Temagrupp mark och vattenDialog om miljöhänsyn

Slutseminarium 27/2 2013

Gruppen består av:

Mats Blomberg (Södra skogsägarna)

Per Simonsson (SCA)

Börje Pettersson (Bergvik/Skogsindustrierna)

Jonas Eriksson (Norra skogsägarna)

Per Olsson (Havs- och vattenmyndigheten)

Åke Bengtsson (Länsstyrelsen i Västernorrlands län)

Mariana Jussila (Skogsstyrelsen, Östra Norrbottens distrikt)

Elisabet Andersson (Skogsstyrelsen, Skogsenheten)

Sofi Alexandersson (WWF, t.o.m. 20121019)

Gruppens uppdrag

• Beskriva målbilder för god hänsyn till mark och vatten.

• Fokus på avgränsning av kantzoner vid sjöar och vattendrag.

• Förhindra markskador.

• Övrig hänsyn vid vatten (överfarter, dikningsåtgärder, skogsbilvägar m.m.).

Foto: E. Andersson

Foto: E Andersson

Foto: J Stendahl

Foto: R Vesterlund

Foto: A Lomander

Förhindra markskador!

Branschgemensam policy

Behöver få genomslag!Uppföljningsmetod under utveckling.

Vad har vi gjort?

• Gått igenom befintliga instruktioner, policys, riktlinjer, rekommendationer.

• Gått igenom forskningsreferenser.

• Genomfört arbetsmöten och telefonmöten.

• Genomfört tre fältövningar (Färna, Ullinge, Vindeln).

• Utvecklat förslag på målbildsbeskrivningar.

Foto: E. Andersson

Avgränsning av kantzoner…

• …för vattnets skull!

• VISION: Att alla skogsvatten på sikt ska ha funktionella kantzoner!

Avgränsning av kantzoner

• Målbildsbeskrivningarna ska räcka till för att hantera förutsättningar vid de flesta typer av sjöar och vattendrag.

• ”Vattendrag” omfattar inte grävda diken i detta sammanhang.

• ”Vattendrag” omfattar i detta sammanhang inte heller sådana som normalt inte är vattenförande året runt. Dock kan målbilderna tillämpas även där!

Funktioner ochförutsättningar

Foto: B. Pettersson

Foto: J. Bengtsson

Foto: E. Andersson

Foto: E. Andersson

Kantzonens funktion Består av Åtgärd

Bevara viktiga markkemiska processer, näringsupptag, denitrifikation mm.

Utströmningsområden. Områden mot sjöar och vattendrag dominerade av hydrofil vegetation (sumpmossor m.m.)

Ingen körning. Lämnas i regel utan skogsbruk och med intakt vegetationstäcke.

Förhindra slamtransport. Närområden till vatten samt branter och erosionskänsliga marker.

Inga markskador i och i direkt anslutning till vattendrag eller sjöar eller skador som kan leda till slamtransport ut i vatten. Normalt ingen körning inom cirka 10 meter från vatten.

Föda till vattenorganismer. Löv, barr, insekter. Gynna löv. Lämna allt löv inom cirka 10 meter vid föryngringsavverkning.

Stabil beskuggning. Vegetation och träd som direkt skuggar vattnet.

Lämna den vegetation och de träd som direkt skuggar vattnet.

Försörjning av död ved. Träd som kan tillföra död ved till vattnet.

Lämna enstaka träd eller grupper av träd som kan falla i vattnet eller skapa aktivt död ved.

Bevara biologisk mångfald. Hänsynskrävande biotoper mot vatten, bäck-/strand-/sväm-/sumpskog.

Lämnas i regel utan skogsbruk, alternativt naturvårdande skötsel

De olika funktionerna och åtgärderna som beskrivs ska läggas ihop till en helhet!

Målbildsbeskrivning föryngringsavverkningFöljande punkter föreslås gälla i regel:

• Ingen avverkning i utströmningsområden i direkt anslutning till vatten.

• Hänsynskrävande biotoper mot vatten lämnas utan skogsbruk, alternativt naturvårdande skötsel.

• Allt löv inom cirka 10 meter från vattnet lämnas.

• Träd, buskar och övrig vegetation som ger beskuggning och bidrar med föda och död ved till vattnet lämnas utifrån befintliga förutsättningar.

• Kantzonen underväxtröjs inte.

• Inga körskador i och i direkt anslutning till vattendrag och sjöar. Detta innebär att körning inte sker inom cirka 10 meter från vatten.

• Inga körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag.

• Inga körskador i utströmningsområden.

Förslag på arbetsgång vid avgränsning av kantzon

1. Avgränsa utströmningsområden och hänsynskrävande bäck-/sväm-/strandskogar som finns i direkt anslutning till sjön eller vattendraget. Här sker som regel ingen avverkning.

2. Om avgränsning enligt ovan inte är tillräcklig för att ge beskuggning utökas zonen som att önskad funktion uppnås. Försiktig plockhuggning kan ske om kantzonens funktion kan bibehållas.

Kantzon mot vatten ska alltid snitslas och det ska finnas tydliga traktdirektiv för hur den ska hanteras!

Avgränsningen omfattar utströmningsområden och hänsynskrävande biotoper samt säkerställer beskuggning och andra funktioner.

Förutsättning: En del utströmningsområden närmast bäcken, skiktad skog, inslag av löv.

Åtgärd: Bredden varieras utifrån befintliga förutsättningar och för att säkerställa funktionalitet. Ingen plockhuggning.

Förutsättning: Begränsade utströmningsområden närmast bäcken, lövinslag, skiktad skog. Bredden varieras utifrån befintliga förutsättningar och för att säkerställa funktionalitet. En del grova träd har plockhuggits i kantzonen.

Målbild för körning på obärig mark. Både skördare och skotare nyttjar hela kranens räckvidd. Skotaren kan då gå långt ifrån den lämnade kantzonen. Därigenom minskar risken för markskador.

Riskbedömning får göras i varje enskilt fall. Om risk för stormfällning bedöms vara stor kan avverkning ske fram till vattnet längs begränsade sträckor (bild 1) för att undvika ett scenario som i bild 2.

1.

2.

Förutsättning:Ensartat bestånd med stor risk för stormfällning

Genom att vidta åtgärder i samband med gallring kan situationen förebyggas i många fall.

Förutsättning:Vatten med särskilt höga värden

• Målbildsbeskrivningarna för kantzoner bedöms i regel vara tillräckligt god hänsyn för de flesta sjöar och vattendrag…

• …men lite extra koll på t.ex. särskilt värdefulla vatten, förekomster av stormusslor.

• Biotopskydd, naturvårdsavtal, frivilliga avsättningar.

• Vattenskyddsområden – föreskrifter anger ev. anpassningar.

• Där en funktionell kantzon med träd och buskar finns utgör den gräns för var markberedning utförs.

• På sträckor där kantzon saknas helt eller är smal sker kontinuerlig markberedning (harvning) inte inom 10 meter från sjö eller vattendrag.

• Övrig markberedning och plantering sker inte närmare än 5 meter från sjö eller vattendrag.

• För att förhindra markskador gäller samma målbilder som vid föryngringsavverkning.

Målbildsbeskrivning beståndsanläggningFöljande punkter föreslås gälla i regel:

En sträcka där trädbevuxen kantzon saknas. Markberedning har utförts på större delen av hygget men zonen närmast ån har lämnats för fri utveckling.

• Om kantzonen bedöms vara funktionell lämnas den oröjd.

• För att utveckla funktioner/värden, röj fram löv, röj fram vissa stammar för att gynna dimensionsutveckling, framtida grov död ved, skapa förutsättningar för en variation i ålder och struktur.

Foto: Skogsstyrelsens bildarkiv

Förslag på åtgärder i samband med röjning

Kantzon där gran röjts bort för att gynna utveckling av befintligt löv och uppkomst av nytt löv. Vid kommande gallring planeras för en utvidgning av zonen. På sikt kommer en stabil kantzon att kunna lämnas i samband med föryngringsavverkning.

• Om kantzonen bedöms vara funktionell lämnas den normalt utan åtgärd.

• Ingen gallring i utströmningsområden.• Hänsynskrävande biotoper lämnas utan

skogsbruk, alternativt naturvårdande skötsel.

• Kantzonen underväxtröjs inte.• Inga körskador i och i direkt anslutning

till vattendrag och sjöar. Detta innebär att körning inte sker inom ca 10 meter från vatten.

• Inga körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag.

• Inga körskador i utströmningsområden.

Foto: E. Andersson

Målbildsbeskrivning vid gallringFöljande punkter föreslås gälla i regel:

Foto: E. Andersson

Förslag på åtgärder i samband med gallring

• Om kantzonen är enskiktad och ensartad, där lövträd röjts och gallrats bort i omgångar, kan åtgärder utföras för att skapa en mer varierad och funktionell kantzon.

• Gallra hårt i zonen närmast vattnet för att på sikt få en flerskiktad och mer varierad kantzon som står stadigt vid kommande föryngringsavverkning.

• Luckhuggning för att få upp löv och få en mer varierad kantzon. Beakta lokala erfarenheter av att få upp löv innan åtgärd!

• Tänk på körningen, planera inför kommande åtgärder, ev överfarter m.m.

Foto: P. Simonsson

Foto: B. Pettersson

Förslag på målbildsbeskrivning för överfarter vid terrängtransport

• Ingen körning i vattendrag och diken.

• Kanter på vattendrag och diken skadas inte.

• Överfarter utformas så att vattendragens bottnar inte skadas.

• På- och avfarter orsakar inte skadlig slamtransport.

• Överfarter finns tillgängliga för åtgärder som kan följa efter en avverkning (exv risskotning, markberedning).

Stålbro Virkesbro

Stockmattor

Foto: P Simonsson Foto: B Pettersson

Bro byggd av virke och stockmattor.

Här har en virkesbro tagits bort efter avslutade åtgärder.

Foto : M Blomberg

Foto: B Pettersson

Förslag på arbetsgång vid planering och anläggning av överfart

• Välj ut det lämpligaste stället för passage. Markera med snitselband läget i fält samt på traktkarta.

• Använd tekniska hjälpmedel (stålbro, stockmattor m.m.) eller bygg en virkesbro.

• Skydda på- och avfart genom att till exempel kavla och risa. Detta görs innan körningen påbörjas.

• Överfart behöver finnas tillgänglig för efterföljande åtgärder (risskotning, markberedning).

• Lyft bort virkesbro efter avslutade åtgärder!?

Problem med vandringshinder då de rasar? Hur definitiva och hur omfattande?

Foto: Skogsstyrelsens bildarkiv

Målbildsbeskrivningar för…

• …dikningsåtgärder• …skogsbilvägar• Andra åtgärder?

Övrigt

• Planering med ett långsiktigt perspektiv.

• Tillgängliggöra underlag som underlättar planering av åtgärder.

• Implementering av målbilderna!