FÖR ETT LIV I HÄLSA NUMMER 3 2014

hantera HormonernaSå kan du påverka klimakteriebesvären

TEMA :Motivation genom spel

och lek

LÅT HUDEN LÄKA– ärrbildning tar tid

Solskydd

Välj rätt sort för dig

2.0

Zoviduo® (aciklovir och hydrokortison) kräm, är ett receptfritt läkemedel.Zoviduo används för att behandla tidiga tecken och symtom på återkommande munsår (herpes labialis) på läppar och i ansikte, i syfte att minska uppkomsten av munsår som kan bilda sår. Särskild försiktighet skall iakttas för att undvika kontakt med ögat. Använd inte tillsammans med ocklusionsförband så som plåster eller speciella munsårsplåster. Långvarig behandling skall undvikas. Behandla inte under en period längre än 5 dagar.För mer information se www.fass.se. Läs bipacksedeln noga före användning. GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S, Nykær 68, 2605 Brøndby, Danmark. Zoviduo är ett varumärke som tillhör GlaxoSmithKline-koncernen. Maj 2014

N

YHET

ETT GENOMBROTT I BEHANDLINGEN

A V M U N S Å R

FRÅGA EFTER ZOVIDUO®

PÅ APOTEKET.

www.zoviduo.se

En duo-e� ekt med många fördelar:

Stoppar viruset och hjälper till att förhindra att munsår utvecklas till blåsor

Om en blåsor utvecklas, hjälper Zoviduo® till att förkorta läkningstiden

Rekommenderas till vuxna samt barn över 12 års ålder CHSE

/CHZ

OD/

0022

/14

Zoviduo_Pharmacy_Ad_SE.indd 1 20.05.14 17:05

nummer 3 2014 | | 3

kropp och skönhet 20 Solskydd 22 Ärrvävnad 26 Klimakteriet

28 Forskning: SpindeltrådSpindeltråd skulle kanske kunna lösa en rad medicinska problem, därför försöker forskare skapa konstgjord spindeltråd.

På Apoteket 32 På hyllan 33 Prenumeration på mediciner34 SOS Barnbyar i Ukraina37 Experten 39 Kundklubben

22 Minimera ÄrretÄrr är hudens minne av ett sår. Ärrbildning är en komplicerad process, det kan ta ett år för huden att läka ordentligt.

3/2014

6 NoteratVar fjärde fästing bär på borreliabakterier. Svenskarnas utgifter för motion och hälsa är cirka 50 miljarder kronor. Det person-liga hälsokontot Hälsa för mig är försenat. WHO uppger att över 200 miljoner kvinnor som inte vill bli gravida inte använder preventivmedel. Många av dem som ringer till Preventell, en hjälplinje för personer med problematisk sexualitet, tackar ja till behandling efter samtal.

summerat 8 Fokus på socker 9 Träning i sommar

10 Tema: Spel och motivationMetoder från lek och spel stimulerar till långsiktig motivation. Därför används de nu inom rehabilitering eller för andra hälsosyften. Glädje, tävlingsinstinkt och att kunna dela resultat med andra är viktiga delar.

INNEHÅLL

20

28

7

Äntligen har det slutat klia

För alla typer av torr irriterad hud med klåda, finns nu XeraCalm A.D. En lipidåteruppbyggande serie med aktiva ingredienser för hygien och återfuktning, som består av följande unika ingredienser:- I-modulia® resultatet av 12 års vetenskaplig forskning, minskar klåda* och rodnad.- CER-OMEGA lipider som vårdar och stärker hud-barriären.- Avène thermalvatten med lugnande och anti-irriterande egenskaperTillhör generationen av krämer utvecklad inom ”steril kos-metik”: Innehåller inte parfym eller parabener. XeraCalm A.D.-serien innehåller aktiva ingredienser utvalda för sin effektivitet. En säker produkt som gör att huden blir lugnad och återfår sin komfort och mjukhet. För späd-barn, barn och vuxna. Säljs på apotek.

I-modulia®

AKTIV INNOVATION12 års forskning

Känslan av klåda: -97%*Huden har fått näring: 100 %***Orsakad av hudtorrhet. Kliniska resultat från 32 personer i åldern 7 månader till 9 år, med lätt till medelsvår atopisk dermatit.**Procentandel upplevd effekt efter en månads applicering.

Avène marknadsförs i Sverige av Dermarome AB • 08-14 18 11 • Rosenlundsgatan 50 • 118 63 STOCKHOLMBesök oss på www.eau-thermale-avene.se, Facebook.com/se.avene C

réat

ion

SYM

BIO

SE -

Phot

o :

Bild

eber

g/Ph

oton

onst

op

nummer 3 2014 | | 5

VÄLKOMMEN

Tidningen kommer ut fem gånger om året och finns gratis på alla Apoteket AB:s apotek. Nästa nummer kommer den 29 augusti 2014.

POSTADRESSTidningen ApoteketApoteket AB Box 3001 169 03 Solna

E-POSTtidningen.apoteket@apoteket.se

TELEFON010 - 447 50 00

WEBBPLATSwww.apoteket.se

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARETeresa Matérn

REDAKTIONSRÅDCarina BackhansLotta HaleenAnders Rynnel Anna StoltMargareta SöderströmÅsa Asplund

GRAFISK FORMSofia NilssonÅkesson & Curry AB

REDIGERING & LAYOUTÅkesson & Curry AB

ANNONSERAdvertise AB, Carl Thörne Telefon 08 - 22 44 80

TRYCKTMG

ISSN 0349-2516. Tidningen trycks med papper 130 g Arctic Silk på omslaget och 80 g Arctic Matt på inlagan, ett miljöanpassat papper som uppfyller de nordiska miljömärknings-kriterierna för Svanen. Tryck saken uppfyller Apoteket AB:s miljökrav.

Upphovsrätt Apoteket AB. Citera gärna, men glöm inte att uppge källan.

Tidningen Apotekets artiklar har enbart informationssyfte och bör inte ersätta rådgivning på apotek eller läkarkonsul-tation. Har du problem med din hälsa eller frågor om dina läkemedel kontakta ditt apotek eller sjukvården.

Påverka hur du mår i klimakteriet. FOTO: Lena Katarina Johansson/Folio

DRYGT TRE FJÄRDEDELAR. Så mycket av den fysiska aktivitet jag borde utföra under en dag kommer jag upp i en normal dag. Och jag är inte ensam. För samtidigt som vi svenskar är ganska duktiga på att träna regelbundet är vi också bland de mest stillasittande i Europa enligt en enkät-undersökning* som gjorts på uppdrag av EU-kommissionen. Exakt hur jag ligger till fick jag reda på genom att jag fick chansen att testa att bära en Polar loop, en kombinerad puls- och rörelsemätare i form av ett armband. Förutom att den visade den totala tiden i rörelse gav den varningar ibland när jag hade suttit ner för länge i sträck. Hela tiden kunde jag följa aktivitetsstatusen och hur mycket mer jag skulle behöva stå, gå eller jogga för att nå dagens mål.

IBLAND BLEV JAG lite sur på armbandet. ”Sluta tjata”, liksom! Men lika irriterande som det var att inte få den där bekräftelsen på att målet var uppnått, lika sporrande var det att se ak-tivitetstapeln öka under en joggingtur. Faktiskt. Med en belöning kopplad till framstegen hade jag troligen blivit mer motiverad. Det är en av idéerna bakom spelifiering, som är vårt tema i det här numret. För även om man kan tycka att en god hälsa vore belöning nog fungerar våra hjärnor så att det inte alltid räcker som pepp. Däremot är det ofta inget problem att lägga tid på andra till synes meningslösa sysselsättningar. I mobiltelefonspelet Candy Crush Saga gav jag upp först på bana 300-någonting. Även här vet jag att jag inte är ensam.

Allt fler använder appar till smarta telefoner, med eller utan sensorer, för att mäta och registrera sina levnads-vanor. I temat fokuserar vi på hur den svenska sjukvår-den har börjat använda spelifiering. Med tanke på hur framstående svenska spelutvecklare är borde det finnas stor potential att spelifiera mera.

Det finns ytterligare ett angeläget exempel på lekens kraft i det här numret. Och den bidrar Apotekets kunder gemensamt till genom Apotekets samarbete med SOS Barnbyar. Andryi Chuprikov som är SOS Barnbyars plats-chef i Ukraina berättar om det på sidan 34.

Lekande svårt

Det finns ytterligare ett angeläget exem-pel på lekens kraft i det här numret. Och den bidrar Apotekets kunder gemen-samt till.

Nu är det lättare att läsa

tidninge n digitalt på apoteket.se/

tidning

Foto

: Jez

zica

Su

nm

o

Teresa Matérnchefredaktör teresa.matern@apoteket.se

*Special Eurobarometer 412 / Wave EB80.2 – TNS Opinion & Social

6 | | nummer 3 2014

NOTERAT

VAR FJÄRDE FÄSTING, eller 25 procent, innehöll borreliabakterier men av de fästingbitna personerna fick endast två procent symtom på borrelia. Det blev resultatet av en analys av 2 000 fästingar, inlämnade till vårdcentraler av fästingbitna personer, främst i södra Sverige och på Åland. Detta och mycket mer kan man läsa i en doktorsavhand-ling om borreliabakteriens biologi som refereras i Läkartidningen. Kontroller av de inlämnade fästingarna i mikro-skop visade också hur länge de suttit på

de personer de bitit. Yngre personer och kvinnor avlägsnade fästingarna snab-bast, äldre personer och män långsam-mast, enligt dessa undersökningar. Det var vanligast att fästingarna bet sig fast i benen, men om de istället hade satt sig i huvudet eller underlivet upptäcktes de oftast senare. Ju längre en fästing sitter kvar, desto större risk att eventuell smitta överförs. Fortfarande gäller där-för att det är viktigt att ta bort fästingar så fort som möjligt.

HÄLSA FÖR MIG, så ska de personliga hälsokonton heta som alla svenskar ska få tillgång till. När de blir verklighet är oklart. Upphandlingen om den tekniska plattformen överklagades nämligen och den juridiska processen har pågått sedan våren 2013. Nu senast, under våren 2014, har Kammarrätten meddelat sin dom. De går på Förvaltningsrättens tidigare linje och anser att upphandlingen inte gick rätt till. Möjligheten att få överblick över och själv hantera hälsoinformation, som läke-medels- och vaccinationslistor, via Hälsa för mig blir därmed försenad. Fem och en halv månad tar det att få projektet färdigt när E-hälsomyndigheten får klartecken att börja arbeta med det.

Personliga hälso-konton försenade

Fästingsmitta ovanlig

SVENSKARNA HAR MÅNGA frågor om läkemedel som verkar på det centrala nervsystemet, till exempel antidepressiva och smärtstillande, att döma av samtalen till Läkemedelsverkets upplysningstele-fon. Läkemedelsverket analyserade de i snitt ungefär 2 200 samtalen per vecka under några veckor 2013, för att kartlägga allmänhetens informationsbehov och pro-blem kopplade till läkemedel. Datainsam-lingen var helt anonym. Användarna und-rar ofta om biverkningar och interaktioner mellan olika läkemedel. Även funderingar kring läkemedels eventuella effekter på foster eller barn vid användning under graviditet och amning är vanliga.

Vanligt att fråga om biverkningar

RING LÄKEMEDELSUPPLYSNINGEN:vardagar kl 8-20 på tel. 0771-467010

222...miljoner. Så många flickor och kvinnor i världen som inte vill bli gravida använ-

der inte preventivmedel enligt WHO, som vill att tillgång till preventivmedel

ses som en mänsklig rättighet som inklu-derar rätten till personlig integritet.

SVENSKARNAS UTGIFTER för motion och hälsa nu ligger runt 50 miljarder kronor per år och motionsboomen ser ut att stärkas ytterligare under 2014. 2 av 10 svenskar planerar att delta i ett långlopp i år. Trenderna presenteras i en rapport från Livsmedelsföretagarna om träning, mat och hälsa.

Fortsatt motionsboom

En av fyra fästingar bär på borreliabakterier.

nummer 3 2014 | | 7

I SAMARBETE MED I Karolinska Institutets populärvetenskap-

liga tidning kan du läsa om de senaste forsknings rönen inom medicin och hälsa och möta forskarna bakom fynden.

LÄS MER: ki.se/medicinskvetenskap

GILLA OSS PÅ FACEBOOK facebook.com/medicinskvetenskap

BESTÄLL ETT GRATIS provexemplar av tidninge n på medicinskvetenskap@ki.se

SEDAN TVÅ ÅR kan personer med proble-matisk sexualitet ringa en särskild hjälp-linje. Många av de som ringer tackar ja till fortsatt behandling, visar en utvärdering av projektet.

Hjälplinjen Preventell startades 2012 av Centrum för andrologi och sexualme-dicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Den riktar sig till personer vars sexualitet innebär ett lidande för dem själva eller andra, samt till anhöriga och professionella inom området. En utvär-dering visar nu att hjälplinjen har nått de avsedda grupperna och att en stor andel

av de som ringer tackar ja till mer hjälp.– Poängen med en hjälplinje är att det

är en lägre tröskel att ringa dit än att söka hjälp på annat sätt. Alla som ringer kan förbli anonyma, men runt hälften väljer faktiskt att komma till en mottagning och inleda en behandling efter samtalet, säger Katarina Öberg, forskare vid institionen för medicin, Huddinge, och en av grun-darna till Preventell.

Statistiken visar också att hälften av de tre till fyra personer som ringer per dag berättar om någon form av sexmissbruk. En fjärdedel har ett sexuellt intresse för

barn och cirka en femtedel har upplevt impulser att tvinga någon till sex. Cirka 90 procent av de som ringer är män. Samtalen följer en strukturerad mall och analy-seras i efterhand i anonymiserad form, om den som ringer har tillåtit det. Resultaten ska användas i forskning om bakomlig-gande riskfaktorer och för vidareutbild-ning av personalen som svarar i telefon.

Många ringer om oönskad sexualitet

LÄS MER PÅ WEBBEN:preventell.se

ForskarenFråga

Jag har hört att barn med adhd kan slippa medicinering om de tränar intensivt 30 minuter eller medelintensivt 1,5 timme varje dag. Är det så? /Linda Rosén

Behöver du hjälp?

Ring Preventell

020–66 77 88

Sambandet mellan fysisk aktivitet och förbättrade fysiska, kognitiva och

känslomässiga funktioner är väldokumenterat hos vuxna

och rapporter finns om liknande hälsovinster

hos normalutveck-lade barn. Nivåer av signalsubstanserna dopamin, noradre-

nalin och serotonin ökar i hjärnan efter

fysisk träning. Dessa substanser kan

kopplas till motivation, uppmärksamhet, aktivi-tetsreglering, vakenhet och känsloreglering, det vill säga funktioner som är påverkade vid adhd och

oftast möjliga att förbättra med

läkemedel. Det är därför rimligt att anta att

fysisk aktivitet kan minska typiska adhd-symtom. Förvånande nog har bara ett fåtal studier undersökt hälsoeffekter av fysisk träning vid adhd.

I en studie sågs förbättrad uppmärk-samhet, motorik och socialt beteende hos barn med adhd efter 10 veckor med 45 minuters medelintensiv fysisk träning 3 gånger i veckan. Andra studier har rappor-terat god effekt på förmågan att planera och organisera efter kortare och mer intensiva träningspass om 20 minuter.

I en färsk översikt av studier som un-dersökt detta, konstaterades att resultaten var lovande men underlaget ännu alltför begränsat, varför fler studier rekommen-deras, med fler deltagare och kontroll-grupper innan man säkrare kan värdera

fysisk träning som adhd- behandling.

/Ylva GinsbergForskare i klinisk

neurovetenskap

Kan barn motionera bort adhd-medicin?

8 | | nummer 3 2014

WHO, VÄRLDSHÄLSOORGANISATIONEN, har hittills rekommenderat att vi inte bör låta tillsatt socker uppgå till mer än tio ener-giprocent per dag. Ett förslag om en lägre nivå, ett sockerintag på fem energiprocent per dag, befinner sig i skrivande stund på remiss inom WHO. Inga beslut är ännu tagna.

– Detta är ingen stark rekommenda-tion och det vetenskapliga underlaget är tunt och baseras främst på risken för hål i tänderna. I dagsläget ser därför Livsmedels verket inte någon anledning att ändra rekommendationen om tillsatt socker utan kommer att fortsätta följa de nordiska näringsrekommendationerna, säger Anna- Karin Lindroos, risk- och nyttovärderare och legitimerad dietist på Livsmedelsverket.

INGEN NYHETLivsmedelsverkets allmänna sockerrekom-mendation ligger på samma nivå som WHOs. Anna-Karin Lindroos tycker inte att vi i Sverige har underskattat hälsoris-kerna med ett högt sockerintag.

För mycket av det goda?Fyra av tio svenskar äter för mycket tillsatt socker. En hälsorisk som vi delar med många andra i världen. Nu diskuterar Världshälsoorganisationen hur vi kan strama åt sockerintaget rejält.

TEXT: Stina Nordqvist

– Nej, det tycker jag inte. Mycket socker ökar risken för hål i tänderna och ger kalorier men ingen näring. Detta är ingen nyhet, men trots det äter många alldeles för mycket socker. Den senaste svenska matvaneundersökningen visade att nästan hälften av deltagarna, fyra av tio, fick i sig mer än tio procent av energin från tillsatt socker. Framförallt genom att dricka mycket läsk och äta mycket godis.

Rekommenderat maxintag:10 ENERGIPROCENT SOCKER

PER DAG ÄR CIRKA:*

Kvinnor 50 g = 12 sockerbitarMän 75 g = 19 sockerbitarBarn 12 g = 3 sockerbitar

* varierar beroende på kön, ålder, hur fysiskt aktiv du är och så vidare.

SUMMERAT: SOCKERSockerfällorFRUKTYOGHURT: 1,5 dl = 10 g socker = 2,5 sockerbitar.LÄTTDRYCK: Ett glas lättdryck = 12 g socker = 3 sockerbitar.NYPONSOPPA OCH

FRUKTKRÄM: 1 dl = 20 g socker = 5 sockerbitar.KETCHUP: 1 msk = 4 g socker = 1 sockerbit.SYLT: 1 msk = 7 g socker = nästan 2 sockerbitar.LÄSK: 1 burk läsk = cirka 35 g socker = drygt 8 sockerbitar.

SOCKRADE FRUKOST-

FLINGOR OCH MUSLI: Varierar men de bör inte utgöra mer än 10 g socker per 100 g flingor. BRÖD: Det varierar men man bör inte gå över 5 g socker per 100 g bröd.

undvik onödigt socker: Håll utkik efter nyckelhåls-märkningen som guidar till hälsosam mat med mindre socker. Läs innehållsförteckningen där socker/sirap/glukos-sirap helst inte alls bör stå med alternativt hamna långt ner i ingredienslistan.

Tänk på att det är skillnad på tillsatt socker och natur-ligt socker. Naturligt socker är inte lika onyttigt, det tar längre tid för kroppen att bryta ner och höjer inte blodsockernivån lika snabbt. Dessutom kommer det från livsmedel som na-turligt även innehåller an-dra nyttiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och fibrer.

nummer 3 2014 | | 9

SUMMERAT: TRÄNING

Håll sommarformenDet är lätt att ta semester även från träningen. Här är några enkla övningar som ökar styrkan och rörligheten och som du kan göra i trädgården, på stranden eller på bryggan.

TEXT: Kristina Müller

10 000 steg om dagenVärldshälsoorganisationen rekommenderar att vi tar minst 10 000 steg om dagen, vilket motsvarar cirka sex kilometer. Det påverkar hälsan på många sätt: Hjärta, kärl och lungor stärks. Risken för typ 2-diabetes minskar, eftersom kroppen blir bättre på att reglera blodsockret. Problem med magen, som till exempel förstoppning minskar. Sömnen förbättras. Skelettet stärks och risken för benskörhet minskar. Blodcirkulationen förbättras. Nivåerna av stresshormonet kortisol minskar. Du håller vikten.

SOL, SOMMAR OCH LEDIGHET, då vill de flesta vara ute och inte krypa in i en mörk träningslokal. På Friskis & Svettis anlägg-ningar minskar träningsfrekvensen rejält under sommarmånaderna, enligt Helena Hugosson, som är personlig tränare på Friskis & Svettis Stockholm.

– Vana motionärer förändrar sin trä-ning under sommaren och till exempel löptränar utomhus, men många har en tendens att ta semester även från trä-ningen. Den är svår att få in när rutinerna inte är desamma. Har man tagit cykeln till och från jobbet försvinner också vardags-motionen.

För de flesta handlar det om att undvika

Var inte stilla - stilla rörelsebehovet Kom överens med dina nära och kära om att göra olika ak-tiviteter på semestern, gör det gärna till ett familjeprojekt.

Ta varje chans till rörelse – cykla, paddla, promenera eller ta en lång simtur när vädret tillåter.

Förena nytta med nöje och se möjligheterna i semester-vardagen – dra upp båten, hugg ved, rensa rabatterna.

Lek med barnen och försök hålla samma tempo som de. Det är bra motion och påmin-ner oss om hur mycket vi vuxna sitter.

ARMHÄVNINGAR. Börja på tå, sänk dig hela vägen ner mot golvet, sätt i knäna och pressa dig upp. Upprepa tio gånger i tre omgångar.

UTFALL. Ställ dig med ryggen mot en träd-gårdsbänk eller stol, lägg upp ena foten, hoppa fram en aning med det andra benet. Sjunk rakt ner mot marken och gå rakt upp igen. Byt ben och upprepa åtta gånger per ben i tre omgångar.

att komma ur sina normala tränings-rutiner och att ta varje chans till rörelse, menar Helena Hugosson.

– Tränar man resten av året spelar inte fyra veckors semester utan motion så stor roll, men blir uppehållet flera månader kan det få konsekvenser för hälsan. Kondi-tion och muskelstyrka försämras, vilket ökar risken för hjärt- kärlsjukdom, högt blodtryck och diabetes typ 2.

En joggingrunda på fem kilometer ett par gånger i veckan är ett bra sätt att hålla konditionen intakt, och för att inte få så lång startsträcka, när höstens tränings-pass sätter igång.

KNÄBÖJ MED JÄRNSPETT. Ställ dig axelbrett isär med fötterna, håll spettet rakt ovanför huvudet. Gör en knäböj och behåll spettet på raka armar ovanför huvudet. Är du stel i fotlederna, ställ dig med hälarna på en planka så att fötterna vinklas, då är det lättare att komma hela vägen ner. Upprepa åtta gånger i tre omgångar.

Tre effektiva övningar

10 | | nummer 3 2014

TEMA: SPEL & MOTIVATION

nummer 3 2014 | | 11

LÄS MER OM:Läkaren som utvecklat spel för hjärnans

skull på nästa uppslag

LÄS MER OM:Strokepatienten som

rehab-spelade på sidan 16.

LÄS MER OM:Gör det själv – analogt

eller digitalt på sidan 17.

TEMA: SPEL & MOTIVATION

Lek dig

friskare

12 | | nummer 3 2014

TEMA: SPEL & MOTIVATION

Ett 70-tal strokepatienter på flera sjukhus i Sverige har använt spel som en del av sin rehabilitering. För diabetiker är en ny app för att underlätta kontroll över sjukdomen under utveckling. Genom att låna metoder från spelvärlden går det att skapa en långsiktig motivation. Allt fler upptäcker fördelarna med spel för hälsans skull.

ATT SKAPA LÅNGSIKTIG motivation till ett beteende är en av de vikti-gaste delarna i gamification, eller

spelifiering, som det kallas på svenska. Och just motivation att varje dag träna eller att ta en viss medicin, finns det ett stort behov av inom sjukvården. Nu börjar det komma svenska verktyg som tar fasta på idéerna.

– Det finns en stor nyfikenhet på både gamification och serious games* i vården och jag tror att de här metoderna kommer att användas allt mer i Sverige och resten av världen, säger Martin Rydmark, profes-sor i medicinsk informatik vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

Han har under många år forskat på hjärnan. I början av 2000-talet började Martin Rydmark fundera på hur man kan använda spel för att underlätta rehabilite-

ringen av patienter som drabbats av stroke. Tillsammans med speldesigners och programmerare utvecklade han ett datorspel där stro-kepatienter tränar

TEXT: Ulrika Nybäck FOTO: Cundari

Spel som hjälpmedel

Martins specialutvecklade rehabili-terande spel har använts på Linköpings sjukhus, Högsbo sjukhus i Göteborg, på Ersta Diakoni i Stockholm samt på Sun-naas rehabiliteringscenter utanför Oslo. Martin har också rest till New Delhi och till Washington för att föreläsa om hur spel kan ge en mer effektiv rehabilitering och ett snabbare tillfrisknande.

Men för att fler strokepatienter ska kunna fortsätta rehabiliteringen hemma tror han på att använda befintliga spel, där rörelsedetektorer läser av hur människan rör sig.

– Då kan du bowla, dansa, spela tennis eller åka snowboard hemma i ditt vardags-rum. Samtidigt tränar du din koordina-tion, balans, styrka och koncentration. Genom att använda befintliga spel har nästan alla patienter råd att fortsätta träna på hemmaplan, menar Martin Rydmark.

APP FÖR DIABETIKEREn annan patientgrupp som behöver långsiktig motivation är diabetiker. För dem spelar kost, motion och att mäta blodsockerhalten stor roll för att förhindra komplikationer, som sämre blodcirkula-tion. Och finns det något att mäta, ett mål att uppnå, är spelifiering vara en bra metod. För diabetiker är just nu en svensk app under utveckling.

Olle Bratt är kundansvarig på kon-sultföretaget Evry och samarbetar sedan

motorik, koordination och koncentration. – Att drabbas av en stroke innebär ofta

att man förlorar rörelseförmågan i delar av kroppen och får nedsatt talförmåga. Många blir ledsna, deprimerade och det är vanligt att man skäms över sin förlorade självständighet. Men samtidigt behöver patienterna jobba med att träna hjärnan och kroppen. För att öppna sinnet för lärande och använda nya delar av hjärnan behöver vi befinna oss i ett nyfiket och öp-pet tillstånd, beskriver Martin Rydmark.

LEKFULLHET VIKTIGÄven ett visst tävlingsdriv är viktigt för tillfrisknandet menar han. Kritiska kol-legor har frågat hur vården ska få äldre patienter att vilja använda en dator. Men Martin Rydmark menar att det aldrig varit ett problem.

– Vi har jobbat med patienter som är 85 år som tycker det är roligt, enkelt och motiverande att sitta eller stå

vid datorspelet. Patienten ser hela tiden sina framsteg, vilket ökar motivationen samtidigt som de har roligt när de spelar. Och lekfullheten är viktig. Jämför spelet med att klämma på en boll av skumgummi eller bläddra i en telefonkatalog, som också användas för rehabilitering, beskri-ver Martin Rydmark.

Vi har jobbat med patienter som är 85 år som tycker det är roligt, enkelt och motive-rande att sitta eller stå vid datorspelet.

Martin Rydmark

nummer 3 2014 | | 13

– Appen ska kunna påminna mig om praktiska saker som att ta blodsocker-prov vid bestämda tider, något man kan glömma om man har mycket att göra. Jag tror också på idén att en avatar, en spelfigur, kommer att spegla hur jag skött mig. Om jag inte tränar och äter bra, så blir den hängig.

Men den största styrkan ser hon ändå i möjligheten att koppla ihop de som använ-der appen till ett nätverk av diabetiker som kan stötta varandra. Anonymt eller öppet.

–Jag har aldrig haft någon vän eller kollega som har diabetes. Att få stöd från

en tid med Hälsans Nya Verktyg, en organisation som har till uppgift att stötta nya innovationer inom vården. Efter en workshop med diabetiker, anställda inom sjukvården och IT-konsulter tog han och kollegorna fram en idé baserat på diskus-sionerna. Tävlingsmoment, utmaningar och nätverk var centrala. De satte samman en utvecklingsgrupp där bland andra sju diabetiker och en diabetessköterska var med och la grunden för en mobil applika-tion för diabetiker. Anna Wallenius är en av de deltagande diabetikerna. Med synpunkter på vad som bör ingå.

ett nätverk av personer som upplever liknande utmaningar ser jag som en av de främsta fördelarna. Och att mitt diabe-testeam på sjukhuset ska kunna följa min dagliga behandling är också positivt, säger Anna Wallenius.

Den mobila applikationen för diabe-tiker är tänkt att finnas tillgänglig för sjukvården våren 2015, om allt går enligt planerna.

INTERNATIONELL TREND.Spelet Pain Squad togs fram i Kanada för cancersjuka barn. Barnen får på ett enkelt och roligt sätt värdera och registrera sin smärta och på det sättet hjälpa läkarna att förstå den. Karaktärerna från en tv-serie om poliser agerar uppdragsgivare och metoden fungerar mycket bättre jämfört med när barnen ombads skriva samma saker i en dagbok.

Allvarliga spel, är spel som utvecklats för att skapa nytta

i första hand. Det kan vara spel för rehabilitering, för att lära

sig ett nytt språk eller för att förhindra

mobbning.

*Serious games

I APRIL FÖRRA ÅRET satt Kenn Johan-nessen vid sitt skrivbord på Göteborgs Universitet. Han jobbar som biomedi-cinsk analytiker och den här eftermidda-gen matade han in data till en graf. Men han mådde inte bra, kände sig trött och yr och bestämde sig för att åka hem. På väg ned för trappan ramlade han, men lyckades ändå komma på bussen. Väl på bussen började vänsterbenet domna bort.

– Redan på hemvägen misstänkte jag att det var en stroke, när jag märkte att

jag förlorade känseln i benet, berättar Kenn Johannessen, som idag är 61 år.

Från en busskur ringde han själv 112 och en ambulans kom inom några minu-ter. På sjukhuset förstod läkarna snabbt att det Kenn drabbats av en stroke. Trots snabb hjälp blev Kenn förlamad i hela vänstersidan av kroppen; benet, armen, handen. Efter fyra veckor på Sahlgren-ska sjukhuset i Göteborg förflyttades Kenn till Högsbo sjukhus. Här fylldes dagarna av rehabilitering: sjukgymnas-tik, övningar för att träna finmotoriken i handen, koncentrationsövningar och gånggrupper.

Redan första dagen på Högsbo Sjuk-hus träffade Kenn doktoranden Jurgen Broeren. Han har tillsammans med sin handledare, professor Martin Rydmark,

utvecklat ett datorspel som är anpassat för att träna upp den motoriska och men-tala förmågan efter en stroke.

– Det lät roligt att prova något nytt. Jag spelade ett datorspel som handlade om att träffa klossar med handen. Man filmas och ser sig själv inuti spelet. Varje gång man träffar en kloss hör man ljudet av hur den går sönder. Jag såg på skärmen hur många klossar jag träffat och kunde öka svårigheten från dag till dag, berättar Kenn Johannessen.

Han beskriver det som värdefullt att få mer variation i träningen:

– Den traditionell a rehabiliterings-träningen är både viktig och värdefull,

men att träna vid spelet la på en dimen-sion till, glädje och en gnutta tävlings-instinkt, beskriver Kenn Johannessen.

SOCIAL SAMVARO MOTIVERARSom en del i spelifiering brukar man betona att gruppen och social samvaro spelar stor roll för motivationen. Just den delen löste Kenn och några patienter

han lärde känna, helt på egen hand: – Vi var en grupp som började spela

ett datorspel som har rörelsedetektorer, vi bowlade. Det gjorde vi som nöje på kvällarna ibland. Att få göra något tillsammans som var riktigt roligt gjorde att vi för en stund glömde bort vad vi drabbats av.

FORTSATT TRÄNINGMen sjukvården borde hjälpa patien-terna att fortsätta spela, även när de kommer hem, tycker Kenn Johannessen.

– När man kommit hem är det viktigt att man fortsätter med all träning. Men det är lätt att tappa motivationen, när man inte träffar läkare, sjukgymnas-ter och andra patienter lika ofta. Den sociala biten och att ofta följa upp små framsteg känns viktig.

Kenn Johannessen vill gärna fortsätta spela hemma, men han behöver hjälp med att komma igång.

– Man får ju hjälp med att anpassa badrummet och trösklar, så att man kan leva som vanligt. Det vore väldigt bra om man också kunde få hjälp med att installera ett spel, så man kan fortsätta att träna hemma. De finns ju redan spel av den typen på marknaden, säger Kenn.

Idag är Kenn Johannessen nästan helt återställd. Han kan gå igen, även om han blir trött snabbare än tidigare. Vänster arm och hand fungerar igen, även om han behöver träna varje dag för att hålla igång dem. Han har återgått till sitt arbete på deltid. Två halvdagar i veckan än så länge.

För ett år sedan drabbades Kenn Johannessen av en stroke som förlamade vänstra sidan av kroppen. Vägen tillbaka stavas sjukgymnastik och mängder av övningar. Men även spel har ingått i rehabiliteringen.– Att få leka en stund betyder mycket för motivationen. Samtidigt tränar man balans, koordination och koncentration, berättar Kenn Johannessen.

Lek blev en del av vägen tillbaka

TEXT: Ulrika Nybäck FOTO: Sören Håkanlind

Att få göra något tillsammans som var riktigt roligt gjorde att vi för en stund glömde bort vad vi drabbats av.

14 | | nummer 3 2014

nummer 3 2014 | | 15

SpelifieringTävlingsmomenten och

den direkta återkoppling-en gjorde spelandet till

perfekt rehabilitering för Kenn Johannessen.

TEMA: SPEL & MOTIVATION

Lek dig i form med rolig a appar APPLIKATION: Up! SÅ FUNGERAR DEN: Du sät-ter på dig ett armband som känner av hur du rör dig när du tränar och när du sover. Dessa uppgifter presente-ras sedan som siffror och diagram i din telefon.

PASSAR: Alla som vill veta hur du sover och hur mycket, eller lite, du rör på dig. Och alla som blir extra motiverade av att mäta resultat och få dem presen-terade i grafer.

APPLIKATION: Runkeeper SÅ FUNG-

ERAR DEN: Du laddar ned applikatio-nen till din telefon och

sen slår du på den vid varje träningspass. Du kan mäta nästan alla typer av pass; cykling, löpning, gång, yoga med flera. Om din telefon har GPS så ser du på en karta hur långt du förflyttat dig och inom vilket område. PASSAR: Alla som älskar att formulera mål för sin träning, exempelvis klara en viss sträcka på en viss tid eller gå upp eller ned i vikt. I appen registreras varje trä-ningspass med antal kilome-ter, tidsåtgång, hur många kalorier som förbrändes.

APPLIKATION: Memory Trainer SÅ FUNGERAR

DEN: Den här applikationen är ett spel som tränar minnet på olika sätt. Arbetsminnet, fokus, kon-centration och din spatiala, rumsuppfattande förmåga. I appen kan du också läsa mer om nyttan med minnesträ-ning och du kan mäta dina framsteg från gång till gång.PASSAR: Vill utveckla din hjärna på flera sätt och som motiveras extra av att följa upp dina framsteg.

APPLIKATION:

MovesSÅ FUNGERAR

DEN: Mäter aktivitet bara

genom att du bär med dig din telefon. Håller koll på exempelvis steg och cykling och visualiserar resultatet på tidslinje och karta. Enkelt att dela uppgifterna med andra. Kräver ingen typ av sensor. PASSAR: Den som alltid bär på sin telefon och enkelt vill mäta olika typer av fysisk aktivitet.

APPLIKATION: Shape upSÅ FUNGERAR

DEN: Hjälper dig att hålla

koll på både fysisk aktivi-tet och mat. Innehåller en databas där man hämtar information om kaloriintag och – förbrukning för den mat respektive träning man registrerar. Som en digital dagbok i ett klassiskt vikt-minskningsprogram.PASSAR: Den som vill gå ner i vikt och kontrollera både mat och motion och kan tänka sig att lägga tid på att lägga in uppgifterna själv.

motivationshjälpAlla som har en smartphone och är intresserade av hälsa har säkert utnyttjat spelifiering utan att tänka på det. Hälsoappar där man kan mäta och registrera hur träning och matvanor finns det mängder av. Vissa har någon form av sensor som går att koppla till telefonen. Det är enklare än att föra dagbok och erbjuder dessutom möjlighet att dela resultat och mål med vänner.

Till skillnad mot inom sjukvården får du själv bevaka din personliga integritet. Fundera över vad du vill dela med andra och vilka rättigheter som företaget bakom appen har till dina uppgifter.

TEMA: SPEL & MOTIVATION

Mobil

16 | | nummer 3 2014

nummer 2 2014 | | 17

När experterna pratar om spelifiering kan man lätt tro att det endast handlar om metoder som finns i en digital värld. Men det är långt från sanningen.

Det går lika bra med papperslappar

KRISTINA BJÖRKMAN ÄR VD för Adludo som gör spel för att underlätta förändring. Hon har lång erfarenhet av spelifiering som är allt annat än digital.

– Vi har utvecklat främst analoga spel som handlar om lärande och möten mel-lan människor. Ett spel som vi använder ofta tränar deltagarna på att nå sina mål. Här använder vi en spelplan och spelkort i papper där deltagarna ritar och skriver ned sina delmål och ett huvudmål. Någon

vecka innan får deltagarna jobba med att ta reda på sina drivkrafter och sedan spelar de sig framåt på spelplanen, två och två, beskriver Kristina.

Spelet används av företag som vill stärka samarbetet eller skapa bättre möten till exempel, men målen kan lika gärna vara hälsomål och drivkrafterna kan handla om sätt och anledningar till att göra livsstilsförändringar. Och det här kan man lika gärna genomföra med gula

post-itlappar som sätts upp på en tavla, så länge man har rätt kunskaper. Nyckeln är delmål, mål, belöningar och problem-lösning, enligt Kristina Björkman.

– Du måste också ta dig förbi hinder ge-nom att själv komma på en lösning. I spelet bestämmer du själv hur du ska fira när du nått ett delmål, där har du belöningen, förklarar Kristina Björkman.

Hur kommer det sig att vissa människor alltid skjuter upp saker, även viktiga uppgifter som att kolla sitt blodsocker eller att sköta sin rehabträning? Och hur kan man öka sin motivation och bli en person som får saker gjorda? Här delar psykologen för författaren Görel Kristina Näslund med sig av sina bästa tips.

Så får du det gjort

Vad kännetecknar en person som prokrastinerar ?

– Det är en person som skjuter upp saker så ofta eller så länge att det skapar pro-blem för dem själva eller för deras omgivning. Forskning visar att tjugo procent av befolkningen har det här beteendet. Upp-skjutarna finns i alla åldrar, av båda könen och i alla sam-hällsklasser och kulturer.

Vad kan det få för konsekvenser ?

– Det kan påverka alla områden i livet; kärleken, din hälsa, jobbet och relationen till dina vänner. Om du alltid skjuter upp läkarundersökningen eller tiden då du skulle träna, kan det få allvarliga konsekvenser.

Hur kan man förvandlas till en person som gör saker direkt?

– Jag önskar att jag kunde svinga med ett trollspö, men för att komma åt det här beteendet handlar det om att skapa goda

rutiner och att förstå hur du kan öka din motivation

med belöningar. För din hälsas skull behöver

du komma ut och röra på dig varje dag. Att skapa goda förutsättningar inne-bär att exempelvis

ställa fram joggings-korna och lägga fram

träningskläderna kvällen innan. När klockan ringer

på morgonen hoppar du rakt ned i skorna och ger dig av.

Om det inte räcker för att skapa förändring? – För att skapa ytterligare motiva-

tion, ge dig själv belöningar efter utförd prestation. Du kan också förena något

tråkigt med något roligt. Exempelvis kan du jogga med en ljudbok eller en kompis. Helt plötsligt blir det tråkiga lustfyllt. Att visualisera är också effektfullt. Om behöver göra rehabträning efter en stroke så kan visualisera hur det blir när du får tillbaka din balans, ditt tal och din stryka igen. Måla upp en bild vad du kan göra när du fått tillbaka dessa förmågor.

Görel Kristina Näslund har skrivit boken Kom till skott! Hur du slutar prokrastinera, får allting gjort, blir älskad av alla och har tid att gå på bio. För några år sedan sköt Görel själv upp vissa saker, men nu kan hon knepen för att få de mest tråkiga saker ur händerna.

Uppskjutarbeteende är vanligt men kan leda

till negativa konsekvenser.

Pro­krastinera

18 | | nummer 3 2014

SOLSKYDD

solskydd för alla smakerMed ny spännande teknologi har man lyckats ta fram solprodukter som inte bara ger ett bättre skydd mot strålarna. De är skönare och mer praktiska att använda. Det ökar chansen att du verkligen smörjer in dig och det är viktigt. Solen är härlig men det gäller att vara rädd om din hud när du njuter av de värmande strålarna. Med mousser, sprayer, lotioner och geléer att välja bland kan du lätt hitta en favorit som passar både dig och din sommar.

TEXT: Jessica Blockström Hember ILLUSTRATION: Jonny Lesch

DET HAR HÄNT MYCKET på solskyddsfronten de senaste åren. Produk-terna har inte bara blivit bättre på att just skydda. Från att det bara fanns tyngre, kraftigare krämer att välja mellan så kan du nu hitta allt från luftiga

mousser till lätta sprayer. Det gör att du kan välja en produkt som du tycker är riktigt skön och som passar just din hudtyp. Får du till exempel lätt utslag av sol-kräm, så kallad Mallorca-akne, kan du välja en produkt för känslig hy. Men du kan också anpassa solskyddet efter vad du ska göra.

Ska du ut och springa i solen kan en sportig spray vara skön. Den sitter bra utan att klibba trots att du blir svettig. Och en lätt tonad lotion är perfekt att byta ut din vanliga dagkräm med om du bara ska strosa runt på stan. De flesta solskyddspro-dukter finns med olika solskyddsfaktor, från SPF 10 och upp till SPF 50+. Börja högt när huden är ovan men tänk också på hur stark solen är där du kommer att vara.

KOMBINATION VANLIGASTIdag finns det 27 filter som är godkända för att användas i en solskyddsprodukt. 26

av dem är vad som kallas för kemiska och ett är fysikaliskt, det naturliga mineralet titandioxid.

– De kemiska solfiltren absorberar so-lens strålar och oskadliggör dem, förklarar Pär Svahnberg, doktor i organisk kemi som bland annat granskar produkters säkerhet åt Apoteket.

– Det fysikaliska ligger på hudytan och reflekterar bort UV-strålarna.

Vanligast idag är att man använder en kombination för att få ett brett skydd mot både UVA- och UVB-strålar.

SKYDDA UNDER MOLNEN– Förr i tiden skyddade inte solprodukter mot UVA-strålar. Till skillnad mot UVB-strålar, som är de vi bränner oss av, finns UVA-strå-lar året om, även en molnig dag. Därför är det väldigt viktigt att skydda sig mot dem, de skadliga effekterna från dem är något man pratar mer och mer om idag, berättar Pär.

– Här är titandioxid mycket bra! Tidigare hade produkter med titan-

dioxid trög konsistens. De var svåra att smörja ut och huden blev vit, något som fått många att välja bort den typen av produkt. Men allt det här har nanotekno-login ändrat på.

– För att förstå principen med titandi-

Tips för en skönare sommar: Sola med måtta och undvik solen mellan klockan 11 till 15. Barn under ett år ska inte vara i solen. Välj produkter som har hög solskyddsfaktor. Smörj dig flera gånger om dagen om du är ute och badar. Välj helst oparfymerat eftersom många parfymämnen kan orsaka allergi. Använd en stor mängd varje gång du smörjer in dig. När produkternas sol-skyddande effekt testas i laboratorium är mängden rejält tilltagen medan vi människo r har en tendens till att snåla när det är dags att applicera.

oxid i nanoform kan du tänka dig ett vit-pepparkorn. Ett helt korn i maten kommer inte ge mycket smak. Men om du maler ner kornet till ett pulver så kommer du att få en stor effekt, förklarar Pär.

Trots att nanopartiklarna är små så kan titandioxid i den här formen inte tränga ner i huden. De här partiklarna är faktiskt många gånger större än de som finns i kemiska filter.

Att göra produkterna sköna att använda och fina på huden är viktigt. Har du ett solskydd som du verkligen gillar så ökar sannolikheten för att du verkligen använ-der det. Solskyddet gör ju ingen nytta om det får står kvar på badrumshyllan.

Allvarlig StrålningHUDCANCER ökar mest av alla cancerfor-mer bland svenskarna och ökningstakten verkar accelerera. Bland kvinnor fördubb-lades antalet fall av den allvarliga formen malignt melanom mellan år 2000 och

2012. Våra solvanor tros vara orsaken till ökningen då UV-strålning ökar risken för malignt melanom.

Källa: Cancerfondsrapporten 2014

Pär Svahnberg

nummer 3 2014 | | 19

Picnic-paret PÅ EFTERMIDDAGEN kanske solen inte känns så stark. Men det kan bli många timmar på filten vilket gör att du ändå får mycket sol på dig. En dagkräm med solskydd passar bra om du vill lägga makeup ovanpå medan en lätt spray är skön att använda när du väl är på plats. Var noggrann på hals och bröst där huden är tunn och därför lätt blir bränd.

Idrottaren NÄR DU RÖR PÅ DIG minskar faktiskt risken att du bränner dig. Men när

du blir svettig kan tyngre solkrämer inte bara rinna av huden, de kan även kännas klibbiga och klistriga och är inte så sköna att smörja in igen om du är ute länge. Leta efter lätta sprayer eller mousser som är extra vattenresistenta. Och stoppa ett solskyddsstick i fickan för att lätt kunna bättra på där huden är extra utsatt, till exempel på näsan och öronen.

Stadsvandrarna ÄVEN DAGAR PÅ STAN är det viktigt att skydda sig, oavsett om du ska sitta på en härlig uteservering, titta på sevärdheter eller kanske shoppa. Idag finns det sköna krämer för ansiktet som skyddar utan att synas. Här kan du hitta produkter som är speciellt anpassade för olika hudtyper, till exempel om du lätt blir glansig.

barnfamiljen ATT SKYDDA DE SMÅ är otroligt viktigt, solskador i unga år finns kvar som ett minne i huden resten av livet. Barn under ett år ska inte vara i solen alls, men för äldre barn finns anpassade produkter. Fast det är verkligen inte det lättaste att smörja in ett ålande barn och inte alla gillar att ha på sig solskyddsdräkt. Det kan hjälpa att göra ritualen till en lek och att välja produkter som är roligare att använda, till exempel sprayer. Satsa på minst SPF 30, välj oparfymerat och smörj in igen efter varje dopp.

Vilket solskydd passar dig?

… minuter ungefär – den korta tiden är vad de flesta med vit hy klarar att vara

i solen utan att bli brända, om de inte har solskydd.

20

HITTA DIN TYP:Produkttips på nästa sida

Dagens solskydd är skönare och mer praktiska att använda, det ger dig ett större urval.

PICNIC-PARET På eftermiddagen kanske solen inte känns

så stark. Men det kan bli många timmar på filten vilket gör att du ändå får mycket sol på dig. En dagkräm med solskydd passar bra om

du vill lägga makeup ovanpå medan en lätt spray är skön att använda när du väl är på plats.

Var noggrann på hals och bröst där huden är tunn och därför lätt blir bränd.

IDROTTAREN.När du rör på dig minskar faktiskt

risken att du bränner dig. Men när du blir svettig kan tyngre solkrämer inte bara rinna av huden, de kan även kännas klibbiga och klistriga och är inte så sköna att smörja in igen om du är ute länge. Leta efter lätta sprayer eller mousser som är extra vattenresistenta. Och stoppa ett solskyddsstick i fickan för att lätt kunna bättra på där huden är extra utsatt, till exempel på näsan och öronen.

STADSVANDRARNA Även dagar på stan är det viktigt att skydda sig, oavsett om du ska sitta

på en härlig uteservering, titta på sevärdheter eller kanske shoppa. Idag

finns det sköna krämer för ansiktet som skyddar utan att synas. Här kan

du hitta produkter som är speciellt anpassade för olika hudtyper, till

exempel om du lätt blir glansig.

BARNFAMILJEN Att skydda de små är otroligt viktigt,

solskador i unga år finns kvar som ett minne i huden resten av livet. Barn under ett år ska

inte vara i solen alls, men för äldre barn finns anpassade produkter. Fast det är verkligen inte

det lättaste att smörja in ett ålande barn och inte alla gillar att ha på sig solskyddsdräkt. Det

kan hjälpa att göra ritualen till en lek och att välja produkter som är roligare att använda,

till exempel sprayer. Satsa på minst SPF 30, välj oparfymerat och smörj in igen efter varje dopp.

20 | | nummer 3 2014

SOLSKYDD

Picnic-paretSpeciellt framtagen för

att inte vara kladdig är Apo-teket solmousse SPF 30 och 50. Den har härlig konsistens, går snabbt in i huden och kommer i praktisk förpack-ning. Oparfymerad. PRIS: 165 resp 175 kr.

För varje såld solskyddsprodukt från

Apoteket/Apoliva skän-ker Apoteket 5 kronor till SOS Barnbyars arbete för

utsatta barn, fram till midsommar.

BarnfamiljenApoteket Barbapapa

Solspray SPF 30 är oparfyme-rad och extra vattenresis-

tent. Lätt att applicera och skyddar effektivt mot UVA/UVB-strålning. Appliceras i

två lager för full effekt. PRIS: 119 kr.

IdrottarenKlassiska Försvarets

Hudsalva finns också med solskydd, ett praktiskt

vaniljdoftande stift att ha i fickan för att enkelt smörja på

ställen som får extra stor soldos. PRIS: 49 kr.

Strand eller båtliv?Vatten reflekterar ca 10 procent av solens strålar och sand 25 procent – alltså blir solstrålningen mycket starkare när du är på stranden.

LÄS MER:om SOS Barnbyars aktuella

insats i Ukraina på sid 34.

StadsvandrarnaApoteket Solcreme

Ansikte SPF 25 är en lätt gel-kräm som smälter in i huden och ger skön fukt. Du kan använda den istället för din vanliga dagkräm. PRIS: 89 kr.

BarnfamiljenVichys Capital Soleil för

barn är parfymfri, har SPF 50+ och är extra vattenresistent. PRIS: 270 kr.

Stads-vandrarna

Apoliva BB-cream SPF 15 passar för de som vill ha allt i ett. Det är en färgad dag-creme som ger fukt, vård, färg, lyster och skydd mot solen. Finns i två nyanser.

PRIS: 99 kr.

Picnic-paretExtra lyster får huden med Apolivas somrigt doftande

Sololja för kroppen som går snabbt in i huden utan att klibba. Den har SPF 15 och innehåller vårdande E-vitamin. PRIS: 145 kr.

Actinica Lotion är det första och enda solskyddet som i en klinisk studie1 har visats förebygga aktiniska keratoser och skivepitel-cancer hos riskpatienter.

Actinica® Lotion ger ett högeffektivt skydd mot både UVB- och UVA-strålning (SPF50+). Lotionen kommer i en doseringspump och med ett doseringsschema som underlättar att få rätt mängd produkt för olika hudområden.

Nu finns Actinica Lotion att beställa hem hos ditt apotek.

1. Ulrich C et al. Br J Derm. 2009; 161:78-84.

Gal

derm

a SE

Act

_201

405_

1

ACTINICA® LOTION FÖREBYGGER VISSA FORMER AV HUDCANCER!

Läs mer på www.actinica.se

Nyhet!

Galderma Nordic, Seminariegatan 21, 752 28 UppsalaTel. 018-444 03 30. E-mail: info.nordic@galderma.com

Actinica annons 210x270 mm_SE_Apotektet ABs tidning.indd 1 2014-05-15 11:50:57

22 | | nummer 3 2014

ÄRRVÄVNAD

ETT LITET ÄRR på ”rätt” ställe kan vara riktigt fint. Och ett ärr efter till exempel ett planerat kejsarsnitt kan

vara förenat med ett fantastiskt minne. För de allra flesta är dock ärr något de helst skulle undvika. Men vad är det egentligen som händer i huden när det bildas ett ärr? Hélène Wolff är specialistläkare i derma-tovenereologi (hud- och könssjukdomar) och klinikchef på SKIN Hudkliniken i Göteborg. Hon har forskat på just sårläk-ning i flera år.

– Efter en olycka, en operation, problem med akne eller sjukdom, till exempel vattkoppor, startar den mest komplicerade processen som vi har i kroppen. Platsen för såret är som en katastrofplats dit det snabbt skickas näring, kärl och massor av

små arbetare som först gör en lite hafsig lagning för att stänga huden och hindra bakterier och smuts från att komma in i kroppen. Det blir ett provisoriskt ärr. När det är klart påbörjas en längre läknings-process. Vad många kanske inte vet är att det faktiskt tar ett år innan ärret har fått sin slutgiltiga form, förklarar hon.

Först blir det lite svullet och rött

Ett ärr är inte bara minnet av ett sår. Beroende på hur det ser ut och var det sitter, kan det göra ont, klia och ge självförtroendet en törn. Men vad många inte vet är att det finns mycket att göra för att ärr inte ska bli ett blickfång. Speciellt om du tar hand om det på rätt sätt.

TEXT: Jessica Blockström Hember FOTO: iStockphoto

men snart har kärlen tillbakabildats. Så småningom går färgen över till lite mer blålila, området blir tunnare och plattare och färgen bleknar bort. Men huden är annorlunda, här finns inga svettkörtlar eller hårsäckar som på övriga kroppen och huden är inte alls lika elastisk. Hur ditt ärr kommer att se ut till slut beror på en mängd faktorer, till exempel var det sitter men också vem du är. Du kan till exempel ha en ärftlig disposition för att bilda den kraftigare typ av ärr som kallas hypertro-fiska. Men du kan också vara i en fas i livet då hormoner spelar in.

– Det kan bli tjocka och upphöjda ärr om du som kvinna är i perioden från puberteten och fram till menopaus. Då har du en högre östrogenhalt och det är östro-

genet som driver på ärrbildningen. Som doktor aktar jag mig därför noga för att operera bort till

exempel födelsemärken och skäggvårtor på en ung kvinna om det sitter centralt i ansiktet eller på bröstet, berättar Hélène Wolff.

UNDVIK ATT IRRITERAOm det hypertrofiska ärret växer utanför ramarna på den ursprungliga skadan kallas det istället för keloid. Enligt Hélène

Ett minne för livet

Wolff så kan de bildas flera månader efter att du skadat dig.

– Det finns kulturer där man traditio-nellt använt sig av denna kunskap för att göra kroppsutsmyckningar. Mörkhyade har nämligen lättare att bilda keloider.

Hélène Wolff trycker på vikten av att förebygga för att få så fina ärr som möjligt.

– Tänk på att området inte har läkt klart bara för att man tagit bort stygn. Det är precis då risken är som störst att det blir fult. Hud ligger mot hud men där är inga stygn som håller ihop. Ärret kan spricka upp och bli både i särdraget och slutligen insjunket när det väl är färdigt.

Tejpa ärret under det året som det läker för att det inte ska bli svulstigt och brunt.

nummer 3 2014 | | 23

Ärr som ärr? HYPERTROFISKA ÄRR är röda, kraftiga och bulliga ärr. De är vanligare hos ungdomar och per-soner med mörkare hudfärg. De kan klia och irritera men de kan också bli bättre på naturlig väg efter något år.

KELOIDER är tjocka, runda och oregel-bundna ärr som inte är begränsade till det ursprungliga sårområdet. De är ofta rödare eller mörkare än huden runt omkring.

ATROFISKA ÄRR

är lite mindre och runda ärr som lig-ger djupare under hudens normal a yta. I motsats till hypertrofiska ärr och keloider är huden här ofta väldigt tunn och skör.

STRIER, eller brist-ningar, är inte ärr i egentlig mening, även om det kan se ut så. Det är snarare en svaghet i bindväven som gör att huden rister och ändrar färg.

Vad kan man då göra för att ärret ska bli så litet som möjligt? Undvik att irritera området kan låta som en självklarhet. Om du tänjer och sträcker på det blir det fulare ärr. Men hur gör man det?

– Tejpa ärret under det året som det läker för att det inte ska bli svulstigt och brunt, det finns kirurgisk tejp att köpa på Apoteket, tipsar Hélène Wolff.

Det finns också produkter att pröva, det senaste är geler som framför allt innehålle r silikon. Man har inte kunnat klarlägga varför just silikon har positiva effekter på ärr men en teori är att det bildar en hinna som inte bara skyddar

LÄS MER:Om olika produkter på nästa uppslag

För att få ett ärr som syns så lite som möjligt – akta det från solen och från att sträckas ut. Kirurgisk tejp fungerar som

skydd mot båda!

Tejpa i solen

24 | | nummer 3 2014

ÄRRVÄVNAD

huden utan också ger läkningsprocessen bättre förutsättningar.

Hélène Wolff tipsar också om de klas-siska skavsårsplattorna från Compeed som fungerar på liknande sätt.

– En fuktig sårläkningsmiljö är optimalt och det blir precis det under den här typen av plåster. Då kan cellerna glida på varandra och läka lite snabbare, det blir en bättre miljö. Spricker det upp hela tiden så kommer det bli fulare läkning, till exempel om du använder en torr kompress som fastnar när du ska byta den.

BEHANDLING AV ÄRRHar du ärr som är små och runda fördjup-ningar i huden är de så kallade atrofiska ärr. Den här typen är vanligt hos de som till exempel har haft akne eller efter vattkoppor.

– Atrofiska ärr är svåra att göra något åt när de väl uppstått, därför är det så viktigt att söka hudläkare i tid om du har akne, berättar Hélène Wolff.

– Det finns en märklig uppfattning att akne är något man ska stå ut med, men inget kan vara mer fel. I tonåren när man är så känslig är det extra viktigt att få hjälp och idag finns det så mycket bra att ta till, både receptfritt på Apoteket och effektiv medicin som hudläkaren kan skriva ut. Så det finns ingen anledning att de ska behöva gå och lida och dessutom sedan få fula ärr som sitter kvar resten av livet.

Finns det inget att göra när ärren väl är en verklighet?

– Jo, det finns många olika metoder som en hudläkare kan behandla ärr med. Kortison är ett kroppseget ämne som är väldigt effektivt. Det har en hudförtun-nande effekt som man kan utnyttja på hypertrofiska ärr och keloider. Keloider kan man även frysa sönder med kväve, så kallad kryoterapi. Det gör dock väldigt ont, förklarar Hélène Wolff.

Hon berättar också att man ibland kan behandla fula nedsjunka ärr i ansiktet med så kallade fillers, sprutor med hyalu-

Det finns en märklig uppfattning att akne är något man ska stå ut med, men inget kan vara mer fel.

SPOTNER

SCARS är framtagen speciellt för att mjuka upp ärr, hjälpa dem att läka och göra dem mindre synliga. Den här nya gelen, som bland an-nat består av silikon och ett botaniskt extrakt, masseras in ett par gånger om dagen och kan användas både på kroppen och i ansiktet. PRIS: 15 ml, 269 kr

produkter på Apoteket

A-DERMA EPITHÉLIALE H.A är en reparerande kräm som hjälper huden att återhämta sig och bygga upp vävna-den igen. Den är speciellt skön om huden är torr, tunn och röd, till exempel efter rakning, akne el-ler solskador men fungerar också till lite mindre och nyligen läkta operationssår. PRIS: 40 ml, 165 kr

DERMATRIX Är en silikongel som appliceras två gånger per dag i minst två månader. Förutom att skydda området så ska den göra att huden håller en bra fuktbalans, stimulera läkningen och minska rodnader och irritationer. PRIS: 15 g, 479 kr

MEPIFORM är en tunn och smidig silikonfilm som du kan ha även när du duschar eller badar. Det används både till nya och gamla ärr, framför allt hypertrofiska och keloider. PRIS:5 st 5x7,5 cm 244 kr

ronsyra. Däremot rekommenderar hon att man väntar med att behandla ärr från akne tills man är fri från problemen.

– Man vet inte hur ärren kommer att se ut efter att aknen har läkt ut.

Oavsett hur ditt ärr ser ut så är det viktigt att skydda det från solen, speciellt under den tiden som huden är inflamme-rad. Ärret kommer inte att bli kraftigare av solens strålar men det kan få en mörkare färg, något som kallas postinflammatorisk hyperpigmentering. Kirurgisk tejp skyddar men har du till exempel akne så är det smi-digare att använda en solskyddsprodukt.

nummer 3 2014 | | 25

Har du långt till Apoteket under semestern?

Välkommen till något av våra drygt 700 apoteksombud. Där kan du både beställa, hämta ut dina mediciner samt handla produkter från vårt receptfria sortiment.

Hitta närmaste apoteksombud på apoteket.se

Apo_210x270mm_Helsida.indd 1 2014-05-14 14:13

26 | | nummer 3 2014

HORMONSTYRT

KLIMAKTERIET, ELLER övergångsåldern, är ett tillstånd som väcker blandade känslor men som alla kvinnor faktiskt slutligen går igenom på ett eller annat sätt. Kli-makteriet definieras som åren före och efter kvinnans allra sista menstruation (menopaus).

– Det här är en helt ny fas i livet där kvinnan själv har stora möjligheter att påverka hur hon mår, säger Mats Hammar, professor i obstetrik och gynekologi vid Linköpings Universitet och verksam vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i samma stad.

Klimakteriet är en naturlig process med minskad produktion av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progeste-ron, men även det manliga könshormonet testosteron som också finns hos kvinnor. Vanligast inträffar klimakteriet mellan 45 och 57 års ålder och börjar några år innan man har sin sista mens och pågår sedan i ungefär fem år.

I vissa fall innebär klimakteriet en besvärlig period i livet och flera gånger i veckan träffar Mats Hammar kvinnor som söker hjälp mot sina klimakteriesymtom.

– Det vanligaste är att de har olika typer av blödningsbesvär innan mensen

Motion kan förbättra välmåendet enormt, eftersom de endorfiner som då produceras bland annat stabiliserar kroppens termostat.

slutat helt och senare vallningar, svettningar och sömnproblem, berätta r han.

VISSA MÄRKER INGENTING90 procent av alla kvinnor upplever olika typer av blödningsförändringar under några år innan mensen upphört. Några få, cirka tio procent, märker inte något alls utan upptäcker en vacker dag att mensen slutat komma. Detsamma gäller övriga klimakteriesymtom. Vissa känner alltså ingenting, medan andra upplever problem i upp till 10-15 år.

– Ingen vet vad dessa skillnader beror på. Men det finns en ärftlig-hetsfaktor. Döttrar vars mödrar kommit tidigt i klimakteriet upplever ofta detsamma. En viss ärftlighet gäller även hur kraftiga symtomen blir, berättar Mats Hammar.

Vallningar och okontrollerbara svettningar beror på att kroppens termo-stat kommer i obalans av de hormonella förändringarna. De kan bli kraftiga, leda till sömnsvårigheter och även kännas genanta. Blir vallningarna inte bättre av medicinsk behandling kan de ha andra orsaker, till exempel sköldkörtelsjukdomar

eller sällsynta typer av tumörer. Humörsvängningar är vanliga vid

övergångsåldern även om de kan bero på mycket annat i livet.

Ett symtom som ofta uppträder något senare, efter själva menopausen, är torra och sköra slemhinnor. Det kan påverka sexlivet negativt och öka risken för urinvägsinfektioner. Vissa kvinnor får täta urinträngningar utan att urinblåsan är helt full. Här kan behandling med ett lokalt östrogen i form av till exempel ett vagitorium eller gel vara till stor hjälp.

– Alla dessa besvär kan låta nedslående

Styr hormonerna, låt inte dem styra dig. Riktigt så enkelt är det inte, men det finns mycket du kan göra själv för att minska klimakteriebesvär.

TEXT: Pia Hellsing ILLUSTRATION: Maria Kask

Klimakteriet

Påverka övergången

nummer 3 2014 | | 27

Visste du att: Menopaus (sista mensen) beror på att ägg anlagen i äggstockarna tagit slut. Den sista mensen inträffar hos svenska kvinnor i ge-nomsnitt vid 51 års ålder. Kvinnor som röker får sin sista mens två år tidigare än kvinnor som inte röker. Preventivmedel bör användas upp till ett år efter sista mensen. 75 procent av alla kvinnor uppger svettningar och vallningar under klimak-teriet. Även män kan uppleva vallningar och svettningar, vilket beror på deras med åldern sjunkande halter av testosteron. Lokal östrogenbehandling i form av slidpiller/kräm eller gel ökar inte risken för bröstcancer eller blod-propp.

Tips vid besvär Motionera. (Sluta röka.) Ha svalt i sovrummet. Undvik kaffe, te, alkohol och kryddstark mat. Pröva ett avslappnings-program.

Använd glidmedel när du ska ha sex. Receptfria läkemedel.

HORMONSTYRT: Klimakteriet

1/3men motion kan förbättra välmåendet enormt, eftersom de endorfiner som då produceras bland annat stabiliserar krop-pens termostat, säger Mats Hammar.

Kvinnor som motionerar regelbundet upplever mindre övergångsbesvär jämfört med kvinnor som inte tränar.

En annan sak man kan göra själv är att som rökare sluta röka, fortsätter Mats Hammar, och berättar att rökare förbrän-ner östrogen snabbare än icke-rökare.

FLERA BEHANDLINGARÄven akupunktur och avslappning har i studier visat sig vara effektivt för kvinnor med klimakteriebesvär. Dessa alternativa behandlingar kan vara lösningen för de som inte kan eller vill äta östrogen. Östro-gen ges inte till kvinnor som tidigare har drabbats av blodpropp, bröstcancer eller hjärtinfarkt.

– Beslutet om en eventuell medicine-ring måste patienten fatta själv. Men om hon lider mycket av sina besvär är östro-

gen absolut det mest effektiva alternativet, säger Mats Hammar.

Då gäller lägsta möjliga dos i kortast möjliga tid.

Orsaken är att en mer än fem år lång kombination av östrogen och progesteron – vilket är den vanligaste behandlingen – leder till ökad risk för bröstcancer, enligt forskningsstudier. Idag får därför endast vart tionde kvinna behandling, jämfört med tidigare då som mest varannan kvinna i klimakteriet åt östrogentabletter.

Men vad händer sen när klimakteriet är över? Vad väntar då?

– Många upplever faktiskt en lättnad att slippa premenstruella besvär, menstrua-tion och preventivmedel och känner sig både mer sensuella och frigjorda. Livet tar inte alls slut, utan det är snarare början på någonting nytt, avslutar Mats Hammar.

Naturläkemedel mot klimakteriebesvä r? Det finns många olika alternativ. Vissa kan ha östrogenliknande effekter och bör därför användas i samråd med läkare om du haft bröstcancer eller blodpropp.

28 | | nummer 3 2014

Jakten på spindlarnas

hemlighet

DET SER SKÖRT UT men är i själva verket lika starkt som kevlar, räknat per tvärsnittsareaenhet. Men det

är samtidigt mer töjbart, lättare och även bionedbrytbart.

– Dessutom är proteinerna makalöst stabila, man kan värma upp dem till 260 grader utan att de blir förstörda, säger Anna Rising, forskare vid Karolinska institutet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Tillsammans med Jan Johansson leder hon en forskargrupp som försöker utnyttja dessa egenskaper medicinskt.

Att spindeltråd kan vara användbart för oss människor på olika sätt är ingen ny tanke, berättar hon.

– Romarna använde hela nät för att lägga på hästars sår för sårläkning.

Så kommer vi att kunna köpa plåster på apoteket gjort av spindeltråd?

– Ja det är en av de saker vi gärna skulle vilja titta på.

Men efter att ha pratat med Anna Rising en stund, blir frågan snarare om det finns någonting spindeltråd inte kan användas till. Hon och hennes kollegor har mer avancerade planer än plåster: Skapa implantat, odla celler och leverera läkeme-del. Spindeltrådsfibrer verkar också kunna

guida nervändar att hitta varandra efter en nervskada, åtminstone i djurförsök.

– Det verkar vara ett fantastiskt material men problemet är produktionen. Det vi gör är att vi tar fram konstgjord spindeltråd, säger Anna Rising.

BAKTERIER TILLVERKARDet började med att hon åkte till Sydafrika för att få tag på spindeln Euprosthenops australis, som spinner en mycket stark tråd. Sedan tog ytterligare en lång resa vid – den att kartlägga spindeltrådsgenerna för att ta reda på spindlarnas hemlighet. Det arbetet resulterade i att en del av arvsmassan från spindlarna fördes in i bakterier som nu får

tillverka proteinet.– Hela proteinet är för stort för att bak-

terierna ska kunna uttrycka det effektivt. Vi provade med kortare snuttar och på något sätt ”vet” proteinet att det ska bilda fibrer ändå. Vi var väldigt fascinerade när vi upptäckte att det fungerade!

Det visade sig räcka med den ena änden

av proteinet, den C-terminala domänen, och fyra repetitiva sekvensblock av mittendelen, som i det naturliga proteinet upprepas upp till hundra gånger enligt ett visst mönster. (Se illustrationen på nästa sida.) Den lös-ning som fås från bakterierna vaggas och fram träder fibrerna av spindeltrådsprotein.Men de blir fransiga och inte lika starka som den riktiga tråden. De blir inte heller likadana varje gång, vilket är ett problem om man vill tillverka medicinska implantat.

– Om man drar i fibern är det som att den smälter ihop, den blir mer homogen och skimrande och ser ut lite som en sena. Jag tror att det behövs att vi hittar ett sätt att dra ut fibrerna. Det är just det spindeln gör själv,

berättar Anna Rising.Tillsammans med forskare på SLU

och Karolinska Institutet har Anna Rising kommit ytterligare ett steg närmare hur spindeltråd tillverkas i naturen: Först finns den i en lösning,

sedan på vägen ut ur spindelns körtlar sjunker pH-värdet, det vill säga miljön blir surare, och proteinerna bildar då fibrer. Och det går blixtsnabbt. För att kunna spinna tråd kanske det krävs vissa delar av de naturliga spindeltrådsproteinerna som bakterierna nu inte producerar, spekulerar Anna Rising och hennes kollegor.

Koppla ihop nerver, ersätta senor och odla stamceller. Med spindeltrådsprotein i olika former verkar det gå att lösa en rad medicinska problem. På Karolinska institutet och SLU jobbar forskare med att ta reda

på hur spindeltråden bildas för att kunna kopiera den.

TEXT Teresa Matérn FOTO Mattias Ahlm

FORSKNING

Vi provade med kortare snuttar och på något sätt ‘vet’ proteinet

att det ska bilda fibrer ändå.

nummer 3 2014 | | 29

Fakta spindeltrådMINST TVÅ gånger har förmågan att spinna silke uppstått i evolutionen. Hos insekter som silkesmaskar och hos spindlar.

DET FINNS SJU olika sorters spindeltråd med olika funk-tion. Ett för fångstspiralen, ett för att slå in bytet i etc. Alla har sina specifika me-kaniska egenskaper. Anna Rising har hittills endast forskat på en typ.

PROTEIN ÄR STORA molekyler som består av aminosyror. De är komplexa och viktiga för alla levande organismer. Proteiner är inblandade i nästan alla processer i våra celler. Insulin är ett exempel på ett mänskligt protein.

ANNA RISING är från början veterinär och forskar på spindeltråd från spindeln Euprosthenops australis. Den spinner en stark tråd som dessutom inte drar ihop sig vid kontakt med vatten.

30 | | nummer 3 2014

– Nu har vi även börjat att även inkludera den N-terminala domänen, som har en roll i att proteinerna kopplar ihop sig till långa kedjor när det lämnar spindelns körtel. Vi försöker spinna tråden på konstgjord väg.

HJÄLP I STAMCELLSFORSKNINGMen trots att man inte lyckats knäcka nöten att tillverka en konstgjord spindeltråd som kan mäta sig med originalet, går det att an-vända spindeltrådsproteinet i andra former.

– Vi gör filmer eller så gör vi skum. Om man vispar proteinlösningen så blir det ett skum, när det torkar ser det ut som tvättsvamp ungefär. Sedan odlar vi celler på det, säger Anna Rising.

Målet är att hitta ett sätt att styra mänskliga pluripotenta stamceller, alltså celler som kan utvecklas till vilken celltyp som helst, för att med hjälp av dem kunna bota sjukdomar i framtiden. Förhoppningsvis på ett mer effektivt och billigt sätt än idag.

– Vi tror att vi både kan expandera cel-lerna, få dem att växa, och hjälpa dem att bli de celltyper och vävnader som man vill ha.

BLANDA MED LÄKEMEDELDet senaste Anna och Jans grupp har testat är att använda spindeltrådsproteinet i läkemedelsforskning. Här återkommer den N-terminala domänen, som hittills inte utforskats så väl. Och bakterierna får fortsätta att fungera som proteinfabriker.

– Den N-terminala domänen, den första delen av proteinet, är extremt löslig och

dess roll när spindeln lagrar spindeltråds-proteinet är att hålla det i lösning. När vi studerade den N-terminala domänen märkte vi även att bakterierna producera-de väldigt stora mängder. Så vi tänkte att vi kanske kan utnyttja det i produktionen av andra proteiner, som proteinläkemedel, säger Anna Rising.

Ett livsviktigt proteinläkemedel är lungsurfaktant som ges till så tidigt födda barn för att de ska kunna expandera sina lungor och andas. Eftersom barnen inte själva kan producera det behandlas de

idag med lungsurfaktant som har renats fram ur gris- och kolungor. På konstgjord väg är det däremot svårt att framställa. Men med hjälp av bakterier och den N-terminala domänen från spindeltrådspro-teinet är det möjligt.

– Sedan, genom våra kunskaper om hur proteinet beter sig i naturen, kan vi rena det på ett enkelt och billigt sätt.

SPINDLAR ÄR FRAMGÅNGSRIKAProdukten har ännu inte testats på männi-skor men metoden verkar lovande enligt Anna Rising. Inte nog med det, eftersom surfaktant sprider sig så bra i lungorna tror

Vi tror att vi både kan expandera cellerna, få dem att växa, och hjälpa dem att bli de celltyper och vävnader

som man vill ha.

Anna Rising att man kan använda det även på vuxna för leverans av andra läkemedel. Lungorna är annars svåra att nå ut i alla förgreningar.

Genom att blanda vissa typer av anti-biotika och kortison med surfaktant kan läkemedlen spridas. Dessutom finns en annan fördel berättar Anna Rising:

– Man får hög lokal koncentration av läkemedlet i lungorna medan den syste-miska, alltså i resten av kroppen, blir lägre vilket minskar risken för biverkningar.

För vuxna går det åt mycket mer lungsurfaktant än hos nyfödda barn men med denna metod skulle alltså inte mängden bli ett hinder på samma sätt i produktionen. Och frågan är vilken ytterligare potential spindeltråden har? Ja, det har inte Anna Rising svaret på än men hon poängterar hur unika

spindlar är.– Vi har studerat ett av naturens mest

fascinerande material. Spindlar har funnits i mer i än 400 miljoner år och utvecklat den här förmågan att spinna tråd. Det har gjort dem väldigt framgångsrika, de finns över hela jorden. Eftersom bara de har utvecklat den här förmågan så måste det finnas mekanismer som är mycket speciali-serade, som vi försöker dra nytta av.

FORSKNING

Aminosyror är mindre kemiska föreningar som ihoplänkade bildar protein. Ett helt spindeltrådsprotein är ungefär 3 500 aminosyror långt, ett stort protein, och det består av tre delar: En enormt repetetiv del i mitten som är

ungefär 3 000 aminosyror lång och de två terminala domänerna.

C-terminal domän

N-terminal domän Repetitiv mittendel

Den N-terminala domänen är inte välut forskad men hjälper till att hålla spindeltrådsproteinet i lösning inuti spindeltrådskörteln och sedan koppla ihop sig i långa kedjor när proteinet lämnar spindeln.

Den C-terminala domänen och fyra sekvensblock (de gula och

blå bitarna) av aminosyror ingår i det spindeltrådsprotein som fors-

karna låter bakterier producera.

Spindeltrådproteinets uppbyggnad3 000 – 4 000 aminosyror

Följ oss på Facebook!Facebook.com/NewNordicProducts

FÖR DIN VACKRA HUD!

Förbered huden för sommaren! Skin Care Copper Tone är en helt ny produkt med specialdesignat inne-håll. Mandarin, kapris och pomelo är nya spännande ingredienser i sommarhudens eget kosttillskott. Med innehåll av koppar som bidrar till hudens normala pigmentering och vitamin C som bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress.

Copper Tone ersätter inte solskyddskräm och ska därför användas tillsammans med lämplig solskydds-faktor. Börja gärna med Copper Tone 4-8 veckor innan solexponering.

Skin Care Copper Tone finns på ditt apotek.

För mer information ring New Nordics kundtjänst: 040-239520

NYHET!

Skin Care Copper Tone

Skin Care Copper Tone

NN_SkinCareCopperTone_Apoteket_nr3_2014.indd 1 2014-05-08 15:02

PÅ HYLLAN

REN Clean SkincareEngelskt hudvårdsmärke som finns i

många länder och nu har kommit till Apoteket. I produkterna kombineras

hudvänliga ingredienser med det senaste inom bio-teknologi. REN Clean Skincare står för sund och vacker hud.

PRIS: från 199 kr.

32 | | nummer 3 2014

Apoteket Formula Extra Care Duscholja och Hudlotion speciellt framtagna för torr hud. Finns både med och utan parfym. PRIS: Duscholja 400ml pumpflaska 99 kr, refill 89 kr. PRIS: Hudlotion 400 ml pumpflaska 99 kr.

Voltaren 140mg medicinskt plåster Smärtstillande plåster inom gruppen antiinflammatoriska medel (NSAID). För korttidsbehandling av akut smärta vid t.ex. idrottsskador. Från 16 år. Behandlat område ska skyddas för solen i minst 2 veckor efter avslutad behandling. PRIS: Två st 109krReceptfritt läkemedel. Läs bipack­sedeln noga före användning.

Mommox 60 doser och 140 doserInnehåller mometasonfuroat och används för behandling av snuva och nästäppa orsakad av allergi mot t. ex. pollen, djur eller damm. Från 18 år. PRIS: 60 doser: 99kr, 140 doser: 199krReceptfritt läkemedel. Läs bipacksedeln noga före användning.

Apoliva Make up mörkare hudtonerPuder och foundation som ger ansiktet en

jämn och matt finish i fyra nya färger. Milda råvaror och oparfymerade – passar därför

den som har känslig hud. PRIS: 139kr.

APOLIVA MAKEUP SUMMER EDITIONÖgonskuggor och läppglans i en härligt somrig färgskala som passar de flesta. Precis som övrig Make up från Apoliva passar produkterna för dig som har känslig hud. Design av Stina Persson. PRIS: Lipgloss 99 kr, ögonskuggor 89 kr, mascara 129 kr.

NÄR DU HANDLAR PÅ

APOTEKET.SE OCH

I MOBILEN, FÅR DU:

FRI FRAKT till apotek och ombud.

SNABBA LEVERANSER och fria returer i alla våra butiker.

Nytt på apoteket, apoteket.se

NU ÄR DET ENKLARE än någonsin att få tag på sina läkemedel. Du som vill få påfyll-nad på ett så smidigt sätt som möjligt kan nu starta prenumeration hos Apoteket.

– Intresset har varit stort och många kunder har redan anmält sig. Det är tydligt att det här är en efterlängtad tjänst, säger Kristin Maddison projektledare på Apote-kets enhet för affärsutveckling.

VI BEVAKARVi bevakar när det är dags för ditt nästa uttag och skickar ett SMS till dig i god tid innan. Om du svarar ”ja” på detta SMS inom två dagar gör vi i ordning medicinen. Om du väljer att hämta den på ett apotek skickar vi ett SMS till dig när allt är klart. Många mediciner kan du även få levere-rade till valfri adress, apoteksombud eller till Postens utlämningsställe. Leverans tiden varierar mellan 1-3 dagar.

– Kunderna som provat är överlag mycket nöjda, berättar Kristin Maddison.

Prenumerera på dina mediciner

SÅ REGISTRERAR DU DIG Besök något av våra apotek så berättar vi mer om tjänsten. Du kan också ringa direkt till vår kundtjänst för mer informa-tion: 0771–450 450 (öppet 9-19 vardagar).

MÅNGA FÖRDELAR Du står aldrig utan din medicin. Du behöver inte planera dina apoteksbesök. Du hämtar ut din medicin när det passar dig eller får den levererad dit du vill. Du kan betala när du hämtar medicinen eller få faktura hem. Om du väljer att gå till Apoteket går besöke t snabbt eftersom medicinen redan är iordninggjord. Vid ditt besök på Apoteket kan vi ägna mer tid till tips och råd kring använd-ningen av dina mediciner.

PÅ APOTEKET

Tjänsten är gratis. Allt för att göra det enklar e för dig att

må bra!

Utan kostnad

1

Stå aldrig utan din medicin

TEXT Carl Myhrman ILLUSTRATION Jonny Lesch

28

nummer 3 2014 | | 33

34 | | nummer 3 2014

få bättre möjligheter att ta hand om sina barn. Med fat-tigdomen och det utbredda alkoholmissbruket som finns i Ukraina är det inte ovanligt att barn överges eller blir vanvårdade.

– Tyvärr är det så att redan innan den här krisen fanns det ungefär 100 000 föräldralösa barn i Ukraina och många familjer befann sig i en utsatt situation, berättar Andriy Chuprikov.

I spåren av den politiska krisen uppstår andra problem som drabbar dessa familjer hårt. Inflationen är 35 procent i skrivande stund. Arbetslösheten ökar och det gör även drog- och alkoholmissbruk. SOS Barnbyar har därför med hjälp av bidrag från givare dragit igång ett sexmånaders-projekt för öka aktiviteterna i Ukraina.

– I våra program försöker vi nu framför allt stödja de familjer som behöver det. Ett

initiativ är en lekbuss i och i närheten av Kiev.

Där ska barnen få möjlighet att leka och få psykologiskt stöd.

– Vi är i uppstartsfasen och håller på och handlar material och utbildar

volontärer. När våren kommer och det är nationella helgdagar i början av maj ska vi öppna verksamheten. Då är många barn lediga.

PSYKOLOGISKT STÖDI projektet ingår också konkreta bidrag som mat och medicin samt extra resurser för psykologiskt stöd i barnbyarna.

– Det här stödet är mycket viktigt, på många sätt. Vi kan stödja hela familjer och möta barnens behov. Eftersom vi precis har startat så vi kan inte säga något om resultatet än. Men för barnbyarna är jag säker på att vi kommer att se resultat inom någon månad, säger Andriy Chuprikov.

– JUST NU ÄR VI I en situation där vi kan gå till sängs på kvällen i ett land och vakna upp på morgonen i ett annat.

Det konstaterar Andriy Chuprikov, chef för SOS Barnbyars verksamhet i Ukraina. Han berättar att den senaste tidens turbu-lens i landet har medfört ett förvärrat läge för redan utsatta barn.

– Barnen får indirekta trauman. Via medierna ser och hör de talas om männis-kor som såras och skadas.

För barn som har tidigare svåra upp-levelser i bagaget kan det bli extra svårt att hantera eftersom det kan väcka gamla minnen till liv.

– Vi har sett en ökning av psykisk ohäl-sa i barnbyarna, säger Andriy Chuprikov.

FAMILJESTÄRKANDESOS Barnbyar i Ukraina finns på två ställen, utanför Kiev och i Lugansk i östra Ukraina. Den största verksamheten är faktiskt den som kallas familjestärkande, där syftet är att stötta även föräldrarna för att de ska

En trygg plats att leka på. Hjälp med mat, kläder och mediciner. Sådana grundläggande behov satsar SOS Barnbyar nu extra på i Ukraina, för att motverka den pågående krisens effekter på redan utsatta barn. Stödet från bland annat Apotekets kunder är särskilt värdefullt just nu.

TEXT: Teresa Matérn FOTO: Maja Brand

Trygghet mitt i krisen

SOS BARNBYAR UKRAINA

Det här stödet är mycket viktigt, på många sätt. Vi kan stödja hela familjer och möta barnens behov.

nummer 3 2014 | | 35

Stöd SOS BarnbyarFör varje såld solskyddsprodukt från Apo-teket/Apoliva skänker Apoteket 5 kronor till SOS Barnbyars arbete för utsatta barn, fram till midsommar. Under sommaren kan du också köpa ett armband och en tygväska med tryck designat av Liselott Watkins, där hela intäkten går till SOS Barnbyar.PRIS: Armband 49 kr. Väska 59 kr.

Du kan förstås också stödja SOS Barnbyar direkt och bli fadder till ett barn eller en barnby på sos-barnbyar.se

STÖD SOS BARNBYAR DIREKT:sos-barnbyar.se

Lek och omtanke. I det kaos som råder i framför allt östra Ukraina är det lätt att tappa fotfästet för både vuxna och barn. SOS Barnbyar arbetar med att stärka familjer och ge barn möjlighet att både leka och bearbeta traumatiska upplevelser.

Samtliga barn från SOS Barnbyars

verksamhet i Lugansk stannar i dagsläget (i slutet av maj)

hemma med sina familjer, och går inte i skolan. SOS Barnbyar följer utvecklingen noga och

överväger evakuering om situationen

förvärras.

Foto

: Dav

id B

ack

Ett fräscht sätt att sluta!

Nicotinell sugtablett (nikotin) är ett receptfritt läkemedel som används för rökavvänjning. 18 års åldersgräns. Gravida rökare rekommenderasatt sluta röka helt utan nikotinersättning. Läs bipacksedeln noggrant. Se även www.nicotinell.se. Novartis Consumer Health, www.novartis.se.*Källa: Nielsen Scantrack, T. Apotek, volym, MAT, w4013. NIC 1312-56

Nicotinell är Sveriges mest köpta sugtablett.* Båda styrkorna (1 mg och 2 mg) � nns i prisvärdstorförpackning och har en frisk smak av mint.

Nicotinell gör det lättare att sluta röka.

nummer 3 2014 | | 37

EXPERTERNA

skicka in dina frågor till apotekets experterINOM APOTEKET FINNS apotekare med specialist kunskaper inom olika terapi om råde n. Några av dem har forskat och doktorerat. Förutom att de svarar på frågor från tidningen Apotekets läsare ansvarar de för att bevaka nya forskningsrön och rapporter om läkemedel och

sunda levnadsvanor. De ser också till att resten av personalen inom Apoteket har tillgång till aktuell fakta och information om läkemedel.

Har du frågor till expertern a skicka dem till: tidningen.apoteket@apoteket.se

HAR DU FRÅGOR OM ditt recept, Apoteket s produkte r eller tjänster? Hör av dig till kundservice@apoteket.se eller 0771-450450

Experternas sommartips

ANNA KANIEWSKA

LEG. APOTEKARE, TERAPIOMRÅDES-EXPERT HUD

Vad är bra att ha i husapoteket inför sommare n?

SVAR: Solskyddsmedel förstås. Har man ändå bränt sig i solen finns förutom olika after sun-produkter också Aloe vera, som är svalkande, både som spray och gel.

Myggmedel, som också hjälper mot andra stickande insekter och även minskar risken för fästingbett. Men de myggmedel som finns på Apoteket ska inte användas på barn under tre år. Små barn får ha kläder som skydd istället.

Det finns olika sätt att lindra klåda efter insektsbett. För alla, även riktigt små barn går det bra att badda med någon alsolpro-dukt. Från 1,5 år finns också Xylocain som är en lokalbedövande salva som smörjs direkt på bettet

Barn från 4 år kan använda After Bite.Även hydrokortison lindrar vid riktigt

kliande eller inflammerade insektsbett. Kan användas på barn från 2 års ålder.

Har man barn kan det som bekant bli många skrubbsår. Tvål och vatten går bra

att tvätta med, men sårrengöring är bra att ha till hands för de tillfällen det inte finns vatten i närheten. Det finns både som engångsförpackningar och på flaska.

MARGARETA SÖDERSTRÖM

LEG. APOTEKARE, TERAPIOMRÅDES-EXPERT ASTMA OCH ALLERGI

När kan geting- och bistick vara farliga?

SVAR: Insektsstick är oftast ofarliga. Men stick på känsliga ställen, till exempel tunga, svalg eller många stick på halsen, kan vara farliga eftersom svullnaden kan hindra andningen. Blir man stucken där ska man kontakta sjukvården. Om man blir stucken på flera ställen av getingar, eller bin bör man också kontakta vården, detta gäller särskilt barn under tre år.

Vissa är allergiska mot insektsgifter, till exempel från geting eller bi, och kan få häftiga reaktioner vid stick. De kan må illa, känna sig yra, kallsvettas, få andnings-svårigheter och kraftiga svullnader. Om du vet med dig att du är allergisk eller får stora utslag av insekter, kontakta sjukvården för att få allergimedicin. En del behöver ha med sig en särskild spruta i beredskap.

SHUVA PAUL

LEG. APOTEKARE, TERAPIOMRÅDES-EXPERT INFEKTION

På en del läkemedel står att man inte ska vistas i solen när man använder dem, till exempel vissa antibiotika. Varför?

SVAR: Vissa läkemedel ökar hudens käns-lighet för solljus och kan orsaka hudirrita-tioner. Till exempel doxycyklin, som är ett antibiotikum som bland annat används mot borrelia, kan göra att huden lättare rodnar om du solar under behandlingen. Beroende på varierande solkänslighet från början är risken olika stor för olika människor att drabbas. Undvik direkt solljus både under behandlingen och någon vecka efter avslutad kur.

Smärtstillande salvor med ketoprofen kan ge utslag med små blåsor i solen. Dessa kan bli besvärande och är faktiskt orsaken till att de här preparaten numera förskrivs på recept. Det hudområde som man har använt salvan på ska skyddas mot solen, även två veckor efter behandlingen. Till och med vid molnigt väder kan utslagen blossa upp, så det är att vara mycket försiktig som gäller!

38 | | nummer 3 2014

EXPERTERNA

REDAKTIONENTack för att du hör av dig! Redaktionen vill gärna ha återkoppling på innehållet i tidningen och hur vi kan utveckla det på bästa sätt. tidningen.apoteket@apoteket.se

APOTEKET ONLINEHär hittar du aktuellt och tidigare nummer av tidningen Apoteket: www.apoteket.se/tidningFölj också Apoteket på:

TIDNINGEN APOTEKET SOM TALTIDNIN G Du kan få Tidningen Apoteket som tal tidning, skicka e-post till: tidningen.apoteket@apoteket.se eller ring Kundservice på tel 0771-450 450.

Kläder är det bästa skyddet mot den här typen av hudirritation. Solskyddsmedel skyddar nämligen sämre mot UVA-strål-ning, som är den typ vi kan bli känsligare för med vissa läkemedel. UVA-strålning är dessutom den typ som solarium ger, varför även det ska undvikas.

Det finns också en del andra läkemedel som kan orsaka problem i samband med solning. Hör efter med ditt apotek om du har frågor.

Om du redan har drabbats av en lindrig hudirritation av kombinationen sol och läkemedel som ökar känsligheten kan du använda något svalkande på huden. Apo-tekets Aloe vera gel eller ett kylbalsam kan lindra den hettande känslan. Ibland kan en hydrokortisonkräm vara till nytta mot klåda, precis som vanligt när huden blivit bränd i solen. Fråga apotekspersonalen om andra receptfria alternativ.

STINA BOLLDÉN

LEG. APOTEKARE, TERAPIOMRÅDES-EXPERT DJUR

Det finns så många olika fästingmedel för hundar och katter att välja på. Hur vet man vad som passar bäst och behöver husdjuren alltid fästingskydd utomhus på sommaren?

SVAR: Fästingar kan smitta hund med borre-lia och anaplasma men det är ytterst ovanligt att katter drabbas. Det är framförallt för att hindra spridningen av fästingar till männis-kan som vi behandlar katten.

Det tar cirka ett dygn innan fästingen kan föra över infektionen, så det bästa sät-

tet att förebygga smitta är att plocka bort fästingar varje dag.

På apoteket finns flera förebyggande effektiva läkemedel. Om du skall behandla katt är det viktigt att du köper ett medel som är godkänt för katt eftersom vissa hundmedel är livsfarliga för katt! Hund och katt som leker tillsammans bör båda använda kattvänliga alternativ.

Flera av de preparat som nyligen blivit receptfria innehåller också ett läkemedel som förhindrar loppors fortplantning. Nu på våren är det många, katter, hundar och även människor som blir bitna av exem-pelvis fågelloppor som vaknar hungriga i boet och hoppar ut i gräsmattan. Fågellop-por kan bara fortplanta sig på fågelblod. Bekymmer med fortplantande katt- och hundloppa förekommer däremot i Skåne och i södra delarna av vårt land.

Till unga djur brukar jag rekommen-dera att man börjar med Frontline som har mindre biverkningar och dessutom är snällare mot miljön. Ett sätt att testa om hunden eller katten tål fästingmedel.

Symtomen på fästingöverförda sjuk-domar är trötthet, nedsatt aptit, hälta och ovilja att röra sig. Men upp till 90 procent av smittade hundar utvecklar dock aldrig några symtom.

LTX SUPERPLÅS-

TER 5X200CM

(211075)

Ett skumplåster som innehål-ler latex. Plåstret är limfritt, blod-

absorberande och elastiskt. Plåstret sitter kvar i vatten, då det är limfritt och endast fäster i sig självt.Pris: 49,50 kr.

MYGGA Ett bra medel mot mygg, knott och andra stick-ande insekter. Minskar risken för bett av fästingar. Ej för barn under 3 år. Pris: Roll-on 50 ml 105 kr Finns även som spray och stick.

VÅRDANDE, SVAL-

KANDE och åter-fuktande Aloe Vera spray för huden. Används för flera ändamål såsom på solsvedd hud, efter rakning eller vid klåda av insekts-bett. Pris: 150 ml, 99 kr

ACO KYLBALSAM SPECIAL CARE

Kyler och vårdar hud som blivit bränd av solen. Lindrar också klåda som är or-sakad av insekts-stick och lättare solsveda. 125 ml 59 kr

Produkttips:

nummer 3 2014 | | 39

* Kosttillskott ersätter inte en varierad kost utan bör kombineras med en mångsidig och balanserad kost samt en hälsosam livsstil.

Gäller t o m 10/8 -14, med reservation för slutförsäljning. Lokala avvikelser i sortimentet kan förekomma.

20 % rabatt på valfri mascara från Apoliva (icke medlem från 129:-)

Lactiplus Kosttillskott*, kapsel, 60 st

178:- (icke medlem 209:-)

c/o RFM Multi- Function Moisturizer Fuktkräm, för normal och känslig hud, 75 ml

119:- (icke medlem 149:-)

MyggA Roll-on mot stickande insekter, 50 ml

84:- (icke medlem 105:-)

Vichy Aqualia Thermal Dynamic Hydration Rich/Light Fuktkräm, 50 ml

183:- (icke medlem 229:-)

KUNDKLUBBEN

Medlemserbjudandenfrån ApoPlus!Gäller 23 juli - 10 augusti

Annons_L300_Apoteket.indd 1 2014-04-30 12:04