1

PLATS FÖR VATTEN

- Historik- Lagstiftning- Effekter av markavvattning- Planering- Åtgärder

2

Historisk tillbakablick

Markavvattning o. dyl. har pågått under många hundra år för att förbättra och öka andelen åker- och betesmark och förbättra skogsproduktionen.

Från 1840-talet fram till första hälften av 1900-talet skedde markavvattningen mer systematiskt.

Staten beviljade bidrag och lån för dessa åtgärder

Utveckling av effektiva grävmaskiner påskyndade markavvattningen

3

Bild

text, bild, diagram

4

Historisk tillbakablick

Ca 25 % av landet våtmarksareal bedöms ha försvunnit genom markavvattning

5

6

7

Historisk tillbakablick - lagstiftning

1879 års lag om dikning och annan avledning av vatten

1918 års vattenlag

1983 års vattenlag

1986 Generell tillståndsplikt för markavvattning i Naturvårdslagen

1999 Miljöbalken

Förbud mot markavvattning inom vissa områden. För Jönköpings län gäller det följande kommuner: Jönköpings, Tranås, Aneby, Eksjö, Vetlanda, Habo, Mullsjö

Länsstyrelsen kan bevilja dispens från förbudet om det finns särskilda skäl.

8

Effekter av markavvattning

Påverkan på naturvärden

Snabbare flödesförlopp

Större skillnad mellan låg- och högflöde

Ökad erosion

Förflyttar ”problemet”

9

Plats för vatten - planering

Vad kan påverkas av höga flöden/översvämningar?

Vilka konsekvenser får höga flöden/översvämningar?

Var tar vattnet vägen?

Lyft frågorna i ÖP och detaljplaner

10

Plats för vatten - åtgärder

Kan utjämningsmagasin skapas i tillrinningsområdet och hur?

t.ex. återskapa gamla våtmarker

Kan utjämningsmagasin skapas i eller i anslutning till tätorter?

t.ex. öppna upp dagvattenledningar, skapa infiltrationsytor, skapa platser som kan översvämmas (grönområden, idrottsplatser)

Kan utjämningsmagasin skapas nedströms?

t.ex. återskapa gamla våtmarker, andra platser som kan översvämmas

11

12

Slut