Ted Wärnåker, han lanserar den första glaukomappen ”För syns skull”

12015

Amelia, 20 från Tranås– framåt tjej som inte nedslås,

trots glaukom från födseln

TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET

Ted Wärnåker, han lanserar den första glaukomappen ”För syns skull” sidan 10

2 Ögontrycket | Nr 1 2015

Utgivning av Ögontrycket 2015

Nr 2 Utgivning vecka 19 Manusstopp måndagen 13/4Nr 3 Utgivning vecka 38 Manusstopp måndagen 24/8Nr 4 Utgivning vecka 50 Manusstopp måndagen 16/11

INNEHÅLL

Nr 1 – 2015Tidning från

Svenska Glaukomförbundet

Redaktionskommitté som framställt och ansvarar för innehåll:

Lars SteenEwy Engström

Ansvarig utgivare: Lars SteenRedaktör: Örjan Andersson

Ej signerat material är författat av redaktören

Ej namngiven fotograf är fotat av redaktören

ISSN: 1653-4069Redaktionens adress:

Ögontrycketc/o Örjan Andersson

Ekhovsvägen 20, 647 32 MariefredMail: [email protected]

Ögontrycket finns också som taltidning i DAISY – format

Produktion:DanagårdLiTHO, Ödeshög

Omslagsbilder:Ted Wärnåker

Amelia Lindqvist(Foto: Örjan Andersson)

GLAUKOMFÖRBUNDET

Ledare

Intervju Amelia, född med glaukom

Debatt

Första glaukomappen

Fråga Doktorn

Glaukomförbundet expanderar

Dagstidningar för alla

Utblick – Lena Katarina Swanberg

Aktiv glaukomförening

Landet Runt

Aktiviteter Glaukomveckan

Noterat

348

101618202223242627

3Ögontrycket | Nr 1 2015

Ledare

Bästa medlemmar och läsare!

Nu närmar sig Världsglaukomveckan som inträffar vecka 11 det vill säga 9 – 15 mars. Runt om i många länder anordnas en mängd olika aktiviteter och syftar gi-vetvis till att öka kunskap och förståelse för glaukom och glaukomsjuka patienter hos anhöriga, allmänhet och inte minst be-slutsfattare på olika nivåer. Det betyder att vi nu åter får tillfälle att visa upp oss och förmedla våra viktiga budskap. Jag vill gärna uppmana er alla i styrelser och öv-riga medlemmar att ta tillvara alla chanser att visa upp oss under denna vecka.

Skapa intressegrupperVid senaste styrelsemötet antogs verk-samhetsplanen och budget för 2015. Gläd-jande nog beviljades Glaukomförbundet 1 408 000 kronor det vill säga 38 000 kro-nor mer än föregående år. Verksamhets-planens struktur ansluter sig till liknande som under de två föregående åren. För-bundets ambition är att satsa på att grun-da ytterligare regionala föreningar. För närvarande pågår förhandlingar med Da-larna och Västmanland. Flera föreningar finns i län med mer än en större centralort som ger förutsättningar att skapa ”intres-

segrupper”. Exempel på sådana orter är Eskilstuna, Växjö och Halmstad bara för att nämna några. Förbundsstyrelsen ma-nar också på att föreningarna ska vara fortsatt aktiva i sammanhang där många äldre personer samlas som till exempel pensionärsföreningar, seniormässor med mera. Vårt mål är att få till stånd en med-lemsökning på minst 10 % per år.

I detta nummer följer vi upp den intres-santa artikeln om den unga flickan med medfött glaukom med en intervju med en ung kvinna på 20 år som har glaukom se-dan födseln.

Nu har modern teknik kommit till glau-kompatienternas hjälp. Ett läkemedelsfö-retag har utvecklat en så kallad APP med flera spännande funktioner bland annat påminnelse om att man ska ta sina drop-par på rätt tid. Dessvärre gäller det ju att man har tillgång till och kan använda en ”smartphone”, men såvitt jag är underrät-tad blir det allt vanligare även hos oss i mer mogen ålder.

Lars Steen, förbundsordförande

Vi vill starta ytterligare regionala föreningar


Amelia Lindqvist, en positiv tjej från Tranås, som kämpat med sin glaukom från födseln.

Platsen för ÖTs möte med Amelia Lind-qvist är järnvägssta-

tionen i Tranås. En högst välbekant plats för Amelia som under sin gymnasietid dagpendlade mellan hem-met i Linderås några mil ut-anför Tranås och Himmel-stalunds naturbruksgymna-sium i Norrköping under tre år.

I en lugn hörna på Kalles Mat & Café nästgårds med järnvägsstationen får vi så Amelias livshistoria berät-tad.

Fortsatt oroNär Amelia föddes, tyckte hennes mamma att hon hade väldigt stora ögon, men lä-

karen menade att det var svi-ter från förlossningen och inget att oroa sig för. Ame-lia skrevs ut men Amelias mamma kände en fortsatt oro och frågade därför på Höglandssjukhuset i Eksjö vad det kunde vara för fel. Amelia hade väldigt svårt att sova och skrek mycket nattetid. Hon sov också för det mesta med öppna ögon. Men det blev ingen diagnos den gången heller.

- Vi tre månaders ålder var mitt ena öga helt vitt, berättar Amelia, och vi åkte då till en läkare i Tranås, blev remitterade till Jön-köping och vidare därifrån till specialister på glaukom vid Universitetssjukhuset i

Uppsala.Den 6 december 1994 –

när Amelia är tre månader konstaterar ögonspecialis-ter i Uppsala glaukom på båda ögonen och vidtogs inga åtgärder skulle Ame-lia vara blind inom ett år kombinerat med epilepsi – ett multihandikapp. Båda ögonen opererades och det hjälpte för stunden men på juldagen samma år var det dags igen. Ögonläkarna i Uppsala opererade då in en skål i höger öga och ef-ter det så höll sig högerögat bra. Senare men fortfarande före skolåldern opererades


I förra numret av ÖT publicerade vi en uppskattad artikel från Norsk Glaukom-förenings tidskrift ”Å leve med glaukom”. Artikeln handlade om Martine Alexan-dra 9 år, som är född med glaukom.

Nu följer vi upp den artikeln med en intervju med Tranås-tjejen Amelia som också är född med glaukom och idag är en ung kvinna på 20 år. Glaukom är företrädesvis en åldersrelaterad ögonsjukdom, men inte desto mindre är det angeläget att sätta fokus på de barn och ungdomar som drabbas. Eftersom det är så pass ovanligt är det enligt Amelia svårt att hitta dem som lever i mot-svarande situation för att få ett utbyte av erfarenheter.

Amelia, 20 – en härligt framåt tjej som inte nedslås, trots glaukom från födseln

Text och bild:Örjan Andersson


vänsterögat ett antal gånger men utan större framgång. Sedan dess har högerögat hållit sig bra och idag an-vänder Amelia ögondrop-par med en droppe i vardera ögat morgon och kväll.

Livligt påhejadUnder uppväxttiden tycker Amelia att hon har klarat sig bra trots sitt glaukom.

- Man fick förklara för skolan och sina lärare att jag inte kan ta emot en boll som andra barn – oftast fick man den i facet, förklarar Amelia, samtidigt som hon förklarar att trots sitt han-dikapp ville hon pröva allt, livligt påhejad och coachad av sin mamma Charlotte som varit ett bra stöd.

- Eller när man skulle sova över hos kompisar var man ju tvungen att ha sina

droppar med sig och då blev det ju en del frågor. Men det har varit ganska lugnt – det är just vid idrottsutövning som handikappet visar sig, men jag har alltid försökt.

- Det enda undantaget var att jag inte fick cykla så tidigt som andra barn men annars var uppmaningen: begränsa dig inte utan för-sök med allting som du önskar pröva, säger Amelia med värme riktat mot sin mamma.

Fyra timmars restidOch det verkar Amelia ha tagit fasta på under uppväx-ten och i sin utbildnings- och yrkeskarriär. Med ett stort hundintresse och en dröm om att starta ett hunddagis satsade hon tre år på hund-linjen på naturbruksgym-nasiet vid Himmelstalund i

Norrköping. Under den ti-den bodde hon fortfarande hemma i Linderås tre mil utanför Tranås. Det innebar långa pendlingsresor varje dag under hela studietiden.

- När det gick som bästinnebar det 4 timmars res-tid varje dag, först buss till Tranås, sedan pendeltåg till Norrköping och slutligen spårvagn för att komma fram till skolan och ofta hade jag sällskap av Stum-pan min hund som är bland-ras av Smålandsstövare och Jack Rusell, berättar Ame-lia.

Amelia har också ge-nomgått utbildning som personlig assistent under ett år och nu läser hon vidare för att utbilda sig till under-sköterska under ett och ett halvt år.

- Kanske har jag nu hittat rätt i arbetslivet, sä-ger hon, det är roligt och stimulerande att jobba med människor.

Numera bor hon inne i stan tillsammans med pojk-vännen och ägnar fritiden åt att måla och teckna som hon alltid hållit på med – just nu tecknar hon seriefi-gurer. Hon har bland annat medverkat på Ungdomens Vårsalong i Jönköping vid ett par tillfällen. Agility är en annan disciplin som hon ägnat mycket tid åt. Hon har också jobbat med lyd-nad med sin vän Stumpan.

Amelia ägnar mycket tid åt att måla och teckna. Just nu tecknar hon seriefigurer. Hon har också varit representerad på Ungdomens Vårsalong i Jönköping vid ett par tillfällen.


Körkortet hägrarAmelia är rakt igenom en positiv tjej som helt enkelt tar för sig av livet både i arbetslivet och på fritiden.

- Jag har inte så många vardagliga pro-blem och g l a u k o m e t hämmar mig inte särskilt ofta, säger hon och fort-sätter:

- Jag får tänka på att sitta långt fram i klass-rummet och jag får enligt läkarna inte sminka mig för hårt men det gjorde jag ändå i de yngre ton-åren när sådant är särskilt viktigt.

Ett problem som Ame-lia har är att hennes pupil-ler inte kan dra ihop sig och skydda sig från solen och starkt ljus. Därför bär hon glasögon som blir mörka i solen.

- Det kan vara lite jobbigt tycker jag för att man tror att folk ska tycka det ser konstigt ut. I sam-manhang med nya männ-iskor så känns det jobbigt!Annars är det inga pro-blem när man till exempel söker jobb på Arbetsför-medlingen. Där säger man att ser du med dina glasö-gon så är det inga problem att sköta sitt jobb. När-mast står uppkörning för körkortet för dörren.

- Ja, efter ganska lång tid har jag fått till-stånd av Transportstyrel-sen att införskaffa körkort och nu är det härligt nära uppkörningen, säger en entusiastisk Amelia som

också tänker köpa en li-ten billig bil och där för-sta svängen kommer att gå till mamma Charlotte i Linderås. En härlig framåt

tjej som inte låter sig ned-slås av sitt glaukomhandi-kapp.

- Det var verklig tur att min mamma stod på sig när jag var spädbarn, hon förstod ju hela tiden att

något var galet men ingen lyss-nade i början. Vården ifråga-

satte till och med om hon verkligen ville behålla sitt barn eftersom hon hade sju barn förut, avslutar en lite upprörd Amelia.

” Det var verklig tur att min mamma stod på sig när jag var spädbarn…”

Välkommen till oss för dina glaukomkontroller!

På Capio Medocular har vi stor erfarenhet av glaukom. Vi kan hjälpa dig med kontroller av dina ögon, såsom synkontroll, tryckmätning och synfälts-undersökningar. Våra kompetenta läkare och sjuk-sköterskor kommer ta väl hand om dig.Vanlig patientavgift gäller.

Läs mer om oss på www.medocular.se

Stockholm: 08-534 888 00Uppsala: 018-56 54 00

Jönköping: 036-291 47 00Göteborg: 031-774 28 00 OBS! Endast privat


Debatt

Synfältsbortfall och körkort – Transportstyrelsens knäckfrågaMed anledning av ett par inslag i senaste Ögontrycket kring synfältsbortfall och förlorat körkort kan det vara på sin plats att klargöra vad som gäller kring detta.

Tr anspor t s ty re l sen (TS) beslutar utifrån

resultat från synfältsprov enligt Humphrey och Es-terman om en person är lämpad att få köra bil. Om man har centrala synfälts-bortfall som gör att man får ”blinda fläckar” dras körkortet in.

Att överklaga är, enligt säkra källor inom Glau-komförbundet och många konkreta fall, helt lönlöst och slösar bara bort tid. Förvaltningsrätten prövar nämligen inte de faktiska omständigheterna vad gäller den drabbade per-sonens synförmåga. Rätt-en prövar bara huruvida TS har gått rätt tillväga i processen som föregår beslutet och att beslutet i sig är grundat på gällande lagar och föreskrifter om körkortsinnehav.

Därför är det bättre att istället direkt ansöka om dispens hos TS, som då

låter en särskild nämnd gå igenom fallet och pröva sakfrågan. I flera fall har dispens beviljats, i andra inte.

TS har dock börjat inse att gällande föreskrifter och testmetoder kanske inte ger en riktigt rättvis bild av en persons faktiska synförmåga och förmåga att framföra en bil på ett trafiksäkert sätt. Därför har man inlett ett samar-bete med VTI (Statens väg- och transportforsk-ningsinstitut) i Linköping för att ta fram ett simula-torprogram för att testa körförmågan hos personer med synfältsbortfall, of-

tast orsakat av glaukom eller diabetes.

Vad vi vet i nuläget är att man håller på att testköra ett sådant pro-gram med bilförare utan synfältsdefekter för att få fram normvärden och ”normala” körbeteenden som sedan ska kunna jäm-föras med dem som fram-kommer när personer med synfältsbortfall kör i si-mulatorn.

En intressant frågeställ-ning som TS bör hitta en lösning på är vad som händer när en person för-lorar sitt körkort och be-höver kunna transportera sig i sitt dagliga liv.


Trehjulig mopedAtt använda allmänna kommunikationer är en lösning, att bli skjutsad av make/maka en annan. Men vad finns det för möjligheter att själv klara sina transportbehov på ett sätt som liknar oberoendet som bilen ger?

Om man söker och får dispens att köra EU-mo-ped kan man köpa sig ett fyrhjuligt fordon som får köras i högst 45 kmh och som i mycket liknar en li-ten bil och har mycket av en bils komfort och säker-het.

Om man inte får dis-pens och inte vill begrän-sa sig till cykel eller en

tvåhjulig 30-moped utan skydd mot väder och vind, vad gör man då? Jo, man kan köpa sig en trehjulig moped som inte kräver något körkort alls. Denna moped (officiellt en klass 2-moped*/) jämställs en-ligt Trafikförordningen med cykel, vilket innebär att den ska framföras på cykelvägar och cykelba-nor där sådana finns.

Och det är här TS har en knäckfråga att lösa: Genom att dra in körkortet för en person med centra-la synfältsbortfall vill man skydda andra trafikanter, främst de oskyddade som utgörs av fotgängare och cyklister, från att drabbas

av en olycka orsakad av personen ifråga.

Samtidigt finns risken att den här personen skaf-far en trehjulig ”moped-bil” som ska framföras bland dessa oskyddade trafikanter. För det blir allt vanligare i våra tät-orter att cykelbanor delas av fotgängare och cyklis-ter. Man kan fråga sig om detta är rimligt, eller om det vore bättre att TS gav dispens för AM-körkort som ger rätt att köra EU-moped. Personen är då i mycket högre grad en fara för sig själv, snarare än en fara för oskyddade trafi-kanter!

*/ Definitionen talar om en moped som är kon-struerad att köras i högst 25 kmh, men även äldre 30-mopeder inräknas i den här kategorin. I dag krävs förarbevis även för dessa mopeder, dock inte för personer som fyllt 15 år före 1 oktober 2009, vil-ket innebär att alla perso-ner som förlorat sitt kör-kort på grund av glaukom (eller diabetes) torde få köra utan förarbevis. För tre- eller fyrhjulig moped med karosseri krävs inte hjälm om man istället an-vänder bilbälte.

Alf Öst, Uppsala


Ted Wärnåker, Allergan lanserar den första glaukomappen

”För min syns skull”


ÖT har träffat Ted Wärnåker, läkeme-

delskonsulent med ansvar för norra distriktet, vilket innebär Mälardalen och norr ut. Ted är en lågmäld, förtroendeingivande och inkännande person med

klart patientfokus. Som läkemede lskonsu len t fungerar han som en spe-cialist på sina produkter när det gäller företagets nya läkemedel och ser då till att ögonsjukvården har tillräcklig information.

Det har blivit väldigt populärt med appar man bär med sig i sin mobil. För den mindre initierade betyder app att det handlar om en applikation, främst i IT-sammanhang. Man skulle kunna säga att istället för att bära med sig ett par resväskor med olika broschyrer så har man dem i sin smarta telefon. Den nya tekniken känner inga gränser. Just nu lanse-ras den första Glauko-mappen. Det är läkeme-delsföretaget Allergan som utvecklat glauko-mappen med syftet att nå bästa behandlings-resultat på lång sikt. Förutom Allergans logo är appen befriande fri från reklaminslag och dessutom helt gratis. Med fokus på patienten blir appen också ett stöd för ögonsjukvården.



Han har många frågor att besvara som kommer från läkare och ögonsjukskö-terskor. Men just nu är han besjälad av att lansera den nya appen ”För min syns skull”.

Bra respons- Vi startade för två år sedan med att utveckla en app. Allergan vill nå bra behandlingsresultat. En del är läkemedlet och den andra delen är stödet till glaukomsjukvården och då är följsamheten väldigt viktig och med en utveck-

lad app kan den stödja patienten att vara följsam och behandla regelbundet, säger en helengagerad Ted Wärnåker.

Glaukom är en progres-siv sjukdom där man inte kan få tillbaka den tap-pade synen. Därför är in-formationen till patienten väldigt viktig och avgö-rande. Även om man inte upplever synskadan nu så kan det bli avsevärt sämre om man inte är följsam till den ordination doktorn gett.

Ted, 38 år, är civileko-nom i botten som tidigare drivit ett vårdbolag inom området för pertsonlig as-sistans. Fick intresset via sin mamma som sedan många år är handikappad, har MS och har hjälp av av personliga assistenter. Ted har också datautbildning och utbildning i datagrafik som han har stor nytta av när han jobbar med kom-munikation.

- Vi trodde först att det skulle bli svårt med teknik och åldriga patien-ter. Men vi har redan från början fått bra respons och idag är det nästan lika vanligt att en 70-åring har en smartphone som den yngre generationen.

- Problemet är ju att det inte finns tid för vår-den att informera i till-räcklig grad och dessutom kan patienten vara block-erad vid läkarbesöket. Då är det bra att ha en app där man kan informera sig på hemmaplan, hävdar Ted.

Han rekommenderar att man tittar på appen till-sammans med sina anhö-riga.

FaktagranskadVia glaukomappen kan man få påminnelser om när man ska ta ögondrop-par och när det är dags att hämta ut ett nytt recept. Du kan även lära dig mer


Och så här kommer du igång:1. Starta programmet App-Store/Google play beroende på om du har en iPhone el-ler Android.

2. Sök efter ”Glaukom ap-pen – ”För min syns skull” och ladda ner den.

3. Öppna appen och fyll i fältet med ditt namn.

4. När du sedan trycker på menyknappen (fliken längst ned på sidan) öppnas hela menyn och du kan enkelt välja funktion.

Droppinstruktioner


REVOLUTIONERANDE OCH ENKEL RUTIN

Icare® ONE-tonometern är utformad och rekommenderas för egen mätning av intraokulärt tryck (IOP) av glaukompatienter som behöver övervaka sin medicinering och/eller sitt IOP i hemmet.

SÄKER, SMÄRTFRI OCH HYGIENISK METOD

Icare® ONE-tonometern är enkel att använda och idealisk för egen mätning av IOP. Metoden baseras på en rebound-mätprincip, där en mycket lät lätt prob används för att skapa en kortvarig kontakt med hornhinnan.

Det behövs varken ögondroppar eller specialkunskaper för att använda den snabba och smärtfria Icare® rebound-tonometrin som revolutionerar IOP-övervakningen genom att göra mätrutinen enkel och effektiv.

[email protected]

om glaukom, få instruk-tioner på hur du ska ta dina ögondroppar och var du kan hitta närmaste apo-tek oavsett var du befinner dig. Dessutom visas en film i appen om hur glau-kom påverkar din bilkör-ning. Filmen är oerhört

illustrativ om vad som händer när en del av syn-fältet försvinner.

Enping Chen, docent och överläkare på S:t Er-iks Ögonsjukhus har varit faktagranskare av appen,

samt även deltagit i ut-vecklingen av konceptet. Han är sektionschef för glaukom på sjukhuset.

SamstämmigtÖT har även tagit kontakt med ett par ögonsjukskö-terskor som fått appen in-

troducerat och mottagan-det är samstämmigt.

Ögonsjuksköterskan Maria Sjölander på ögon-kliniken Medsyn i Söder-tälje har idel lovord.

- Appen är väldigt

användbar framförallt för de lite yngre patienterna. Det här är framtiden, sä-ger hon till ÖT.

Hon menar att det här är en bra grej som hon rekommenderar till både nya och gamla patienter.

- Här kan man i lugn

och ro få en feedback på den information man fick på kliniken. Jag upplever att särskilt de lite yngre patienterna ständigt söker ny information om glau-kom. Men jag kommer

” Appen är väldigt användbar framför-allt för de lite yngre patienterna.

Det här är framtiden ”


att använda appen i mötet med både nya och gamla patienter.

Och Annika Larsson som är ögonsjuksköterska på Borlänge sjukhus in-stämmer.

- Det här är en väl-digt bra idé framförallt då man kan få ett larm när man ska ta dropparna, sä-ger Annika som har lagt ut information om appen på alla klinikens besöks- och behandlingsrum.

Annika tror främst på

de lite yngre patienterna som har anammat den nya tekniken och är vana vid

att söka information.- Patienter födda på,

40- och 50-talet fungerar lite annorlunda än de som är äldre. De yngre ställer högre krav och är initie-rade vad gäller glaukom i mötet med ögonkliniken, säger hon till ÖT.

Reaktionerna är alltså inledningsvis samstäm-miga från två representan-ter som möter glaukompa-

tienterna dagligen.- Det handlar helt

enkelt om att vi har tagit

fram en teknisk lösning, där förhoppningen är att den patient som använder appen ska få större mo-tivation att följa ordina-tionen. På det sättet kan man bevara sin synhälsa på lång sikt, avslutar en inkännande och djupt en-gagerad Ted Wärnåker.

Bli medlem och få information och Ögontrycket 4 gånger per år!

Glaukomförbundets tidning Ögontrycket utkommer med fyra nummer årligen och innehåller de senaste rönen kring glaukomforskningen och speglar också verk-samheten i våra glaukomföreningar landet runt.För endast 150 kr per år blir du både medlem och får Ögontrycket i din brevlåda. Som medlem blir du också kontinuerligt inbjuden till informationsmöten ofta med ögonläkare som medverkande.Intresserad? Se tidningens baksida med kontaktuppgifter till våra föreningar.

VÄLKOMMEN SOM MEDLEM!

” En teknisk lösning som hjälper till att följa ordinationen och bevarar

synhälsan på lång sikt ”

FrågaJag har opererat vänster öga för att sänka trycket och det ligger på cirka 15. Problemet efter operationen är skav-ningar eftersom det blev en bula bak-om ögonlocket. Jag har ordinerats alla tänkbara droppar och gel. Problemet kvarstår efter 6 år, det är mycket besvä-rande. Vad finns det för hjälp att få?

SvarDet är tyvärr inte helt lätt att avhjälpa dina skavbesvär. Det är mycket bra att trycket är på en låg nivå, det är det viktigaste för att kunna bevara din syn. Så operationen har ju lyckats med att sänka ögontryck-et. Ibland blir blåsan som bildas bakom ögonlocket vid operationen stor och man kan få de problem som du beskriver. Jag skulle inte rekommendera att göra något operativt åt blåsan för då riskerar du att få högt tryck i ögat istället. Dessvärre åter-står det bara att försöka mildra problemet med gel. Det finns många olika sorter och ofta brukar man hitta någon som kan fungera bra.

Frågor & Svar

Fråga Doktorn!

FrågaJag brukar ha kring 20 i ögontryck men i mars, kort efter att jag hade kommit hem från en tvåmånadersvistelse i Thailand, hade jag 16 – 17. Kan klimatet, cirka 35 grader och 80 % luftfuktighet, påverka trycket? Har hört att glaukom är vanli-gare i norra Sverige än i södra, vilket får mig att tänka på kyla och torr luft. Här i Luleå kan det vara under 40 % luftfuk-tighet på vintern. Ska man installera en luftfuktare i sovrummet?

SvarLuftfuktigheten påverkar inte ögon-trycket. Det var ju bra att trycket låg så lågt efter att du varit i Thailand, men det var inte luftfuktigheten som det berodde på. Du kanske åt annorlunda och tog det mer lugnt, så det kan kanske vara annat som påverkade. Att glaukom är vanli-gare i norra Sverige beror framför allt på att det är vanligare med så kallad Pseu-doexfoliationssyndrom i norra Sverige jämfört med södra. Pseudoexfoliations-syndrom ger en högre risk att få glaukom.

Har du frågor som du vill ställa till våra ögondoktorer Marcelo Ayala och

Hans Eriksson, maila till hemsidan: www.glaukomforbundet.se


FrågaFinns det anledning att anta att någon av följande besvär hänger ihop med La-tanoprost? Lindrig slemhosta. Hostar/harklar mig efter måltider. Hjärtklapp-ning, förhöjd puls och ”dubbelslag” på hjärtat. Darrningar i händerna. När man till exempel använder telefon så märker man tydligt att fingrarna är ”oroliga” och darrar.

SvarLatanoprost ger mest lokala biverkningar som röda ögon, långa ögonfransar, ökad pigmentering runt ögonen etc. Bland säll-synta biverkningar är att astma kan förvär-ras. Bland mycket sällsynta biverkningar är att patienter med kärlkramp kan förvär-ras. Med andra ord tror jag inte att dina problem hänger ihop med Latanoprost.

FrågaHar diagnos trångvinkelglaukom, an-vänder Azopt, Pilokarpin och Xalatan. Jag har läst i bipacksedeln att Azopt inte är bra. Har besvär med röda ögon. Vad gör jag? Hade tryck 34 – 60 för två år sedan nu är det 10 – 15.

SvarJag vet inte vad du menar med att Azopt inte är bra? Min erfarenhet är att det är en mycket bra ögondroppe, den svider inte och har en bra trycksänkande effekt och det är ovanligt med biverkningar. Däre-mot kan man bli rödögd av Xalatan. Det brukar inte ge obehag men man kan för-stås tycka att det ser tråkigt ut med de röda

ögonen. Jag skulle ändå råda dig till att fortsätta med dina ögondroppar om du inte har fler besvär, för trycket är bra och det är det viktigaste för att kunna bevara sin syn.

FrågaVilka funktionshinder kan uppstå när man har glaukom ögonsjukdom och hur dessa kan undvikas utifrån exempelvis följande områden: Relationer, bostad, utbildning, aktiviteter i det dagliga livet till exempel påklädning, äta, toalettbesök, service som till exempel matinköp, arbete, ekonomi, tillgång till samhällsinformation, kultur och fritid, allmänna kommunikationer etc.

SvarFrågan tycker jag är mycket intressant. Det handlar om livskvalitet hos glaukompatienter. Många studier på senare tid har uppmärksammat ämnet. Glaukom påverkar inte synen vanligtvis, däremot är det synfältet som påverkas vid glaukom. Det beror på hur mycket av synfältet som är borta för att påverka patientens tillvaro som bilkörning, gå i trappor, användning av allmänna kommunikationer etc. Dessutom visar flera studier att när synfältet upptill försvinner påverkas inte patienten lika mycket som när synfältet nedtill försvinner. Till exempel är det mycket svårt att gå nedför trappor, hitta trösklar, när synfältet nedtill försvinner.


Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för dig som behöver hjälp med droppningen!

Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som är ovan vid eller någon gång har haft problem med att använda ögondroppar.

Droppstödet gör det lättare att hålla droppfl askan stadigt över ögat.

Droppstöd fi nns även till endos- behållare.

Fråga din läkare eller sköterska om du önskar prova.

SantenPharma AB • Solna Torg 3 • 171 45 Solna • Tel 08-444 75 60 • www.santen.se GLAU

1306

-04S

E

HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT?

Glaukomförbundet fortsätter sin expansionGlaukomförbundet har fortfarande målet att starta en förening i varje län. Näst på tur står Västmanland och Dalarna. För Västmanlands del är det Leif Wall, ordförande i Glaukomföreningen Uppland som har uppdraget att dra i tåtarna för att skapa en ny glaukomförening i Västmanland.

-I december hade Lars Steen och jag kontakt

med ögonkliniken i Västerås och där vi blev överens om att arrangera ett allmänt möte i april månad. Vi söker nu efter lämplig lokal innan vi annonserar ut arrangemanget i lokal-pressen, säger Leif Wall till

Ögontrycket.Tidigare chef för ögonkliniken i Uppsala, Lars Alm kommer att medverka som föreläsare om glaukom.

I Dalarna är det Ingrid Sjökvist som är projektansvarig. Ingrid har ju tidigare erfarenhet från nystarten i Glaukom-Leif Wall


DAGLIG ÖGONLOCKSHYGIEN FÖR RÖDA, TORRA, IRRITERADE OCH VARIGA ÖGON• Antibakteriell våtservett i hygienisk engångsförpackning.• Mild och fri från konserveringsmedel• Innehåller hyaluronsyra med återfuktande egenskaper• Ögonlocken och huden runt ögat behöver inte tvättas av med vatten efter rengöring med Blephaclean

ThSE

2014

1027

-209

- STERILA VÅTSERVETTER -

Innehållsförteckning: Vatten, PEG 8, Poloxamer 184, Polysorbate 20, kaprylglycin, Propylenglykol, PEG 6 kapryl, Kaliumfosfat, Dikaliumfosfat, Alkohol, Centella asiatica rotextrakt, Iris florentina extrakt, Zinksulfat, Retinol, Natriumhyaluronat. • Blephaclean® är godkänt från 3 månaders ålder. Rekommenderas att användas 2 gånger dagligen första 3 veckorna, sedan 1 gång dagligen.

THÉA NORDIC AB, STORgATAN 55, SE-703 63 ÖREBRO • TEL: +46 19 33 37 80 • EmAIL: [email protected]

FRAmTAGNA I SAmARbETE mED HuD- OCH ÖGONLäKARE

Blephaclean® tillhandahålls på Apotek Hjärtat, Kronans Apotek, Cura Apoteket.

föreningen i Sörmland där hon gjorde ett fram-gångsrikt arbete. Sörmland är idag en av de mest aktiva föreningarna med ord-

förande Birgitta Hedin i spetsen. Inför Världs-glaukomveckan planerar man för aktiviteter i varenda kommun i Sörmland. Ambitiöst och lovvärt.

I Dalarna håller Ingrid Sjökvist tillsammans med förbundsordförande Lars Steen att ta de första kontakterna med ögon-sjukvården. Det handlar om att sondera terrängen, att få personkontakter som är beredda att engagera sig för en föreningsstart.

- Vi håller på att ta kontakter i Falun, Borlänge, Mora och Avesta och planerar ett första möte med ögonsjukvården i skiftet av februari och mars, säger Ingrid Sjökvist till Ögontrycket.

Ögontrycket kommer självfallet att med intresse följa starten av nya föreningar i de båda länen.

Ingrid Sjökvist

Dagstidningar för allaEn taltidning är en tidning som ges ut i uppläst form i stället för på tryck. Målgruppen är oftast synskadade, men kan även rikta sig till personer som har någon annan form av läsproblem eller läshandikapp. Dock får inte andra per-soner prenumerera. Jag tänker på personer som har tid att lyssna, men inte läsa tidningen, till exempel lastbilschauf-förer eller andra med liknande yrken. Åtminstone inte för närvarande. Varför kommer ni att räkna ut längre fram.

De första taltidningar-na i Sverige började

produceras för drygt 30 år sedan. Det var först en försöksverksamhet som drevs av de synskadades organisationer, framför allt av SRF, de Synskada-des Riksförbund. År 1982 bildades en Taltidnings-kommitté som skulle för-dela 10 miljoner kronor som regering och riks-dag beslutat stödja taltid-ningarna med. Kommittén skulle också undersöka hur man skulle kunna per-manenta verksamheten. Det blev den år 1988 och kommittén ombildades till en myndighet, Taltid-ningsnämnden.

Ny förordningTaltidningar utgavs se-dan år efter år lite var-stans i landet. Trots att

den tekniska utveckling-en från 1990-talet gick ra-sande snabbt hände inte så mycket på taltidnings-fronten. Den vanligaste formen av taltidning var en inläst version på unge-fär 90 minuter, som dist-ribuerades via radio, CD-skivor eller kassett.

Men så i slutet av 2012 beslutade regeringen om en ny förordning inom tal-tidningsområdet. Ett nytt system för att framstäl-la, distribuera och konsu-mera taltidningar infördes från början av 2013. Det var på tiden.

Det nya systemet inne-bär att man får hela pap-perstidningens innehåll som taltidning. Man kan alltså bläddra mellan oli-ka avsnitt, ledare, nyhe-ter både riksnyheter och lokala nyheter, kultur

och sport. Det fantastis-ka är att man har tillgång till taltidningen samtidigt med papperstidningen.

Enkel knappsatsVad kostar det att prenu-merera? Det kostar lika mycket som papperstid-ningen. Om man vill kan man mot en smärre avgift, tio procent av prenumera-tionspriset, få även pap-perstidningen. Många av oss med glaukom ser ju något och då kan det vara trevligt att leta fram foton, illustrationer, läsa annon-ser eller klippa ur saker man vill spara.

Hur gör man om man vill prenumerera? Jo, man kontaktar kundservice på den tidning man vill pre-numerera på. I prenume-rationen ingår också lån av DAISY-spelare och in-


Gudrun Fleetwood vill gärna komma i kontakt med dig som använder taltidning.Maila: [email protected] Tel: 018-53 01 20

Gudrun Fleetwood


ternetuppkoppling. Inte nog med det. En person kommer dessutom hem till dig och installerar allt,

och visar hur man blädd-rar fram och tillbaka i tid-ningen. Rent praktiskt går det till så att dagstidnings-företaget skickar en data-fil med tidningen till en central, kontrakterad av MTM, Myndigheten för tillgängliga medier. Här anpassar man tidningen så att den kan distribueras ut till prenumeranterna.

Finns det då inga nack-delar med det nya syste-met? I den gamla taltid-ningen var det en person som läste in valda delar. I det nya får du hela tidning-en, men det skulle förstås ta för lång tid att läsa in hela tidningen varje dag. Ungefär 17 timmars in-läsning varje dag. Det är väldigt mycket och skul-le kosta stora summor. Så man använder talsyntes. I

början kan det kännas lite konstigt att lyssna på, men man vänjer sig rätt snabbt.

Inom parentes kan jag berätta att talböcker alltid läses in av en person, så har ni ännu inte blivit talboks-läsare men funderar på att bli det: Förskräcks inte!

Hur ser det ut idag?Jag har tittat lite på sta-tistiken över antalet pre-numeranter som finns på MTM:s hemsida.

Den 1 januari 2013 fanns 7 042 abonnenter i Sverige, 3 270 kvinnor och 3 416 män. De flesta 5 759 tog emot tidningen via radio, 89 prenumere-rade via kassett och 412 via CD-skivor.

Året därpå den 1 januari 2014 sågs en nedgång till 5 910 prenu-meranter, 2 774 kvinnor och 2 788 män. Nu har den nya tekniken slagit ige-nom med fart. Fortfaran-de fanns 39 radioprenume-ranter, 6 CD och kassetter-na är helt borta.

Och idag, ja nästan i alla fall. Den 1 janu-ari 2015 fanns i landet 109 taltidningar med 5 067 prenumeranter, va-rav 2 212 kvinnor och 2 500 män. Nu är även ra-

dio och CD-produktionen utfasad, som är ett fina-re ord för att man slutat med det. Nu kan ni sluta fundera på varför siffror-na över kvinnor och män inte stämmer med totalen. Skillnaden klassas som övriga, vad det innebär förklaras inte.

Jag funderar över varför antalet prenumeranter går ned från år till år. Följer kanske nedgångenen mot-svarande nedgång i antalet papperstidningsprenume-ranter? Eller kan man inte förlika sig med den an-norlunda talsyntesrösten? Tvekar man inför den nya tekniken? Eller finns andra orsaker? Jag vet inte och har inte hittat någon analys på MTM:s hemsida.

Till slut. Svaret på var-för inte vem som helst kan prenumerera på tal-tidningar, är att kostna-derna för DAISY-spelare, internetuppkoppling, pro-duktion av tidningen med mera bekostas av medel öronmärkta för personer med läshandikapp. Men om man själv bekostade sin internetuppkoppling och DAISY-spelare, vad säger synskadades organi-sationer, vad säger Taltid-ningsnämnden om det för-slaget?

Gudrun är också beredd att komma ut till din glaukomförening för att föreläsa om medier för synhandikappade.


Att peta ned ett frö i jorden och följa hur det gror och växer. Det kan bli lite av framtidstro mitt i sorgen. Trädgården blev räddningen för författaren Lena Katarina Swanberg när hennes man avled.

Det var en vårdag för sju år sedan som Lena

Katarinas tillvaro rasade. Hennes man Kjell som hon levt med i nästan 40 år dog. Döden kom som en iskall chock, trots att Lena Kata-rina visste att han inte hade lång tid kvar då han hade varit svårt sjuk under en längre tid.

- Det går inte att för-bereda sig även om man försöker. Döden är ofattbar, en människa är borta, finns inte mer, säger hon. När det ofattbara händer och livet rämnar uppstår en intensiv längtan efter något hanter-ligt, något litet och konkret. Detta har Lena Katarina Swanberg själv upplevt och skrivit om i denna lite ovan-liga trädgårdsbok.

- Bokens titel fanns i mitt hjärta långt innan jag hade börjat skriva ”En träd-gård till tröst”, säger hon.

- Min steniga jordplätt har hjälpt mig att vända stor sorg i ny livsglädje – Trös-ten finns i den framväxande trädgården, där tiden går runt, inte framåt.I trädgården vänds miss-lyckanden till erfarenheter, litenheten blir en tillgång och planer kan alltid ritas om. Det går inte att skynda på glädjen. Precis som livet i trädgården går i cirklar, vissnar ner och börjar om gång på gång, har sorgen sin egen tidräkning.

I korta texter förmedlar Lena Katarina en stilla och stark uppmaning av att inte ge upp. Att söka tröst i det

lilla, att tänka om och att tveklöst ta emot glädjen när den finns – för det gör den. Kan själv, kan be om hjälp, skriver författaren i föror-det. Att tänka så både i li-vet och i trädgården har gett henne ny balans istället för den som gick förlorad. En mänsklig gemenskap, där vardagsglädjen är en varm famn, mitt i sorgen.

Boken är illustrerad med författarens egna foton från hennes trädgård på södra Gotland.En bok för den vars livs-kamrat nyligen gått bort.

Utblick!

Trädgården blev hennes tröst i sorgen

Lena Katarina Swanberg berättar om sin bok ombord på VikingLines fartyg Rosella.


Jämtland – Härjedalen Föreningen mitt i Sverige

Många har 10 – 15 mil till Östersund där vi

har våra medlemsmöten och trots avstånden kom-mer de. Beundransvärt, glädjande och oftast 50 % deltagande.

Vi har fortsatt med våra studiecirklar och i febru-ari startar ytterligare en. Det har framförts önske-mål från medlemmar som ännu ej nått den så kallade ”daglediga åldern” om en kortare kursversion några kvällar och eller lördagar. Självfallet ska vi fixa detta.

Trevliga samtalDet är viktigt att snabbt ta kontakt med nya medlem-mar. Därför ringer jag och hälsar välkommen, berät-tar om föreningen och det blir långa, trevliga samtal med diverse kringsnack. Sedan skickar jag ”Vad är glaukom” och foldern om vår förening. Dessutom skickar jag några nummer av ÖT, och då förstås ett exemplar av det där jag själv är ”omslagsflicka”. Detta är uppskattat.

Vår externa verksam-het med information i olika föreningar är ju ett

slags ”missionsuppdrag”, roligt och givande. Några nya medlemmar har till-kommit vid dessa besök och också gåvor från de aktuella Lionklubbarna till fonden för glaukom-forskning. Jag vill slå ett extra slag för besök hos ”Lionen”, intresset där är stort eftersom glaukom ingår i det internationella projektet ”Sight First”.

Viktiga instanserVi är med i Brukarrådet Syn-Rehab, Syncentralen och där är förstås även SRF med. Vi är också med i Östersunds kom-muns Tillgänglighetsråds beredningsmöten. Två viktiga instanser att vara med i och påverka i för

oss aktuella frågor. Vi har gott samarbete med SRF, har medverkat på Ögats Dag, och som ordförande var jag inbjuden till länets SRF:s 90-årsjubileum i november 2014. Vecka 11 (2014) medverkade jag i Taltidningen med infor-mation om glaukom och vår förening.

Nyårsönskan: flera medlemmar särskilt i Här-jedalen, flera intresserade av styrelseuppdrag, fort-satt välbesökta medlems-möten, gemenskap och engagemang.

Ruth Jönses, ordförande

AKTIV GLAUKOMFÖRENING

FaktarutaGlaukomföreningen Jämtland/Härjedalen bildades mars 2012 med då 44 medlemmar. 3 år senare är vi 92 medlemmar.

Avstånden från mittpunkten Östersund till de perifert belägna orterna är stora. Det är nästan 30 mil till vår längst bort boende medlem i Härjedalen, ordförande Ruth Jönses.


JÄMTLAND-HÄRJEDALEN

Ruth Jönses


Landet runt

Föredrag med Enping Chen gav Värmland sju nya medlemmarI ett höstmörkt Karlstad mötte en talrik publik docent Enping Chen, verksam vid Sankt Eriks ögonsjukhus i Stockholm, för att lyssna till hans föreläsning om Glau-kom. Hörsalen hos Värmlands museum var fullsatt. Vår egen ögonöverläkare Jo-han Damm fanns också på plats för att svara på frågor.

Ordförande Ewy Eng-ström hälsade väl-

kommen och redogjorde för föreningens positiva utveckling under de 10 år som gått sedan start. För närvarande består fören-ingen av 143 medlem-mar. Ewy tackade också Värmlandsföreningens grundare Olov Bylock för hans mångåriga insatser, han utnämndes till heders-medlem och hyllades med blommor och applåder.

Upptäcks av en slumpDocent Chen berättade engagerat om den sjuk-dom som också kallas grön starr. Han komplet-terade sitt föredrag med informativa och lättbe-

gripliga storbilder. Först gav han exempel

på några fallstudier som påvisade hur glaukom kan upptäckas av en slump när man söker sjukvården för något helt annat och ut-vecklingen av sjukdomen kan ha gått långt. Glaukom kan alltså ha ett smygande förlopp men ofta går det att bromsa utvecklingen med ögontrycksänkande behandling. Glaukom kan drabba både barn, ungdo-mar och vuxna.

I världen fanns det 60 miljoner glaukomsjuka år 2010 men mörkertalet är stort. År 2020 beräknas siffran ha stigit till 80 mil-joner. För sju miljoner le-der glaukom till blindhet.

Vidare berättade docent Chen att i Sverige finns idag 100 000 diagnosti-cerade glaukomsjuka och troligen lika många utan diagnos. Vi fick även in-formation om olika ty-per av glaukom och hur glaukom kan försämra livskvalitén rent psykiskt då det finns en rädsla för

blindhet. Det är också en tre gånger högre risk för fallolyckor och fem gånger så hög risk för tra-fikolyckor vid denna sjuk-dom.

Självtrycksmät-ningÄn så länge kan man inte bota glaukom men väl bromsa förloppet genom individuell ögontrycksän-kande behandling. Docent Chen gick också in på olika behandlingsmetoder där man förutom ögon-droppar kan behandla med laser och/eller operation. Det är också viktigt med uppföljning samt att göra en vårdplan. Man måste också informera om sjuk-domen till allmänheten, patienterna och anhöriga samt att samarbeta med andra vårdgivare.

Docent Chen berät-tade också om den forsk-ning som pågår, bland annat dygnetruntmät-ning av ögontrycket och ”s jä lvtrycksmätning” där patienten får gå med

Enping Chen, Ewy Engström och Johan Damm. Foto: Göran Boström


en mätare 24 timmar för att kunna se ett sväng-ande tryck och eventuella dygnsvariationer. Om man bättre kan förstå denna variation kan man skräd-darsy behandlingen. För-sök har också gjorts med stamceller för att återställa förstörda synnerver men den forskningen är ännu i sin linda.

Åhörarna fick också möj-lighet att ställa frågor och det gjordes bland mycket annat om den nu så aktu-ella diskussionen om bil-körning och glaukom.

Till styrelsens glädje ökade medlemsantalet med sju personer efter denna givande och inspi-rerande kväll.

Ordföranden tackade do-cent Chen för ett mycket intressant föredrag och överlämnade en bokgåva till honom och till Johan Damm.

Glaukomföreningen VärmlandSigne PersdotterIngrid Sällström

Medlemsmöte med besök av Syncentralen

Glaukomföreningen Jämtland – Härjedalen höll medlemsmöte i

november på Församlingsgården Sto-ra Kyrkan i Östersund. Vi var ett 40-tal medlemmar som hade samlats för en stunds samvaro. Ordförande Ruth Jönses hälsade alla välkomna och vi blev serverade glögg och kakor. Ruth berättade att vi har medlemmar i alla kommuner i Jämtland – Härjedalen. 60 medlemmar har nu gjort studiecirkeln ”Se dåligt må bra” under ledning av Anna-Kristina Jönsson. Anna-Kristina planerar att fortsätta med cirklarna un-der våren 2015.

FunktionsljusDärefter blev vi serverade soppa a´la Maria och jättegott bröd. Soppan var superb. Mätta och belåtna lutade vi oss bakåt för att lyssna på Lars-Göran An-dersson som arbetar på Syncentralen och även har optikerfirma i Östersund. Syncentralen öppnades 1981, sist i lan-

det. Där arbetar pedagoger, kuratorer och tekniker. De kommer även hem till patienter för att avgöra vad som behövs i vardagen för att få livet att fungera. Vi behöver mer ljus när vi blir äldre. Funktionsljus, över diskbänk till exempel är väldigt bra. Även punktbelysning är bra. Lars-Göran hade med sig diverse hjälpmedel som han visade. Förstoringsglas med och utan belysning och glasögon med olikfärgade glas.

Text och foto: U Hjelm


EskilstunaMälarsjukhuset, huvudentrénOnsdag 11 mars kl 10 – 15 Bemannat informations-bord Glaukomföreningen i Sörmland

JönköpingLänssjukhuset RyhovMåndag 9 mars, onsdag, torsdag, fredag 10 – 12 mars.Bemannat informations-bord Glaukomföreningen Småland

KarlstadKarlstad Seniormässan Conferens CenterTisdag 10 mars kl 10 – 16Bemannat informations-bord Glaukomföreningen Värmland

KatrineholmKullbergska sjukhuset, HälsotorgetMåndag 9 mars kl 09 – 12Bemannat informations- bord. Specsavers optik, KatrineholmOnsdag 11 mars kl 11 – 17Gratis tryckmätning och information om glaukomGlaukomföreningen i Sörmland

LandskronaLandskrona lasaretts entréTisdag 10 mars kl 13 – 15Informationsbord om glaukom Glaukom-föreningen Skåneland

LundDomkyrkoforum, Kyrkogatan 4Torsdag 12 mars kl 14-15.30Maria Thereza, docent vid Lunds Universitet föreläser om ögats sjukdomarGlaukomföreningen Skåneland

NyköpingNyköpings lasarett, huvudentrénTisdag 10 mars kl 10 – 16Bemannat informations-bord Glaukomföreningen i Sörmland

SkellefteåAulan Skellefteå sjukhusTorsdag 19 mars kl 13 30Föreläsning om glaukomGlaukomföreningen Västerbotten

StockholmCongressen, Hotell Birger JarlMåndag 9 mars kl 16 30

Föreläsning av docent Enping Chen under rubriken ”Tillsammans förbättrar vi glaukomsjuk-vården”. Conferencier: Rakel Norborg-Jerkeby. Styrelsens Egna pianist Christer Ekman leker på pianot före mötets början.Glaukomföreningen i Stockholm och S:t Eriks sjukhus

SundsvallEntréhallen, Sundsvalls sjukhusTisdag 10 mars kl 09 – 15Bemannat informations-bord Glaukomföreningen Västernorrland

TierpVårdcentralen i TierpFredag 13 marsOffentligt möte om glaukom Glaukom- föreningen Uppland

UppsalaAkademiska sjukhuset, ögonmottagningenMåndag 9 marsFöreningsmöte om synfältsmätningarGlaukomföreningen Uppland

Full fart på aktiviteterna under glaukomveckan:


Nytt år – nya tag för ÖTÖgontryckets redaktions-kommitté tar nya tag in-för 2015. Inriktningen att både bevaka forsknings-rön och hjälpmedel inom glaukomsjukvården och de egna glaukomfören-ingarnas arbete ligger fast. Inför år 2015 blir det en del mindre förändringar vad beträffar innehåll och form. Vi testar någon sida som inte primärt handlar om glaukom. Vi kallar si-dan för Utblick och kan till exempel vara en anmälan av en intressant och aktu-ell bok. Vi kommer också att bygga tidningen rakt igenom på 3-spaltsidor med undantag av Ledar-

sidan och Fråga Doktorn, som vi fortfarande tycker passar bäst i 2-spalt. I mån av resurser kommer vi också att satsa lite mer på bildmaterialet. Nytt för året och glädjande är att hela tidningen finns att tillgå på vår hemsida – lätt tillgänglig för framför allt alla inom sjukvården.

Till sist!

Skydda dina ögon för stark vintersolNu när större delen av lan-det är täckt av snö är det viktigt att skydda ögonen vid solsken. Starkt solljus som reflekteras av snö kan leda till snöblindhet. Det innebär att ögonen blir kraftigt irriterade av UV-strålningen och små-sår bildas i hornhinnan.Snöblindhet läker av sig självt men starkt solljus

kan göra värre skada. En risk är att gula fläcken i näthinnan skadas. Även risken för grå starr ökar.

Använd därför solglas-ögon som skyddar mot UV-ljus när du går ut i det härliga, snöiga och soliga vinterlandskapet. Se till att solglasögonen är CE-märkta eller polariseran-de. Vi ses i skidspåret!

VärnamoVärnamo sjukhusMåndag 9 mars, onsdag – fredag 10 – 12 marsBemannat informationsbordGlaukomföreningen Småland

VäxjöCentrallasarettet i Växjö, sjukhusets restaurang StrandbjörketTisdag 10 mars kl 18 00Föreläsning ”Med fokus på ögat” av ögonläkaren Anders BergströmGlaukomföreningen Småland

ÖrebroUniversitetssjukhusets A-hus, foajén Onsdag 18 mars kl 09.30 - 15Bemannat informationsbordStudieförbundet Vuxenskolan, Fabriksgatan 8Onsdag 18 mars, kl 18 00Årsmöte med föreläsning och frågestund med glaukom-sjuksköterskan Marianne med kollega Glaukom-föreningen Örebro län

ÖstersundFöreningspunkten, Entréhallen, Östersunds sjukhusMåndag 9 mars och Tisdag 10 mars kl 10 00 – 15 00Bemannat informationsbordGlaukomföreningen Jämtland – Härjedalen

Ögontryckets redaktionskom-mitté: Örjan Andersson, Ewy Engström och Lars Steen

Svenska GlaukomförbundetOrganisationsnummer: 802 408–7325

Plusgiro: 46 06 00–0 • Bankgiro: 5424–1211Tel. 070-291 56 66 vardagar 09.00–10.00

www.glaukomforbundet.se • e-post: [email protected]

Vill du bli medlem?Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt.

c/o Örjan AnderssonEkhovsvägen 20647 32 Mariefred

GLAUKOMFÖRBUNDET

Välkommen till SGF!

ww

w.danagardlitho.se

Glaukomföreningen i GöteborgTel. 0761-42 59 21 • Pg 439 67 40-5

[email protected]

Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen

Tel. 063-208 [email protected]

Glaukomföreningen NorrbottenTel. 070-673 95 00

Bg [email protected]

Glaukomföreningen SkånelandTel. 040-47 11 95Pg 444 14 56-3

[email protected]

Glaukomföreningen Småland Tel. 070-661 02 12

[email protected] 568-8999

Glaukomföreningen i StockholmTel. 08-33 38 36Pg 495 80 90-5

[email protected]

Glaukomföreningen i SörmlandTel. 070-342 00 83

Pg 28 24 [email protected]

Glaukomföreningen UpplandTel. 018-34 33 37


Glaukomföreningen VärmlandTel. 054-52 52 45


Glaukomföreningen VästerbottenTel. 090-12 26 89


Glaukomföreningen VästernorrlandTel. 060-12 85 21


Glaukomföreningen Örebro länTel. 070-591 86 34


Glaukomföreningen ÖstergötlandTel. 0125-611 14


Ted Wärnåker, han lanserar den första glaukomappen ”För syns skull”

Documents

Transcript of Ted Wärnåker, han lanserar den första glaukomappen ”För syns skull”