Betong 6, 2011

2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

www.betong.se / REDAKTÖREN REFLEKTERAR / CARINA EDBLAD BLOGGAR / 430 BESÖKARE PER DAG / 15 000 LÄSER NYHETSBREVET / BETONGNYHET VARJE DAG

MED TYNGD OCH KREATIVITET

GÖR VI BRANSCHEN STOLT

Be

ton

g


NR 6/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

NomineradeBETONGVINNARENomineradeBETONGVINNARENomineradeBETONGVINNARE

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 6/2011

6

Designat / SlingrandeTeknik / Flygaska

Mänskligt / Rekordung

Idéon Gateway

Lunds





Idéon Gateway

Lunds

Idéon GatewayIdéon GatewayIdéon GatewayIdéon GatewayIdéon Gateway

LundsLundsLunds

11-11-24 14.55.20

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Formsläppmedel i koncentratPIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatteninför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö,minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning,färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligenkostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se.

www.graceconstruction.com+46 (0)42 - 16 78 00

Formsläppkoncentrat levere-ras i behändiga enliterspåsarför platsgjutning eller i fat ochbulk för automatiska blandar-system.

BET0611_annons.indd 2 11-11-23 13.27.33

NR 6/2011

24

12 Projektet

Sista delen av vår artikel-serie om Vision 2030 har fokus på hur vi lockar ungdomarna.

I Lund blickar vi uppåt på stadens högsta byggnad som klättrar mot skyn.

11 Aktuellt SL skapar helt ny avdelning för att bli mer strategiska.

12 Projektet | Idéon GatewayI Lund reser sig stadens högsta byggnad mot skyn. Fast än är det mest ett betongskelett.

24 Granskat | Betongbranschen 2030Hur lockar vi framtidens ungdomar till branschen? Nio företag deltar i enkät.

44 Utblick | Betongresa till SchweizAnita Stenler ger oss ett resereportage från Betongfören-ingens studieresa till Schweiz.

30 Nominerad betongTidskriften Betong presenterar ett urval från höstens olika tävlingar.

4 LedareByggbranschen är inte så dålig som den målas upp.

7 Mixat Halva kostnaden för arme-ring kommer från transpor-ter och hantering.

9 DesignatFlammigt, slingrande, smy-gande och roligt.

43 Hallå där! Ulf Jönsson, betongexpert på prisade Citytunneln, be-rättar om betongen bakom projektet.

46 InspirationÅrets betongarkitekt, Helena Tallius Myhrman, inspireras av Schweiz.

44 Betongfören-ingenReserapport från Rådet för estetiks resa till Schweiz.

49 AnslagstavlanLäsarbrev och nya begrep-pen liveable och sociable presenteras.

50 MänskligtSveriges yngsta minister Annie Lööf berättar om sina vita lögner.

12 42

12 12 Hösttävlan

35 Flygaska i betongen inga problemLaboratoriet hos Thomas Concrete Group delar med sig av sin forskning kring betong med � ygaska.

39 Helkross i be-tong under luppenNaturgruset ut och hel-krossballast in. Men hur blir betongen? Björn Lagerblad, Mikael Westerholm och Hans-Erik Gram ger svaren.

I VARJE NUMMER! TEKNIK

Granskat

| INNEHÅLL |

Hans-Erik Gram ger svaren.

ARTIKLAR & REPORTAGE

BETONG 6 | 2011 3

BET0611_03_innehall.indd 3 11-11-24 14.23.19

Står inte ut!JAG KAN stå ut med Fuskbyggarna på TV 4. För när Martin Timell och Lennart Ekdal skyndar framför kamerorna i sina välklippta program så är det inte i första hand dåliga entreprenörer de jagar utan tv-tittare. De flesta vet att det är underhållning.

Jag kan stå ut med att regeringen 2002 tillsätter en speciell byggkommission som granskar konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn och ger den namnet ”Skärpning Gubbar”. Jag kan stå ut med att den kritiserar höga priser, svårigheter att påverka utbudet, låg produktivitet, dålig kvalitet, svart arbetskraft och karteller.

Jag kan även stå ut med att Statskontoret 2009 gör en uppföljning och kallar den ”Sega Gubbar” där man kommer fram till att ingenting i stort har förändrats.

Jag står ut därför att mycket är sant och det är mycket som behöver förändras i vår bransch.

Men. Jag har svårare att stå ut med branschens reaktion. Platt som en pannkaka. Tystnad. Rullande som en pudel. Ingen protesterar, ingen vill ge en annan bild och ingen ställer sig upp för att berätta att det faktiskt inte är signi� kativt för hela branschen.

Landets största entreprenör, Skanska, lämnar samtliga branschorganisationer som om det är där roten till allt ont � nns. Kartellernas nästen. Till och med lilla ideella Betongföreningen dras med i lämnandet. Och inte heller nu protesterar någon. Pannkakan blir lövtunn.

Och när nu Konkurrensverkets vd Dan Sjöblom uttalar sig i ett pressmeddelande och säger att konkurrensen är svag inom byggsektorn och sammanknippar det med ”traditionen med bransch- och intresseföreningar där konkurrerande företag träffas” och nämner problem med mutor och korruption så står jag faktiskt inte längre ut.

Byggbranschen sysselsätter 450 000 personer. Med mig blir vi 450 001. Det är drygt tio procent av samtliga sysselsatta i Sverige. Jag har aldrig jobbat svart, tagit mutor, deltagit i en kartell eller fuskat. Jag är inte korrupt och ineffektiv och försöker inte stänga ute interna-tionell konkurrens. Jag är rätt övertygad att de flesta av er är likadana.

Jag tycker det är dags att någon säger ifrån och inte bara accepterar att byggbranschen dras över med en och samma fuskkam. Vi är en juste bransch, en effektiv bransch, en kunnig bransch som gör underverk. Och vi, den stora majoriteten som inte fuskar, är stolta över att jobba här.

» Jag kan även stå ut med att Statskontoret 2009 gör en uppföljning och kallar den ”Sega Gubbar” där man kommer fram till att ingenting i stort har förändrats. «

Med tyngd och kreativitetgör vi branschen stolt.

UTGES AVBETONGFÖRENINGEN

Tidskriften BetongStorgatan 19Box 55684102 15 StockholmTelefon: 08-762 62 14www.betong.se

REDAKTIONCHEFREDAKTÖR Roger Andersson [email protected] Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: [email protected]: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: [email protected] Telefon: 0739-55 04 51

REDAKTIONSRÅDKjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Anna Rolf, Margareta Redlund Laninge, Åsa Lehto, Arne Hellström, Alf Aggring och Hans Hedlund

ANNONSERANNONSHUSET ABLinnégatan 22, 114 47 Stockholm

Telefon: 08-662 75 00

Fax: 08-662 71 29

Patrik Swenzén [email protected]

Philip Otter [email protected]

Fredrik Johnsson [email protected]

PRENUMERATIONMARIE BRUNNBERG ABBox 55763 22 HallstavikTelefon: 0175-216 [email protected]

PRISLösnummerpris: 99 SEK.

Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

TRYCKERITRYDELLS TRYCKERI ABBox 68, 312 21 Laholm

OMSLAGSBILDav Boel Ferm

Klippt och skuretVI HAR INGET som helst intresse av att

”slåss” mot betongen, som på många sätt är ett fantastiskt byggmaterial, skriver

Niclas Svensson, Träbyggnadskansliet, i tidningen Bofast.

SaxatTRÄ ÄR ETT UTMÄRKT byggmaterial, skri-ver jag själv i samma nummer av Bofast. Men, tillägger jag, rätt byggmaterial ska vara på rätt plats. Så blir det inte när politiker ska bestämma.

4 BETONG 6 | 2011

LEDARE ROGER ANDERSSON

CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

BET0611_04_ledare.indd 4 11-11-24 13.17.09

Smartare uppvärmning med TermoDeck™

I moderna hus bygger man ofta bort den naturliga värmelagringen

i bjälklagen. I stället krävs dyrbara, invecklade och energikrävande

klimatsystem för att skapa ett behagligt inomhusklimat. Med

TermoDeck erbjuder Strängbetong ett alternativ till det tänkandet.

Systemet utnyttjar bjälklagets kanaler för att leda in varm luft som

värmer upp byggnaden. Lite som en klassisk kakelugn, fast på ett modernt

sätt. Golv- och takytor fungerar som radiatorer och inget vattenburet

system för uppvärmning behövs. I kombination med Strängbetongs

värmeisolerande klimatskal med sandwichelement kan energianvänd-

ningen minska med upp till 50%. Det tycker vi är smartare byggande.

Smartare byggande

BET0611_annons.indd 5 11-11-23 13.27.35

Glenium SKY 684För optimerad glättning vintertid

· Nytt flyttillsatsmedel med kort bindetid· Skapar krämig robust betong, även SKB· Optimerat för golvbetong vintertid

Nyhet

BET0611_annons.indd 6 11-11-23 13.27.37

Betong 6 | 2011 7

Hanteringen av armering på byggarbetsplatsen kostar lika mycket som att tillverka den. Det visar en rapport från Chalmers där genomsnittspriset för armeringsprodukten ILF låg på 6 480 kr/ton medan fraktkostnaden var på 522-948 kr/ton och hanteringen på byggplatsen 4375-15 780 kr/ton. Slutsatsen i rapporten är att det finns mycket att vinna i byggentreprenörens produktions-planering och i att skapa effektiva materialflöden. Läs rapporten på Betong.se/eftersnack.

mixat Mixade nyheter från betongvärlden

SVR-priset till Åsa Söder-ström Jerring

Mångsyss-

lerskan Åsa Söderström Jerring har utsetts till årets SVR-pristagare. Det årliga priset delas ut av SVR Samhällsbyggar-na till en person som på något sätt utvecklat och lyft fram Samhällsbyggar-

professionen. Idag sitter Åsa Söderström Jerring som styrelseledamot i flera företag, bland andra JM, geveko, Rejlers Ingenjörer, Comfort-kedjan, eLU Konsult, Arkitekterna Krook & tjäder, FIA och IVA. Sedan tiden på Ballast Väst bär hon med stolthet smeknamnet grus-Åsa.

Armering inte så dyrt som man tror

Betong gav Svevia miljöprisMed 35 av totalt 40 poäng tog Svevia hem norra län-kens miljöpris för entreprenaden nS15. entreprena-den omfattar en breddning av e4/e20 vid Karolinska institutet i Solna. Priset delas ut av trafikverket. Sve-vias förslag att tillverka prefabricerade betongelement på en »miljösäker« plats inom arbetsområdet istället för att genomföra en traditionell gjutning, förkortade arbetstiden och gav omfattande energi- och miljö-vinster. genom att arbetsmomentet tog kortare tid, minskade också störningarna för de av vägarbeten hårt drabbade stockholmstrafikanterna.

Byggentreprenörerna kriti-seras av Konkurrensverketkonkurrensen inom byggentreprenadområ-det måste bli bättre, skriver Konkurrensverket i ett pressmeddelande. Anledningen är att byggentreprenader är högt representerade i de ansökningar om upphandlingsskadeavgift och böter som Konkurrensverket tagit till domstol. I pressmeddelandet är man också kritisk till branschföreningarnas inflytande. ”Konkurrensen inom byggsektorn är inte alls så stark som man kunde ha hoppats. traditionen med bransch- och intresseföreningar där konkurrerande företag träffas är stark. Dessutom förekommer problem med mutor och korruption”, säger Dan Sjöblom, Konkurrensverkets generaldirektör.

Lise Langseth lämnar Svensk Betongsvensk Betongs vd Lise Langseth lämnar sin anställning på Svensk Betong för att istället bli regionchef för Öst inom projektledningsföretaget Faveo. Lise Langseth tog över som vd på dåvarande Svenska Fabriksbetong-föreningen för två år sen och var med att slå samman den föreningen med Betongvaruindustrin och bilda Svensk Betong.

PP-fibrer i internationellt ljusBrandspjälkning av betong var temat för en workshop i Delft i oktober. en viktig fråga var proportionering av polypropylen-fibrer. I Betongföreningens nyligen utgivna rapport ifrågasattes rekommendationen att lägga i 1,0 eller 1,4 kilo per kubikme-ter beroende på säkerhetsklass. Internationellt framkom vid workshopen att receptet 2-4 kilo inte är något problem. Den tyska tillverkaren Baumhüter presenterade en ny fiber med lägre viskositet som är uppemot 50 gånger mer lättflyktig än vanliga fibrer. Det skulle innebära att fiberhalten kan minskas radikalt.Läs reserapport på betong.se/eftersnack.

BET0611_07_mixat.indd 7 11-11-24 14.01.50

För tjugofjärde året i rad har Cementa glädjen att ge ut en väggalmanacka med vackra bilder av konst, byggnader och anläggningar i betong. Fotograf är Daniel Hertzell.

Formbarhet, styrka och beständighet är betongens främsta egenskaper. Betongens värmelagrande förmåga kan spara energi för uppvärmning och kylning. Väl planerade betong-byggnader kan uppnå lång livslängd – och när de rivs tar betongmaterialet upp koldioxid ur luften.

Visste du att en väggalmanacka vid tillverk-ning producerar 189 gram CO2, vilket motsvarar 860 meter bilkörning. Surfar du på internet eller läser din e-post motsvarar det 32 respektive 40

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57000 anställda i 50 länder.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm

sekunder per dag. Att bläddra i och njuta av väggalmanackans bilder är således en ren miljö-vinst. Den kostar och släpper inte ut mer CO2 ju mer du använder den.

Vi önskar er nu ett Gott Nytt År för planering och byggande med betong.

Har du inte fått årets kalender beställer du den på [email protected]

Cementa 2012

Turebergskyrkan, SollentunaByggherre: Svenska KyrkanArkitekt: Tallius Myhrman ArkitekterByggnadsentreprenör: Peab Sverige ABFotograf: Daniel Hertzell

BET0611_annons.indd 8 11-11-23 13.27.39

designat

Betong 6 | 2011 9

Foto

: M

ag

da

len

a t

hö

rnbl

oMFlammande betong

I en bar I new York flammar be-tongen som eld. Beställaren ville att golven, bardisken, handfaten och till och med väggarna skulle få ett eldigt uttryck. och med betong är ju allt möjligt.

Smygande betongPå engelbrektsPlan vid Humlegården i Stockholm slog sig stockholmskonstnären ola-bos betonggjutna flock hyenor ner under som-maren. Konstverket anspelar på stureplanshy-enorna, som delas upp i brats och festfixare, och till konstverket finns en rolig text där dessa arter beskrivs ingående.

Rolig betongI blackPool byggs en 1880 kva-dratmeter stor matta i betong och granit vilket gör den till Storbritan-niens största konstverk. Skapare är komikern Ken Dodd som samlat över tusen olika citat från författare och komiker.

Slingrande betongHenrI Intonen har skapat denna vatten-kran i betong. Ögonen på kobran skiftar färg med vattentemperatu-ren. Kobran kommer att tillverkas i ett begränsat antal och sen kommer formen förstöras. Priset kommer att ligga runt 15 000 kr.

BET0611_09_designat.indd 9 11-11-24 13.58.10

Med platsgjutna ytterväggar ger den goda lufttätheten förbättrad energieffektivitet. Lagringen av värme och kyla i tung betong-stomme ger lägre effektbehov. VST väggen har alla de fördelar som en traditionellt gjuten vägg har men med högre prefabri-ceringsgrad. De färdigarmerade väggformelementen är dessutom lätta att frakta och hantera på arbetsplatsen.För mer information besök: www.fardigbetong.se

Skyttevägen, Karlshamn

Fördelarna med VST Väggsystem är många.

BET0611_annons.indd 10 11-11-23 13.27.41

| MILJÖ |

BETONG 6 | 2011 11

– DRYGT 70 NYA tjänster ska tillsättas. Vi ska bli kunnigare beställare, säger Mat-tias Wäppling.

Stockholm förväntas växa med cirka 20 000 invånare per år, något som kom-mer ställa stora krav på kollektivtra� ken. Därför höjer SL, Stockholms lokaltra� k, blicken redan nu.

– Vi har förut varit en organisation fo-kuserad på att förvalta. Vi skall ändra på det och blicka framåt istället. Bli mer strategiska, säger Mattias Wäppling.

Mattias nämner ett program för om-världsbevakning där man metodiskt kollar bland annat vad som sker i om-världen, vad som görs inom forskningen, vilka politiska beslut som tas och vart marknaden är på väg.

Fler människor i tunnelbanan ger stör-re belastningar på infrastrukturen, det vill säga våra spår och på våra fordon. Där � nns � era strategiska överväganden att göra.

– Ska tågen byggas i lättare material? Då blir de inte lika brandmotståndiga och sprinklersystem kan behövas. Vad kostar det i förhållande till att låta tågen vara tyngre och bygga starkare broar? säger Mattias Wäppling.

Vilken turtäthet som är max är också viktig fråga. Och hur ofta ett tåg får gå sönder. En annan fördel med det strate-giska tänkandet är också att forsknings- och utvecklingsbehoven blir tydliga.

– När vi analyserar framtiden märker vi också vilka frågor som vi inte kan få svar på. Där kan det behövas forskning, säger Mattias Wäppling.

Något som kan bli aktuellt är att låta någon damma av SL:s anläggning i Ar-vidsjaur. Tidigare var det utbildnings-plats med inriktning på förvaltning, handfast träning av att skotta rent väx-lar till exempel.

– Vi kanske bestämmer att alla fordon vi köper in ska testas däruppe för att se att de håller för vintertra� k. Snöproble-matiken är en viktig fråga. Där skulle vi kunna samarbeta med Arvidsjaur kom-mun och exempelvis Luleå tekniska uni-versitet, säger Mattias Wäppling.

Att betongen har en viktig del i SL:s strategi är Mattias Wäppling övertygad om.

– Robusthet är viktigt och att till exempel broar håller för framtida för-ändringar som vi inte vet hur de ser ut idag. Där blir betongen viktig. Men

betongbranschen måste också arbeta med miljöfrågorna och tänka mer hållbart, men det gör man ju redan.

Byggtiderna kommer också bli vik-tiga.

– Det är kostsamt när trafiken står stilla och folk inte kommer till job-ben. Därför måste tider för byggnad och reparationer bli kortare, men också mer tillförlitliga. Planerade tider måste hålla. Jag tror att prefa-briceringsgraden måste höjas, säger Mattias Wäppling.

Finns det någon annan stad som har ett liknande strategiskt tänkande för kollektivtrafiken?

– Inte vad vi vet. Så våra förebilder finns inom militären och inom IT, sä-ger Mattias Wäppling.

Avdelningen för strategisk utveck-ling startades i maj och någon större effekt har man ännu inte kunnat ge.

– Vi är fortfarande i vaggan och har kanske kommit tio år framåt i tiden. Målet är att hela tiden ligga 50 år framåt. I vår kommer det nya trafik-försörjningsprogrammet, det blir väl det första resultatet av vårt arbete, avslutar Mattias Wäppling. .

En helt ny avdelning på SL ska se till att man redan nu anpas-sar sig till hur Stockholm ser ut om 20 år. Det innebär att även betongen måste anpassa sig. Tidskriften Betong har träffat Mattias Wäppling, sektionschef för Strategisk utveckling.TEXT: ROGER ANDERSSON BILD:SL

| AKTUELLT |

En helt ny avdelning på SL ska se till att man redan nu anpas-sar sig till hur Stockholm ser ut om 20 år. Det innebär att även

50 år framåt50 år framåt

SL höjer blicken

BET0611_11_aktuellt.indd 11 11-11-24 13.03.12

12 Betong 6 | 2011

BET0611_12-23_projektet.indd 12 11-11-24 14.50.56

BETONG 6 | 2011 13 BETONG 6 | 2011 13

Ideon Gateway kommer värmas med bergvärme som den hämtar ur 35 hål 250 meter ner i marken.

| PROJEKTET |

– DET ÄR EN DELAD totalentrepre-nad. Beställaren förhandlar upp installa-törer och vi samordnar, säger Jan Göthe och försöker dölja vad han tycker.

Som Skanskas produktionschef på Ideon Gateway ska han se till att alla un-derentreprenörer håller sig till ordningen. Och till tidschemat. Entreprenörer som Ikano Fastighets AB i Lund förhandlat fram.

– De tror det blir billigare, det � nns en föreställning att det skärs emellan annars, säger Jan Göthe.

Näsan rynkas lite lätt inne i byggbo-den nedanför Ideons betongstomme som kommit 13 våningar upp. Han hade hellre velat få färdiga badrumsmoduler till de 180 hotellrummen, än som nu kakla allt på plats.

Skanska själva � ck två entreprenader, stomme och stomkomplettering. Det inne-bär att skalväggarna blir � itigt använda.

En speciell fördelarmast har köpts in av betongleverantören Sydsten som pumpar betongen uppåt och sen fördelar den i väggarna på varje plan.

– För stabiliteten används även massiva väggar. Sen är det ett stålpelarbalk-system med HDF-bjälklag, säger Jan Göthe.

Det är dags för säkerhetsgenomgång. Jan tar fram en pärm vi får bläddra oss igenom själva medan han hämtar papper som ska fyllas i. En illustrerad bild av en bandspelare dyker upp i plast� ckan på en av sidorna. Ett stort, rött kryss är ritat över bilden. Musikfri arbetsplats. Jan Gö-the försöker dölja vad han tycker igen.

Närmast anhörig är ifylld, skyddsglas-ögonen som sitter monterade på hjälmen nerfällda och Jalasskorna i storlek 44 åt-snörda. Lundavinden rycker i dörren när vi går ut. Femton sekundmeter, enligt Jan Göthe.

– När det blåser 15-20 sekundmeter är

Strålandeutsikter

SkånskBetong!

Nu hamnar Lunds domkyrka i skuggan. Med det 74 meter höga Ideon Gateway får den skånska universitetsstaden nå-got nytt att se upp till. Mitt i forskningscentret Ideon klätt-rar våningarna upp för att till slut bli 19 våningar hotell och kontor. TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: BOEL FERM


Jan Göthe, Skanskas produk-tionschef på Ideon Gateway.


Betong 6 | 2011 15

| Projektet |

det risk att vi får avbryta arbetet, men det får kranföraren avgöra. Efter semestern till nu, i mitten av oktober, är det ungefär tio dagar som det blåst för mycket, säger Jan Göthe.

Men idag körs det för fullt. Två kranar placerar betongelementen på plats ovanför våra huvuden. De lätta fasadelementen från Ungern står staplade i rader på marken och ytterglasen monteras för fullt.

– Innerglasen är färdigmonterade, men på grund av en leveransförsening saknas ytterglasen. De kommer att monteras på elementen från plan tio och uppåt. Resten nedåt monteras med hjälp av lift i senare läge, säger Jan Göthe.

Här och var sitter solceller inmonterade.

Hotelldelen kommer drivas av Elite Hotels.


Ett högt hus i Lund är känsligt, byggnaden får exempelvis inte konkur-rera med den 55 meter höga Domkyrkan.

16 Betong 6 | 2011


Mer om Ideon GatewayBeställare: Ikano Fastighets aBentreprenör: skanskaarkItekt: Uulas arkitekter och Mono arkitekterkonstrUktör: structorByggtId: november 2010- oktober 2012Byggkostnad: ca 500 miljoner krBetongleverantör: skanska och sydstenBetongMängd: 6 000 m3

1 500 kvadratmeter blir det allt som allt. Bygghissen stannar på elfte våningen,

40 meter ovan marken. Nästan lika högt som sjukhusets helikopterplatta på ta-ket lite längre bort. Men inte i nivå med Lunna pågar, som domkyrkans två torn kallas. De har sedan de blev en tillbygg-nad till den ursprungliga kyrkan i början av 1500-talet, varit Lunds högsta byggnad med sina 55 meter. Nu får lundensarna blicka upp till vetenskapsparken Ideons högsta byggnad istället.

Två trappor upp möts vi av en blin-kande, gul varningslampa. Samma som vid vägarbeten.

– Den visar att det pågår montage här-uppe, säger Jan Göthe.

Fem man brottas med ett massivt be-tongelement som inte riktigt vill passa in. En gest till kranföraren, elementet lyfts upp några decimeter och så ett nytt för-sök. På plats och så börjar man skruva fast med bultar.

Plockade ackord från en elgitarr hörs lite svagt och när vi kommer runt ett hörn tränger en transistorradio ut ljudet från

Betong 6 | 2011 17

| Projektet |


den kyliga vinden. Kvar blir bara ”Brot-hers in arms” med Dire Straits. Jan Göthe går fram och stänger av. Han ler lite ur-skuldande.

Det är mulet över Lundaslätten. Hade det varit klart hade Jan Göthe nästan kun-nat se ända till hemmet i Sjöbo. Vad som däremot syns tydligt är Ideon Science Park som 1983 blev Sveriges första forsknings-by och som idag hyser 260 företag.

Jan Göthe har själv varit placerad här sen 1985. Han pekar på kontor och par-keringshus som han varit med och byggt. Nu blir han kvar här åtminstone till hös-ten 2012 då det här projektet ska vara klart.

Mer om

Sveriges miljö- vänligaste byggnadIdeon Gateway ska uppnå miljökraven för både Green Building och Miljöklassad Byggnad, vilket gör den till den mest miljövänliga byggnaden i Sverige när den stå klar. Exempel för att upp nå det är en tät konstruktion, välisolerad stomme och ett behovsstyrt ventilationssystem. Genom att använda sig av borrhål-slager möjliggör man att under de varma perioderna under sommarhalvåret kyla byggnaden med kallt vatten som man tar upp ur grundvattnet i närliggande berg. Byggnaden utrustas även med grönt tak som magasinerar regnvatten. Taket isolerar även byggna-den under vintern och har en kylande funktion under sommaren. Byggnaden kommer även att utrustas med energieffektiv belysning i form av LED-armaturer som ger mer ljus per watt än vanliga glödlampor och som till skillnad mot andra ljuskällor avger väldigt lite värme. På taket och fasaden kommer solceller att sättas upp. En annan spännande detalj är att bygg-nadens hissar kommer att utrustas med återladdande generatorer. Det betyder att när hissarna åker nedåt producerar de samtidigt el som sedan kan användas när de åker upp igen. Hissarna blir på så sätt 40 pro-cent energieffektivare än en konventionellt utrustad hiss med växel.

På varje våningsplan finns det plats för 40 – 70 personer. I de centrala delarna finns hiss,

trapphus, toaletter, städ och teknikutrym-men, resterande yta kan anpassas individuellt

till varje företag.

18 Betong 6 | 2011


Betong 6 | 2011 19

| Projektet |


| Projektet |

Mer om

Arkitektens gestaltnings-idéerByggnaden ska fungera som land-märke för hela Ideon-området och vara dess naturliga mötesplats. Det har därför varit viktigt att byggna-dens gestaltning andas kreativitet, nyskapande och lust. Fasadmönstret som bildas av fönsterband och fa-sadglasskivor i mörkgrå och kamele-ontnyans, ger en lekfull och kreativ fasad som förändras, utvecklas och vill vidare precis som Ideon. Kame-leont-glasskivorna består av glas belagda med en film som framkallar optiska effekter och uppför sig olika i olika ljusförhållanden och från olika betraktningsvinklar. Färgen skiftar subtilt från lila och orange till djup-grönt och blått. Vi ville även skapa en byggnad som ”sträcker sig mot him-len” och har försökt förstärka höjden visuellt genom att arbeta med flera slanka huskroppar och i huvudsak vertikala mönster. Gestaltningen skall också signalera och visa projektets gröna profil genom sina gröna taky-tor, integrerade solcellsytor i fasaden och dess lummiga utemiljö.

Jerker Edfast och Jennie Edfast, Uulas Arkitekter


Betong 6 | 2011 21

Längre bort ligger Lunds universitet och kärnfysiklaboratoriet MAX-lab som snart bygger sin nya anläggning MAX IV som kommer kosta 2,6 miljarder kronor. De 180 rummen i Ideon Gateway kommer nog inte stå tomma.

Vi går ner till tionde våningen där byggnaden delar upp sig. Kontoret fort-sätter i en egen kropp och blir 19 våning-ar högt. Hotelldelen blir 14 våningar. Ett tvillingtorn, kan man säga. Fast med ge-mensam bas.

– Här ser du fördelarmastens förank-ring. Den får klättra med byggnaden upp-åt sen, säger Jan Göthe.

Om man nu kan säga att en 18 ton tung mast klättrar.

Vi tar en titt på de ungerska fasadele-menten när de är på plats. 240 gånger 375 centimeter mäter dem. Men som sagt, utan ytterglasen.

– Glasen är klädda med en film med små hål som ger olika färger när ljuset bryts, men det är den filmen som är förse-nad, säger Jan Göthe.

Just nu sker ingen montering, de båda kranarna är upptagna.

– Fasadelementen monterar vi mellan klockan 17 och 21 då kranarna blir le-diga. Men snart är hotelldelen monte-rad och då går vi över till dagtid, säger Jan Göthe.

Vi tar oss några våningar ner via den nakna betongtrappan och Jan Göthe går in på ett våningsplan där toaletterna bör-jar ta form. Här kunde det varit moduler.

| Projektet |

Ett våningsplan har tre ”vingar”, där man får ljus från tre väderstreck i vardera vingen. I

entreìn finns en blandning av hotell, kontors-foajeì, café, restaurang och pub.


» Vi tar en titt på de ungerska fasadelementen när de är på plats. 240 gånger 375 centimeter mäter de... «

22 Betong 6 | 2011

– Det är en del jobb med att kakla här på plats, säger Jan Göthe och börjar ge upp att dölja vad han tycker.

Våning tre. Byggnaden öppnar sig ner till bottenvåningen.

– Här blir receptionen för både hotell och kontor. Det blir glasad entré i tre vå-ningar, säger Jan Göthe.

En radio till dyker upp, den här gången med nyheterna på. Jan Göthe går fram och drar ur sladden. En gång om dagen är han uppe och kollar till sitt projekt. Tyck-te mig ana en viss vana i sladdrycket.

Sten-Inge Anders-son dyker upp på

våning 13. Han har varit Skanska trogen

i 46 år.


Betong 6 | 2011 23

AV Ronny MAlM, Structor MalMö

Ideon Gateway -när fiktion blir verklighet

På en av Lunds högsta punkter uppför Ikano det som ska bli Lunds nya landmärke.

Ideon Gateway ligger i norra delen av Ideon Science Park-området i Lund. Bygg-naden blir 74 meter hög (147 m.ö.h.). Ideon Gateway består av två huskroppar med 19 våningar (kontor) respektive 14 våningar (hotell). Huskropparna är sam-manbyggda med en mellandel upp till vå-ning tolv.

Under hela byggnaden finns en källare innehållande teknik, förråd, med mera. Byggnadens stomme utgörs huvudsakligen av prefabricerad betong med komplement av stålbalkar och stålpelare. Byggnadsdel med 19 respektive 14 våningar stabiliseras av vardera fyra tvärgående betongväggar utförda som skalväggar. Två stycken går samman med kärnan och två är fristående vid gavlarna.

Byggnadsdelarna med 19 respektive 14 våningar stabiliseras genom respek-tive kärnas bakre vägg. Horisontella las-ter på sammanbyggnadsdelen fördelas mellan dessa väggar. Vertikal bärning av byggnad utgörs av samverkanspelare och balkar i fasader i byggnadens längs-riktning samt prefabricerade väggar och

pelare av betong invändigt samt i gavlar.Bjälklag är huvudsakligen utförda av

förspända håldäck . Den naturligt lagrade jorden består i princip av fyra typer av ler-morän, med en total mäktighet av drygt 30 meter, varefter berggrunden tar vid. I enlighet med de geotekniska rekommen-dationerna valdes en samverkansgrund-läggning med en jämntjock platta på mark som är den mest kostnadseffektiva grund-läggningsmetoden för Ideon Gateway.

Genom att utvärdera de geotekniska egenskaperna för de verkliga byggnads-lasterna i en 3D beräkningsmodell kan hänsyn tas till både spänningar och töj-ningar vilket genom en iterativ parameter-studie ger mer adekvata värden på defor-mationsparametrar.

Dimensioneringsarbetet har utförts som en samverkansgrundläggning där hela konstruktionen, stomme och grundlägg-ning, hanterats i en 3D beräkningsmodell i programmet FEM-Design. Dimensione-

ringsarbetet har skett i samverkan mel-lan geotekniker och konstruktör, samt en ”second opinion” – bedömning/kontroll-

beräkning i PLAXIS, ytterligare ett 3D-program.

För att efterlikna verkligheten så myck-et som möjligt har den modellerade bot-tenplattan kopplats till en intilliggande fiktiv platta vilken har tilldelats en dub-belt så hög bäddmodul än bottenplattans, se fig. 1. Denna fiktiva platta symboliserar den omgivande marken. På detta sätt be-skriver man, på ett i det närmaste korrekt sätt, plattans beteende vid belastning.

Gjutning av en 1,4 meter jämntjock bottenplatta på cirka 2 000 kvadrat-meter med krav på vattentäthet ställer speciella krav på utförandet. För att minimera risken för sprickbildning kon-taktades Hans Hedlund, adj. professor LTU, och i samarbete med honom vid-togs i huvudsak följande åtgärder: • Bottenplattan indelades i fyra gjute-tapper, med inbördes gjutordning diago-nalt för att maximera tiden mellan mot-gjutna delar.• Injekteringsslangar monterades isamtliga gjutskarvar.• Anläggningscementanvändes

Dessutom utarbetades en noggrann arbetsgång för utförande av gjutfogar försedda med sträckmetallnät:• Kvastaytanförst.• Högtyckstvättaytanförsiktigt.Dettaär det mest kritiska momentet. Viktigt att det inte blir för hårt tvättat. Arbetsbe-redning på detta moment måste utföras.• En injekteringsslang placeras motsträckmetallen. Cirka 1/3 upp på ömse sidor av avstängaren.• Tätbandkompletterasinnangjutningsker på de ställen de fallit bort. Väl ren-gjord yta.

en fiktiv bottenplatta som togs fram i ett 3d-program fick ta lasterna innan den verkliga göts. här berättar konstruktören Ronny Malm om vilka åtgärder som vid-togs för att den stora bottenplattan på 2 000 kvadratme-ter inte skulle spricka.

Fig 1. Deformationstillstånd (förvrängd skala)

Fig 2. Moment i y-riktning

| Projektet |


24 BETONG 6 | 2011

| GRANSKAT |

SÅ BLIR BETONGSEKTORN

I FRAMKANT ÅR 2030!

1. Höj statusen internt och externt

(Betong nr 2)

2. Hållbar produktion (Betong nr 3)

3. Utbilda och förbättra arbetsmiljön

och säkerheten (Betong nr 4)

4. Industrialisera och kom in tidigt i

byggprocessen

5. Rekrytera rätt (i detta nr av Betong)

FRÅN TALANG JAKT TILL TALANGUTVEC KLING

BET0611_24_28_granskat.indd 24 11-11-24 13.43.02

Den sista artikeln i Granskat-serien Vision 2030 riktar ljuset mot det som kanske är branschens ödesfråga

nummer ett: nyrekrytering av unga. Utan nya krafter faller visionerna, gamla kunskaper stannar hos dem som

går i pension och unga eldsjälar får inte chansen eller vill inte ta den. Hur får vi fl er att boktavligt talat vilja

bygga morgondagens Sverige? TEXT: CARINA TYSKBO BILD: CECILIA LUNDGREN

BETONG 6 | 2011 25

Granskat special del 6

Vision 2030

År 2020 kommer hälften av Sveriges befolkning att vara födda efter 1978. Och redan nästa år har vi för första gången i lan-

dets historia � er 65-åringar än 18-åringar. Färre och färre arbetar, � er blir äldre. En bild som både oroar och komplicerar. Hur väljer de unga arbetsplatser i framtiden? Ja, inte är det hög lön, trygghet och sä-kerhet som präglar 80- och 90-talisternas dröm om drömjobbet. Snarare spänning och personlig frihet. JAG står i centrum.

FRÅN TALANG JAKT TILL TALANGUTVEC KLING


| GRANSKAT |

Mer om…Undersökningenom ungas framtidsvalUNDERSÖKNINGEN från Kairos Future föredrogs av Thomas Fürth på Svensk Betongs årsmöte i april 2011, ”Betong och morgondagens medarbetare -om nya värderingar och generationsskifte”. Undersökningen bygger på fortlöpande värderingsstudier gjorda sedan slutet av 1980-talet som bland annat finns publice-rade i flera rapporter, till exempel ”Den dubbla utmaningen – allt du behöver veta för att anställa en 80-talist” av Thomas Fürth och ”Konsten att leda unga” av Mats Lindgren och Sofia Rasmussen (Kairos Future rapport 2011 Kommunlitteratur, Höganäs, 2008). Läs mer på www.kairosfuture.com.

Äldre generationer med en mer plikt-mässig inställning till arbete kan förfasas, men forskningsledaren Thomas Fürth på det internationella forsknings- och

konsultföretaget Kairos Future menar att åsikterna om den andres värderings-grund ofta bara är en bakvänd spegelbild av min egen åsikt.

– Där äldre chefer och anställda kan uppfatta de yngre som otåliga, självcen-trerade och självsäkra, tycker de unga själva att de är optimistiska, ambitiösa och kreativa. Och omvänt: de yngre upp-fattar de äldre som pessimistiska, kon-servativa och formella medan vi äldre betraktar oss som ansvarstagande, resul-tatorienterade och lojala. Vem har rätt, eller fel och kan spegelbilden vändas? Kan olikheterna i själva verket vara lik-heter som berikar?

Visserligen är unga mer individorien-terade, men gillar också att ha många so-ciala kontakter och gruppsammanhang. En ung ”Homo Zappiens” zappar mel-lan olika livsstilar som vi andra mellan TV-kanaler. Han eller hon känner kan-ske inte sina grannar, men har kontakter världen över och dygnet runt via Internet och sociala medier. De är inga ensamvar-gar, men grupparbeten måste ha högt i tak och vara utvecklande.

Begreppet Employer Marketing, ar-betsplatsmarknadsföring, blir därför lika viktigt i framtiden som att marknadsföra varumärken. Hur blir vår arbetsplats attraktiv, hur framstår den i de ungas ögon?

Utmaningen att attrahera är en sak, men att få de unga att stanna är ett ännu viktigare mål, menar Thomas Fürth. I undersökningen uppgav 59 procent av de tillfrågade företagen att de attraherar unga, 38 procent att de både attraherar och behåller dem, men så få som en pro-cent att de såväl attraherar, behåller och integrerar de unga på arbetsplatsen. En

» Framtiden kräver att vi går från talangjakt till talangutveck-

ling. Ledningen bör prioritera överföring av kunskap och se

till att man hela tiden kan växa inom företaget...«

26 BETONG 6 | 2011


viktig väg är därför att överföra kunskap rätt så att inte resurserna försvinner från företaget när nyckelpersoner slutar.

– Framtiden kräver att vi går från ta-langjakt till talangutveckling. Ledningen bör prioritera överföring av kunskap och se till att man hela tiden kan växa inom företaget. Arbetsmiljöer måste förvand-las till utvecklingsmiljöer, med en positiv feedbackkultur. Det är viktigt att en chef är lyssnande och uppmuntrande, men också tydlig med krav och förväntningar. De stora företagen har redan greppat det här och satsar på de unga genom att arbeta proaktivt och rekrytera i god tid, säger Thomas Fürth.

Var � nns då betongbranschen i detta? Tidskriften Betong rapporterade i Gran-skat-artikel i nummer 2 tidigare i år om att vi står inför en stor utmaning när det gäller att locka unga att arbeta som till exempel tekniska säljare av betong- el-ler cementtillsatsmedel. Studenterna vill i första hand bli entreprenörer eller kon-struktörer och få ge sig i kast med bro-

byggen, bostads- och kontorsbyggen. Redan på högstadiet märks ointresset,

där snickaryrket drar mer än betongin-riktningen. Däremot är unga män i åld-rarna 16-29 år inom bygg- och anlägg-ning mest nöjda med sina chefer, visar Kairos Futures undersökning. Minst nöj-da är kvinnor i samma ålder inom kul-tur- och reklamvärlden med akademisk examen. Höga ambitioner, stress och svå-righeter att kombinera familjebildning med arbete kan vara orsakerna.

Men de unga kvinnorna trivs å andra sidan bättre med sina chefer inom bygg- och anläggning - ett väl så gott betyg på en bransch som kan anklagas för bärare av en konservativ machokultur.

– Branschen måste sträva mot mer � exi-bilitet, möjlighet till självständigt arbete där man kan påverka sina arbetstider. Mel-lan åren 1960 och 1975 föddes de så kal-lade Yupplots (Young urban professional parents with lack of time), den klämda ge-nerationen som kämpar med sitt livspussel för att uppnå balans, säger Thomas Fürth.

– Moklofs (Mobile kids with a lots of friends) föddes på 80- och början av 90-talet och kommer inte att godta samma pusslande. Utan framtid drar de vida-re. Moklofs kallas också Generation ordning - de första kullarna uppväxta med plastmammor och styvpappor och kanske en barndom med många flyttar. Som kontrast vill de nu ha ordning och reda, rutiner och traditionellt familje-liv, säger Thomas Fürth.

Vad ska då den förutseende arbets-platsen göra för att inte bli frånsprung-en när framtiden kallar? Det viktigaste enligt Thomas Fürth är att göra något, inte bli lamslagen av dystra prognoser som verkar svåra att ändra.

– Företagen måste uppdatera kun-skapen om vad unga vill ha i arbetsli-vet. Skapa möjligheter att kombinera arbets- och familjeliv och se till att alltid ha utvecklingsvägar inom orga-nisationen. Och glöm inte att utnyttja de outnyttjade källorna, till exempel invandrarna.


28 BETONG 6 | 2011


Vision 2030

| GRANSKAT |

1. Vilka är era största tillgångar när det gäller att attrahera unga?

2. Vilka karriärmöjligheter har ni inom ert företag?

3. Finns det möjlighet till � extid på er arbetsplats?

4. Har ni rutiner för kunskapsöverföring från äldre till yngre?

5. Underlättar ni kombinationen familj/arbete?

Swerock1. Vi är ett entreprenörsdrivet fö-retag, med korta beslutsvägar och med stora möjligheter att få ta an-svar och befogenheter.

Mycket stora. De allra � esta av våra chefer och specialister har utvecklats och fått mer utma-nande och ansvarsfulla uppgifter i företaget. Intern rekrytering är vårt första val när vi tillsätter nya tjänster.

Nej. Vi använder inte stämpel-klocka och har därför inte � extid. De allra � esta av våra tjänstemän har arbetsuppgifter de löser un-der förtroendet att själva styra mycket av sin arbetstid.

Här kan vi bli mycket bättre, men vi har börjat arbeta med pla-nerade överlämningar och infas-ningar när någon ska lämna en tjänst och någon ny ska ta över.

Så långt det är möjligt ger vi varje individ möjlighet att styra sitt

arbete till de tider som passar ho-nom eller henne. Men för relativt många är det svårt att känna att arbetets och privatlivets krav alltid går att förena.

Sweco1. Hos oss får man arbeta med spännande projekt i arbetsgrup-per, många gånger med den hög-sta kompetensen i branschen. Vi arbetar strukturerat med med-arbetarnas utveckling där vi har � era olika program, ett exempel är Next Generation där vi arbetar med att hitta våra interna talanger för att ge dem stöd och möjlighe-ter att utvecklas inom bolaget. 2. Alla medarbetare har tidigt

möjlighet att ta ansvar för egna uppdrag och kunder vilket är de� nitionen på vår affärsmodell. Eftersom vi växer skapas många karriärmöjligheter och i huvudsak � nns det tre karriärvägar; upp-dragsledare/projektledare, spe-cialist/expert eller chef och vi ser gärna att man går mellan olika roller.3. Ja, vi tillämpar principen frihet under ansvar.4. Vi försöker sätta ihop projekt-grupperna för att yngre och äldre ska lära av varandra, vi har också formella teknikorganisationer med bland annat teknikträffar inom be-tong, stål eller vattenkraft. Vi arbetar även med så kallade Ex-cellence meetings där våra experter inom hela koncernen träffas inom olika teknikområden och tar del av den senaste forskningen och tek-niken och delar erfarenheter med varandra.5. Ja, många av våra medarbe-tare har barn och då underlättar det att vi har � exibel arbetstid. Vi försöker även att förlägga möten så att det är möjligt att hämta och lämna på dagis och det � nns ock-så möjlighet att arbeta hemifrån. Vi uppmuntrar även båda föräld-rarna att ta ut föräldraledighet genom att vi har ett särskilt för-äldraledighetstillägg.

Grontmij1. Förutom att vi kan erbjuda spän-nande uppdrag, har vi duktiga ledare i både linje och uppdrag som guidar och stöttar dig i din ut-veckling. Du utvecklas framförallt inom ramen för uppdragen där vi har ett arbetssätt som gör att du både lär dig och delar med dig av din kunskap till andra. Vi tror på samverkan och detta innebär att du utvecklas genom att samverka tillsammans med andra.

2. Du kan utvecklas inom ramen för våra tre karriärvägar – linje, uppdrag och teknik. 3. Ja, i den mån arbetet så tillåter.4. I våra uppdrag samarbetar mer erfarna och yngre kollegor för att säkra kunskapsöverföring och kompetensutveckling. Ef-tersom vi även ofta samarbetar över teknikgränserna, får våra medarbetare en naturlig kompe-tensutveckling och ett erfaren-hetsutbyte med andra områden än sitt eget.5. Bland våra förmåner erbjuder vi bland annat ett föräldraledig-hetstillägg till föräldralediga.

White1. Vi är nor-dens största arkitektfö-retag med drygt 600 anställda, vi har åtta kontor i Sverige och två i Danmark samt verksamhet i Norge och England. Vi anställer varje år ett stort antal prak-tikanter och många av dem kommer tillbaka till oss efter sin examen för en karriär inom företaget. 2. Vårt företag deltar i många inter-nationella tävlingar samt ser kompe-tensutveckling som en viktig faktor till vår stora framgång. Tillsättning av våra chefer och ledare sker främst genom intern rekrytering. Talent management är en naturlig del av vår strategiska kompetensför-sörjning. Bred kompetens inom fö-retaget gör att många medarbetare attraheras av våra specialisttjänster som en del i deras karriärväg. 3. Ja, vi använder � extid och tidbank.4. Vi tillämpar � era olika rutiner för att optimera kunskapsöverföring inom företaget, exempelvis genom mentorskap. Succsessionsplanering utgör ett viktigt verktyg i vårt stra-tegiska HR-arbete. 5. Ja, � extid, rekommendationer för mötestider, möjligheter att arbe-ta hemma etc, utgör viktiga inslag för att underlätta kombinationen familj/arbete.

Abetong1. Många unga vill jobba med nå-got riktigt meningsfullt som också kan ge dem personlig utveckling. Vi, som designar, tillverkar och monte-

rar byggnader och anläggningar är därför lockande för många. Som anställd hos oss gör man en sam-hällsinsats genom ett hållbart byg-gande med industriella metoder och man får arbetskamrater med gedigen kunskap och passion för

det man håller på med.2. Vi utvecklas kontinuerligt med nya produkter och etableringar på nya marknader. Vi har dotter-bolag i Danmark och Polen och ett intressebolag i Saudiarabien, så möjligheterna till utvecklande utlandstjänstgöring är stora. I Sverige är vi etablerade på 14 kontor och fabriker från Edsbyn i norr till Dalby/Lund i syd och som anställd får man snabbt ett stort kontaktnät internt. Vi har därtill samarbeten med HeidelbergCe-mentkoncernens övriga betong-elementverksamheter i främst Eu-ropa, men även i USA.

3. Ja, vi erbjuder � extid och det är värdefullt för många.4. Utbildning är en viktig del i ut-vecklingen av våra anställda och vi erbjuder många olika utbildning-ar. En del av dem är interna där just kunskapsöverföring sker från medarbetare till medarbetare på ett systematiskt sätt. 5. Teknikutvecklingen har dock gjort att våra anställda kan sköta en hel del jobb och kommuni-kation utanför kontoret om det krävs och det faktum att vi har en hel del överlappande kompeten-ser gör att det alltid � nns stand-in-lösningar.

»Utvecklande ut-landstjänstgöring«

»Föräldraledighets-tillägg«

»Möjligheter att ta ansvar«

möjlighet att ta ansvar för egna

»Hittar interna talanger«

Vi är nor-dens största arkitektfö-retag med drygt 600 anställda, vi har

»Internationella tävlingar«

VÅRAMORÖTTERÅT KIDSEN


BETONG 6 | 2011 29


Vision 2030

Nybro Cementgjuteri1. En trygg och säker arbetsplats under längre tid, att kunna växa i för den ambitiöse.2. Från yrkesarbetare till lagbas. Från yrkesarbetare till ritare, med � era varianter.3. Både ja o nej. Vi arbetar 5 – 14, 6 – 15 och 7 – 16.4. Ja, lagbasupplägget. Det är of-tast de något äldre som är lagbasar. De handlägger de yngre. Interna ritningsläsningskurser.5. Nej, inte alls. Vi är ett så pass litet företag.

WSP1. Det är våra spännande uppdrag med en bra uppdragsportfölj och det faktum att vi är globala. Sen är vi bra på att jobba multidisciplinärt, det vill säga över disciplingränserna på ett integrerat sätt.2. Vi har en karriärtrappa som om-fattar fyra olika delar; uppdragsan-svarsrollen, specialistrollen, mark-nadsrollen och chefsrollen. I varje del � nns en trappa om 4-6 olika steg.3. Ja.4. Ja, det ser olika ut på olika avdel-ningar men ofta får en yngre jobba med en äldre och/eller dela rum.5. Vi har � extid och kan jobba hemifrån. Föräldraledighetstillägg underlättar.

Henrik Rundquistarkitekter1. Att våra uppdrag uppfattas som lockande gestaltningsuppgifter.2. Karriären kan inte mätas i for-mella befattningar hos oss. Istället är det förtroendet att få leda alltmer komplexa och betydande uppdrag.3. Ja, vi har en mycket liberal syn på hur man förlägger sin arbetstid. Även hemarbete är möjligt.4. Det främsta sättet är att sätta ihop projektgrupper där erfarna och mindre erfarna samarbetar nära. Så överförs kunskapen på ett konkret sätt. Dessutom har vi in-terna utbildnings- och inspirations-seminarier.5. Många arbetar inte full tid och/eller har viss tid för arbete hemi-från som ett sätt att kunna hantera kombinationen familj/arbete.

Link Arkitektur1. Att det förhoppningsvis är högt i tak och att man ska kunna ut-veckla något man tror på själv och få ta ansvar.2. Man kan utvecklas som både expert och i linjebefattningar. Vi försöker tydliggöra olika möjlighe-ter eftersom vårt yrke innehåller så många olika komponenter.3. Ja, eget ansvar för det man har tagit på sig att utföra. Arbete ska också kunna kombineras med fa-miljeåtaganden.4. Vi försöker ständigt, men detta är svårt. Mentorskap och kompe-tensutveckling inom uppdragen är de främsta instrumenten.5. Nej, men vi försöker se till att alla kan planera sitt arbetsliv efter sina behov och tillåter frihet under ansvar. .

företag.

» Interna kurser «

WSPWSP

» Spännande uppdrag «


| ARKITETUR |

30 BETONG 6 | 2011

PROJEKT 50-11, SKÅNENominerad till Stora Samhällsbyggarpriset 2011

Finjas plattformar i betong bidrog till en nominering till Stora Samhällsbyggarpriset. Så här beskriver juryn projektet: ”Uppgraderingen av 50 järnvägsstationer i Skåne är ett föredöme när det gäller samverkansformer och industriellt tänkande och nära samarbete med tra� kanter och omvärld. Projektet har präglats av nytänkande och ifrågasättande av traditionella arbetssätt och meto-der vad gäller upphandling, organisation, konstruktion och produk-tion trots en pressad tidplan. Anpassningen av plattformarna till nya och längre tåg för att möta den kraftiga ökningen av resenärer är en del av ”Kraftsamling Öresund” och består av � era etapper, där erfarenheter dragits och tillämpats systematiskt. I samarbete mellan � era byggherrar, konsulter, entreprenörer och materialleverantörer utvecklades tidigt en ny plattformstyp och en rationell arbetsprocess med fokus på logistik. Konstruktion och process har därefter vidare-utvecklats i en kreativ kultur som stimulerat deltagarna i projekttea-met oavsett roll.”

Höst-tävlanHöst-Höst-Höst-

TidskriftenBetongsurval!

Hösten är tävlingarnas tid. Sveriges arkitekter har delat ut Kasper Salinpriset och Sienapriset, Stora Samhällsbyggarpri-set har fått sin vinnare och i Barcelona har mängder av priser tagits emot på World Architecture Festival. Tidskriften Betong ger er här ett urval vinnare och nominerade.TEXT: ROGER ANDERSSON

BET0611_30-34_nominerat.indd 30 11-11-24 13.29.19

BETONG 6 | 2011 31

HAMMARBYTERRASSEN,STOCKHOLMNominerad till Sienapriset 2010

I den nya betongorten Hammarby Sjöstad är Hammarbyterrassen med sina � na betongdetaljer ett viktigt inslag. Åsa Drougge på Nivå landskapsarkitektur är ansvarig landskapsarkitekt. Så här presenteras det av arkitekten själv när det nominerades till Sienapriset förra året:”Hammarby Gård är en av � era utbyggnadsetapper i Hammarby Sjöstad och består av tio bostadskvarter, där stadsbyggnadsmotivet utgår från stenstadens slutna kvarterstruktur, samlad runt en central, långsträckt kvarterspark – Hammarby terrassen. Tvärställda ljusa betongmurar tillsammans med häckar av blodbok skapar halvslutna mindre parkrum och rytm i den långsträckta parken. De ljusa betongmurarna står i kontrast till de mörka, blod-röda häckarna. I mellanrummen brer öppna gräsyor ut sig för olika ändamål.

De ljusa murarna har ett hålmönster för att uppnå en lite lättare karaktär, samt ett identitetsskapande mönster. Hålen är placerade med den täthet som gick att åstad-komma, med tanke på armeringen som ligger mellan varje hål. De består av betong som är infärgad med titandioxid och ljusballast och är gjutna i slät form. För att hålen skulle få hög precision i kanterna beslöt vi tillsammans med Nordform, numer S:t Eriks, att lägga in rostfria rör i formen som gjutits in i murarna. Det rostfria materialet re� ekterar ljuset och ger också en � n kontrast till den matta betongytan. Murarna är tillverkade i moduler, där varje del är cirka 1 200 millimeter bred. Höjden är cirka 900 millimeter över mark. Konstruktionen består av ingjutna dubbar som satts i betongfundament under mark.

Höst-tävlan

TidskriftenBetongsurval!


32 BETONG 6 | 2011

| ARKITETUR |

HORNSPARKEN, MALMÖNominerad till Sienapriset 2011

De � na betongavsatserna i Hornsparken i Malmö gav en nominering till årets Sienapris. Ansvarig arkitekt är Nina Lindegaard, Malmö stad. Här kommer presentationen:”Hornsparken vid Malmös norra infart är en typ av mellanrum som oftast lämnas åt slumpen, men här har det fått en behövlig uppmärksamhet. Tanken att även bilisten kan uppleva annat än tra� k har lagt grunden för en parkutformning med stora kvaliteter både i formidé och i detaljutförande.

Som en spegling av tra� kens rörelse slingrar sig terrasser i � era nivåer utmed parkens hela längd. Avsatserna kan liknas vid gigantiska kantstenar, väl avpassade i både skala och form för att uppfattas av den som rör sig i minst 50 km/tim.

Biltra� kens skala till trots fungerar denna park även för gående. En oväntat hög kvalitet i detaljutförande och ytbehandlingar gör att man gärna promenerar längs de mjukt böljande avsatserna. Högglanspolerat rostfritt stål, � nt kvas-tad ljus betong och rostande corten kontrasterar mot gräsytornas lysande grönska.”

CITYTUNNELN, MALMÖVinnare av Stora Samhälls-byggarpriset 2011 och Station Triangeln vinnare av Kasper Salinpriset 2011

Citytunneln i Malmö är årets stora vin-nare. Förutom att den blev en miljard kronor billigare än budgeterat och blev färdigställd ett halvår före tidpla-nen vann den både Kasper Salinpriset och Stora Samhällsbyggarpriset. Här följer lite juryutlåtanden:”Målen för tid, kostnad och ändamålsen-lighet har uppnåtts och överträffats vid byggandet av Citytunneln i Malmö. Statio-ner med högklassig arkitektur och konst-närlig utsmyckning har skapats. Ett tydligt ledarskap med fokus på framdrift, ett me-todiskt arbete med praktisk riskhantering samt prestigelöshet och öppenhet för olika kompetenser kännetecknar det föredöm-liga projektgenomförandet. Framgångs-faktorer i Citytunnelns planeringsprocess var ett mandat från Banverket att forma en väl sammansatt projektorganisation med ansvar för det samlade genomförandet.”

De � na betongavsatserna i Hornsparken i Malmö

Biltra� kens skala till trots fungerar denna park även för gående. En oväntat hög kvalitet i detaljutförande och ytbehandlingar gör att man gärna promenerar längs de mjukt böljande avsatserna. Högglanspolerat rostfritt stål, � nt kvas-tad ljus betong och rostande corten kontrasterar mot gräsytornas

CITYTUNNELN,

Vinnare av Stora Samhälls-

och Stora Samhällsbyggarpriset. Här följer lite juryutlåtanden:

todiskt arbete med praktisk riskhantering samt prestigelöshet och öppenhet för olika

faktorer i Citytunnelns planeringsprocess var ett mandat från Banverket att forma en väl sammansatt projektorganisation med ansvar för det samlade genomförandet.”


BETONG 6 | 2011 33


34 BETONG 6 | 2011

| ARKITETUR |

SMALL HOUSE, SYDNEYVinnare i kategorin Small House vid World Architecture Festival i Barcelona

I Surry Hills i Sydney står detta betonghus i ultrahållfast betong. Tomten är endast sju gånger sex meter. Byggnaden är uppdelad I nedervåningen där parkering och förvaring � nns. Första våningen innehåller sov- och badrum medan tredje våningen rymmer kök och vardagsrum. På taket � nns en terrass där arkitekten Domenic Alvaro föreslår att man kan ha ett utomhuskontor. Byggnaden är gjord i prefabricerad betong med bärande fasader.

Fler bilder

på Betong.se/

eftersnack


Betong 6 | 2011 35

Flygaska klarar beständighetsluppen

När jag vid sekelskiftet var program-ansvarig för Väg- och vatten vid KTH varnade insatta personer både inom och utanför högskolan om de stora pensions-avgångarna inom byggsektorn. Vi uppvak-tade även Rektor och framförde önskemål om fler utbildningsplatser. I stället skapades Samhällsbyggnadsprogrammet genom en sammanslagning av Väg- och vatten och Lantmäteri. Programmet har blivit en succé med många duktiga studenter, men i prak-tiken handlade det om att man minskade antalet utbildningsplatser. Inte heller övriga högskolor med civilingenjörsprogram V har vuxit numerärt. Men ändå verkar bygg-sektorn fungera ganska väl trots att några företag till och med ansåg sig ha råd att säga upp yngre ingenjörer i samband med

lågkonjunkturen 2008. Kanske beror det på att många 40-talister fortfarande arbetar.

I detta nummers ”Granskat” berättar Thomas Fürth att ungdomar sätter spän-nande arbetsuppgifter och personlig frihet framför hög lön och trygghet. Jag är över-tygad om att det ökade miljöengagemang vi möter inom byggbranschen inte bara är viktigt för miljön utan också för att rekry-tera unga ingenjörer till vår sektor. Arbeten med krossballastbetong och alternativa bindemedel som beskrivs i teknikartik-larna här nedan är två goda exempel på vad vi inom betongsektorn kan göra för miljön. Sen undrar jag om lönen inte är li-tet viktigare än vad framtidsforskarna tror. Inom byggbranschen är det de stora be-ställarna som har störst inflytande på tim-

taxorna som i sin tur avgör storleken på civilingenjörernas löner. När stora bestäl-lare nu pressar priserna så långt att kon-sultföretag tvingas lägga ut delar av upp-dragen på utländska underkonsulter finns det stora risker för bygg- och fastighetssek-torn i vårt land. Försvinner både delar av lönen och de intressanta uppgifterna kring spännande anläggningsprojekt riskerar vi att ungdomarna lämnar byggsektorn för andra teknikbranscher. Så skedde under 1990-talet då många duktiga V-byggare gick till IT-branschen. Om vi misslyckas med att rekrytera och behålla de unga, vem skall då ta hand om den åldrande svenska byggda miljön när 40-talisterna till slut tar ut sin pension? Bäste beställare – tänk om, tänk långsiktigt och tänk efter före!

Behåll ungdomarna - tänk efter före!

teknik redaktör Johan Silfwerbrand [email protected]

Anders LindvALL

Thomas ConCreTe Group aB CenTrala laBoraTorium

OskAr esping


ingemAr Löfgren


I följaNde artIkel beskrivs egenska-perna hos betong blandad med stenkolsfly-gaska, i fortsättningen benämnt flygaska, med fokus på frostbeständighet. Flygaska kan tillsättas betong antingen som ett till-satsmaterial vid betongtillverkningen eller genom användning av blandcement med flygaska. I denna artikel behandlas dock endast betong där flygaska satts till som ett tillsatsmaterial vid tillverkningen.

I och med introduktionen av den euro-peiska betongstandarden EN 206 finns en ökad möjlighet att använda alternativa bindemedel, till exempel flygaska, vid be-tongtillverkning. Dock är tekniken med att tillverka betong med flygaska (eller mate-rial som liknar flygaska) inget nytt utan den har använts i mer än 2000 år. Exem-pelvis i det antika Rom där flera byggna-

der uppfördes (och som fortfarande finns kvar) med cement som bestod av kalksten och vulkanisk aska, som påminner om de flygaskor som används i modern betong.

Den första moderna användningen av flygaska i betong var under 1930-talet när McMillan och Powers (1934) började un-dersöka om flygaska kunde användas som ett bindemedel. När Hungry Horse Dam i USA skulle uppföras 1948 valde US Bureau of Reclamation att använda flygaska som ett bindemedel i betong. Däremot var det först under 1970-talet som användningen av flygaska i betong ökade nämnvärt, mycket på grund av stigande energipriser som i sin tur resulterade i ökade cement-priser.

Internationellt har flygaska använts i be-tong med goda resultat under en längre tid,

till exempel i Danmark, Norge, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Kanada, USA och Australien. I Sverige har dock inte flygaska använts som bindemedel i betong i någon större utsträckning förrän under de senaste åren. En förklaring är att erfarenheterna inte har varit så goda, se till exempel resultat från undersökningar som presenteras i Betonghandboken – Material (1994).

Dock har mycket hänt sedan dessa un-dersökningar, bland annat används idag andra flygaskor med högre och jämnare kvalitet. Idag måste de flygaskor som an-vänds vid betongtillverkning uppfylla de krav som finns i EN 450 och SS 13 70 03, vilket betyder att de håller både en jämn och hög kvalitet.

Användning av flygaska, och andra mi-

farhågorna för frostbeständigheten hos betong med flygaska kan anses vara borta. det menar de tre artikelförfattarna från thomas Concrete group som redovisar resultat från två ge-nomförda projekt. Så länge ett bra luftporsystem skapats är betong med flygaska likvärdig andra betonger.

BET0611_35-37_teknik1.indd 35 11-11-24 15.16.39

36 BETONG 6 | 2011

neraliska tillsatsmaterial, vid betongtill-verkning regleras i EN 206-1 samt SS 13 70 03. I EN 206-1 introduceras effektivi-tetsfaktorer, k, som beskriver tillsatsma-terialens effektivitet och hur stor del av cementet (CEM I) som kan ersättas med avseende på beständighet (för � ygaska är k=0,4 enligt EN 206-1). I SS 13 70 03 de-� nieras hur mycket � ygaska som får sättas till betong.

Upp till 33 % av CEM I får ersättas med � ygaska, där också � ygaskan får medräk-nas i vctekv. (k=0,4). Vid doseringar högre än 33 % anses den överskjutande delen vara inaktiv och får därför inte räknas med i vctekv. Mängden som får tillsättas beror dock på exponeringsmiljön (exponerings-klassen). Största totala mängd � ygaska av CEM I som får tillsättas för respektive exponeringsklass redovisas i SS 13 70 03:• för X0, XC1-XC4, XS1-XS2, XD1-XD2, XF1-XF3 & XA1-XA2: 50 %.• för XS3, XD3 & XF4: 25 %.• för XA3. bestäms i varje enskilt fall.

I AMA Anläggning 10 begränsas dock tillåtna mängder � ygaska i betong vid ny-byggnationer av broar till 6 % i XF4 och 11 % i övriga exponeringsklasser. För öv-riga typer av anläggningskonstruktioner

gäller begränsningarna i SS 13 70 03.Flygaska har en stor inverkan på egen-

skaperna hos både färsk och hårdnad be-tong och i många fall kan betongens egen-skaper förbättras jämfört med om endast cement (CEM I) används, exempelvis:

Allmänt. Med � ygaska minskas energi-användning och miljöpåverkan, eftersom mängden portlandcement i betongen kan minskas. Vidare kan användning av � ygas-ka innebära en kostnadsbesparing eftersom kostnaden är lägre än för den mängd port-landcement som � ygaskan ersätter.

Färsk betong. I färskt tillstånd får be-tonger med � ygaska en bättre arbetbarhet vid oförändrad vattenhalt eller minskat vattenbehov vid oförändrad arbetbarhet. Vid samma vattenbindemedelstal kan vanligtvis vattenbehovet minskas med 5-15 % (beroende på fl ygaskans fi nhet). Vidare får betong med � ygaska mindre vattenseparation.

Ung betong. Ung betong med � ygaska får en långsammare hållfasthetstillväxt och lägre värmeutveckling jämfört med port-landcementbetong. I vissa typer av kon-struktioner kan detta vara positivt, till ex-empel i konstruktioner med grova tvärsnitt där det � nns risk för temperatursprickor.

Hårdnad betong. I hårdnad betong ger inblandning av � ygaska en långsam-mare hållfasthetstillväxt upp till 28 dygn jämfört med cement. Dock är hållfasthets-tillväxten efter 28 dygn högre för betonger med fl ygaska. Dessutom har betonger med � ygaska förbättrad beständighet för vissa typer av angrepp jämfört med portlandce-mentbetonger.

Det fi nns dock ett fåtal osäkerheter kring egenskaperna hos betonger med � ygaska, speciellt vad gäller frostbeständigheten. Därför är resultaten från två forskningspro-jekt, som har bedrivits vid Thomas Concrete Groups Centrala laboratorium, intressanta. Fokus i dessa projekt har varit att under-söka frostbeständigheten hos betonger med olika tillsatser av fl ygaska. Flygaskan som har använts har varit Warnow Füller från Rostock som med god marginal uppfyller de krav som fi nns i EN 450-1 samt SS 13 70 03, Thomas Cement (2011).

I det första projektet, som genomfördes som ett examensarbete i samarbete med Chalmers tekniska högskola, studerades betonger med tillsatser av � ygaska på upp till 20 % av cementvikten. Dessutom stu-derades effekten av olika k-faktorer (k=0,4 samt k=1,0) samt härdningsförhållanden. Samtliga betonger har haft extra luft till-satt genom inblandning av luftporbildande tillsatsmedel. En fullständig redovisning av resultaten � nns i Knutsson (2010).

Några av resultaten från examensar-betet redovisas i � g. 1, där ackumulerad mängd av� agat material för samtliga un-dersökta betonger efter 28-, 56- samt 112 fryscykler redovisas. Indexen beskriver härdningstid före provning och härdnings-temperatur. Provning av frostbeständighe-ten har gjorts enligt SS 13 72 44.

Resultaten i � g. 1 visar att frostbe-ständigheten är mycket god för samtliga undersökta betonger (maximal av� ag-ning 0,10 kg/m2 efter 56 fryscykler). Den betong som har lägst av� agning är den med 20 % � ygaska (k=0,4). Högst av-� agning har betongerna med 20 % � y-gaska (k=1,0), dock är frostbeständighe-ten mycket god även för dessa betonger.

Slutsatsen som dras i Knutsson (2010) är att betonger med tillsatser av � ygaska på upp till 20 % av cementvikten, k=0,4, får likvärdiga eller bättre egenskaper jäm-fört med motsvarande portlandcementbe-tonger. Betonger med � ygaska där k=1,0 får dock något sämre egenskaper än mot-svarande portlandcementbetonger.

I det andra projektet, som har genom-förts i samarbete med SBUF, Svenska Bygg-branschens Utvecklingsfond, studerades betonger med tillsatser av � ygaska på upp till 33 % av cementvikten och vctekv=0,40-0,50 (k=0,4). Samtliga betonger har haft förhöjd lufthalt genom inblandning av luftporbildande tillsatsmedel. Resultaten är ännu inte publicerade, men kommer att redovisas i Lindvall (2011).

Frostbeständigheten har bestämts en-ligt SS 13 72 44, procedur IA (dvs. kub med sågad yta med 3,0-procentig NaCl-lösning). I � g. 2 presenteras resultat från provning av frostbeständighet för samtli-ga undersökta betonger efter 28-, 56- samt 112 fryscykler. I � guren redovisas sam-mansättning för respektive betong (CEM I- eller CEM II/A-LL-cement, vctekv samt halt av � ygaska).

Uppmätta av� agningar som presenteras i � g. 2 visar att samtliga undersökta betonger, förutom två, har mycket god frostbestän-dighet. Frostbeständigheten för en av de undersökta betongerna (vctekv=0,50, 0 % � ygaska och blandad med CEM I-cement) visade sig vara ej acceptabel och detta beror

| TEKNIK |

Figur1: Frostbeständighet vid olika mängd � ygaska (0-20 %) och härdning.

För respektive betong ang-es temperatur och tid för härdning före provning. vctekv.=0,45 för samtliga

undersökta betonger. Data från Knutsson (2010).

KORT & GOTTViktigast i artikeln för respektive yrkestyp

BESTÄLLARE: Artikeln redovisar möjlig-heterna att få en betong med god bestän-dighet där delar av cementet har ersatts av flygaska (upp till vad som tillåts enligt SS 13 70 03). På detta sätt fås en konstruktion med förbättrad miljöprofil till i många fall ett lägre pris jämfört med om Portlandce-mentbetong hade använts.

ARKITEKTER: Med flygaskebetong er-bjuds nya möjligheter att skapa konstruk-tioner med god beständighet.

KONSTRUKTÖRER: Betong med flygaska erbjuder konstruktörer nya möjligheter att utforma konstruktioner med god beständighet där miljöbelastningen och kostnaden i många fall är lägre än för Portlandcementbetonger.

ENTREPRENÖRER: För grova konstruktio-ner medför betong med flygaska mindre risk för temperatursprickor. Se även under beställare ovan.

BET0611_35-37_teknik1.indd 36 11-11-24 15.11.19

på att luftporsystemet inte har fått avsett ut-seende. En annan betong (vctekv=0,45, 25 % � ygaska av cementvikten och blandad med CEM II-cement) har god frostbeständighet (maximal av� agning på 0,50 kg/m2 efter 112 fryscykler). Betongen med vctekv=0,40, 25 % � ygaska och blandad med CEM I-cement får något högre av� agning än övriga betonger, vilket kan tyckas något märkligt. En förkla-ring kan vara att luftporsystem inte fått öns-kat utseende.

Resultaten från genomförda projekt visar att betonger med � ygaska får lik-värdiga eller bättre egenskaper än mot-svarande portlandcementbetonger, om regleringarna i EN 206-1 och SS 13 70 03 tillämpas. Tidigare har det funnits

farhågor kring frostbeständigheten hos betonger med � ygaska, men resultaten från de genomförda projekten visar att frostbeständigheten är mycket god med tillsatser av � ygaska på upp till 33 % av cementvikten, så länge ett bra luftpor-system har skapats i betongen. Således är det som avgör frostbeständighet hos en betong med � ygaska inte � ygaskans egenskaper, så länge � ygaskan uppfyl-ler kraven i EN 450-1 och SS 13 70 03, utan andra faktorer som luftporsystemets utseende (exempelvis speci� k yta på luft-porer och avståndsfaktor). Kravet på ett bra luftporsystem är dock inget unikt för betonger med � ygaska utan gäller för alla betonger oavsett sammansättning. .

REFERENSER:

AMA Anläggning 10 – Allmän material- och ar-betsbeskrivning för anläggningsarbeten (2011), Svensk Byggtjänst, Stockholm, 2011. 780 sid.

EN 206-1 (2001), Betong – Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse. SIS Förlag AB.

EN 450-1 (2005), Flygaska för betong – Del 1: Definition, specifikationer och kriterier för överensstämmelse, SIS Förlag AB.

Knutsson, A. (2010), Freeze/Thaw Durability of Concrete with Fly Ash, Master’s Thesis 2010:154, Department of Civil and Environmental Engine-ering, Division of Building Technology/Building Materials, Chalmers University of Technology, Göteborg, 2010.

Lindvall, A. (2011), Beständighetsegenskaper hos betong med flygaska, SBUF-rapport (ännu ej publicerad).

Malhotra, V.M. & Ramezanianpour, A.A. (1994), Fly ash in concrete, second edition CAN-MET, Natural Resources Canada, Ottawa, 1994.

McMillan, F.R., and Powers, T.C. (1934), A method of evaluating admixtures, Proceedings American Concrete Institute, Vol. 30, pp. 325-344, March-April 1934.

SS 13 70 03 (2008), Användning av EN 206-1 i Sverige, Utgåva 4. SIS Förlag AB.

Thomas Cement (2011), Information om flygaska. Tillgänglig på http://www.tcg.nu/ThomasCement/thomas-cement.asp.

Betonghandbok – Material (1994), utgåva 2, red. C. Ljungkrantz, G. Möller & N. Petersons, Svensk Byggtjänst, Stockholm, 1994. 1127 sid.

Figur 2: Frostbeständighet hos betonger blandade med olika mängd � ygaska (0 -33 %) och CEM I- eller CEM II-cement. Härdnings-tid före provning 28 dygn. vctekv=0,40-0,50.

BET0611_35-37_teknik1.indd 37 11-11-24 15.11.21

Vi kan leverera produkter inom följande:

Tillsatsmedel Formoljor

Rengöringprodukter Luftporbildare

Pigment Fiber

Reperationsbruk Mekaniska tillbehör

Betongkemi Noric AB Gråbo Industriväg 8c · 443 40 GRÅBO

www.betongkemi.se · Tel: 031-352 50 80 · [email protected]

Höga krav på betongytor?

Vår senaste formolja Chryso Dem Ekla 20 håller måttet när det gäller att få fina betong ytor

Ring oss så bertättar vi mer!

BET0611_annons.indd 38 11-11-23 13.27.44

| TEKNIK |

BETONG 6 | 2011 39

Noga val av bergmaterial, vindsiktning och VSI-krossning är lös-ningarna när övergången från naturgrus till helkross ska göras. Det menar artikelförfattarna Björn Lagerblad, Mikael Westerholm och Hans-Erik Gram som drivit forskningsprojektet ”Energieffektiv fram-ställning av betong med krossat bergmaterial”.

BJÖRN LAGERBLADCBI BETONGINSTITUTET

MIKAEL WESTERHOLM CBI BETONGINSTITUTET

HANS-ERIK GRAM CBI BETONGINSTITUTET

Hållbar övergång till helkross

NATURGRUS är en ändlig resurs. Uttaget av naturgrus i Sverige var 2009 cirka 15 miljoner ton varav 40 procent gick till be-tongproduktion. Av miljöskäl måste den-na förbrukning minskas. Detta innebär att vi måste lära oss att använda krossat berg vid betongframställning. Som sten har bergkross använts länge, men nu måste vi lära oss att använda även krossgrus, sten-mjöl. Det är i regel besvärligare då kross-ballastens råa, kantigare yta och � akigare form får större genomslag med minskande kornstorlek.

En del krossprodukter kan användas nästan direkt och ersätta naturgrus medan andra resulterar i svårbearbetad betong som kräver en större pastavolym, vilket i praktiken innebär ökad vatten- och ce-menthalt. Den stora variationen beror hu-vudsakligen på bergarten, dess textur och mineralogi. I viss mån kan man förbättra produkten genom så kallad VSI-krossning, Vertical Shaft Impact, som ger mera kubis-ka partiklar, genom vindsiktning eller ge-nom tvättning. Men en lämplig bergart är viktigast. VSI-metoden bygger på att man med hög hastighet slungar krossprodukten mot en bädd av krossprodukter. Detta ger mera nötning än krossning vilket ger mera kubiska partiklar.

Då stenmjölets egenskaper skiljer sig från naturgrusets krävs nya sätt att proportio-nera betongen och andra kvalitetskriterier. Det kommer även att kräva annan logistik och förmodligen � er ballast� ckor för att

kunna arbeta med � era fraktioner. För att genomföra övergången krävs därför både ökad kunskap och investeringar för såväl ballastproducenter som betongtillverkare.

En övergång till krossballast utan kän-nedom om vilka kvalitetskriterier som berget och krossprodukten skall uppfylla samt kännedom om hur betongen skall proportioneras kommer att leda till ökad cementförbrukning. Förutom högre kost-nad och ökad miljöbelastning kan ökat cementinnehåll ge andra problem som till exempel högre värmeutveckling och mer krympning.

Färsk betong är en partikelslurry där partiklar med olika storlek rör sig mot varandra. Flakiga partiklar och råare yta kräver en större omgivande massa för att kunna röra sig. Flakig sten kräver mer grus och ett � akigt grus kräver mer sand etc. för att ge en bra arbetbarhet.

Naturgrus kommer från berggrunden men det har under en lång tid bearbetats av vatten vilket rundat kornen. Den mera rå-are ytan och � akiga formen hos krossgrus kommer därför att fordra mera mikrobruk, det vill säga cement, � ller och vatten.

Ballast är och skall vara en billig produkt vilket medför att man bryter den bergart som man har inom bekvämt transport-avstånd, vilket i sin tur medför att den lokala geologin styr vad som är praktiskt och ekonomiskt tillgängligt. De be� ntliga bergtäkterna i Sverige ligger framför allt i granitiskt berg och är inte framtagna för

att speci� kt passa som betongballast.En krossprodukt och dess egenskaper

beror främst på bergets beskaffenhet och kross- och sorteringteknik. När det gäller betongballast är kross från kalksten vanli-gare internationellt sett. Den tas ofta fram genom selektiv brytning av kompakt och tät kalksten eller dolomit (karbonatberg). Detta beror inte endast på att det är ett lättkrossat berg utan att man får kubiska fragment även bland � nmaterialet. I länder med vulkanisk berggrund är det vanligt att man även utnyttjar basiska bergarter som diabas eller basalt. Alla olika typer av berg-arter kan ha speci� ka problem med bestän-dighet varför man måste utarbeta speci� k provning för de olika bergarterna.

Som finballast för betongtillverkning anses krossade graniter generellt vara då-liga. I den genomförda undersökningen har helkross från ett stort antal be� ntliga, huvudsakligen granitiska bergtäkter un-dersökts. Man kan observera en stor skill-nad mellan olika � nmaterial, det vill säga en granit är inte dåligt som sådan utan det förkommer variationer som gör att vissa graniter är mindre lämpliga. Det som spe-ciellt ställer till med problem är, förutom för hög � llerhalt, fria korn av glimmer, van-ligen biotit, men även muskovit och klorit. Glimmermineral är � akiga till sin natur och enskilda glimmerkorn gör därför mot-stånd mot rörelse vilket framför allt ger en seg betong och ökar vatten- och cement-behovet.

Arbetbarheten är relaterad till en kom-bination av kornkurva och kornform. I allmänhet är � llerhalten hos stenmjöl för hög. Med omsiktat material kan man få fram skillnad i ”kvalitet” mellan olika krossgrus. Bildanalys av och petrogra� på kornen visar att denna kvalitetsskillnad till

Figur 1. Illustration av att � akiga och råa partiklar kräver större rörelsevolym, det vill säga mera � nare material.

BET0611_39-41_teknik2.indd 39 11-11-24 13.09.22

| TEKNIK |

40 BETONG 6 | 2011

stor del beror på mineralogin och då speci-ellt mängden fria biotiter. I några fall beror det på leror och annat men � akigheten är oftast avgörande för om krossprodukten lämpar sig till betongtillverkning. Resul-taten från bruksblandningarna kan korre-leras med betongförsök. Krossad tät kris-tallin kalksten ger generellt bra reologiska egenskaper i betong, men det � nns graniter som lämpar sig lika bra.

Med hjälp av superplasticerare förbätt-ras reologin och arbetbarheten, men bara till en del då kornformseffekter resulterar i en högre viskositet. Framför allt hjälper su-perplasticerarna till med att acceptera stör-re � llermängder. När det gäller de grövre partiklarna som är sammansatta av � era mineral kan man genom VSI-krossning och annan kubisering få bättre partikel-form. Försök har visat att man genom VSI-krossning kan förbättra kornformen ner till en gräns där de � esta korn är fria mi-neral. Speciellt besvärliga är glimmermine-ralen då de enskilda � aken är böjliga vilket medför att � aken i stället för att ”knäckas” spaltas och blir � er men tunnare vilket re-sulterar i försämrad arbetbarhet.

Effekten av dålig kvalitet på � nmaterialet blir allt besvärligare med ökande betong-kvalitet eftersom en högre kvalitet innebär lägre vattenhalter och mera partiklar för samma volym mikrobruk.

Generellt bör man för att få fram en bra ballast först göra en geologisk inspektion av bergarterna och bergartsvariationen. Se-dan bör man göra ingående provning för att få fram karakteristiken av krosspro-dukten och därefter ta fram metoder för produktionskontroll som anpassats för den speciella täkten.

Det � nns en rad olika metoder att klas-si� cera berg och krossprodukter, inklude-rande petrogra� , speci� k yta, lasersikt och olika typer av brukstester. Det � nns även ett antal ställföreträdande mera fältanpassade provningsmetoder som sandekvivalent, � ö-destest och packning som ger indikationer på lämplighet.

I mycket gäller det att se på mikrobru-ket och då speciellt partiklarna i � llerfrak-tionen. I denna fraktion ingår förutom mi-neral från berget även cement och eventuell puzzolan. Om man med hjälp av superplas-ticerare kan expandera mikrobruket utan att öka mängden cement så hjälper detta till med att eliminera problem med de grövre partiklarna. I � gur 3 visas ett experiment där � ller har ersatt cement i en betong. I en serie har vct hållits konstant och i en andra serie har vattenmängden hållits konstant. Det visar att man med hjälp av superplasti-cerare och � ller av god kvalitet kan minska cementmängden i betong utan att behöva göra avkall på vct eller hållfasthet. I fallet med konstant vct sker dock en ökning av betongens viskositet vilket gör att den inte lämpar sig vid användning av konventio-nell gjutteknik.

För att genomföra övergången från na-turgrus till helkross utan att öka cement-halten för mycket så krävs så kubiska korn som möjligt och en lämplig kornkurva hos stenmjölet. Ett hjälpmedel för att � nna bäs-ta möjliga egenskaper hos stenmjölet är ett proportioneringsprogram som utvecklats av Cementa (www.concretemixdesign.se). I princip bestämmer man kornformen ge-nom lös packning (skrymdensitet) för olika fraktioner och sätter samman en kurva som tar hänsyn till kubisiteten. För � nma-terialet bestämmer man skrymdensiteten på materialet 0,125 -2,0 mm varefter man med utgångspunkt från detta tar fram ett bruk och mäter � ytsättmåttet.

Det viktigaste är att krossa ett lämpligt berg. I dagsläget gäller det att � nna en bergtäkt som ger bra ballast. Sten kan man kubisera men detta är svårare med � nbal-last. Vissa regioner kan det vara svårt att � nna lämpligt berg och då måste man � n-na andra sätt att förbättra produkten. En vanlig åtgärd för att få fram en för betong bra kornkurva är att blanda naturgrus och krossberg.

Resultaten från undersökningarna vi-sar entydigt att kornformen, speciellt i de � naste fraktionerna, styrs av bergarten och

dess mineralogi. Detta medför att man för att få en bra betongballast som första åt-gärd bör välja ett lämpligt berg eller selek-tivt bryta en lämplig bergartstyp. Ett sätt kan även vara att selektivt välja ut och krossa lämpligt berg till � nballast. När det gäller � nfraktionen så skall berget innehål-la en låg halt av glimmer.

Kubisering med hjälp av VSI-krossning ger generellt mera kubisk ballast även när det gäller � nballast, men det påverkar inte den del av ballasten som består av enskilda mineral. Det är således inte en lösning för ballast med hög halt fri glimmer.

Vindsiktning är en bra metod för att minska � llerhalten, men den kan även an-vändas för att reducera mängden glimmer. I denna process utnyttjar man cirkulerande luft för att separera partiklar med olika tyngd och storlek. I en viss siktfraktion är glimmern på grund av sin � akiga form lät-tare och anrikas därför bland de ”� nare” partiklarna. I slutändan krävs det dock att man tar bort � nmaterial. Var man klipper kurvan beror på glimmerns storlek. I en del fall kan man dock behöva tillsätta en an-nan � ller.

För kvalitetskontroll behövs en första ge-nomgripande kvali� cerad analys på vilken man kan ta fram ställföreträdande enklare metoder. Det krävs även en geologisk un-dersökning av täkten som sådan så att man kan förutse en eventuell variation.

Ytterligare en utmaning är att bemästra skillnader mellan naturgrus och stenmjöl när det gäller hantering i täkt, transporter inom täkt och betongfabrik, effekter av olika fuktkvoter etc.

För framtiden och då speciellt för att re-ducera cementinnehållet är det väsentligt med ytterligare forskning på � nmaterialet och då speciellt � ller och dess kvalitet och för kvaliteten optimerad kronkurva.

REFERENSER:

Slutrapport; Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial. Kommer att publiceras som CBI-rapport 2012.

Bergmaterial som ballast i betong, CBI-rapport 1:2008

.

KORT & GOTTViktigast i artikeln för respektive yrkestyp

TILLVERKARE: Artikeln visar kort hur man klassificerar ballast för betongtillverkning.

BESTÄLLARE: Artikeln visar kort vad man skall kräva av en ballast för att den optimalt skall kunna användas vid betong-tillverkning

KONSTRUKTÖRER & ENTREPRENÖRER: Det är möjligt att kunna tillverka betong med helkrossad ballast.

Figur 2. Flytgränsspänning och plastisk viskositet för ursprunglig och anpassad gradering hos bruk med 0-2 mm stenmjöl från olika täkter. Flytgränsspänningen visar den kraft som behövs för att sätta massan i rörelse (sättmått) och den plastiska viskositeten visar segheten.

Figur 3. Resultat från betongexperiment där cement eratts med � ller. I det ena fallet bibehålles mängden vatten vilket ger ett högre vct medan i andra fallet så reduceras mängden vatten så att vct hålls konstant.Minskad vattenmängd fordrar mera superplasticerare.

BET0611_39-41_teknik2.indd 40 11-11-24 13.09.24

Let’s connect

Solbräckegatan 15442 45 KungälvSwedenTel +46 303 24 30 80E-mail [email protected]

Du hittar oss även i Norge:Pretec ASTlf +47 69 10 24 60

Ingjutningsgods till betongindustrin

Standardiseringsnytt

REVIDERING AV EN 206-1

Revideringsprocessen har nu tagit ytterligare ett steg mot det officiella remisstadiet. Före som-maren var ett utkast (”working draft”) ute på en ”för-remiss”. Under CEN/TC104/SC1-mötet den 29-30 juni diskuterades de inkomna kommen-tarer som ansågs mest betydelsefulla. Ett flertal svenska kommentarer hade skickats in -dock inga ”kontroversiella”. Under hösten har alla kommentarer behandlats av berörda arbetsgrup-per (TGs). På det kommande plenarmötet för CEN/TC104 den 24 november 2011 ska beslut fattas om och när standardförslaget är färdigt att skickas ut på officiell remiss (CEN Enquiry). Det mesta tyder på att remissen kommer att påbörjas strax efter kommande årsskifte och därmed kunna avslutas till sommaren 2012. Därefter blir nästa steg i processen att gå igenom alla inkomna kommentarer och sedan presentera ett utkast för omröstning (Formal Vote). Om allt löper på som planerat kommer det under 2013 att publiceras en reviderad version av EN 206-1. Den svenska standarden SS 137003 som behandlar tillämpning av EN 206-1 i Sverige kommer då att behöva revi-

deras för att matcha förändringarna i EN 206-1.

Bland de många nyheterna kan mycket kort nämnas att metoderna för utvärdering av överensstämmelse föreslås utökas med ett nytt alternativ, så kallad ”control charts” som är tänkt att bl.a underlätta produktionsstyrningen för tillverkaren. En annan nyhet är att självkompakte-rande betong inkluderas i och med att EN 206-9 blir fullt integrerad i den nya standarden. Även rekommendationer för användande av återvun-nen ballast (dvs krossad betong som ballast till ny betong) är medtagna. Vad gäller användande av tillsatsmaterial föreslås standarden nu efter flera års diskussioner att kompletteras med ett antal koncept, bland annat k-värdeskoncept för slagg.

UTFÖRANDESTANDARDEN

Inom kort kommer den nu översatta utföran-destandarden SS-EN 13670 att publiceras på svenska tillsammans med den framtagna svenska tillämpningsstandarden SS 137006. Arbetet har bedrivits av arbetsgruppen TK190/AG4.

BOKEN BETONGPROVNING ska komma ut i ny upplaga. Den kan troligtvis kunna publiceras

under vintern. TK 190 ska först fatta beslut per korrespondens om vilka standarder som slutligen ska ingå. Dialog pågår även mellan SIS och SIS Förlag inför publicering.

SÄKERHET VID LYFT AV BETONG-ELEMENT

Den europeiska rapporten CEN/TR 15728 kommer att publiceras som en SIS-rapport inom kort. TK 191 har efter att ha låtit utreda rapporten tagit fram ett svenskt förord med rekommendationer för hur rapporten bör tillämpas i Sverige. Detta berör främst valet av så kallat dynamiska faktorer, som även är förankrat hos Arbetsmiljöverket. Rapporten behandlar säkerhetsfrågor både vid fabrik och på byggarbetsplats, vilka utgör ett mycket viktigt område för branschen.

SS 137005

Det närmar sig publicering av en helt ny svensk standard med beteckningen SS 137005. Den be-handlar svensk tillämpning av prefab-standarden EN 13369 Common Rules. Efter remissen har den nu omarbetats och förväntas att kunna publiceras strax efter årsskiftet.

MARKUS PETERSON

STANDARDISERINGSEXPERT, BETONGFORUM

BET0611_39-41_teknik2.indd 41 11-11-24 13.09.27

Investera i framtiden - impregnera i tid.

Oavsett om det handlar om impregnering av broar, tunnlar, parkeringshus eller vattentorn: Som betongspecialist garanterar Sto ett varaktigt skydd av de flesta betongkonstruktioner. Vi kan erbjuda ett patenterat djupimpregne-ringsmedel som uppfyller villkoren enligt EN1504-2 och TK Bro.

Produkten hindrar nedbrytning orsakad av vatten- och kloridinträngning. Den förhindrar den kapillära vattenupptagningen och minskar därmed transporten av aggressiva ämnen och salter in till betongkonstruktionens inre delar. Mer om de ekonomiska och ekologiska fördelarna med gel-teknologi finns på vår hemsida.

Sto Scandinavia AB | tel. 020-37 71 00 | www.sto.se

BET0611_annons.indd 42 11-11-23 13.27.47

| HALLÅ DÄR |

Är du stolt över priset?Det är roligt att omvärlden sett att det gått bra. Internt har vi upplevt att det är en succé, men tycker väl att det gått många andra förbi.

Ni blev klara före tidplanen och lyckades komma under budget, hur gick det till?Beställaren hade en egen organisation som känt stort engagemang och som samarbetat nära med entreprenörerna. Fokus har varit på att lösa problem och vara överens om överskuggande mål och inte gräva ner sig i små snåriga kontraktsskyttegravar.

Du var betongexpert, vad var mest utmärkande på Citytunneln?Betongtekniskt sett var det inte extraordinärt. Vi hade i och för sig höga krav på både brand- och frostbeständighet, men framförallt var det kraven på planeringsnivån som var högre än normalt. Entreprenö-ren måste tänka efter noga och kolla med sina underentreprenörer att allt skulle klaffa. Vi hade krav på fullskaleprov och noggrann dokumen-tering, till exempel.

Nu är du betongexpert på Fehmarn Bält-förbindelsen, vad hän-der där?Vi blev färdiga med betongkraven den 1 december och de är ute på intern granskning nu. Sen ska de arbetas in i designkraven och upp-handlingsunderlagen, som ska vara färdiga sommaren 2012. Sen håller jag på med underlag till miljökonsekvensberedning och ansökningar till tyska myndigheter och arbetar med ramper och portalbyggnader till sänktunneln.

Vilken är din favoritbetong?Det vi kallar 100-årsbetong här i Danmark. Kanske man skulle kalla den 120-årsbetong. När man lyckas ge betongen lång livslängd, och samtidigt tillfredsställer arkitekter, det vill säga utan blåsor och kalkut-fällningar.

Hallå där!ULF JÖNSSON, BETONGEXPERT FEHMARN BÄLT

Målinriktad betongexpertis

Ulf Jönsson, betong-expert på Citytun-neln i Malmö som vunnit Stora Sam-hällsbyggarpriset.

NAMN:_____________________________________________

FÖRETAG:___________________________________________

ADRESS:____________________________________________

TELEFON:___________________________________________

MEJL:______________________________________________6 nr av Tidskriften BetongSkicka namn och adress till Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

TEXT: ROGER ANDERSSON

2

POSTTIDNING BReturadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

5

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA

FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar påstå att det inte finns någon annan som kan erbjuda så många produkter och system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap för den delen.

Kontakta oss därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen att så snabbt som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet.

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering. Impregnering. Membran. Förankring. Fogband. Brandskydd. Färgsystem.

5



Hotell PostGAMMALT MÖTER NYTT


Designat / Manligt och kvinnligtTeknik / På standardfronten nytt Mänskligt / Jazzig Catherina Fored

Rekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNVIDDAllt om BetonggalanVINNARNA OCH MINGLARNA






2


5




















2


5






5















2


5






5















2


5






5
















2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

POSTTIDNING B

Returadress: Tidskriften Betong,

Box 55684, 102 15 Stockholm

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00

[email protected], www.sika.se

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar

påstå att det inte finns någon annan som kan erbjuda så många

produkter och system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap

för den delen.

Kontakta oss därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen

att så snabbt som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet.

Allt som behövs för

ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering.

Impregnering. Membran. Förankring.

Fogband. Brandskydd. Färgsystem.

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



Be

ton

g







NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN


Hotell PostGAMMALT MÖTER NYTTHotell PostGAMMALT MÖTER NYTTHotell PostGAMMALT MÖTER NYTT

Designat / Manligt och kvinnligt

Teknik / På standardfronten nytt

Mänskligt / Jazzig Catherina Fored


SPÄNNANDESPÄNNVIDD

Allt om BetonggalanVINNARNA OCH

MINGLARNA Designat / Manligt och kvinnligt

Teknik / På standardfronten nytt

Mänskligt / Jazzig Catherina Fored




MINGLARNA


MINGLARNA

BET0511_1__omslag.indd 1

11-10-06 14.07.50

SPÄNNVIDDSPÄNNVIDDSPÄNNVIDDSPÄNNVIDDSPÄNNVIDD

Manligt och kvinnligtManligt och kvinnligtManligt och kvinnligtPå standardfronten nytt

På standardfronten nytt På standardfronten nytt Jazzig Catherina Fored

Jazzig Catherina Fored Jazzig Catherina Fored


/ 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA


Manligt och kvinnligtPå standardfronten nytt På standardfronten nytt På standardfronten nytt Jazzig Catherina Fored


















Hotell PostHotell PostHotell PostGAMMALT MÖTER NYTTGAMMALT MÖTER NYTTGAMMALT MÖTER NYTT

SPÄNNANDE

Designat / Designat / Designat / Manligt och kvinnligtManligt och kvinnligtManligt och kvinnligtTeknik / Teknik / Teknik / På standardfronten nytt

På standardfronten nytt På standardfronten nytt Mänskligt / Mänskligt / Mänskligt / Jazzig Catherina Fored


Rekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNVIDDSPÄNNVIDDSPÄNNVIDDSPÄNNVIDDSPÄNNVIDDAllt om Allt om Allt om

onggalanonggalanonggalanVINNARNA OCH VINNARNA OCH VINNARNA OCH MINGLARNAMINGLARNAMINGLARNA



www.betong.seFORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

www.betong.se

Hotell PostHotell PostHotell PostGAMMALT MÖTER NYTTGAMMALT MÖTER NYTTGAMMALT MÖTER NYTT

SPÄNNANDERekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNVIDDSPÄNNVIDDSPÄNNVIDDSPÄNNVIDDSPÄNNVIDDSPÄNNVIDDAllt om Allt om Allt om BetBetBetonggalanonggalanonggalanVINNARNA OCH VINNARNA OCH VINNARNA OCH MINGLARNAMINGLARNAMINGLARNA



SPÄNNANDE

Manligt och kvinnligtManligt och kvinnligtManligt och kvinnligt

På standardfronten nytt På standardfronten nytt På standardfronten nytt

Jazzig Catherina Fored Jazzig Catherina Fored Jazzig Catherina Fored

Rekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNVIDDSPÄNNVIDDSPÄNNVIDDSPÄNNVIDDSPÄNNVIDD

6 NUMMER595 kr!PRENUMERERA

på Tidskriften Betong!

BET0611_43_hello.indd 43 11-11-24 14.11.48

I BÖRJAN AV OKTOBER for ett knappt tjugotal entusiastiska resenärer omkring i en bergig del av Schweiz och besåg, kände på och gick runt i en mängd spännande byggnadsverk av betong. Våra guider, Fredric Benesch och Katarina Lundeberg, kunde berätta initierat om våra besöksob-jekt, och de hade också arrangerat möten med personer som arbetat med projekten och kunde beskriva teknik och idéer som styrt utformningen.

Vårt första resmål var i lantlig miljö, en lantbruksskola. Där utmärker sig en ny-byggd aula djärvt bland de traditionella skolbyggnaderna. Den kyrkliknande salen är helt i platsgjuten betong även invän-digt. Det var intressant att höra hur man planerat gjutordningen för att få detta att fungera (det � nns värmeisolering mellan väggskikten), och hur man provat ut pig-menteringen i en undanskymd källardel. Arkitekt är Valerio Olgiati, en av de vik-tigaste nu verksamma arkitekterna i om-rådet, som också är lärare och väl känd internationellt.

På smala slingriga vägar genom skog och i branta sluttningar for vi sedan till den lilla orten Vals. Vi kopplade av med bad i det berömda badhuset, ritat av en av regionens viktigaste arkitekter, Peter Zumthor. Att röra sig mellan de olika rummen i badhuset är en mycket speciell upplevelse av rums-lighet, ljus och ljud.

Sedan kunde vi beundra den nya bro som leder över en strid bergsbäck som de-lar byn. Bron är byggd av betong i samver-

kan med natursten. Brons sidostycken är bärande och består av betong som är in-klädd med stavar av en lokal stensort. Ste-narna har också en konstruktiv funktion i de valvformade sidostyckena.

Bron är konstruerad av Jürg Conzett, mottagare av Swedish Concrete Award 2009. Ett besök i konstruktions� rmans kontor där medarbetare med ritningar pre-senterade � era av de projekt vi besökte � ck oss att förstå � nesserna allt bättre.

Vi besökte ett par hus byggda med väg-gar i tjock, homogen lättklinkerbetong. Ytornas struktur blir både knottrig och porig. Enligt uppgift klarar byggnaderna de stränga schweiziska kraven på värme-hushållning. Klimatet där är minst lika bi-stert som i Sverige, vi � ck vara med om ett rejält snöfall.

Speciellt var det att se skolbyggnader med betong som ytskikt även invändigt. Vi besökte en mellanstadieskola och ett skolhem i en internatskola. Omväxlande rumsföljder och vackra utblickar bidrog till att lokalerna blev trivsamma. De släta

För oss som inte kunde följa med på Betong-föreningens studieresa till Schweiz i oktober kommer här en målande reserapport från Anita Stenler, som är ordförande i Rådet för Estetik och arrangör.TEXT OCH FOTO: ANITA STENLER

| BETONGFÖRENINGEN |

en bergig del av Schweiz och besåg, kände byggd aula djärvt bland de traditionella klädd med stavar av en lokal stensort. Ste-

I BÖRJAN AV OKTOBER for ett knappt tjugotal entusiastiska resenärer omkring i en bergig del av Schweiz och besåg, kände

Vårt första resmål var i lantlig miljö, en lantbruksskola. Där utmärker sig en ny-byggd aula djärvt bland de traditionella

kan med natursten. Brons sidostycken är bärande och består av betong som är in-klädd med stavar av en lokal stensort. Ste-

FOTSPÅRFOTSPÅREn resa i En resa i En resa i

FOTSPÅREn resa i

FOTSPÅRbetongens

FOTSPÅRbetongens

FOTSPÅRbetongens

BET0611_44-45_betongforening.indd 44 11-11-24 13.52.54

BETONG 6 | 2011 45

.

Bron i Vals ligger högt över vattnet som kan stiga ordentligt. Brons sidor som är klädda med traktens sten, bär konstsruktionen. Konstruktör: Jürg Conzett.

Studio Bardill i Scharanz är byggd i röd betong med rosettmönster. Den muromgärdade gården är delvis täckt. Arkitekt: Valerio Olgiati.

Auditoriet vid lantbruksskolan Plantahof i Landquart är ritad av arkitekt Valerio Olgiati och konstruktions� rman Conzett-BronziniGartmann.

Skolhus i Paspels. Arkitekt: Valerio Olgiati.

platsgjutna betongytorna kändes varma och behagliga.

Ett annat anmärkningsvärt drag är hur de moderna betonghusen uppförts mitt bland traditionella byggnader i de gamla alpbyarna. Formspråket kan ibland asso-ciera till sådana försvarstorn som sedan länge står i området, eller till tornformade lagerbyggnader som funnits ute på fälten. Kontrasten till de traditionella husen i sten och trä är stark, men skalan är likartad. Effekten är spännande och människorna i byarna har accepterat nyheterna – många gånger genom omröstningar i förväg.

Bland resans deltagare fanns material-experter, konstruktörer, marknadsförare, entreprenörer och arkitekter. Alla � ck nya kunskaper, intryck och inblickar i det schweiziska arbetssättet förutom de arki-tektoniska upplevelser som bara kan fås genom att röra sig i och runt ett byggnads-verk. Den fråga som ställdes vid avskedet var: vart ska nästa resa ska gå?

Bron i Vals ligger högt Bron i Vals ligger högt över vattnet som kan stiga ordentligt. Brons sidor som är klädda med traktens sten, bär konstsruktionen. Konstruktör: Jürg Conzett.

Auditoriet vid lantbruksskolan Auditoriet vid lantbruksskolan Plantahof i Landquart är ritad av arkitekt Valerio Olgiati och konstruktions� rman Conzett-

Bron i Vals ligger högt Bron i Vals ligger högt över vattnet som kan stiga över vattnet som kan stiga ordentligt. Brons sidor som ordentligt. Brons sidor som är klädda med traktens sten, är klädda med traktens sten, bär konstsruktionen. bär konstsruktionen. Konstruktör: Jürg Conzett.Konstruktör: Jürg Conzett.

Auditoriet vid lantbruksskolan Auditoriet vid lantbruksskolan Plantahof i Landquart är ritad av arkitekt Valerio Olgiati och konstruktions� rman Conzett-BronziniGartmann.

BET0611_44-45_betongforening.indd 45 11-11-24 13.52.09

46 Betong 6 | 2011

På studieresan besökte vi byggnads-verk med inriktning på intressant arkitek-tur och teknik. Det var betonghus, ritade av skickliga arkitekter och konstruktörer som Jürg Conzett, Gion A Caminda och Peter Zumthor med flera som alla på ett självklart sätt hörde hemma i de måleriska byarna i kantonen Graubündens vackra al-plandskap.

I Zernez såg vi Nationalparksmuseum av arkitekt Valerio Olgiati. Där ett mono-

litiskt byggnadssätt, material och arkitek-tur förenats på ett optimalt sätt. Ytterväg-garna ovan mark har gjutits i ett enda skal med isolerande betong, det vill säga i betong som blandats med foamglas, gra-nulerat skummat glas och expanderade lerkulor. Visuellt ser det ut som traditio-nell helgjuten exponerad, slät och vacker betong.

Den schweiziska arkitekten Patrick Glaumann har utvecklat tekniken med

isolerande, tillsammans med glas- och betongproducenter (Liapor), när han år 2003 byggde ett eget hus i Chur.

När jag arbetade med Turebergskyrkan undersökte jag möjligheterna att använda isolerande betong. Tiden var inte mogen och det blev en helgjuten tvåskalig betong-konstruktion. Jag hoppas att branschen ser de stora möjligheter som finns och att vi i Sverige får se spännande byggnader med enskiktsväggar av isolerande betong. .

På Betonggalan 2011 blev Helena tallius Myhrman utsedd till årets Betongarkitekt. i oktober var a en av dem som åkte med på den studieresa till schweiz som Betongfören-ingens råd för estetik anordnade och därifrån hon hämtar sin inspiration. TexT och bild: helena Tallius MyhrMan

| inspiration |

Isolerande betong á la Schweiz

BET0611_46_inspiration.indd 46 11-11-24 19.25.14

MARKNADSTORGET

NAMN:__________________________________________________

FÖRETAG:_______________________________________________

ADRESS:________________________________________________

TELEFON:________________________________________________

MEJL:__________________________________________________________SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B



TEKNIKMed tillsatsmaterial kan

betongen lagra mer energi

DESIGNAnn-Charlott Fornheds räv

lägger betongägg i Sumpan


5

MÄNSKLIGTSträngbetongs vd Charlotte

Bergman vill helst vara läkare

www.betong.se / SE FILMEN FRÅN 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA VÅRA EXPERTER

/EN KUNSKAPSBANK I VÄRLDSKLASS/ALLT BETONGSEKTORN BEHÖVER/ BETONGTV LIVE

CitytunnelMALMÖS NYA

ÖPPNAR VÄRLDEN

MAXXI I Rom ZAHA HADID

TÄNJER FORMERNA

20år fyller Vasamuseet

BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOM



CitytunnelMAL

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



NR 5/2010

20BETONG MÖTER MÄNNISKORNA



CitytunnelMAL

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA






CitytunnelMAL

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



Citytunnel




CitytunnelMAL

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



Citytunnel




CitytunnelMAL


XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09


5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN





Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering. Impregnering. Membran. Förankring. Fogband. Brandskydd. Färgsystem.

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



Be

ton

g







NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

Hotell PostGAMMALT MÖTER NYTTHotell PostGAMMALT MÖTER NYTTHotell PostGAMMALT MÖTER NYTT




Allt om BetonggalanVINNARNA OCH MINGLARNA



Rekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNVIDDRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgSPÄNNVIDDSPÄNNVIDD



BET0511_1__omslag.indd 1 11-10-06 14.07.50

PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

5/2010 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN










DESIGNDESIGNAnn-Charlott Fornheds räv Ann-Charlott Fornheds räv

lägger betongägg i Sumpanlägger betongägg i Sumpan





/EN KUNSKAPSBANK I VÄRLDSKLASS/A/A/ LLT BETONGSEKTORN BEHÖVER/ BETONGTV LIVE


CitytunnelÖPPNAR VÄRLDENÖPPNAR VÄRLDENCitytunnelÖPPNAR VÄRLDENCitytunnel

MAXXI I RomZAHA HADID

TÄNJER FORMERNA

20år fyllerVasamuseet


6 NUMMER595 kr!PRENUMERERA

på Tidskriften Betong!

BET0611_47_48_marknadstorg.indd 47 11-11-23 13.06.09

MARKNADSTORGET

Vattenfall Research & Development ABwww.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong

Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

040-947070 www.rolf-dickman.se

EgcoBox sparar energi!

EgcoBox minskarköldbryggan vid

balkonger och loftgångar

80, 100 & 120mm stenull

SynkoFlex - för täta gjutfogar

040-947070 www.rolf-dickman.se

SynkoFlex tätar gjutfogarutan svällning!

SynkoFlex tätar motvatten, saltvatten & radon

Fullständig svensk doku-mentation och provningar!

BET0611_47_48_marknadstorg.indd 48 11-11-23 12.50.08

Betong 6 | 2011 49

| anslagstavlan |

xxxxxxxx har ordet

| signerat |

HållbarHet ses ofta i tekniska termer och kan åstadkommas med tekniska åtgärder. Men nu dyker ett engelskt uttryck upp nästan överallt: Livable. Jag tolkar det som ett sökande efter en mera mänsklig dimension. På svenska översätts begreppet till beboelig, men kan också betyda dräglig, uthärdlig. Känns alltså inte så svårt att få till.

Livable pekar i en riktning. Hur vi planerar och bygger för att människan, som ett av dju-ren i vår natur, skall må bra. och då finns det faktiskt mått. Barnen. Vår gruvliga tids gula ka-nariefåglar. när bokstavsdiagnoserna ökar och när betygen sjunker, så stiger barnen arbetslösa ut i vuxenlivet. Det säger också något om samhällsbygget. Barnen varnar, ibland omed-vetet, för den utveckling som går åt fel håll. Dagispersonal, lärare, ungdomsmottagningar, polisen, personal vid arbetsförmedlingar med

flera är också känslospröt värda att känna in.Modernismens fokus har varit, och är, sna-

rare bilens behov. 30 procent av västerlandets städer hårdgörs för bilarna. Investeringen i förbifart Stockholm, och varför inte alla arenor som byggs, fattas med en självklarhet som kan-ske saknas när diskussionen gäller fritidsgårdar, dagis, skolor, barnteatrar och kulturskolor? I ett samhälle som vill vara Livable borde vi vara mera lyhörda för behoven hos barn och ung-domar. Mest hållbara blir det stadsbygge som ger friska barn. Förstärker deras engagemang i samhället och deras kärlek till naturen i vuxen ålder. tar tillvara och utvecklar deras kreativa förmåga.

Det slumrar många potentiella ericsson, Skype, tetraPak och Ikea i barnahuvuden. ett hälsosamt samhälle för barn är ett hälsosamt samhälle för alla. Där barn kan cykla, åka kollektivt eller

promenera säkert, där fungerar det också bra för kvinnor och män, för äldre, för utsatta.

Stadsplanering, hus-, landskaps- och inred-ningsarkitektur ger oss instrument att spela vik-tiga roller för att säkerställa en hållbart byggd miljö. Vacker, stimulerande och fungerande. om vi har rätt fokus. om vi inte lockas med i de tekniska dimensionerna och måttens enkla värld. De är ju egentligen självklara.

Livable är extra utmanande och intres-sant. Människan är en samhällsvarelse. Vi har behov av att bli sedda, att umgås med andra och betyda något för dem. Därför behöver vi mötesplatser på torg, gator och inomhus på kaféer och i restauranger. Det finns ett annat engelskt begrepp ”sociable”. Betydelsen är att vara förtjust i andras sällskap. Så ett hållbart samhälle är nog ”Livable for those who are sociable”.

skriv till tidskriften betong| Box 55 684 |102 15 Stockholm |[email protected]

4,0

Låt barnen mäta hållbarheten!UtvaLd person tycker tiLLCatherina Fored, FörbundsordFörande sveriges arkitekter

Jag arbetar på ett projekt om att utvärdera betongs miljöpåverkan. Den fakta jag har hittat antyder att utsläppen av ämnen/partiklar från betong i användningsfasen är väldigt begränsad. Min fråga är alltså om detta är riktigt och om det har gjorts någon forskning kring detta? Den betongsort som jag har valt att inrikta mig på är frostbeständig betong. användningsområde är en bro./Joakim

svar: Hej Joakim, det finns en hel del gjort rö-rande miljöpåverkande ämnen som lakas ur betong (tungmetaller, tillsatsmedel, radon, pH, mm). Det är framför allt vissa kemiska ämnen från tillsatsmedel och tungmetaller från cement som har undersökts. Du kan exempelvis kolla i Åse togerös doktorsavhandling (www.chalmers.se), tomas ekström avhandling från Lunds tekniska (www.lth.se), eller rapporter av euro-pean Federation of Concrete Admixtures Associations (www.efca.info/index.html). Även Stockholms stad har en Substansflödesanalys du kan läsa (www.stockholm.se). Sedan finns rapporter i ämnet från Selskapet for industriell og teknisk forskning (www.sintef.no). Inter-nationellt finns en hel del publicerat, om du söker på »concrete leaching« kan du hitta referenser./Oskar Esping

det betyget gav läsarna förra

numret i vår läsarenkät. Fem är det

högsta betyget. Vill du var med i

enkäten mejla [email protected].

Missa inte! Carina eDblaD, Färdig Betongs vd, som bloggar på betong.se denna må-nad. I januari är det Malin Löfsjögårds tur, riksdagsledamot och betongdoktor.

Läsarbrev: Har en synpunkt på artikeln ”tänka efter före” om partnering och industriellt byggande i förra numret. Det är väl industriellt byggande med betong som borde lyftas fram bättre. Man kunde till exempel tagit med nCC i Umeå som ett gott exempel på att bygga rationellt och industriellt med betong. Detta fick vi ju reda på under ett av föredragen på Betongbyggnadsdagen. /Mats

svar: Jag hörde det föredraget och håller med. Det ska vi ta upp i en kom-mande artikel./Roger Andersson, chefredaktör

Visste du att... Det koMMit en ny bok på norska om Betong. Den heter Betong- historie og historier och den berättar mycket riktigt betongens historia och kuriosa användningsområden, till exempel i båttillverkning. Kostar 485 norska kronor och beställs på www.tapirforlag.no

»Fråga Experten« på www.betong.se!

BET0611_49_anslagstavla.indd 49 11-11-24 14.05.33

50 BETONG 6 | 2011

1) Vilket är ditt favoritord? Möjligheter. Jag älskar möjligheter och har en stark framtidstro. Jag väljer alltid att se möjligheter när andra ser hinder.2) Vad skulle du helst förändra med dig själv?Min sovklocka. Jag behöver sova sju timmar varje natt. Det hade ju varit fantastiskt om man lyckats vara alert och pigg på färre sovtimmar! 3) Om du dog och blev pånytt-född, som vem eller vad skulle du återkomma? Jag hoppas att jag då skulle kom-ma tillbaka till mitt liv, min man och familj och till mina intressanta förtroendeuppdrag. Jag trivs!4) Vad är det roligaste en män-niska kan vara med om? Att gifta sig – bröllopskvällen med mycket god mat, vänner och fest är en fantastiskt rolig kväll i mitt liv!5) Vad måste betongsektorn förändra för att vara i fram-kant i samhällsbyggnadssek-torn om 20 år? Alla sektorer i det svenska närings-livet behöver vara innovativa och

förändringsbenägna så att vi står oss i den globala konkurrensen. Det gäller även betongsektorn. Jag tycker därför det är väldigt bra och intressant att se den utveckling som pågår kring nya, billiga och miljövänliga betongprodukter.6) Har du någon förebild, i så fall vem? Jag har många förebilder som jag inspireras av. Alla människor som vågar att gå före och utmana sig själv blir jag inspirerad av. 7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då? Absolut. Jag är en ständig tidsop-timist vilket alltid resulterar i att jag drar en vit lögn om min sena ankomst. 8) Vad tycker du mest om med ditt utseende? Mitt hår och mina ögon.9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden? Träffa kompisar och min man, träna på gym och promenera i naturen. För total avkoppling gillar jag att resa i Sverige och utomlands för att upptäcka

nya platser – gärna i fjällen.10) Vad tror du folk mest kom-mer ihåg dig för? Att jag som ung kryssade mig in i riksdagen 2006 och att jag som rekordung blev partiledare och näringsminister. Sedan brukar jag också gå under epitetet ”Den rödhåriga”, så det kommer folk också ihåg.11) Tycker du att du är lik nå-gon person, i så fall vilken? Svårt det där. Utseendemässigt är jag ganska lik Miranda i Sex & the City. Annars är jag nog lika envis, kreativ och enveten som Pippi Långstrump.12) Känner du dig obekväm någon gång? Jag är mörkrädd så jag är alltid ganska obekväm när man går själv i mörker, inte minst hemma i byn Maramö där det är becksvart om kvällarna. 13) Finns det något du önskar ogjort? Jag står för saker jag sagt och gjort och det är få saker jag ångrar. Möjligen att jag ibland släppte in

ett och annat mål i onödan under fotbollsmatcherna. 14) Vilken är den största utma-ningen för att få ett hållbart byggande i framtiden? Att människor vågar. Både byg-gentreprenörerna som utvecklar och bygger, konsumenterna som efterfrågar och köper och politi-kerna som lägger grundplåten till forskning, mål och byggriktlinjer. 15) Vilken byggnad eller kon-struktion beundrar du mest? Pyramiderna. Jag blev helt begeist-rad och fascinerad en dag för fem år sedan då jag beundrade dem i Egypten. 16) Vilken slogan lever du efter? Ingenting är omöjligt, en del saker tar bara lite längre tid.17) Vad gör dig lycklig? Kärleken till min man, mina vänner och min familj. De är det � naste och viktigaste jag har!18) När gråter du?Ofta. Av både glädje, sorg, trött-het och ilska. Jag har lätt till tårar och det är härligt.

Juristen Annie Lööf föddes som Johansson. När hon i riksdagsvalet 2006 blev inkryssad i riksda-gen genom personvalet blev hon Sveriges yngsta riksdagsledamot. Fem år senare är hon närings-minister. Och fortfarande rekordung.TEXT: ROGER ANDERSSON

.

| MÄNSKLIGT |

TEXT: ROGER ANDERSSON

Annies18 svar

NAMN: Annie Lööf.

JOBB: Partiledare för Center-partiet, Näringsminister.

ÅLDER: 28 år.

CIVILSTÅND: Gift med Carl-Johan.

BOR: I Värnamo och Stock-holm.

FAVORITBETONG: Betongen under min balkongmatta.

BET0611_50_manskligt.indd 50 11-11-24 13.46.46

Mapei AB - Tel. 08 525 090 80 - [email protected] - www.mapei.se

MAPEI-TEKNOLOGI FÖR FOGFRIA BETONGKONSTRUKTIONER

Mapei. Våra erfarenheter - dina lösningar

Mapecrete® System

Betong med mycket lågt totalkrymp. Reduktion eller eliminering av krympsprickor. Fogfria konstruktioner med stor täthet

och beständighet.

MINSK VITRYSSLAND - FOGFRITT GOLV MED BRUK AV MAPECRETE SYSTEM

BET0611_annons.indd 51 11-11-23 13.27.49

2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09




På Sika tillverkar vi vattenbaserade oljor som är enkla att hantera och som är skonsamma mot miljön. Välj mellan olika formoljor för olika typer av applikationer, allt för att få en jämnare, slätare, vackrare och mer uttrycksfull betongyta.



På Sika tillverkar vi vattenbaserade oljor som är enkla att hantera och som är skonsamma mot miljön. Välj mellan olika formoljor för olika typer av applikationer, allt för att få en jämnare, slätare, vackrare och mer uttrycksfull betongyta.

Be

ton

gDEN KREAT

IVA BYGG

TIDSKRIFT

EN 6/2011

6

BET0611_1__omslag.indd 1

Betong 6, 2011

Documents

Transcript of Betong 6, 2011