Strukt-nytt STRUKTURINVESTS

KUNDTIDNING NR 2 | MAJ 2012

Diskretionär förvaltningDags att luta sig tillbaka

Semestereffekt på börsenDags att luta sig tillbaka?

Peter Higgins Senior Portfolio Manager, BlueBay Asset Management

2

Strukturinvest Fondkommission är ett oberoende värdepappersbolag speciali-serat på utveckling och implementering av finansiella investeringslösningar. Vi har skapat en marknadsnära verk-samhet som tillgodoser och är lyhörd för marknadens skiftande behov och vi arbetar för att skapa attraktiva kombinationer av avkastning och risk, med investerarens intressen i fokus. Strukturinvest Fondkommission har en genomgående hög kvalitetsnivå på såväl produkter som service, med syfte att långsiktigt skapa en nytta som överträf-far vad övriga aktörer i marknaden har att erbjuda. Strukturinvest Fondkom-mission står under Finansinspektionens tillsyn.

3

Det har varit en händelserik vår, både på Struk-turinvest och ute i världen. Nyhetsflödet har pendlat mellan vårsol och åskmoln och markna-

den är svår att tyda. Samtidigt ställs investerare inför allt fler val och många har varken tid eller kunskap att engagera sig så mycket i sin eller sitt företags ekonomi som man skulle önska.

Vår diskretionära förvaltning som lanseras i juni riktar sig till investerare som vill ha en aktiv förvalt-ning av sitt kapital, men vill överlåta denna förvaltning till någon som både har tid och kunskap att göra detta på bästa sätt.

Ytterligare ett alternativ att skapa en dynamik i sitt sparande kommer med Basfonden som också lanse-ras under juni månad. Basfonden är Portfölj BAS i fondformat; aktiv allokering mellan och inom flera olika tillgångsslag utifrån aktuell utveckling och risk i respektive tillgång.

En viktig del av vårt långsiktiga sparande är pen-sionen. Pensionssystemet och alla dess valmöjligheter upplevs tyvärr ofta som en djungel och många väljer att vara passiva. Vi vill lyfta fram möjligheterna att bygga en pensionsportfölj anpassad efter individuella preferenser. Under våren har vi lanserat en pensions-sida på vår hemsida där du kan lära dig mer om pensionssystemet samt hur du går till väga för att flytta ditt pensionskapital och ta kontrollen över ditt sparande.

Om detta och mycket mer kan du läsa i detta andra nummer av Struktnytt. Under hösten väntar nya pro-jekt och nya lanseringar, men innan dess ser vi fram emot en sommar med ett något lugnare tempo och tid för reflektion och vila.

Innehåll Semestereffekt på börsen? ........4Kunden i centrum .............................6Förvaltning i flera dimensioner ..........................................8En balanserad bas .......................10Från basebolldrömmar till fondförvaltning .....................12Tips på sommarläsning ........16Företagens finansiering – en källa till avkastning .....18

4

Semestereffekt på börsen?Helgdagseffekten är ett av de vanligaste exemplen på uppseendeveckande sam-band mellan aktieavkastning och vår kalender. Ända sedan 1930-talet har fors-kare inom finansiell ekonomi visat på förekomsten av överavkastning under den dag som föregår en långhelg. Resultaten väcker frågan om huruvida känslor eller rationellt underbyggda val styr oss som investerare. Ligger kanske köp-knappen närmare till hands då ledighet och fest hägrar?

Hypotesen om en effektiv mark-nad (EMH) förutser att en tillgångs marknadspris vid varje given tidpunkt reflekterar all tillgänglig information. Om ny information görs tillgänglig, som berättigar ett högre värde på en tillgång, kom-mer marknadens aktörer genast att handla tillgången till det nya högre priset. Därmed kommer aldrig tillgångar såsom aktier att vara un-der- eller övervärderade. Det finns ett gammalt skämt om en ekonom som tillsammans med en vän vandrar längst en av stadens gator och plötsligt ser en tusenlapp ligga på trottoaren. Då vännen böjer sig ner för att plocka upp den blir han stoppad av ekonomen som säger

”Bry dig inte om den. Om det hade varit en äkta tusenlapp hade redan någon plockat upp den”. Detta skämt beskriver väl logiken med en effektiv marknad: Samtliga aktörer agerar momentant och rationellt varför möjligheter att tjäna pengar utan att ta på risk inte finns. EMH utvecklades av Eugene Fama och Paul Samuelson under 1960-talet och har sedan dess haft stor bety-delse för ekonomisk forskning och företagande.

trots bred acceptans av EMH:s teoretiska riktighet har emellertid spaltmeter av empirisk forskning publicerats som visar på marknadsanomalier – aktie-marknadsstatistik som inte går att förena med EMH. Helgdagseffekten är ett klassiskt exempel på sådan forskning. Studier på området definierar en helgdag som en vanlig veckodag då börsen hålls stängd på grund av någon form av högtid. Den dagliga aktieavkastningen före helgdagen ställs i relation till

en normalavkastning baserad på långa tidsserier av aktieprisdata. Trots bristen på teoretiskt förank-rade förklaringar har flera studier funnit stöd för en helgdagseffekt, dvs. abnormalt stor positiv prisför-ändring under den dag som föregår helgdagen. Hur kommer detta sig? Om helgdagseffekten faktiskt finns och är bestående över tid skulle en handelsstrategi kunna utformas, som utnyttjar marknadsanomalin, och genererar överavkastning utan extra risktagande. En äkta tusen-lapp på gatan som ingen plockat upp!

I jakten på en förklarIng till helgdagseffekten har forsk-ning inom ”behavioral finance”, en vetenskap som inkluderar både beteendevetenskap och finansiell teori varit viktig. Inom sådan forsk-ning ifrågasätts om människors investeringsbeslut kan ses som särkopplade från kognitiva faktorer och känslor. Om känslor av lycka gör investerare mer benägna att ta långa positioner, skulle detta kunna vara en förklaring till helg-dagseffekten: Ligger köpknappen möjligen extra nära till hands da-gen före en högtidshelg, då ledighet och fest hägrar? Oavsett underlig-gande förklaringar till helgdagsef-fektens existens kvarstår

det faktum att på en effektiv mark-nad borde inte marknadsanomalier kvarstå över tid. Handelsstrategier som syftar till att tjäna pengar på helgeffekten borde tillämpas tills det att priserna hamnat i balans och chansen till överavkastning försvunnit. Detta borde dock bara ske så länge vinsterna från en sådan strategi överstiger de trans-aktionskostnader som krävs för att skaffa den exponering som strate-gin bygger på.

så Hur lIgger det egentlI-gen tIll? Går det att tjäna stora pengar på att frekvent utnyttja helgdagseffekter? Svaret på frågan är högst troligen nej. De mesta ty-der på att helgdagseffekten och an-dra välkända marknadsanomalier avtagit med tiden - ett faktum som talar för ökad marknadseffektivitet på världens börser. Ökad frekvens i handeln och sjunkande transak-tionskostnader är trender som talar för att en sådan utveckling ägt rum och fortfarande äger rum. Att tjäna lätta pengar på börsen under pås-ken, julen och andra högtidshelger verkar, med facit i hand, ha varit möjligt historiskt sett, men att det skulle vara en möjlighet framgent tycks inte troligt. ■

VIll du läsa mer om Helgdagseffekten? Här är förslag på läsnIng:

Ariel, R.A., 1990. High Stock Returns before Holidays: Existence and Evidence on Possible Causes, The Journal of Finance, Vol. 45, No. 5.

Chong, R., and R. Hudson, et al. (2005). Pre-holiday effects: Interna-tional evidence on the decline and reversal of a stock market anomaly. Journal of International Money and Finance 24(7): 1226 - 1236.

5

6

kundnöjdHeten mäts vanligtvis via undersökningar där konsumen-ternas upplevelser av ett företag tillskrivs ett värde. På så sätt kan man mäta hur kundnöjdheten hos ett företag förändras över tiden, samt hur den skiljer sig åt mellan olika företag och branscher. Ett av de företag som har som affärsidé att mäta kundnöjdhet är American Consumer Satisfaction Index (ACSI). Företaget grundades 1994 och är baserat i Michigan. ACSI intervjuar varje år 70 000 amerikaner för att undersöka hur nöjda de är med olika varor och tjänster de köpt. Resultaten är värdefulla för såväl företag som vill förbättra sina kundrelationer som för investerare som vill bedöma företagets fram-tida försäljningspotential. Företag med nöjda kunder tenderar att ha fler återvändande kunder och har också lättare att få in kapital från investerare. Nöjda kunder är där-med en viktig faktor för ett företags finansiella utveckling och aktierna i de bolag som rankats högt av ACSI har tenderat att utvecklas starkare än bolag med en lägre rankning.

förändrIngar i kundnöjdhet påverkar konsumenternas villighet att spendera och stiger kundnöjd-heten på en viss marknad finns det potential till konsumtionstillväxt. Kundnöjdheten har visat sig vara den enskilda faktor som i högst grad förklarat förändringar i den privata konsumtionen historiskt. Eftersom den privata konsumtio-

nen ofta utgör en stor del av BNP är kundnöjdhet också en dri-vande faktor för den ekonomiska tillväxten. I USA där den privata konsumtionen utgör 70 procent av BNP korrelerar de förändringar i kundnöjdhet som ACSI uppmätt med förändringar i landets BNP. BNP mäter den ekonomiska akti-viteten i ett land i kvantitativa ter-mer. Kundnöjdhetens roll påvisar dock vikten av kvalitativa värden, att ekonomisk tillväxt inte enbart handlar om att producera mer va-ror och tjänster utan också om att producera bättre varor och tjäns-ter. Kvalitetens roll bekräftas också av ACSI:s undersökningar. Konsu-menterna lägger ofta en större vikt vid god kvalitet än ett lägre pris. Att sänka priserna kan ha positiva effekter på kundnöjdheten på kort sikt, men över tid brukar det vara betydligt mer lönsamt att satsa på att höja kvalitetsnivån.

kundnöjdHeten skiljer sig åt mellan olika branscher. Företag som tillverkar varor tenderar att ha en högre kundnöjdhet än tjänsteföretag. Ju mer service som är involverad, ju lägre är generellt kundnöjdheten och flygindustrin är den bransch som placerar sig på jumboplats. Men det finns undantag. Sedan ACSI startade sina mätningar 1994 är det ett av de åtta amerikanska flygbolag som undersökts som år efter år rankats högst av de amerikanska konsu-menterna. Southwest Airlines är ett

av USA:s yngsta flygbolag, grundat 1971. Bolagets forna VD beskrivs som något av en pedant när det gällde kundservice och bland an-nat uppmanade han piloterna att hjälpa till att lasta av väskor och städa planen för att förkorta passa-gerarnas väntetider. Han brukade också flyga med planen med jämna mellanrum och passade då på att fråga sina medpassagerare vad de tyckte om servicen.

de senaste åren har många flygbolag börjat ta ut avgifter på tjänster som tidigare var inklude-rade i biljettpriset, t.ex. att checka in bagage. I kampen om att erbjuda de lägsta priserna utgörs en allt större del av resekostnaden idag av olika tillägg, något som inte helt förvånande retat upp passagerar-na. Kunder som betalar separat för incheckat bagage är betydligt mer missnöjda än kunder som inte gör det. Southwest Airlines har avstått från att ta betalt för baggage och det anses vara en av de viktigaste förklaringarna till att bolaget har en betydligt högre kundnöjdhet än sina konkurrenter. En annan för-klaring är att Southwest undvikit sammanslagningar. Sammanslag-ningar med andra bolag gynnar ofta bolagen kostnadsmässigt, men medför samtidigt förändringar i boknings- och servicesystem som skapar missnöje hos kunderna. Omstruktureringar som uppköp eller sammanslagningar brukar därför sänka kundnöjdheten. ■

Kunden i centrum Kundnöjdhet är ett mått på hur väl ett företag lyckas infria kundernas förvänt-ningar. Inom marknadsföringen definieras kundnöjdhet som förhållandet mel-lan kundens förväntningar före köpet och kundens uppfattning om köpet efter att det fullbordats. Kundnöjdhet är alltså ett subjektivt mått som snarare mäter kvaliteten än kvantiteten på företagets produkter och tjänster.

7

AktieobligAtion US CUStomer SAtiSfACtion kUpong 2Aktieobligation US Customer Satisfaction Kupong 2 är en kapitalskyddad placering som följer utvecklingen i tio amerikanska bolag som alla rankats högt av ACSI och därmed har en hög kundnöjdhet; Colgate Palmolive, Costco, Fedex, Heinz, Lowe’s, Marriott, PPL, Sempra Energy, Southwest Airlines och Starbucks. Bolagskorgen har historiskt haft en klart starkare utveckling än den amerikanska

aktiemarknaden som helhet. Som exem-pel har S&P 500 de senaste 10 åren stigit med cirka 25 procent medan korgen med de tio bolagen stigit med cirka 90 procent.

Aktieobligation US Customer Satisfac-tion Kupong 2 har en indikativ deltagan-degrad om 100 procent av uppgången i underliggande bolagskorg. Placeringen betalar dessutom ut en årlig kupong om indikativt 1,2 procent oberoende av marknadsutvecklingen.

8

Förvaltning i flera dimen-sionerstrukturInVests dIskretIonära förValt-nIng riktar sig till investerare med ett större kapital att placera som söker en långsiktig kapitalförvaltning. Vi vänder oss till såväl privatpersoner som företag och institutioner som är intresserade av att vara med och utforma riktlinjerna för sin förvaltning men önskar överlåta de löpande besluten till en professionell för-valtare. Vi erbjuder en för kunden enkel och effektiv förvaltning med målsättning att över tid generera en långsiktigt god tillväxt av kapitalet utan onödiga risker.

I förValtnIngen använder vi oss framför allt av olika typer av strukturerade placeringar såsom indexobligationer, indexbevis, autocalls och warranter. Strukturerade placeringar är flexibla och kan skapas för att i större utsträckning än traditionella placering-ar erbjuda en specifik marknadsexponering i kombi-nation med önskade risk- och avkastningsegenskaper. Strukturerade placeringar har en förutsägbarhet vad gäller risk och avkastningspotential, vilket betyder att man redan på startdagen har definierat olika avkast-ningsscenarier. Utvecklingen på den eller de markna-der placeringen är kopplad till är givetvis ännu okänd, men hur stor utbetalning olika marknadsutvecklingar kommer att ge är känd.

förValtnIngen är baserad på två modellportföljer, Portfölj Trygg och Portfölj Offensiv. Kunden väljer själv hur stor del av kapitalet som ska allokeras i respek-tive portfölj. Som namnen antyder har Portfölj Trygg en övervikt i tillgångar med en låg risk och en lägre förväntad avkastning medan Portfölj Offensiv är mer inriktad på tillgångar med en högre risk och en högre förväntad avkastning. Genom att kombinera de båda modellportföljerna kan kunden få en skräddarsydd och anpassad riskprofil. I portföljerna arbetar vår förval-tare aktivt med en bred riskspridning mellan tillgångs-slag och diversifiering inom dem. ■

Investera i företagsobligationerInvesteringar i företagsobligationer kan skapa möjligheter att erhålla en högre avkastning än vad traditionella ränteplaceringar kan erbjuda. För investerare som vill placera på kreditmarknaden finns ett antal olika alternativ.

kreditlänkAde obligAtionerVill man som investerare ha en mer specifik kreditlänkad placering än ett index kan man placera i kreditlänkade obligationer, även kända som antingen CLN (credit linked notes) eller FTD (first to default). Dessa placeringar är strukturerade obligationsinstrument med exponering mot kreditmarknaden genom en kredit eller en korg av ett antal olika utvalda krediter.

Läs mer om kreditmarknaden och kreditlänkade placeringar i Strukturakademin del 14. På www.strukturakademin.se kan du ladda ner samtliga publicerade avsnitt av Strukturakademin.

AnSvArig förvAltAreAnsvarig förvaltare är Claes Tallhage. Claes jobbar dagligen, i sin roll som CIO på Strukturinvest, med utveckling och handel av strukturerade derivat samt med institutionell rådgivning av strukturerade placeringar. Claes, som har varit hos Strukturinvest sedan 2009, har tidigare arbetat på JP Morgan i London med försäljning, handel och utveckling av strukturerade derivat mot den nordiska marknaden. Claes är civilingenjör från Chalmers Tekniska Högskola och civil-ekonom från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

förvAltningSrådFörvaltningsrådet består av Olof Gustafsson och Fredrik Langley, som båda har lång erfarenhet av handel med och förvaltning av derivat och strukturerade placeringslösningar åt pensionsbolag, banker, försäkringsbolag och större insti-tutioner i Norden, från sina tidigare arbeten som Nordenan-svariga för strukturerade placeringar på Societe Generale i London.

vill dU vetA mer? Kontakta oss på 031-68 82 90 så berättar vi mer. På vår hemsida (www.strukturinvest.se) hittar du informationsbro-schyr samt övrig relevant information.

9

1010

En balanserad basVikten av att sprida sina risker, att inte lägga alla ägg i samma korg, känner de flesta till. Principen är enkel: lägger du alla dina ägg i samma korg har du inte råd att tappa den. Trots det är det långt ifrån alla som aktivt tillämpar riskspridning i sitt långsiktiga sparande.

framgångsrIk förValtnIng skapas med ut-gångspunkt i en bred tillgångsallokering och risksprid-ning. Genom att öka antalet tillgångsslag i förvalt-ningen kan risken sänkas med bibehållen avkastning, alternativt kan avkastningen höjas med bibehållen risk. Vanligtvis sker det genom att kombinera olika tillgångsslag med låg inbördes korrelation. Tillgångar som reagerar på olika yttre faktorer och över tid rör sig oberoende av varandra kan bidra till en jämnare av-kastning med mindre känslighet för externa chocker. Historiskt har aktier, råvaror och obligationer tende-rat att uppvisa en låg inbördes korrelation varför de samtliga är vanliga inslag i väldiversifierade portföljer. För att över tid nå bästa förvaltningsresultat bör en portföljs sammansättning vara dynamisk och kontinu-erligt anpassas efter förändringar i marknadsklimatet. Det skapar förutsättning för en långsiktigt god riskjus-terad avkastning eftersom risk och avkastning inte är konstanta.

granIt basfonden är en systematiskt förvaltad blandfond som allokerar mellan flera olika tillgångs-slag. Fonden har möjlighet att öka eller minska exponeringen mot respektive tillgång beroende på förändringar i tillgångarnas risk och avkastning. Gra-nit Basfonden har som målsättning att uteslutande in-vestera i tillgångar som befinner sig i en positiv trend. Tillgångarnas vikter kommer huvudsakligen bestäm-mas utifrån hur riskfyllda de är för stunden, varvid tillgångar med låg risk premieras framför tillgångar

med hög risk. Genom att systematiskt investera i tillgångar som har en positiv trend och låg risk skapas, i kombination med fondens möjlighet till bred diversi-fiering, goda förutsättningar att över tiden generera en jämn och stabil avkastning till låg risk.

granIt basfonden förvaltas av Granit Fonder som är ett svenskt oberoende fondbolag inriktat på aktivt och systematiskt förvaltade fonder. Bolaget grundades år 2010 av Anders Alvin och Georg Norberg och står under Finansinspektionens tillsyn. I en tid när de stora och etablerade fondaktörerna får allt svårare att upp-visa goda förvaltningsresultat och tillfredsställande avkastning har Granit Fonder kommit att bli en intres-sant uppstickare och ett från bankerna helt oberoende alternativ för investerare som söker en god långsiktig förvaltning av sitt kapital. Hemligheten bakom fram-gångsrik förvaltning, oavsett vem det är som förvaltar kapitalet, är att vara aktiv. För att lyckas med aktiv förvaltning krävs erfarenhet och långsiktighet. Granit Fonder har ett förvaltarteam som är ett av Europas mest erfarna med mer än 50 års samlad erfarenhet av att systematiskt utvärdera och aktivt exploatera intres-santa investeringsmöjligheter.

fonden kan köpas direkt från Granit Fonder, men också via flera externa distributörer såsom ledande banker, fondkommissionärer och försäkringsbolag. Fonden är också valbar i PPM.■ Basfonden

Granit BasfondenGe ditt sparande en stabil bas – investera i en systematiskt förvaltad blandfond med exponering mot flera olika tillgångar.

11

Basfonden Granit BasfondenGe ditt sparande en stabil bas – investera i en systematiskt förvaltad blandfond med exponering mot flera olika tillgångar.

12

Vad är din roll på bluebay asset management?Jag är ansvarig för förvaltningen av BlueBay High Income Loan Fund och förvaltar också BlueBay’s an-dra High Yield-produkter tillsam-mans med Anthony Robertson.

Vad är din bakgrund?Innan jag började på BlueBay var jag chef för den strategiska grup-pen inom egenhandeln på Deutsche Bank. Jag arbetade också fyra år på Goldman Sachs där jag var ana-lytiker inom High Yield. Dessförin-nan arbetade jag på Credit Suisse inom High Yield-området. Jag började min karriär som bankman på Prudential Securities.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?Mina arbetsdagar kan vara ganska varierande. Jag granskar och ana-lyserar makroekonomiska tren-der och det aktuella nyhetsflödet, bedömer lönsamheten i nuvarande innehav och letar efter nya poten-tiella investeringar. Tillämpandet av vår proaktiva strategi baserad på relativa värderingar innebär att alla tillgångar i portföljen värderas på daglig basis. Jag träffar också de företag vi investerar i samt ekonomer och finansiella institutio-ner. En del av vårt team är baserat i USA, och vi har dagliga videokon-ferenser med dem för att behålla

sammanhållningen. Jag deltar också i möten med nuvarande och potentiella kunder.

Vilka marknader/tillgångsklasser tror du kommer ha den starkaste utvecklingen under de kommande 12 månaderna? Vilka marknader bör man undvika?I det otydliga investeringsklimat vi ser idag, som fortsätter vara influ-erat av problemen i eurozonen, tror vi att det är förnuftigt att ha ett relativt försiktigt förhållningssätt till risk. Vi föredrar mer defensiva sektorer såsom telekom. Osäker-heten, som härstammar från den så kallade tail-risken och som är högre än normalt, ger oss en vidare sannolikhetsviktad prognos än vad som normalt hade varit fallet. Volatiliteten består under 2012, dock under mer hanterbara nivåer än under andra halvan av 2011. Finanssektorn fortsätter vara i fokus trots att den systematiska risken minskat i banksektorn i eu-rozonen, tack vare ECB’s finansie-ringsprogram som har tillfört extra likviditet. Vi håller fast vid vår övertygelse om att en omfattande exponering mot europeiska banker, europeiska cykliska bolag och fö-retag från eurozonens periferi inte är lämpliga investeringsstrategier i det makroekonomiska klimat vi befinner oss i idag och vi undviker

därför de sektorerna. Följaktligen tror vi att vi har ett betydligt bättre skydd på nedsidan om risken åter-vänder.

Vad är fördelarna med att inves-tera i ränteprodukter istället för andra tillgångsslag?Obligationer ger investerarna regel-bundna kupongutbetalningar samt återbetalning av det nominella beloppet på slutdagen. Företagso-bligationer befinner sig högre upp i kapitalstrukturen än aktier, vilket betyder att det är mer sannolikt att investeraren får tillbaka hela eller delar av det nominella beloppet om det skulle inträffa en kredithän-delse. Historiskt har High Yield-obligationer haft en recovery rate på 35 procent medan säkerställda lån haft en recovery rate på 70 procent. High Yield har också visat sig vara en mycket mindre volatil tillgångsklass än aktier samtidigt som de genererat samma typ av avkastning. Dessutom ger ränte-produkter investeraren möjlighet att diversifiera sin risk utifrån sina behov.

Vad är din syn på High yield- marknaden under de kommande 12 månaderna?Riskfyllda tillgångar har globalt haft en mycket stark utveckling under årets första kvartal - the

Under sin uppväxt drömde Peter Higgins om att bli professionell baseboll- spelare. Pojkdrömmarna lades dock på hyllan och efter universitetet tog han istället sikte på Wall Street. Idag är Peter Higgins fondförvaltare på BlueBay Asset Management. 

Från baseboll-drömmar till fondförvaltning

13

namn: Peter Higgins titel: Partner, Head of Leveraged Loans, Sen-ior Portfolio Managerålder: 37 årfödelseort: New Brunswick, NJ USA familj: Gift, två söner

14

Merrill Lynch Global High Yield Constrained Index har stigit med 6,98 procent. Trots att spreadarna fortfarande är vida i förhållande till sitt långsiktiga medelvärde på grund av defaultförväntningar under genomsnittet tror vi att spreadarna kan komma att vidgas ytterligare på kort sikt.

Vi förväntar oss inte någon bety-dande förändring, men vi tror att volatiliteten har varit undertryckt och att investerarna är inbäddade i en falsk trygghet. Detta betyder att negativa nyheter kan göra att marknaderna överraskar på ned-sidan.

Det finns ett antal faktorer som gör att vi blir gradvis mer försik-tiga, inte minst på grund av svag makrodata från Spanien. Detta kan göra att investerarna åter börjar fo-kusera på det verkliga tillståndet i eurozonens periferi, enligt samma mönster vi såg under andra halvan av förra året. Data från Europas kärna har också uppvisat en högre sårbarhet, medan data från USA fortsätter att ge blandade signaler. Bolagens rapportsäsong inleds också inom kort och framtidsutsik-terna som presenteras kan komma att överraska åt det negativa hål-let. För första gången på ett antal månader ligger risken på nedsidan och vår uppfattning är att april kan bli den första månaden som upp-visar negativ avkastning på High Yield-marknaden i år.

Vad karaktäriserar en marknad som är speciellt gynnsam för High yield-placeringar?High Yield utvecklas bäst i en miljö med låg tillväxt och fallande inflation. I 13 av 14 analyserade pe-rioder med låg tillväxt och fallande inflation har High Yield utvecklats bra både när spreadarna har mins-kat och när de har fortsatt vara vida. I nuvarande högst osäkra klimat med risk för lägre tillväxt och/eller minskad inflation tror vi att High Yield kommer fortsätta vara en bra positionering relativt andra tillgångsklasser. Vid en låg tillväxt kan High Yield gynnas av att företagen fokuserar på sina kostnader, vilket är positivt för kassaflödet. Samtidigt betyder ett klimat med låga räntor lägre fi-

nansieringskostnader för företagen och en lägre riskfri ränta, vilket betyder att investerare söker sig till mer riskfyllda ränteplaceringar för att få en högre avkastning. Vilka sektorer och geografiska regioner tycker du är mest intres-santa när det gäller High yield- investeringar just nu?Jag tycker inte att investerare en-bart ska allokera till regioner eller sektorer. På BlueBay anser vi att en

”bottom-up” princip när det gäller tillgångsval är det mest effektiva sättet att förvalta en portfölj. Vår absolutavkastningsorienterade process baseras på krediturval och vi investerar enbart i tillgångar med ett ordentligt skydd mot ned-siderisk. Just nu föredrar vi mer defensiva sektorer som telekom, hälsovård och service. Vi undvi-ker mer cykliska krediter och de företag som är baserade i eller har exponering mot eurozonens peri-feri. Globala och europeiska High Yield-index handlas nu nästan på identiska nivåer om +640 bas-punkter, där det europeiska High Yield-indexet har gått ihop något hittills i år.

Vi tror inte längre att Europa har en övertygande relativvärdering i förhållande till den globala High Yield-marknaden givet den positiva utveckling den här marknaden har haft under det första kvartalet. Under april har vi också blivit mer försiktiga över lag.

Vad är bluebay asset mang-ements styrkor som förvaltare och vad är nyckeln till den starka utvecklingen?BlueBay är en ledande förvaltare specialiserad på krediter, vilket ger oss konkurrensfördelar då tillgångsklassen är strakt research-driven. Vårt fokus på absolutav-kastning styr vårt tillvägagångssätt då vi försöker generera attraktiva asymmetriska avkastningsprofiler över alla våra investeringsstra-tegier. Vårt fokus på att generera attraktiv riskjusterad avkastning bygger på ett starkt fokus på att skydda kapitalet. Vi ser risk som en lika viktig komponent när det kom-mer till att generera avkastning. Vi förvaltar long-only och alternativa

fixed income portföljer som foku-serar på följande underkategorier inom tillgångsslaget räntor: High Yield, tillväxtmarknadsobligationer, Investment Grade-obligationer och konvertibla skuldebrev. Detta ger oss en unik position på marknaden då det ger oss möjlighet ett erbjuda hela spektrat av kreditexpertis till våra investerare.

BlueBay har samlat ett av de största teamen av kredit- och räntespecialister i Europa, där de anställda har en genomsnittlig arbetserfarenhet från investe-ringsområdet på 12 år. Företaget har gått in för att anställa högt kvalificerade medarbetare med en betydande branscherfarenhet för att de ska kunna leva upp till verksamhetens krav på strategisk kompetens.

Företaget har gjort betydande investeringar i utvecklandet av en omfattande infrastruktur för att tillhandahålla system, genomgåen-de operativa processer och fullvär-dig riskhantering. De anställda har själva betydande summor investe-rade i BlueBays fonder vilket leder till en stark anslutning till våra kunder. Utöver det stärks BlueBay av RBC:s finansiella styrka, varu-märke och stabilitet. Vad tittar ni efter när ni bestäm-mer vilka företag ni ska investera i? Vad karaktäriserar en intres-sant investering?Som jag nämnde tidigare följer vår investeringsprocess en dynamisk bottom-up process med tonvikt på att skydda kapitalet och att gene-rera alfa genom att fokusera på absolutavkastning. Vårt urval av emittenter baseras på fundamenta och drivs av egen research som innefattar detaljerad analys av krediterna. Processen ger oss en djupgående förståelse för företa-gets verksamhet, kapitalstruktur och riskerna förknippade med en potentiell investering.

Ett bolag med en stark kreditpro-fil (stark solvens och likviditet) och goda prognoser för vinsttillväxten, men vars obligationer för tillfället är undervärderade av marknaden är en intressant investering och kan leda till ett köp. En emittent vars vinst och kreditprofil vi tror

15

kommer försämras och vars obliga-tioner vi tror är övervärderade för tillfället kan istället göra att vi tar en kort position med hjälp av ett CDS-kontrakt.

Vad säger du till familj och vän-ner när de ber dig om investe-ringsråd?Jag säger åt dem att köpa High Yield-obligationer så klart!

Vad är den bästa investering du gjort? Vilken är den minst fram-gångsrika?Den bästa investering vi gjort var när vi under fjärde kvartalet 2008 tog motsatta positioner mot andra aktörer som då sålde. Vi hade fått in gott om pengar innan Lehman gick omkull vilket gav oss möjlig-heten att investera både i stabila företag med god kreditkvalitet och i cykliska industriföretag som fort-farande hade ett positivt kassaflöde och som hade pressats ner till låga nivåer.

Vår minst framgångsrika inves-tering var i ett fristående italienskt telekombolag. Vi stod över den första emissionen eftersom vi inte kände oss trygga med bolaget ur ett fundamentalt perspektiv, men ändrade uppfattning efter att det

presenterat skapliga resultat under fjärde kvartalet 2005. Tyvärr var resultaten för första kvartalet 2006 extremt dåliga med en order-nedgång på 60 procent. Tillsam-mans med företagets redan svaga fundamenta gjorde de förändrade marknadsförutsättningarna att företagets kapitalstruktur snart var ohållbar. Vårt investeringsbeslut visade sig vara felaktigt eftersom vi avvek från investeringsprinciper på så sätt att vi: (i) investerade i ett företag vi initialt inte tyckte om ur ett fundamentalt perspektiv, (ii) inte fokuserade på att skydda oss mot risk på nedsidan, och (iii) var inte i kontakt med ledningen och förutsåg därför inte den dras-tiska förändringen i den operativa miljön. Vi minskade våra innehav med 55-75 procent, vilket visade sig vara ett riktigt beslut; efter ett nytt kapitaltillskott och en debt for equity swap, hamnade bolagets re-covery rate på omkring 20 procent.

Vad drömde du om att arbeta med när du var liten?Under min uppväxt i USA drömde jag om att bli en professionell basebollspelare. Efter ett par år på universitetet insåg jag dock att min fysiska förmåga inte kunde leva

upp till de höga ambitionerna, så jag fann snabbt ett internship på Wall Street istället. Vad skulle du göra om du inte arbetade inom finans?Mest troligt är att jag skulle vara baseballtränare.

Vad gör du när du inte arbetar?Sportar med mina barn och reser med familjen.

Vart åker du när du behöver ladda batterierna?Jag föredrar stranden, där jag har lättast att koppla av. Nu när jag bor i Storbritannien, där solen inte är så pålitlig som jag hoppats, har jag fått improvisera. Efter att utforskat ett antal olika regioner har vi fun-nit att The Cotswolds är ett perfekt ställe för familjeutflykter. Det är en vacker region i centrala/sydväs-tra England som är känd för sina pittoreska byar, hänförande utsikt, fantastiska promenader och mysiga pubar. ■

Intervjun med Peter Higgins är gjord i april 2012.

”High Yield har också visat sig vara en mycket mindre volatil tillgångs-klass än aktier samtidigt som de genererat samma typ av avkastning.”

Tips på sommarläsningVisa mig din bokhylla och jag ska säga vem du är. Eller i alla fall vad du jobbar med. Här delar vi på Strukturinvest med oss av våra bästa lästips för lata da-gar i hängmattan.

16

17

Den nya generationens rådgivningsverktyg

BrokerWebStrukturinvest Fondkommission har som målsättning att hjälpa dig som återförsäljare av våra produkter till en bättre service gentemot dina kunder, med större beslutsstöd och mer genomtänkta tjänster än du hittar någon annanstans. Med BrokerWeb får du snabbt en samlad överblick över dina kunder och deras sparande. Du kan följa aktuella händelser, bygga egna placeringsförslag, skapa portföljrap-porter, ladda ned blanketter och mycket mera. På Struk-turinvest arbetar vi varje dag med att göra ditt jobb enklare. Detta gör att vi idag har några av Sveriges mest nöjda återförsäljare av strukturerade produkter.

Vill du Veta mer? Kontakta oss på 031-68 82 90 så berättar vi mer. På vår hemsida (www.strukturinvest.se) hittar du informationsbroschyr samt övrig relevant information.

18

företagsoblIgatIoner är obli-gationer utgivna av företag och be-döms generellt ha en högre risk än statsobligationer - åtminstone har det varit så historiskt. En stat har normalt möjlighet att trycka pengar för att återbetala sina skulder, varför det historiskt varit betydligt ovanligare att en stat ställer in sina betalningar än att ett företag gör det. I gengäld betalar företagsobli-gationer normalt därför en högre ränta till investeraren. Precis som risken skiljer sig åt mellan stater och företag skiljer sig också risken åt mellan olika företag. Marknaden för företagsobligationer brukar de-las in i två kategorier; Investment Grade och High Yield. Företag med ett kreditbetyg om BBB- eller högre hos Standard & Poor’s eller Baa3 eller högre hos Moody’s klassas som Investment Grade och bedöms, åtminstone av kreditvärderingsin-stituten, ha en mycket god eller god kreditvärdighet.

Företag som inte är Investment

Grade klassas istället som High Yield. Att ett företag har ett lägre kreditbetyg innebär att den upp-levda risken bedöms vara högre och därför tvingas företagen ofta betala en högre ränta på sina lån. Den ränta som företagen betalar på sina obligationer styrs inte av kreditbetyget utan av aktörerna i marknaden, men dessa investerare tar naturligtvis hänsyn till kredit-betygen i sin analys.

oblIgatIoner är typiskt sett värdepapper med en risk som är lägre än den i exempelvis aktier. Långivare har förtur över en aktieägare vid en eventuell kon-kurs, varför dessa värdepapper är mindre riskfyllda. Det är dock inte en helt riskfri placering. Ett sätt att mäta risken i obligationer utgivna av en emittent är genom kreditbetyget. Kreditbetyget ställs ut av ett kreditvärderingsinstitut och anger vilken kreditvärdighet emittenten bedöms ha enligt det

betygsättande institutet. De tre största och mest välkända kredit-värderingsinstituten är Standard & Poor’s, Moody’s och Fitch och de står tillsammans för ca 95 procent av marknaden. Kreditbetygen har ofta ett stort inflytande på räntorna på obligationsmarknaden. Ett an-nat sätt att mäta risken är nivån på emittentens Credit Default Swap (CDS). Ett CDS-kontrakt är en form av försäkring mot en konkurs i en emittent. Kontraktet är ett avtal mellan två parter där köparen betalar en premie till säljaren av kontraktet för att erhålla skydd mot förluster vid en eventuell kredit-händelse i en emittent.

företag kan emIttera både aktier och obligationer för att erhålla kapital. En obligation är ett lån till företaget och givet att företaget kan fullfölja sina betal-ningsåtaganden vet investeraren hur hög återbetalningen kommer att vara. Den som köper aktier

Företagens finansiering – en källa till avkastning Med en aktiemarknad som uppvisar stora svängningar utan någon tydlig rikt-ning och en miljö med mycket låga räntor vänder investerare nu blicken mot al-ternativa tillgångsslag. Marknaden för företagsobligationer av olika kreditkva-litet har under de senaste månaderna väckt ett intresse hos allt fler investerare. Företagsobligationer kan i många fall ge en bättre avkastning än aktier – till en lägre risk.

19

Investera i företagsobligationerInvesteringar i företagsobligationer kan skapa möjligheter att erhålla en högre avkastning än vad traditionella ränteplaceringar kan erbjuda. För investerare som vill placera på kreditmarknaden finns ett antal olika alternativ.

företAgSobligAtioner Ett sätt att investera på kreditmarknaden är att köpa företagsobli-gationer. I praktiken är placeringar i företagsobligationer sällan ett alternativ för mindre aktörer då det ofta är krav på höga belopp för att få investera.

obligAtionSfonderFör småsparare som vill ha exponering mot kreditmarknaden är det lättare att placera i obligationsfonder med inriktning mot exem-pelvis företagsobligationer. Fonden investerar i mer eller mindre riskfyllda obligationer beroende på fondens inriktning. Obligations-fonderna kan också ha olika geografisk spridning. Företagsobli-gationsfonder brukar klassas som mer riskfyllda än räntefonder, men mindre riskfyllda än aktiefonder. Under vissa marknadsför-hållanden kan företagsobligationer generera en avkastning som överstiger den i aktiemarknaden trots att risken är lägre.

indexDet finns också index länkade till företagsobligationer. Ett index kan bestå av ett större antal obligationer med varierande kreditrisk och marknadsexponering. Vid en indexinvestering sprids risken mellan ett större antal obligationer än om man enbart investerar i en obligation. Exempel på index är iTraxx Main och iTraxx Cros-sover. iTraxx Main följer av krediter från 125 europeiska bolagsom alla har kreditbetyg Investment Grade. ITraxx Crossover i sin tur följer krediter från 50 europeiska bolag som alla har ett kredit-betyg lägre än Investment Grade.

kreditlänkAde obligAtionerVill man som investerare ha en mer specifik kreditlänkad placering än ett index kan man placera i kreditlänkade obligationer, även kända som antingen CLN (credit linked notes) eller FTD (first to default). Dessa placeringar är strukturerade obligationsinstrument med exponering mot kreditmarknaden genom en kredit eller en korg av ett antal olika utvalda krediter.

Läs mer om kreditmarknaden och kreditlänkade placeringar i Strukturakademin del 14. På www.strukturakademin.se kan du ladda ner samtliga publicerade avsnitt av Strukturakademin.

köper istället en del av företaget för att man tror att denna del ska stiga i värde samt för att ta del av framtida utdelningar i företaget. Varken värdetillväxt eller framtida utdelningar är garanterade. Risken i obligationer är förknippad med kreditrisken, dvs risken att den som emitterat obligationen inte ska kunna fullfölja sina åtagan-den. Risken i aktier är kopplad till företagets vinsttillväxt, vilken i sin tur beror såväl på externa faktorer som konjunktur och efterfrågan, som interna faktorer som exempel-vis produktivitet och ledning.

Får ett företag betalningssvå-righeter och kanske till och med tvingas till konkurs drabbas såväl aktieägare som obligationsinne-havare. Aktien kommer sjunka i värde eftersom investeringar i före-taget inte kommer vara attraktiva. Obligationsinnehavarens möjlig-het till återbetalning beror på hur den prioriteras i förhållande till

övriga borgenärer samt hur mycket kapital det i slutändan finns att tillgå. Företagets kapitalstruktur kan illustreras enligt nedan och visar hur företaget finansierat sina tillgångar. Vid en eventuell konkurs kommer borgenärerna att priori-teras nerifrån och upp och risken är därmed högre ju högre upp i strukturen man befinner sig.

aVkastnIngen från obligationer utgörs av den ränta som inves-teraren erhåller för att låna ut pengar till emittenten. Storleken på räntan, eller kupongen, beror främst på den riskfria räntan, emittentens kreditrisk, likviditeten i obligationen samt dess löptid. Ju säkrare en emittent bedöms vara ju lägre ränta betalar den på sina lån. Statsobligationer betalar vad man brukar benämna den riskfria räntan. Den anses riskfri just för att en stat kan trycka mer pengar för att betala sina skulder.

Emittenter som inte upplevs som lika säkra måste betala en högre ränta för att erhålla finansiering. Hur mycket högre räntan är beror på emittentens kreditrisk samt likviditeten i dess obligationer. Den kompensation som investeraren er-håller för att ta en högre kreditrisk kallas kreditspread. När kredit-spreadarna ökar kommer värdet på både kupong- och nollkupongs-obligationer att sjunka. Ju vidare kreditspreadarna är, desto större är skillnaden mellan den avkast-ning som företagsobligationer, och då framför allt High Yieldobligatio-ner, kan erbjuda i förhållande till de tryggaste ränteplaceringarna, såsom statsobligationer. ■

EXEMPEL PÅ KREDIT-BETYG HOS S&P

SVERIGE, KOMMUNINVEST: AAA

USA: AA+

SVENSKA HANDELSBANKEN, KINA, GOOGLE AA-

MC DONALDS: A

SPANIEN: BBB+

STENA: BB+

SAS: B-

GREKLAND: CCC HIGH YIELD

INVESTMENT GRADE

20

Indexcertifikat High Yield 5

Indexobligation BAS 12

Marknadswarrant BlueBay Tillväxtmarknader 3

Marknadswarrant Sverige 5

Autocall Svenska Bolag Plus/Minus 41 Defensiv

Autocall Östeuropa Offensiv

Fondobligation BlueBay Tillväxtmarknader 11

Indexbevis Sverige 16

Aktieindexobligation Sverige TwinWin 3 Defensiv

Aktieindexobligation Tillväxtmarknader 2

Aktieobligation US Customer Satisfaction Kupong 2

Autocall BRIC Plus/Minus 31 Defensiv

Vår aktuella emission

Ta del av det fullständiga erbjudandet på www.strukturinvest.seObs! Denna broschyr utgör inget investeringserbjudande. För aktuellt erbjudande ta kontakt med din förmedlare.