TCOstillväxtprogram

3

TCOs tillväxtprogram

UtgångspunkternaUthållig värdeskapande tillväxt skapas av två grundbultar: Å ena sidan att medborgarna harframtidstro och vilja till förbättringar och å andra sidan att den grundläggandesamhällsmodellen utgår ifrån att allas kompetens och bidrag ska utvecklas att man kan tas tillvara och uppnå balans mellan arbete, utbildning, familj och samhällsengagemang. Tillväxtenska vara hög men får inte ske till priset av sämre miljö, utslitna människor eller socialakonflikter. Sverige har ett näringsklimat som i de viktigaste delarna tillhör toppskiktet i världen;hög utbildningsnivå, ett utbrett samarbetsklimat, hög teknikmognad, relativt god jämställdhet,effektiv offentlig sektor med unik öppenhet, bra infrastruktur, hög välfärd och relativt småsociala klyftor. På många andra välfärdområden som t.ex. miljö, läskunnighet, förväntadlivslängd, barnadödlighet tillhör vi de absoluta bästa i världen. Utmaningen ligger i attsamtidigt uppnå hög ekonomisk tillväxt och att stärka övriga delar av välfärden.

Utveckla den svenska modellenTillväxt skapas i ett samspel mellan gott näringsklimat, effektiv offentlig sektor, väl fungerandeinfrastruktur och individer som i egenskap av löntagare eller företagare utvecklar sina arbets-insatser. Tillväxt kräver en utvecklande arbetsrätt, demokratiska och goda arbetsplatser, ettsamhälle präglat av jämställdhet, och trygghet i förändringen, inte tuffare arbetstempo ellerspecifika skatteförändringar. Trots detta har den ekonomiska debatten under lång tiddominerats av just den senare typen av resonemang. Det spelar inte så stor roll om företagenbehöver folk om arbetskraften inte finns eller kompetensen inte tas till vara.

Tillväxten kan inte bli uthållig om inte ett lands samhällsmodell gör det möjligt för alla oavsettkön, etnicitet, religion eller bostadsort att uppnå sina livsmål, eller om tillväxten tär påanställda och miljö. Att uppnå livsmålen kan gälla valet mellan olika yrken, valet mellan att varalöntagare eller företagare, men mer fundamentalt att kunna förena livets centrala faser somarbetsliv, familjebildning och utbildning med de egna ambitionerna. Därigenom blir enframsynt bred samhällspolitik grunden för tillväxten, som i sin tur skapar förutsättningen förvälfärd. Taken i a-kassan och socialförsäkringarna måste stärkas liksom kvaliteten i välfärds-tjänsterna. Regionalpolitiken måste ta sikte både på storstadsutveckling och på övriga landet.De lokala initiativen måste stödjas. Toleranta och kreativa lokala miljöer måste skapas.

4

• Tillsätt ett nationellt tillväxtråd med syfte att stärka den värdeskapande och ekologiskthållbara tillväxten.

• Tillsätt en utredning om den offentliga sektorn med huvudsyftet att analysera förutsätt-ningarna för ökad effektivitet och produktivitet i verksamheter som bedrivs i offentlig regieller med offentlig finansiering. En uppgift bör vara att utveckla mätmetoder för att beräknaden offentliga sektorns bidrag till den ekonomiska tillväxten. Utredningen bör även få iuppdrag att initiera forskning och kunskapsuppbyggnad kring nya metoder för att främjainnovationer och ökad effektivitet inom främst vård, skola och omsorgssektorerna.

Ta tillvara och utveckla kompetensenUtbildning och kompetensutveckling blir allt viktigare för ekonomin. Människor som inte kanskaffa sig grundläggande kunskaper i skolan får allt svårare att få plats i arbetslivet. Ribban höjsnär det gäller utbildnings- och kompetenskrav vilket gör att tillgång till återkommande vidare-utbildning blir allt viktigare för ekonomins funktionssätt. Grunden som läggs i barn- ochungdomsåren är avgörande förutsättningar för individernas vidare utveckling. Trygga och godauppväxtvillkor som skapar förutsättningar för unga att utvecklas som individer, kunnatillgodogöra sig utbildning och delta i samhällslivet är grunden till en fungerande ekonomi.Den tillväxtfrämjande utbildningen börjar därför redan i förskolan, men måste fortsätta helayrkeslivet. TCO anser att målet om 50 procent av varje årskull i påbörjade högre studier ärangeläget. Fler högskoleutbildade förbättrar tillväxtmöjligheterna och minskar inlåsningen iarbetslivet. Målet måste dock kompletteras med åtgärder som också ökar andelen som kan gådirekt från gymnasieskolan till högre studier och som avlägger examen.

Samhällen som misslyckas med utmaningen att skapa livslångt lärande halkar obön-hörligt efteri tillväxtförutsättningar. Satsningar på personalens kunskap lönar sig i längden bättre äninvesteringar i ny teknik. Människors skapande, kunskap, engagemang och idérikedom skaparjobben.

• Öka resurserna till skola/förskola, forskning och kunskapsuppbyggnad på området så attSverige blir världsledande när det gäller andelen elever som fullföljer grundläggandeutbildning med goda kunskaper.

• Öka samverkan och stöd projekt mellan skolor och det lokala näringslivet. Se dessutom övermöjligheten att fylla tomma platser på högskolorna med redan yrkesverksamma med behovav vidareutbildning.

5

• Påbörja IKS-reformen för att skapa ett system för stöd till investeringar och sparande förindividernas kompetensutveckling och förbättra studiefinansieringen så att fler även i vuxenålder kan utbilda sig.

Förbättra integrationspolitikenMänniskor som invandrat till Sverige hamnar lätt i en ond cirkel, de får mer sällan jobb och imindre utsträckning jobb de är kvalificerade för. Detta är inte bara ett demokratiskt och mora-liskt problem utan även ett stort avbräck för tillväxten. I länder där invandrares kompetens intetas tillvara på arbetsmarknaden hämmas tillväxten.

• Upprätta en positiv arbetslinje i integrationspolitiken. Sätt upp målet att 70 procent avinvandrarna ska vara i arbete före 2010. Alla som söker uppehållstillstånd bör genomgå enkompetensanalys för att underlätta ett snabbt inträde på arbetsmarknaden för dem som senarebeviljas uppehållstillstånd.

Öka hälsan i samhället och gör arbetslivet uthålligtI länder där arbetslivet i förtid bränner ut de anställda bromsas ekonomin. Detta blir allttydligare i Sverige. Att närmare 800 000 årsarbeten faller bort på grund av sjukfrånvaro ochförtidspensioner är idag en hämsko på den ekonomiska tillväxten. Drog- och alkoholmissbrukökar. Arbetsplatser med god arbetsmiljö har bättre effektivitet och ekonomi. Människor behövermer makt över sin arbetstid och många behöver lägre arbetsbelastning. Yrkeslivet krymper ibåda ändarna, unga kommer in allt senare, äldre lämnar allt tidigare. Den arbetsintensivavälfärdssektorn kommer av demografiska skäl att kräva insats av fler arbetstimmar. Lösningenligger inte i att de som har jobb arbetar mer. Lösningen ligger i att få fler i arbete – och i attarbetslivet utformas så att människor fysiskt och psykiskt förmår att verka ett helt yrkesliv.

• Bryt ohälsospiralen med ökade ekonomiska incitament för aktivt arbetsmiljöarbete.• Sätt ett politiskt mål att minska drog- och alkolholkonsumtionen med 20 procent på tio år.• Reformera arbetstidslagen och stimulera nya arbetstidsmodeller.• Öka människors inflytande på arbetsplatserna och i närmiljön för att livspusslet ska gå ihop.• Skapa reella möjligheter till delpensionslösningar så att fler äldre kan arbeta fram till

pensionsåldern.• Integrera arbetsmiljöarbetet i arbetsplatsernas verksamhetsutveckling.

6

Öka jämställdheten och förbättra familjepolitikenSamhällen som diskriminerar människor beroende på t.ex. kön eller etnicitet eller begränsarmöjligheten att samtidigt vara förälder och yrkesaktiv har sämre förutsättningar till värde-skapande tillväxt. I de länder där det är omöjligt att förena arbete, utbildning, föräldraskap ochsamhällsengagemang tvingas många välja bort, eller kraftigt skjuta upp, föräldraskapet. Ensamhällsmodell som bygger på jämställdhet och integration utgör en stor konkurrensfördel.Kvinnor och män ska kunna lönearbeta eller vara företagare på lika villkor. I de länder därsamhällssystem och värderingar inte är byggda för detta minskar födelsetalen med åtföljandenärmast oöverstigliga demografiska problem.

• Arbeta aktivt för att bryta könsbundna yrkes- och arbetsmarknadsval.• Förändra föräldraförsäkringen så att pappor och mammor delar mer lika på föräldra-

ledigheten och stärk skyddet för gravida och småbarnsföräldrar på arbetsplatserna.• Avsätt medel för utbildning på arbetsplatserna i diskrimineringsfrågor.• Fortsätt det aktiva arbetet för fler kvinnor i ledande positioner i näringslivet.

Minska inlåsningen på arbetsmarknadenI takt med demografiska och regionala förändringar kommer kraven att öka på att arbetskraftenska ges nya livschanser och söka nya utbildningar, yrken och arbetsplatser flera gånger underyrkeslivet. Att stödja människors lyftkraft där rörligheten är självvald istället för påtvingad, är enav nycklarna till ökad positiv flexibilitet på arbetsmarknaden. Inlåsning i yrken och på arbets-platser måste motverkas, inte minst för att tillgången på arbetskraft ska kunna säkras i desektorer eller regioner där ekonomin är i behov av arbetskraft. Skatte- och bidragssystemetmåste utformas så att det stimulerar människors vilja och möjlighet till arbete, företagande ochutbildning och till byte av karriär.

• Starta ett program för att stödja tillämpning av certifiering och validering av yrkeskunskaper.• Ge AMS ett tydligt uppdrag att stimulera s.k. ombytessökande.• Inför en rehabiliteringsförsäkring för att minska inlåsningen av långtidssjukskrivna.• Inför en generell rätt till begränsad tjänstledighet för att prova nya arbeten.• Höj brytpunkten för den statliga skatten i takt med löneutvecklingen.

7

Öka ägarnas ansvarstagande i näringslivetUnder århundraden sökte många finna den magiska formel som skulle göra guld av sand. Undersenare år har delar av det svenska näringslivet däremot lyckats med konststycket att göra detmotsatta – sand av guld. De senaste åren har varit rika på bubblor som brustit. Hyllade företagoch företagsledare har kraschlandat. Fondspararna har förlorat runt 400 miljarder kronor.AP-fonderna, som förvaltar en stor del av våra pensionspengar, har förlorat över 100 miljarderkronor på börserna. I denna tid av häftiga förändringar borde det vara läge för eftertanke, för attställa de obehagliga frågorna och för att ta långsiktigt ansvar. Det krävs en ny strategi för attstimulera långsiktigt ägaransvar i näringslivet.

• Se över direktiven för AP-fondernas placeringar i syfte att gagna långsiktiga svenskainvesteringar.

• Regeringen bör efter förtroendekommissionen tillsätta en expertgrupp för studier av etik inäringslivet – liknande gamla ESO. Gruppen bör börja med att se över företagsledningarnasbelöningssystem utifrån ekonomiska och etiska utgångspunkter.

Mer resurser till forskning, innovationeroch ständiga förbättringarTillväxten inom såväl industrin som övriga samhället blir allt mer driven av behoven av snabbainnovationsprocesser. Samtidigt ökar kostnaderna för detta. Misslyckade innovationer blir lättödesdigra, lyckade nödvändiga. Behoven av att stärka samarbetet mellan företag och andraproducenter och forskningsinstitutioner och av att förbättra villkoren för dem som uppfinneroch forskar kring nya produkter och system ökar. Antalet innovationer ökar om fler får tillgångtill utbildning och kompetensutveckling. Utbildningens betydelse för innovationsprocessenökar. Den ekonomiska tillväxten drivs i allt högre grad av dem som producerar nya tankar ochidéer. Det behövs mer resurser för att överföra sådana idéer till produkter och system. I framti-dens samhälle blir det allt viktigare att innovationer sker och tas till vara också inom de snabbtväxande tjänsteproducerande sektorerna som vård-, utbildnings- och resenäringarna. Persona-lens resurser och idéer behöver utnyttjas bättre, goda exempel spridas snabbare ochinnovations- och effektivitetsutvecklingen på dessa områden stärkas.

8

• Tydligare ekonomiska incitament att fullfölja forskarutbildningar – låt disputerade slippa ettårs studieskuld.

• Stimulera innovationssamarbete inom nyckelbranscher både inom industri - och tjänste-sektorerna.

• Öka kraven på högskolorna när det gäller den tredje uppgiften att samarbeta med arbetsliv/näringsliv och stöd teknik- och kunskapsöverföring mellan forskning och mindre företag.

• Stimulera svensk kommersialisering av universitetsforskningens innovationer och utvecklastöd för att bevaka svenska patent.

• Öka stöden för att få till stånd fler industriella teknikpooler och utvecklingscentra.

Utveckla framtidsbranscherna i SverigeSverige har möjlighet att vara världsledande inom flera framtidsbranscher. Ofta underskattar vivåra möjligheter. Sverige har goda förutsättningar för att bli ett starkt område för turism. Vi haren väl utvecklad offentlig tjänstesektor med vård– och utbildning i världsklass. Alla prognoserpekar mot att framför allt vårdområdet kommer att bli en ledande tillväxtbransch och en storsysselsättningsmotor.

Behovet av utbildning som konkurrensfaktor ökar ständigt. Utbildningssektorn kommer attvara en central framtidsbransch. En högre utbildningsnivå, kombinerad med ökad professionali-sering bland de yrkesverksamma, skapar nya konkurrensfördelar för Sverige, särskilt i de snabbtväxande tjänstesektorerna.

Vi har vidare ett försprång framför de flesta andra länderna när det gäller teknikmognad ochIKT-kompetens. Vi ligger långt framme när det gäller nöjesindustri och design. Dator-användningen i hemmen ger förutsättningar för att ligga långt fram när det gäller utvecklingenav nästa generations IKT-baserade upplevelseindustri. Även om kunskap ofta är viktigare änmaskiner måste kunskapen omformas till teknisk utveckling för att ge tillväxtsprång i ekono-min.

• Utnyttja det försprång vi har på vårdområdet när omvärlden nu står inför en helt nydemografisk situation.

• Inrikta politiken på att Sverige ska vara världsledande i vardags- och industriell design ochöka satsningarna på designforskning.

• Inled ett nationellt program för att sprida kunskap om design särskilt mot mindre företag.• Stöd skiften i IKT-teknologi på arbetsplatser och i hemmen.• Satsa på tillämpad IKT-forskning.

9

• Stimulera ökad användning av IKT inom industri och tjänstesektorerna.• Slå vakt om den individuella upphovsrätten som skapare av arbetsplatser och utkomst-

möjligheter och stärk den enskilde upphovsmannens rätt gentemot företagen.• Skapa en sammanhållen politik för regional utveckling av resenäringarna.

Förbättra produktionssystem och arbetsorganisationOm företagarnas, chefernas och medarbetarnas nyfikenhet, experimentlusta och kunskaps-potential togs tillvara skulle det finnas få gränser för tillväxten i ekonomin. Men när arbets-processerna är låsta och arbetsintensiva minskar potentialen för tillväxt. Det finns stora vinsteratt göra på att bättre förena produktionen och det intellektuella kapitalet på arbetsplatserna.Mer effektiva informations- och produktionssystem, rutiner, ledarskap och sätt att organiseraarbetet på avgör ofta utfallet av investerat arbete. Man vet ofta vad de som lyckas gör menförmår sällan kopiera succéerna,

• Stärk det nationella forskningsstödet kring effektiva produktionsprocesser ocharbetsorganisationer.

• Stärk utvecklingsstödet för att öka integrationen mellan konstruktion och produktion påföretagen.

• Skapa ett nationellt spridningsprogram för goda produktionssystem.• Förbättra innovationsklimatet på arbetsplatserna.

Ökad tillväxt genom högre standard och lägre priserFungerande marknader med konkurrens och effektiv resursanvändning är en viktig förutsättningför tillväxt. Ekonomiska stöd till producenter ska ske synligt och med så små negativa effektersom möjligt på priser och produktivitet. Här finns idag stora brister i jordbrukspolitiken somborde förändras i grunden. Även på andra områden finns bristande konkurrens som ökar pri-serna, försämrar valfriheten och därmed hämmar tillväxten. Avregleringar gjorda i syfte attförbättra konkurrensen har inte alltid resulterat i ökad valfrihet och prispress. Gamla monopolhar ersatts av nya monopol eller oligopol. Den politiska uppföljningen har varit undermålig.Konkurrensskyddet är ofta alltför urvattnat.

• Se över konkurrensskyddet och effekten av gjorda avregleringar i syfte att skapa högreproduktivitet, bättre konkurrens och lägre priser.

• Öka EU-samarbetet för att motverka kartellbildningar och prissamverkan.• Reformera jordbrukspolitiken och ersätt ett ineffektivt dyrbart stöd med ett

konsumentstyrt och kostnadseffektivt.

10

De grundläggande utmaningarnaLångsiktigt står Sverige inför ett antal grundläggande utmaningar som rätt hanterade ger storamöjligheter att öka tillväxten men som misskötta riskerar att försämra välfärden och drastiskthämma tillväxten.

• Sverige måste säkra ett näringsklimat som är gynnsamt för svenska företag ochföretagsverksamhet i Sverige.

• Den offentliga sektorns roll för tillväxt och välfärd måste utvecklas så att det finns tryggheti de nödvändiga förändringarna, rättstrygghet, offentlighetsprincip för effektivitet ochdemokratisk insyn.

• Ohälsoutvecklingen måste brytas till sin motsats; annars riskerar hundratusentals människoratt slås ut från arbetslivet.

• Barnafödandet måste öka; annars riskerar demografiska förändringar att leda till en åldrandebefolkning och brist på arbetskraft.

• Jämställdheten måste förbättras och möjliggöra för alla att förena familj, utbildning, medarbetsliv och samhällsengagemang.

• Integrationspolitiken måste drastiskt förbättras; annars riskerar vi att förstärka klyftornai samhället och samtidigt förlora för tillväxten nödvändig kompetens och arbetsförmåga.

• Investeringarna i utbildning och kunskapsuppbyggnad måste öka för att förbättrakonkurrenskraften, individernas valmöjligheter och rörligheten och förvärvsgraden påarbetsmarknaden.

• Den globala utvecklingen i form av utbud och efterfrågan på energi ställer krav på trygghetoch långsiktighet i den svenska energiförsörjningen.

• De regionala klyftorna måste minska för att välfärdssystemen ska hålla och hela landet bidratill tillväxten.

• Rådande brister i arbetsorganisation och produktionssystem måste elimineras, ambitionernahöjas och tillväxtpotentialen på arbetsplatserna tas tillvara.

• Kortsiktigt ägaransvar måste motverkas då det ofta leder till felaktiga strategiska investeringari näringslivet.

Prod

ukti

on: T

CO

• A

rt n

r: 0

5035

• IS

BN

: 91

7168

806

4 •

Try

ck: T

ryde

lls tr

ycke

ri, L

ahol

m, j

uli 2

003