t högt förtroev kommunenörbättra kvalinnor har gene
in stad gor om man
m plats att lev
miljöer skdborgarunde
na. De mönsteten minskar
ig takt för attade under 201
t sett bra resujobba för att
l vilken kostn
bar vi med attarna till Karls
ende vid en jns verksamheiteten i verkserellt sett ett
kan rekomma och bo på.
ka öka ersökningenster vi kan se med stigand
t behålla våra14. Ökningen
ultat. Däremhöja förtroen
nad? Hur står
t ta fram en gstad samt ge
jämförelse meter och uppsamheten, sphögre förtro
mendera vänn Det tyder på
s trygghetsingällande tryg
de ålder och d
ra placeringarn förklaras a
mot kan vi se ndet och nöj
år kostnaden
gemensam ststöd till elds
med andra lever ett
peciellt i de oende och är
ner och å att
dex och gghet är att de unga är
r jämfört v att antalet
skillnader dheten i de
i relation till
trategi och själar och
l
UtbildnUppföljning
Barns ochResultaten fjämförelsekårskurs 9. Fjämförelsek
Den efterUtbildning äKarlstadskvdet är fortfamän i Karls
KarlstadsKarlstads untillströmninatt kontinuemålet i siffr
KompetenkompetenDet är en fotecken på atindividen, natt få jobb inatt ta till var
KarlstadsGenom arbekommunensav jämförels
Utmaninga
Med taflyktin
Både nskillnade skol
Samveunderläattityde
ning ochg av mål
h elevers fför skolan fo
kommunerna För gymnasiekommunerna
rgymnasialär en av de m
vinnorna ocharande en högstad med efte
s ska utvecniversitet väx
ng av studenterligt utvecklror.
nsmatchninsbehov ortsatt hög antt samarbetennäringslivet onom sitt yrkera den komp
sbornas eretet med blans utveckling sekommuner
ar
anke på rådangar och ensa
när det gällerder i resultatlor (både kom
erkan och samätta integratier och förutf
h kunsk
förutsättniortsätter att va
i andel elevet ligger den . Däremot ka
la utbildninmer avgörandh Karlstadsmägre andel kviergymnasial u
cklas somxer år för år ter och invånlas som stude
ing ska sk
ndel av dem sn mellan utbioch samhällee. I och med etens som de
rfarenheternd annat medförbättrats örna ligger Ka
nde flyktingsamkommand
r genomsnittlt mellan olikmmunala och
marbetet melonen för ung
fattade menin
kap
ingar för foara bra. Karler med behögenomsnittlian vi i år se e
ngsnivån sde faktorernaännen liggerinnor än mänutbildning oc
universitemed högre s
nare till komment- och univ
ke för att s
som tar ut exildningssamo
et i stort. Måndet stora fly
e kan bidra m
r och kunsdborgardialo
över tid. Det sarlstad högst
situation, vilke flyktingbar
ligt meritvärda skolor. Vadh fristående s
llan näringsliga och personngar för att h
7
ortsatta stlstad ligger h
örighet till gyiga betygspoen större spri
ska höjas a för att kunnr liksom tidign som har enckså ökar, bl
ets- och stsöktryck och munen. Det iversitetsstad.
säkerställa
xamen på yrkordnare, näringa utbildad
yktingvåg sommed.
skaper skaog har möjligsyns i SKL:st.
ken beredskarn och ge ele
de och behörd kan vi göraskolor) som
ivet och skolner med utlä
hitta nya sätt
tudier och högre än rikeymnasiet ochoängen någotidning i resu
na etablera sigare en bra bn eftergymnalir skillnaden
tudentstadnya examen
innebär utma. Här har vi i
a näringsliv
keshögskoleuingsliv och oe nyanlända m vi ser nu k
a bättre tagheterna för ks utvärdering
ap och vilka everna en bra
righet till gyma för att minshar de bästa
lan blir viktigändsk bakgruinom kompe
arbete skat och bland di genomsnitunder riket m
ltat mellan g
ig på arbetsmit över genomsial utbildnin
n mellan köne
d nsrättigheter. aningar och mngen bestäm
vets och o
utbildningar offentlig sekt
som kommekommer det a
s tillvara kommuninvåg Kommunen
resurser har a skolgång?
mnasieskolanska skillnaderesultaten?
gare och viktund. Hur jobbetensmatchni
ka förbättrade bästa av ttligt meritvämen i nivå m
grundskolorn
marknaden. Bmsnittet för rng. Även om
nen allt större
Det ger en ömöjligheter f
md indikator s
offentlig se
som får jobbtor lönar sig, er till Sverigeatt krävas me
ånare att deltns Kvalitet i
vi för att ta
ns yrkesprogerna? Vad ka
tigare, inte mbar vi vidare ing?
as
ärde i med na i Karlstad.
Både riket, och
m andelen e.
ökad för Karlstad som mäter
ektors
b – ett både för
e har svårt er arbete för
ta i Korthet och
emot
gram finns an vi lära av
minst för att med
En stadUppföljning
KarlstadsAndel av bemed ekonomnivå med föÖkningen äJobbpaket. Dhar minskatpositiv blan
KarlstadsEtt sätt att fnågot jämföutgör övervjämförelsekeleverna up
KarlstadsUpplevelsentyp av bostätidigare har en bostad. Datt bedöma Från 2011 htidigare närm
KarlstadsAllt fler vålhjälp men khjälp som fiUpplevelsenoch elever sELSA-undeandelen dub
1 Är ett mått somaktivitetsersättni
d för allg av mål
sbornas föefolkningen mmiskt biståndöregående år.är delvis koppDet är fortsat både bland nd Karlstadsk
sbornas häfölja utveckliört med föregvägande delenkommuner ligpger att de ä
sbornas mön är att bostaäder. Fastighhaft bostads
Det är även etillgängliga
har andelen lmare 15 proc
sborna skaldsutsatta vänkan även varainns att få. Dn är att våldesom uppleverersökning attbbelt så stor b
m visar det genoming.
la
rutsättningmed ekonomd ligger på en. Andelen bisplad till den
att svårt för dKarlstadsbor
kvinnorna än
älsa ska blingen av Kargående år. Den av försämrgger Karlstadär nöjda med
öjligheter adsmarknadehetsägarnas ksmisslyckanden ökad konklägenheter föägenheter tilcent.
a ha ett livnder sig till ka ett tecken p
Det är svårt atet blir grövrer att någon ht skillnadernabland flickor
msnittliga antalet
gar till egemiskt bistånd n högre nivå ståndsmottagnågot mer po
de mest utsattrna totalt och
n Karlstadsm
i bättre rlstadsbornaset är den negringen av komd trots allt näsig själva en
till en bosen har blivit hkrav på hyresden och misskurrens mellaör allmänhetellgängliga för
fritt från dkommunen föpå att allt flertt säkert veta
e, ärendena mhar gjort dema mellan pojkr jämfört med
utbetalda dagar m
8
en försörjnligger i nivåän befolknin
gare som gårositiva konjuta grupper ath bland ungd
männen.
s hälsa är att gativa utveckmmunens totäst bäst. Vi knligt Karlstad
stad ska ökhårdare. Det sgästerna görsbruk samt pean olika grupen är att tittar allmänhete
diskrimineför stöd och hr Karlstadsboa hur utvecklmer komplexm så illa att de
kar och flickd pojkar i gy
med sjukpenning,
ning ska föå med föregången totalt, mr från bidrag unkturen ochtt få en anstädomarna. Utv
följa ohälsotklingen av kvtala ohälsotakan fortsatt seds kommuns
ka är många gr
r det svårt förersoner som pper som beha på tillgångeen legat oförä
ering, kränhjälp. Ökningor känner tilllingen går efta och att bare blivit rädda
kor är inte så ymnasiet.
, arbetsskadesjukp
örbättras ende år. And
men även härtill egen förs
h effekter av sllning. Vi kavecklingen h
talet1. Ohälsovinnornas ohl. I förhållane att en stor aELSA-unde
upper som kr personer soär skuldsatta
höver hjälp men inom KBAändrad kring
kningar ocgen kan berol kommunenstersom mörkn oftare beröa visar resultastora i de läg
penning, rehabilit
delen unga, 1r är siffrornasörjning har satsningar så
an se att arbehar varit någo
otalet har förhälsotal i Karnde till våra andel av barnersökning.
konkurrerar oom saknar faa, att själva o
med en bostaAB:s bostadsg tio procent,
ch våld o på att fler bns verksamhekertalet är stoörs. När det gtaten från komgre åldrarna.
iteringspenning, s
18-24 år, a för året i ökat.
åsom etslösheten ot mer
rsämrats rlstad som
nen och
om samma ast inkomst, ordna med d. Ett sätt sbestånd. från
behöver eter och den ort. gäller barn mmunens Däremot är
sjuk- eller
9
Utmaningar
Unga människor, personer långt ifrån arbetsmarknaden samt utrikes födda får allt svårare att komma in på arbetsmarknaden. Vad finns det mer vi kan göra för att underlätta för målgrupperna?
Vi ser en trend med ökande sjukskrivning. Kan vi inom koncernen Karlstads kommun på något sätt vara med och bidra till att minska sjukskrivningen bland Karlstadsborna, och att minska skillnaderna mellan män och kvinnor samt mellan olika områden?
Efterfrågan och behovet av bostäder är stort och konkurrensen om de som finns är hård. Hur ska vi kunna möta upp olika gruppers behov av en bostad och speciellt i den flyktingsituation som råder nu?
Vilken beredskap har vi för att möta ett ökat behov av stöd och hjälp från personer som utsatts för kränkning, diskriminering eller våld?
Den goUppföljning
Ett resultat miljökomm
Klimatpåv2008 och Utsläppen fminskat sednå målet behenergiförsörDet påverkaförväntas mKarlstad in Karlstad anvindustrier.
Luften i KkulturvärdI Karlstad hsom måste mluftföroreninidag de natibåde kväved
Halterna varken KaVi är långt iunder gränsunderlag frådelen av måheltäckandeKarlstad ten
Vattnets Målet bedömvattendrag usom kommepå vattnet. A
2 RUS är ett samingår i en komm
oda gröng av mål
av Karlstadsmun i landet.
verkan frå 2020. från transportdan 2005. Vi höver minskrjning i Karlar bedömning
minska klimati en gemensavänder vi mi
Karlstads kden inte sk
har luftkvaliteminska. Vi gngarna till viionella miljökdioxid och p
av skadligarlstadsboifrån vår målsvärdena. Vi ån flertalet faålet kommer e bild av utvenderar att öka
kvalitet i sms som svåruppnår inte ger framöver iArbetet med
marbetsorgan för mungrupp med Ha
na stad
s kommuns s
ån energi- o
ter står för enser att utsläp
kningen fortsstads kommugen av måluptutsläppen ocam kommunindre energi j
kommun skkadas eten de senas
gör regelbundiss del har ökkvalitetsnormartiklar (PM
ga kemikalorna eller mluppfyllelse behöver äve
astighetsägarnås. När det
ecklingen föra i och med a
sjöar, vattert att nå med god ekologisinnebär troligatt införa sk
länsstyrelsernas a
ammarö och Grum
en
trategiska m
och transp
n stor del av ppen från perätta och gå sungrupp2 harppfyllelse dåch bidra till a
ngrupp med Hjämfört med
ka vara så
ste årtiondendet mätningakat, särskilt kmerna men d
M10).
lier, exponmiljön påvenär det gälle
en se till att kre om radonrt gäller bullerr hela kommatt staden vä
endrag ocde beslutadek och kemiskgen att det bl
kyddade drick
arbete med miljömms.
10
miljöarbete är
portsektor
de totala växrsonbilar är d
snabbare än nr ökat. Statiså byggnationatt vi når måHammarö ocd andra komm
å ren att m
na blivit allt bar och vi kankvävedioxid däremot så öv
nering av berkas neg
er skadliga kekadmiumhaltriktvärdet klar är måluppf
munen. Karlstäxer.
ch grundvae styrmedel sk status. Denlir ännu svårksvattentäkte
målsuppföljning.
att kommun
n ska mins
xthusgasutsldominerandenuvarande tatiken som vi
nen av vårt bilet. Enligt de
ch Grums sommuner av sam
människors
bättre men d se att utveckoch partikla
verskrids de
buller och ativt emikalier äveten i avloppsaras. Det är dfyllelsen svårtadsbor som
atten ska fösom finns idan nya statuskrare att uppnåer har under
. Statistiken är hä
nen har utnäm
ska med 2
äppen i Karle men att de makt. Utsläppeni följer har eniobränsleeldaen redovisadem båda har tymma storlek e
s hälsa sam
et finns fortfklingen de ser (PM10) på nationella m
radon ska
en om våra vslam inte for
därmed för tirbedömd efteutsätts för tra
örbättras ag. En stor deklassningen föå god ekologde senaste år
mtat från RUS em
mnts till femt
25 procent
lstad. Utsläppminskar. Förn av växthusn eftersläpninade kraftvärme statistiken yngre industreftersom vi h
mt djur, vä
farande luftföenaste åren vå Hamngatanmiljökvalitets
vara så lå
valda indikatrtsätter öka. Didigt att bedöersom vi sakafikbuller i c
el av våra sjöför vattendraggisk och kemren gått fram
missionsdatabas d
te bästa
mellan
pen har r att vi ska sgaser från ng på två år. meverk räknas rier. I har få
äxter och
öroreningar visar att . Vi klarar målen för
åga att
torer ligger Det saknas öma om den nar en
centrala
öar och g och sjöar
misk status måt och vi
där Karlstad
11
har sett en positiv utveckling. Samtidigt saknas det skydd för nästan alla större enskilda dricksvattentäkterna samt för två av de allmänna. En stor utmaning ligger i att förse de enskilda vattentäkterna med skydd för att bidra till måluppfyllelse.
Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas Några nya skyddsområden har tillkommit i kommunen och det är bara tre av våra jämförelsekommuner som har en större andel skyddad natur än vi. Andelen ekologiskt brukad åkermark har minskat men jämfört med våra jämförelsekommuner ligger vi näst bäst. Naturens värde för friluftslivet utvecklas i positiv riktning då naturområden kontinuerligt görs tillgängliga för allmänheten samtidigt som Karlstadsborna upplever att de har en god tillgänglighet till parker, grönområden och natur.
Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden Ser vi till det övergripande målet är det många faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Ett mått på hur samhällsplaneringen ger förutsättningar för ett hälsosamt liv är hur långt Karlstadsbor har till grönområden. Vid den senaste undersökningen som utförts hade 84 procent av de tätortsboende i Karlstads kommun 300 meter eller kortare till ett kvalitativt3 grönområde. Resultat från senaste medborgarundersökningen visar att Karlstadborna upplever att tillgången på parker, grönområden och natur är god och har till och med förbättrats från föregående undersökning.
Utmaningar
Om vi pratar om det övergripande målet är vi en bit ifrån måluppfyllelse när det gäller skadliga kemikalier även om indikatorerna ligger under gränsvärdena. Vad kan kommunen göra ytterligare för att minska kemikaliehalterna generellt sett?
Den nya statusklassningen för vattendrag och sjöar som kommer framöver innebär troligen att det blir svårare att uppnå god ekologisk och kemisk status på vattnet. Hur hanterar vi det?
Hur hittar vi balansen mellan olika intressen som finns kopplat till naturområden för att kunna bevara natur och biologisk mångfald samtidigt som vi vill växa?
3 Ett kvalitativt grönområde är ett tillgängligt grönområde som man går till för att det är en del av målet med exempelvis promenaden, cykelturen eller leken och som man kan uppehålla sig i.
KvaliteUppföljning
KarlstadsUnder 2015för ett mycknomineradeKävlinge kokommunernutmärkelsentydligt i helKommunendär vi liggerområden.
Utmaninga
Hur göVilka o
et g av mål
s kommun 5 har Karlstadket långsiktige kommunernommun. En ena med hjälp n. Resultatet a organisatio
ns kvalitet i kr i den bästa
ar
ör vi för att hområden beh
ska bedrivds kommun bgt och framgna var Boråsexpertgrupp av Kommunvisar bland a
onen. Vi mätkorthet. Den
gruppen sam
hålla samma nhöver vi förbä
va en verkblivit nominångsrikt arbe, Eskilstuna, från Sverigenkompassen,annat att Karter vårt kvalitmäter kvalite
mt näst bästa
nivå av framättra oss mes
12
ksamhet mnerade till Sveete. Våra ver Helsingborg
es Kommune, som är ett krlstad utmärktetsarbete bleten utifrån egruppen. Sa
mgångsrikt arbst inom?
med god kveriges kvalitrksamheter hg, Kävlinge oer och Landstkvalitetsverktker sig genomand annat mett medborgaamtidigt behö
bete och fort
valitet sometskommun 2
har granskats och Västeråsting har grantyg som liggm att ha en ved hjälp av Sarperspektiv.över vi förbä
tsätta driva u
m ständigt f2015. Detta
s i sömmarnas. Vinnaren bnskat och jämger till grund värdegrund soSKLs verktyg. Vi har ökat ättra oss inom
utvecklingen
förbättrasär ett bevis
a. De andra blev mfört
för om speglas g antalet mått
m vissa
framåt?
t
ArbetsUppföljning
Bra ledarsInom målenledar- och mverksamhetandra deltag
Andelen fNär det gällär 94 procensenaste årennationellt ocsjukskrivninberor på strerörelseappararbetsmiljö.
KarlstadsMålet om atledar- och mfemgradig sKvinnorna h
KarlstadsNär det gällmedarbetaruligger kvar pbland annatatt andelen k
JämställdÅrets jämstäuttag av förmångfaldenjämställdhet
Utmaninga
Koncermedarbvidare
givarpeg av mål
skap och mn om gott ledmedarbetaruner. När det ggande komm
frisk persoler andel frisnt, en försämn har även anch följer samngar har sketessrelateraderaten. Orsak.
s kommun tt Karlstads k
medarbetarunskala. Även uhar varit någ
s kommun ler mål om gundersökingepå samma hö
t andelen kvikvinnliga ch
dheten ochälldhetsindex
räldradagar, ln finns behovtsindex och a
ar
rnen Karlstadbetarskap samför att bibeh
erspekti
medarbetadarskap och mndersökningegäller engage
munerna.
onal ska mk personal up
mring från 95ntalet sjukskrmma mönstertt inom kvinne diagnoser oerna till den
ska vara ekommun skandersökning.uppdelat på kgot mer positi
ska erbjudgoda utvecklien genom fråöga nivå sominnor som är hefer är fortsa
h mångfaldx (JÄMIX) älöneskillnadev av ytterligaandelen anst
ds kommun mt på frågor
hålla och förb
iv
arskap medarbetarsken (LMU). Demangsindex
inst ligga ppnår vi inte procent 201rivningar länr som för andnodomineradoch den orsaknegativa utv
en attraktia vara en attr Över tid har
kvinnor och miva än männn
da goda utingsmöjligheågan om kom
m tidigare unchefer i förh
att alltför låg
den inom kär i nivå meder och karriärare arbete förällda i konce
har vid LMUkring koncer
bättra våra fin
13
kap ser vi goDäremot finnx ligger vårt r
kvar på 96e vårt mål. R13. Inom konngre än 90 dadra sjuk- ochde yrkesgrupken har ökat vecklingen ha
iv arbetsgiraktiv arbetsgr resultaten vmän har resunen.
tvecklingseter följer vi ummunen erbjndersökning. hållande till ag.
kommunend förra årets rärmöjligheterr att nå uppsaernen födda u
U-mätningarnernen som attna resultat?
da resultat sos variationenresultat i nivå
6 procent Resultatet för ncernen har aagar ökat. Deh ohälsomått.
per. En allt ssin andel me
ar en tydlig k
ivare givare följer varit stabila oultaten inte v
smöjligheteupp det medjuder goda utVi tittar ävenandelen kvin
n ska öka resultat och vr. I arbetet matt mål. Vi föutanför Nord
na fått goda traktiv arbets
om förbättratn i resultat må med de hög
år 2014 visaantalet sjuksket här är en u
Den största större andel aer än sjukskrkoppling till
vi med hjälpoch legat mevarierat speci
er bland annat
tvecklingsmön på mått om
nnor anställda
våra utvecklied att öka jäm
öljer utveckliden.
resultat när dsgivare. Hur
ats ytterligaremellan olika
gsta resultate
ar att koncernkrivningar ökutveckling so
ökningen avav sjukskrivnrivningar koporganisation
p av två frågoellan 3,9 till 4iellt mycket m
t resultat frånöjligheter. R
m kärriärsmöja i koncernen
ingsområdenmställdheteningen genom
det gäller ledska vi driva
e vid senaste
en bland de
nens frisktal kat och de m även sker
v ningarna pplade till n och
or från 4,0 på en mellan åren.
n ledar- och Resultaten
jligheter, n. Där ser vi
n är fortsatt: n och
m
darskap och arbetet
14
Den negativa utvecklingen av hälsotalet bland medarbetarna i koncernen fortsätter. Hälsotalet i koncernen är lägre bland kvinnor än män. Vad kan vi tillsammans göra för att bryta trenden?
Bland cheferna inom koncernen är fördelningen mellan kvinnor och män inom spannet 40/60. Men utifrån karriärsmöjligheter är andelen kvinnor som är chefer låg i förhållande till andelen kvinnor som är anställda. Hur kan vi jobba för att fler kvinnor ska vilja bli chefer och söka chefstjänster? Är problemet för lågt antal kvinnliga sökande eller är det själva tillsättandet?
Vi behöver anställa fler medarbetare födda utanför Norden för att kunna spegla befolkningssamman-sättningen i kommunen. Vad krävs för att Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för personer födda utanför Norden? Vad krävs av oss för att vi i större utsträckning ska anställda personer födda utanför Norden?
3
4Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected] Webbplats: karlstad.se
Decem
ber 2015