TRIVSEL- OCH GEMENSKAPSGUIDEN 2011

trivsel- och gemenskapsguiden 2011Det är viktigt att trivas. Både när man är för sig själv och när man är tillsammans

med andra. När man trivs med andra känner man gemenskap med dem.

I Ateljé Inuti 2 jobbar vi med konst. Alla får arbeta utifrån sina egna

förutsättningar. Här kan man skapa ensam, men ändå vara tillsammans med

andra. Att arbeta kreativt i gemenskap med andra gör skillnad. Gemensamt

skapande skapar gemenskap! Den här boken handlar om hur vi i Kooperativet

Inuti 2 gör för att skapa Trivsel och Gemenskap i vårt arbete tillsammans.

”Trivas kan man göra ensam, men gemenskapkan man bara ha tillsammans med andra.”

- Inuti-konstnär

GrundenÖvningarna i Grunden bestod av att kooperatörerna under

två dagar fritt fick associera runt värdeladdade ord. Alla fick

välja ett ord och prata om det så länge det behövdes, och

även kommentera varandras ord. Poängen med övningen var

att se att det finns olika sätt att uppfatta ord som kan tyckas

självklara. I värderingsstyrda organisationer kan det vara bra

att ibland kolla av att man i en grupp menar samma sak när

man uttrycker sina värderingar.

Den konstnärliga delen blev att göra en existentiell

kaffeservis av de ord som hade använts i övningen. Varje

kooperatör valde ut ett ord och illustrerade sin mugg/kopp.

Tanken var att man kanske lättare diskuterar värderingar i

vardagen om man får en vacker mugg som det står Makt,

Ansvar eller Solidaritet på.

InåtInåt handlar om hur Inuti 2 vill vara med varandra, hur

vi fungerar tillsammans. Kooperativet tog vid ett av

gruppsamtalen fram ett gemensamt motto ”Gemensamt

skapande skapar gemenskap” som blev en T-shirt-installation.

Varje kooperatör fick en eller två bokstäver till sin T-shirt från

mottot. Sedan fotograferades den konstnärliga processen och

till sist kooperatörerna som tillsammans i sina T-shirts bildade

mottot.

UtåtUtåt betyder väl hur man får impulser utifrån för att kunna gå

framåt?

Utåt handlar om kontakter utåt, utställningar resor osv. De

foton som illustrerar kapitlet är hämtade från konstprojekt

man har gjort tillsammans med andra.

Trivsel kan man ha för sig själv men Gemenskap kan man bara

ha med andra.

När vi började diskutera vad vi skulle kalla rapporten kom det

lysande förslaget: Trivselguiden. Trivselguiden är tänkt att vara

en illustrerad rapport över ett år med Inuti 2. Guiden innehåller

vackra bilder och har både beskrivande och konstnärliga

texter. Den ger tips på övningar och arbetssätt som

kooperativet använder. Exempel på arbetssätt som beskrivs av

kooperatörerna är Livssamtal och Öva ögat.

FramåtTrivsel och Gemenskap

Under samtalen återkom flera gånger frågor om vad

gemenskap egentligen betyder och hur kooperatörernas egen

syn på sin verksamhet som antingen ett arbete eller daglig

verksamhet påverkar trivsel.

Text : Anna-Car in Persson

sidan fyra

kapitel ettgrunden

Il

lust

rati

on:

Hug

o K

arls

son

Bil

d: C

hris

tina

For

slun

d

Sedan jag var liten hade jag sökt mig ut, till ett

landskap utanför den gråa gas jag känt tränga

sig på. Skulle jag finna den miljö som hela livet

varit ett sökande efter?

Jag står skådandes in i mänsklighetens gryning.

I ett gräslandskap med träd och vattendrag

ser jag naturens helhet, det ursprungliga

konstverket. Så småningom urskiljer jag som en

del av helheten, en grupp människor.

De sover i hyddor med stora öppningar mot

norr. Så småningom vaknar de till, tvättar sig

i en närbelägen sjö, och börjar göra saker

tillsammans.

Från min utsiktspunkt syns det inte riktigt vad

det är de håller på med, men jag ser att de gärna

gör det: gör det med lust. Uppdragna mungipor

tyder på gott humör. Ingen är utanför, alla tycks

ha en viktig del i projektet – tar ansvar och får

del i utvecklingen. Ändå finns frihet i ansvaret; en

yngre kvinna vill vara för sig själv en stund.

De kvarvarande diskuterar sitt bemötande av

henne: framgick det med önskvärd tydlighet att

alla fick vara med trots olikheter?

Efter några timmar kommer hon tillbaka

med en uppfinning som hon förevisar för de

andra. Redan på den tiden skedde en oerhörd

utveckling.

Innan jag har vågat närma mig har himlen

blivit röd i väster i stället. I en grund grop i

berggrunden har gruppen tänt en lägereld.

Genom dimman ser jag suddigt vad de har

åstadkommit. Naturligt formade stenar har

pusslats ihop till en mosaik på krönet av en

gräskulle.

Då, i den tid då grunden lades för

mänsklighetens samhälle, har jag omärkligt

blivit en del av gemenskapen. Jag frågar vad

stenläggningen ska vara till för.

”Den ska bli grunden för vår konstnärliga

verksamhet. Konstruktionen blev en framgång,

en mångfaldig framgång långt över förväntan”,

svarar en äldre man.

Sedan rycktes grunden bort under fötterna.

Natursamhället konstlades, av en miljon

personer man gick förbi, kände man nästan

ingen. Mosaiken med runda former försvann ur

synfältet, skymd av höga fyrkanter.

Dag och natt nötte en fråga i mig: Vilken var den

egentliga grunden för paradistillvaron, för de

värden som försvunnit?

Fladdrande, ostadig är min vandring. Dagens

verksamhet medför att några personer talar om

grunden för social och konstnärlig verksamhet.

Varför är det viktigt att ha en bra grund?

Annars rasar det som byggs ovanpå.

Varför ska vi göra saker tillsammans?

”Man behöver mål.”

”Att göra bra konst”

”Och visa upp den och nå ut.”

Inuti eller utanförvärdegrunden

sidan s jufor ts .

”Ja, så att vi kan vara delaktiga i samhället”

”Vi har också ekonomiska mål och som

målsättning att vara ett demokratiskt företag.”

”Ekonomin är lätt att mäta, men hur mäter man

det andra?”

”Man behöver en grund av värden och

värderingar också.”

Värden som omtanke, lust, tålamod och

bemötande kom upp. Att våga fråga och vara

tydlig. Någon tyckte att det också ställer krav på

den som ska svara på frågan och den som kräver

att en person ska vara tydlig.

Någon tänkte: ”Det finns mänskliga behov från

urminnes tid. Om man inte tänker på sina

grundläggande urbehov, så kan man inte nå upp

till högre ändamål för sig själva och andra.”

Urgrunden, behovet trygghet, trivsel och

gemenskap, kanske även av makt, är nödvändig

för att uppnå lust, tålamod, framgång, et cetera.

Med ens var jag tillbaka hos konstnärsstammen.

Genom grå dimma ser jag stenmosaiken. Som i

en målning av Inutikonstnären Christina Forslund,

framträder ansikten i naturkultur. Varje sten är en

person i stammens kooperativ.

Varje person utgör en del av grunden, varje olikhet

behövs för att delarna ska passa ihop.

Gemenskap: att ha någonting tillsammans,

som den här konsten, men också att vara en del

av samma sak. Grå dimma lyfter och ansiktena

blir synliga, ögonen vidgas när jag ser vilka de är:

mina nutida konstvänner.En av grundstenarna

är jag. Vi är delar av urgrunden för en framtida

gemenskap.

Text : Anders Wett lerBi ld: Kia Gardel ius Mår tensson

och Hanna Björklund

s idan åtta

Tydlighet

Att vara tydlig. Att man kan

förutsäga sin dag, att man

vet vad som ska hända. Tydlig

struktur i verksamheten. Det kan

gälla veckans, månadens och

årets struktur.

Omtanke. Om tanke?

En annan människa försöker

sätta in mig i sin tanke, omsorg

är omtanke men det är inte alltid

man gör det i praktiken.

Utanförskap

Ett utanförskap är pålagt av

samhället – vi har uppgiften att

ta plats, det beskriver vi i våra

stadgar. Alla får visa vilket sätt vi

är unika på. Utanförskap känns

som att det gör lite ont.

Bemötande

Hur ska man veta hur andra vill

bli bemötta? Man visar ju vem

man är när man bemöter andra -

annars anpassar man sig ju bara.

Trygghet

Jag känner att jag blir otrygg

när jag känner mig utanför. Kan

man ta med sig tryggheten när

man går härifrån? Kan man ha

trygghet utanför Inuti?

Frihet

Frihet är att få jobba med det

man brinner för, att få styra över

det man gör.

Makt

Vi kan göra något bra utifrån

förutsättningarna. Vi som

arbetsplats kan planera hur vi

vill jobba och genomföra det,

det känns tillfredsställande. Det

är att använda sin makt eller

självständighet.

Ansvar

Det är viktigt att man

mäktar med, att vi har olika

ansvarsområden och hjälps

åt att hitta en balans så att

vi gemensamt kan balansera

det. Att dela ansvar det är ju

meningen med kooperativa

företag att dela på arbetet och

bygga upp trygghet.

Lust

Vi behöver lust för att skapa

något, om vi inte har den så blir

det kanske inte det vi hade velat

göra. När man har lust behöver

man också glädje.

Utveckling

Jag tänker på hur en blomma

vecklar ut sig. Som öppnar sig lite

i taget. All utveckling behöver inte

vara negativ. När man pratar om

utveckling så menar man något

positivt, att man lär sig något och

växer. Men negativ utveckling

kan bli positivt. Allt är under

förändring

Historien omkaffemuggarna

sidan nio

Kooperativet Inuti 2 hade samtal om värdegrundsfrågor utifrån ett

antal ord skrivet på lappar. Varje kooperatör fick associera fritt utifrån

”sitt” ord. Idén föddes om att göra kaffemuggar där varje konstnär

illustrerade ett värdeord.

Textrediger ing: Anna-Car in Persson

En godarbetskamratEtt flertal fullskrivna sidor i ett jätteblädderblock hade till slut koncentrerats

till ett meddelande i ett fåtal ord. Det var år 2004 och lilla Inuti 2 hade

nyligen knoppat av från stora Inuti. Hur skulle detta sluta? – ett antal

konstnärer med många egenheter skulle samarbeta. Vi funderade på vad

som var viktigt att tänka på när man ska arbeta tillsammans; beslut om

brejnstormning fattades.

Många regler klarar inte alla av att hålla reda på, men flera kunde slås ihop

till en och annat strykas tills slutligen ett budskap började framträda i form

av ett fåtal riktlinjer. En Inuti 2-konstnär som var duktig serietecknare erbjöd

sig att uttrycka det budskapet i en serieaffisch. Att vara en god arbetskamrat

är en utmaning. Alla behöver på ett vänligt, lyhört och varsamt sätt värna

om att alla behandlas på ett vänligt, lyhört och varsamt sätt.

Anneli och Henrik, verksamhetschef respektive konstnär med ateljéplats,

som var med när affischen tillkom, intervjuades om hur det fungerat:

”Väldigt bra men om jag ser att det är något hos en person som inte är

riktigt bra, så frågar jag: ’Hur är det egentligen?’” svarade Henrik.

Anneli sa: ”Ja affischen är lika aktuell och användbar än i dag.”

– Vad gör man om en arbetskamrat inte följer principerna för att vara en god

arbetskamrat?

”Jag försöker föregå med gott exempel och se om den andra gör likadant.

Om någon gör något bra, följer jag dennes exempel”, berättade Henrik.

”Påminna om att det är en gemensam överenskommelse och att just därför

är det viktigt att man följer den. Det är också viktigt att påminna sig själv

om”, svarade Anneli.

Nu, när verksamhetens inledningsskede avslutats, vi har flyttat från gamla

lokalen på Lilla Essingen och prövar vingarna i vida cirklar, syns budskapet

klart och långt, ett ömsesidigt givande efter affischens riktlinjer.

Text : Anders Wett lersidan t io

kapitel tvåinåt

Il

lust

rati

on:

Hug

o K

arls

son

Varje måndagsmorgon äter vi frukost

tillsammans i ateljén. Det är en trivsam

start på arbetsveckan och roligt att mötas

och vara tillsammans igen. Vi har gröt med

sylt, rostat bröd, ost och marmelad, juice,

kaffe och te. Vi hinner prata med varandra

om vad vi gjort sedan vi sågs senast.

I slutet av frukosten går vi igenom vad som

kommer att hända under veckan. Vi kanske

ska ha en workshop i en ny konstnärlig

teknik, besöka en utställning eller ta emot ett

studiebesök. Allt står på en whiteboard som vi

kallar ”Händer i veckan”.

Varje dag har vi morgon-

och eftermiddagsfika.

På tisdagseftermiddagar

har vi Fruktfika. Då äter vi olika

slags frukt, gott och uppiggande!

Det är trevligt att samlas en stund innan

arbetsdagen börjar och innan man går hem.

Man pratar om man har lust, eller kan sitta

tyst om man vill. Någon kanske vill visa en

spännande artikel i en tidning eller tipsa om en

bra utställning.

Varannan onsdag har vi Ateljémöte. Då kan

alla ta upp frågor, idéer och planer som rör vårt

arbete. Varje gång väljer vi vem som ska vara

ordförande och sekreterare.

Det är populärt att vara ordförande,

eftersom man då får använda vår mycket

vackert dekorerade, stora ordförandeklubba.

På torsdagar hjälps vi åt att laga en

gemensam lunch, med efterrätt, och vi dukar

bordet vackert. Vi avslutar veckan tillsammans

med Fredagsfika som är lite extra festligt,

någon kanske bakar en kaka eller också har vi

köpt glass.

Vi rör på oss!

Det är skönt att röra på sig. Man blir piggare,

friskare och lugnare. Varje dag tar många en

lunchpromenad. Varje vecka har vi friskvård.

Det är lättare att komma igång när man gör det

tillsammans. Under årens lopp har vi gjort olika s idan tolv

Frukostklubben &andra träffar

Smarta rörelser-pauser

saker: vattengymnastik, yoga; vi har gått på

gym och tagit långpromenader.

På våren och hösten har vi friskvårdsdagar.

Då är vi ute i naturen en hel dag, gärna i ett

naturreservat. Där går vi tipspromenad, spelar

spel, äter matsäckslunch och kanske badar

tillsammans.

Men det som vi gjort och fortfarande gör

allra mest är Smarta rörelser. Vi lärde oss

dem av Susanne Wolmesjö, som har skrivit

en bok som heter så. Hon är lärare på Bosöns

Idrottshögskola.

Susanne hade kurser med oss och till

slut gjorde vi en egen bok och en film om vår

version, som vi kallar smARTa rörelser (”art”

betyder konst på engelska och franska).

Träningen går ut på att förbättra hjärnans

förmåga. Man gör bland annat många korsvisa

rörelser så att våra hjärnhalvor får öva sig på

att samarbeta bättre. Samtidigt får förstås hela

kroppen röra sig och det mår den bra av.

Vi turas om att vara ledare för

övningspassen. Till sin hjälp har man då vår

bok där alla rörelser står.

Festligheter

Under årets lopp firar vi alla möjliga saker

tillsammans. När någon fyller år, samlas vi

och sjunger och hurrar. Födelsedagsbarnet

får en present som brukar vara något

konstnärsmaterial som passar den personen.

En kväll på hösten har vi Öppet Hus för

vänner och anhöriga. Vi visar upp vår konst,

berättar om vår verksamhet och bjuder på mat.

Ofta låter vi våra gäster göra ett gemensamt

konstverk. En gång fick alla måla varsitt moln

på en jättestor målning!

Vi har Påsklunch på våren och

Sommarlunch innan vi skiljs för semestern. Vi

har Halloween-fest med maskerad och vi firar

Lucia. Jullunchen avslutar vårt år tillsammans.

Vi hjälps åt med inköp, matlagning och

dekorationer och det skapar också trivsel och

gemenskap.

Text : C laes Levander

sidan tretton

LivssamtalEtt Livssamtal kan handla om alla möjliga

saker som är viktiga i livet. Vem som helst

får föreslå ett ämne. Sedan bestämmer vi

tillsammans vilket det blir.

Alla får prata fritt om det ämne vi har

valt. Vi brukar ha det en timme, och en

gång i månaden. Den som har hittat på

dagens tema, till exempel ”Att hitta någon

att vara tillsammans med”,

börjar med att berätta något om det,

eller läsa en kort text.

Vi har tovade hjärtan i olika färger. Den

som har det röda hjärtat får prata. Den

som har det gröna hjärtat står näst på tur.

Det finns ett randigt hjärta också för den

som bara vill säga något kort. Medan vi

samtalar kan alla skriva eller teckna i en

särskild bok, Livssamtalsboken. Den kan

man titta i sedan och komma ihåg vad vi

pratade om.

Text : C laes Levander

sidan f jor ton

Intervju med Jenny Marcus om livssamtalen

Claes: Jenny, vad handlar ”Livssamtal” om,

och varför har vi dem egentligen?

Jenny: Känslor, och livet i stort. Det är många här som

tänker mycket om känslor, men de flesta har svårt att sätta

känslorna i ord. Men det kan handla om mycket mer också,

till exempel råd och tips hur man gör när man ska flytta till

en egen lägenhet, vad man ska tänka på.

Claes: Du kommer ofta med idéer till ämnen. Ett var:

”Att bli sedd”. Hur tänkte du när du valde det?

Jenny: Jag utgick från en sak som hänt mig själv – det

har jag gjort varje gång egentligen. Och det har väl varit

sånt som jag har behövt prata om, som har varit viktigt för

mig själv. Sen har det visat sig att det var viktigt för många

andra också. Samtalen har alltid blivit jättebra.

T-shirtsInåt handlar om hur vi vill vara med

varandra, hur vi fungerar tillsammans.

Kooperativet tog fram ett gemensamt

motto ”Gemensamt skapande skapar

gemenskap” som blev en T-shirt-

installation. Varje kooperatör fick en

eller två bokstäver till sin T-shirt som

tillsammans bildade mottot. Sedan

fotograferades det konstnärliga

arbetet och till sist kooperatörerna

som tillsammans bildade Gemensamt

skapande skapar gemenskap!

sidan sexton

Öva ögatÄr en gemensam teckningsövning som

sker ungefär en gång i månaden. Vid

varje tillfälle tecknar vi i en timme.

Då får en konstnär ta med sig ett

personligt föremål hemifrån som de

andra arbetskamraterna får teckna av.

Föremålet ska ha en speciell betydelse

för personen. Som åskådare är det

spännande att få se nya föremål. Man

lär även känna varandra bättre när

man får veta vad olika kamrater tycker

om. Vi har bland annat fått teckna av

en gammal nyckelknippa, hemstickade

vantar och en elefantskulptur.

Text

: H

anna

Bjö

rklu

nd

Bil

d: E

dvin

Mat

tiss

on,

Cha

rlot

te E

rlan

dson

, Lo

tte

Nil

sson

Väl

imaa

Gotland - DrömlandVäntan var till ända. I fjärran skymtade vita

stup. Äntligen skulle vi få veta hur det var i

landet som vi hade drömt om: Gottland, som

det stavades ända fram på 1900-talet.

Många hade längtat efter öppnande

landskap ända sedan tidigare somrar, men fått

stanna hemma, långt från vidgande vyer och

motiv. Så, längst inne i de mörka årstiderna,

dök en idé upp, kläckt av Anneli (Ateljé Inuti

2’s verksamhetschef), som länge drömt om

att teckna och måla utomhus: Kanske skulle

vi kunna åka till ett land med säreget ljus,

som Portugal, dit vi åkt med pengar från en

konstmarknad vi deltagit i?

Emellertid borde det ändå vara så nära,

att vi skulle ha råd med friskvård och en

landskapskurs. Någonstans med en lång

konstnärlig tradition där konsten ännu är

en naturlig del av samhället. Många långa

ansökningar senare och efter ändlösa

telefonturer, var hindren förbifarna, vid resans

ände, Hemse folkhögskola.

Kursen leddes av Maj Wennerdahl, medlem

av den gotländska konstnärsgruppen KAIP. Fart

och fläkt fick vi och fruktbara landskapstips

efterhand.

En del tyckte att landet var platt som den

typiska gotländska saffranspannkakan, ända

tills vi åkte längre bort, längst ner på Sudret.

Mjuka dälder avtecknade sig där mot krön

av kalk: vågor vilka löpte bort tills de mötte

vattnets strand, skarpt tecknad mot än

avlägsnare, suddig synrand.

En av oss upptäckte en rund rumpformad

rauk vid kanten av en klint, ett stup, som

en förskräckande ända. Försiktigt klättrade

han ner, för att inte själv få en ända med

förskräckelse, och gled ner i Östersjön.

Nu, åter inne i en mörkgrå murrighet,

känns längtan till Lojstas långa pärlband

av klarvattensträsk och prästänge med

unik ögontröst. Då tas bilder fram, man kan

drömma sig in i deras hagmarker där man går

genom ängena ut mot horisonten och äntligen,

i en sann stämningskänsla, vara i det land vars

namn Olaus Magnus sa betydde ett gott land,

felaktigt och ändå så sant.

Text : Anders Wett ler

sidan s jutton

kapitel treutåt

Il

lust

rati

on:

Hug

o K

arls

son

sidan ni t ton

Kontakt sökesEtt samarbete mellan Ateljé Inuti 2 &Kaarisilta Konst och Aktivitetscenter i Finland.Vi fick 20 par gamla skor i gåva, vänsterskorna stannade här och

högerskorna skickades till Finland. Därefter smyckades de alla till fest på

varsin sida av Östersjön.

Vänster och höger blev till par och återförenades. Skulle de känna igen

varandra? Vilka känslor skulle uppstå ? De unika skorna resulterade i två

utställningar, den första i Helsingfors och den andra i Stockholm.

Varför skor?

Idén att arbeta med skor kom från Jenny Marcus, konstnär i Ateljé Inuti 2.

På en Inuti-resa till Helsingfors såg hon en stor vacker neonskylt – en

högklackad sko!

Text : Susanne Kössler

Någonting skrapade på trappsteget. Raskt klev vi i väg och

tittade ut. In kom kinesiska skor med hälsningar från Beijing,

japanska klövar, Foppatofflor med kabelskor på, flipp-floppande,

rosalurviga badsandaler, färggrant målade rymdstövlar och

tåhandskar. Om denna mångfald hade vi inte blivit varskodda.

Hur skulle det gå? Skulle det hinna bli någonting på det tomma

papper där alla skulle rita och måla sina fötter?

En gång per år bjuder Inuti 2 in vänner och anhöriga till öppet

hus med ett tema. Detta år var temat, som Ni kanske har gissat

(?), skor. Kräftstjärtar i risrullar serverades tillsammans med

annan mat som vi köpt in. Musiker från systerverksamheten

Medis 5 sjöng och spelade låtar om skor. De satte sväng på

tårna mitt i en utställning av finska och svenska kengät*. Bland

annat sjöngs Cornelis Vreeswijks Somliga går i trasiga skor.

Samtidigt växte en tavla fram på golvet: en populär fotsula

med blå eld, blå och gula stjärnor, blixt, månar och moln;

pudeltassar; babyfötter, ”hämskor” med devisen ”Jaså, var det

där skon klämde!”, randiga sockor och många väldigt glada,

skojiga.

Vi har ju inte sagt vilka vi är: ett par klart skimrande, ärtgröna

tofflor, vilka blivit snabelskor med hjälp av varsin böjd bit metall

och kristall från en takkrona, bjällror bak, guldstjärnor. Så kom

ett meddelande: Vi hade vunnit tävlingen för roliga skor! Jag vet

inte om man får skoja med Cornelis, men av glädje pinglade

bjällrorna: ”Somliga går i knasiga skor. . . .”

*skor på finska

Så funkar det på Inuti 2

Öppet hus

Text : Anders Wett ler

sidan t jugo

kapitel fyraframåt

Il

lust

rati

on:

Hug

o K

arls

son

Onsdag och torsdag den 22-23 februari presenterar svenska kooperativ

och sociala företag sina verksamheter på Kulturhuset i Stockholm.

I år har ett våningsplan tillägnats Sociala Företagsmässan. En scen

för inbjudna gäster finns, där bland annat politiska diskussioner sker.

Varje kooperativ ansvarar för sin presentation, såsom caféer, affärer,

hantverkare och tjänster med mera.

De visar på fler sätt att ta sig an verksamheter i kooperativa former.

Vi diskuterar praktiska och idémässiga lösningar med mässamordnaren

innan mässan.

Från Kooperativet Inuti 2 deltar vi på scenen med bland annat smARTa

rörelser – enkla rörelser där kroppen får fart.

På allmänna mässytor visar vi olika konstprojekt. Då vi även gjort en film

om smARTa rörelser visas den i filmvisningsrummet, häftet med smARTa

rörelser säljs i vårt bås.

Vi deltar för att presentera ett förhållningssätt till var och ens egen kraft

och kapacitet. Inte ett ekonomiskt drivande, utan socialt drivande som

understödjer det personliga uttrycket, hur vårt kooperativ arbetar.

Kooperativet Inuti 2 visar vad som är vår idé, och vad som intresserar

omvärlden i det vi gör.

Socialaföretagsmässan på Kulturhuset 2012

Text och bi ld : Henr ik Pätzkesidan t jugotvå

Utställningen

Svenska kyrkan i London, Sjömanskyrkan, har

bjudit in konstnärerna från Ateljé Inuti 2 att

ställa ut i kyrkans lokaler under Paralympics

2012. För att få med konstnärer från flera

delar av Sverige har de även bjudit in en grupp

från Luleå FUB (Föreningen för barn, unga

och vuxna med utvecklingsstörning) som har

arbetat med måleri under ett flertal år på sin

fritid i Luleå konsthalls verkstad, och blivande

konstnärer från Unikums konstskola i Tomelilla,

Skåne. Det här ger en intressant linje där

konstnärerna från Luleå målar på sin fritid,

konststudenterna från Unikum kommer från en

utbildning och Ateljé Inuti 2 är en arbetsplats

för konstnärer med funktionsnedsättningar.

Projektbeskrivning

Konstnärerna från Ateljé Inuti 2 kommer under

första hälften av 2012 skapa utifrån temat

”Fysisk rörelse”. Inspirationen kan de hämta

från den egna upplevelsen av fysisk rörelse.

Hur tycker jag om att röra på mig? Gå, springa,

hoppa, spela fotboll och så vidare.

När arbetet är färdigt ska det visas som

målningar på uppspänd duk, 50 x 70 cm.

Alla målningar i utställningen

ska vara lika stora.

Tavlorna ska vara till salu

under utställningsperioden.

Det ska bli spännande att

se om det går att se skillnader

mellan verksamheterna. Hur påverkar det

norrländska mörkret måleriet? Är möjligheten

att röra på sig annorlunda beroende på

kylan och snön? Finns det ett särskilt ljus

i Tomelillatrakten? Påverkar havet och

stränderna i Skåne måleriet? Vilken betydelse

har storstadslivet i Stockholm på kroppens

rörelser?

Möten och samtal kan uppstå mellan

konstverk, konstnärer och publik på en plats

i världen som under utställningsperioden har

totalt fokus på handikappfrågor.

Projektmål

Sjömanskyrkan finns inom närområdet till

de olympiska spelen. Den kommer att vara

en naturlig mötesplats för svenska och

internationella idrottare och publik.

Under Paralympics får konstnärerna och deras

verk möta den publik som finns i London.

Utställningen blir ett forum för att få visa

upp sina konstverk och samtidigt tala om

handikappfrågor.

Betydelse

Utställningsprojektet ger möjlighet att få vara

en del i händelsernas centrum. Utställningen

gör att en grupp av ca 30 konstnärer från tre

olika konstnärliga verksamheter under ett

halvårs tid kan arbeta inför en internationell

utställning. Det är viktigt att lyfta fram vår

målgrupps positiva förmågor och unika

begåvningar.

LondonAteljé Inuti 2 deltar i konstutställning i Svenska kyrkan, London,

Sjömanskyrkan, under Paralympics 2012.

sidan t jugotre

Text : Annel i Aal tonen Krantz ,verksamhetschef Atel jé Inut i 2

I l lustrat ion: Char lotte Er landson

Kooperat ivet Inut i 2 v i l l r ikta ett varmt TACK! t i l l Anna-Carin Perssonför hennes engagemang och lyhörda vägledning under det gångna året .

I l lustrat ioner : Hugo Kar lsson Chr ist ina Fors lund Charlotte Er landson Jenny Marcus C laes Levander ( faktadelsomslaget)

Fotograf : Mir jam Lagergren

Handledarei socia lredovisning: Anna-Car in Persson

Handledare: Annel i Aal tonen Krantz C laes Levander Lotte Ni lsson Väl imaa Susanne Kössler Mir jam Lagergren Layout &Tryck: Robert P.M Olsson, Kooperat ivet Mediagruppen Kar lstad

© Kooperat ivet Inut i 2

Bil

d: J

enny

Mar

cus

sidan åtta

VISOREKProjekt VISOREK är ett treårigt projekt som finansieras av medel

från Allmänna arvsfonden som har arbetat med metoder för att visa

vilka värden som skapas i kooperativen. Projektet har möjliggjort att

femton sociala arbetskooperativ har kunnat arbeta med social redo-

visning i ett eller två år. Flera kooperatörer har utbildats i metoden

och en handbok över processen har producerats. Under projektet har

även två socioekonomiska bokslut har tagits fram.

sidan sex

Modellen vi har arbetat efter heter

Verktygslåda för social redovisning. Temat på

den sociala redovisningen hade kooperativet

bestämt i förväg: Trivsel och Gemenskap.

Redan vid den första träffen byttes social

redovisning ut till Trivsel och Gemenskaps-

kursen eftersom social redovisning upplevdes

som svårbegripligt.

Verktygslådan består av fyra moment:

verksamhetsidé, internt perspektiv, externt

perspektiv och sociala mål. Gruppen hade

svårt att relatera till begreppen så de kom med

förslag till alternativ.

Momenten döptes snabbt om till:

grunden, inåt, utåt och framåt och vi har

fortsatt använda dessa begrepp under hela

perioden.

Jag ser också att det är mycket enklare

att förklara tankarna i Verktygslådan för nya

grupper när jag använder dessa begrepp.

Vi började med att rita upp modellen som en

cirkel med fyra delar, som fyra årstider eller en

tårta. Det blev då enklare att se att det skulle

bli 4 kapitel i en bok.

Varje kapitel skulle illustreras i ord och bild.

Grunden handlar om vilka värderingar styr

oss Inåt om hur vi arbetar med varandra och

tillsammans Utåt – relationer med omvärlden.

Framåt – hur man knyter ihop arbetet och går

vidare

I framåtdelen till exempel så har man valt

att beskriva två stora händelser under nästa

år: sociala företagsmässan och en utställning i

samband med Paralympics i London.

Text : Anna-Car in Persson

sidan s ju

Föreningen SKOOPI, sociala arbetskooperativens intresseorganisa-

tion, är en nationell intresse- och nätverksorganisation som har som

syfte att stödja sociala arbetskooperativ.

SKOOPI bildades 2000 och har idag ett hundratal medlemskoope-

rativ. SKOOPI arbetar med stöd och utbildning till kooperativen, på-

verkansarbete för att förbättra villkoren för sociala arbetskooperativ,

och för att människor med arbetshinder skall få arbeta utifrån sina

förutsättningar. SKOOPI ger stöd åt företagen så att de kan utvecklas.

sidan fyra

Inom den sociala ekonomin är det vanligt att

man redovisar den nytta man gör utöver det

rent ekonomiska. Social redovisning är en typ

av kvalitetsredovisning som passar företag som

redovisar värden utöver de rent ekonomiska,

som t.ex. sociala företag.

Genom att mäta även sociala mål kan andra

viktiga områden lyftas fram, som t ex trivsel

på arbetet, kommunikation och fördelning av

arbetsuppgifter.

Det är i alla företag viktigt att hitta en balans

mellan ekonomisk och mänsklig tillväxt.

Mänsklig tillväxt handlar om delaktighet,

gemenskap och personlig utveckling och byggs

i interaktion med andra människor.

Ett sätt att mäta nytta och tillväxt, för både

sociala företag och individ, är att göra social

redovisning, att skapa möten mellan människor

där man låter samtalet få ta plats.

Social redovisning handlar om att skapa rum

för reflektion i idéburna organisationer.

Metodutveckling i VISOREK

I projektet har jag tillsammans med

konstnärskooperativet Inuti 2 utvecklat och

förenklat modellen Verktygslådan för social

redovisning. Meningen var att hitta ett roligt

arbetssätt som byggde på den konstnärliga

verksamheten och som hittade ett konstnärligt

sätt att förmedla resultaten.

Alla kooperatörer arbetar inte samtidigt i

sina ateljéer på Inuti 2. Vi har haft ett antal

möten under året där alla som arbetat just

den dagen deltagit. I slutfasen har vi även haft

en mindre grupp som har arbetat mer med

textsammanställning.

Vi har på ett strukturerat sätt samtalat om

värderingar och associerat runt ett antal

värderingsord.

Alla samtal har spelats in med hjälp av

röstmemo på en iPhone. Samtalen har

renskrivits och skickats till kooperativet där

Claes har skrivit ut texterna för genomläsning.

Claes har varit min kontakt bland handledarna.

Handledare och kooperatörer har deltagit i

värderingssamtalen och i den konstnärliga

delen av arbetet på ett entusiastiskt sätt, och

kommit med många bra förslag.

Vid varje gruppövning har vi använt oss av

Smarta rörelser, som beskrivs i Trivselguiden,

som pausgymnastik.

Jag har lärt mig mycket under året som

handledare i social redovisning för Inuti 2 - det

första var att tänka på att inte använda ett

abstrakt språk.

Faktaom socialredovisning

for ts .

Ordförandeklubba: Car ina Pettersson

Anna-Carin Persson samtalar kring social redovisning

sidan fem

Stiftelsen Inuti har utvecklats från ett

landsomfattande utställningsprojekt, via

EU- finansierat ”Mål 3 projekt” till att från

år 2000 drivas som en daglig verksamhet

med renodlat konstnärlig inriktning, för

personer med intellektuella funktionshinder

och/eller autismliknande syndrom. På Inuti

arbetar ett 60-tal personer med rätt till stöd

enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa

funktionshindrade) och handledare med

konstnärlig, pedagogisk och/eller psykologisk

utbildning.

Idag är arbetet uppdelat i två skilda ateljéer.

Ateljé Inuti har sina lokaler på Lilla Essingen

och Ateljé Inuti 2 på Södermalm, Stockholm.

Ateljé Inuti 2 startade 2003 som en

satellitateljé till Ateljé Inuti.

Verksamheten är inriktad på konstnärligt

begåvade personer inom autismspektrumet

så som Aspergers syndrom, högfungerande

autism. Här arbetar personer som vill fördjupa

sin konstnärliga och personliga utveckling.

De som har ateljéplats hos oss har egna

arbetsplatser i mindre rum som man delar

med en eller två personer. Det mindre formatet

på arbetsplatsen ger stora möjligheter till

koncentration och arbetsro. Var och en skapar i

sin egen takt och deltar utifrån sin förmåga.

Vi arbetar bl.a. med måleri, teckning, skulptur,

textil och installationer. Vi genomför enskilda

och gemensamma projekt och vi arbetar med

skiftande uppdrag, material och teman. Vi

har genomgångar där vi tittar på varandras

konstverk och lär av varandra. Diskussioner

kring livet, konsten och kulturen är också en

del av verksamheten.

Vi har friskvård varje vecka, med för

målgruppen särskilt utvecklade rörelser.

Varannan vecka har vi stormöten där

vi planerar och strukturerar vårt arbete

tillsammans.

Studiebesök och utflykter är också en viktig del

av verksamheten. Ateljé Inuti 2´s konstnärer

deltar ofta i seminarier och utbildningsdagar

kring socialt föreningsarbete, konst och

funktionsnedsättningar. Vi genomför flera

utställningar per år och är en aktiv del i

konst- och kulturlivet. Vi ger personer med

funktionsnedsättningar en självklar rätt till

skapande så att de kan skildra samhället vi

lever i utifrån sitt perspektiv. I ett demokratiskt

samhälle ska alla människor, oavsett

handikapp, få göra sin röst hörd.

Våren 2008 startade konstnärerna och

handledarna i Ateljé Inuti 2 ett gemensamt

Socialt arbetskooperativ. Kooperativet Inuti

2 har i dagsläget 21 medlemmar. Styrelsen

och kooperatörerna har regelbundna möten.

Styrelsen ansvarar för kooperativets dagliga

drift. Kooperativet driver gemensamma

frågor som gynnar medlemmarna och deras

arbete inom den dagliga verksamheten.

Kooperativmedlemmarna samarbetar kring

konstnärligt arbete, resor, konstutställningar

och projekt.

En kortfattad beskrivning av Stiftelsen Inuti och Kooperativet Inuti 2:s verksamhet

sidan treText : Annel i Aal tonen Krantz

FAKTAOM