Tidningen Svensk Torv nr 1/2013

Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 1

Entreprenörerna som alltidhittar enlösning

Torvskörden regnade bort Sidan 3

Num

mer

1-2

013

Förenkla till-ståndsgivningen för torvbruk Sidan 9

Tidningen

2 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013

TidningenSvensk Torv ökar

Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i 6.500 exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare.

Ansv. utgivare Claes Rülker [email protected]

RedaktörIngrid Kyllerstedt [email protected]

RedaktionsrådAnn - Cathrin Eklund, Neova

Leif Olsson, Neova

Sidney Jämthagen, frilandsjournalist

Produktion och layoutKatarina Törnell,Balanserad Kommunikation

OmslagFoto: Gustav Kron

Läs mer på www.svensktorv.se

Svensk Torv Holländargatan 17111 60 Stockholmtfn 08 441 70 73

Branschföreningen Svensk Torv är en branschorganisation för torvproducenter och användare inom trädgård, strö och energi.

Medarbetare på Svenskt Torv

I din hand har du första num-ret av tidningen Svensk Torv 2013 som ges ut av Bransch-föreningen Svensk Torv.

Tidningen började utkomma under 2012 för att sprida in-formation om torvbranschen och vilka aktuella frågor vi arbetar med.

Responsen har varit positiv och många har hört av sig och efterfrågat vår tidning. Vi ökar nu upplagan och sidantalet på grund av intresset. Tidningen distribueras som en bilaga i tidningen Bioenergi fem gånger i år. Alla medlemsföre-tag får ett antal tidningar och den finns även på kansliet för att kunna skickas och delas

ut. Vill du ha ett eget exem-plar av tidningen, mejla till [email protected] så får du tidningen skickad direkt till dig - utan kostnad.

De viktigaste frågorna som Branschföreningen Svensk Torv driver just nu är torvens användning, tillståndsfrågan och torvens egenskaper som bränsle. En stor uppgift är att öka forskningen om torv och sprida kunskap om torvens mycket goda egenskaper vid samförbränning med bio-bränsle. Sverige har en enorm energiresurs i form av torv som vi endast använder en bråkdel av. Istället fortsät-ter Sverige importera fossila

bränslen trots att vi har ett inhemskt bränsle som tillväxer och förnyas. Vi anser att torv borde användas mer eftersom torv är klimatsmart långsamt förnybar biomassa med goda bränsleegenskaper. Men torv har även en stor internationell marknad inom trädgårdsod-lingen som Sverige inte heller tar tillvara.

Trevlig läsning!Claes Rülcker

Magnus Brandel är projektledare på Branschföreningen Svensk Torv med särskild ansvar för politik och samhällskontakter, både i Sverige och internationellt. Han är sakkunnig inom torv, och har stor erfarenhet av bioenergibranschen. Vill du ha infor-mation om torv eller om Svensk Torvs inställning i olika frågor, kontakta gärna Magnus. E-post: [email protected]

Ingrid Kyllerstedt är kommunikations- och medieansvarig på Branschföreningen Svensk Torv. Hon är redaktör för tidningen och hemsidan www.svensktorv och ansvarar för information och mediekontakter. Har du frågor eller tips, hör gärna av dig. E-post: [email protected]


Torvskörden regnade bortMålsättningen är att det årligen ska produceras fyra miljoner kubikmeter torv i Sverige. De senaste åren har den producerade volymen stannat vid cirka 3,5 miljoner kubikmeter per år.

Sett i ljuset av dessa siffror fram-står årets produktion på knappt två miljoner kubikmeter torv som ett misslyckande, och ett hårt slag för både entreprenörer, producenter och köpare.

Det som saknades denna sommar var en längre period med riktigt soligt och varmt väder. Utan sol och värme är det svårt, för att inte säga omöjligt, att hålla torvproduktionen uppe på en acceptabel nivå.

Läget i år förvärrades av att övriga torvländer i norra Europa hade ett liknande sommarväder som vi, vilket innebar att när vi summerade säsongen för Europa så saknades det 15 miljoner kubikmeter i produk-tionsledet.

För den svenska växttorven är läget problematiskt.

Den voluminösa harvtorven kräver torrt och fint väder under en längre period. I år har dessa förutsättningar saknats. Dock har det i år skördats blötare torv men rent ekonomiskt

Text: Leif OlssonFoto ovan: Suada Photo

är det inget att föredra. Detta slår hårdast på produkten strötorv. Den marknaden har tappat mer än hälften av volymen. Den högkvalitativa blocktorven – som man lägger på pall och lägger plast över – klarade sig bättre, men den har kostat mer att producera och framför allt har det varit mycket svårare att få in torven från fälten till fasta marken.

Räddningen för växtodlare i södra Europa blir import från Kanada och till viss del från Ryssland. Framför allt Kanade var årets skörd mycket lyckad. Även en ökad andel kokosfi-

ber importerades och blev därmed en del av lösningen.

Till viss del räddas landets energitorv-producenter av låga elpriser.

När elpriset är lågt kan de som eldar med biobränsle för att göra el dra ned på förbrukningen. Men dock kvarstår faktum att volymer saknas till kontrakt som finns.

Frågan är hur torvbranschen i framtiden ska kunna klara även regniga och blöta sommarmånader. Större torvarealer och bättre lager-hållning är förmodligen en del av svaret.

Leif Olsson

Torven i en egen klassI en skrivelse till Miljö- och jordbruksutskottet redogör Branschföreningen Svensk Torv för frågan om torvens klassificering i Sverige, Finland och EU.

Torv borde klassificeras som ”torv” och som ett ”långsamt förnybart biomassabränsle”, hävdas i skrivelsen. Stöd för denna klassificering finns också bland annat i den officiella svenska energistatistiken där den berörda kategorin anges som ”Biobränsle, torv m. fl”. Att placera torv i en egen kategori överensstämmer även med Torvutredningen och Finlands agerande i samband med IPCC:s möte 2006, enligt skrivelsen.


Text: Claes RülckerFoto: Neova

Att söka tillstånd till torvtäkt i Sverige är en krånglig procedur. I genomsnitt tar det tre år innan beslut på en ansökan tas och ett tillstånd till täkt beviljas bara i ungefär i hälften av fallen. Kostnaden för en ansökan ligger i genomsnitt på en halv miljon kr, oavsett om ett tillstånd ges eller inte.

Detta gör att det bara är större före-tag som kan ha råd att satsa pengar på att eventuellt kunna få ett tillstånd till torvtäkt, risken finns ju att en halv miljon kronor är bortkastade.

En täktansökan ska göras hos länsstyrelsen i aktuellt län. Varje år lämnas in ungefär 10 till 15 ansök-ningar om torvtäkt runt om i Sverige. Vi i branschen kan konstatera att kompetensen i dessa frågor är skif-tande hos handläggarna vid de olika länsstyrelserna. Vissa handläggare arbetar både effektivt och kompetent varvid osäkerheten om det är möjligt att få ett tillstånd minskar och hand-läggningstiden blir avsevärt snabbare. Hos andra länsstyrelser går det lång-sammare och de har en onödigt lång handläggningstid, det finns exempel på att det tagit upp till ett år innan ärendet ens öppnats.

Vad blir då konsekvenserna av denna ineffektiva hantering av torvtäktsan-sökningar? Förutom att det är mycket kostsamt att ansöka, att handlägg-ningstiden är orimligt lång och träffsäkerheten att få ett tillstånd låg så är handläggningsproblemet även negativt ur ett samhällsperspektiv ef-tersom glesbygden går miste om både arbetstillfällen och nya företag.

Det finns 6,2 miljoner hektar torvmark i Sverige av denna är 1,7 miljoner hektar dikad och påverkad så att torven mer eller mindre står och läcker koldioxid. I regeringens miljömål ska delar av dessa marker restaureras. Varför inte också samti-digt utnyttja torven dels till odlings-substrat och dels till energi och i motsvarande grad minska behovet av importerade fossila bränslen.

Ett ökat användande av vår inhemska energikälla torv skulle också skapa många arbetstillfällen inom torv-näringen som helhet. Efter täkt kan

Förenkla tillstånds- givningen för torvbruk

”Inte ensexperter kanenas om vadsom menas.”

marken omvandlas till ett åter fung-erande ekosystem som binder in kol istället för läcka koldioxid. Marken kan göras antingen till en våtmark eller till skogsmark då träd binder in kol snabbare.

Vi hade mycket mer öppna grunda våtmarker i Sverige innan jordbruket dikade ut och omvandlade dem till åker så helt främmande är inte denna tanke heller att skapa miljöer istället för att bara spara det som råkar fin-nas just idag.

Ytterligare en orsak till att torven inte utnyttjas bättre är obegripliga och osammanhängande miljöaspekter samt en sammanblandning av begrep-pen från klimatsynpunkt vilket har satt torven i skamvrån. Lagar som formulerats så inte ens experter kan enas om vad som menas och miljömål som avseende våtmarker blir ännu mer förvillande. Orörda torvmarker har höga naturvärden, påverkade torvmarker har också höga natur-värden och dessutom ibland höga kulturvärden. Det stod i en skrift från ett statligt verk att rester av häs-sjevirke är exempel på mycket höga kulturvärden. Man måste ha levt hela livet på Stockholms trottoarer för att kunna formulera ett sådant påstå-ende.

Så länge vi importerar fossila bränslen som kol och olja borde vi utnyttja torv som fortsatt tillväxer och förnyar sig. Idag används endast en bråkdel av denna resurs. Torven finns lokalt och i hela Sverige. Istäl-let för att myndigheterna lägger ner tid på att krångla till och fördyra tillståndsgivningen borde de istället ge riktlinjer och förslag till var vi bäst kan utnyttja torven och skapa öppna våtmarker. Rätt hanterad kan torven bli Sveriges mest klimatsmarta råvara.


- Det skulle kännas tryggare om politiker och beslutsfat-tare kunde presentera de spelregler som ska komma att gälla på längre sikt.

Det säger bröderna Peter och Kalle Sundin som äger företaget Sundins Entreprenad i Hedesunda söder om Gävle.

Cirka hälften av företagets intäkter kommer ett normalt år från torvverksamheten.

- Men 2012 var inget normalt år. Sommaren saknade längre perioder med soligt och varmt väder. För oss som sysslar med torvverksamhet är det förödande för ekono-min. Vi ser 2012 om ett förlorat år.

Bröderna Sundin vill – och måste – se ljust på framti-den:

- Vi äger ett entreprenadföretag där torvverksamheten är en basverksamhet. När det gäller övrig verksam-het i företaget som till exempel plogning, sandning och maskintjänster är det mesta upp till oss och vår förmåga. När det gäller torvverksamheten så styr politiska beslut – och vädret - det mesta.

Vädret har bröderna Sundin och andra i branschen svårt att göra något åt.

- När det gäller politiker och beslutsfattare kan vi bara informera och argumentera. Vårt öde ligger i andras hän-der vilket inte känns bra när man eftersträvar långsiktiga regler och förordningar att förhålla sig till och planera företagandet efter.

Uppskattad aktörSundins entreprenad i Hedesunda sysselsätter sex per-soner året runt och där utöver cirka 20 personer under sommarhalvåret. Därmed är företaget en viktig och uppskattad aktör i bygdens näringsliv.

- Kommande torvsäsong kan vi bara hoppas att vädret blir bättre. Samma förhoppningar har vi när det gäller de politiska besluten vilka styr hela vår verksamhet.

Företaget Sundins Entreprenad startade år 1989. Bolaget ägs och drivs till 50 procent vardera av bröderna Kalle och Peter Sundin.

Företaget har rykte om sig att ha en seriös attityd med

bra ordning och reda och en väl fungerande maskinpark. Företaget är även känt för att utföra uppdragen enligt kundens önskemål och på utsatt tid.

Sundins verksamhet består av maskinentreprenad och åkeri. Arbetsområdet maskinentreprenad avser torv-brytning på uppdrag av Neova och maskinarbeten på uppdrag av Econova Energy, vilket utförs på deras två anläggningar i Gävleområdet.

I arbetsområde åkeri är Sundins medlem i MaserFrakt-Fraktcentralen och utför fraktuppdrag med inriktning mot anläggningsbranschen, samt snöplogning och sand-ning vintertid.

Olika samarbetspartnersBland Sundins kunder kan nämnas Neova som är ett av Skandinaviens ledande bioenergiföretag och som ingår i den finländska Vapogruppen - världens största torvpro-ducent. Sundins har haft kontrakt på denna torvbrytning sedan 1989 med dåvarande Mebio, sedermera Råsjö Torv som numera blivit Neova.

Econova som är en av landets ledande aktörer inom biobränslehandel och återvinning av bi- och restproduk-ter från skogsindustri, energiproducenter och samhälle. Genom miljövänliga metoder förädlar Sundins deras ma-terial till torra biobränslen med höga värmevärden och tar fram material för deponitäckning eller jordkomponenter. Sundins har samarbetat med Econova sedan 2002.

- MaserFrakt-Fraktcentralen blev vi medlemmar i under sommaren 2007, och har sedan dess en lastbil för anläggnings-arbeten samt snöröjning och sandning, säger Peter Sundin.

Text och foto: Sidney Jämthagen

- Fjolåret ser vi som ett förlorat år

Bröderna Sundins Entreprenad

Bröderna Sundins Entreprenad AB

Ort: Hedesunda

Ägare: Peter & Kalle Sundin

Verksamhet: Torvbrytning & entrepre-nadverksamhet

Antal anställda: 6 årsanställda & ytterligare 17-18 sommartid

Information: www.brsundin.se

Pelle och Kalle Sundin


Text: Sidney Jämthagen Foto: Hans RunessonFoto gruppbild: VTS Maskin och Ryd Torv AB

Det är med bra idéer som med svamp; där man hittar en finns det ofta flera.

Huruvida det finns gott om svamp i skogarna runt Gislaved i Småland vet jag inte, men det borde det finnas.

Där verkar nämligen torvbranschen-treprenörerna Egon Jensen, Bent Jensen, Kent Jensen och Stellan Bart-holdsson – en kvartett full av uppfin-ningsrikedom, kreativitet och idéer.

Det var för snart trettio år sedan som Egon och Bent inledde sin karriär inom torvbranschen. Egon hade ett byggföretag men i början på 1980-ta-let var byggprojekten få.

Egon fick se sig om efter något annat att livnära sig på. Han var utbildad grävmaskinist så valet föll på att börja bryta torv.

Det var då han träffade Stellan Bart-holdsson och 1994 startade de till-sammans med Bent och Kent Jensen entreprenadföretaget VTS Maskin.

Året efter startade kvartetten egen torvbrytning på en intilliggande mosse och i samband med det starta-des företaget Ryd Torv AB.

Då, precis som idag, är det Ryd

Torv AB som står för torvtäkten och VTS Maskin som utför arbetet med att bryta torv.

Torvtäkten omfattar cirka 70 hek-tar och företaget producerar cirka 50 000 kubikmeter blocktorv om året. Cirka 90 procent av torven går på export till främst Belgien och Norge.

Torven bryts i blockform och leve-

Entreprenörerna som alltid hittar en lösning

VTS Maskin och Ryd Torv AB

På bilden: Stellan Bartholdsson, Bertn Jensen, kent Jen-sen, Egon Jensen


reras till professionella odlare med växthus.

Att bryta torv på ett vägvinnande sätt handlar mycket om att kunna ta sig fram på våta marker med dålig bärighet.

Det är då VTS Maskins idérikedom och kreativitet kommer väl till pass. I torvbranschen talas det med respekt om företagets specialtillverkade ma-skinpark som tar sig fram på vatten. Ja, nästan i alla fall.

Klarar våtmarksjobbenVTS Maskins specialisering är våt-marksjobb. Både som entreprenör och tillverkare av maskiner som kla-rar det jobbet. Där andra får problem tar sig VTS Maskin sig fram. Gräver, staplar och kör in.

Andra torvproducenter hör av sig. De vill att grabbarna på VTS bygger om deras maskiner, modifierar eller helt enkelt bygger nytt. Det ger arbete under vinterhalvåret.

En del människor ser ett stort värde i att känna igen en sorgmantel under skogspromenaden. Andra anser det oerhört viktigt att känna till när

freden i Brömsebro ägde rum. Grab-barna på VTS Maskin kan motorer.

Inget problem får dem på fall. Red-skap måste uppfinnas och standard-maskinerna måste modifieras för att klara ett marktryck på mindre än ett ton per kvadratmeter våtmark.

Under många år ägnade sig Stellan, Kent och Bent åt traktorpulling. Trion tog bland annat hem åtta SM-guld.

Efter ett kortare uppehåll tog Stellan och Kent för tre år sedan upp den verksamheten igen. Grabbarna hade nya idéer de ville testa, så de byggde en

traktor i klassen 2 500 kilo, men den här gången handlade det mer om en satsning i ”budgetklassen”.

Prioritet ett har alltid arbetet att skruva ihop olika hemmabyggen som klarar av att betvinga mossen.

Sjömannen ber inte om medvind; han lär sig segla.

VTS Maskin ser inte problemen; de hittar lösningarna.

Fotnot: Freden i Brömsebro ägde rum 1645 och sorgmanteln är en vacker fjäril.

VTS Maskin AB

Ort: Anderstorp

Ägare: Bent Jensen, Kent Jensen, Stellan Bartholdsson & Egon Jensen

Verksamhet: Torvbrytning åt Ryd Torv, entreprenad våtmarksarbeten, chaufför i egen regi samt mekanisk verkstad

Omsättning: 5 489 339 (2011/ 2012)

Antal anställda: Sex varav en på deltid.

Kontakt: [email protected]

Stellan Bartholdsson

”Sjömannen ber inte om medvind; han lär sig segla.”


Text och foto: Ingrid Kyllerstedt

Från STPF, Svenska Torvproducentföreningen, till Branschföreningen Svensk Torv. Namnbytet var ett av besluten som klubbades på det extra årsmöte.

- Svensk Torv täcker på ett bättre sätt in hela vårt verk-samhetsfält, säger Claes Rülcker, vd.

- Vår område omfattar allt från forskningsstiftelsen Torv-forsk till branschintressen för torv i olika sammanhang. Det nya namnet visar också att vi har våra särintressen att bevaka, utveckla och verka för.Det extra årsmötet ägde rum samtidigt med höstmötet. Ett av besluten var att verksamheterna i kampanjen

Svensk Torv och STPF ska integreras i STPF:s ordinarie verksamhet, och att STPF i samband med detta byter namn till Branschföreningen Svensk Torv. Beslutet om att byta namn togs på ordinarie årsmöte tidigare samma år, den 21 mars, då ett stadgeändringsförslag presenterades. De två årsmötena innebär att namnet från den 1 januari 2013 är Branschföreningen Svensk Torv, med kortformen Svensk Torv.

På det extra årsmötet antogs även budgeten och medlems- och kampanjavgifter för 2013. Småländska Torv godkändes också som ny medlem och hälsades välkommen in i föreningen.

Höstmöte med rekord-många deltagare

Årsmöte med namnbyte

Det traditionella höstmötet arrangerades i samband med det extra årsmötet i november på Kolmårdens Vildmarkshotell. Rekord-många deltog och det nya greppet att förlägga det samtidigt med Svebios bioenergikonferens upp-skattades.

Att anordna höstmötet och det extra årsmötet på Kol-mårdens Vildmarkshotell samtidigt som den årliga

konferensen Svebios Bio-energidagar visade sig vara ett lyckat grepp. Denna välbesökta mötesplats för bioenergibranschen i Sverige gav synergieffekter bland annat i form av att skapa nya kontakter och gå på olika seminarier.

Styrelsen fick i uppdrag att upprepa detta till nästa höstmöte.Under de två intensiva konferensdagarna fick del-tagarna information om

tillståndsprövningar och projektet flermålsanalys och en uppdatering i vad som händer vad gäller emissionsfaktorer och inom EU.

Ett annat ämne var läns-styrelsernas handläggnings-tider som länge varit och är ännu ett stort problem för medlemsföretagen i Branschföreningen Svensk Torv. Thomas Merlöv, från Scanpeat, visade en film där han intervjuar landshöv-dingen i Kronobergs län, Kristina Alsér, om hur hon ser på detta.

Filmen* visar att Kristina Alsér är engagerad i arbetet med att korta handlägg-ningstiderna för täkttill-stånden. Samtidigt betonar hon att underlagen för ansökningarna måste vara så kompletta och bra som

möjligt för att situatio-nen ska kunna förbättras. Kristina Alsér konstaterar att det bland annat handlar om handläggarnas bemö-tande, attityd, inställning och mod.

Elcertifieringssystemetsförändringar och pågående projekt inom TorvForsk var andra ämnen.Lars Lundin, professor vid SLU, redovisade den internationella kongres-sen Peatlands in Balance i Stockholm. Den finansie-rades av Svensk Torv och Torvforsk.

Nya användningsområden för torv samt en diskussion om hållbart torvbruk hann höstmötets deltagare också med.

*) Filmen med Kristina Alsér finns att se på www.svensktorv.se under pressrum/nyhetsarkiv/2012-11-15

Text: Ingrid Kyllerstedt

På bilden: Höstmötets delta-gare samlade på balkongen intill konferensrummet på vildmarks-hotellet i Kolmården.


Text: Ingrid KyllerstedtFoto: Hasselfors Garden

Ny fabrik fascineradeHasselfors Garden har byggt en ny la-gerlokal och fabrik i Örebro och bjöd på en välbesökt invigningsfest med visning av anläggningen. Bygget har gått rekordsnabbt, 18 månader från styrelsens beslut till invigningen.

Morten Werner, vd vid Hasselfors garden, konstaterade mycket nöjt att kapaciteten har ökat rejält i och med satsningen.

- Vi har växlat från en Folka till en Ferrari, sade han och berättade att produktionen höjts, från 500 säckar per timme på en linje till 2 500 säckar per timme på två linjer.

Säckarna är packade med olika sorters torv för trädgårdsändamål. Ett högspecialiserat datasystem styr vilken sorts torv de ska innehålla och de flesta moment sköts maskinellt. Morten Werner berömde i sitt in-

vigningstal personalens insatser och byggledningen som fört projektet i hamn på så kort tid.

Kekkilä och Hasselfors Garden fusionerades genom ett företagsköp år 2000. Kekkilä Groups vd och kon-cernchef, Petri Alava, invigde officiellt fabriken genom att tillsammans med Morten Werner plantera äppleträdet Ingrid Marie i Hasselfors Gardens torvjord.

Därefter intog trädgårdsexper-ten Bo Rappne, vd för Ulriksdals Slottsträdgård, scenen och lovordade mulljord.

- Man odlar jord och därur växer växter. Det gäller att få upp mullhal-ten när man odlar och oftast måste det översta marklagret ersättas i trädgården. Det är till 99 procent jordens förtjänst om man lyckas med sin odling därför ska man hellre satsa

på bra jord och en billig växt än tvärtom.

- Den bästa jorden är U-jord, sade han och fick applåder av publiken i lokalen där denna jord tillverkas.

Efter ytterligare några tal, mingel och tilltugg vidtog en rundvandring i den nya fabriken där de första säckarna rullade på de två linjerna för att sedan fylla den än så länge tomma lagerlokalen.

Årsmöte med namnbyteBo Rappne lovor-dade torvjordens betydelse för en lyckad trädgårds-odling.


När jag i februari besökte Pak Thale i Thailand, som ligger ca tio mil sö-der om Bangkok utefter kusten, fick jag se två olika skedsnäppor.

Denna lilla vadare häckar inom ett begränsat område i östra Sibirien och tillhör en egen kategori av snäppor. Den skiljer sig från andra snäppor genom att den har en näbb som är skedformad istället för spetsig som andra vadare har.

Den söker även sin föda på ett ovan-ligt sätt. I stället för att picka i sig födan för skedsnäppan i stället näb-ben från höger till vänster i vattnet för att på detta sätt kunna sila fram småkryp och annat ätbart. Skedsnäp-pan är extremt sällsynt och befinner sig farligt nära utrotning. Orsaken är bland annat att den ställer mycket stora krav på häckningsområden, och att många rast- och övervint-ringslokaler i bland annat Kina och Sydkorea förstörs genom en allt hårdare exploatering av våtmarker. Misslyckade häckningar gör också

att populationen blir allt äldre och därmed sårbarare. Just nu pågår ett projekt som syftar till att säkra överlevnaden hos kläckta skedsnäp-por i Sibirien.

Det var därför en väldigt speciell upplevelse att i Thailand kunna få se denna mycket sällsynta vadare. Det som gör det särskilt märkligt är att den uppehåller sig i ett mycket kraftigt exploaterat område i Pak Thale med saliner för utvinning av salt. I dessa saliner såg jag också enorma mängder andra vadare så-som dammsnäppor och styltlöpare, liksom svenska vadararter som myr-snäppa, rödspov och storspov.

Denna miljö i Pak Thale har stora likheter med torvbruket. Även om miljön är hårt exploaterad kan den åstadkomma högkvalitativa ekosys-temtjänster så att en liten, mycket sällsynt fågelart, som i dag står på gränsen till utrotning, kan finna en optimal plats för att övervintra inför

återflyttningen till häckningsområdet. Ett liknande område med saliner

för saltproduktion av mycket stort värde är Rudong Mudflats nära Shanghai i Kina. En paradoxal slutsats av detta är att dessa skapade biotoper kan bli alltmer betydelse-fulla då naturliga rast- och över-vintringsområden successivt förstörs jorden runt. I detta sammanhang kan torvbruket med sina liknande förutsättningar ses som en ekosys-temresurs med stora utvecklingsmöj-ligheter.

Text och foto: Magnus Brandelprojektledare Svensk Torv och ornitolog

KröniKa

Anlagda våtmarker kan vara viktiga för hotade arter

På bilden: Den mycket sällsynta skedsnäppan som häckar i norra Ryssland, här i vinterskrud. I förgrunden en myrsnäppa.


Noterat...

Svensk Torvs medlemmarBMR ProdukterProducerar och förädlar växttorv, torvströ, torvblock och torvmix. www.bmrprodukter.se

E.ON Värme Sverige ABProducerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. www.eon.se

Econova GardenJordproducent och leverantör av trädgårds-produkter på den skandinaviska marknaden. www.econova.se/garden

Garden Products ABSäljer torvblock. www.gardenproducts.se

Gällivare Energi ABBedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. www.gallivareenergi.se

Hasselfors GardenTrädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. www.hasselforsgarden.se

Holmen Energi ABHar ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. www.holmen.com

Härjedalens Miljöbränsle ABLevererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. www.hmab.se

Hörle Torv ABTillverkar och säljer torvströ och torvmull.

Jämtkraft ABPoducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. www.jamtkraft.se

Killebergs Torvindustri ABProducerar och säljer torv för trädgårds-odling.

Kommunbränsle i Ådalen ABProducerar och säljer torv och andra bio-bränslen.

Krontorp ABPå Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jord-bruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. www.krontorp.se

MellanskogÄr en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. www.mellanskog.se

Mullmäster ABBedriver brytning och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordför-bättring och växtodling. www.stallvital.se

NeovaErbjuder produkterna pellets, torv samt olika värmelösningar. www.neova.se

Ryd Torv ABBedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbe-tet med att bryta torven.

Råsa Torv ABBedriver brytning och försäljning av torvpro-dukter.

Rölunda Produkter ABBedriver tillverkning av jordförbättringar samt handel och tillverkning av trädgårdspro-dukter. www.rolunda.se

SCA Energy AB NorrbränslenProducerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. www.sca.com

ScanPeat ABArbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). www.scanpeat.com

Skellefteå Kraft ABHar egna produktionsanläggningar för vind-kraft, vattenkraft, värme och bioenergi. www.skekraft.se

Småländska Torv ABArbetar med energitorvutvinning och torvpro-dukter.

Svenarums Torvprodukter ABBedriver bearbetning och tillverkning av torv-produkter. www.svenarumstorvprodukter.se

Sävne Torv ABBedriver torvbrytning och säljer torv till stall-strö, jordförbättring och för uppvärmning. www.savne-torv.se

Södra Skogsenergi ABProducerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobräns-len. www.sodra.se

Södra Åshults Torv ABFramställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer och inomhusplanteringar. www.sodraarhultstorv.se

Söftesmåla Naturtorv AB

Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordför-bättringsmedel. Kontakt: [email protected]

Torvfabrikanternas Centralförening (TFC)En föreningen med syfte att främja medlem-marnas gemensamma ekonomiska intressen.

Ulvö Torv ABProducerar och säljer torvströ och torvmull. Kontakt: [email protected]

Umeå Energi ABLevererar förnybar el, miljöanpassad fjärr-värme och fjärrkyla samt bredband. www.umeaenergi.se

Ann-Cathrin Eklund - Neova

Ann-Cathrin Eklund har tillträtt tjänsten som kommunikationschef på bionenergiföretaget Neova. Hon är ansvarig för extern och intern kommunikation samt varumärkesfrågor och arbetar övergripande på företagsnivå och med de olika produktområdena Torv, Värme och Pellets.

Stefan Östlund - Hasselfors GardenStefan Östlund har tillträtt tjänsten som chef för torvproduktionen vid Hasselfors Garden. Närmast kom-mer han från en liknande befatt-ning på Neova. Stefan Östlund är också ordförande i Branschfören-ingen Svensk Torvs styrelse.


Torv spelar en viktig roll i Sveriges framtida energisystem

Torv och torvmarkers betydelse ur såväl ett nationellt som ett globalt perspektiv har under senare år mer och mer uppmärksammats – torvmark har en stor bety-delse för klimatet – den kol som finns lagrad i torvmark medför om den frigörs en ytterligare förhöjning av jordens medeltemperatur.

Sverige är ett torvrikt land – ca 25 procent av landarealen är täkt av torv. Sverige tillhör de länder i världen som har mest opåverkad torvmark – ca en tredjedel av torvmarken i EU finns i Sverige. Vi har därför som land ett ansvar för att förvalta torv och torvmark på ett långsiktigt klokt sätt. Produktion av torv har också en lång tradition i Sverige.

Vill du vara med?

Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och har som syfte att informera om torv

och den roll torv fyller i ett hållbart energisystem.

För mer information om medlemsskap kontakta [email protected]

www.svensktorv.se

Tidningen Svensk Torv nr 1/2013

Documents

Transcript of Tidningen Svensk Torv nr 1/2013