Tidskriften Betong 6 2012

2

den kreativa byg

gt

idskriften 2/09

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, www.sika.se

Vattentätning med membran

Tunneln i Hallandsåsen vattentätas bl a med Sikas membransystem som håller vattnet borta i minst 150 år. Membranet kan liknas vid vattentät regnkappa på betongkonstruktionens våta utsida. I Hallandsåsen används dessutom Sikas system för injektering för att påskynda borrningen.

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt

Foto: Sten Rodenstam






www.betong.se / Bilderna från Betonggalan/ fotoutställning av Boel ferm/onsdagsBloggen/ läsarnas fråga varje onsdag/ Betongnyheter

Be

ton

gden kreat

iva bygg

tidskrift

en 6/2012

6

POSTTIDNING BReturadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

Med tyngd och kreativitet

gör vi branschen stolt

nr 6 /December 2012 pris: 99 sek /från betongföreningen

KlimatKontraKt Hyllie

Betong ger miljövinst

Järn kräver betong Narvik bygger nytt

Designat/Parfymerad betongTeknik/Hållbara broarArkitektur/Skärholmens P-hus

Möt alla vinnarna!

BET0612_1_60_omslag.indd 1 2012-11-27 13:07

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Formsläppmedel i koncentratPIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatteninför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö,minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning,färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligenkostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se.

www.graceconstruction.com+46 (0)42 - 16 78 00

Formsläppkoncentrat levere-ras i behändiga enliterspåsarför platsgjutning eller i fat ochbulk för automatiska blandar-system. Se mer information om produkten på www.mapei.se

Viscofluid SCC/10

Viscofluid SCC/10 är en ny tillsats som kan förbättra stabiliteten och homo-geniteten och öka motståndet mot separation utan att ändra betongens färska egenskaper. När betongen är i vila skapas ett slags tredimentionellt gitter som stabilserar betongen. • Finns för leverans• Kompatibel med Mapeis övriga produkter

Viscofluid SCC/10 polymerer i betong som är i rörelse.

Viscofluid SCC/10 polymerer i stilla-stående betong.

Stabilisator för självkomprimerande betong (SKB)

NYHET!

Namnlöst-1 1 2012-10-09 13:42:41

6

13 Narvik

Betongens kamp mot kväveoxider går vidare.

Tidskriften Betong drar till Norge för att spana in bygget av en ny betongkaj.

13 Projektet | Narvik I Narvik bygger Peab ny malmhamn med tio års livslängd. Swerock har byggt en egen fabrik för att lösa tillgången på betong. Följ med till ett soligt Narvik.

21 Arkitektur | Skärholmen Skärholmens parkeringshus var en gång Europas största. Nu är det en inspirationskälla för betong med reliefer.

27 Miljö | Klimatkontrakt Hyllie Årets Miljöpris går till Klimatkontrakt Hyllie, där betong-stommen ska användas aktivt för att laddas med värme respektive kyla.

30 Betonggalan Över 800 gäster kom på Betonggalan på Berns. Möt dem.

57 Grafisk Betong Se möjligheterna med grafisk betong. Svenska exempel.

57 Grafisk Betong

44 Betongytor som syns Tre tips från en entreprenör om hur man får betongytor som tål att visas upp.

46 Hållbara broar Arto Puruula, LTU, har forskat om hur lång livslängd våra betongbroar egentligen har. Här visar han resultaten från sin doktorsavhandling.

50 Sprängning och sprutbetong Lamish Ahmed, KTH, har tagit reda på hur sprut-betong i tunnlar påverkas av sprängningar i berget runtomkring, en kunskap som saknats och som kan spara mycket pengar.

I vArje NuMMer! TeKNIK

Mixat

ArTIKlAr & rePorTAGe

4 ledare Betonggalan Ung och Tung.

6 Mixat Mosaik, renande produk-ter och prisad betong.

54 Nytt: Fråga experten! Sättmåttsfråga och platta tak med isolering av frigolit.

58 Nytt: Teknik-mix Svenskt världsrekord i pumpbil och molnig nyhet från Strusoft.

| innehåll |nr 6/December 2012

BEToNg 6 | 2012 3

30Betong-

galan

2012-11-27 12:38

Unga och tunga

Ung&TUng. Vilket namn på en gala? Men tro mig, det passar perfekt. Den 22 november var det Betonggala på Berns i Stockholm. Över 800 personer hade

anmält sig, något över maxgränsen. Men med vinterkräksjukor och annat måste man ha marginal. Ung&Tung var temat, och kommer vara det de nästa två åren med. Tanken är att visa hur samhällsbyggnadsbranschen är en framtidsbransch för våra ungdomar.

Och visst var deltagandet ungt. Även om jag tror att våra konkurrenter denna kväll, Swe-dish House Maffia, som fyllde Friends Arena lite norr om stan, hade en ännu yngre publik. Men i varje fall hade vi över 100 studenter på plats.

Jag tycker ändå att det unga för kvällen får stå för betongbranschens unga sinne och vil-lighet att ställa upp när något görs. Vi sökte sex modeller från branschen för att vara med i the Concrete Catwalk, vår lilla modeshow i samarbete med dansgruppen Urban Angels och som även var ett inslag i programmet under Stockholm Fashion Week. En träning en sen lördagskväll ingick i åtagandet, men branschen ställde upp. Ett företag skickade tre personer som fick åka 20 mil för att vara med. Tungt. Och ungt.

För att få vår satsning att gå ihop söktes 20 sponsorer. Vi fick 23. Tungt. En del i spons-ringen bestod av vår unika liveannons där företagen under 30 sekunder berättar om sitt företag. Det gjorde de på ett inspirerande och fyndigt sätt. Kort och kul, men informativt. Som en annons. Ungt.

Tungt var också alla tunga namn som var där. Förutom de nominerade, så var betong-branschens tyngsta vd:ar där. Även samhällsbyggnadsbranschen var väl representerad med flera tunga namn, inte minst prisutdelarna Catherina Fored, Sveriges Arkitekter och Monica von Schmalensee, White.

Nästa år blir det Ungt&Tungt igen. Planeringsarbetet har redan börjat. Tio sponsorer är redan klara. Det är de företag som ingår i Betongklubben, vårt finaste annonspaket. Tungt.

» Tanken är att visa hur samhälls-byggnadsbranschen är en fram-tidsbransch för våra ungdomar. «Med tyngd och kreativitet

gör vi branschen stolt.

UTges av Betongföreningen

Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

RedakTion chefredaktör Roger Andersson [email protected] Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ansvarig utgivare/ teknikredaktör Johan Silfwerbrand: [email protected] Telefon: 0707-26 40 05

art director Jenny Almersdotter: [email protected]

RedakTionsRåd Kjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Anna Rolf, Margareta Redlund Laninge, Åsa Lehto, Arne Hellström, Alf Aggring och Hans Hedlund.

annonseR annonshuset aB

Linnégatan 22, 114 47 Stockholm

Telefon: 08-662 75 00

Fax: 08-662 71 29Patrik Swenzén [email protected]

Philip Otter [email protected]

Fredrik Johnsson [email protected]

PRenUmeRaTion Marie BrunnBerg aB Uppsalavägen 13 763 41 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 [email protected]

PRis Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

TRyckeRi LjungBergs tryckeri aB

Box 100, 264 22 Klippan

omslagsbild Fotograf Kent Johansson.

4 Betong 6 | 2012

Roger Andersson, chefredaktör

saxat”LyFTeR eTT TungT ämne och ger oss många

nyanser av grått.” – nomineringstext för tidskriften Betong till Årets tidskrift.

klippt & skuret”DeT FinnS Så mycket känslor i den här be-tongen” –Fansen får samla souvenirer innan Råsunda rivs.

ledare roger andersson

cheFRedaktöR FöR tidskRiFten Betong & Betong.se | stoR medlem i BetongFöReningen

BET0612_04-05_ledare.indd 4-5

Nu står Friends Arena – Sveriges nya nationalarena – klar.

Självklart är vi som varit med och byggt den stolta. Men för oss

på Strängbetong är byggen dimensionerade för entusiastiska

människomassor en del av vår vardag. Vi har varit med och

byggt några av landets allra fi naste arenor och vet att detta är

byggen med väldigt speciella krav. Konstruktionen måste

tillåta fri sikt utan skymmande pelare och man måste snabbt

kunna ställa om mellan matchen och rockkonserten. Musiken

och målen får någon annan stå för men jublet lovar vi att de

står pall för.

Sveriges nyaste utomhusarena är byggd inomhus

”Vi har gjort stommen. Nu får någon annan göra målen.”

strangbetong.se/arenor

Några av de arenor vi varit med och byggt: Fjällräven Center i Örnsköldsvik, ABB Arena i Västerås, Stadium Arena i Norrköping, Gamla Ullevi i Göteborg, Malmö Arena, Swedbank Stadion i Malmö, Nya delarna av tennis-stadion i Båstad, Idrottsparken i Norrköping, Vida Arena i Växjö, Rögle Arena i Ängelholm, Fiborna Simarena i Helsingborg, Arena Vänersborg, Kallerstad arena i Linköping och Rocklunda bandyarena i Västerås.

Grand. Foto: Petter M

agnusson.

Smartare byggande

2012-11-26 16:21

6 Betong 6 | 2012

mixat Mixade nyheter från betongvärlden

För två år sen fick Malmö kommun tidskriften Betongs Miljöpris för sin kväveoxidreducerande gatubeläggning på Amiralsgatan. Innovationen då hette econox och är marksten tillverkad av Starka innehållande titandioxid. econox reducerar kväveoxider från bilarnas avgaser genom en kemisk reaktion när betongen utsätts för solljus. Kväveoxi-derna omvandlas då till oskadliga salter som sedan sköljs bort när det regnar eller blåser bort med vinden. econoxen har även en viss självrengörande effekt av organisk smuts på ytan.

tester på den hårt trafikerade Amirals-gatan i Malmö visade på en reducering av avgaser motsvarande de från var femte bil. nu tar Starka produkten vidare och lanserar produkten även i fasadele-ment, VA-produkter, fabriksbetong och stödmurar.

Just nu ställer Ann Ahlbom Sundqvist ut på Betonggalleriet i Stockholm. Hon täcker gärna in betongen med mosaik för ”att skapa möten och sätta samman fler material för att framhålla ytornas egenskaper, exempelvis rå kompakt betong mot transparent, skört glas”, säger hon. Ann Ahlbom Sundqvist har bland

annat gjort skulpturerna tulpantrion i Cementas fabrik i Skövde, olika lekskulpturer till förskolor i Halmstad och är även representerad i Stock-holms Universitet. Hennes utställning på Betonggalleriet pågår till den 16 december. www.betonggalleriet.se

Mosaik och betong Parfymerad betong Den Franske arkitekten och designern thierry Bogaert har kommit med en ny utformning på sin eau de toilette. Lukten är unisex och ryms i en utbytbar patron med hål-lare i betong. Den kostar 129 euro och då får du tre patroner på 25 milliliter. www.voile-de-beton.com

Dykrekord i Oxelösund när ssaB:s kaj i oxelösund renoveras kommer 16 dykare att sysselsättas på heltid. Det innebär Sveriges största dykjobb i modern tid. Arbetet består dels av montering och installa-tion av katodiskt skydd, som ska förhindra rostangrepp på betongkonstruktionerna så att konstruktionerna får en längre livslängd med en förhållandevis billig metod, dels av förstärk-ningsarbeten av betongkonstruktioner och omhändertagande av förorenade massor under kajdäck. Peab är entreprenörer, kontraktssumman uppgår till cirka 150 miljoner kronor och den nya kajen beräknas stå klar under våren 2014.

RengöRande betong tar nästa steg

BET0612_06-11_mixat.indd 6-7

Betong 6 | 2012 7

Svenskt silver i Kina Det svenska företaget FormConsult har fått en silvermedalj i världens största innovationsutställning i Kunshan, i Shanghai. Cirka 3 000 deltagare från 26 länder fanns med i utställningen. Den svenska innovationen består av en bandmaskin som ger en vertikal vibrering under tryck vilket ger en eftervibrering av den horisontella betongytan i ett tidigt skede av gjutningen. www.rollit.se

Exarbete om betongprisat sveriges ingenJörers pris för bästa examensarbete på hög-skoleingenjörs- och teknologie kandidatutbildningen, Wimanska priset, tilldelas Sara tilfors och nessa Arya. De har studerat på Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad vid institutionen för byggvetenskap vid KtH Haninge, och examensarbetet heter ”temperatursprickor i ung betong”. I samarbete med Ramböll och Skanska teknik har de bland annat utvecklat en dimensione-ringsmetod för kylsystem som hindrar att betongen spricker vid härdningen. Priset är på 25 000 kr.

i FramtiDen kommer det att bli fler betongvägar i Stockholm. Det vill trafikverket som planerar att lägga betong i bland annat alla tunnlar i Förbifart Stockholm, skriver Sveriges Radio.

– Med tanke på hur Stockholm ser ut geografiskt och med den stora in-flyttning vi har till staden, så ser vi att trafikapparaten i Stockholm kräver att vi bygger smartare vägar och att vi bygger vägar som vi inte behöver underhålla lika ofta som asfaltvägar. och då har fokus kommit tillbaka på betongvägar, säger Björn Kullander, specialist på vägteknik på trafikver-ket till Sveriges Radio.

Visserligen är vägar av asfalt billi-gare än betongvägar, men betongen håller också längre. Betongvägarna

som även ger mindre friktion mellan väg och fordon, gör att fordonet drar mindre bränsle.

också Sveriges Åkeriföretag ABC är positiva till betongvägar inom Stockholm.

– när det regnar torkar vattnet upp snabbare på betong, vilket medför högre trafiksäkerhet, säger torbjörn Hejerson på Sveriges Åke-riföretag.

torbjörn menar också att synsättet på användningen av betong har änd-rats på senare tid och att det kan vara en förklaring till varför vi inte har fler betongvägar i Sverige redan i dag.

– tidigare har man bara sett att det är dyrare med betongväg, men då har man inte sett på hela vägens livscykel.

Carmen izquierDo fick årets Kasper Salinpris för Domkyrkoforum i Lund. en byggnad där samtliga ytterväggar och tak kläs med mässing medan det invändigt är rå betong gjutet mot brädform. Johan Celsing, nominerad till Årets Betongarkitekt, var även nominerad till Kasper Salinpriset för Årsta kyrka. Årets Sienapris vanns av Bengt Isling på nyréns Arkitektkontor för Hornsbergs Strandpark i Stockholm

| mixat |

betongvägar är framtiden

Betong och mässing gav Kasper Salinpris

Betong suger upp mer koldioxid än man tidigare trott ny Forskning visar att betongen suger upp mer koldioxid än vad man tidigare trott, enligt byggindustrin.com. ett svenskt forskningsprojekt, som avslutas i år, visar på ett årligt upptag i befintliga konstruktioner i Sverige på 300 000 ton koldioxid. – Vi beräknar att ett hus byggt med betong under sin livslängd återtar mellan tio och tjugo procent av den koldioxid som avgår från kalkstenen när cementen tillverkas. Det borde kunna komma betongen tillgodo i samband med att livscykelanalyser görs, säger projektledare Christer Ljungkrantz. Cementa.

2012-11-27 12:33

| mixat |

italien har europas bästa be-tonghus och Holland bästa bron. Åtminstone vann de båda länderna eCSn-award som tillkännagavs på den norska betongdagen den 25 oktober. eCSn står för european Concrete Societies network och juryn till de båda kategorierna Building och Civil engineering består av representanter från de olika betongföreningarna i europa. Sve-riges juryrepresentant i år var Arne Hellström. Priset delas ut vartannat år och detta år fick turebergskyrkan och Partihallsförbindelsen representera Sverige. Fast utan någon framgång, turebergskyrkan hamnade på femte plats och Partiförbindelsen hamnade nia, det vill säga sist. Annat var det 2006 då Svinesundsbron vann.

Årets vinnare i klassen Building blev italienska Regional emergency Management Centre Foligno, ett jordbävningssäkert hus ritat av Alberto Parducci och guido tomme-sani. I klassen Civil engineering vann den smäckra gångbron gooise bridge i holländska Utrecht. www.ecsn.net

Europas bästa betong

Miljöpris till Benders BenDers Får Woodys Miljöpris 2012 för sitt aktiva arbete med produkternas miljöpåverkan genom hela livscykeln. Benders utmärker sig bland annat genom sina investe-ringar i spårbundna transporter som för övrigt resulterade i Schenkers Logistikpris 2010. Även deras livscykelanalyser på produkterna för att få bättre kännedom om produkternas miljöpåverkan från råvara till återvinning och deras strategi att satsa på svensk produktion av natursten, nämns i moti-veringen.

– Investeringarna i spårbundna transporter innebär att vi nu har egna tågvagnar och ett containersystem mellan grustäkten i norge och fabriken i Bålsta, så att råvaran går på järnväg till Bålsta och färdiga produkter tillbaka i samma vagnar till norge, säger Stefan Kvist försäljningschef på Benders.

Pris till Upplands Väsby Det stora Samhällsbyggnadspriset gick i år till Messingen-huset i Upplands Väsby med motiveringen ”för ett effektivt användande av samhällets resurser som resulterat i ett stort bidrag till en levande, lärande och hållbar stadsmiljö”. Messingenhuset är en ny skola som är integrerad med den kommunala musikskolan, kommunbiblioteket, lokaler för idrott med multifunktioner för samlingar, evenemang och föreställningar samt en gemensam entré och café för att kunna serva en framtida expansion. Byggherre är Hemsö Fastighets AB,, arkitekter är White Arkitekter och entrepre-nör är Peab Bostad.

Invigt med Strängbetong skanDinaviens största köpcentrum, emporia i Malmö är invigt. Det 93 000 kvadratmeter stora köpcentrumet innehåller mycket betong som mestadels leve-rerats av Strängbetong som även byggt ett kontorshus på 13 000 kvadratmeter och Malmös största parkeringshus om totalt cirka 2 200 parkeringsplatser i an-slutning till centrumet. Strängbetong har till emporia gjutit över 20 000 element 170 000 kvadratmeter bjälklagsyta och 17 kilometer betongbalkar. www.emporia.se

Betong 6 | 2012 9

2012-11-27 12:33

Våra miljöbetonger FBLC (Färdig Betong Low Carbon) har potential att red-ucera CO2 med upp till 50% i produktionsskedet. Vi tillverkar FBLC-betongen genom att delvis ersätta vanligt cement, som har ett högt CO2-avtryck med andra alternativa bindemedel med ringa eller inget CO2-avtryck. Bestånds-delarna i dessa bindemedel påminner mycket om det vanliga cementet och reaktionsprodukterna är i stort sett identiska med dem för vanlig betong. Våra FBLC betonger erbjuds idag på våra huvudorter samt på förfrågan.

Nu minskar vi CO2 med upp till 50% i våra

FBLC betonger!


| anslagstavlan |

nomineringstexten: ”Lyfter ett tungt ämne och ger oss många nyanser av grått”, räckte inte. tidskriften Betong var en av tre nominerade till branschens fi-naste tidskriftspris, Årets tidskrift, men fick se sig besegrad av Fönstret från ABF. grat-tis ABF, som precis som Betongföreningen firar 100 år i år. Klassen vi tävlade i var Fackpress, där även Medicinsk Vetenskap var nominerad. I klassen Populärpress vann Modern Psykologi. grattis även till er.

så många röstade på de nominerade till årets betongpriser som delades ut på Betonggalan på Berns den 22 november. Det är över 400 fler än förra året.

| mixat |

mikael Bertilsson, 23 år och huvudskyddsombud på Abetongs Varbergsfabrik, har tilldelats Prevents arbetsmiljöstipendium för sina insatser inom arbetsmiljöområdet. Stipendiet är på 15 000 kronor.

– Mikaels engagemang har bidragit till att vi har byggt bort eller auto-matiserat många riskmoment, sett över flödet och logistiken och fått in tillbudsrapporteringen i den vardag-liga verksamheten, detta har i sin tur inneburit att vi har minskat risken för olyckor på fabriken, säger Kent Pet-tersson, produktionschef, Abetongs Varbergsfabrik.

Mikael Bertilsson tycker själv att rap-porteringen av olycksfall är det som gett bäst resultat.

– går något sönder eller inte fungerar så åtgärdar vi det direkt. Vi väntar inte till nästa skyddsrond. Det är samarbetet mellan gubbarna på golvet och kontoret som fungerar så bra, säger Mikael Bertilsson.

Prevents arbetsmiljöstipendium delas ut vartannat år vid Sveriges största arbetsmiljöevent gilla Jobbet. Stipendiet delas ut till personer som gjort lovvärda insatser inom arbetsmil-jöområdet.

Arbetsmiljöpris till Abetong

Betong 6 | 2012 11

Wingårdh världsbäst när WaF, World Architecture Festival, delade ut sina priser i Singapore fick Victoria tower i Kista det prestigefyllda priset i kategorin Hotel & Leisure. WAF arrangeras för femte året och samlar hela världens arkitektur och även dess arkitekter. ett delmoment i tävlandet om priserna består i presentatio-nen. gert Wingårdh vann även 2008 med Kfem i Vällingby.

39%3009

så många fler besökare har Betong.se de senaste två må-naderna jämfört med samma månader förra året.

2012-11-27 12:34

Nu även med filmer. Plus många uppdateringar!

Ladda ner vår gratisapp med information om hur man bäst utnyttjar alla betongens unika egenskaper, användning, hantering samt bl a betongkalkylator, exponeringsklasser och byggvarudeklaration. Sök BetongAppen® i App Store eller på Play butik.

BetongAppen generation 2Den nya tungviktsmästaren!

BET0612_12-19_projektet.indd 12-13

Betong 6 | 2012 13

| projektet |

Framtidshoppfrån betongkajMalmgruva ger nya utsikter i Norrbotten

Northland Resources nya malmgruva i Pajala innebär en investering på nästan en miljard svenska kronor i en ny terminalanläggning i Narvik. En helt ny betong-kaj pålas just nu upp och snart reser sig den 140 meter långa och 23 meter höga lagerlokalen. TexT och foTo: RogeR AndeRsson

Northland Resources nya malmgruva i Pajala innebär en investering på nästan en miljard svenska kronor i en ny terminalanläggning i Narvik. En helt ny betong-kaj pålas just nu upp och snart reser sig den 140 meter långa och 23 meter höga lagerlokalen. TexT och foTo: RogeR AndeRsson

2012-11-27 11:27

14 Betong 6 | 2012

| projektet |


Pajalas bEfolkNiNg har stadigt minskat se-dan 1970. Från att då ha varit 10 745 har man nu endast 6 256 kvar i kommunen. De har också den högsta medelåldern i Sverige med

nästan var tredje invånare som är över 65 år.Men nu vänder fjällvindarna. Det kanadensiska gruv-

företaget Northland Resources öppnar en järnmalms-gruva i byn Kaunisvaara och lovar kunderna en första leverans redan i början av 2013. Produktion beräknas ligga på fem miljoner ton per år och på Pajala kommuns hemsida hoppas man på över 10 000 invånare år 2020. Hur mycket Kaunisvaaras nuvarande invånarantal på 62 kommer att öka står det inget om.

Vid Rica Hotels frukostbuffé i Narvik står Swerocks nordligaste regionchef Lennart Sundström och väljer mellan fjordlax och lammsadel.

– Det var i Pajala allt började, säger han mellan tug-gorna.

Hur då? undrar jag och får en beskrivning av hur järnmalmen i Kaunisvaara först kommer transporteras 150 kilometer vägledes till Pitkäjärvi, nära Svappavaara. Där lastas malmen om till järnväg och fortsätter 226 kilometer längs Malmbanan till Narvik.

– Tack vare att tillstånd gavs till brytning i Pajala byg-ger nu Northland Resources en anläggning här i Narvik för att frakta ut malmen i världen, säger Lennart Sund-ström.

Peab fick kontraktet och frågan var hur man skulle få tag på betongen. Fyra kilometer utanför Narvik lig-ger Narviks Betongstasjon, den enda fabrik som fanns i trakten.

– Nästa fabrik ligger i Harstad 13 mil bort så för att säkra leveranserna öppnade vi en fabrik på området, sä-ger Lennart Sundström.

Sedan tidigare har Swerock en fabrik i Tromsö, som Peab fick med på köpet när de tog över Björn Bygg AS.

– Jag fick ansvaret över verksamheten i Norge efter-som jag bodde närmast, säger Lennart Sundström och skrattar med tanke på att hans hem ligger i Umeå.

Igår tog han bussen ner från Tromsö och idag blir det en dag med grabbarna i Narviksfabriken.

– Jag har också möte med projektledningen på Peab, de vill gjuta även på fredagar, säger Lennart Sundström och förklarar att i Norge är det 37-timmarsvecka som gäller.

Därför jobbar grabbarna bara måndag till torsdag. Fredag är fabriken stängd.

– Då ska de ut och fiska. Det är en annan mentalitet här i Norge, de vet sina rättigheter. I Sverige tjänar en betongbilschaufför kanske 25 000 kronor i månaden, här är det betydligt mer, säger Lennart Sundström.

Vid taxistationen bredvid hotellet står fem bilar inne. Det är en av sommarens finaste dagar i Narvik och chaufförerna sitter ute i solen. Vi tar tunneln ner mot hamnen och Lennart undrar om det är många körning-ar. ”Nja, så där”, svarar chauffören. ”Jag kör väl några timmar till sen ska jag ut och fiska. Det gjorde jag igår, sen åt jag sej till middag. Det blir nog sej hela veckan”. Lennart tittar på mig i backspegeln och blinkar.

Betong 6 | 2012 15

Pålarna förbereds för gjut-ning. 45-50 kubikmeter rymmer varje påle.

2012-11-27 11:27

16 Betong 6 | 2012

Prefabrice-ring på plats.

elementen som lyfts ut

på kajen och övergjuts.

| projektet |

om tio år har den nya hamnen tjänat ut sitt syfte. då flyttar narvik sin hamn utan-för staden.


Betong 6 | 2012 17

» Pålarna är 60 meter långa och har en diameter på 1016 millimeter. De fylls med 45-50 kubikmeter be-

tong när de pålats på plats...«

Armeringen till de stora pålarna görs på plats. en liten betong-rulle fästs för att underlätta montaget ståltrumman.

– Projektet består av fyra delar, säger Johan Hansson, Peabs distriktschef, när vi satt oss på hans kontor i en av byggbodarna.

– En kaj, en lagerlokal, en tömningsstation och en av-isningsanläggning.

Fast uppräkningen borde varit den omvända. Först avisas tåget efter de många, frusna milen över fjällen, sen töms det på järnmalmskoncentratet som via en kul-vert i marken hamnar i lagerlokalen som är 65 meter bred, 140 meter lång och 23 meter hög. Lagringskapaci-teten är 210 000 ton.

Just nu gjuts de enorma socklarna. Järnmalm är tungt, densiteten är ungefär den dubbla jämfört med vanligt gråberg.

Lastfartygen som lägger till vid den nya kajen kallas Cape Size Vessels och rymmer 180 000 ton.

– Tuffast är tiden, helt klart. Tågen kommer i januari, då ska allt vara helt klart. Nu får vi köra två plus två veckor, grabbarna jobbar två veckor, är lediga två. 120 man är här just nu, säger Johan Hansson.

Lite problem var det också med de stora klippblocken som låg i vägen för pålningen.

– Då fick vi skicka ner dykare som förankrade block-en så vi kunde dra bort dem med vajrar, säger Johan Hansson.

UtE i dEN PRovisoRiska prefabhallen är det tomt. Här tillverkas de plattor som utgör botten på kajen och som blir kvarsittande formar. Även de 36 meter långa armeringskorgarna som ska sitta i pålarna böjs samman här.

– Pålarna är 60 meter långa och har en diameter på 1016 millimeter. De fylls med 45-50 kubikmeter betong när de pålats på plats, berättar Johan Hansson.

Det är dags för Johan att återvända till kontoret för lite planering så Lennart och jag tar oss ner till vattnet, betongfabriken och den blivande kajen. Pålningsmaski-nen skickar en påle centimeter efter centimeter ner i bot-

ten medan ett svetslag skarvar på nästa påle bredvid. På land står en svetsare och fäster stora bojar i änden på en påle så att den ska flyta och kunna bogseras på plats.

– En påle om dagen driver de ner, upplyser Lennart Sundström.

Kontraktet på enbart kajen ligger på 350 miljoner

Mer omSlaget om NarvikDen 8 april 1940 sjösatte de allie-rade Operation Wilfred, ett försök att lägga beslag på Narvik och där-med hindra tyskarna att få tillgång till svensk järnmalm. Dagen efter invaderade tyskarna Norge och be-fäste Narvik med 2 000 soldater. De allierade lyckades sänka tyskarnas fartyg och den 12 april landsatte de allierade sina trupper utanför Narvik i väntan på att snön skulle smälta. Det gjorde den till slut och den 28 maj tog de allierade makten över staden. För övrigt deras första infan-teriseger under andra världskriget. Men när de allierade tog hem sina trupper och skickade dem ner mot Europa den 8 juni var det en lätt match för tyskarna att återta staden den 10 juni.

2012-11-27 11:27

| projektet |

18 Betong 6 | 2012

dags för armeringen att lyftas ner i stålpålarna.

kronor och kommer sluka 20 000 kubikmeter betong. ”C35/45”, enligt Lennart. Livslängden är tio år, men det beror inte på betongen.

– Hela hamnen kommer flytta ut från Narvik och en ny kommer byggas lite norrut, exakt är inte bestämt ännu. Även LKAB:s anläggning är för liten, så en ny hamn kommer behövas, säger Lennart Sundström och nickar bort mot andra sidan viken där malmvagnarna från Kiruna just rullar in till de väntande fartygen ute på redden.

Klockan är 10.18 och i byggboden en våning upp pre-cis bredvid betongfabriken har Lennart Sundström sam-

lat personalen. Han hälsar på alla och tar emot brygg-kaffet som räcks honom i en pappmugg.

Han frågar lite hur det går, lyssnar. En bil de tagit dit från Sverige är rasslig. Den funkar på området, men är inget att köra längre med. Dessutom är trumman sliten.

– Jag ska kolla på det. Att ta hit bil från Sverige är väldigt besvärligt, det tar lång tid att registrera, säger Lennart Sundström.

Nästa fråga på agendan är boendet. Peab håller med bostäder eftersom alla kommer utsocknes ifrån. Några ända från Tromsö.

– Nu bor vi på hotell Victoria, men det är dåliga säng-


Betong 6 | 2012 19

från vänster: Anders diesen, Peab norge, Lennart sundström, swerock, Karl Mattson, Peab och Johan hansson, Peab.

ar och mycket bråk från puben bredvid. Det är dunka-dunka fram till halv tre, säger Knut Hansen, förman på fabriken.

Lennart lovar ta upp frågan på mötet med byggled-ningen i eftermiddag.

Så till huvudfrågan för Lennarts del denna gång. Pro-jektet behöver betong även på fredagar. Hålla hela fa-briken igång för några kubikmeter är ingen bra idé. Då kanske det går att köpa av Narviks Betongstasjon. Men behövs 60 kubik måste de hålla öppet.

Det kan lösas med lite framförhållning och några till chaufförer, enas de om. Klockan är 10.46 och mötet klart.

Lennart Sundström går vidare mot Peabs baracker och mötet med Johan Hansson och övriga byggled-ningen. Den viktiga betongen kan blandas till även på fredagar.

I väntan på flygbussen inne på det 76 meter höga Rica Hotell blir lokaltidningen Fremover ett bra sällskap. ”LKAB för stora för Narvik” står det med kvällstid-ningsstorlek på bokstäverna. Även om Narvik kämpar för att få andra födokrokar, som ingenjörshögskolan och kontor för IT-företag, så är LKAB:s 25 miljoner ton järnmalm om året fortfarande pulsådern. Snart kom-pletterat med ytterligare fem miljoner ton från Pajala.

» Hela hamnen kommer flytta ut från Narvik och en ny kommer byggas lite norrut, exakt är inte bestämt ännu. Även LKAB:s anläggning är för

liten, så en ny hamn kommer behövas...«

Mer omNorthland Resources anläggning Beställare: Northland Resourcesentreprenör: PeabKonstruKtör: NorconsultarKiteKt: NorconsultByggtiD: sept 2011-mars 2013ByggKostnaD: 450 miljoner norska krBetongleverantör: SwerockBetongmängD: 30 000 m3

2012-11-27 11:27

som gjutet.På Swerock utvecklar och tillverkar vi betong som anpassas efter dina byggkrav och speciella behov. För att våra produkter alltid ska uppfylla höga krav på kvalitet och miljö arbe-tar vi aktivt med produktutveckling och deltar i pågående forsknings-projekt.

Med 40 betongfabriker - från norr till söder - är vi en av Sveriges största leverantörer av fabriksbetong. Se till att ditt nästa projekt vilar på säker grund. Kontakta oss för rådgivning redan idag. www.swerock.se

Vi är kvalitets- och miljöcertfierade enligt ISO 9001 och 14001.

www.swerock.se

BET0612_20-23_skarholmen.indd 20-21

Betong 6 | 2012 21

P-huset i Stockholmsförorten Skärholmen var Europas största när det byggdes. Tron på bilen och den prefabricerade betongen var stor. Nu är den en ett intressant minnesmärke för den tidens betong.TexT och foTo: Lars hugo

DEN Som färDaS på E4:an i höjd med Kungens Kurva möts av två monument över det expansiva 1960-talet. På ena sidan Ikeavaruhuset med sin karakteris-tiska runda profil, på andra sidan parke-

ringsanläggningen i Skärholmen, vid invigningen 1968 ut-ropad som Europas största. Här skulle centrumbesökarna ställa sina bilar och via rullande trottoarer och hissar ta sig vidare in till varuhusen och de 86 butikerna. Med alla

mått var det gigantiskt, en skapelse i fyra plan som till-sammans rymde 4 000 bilar.

Skärholmens centrum var ett resultat av planerarivern under 60-talets rekordår, en tid då utvecklingens hjul snurrade snabbt. Det var tänkt att betjäna hela sydvästra Stockholm med ett kundunderlag på 300 000 personer.

Men Skärholmen blev snabbt ifrågasatt. Bara några da-gar efter att prins Bertil högtidligen förklarat centrat in-vigt, av närvarande reportrar snabbt utnämnt till ”lyxiga

| arkitektur |

Det enda platsgjutna inslaget i skärholmens parkeringshus är påfartsrampen med det lilla över-vakningstornet.

arkerad betong visar framtiden

i är kvalitets- och miljöcertfierade .

2012-11-27 12:32

22 Betong 6 | 2012

Skärholmen”, utbröt en massiv kritikerstorm. Bland dem som tog till orda var akademiledamoten Lars Gyllensten, som reagerade mot ett ensidigt kommersiellt utbud och en planering som mer såg till bilarnas behov än till männis-kornas. Besöksparkeringens 4 000 platser ställdes mot de planerade 15 daghemsplatserna – i en förort med 10 000 invånare. För ett debattinlägg drog Dagens Nyheter till med rubriken ”Riv Skärholmen!”.

Byggnadstekniskt var parkeringshuset en triumf för prefab-elementet. Bara den dubbelriktade påfartsrampen med sitt egenartade övervakningstorn i mitten var gjuten på plats. Att nästan allt i centrumet var prefabricerat – till och med fasaderna och trapporna – framhålls entusias-tiskt i byggherren Svenska Bostäders informationsbro-

schyr om den nya förorten. Där radas imponerande siff-ror upp: totalt användes 25 000 element där de tyngsta vägde 26 ton, de längsta pelarna var 20 meter långa. Även pålningsarbetet var spektakulärt, marken var knepig att bygga på med dåligt berg omväxlande med lera och grus. Totalt kördes fem mil pålar ner i marken.

arkiTEkTErNa bakom parkeringshuset, Wilhelm Boij-sen och Dag Efvergren, kom att bli specialister på p-hus. En fascinerande teknisk värld med olika tänkbara planlös-ningar: raka ramper eller spiralramper, plana eller lutande däck, skiftande vinklar på parkeringsfickorna. De båda arkitekterna stod även bakom tre av de stora parkering-arna på nedre Norrmalm i Stockholm, alla tidstypiskt

skärholmens P-hus är som ett museum för reliefgjuten betong.

inte längre störst

P-huset Skärholmen är inte längre

Europas största parkeringshus. Idag

anses parkeringen vid Allianz Arena

utanför München vara störst, ett fy-

ravåningskomplex som rymmer 9 800

bilplatser.

» För ett debattinlägg drog Dagens Nyheter till med rubriken ”Riv Skärholmen!”....«


Betong 6 | 2012 23

| arkitektur |

1960-talets betongar-kitektur går igen i belysningsar-maturen.

2012-11-27 12:32

| arkitektur |

24 Betong 6 | 2012

utformade i en avskalad, funktionalistisk och brutalistisk stil. Alla tre idag – till många kritikers lättnad – jämnade med marken och ersatta med kontor och lägenheter.

P-huset i Skärholmen saknar inte skönhetsvärden i sin stramhet och med sina markerade horisontaler. Det visar också upp en omsorg i detaljerna, som den reliefverkan som eftersträvats i spiralrampen. Hela centrumanlägg-ningen är ett eldorado för den som vill studera betongre-liefens möjligheter. Särskilt terrassen intill t-banestationen visar upp spännande mönster av liggande, stående och diagonalställda lockpanelsmönster.

Det visade sig snart att planerarna räknat i överkant, p-huset var överdimensionerat. Det var glest mellan bi-larna på parkeringen, särskilt på de undanskymda undre planen. P-huset kom i vanrykte, det blev förknippat med inbrott och knarkhandel. Det var också lätt att förirra sig bland olika plan och sektioner. Ett återkommande feno-men var besökare som inte hittade tillbaka till sin bil och anmälde den som försvunnen – fastän den mycket väl stod kvar på sin plats.

Svenska Bostäder valde att bygga om. Norra delen av anläggningen blev bilförsäljning och loppmarknad, varigenom 1000 bilplatser försvann. Övriga delar har fräschats upp och ett genomfört färgschema underlättar orienteringen. Parkeringshuset står kvar och fungerar och i centrumet är mycket nytt och allt är under tak numera. Och därtill: man behöver aldrig vara orolig att p-platserna tagit slut.

mer om P-huset SkärholmenBeställare: Svenska Bostäderarkitekter: Wilhelm Boijsen och Dag EfvergrenentrePrenör: BPA Byggproduktionkonstruktör: Tyréns ABFärdigställt: 1968Yta: Byggnadsyta 35 000 kvm, effektiv p-yta 120 000 kvmkonstruktion: Stomme betong, påfartsramp och övervakningstorn i formgjuten, räfflad betong. Fasad betongelement med frilagd ballast av marmorkross. Översta planet belagt med vattenisolerande betong medan de nedre planen är asfalterade.

cirka 25 000 element användes för att bygga parkeringshu-set. skärhol-men centrum byggdes om mellan åren 2004-2008 och fick namnet sKhLM och är ett av de största centruman-läggningarna i Norden. Idag finns 3 000 av ursprungliga 4 000 parkerings-platserna kvar.


Modern Betong.Håller i längden.På Modern Betong gör vi betonggolv som ingen annan. Vi är nämligen ensamma om att blanda stål i ytskiktsmaterialet vilket ger ditt golv en livslängd på 100 år istället för kanske bara 10 år. Men inte nog med det. Golvet dammar inte och samlar inte truckspår. Och vi är ensamma om att göra betonggolv i klara kulörer och mönster. Ja, du kan t.o.m. få ljus-reflekterande golv som innebär att lokalen kräver mindre belysning så att du kan sänka elkostnaden. Kort och gott: Betonggolv som håller i längden.

Mastertop 135 LS är ett mycket slitstark golv som du kan få som ljusreflekterande eller färgat.

Sjöflygsvägen 44, 183 62 Täby | 08 – 756 01 00 | [email protected] | www.modernbetong.se

2012-11-27 12:33

Kan en betongvägg se ut hur som helst?

BET0612_26-29_hyllie.indd 26-27

Betong 6 | 2012 27

| miljö |

Hyllie ska bli Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel med

ambitionen att bli en global förebild. Här testas nya smarta energinät där

individen får en mer aktiv roll. För att det ska kunna förverkligas måste

husen byggas i betong.TexT: Maria HagsTröM

MalMÖ Har väckt internationell upp-märksamhet för sina satsningar på stads-förnyelse och miljöarbete. 2009 antog staden ett nytt miljöprogram, bland an-

nat ska energianvändningen sänkas, fossila bränslen er-sättas av förnybar energi och utsläppen av växthusgaser och bilberoende ska minska.

Nu växer en ny stadsdel fram – Hyllie. Det ska bli Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel. De som bor och arbetar här får lätt att pendla med kollektivtra-fik och här ska det till exempel finnas solfångare, ladd-ningstolpar för elbilar och ett bra system för avfallsåter-vinning. Och målet är att energiförsörjningen i Hyllie

Klimatsmart betong i

UniKt ProjeKt

Årets Miljöpris!

2012-11-27 12:31

28 Betong 6 | 2012

ska bestå till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi senast 2020.

Därför har ett klimatkontrakt tecknats mellan E.ON, Malmö stad och VA SYD, som samarbetar med alla fast-ighetsägare i området. I Sverige har man aldrig knutit samman så många intressenter i ett och samma projekt, enligt Anders Rubin, kommunalråd för Boende och in-frastruktur i Malmö.

– Om alla medverkar till det som är det bästa gemen-samma så får också var och en den bästa produkten. Egentligen inte alls konstigt, men hittills ack så svårt att uppnå. Det är den gemensamma planeringen av områ-det och samordningen av olika intressenters behov av energi som gör Hyllie speciellt. Den enes behov av kyla tillgodoser den andres behov av värme. Genom smart synkronisering i systemet minskar behovet av energi kraftigt, säger Anders Rubin.

I Hyllie ska fastigheterna ”bindas samman” i smarta nät och de människor som flyttar in i Hyllies 9 000 bo-städer och lika många arbetsplatser kommer att kunna ha en mer aktiv roll i områdets energisystem. De kom-mer ha större möjlighet att påverka hur mycket förny-bar energi de använder.

– Det blir ett pilotprojekt inom det här området. I Sverige har vi haft ett kollektivt sätt att se på energi, när du betalar din hyra ingår oftast värme. Det kommer man gå ifrån här, man kommer att mäta mycket mer på individnivå, säger Helen Carlström på E.ON.

Energimyndigheten har beslutat att bidra med 47 mil-joner kronor till att bygga och testa ett hållbart och nytt energisystem i Hyllie.

– Man kan säga att vi bygger ett system med överord-nande styrning. Det är det som kallas smart nät. Flera liknande försök görs runtom i världen när det gäller el, men i Hyllie ska vi även göra det med värme, säger He-len Carlström.

– Och här kommer betongen in, en värmetrög be-tongbyggnad kan lagra överskottsvärme vid övertempe-raturer och avge värme när temperaturen sjunker. Det är det som är bra med betong, det håller helt enkelt värmen mycket bättre än andra material. Man kan ladda upp den, värma upp den, och sen kan man faktiskt stänga av värmen i flera timmar, säger Helen Carlström

I HyllIe koMMer betongens värmelagrande förmåga att utnyttjas på en helt annan nivå än vid traditionellt byggande. Det smarta nätet som testas ska se till att den enes behov hjälper den andra. Vid tillfällen av överskott i en del av nätet ska denna energi kunna nyttogöras i an-dra delar av fastigheten eller energinätet. Utmärkande för betongens värmetröghet är förmågan att minska effekt-topparna och möjligheten att flytta effektuttagen i tiden.

– Om man säger såhär; just nu är det kallt ute men om några timmar vet vi att det kommer att bli varmare. I vanliga fall måste vi när det är kallt köra igång oljespets-anläggningar, men om vi då vet att de här fastigheterna är tillräckligt tröga för att klara det, då kan vi skicka ut en signal om att vi kan vänta med att köra igång oljespets-anläggningar, om de boende inte tar ut för mycket värme ur sina radiatorer just nu. Kanske behöver vi inte köra igång dem alls. Då blir det en energivinst, säger Helen Carlström.

I Hyllie är ambitionen att man ska ta tillvara på för-nybar energi när det finns i systemet, och spara när det inte finns.

en viktig del i Klimatkontrakt Hyllie är de tunga stommarna av betong som lagrar över-skottsvärme.

BET0612_26-29_hyllie.indd 28-29

Betong 6 | 2012 29

Mer om Klimatkontrakt Hyllie KlimatKontraKt Hyllie omfattar runt 9000 bostäder och nästan lika många arbetsplatser. Malmö Stad, E.ON, VA Syd, Siemens samt alla fastighetsägare i området samar-betar. I klimatkontraktet för Hyllie är målet att energiförsörjningen till 100 procent ska bestå av förnybar eller återvunnen energi senast 2020. En stor andel energin ska vara lokalt producerad förnybar energi, till exempel sol- och vindenergi.

För att få en god balans mellan produktion och konsumtion, ska energiflödena i Hyllie vila på smart infrastruktur, så kallade smarta nät.

Byggnaderna i Hyllie ska byggas ef-fektiva, energisnåla och med förut-sättningar för att kunna utnyttja de möjligheter som de övergripande smarta systemen ger.

| miljö |

– Att människor är aktiva i energisystemet betyder inte att vi tror att folk kommer att stå och släcka och tända sina lampor, eller starta sin tvättmaskin just då det finns mer förnybar energi, utan det byggs in automa-tiskt av det övergripande energisystemet som skickar ut signaler. På individnivå kommer man att kunna se precis vad som händer och då kan man bestämma själv – är jag villig att vara med och spara energi eller inte, säger Helen Carlström.

Hon tror att konsumenter i framtiden vill kunna på-verka mer aktivt och att det här kan leda till andra typer av prismodeller för energiförbrukning än vi har idag, där de som är aktiva kommer att tjäna på det. I projek-tet kommer man att testa olika prismodeller.

– Husen av betong har större möjlighet att i framti-den kunna nyttja sådana prismodeller. Om man till ex-empel har en prislista som visar att det är mycket dyrare vissa timmar, då kan de här husen slå av sin värme i flera timmar utan att det märks. Då gäller det att ha ett sys-tem som skickar signaler om att det är dags att göra det. Det är det vi utvecklar – på både på el och värme-sidan, säger Helen Carlström.

Hyllie kan bli en global förebild för hållbar stadsut-veckling och det kan leda till att energinät och byggna-der kommer att samspela mer i framtiden.

– Vi vill gärna vara ett föredöme och delar glatt med oss av våra erfarenheter, säger Anders Rubin på Malmö stad.tror du att fler stadsdelar kommer att byggas på det här sättet?

– Här finns onekligen en hel del teknikutveckling i denna ansats, så jag tror nog att erfarenheter kommer att vinnas som med tiden blir mainstream. Vår erfaren-het säger oss att man med varje ny utveckling av det samordnade tänkandet uppnår och etablerar en ny grund att stå på, säger Anders Rubin.

senast 2020 ska all energi vara återvunnen eller förnybar. Projek-tet är så intressant att energimyn-digheten har beslutat att bidra med 47 miljoner.

2012-11-27 12:32

| vimmel |

30 Betong 6 | 2012

Över 800 samhällsbyggare, 23 sponsorer och dansshowen the Concrete Catwalk bidrog till att göra Betonggalan till en festlig inramning för de sju pristagarna. Lösenordet för kvällen var ”30%” vilket är vad betongbranschen sänkt koldioxidutsläppen med på tre områden den senaste tiden. De som kunde lösenordet och sa det till kvällens värdar och värdinnor fick en extra drinkbiljett. Många mindes…

30 % 1. Betong tar under en normal huslivslängd upp koldioxid motsvarande 30% mot vad som släpptes ut vid cementtillverkningen, något som idag inte räknas med i livs-cykelanalyser.

2. År 2015 kommer cementtillverkningen ha minskat kol-dioxidutsläppen med 30 % jämfört med för 25 år sen.

3. Ett företag i betongbranschen har tagit fram en be-tong som garanterar ett reducerat koldioxidutsläpp på 30 % jämfört med ett vanligt recept. Hemligheten ligger i alternativa bindemedel.

Berns Stora Salong fylld med

800 samhällsbyggare.

BET0612_30-35_galan.indd 30-31

Betong 6 | 2012 31

Victoria Heiman och Erika Granath.

Sven Olsson, Sto, Maria Gustafsson,

Sika och Stefan Wallmark, Sto.

Karin Pettersson, Weber, Viktoria Wettergren, Weber och

Marie Bergman, Strängbetong.

Gunnar Laninge, Linda Degeby, inhyrd värdinna från Komet och Margareta Redlund Laninge, Byggindustrin.

Ovan: Anders Svensson, Be-tongkemi, An-neli Aunes och Martin Hans-son, Sika, en av experterna på betong.se.

Ylva Kullenberg, Amalia Årfelt, Årets Betongdesig-

ner, Annelie Wallin och Vera Malmnäs.

Johanna Glanzman

och Anders Ström-

gren, KTH

Catharina Arehög, Malin Wäster, Emma Giesen, Elin Pramlid och Jose-fine Persson, alla studenter på KTH.

Mikael Hallgren (mit-ten), nominerad till Årets Betongkonstruk-tör, tog med fru Camilla

och sonen Felix.

Gerdt Lundeberg, Cementa, Fred-

rik Winberg, Betonggalleriet och

Fredrik Jansson, Cementa.

Två av Betongföreningens guld-

medaljörer, arkitekterna Gustav

Rosenberg och Tage Hertzell.

2012-11-27 12:57

32 Betong 6 | 2012

Showen!

Dags för Jobmans kollektion. Pernilla Petersén och Martin Hansson från Sika.

Projob och Kansas Fristads tur. I mitten Fredrik Abrahamsson, Abetong flankerad av medlemmar ur Urban Angels.

Kvällens värdpar Carina Tyskbo, frilansjourna-list och Roger Andersson, chefredaktör, Tidskriften Betong.

Betonggalan bjöd på modeshowen

the Concrete Catwalk med dansgrup-

pen Urban Angels och betongbran-

schens egna modeller.


Betong 6 | 2012 33

| vimmel |

Vinnarna!Showen!

Årets Betong-

entreprenör

Kjell Johans-

son, NCC.

Oskar Larsson, LTH, blev Årets Betongforskare.

Katarina Pelin, Malmö kommuns

miljödirektör, tar emot Årets

Miljöpris.

Årets Betongarkitekt Petra

Gipp med betongchihuahuan

Sussie, designad av Madeleine

Lundberg.

Årets Betongdesigner Amalia Årfelt tackar för sitt pris.

Kvällen gladaste?

Åke Solfeldt, WSP,

Årets Betongkon-

struktör.

Årets Mon-tageledare Krister Col-lin, Starka, nominerad för tredje året i rad.

2012-11-27 12:58

34 Betong 6 | 2011

| vimmel |

Tack för festen!Tack för en mycket trevlig tillställning./Henrik Carlsson, WSP Byggprojektering

Oj, vilken bra organiserad fest det var! Grattis!/Carl-Fredrik Söderberg, Modern Betong

Tack för en väldigt trevlig gala! Stort bidrag till att göra vår bransch mer attraktiv./Carina Edblad, Färdig Betong

Tack för en trevlig och lyckad kväll! Sussie fick besöka arena på fredagen och är nu hemma i Jönköping./Åke Solfeldt, Årets Betongkosntruktör

Tack för ett fint evenemang och en trevlig kväll./Akin Barin, Swerock

Tack för en jätterolig kväll!Mycket trevligt ordnat!Festligt och underhållande!/Amalia Årfelt, lycklig Årets Betongdesignpristagare

Tack för en fantastiskt lyckad och proffsig kväll. Det här var den bästa Betonggalan... hittills./Göran Andreasson, Cementa.

Tack för senast, jättetrevligt!/Bertil Ullbrand, WSP Sweden

Tack för en mycket trevlig gala, bra arrangerat!/Peter Eriksson, Kåver & Mellin

TACK för en fantastisk gala! Vi tyckte juryn till ”bästa mingelbilden” var dålig, därför kommer vi på avdelningen ha en egen bildtävling. /Evangelia Mitilinou, WSP Environmental

Det var en MYCKET TREVLIG KVÄLL./Mats Andersson, Brantås Bygg

Tack för en kanontrevlig gala. Ser redan fram emot nästa./Mikael Delhammar, Sika

Betonggalan var mycket trevlig, även om jag var både lomhörd och hes efteråt./Bo Westerberg, jurymedlem Årets Betongkonstruktör.

Tack för en fantastisk betongkväll! Mycket lyckat med ett bra program och att »alla som räknas i branschen« var där plus ett stort antal som kan bli framtidens betongambassadörer. Lösenordet för kvällen var 30 %, men jag tycker att målet med galan nåddes till 100%./Marie Bergman, Strängbetong

Tack för en trevlig betonggala! /Johanna Glanzmann, KTH

Tack för en mycket lyckad gala. /Caroline Isaksson, WSP Environmental

Tack för en lyckad gala!/Rebecka Sundling, Skanska

Stort tack för jättetrevlig gala./Jan Byfors, NCC

Tack för en trevlig gala förra veckan! /Helene Hultman, BBH Arkitekter & Ingenjörer

Tack för en grym gala igår!/Fredrik Jansson, Cementa

Tack för senast, det var trevligt på Betonggalan./Julia Milian, WSP Byggprojektering

Tack för en trevlig gala! /Maria Ryberg, Satellit Arkitekter

Passar på att tacka för ett mycket uppskattat evenemang! Jag träffade kompisar och andra som jag inte sett på 10 år./Nils Davant, CBI Betonginstitutet

Ett stort tack för en mycket trevlig galakväll! Ni har verkligen lyckats med att skapa en bredd på deltagarna, vilket jag hoppas kommer att höja betongens image på sikt. /Per Berglund, Basf

Grattis till ett fantastiskt arrangemang igår! Imponerande! /Markus Peterson, Betongforum

Jag vill bara tacka för den trevliga och lyckade festen igår. Roligt att så många kom. /Petra Meyer Linderoth

Tack för en trevlig tillställning! /Ted Rapp, Sveriges Byggindustrier

Det var en fantastisk fest! Det var en härlig stämning, alla var glada och hela betong- och byggbranschen kunde mingla på ett trivsamt sätt. Modeshowen var härlig!/Margareta Redlund Laninge, Byggindustrin

Galan var jättebra, bra ordnat med allting. Mina kollegor med följen tyckte också att den var bra. BRA JOBBAT!/Sven Olsson, Sto Scandinavia

Tack för ett bra arrangemang!/Anders Åhlin, Swerock


NamN:__________________________________________________

företag:_______________________________________________

adress:________________________________________________

telefoN:________________________________________________

mejl:__________________________________________________________skicka namn och adress till Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

TEKNIKMed tillsatsmaterial kan

betongen lagra mer energi

DESIGNAnn-Charlott Fornheds räv

lägger betongägg i Sumpan

NR 5/2010 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

5

MÄNSKLIGTSträngbetongs vd Charlotte

Bergman vill helst vara läkare

www.betong.se / SE FILMEN FRÅN 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA VÅRA EXPERTER

/EN KUNSKAPSBANK I VÄRLDSKLASS/ALLT BETONGSEKTORN BEHÖVER/ BETONGTV LIVE

CitytunnelMALMÖS NYA

ÖPPNAR VÄRLDEN

MAXXI I Rom ZAHA HADID

TÄNJER FORMERNA

20år fyller Vasamuseet

BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOM

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



25

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

MED TYNGD OCH KREATIVITET

GÖR VI BRANSCHEN STOLT







NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

Hotell PostGAMMALT MÖTER NYTTHotell PostGAMMALT MÖTER NYTTHotell PostGAMMALT MÖTER NYTT

Designat / Manligt och kvinnligtTeknik / På standardfronten nytt Mänskligt / Jazzig Catherina Fored

Rekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNVIDD

Allt om BetonggalanVINNARNA OCH MINGLARNA



Rekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNVIDDRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgSPÄNNVIDDSPÄNNVIDD



6 Nummer595 kr!Prenumerera

på Tidskriften Betong!

2012-11-27 12:58

Investera i framtiden - impregnera i tid.

Oavsett om det handlar om impregnering av broar, tunnlar, parkeringshus eller vattentorn: Som betongspecialist garanterar Sto ett varaktigt skydd av de flesta betongkonstruktioner. Vi kan erbjuda ett patenterat djupimpregne-ringsmedel som uppfyller villkoren enligt EN1504-2 och TK Bro.

Produkten hindrar nedbrytning orsakad av vatten- och kloridinträngning. Den förhindrar den kapillära vattenupptagningen och minskar därmed transporten av aggressiva ämnen och salter in till betongkonstruktionens inre delar. Mer om de ekonomiska och ekologiska fördelarna med gel-teknologi finns på vår hemsida.

Sto Scandinavia AB | tel. 020-37 71 00 | www.sto.se

BET0612_36-37_betongforeningen.indd 36-37

Se framåt – samverka!Jag tittade nyligen på Simon Sineks klipp på YouTube, med titeln ”TED Talks: How great leaders inspire action”. Han tipsar om att vi hellre ska prata om varför vi gör något is-tället för vad vi gör, för att få genomslagskraft i våra budskap. Sådana budskap kommunicerar med den del av våra hjärnor som kontrollerar vårt beteende och styr våra känslor. Intres-sant, låt se. Varför ska du vara medlem i Betongföreningen? För att du tjänar på det. Några argument är nätverkande, tek-nikutbyte och att vi alla till slut tjänar på att betongtekniken utvecklas. Så enkelt är det, föreningen behövs. Vi kan ta fram sakliga och trovärdiga rapporter samt argument som talar för betongens fördelar. För att föreningen ska fortsätta växa och säkerställa sitt oberoende behövs medlemmar, och för det be-hövs synlighet.

Marknadsföring görs på olika sätt, men några viktiga ex-empel är uppsökande verksamhet, sociala medier, Tidskriften Betong och våra informationsdagar. Informationsdagarna be-hövs och då är det också självklart att det är experterna i våra nätverk som ska förmedla kunskapen. Det är i Betongfören-ingen som kompetensen och expertkunskaperna finns. Då vi får konkurrens från utländska arrangörer vässar vi till oss och blir ännu bättre. Konkurrens är bra, då får vi visa vad vi går för. Om däremot antalet mässor och informationsdagar ökar ställs man inför det faktum att året bara har 365 dagar och att

antalet potentiella sponsorer är begränsat. Varför inte samver-ka mer och kraftsamla till större dagar där de flesta finns? Ett utmärkt exempel är Nordbygg som arrangeras vartannat år och som samlar över 50 000 besökare från hela byggsektorn. Jag tänker också på Betongbyggnadsdagarna i Nederländska Rotterdam som samlar tusentals besökare, trots att det ”bara” är en betongdag.

I Sverige är betongfrågorna utspridda på flera olika infor-mationsdagar. År 2014 kommer våra medlemmar att åka till den gigantiska mässan World of Concrete i Las Vegas. ”What happens in Vegas stays in Vegas” gäller inte nu. Nu ska vi ta med oss erfarenheterna därifrån och försöka verka för mer samverkan.

Vårt 100-årsfirande börjar närma sig sitt slut och det känns nästan lite vemodigt. Att få ha varit med om denna händelse känns stort. Med facit i hand kan jag konstatera att firandet varit mycket lyckat och att föreningen fått stor uppmärksam-het i media. Framöver kommer vi att fokusera på de satsning-ar som behövs för att vår vision ska kunna möjliggöras – att vår förening ska vara den naturliga mötesplatsen för alla som arbetar med betong. Vi ses!

Richard McCarthy,VD

» År 2014 kommer våra medlemmar att åka till den gigantiska mässan World of Concrete i Las Vegas. ”What happens in Vegas stays in Vegas” gäller inte nu...«

Betong 6 | 2012 37

1912-2012100 år – 100 aktiviteter!

Vi välkomnar våra nya medlemmar!Pär Almer, Peab Anläggning, Samuel Andersson, Veidekke entreprenad, Mehdi Saeed, Lunds tekniska Högskola, Lena Weck-ström, graphic concrete, Abetong (korporativ) och Zhenja Belstroj AB (korporativ)

1912-2012100 år – 100 aktiviteter!

2012-11-27 13:41

38 Betong 6 | 2012

Betongföreningen har firat klart sitt 100-årsjubielum. Hundra aktiviteter gav ett ökat medlemsantal. Nu tittar Betongföreningens vd Richard McCarthy framåt mot nästa sekel.TexT: RichaRd MccaRThy illusTRaTion: cecilia lundgRen

Betongföreningens nästa sekel

MåNga föReNiNgaR, oav-sett verksamhet, har idag svårigheter att behålla sina medlemmar. I en alltmer

stressig tillvaro ser vi ett ökande media-brus och andra möjligheter till informa-tionsutbyten. Vi kommunicerar på ett helt annat sätt via sociala medier och nätver-kar i olika typer av grupperingar. Kommer de sociala medierna att ta över föreningar-nas roll? I en del fall kan detta vara fallet, men behovet av föreningar med tydliga stadgar och långsiktighet som kan hantera intäkter och kostnader kvarstår för att en förening ska kunna göra det den är av-sedd för. Betongföreningens fruktsamma samarbetsprojekt med högskolor, forsk-ningsinstitut, myndigheter och näringsliv gör exempelvis att sakliga och trovärdiga rapporter samt argument som talar för be-tongens fördelar kan tas fram.

Ett bevis för att Betongföreningens 100-årsfirande varit lyckat är att Sverige är det enda land inom det europeiska nätverket ECSN European Concrete So-cieties Network som fått fler korporativa medlemmar (8 st) under året. Jubileet har marknadsförts brett mot såväl traditionell media som i sociala medier. Andra exem-pel på satsningar är att studenter och kor-porativa medlemsföretag ska kunna hitta varandra lättare när det gäller exjobb

inom betongområdet, ett nytt utökat råd för teknik och vidareutbildning med tyd-ligare fokus på teknik och utförande, ar-rangemang av hearing och nya dokument inom hållbarhetsområdet, förbättrad hemsida samt satsning på sociala medier. Numer filmas föredrag och seminarier för uppladdning på YouTube.

Ett av Betongföreningens viktigaste mål är att medlemsantalet ska öka för att upp-rätthålla bredden, styrkan och oberoen-det. Framför allt måste föreningen tydligt visa nyttan med ett medlemskap, synas mer och bedriva uppsökande verksamhet på såväl högskolor som hos företag. För att locka yngre medlemmar behövs mo-derna och anpassade mötesplatser, såväl fysiska som på webben. Ett sätt att locka fler deltagare till informationsträffar kan vara att arrangera kortare frukostmöten eller anpassade webinarer på nätet. Fort-satt personlig medverkan i nätverk och grupper, både i Sverige och internationellt, skapar ett ökat intresse för föreningen.

Det nordiska nätverket Nordic SCC Net är ett exempel på ett utmärkt sam-arbete över gränserna. Fler kommittéer kommer att sjösättas som resulterar i fler rapporter. Hemsidan kommer att fortsätta utvecklas vad gäller medlemsservice och uppladdning av information. För att nyt-tan för våra korporativa medlemmar ska

kunna maximeras förbättras kommunika-tionen och informationsutbytet. Företa-gen kommer exempelvis att omnämnas i Tidskriften Betong. Föreningen fortsätter också med det lyckade konceptet med stu-dieresor.

åR 2014 planeras en gemensam resa till Las Vegas och World On Concrete, värl-dens största betongmässa. Planer finns också på att utveckla en App för att lätt-are kunna hitta engelska översättningar på betongtermer. Det ökande antalet ar-rangörer av mässor och informationsda-gar kommer kanske på sikt att generera nya samarbetskonstellationer, eftersom konkurrensen om deltagare och sponsorer ökar. Betong kanske anses som ett smalt område om man exempelvis tänker sam-hällsbyggnad i ett bredare perspektiv, men eftersom betong är ett av världens vanli-gaste och i särklass viktigaste byggmate-rial behöver det nödvändigtvis inte vara så. Samarbete över de nordiska gränserna kan också vara en framkomlig väg.

I en artikel i Tidskriften Betong, där föreningen ställt frågan om varför man vill vara medlem i föreningen, svarar många att det just är nätverkandet och teknikutbytet som lockar. Anledningen till att föreningen finns är att den ska verka för den svenska betongteknikens främ-


Betong 6 | 2012 39

1912-2012100 år – 100 aktiviteter!

jande och utveckling. Är du ägare eller värnar om vår miljö är det viktigt att veta att hållbarhetsfrågorna har hög prioritet. En byggkonsult får instrument för att kunna leverera bättre lösningar. Är du materialtillverkare ökar dina möjligheter att optimera betongrecepten utifrån livs-längds- och hållfasthetsaspekterna. Är du entreprenör kan ditt nätverkande resulte-ra i tips och råd om nya betongtekniker.

Många av föreningens rapporter och riktlinjer syftar till att ge hållba-rare konstruktioner, vilket kommer våra barn och barnbarn tillgodo i det

långa loppet. Leder du ett företag som är korporativ medlem får dina anställda samma förmåner som en enskild med-lem. En arkitekt kan inspireras av fören-ingens resor och studiebesök. Medlems-förmånerna är bland annat tillgång till ett stort nätverk, gratis seminarier och studiebesök, rabatter på informations-dagar samt rabatt på Tidskriften Betong och alla andra rapporter som föreningen ger ut. Betongföreningen ser fram emot de satsningar som planeras under nästa århundrade med stor tillförsikt. Vi ses i nästa århundrade! .

2012-11-26 16:12

40 Betong 6 | 2012

.

En viktig ingrediens i Betongföreningens recept för att främja betongteknikens utveckling är att belöna vik-tiga insatser. Det har de senaste 60 åren gjorts genom utdelning av Betongföreningens Guldmedalj. Bo Göran Hellers har blickat bakåt, sorterat och saknar. TexT: Bo Göran Hellers, HedersledamoT av svenska BeTonGföreninGen

Guld till betonGens hjältar

ÅrEts GulDmEDaljör, Kyösti Tuutti, presenterades i förra numret av Tidskriften Betong med en utförlig motivering för

priset. Hans medalj var den trettiosjätte sedan starten 1952, det vill säga under 60 år. I början belönades oregelbundet, nume-ra vartannat år. Gemensamt för alla pris-tagare är att deras insatser har förklarats, vilket erbjuder intressant läsning, i synner-het på större distans i tiden.

Redan den förste pristagaren, Carl Forssell, är ett intressant fall. Hans för-tjänster som lärare och drivande kraft i Svenska Betongföreningen framhålls i mo-tiveringen, men däremot inte hans studier av armeringens förankring och samverkan med omgivande betong, vilket idag fram-står som hans värdefullaste bidrag till tekniken. Tillsammans med Forssell belö-nades Sam Lalin från Vattenfall, ett namn som enligt Stig Sällström bör ihågkommas för flera insatser, bland annat införandet av luftporbildande tillsatsmedel och ut-vecklingen av LH-cement för grova kon-struktioner. Men hans viktiga studier av finmaterial, proportion och kornstorleks-

fördelning för framställning av vattentät betong förbigås.

Den nästföljande pristagaren, Axel Er-iksson, får en utförlig presentation som banbrytare på tre olika fält, lättbetong, fabriksbetong och strängbetong. Hans världsberömmelse vilar nu på lättbetong-en, men i Sverige är hans anseende främst knutet till den förspända strängbetongen, medan lättbetongen numera är en import-produkt.

I stora drag kan guldmedaljörerna inde-las i fyra kategorier, akademiska professo-rer och praktikens män, vilka är ungefär lika många, samt mindre grupper av direk-törer och arkitekter. Bland professorerna återfinns några överraskande namn, Sven Sahlin, som sysslat mest med murverk, men också varit ordförande i föreningen samt Ove Pettersson, vars bredd innefat-tade också betong, speciellt under brand, men utan fokus på materialet.

Men två namn saknas, Henrik Nylan-der och Mogens Lorentsen. Nylander övertog betongforskningen efter sin fö-regångare, Carl Forssell, och handledde Sven Kinnunens stora arbete med risken

för genomstansning av pelardäck. Nylan-der fördjupade den danska (K W Johan-sen) brottlinjeteorin, förordade armering med kamstål och visade stort intresse för n-fri dimensioneringsmetod enligt Hjal-mar Granholm med differentiering mellan olika utförandeklasser. Mogens Lorentsen har populariserat den förspända betongen i Sverige, med hjälp av pedagogiska läro-medel, speciellt Spännbetong 1963, samt egen tillämpning. Han har, tillsammans med Krister Cederwall, författat konstruk-tionsdelen av Betonghandboken – hans förtrogenhet med betongen är grundlig liksom hans förmåga att tillämpa och för-klara, med knivskarp intelligens.

De fyra direktörer som fått guldmedaljen har det gemensamt att de övat inflytande på betongforskningens villkor. Närmast vår tid har Martin Thomas ägnat intresse och även gynnat utvecklingen av nya metoder. För mig själv är det förstås glädjande, att även arkitekter kan komma ifråga för guldmedal-jen. De tre namnen, Bengt Lindroos, Tage Hertzell och Gustaf Rosenberg, står för inn-ovativ, och smakfull, tillämpning av betong som stom- och ytbildande material.


Betong 6 | 2012 41

1912-2012100 år – 100 aktiviteter!

Betongföreningens GulDmEDaljörEr1952 Carl Forssell, professor och Sam Lalin, civilingenjör1953 Axel Eriksson, tekn dr1954 Stig Giertz-Hedström, direktör1955 C A Frey Samsioe, tekn dr1958 Gunnar Chatillon-Winbergh, överingenjör1961 Ulf E E:son Bjuggren, tekn dr h c1962 Hjalmar Granholm, professor, Per Nycander, civilingenjör och Georg Wästlund, professor 1965 Sven G Bergström, professor1968 Ernst Wehtje, tekn dr h c1971 Herbert Lindqvist, överingenjör1975 H Åke Holmberg, tekn dr och Birger Warris, professor1978 Johan Magnius, direktör1981 Lars Y Östlund, professor1984 Arne Hillerborg, professor och Bengt Lindroos, arkitekt1987 Karl Gustav Bernander, professor och Kurt Eriksson, civilingenjör1990 Göran Fagerlund, professor1992 Sven Sahlin, professor1994 Ove Pettersson, professor1996 Tage Hertzell, arkitekt1998 Krister Cederwall, professor och Sven Kinnunen, professor2000 Gustaf Rosenberg, arkitekt2002 Martin Thomas, direktör2004 Lennart Elfgren, professor2006 Bo Westerberg, tekn dr2008 Åke Skarendahl, tekn dr och Örjan Petersson, tekn dr2010 Jonas Holmgren, professor och Nils Petersons, tekn dr2012 Kyösti Tuutti, tekn dr

Samtliga nomineringar hittar du på www.betong.se/eftersnack

lennart elfgren, guldmedaljör 2004.Gustaf rosenberg, guldmedaljör 2000.

Tage Hertzell, guldmedaljör 1996.

2012-11-27 13:27

TILL BETONGGOLVETmaterial - maskiner - verktyg

TILL BETONGGOLVETmaterial - maskiner - verktyg

betonggolv.comTfn +46-31-298810 * Fax +46-31-298876 * [email protected]

BET0612_42-43_teknikingång.indd 42-43

Betong 6 | 2012 43

Enfaldig sjufald

» Är säkerheten sjufaldig finns det utrymme för en mycket bred fel-marginal. Även stora fel kan rymmas inom den marginalen... «

Kort & gott Viktigast för just din yrkestyp!

44 Exponerade betongytor

KonstruKtörer: Smäckra konstruktioner med samver-kan.

Beställare: Välj entrepre-nör med erfarenhet för synliga ytor.

entreprenörer: tre tips på hur du får fina betongytor.

arKiteKter: Var inte rädd att visa betongytor, men välj kunnig entreprenör.

46 Hållbara betongbroar

KonstruKtörer: ett nog-grannare sätt att beräkna bärförmåga.

Beställare: Billigare repa-rationer och förstärkningar.

entreprenörer: Snabb metod för förstärkning.

arKiteKter: Snygga, osyn-liga förstärkningar.

50 Hållbar sprutbetong Beställare: Kunskap om vibrationståligheten ger kvalitetssäkrade tunnlar och bergrum och minimerar risken för sprutbetongskador under den tekniska livslängden.

entreprenör: Kortare vän-tetider mellan tunneldrivnings-etapper, baserade på kunskap om vibrationståligheten, ger effektivare och säkrare bygg-process.

KonstruKtör: Möjliggör optimering av geometrier hos tunnlar och bergrum vilket leder till bättre utnyttjande av material och tillgängligt utrymme.

arKiteKt: Den geometriska utformningen av tunnlar och bergrum kan varieras i högre grad eftersom olika alternativa utformningar kan analyseras, jämföras och utvärderas.

Johan Silfwerbrand

ygyg

Våra byggnadEr, anläggningar och hus står stadigt på jorden. Säkerheten mot brott är hög. I detta nummer av betong berättar Arto Puurula om ett sällsynt belastningsförsök på en verklig bro i Örnsköldsvik. Bron byggdes 1955 men blev överflödig när Botniabanan blev färdig 2005. Innan man rev bron fick forskarna chansen att belasta den till brott. Puurula har analyserat försöken numeriskt.

Denna typ av belastningsförsök på verkliga broar är mycket få och mycket intressanta, men försöken utanför Örnsköldsvik var inte de första i sitt slag. Normalt brukar försöken visa att säkerheten mot brott är mycket stor. Kvoten mellan uppmätt och beräknad brottlast kan vara 5, 6, 7 eller till och med 10. Vi skulle kunna kalla det sjufaldig säkerhet mot brott. Detta gäller den överväldigande majoriteten av våra konstruktioner.

Men så finns det den mycket lilla minoriteten. Hit hör ett trevåningshus i Ystad, ett hus som rasade i maj i år strax före inflyttning. Hit hör de allvarliga olyckorna vid brobyggena i Kista och över Älandsfjärden 2008 och de många takrasen vintrarna 2009-10 och 2010-11. Dessa har på ett förtjänstfullt sätt uppmärksammats av de fyra namnkunniga konstruktions-professorerna Lennart Elfgren, Kent Gylltoft, Håkan Sundquist och Sven Thelandersson i en debattartikel på DN Debatt den 6 november.

Jag tycker att det är bra på två sätt, dels att ett så viktigt spörsmål får utrymme i debatten som annars domineras av politiker och politik, dels att det är fyra professorer som gör sina röster hörda. Byggbranschens aktörer i allmänhet och högskolans forskare i synnerhet är alldeles för lågmälda. Deras slutkläm tål att upprepas: ”Detta är tyvärr bara toppen på ett isberg. Under ytan döljer sig en lång rad kvalitetsbrister som inte får samma uppmärksamhet och som visar sig först senare i form av allvarliga fuktskador, undermålig energiprestanda med mera.” För egen del tror jag att vi inom byggsektorn ofta räddas av den stora säkerhetsfaktorn.

Är säkerheten sjufaldig finns det utrymme för en mycket bred felmarginal. Även stora fel kan rymmas inom den marginalen. Men här skulle man kunna vända på resonemanget. Om vi ökar kvaliteten inom alla led från idé, över projektering och produktion till underhåll och förvaltning borde vi på ett ansvarsfullt sätt kunna minska den oerhört stora säkerhetsmar-ginalen. Jag säger inte att det är enkelt och jag tror inte att man skall göra det just nu, men arbetar vi långsiktigt med kvalitet och kontroll bör det gå. Den stora säkerhetsmarginalen leder dessutom till ett överutnyttjande av material och naturresurser.

Kommer Du ihåg Jan Troells film ”Ingenjör Andrées luftfärd” från 1982? De upptäcktsre-sande testar ballongen inför avresan och problemen hopar sig. Salomon August Andrée ac-cepterar medvetet en allt lägre säkerhetsmarginal. Till sist nöjer han sig med enfaldig säkerhet. Det verkar inte som om vare sig Troell eller Andrée inser att ”enfaldig” har två betydelser, men så långt får vi aldrig gå. Vi får aldrig bli enfaldiga.

teknik redaktör Johan Silfwerbrand [email protected]

2012-11-27 12:29

44 Betong 6 | 2012

Betong så det SYNS– När betoNgeN ska synas har du bara en chans. Du kan inte laga eller spackla efteråt, säger Sven Holm, platschef på APJ Betong och Anläggningsteknik.

Snart ska det gjutas en fondvägg bakom en öppen spis som är på 8x7,5 meter.

– Vi väljer självkompakterande och gör en gjutskarv på 4,5 meter som går i linje med ett våningsplan, då syns den mindre, säger. Sven Holm

För att få en jämn, fin yta har han tre knep.– Självkompakterande ger mindre luftbubblor och ut-

flytningsmåttet måste vara mellan 680 och 780 millime-ter. Är betongen tunnare separerar den och är den segare så blir den mörkare. Jag kan inte förklara varför den blir mörkare, men det syns tydligt, säger Sven Holm.

Utflytningsmått tas på varje leverans och för det mesta går det att justera kvaliteten direkt i bilen med flyttill-satsmedel eller stabiliserare.

Det andra knepet är att gjuta med bask och strumpa ända ner i botten av formen.

– Då skvätter det inte i formen vilket kan ge luftbubb-

På en liten ö i Mälaren har arkitekt Håkan Widjedal ritat ett privathus med 1500 kubikmeter betong. Mycket av betongen ska vara synlig något som satt entreprenörerna APJ betong & Anläggningsteknik på hårda prov.TexT: RogeR AndeRsson

Med strumpa ända ner i botten av formen undviks luftbubblor.

BET0612_44-45_teknik1.indd 44-45

Betong 6 | 2012 45

lor som syns i ytan utan betongen trycks upp jämnt och fint, säger Sven Holm.

Det tredje knepet är att inte använda formolja vilket ger svarta nyanser.

– Istället väljer jag rapsolja där jag tillsätter antifrys-medel på vintern, säger Sven Holm.

Något som egentligen är självklart, men väldigt viktigt när betongytan ska synas är att installationerna ligger innanför armeringen.

– Annars kan det bli sprickor i ytan, säger Sven Holm.

Förutom den synliga betongens utmaningar nämner Sven Holm den stora utkragningen på det som ska bli gästhuset. En gjutning på sammanlagt 28 kubikmeter där en del på 5,5 meter kragar ut med en bredd på sex meter.

– Betongplattans ovandel ska bestå av stora glaspar-tier och därför får den inte röra sig, då spricker glaset, säger Sven Holm.

Lösningen består av stålbalkar på 600x350 millimeter som gjuts in. Det ger också en smäckrare konstruktion.

Mer oM

Privat Villa i MälarenBeställare: Privat

arkitekt: Widjedal racki/WrB

BetongentrePrenör: aPj Betong & anläggningsarBeten

Betongleverantör: skanska

Betongmängd: 1500 kuBikmeter

Byggtid: FeB2012-juni2014

| teknik |

Tre tips för fina betongytor!1. skB med utflytningsmått 680-780 mm.2. gjut med bask och strumpa ända ner i formen3. använd rapsolja istället för formolja

Betongytor som syns. när fukten torkar ut blir nyansen jämngrå.

skarpa hörn. Lite avputsning behövs ännu.

2012-11-27 10:39

46 Betong 6 | 2012

Landets järnvägsbroar i betong tål högre belastning än vad vi tidigare trott, visar en ny doktorsavhandling av Arto Puurula

vid Luleå tekniska universitet. I doktorsavhandlingen har han utvecklat en ny beräkningsmetod med vilken man kan bedöma bärförmågan hos betongbroar med betydligt större noggrann-het än tidigare vilket visar att många järnvägsbroar kan klara

högre axellaster vilket innebär betydande besparingar.

En järnvägstrågbro av armerad betong i Örnsköldsvik förstärktes mot böjning med kolfiberstänger, Carbon Fibre Reinforced Po-lymers (CFRP), och bron belastades därefter

till brott genom att en stålbalk som placerats i mitten av ena brospannet drogs neråt. Avsikten med detta full-skaleförsök var att testa och finjustera metoder som utveckats inom Europeiska Kommissionens forsknings-projekt Sustainable Bridges. I projektet undersöktes metoder som används vid bedömning av broars kondi-tion och bärförmåga samt vid förstärkning av broar. I belastningsprovet fick man fram ett intressant brottsfall där kolfiberns vidhäftning gav vika i ytan mellan be-tongen och epoxilimmet som en följd av samtidig in-verkan av tvärkraft, vrid- och böjmoment. Uppnådd brottslast var 11,7 MN. För att simulera belastnings-processen användes 3D icke-linjär elementmetod i kom-bination med diskret representation av armering. Med belastningsprovet lyckades man visa att beräkningarna med de utvecklade datormodellerna motsvarade brons beteende under ökande belastning. En förfinad och med belastningsprovets hjälp kalibrerad FEM-modell använ-des för att bedöma bärförmåga avseende tåglast av bron i Örnsköldsvik.

Större krav kommer att ställas i framtiden på tra-

fiksektorn när man vill öka trafikmängder, hastigheter och axeltryck. Detta kan åstakommas genom att öka trafikledernas effektivitet och/eller genom att förlänga deras livstid. En delfaktor för att uppnå målet är att öka järnvägsbroars bärkraft så att tyngre godståg kan köras över dem.

Ett fullskaligt belastningsprov på en järnvägsbro av armerad betong utfördes år 2006 i Örnsköldsvik som en del av det europeiska forskningsprojektet Sus-tainable Bridges, SB (2007), www.sustainablebridges.net. Målet med projektet var att utveckla praxis och metoder för granskning av järnvägsbroar, bedömning av bärkraft och kondition samt övervakning och för-stärkning. Ett konsortium bestående av 32 deltagare; järnvägsnätens ägare, konstruktörer, entreprenörer, universitet och forskningsinstitut, genomförde projek-tet under åren 2003-2008.

Målet med broprovet i Örnsköldsvik var att be-stämma bärförmågan för en förstärkt trågjärnvägsbro av armerad betong med två spann, Öviksbron, SB-7.3 (2008). Provet utfördes för att studera brons beteende under ökande last tills det slutliga brottet uppstod.

FörE bELAstnIngsProvEt placerades en stålbalk i mitten av brons ena spann. Brottet frambringades ge-

betongbroar tål mer än vi trott

AV Arto PuurulA, LuLeå tekniska universitet


| teknik |

Betong 6 | 2012 47

oar tål ott

nom att stålbalken drogs neråt med kablar, som hade förankrats i berget under bron. Medan mekanismen för böjmoment allmänt anses vara väl utredd, är olika modeller för bärförmågan för tvärkraft fortfarande fö-remål för intensiv forskning. För att undvika det icke-intressanta böjbrottet förstärktes kantbalkarna i under-kanten med kolfiberarmering (CFRP) i form av stavar som limmades fast i utsågade slitsar (Near Surface Mounted Reinforcement, NSMR).

Materialegenskaper för betongen bestämdes med hjälp av utborrade cylindrar och för armeringen med dragprov. Förskjutningar och utböjningar av bron samt töjningar i betong, stål- och kolfiberarmering mättes under pågående test som funktion av den ökande lasten.

Enda sättet att undersöka hur noggrant datormodel-ler och de modeller för beräkning av bärförmåga som används i olika normer motsvarar verkligheten är att jämföra med motsvarande uppmätta värden under be-lastningsprov.

I samband med analysen av brons brott så undersök-tes och bedömdes olika normers modeller för bärförmå-ga. I undersökningen användes en avancerad element-metod som innehöll det icke-linjära beteendet av brons geometri och material. En förfinade och med hjälp av belastningsprov kalibrerad FEM -modell användes för att bedöma den maximala tåglasten som Öviksbron skulle ha kunnat bära.

Öviksbron byggdes 1955 som en trågbro av armerad betong med två spann, spännvidd 12+12 meter. Den di-mensionerades för axellaster på 20 ton. Järnvägsbron togs ur bruk 2005 när den nya höghastighetsbanan Botnia Line blev färdig och bron blev överflödig. Bron skulle rivas 2006 och kunde därför användas för belast-ningsprov fram till brott före rivning.

Brons kantbalkar förstärktes före belastningsprovet med 9 + 9 = 18 Sto FRP M10C, 10 meter långa kol-fiberstänger vars tvärmått var 10x10 mm. Stängerna

monterades på undersidan av kantbalkarna i utsågade slitsar cc 100 mm genom limning med epoxilim (Near Surface Mounted Reinforcement (NSMR) – metoden). Förstärkningen av bron lyckades väl; FPR-kolfiber-stängerna både ökade styvheten och böjmomentkapa-citeten i bron.

rEsuLtAtEt Av bEräknIngEn av tvärkraftskapaciteten med olika normers beräkningsmodeller redovisas i fi-gur 1. Tvärkraft beräknat med 2D ramprogram är 3254 kN. BBK 94 är tvärkraftskapacitet enligt den svenska nationella normen. Den består av bidrag av betongen, tvärkraftsarmeringen och den normalkraft som påver-kar i tvärsnittet.

Eurocode 2 är tvärkraftskapacitet beräknad med den europeiska normen utgående från tre olika vinklar för tvärkraftssprickan (45º, 35º och 21,8º). Normenlig tvär-kraftskapacitet beräknas vanligtvis med användning av bygelarmeringens flytgräns. Bygelarmeringens flytgräns ger en övre gräns för tvärkraftskapaciteten vilket kräver en stor deformationsförmåga i konstruktionen.

Både BBK94 och Eurocode 2 ger tvärkraftskapacitet på den säkra sidan när flytgränsen för bygelarmeringen används i beräkningen. Tvärkraftskapaciteten enligt Eurocode med vinkeln för tvärkraftssprickan 35º efter

Figur 1. Tvärkraftskapacitet enligt de modeller för beräkning av bärför-

måga som används i olika normer.

Figur 2a. Brottet började i östra kantbalken Figur 2b. Armering med icke-linjär arbetskurva infördes i betongmodellen

2012-11-27 12:27

48 Betong 6 | 2012

| teknik |

brottet, 1581 kN är bara 48,6% av den aktuella kraft-påverkan 3254 kN.

Öviksbron modellerades med i figur 2 presente-rad icke-linjär 3D, Finite Element, FE-modell. Brigade (2011) –program byggt på Abaqus-programmet använ-des i beräkningarna. Många förhandsmodeller testades innan denna modell valdes, se Puurula (2012).

FE-beräkningarna måste jämföras med mätningsre-

sultaten från belastningsprovet så att man kan se hur noggrant man kan beräkna brons respons under ökande belastning med modellen.

Den med hjälp av belastningsprov kalibrerade dator-modellen användes till att bedöma brons bärförmåga med avseende på tåglast. Tåglasten, figur 4 a), ökades stegvis samtidigt som det av tåglasten orsakade jord-trycket, figur 4 b).

ReFeRenseR: Brigade (2011): Brigade programvara beskrivs på www.scanscot.com. sB (2007): sustainable Bridges – Assessment for Future Traffic Demands and Longer Lives, A european Integrated Research Project during 2003-2008 within FP6, no TIP3-CT-2003-001653, see www.sustainablebridges.net [cited August 2012]. Four guidelines have been prepared. Background documents with state-of-art reports, analytical and numerical analyses and test results are also provided. sB-7.3 (2008): Field Test of a Concrete Bridge in Örnsköldsvik, sweden. elfgren L, enochsson O, and Thun H. Deliverable D 7.3, sustaina-ble Bridges – Assessment for Future Traffic Demands and Longer Lives, see sB (2007). Available from: www.sustainablebridges.net [Cited August 2012] Puurula, Arto (2012): Load carrying capacity of a strengthened reinforced. non-linear finite element modeling of a test to failure. Assessment of train load capacity of a two span railway trough bridge in Örnsköldsvik strengthened with bars of Carbon Fibre Reinforced Polymers (CFRP). Doctoral Thesis, Div. of structural engineering, Luleå University of Technology, 328 pp, IsBn 978-91-7439-433-7. Available at http://pure.ltu.se/portal/files/36697444/Arto_Puurula.pdf [Accessed August 2012]

Figur 3a. Belastnings-böjningskurvor från olika datormodeller. 1 = påverkan på brons styvhet, 2 = kapacitetsökningen av förstärkningen. Kolfiber-, FRP –armering förstyvar bron alltmer efter belastningsnivån 8 MN. Till exempel vid belastningsnivån 10 MN är skillnaden i nedböj-ning 9,5 – 4,5 = 5 cm, (punkt 1). Kolfiberarmering förstärker brons bärkraftskapacitet med ca 20 %, (punkt 2).

Figur 3b. Relativa töjningar i kolfiber-, FRP-armering. FRP-armeringen kan röra sig i viss mån inne i epoxilimmet. Därför är kolfiberarmering-ens relativa töjningar mindre i modellen där epoxin tagits med jämfört med modellen där perfekt vidhäftning antas råda mellan kolfiberar-mering och betong. Vid belastningsnivån 9 MN är skillnaden i relativ töjning 25 %, punkt 1.

Figur 4a. Tåglasten. Figur 4b. Marktryck orsakat av tåglasten.

Figur 4c. Bronplattans kolfiber-, FRP-förstärkning.

c)


NamN:_____________________________________________

företag:___________________________________________

adress:____________________________________________

telefoN:___________________________________________

mejl:______________________________________________6 nr av Tidskriften Betong Skicka namn och adress till Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA

FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



Be

ton

g MED TYNGD OCH KREATIVITET






NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN


Hotell PostGAMMALT MÖTER NYTT





SPÄNNANDESPÄNNVIDDAllt om BetonggalanVINNARNA OCH MINGLARNA




SPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNVIDDRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i Helsingborg

SPÄNNVIDDSPÄNNVIDDAllt om BetonggalanVINNARNA OCH MINGLARNA


2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



Be

ton





















2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



Be

ton





















2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



Be

ton





















2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



Be

ton























I beräkningen för tåglast styrdes brottet till de icke förstärkta kantbalkarna där stålarmeringen började fly-ta innan kolfiberförstärkningen i broplattan gick av. På det viset är det möjligt att få ett segt brott som förvarnar i form av stora sprickor istället för det spröda brottet om kolfiberförstärkningen bryts. I bild 5 b) töjningarna i stålarmeringen börjar öka när kolfiberförstärkningen har uppnått sin brottgräns.

Målet för denna artikel har varit att beskriva hur bärkraftsförmågan har bedömts för en betongbro som belastats intill brott i ett fullskaleförsök. I belastnings-provet uppnådde bron brott när kolfiberförstärkningens vidhäftning gav vika som en följd av samtidig inverkan av tvärkraft, vrid- och böjmoment då den av stålbalken orsakade belastningen på bron var 11,7 MN. Då vid-häftningen bröts fördelades belastningen på nytt varpå följde att bygelarmeringen brast. Brons reaktioner på den ökande belastningen kunde noggrant förutsägas med hjälp av en kalibrerad 3D icke-linjär FE-modell. 3D modeller beter sig på ett integrerat sätt innehållande vridningar och böjningar i alla riktningar. Den utveck-lade metoden användes till att bedöma brons bärförmå-ga med avseende på tåglaster. .

Figur5b. Belastning – relativ töjning -kurvor i underkant av plattan för ökad tåglast.

Figur 5a. Belastning – nedböjning -kurvor beräknade i mitten på bro-plattan för ökad tåglast.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater Siktar Värmeskåp

Vågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare Tryckpressar

Kubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare Sättmått

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

2012-11-27 12:27

En modell för att se hur sprutbetong fungerar när den ut-sätts för sprängkrafter har tagits fram i en doktorsavhand-ling vid KTH. Tack vare förståelsen som modellen ger kan överdimensionering undvikas när en tunnel drivs fram och

även byggtiden kan kortas.

Vid driVning aV tunnlar är det önskvärt att veta hur nära sprutbetong sprängning kan ske och dessutom hur lång härdningstid som krävs innan sprutbetongen uppnått tillräck-

lig hållfasthet. De väntetider och överdimensioneringar som idag måste accepteras motsvarar stora merkost-nader vilket försvårar ett säkert och kostnadseffektivt bergbyggande.

För att uppnå avsedda långa tekniska livslängder och en hög grad av säkerhet krävs att sprutbetongkon-struktionerna utformas och anpassas så att dessa inte skadas redan under byggskedet, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den framtida driften och underhållet av tunnlarna. I de flesta underjordsarbeten i hårt berg används sprängämnen för att möjliggöra borttransport av bergmassor. Detta ger upphov till vibrationer i berget vilka fortplantas som spänningsvågor fram emot even-tuella frilagda bergytor som förstärkts med sprutbetong.

Höga spänningsnivåer kan leda till bortfall av vid-häftning mellan berg och sprutbetong eller utstötning av hela sprutbetongpartier. Problem kan till exempel uppstå när parallella tunnlar drivs nära varandra eller när sprutbetong används nära tunnelfronten, se figur 1. Genom den ökade kunskapen om sprutbetong i vibra-tionsutsatt miljö kan produktionstiden reduceras samti-

digt som kvaliteten hos bergförstärkningarna kan höjas. För att skapa förutsättningar för riktlinjer för prak-

tiskt bruk i samband med byggande i berg har ett forsk-ningsprojekt nyligen genomförts vid KTH [1]. Projektet innebär utveckling av dynamiska finita elementmodeller för vilka insamlad information och data används som beräkningsunderlag. Inom projektet har arbetet foku-

Ökad kunskap om sprutbetong ger hållbara tunnlar

AV LAmis Ahmed, BetongByggnad, KtH

Figur 1. Konstruktion av två parallella tunnlar.

50 Betong 6 | 2012


| teknik |

Betong 6 | 2012 51

serats på jämförelser mellan resultat från framarbetade numeriska beräkningsmodeller och kunskap och erfa-renheter från byggverksamhet. Målet är att öka kunnan-det om hur nära, i tid och avstånd, nysprutad betong sprängning kan ske.

Inom projektet har ett flertal beräkningsmodeller jämförts och utvärderats genom jämförelse med data från fältmätningar och laboratorieförsök. De modeller som provats är dels baserade på endimensionell elastisk spänningsvågsteori, dels på strukturdynamiska modelle-ringsprinciper. I det senare fallet har modeller med fjäd-rar, massor och elastiska balkar använts för att beräkna de spänningar som uppstår i sprutbetong på vibrerande berg, enligt samma principer som används för byggna-der på mark utsatt för vibrationer, se [2,3]. Fördelen med dessa relativt förenklade modeller är att beräkningar kan genomföras snabbt och effektivt och därigenom, med re-lativt liten beräkningsansträngning, gör det möjligt att genomföra jämförelser med ett stort antal observationer och fältmätningar.

Det visades att de presenterade och jämförda model-lerna gav jämförbara resultat [4], även om definitionen av de dynamiska lasterna skiljer sig åt. För en spän-ningsvågsmodell definieras den dynamiska belastningen som en tidsberoende hastighet medan tidsberoende ac-

celerationer används för de strukturdynamiska model-lerna. Dessa förenklade modeller bygger på linjär elas-tiskt materialteori och kan därmed inte användas för att beräkna effekten av delvis skadad vidhäftning mellan sprutbetong och berg.

Modellerna kan emellertid användas för att identifie-ra gränsen för skada genom serier av beräkningar med ökande belastningsnivå, tills antingen draghållfastheten eller vidhäftningshållfastheten överskrids. Som en fort-sättning av modelleringsarbetet har mer sofistikerade dynamiska beräkningsmodeller tagits fram med finita elementprogram [1]. Dessa har anpassats för att presen-tera spänningsvågors fortplantning kring en tunnel i ett berg, såsom visas i figur 2 och 3. De tvådimensionella spänningsfälten, som här visar en tunnelprofil och ett horisontalsnitt av en tunnel och dess front, kan använ-das för att identifiera höga spänningskoncentrationer i gränssnittet mellan berg och sprutbetong, samt i berg-massan och i sprutbetongskalet.

Vid de genomförda beräkningarna med de finita ele-mentmodellerna har betongens åldersberoende egenska-per varierats för att undersöka skadebenägenheten hos ung och nysprutad betong på olika avstånd från en de-tonerande laddning. På så sätt har funktionen hos ung och hårdnande sprutbetong som utsätts för höga vibra-

Figur 3. FE-analys av en tunnelfront. Spänning i x-riktningen (σx) av tunneln vid (a) 1,8 ms och (b) 3,0 ms efter sprängning.

Figur 2. FE-analys av en tunnelprofil. Spänning i x-riktningen (σx) av tunneln vid (a) 0,9 ms och (b) 2,3 ms efter sprängning.

2012-11-27 13:24

52 Betong 6 | 2012

tionsnivåer undersökts för att identifiera säkra avstånd och sprutbetongåldrar för undermarks- och tunnelbyg-gande. Arbetet har fokuserats på att finna samband mel-lan numeriska resultat, mätresultat och observationer från tunnelbyggande. Resultaten har utvärderats genom jämförelser med mätningar och observationer gjorda i fältmiljö varvid gynnsamma och ogynnsamma förhål-landen kunnat identifieras.

En simulering av spänningsvågutbredning genom gra-nit av god kvalitet, från en explosiv laddning mot sprut-betong på en bergyta, har genomförts i laboratorium vid KTH [5]. Det icke-förstörande försöket utfördes med P-vågutbredning längs en betongbalk, med egenskaper som liknar berg. På grund av praktiska skäl ersattes berget av betong med liknande dynamiska egenskaper. Cementbaserat bruk med egenskaper liknande sprutbe-tongs applicerades på ena änden av balken vilket bildade en platta med samma tvärsnitt för att motsvara sprutbe-tong på bergytan i en tunnel. Spänningsvågor, liknande dem som observerats i fält, inducerades vid den motsatta änden av balken med en stålhammare, se figur 4.

Testerna simulerade inkommande spänningsvågor vilka ger upphov till tröghetskrafter som orsakas av accelerationerna som verkar på sprutbetongen. Dessa kommer i sin tur att reflekteras i gränssnittet mel-lan sprutbetong-berg (platta-balk), vilket kan orsaka bortfall av vidhäftning. Formen på de spänningsvågor som når sprutbetongen registrerades med accelerome-trar placerade längs balken. Finita elementmodeller har använts för att verifiera testresultaten, som visade att experimentmodellen med en påverkande hammare kan användas för att initiera samma typ av spännings-

vågor som från sprängning i berg av god kvalitet. För utvärderingen har bland annat också resultat från

tidigare genomförda fältförsök använts [6]. Sprutbetong på tunnelväggar i Kirunagruvan utsattes för vibrationer från sprängning inne i berget varvid de uppnådda accele-rationsnivåerna registrerades och skadorna karterades.

Slutsatsen från tidigare undersökningar visar att sprutbetong kan tåla höga vibrationer (partikelhas-tigheter) utan att allvarliga skador uppstår. Oarmerad sprutbetong kan vara oskadd efter att ha utsatts för så höga vibrationsnivåer som 0,5–1 m/s medan partier med förlorad vidhäftning till berget kan uppträda vid vibrationshastigheter högre än 1 m/s, se till exempel [3,7,8]. Dessa resultat har verifierats av de nu genomför-da beräkningarna [1,4] och laboratorieförsöken [5]. De redovisade beräkningsexemplen och beskrivna beräk-ningsmetoderna bidrar till ett ökat kunnande om sprut-betongs motståndskraft mot vibrationer. De framtagna

numeriska beräkningsmodellerna ska användas för att ta fram riktlinjer för praktisk användning vid berg och tunnelbyggande med sprutbetong. Riktlinjernas exakt-het beror av detaljeringsgraden i de indata som finns tillgänglig, till exempel information om bergets kvali-tet och egenskaper samt tunnelgeometri. De exempel på riktlinjer som ges [1] visar på beroendet av avstånd till laddningen, laddningsvikt och sprutbetongtjocklek, se tabell 1.

En vidareutveckling av den presenterade typen av fini-ta elementmodeller kommer att vara en viktig uppgift för framtida forskning. Det vidare arbetet ska inriktas på att ta fram och fastställa detaljerade riktlinjer för sprutbe-tonganvändning på vibrationsutsatt berg. Med mer de-taljerade gränsvärden kan onödiga väntetider och över-dimensioneringar minskas eller elimineras vilket mot-svarar stora merkostnader som i sin tur omintetgör ett säkert, miljövänligt och kostnadseffektivt bergbyggande vilket är av stort värde för anläggningsentreprenörer, vid till exempel tunnelbyggande, och för gruvnäringen.

ReFeRenseR: 1. Ahmed L. Models for analysis of shotcrete on rock exposed to blasting. Licentiatuppsats, KTH Byggvetenskap, stockholm, 2012. Ansell A. ‘shotcrete on rock exposed to large-scale blasting’, Magazine of Concrete Research, 59, 663–671 (2007). 2. Ansell A. ‘Dynamic finite element analysis of young shotcrete in rock tunnels’, ACI structural Journal, 104, 84–92 (2007). 3. Ahmed L., Ansell A. ‘structural dynamic and stress wave models for the analysis of shotcrete on rock exposed to blasting’, engineering structures, 35, 11–17 (2012). 4. Ahmed L., Ansell A. ‘Laboratory investigation of stress waves in young shotcrete on rock’, Accepterad för publikation i Magazine of Concrete Research, maj 2012. 5. Ansell A. ‘In situ testing of young shotcrete subjected to vibrations from blasting’, Tunnelling and Underground space Technology, 19, 587–596 (2004). 6. Ansell A. ‘Recommendations for shotcrete on rock sub-jected to blasting vibrations, based on finite element dynamic analysis’, Magazine of Concrete Research, 57, 123–133 (2005). 7. McCreath DR., Tannant DD., Langille CC. ‘survivability of shotcrete near blasts’. nelson PP, Laubach se, editors. Rock Mechanics, Balkema, Rotterdam, 277–284 (1994).

.

Figur 4. Laboratorie-försök med modell av sprutbetong på berg utsatt för stötvågor från en meka-nisk impuls.

Tabell 1.


För 25 år sedan gav Cementa ut sin första vägg-almanacka med vackra bilder av konst, byggnader och anläggningar i betong. Daniel Hertzell har varit den självklara fotografen och hans skicklighet att fånga arkitektur är unik. Under åren som gått, har vi fått en stor samling bilder av vacker svensk arkitektur. Årets kalender visar, liksom tidigare år, vackra byggnader och anläggningar ritade av Sveriges främsta arkitekter.

Formbarhet, styrka och beständighet är betongens främsta egenskaper. Betongens värmelagrande förmåga kan spara energi för uppvärmning och kylning. Väl planerade kan betongbyggnader uppnå lång livslängd – och när de rivs tar betong-materialet upp koldioxid ur luften.

Vi önskar er nu ett Gott Nytt År för planering och byggande med betong!

Får du inte kalendern via posten kan du utan kost-nad beställa den på [email protected]

25 år för Cementasväggalmanacka!

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernenHeidelbergCement, som har cirka 57 000 anställda i 50 länder.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm

Foto

graf

: Dan

iel H

ertz

ell

2012-11-27 13:24

54 Betong 6 | 2012

expertenFråga Experten på hemsidan har blivit så populär att vi i kommande nummer publicerar ett urval av svaren som vi tror intresserar tidskriftens läsare. Våra experter är Oskar

Esping, Färdig Betong, Martin Hansson, Sika, och Arne Hellström, fd Strängbetong, egen konsult. OBS! Svaren är förkOrtade. mer utförliga Svar på www.BetOng.Se.

Jag har en fråga om sättmått. Vid till exempel 100-150 mm där toleransen kan vara -10 mm eller +20 mm, är det på den övre gränsen som man räknar dess ökning eller minskningsvärde? /Yngve

Hej Yngve! Sättmått är en mycket enkel, billig och direkt metod som används fli-tigt över hela världen, och vi kan tacka amerikanen Duff Abrams som tog fram denna i början av 1900-talet. I Sverige och Europa gäller standarden SS-EN 12350-2 för utrustning och provning av sättmått. Man mätte fram till för cirka tolv år sedan avståndet från konens överkant (300 mm) till en uppskattad medelpunkt på betongens överyta. Men idag gäller avståndet till betongens hög-sta punkt, vilket underlättar lite. Som så många andra enkla metoder är sättmått behäftade med relativt stor osäkerhet, här framför allt mellan olika operatörer.

Vissa hävdar att en fördel med att mäta konsistens med sättmått är att en duktig operatör kan få det sättmått han vill ha.

För sättmåttet man mäter finns det fem klasser, där den trögaste klassen S1 gäller för 10-40 mm och för den lösaste klassen S5 gäller 220 mm och uppåt. Klasserna finns definierade i betongstandarden SS-EN 206-1. För husbyggnadsbetong är klasserna S3 och uppåt vanligast, medan på anläggningssidan vill man ofta ha S2-S3. Klassen S1 är inte så vanlig längre och är ganska krävande att lägga ut och fylla formen med. Tidigare benämndes konsis-tensklasserna som plastisk (P), trög (T), lättflytande (L), halvflyt (LL) och flytbe-tong (FF).

Vidare finns det toleranskrav beskrivna för bland annat sättmått i SS-EN 206-1. Konsistensen kan dels specificeras av en konsistensklass eller av ett riktvärde. I Ta-bell 11 (i SS-EN 206-1) ges toleranskrav för riktvärde på tre olika sättmåttsinter-

vall. Har du exempelvis ett riktvärde på 100 mm eller mer gäller toleransen +/-30 mm för detta. Vidare för enskilt prov-ningsresultat för de olika sättmåttsklasser-na och för toleransen hos enskilt riktvärde finns gränsvärden i Tabell 18. Här gäller -10 mm som undre gräns och +20 som övre gräns (och -20 respektive +30 mm vid början av tömning rotorbil). Så har du exempelvis konsistensklass S3 (100-150 mm) får enskilt värde ligga på 90-170 mm (100-10=90 och 150+20=170). I den lägsta konsistensklassen (S1) och den högsta (S5) kan inte en undre respektive övre gräns tillämpas. Och har du exempelvis ett rikt-värde på 120 mm (där toleransen är +/-30 mm) får ett enskilt värde ligga 80-170 mm (120-30-10=80 och 120+30+20=170). En ny EN 206-1 är på gång och kommer förhoppningsvis ut under nästa år. Där skärps gränsvärdena upp något för sätt-mått.

/Oskar Esping

Jag ska bygga ett hus med Thermomur 350 och undrar om det går att använda Plannja Combideck som tak med frigolit som isolering? /Tommy

Hej Tommy! Plannjas Combideck består av en trapetskor-rugerad plåt som gjuts på med betong varvid plåten fungerar som dragarmering i en riktning. Om det taket används är det viktigt att tätning sker mot den anslutande betongen i Thermomuren. Betongen i tak och mur bör gjutas samman så att täthet uppstår, vilket också brandtekniskt är en bra lösning. Vidare bör den köldbrygga som lätt uppstår i an-slutningen mellan vägg och tak begränsas. Annars uppstår onödig värmeåtgång.Ett alternativ till Combideck är plattbärlag av betong eller hålbjälklagselement av betong. De båda senare lösningarna ger enkla anslutningar mellan vägg och tak. Samma övervä-ganden beträffande täthet och värmeisolering som vid Com-bideck behöver göras.När betongen är kontinuerlig mellan vägg och tak vid takfot

runt om hela huset är det inget hinder att använda cellplast på taket. Annars kan det vara klokt att där använda mine-ralull. Vanlig expanderad cellplast och mineralull ger likvär-dig tjocklek ur värmeisoleringssynpunkt. Ett uppstolpat tak bör enligt min mening ha mineralull som värmeisolering.

/Arne Hellström

BET0612_54-55_experten.indd 54-55

tenmarknadstorget

NamN:_____________________________________________

företag:___________________________________________

adress:____________________________________________

telefoN:___________________________________________

mejl:______________________________________________6 nr av Tidskriften Betong Skicka namn och adress till Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



Be

ton





















2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



Be

ton





















2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



Be

ton





















2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



Be

ton





















2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



Be

ton























Bättre och enklare!

Mer info får du på telefon 0500–46 98 60eller på www.prastangen.se

CombiForm är en justerbar avdragsbana för gjutning i betong. Enkelt att använda och ger ett bättre resultat än andra metoder. Ingen dum kombination, eller hur?

Här syns du.

Boka plats på marknadstorget. Hör av dig till annonshuset på 08-662 75 00,

eller www.annonshuset.se

2012-11-26 16:04

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

040-947070 www.rolf-dickman.se

EgcoBox sparar energi!

EgcoBox minskarköldbryggan vid

balkonger och loftgångar

80, 100 & 120mm stenull

SynkoFlex - för täta gjutfogar

040-947070 www.rolf-dickman.se

SynkoFlex tätar gjutfogarutan svällning!

SynkoFlex tätar motvatten, saltvatten & radon

Fullständig svensk doku-mentation och provningar!

Vattenfall Research & Development ABwww.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong

Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering

Här syns du. Boka plats på marknadstorget. Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00,

eller www.annonshuset.se

marknadstorget

Allt inom städ & betongbranschenAllt inom städ & betongbranschen

BET0612_56-57_grafiskbetong.indd 56-57

Betong 6 | 2012 57

Grafisk betong är på gång

Att överföra grafiska motiv på betongy-tor är ingen ny företeelse. Men den blir

mer och mer använd. Här kommer ett urval av aktuella projekt.

TexT: RogeR AndeRsson FoTo: gRAphic concReTe och mgconcReTe gRAFisk beTong

Väla centrum, Helsingborg Arkitekt och grafikdesign: Ågrenkonsult Betongleverantör: Abetong

Kockums Park i Västra Hamnen i Malmö Arkitekt och design: Nina Lindegaard och Anna Eklund, White Arkitekter Betongleverantör: S:t Eriks

Skuru Handbollshall Arkitekt: Murman Arkitekter Grafikdesign: Mikael Göransson Betongleverantör: Sollebrunnns Betongelement

Sickla Gymnastikhall Arkitekt: Petra Gipp Konst och teknik: Mikael Göransson Betongleverantör: Strängbetong

| Utblick |

2012-11-27 12:25

| Teknikmix |

Fyra dagar med Finja Med fyra produkter från Finja kan ett badrum göras på fyra dagar, enligt tillverkaren själv. Pro-dukterna heter Handspackel Fin, Handspackel Grov, Lättfix och Laga Vägg. Hemligheten är att det nya konceptet har kortare torktid och tät-skiktet kan läggas redan efter en till tre timmar. www.finja.se

Spårigt med ProtoolNu koMMer två nya maskiner från Protool för spårning för rör och elka-blar i betong och tegel. Protool WCP 32 har en spårkapacitet på 0-32 mm och Protool WCP 50 har en kapaci-tet på 10-50 mm. Gemensamt för maskinerna är att byte av kapskivor kan ske utan verktyg och att de har sex hjul som underlättar arbetet. De har även ett slutet system med borstar och med anslutning till en dammsugare blir arbetet i princip helt dammfritt. www.motek.se

Kraftigt med Bosch Baosch laNserar nu vad man menar vara världens kraftigaste slaghammare. Den heter GSH 11 VC och har en 1700 W-motor, 12-stegsinställning, en vibration på 8 m/s² och en vikt på 11,4 kg. Slageffekten ligger på 23 joule varv-talet kan justeras mellan 900 och 1700 varv per minut. www.bosch.se

Molnigt med Strusoft strusoft koMMer nu med ett antal molnprodukter för byggindustrin. Det så kallade molnet är en teknik baserad på användning av datorer över Internet där processorkraft, lagring och funktioner, tillhandahålls som tjänster på Internet. Först ut är VIP-Energy.com, ett energiberäkningsprogram, BIMcontact som är ett webba-serat system för samverkan, koordinering, planering, styrning och dokumenthante-ring och IMPACT Cloud som erbjuder en projektplats på nätet där projektörer och leverantörer av stommar kan mötas i en gemensam 3D modell. www.strusoft.se

58 BETonG 6 | 2012

Avskilt med HTC HTC lanserar nu en föravskiljare till sina slipmaskiner. Stora partiklar skadar deras stoftavskiljare som är av-sedda att samla upp damm, men med en föravskiljare tas flisor, metallbitar, skruvar och annat bort vilket gör att stoftavskiljarens totala kapacitet ökar och filtren håller längre. www.htc.se

VärldeNs högsta betongpump är mon-terad på en sjuaxlig Scania V8-lastbil, vilket ger Scania en plats i Guinness rekordbok tillsammans med den kinesiska tillverkaren av betongutrustning, Zoomlion. Bommen har sju sektioner, varav de fyra yttersta i kolfiber, med en total räckvidd på 101 meter. Med sina 15,5 meter är den det längsta chassi Scania tillverkat och totalt är fordonet 18,5 meter långt. En ovanlig lösning är att pumpen är monterad på ett ”normalt” lastbilschassi och inte på ett specialfordon, vilket gör att hela fordonet uppfyller mått- och viktkraven som gäller för transporter på vanlig väg.

Världsrekord med Scania

BET0612_58-59_teknikmix.indd 58-59

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Formsläppmedel i koncentratPIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatteninför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö,minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning,färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligenkostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se.

www.graceconstruction.com+46 (0)42 - 16 78 00

Formsläppkoncentrat levere-ras i behändiga enliterspåsarför platsgjutning eller i fat ochbulk för automatiska blandar-system. Se mer information om produkten på www.mapei.se

Viscofluid SCC/10

Viscofluid SCC/10 är en ny tillsats som kan förbättra stabiliteten och homo-geniteten och öka motståndet mot separation utan att ändra betongens färska egenskaper. När betongen är i vila skapas ett slags tredimentionellt gitter som stabilserar betongen. • Finns för leverans• Kompatibel med Mapeis övriga produkter

Viscofluid SCC/10 polymerer i betong som är i rörelse.

Viscofluid SCC/10 polymerer i stilla-stående betong.

Stabilisator för självkomprimerande betong (SKB)

NYHET!

Namnlöst-1 1 2012-10-09 13:42:41

2

den kreativa byg

gt

idskriften 2/09











www.betong.se / Bilderna från Betonggalan/ fotoutställning av Boel ferm/onsdagsBloggen/ läsarnas fråga varje onsdag/ Betongnyheter

Be

ton

gden kreat

iva bygg

tidskrift

en 6/2012

6

POSTTIDNING BReturadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

Med tyngd och kreativitet

gör vi branschen stolt

nr 6 /December 2012 pris: 99 sek /från betongföreningen

KlimatKontraKt Hyllie

Betong ger miljövinst

Järn kräver betong Narvik bygger nytt

Designat/Parfymerad betongTeknik/Hållbara broarArkitektur/Skärholmens P-hus

Möt alla vinnarna!

BET0612_1_60_omslag.indd 1 2012-11-27 13:07

Tidskriften Betong 6 2012

Documents

Transcript of Tidskriften Betong 6 2012