Studera HT 2014

32
STUDERA HT 2014 DEN KOMPLETTA STUDIEGUIDEN Johan Wendt – om sin passion och karriär Campus – skapar synergier och tillväxt Sjuksköterska – ryggrad för vården Ingenjörsyrket – oändliga valmöjligheter Läraryrket – statusen på väg att höjas Yh-utbildning – stor programguide Vårdutbildning – specialisering och efterfrågan FEBRUARI 2014 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA ANNONS Snoozat i solariet? Ingen gillar obehagliga överraskningar – men med tandvård till fast pris slipper du en av dem. FRISKTANDVÅRD GER FRIA BESÖK OCH LAGNINGAR FRÅN 45 KR/MÅN. folktandvardenstockholm.se

description

 

Transcript of Studera HT 2014

Page 1: Studera HT 2014

STUDERA HT 2014DEN KOMPLETTA STUDIEGUIDEN

Johan Wendt – om sin passion och karriär

Campus – skapar synergier och tillväxt

Sjuksköterska – ryggrad för vården

Ingenjörsyrket– oändliga valmöjligheter

Läraryrket– statusen på väg att höjas

Yh-utbildning– stor programguide

Vårdutbildning– specialisering och efterfrågan

FEBRUARI 2014

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

Snoozat i solariet?Ingen gillar obehagliga överraskningar – men med tandvård till fast pris slipper du en av dem.

FRISKTANDVÅRD GER FRIA BESÖK OCH LAGNINGAR FRÅN 45 KR/MÅN.

folktand

varden

stoc

kholm.se

Page 2: Studera HT 2014

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

LEDARE

2

LÄS MER OM...

16 24

STUDERAProjektledare: Peter von Heideken, [email protected]: Daniel Sivertsson, [email protected]ärsutvecklare: Marcus Carloni, [email protected]: Anders Edström Frejman, Jessika Nilsson, Emelie von Platen Omslagsbild: Kristina Wicksell Redaktionschef: Ruxandra Bocaciu Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Martin Isaksson Distribution: Svenska Dagbladet, februari 2013 Tryck: V-TAB SödertäljeSmart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email [email protected] · www.smartmediapublishing.com

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund-läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande tidningens hela spridningsområde och selekterar auto-matiskt ut den målgrupp som är i marknad för före-tagets produkter och tjänster.

Följ oss:

04 Universitetsspecial – stor guide

06 Ingenjör – behov på arbetsmarknaden

08 Campus – vad är det egentligen?

10 Lärarutbildning – framtids- utsikter

12 Yh-utbildning – öka jobbchanserna

14 Vårdyrken – specialisering

16 Profilintervju – Johan Wendt

18 Plugga på distans – möjligheter

20 Studentpanel – om sina campus

22 Bli pilot – annorlunda yrken

24 Psykologi – en modern bild

26 Sjuksköterska – praktik viktigt

28 Ingenjör – många valmöjligheter

30 Krönika

Förra året anmälde sig 824 000 personer till högskolestudier – två procent fl er än 2012. Det är positivt och viktigt för Sverige att så många vill utveckla sina förmågor och sitt kunnande. Vi behöver välutbildade medborgare som kan stärka vårt lands konkurrenskraft i en alltmer globaliserad värld.

CHANSEN ÄR STOR att du som läser detta eller någon nära dig funderar på att söka till högskolan i år. Då vet du kanske redan att Universitets- och högskolerådet, UHR, sköter den gemensamma antagningen åt Sve-riges högskolor och universitet. En viktig del i vårt arbete med att främja utbildning, utbyte och utveckling för alla som vill vidare.

Det är ett stort steg att söka till högskolan första gången. Att våga lämna det trygga och invanda för nå-got nytt och okänt, för fl ertalet på en ny ort. Valen följs av kvalen: Välje r jag rätt? Klarar jag av detta?

DE FLESTA SÖKER in på äldre gym-nasiebetyg som har fyra steg i skalan, MVG-IG. Men från och med i år är anmälan öppen även för studenter med gymnasieexamen, med A-F i betygsskalan. Många av er kan ha fl er frågor: Är mitt betyg rättvisande? Hur jämförs gymnasieexamen med tidigare/äldre gymnasiebetyg? Har

jag sämre chanser att bli antagen?Medias rapportering om gym-

nasieexamen har främst handlat om att det nu är svårare att få högsta betyg. Och det är sant, med sex steg i betygsskalan kan det inte delas ut lika många A:n som MVG:n i den tidigare fyrstegsskalan. Men det går även åt det andra hållet – studiere-sultat som förr gav VG kan nu ge ett tyngre vägande B i betyget.

DET ÄR ALDRIG okomplicerat att tillämpa gamla och nya betygssys-tem samtidigt, men UHR bedömer att sökande med gymnasieexamen inte kommer att bli missgynnade vid antagningen till högskolestudier. Regeringens övergångsregler ger sökande med gymnasieexamen en egen urvalsgrupp (BIex) de närmaste tre åren, samtidigt som de är med i urvalsgruppen BI för sökande med tidigare gymnasiebetyg (slutbetyg och andra). Men UHR följer utveck-lingen noga och om det behövs så kommer vi föreslå att regeringen justerar reglerna.

Grundtips för dig som söker till högskolan:• TA TID PÅ DIG. Tänk igenom vad

du vill, vad du kan och vad du är intresserad av. Det fi nns många vägar och möjligheter – börja i god tid, stressa inte fram ditt beslut.

• TA REDA PÅ FAKTA. Kolla ”Sök och jämför” på studera.nu, ta hjälp av din studievägledare.

• KÄNN EFTER. Dela dina tankar med släkt och kompisar, fråga någon som arbetar med det som intresserar dig. Vad kommer du att trivas bäst med?

• GÖR ANMÄLAN I TID. Vänta inte till sista dagen med att skicka in din anmälan på Antagning.se.

VISST ÄR DET roligt att fl er söker till högskolan, men det höga söktrycket kan leda till att du inte kommer in på första försöket. Skulle du inte bli an-tagen den här gången så innebär det inte att dörren till högre utbildning är stängd för all framtid. Det blir fl er tillfällen och det fi nns fl era saker du kan göra för att bättra på dina chan-ser till nästa gång: Gör högskolepro-vet eller komplettera på komvux: du kan förbättra meritvärdet genom att läsa in eller tenta upp kurser – hör med din kommun vart du ska vända dig för att göra ”en prövning”. Läs ett basår på högskolan eller läs in behö-righet på folkhögskola. Kontakta en studievägledare och gå igenom dina framtidsplaner.

Men ge inte upp. Det fi nns fl era vägar och chanser när du vill gå vidare i livet.

Känn efter ordentligt innan du väljer vägFler och fler bestämmer sig för att söka till högsko-lan. Ett stort steg som är lättare att ta om du för-bereder dig. Universitets- och högskolerådet tipsar dig som ska välja utbild-ning – och ger råd hur du kommer igen om du inte skulle bli antagen.

Ulf Melin, generaldirektör för Universitets- och högskolerådet.

FO

TO

: E

VA

DA

HL

IN

Besök internationalmakeupcenter.se för att läsa om våra utbildningar! Tel: 08-4112016/073-3892220 [email protected]

DIN KARRIÄR SOM MAKEUPARTIST

BÖRJAR PÅ IMC!

Page 3: Studera HT 2014

Möt en lysande framtid inom fastighetsbranschenVill du ha ett givande och utvecklande jobb direkt efter gymnasiet, eller har du redan gått en gymnasieut-bildning och söker efter nya utmaningar? Inom fastighetsbranschen finns stora möjligheter att utvecklas och trots lågkonjunktur ser branschens framtid ljus ut.

- Fastighetsbranschen är inte alls lika konjunkturkänslig som till exempel byggbranschen. Fastigheterna står där de står och det behövs alltid människor som tar hand om dem, säger Madeleine Rietschel, verksamhetschef för Fastighets-branschens utbildningsnämnd, som bland annat arbetar med utbildningsfrågor och kompetensförsörjning inom branschen.

Stora utvecklingsmöjligheterInom fastighetsbranschen finns det i dag flera olika yrkeska-tegorier och möjligheterna till att utvecklas och klättra på karriärstegen är stora.För 30-åriga Sofia Odell började karriären med ett sommar-jobb på Telgebostäder, följt av ett vikariat som bovärd på Markarydsbostäder några år senare. Efter åtta år i yrket, med stopp på bland annat Botkyrkabyggen, arbetar hon i dag som fastighetschef på HSB i Södertälje.- När jag startade trodde jag inte att jag skulle sitta här i dag. Det är det som är så kul med den här branschen, att det alltid finns ett nästa steg. Folk har fördomar om att vi bara rensar avlopp och klipper gräs, men det handlar om mycket mer än så. Vi utvecklar även en produkt, säger hon.

Nytt blodJust nu är fastighetsbranschen inne i en aktiv rekryteringsfas. Inom de närmsta tio åren behövs minst 10 000 nya tjänster och det bara för att täcka upp för pensionsavgångar.- Räknar man sedan in att branschen ständigt expanderar kan man lägga till ytterligare 6 000 tjänster, säger Madeleine. För att trivas inom fastighetsbranschen är viktigt att man är social och positiv.

Sofia Odell, Fastighetschef HSB Södertälje

- Det här är det största serviceyrket som finns, så det gäller att man gillar människor. Egentligen är det fantastiskt hur vi bjuds in att dela folks liv. Hemmet är vår borg och det är just där vi verkar, säger Sofia Odell.

Flera ingångarFör den som är sugen på en framtid inom branschen finns flera möjliga ingångar.- Det finns i dag ett trettiotal skolor i Sverige som har gymna-sieprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet och efter-gymnasiala utbildningar finns på både yrkeshögskola och universitet, säger Madeleine Rietschel. Man kan även gåprogram som el- och energi, bygg- och anläggning och teknik för att få jobb inom fastighetsbranschen.

ANNONS

Page 4: Studera HT 2014

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

AKADEMISK UTBILDNINGGUIDE

4

Ansökningarna till landets hög-skolor och universitet ökar varje år och utbudet av utbildningar är stort. Universiteten har till skillnad från högskolorna rätt att utfärda examina på forskarutbildningsnivå. Vissa högskolor har dock rätt att bedriva forskarutbildning inom vissa forskningsområden. Det fi nns 51 universitet och högskolor i Sverige, 14 statliga universitet och 20 statliga högskolor samt 17 enskilda utbild-ningsanordnare.

Oavsett om du vill leva ett klassiskt studentliv eller inte fi nns det alternativ för dig. Kanske är lät-tillgänglighet och närhet till hemmet det viktigaste? De fl esta utbildnings-anordnarna erbjuder i dag dessutom nätbaserade utbildningar på distans. Vissa utbildningar ges helt på distans medan andra kräver ett varierande antal obligatoriska träff ar i skolan. Högskolan i Dalarna, tätt följt av Linnéuniversitet, erbjuder fl est utbildningar på distans.

Traditionellt studentlivUppsala universitet har funnits sedan år 1477 och är Nordens äldsta universitet. Här fi nns allt för dig som både vill ha en högt ansedd utbild-ning och söker ett rikt studentliv med tillhörande spex, frackmidda-

gar, aktiva kårer och nationer. Till Uppsala universitet hör även Cam-pus Gotland sedan den 1 juli 2013, då Högskolan på Gotland slogs ihop med Uppsala universitet.

Även Lunds universitet har stor erfarenhet av studentaktiviteter. Lund är den mest studenttäta kom-munen i Sverige och har cirka 47 000 studenter verksamma i främst Lund, Helsingborg och Malmö.

För dig som är intresserad av att studera i en större stad med starka studenttraditioner är Göteborg ett alternativ. Här fi nns två välkända och populära universitet att välja på. Göteborgs universitet som har ett av landets bredaste utbud med 2 500 kurser och fl er än 150 program inom tio olika områden, och Chalmers tekniska högskola som erbjuder några av landets högst ansedda tekniska utbildningar.

Stort urval i storstadsmiljö I Stockholm fi nns 19 universitet och högskolor. Här kan du studera vid stora skolor som Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan såväl som vid mindre och specialinriktade skolor som Operahögskolan och Konstfack. Är du musiker fi nns Kungliga Musik-högskolan som just nu bygger ett helt nytt campus på 1 600 kvadratmeter som står klart 2016.

Att studera i Stockholm passar både för dig som vill leva studentliv med kårer och studentaktiviteter, men också för dig som hellre vill komma undan.

Skolor från norr till söderSveriges nordligaste universitet är Luleå tekniska universitet, där du kan utbilda dig till bland annat civilingenjör, lärare och specialist-sjuksköterska. Om du dessutom är intresserad av kallt friluft sliv är Luleå ett bra val. Skolan har bland annat en egen fj ällanläggning och nära till stora skidorter som till exempel Riksgränsen och Björkliden.

Tar vi oss söderut längs med östkusten hamnar vi i Umeå. Umeå universitet grundades 1965 som lan-dets femte universitet. Universitetet är ett av Sveriges sju universitet som

Svenska universitet och högskolor från norr till söderFör dig som vill ha en akademisk utbildning finns många möjlig-heter, oavsett om du vill läsa i traditionell studentmiljö eller inte. Här kommer ett urval från Luleå tekniska universitet i norr till Malmö högskola i söder. TEXT JESSIKA NILSSON

»Oavsett om du vill leva ett klassiskt stu-dentliv eller inte finns det alternativ för dig.

MÄNNISKANS FYSIOLOGI 30 högskolepoäng

Kursstart: 1 september 2014Övrigt: Heltid, och studiemedelsberättigadInnehåll: Nerv- & hormonsystem, hjärta & cirkulation, , magtarmkanalen, njurar & vätskebalans, andningssystem, muskelfysiologi och träning,mm

Ansökan/info: ki.se/utbildning Utbildningskatalog: ki.se/utbildningskatalog Kursansvariga: Jessica Norrbom

En fristående 20-veckors universitetskurs om människokroppens funktioner ges vid Karolinska Institutet ht 2014

Sista anmälan: 15 april 2014

Gilla oss gärna på Facebook: http://www.facebook.com/manniskansfysiologi

Kursen syftar till att ge en god förståelse om hur kroppens vävnader och organ normalt fungerar och samverkar.Kunskaperna kan sedan användas inom exempelvis vidareutbildning, forskning, sjukvård och näringsliv. Kursen är även mycket lämplig för dig som doktorerar inom biomedicin men saknar medicinsk bakgrund.

-Mycket bra grund för all typ av medicininriktad verksamhet, speciellt för dem som i likhet med mig har en annan akademisk examen sedan tidigare.

-Många spännande och intressanta områden. Mycket bra kombination av ”övergripande” och ”djup”. Mycket bra pedagogik där olika teman återkom på alltmer detaljerad nivå. Mycket hög nivå på lärare kunskapsmässigt. Bra attityd till lärande, forskning, elever!

-Det är en intressant kurs med varierande moment och uppgifter, inte bara föreläsningar och examinationer. Jag har lärt mig jättemycket! Något av det bästa jag någonsin gjort!

Carl Johan Sundberg

Studenter HT2013:

Page 5: Studera HT 2014

5

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

AKADEMISK UTBILDNING GUIDE

Teknikpraktik med lön Det kommer att finnas brist på ingenjörer i framtiden. Nå-gonting måste göras åt detta och det har staten tillsam-mans med teknikbolagen tagit fasta på inom ramen för det så kallade Tekniksprånget. Här erbjuds gymnasielever från teknik- eller naturvetenskap-liga programmen betald prak-tikplats under fyra månader på industriföretag. Förhopp-ningen är att de ska inspireras att läsa vidare på högskolan.

Och det verkar lyckas. I var-je fall när det gäller Vanessa Carpenter. Hon valde bort arbetet i klädbutiken mot att jobba hos Sandvik i Västberga där hon analyserade metall-pulver i ett kemilabb.

– Ja, med gymnasieexamen är det i princip bara arbeten i klädbutiker eller snabbmats-restauranger som man kan få. Inget ont om det, men jag fick ungefär samma lön som praktikant. När det sedan öppnades en möjlighet att vara en del i ett traineepro-jekt och resa runt i skolor och berätta om Tekniksprånget så nappade jag.

I höstas började hon plugga till civilingenjör i industriell ekonomi på Linköpings tek-niska högskola.

– Tekniksprånget har verkligen öppnat dörrar för mig. Jag fick tack vare detta ett jobb som koordinator på ett bemanningsföretag och nu som student jobbar jag 20 procent för Sandvik.

utbildar läkare. Förutom läkarpro-grammet kan du välja mellan ytter-ligare 149 program och 2 000 kurser. Umeå universitet finns i tre städer – Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik. Vill du vara säker på att få tag i en bostad nära skolan är Örnsköldsvik och Skellefteå bra alternativ, kom-munerna garanterar nämligen ett bra boende på gångavstånd från campus.

Vill du ha lika långt till finska gränsen som till bron över till Danmark kan du välja att söka till något av Mittuniversitetets 45 ut-bildningsprogram. Universitetet har campus i Östersund, Sundsvall och Härnösand. För dig som tycker att kriminologi och kriminalteknik är spännande finns både enstaka kurser och program att söka, här får du lära dig att genomföra brottsplatsunder-

sökningar på äkta CSI-manér.Mitt mellan Sveriges två största

sjöar, Vänern och Vättern, hittar vi Skövde. Högskolan i Skövde satsar på samverkan mellan studier och näringsliv med fokus på att skapa utbildningar som leder till jobb. Här finns också ett antal moderna utbild-ningar som dataspelsutveckling på både grund- och avancerad nivå.

Är du intresserad av textil och mode ska du söka dig till högskolan i Borås, här finns Textilhögskolan där du kan läsa allt från modedesign till textilingenjör.

Sveriges sydligaste högskola ligger mitt i Malmö. Malmö högskola är en mångkulturell skola där man bedriver, liksom högskolan i Skövde har Mal-mö högskola, en tät samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna varvar teori med praktik vilket ger dig som student värdefulla kontakter för framtiden.

Att hitta en utbildning som passar just dig kan vara svårt men troligen finns din drömutbildning någonstans vid Sveriges alla högskolor och uni-versitet. Känner du dig osäker finns det dessutom möjlighet att bygga din egen utbildning genom att läsa ensta-ka kurser som tillsammans når upp till det antal poäng och kompetens som ett program.

»Det finns 51 universitet och högskolor i Sverige, 14 statliga universitet och 20 statliga högskolor samt 17 enskilda utbildningsanordnare.

»Vissa utbildningar ges helt på distans medan andra kräver ett varierande antal obligatoriska träffar.

Med testet VAD PASSAR JAG SOM? hittar du dina mest framträdande personlighetsdrag och kan läsa om flera högskoleyrken som skulle kunna passa dig. Tips! Be en vän göra testet åt dig också. Då ser du om din självbild stämmer med andras bild av dig och upptäcker kanske sidor du inte visste att du hade.

Saco samlar Sveriges akademiker. Tillsammans med våra 22 yrkesförbund har vi mer än 600 000 medlemmar med högskoleutbildning.

Kunskapen detta ger oss delar vi med oss av. Välkommen in på

www.vadpassarjagsom.seVAD PASSAR JAG SOM?

www.saco.se/valjayrke

Studera SVD 140224.indd 1 2014-02-19 16:37:07

Page 6: Studera HT 2014

6

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

INGENJÖRAKTUELLT

6 6

På senare år har ingenjörsyrket varit omtalat som ett av Sveriges största bristyrken och för ett antal år sedan fanns en reell anledning till oro i branschen, då intresset för ingenjörs-utbildningar var rekordlåg och dess-utom såg ut att sjunka. Nu har dock trenden vänt och flera utbildningar slog antagningsrekord 2013. Intresset för tekniska utbildningar växer och det ser ut att bli en bättre balans på arbetsmarknaden i framtiden.

FÖR DIG SOM VILL plugga till ingen-jör ser arbetsmarknaden fortfarande bra ut och med tanke på de olika utbildningarnas bredd så finns det många bra karriärmöjligheter.

Men även om det fortfarande finns goda chanser till jobb efter avslutad utbildning, finns det en del saker att tänka på inför valet av utbildning. Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, menar att det är bra att tolka de olika prognoserna som spår framtidens behov med försiktighet och att välja utbildning utifrån eget intresse och förutsättningar.

– Många gånger kan jag tycka att det låter som att det är enkelt att bli ingenjör och att utbildningen garan-terat ger dig jobb, men jag tycker att det är fel att välja en utbildning bara för att det ger jobb. Utbildningarna är krävande och det måste finnas ett tekniskt intresse, du måste vara beredd på att kavla upp ärmarna och det är viktigt att du tycker att det är kul, säger Dahlberg.

DAHLBERG PÅPEKAR OCKSÅ att alla utbildningar petas in i samma fack, fast det i själva verket finns olika typer av ingenjörer. Många av ingenjörerna som nu går i pension är gymnasieingenjörer, som alltså utbildats genom två- till fyraåriga tekniska gymnasieprogram. Numera har den typen av utbildningar ersatts av treåriga högskoleutbildningar som leder till högskoleingenjörsexamen. Han menar att de flesta som pratar om ingenjörer benämner dem som civilingenjörer trots att en civilingen-jörsutbildning är på fem år och dess-utom har ett annat studieupplägg.

En av anledningarna till att det

kan bli en brist på ingenjörer är att antalet som utbildar sig till högskole-ingenjörer är mycket lägre än de som tidigare blev gymnasieingenjörer. Bristen finns alltså främst där det skulle behövas högskoleingenjörer snarare än civilingenjörer.

– Civilingenjörsutbildningen är mer teoretisk och forskningsanknu-ten medan högskoleingenjörsutbild-ningen är mer inriktad på tillämp-ning och är lite mer ”hands on”. Det är absolut bra att bli civilingenjör men det är viktigt att påpeka att även högskoleingenjörerna behövs. Det går oftast att gå vidare från högsko-leingenjör till civilingenjör, även om det kanske kräver en del komplette-ringar. Ta en diskussion med skolan om vilka möjligheter som finns att gå vidare om du skulle vilja det i framtiden, säger Dahlberg.

ETT PROBLEM MED behovet på arbetsmarknaden är att näringslivet uppger att det finns en brist på er-farna ingenjörer och att dessa behov också räknas in i olika prognoser. Men det behovet tillfredsställs inte av nyutexaminerade ingenjörer, menar Dahlberg. Trots att frågan om tillgång och efterfrågan är komplex är han ändå positiv till ingenjörernas arbets-situation, både nu och framöver.

– Vi följer kontinuerligt hur arbetslösheten utvecklas bland våra medlemmar och det ser bra ut. Om jag ska våga mig på att säga något om vilka områden som en ny student ska satsa på kan jag säga att det ser minst muntert ut inom kemi. Och inom industriell ekonomi rör det sig upp och ner aningen mer, men är generellt sett bra, säger Dahlberg.

DU SOM VÄLJER att ta dig an utma-ningen att bli ingenjör kan med för-del välja att ta en del av poängen ut-omlands. De flesta institutioner som utbildar ingenjörer har samarbeten med skolor i utlandet. Förutom att du får värdefulla erfarenheter och skapar kontakter ger utlandsstudier dig ytterligare kompetenser. Det gäl-ler till exempel kunskap kring språk och kultur, som ofta efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden.

Fortsatt fin marknad för ingenjörerHar du ett genuint intresse för teknik och är redo för att kavla upp ärmarna inför nästa stora utmaning? Då kanske du ska satsa på en ingenjörsutbildning.TEXT JESSIKA NILSSON

»Jag tycker det är fel att välja en utbildning bara för att det ger jobb.Olle Dahlberg

»Det är abso-lut bra att bli civilingenjör men det är vik-tigt att påpeka att även hög-skoleingengö-rerna behövs.Olle Dahlberg

Högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik (60 hp) är en ettårig specialistutbildning i nära samarbete med kärnkraftindustrin för dig som tidigare läst minst två år på ett svenskt högskoleingenjörs-

program med inriktning mot maskinteknik, elektroteknik eller motsvarande. Läs mer på: www.uu.se/utbildning eller skicka ett mejl till [email protected]

Uppsala universitet utbildar framtidens kärnkraftsingenjörer

Studera på folkhögskolaAlla som är över 18 år kan väl-ja att studera på folkhögskola i Sverige. På folkhögskolan finns många inriktningar och kurser på flera olika nivåer. Man kan komplettera luckor från grundskolan eller gymna-siet, och ta kurser för att få tid och möjlighet att fokusera på ett intresse man har. Många läser också på en folkhögskola för att bli behöriga inom ett visst yrke.

På en folkhögskola kan man, med andra ord, både komplet-tera gymnasiebetyg och läsa kurser på eftergymnasial nivå.

För eftergymnasiala kurser gäller ofta samma krav som för högskolan. Skillnaden mel-lan högskolan och folkhög-skolan är att en folkhögskola inte ger några akademiska högskolepoäng. Men det finns undantag då en del folk-högskolor samarbetar med högskolor och universitet.

Folkhögskolorna ansvarar för sin egen antagning och det finns inte någon central an-tagningsenhet. Ska du ansöka till en folkhögskola ansöker du direkt till den skola som du vill gå på. Det bästa är att kon-takta den aktuella skolan för att ta reda på hur de vill att du ska göra och vad din ansökan ska innehålla.

Undervisningen på folkhög-skolan är avgiftsfri och de som läser är berättigade till studiestöd och studielån.

Page 7: Studera HT 2014

TA CHANSEN. TESTA ETT TOPPJOBB.

Du som läst matte 4 och fysik 2 kan få praktisera som ingenjör i fyra månader hos arbetsgivare runt om i hela Sverige. Du får dessutom 13 500 kronor i lön. I månaden.

Läs mer och sök praktik på tekniksprånget.se

TEKNIKSPRÅNGET.SE

Visst är det kul att studera något som man är intresserad av. Ännu roligare är det om utbildningen efterfrågas av arbetsgivarna. Campus Varberg är en av Sveriges ledande aktörer för yrkesinriktad utbildning och samarbetet med näringslivet har visat sig vara mycket framgångsrikt. Både för stu-denter och arbetsgivare.

En mäklares funktion oavsett bransch är att se till så att köpare och säljare möts och att en win-win-si-tuation uppstår. På samma sätt kan man beskriva grundtanken bakom Campus Varberg. Ett både brett och nära samarbete med olika utbildningsak-törer och eldsjälar i näringslivet borgar för inte bara aktuella utan framförallt efterfrågade utbildingar.

En grundpelare är att vara snabbfotad och erbjuda utbildningar som har en dokumenterad efterfrågan på arbetsmarknaden. Detta gäller både för hög-skole- och yrkeshögskoleutbildningar. I det senare fallet sker en stor del av utbildningen ute på ar-betsplatser genom LIA – Lärande i Arbete.

Utbildningarnas aktualitet säkras bland annat genom bollplank från branschen i form av led-ningsgrupper eller liknande ”advisory board” med representanter från näringslivet. Så oavsett om du pluggar till exempelvis energiekonom, butikschef eller komposittekniker kan du känna dig trygg med att du är lika eftertraktad som förberedd.

Campus Varberg är 10 000 kvm modern utbild-ningsmiljö, 50 meter från västerhavet och 5 minuters promenad från järnvägsstationen. Hit tar man sig snabbt med tåg från exempelvis Göteborg (45 min).

Kompentensen som arbetsmarknaden efterfrågar

Campus Varberg | www.campus.varberg.se | 0340-697400

Sedan 2003 har Campus Varberg varit en aktör för yrkesinriktad utbildning. Utöver yrkeshögskoleutbild-ningar i egen regi ger man högskoleutbildningar i sam-verkan med bland andra Högskolan i Borås, Malmö Högskola, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Högskolan i Halmstad. Till Campus Varberg hör även Alexandersoninstitutet som verkar för regional utveck-ling genom bland annat EU-projekt.

CAMPUS VARBERG

A N N O N S

Page 8: Studera HT 2014

8

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

CAMPUSFOKUS

Mycket av högre utbildning i Sverige bedrivs på så kallade campus, och antalet campus växer ständigt. I Sve-rige började benämningen bli van-ligare i samband med högskolornas och universitetens starka expansion på 1990-talet.

En defi nition på campus är ett område där verksamheten för en högskola, universitet eller annan sta-digvarande undervisningsverksamhet helt eller delvis är samlad. Ett exempel på det senare kan vara yrkeshögskola eller gymnasial vuxenutbildning.

Förutom föreläsningssalar, bibliotek, studieutrymmen och andra byggnader avses med campus i internationellt hänseende även park-marken i och runt området. I Europa är ordet vanligen hårdare knutet till byggnaden och deras funktion än den fysiska mark som de står på.

ORDET CAMPUS används ibland även för att beskriva större områden som inte är av akademisk karaktär. Till exempel där enskilda stora företag är fysiskt etablerade, ibland med fl era kvarter av fastigheter.

Internationellt fi nns oft a student-bostäder inne på campusområden, medan det ännu så länge är relativt ovanligt i Sverige. Det är vanligare på yngre svenska campusområden och blir även vanligare i takt med att befi ntliga universitetsområden växer fysiskt och nyproduktion av student-

bostäder planeras på denna yta. Ett exempel på det senare är den

utpräglade studentstaden Lund där kommunen, universitetet och Akademiska hus har bestämt sig för att bygga bort studentbostadsbristen till 2020.

INTERNATIONELLT FINNS många ex-empel på stora berömda universitets-campus. MIT, Harvard, Cambridge, Oxford, Stanford och Princeton kva-lar alla in på topp tio-listan över värl-dens högst rankade universitet enligt QS World University Rankings.

En annan värdemätare är Nobel-pris. Har du planer på att i framtiden få en medalj av den svenske kungen ackompanjerad av trumpeter i konserthuset kan du förbättra dina odds märkbart genom att söka dig till Harvard, Cambridge, MIT eller Chicago. Den senare leder ligan över ekonomipris. Nämnda lärosäten har 24, 17, 17 respektive tio inkasserade nobelpris. Så här långt.

Gemensamt för dessa är att de givetvis har en lång historia, lyckats

väl med att attrahera såväl bra hjärnor som pengar, och långsiktigt satsat på kreativa miljöer med hög akademisk kvalitet.

EN AV GRUNDTANKARNA med svenska campus – oavsett inriktning och storlek – är att på samma sätt skapa en smältdegel som möjliggör att studier, kompetens och forskning kan matchas mot kapital och eft er-frågan på arbetsmarknaden.

Oft a återfi nns science parks och företagsbyar i nära anslutning till uni-versitets- och högskoleområden både i Sverige och internationellt. Här ligger oft a företag startade av tidigare studenter och företag avknoppade

från akademiska forskningsprojekt. Campus kan – som många av de

klassiska svenska lärosätena – vara statliga, ha en stift else som huvud-man, vara privatägda eller drivas helt eller delvis i kommunal regi. Campus Varberg, Campus Lidköping, Campus Telge, Campus Skelleft eå är några exempel på det senare där studenter, utöver yrkesutbildningar, även kan läsa långa eft ergymnasiala utbildningar tack vare nära samarbe-ten med universitet och högskolor. När det handlar om yrkesutbildning så är samarbetet mellan lokalt nä-ringsliv och skolan oft a mycket tätt, till exempel genom praktikplatser.

EN DEL CAMPUS i Sverige har utvecklats ur befi ntliga stadsmiljöer, till exempel äldre lärosäten. Då är det oft a vanligt att det fi nns fl era fri-stående universitets- och högskole-områden på olika ställen på orten.

Andra campus kan sägas vara planerade och byggda från grun-den. Det är oft a fallet för de yngre

och i sammanhanget mindre dito. Det faller sig naturligt att de oft a är lokaliserade mycket nära kollek-tiva färdmedel såsom pendel- eller regiontåg för att kunna maximera upptagningsområdet.

DET ÄR HÅRD KONKURRENS om dagens studenter. Utöver att hålla en hög kvalitet på utbildningen så gäller det även för lärosäten att profi lera utbildningarna för att locka stu-denter. Ett annat vapen kan vara en spännande arkitektur eller originell studiemiljö som till exempel den svävande multimediastudion, Ägget, i hus 21 vid Karlstad universitet.

Självklart fi nns det studenter som medvetet söker sig till klassiska större studieorter, medan andra aktivt söker sig till något mindre. Kanske för att de prioriterar vissa de-lar i inramningen till exempel i form av miljö, natur och friluft sliv. I söder kan närheten till kontinenten och ex-pansiva arbetsmarknadsregioner vara ett argument i jakten på studenter.

Studieorter mer norröver kan locka med storslagen natur och till-gång till riktig vintersport på hem-maplan. Mindre campus kan trycka på fördelarna med småskalighet, för-mågan att vara snabbfotade vid för-ändringar och vi-känsla, medan de stora kan framhäva sin akademiska tradition och närheten till potentiella internationella arbetsgivare.

Originella och inspirerande studiemiljöer är vanliga på moderna campus.

Konkurrensen om studen-ter är hård. Yngre och eta-blerade läsosäten konkur-rerar om pålästa studenter som aldrig haft ett så stort urval av utbildningar.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

FOTO URBAN KARLSTAM

Viktiga vapen i jakten på studenter

»Utöver att hålla en hög kvalitet på utbildningen så gäller det även för lärosäten att profilera utbildningarna för att locka studenter.

»Det är hård konkurrens om dagens studenter.

Smart faktaMed campus avses vanligen ett universitets- eller hög-skoleområde där studier, entreprenörskap, forskning och företag möts. Samverkan ger tydliga synergieffekter och tillväxtkraft.

Page 9: Studera HT 2014

GÖR DITT FÖRSTAHANDSVAL IDAG. LÄS MER PÅ ORU.SE

UNIVERSITETET SOM ÖPPNAR NYA MÖJLIGHETERPå Örebro universitet hittar du nyckeln till din framtid och många nya vägar att välja. Vi har hela 90 utbildningsprogram och 800 fristående kurser att erbjuda. Här kan du bland annat läsa de populära utbildningarna till civilekonom, jurist, läkare och psykolog.

I Örebro hittar du ett av Sveriges ledande univer-sitet med en kvalitet och bredd som lockar allt � er studenter. 17 000 studerar och umgås här på ett modernt campus med inbjudande miljöer och fräscha lokaler.

På Örebro universitet har vi en nära kontakt mellan studenter och lärare. Våra utbildningar

har en hög grad av forskningsanknytning. Vi har också satsat på en genomtänkt introduktion och stöder sedan studenten hela vägen till yrkeslivet, där vi har nära samverkan med arbetsmarknadens aktörer.

För många av våra studenter � nns också vägen till forskning nära till hands. Örebro universitet är framstående inom bland annat miljö, robotik och psykologi.

Tack vare studentkårens samarbete med lokala bostadsbolag får du tillgång till attraktiva och lugna kvadrat där du kan bo, plugga och umgås.

Till den sköna miljön hör naturligtvis student- staden Örebro där du hittar ett rikt nöjesliv, olika klubbar och många kaféer. Örebro universitet är möjligheternas universitet. Gör din ansökan idag, och hitta din egen nyckel till framtiden.

Page 10: Studera HT 2014

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

LÄRARYRKETFÖRDJUPNING

10 10

Statusen på väg att höjas för våra lärare»Lärare är lite av vår tids hjältar.

Det finns en bred enighet om att höja statusen på läraryrket bland annat genom högre löner och genom att höja intagningskraven för kommande lärarstudenter.

Läraryrket i allmänhet och skolan i synner-het har debatterats flitigt under senare tid. Det svaga svenska resultatet i PISA-un-dersökningen som presenterades i decem-ber kunde tolkas som en värdemätare på att de svenska 15-åringarna verkar fortsätta halka efter i internationellt hänseende. Det var ingen rolig läsning varken för skolan, skolministern eller för all del oppositionen.

Oavsett från vilket håll – politiskt eller inte – som skolkritik framförs är alla ändå rörande ense om att något behöver göras åt den svenska grundskolan, och lärarna ut-pekas inte helt oväntat som en nyckelfaktor.

Skolan och lärarutbildningen har varit föremål för många förändringar och mycket kritik. Från statens och lärarförbundens håll görs ansträngningar för att höja yrkesgruppens anseende.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

REDAN FÖRRA SOMMAREN samlades Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas Riksförbund och staten om ett gemensamt förslag för att stärka läraryrket.

Förutom höjda lärarlöner och löne-ökningar för yrkesskickliga lärare – via öronmärkta statliga pengar – ska lärarnas administrativa börda minskas. Att den som undervisar ska ha rätt kompetens för detta ska säkras med legitimationsreformen.

De mycket låga antagningskraven för lärarutbildningarna är ett minne blott redan detta år. Det kommer bland annat att märkas i högre krav på kunskaper i svenska och regeringen har aviserat en godkänd-gräns på högskoleprovet. Det talas till exempel även om att återinföra lämplighetsprov vid intagningen till lärarutbildningen.

SUMMA SUMMARUM handlar ovanstående och andra punkter om att dels försöka höja statusen på läraryrket och säkra urvalet för kommande lärarstudenter.

Det har även skett reformer i själva

utbildningsstrukturen. Från och med hös-ten 2011 finns fyra olika examina inom läraryrket. Förskollärarexamen (3,5 år), Grundlärarexamen (3 till 4 år), Ämneslä-rarexamen (4,5 till 5,5 år) och yrkeslärar-examen (1,5 år).

Grundlärarexamen har tre inriktning-ar; för det första fritidshem, för det andra förskoleklass och grundskolans årskurs 1 till 3. För det tredje grundskolans årskurs 4 till 6. Ämneslärarexamen riktar sig antingen mot grundskolan årskurs 7 till 9 eller arbete i gymnasieskolan.

Den som redan är utbildad lärare kan bygga på antingen med en speciallärarexa-men eller socialpedagogexamen, båda 1,5 år, eller folkhögskollärarexamen på ett år.

NÄR MAN SOM STUDENT planerar valet av studier och överväger läraryrket kan det vara bra att titta på prognoser om efterfrå-gan på arbetsmarknaden ett antal år framåt i tiden. För läraryrket spelar demografin rätt stor roll. Både av elevkullarnas storlek och med tanke på pensionsavgångar.

Prognosinstitutet indikerar en viss brist

på grundskollärare i de lägre årskurserna. Detta på grund av lågt antal examinerade, fler barn och ökade krav på behörighet. Den nya grundlärarexamen som infördes 2011 ger även rätt för lärare åk 4 till 6 att arbeta lägre årskurser men inte vice versa.

Fritidspedagog ser ut att vara ett säkert val för den som vill ha jobb under prog-nosperioden som sträcker sig fram till 2030. Efterfrågan på förskollärare väntas också öka, och från hösten 2013 krävs lärarlegitimation för att arbeta som försko-lelärare. Behovet kan till viss mån mötas av grundskollärare med inriktning F-3.

När det gäller efterfrågan på grund-skollärare senare år väntas den öka proportionellt med att allt fler ungdomar börjar i de högre årskurserna och en brist på ämneslärare kan uppstå totalt sett. Efterfrågan väntas nå sin absoluta topp 2018. Ett annat säkert kort verkar vara speciallärare och specialpedagog. Stora pensionsavgångar – som mattas av först 2020 – och ökande elevkullar är förkla-ringen till att bristen beräknas kvarstå fram till 2030.

Läs till språklärare vid Stockholms universitet

Institutionen för språkdidaktik

Efterfrågan på språklärare är stor. Vid Stockholms universitet får du en modern språklärarutbildning som vilar på vetenskaplig grund. Höstterminen 2014 erbjuder vi Ämneslärarprogrammet med inriktning mot språk för arbete i gymnasieskolan eller grund-skolans årskurs 7-9.

I höst startar också vår nya utbildning: modersmåls-lärarutbildning i finska årskurs 7-9.

Sök senast 15 april. www.isd.su.se

Nytt kandidatprogram i miljövetenskapStudera miljövetenskap som är ett tvärvetenskapligt ämne med både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga aspekter. På Uppsala universitet – Campus Gotland möter du en fantastisk studiemiljö, och miljövetenskap är ett av framtidens viktigaste ämnen.

Under utbildningen får du möta lokala företag och myndigheter så du får insyn i hur det fungerar i praktiken.

www.miljovetenskap.nu

Page 11: Studera HT 2014

Att utbilda sig är viktigare än någonsin om du vill få ett intressant och utvecklande arbete. IBS utbildningar ger dig unika kunskaper som gör att du utmärker dig på arbetsmarknaden. Vi erbjuder ett brett utbud av utbildningar på populära college, universitet och privata skolor i bl a USA, Australien, Nya Zeeland, England, Italien och Schweiz. Nu är det hög tid att ansöka till höstens kursstarter. Beställ utbildnings katalogen idag!

Tel. 0771-20 20 80 • www.ibs-education.com • [email protected]

STUDERA UTOMLANDS!STUDIEMEDELSBERÄTTIGANDE UTBILDNINGAR, FÖR DIG ÖVER 18 ÅR

Ansöksenast

31 mars!

Systemutvecklare - molntjänsterGöteborg, Malmö, Stockholm (2 år)

JavautvecklareGöteborg, Stockholm (2 år)

BI-utvecklareMalmö, Stockholm (2 år, distans)

Kvalitetssäkrare och testare inom ITGöteborg, Malmö, Stockholm (1,5 år)

Våra utbildningar leder till

jobb. Här är några av dem:

Över 90 % av våra studenter

får jobb!

Produktionsledare anläggning vägLinköping, Malmö, Västerås (2 år)

AutomationsingenjörLinköping, Västerås (2 år)

Fler utbildningar och ansökan påwww.teknikhogskolan.se

Gå till jobbet direkt efter examen!

Affärsinriktad redovisningsekonomGävle, Jönköping, Kalmar, Uddevella, Örebro (2 år)

Marknadsinriktad företagssäljareKarlstad, Linköping, Örebro (2 år)

KonceptsäljareStockholm (2 år)

Strategisk säljareGöteborg (1 år)

Våra utbildningar leder till

jobb. Här är några av dem:

Facility ManagerStockholm (2 år)

InköpareVästerås (2 år)

Fler utbildningar och ansökan påwww.affarshogskolan.se

Ansök senast 15 april

en snabbare väg

Hos Yrkeshögskolan i Karlstad hittar du

praktiska och specialiserade utbildningar

som utvecklats tillsammans med arbetsgivarna.

Läs mer på karlstad.se/yh

till arbete

yrkes utbildning

KARLSTAD.SE

Page 12: Studera HT 2014

12

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

YH-UTBILDNINGÖVERBLICK

Yrkeshögskola, yh, ger utbildningar som skapas när ett behov av en viss kompetens finns på arbetsmarkna-den, och utformas i nära samarbete med den aktuella branschen. Utmär-kande för yh-utbildningar är också att de innehåller en relativt stor del praktik, eller lärande i arbete, LIA. Tanken med LIA är att studenterna ska etablera kontakt med arbetslivet och skaffa arbetslivserfarenhet redan under studietiden. Eftersom utbild-ningarna är riktade mot specifika kompetenser är de oftast kortare än högskole- och universitetsutbildningar.

Inför 2014 fick Myndigheten för Yrkeshögskolan in 1 186 ansökningar om att få starta en yh-utbildning hösten 2014 eller våren 2015, av dessa blev 377 beviljade. Här följer ett urval bland alla utbildningar som du kan söka, baserat på 15 olika utbildningsområden.

INOM DATA/IT finns just nu 152 ut-bildningar att söka runtom i landet. Har du erfarenhet av att arbeta i it-projekt men känner att du vill vara den som har den övergripande kol-len? Då kanske du skulle passa som it-projektledare. Eller har du en strå-lande idé för ett nytt mobilspel? Testa i så fall att bli applikationsutvecklare.

INOM EKONOMI, administration och försäljning finns inte mindre är 192

olika utbildningar att välja bland. Du kan till exempel bli ekonomi- och redovisningskonsult, försäljare inom en mängd olika områden som till exempel företag till företag eller export. Om du vill starta en butik på nätet kan du lära dig mer om e-handelsföretagande genom att läsa en e-business manager-utbildning. Gillar du siffror och vill hantera fler än bara ditt eget lönekuvert, finns flera ut-bildningar inom löneadministration.

INOM OMRÅDET FRISKVÅRD och kroppsvård hittar du som är intres-serad av att bli hudterapeut eller massageterapeut din utbildning. I Skellefteå finns möjlighet att bli badmästare och verksamhetsledare för fritidsanläggningar.

FÖR DIG SOM gillar att ge service och vill ha ett varierande jobb, finns 62 utbildningar inom hotell, restaurang och turism. Här finns allt från kock-

utbildningar med entreprenörskap i fokus till hotel management och affärsutvecklare inom turism.

ETT AV DE STORA områdena inom yh är hälso- och sjukvård samt so-cialt arbete. Vill du jobba med barn och vård kan du till exempel välja att bli barnspecialistundersköterska eller behandlingspedagog. En yrkeskate-gori som verkligen är efterfrågad på arbetsmarknaden är tandtekniker och utbildningen ges av ett stort antal utbildningsanordnare.

FÖR DIG SOM gillar att skriva och be-rätta finns utbildningar inom journa-listik och information. Du kan välja bland utbildningar som kvalificerad researcher, teknikinformatör, webb-kommunikatör och bildjournalist.

ÄR DU INTRESSERAD av juridik kan du söka den tvååriga utbildningen till Paralegal, vilket innebär att du kan jobba som juristassistent. För närvarande ges utbildningen enbart vid Stiftelsen Påhlmans Handelsin-stitut i Stockholm och det kan vara svårt att komma in, men av dem som slutfört utbildningen hittills har så gott som alla fått jobb inom området.

ÄVEN INOM OMRÅDET kultur, media och design finns behov på arbetsmark-naden, främst inom digitala medier

Den kompletta yrkes- högskoleguiden 2014Det finns mängder av utbildningar anpassade till näringslivets behov. Hoppa på en yh-utbildning och skaffa kompetensen som ökar dina chanser att få jobb.TEXT JESSIKA NILSSON

»Yh ger utbildning-ar som skapas när ett behov av en viss kompetens finns på arbetsmarknaden.

Vill du göra karriär i IT-branschen?Utbilda dig på Newton!

newton.se – utbildar för framtiden

StockholmMalmö

Page 13: Studera HT 2014

13

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

YH-UTBILDNING ÖVERBLICK

och marknadsföring. Men du kan också bli den som utvecklar och desig-nar nästa generations förpackningar.

BRINNER DU FÖR DJUR och natur och vill jobba inom lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske, så finns ett antal alternativ. Kanske vill du bli hovslagare, ridlärare eller kusk? Du kan också bli biodlare eller varför inte veterinärassistent med röntgenkompetens.

VATTEN SPELAR EN stor roll i miljö-vårdsarbetet, och med en utbild-ning inom vatten- och miljöteknik kan du bli en av hjärnorna bakom framtidens lösningar för en hållbar vattenförsörjning.

FÖR DIG SOM ÄR en grym bilförare med sinne för pedagogik och utbild-ning finns ett antal trafiklärarutbild-ningar. Har du flygcertifikat och känner att du vill dela med dig av dina kunska-per som flyginstruktör, finns från och med i år en utbildning vid Scandina-vian Aviation Academy i Västerås.

SAMHÄLLSBYGGNAD OCH BYGGTEK­

NIK är området för dig som är intres-serad av infrastruktur och hur vi ska-par väl fungerande samhällen. Här finns bland annat utbildningar inom järnväg, väg/vatten, betongingenjör med inriktningarna reparation eller

material. Du kan också specialisera dig inom kart- och mätningsteknik.

HAR DU ETT SINNE för att beräkna risker och vill jobba med att öka medvetenheten kring säkerhet och arbetsplatsmiljö? Då kan du satsa på att bli kvalitets- och miljöledare eller säkerhetskoordinator.

STÖRST UTBUD AV utbildningar finns just nu inom området teknik och tillverkning, med 239 sökbara utbildningar. Inom området ryms en mängd högskoleingenjörsutbildning-ar men även bagare och konditorer samt utbildningar inom bryggeritek-nik hittas här. De tekniska utbild-ningarna fokuserar, till skillnad från liknande utbildningar på universi-tetsnivå, ofta på ett snävare område som till exempel bioenergiteknik.

TRANSPORTOMRÅDET HAR i år utökats med utbildningar till helikopterpilot och trafikflygutbildning, sedan tidi-gare finns också utbildningar till bland annat lokförare och skärgårdskapten.

»Eftersom utbildningarna är riktade mot specifika kompetenser är de oftast kortare än högskole- och universitetsutbildningar.

Smart faktaHitta din utbildning på yrkeshogskolan.se, yhutbildningar.se eller på res-pektive anordnares hemsida.

Möter du ditt framtida kompetensbehov med rätt kompetens? Unga ekonomer och ledare behöver idag kunskap från betydligt fler kompetensområden än tidigare för att förstå och hantera nya skeenden och möjligheter i affärslivet. Kreativitet i kombinationmed rätt kompetens kommer i allt högre grad bli avgörande faktorer i framtidens beslutsfattande och företagande.

På Södertörns högskola bedriver vi sedan flera år mångvetenskapliga ekonomutbild-ningar med både bredd och djup för att på bästa sätt förbereda studenterna för framtidens utmaningar. Våra kandidat- och magisterprogram har uppnått mycket fina omdömen i Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärderingar.

Vi utbildar och rustar morgondagens medarbetare och chefer med rätt kompetens. Ta kontakt med oss och se hur våra studenter kan hjälpa er att möta ert framtida kompetensbehov.

www.sh.se/foretagsekonomi | www.facebook.se/sodertornshogskola | 08-608 40 00

Ledande nyskapande ekonomutbildningar

Bättra din engelskaMånga drömmer om att plugga utomlands och höja sin kun-skapsnivå i engelska. Något som öppnar dörrar för fram-tida studier och arbete. Johan Stenhammar på Språkpunkten tipsar om hur du hittar landet, staden och skolan som passar just dig.

Många studenter söker in till utbildningar utomlands i exempelvis medicin, business eller musik. Många behöver förbättra sin engelska för att kunna bli antagna och går en kurs i engelska utomlands som avslutas med en examen, exempelvis Cambridge Exam eller IELST. Ett par månaders intensiva engelskastudier kan göra stor skillnad och inne-bära att du klarar språktestet och dina framtida studier.

Våga tänka brett. Även om du har siktet inställt på exem-pelvis London så kan det vara värt att hålla ögonen öppna efter andra städer i Storbri-tannien som kan vara minst lika spännande men billigare och utan långa tunnelbanere-sor. Du kan få stöd från CSN för tre veckor eller mer.

– Det kan vara svårt att på navigera i djungeln av kursar-rangörer. Vi kan bedöma språ-knivå och tipsa om kurser och skolor som matchar din nivå. Många faktorer väger in när man väljer lärosäte, exempel-vis boendealternativ. Språk-reseföretag ser till helheten när de rekommenderar olika destinationer, säger Johan Stenhammar.

Page 14: Studera HT 2014

14

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

VÅRDUTBILDNINGFOKUS

Vårdutbildningar – en säker framtidsinvestering»De flesta som läser till sjukskö-terska erbjuds jobb re-dan innan examen.Jan-Olov Höög

Att läsa en akademisk vårdutbildning är en säker och mångsidig framtidsinvestering som i princip garanterar jobb.

Den som är intresserad av att arbeta med människor, vill göra en viktig insats för samhället och människors hälsa och dessutom vill ha många jobb att välja mellan i framtiden gör klokt i att välja en akademisk vårdutbildning. Man läser såväl grundläggande ämnens som anatomi och fysiologi som yrkesspecifika ämnen som är unika för just den utbildning man har valt. De flesta vårdutbildningar finns dessutom på de flesta lärosäten runtom i Sverige.

En av de största och bredaste vårdut-bildningarna är sjuksköterskeutbildning-en. Behovet av sjuksköterskekompetens är

Vårdutbildningar på högskolenivå har en bred inriktning och banar väg för en intressant karriär med många karriärmöjligheter där människans hälsa och välbefinnande står i fokus.TEXT ANNIKA WIHLBORG

stort framöver och man kan bland annat välja att arbeta inom hemsjukvården, akutsjukvården, på ett universitetssjukhus eller på en vårdcentral.

– Sjuksköterskebristen har uppmärk-sammats mycket på senare tid, de flesta som läser till sjuksköterska erbjuds jobb redan innan examen. Ett av de yrken som efterfrågas mest de kommande åren är biomedicinska analytiker, det är en yrkeskår som präglas av stora pensions-avgångar framöver, säger Jan-Olov Höög, utbildningsdekan på Karolinska Institutet.

Möjlighet till specialiseringDet finns många olika vårdutbildningar att välja mellan på högskolenivå; dels breda utbildningar som sjuksköterska och läkare, och dels mer specifika utbild-ningar som sjukgymnast, audionom, arbetsterapeut, biomedicinska analytiker och tandläkare. Den som exempelvis läser till sjuksköterska kan välja att komplettera utbildningen med en specialistutbildning efter ett par år som allmänsjuksköterska. Det finns en mängd olika specialistutbild-ningar att välja mellan, bland annat am-

bulans, geriatrik och intensivvård. Även den som utbildar sig till läkare kan välja mellan många specialistutbildningar.

Förutsättningar på arbetsmarknadenAtt läsa en akademisk vårdutbildning är en säker och mångsidig framtidsinves-tering som i princip garanterar jobb. En växande åldrande befolkning med en allt längre livslängd är en av de tydligaste samhällstrenderna de kommande åren. En faktor som talar för att vårdyrkena går en ljus framtid till mötes är det faktum att Sve-rige och övriga västvärlden har en åldrande befolkning som kommer att ställa höga krav på kompetens i medicin och omvård-nadskunskap. Framöver kommer karriär-vägarna också att bli tydligare för den som exempelvis väljer att läsa till sjuksköterska.

– Flera av landstingen runtom i landet arbetar med att formulera ”karriärtrap-por” som synliggör olika karriärvägar, exempelvis chef, forskare eller specialist. Dessutom ökar mångfalden av privata och offentliga vårdgivare, vilket ger ett stort utbud av arbetsgivare att välja mellan, säger Jan-Olov Höög.

Inslag av förändringsarbeteAkademiska vårdutbildningar består ofta av en blandning av teori och praktik. Flera innehåller dessutom arbetsplatsförlagda praktikperioder som ger en insyn i hur praktisk vårdverksamhet organiseras. Un-der praktikperioderna, den arbetslivsför-lagda utbildningstiden, kan du dessutom knyta värdefulla arbetsgivarkontakter.

– Högskolornas vårdutbildningar har delvis ändrat inriktning de senaste åren. De innehåller numera ofta inslag av entre-prenörskap och förändringsarbete, vilket rustar dig för framtidens vårdsektor, som befinner sig i en snabb förändringspro-cess. I framtiden kommer exempelvis en ökad andel vård att erbjudas som hem-sjukvård, säger Jan-Olov Höög.

Smart faktaNågra exempel på högskoleut-bildningar med fokus på vård är psykologprogrammet, logoped- programmet, arbetsterapeutpro-grammet och optikerprogrammet.

Har din mamma skaffat facebook?Ingen gillar obehagliga överraskningar – men med tandvård till fast pris slipper du en av dem.

FRISKTANDVÅRD GER FRIA BESÖK OCH LAGNINGAR FRÅN 45 KR/MÅN.

folktandvardenstockholm.se

Page 15: Studera HT 2014

Med teknisk och affärsmässig kompetens förser vi det svenska försvaret med produkter, system och tjänster. För våra medarbetare finns stora utvecklingsmöjligheter i de många spännande och komplexa projekt vi driver, många i internationell miljö.

Vår kompetens och vårt engagemang skapar försvarsförmåga

Besök oss på www.fmv.se

Välj ett universitet där allt är möjligt.

Vi tror på dig. Din egen väg är den bästa vägen. Linnéuniversitetet är ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi ger 150 utbildningsprogram och 2 500 kurser i Kalmar och Växjö. Vilken utbildning är första steget på din resa?

www.xenter.se

• Rådgivare bank & finans 1 år• Redovisningsekonom 2 år• Försäkringsförmedlare 1 år• Fastighetsförvaltare 2 år• Livesändningsspecialist 1,5 år

Informationsmöten 19 mars och 10 april

Fem val som kan förändra ditt liv

Entrén till ditt nya yrke

Page 16: Studera HT 2014

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

PROFILINTERVJU

16

Mattecentrum är en förening som ger gratis stöd för barn och ungdo-mar i Sverige som av en eller annan anledning behöver eller vill ha hjälp med matematik. Trots att föreningen har vuxit i raketfart sedan starten 2008, var det varken en självklar eller enkel karriärväg för grundaren Johan Wendt. Han är utbildad ingenjör inom vatten och avlopp och provade först att skapa en karriär inom sitt utbildningsområde. Problemet var att han inte riktigt trivdes.

– Jag fick jobb inom vatten och avlopp i Södertälje och jag försökte anpassa mig till det. Men jag upp-täckte ganska snabbt att avlopp inte riktigt var min grej. Jag gick vidare och blev riskanalytiker på Vattenfall där jag trivdes bättre, mycket på grund av att jag fick jobba med en av världens bästa riskanalytiker, som också blev som en mentor. Men när hon slutade tappade jag lusten och kände att det inte fanns någon glädje kvar i jobbet.

DET VAR EN ganska jobbig period för Johan, då han inte visste vad han skulle göra. Skulle han bara sluta att jobba med det han utbildat sig för så länge?

– Jag funderade på vad jag skulle göra med mitt liv och började tänka mer och mer på vad jag hade gjort

när jag var lycklig.Att han kom att starta en ideell

förening för att hjälpa barn och ungdomar med matematik, var just för att det var vad som hade gjort honom lycklig tidigare i livet. Som till exempel när han pluggade på universitetet i Lund och bodde granne med en fembarnsfamilj vars tonårsdotter behövde hjälp att förstå matte. Då ställde han upp och hjälpte henne. Det slutade med att de hade jätteroligt samtidigt som både hen-nes mattekunskaper och självförtro-ende växte. Johan fortsatte att räkna med grannbarnen och ibland med deras vänner, vilket senare i livet gav grunden till Mattecentrum.

– Att känna att man inte förstår matematik gör verkligen mycket med en människas självförtroende och det stänger många dörrar. Jag kom-mer ihåg hur glad och stolt hon var

när hon klarade matten, att hon inte ”kände sig dum längre”. Det var en fantastisk känsla.

NU HADE HAN alltså kommit fram till vad han ville göra, nu var det bara att – göra. Det var ju en bra idé; gratis hjälp i matematik för alla som behöver, dessutom helt rätt i tiden eftersom många svenska barn låg efter i just matematik. Men resan blev varken särskilt lätt eller smidig och han fick möta många skeptiker på vägen.

– Jag tänkte ungefär att folk skulle kasta pengar på mig, men så blev det ju inte direkt. Det var i princip ingen som trodde att det skulle fungera och jag fick kämpa hårt för att få tag i sponsorer. Det var till och med en känd företagsledare som sa att det var den dummaste jävla idé han någonsin hört,.

Johan Wendt vill inte berätta vem den där företagsledaren är, däremot har kommentaren fått ge namn åt hans nyutgivna bok ”Den dummaste jävla idé jag någonsin hört”, där Johan berättar om sin resa.

I februari 2008 startade Johan Mat-tecentrum. Han började med att fråga några rektorer om han kunde få låna ett klassrum på kvällstid och till en början var det en av fyra som nappade på idén. Vid slutet av första terminen

Jobba med det som gör dig lyckligJohan Wendt, prisvinnande social entreprenör och grundare av för-eningen Mattecentrum, berättar om att våga chansa och att lyckas skapa en framgångsrik karriär baserat på det som gör en lycklig. TEXT JESSIKA NILSSON FOTO KRISTINA WICKSELL

»Jag tänkte ungefär att folk skulle kasta pengar på mig, men så blev det ju inte direkt.

JOHAN WENDT

Jönköping International Business School sätter fart på entreprenören i dig. Oavsett om du drömmer om att starta eget eller vill förnya företag som redan fi nns, ger vi dig verktygen du behöver. Det börjar i Jönköping och kan sluta var som helst.

Hitta din framtid här» jibs.hj.se/utbildning

BUSINESS NOT AS USUAL.

internationalAT HEART

responsibleIN ACTION

entrepreneurialIN MIND

Page 17: Studera HT 2014

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

PROFILINTERVJU

17

hade han med hjälp av fem volontärer cirka 100 elever att räkna med.

DET DRÖJDE NÄSTAN ett och ett halvt år tills föreningen hade råd att anställa Johan Wendt och han fick ut sin första lön. Med hjälp av sponsorer som Svenska Postkodlotteriet, PwC, ABB, Danske bank och NCC kan föreningen i dagsläget hjälpa runt 4 000 personer i olika åldrar på plats i räknestugorna runt om i landet, cirka 140 000 personer räknar dessutom med hjälp av Matteboken.se, som är föreningens internetbaserade stöd. Eftersom hjälpen är gratis för alla, är Johan glad att det finns så många som 340 volontärer ute i landet.

– Volontärerna får ingenting för sitt jobb förutom kärlek från barnen, därför är det extra fint att så många engagerar sig och tycker att det är kul. Det har heller aldrig varit svårt att hitta folk som vill vara med. Ungarna är verkligen söta och det är i princip aldrig något tjafs, de är ju där för att de vill och vi finns där på deras villkor.

DE SENASTE ÅREN har Johan fått ta emot flera utmärkelser för sitt sociala engagemang och varit med på ett antal listor över framgångsrika entreprenörer. Till

exempel har han blivit utsedd till årets samhällsentreprenör 2011, årets uppstickare 2011, Sveriges hetaste entreprenör, Veckans affärer 2013 och senast Årets entreprenör på Jönköping International Business School 2013. Tre år i rad blev han utvald av stiftelsen Reach for Change, som väljer ut och stödjer personer med banbrytande idéer som gör livet bättre för barn, så kallade Change Leaders.

– Det var roligt att bli utsedd till Change Leader, speciellt eftersom det var så många som inte trodde på idén. Men egentligen gör jag inte det här bara för att hjälpa folk, jag har till stor del egoistiska skäl, det är så jäkla roligt och tillfredställande för mig att få göra det jag gör, avslutar Johan Wendt.

»Det var den dummaste jävla idé han någonsin hört.

JOHAN WENDT

Smart faktaFavoritmat: Fisk och skaldjur i alla former. Gärna hälleflundra.

Förebild: Sara Damber, Friends/Reach for change.

Favoritresmål: Jerusalem, Tokyo, Reykjavik.

Favoritsysselsättning: En bra mix mellan att jobba stenhårt och fullständig avslappning.

...Filip Sahlgren. Du har gått yh-programmet ”rådgivare inom bank och finans” på Xenter i Botkyrka.

■ Motsvarade utbildningen dina förväntningar?– Den motsvarade mina förväntningar och mer därtill. Jag fick en bra grund att stå på och praktiken, LIA-peri-oden, gav en gyllene chans att visa vad jag går för. Det var också ett bra tillfälle att sätta de nya kunskaperna på prov och möjlighet att knyta viktiga kontakter.

■ Var utbildningen relevant, uppskattas dina kunskaper av arbetsgivaren?– Den erfarenhet och kunskap vi fick från skolan gav en bra grund, något som uppskat-tades av såväl mig själv som av arbetsgivaren. Det är bra att utbildningen är under konstant uppdatering i och med engagerade lärare, på så sätt kommer den mycket nära inpå det verkliga arbetslivet.

■ Vad tycker du om utbild-ningens motto ”Du ska gilla både människor och siffror”? Varför är det viktigt?– Det är viktigt att både gilla människor samt siffror då ett bankyrke innefattar båda delarna. Vikten av att kunna kommunicera, diskutera och analysera betonades även i utbildningen, och är oerhört viktigt, om än tyvärr ganska bortglömt i många av dagens yrken.

Hos Xenter kan du även söka den nya utbildningen till fastighetsförvaltare. För att bli en bra fastighetsförvaltare krävs kunskaper inom bland annat teknik, ekonomi och juridik. Det är också viktigt att ha bra hand med männ-iskor och därför ligger en hel del fokus i utbildningen på kundkontakt.

HALLÅ DÄR...

Page 18: Studera HT 2014

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

DISTANSUTBILDNINGAKTUELLT

18

Frihet under eget ansvar Att läsa på distans har blivit alltmer populärt, det kan finnas många olika orsaker till varför en traditionell ut-bildning på universitet eller högskola inte passar alla. Kanske har du barn eller svårt att flytta från din hemort, eller så vill du kunna kombinera stu-dier med arbete, oavsett om du läser på distans eller på universitet så är kvalitetskraven lika höga och du har rätt till studiemedel genom CSN. Att läsa på distans ger dig möjligheten att studera länge och även senare i livet, antingen för kompetensutveck-ling eller för att du vill lära dig något nytt.Emma Linder, 26, valde under sin utbildning att kombinera distans-kurser med studier på Stockholms universitet.

– Jag har en kandidat examen i filmvetenskap från Stockholms universitet, men har läst flertalet kurser på distans, till exempel kurser i kulturjournalistik och film via

Linnéuniversitetet samt en kurs i att skriva för webben och interaktiva medier via Södertörns högskola.

Varför valde du att läsa på distans? – Dels på grund av att de kurser jag ville läsa fanns på annan ort, men det har för min del också handlat om att det har varit enklast att kombinera med jobb. Jag sitter hellre hemma och pluggar i min takt och när på dygnet det passar mig, berättar Emma Linder.

Det virtuella klassrummetDet finns olika varianter av distans-utbildningar där många kurser är helt webbaserade, vilket innebär att du inte vid något tillfälle behöver vara på plats. Det som behövs är tillgång till en dator och internet.

Andra kurser kan ha obligatoriska sammankomster ett par gånger under kursens gång, till exempel när du skriver tentamen. Att läsa kurser som inte kräver obligatorisk närvaro kan vara ett ypperligt tillfälle för den som bor eller funderar på att flytta utomlands under en period. Oavsett hur utbildningen eller kursen är upplagd så kräver distansstudier att du som student kan planera bra och själv lägga upp din studietid och arbeta under mottot ”frihet under eget ansvar”.

– Jag har inte haft någon obliga-torisk närvaro på min distanskurser, på alla de kurser jag har läst så har en del övningar bestått av att lärarna lagt upp texter som vi fått läsa och som oftast avslutats med en övnings-uppgift, säger Emma Linder.

Vad tycker du har varit det mest positiva med att plugga på distans? – Man har mer frihet, men det är också mer krävande för du måste ha disciplin och du måste se till att vara noggrann och ha koll på när allt ska vara klart. Jag är mer effektiv hemma framför datorn, men det är ju väldigt individuellt. Det viktigaste är att man inte låter sig distraheras av annat, menar Emma Linder.

Stora valmöjligheter Runt ett 30-tal universitet och hög-skolor i landet har utbildningar på distans. Populära universitet har de senaste åren varit Linnéuniversitetet, Umeå universitet och Mittuniversite-tet. Vilket universitet eller högskola som erbjuder de bästa distansut-bildningarna går inte att svara på då utbildning och handledning kan vara utformade på olika sätt. Tänk efter hur dina behov och krav ser ut och vad du vill ha ut av kursen.

Att studera på distans är flexibelt och obundet och du väljer själv att läsa där det passar just dig. De flesta universitet och högskolor erbjuder i dag ett stort utbud av utbild-ningar och kurser som ges på distans. TEXT EMELIE VON PLATEN

Fler kvinnor än män läser på distans. Nära 80 procent av dem som studerar på distans läser fristående kurser.

Bestäm själv var du vill plugga!

Student­försäkringar Det kan vara svårt att veta vilka försäkringar som behövs vid olika tillfällen. Viktigt är att kolla upp vad en försäkring omfattar med tanke på din situation. Ska du exempelvis teckna en hem-försäkring och vill att den ska omfatta stöldskydd för din dyrbara cykel? Eller ska du plugga utomlands och vill ha en försäkring som omfattar både hem och hälsa?

Vi har frågat Peter Stark, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå, om råd till dig som är student.

■ Vilka försäkringar behöver jag som student?

– En hemförsäkring ska alla omfattas av, mest på grund av att hemförsäkringen även innehåller reseskydd, ansvarsskydd, rättskydd och överfallsskydd.

■ Varför behöver jag försäkringarna?

– Om du till exempel anses vara vållande till att stu-denthuset brinner ner, kan hemförsäkringens ansvars-skydd täcka skadekostnader upp till fem miljoner kronor (det vanligaste beloppet). Har du ingen hemförsäkring kan det sluta i ett livslångt skuld-förhållande. Sedan är det ju alltid bra med ett stöldskydd för ens egendom också.

■ Hur hittar jag de billigaste och bästa försäkringarna?

– Ofta erbjuder försäk-ringsbolagen billigare studenthemförsäkringar, med lägre försäkringsbelopp än i vanliga hemförsäkringar. När det gäller innehållet i vanliga hemförsäkringar kan man titta på vår uppdaterade jäm-förelse för hemförsäkringar på hemsidan: bankforsakring.konsumenternas.se. Där finns även länkar till bolagens hemsidor för prisuppgift och frågor om studenthemför-säkring.

■ Finns det något som är särskilt viktigt att tänka på som student?

– Eftersom studenter ofta vill resa så är det viktigt att omfattas även av hemförsäk-ringens reseskydd. Det gäller dock bara (oftast) i 45 dagar. Ska man vara ute en längre tid så ska man förlänga innan avresan eller teckna en sepa-rat reseförsäkring också den innan avresan.

»Jag sitter hellre hemma och pluggar i min takt och när på dygnet det passar mig.Emma Linder

Smart faktaDessa universitet och högskolor erbjöd flest utbildningar inför höst-terminen 2013:

• Högskolan Dalarna (403)

• Linnéuniversitetet (397)

• Umeå universitet (345)

• Uppsala universitet (282)

• Mittuniversitetet (270)

• Karlstads universitet (254)

Page 19: Studera HT 2014

Bli webbutvecklare!Attraktiv YH-utbildning inom IT som leder till jobb

• Företag behöver utvecklare för e-handel och webb

• Efter utbildningen kan du även jobba som systemutvecklare, projektledare inom IT eller programmerare

• Lär dig skapa avancerade och interaktiva webbsidor

• Ansök redan nu på: ecutbildning.se

Mac Bouziotis är studerande hos oss men

har redan arbete på sin praktikplats Atea.

Skapa din framtid!

Sommaren 2013 invigdes Uppsala universitets nyaste cam-pus i hjärtat av Visby. Uppsala universitet – Campus Got-land har utvecklats till ett populärt alternativ för studen-ter som vill kombinera det bästa från två världar, Uppsala universitets breda utbud och tyngd inom utbildning och forskning, samt den unika studiemiljön vid småskaliga Campus Gotland.

Vid Uppsala universitet - Campus Gotland kan du läsa utbild-ningar inom humaniora, juridik, teknik och naturvetenskap, samhällsvetenskap, språk, teologi och utbildningsvetenskap. Campus Gotland ligger mitt i Visby, i den inre hamnen, ett stenkast från havet. Vid campus fi nns Studentkåren Rindi, Almedalen, Almedalsbiblioteket och en mängd vackra miljöer där man kan sitta och plugga i lugn och ro.

– Vi strävar efter att ge studenten möjlighet att styra inrikt-ningen på sin utbildning. För närvarande studerar 900 studen-

ter vid Uppsala universitet – Campus Gotland. Ambitionen är att successivt öka antalet studenter, målsättningen är att 1500 studenter ska studera här 2016, säger Olle Jansson, rektorsråd för Campus Gotland.

Studentbostäder på gångavstånd från campusDen småskaliga lärmiljön skapar förutsättningar för en nära och fördjupad kontakt mellan studenter och lärare. På Campus Gotland är risken att försvinna i mängden minimal, här blir varje student sedd och bekräftad. Såväl föreläsningssalar som bibliotek, kår och studentservice fi nns samlade på bekvämt gångavstånd på campus.

Det är lätt att hitta studentbostad i världsarvsstaden Visby, här fi nns olika typer av boende ett stenkast från campus. Nya studenter är välkomna att kontakta studentkåren Rindis boen-desamordnare för att få hjälp att hitta ett lämpligt boende.

Den som vill aktivera sig vid sidan av studierna har mycket

att välja på. Studentkåren Rindi erbjuder allt ifrån studentpu-bar till musikevenemang och Gotland har dessutom ett rikt föreningsliv, inte minst vad gäller idrott.

Nytt högskoleingenjörsprogram och miljövetarprogramDen som väljer att stanna kvar på Gotland över sommaren har goda möjligheter att hitta sommarjobb i öns expansiva turistindustri. På Uppsala universitet – Campus Gotland fi nns möjligheten att studera och bo i en historisk och inspirerande småstadsmiljö och samtidigt ta en examen med den genuina kvalitetsgaranti som Uppsala universitet förmedlar.

– Hösten 2014 startar bland annat en ny högskoleingenjörsutbildning, ett miljövetarprogram med tvärvetenskaplig inriktning, ett nytt arkeologiprogram samt ett juridiskt basår som gör det möjligt att läsa 60 hp juridik vid vårt campus i Visby, för att därefter studera vidare i Uppsala, säger Olle Jansson.

Uppsala universitet – Campus Gotland kombinerar det bästa från två världar

ANNONS

Signaltekniker med specialisering ERTMS

NY! Yrkeshögskoleutbildning på Lärcenter Falköping!

Utbildningen genomförs under ett år i nära samarbete med bran-schen och ger dig kunskaper om järnvägens signalanläggningar, regelverk och säker järnvägstrafikering. Ett eget övningsområde för signalteknik i Lärcenters närhet skapar möjlighet att kombine-ra teoretiskt och praktiskt lärande. Fjorton veckor av utbildningen genomförs som lärande i arbete (LIA) på företag i branschen. Efter avslutad utbildning kan du arbeta som signaltekniker hos någon av alla entreprenörer inom järnvägsbranschen.

Ansök på www.lärcenter.nu Kursstart augusti 2014För mer information 0515-88 71 00

Falköping

Falköping ligger nära! Med tåg tar det endast 1 timme till Göteborg, 45 minuter till Jönköping och 2,5 timme till Stockholm.

Page 20: Studera HT 2014

20

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

STUDENTPANEL

Vilken är den största fördelen med ditt universitetscampus?

– Jag kommer precis från juristernas arbets-marknadsdag. Det märks att det har betydelse att Göteborg faktiskt är Sveriges andra största stad. Alla ”drakarna” på arbetsmarknaden var representerade och det märks att det är påkos-tat. Det är bara att titta på innehållet i deras goodiebags. Men framför allt finns det många samarbeten mellan universitetet och närings-livet i regionen.

Varför valde du att studera här?

– Juristlinjen finns inte på så många ställen i Sverige och det är ganska svårt att komma in. För mig stod det mellan Uppsala och Göteborg. Eftersom jag har många bekanta i Göteborg så passade det perfekt att jag kom in här. Tycker att det är en trevlig stad.

Motsvarar utbildningen och aktiviteterna utanför studierna det du hade tänkt dig?

– Det tycker jag absolut. Nu har jag inte en-gagerat mig så mycket vid sidan av studierna, men för den som vill finns det hur mycket som helst. Allt från dans till att jobba som DJ eller bartender i studenternas bar.

Hur viktigt är valet av studieorten/campus för arbetslivet?

– I varje fall för juristlinjen skulle jag definitivt vilja påstå att det är viktigt, även om kanske inte alla håller med mig. Jag hade det i tanken när jag valde studieort. Det är definitivt ingen nackdel att välja en studieort med många po-tentiella arbetsgivare som man kan samarbeta med till exempel när det gäller projekt, uppsat-ser eller liknande under studietiden.

Vilken är den största fördelen med ditt universitetscampus?

– En viktig sak är att allt är så nära. Jag bor cirka tio minuters gångväg från universitetet och många av mina klasskamrater bor också i närheten. Man kommer på ett naturligt sätt nära varandra och kan stötta varandra i skolarbetet.

Varför valde du att studera här?

– För mig kändes det viktigt att flytta hemifrån vilket jag inte skulle gjort om jag valt en utbild-ning hemma i Stockholm. Jag tror också att livet som student blir helt annorlunda om man inte bor på hemorten. Däremot tror jag nog att jag kommer att söka jobb i Stockholm.

Motsvarar utbildningen och aktiviteterna utanför studierna det du hade tänkt dig?

– Ja, det tycker jag. Lärarna är överlag mycket bra, det är lätt att få nya vänner och ekono-misektionen på universitetet anordnar en massa roliga aktiviteter för oss på programmet. Samarbetet med och intresset från näringslivet syns bland annat i temadagar och att företag arrangerar handelsfrukostar där de tar upp aktuella ämnen och bjuder oss på frukost. När vi pluggade inför tentan i externredovisning ställde till exempel Grant Thornton upp med personal på skolan som vi kunde bolla frågor med. Sedan har vi väldigt fina föreläsnings-salar, studieutrymmen som man kan boka och ett nytt bibliotek.

Hur viktigt är valet av studieorten/campus för arbetslivet?

– Oavsett var man pluggar är det ens studie-resultat och förmåga att knyta kontakter som i slutändan spelar allra störst roll.

Vilken är den största fördelen med ditt universitetscampus?

– Att det är så otroligt fräscha lokaler och när-heten till vintersport. Vi har till exempel bara tio mil till Åre. Jag är en sporttjej som gillar att vistas ute i naturen och träna och det passar mig perfekt.

Varför valde du att studera här?

– Att välja studieort är egentligen det svåraste valet, men jag hade hört jättemycket bra om sjuksköterskeutbildningen i Östersund och att den är bland de bästa. Det var den stora anledningen till att jag sökte hit och den blir bara bättre och bättre av vad jag har hört av dem som gått här.

Motsvarar utbildningen och aktiviteterna utanför studierna det du hade tänkt dig?

– Definitivt. Jag har själv fått ett mycket bra in-tryck så här långt av utbildningen. Jag visste att sport är stort i Östersund och regionen, men jag blev ändå överraskad av utbudet. Medlem-skapet i studentkåren och idrottsföreningen, som bara kostar mig några hundralappar per år, ger mig tillgång till så många saker. Det är inte dyrt att idrotta helt enkelt. Man arrangerar till exempel skidresor till Ryssland och givetvis till Åre där vi även får billigare liftkort. Jag är där förresten nu, bara över helgen.

Hur viktigt är valet av studieorten/campus för arbetslivet?

– För en utbildning som sjuksköterska tror jag inte att det har så stor betydelse. Utöver rena yrkeskunskaper så spelar ens personliga egenskaper mycket stor roll i det här yrket och möjligheterna att få jobb.

Vilken är den största fördelen med ditt universitetscampus?

– Att det bedrivs mycket forskning och sam-arbete med lokala företag inom det område där jag studerar. Det känns som man ligger i framkant inom denna disciplin.

Varför valde du att studera här?

– Jag kom först in på KTH, men jag kände inte riktigt att det var min grej och så hittade jag ingen bostad i Stockholm. Sedan såg jag att Linköping hade ett bra datateknikprogram så jag och min flickvän, som ville läsa till läkare, bestämde oss för att söka hit året därpå. På den vägen är det. Det visade sig inte vara något dåligt val för Linköping har ett bra D-program med lång tradition och en mycket bra läkarlinje.

Motsvarar utbildningen och aktiviteterna utanför studierna det du hade tänkt dig?

– Ja, det känns som om det är en hög kvalitet på utbildningarna. De flesta som studerar här är inte heller från orten. Tror det har att göra med att det är en relativt stor skola i förhållan-de till orten. Det bidrar säkert till att det är lätt att få kompisar och alla är väldigt öppna här. Nästan ingen har något stort socialt nätverk på plats när de börjar. Man har på något vis samma förutsättningar.

Hur viktigt är valet av studieorten/campus för arbetslivet?

– Just för mitt val av område tror jag det är viktigt att man väljer en studieort som är i framkant. Datateknik-fokuset vill jag påstå är mycket tydligt i Linköping. Här ligger vi i topp tillsammans med KTH och Chalmers i Sverige skulle jag säga.

Fredrik Nilsson, 19

Andra terminen civilekonompro-grammet, Karlstad universitet

Johanna Blommé, 21

Första terminen sjuk-sköterskeutbildningen, Mittuniversitetet, Östersund

Sebastian Hellspong, 24

Sjunde terminen, civilingenjör i data-teknik, Linköpings Tekniska Högskola

Madeleine Grunnesjö, 25

Fjärde terminen juristlinjen, Göte-borgs universitet

Så tänkte vår studentpanel vid valet av studieort – läs deras reflektioner om skolan och framtiden.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Fyra studenter om sina campus

Språk- och litteraturcentrum i LundSpråk- och litteraturcentrum (SOL) är Sveriges största samlade forsknings- och undervisningsmiljö inom språk, litteratur, film och områdesstudier. SOL erbjuder fristående kurser i över 30 olika ämnen och flera av våra kurser, t.ex. jiddisch och rumänska, är unika utbildningar. Därtill erbjuder vi bland annat en författarskola och en översättarutbildning, den senare på masternivå.

Vi har också flera andra programutbildningar, i språkvetenskap, litteraturvetenskap, filmproduktion och europastudier. För oss är studen-ternas anställningsbarhet viktig och flera av våra utbildningar erbjuder möjligheter till utbyte och praktik både i Sverige och utomlands.

Är du intresserad av att bidra till förståelsen av en geografiskt närbelägen kultur som dessutom är inne i en dynamisk utvecklingsfas? Då kan du läsa ryska hos oss från nybörjarnivå till forskarnivå och få en särskild kompetens som gör dig mycket attraktiv på arbets-marknaden.

På SOL står både vetenskap och studentinflytande i fokus och vår framstående forskning inom språk, litteratur och områdesstudier kommer självklart studenterna till godo genom högkvalitativ undervisning. Inom SOL:s väggar ryms också Lunds största student-bibliotek och ett innovativt humanistlabb.

Vi har distansutbildning i flera ämnen. Några exempel är arabiska, italienska, kinesiska, litteraturvetenskap, nygrekiska, rumänska, tysk språkfärdighet och jiddisch.

Vårt fullständiga kursutbud är: arabiska | danska | engelska | filmvetenskap | franska | grekiska, ny- och klassisk | hebreiska | isländska | italienska | japanska | jiddisch | kinesiska | latin | lingvistik | litteraturvetenskap | mellanösternkunskap | rumänska | ryska | spanska | svenska | svenska som andra-språk | svenska som främmande språk | teaterns teori och praktik | tyska | öst- och centraleuropakunskap | Författarskolan | Programmet för arabiska studier | Programmet för Öst- och sydöstasienkunskap, japansk inriktning | Kandidatprogram i Europastudier | Språkkonsultprogrammet | Master of Arts in Literature – Culture – Media/Masterprogram i litteratur – kultur – medier | Master of Arts Programme in European Studies/ Masterprogram i europastudier | Master of Arts Programme in Film and Media Producing/Masterprogram i film- och medieproduktion | Master of Arts in Language and Linguistics/ Masterprogram i språk och språkvetenskap | Masterprogram i översättning

www.sol.lu.se© Charlotte Carlberg Bärg

Page 21: Studera HT 2014

• Läkare• Tandläkare• Psykolog • Sjukgymnast • Apotekare

Goda utbildningar vid erkända polska universitet.

Collegium Medicum NICOLAUS COPERNICUS UNIVERSITY BYDGOSZCZ

Poznan University of Medical Sciences

Warsaw International Studies in PsychologyUNIVERSITY OF WARSAW

Redo för nya utmaningar?Utbilda dig utomlands!

www.medicalstudies.nofacebook.com/agder.vitenskapsakademiMail: [email protected]: +47 38141957 / +47 38141475

• Högklassig utbildning på engelska• Trevlig mångkulturell studentmiljö med många svenskar• Låga levnadskostnader och CSN-stöd• Antagningsintervju i Sverige eller Oslo• Vägledning från anmälan till studiestart

Du får söka studentbostad hos oss om du är mellan 17 och 48 år. Registrera dig så fort du tror att du kommer söka högskole plats i Göteborg.

Registrera dig nu!www.sgsstudentbostader.se

Studera i Göteborg, bo hos o�.

Med en utbildning från oss får du snabbt jobb. Vi utbildar dig som vill bli sjuksköterskasocionomkyrkomusikerteologpsykoterapeut

Läs eller beställ vår

nya katalog på

www.esh.se/katalog

FRAMTIDSPLANERINOM KONST & DESIGN?Vi erbjuder konstnärliga utbildningar på heltid som ger en gedigen grund för studier på högre nivå. Utbildningarna är studie-medelsberättigade. Konstskolan Basis är på 1 år med påbyggnadsår. Inredningsskolan är 1-årig. Båda har intagning under våren för start i höst. Skolan ligger i ett härligt 1700-talshus, centralt på Södermalm i Stockholm. Här fi nner du inspirerande miljö och erfarna pedagoger.

ÖPPET HUS HELGEN 17-18 MAJ KL 12.00-16.00

Elevutställning och café. Kom och träffa elever och lärare. Välkomna till Konstskolan Basis, Folkungagatan 147!

www.basis.se 08-642 44 13

FRAMTIDSPLANERINOM KONST & DESIGN?

Vi erbjuder konstnärliga utbildningar på heltid som ger en gedigen grund för studier på högre nivå. Utbildningarna är studiemedelsberättigade. Skolan ligger centralt på Södermalm i Stockholm.

08-642 44 13

WWW.BASIS.SE

Vill du arbeta med människor i behov av psykosocialt stöd? Utbilda dig till

BehandlingsassistentForshaga Yrkeshögskola erbjuder utbildningarna Behandlingsassistent -psykosocialt arbete om 400 alt. 200 yh-poäng. Läs mer om utbildningarna och hur du ansöker på forshaga.se/yh. Välkommen med din ansökan!

Ansökningstid15 januari—15 april

Plugga utomlands i höst?500 utbildningar • 14 språk • 40 länder

College & UniversitetMEDICINSTUDIERBUSINESSFASHION OCH DESIGNTURISMIT OCH E-BUSINESSBETEENDEVETENSKAPMUSIK OCH FILMDRAMAMEDIAWELLNESS OCH SPORT

Språkresor ÖVER HELA VÄRLDEN

Inga bokningsavgifter!Studera med CSN.

Tel. 018-55 10 20 • www.sprakpunkten.se

Page 22: Studera HT 2014

22

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

KARRIÄRMÖJLIGHETER

Magnus Mattsson är en av de som de senaste fem åren har jobbat för att göra yh-utbildningen till helikopterpilot möjlig.

Det är sällan lätt att veta vilken utbildning som är den rätta, speciellt inte med tanke på det stora utbudet som fi nns bland landets universi-tet, högskolor, folkhögskolor och yrkeshögskolor. Men med lite eft erforskningar kan du hitta en utbildning som passar just dig, även om du alltid har drömt om att bli något som först verkar ouppnåeligt, som till exempel helikopterpilot eller datorspelsprogrammerare.

Från och med 2014 kan du bli en

av de 30 personer som kommer in på en av landets två yh-utbildningar till helikopterpilot. Tidigare har de som vill fl yga helikopter varit hänvisade till antingen försvarsmakten eller privata och kostsamma utbildningar, men nu fi nns alltså möjligheten att lära sig att fl yga professionellt i princip kost-nadsfritt och med stöd från CSN.

MAGNUS MATTSSON, chef på mark-nadsavdelningen på Scandinavian Aviation Academy, SAA, i Västerås, är en av de som de senaste fem åren har jobbat för att göra yh-utbildning-en till helikopterpilot möjlig.

– Flygplans- och helikopterpiloter har historiskt utbildats av försvars-makten. De har alltså fått utbildning-en av försvaret och sedan hoppat av för att börja fl yga kommersiellt. Det är både dyrt och ineff ektivt för staten och därför kontrakterar de numera sina piloter, vilket innebär att det inte kommer så många nya piloter ut på marknaden, säger Magnus Mattsson.

PÅ GRUND AV BEHOVET på arbetsmarknaden har Myndighe-ten för yrkeshögskolan beviljat 30 utbildningsplatser per år under en tvåårsperiod till en kostnad på cirka 900 000 kronor per student.

– Staten står för hela utbildnings-kostnaden och det är rena jackpotten att komma in på den här utbildning-en, säger Mattsson.

För att kunna söka måste du dock först genomgå ett fl ygpsykologiskt lämplighetstest och en medicinsk un-dersökning som kostar ungefär 7 000 kronor vardera. Och för att få ut certi-fi katet från Transportstyrelsen betalar

du runt 30 000 kronor. Tillsammans med kurslitteratur blir kostnaden runt 60 000 kronor som studenterna kom-mer att kunna låna från CSN.

EFTER EXAMEN kan du till exempel jobba med skogsinventering eft er stormar, kolla nedrasade elledningar, eller fl yga material vid stora byggen. Eft er några års erfarenhet kan du även fl yga polis- eller ambulans-helikopter. Flygambulansen är den största arbetsgivaren för helikopter-piloter och de är också involverade i yh-utbildningen hos SAA.

Att spela dataspel är ingen ovan-lig hobby, men du kanske känner att du vill ta intresset till nästa nivå och i stället för att bara spela, skapa spelen som framtida generationer kommer att ha som intresse. Utbudet bland utbildningarna inom dataspelsut-veckling växer och det fi nns fl era olika program på högskolenivå med olika inriktningar.

Högskolan i Skövde är en av sko-

lorna som erbjuder fl ertalet treåriga utbildningar som leder till kandidat-examen. Här kan du välja att inrikta dig på design, programmering, ljud/musik, grafi k/animation eller game writing. Om du vill läsa en längre ut-bildning fi nns en femårig civilingen-jörsutbildning med samma inriktning vid Blekinge Tekniska Högskola.

Tycker du att både tre och fem år är för lång tid att spendera på utbildningen, fi nns också möjlighet att läsa kortare utbildningar på både folkhögskola och i yrkeshögskolan. Dessutom kan du läsa enstaka kurser på olika högskolor runt om i landet.

Flygande karriärmöjligheter – specialiserad utbildningÄr du på jakt efter en utbildning som är lite annorlunda? Vill du kanske skapa nästa stora datorspel, eller varför inte satsa på en karriär som helikopterpilot?TEXT JESSIKA NILSSON

»Utbudet bland utbildningarna inom dataspels-utveckling växer.Magnus Mattsson

»Staten står för hela utbildningskostnaden och det är rena jack-potten att komma in på den här utbildningen.Magnus Mattsson

Smart faktaPilotutbildningar via yrkes-högskolan ges vid Svensk pilotutbildning AB i Göteborg (svenskpilotutbildning.se) och vid Scandinavian Aviation Academy i Västerås (bfsaa.se).

BARNMORSKEPROGRAMMET, 90 HP

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM, 60 HP Ambulanssjukvård Akutsjukvård Hjärtsjukvård Palliativ vård Vård av äldre

För mer information: www.shh.se [email protected]

SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HPBli en professionell sjuksköterska! Sjuksköterskeprogrammet omfattar tre års heltidsstudier motsvarande 180 högskolepoäng (hp). Det leder fram till sjuksköterskeexamen och kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap.

VÄLKOMMEN ATT SÖKA TILL SOPHIAHEMMET HÖGSKOLA HÖSTTERMINEN 2014

Ansökan senast 15 april 2014

via www.antagning.se

VIDARE-

UTBILD

NIN

GAR

Page 23: Studera HT 2014

Skapa nya materialoch produkterKombinera biologi, kemi och ingenjörsvetenskap!

Läs civilingenjörsprogrammet i bioresursteknik på Umeå universitet!www.umu.se

”Det unika är kombi­nationen mellan bio­

logi, kemi och ingenjörs­vetenskap. Studenterna

kommer att känna att industrierna är invol­verade i utbildningen

redan från dag ett.”

www.medieinstitutet.seinfo@medieinstituet | 08 673 32 20

ÖPPET HUS 19 MARS OCH 8 APRIL. TULEGATAN 41 STHLM.ANSÖK SENAST 30 APRIL. BRANSCHEN BEHÖVER DIG

IT, MEDIA OCH MARKNADSFÖRING

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

medieinstutet_studera_251x183.pdf 1 2014-02-19 15:32:38

Page 24: Studera HT 2014

24

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

PSYKOLOGIINSPIRATION

Psykologen – allt annat än en flummig gubbe»Det bidrar till en bra stämning och skapar en dynamik. Cecilia Ryderås

Cecilia Ryderås pluggar till psykolog vid Örebro universitet.

Enligt Arbetsförmedlingens så kallade Yrkeskompass efterfrågas psykologers kunskap inom allt fler områden i samhäl-let. Det gör att deras arbetsmarknad vid-gas även om de flesta psykologer arbetar inom landsting eller kommuner. Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, arbetar 70 procent inom offentlig sektor.

ARBETSLÖSHETEN BLAND PSYKOLO­

GER är mycket lägre än genomsnittet i Sverige och enligt Yrkeskompassen väntas psykologernas arbetsmarknad förbli god åtminstone de närmaste fem till tio åren. Cirka 40 procent av de förvärvsarbetande med psykologutbildning var, enligt SCB, 55 år eller äldre år 2011. Stora pensions-avgångar är att vänta.

Stora pensionsavgångar kom-mer att skapa ett ökat sug efter psykologer. Utbildningen är femårig och ges vid ett flertal lärosäten. Här möter du studenten Cecilia Ryderås som studerar till psykolog.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Arbetsmarknaden ser onekligen bra ut för psykologistudenten Cecilia Ryderås och andra studenter som går psykologpro-grammet på något av de nio lärosäten i Sverige som ger utbildningen. Från Umeå i norr till Lund i söder.

HON GÅR TREDJE TERMINEN på Örebro universitet och valet att börja läsa till psykolog kändes naturligt för henne.

– Jag har alltid varit intresserad av äm-net, att arbeta med människor och göra skillnad i någons liv. Jag har till exempel tänkt mycket på att arbeta med ungdo-mar, säger hon.

Och hon fortsätter:– Yrkesvalet känns mer och mer rätt ju

längre in i utbildningen jag kommer även om studierna är rätt tuffa. Men det hand-lar ju samtidigt om att vara väl förberedd inför den kommande rollen.

CECILIA RYDERÅS VALDE att inte gå direkt från gymnasiet till universitetsstudier. I stället arbetade hon några år inom geriat-rik i sin roll som vårdbiträde på Danderyds sjukhus hemma i Stockholm. Nästan ett helt år tillbringade hon dessutom på resande fot, bland annat i Australien.

– Jag tror att det har bidragit till att

öka min motivation att ta mig an ett långt utbildningsprogram.

Hon tror att vanliga fördomar mot psykologiutbildningar är att de är flum-miga och att en psykolog är en gubbe med skägg som sitter och analyserar ens rörelser, tankar och allt man säger.

– Det tycker jag känns väldigt långt från sanningen. De män och kvinnor som arbetar som psykologer är en yrkesgrupp som engagerar sig i människor och hur de fungerar i samhället.

HON EXEMPLIFIERAR MED hur det ser ut i hennes egen årskull med 35 studenter.

– Jag uppskattar mixen av åldrar i min klass. Här finns både de som kommer direkt från gymnasiet till dem som har familj och är en bit över 30. Det bidrar till en bra stämning och skapar en dynamik till exempel vid grupparbeten.

Att det blev just Örebro var mer en slump än ett medvetet val.

– Vad jag skulle plugga var för mig viktigare än var. Jag tänkte att om jag kommer in på ett program så flyttar jag. Jag trivs jättebra och det var lätt att hitta bostad. Örebro är dessutom en väldigt trevlig studentstad. Universitetet lär ha ett av landets bästa psykologprogram och det

är ju ingen nackdel.Hon säger sig även uppskatta det

hon uppfattar är universitetets profil på psykologprogrammet.

– Många lärosäten som ger psykolog-utbildningar inriktar sig mot till exempel en psykodynamisk eller kognitiv inrikt-ning. Vi har en integrativ modell där vi lär oss, så att säga, alla skolor inom psykolo-gin även om de delvis går in i varandra. Jag tror att det är bra att ha allting med sig när man är färdigutbildad psykolog. En större verktygslåda helt enkelt.

DEN FRAMTIDA ARBETSGIVAREN blir inom offentlig sektor om hon får gissa.

– Men det ligger en bit fram i tiden. Nu till sommaren har jag bland annat sökt sommarjobb inom landstinget här i Öre-bro. De delade ut flygblad på universitetet och uppmanade oss att söka.

»Yrkesvalet känns mer och mer rätt ju längre in i utbildningen jag kommer även om studierna är rätt tuffa.Cecilia Ryderås

Smart faktaPilotutbildningar via yrkeshögskolan ges vid Svensk pilotutbildning AB i Göteborg (svenskpilotutbildning.se) och vid Scandinavian Aviation Aca-demy i Västerås (bfsaa.se).

Funderar du på att Läs mer om våra utbildningar på www.johannelund.nu

Vill du läsa TEOLOGI kanske för att bli PRÄST?

BRIS Vuxentelefon – om barnFör dig som vill prata om dina egna eller andras barn.

Öppettider: måndag–fredag kl.10–13

Telefonnummer: 077-150 50 50

BRIS Vuxentelefon – om barnFör dig som vill prata om dina egna eller andras barn.

Öppettider: måndag–fredag kl.10–13

Telefonnummer: 077-150 50 50

Page 25: Studera HT 2014

Psykologen – allt annat än en flummig gubbe

Välj mellan förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet www.uu.se

Hej Jenny & Alexander! Varför pluggar ni till lärare i Uppsala?

– Att bli lärare är en bra grund för alla som vill jobba med pedagogik och ledarskap, säger Jenny som läser på förskollärarprogrammet. Jag vill jobba för att göra barns vardag meningsfull och lärorik.

– Det som gjorde att jag valde läraryrket är att jag som gymnasielärare har möjlighet att påverka ungdomar genom att utveckla synen på demokrati och jobba med elevdemokrati. Dessutom får jag undervisa i ett ämne som intresserar mig, konstaterar Alexander, blivande lärare i samhällskunskap.

Vi valde Uppsala universitet för att vi ville ha en seriös lärarutbildning och samtidigt uppleva en stad med rikt studentliv.

Vi ses i Uppsala!

” Ska du plugga till lärare, gör det i Uppsala”

MORGONDAGENS ingenjörer och naturvetare

ÅF är ett teknikkonsultföretag verksamma inom industri, energi, infrastruktur och teknologi.

Fredrik Nylén, affärsområdeschef, ÅF

– Ingenjörer från Uppsala universitet har en väldigt – Ingenjörer från Uppsala universitet har en väldigt – Ingenjörer från Uppsala universitet har en väldigt – Ingenjörer från Uppsala universitet har en väldigt – Ingenjörer från Uppsala universitet har en väldigt – Ingenjörer från Uppsala universitet har en väldigt bra teknisk grund och en övergripande förståelse bra teknisk grund och en övergripande förståelse bra teknisk grund och en övergripande förståelse bra teknisk grund och en övergripande förståelse bra teknisk grund och en övergripande förståelse bra teknisk grund och en övergripande förståelse för helheten. Uppsalastudenter har generellt både för helheten. Uppsalastudenter har generellt både för helheten. Uppsalastudenter har generellt både för helheten. Uppsalastudenter har generellt både för helheten. Uppsalastudenter har generellt både för helheten. Uppsalastudenter har generellt både relevanta grundkunskaper och de sociala egenskaper relevanta grundkunskaper och de sociala egenskaper relevanta grundkunskaper och de sociala egenskaper relevanta grundkunskaper och de sociala egenskaper relevanta grundkunskaper och de sociala egenskaper relevanta grundkunskaper och de sociala egenskaper vi eftersöker. vi eftersöker. vi eftersöker. vi eftersöker. vi eftersöker. vi eftersöker.

Dessutom verkar de vana vid att arbeta i grupp, vilket Dessutom verkar de vana vid att arbeta i grupp, vilket Dessutom verkar de vana vid att arbeta i grupp, vilket Dessutom verkar de vana vid att arbeta i grupp, vilket Dessutom verkar de vana vid att arbeta i grupp, vilket Dessutom verkar de vana vid att arbeta i grupp, vilket är viktigt eftersom branschen söker lagspelare som är viktigt eftersom branschen söker lagspelare som är viktigt eftersom branschen söker lagspelare som är viktigt eftersom branschen söker lagspelare som är viktigt eftersom branschen söker lagspelare som är viktigt eftersom branschen söker lagspelare som gillar att kommunicera, samarbeta och träffa kunder.gillar att kommunicera, samarbeta och träffa kunder.gillar att kommunicera, samarbeta och träffa kunder.gillar att kommunicera, samarbeta och träffa kunder.gillar att kommunicera, samarbeta och träffa kunder.gillar att kommunicera, samarbeta och träffa kunder.

Läs mer på Läs mer på Läs mer på www.uu.se/teknatwww.uu.se/teknatwww.uu.se/teknatwww.uu.se/teknatwww.uu.se/teknatwww.uu.se/teknat

Page 26: Studera HT 2014

26

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

SJUKSKÖTERSKAÖVERBLICK

Arbetsmarknaden ser ljus ut för sjuksköterskor med olika inriktning. Denna yrkesgrupp som utgör rygg-raden i vården hamnar högt upp på arbetsförmedlingens lista över yrken med stor andel pensionsavgångar inom cirka tio år.

Något annat som är positivt är att det i dag finns många valmöjligheter för den som vill läsa till sjuksköterska. Förutom studier som ges delvis på distans på ett flertal håll är även vissa lärosätens sjuksköterskeutbildning tillgänglig via en rad andra mindre campus på många platser i Sverige.

Men bristen på sjuksköterskor syns redan i dag tydligt under semester-perioder. Det förekommer att pen-sionerade sjuksköterskor erbjuds höga löner av rekryteringsföretag för att täcka upp på orter där man har svårt att få ihop schemat främst sommartid.

Annars tillhör inte sjuksköters-keyrket de mest högavlönade, men saker är på gång. Inte-under-24 000-rörelsen bland sjuksköterske-elever verkar visa resultat. Allt fler får en ingångslön på minst denna summa, och på ett universitetssjuk-hus uppges samtliga nyutexamine-rade fått minst 25 000 i ingångslön under hösten. En bidragande orsak kan förstås även vara en ökande konkurrens på arbetsmarknaden med fler arbetsgivare samt fortsatt stort sug från Norge där lönerna är betydligt högre.

ÄVEN FÖR SJUKSKÖTERSKE­

STUDENTEN Jonas Lundquist som pluggar på Sophiahemmet Högskola i Stockholm är hans framtida lön betydelsefull.

– Det är jätteviktigt att man kän-ner att man får den lön man är värd. Lönenivån är också en indikator på hur arbetsgivaren värderar yrket och kompetensen.

Och han fortsätter:– Jag tror att jag hellre vill arbeta i

en organisation som ger en högre lön för de har ofta råd att ge mig den kom-petensutveckling som jag eftersöker som sjuksköterska. Jag ser mitt yrke som en ständigt växande kurva där jag ständigt ska utveckla min kompetens.

Hans intresse för yrket kommer av att han hjälpte sin farfar hemma och gick på ett gymnasium som hade en inriktning lite grand mot ambu-lanssjukvård och brandman.

– Det lutade först mot att bli brandman, men jag insåg att jag gillade akut- och ambulanssjukvård

mer och sökte mig in på en sjukskö-terskeutbildning.

SÅ HÄR I SLUTET av utbildningen me-nar Jonas Lundquist att han mer dras till verksamheter där han som sjukskö-terska kan få mer tid till omvårdnad.

– Ja, jag uppskattar mötet med människor och förtroendet att få kliva in i deras livssituation och omgivning, och lära känna dem och deras anhöriga lite djupare än man får inom akutvården.

Utbildningen beskriver han som utmanande och stundvis väldigt tuff då det är mycket information om sjuk-

domar, medicinska termer, symtom, läkemedel som ska tas in på kort tid.

– Inslaget av omvårdnad och beteendevetenskap är något jag upp-skattar på utbildingen. Just mixen av medicin och omvårdnad kräver mycket av mig som student – att vilja lära mig saker för att sedan vara en utvecklande faktor i vården.

SAMMANHÅLLNINGEN BLAND STUDENTERNA är också något han vill lyfta fram.

– Det är roligt att plugga med andra som gillar omvårdnad. Jag har upptäckt att de som pluggar till sjuk-sköterska ofta har vissa gemensamma personlighetsdrag. Det är vanligt att det handlar om utåtriktade, empatiska, ambitiösa och sociala människor som ofta har en likande människosyn. Det bidrar till en god sammanhållning.

Det stora inslaget av praktik är ett stort plus med utbildningen, menar Jonas Lundquist.

– I varje fall på vår skola är prak-tiken en mycket stor del av utbild-ningen. Av den totala studietiden kommer vi ha tillbringat ungefär en tredjedel ute bland patienter.

Det finns tyvärr fortfarande en del fördomar om män i vården.

– Jag är jättetrött på alla frågor om jag ska vidareutbilda mig ambulans-sjuksköterska eller ta steget till läkar-utbildningen. Många anser fortfaran-de att det är de yrken inom vården som män kan och ska ha. Men precis som inom till exempel polisyrket är både män och kvinnor viktiga.

Inslag av praktik viktigt i utbildningenDet finns gott om sjukskö-terskeutbildningar i Sverige och Arbetsförmedlingen spår ett visst underskott på yrkesverksamma med olika specialisering fram-över. Även lönerna är sakta på väg upp.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

»Det handlar om utåtriktade, empa-tiska, ambitiösa och sociala människor.Jonas Lundquist

Smart faktaSjuksköterskeutbildning sker vid ett flertal lärosäten i Sve-rige, även via distansstudier. Det är en treårig utbildning med möjlighet att bygga på med 1,5 års specialisering.

»Inslaget av omvårdnad och beteen-devetenskap är något jag uppskattar.Jonas Lundquist

Sveriges bredaste utbud av medicinska utbildningarki.se

E T T M E D I C I N S K T U N I V E R S I T E T

...Jakob Kruuse af Verchou, Sverigechef på ESL Språk-utbildning Utomlands

■ Vilka språktrender gäller just nu?– Allt fler får upp ögonen för och vill studera franska. Intres-set för att studera spanska har däremot minskat. Många som väljer att studera spanska väljer att åka till Sydamerika snarare än Spanien, vilket kan bero på lågkonjunkturen och den höga ungdomsarbetslös-heten i Spanien. Ytterligare en trend är att arabiskan fått ett uppsving, numera finns fler skolor som erbjuder arabis-kastudier med stöd från CSN, exempelvis i Jordanien.

■ Vilka språk efterfrågas i fram-tiden, utöver mandarin?– I en undersökning där företag ombads ange vilka språkkunska-per de sannolikt kommer att ef-terfråga mest i framtiden angav 33 procent att tyska är det mest efterfrågade framtidsspråket, 16 procent nämnde spanska och 14 procent nämnde kinesiska. Engelskkunskaper efterfrågas förstås alltid, många upplever att deras engelskkunskaper är bra, men inte tillräckligt bra för att kunna arbeta på ett engelsk-språkigt företag eller studera på ett engelskspråkigt lärosäte.

■ Hur hittar man rätt språk-utbildning utomlands?– Eftersom det finns ett stort utbud av skolor runtom i världen är det en god idé att ta hjälp av en förmedlare, som kan hjälpa dig att navigera rätt i utbildningsdjungeln. Språkförmedlare kan bidra med kostnadsfri rådgivning och matcha dina önskemål mot rätt skola.

HALLÅ DÄR...

Page 27: Studera HT 2014

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT?Är du intresserad av hälsa och tycker att kemi och biologi är kul? Vill du veta mer om hur människokroppen fungerar och hur olika sjuk-domar kan botas. Då kanske det är expert på läkemedel du ska bli. www.sverigesfarmaceuter.se/blifarmaceut

I modern epidemiologi studerar vi mönster, orsaker och effekter av hälso- och sjukdomstillstånd i väldefinierade populationer.Syftet är att identifiera riskfaktorer för sjukdom och nya mål för läkemedel relaterade till hjärt- kärlsjukdomar, diabetes och cancer.Till våra viktigaste medel hör moderna metoder för att avbilda och undersöka kroppsliga strukturer och funktioner samt biobanker. Med stöd från Vetenskapsrådet koordinerar Lunds universitet och Uppsala

universitet det strategiska forskningsområdet EpiHealth och deltar i några av de mest prestigfulla befolkningsbaserade screeningstu-dierna i världen, såsom Malmö Familjestudie, kohorten Epihealth och SCAPIS, ett nationellt forskningsprojekt som avbildar hjärta och lungor.Kontakt: [email protected]: http://www.med.lu.se/epidemiology_for_health_epihealth

Befolkningsstudier för framtiden

Vill du forma framtidens samhälle?

Kulturgeografiska institutionen

Samhällsplanerarprogrammet riktar sig till dig som vill arbeta för en hållbar utveckling, lösa problem, samordna och initiera förändring. Miljöpåverkan, åldrande befolkning, regional obalans, segregering och bostadsbrist är några av utmaningarna. Sök senast 15 april.

humangeo.su.se/spp

Page 28: Studera HT 2014

28

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

INGENJÖRMÖJLIGHETER

Stor valmöjlighet för ingenjörer i yrkeslivet»Som ingenjör kan du jobba med en mängd olika saker. Claes Westerlind

Claes Westerlind valde att bli ingenjör till stor del på grund av yrkets bredd och sitt intresse för teknik.

Att jobba som ingenjör innebär mycket mer än att sitta i ett rum och göra be-räkningar. Oftast innebär yrket en stor portion social samverkan med såväl kol-legor som andra samarbetspartners eller kunder. Att ha en ingenjörsutbildning ger också en grund för att arbeta med en mängd olika saker inom många områden.

Claes Westerlind, Vice President och marknads- och försäljningschef på ABB:s enhet för högspända kablar i Karlskrona, valde att bli ingenjör till stor del på grund av yrkets bredd och sitt intresse för teknik.

– Jag resonerade på ungefär samma sätt som när jag valde gymnasieutbild-

Är du en teknisk person med analytisk förmåga som vill ha en bred kompetens som möjliggör många karriärvägar? Då kanske ingenjörsyrket passar för dig.TEXT JESSIKA NILSSON

ning. Vad kan jag läsa som är brett och ger mig möjlighet att göra det jag verkligen känner för att göra sen när jag kommer ut från högskolan? Jag tänkte då på vilka stora svenska företag som fanns i min närhet. Redan då fanns ABB med i tanken, även om jag trodde att det huvud-sakligen hade med robotar att göra vilket såklart inte stämmer. Volvo, Ericson och försvarsindustrin fanns också med i tanken, säger Claes Westerlind.

EFTER ATT HA studerat i tre år på Chal-mers i Göteborg åkte han till Hongkong för att slutföra sin utbildning och ta examen i maskinteknik med inriktning på industriell ekonomi. Det var under examensarbetet han först kom att jobba med ABB, han trivdes så bra med deras arbetsklimat att han sökte sig tillbaka till företaget något år efter examen.

– Direkt efter examen var jag först på ett ganska litet företag i Göteborg. Jag hade lite blandade känslor inför att lämna Göteborg av olika anledningar, men jag

kunde aldrig riktigt släppa tanken på ABB, mycket på grund av det goda bemötandet jag hade fått från dem under utbildningen. Därför tycker jag att det är viktigt att vi som företag fortsätter att engagera oss för studenterna, det lägger en bra grund för hur de väljer och ger oss bra rekryterings-möjligheter, säger Westerlind.

ATT UTBILDNINGEN ÄR bred kommer väl till pass för de flesta ingenjörer i yrkes-livet, då arbetsuppgifterna många gånger varierar från dag till dag och projekt till projekt. Så ser det i alla fall ut för Claes Westerlind.

– Att ingen dag är den andra lik är för-visso en klyscha, men den passar faktiskt in på mig. Min avdelning arbetar med stora kraftinfrastrukturprojekt vilket inne-bär att vi marknadsför, säljer och levererar system för att överföra elektrisk effekt över ganska stora avstånd, till exempel mellan Norge och Nederländerna. Jag jobbar som ansvarig för försäljningen i projekten och mina uppgifter sträcker sig mellan

allt från lönesättning, utvecklingssamtal och rekrytering till strategiska beslut och kundpresentationer. Jag spenderar nog 80 procent av tiden i dialog med andra människor i och utanför projekten.

I SIN ROLL som rekryterande chef finns det en del viktiga egenskaper hos potenti-ella medarbetare som han gärna tittar efter.

– Som ingenjör kan du jobba med en mängd olika saker och det är också vanligt att jobba med något helt annat än den inriktningen som valdes under studietiden. Därför är det viktigt att vara intresserad och ha en vilja att förstå och ta förståelsen vidare, då finns möjligheten att röra sig ganska fritt inom de olika ingenjörsyrkena.

Claes Westerling fortsätter:– Sen tycker jag att det är viktigt att

inte vara rädd för kärnämnena under utbildningen. Känner du att du verkligen kan till exempel matematiken och meka-niken har du en väldigt bra grund att stå på i arbetslivet.

»Att ingen dag är den andra lik är förvisso en klyscha, men den passar faktiskt in på mig. Claes Westerlind

U- FOLD Storseminarium 2014Plats: Uppsala universitetshus, aulan Tid: tisdag 8 april 2014, kl. 9.30-13.00 Kostnad: gratis, vi bjuder på enklare lunch samt kaffeAnmäl dig på: http://doit.medfarm.uu.se/kurt6073

Vägen till drogfrihet – Att ta kontroll över sitt livForskning visar att vissa individer löper större risk att ham-na i missbruk och beroende. Det handlar om såväl ökad exposition för droger som sociala och ärftliga faktorer. Men vilka förutsättningar har vi att ta oss ur ett liv i droger? Vid Storseminarium 2014 sätter U-FOLD fokus på möjligheten att finna vägen till drogfrihet och att ta makten över vårt eget liv.

Medverkande

Tove Lifvendahl, Politisk chefredaktör, Svenska Dagbladet Anders Sjöborg, sociolog, CRS, Uppsala universitet Anette Forsberg, etnolog, Karlstad Camilla Kuylenstierna, författare och föreläsare, Cachét Magnus Rydeving, rådgivare, Spelnykter Marika Bjerstedt-Hansen, socionom, Socialnämnden (S), Osby kommun Robert Åkesson, VD, Stiftelsen Choice Lars Lind-Jaktlund, Stockholm Annika Qarlsson, riksdagsledamot (C), Fred Nyberg, Professor, koordinator vid U-FOLD

Moderator: Gabriella Andersson, ordförande, Farmaceutiska studentkåren

KalendariumBasutbildning i Riskbruk, Missbruk, Beroende – 13-14 mars 2014

Ungas missbruk & Aktuella aspekter på behandlingsstrategier – 27 mars

U-FOLD – Storseminarium 2014 – 8 april 2014

Kursdagar om cannabis-, opiate- & spelberoende i Visby – 5-6 maj 2014

U-FOLD I Almedalen – 1-3 juli, 2014

forum för forskning om läkemedels- och drogberoende

U-FOLD

FORSKARE INOM OMRÅDET

Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be hand-lings metod som på olika håll används inom beroende - vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels-behandling för personer med beroende- och miss-bruksproblematik.

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upp-lever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en e�ektiv behand ling vid sömn-problem hos personer som medicin erar med beroende-framkallande sömnpreparat. Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall. Person er med sömnbrist risk-erar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar Lena Bergdahl.

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola stero id-ers e�ekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa e�ekt er ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en nega-tiv inverkan på hälsan är vi också intres serade av substanser som skulle kunna reversera dessa ef-fekter, berättar Mathias Hallberg.

U-FOLD ARENA FÖR SAMVERKAN KRING DROGER

U-FOLD är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog- och läke medelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det är en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk.

Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upp-täckter snart kan tas i bruk. Här finns Landstinget, Läke-medelsverket, Länsstyrelsen, Kommunen, Region förbundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.

Följ vår fortsatta utveckling på www.ufold.uu.se.

KONTAKT

FRED NYBERGKoordinator, U-FOLD och professor i biologisk [email protected] 41 66www.ufold.uu.se

KALENDARIUM

Situationen för de anhöriga – medberoendeUppsala den 4 februari 2014

Vägen till drogfrihet – Att ta kontroll över sitt eget livMedverkande bland andra Camilla Kuylenstierna och Marcus Birro.Uppsala den 8 april 2014

forum för forskning om läkemedels- och drogberoende

U-FOLD

FORSKARE INOM OMRÅDET

Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be hand-lings metod som på olika håll används inom beroende - vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels-behandling för personer med beroende- och miss-bruksproblematik.

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upp-lever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en e�ektiv behand ling vid sömn-problem hos personer som medicin erar med beroende-framkallande sömnpreparat. Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall. Person er med sömnbrist risk-erar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar Lena Bergdahl.

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola stero id-ers e�ekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa e�ekt er ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en nega-tiv inverkan på hälsan är vi också intres serade av substanser som skulle kunna reversera dessa ef-fekter, berättar Mathias Hallberg.

U-FOLD ARENA FÖR SAMVERKAN KRING DROGER

U-FOLD är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog- och läke medelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det är en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk.

Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upp-täckter snart kan tas i bruk. Här finns Landstinget, Läke-medelsverket, Länsstyrelsen, Kommunen, Region förbundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.

Följ vår fortsatta utveckling på www.ufold.uu.se.

KONTAKT

FRED NYBERGKoordinator, U-FOLD och professor i biologisk [email protected] 41 66www.ufold.uu.se

KALENDARIUM

Situationen för de anhöriga – medberoendeUppsala den 4 februari 2014

Vägen till drogfrihet – Att ta kontroll över sitt eget livMedverkande bland andra Camilla Kuylenstierna och Marcus Birro.Uppsala den 8 april 2014

forum för forskning om läkemedels- och drogberoende

U-FOLD

FORSKARE INOM OMRÅDET

Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be hand-lings metod som på olika håll används inom beroende - vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels-behandling för personer med beroende- och miss-bruksproblematik.

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upp-lever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en e�ektiv behand ling vid sömn-problem hos personer som medicin erar med beroende-framkallande sömnpreparat. Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall. Person er med sömnbrist risk-erar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar Lena Bergdahl.

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola stero id-ers e�ekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa e�ekt er ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en nega-tiv inverkan på hälsan är vi också intres serade av substanser som skulle kunna reversera dessa ef-fekter, berättar Mathias Hallberg.

U-FOLD ARENA FÖR SAMVERKAN KRING DROGER

U-FOLD är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog- och läke medelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det är en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk.

Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upp-täckter snart kan tas i bruk. Här finns Landstinget, Läke-medelsverket, Länsstyrelsen, Kommunen, Region förbundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.

Följ vår fortsatta utveckling på www.ufold.uu.se.

KONTAKT

FRED NYBERGKoordinator, U-FOLD och professor i biologisk [email protected] 41 66www.ufold.uu.se

KALENDARIUM

Situationen för de anhöriga – medberoendeUppsala den 4 februari 2014

Vägen till drogfrihet – Att ta kontroll över sitt eget livMedverkande bland andra Camilla Kuylenstierna och Marcus Birro.Uppsala den 8 april 2014

forum för forskning om läkemedels- och drogberoende

U-FOLD

FORSKARE INOM OMRÅDET

Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be hand-lings metod som på olika håll används inom beroende - vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels-behandling för personer med beroende- och miss-bruksproblematik.

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upp-lever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en e�ektiv behand ling vid sömn-problem hos personer som medicin erar med beroende-framkallande sömnpreparat. Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall. Person er med sömnbrist risk-erar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar Lena Bergdahl.

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola stero id-ers e�ekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa e�ekt er ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en nega-tiv inverkan på hälsan är vi också intres serade av substanser som skulle kunna reversera dessa ef-fekter, berättar Mathias Hallberg.

U-FOLD ARENA FÖR SAMVERKAN KRING DROGER

U-FOLD är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog- och läke medelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det är en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk.

Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upp-täckter snart kan tas i bruk. Här finns Landstinget, Läke-medelsverket, Länsstyrelsen, Kommunen, Region förbundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.

Följ vår fortsatta utveckling på www.ufold.uu.se.

KONTAKT

FRED NYBERGKoordinator, U-FOLD och professor i biologisk [email protected] 41 66www.ufold.uu.se

KALENDARIUM

Situationen för de anhöriga – medberoendeUppsala den 4 februari 2014

Vägen till drogfrihet – Att ta kontroll över sitt eget livMedverkande bland andra Camilla Kuylenstierna och Marcus Birro.Uppsala den 8 april 2014

forum för forskning om läkemedels- och drogberoende

U-FOLD

FORSKARE INOM OMRÅDET

Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be hand-lings metod som på olika håll används inom beroende - vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels-behandling för personer med beroende- och miss-bruksproblematik.

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upp-lever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en e�ektiv behand ling vid sömn-problem hos personer som medicin erar med beroende-framkallande sömnpreparat. Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall. Person er med sömnbrist risk-erar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar Lena Bergdahl.

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola stero id-ers e�ekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa e�ekt er ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en nega-tiv inverkan på hälsan är vi också intres serade av substanser som skulle kunna reversera dessa ef-fekter, berättar Mathias Hallberg.

U-FOLD ARENA FÖR SAMVERKAN KRING DROGER

U-FOLD är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog- och läke medelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det är en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk.

Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upp-täckter snart kan tas i bruk. Här finns Landstinget, Läke-medelsverket, Länsstyrelsen, Kommunen, Region förbundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.

Följ vår fortsatta utveckling på www.ufold.uu.se.

KONTAKT

FRED NYBERGKoordinator, U-FOLD och professor i biologisk [email protected] 41 66www.ufold.uu.se

KALENDARIUM

Situationen för de anhöriga – medberoendeUppsala den 4 februari 2014

Vägen till drogfrihet – Att ta kontroll över sitt eget livMedverkande bland andra Camilla Kuylenstierna och Marcus Birro.Uppsala den 8 april 2014

forum för forskning om läkemedels- och drogberoende

U-FOLD

FORSKARE INOM OMRÅDET

Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be hand-lings metod som på olika håll används inom beroende - vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels-behandling för personer med beroende- och miss-bruksproblematik.

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upp-lever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en e�ektiv behand ling vid sömn-problem hos personer som medicin erar med beroende-framkallande sömnpreparat. Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall. Person er med sömnbrist risk-erar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar Lena Bergdahl.

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola stero id-ers e�ekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa e�ekt er ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en nega-tiv inverkan på hälsan är vi också intres serade av substanser som skulle kunna reversera dessa ef-fekter, berättar Mathias Hallberg.

U-FOLD ARENA FÖR SAMVERKAN KRING DROGER

U-FOLD är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog- och läke medelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det är en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk.

Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upp-täckter snart kan tas i bruk. Här finns Landstinget, Läke-medelsverket, Länsstyrelsen, Kommunen, Region förbundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.

Följ vår fortsatta utveckling på www.ufold.uu.se.

KONTAKT

FRED NYBERGKoordinator, U-FOLD och professor i biologisk [email protected] 41 66www.ufold.uu.se

KALENDARIUM

Situationen för de anhöriga – medberoendeUppsala den 4 februari 2014

Vägen till drogfrihet – Att ta kontroll över sitt eget livMedverkande bland andra Camilla Kuylenstierna och Marcus Birro.Uppsala den 8 april 2014

forum för forskning om läkemedels- och drogberoende

U-FOLD

FORSKARE INOM OMRÅDET

Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be hand-lings metod som på olika håll används inom beroende - vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels-behandling för personer med beroende- och miss-bruksproblematik.

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upp-lever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en e�ektiv behand ling vid sömn-problem hos personer som medicin erar med beroende-framkallande sömnpreparat. Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall. Person er med sömnbrist risk-erar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar Lena Bergdahl.

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola stero id-ers e�ekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa e�ekt er ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en nega-tiv inverkan på hälsan är vi också intres serade av substanser som skulle kunna reversera dessa ef-fekter, berättar Mathias Hallberg.

U-FOLD ARENA FÖR SAMVERKAN KRING DROGER

U-FOLD är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog- och läke medelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det är en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk.

Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upp-täckter snart kan tas i bruk. Här finns Landstinget, Läke-medelsverket, Länsstyrelsen, Kommunen, Region förbundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.

Följ vår fortsatta utveckling på www.ufold.uu.se.

KONTAKT

FRED NYBERGKoordinator, U-FOLD och professor i biologisk [email protected] 41 66www.ufold.uu.se

KALENDARIUM

Situationen för de anhöriga – medberoendeUppsala den 4 februari 2014

Vägen till drogfrihet – Att ta kontroll över sitt eget livMedverkande bland andra Camilla Kuylenstierna och Marcus Birro.Uppsala den 8 april 2014

forum för forskning om läkemedels- och drogberoende

U-FOLD

FORSKARE INOM OMRÅDET

Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be hand-lings metod som på olika håll används inom beroende - vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels-behandling för personer med beroende- och miss-bruksproblematik.

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upp-lever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en e�ektiv behand ling vid sömn-problem hos personer som medicin erar med beroende-framkallande sömnpreparat. Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall. Person er med sömnbrist risk-erar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar Lena Bergdahl.

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola stero id-ers e�ekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa e�ekt er ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en nega-tiv inverkan på hälsan är vi också intres serade av substanser som skulle kunna reversera dessa ef-fekter, berättar Mathias Hallberg.

U-FOLD ARENA FÖR SAMVERKAN KRING DROGER

U-FOLD är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog- och läke medelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det är en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk.

Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upp-täckter snart kan tas i bruk. Här finns Landstinget, Läke-medelsverket, Länsstyrelsen, Kommunen, Region förbundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.

Följ vår fortsatta utveckling på www.ufold.uu.se.

KONTAKT

FRED NYBERGKoordinator, U-FOLD och professor i biologisk [email protected] 41 66www.ufold.uu.se

KALENDARIUM

Situationen för de anhöriga – medberoendeUppsala den 4 februari 2014

Vägen till drogfrihet – Att ta kontroll över sitt eget livMedverkande bland andra Camilla Kuylenstierna och Marcus Birro.Uppsala den 8 april 2014

forum för forskning om läkemedels- och drogberoende

U-FOLD

FORSKARE INOM OMRÅDET

Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be hand-lings metod som på olika håll används inom beroende - vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels-behandling för personer med beroende- och miss-bruksproblematik.

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upp-lever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en e�ektiv behand ling vid sömn-problem hos personer som medicin erar med beroende-framkallande sömnpreparat. Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall. Person er med sömnbrist risk-erar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar Lena Bergdahl.

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola stero id-ers e�ekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa e�ekt er ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en nega-tiv inverkan på hälsan är vi också intres serade av substanser som skulle kunna reversera dessa ef-fekter, berättar Mathias Hallberg.

U-FOLD ARENA FÖR SAMVERKAN KRING DROGER

U-FOLD är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog- och läke medelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det är en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk.

Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upp-täckter snart kan tas i bruk. Här finns Landstinget, Läke-medelsverket, Länsstyrelsen, Kommunen, Region förbundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.

Följ vår fortsatta utveckling på www.ufold.uu.se.

KONTAKT

FRED NYBERGKoordinator, U-FOLD och professor i biologisk [email protected] 41 66www.ufold.uu.se

KALENDARIUM

Situationen för de anhöriga – medberoendeUppsala den 4 februari 2014

Vägen till drogfrihet – Att ta kontroll över sitt eget livMedverkande bland andra Camilla Kuylenstierna och Marcus Birro.Uppsala den 8 april 2014

forum för forskning om läkemedels- och drogberoende

U-FOLD

FORSKARE INOM OMRÅDET

Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be hand-lings metod som på olika håll används inom beroende - vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels-behandling för personer med beroende- och miss-bruksproblematik.

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upp-lever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en e�ektiv behand ling vid sömn-problem hos personer som medicin erar med beroende-framkallande sömnpreparat. Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall. Person er med sömnbrist risk-erar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar Lena Bergdahl.

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola stero id-ers e�ekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa e�ekt er ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en nega-tiv inverkan på hälsan är vi också intres serade av substanser som skulle kunna reversera dessa ef-fekter, berättar Mathias Hallberg.

U-FOLD ARENA FÖR SAMVERKAN KRING DROGER

U-FOLD är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog- och läke medelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det är en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk.

Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upp-täckter snart kan tas i bruk. Här finns Landstinget, Läke-medelsverket, Länsstyrelsen, Kommunen, Region förbundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.

Följ vår fortsatta utveckling på www.ufold.uu.se.

KONTAKT

FRED NYBERGKoordinator, U-FOLD och professor i biologisk [email protected] 41 66www.ufold.uu.se

KALENDARIUM

Situationen för de anhöriga – medberoendeUppsala den 4 februari 2014

Vägen till drogfrihet – Att ta kontroll över sitt eget livMedverkande bland andra Camilla Kuylenstierna och Marcus Birro.Uppsala den 8 april 2014

Fred Nyberg, Koordinator vid U-FOLD

Page 29: Studera HT 2014

En del personer tror kanske att kemi är något svårt och obegripligt. Men kemi fi nns egentligen över-allt omkring oss och vi sysslar alla med det på olika sätt. När vi bakar bullar och använder jästsvampar är det till exempel kemi. När du kör bil så är bräns-let framställt inom den kemiska industrin oavsett om du tankar bensin, diesel eller etanol. Kemister kommer även att stå för framtidens bränsleut-veckling.

– Att lära sig förstå kemi handlar om att lära sig förstå världen. Den kunskapen går att använda till att göra världen bättre. Konstgjorda ammoni-akprodukter, utvecklade av kemister, möjliggör exempelvis produktion av konstgödsel, en av an-ledningarna till att vi kan vara så många på jorden som vi är, säger Nicklas Österlund, 21 år.

Nicklas studerar det treåriga kandidatprogram-met i kemi, med inriktning biomolekylär kemi, på Stockholms universitet. Nicklas Österlund är nu inne på sin fj ärde termin. Till den som har ett in-tresse för naturvetenskap ger Nicklas gärna rådet att studera kemi.

– Kemi är en vetenskap i sig men integrerar även mycket biologi, fysik och matematik. Detta gör att det är väldigt stor mångsidighet i utbildningen, förklarar han.

Hur skulle du på ett enkelt sätt förklara vad ni gör på utbildningen?

– Vi lär oss hur världen fungerar ända ner på mo-lekylnivå. Det gör vi genom att göra laborationer – kemi är ju i grunden en empirisk vetenskap som bygger på observationer. Men vi lär oss även att använda andra verktyg utvecklade inom fysiken för att göra beräkningar och simuleringar. Utbild-ningen är en bra blandning av teori och praktik inom skilda områden. På Stockholms universitet får du även skräddarsy ditt program med kurser du är extra intresserad av.

I början av skolåren var Nicklas Österlund egent-ligen inte särskilt naturvetenskapligt intresserad utan trivdes bättre med samhällsvetenskapliga ämnen. Det var tack vare en nytänkande kemilä-rare som Nicklas intresse svängde.

– Min lärare Christer Engström var fantastisk. Han förmedlade sitt ämne som ingen annan lärare gjorde och införde nya moment i undervisningen. Det var ett sätt att se på kemin som var mer verk-lighetsförankrat och där teori och praktik kombi-nerades, berättar Nicklas.

Det blev därför ett självklart val för Nicklas att studera någonting med kemi efter gymnasiet.

– Ett tag funderade jag på att läsa till kemilärare men jag bestämde mig sedan för att jag ville ha en djupare grund i kemin. Att jag valde kemipro-grammet på Stockholms universitet har jag aldrig ångrat.

Brinner du extra mycket för något särskilt om-råde eller forskning inom kemi?

– Jag är intresserad av proteinveckning, det vill säga hur proteiner ordnar sig i sina bestämda tre-dimensionella former. Felveckning av proteiner kan leda till allvarliga sjukdomar som till exempel Alzheimers sjukdom, Parkinsons, galna kosjukan och vissa allergier, säger Nicklas.

Enligt Stockholms universitet ser framtidens ar-betsmarknad ljus ut för kemister. Det fi nns i dag cirka 5 000 yrkesverksamma kemister i Sverige och av dessa väntas många gå i pension relativt snart. Samtidigt kommer behovet av kompetens att öka, inte minst för att leva upp till samhällets och konsumenternas krav på att kemiska produk-ter ska vara säkra för hälsa och miljö. Flera kemis-ka genombrott är också att vänta inom energiom-rådet, inte bara när det gäller bränsle utan också eff ektivare batterier och solceller.

Utöver konkreta naturvetenskapligt inriktade yr-ken ökar efterfrågan på kemister med bredare kunskap inom områden som projektledning, eko-nomi, marknadsföring och juridik.

Vilket är ditt drömjobb?– Jag vill nog fortsätta forska. Det vore även väl-

digt roligt att undervisa. Därför tror jag att en aka-demisk karriär skulle passa mig.

Är du nyfi ken på att veta mer om kemiprogram-met på Stockholms Universitet?

Läs mer här: www.science.su.se/utbildning

En duktig lärare på grundskolan fi ck Nicklas intresserad av kemi. Nu läser han sin fjärde termin på Stockholms universitets kandidatprogram i kemi. Mest intresserad är han av proteinveckning.

Kemi lär oss förstå världen bättreKemiska processer pågår inte bara i laboratorier utan vi syss-lar alla med det ibland, till ex-empel när vi bakar. Att lära sig förstå kemi handlar om att lära sig förstå hur världen fungerar, och också om hur vi kan ta hand om den bättre.

Stockholms Universitet

A N N O N S

Foto: Lina Enell

Page 30: Studera HT 2014

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

KRÖNIKA

30

Målet med yrkeshögskolan är ju att förse arbetslivet med kvalifi cerad kompetens. För att lyckas med detta angelägna uppdrag måste arbetslivet vara med. Arbetsgivarnas medverkan är alltså obligatorisk – annars startar ingen utbildning. Inom yrkeshögsko-lan fi nns det bara utbildningar där det man utbildas till eft erfrågas av arbets-livet. Det innebär att när du är klar med din examen är du eft erfrågad av arbetslivet. Inte så tokigt, eller hur?

YRKESHÖGSKOLAN ÄR på många sätt som vilken eft ergymnasial utbildning som helst. Du har rätt till studiebi-drag och lån genom CSN, utbild-ningarna är avgift sfria och är oft ast mellan ett och tre år långa. Men det fi nns alltså en stor väsentlig skillnad. Det är dina blivande arbetsgivare tillsammans med utbildningsanord-narnas engagemang som leder din yrkeshögskoleutbildning. Arbetslivet, som sedan ska anställa dig, engagerar sig som ledamöter i utbildningens ledningsgrupp. De är även med och antar dig till utbildningen, de påverkar kursinnehållet under resans gång, och har det yttersta ansvaret för utbildningens kvalitet. De är aktiva som föreläsare eller handledare på

en praktikplats för lärande i arbete (LIA), och slutligen examinerar de dig. Arbetslivets engagemang på-verkar utbildningens innehåll, så att du som studerande lär dig rätt saker – det vill säga det som arbetslivet verkligen har behov av.

FÖR ARBETSGIVAREN innebär yrkes-högskolan en ypperlig möjlighet att först av alla får skräddarsydd kompe-tens – det är du! Att det fungerar i praktiken vet vi – nästan hälft en, 48 procent, av de examinerade yrkes-högskolestuderande får jobb på sina LIA-platser. Många är de arbetsgivare som hör av sig till oss och berättar om vilken förträffl ig rekryteringsbas yrkeshögskolan innebär. I dag enga-gerar sig ungefär 6 000 arbetslivsföre-trädare i yrkeshögskoleutbildningar-nas ledningsgrupper.

YRKESHÖGSKOLAN BESTÅR AV

hundratals olika utbildningar som drivs av olika utbildningsanordnare runt om i landet. Anordnarna kan vara exempelvis privata utbild-ningsföretag, kommuner, landsting eller universitet och högskolor. Det är viktigt att du som studerande, som kommer att lägga ner tid och kanske tar lån, får en bra utbildning. Myndigheten för yrkeshögskolan gör tillsyn på varje utbildning minst en gång, oft a fl er, och granskar utbild-ningarnas kvalitet.

LÅTER DET HÄR intressant och spän-nande? Mitt tips är att du går in på yrkeshogskolan.se och kikar på den bredd av utbildningar som fi nns där. Just nu fi nns det 689 utbildningar inom 200 olika yrkesinriktningar runt om i hela Sverige. Kanske är det här du fi nner ditt framtida yrkesliv! Lycka till!

Här väntar arbetslivet redan på dig!I dag finns det endast en utbildningsform vars främ-sta uppdrag är att leverera kvalificerade medarbetare till arbetslivet – det är yrkes-högskolan. Vad innebär det för dig som blivande yrkes-högskolestuderande? TEXT JOHAN BLOM, TILLFÖRORDNAD

GENERALDIREKTÖR FÖR MYNDIGHETEN

FÖR YRKESHÖGSKOLAN

»Arbetsgivarnas medverkan är alltså obligatorisk – annars startar ingen utbildning.

Mer information kring behörighetskrav och ansökningstider ser du på www.sodertalje.se/vuxenutbildningen

YH-utbildningar i Södertälje hösten 2014

n Samordnare inom assistans, vård och omsorg med arbetsledar­ansvar, 200 p (80 veckor), halvfart.

n Logistiker – Arbetsledning och Tredjeparts­logistik, 400 p (80 veckor).

n Tandsköterska Distansutbildning med träff 1–2 ggr/månad,300 p (60 veckor)

Yrkeshögskola Södertälje

Page 31: Studera HT 2014

»Arbetsgivarnas medverkan är alltså obligatorisk – annars startar ingen utbildning.

Nackademin gör dig redo för jobb.Under två år på Nackademin får du en yrkesförberedande utbildning nära branschen, föreläsare från näringslivet och en gedigen praktikperiod. Allt för att göra dig redo för ett jobb – direkt efter examen. Läs mer om våra IT-utbildningar och ansök idag på nackademin.se

Annons YH.indd 1 2014-02-07 13:02

0171-62 50 75 • [email protected] • www.yh.enkoping.se

BILSKADETEKNIKER 200 YH-poäng

VENTILATIONSINGENJÖR 400 YH-poäng

För de som vill reparera och återställa skadade nya bilar. I Enköpingbedrivs en 1 årig yrkeshögskoleutbildning till Bilskadetekniker i nya topputrustade bilverkstadslokaler.

Ventilationsingenjörsutbildningen ger grunderna till ett intressant jobb inom en potentiell & miljötekniskt inriktad bransch. En tvåårig utbildning med 25 veckors LIA (Lärande I Arbete).

StudieortENKÖPING

Studietakt100%

Ansök15 AUGUSTI 2014

Start25 AUGUSTI 2014

StudieortENKÖPING

Studietakt100%

Ansök15 APRIL 2014

Start1 SEPTEMBER 2014

0171-62 50 75 • [email protected] • www.yh.enkoping.se

BILSKADETEKNIKER 200 YH-poäng

VENTILATIONSINGENJÖR 400 YH-poäng

För de som vill reparera och återställa skadade nya bilar. I Enköpingbedrivs en 1 årig yrkeshögskoleutbildning till Bilskadetekniker i nya topputrustade bilverkstadslokaler.

Ventilationsingenjörsutbildningen ger grunderna till ett intressant jobb inom en potentiell & miljötekniskt inriktad bransch. En tvåårig utbildning med 25 veckors LIA (Lärande I Arbete).

StudieortENKÖPING

Studietakt100%

Ansök15 AUGUSTI 2014

Start25 AUGUSTI 2014

StudieortENKÖPING

Studietakt100%

Ansök15 APRIL 2014

Start1 SEPTEMBER 2014

Utbildningar som leder fram till säkra jobb!

0171-62 50 75 • [email protected] • www.yh.enkoping.se

BILSKADETEKNIKER 200 YH-poäng

VENTILATIONSINGENJÖR 400 YH-poäng

För de som vill reparera och återställa skadade nya bilar. I Enköpingbedrivs en 1 årig yrkeshögskoleutbildning till Bilskadetekniker i nya topputrustade bilverkstadslokaler.

Ventilationsingenjörsutbildningen ger grunderna till ett intressant jobb inom en potentiell & miljötekniskt inriktad bransch. En tvåårig utbildning med 25 veckors LIA (Lärande I Arbete).

StudieortENKÖPING

Studietakt100%

Ansök15 AUGUSTI 2014

Start25 AUGUSTI 2014

StudieortENKÖPING

Studietakt100%

Ansök15 APRIL 2014

Start1 SEPTEMBER 2014

www.pilotutbildning.se

Mail: [email protected]+46 (0) 21 802 828

PilotutbildningMed erfarna instruktörer och flygbolagsanpassade

program utbildar vi Sveriges framtida piloter!

Professional Pilot Program, 18 mån Sveriges innehållsrikaste trafikflygarutbildning >260 tim 12 mån i San Diego, 6 mån i Västerås 40h simulator 737NG ingår! Starter: mars, juni, sept, dec Pris; 729 000:- CSN-berättigad

pilotutbildning.se

Sveriges bredaste utbud av pilotutbildningar inom Yrkeshögskolan!

Integrerad Trafikflygarutbildning, 2 år Integrerad Helikopterutbildning, 2 år Flyginstruktörsutbildning, 1 år

25% Lärande i Arbete, LIA, där du får praktik hos ett flygbolag!

Page 32: Studera HT 2014

Där och då var han helt säker på att det gick att leva på kärlek

och vatten resten av livet.Livet förändras. Och då är det ju bra att ha ekonomiskt utrymme för att hänga med i svängningarna. Bästa sättet är förmodligen att spara när man kan, så att man har när man behöver det. Det skapar inte bara en känsla av trygghet, utan kanske ännu viktigare – en känsla av frihet.

Spara till alla möjliga möjligheter på seb.se/livet