Inspiration”Jag samlar ihop material, googlar och läser. Mycket

sker i huvudet.”tonsättarporträtt: Anna ErikssonStora i solens rikeUpphovsrättens husHitsen du inte kan köpa

”För oss är det viktigt att skydda upphovsrätten och våra kompositörer. Musiken har ju ett bestående värde.”Mimmi Bashiri, sidan 25 stim

Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #2 2015 www.stim.se

Glöm inte köpa din biljett till Stim Music Expo!

Stockholm: tel. 08-470 58 10Malmö: tel. 040-43 23 90www.arva.se • info@arva.se

Handcrafted in D

enmark

Du förtjänar att bli hördDPA d:vote 4099G är en livemikrofon av högsta kvalitet, för gitarrer och andra stränginstrument.

Den ger riktad, naturlig ljudupptagning med hög ”gain-before-feedback”. DPA har utformat geniala fästen för att mikrofonen ska sitta skonsamt och säkert på ditt instrument.

Kontakta oss för mer information och inköpställen i hela Sverige.

”With the 4099 series, I finally havestudio quality microphones that canbe used for my live shows”

Sting

dpa4099_sting_STIM_nov2014_Layout 1 2014-11-03 16:36 Sida 1

ledare 03

innehåll#22015För Stim är transparens en hörnsten i vårt

arbete, för att kunna bevara vår legitimitet och relevans i en värld som hastigt förändras.

Transparens är lika med insyn; att Stims verksamhet kan genomlysas och att alla intressenter kan se att vi inte döljer något. Om det finns brist på insyn och information ökar osäkerheten om vad vi använder rättighetshavarnas pengar till. Och i ett värsta scenario riskerar vi att ni musikskapare – som är fundamentet i vår verksamhet – väljer andra lösningar. Detta för att ni inte vet exakt vad som händer med de pengar vi dagligen tar in från marknaden för er räkning.

Om det är oklart vad som händer med de pengar som kunderna betalar Stim kan det även påverka deras betalnings-vilja, och i slutänden urholkas samhällets bild av musikens värde. Det vill vi undvika till varje pris.

Lyckligtvis är Stim redan i dag en transparent och öppen organisation, där vi i detalj informerar om hur pengarna kommer in och hur de fördelas. Det är bra, men vi måste samtidigt erkänna att kraven på transparens i dag inte är samma som vi möts av i morgon. Vi måste ständigt utmana oss själva och sätta nya standarder för hur transparenta sällskap som Stim ska vara.

Detta rör inte bara Stims egen verksamhet. Vi måste också se till att användarna av er musik är transparenta med hur de använder musiken. Det handlar om allt ifrån att tydligt namnge dem som har skrivit musik och text, till att informera oss om vilken musik som överhuvudtaget används.

Transparens är viktigt och vi är en bra bit på väg. Men vi har fortfarande mycket arbete framför oss.

Karsten Dyhrberg NielsenVd, Stim

därför är transparens ett måste

16

10

22

4 ljudets dNa Anna Eriksson hittar inspiration på oväntade ställen. 10 Solens rike Svenska låtskrivare gräver guld i Japan. Stim-magasinet reder ut varför. 14 Mer än en trummis Morgan Ågren är mest känd som ”trummisen som spelat med Zappa”. Men han har många bottnar. 16 Upphovsrättens hus Stimhuset på Hornsgatan är mer än bara ett Stimhus – här samlas flera av de viktigaste upphovsrättsorganisationerna. 18 Stim jorden runt Medan svenska låtskrivare skördar framgångar i Japan gör Kanata Okajima tvärtom. 20 ash Bakom många framgångsrika upphovs- personer finns det en hårt arbetande manager. I Aviciis fall heter han Ash Pournouri. 22 Inte till salu Henrik Wikströms mest spelade låtar går inte att köpa. De är beställningsverk från produktionsbolag, för teve och reklam. 27 Fristäder Musikaliska fristäder erbjuder skydd för förföljda musikskapare. Först ut är Malmö. 28 djurjojk vann pris Ansgar Beste upptäckte jojken, läste in sig, komponerade och vann ett av branschens finaste priser. 29 debatt Gudrun Schyman (Fi) vill se en ny kulturpolitik. 29 Sista ordet Stims styrelseordförande Kjell-Åke Hamrén konstaterar att Stim inte verkar i ett vakuum.

”Ibland använder folk fortfarande ord som ’muzak’ eller ’hissmusik’”Patrick Appelgren, sidan 24

FO

TO:

Fr

ED

rIK

HJE

rL

InG

Telefon: 08-783 88 00E-post: red@stim.seFör ytterligare info se sidan 30.Stockholm: tel. 08-470 58 10

Malmö: tel. 040-43 23 90www.arva.se • info@arva.se

Handcrafted in D

enmark

Du förtjänar att bli hördDPA d:vote 4099G är en livemikrofon av högsta kvalitet, för gitarrer och andra stränginstrument.

Den ger riktad, naturlig ljudupptagning med hög ”gain-before-feedback”. DPA har utformat geniala fästen för att mikrofonen ska sitta skonsamt och säkert på ditt instrument.

Kontakta oss för mer information och inköpställen i hela Sverige.

”With the 4099 series, I finally havestudio quality microphones that canbe used for my live shows”

Sting

dpa4099_sting_STIM_nov2014_Layout 1 2014-11-03 16:36 Sida 1

04 toNSättarporträtt: aNNa erIkSSoN

anna använder ofta ljud objekt i sina kompositioner, och beskriver en del av sina verk som ett mellant ing mellan konsert och installation.

ljudetsdna

toNSättarporträtt 05

Pingpongbollar, språkparlörer, DNA-molekyler och förbibliska gudinnemyter. Ljudkonstnären och kompositören Anna Eriksson skyr inga medel i jakten på inspiration.Text: Anders Löf Foto: Viktor Gårdsäter

Mycket sker i huvudet innan jag testar saker på piano eller på datorn.”’’

06 toNSättarporträtt: aNNa erIkSSoN

Stim-magasinet träffar ton-sättaren Anna Eriksson i slutet av mars vid Rosendals trädgårdar på Djurgården i Stockholm. Det är rått men hoppfullt i luften. Jag håller i Annas jacka och väska. Anna själv står utplacerad på en

åker och blir fotograferad med en tjock dimma som fond. Fotografen Viktor mumlar nästan maniskt om ”magiskt ljus” och verkar aldrig vilja sluta ta bilder.

– Det är ingen fara, jag kan bli likadan när jag blir inspirerad, säger Anna, när jag efter en stund måste påpeka att det är lite väl kyligt för att stå ute utan jacka.

Till slut tar vi oss in till växthuset som även är ett café, för att sätta oss ner och göra intervjun.

– Ofta inspireras jag av helt andra saker än musik. Det kan vara en textrad eller strukturen hos en DNA-molekyl. En DNA-sekvens består av fyra byggstenar som på olika sätt kan ”översättas” till musikaliska strukturer. Jag har printat ut en DNA-kod som jag brukar titta på och hitta mönster i som kan bli intressanta rent musikaliskt. Det här kan bil-da utgångspunkt för ett stycke, ett igångsättande.

– Jag samlar ihop material, tänker, googlar och läser. Mycket sker i huvudet innan jag testar saker på piano eller på datorn, säger Anna.

Anna ställer upp väskan på bordet och tar fram en stor bunt papper som hon börjar bläddra i.

– Just nu skriver jag ett stycke för sopran och harpa som utgår ifrån den här texten. Det är en lång dikt som beskriver gudinnan Inannas nedstig-ning i dödsriket. Det är en av de äldsta texter som

finns och samtidigt fantastisk poesi, som sätter igång en massa tankar.

Anna bor i Göteborg sedan 25 år tillbaka. Att hon har med sig arbetsmaterialet hela vägen till Stock-holm, trots att hon planerar att vara borta hela helgen, har hon på sätt och vis Ingmar Bergman att tacka för.

– Man måste vara lite tråkig för att kunna hante-ra en deadline och man måste lära känna sig själv. Jag vet att det tar cirka två månader att skriva ett verk för mig oavsett hur litet eller stort det är. Det stycket som jag arbetar med nu måste vara färdigt i slutet av maj, så det är hög tid att jobba nu.

– Även om jag inte har några idéer sitter jag och låtsas komponera några timmar varje dag. Då kommer man igång efter ett tag. Det är en klassisk metod. Ingmar Bergman skrev två timmar på morgonen varje dag oavsett om det blev något eller inte. Jag brukar tänka så, IB2, Ingmar Bergman två, sitt i två timmar.

Till hösten kommer frukten av de många timmar-nas slit att samlas i en porträttskiva.

– Jag har skrivit väldigt mycket kammarmusik av olika slag. De senaste åren har jag känt en stark längtan efter att samla ihop mig och sammanföra några av mina favoritverk med några av de musiker jag jobbat mycket med de senaste åren.

Förra hösten gjorde Anna slag i saken. Hon sam-lade ihop en ensemble bestående av Åsa Nordgren, sopran, My Hellgren, cello, Anna Svensdotter, flöjt och Sara Sjödahl, preparerat piano. Gruppen fick namnet Ghost Inside Ghost efter ett av Annas stycken.

– Jag arrangerade om en hel del gamla verk för

AnnA ErIksson

Ålder: 51 Bor: Göteborg

Familj: sambon Sven, dvärgpudeln Dizzy, mamma, pappa, en syster, två bröder

Aktuell med: Ghost Inside Ghost – porträtt-

skiva med kammarmusik som kommer i höst.

FEm komposItörEr som InspIrErAr AnnA:

BachHenry PurcellDavid BowieJoni Mitchell

Elvis Costello

stImFAktA AnnA

Antal verk hos Stim: 80

Första registrerade verk:Sensommarpolska

Mest spelade verk:Moose Imitating Moss

NavkapselUnder solen

Ofta inspireras jag av helt andra saker än musik.”’’

toNSättarporträtt 07

även när anna inte har några idéer sitter hon och låtsas komponera några timmar varje dag.

att passa sättningen och skrev lite nytt för just den här ensemblen. Musiken spelades in i vintras och kommer att ges ut i höst på skivbolaget Kning Disk.

Anna påbörjade sin musikaliska bana som gitarrist.

– Jag spelade mycket folkmusik, jazz och skrev egna visor. Men sedan märkte jag att låtarna krånglade till sig mer och mer och inte var så enkla visor längre. Jag upptäckte att mitt hjärta fanns i komponerandet. Inte i att sitta på scen och spela.

Intresset för att skriva musik ledde till att Anna först sökte sig till Gotlands tonsättarskola och senare läste komposition i fyra år på Högskolan för Scen och Musik i Göteborg.

– På något sätt förde jag samman alla mina olika intressen och kondenserade ner det i komponeran-det.

Är det inte ett långt steg från att knäppa på gitarren till att skriva ett marimba stycke?

– Jo, men ändå inte. Jag är i botten musiker och jag vinnlägger mig om att sätta mig in i musikernas situation. Jag vill gärna ha en dialog med dem och är öppen för om de har förslag på förändringar.

När sätter du ner foten om musikerna vill ändra för mycket?

– Det beror på, ibland gör jag det. I en del stycken finns utrymme för improvisation och stor egen frihet. Andra stycken är strikt noterade. Ofta har musikerna smarta lösningar på tekniska problem.

Annars är smarta lösningar något av Annas eget signum. Hennes verk rör sig ofta i landet mellan ljudkonst och kammarmusik.

– Det är en luddig beskrivning, vad är en ljud-konstnär? Att vara tonsättare är att vara ljud-konstnär. Allt är ju ljud och toner. Jag använder ofta ljudobjekt i mina kompositioner. En del verk är någon sorts mellanting mellan konsert och installation.

Ett exempel på det är Annas kammaropera Opera Lingua som hade premiär 2011. Operan baserades på dialoger från gamla språkkurser från 50-, 60- och 70-talet.

– Det uppstod en massa dramatik i de där torra texterna som var väldigt roliga men också spännan-de och sorgliga.

Operan utspelar sig i ett klassrum och flera vanli-ga inslag i den miljön fick bidra som ljudobjekt.

– Jag använde bland annat pennvässarljud, kaffe-kvarnar, prassel med papper och bordfläktsljud. Det blev lite av ett ljudkonstverk uppförstorat till en absurd opera.

– I ett annat stycke jag skrivit, Ping and Pong – för piano och blockflöjt, preparerar man flygeln med massvis av pingisbollar. Det blir som en popcorn-maskin när pianisten slår på tangenterna, väldigt visuellt, samtidigt som det blir en vidgning av flygelns klang. Men det visuella och rumsliga är inte ett ändamål i sig, det måste vara förankrat i musiken.

Anna jobbar mestadels på uppdrag av olika ensembler, som i sin tur är beroende av finansiering från Statens kulturråd eller andra likande institu-tioner.

– Det är ingen ekonomisk succé att hålla på med det här, men det är väldigt svårt att sluta när man väl har börjat. Man får det att gå ihop med en blandning av beställningsarvoden, arbetsstipen dier och lite brödjobb. Och ibland Stimpengar.

Anna är utbildad gitarrlärare och har till och från undervisat elever på kulturskolan.

Inspirerar ditt brödjobb ditt kompone-rande?

– Just nu arbetar jag en dag i veckan på Kultur-skolan Örgryte/Härlanda i Göteborg. Det är fint med det musikaliska mötet som kan uppstå med barn. Det kan bli ett intressant musikskapande när eleverna upptäcker sitt instrument, innan de har förutfattade meningar om hur det ska låta. Sam-tidigt känns det väldigt jordnära och konkret att vara gitarrlärare, ”Så här tar man ett D7”.

Om du fick välja själv, vad är drömmen?– Jag är väldigt mycket här och nu, jag har inte så

storslagna visioner. Jag känner mig tacksam över att det finns musiker som vill att jag skriver för dem och vill samarbeta i olika projekt. En önskan skulle vara lite mer långsiktighet. Att i lugn och ro få grot-ta ner mig i ett längre musikverk. Kanske använda myten om Inanna för en större uppsättning.

När vi lämnar Rosendals trädgårdar har dimman lagt sig och det som kändes som vår i luften har helt försvunnit. Det magiska ljuset har slocknat och det faller ett grått regn över Djur gården. n

AnnA ErIksson om…

… konstmusikscenen i Göteborg

– Det finns flera bra arrangörer: Geiger, Levande musik,

Koloni och Brötz.

… vad hon lyssnar på för musik

– Jag skäms alltid på något sätt när jag får den frågan. Lyssnar

inte så mycket på musik. Om jag lyssnar på nyskriven musik

gör jag det helst live.

… hur hon vill att andra ska lyssna på hennes musik

– Jag vill inte att man ska sitta och tänka ”oj vad smart” när

man lyssnar på min musik, jag vill ge energi. Jag vill att det ska finnas en enkel ingång i

musiken, men därunder saker att hela tiden upptäcka.

… om Stim – Det är fint att Stim finns. Att man känner att det finns en så

stor organisation som tar tillvara våra intressen.

08 toNSättarporträtt: aNNa erIkSSoN

PROFESSIONELL MASTERING HAR SITT PRIS.Men nu har alla råd via Cuttingrooms webbaserade Online Mastering.

Martin Ankelius, masteringstekniker i Studio 3:

”Musik handlar om känslor och din musik kommer bedömas av fans, A&R’s, radiostationer och journalister. Du får ofta bara en chans. Snubbla inte på mållinjen och låt hundratals timmar av kreativt skapande förstöras av en för tunn bas, vass diskant eller en för hårt limiterad ’hemma-mastering’. Låt oss hjälpa dig få lyssnaren att fokusera på det viktigaste av allt: musiken.”

Cuttingroom har tekniken, kunskapen och känslan för att få din musik att låta så bra som möjligt i alla medier som t.ex Spotify, iTunes och radion.

Just nu får du som STIM-medlem 62 kr rabatt per låt om du bokar mastering på adressen cuttingroom.se/stim. Pris med rabatt 490 kr (612 kr inkl. moms)*.

Läs mer och boka på cuttingroom.se/stim

*Ordinarie pris 552 kr/låt exkl. moms. Erbjudandet gäller under hela 2015.

We love your music.

490:-(exkl. moms)

iD14 – HÖGKLASSIGT LJUD I KOMPAKT DESIGN

För mer information ring 08-566 16 400 eller skicka ett mail till mail@sennberg.sewww.sennberg.se

Nya ljudinterfacet iD14 från Audient ger dig lika bra ljudkvalitet som ett stort mixerbord men i en kompakt och elegant design.

Rekommenderat riktpris:2495 kr inkl. moms

10 JapaN

–det går lysande för många svenska låtskrivare i Japan. Bland annat eftersom de ses som ansvarsfulla och flexibla, säger Jesper Thors-son, vd på Export Music Sweden.

”J-Pop” är en term som brukar sammanfatta japansk musik med influenser från västvärlden. J-Poplåtarna är lite längre än västerländska hits – runt fyra och en halv minut, och de går ofta i dur.

– Uppdragsgivarna har ganska specifika idéer till låtskrivare och producenter när de beställer. Pojk-band och virtuos hårdrock är fortfarande stort.

Export Music Sweden driver ett projekt kallat Hokuo Night tillsammans med ett par av de andra exportkontoren i Norden. Hokuo, som betyder Norden på japanska, är en satsning för att lyfta fram nordisk musik på den japanska marknaden.

– Det är numera rätt omfattande med låtskrivar-läger, pop-showcase respektive metal-showcase där vi visar upp nordiska artister, branschmässa samt föredrag från japansk bransch. Projektet har tagits mycket väl emot och jag tror vi kan bygga vidare på detta med våra partners i Japan. I november är det dags igen. Alla låtskrivare som är intresserade kan kontakta oss.

Den svenska och japanska marknaden skiljer sig en hel del. Trots att Japan ligger i framkant på många områden har digitaliseringen ännu inte på-verkat skivförsäljningen lika drastiskt som i resten av världen. Den fysiska försäljningen står enligt

senaste siffrorna för 80 procent av marknaden.– Cd-singeln är fortfarande stor och att gå in på

Tower Records i Tokyo känns som gå in på Tower Records i London på 90-talet, ett sjuvåningars -tempel med plast, säger Jesper Thorsson.

– Japanerna lyssnar mycket på inhemsk musik och den trenden har, ur ett exportperspektiv, dess-värre hållit i sig ett tag. Men som världens andra största musikmarknad, och nummer ett fysiskt, är territoriet givetvis högintressant för till exempel svenska låtskrivare.

Jesper Thorsson tycker själv att det finns få plat-ser där man som västerlänning känner sig så långt borta hemifrån i som Japan.

– Men på ett alldeles underbart sätt! Samtidigt är det mycket i våra kulturer som matchar varandra – naturromantiken, årstiderna, det enkla och rena formspråket inom till exempel design, det folkloris-tiska arvet.

En av de svenska låtskrivare som lyckats i Japan är Maria Marcus, knuten till Scandinavian Songs. År 2013 var Maria Marcus inblandad i hiten Do The Catwalk för det sydkoreanska bandet Girls Genera-tion som slog stort i Japan.

– Huvudsaken för mig är att skapa bra musik som spelas in av artister som kan ge låten rättvisa. De senaste åren har ett antal låtar väckt intresse i Japan och Korea. Det har varit en intressant resa, men jag är fortfarande bara i startgroparna.

Maria Marcus berättar att de japanska skivbolagen

jpop”BIg In JApAn”

”Stor i Japan” var ursprungligen ett nedsättande uttryck för västerländska musiker som

misslyckats i USA och Europa, men nått framgång i Japan.

Det ansågs vara lätt för väster-ländska grupper att slå igenom

i Japan eftersom landet hade en outvecklad musikscen och en

annorlunda musiksmak. Alphavilles debutsingel Big in Japan från 1984 anspelar på

just denna betydelse.

”smAll In JApAn”

Frasen användes till en början för AC/DC på 80-talet och

beskriver musiker som är populära i övriga världen men

som trots återkommande besök och promotion är så gott som

okända i Japan. Samma uttryck används för japanska band som

slår utomlands med inte på hemmaplan, till exempel

Dir En Grey.

Japan är världens näst största musikmarknad och japanerna konsumerar fortfarande fysiska cd-skivor som vi i Sverige gjorde i början av 90-talet. Och många svenska låtskrivare gräver guld i Japan.Text: Sofia Hällsten Illustration: SaraMara/Söderberg Agentur

JapaN 11

12 JapaN

oftast har en väldigt klar bild av vad de är ute efter. – De kan vara mycket specifika med referens-

material att inspireras av. Sedan måste man alltid tänka på vissa detaljer som struktur, fler stavelser och rörligare melodier som passar deras språk. Hur stor skillnad det är mot västerländsk musik beror så klart mycket på vilka artistprojekt man skriver mot. I vissa fall är vi inte så långt ifrån varandra i tycke och smak. Öst har ofta referenser från USA vilket vi här i väst också har. Däremot kan slutresultatet, när deras vokaler är inspelade, kännas väldigt ”öst”, även om demon som gjordes på engelska skulle ha kunnat fungera även i USA.

– Som låtskrivare och producent vill man ju ”göra sin grej” och därför har jag fokuserat på de projekt som ligger så nära som möjligt det som är mitt och mina medarbetares sound.

Att svenska låtskrivare lyckas bra i Asien tror Maria Marcus till stor del beror på att vi under lång tid byggt upp bra relationer och visat att vi kan leverera bra låtar som passar den asiatiska marknaden.

– Japanerna uppskattar att vi tar ansvar. Att vi levererar bra material – i tid – och att vi är flexibla för deras önskemål.

Hon får medhåll av Jesper Thorsson.– Jag har fått höra av japanska bolag att man

uppskattar långvariga samarbeten. Man får snabbt dåligt rykte om man byter partner ofta.

Petter Berndalen, folkmusiker och låtskrivare, har också gott att säga om Japan:

– Japaner och svenskar har olika rutiner och sociala koder men mentaliteten och folksjälen känns som samma.

Petter Berndalen uppträdde i Japan för första gången för drygt tio år sedan med finlandssvenska bandet Gjallarhorn.

– Då träffade jag en man med stor kärlek till nordisk folkmusik – Kou Koiwa. Han har marknads-fört nordisk folkmusik och byggt upp en publik åt oss i Japan. Det blir bara större och större. Jag har

varit där 4–5 gånger och ska dit två gånger i år för turnéer.

Petter Berndalen berättar att det kommer betyd-ligt fler på spelningarna i Japan än vad det gör när han uppträder med sina band i hemlandet.

– Och efteråt står de i en lång kö och vill att vi ska signera skivor. Vi säljer otroligt mycket skivor efter konserterna.

Finns det då något särskilt recept för att bli ”Big in Japan”?

Petter Berndalen tror att folkmusiken som spelats i Sverige sedan 1600-talet finns inbyggd i oss svenskar och att japanerna också har en bit av samma kärna.

– Samtidigt som japanerna är väldigt återhåll-samma och artiga är de också väldigt ärliga i sina reaktioner. De visar verkligen när de tycker om nå-got. Det blir tydligt med musik, det kan bli otroligt känslosamt.

Maria Marcus nämner Fredrik Hult som en före-gångare. Fredrik Hult låg bakom Seishun Amigo, världens mest sålda singel år 2005. När singeln släpptes gick den rakt upp på den japanska hit-listans förstaplats. För Sydsvenskan förklarade han framgången med att ”japaner gillar att köpa fysiska saker” och tipsade andra låtskrivare om att ”J-pop ska vara catchy, glad och med en bra melodi, vara lite längre och gärna innehålla ett dansbreak där det kan vara ett dansparti i videon.”

– Han var en av de första att lyckas som låt-skrivare i Japan och givetvis inspirerar han nya yngre förmågor. Men jag tror att vi ska vara ödmjuka inför de framgångar svenska låtskrivare har haft. Det är nya tider där fler och fler skriver, japanska låtskrivare blir vassare och vassare. Världen är ett enda stort territorium där låtskrivare kan samarbeta över gränserna. Sverige är ett litet land med många duktiga låtskrivare, men talang finns överallt och i slutändan är det kvaliteten på materialet som räknas – oavsett var eller med vilka det skapas, säger Maria Marcus. n

stImFAktA mArIA mArcus

Antal verk hos Stim: 645

Första registrerade verk:Gloria

Mest spelade verk:Music Is

Aldrig aldrigWhy (You Confuse

My Mind)

stImFAktA pEttEr BErndAlEn

Antal verk hos Stim: 157

Första registrerade verk:Polska i maj

Mest spelade verk:Det gamla år fram-

gånget ärTräder ringar

Ivall

FO

TO: JO

nA

S O

HL

SS

On

, PE

TT

Er

CO

HE

n

Maria Marcus petter Berndalen

SLÄPP DIN MUSIK DIGITALT*

• BEHÅLL ALLA RÄTTIGHETER OCH ROYALTIES

• BLI UPPTÄCKT AV VÅRA TALANGSCOUTER

• EN UNIK CHANS ATT BLI SIGNAD AV UNIVERSAL MUSIC

REGISTRERA DIG IDAG PÅ SPINNUP.COM

*FRÅN ¤9.99 PER ÅR

spinnup_annons-svensk_2.indd 1 2015-05-05 11:56

Sedan 1989 har Bellman & Symfon hjälpt människor som utsätts för buller på arbetsplatsen att skydda hörseln. Kontakta oss för en kostnadsfri rådgivning eller besök vår webbplats för mer information.

Kundservice 031 748 37 50 bellman.com/skydd

Vi brinner för din hörsel

14 JapaN

Det är alltid kul när folk överraskas av att det inte alltid är en massa trummor i min musik. Ibland byter jag ut mina egna trummor mot en programmering om låten blir bättre av det.”

’’

JapaN 15

Morgan Ågren har hållit på med musik i hela sitt liv, medverkat på massor av plattor och släppt nio cd-skivor med Mats/Morgan Band. Han och pianisten Mats Öberg började spela

tillsammans redan före tonåren och blev kända för den stora allmänheten när de fick spela med Frank Zappa, både på scenen och i studion. Morgan startade också ett eget skivbolag 1996.

− Orsaken var helt enkelt att ingen ville ge ut vår musik. Om vi hade fått en deal med ett bolag hade jag nog inte startat eget, för det var ganska slitsamt. Allt var ju fysiskt på den tiden, så det var många säckar med skivor som jag fick bära till posten. Vi hann ge ut 15 olika titlar innan vi fick kontrakt med ett skivbolag efter en konsert i Paris.

Någon platta i eget namn har han dock fortfa-rande aldrig gett ut – förrän nu. Första soloplattan Batterie Deluxe, inspelad i Morgans egen studio hemma på Värmdö, kom ut vid årsskiftet.

− Vissa som lyssnat på plattan blir förvånade över att trummorna inte tar så stor plats. Det finns såklart en del trumpassager som märks, men det viktiga för låten är det som man mejslar fram i musiken, vilket inte nödvändigtvis är instrumente-ringen. När jag började spela lyssnade jag mycket på trummorna, men så här 40 år senare har jag fått lite andra värderingar. Det jobbigaste som finns är dålig musik där alla spelar i munnen på varandra – hellre en dålig radiolåt där instrumenten håller sig på plats.

Det kanske viktigaste instrumentet på plattan är samplingarna, säger Morgan:

− Jag programmerar mycket, spelar in grejer på gitarr och bas och hackar upp det i datorn. Jag har skrivit allt själv utom ett spår, där Devin Townsend

och Fredrik Thorendal har bidragit. Sedan har jag fått fantastiska pålägg av bland annat den indiska violinisten Neyveli Radhakrishna, och så Mats Öberg förstås.

Skivan ges ut på ett japanskt skivbolag, som nöjde sig med de fysiska rättigheterna.

− Det var lite ovanligt. Men folk köper fortfa-rande skivor i Japan. Och de är världsbäst på att paketera plattorna, japanska utgåvor har alltid det där lilla extra.

Morgan fick alltså själv sköta den digitala distri-butionen av plattan. Och valde till en början att inte streama musiken.

− Däremot säljer jag plattan digitalt, bland annat via min egen webbplats, för nio dollar ”eller mer”. Och vissa betalar faktiskt lite mer. En kille betalade hela 100 dollar för plattan, så jag mejlade för att kolla att det inte blivit en nolla för mycket.

Men så var det inte. Den amerikanske köparen ville stötta Morgans musik.

– Jag blev rörd, det var en gest som betydde mer än pengarna. Så jag skickade honom en fil med lite outgiven musik som ett tack.

När den fysiska och digitala skivförsäljningen börjar avta är det möjligt att Morgan lägger ut skivan även för streaming.

– Jag försöker sätta mig in i hur det fungerar – det finns ju ett stort utbud av aggregatorer och kanaler för att distribuera musik. Och alla har sina för- och nackdelar. I slutänden handlar det trots allt om att få betalt för sitt skapande. Häromdagen frågade min bank hur jag tjänar mina pengar. ”Vi jobbar mot penningtvätt och terrorism” skriver de i ett brev till sina kunder. Och som låtskrivare och frilansmusiker har jag ju ingen fast månadslön att visa upp. Så de tyckte nog att jag var lite suspekt. n

Morgan Ågren är trummisen som har spelat med alla de stora. Men när han spelar in på egen hand tillbringar han lika mycket tid framför datorn. Text: Krister Insulander Foto: Viktor Gårdsäter

morgAn ÅgrEn

Ålder: 47 Bor: Värmdö Yrke: Låtskrivare och musiker

morgAns trE FAvorIttrummIsAr

Tony WilliamsChristian VanderMin egen trummande robot(Morgans favoritinstrument är en trummande robot, som han har köpt från en instrument-byggare i Australien. ”Den fun -gerar som en akustisk midi-robot, som spelar maskinella rytmer på akustiska objekt. Jag programmerar musik, som roboten spelar upp genom att spela på till exempel en kaffe-kopp eller en ölburk. På så vis blir det en form av maskinell technomusik med analoga ljud.”)

FEm lÅtAr I morgAns smArtphonE

Nate Wood – Another TimeMeshuggah – KolossL. Shankar – Pancha Nadai PallaviNik Bärtsch – StoaJaga Jazzist – One-Armed Bandit

morgAns spElkompIsAr

Morgan Ågren har spelat trummor med många världs-artister under åren, bland annat Frank Zappa, Steve Vai, King Crimson, Devin Townsend, Glenn Hughes, Squarepusher, Bill Laswell och Terry Bozzio.

stImFAktA morgAn

Antal verk hos Stim: 194

Första registrerade verk:Hey Bombay

Mest spelade verk:HollmervalsenEn schizofrens dagbokHey Bombay

batterista Batterie Deluxe 2015

16 StIMhUSet

de tretton våningarna inrymmer ett stort antal upphovsrättsorganisationer, som tillsammans gör Stimhuset till ett av Sveriges viktigaste musikaliska och kulturella centrum.

Upphovsrättens hus För ett par år sedan flyttade Stim in i sitt nya hus på Hornsgatan

103 i Stockholm. Men Stim är inte ensamma. Här finns många hyresgäster som har en viktig sak gemensam: de värnar för kreatörernas rättigheter. Fotografer, konstnärer, tecknare och olika musikorganisationer – alla möts de i Stimhuset.Foto: Fredrik Hjerling

StIMhUSet 17

Upphovsrättens hus

Stims vd karsten dyhrberg Nielsen (längst upp) samlar några av vännerna på horns­gatan utanför upphovsrättens eget hus. Från vänster: Ingrid aareskjold, Sveriges barn­ och ungdomskörer, Johan hammabäck, Skap, Johan Malmberg, Musikförläggarna, Marie Berkesten, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, anki almqvist, Svenska Fotografers Förbund, thomas herrström, Sveriges designer, linda portnoff, Musiksverige, Catherine Jarl, Svenska tecknare, Gustaf Bergel, Svensk Musik, dror Feiler, Svensk Musik och Föreningen Svenska tonsättare, Jesper thorsson, export Music Sweden, och lena Gustafsson, teatercentrum.

FYrA TipS TiLL KreATörer SoM ViLL VärNA oM SiN upphoVSräTT

”Formulera alltid tydliga överenskommel-ser, även för kollektiva skaparprocesser.”Lena Gustafsson, Teatercentrum

”Anlita ett kompetent musikförlag! De hjälper dig att skydda dina rättigheter, öka dina intäkter och är ett stöd i din kreativa process.”Johan Malmberg, Musikförläggarna

”Steg ett är att ta reda på vad man fak-tiskt har för rättigheter, då är man mindre lätt att dribbla bort i en förhandling. Man ska veta sitt värde och sin förhandlings-position.”Catherine Jarl, Svenska Tecknare

”Se till att hålla ordning på all viktig infor-mation från skapandeprocessen och att dina verk används på rätt sätt!”Niclas Molinder, Auddly

18 StIM aroUNd the world

kanata vill stanna i Sverige för att fortsätta utveckla kombinationen av svensk och japansk pop.

När Kanata Okajima var liten ville hon antingen bli en framstående gymnast eller diplomat. Musiken fanns över huvud taget inte på dagordningen. Först vid 12

års ålder började hon för första gången lyssna på musik. Och hon blev helt uppslukad.

– Det var som om en ny värld öppnade sig. Hon började skriva poesi som hon senare satte

toner till. Tursamt nog visade det sig också att hon kunde sjunga.

– Jag blev väldigt förvånad när människor sa till mig att jag sjöng bra. Det gav mig självförtroende att sjunga inför andra och snart märkte jag också att jag kunde beröra med min sång. Det var häftigt.

Sakta men säkert började Kanata Okajima att nära egna musikdrömmar. I stället för att gå gymnasiet, som de allra flesta andra japanska ung-domar, tog hon ett djärvt hopp in i musikindustrin. Lärde sig att spela piano från en lärobok och tog sång lektioner.

– Jag fick kämpa hårt, men jag gav aldrig upp min dröm.

Det hårda arbetet gav resultat. I dag är Kanata Okajima känd som en av Asiens mest framgångs-rika låtskrivare och har skrivit låtar till en lång rad artister. Bland andra den japanska pop- och R&B-sångerskan Namie Amuro, den koreanska tjejgruppen Girls Generation och det japanska pojkbandet Exile. För att bara nämna några.

Framgångarna har också fört henne utanför Japans gränser. 2014 flyttade Kanata till Sverige och blev den första japanska låtskrivaren genom tiderna att skriva ett avtal exklusivt med ett förlag utanför Japan, RoastingHouse Music.

– Det började egentligen med att jag blev inbju-den till världens främsta j-pop/k-pop låtskrivar-camp ”J-Pop Master Camp”, som hålls årligen av Svenska RoastingHouse och Japanska Sound-graphics i Malmö. Jag blev helt tagen. Alla var så begåvade och hade så många coola idéer. Det fanns

en fantastisk energi som jag inte upplevt tidigare. – Vi har visserligen låtskrivarläger också i Japan,

men det är mycket mer uppdelat när man skriver låtar tillsammans med andra. Inte alls samma kreativa process som här i Sverige.

På kort tid har Kanata Okajima lyckats göra avtryck genom att skriva den ena efter den andra framgångsrika poplåten tillsammans med svenska låtskrivare. Främst till asiatiska artister, men också till europeiska.

– Det finns så många fantastiska låtskrivare här i Sverige och jag jobbar tillsammans med minst ett tjugotal. Alla begåvade på olika sätt. Därför vill jag inte heller begränsa mig till att jobba med bara en eller ett fåtal.

Den svensk-japanska kombinationen är dessutom ovanligt lyckad och håller på att växa sig stark i Asien, menar hon.

– Kollar du på den japanska hitlistan så finns alltid minst en svensk upphovsperson med bland låtskrivarna.

Planen och drömmen är att stanna i Sverige och fortsätta att utveckla kombinationen av svensk- japansk pop. Samtidigt vill hon utmana den euro-peiska marknaden och så småningom även vinna Grammys, Melodifestivalen och Eurovision.

– Jag jobbar också som top-liner, det vill säga skriver melodi och texter till dansmusik. Det vill jag fortsätta med. Dansmusik är ännu ganska litet i Japan så det finns alla möjligheter att växa på den marknaden.

I dag är Kanata Okajima också Stimansluten. – Det känns självklart nu när jag jobbar i Sverige.

När jag flyttade hit hörde jag att Stim var en av världens bästa upphovsrättsorganisationer.

– Dessutom är det häftigt att lära känna ett nytt land. Det är så mycket som är annorlunda här mot i Japan – kulturen, sättet att jobba, nattlivet… ja allt. Till och med att gå in i en mataffär är ett äventyr för mig. n

StIM aroUNd the world: kaNata okaJIMa 19

utmanaren

För tre år sedan deltog Kanata Okajima för första gången i ett svenskt sångskrivarläger. Det öppnade dörren till något nytt – att gifta samman europeisk och asiatisk pop under samma tak. I dag bor hon i Malmö, har sin egen studio i studiokomplexet RoastingHouse och skriver framgångsrikt låtar tillsammans med ett tjugotal svenska låtskrivare. Text: Pia Runfors Foto: Roger Jensen

kAnAtA okAJImA

Ålder: 30 åruppvuxen: Tokyo Bor: Malmö Karriär: började som sång-textförfattare i Japan och har i dag skrivit texter till över 200 låtar. Har bland annat skrivit för namie Amuro, EXILE, Girls Generation, E-Girls, SMAP, Hey! Say! och BoA. Skivbolag: roastingHouse Music. Svenska förebilder: Många! Så många att det är svårt att nämna någon enskild.

stImFAktA

Antal verk hos Stim:131

Första registrerade verk:Iinjanai

20 porträtt: aSh

ash pournouri har 16 anställda på sitt managementförlag at Night.

bakom avicii

Ash Pournouri är kanske mest känd som manager åt Avicii. Efter att ha förändrat livet för en ung dj från Stockholmär han nu redo att förändra hela musikbranschen.Text: Anders Löf Foto: Alex Wessely

porträtt 21

Strandvägen 1. Det finns många sätt att mäta framgång. Ett kontor på en adress direkt hämtad från sällskaps-spelet Monopol är ett av dem. Här har Ash Pournouri etablerat basen för sitt

managementföretag At Night.− Vi har alltid haft höga ambitioner. Det krävs

övertygelse för att lyckas och min övertygelse har alltid varit att Avicii som varumärke och artist skulle bli störst i världen. Det låter sjukt när jag säger det nu, men det är samma story jag sagt sedan dag ett, säger Ash.

Innan vi sätter oss ner för att göra intervjun får jag en rundtur på kontoret. I mitten av våningen finns ett kontorslandskap. Utspridda runt det ligger fyra topputrustade musikstudior, ett lyxigt inrett mysrum (som ingen hinner använda), Ash privata kontor och – som kronan på verket − en egen biosalong.

At Night har 16 personer anställda i Stockholm, som jobbar med allt från musiken till design och marknadsföring. Målet är att göra så mycket som möjligt inhouse.

− Det har varit ett högt tempo 2014, på många sätt var det både vårt bästa och värsta år hittills. Nu koncentrerar vi oss på vår interna organisation och bäddar för att växa mer och undvika potentiella fallgropar, säger Ash.

Det var sju år sedan Ash tog den unge Tim Bergling, mer känd som Avicii, under sina vingar. Sedan dess har deras gemensamma dröm om att göra ett internationellt avtryck slagit in och Ash har gått från att forma karriären för en enskild artist till att försöka forma hela musikbranschen.

− Jag är värdedriven i mina organisationer. En hel del av det innebär att bidra till välgörande ändamål och andra samhällsinitiativ, men också att förändra musikbranschen till något mer rättvist och modernt.

Ett av de största problemen med branschen är att standarden fortfarande till stora delar är byggd runt fysisk distribution, menar Ash.

− Det är inte logiskt längre, det är en helt annan värld. Vi har drivit agendan sedan dag ett för att göra saker på artisternas villkor. Det har egentligen inte med pengar att göra, det handlar om min egen drivkraft och mina värderingar.

− En sak som jag gjorde väldigt tidigt med Tim var att jag vägrade signa bort våra mastrar. Vi insåg snabbt att det inte var några problem. Efterfrågan var så stor att folk ändå vill ha låtarna. Nu märker vi extrema fördelar med det, vi sitter på all kontroll och ingen kan göra något med materialet utan att vi säger okej.

Ur ett globalt perspektiv är musikbranschen förlegad, menar Ash.

− När man jobbar med de gamla strukturerna märker man att det inte är modernt och inte så rättvist som det borde vara i dag.

Det var som en direkt reaktion på det som Ash startade internetskivbolaget PRMD.

−PRMD föddes när vi skulle lansera Cazzette (En elektroduo som Ash är manager åt, red.anm.) Vi ville göra det helt utan skivbolag så vi gjorde en exklusiv deal med Spotify i tre månader. Därför skapade vi ett bolag som kunde ha hand om rättig-heterna. Det var egentligen aldrig menat som ett skivbolag men när lanseringen blev en succé tänkte vi att vi lika gärna kunde fortsätta. Nu är vi det fjärde största skivbolaget i Sverige.

Trots att Ash har gett sig in i skivbolagsbranschen är kärnan i verksamheten fortfarande management.

− Det är kul att jobba med management och att man kan hjälpa artister att komma ut i världen på kort tid. Men jag brinner för många saker och har många värderingar jag vill driva. PRMD är ett sådant bolag i uttryck, ett modernt mer rättvist skivbolagsupplägg. n

ArAsh ”Ash” pournourI

Ålder: 33 Bor: Stockholm Yrke: Manager, skivbolagschef, musikentreprenör

Ash om:

Det tidiga samarbetet i studion med Tim…Vi hade extremt mycket utbyte i början, jag satt och predikade om min erfarenhet av att boka akter och dj:a när vi satt i studion tillsammans. Jag har publiceringsrätt på många av låtarna från den perioden.

Samspelet mellan artisteri och varumärke...Det går inte att skilja åt. Bob Dylans sätt att vara är också ett varumärke. Det spelar ingen roll vad man gör bara man är konsekvent. Det är det som är hemligheten.

Var pengarna kommer ifrån…Det är en kombination av reklam, spelningar på Spotify, livegig, verkligen allt. Avicii skulle kunna lansera möbler, det går att tjäna pengar på allt om du är en bra affärsman. Vi tar våra pengar och satsar dem tillbaka i varumärket för att kunna växa.

Vad som är drivkraften…Det handlar absolut inte om pengar, men om att använda pengar för att göra saker bättre och mer rättvist för både artister och konsumenter. Pengar har aldrig varit den drivande faktorn.

om han kan göra vem som helst till stjärna…Det måste finnas en äkta ta-lang, annars är jag inte intresse-rad. Men jag skulle säga ja, det går att skapa en stjärna, men jag skulle inte vilja göra det.

Sina planer för 2015…Skivbolaget kommer att ha ett bra år, vi har många bra släpp. Vi ska starta ett kontor i Shanghai och jobba tajtare med filmindustrin som är ett av mina intressen.

Jag vill förändra musikbranschen till något mer rättvist och modernt.”’’

22 prodUktIoNSMUSIk

henrik wikström har skrivit över 30 bidrag till Melodi­festivalen. Men störst spridning har hans produktionsmusik fått, utan att någon känner till vem som är upphovsperson.

Byråerna tyckte det var enklare att använda produktionsmusik. Så jag bestämde mig för att testa.”

’’

prodUktIoNSMUSIk 23

henrik Wikström är Stimansluten låtskrivare och producent, utbildad på musikhögskolan i Piteå. Han har skrivit över trettio bidrag till Melodi-festivalen, tv-signaturer och mycket

annat. Inklusive musik till reklamfilmer.− I slutet av nittiotalet specialskrev jag en del

musik för reklambyråer och produktionsbolag. Men några av dem ville hellre använda sig av produk-tionsmusik – det var enklare och billigare. Så jag bestämde mig för att testa.

Henrik fick kontakt med ett litet förlag, Match, som i dag är en del av Universal Publishing Production Music.

– Jag fick mina första beställningar från dem. Och det var ungefär samtidigt som jag höll på att etablera mig som låtskrivare. Så jag har hela tiden haft de båda födkrokarna parallellt.

Förlaget fixade allt det praktiska – registrering, verkanmälan till Stim etcetera – medan Henrik kunde koncentrera sig på att komponera.

– Till skillnad från när jag får ett beställnings-uppdrag så har jag ingen specifik film att sätta mu-sik till. Så jag får föreställa mig typen av produktion och stämningsläge, och sedan skapa något som fungerar så bra som möjligt. Och det är befriande kul.

Såpass kul att han i dag nästan aldrig gör några beställningsjobb.

– Här får jag utlopp för hela registret. Jag är klassiskt skolad och nu får jag till exempel utrymme att göra olika orkestrala arrangemang, inom alla genrer.

Som kompositör av produktionsmusik ansva-rar man även för inspelningen – Henrik levererar färdiga filer digitalt till uppdragsgivaren.

– Det mesta spelar jag själv in på klaviatur och med samplers. Men om det finns en ordentlig budget kan jag ta in både levande musiker och sångare.

En av myterna om produktionsmusik är att den är instrumental. Men det stämmer inte alltid.

– På många av mina ljudfiler finns det ett sångspår. Det är dock inte alltid sången hörs när musiken väl används. Man levererar oftast två eller tre huvudmixar – med sång eller instrumentalt – så att kunden själv kan välja vad hon eller han vill använda. Numera levererar jag dessutom mixen uppdelad i så kallade stems, det vill säga tio olika ljudspår så att ljudläggarna själva kan forma mixen som de vill ha den.

Så går det att försörja sig på att komponera produktionsmusik?

– Det tar några år och kräver rätt stora volymer. Men det ger en jämnare och tryggare intäkt än övriga branschen, där det har blivit svårare att försörja sig som låtskrivare.

Konkurrensen har dock hårdnat inom produk-tionsmusiken, och flera nya förlag pressar priserna.

– Därför har Stim en oerhört viktig funktion i att kunna förhandla fram bra avtal. När ersättningarna upfront och för licensiering sjunker blir Stimpeng-arna ännu viktigare. Därför skulle jag aldrig sälja min musik till något av de företag som vill köpa loss rättigheterna – då skulle jag bli tvungen att jobba dygnet runt för att överleva. n

hEnrIk WIkström

Ålder: 52Bor: Stockholm. Uppvuxen i Skellefteå.utbildning: Musikhögskolan i Piteå.Yrke: Låtskrivare inom pop, rock, schlager, dansband och produktionsmusik. Har tidigare jobbat som pianolärare.

här hörs hEnrIk

Fem filmer där Henriks musik används:

n reklamfilm för Samsung Galaxy, låten Beautiful Day.

n Trailer för tv-programmen X Factor och American Idol, låten Relentless.

n Signatur till tv-programmet Kändishoppet, låten p – har använts i tv-produktioner över hela världen.

n Filmen Taken 2, låten Handyman.

n reklamfilm för renault, filmmusiken.

hEnrIks FAvorItEr

Tre exempel – alla med sång – där produktionsmusiken har använts på ett smart sätt enligt Henrik.

Relentless. Där gifte sig musiken väldigt bra med reklamen, som var en ”bumper” för X-factor. Många hörde av sig till Universal och frågade efter artisten.

Too Taboo är ett stycke som den norska sångerskan Maria Haukaas Storeng sjöng in. Den har använts i många reklam-filmer och skapat reaktioner på nätet.

Santa’s Coming Tonight användes i en reklamkampanj för det kanadensiska flyg-bolaget WestJet och har över 40 miljoner träffar på Youtube.

stImFAktA hEnrIk WIkström

Antal verk hos Stim:858 (totalt, inkluderat olika versioner av låtar)

Första registrerade verk:Besinning

Mest spelade verk:Hope and GloryMin kärlekBrother Oh Brother

handyman

Cara Mia. Min kärlek. Evighet. Det är bara några av de kända låtar som Henrik Wikström varit delaktig i. Ändå har han skrivit så mycket annan musik – musik som så många fler har hört, men där vi aldrig får veta vem som är upphovsperson.

– Jag har komponerat produktionsmusik i snart tjugo år. Det ger bra intäkter och är dessutom väldigt kul, säger han.Text: Krister Insulander Foto: Viktor Gårdsäter

24 prodUktIoNSMUSIk

produktionsmusik, katalogmusik eller ”library music” – musik som är skriven och inspelad för teve och andra bild-medier – kallas för lite olika saker. Och genren har funnits i över hundra år.

− Det finns många myter om hur produktions-musiken uppstod. Det påstås till exempel att en stumfilmspianist i förra seklets början fick tio dollar av biografägaren för att spela in sin musik på en stenkaka och på så vis gjorde sig själv överflödig. Men i stället fick han royalties när musiken spela-des, säger Patrick Appelgren.

– Sedan dess har marknaden vuxit, inte minst när teven gjorde sitt intåg i hemmen, och i dag är ut budet gigantiskt. På tv och audiovisuella medier räknar man med att upp emot 80 procent av all musik är produktionsmusik – inte bara i Sverige utan även i övriga Europa och USA.

Patrick Appelgren betonar flera gånger den höga kvaliteten på dagens produktionsmusik och inte minst den svenska.

– Den mesta produktionen sker i England, Tyskland, Frankrike och USA. Men även i Sverige produceras det mycket. Våra svenska upphovs-

personer har gott renommé i utlandet och använd-ningen av deras musik ökar.

Väldigt många stora filmkompositörer skriver produktionsmusik, till exempel Enrico Morricone, Hans Zimmer och Michael Nyman. Men även många unga, mindre etablerade kompositörer.

– Visst kan man droppa en massa namn. Men det är inte det vi konkurrerar med – det är kvaliteten på själva musiken, som användarna kan ladda ner direkt från förlagens webbplatser. Som köpare eller användare registrerar man sig och får då tillgång till all produktionsmusik. Vi direktlicensierar musiken, så den är clearad för omedelbar använd-ning, säger Patrick Appelgren, som även är general manager för Universal Publishing Production Music med en repertoar på över en halv miljon verk.

Så finns det några restriktioner för i vilka sam-manhang musiken kan användas?

– Vi har ju lagar och förordningar att förhålla oss till, och låtskrivarens ideella rätt innebär att mu-siken inte får användas i något sammanhang som kan kränka upphovspersonen. Men hela modellen för produktionsmusik går ut på att musiken är clearad att användas överallt.

dEttA är produktIonsmusIk

n Musik som är skapad som bakgrundsmusik för audio- och

audiovisuella produktioner: film, teve, reklam, radioreklam,

webb, spel etc.n Släpps inte som singlar till

konsumenten, utan samlas i särskilda musikarkiv där

produktionsbolaget kan hämta hem musiken.

n Musik där rättigheterna till text, musik och inspelningen är samlade hos förlaget eller kom-

positören (om musiken inte är förlagd). Den som vill använda

musiken kan med andra ord ladda hem musiken och betala

för den utan krångel.n Musik skriven exklusivt för en särskild produktion, till exempel

en Hollywoodfilm, kategoriseras däremot som ”beställnings-

musik”, inte som produktions-musik. Den sistnämnda är

tillgänglig för alla producenter, produktionsbolag och spel-

utvecklare att använda.

i bak­grunden Alla lyssnar på den. Men nästan ingen pratar om den. Och om någon gör det är det ofta lite nedlåtande. Få genrer är så missförstådda som produk-tionsmusiken.

– Jag kan fortfarande höra folk använda ord som ”muzak”, ”trudelutter” och ”hissmusik”. Och inget kan vara mer felaktigt, säger Patrick Appelgren, ordförande i Musikförläggarnas produktionsmusikgrupp.Text: Krister Insulander

prodUktIoNSMUSIk 25

Produktionsmusiken är inte heller gjord för att säljas till konsument – även om det händer ibland.

– Ibland har ett musikstycke eller en låt blivit så populär att vi agerat skivbolag och gett ut den kom-mersiellt på de populäraste digitala plattformarna. Men det är inte vår kärnverksamhet. Produktions-musiken är gjord för produktionsbolag och medier, inte för konsumenterna.

Förutsättningarna för att skapa och distribuera produktionsmusik har förstås påverkats av den snabba tekniska utvecklingen. Och här har förlagen ofta varit drivande:

– Vi var först med att sluta producera skivor och blev redan tidigt ett slags ”Spotify för medierna”. Sedan i början av år 2000 har våra kunder nästan uteslutande använt sig av de digitala verktygen i stället för skivor, säger Patrick Appelgren.

På senare år har produktionsmusikförlagen utsatts för konkurrens av företag som köper loss produktionsmusiken från upphovspersonen för en engångssumma.

– Royaltyfri musik har funnits i många år och kommer nog alltid att finnas kvar. En kompositör som säljer sin musik till något av de här företagen får betalt vid leverans men mister både den meka-niska ersättningen och utförandeersättningen – alltså Stimpengarna – som genereras så fort verket används, inte bara i Sverige utan i hela världen. Om man däremot skriver för något av produktions-musikförlagen behåller man sina musikrättigheter och får samtidigt betalt för leveransen.

Så varför väljer kompositörerna att sälja sin musik royaltyfritt i stället för att vända sig till något av produktionsmusikförlagen?

– Jag tror att det till viss del beror på okunskap – många unga kompositörer vet inte vart de ska vända sig om de vill skriva produktionsmusik.

Dessutom har de här företagen varit duktiga på att marknadsföra sig, exempelvis på musikskolor och i medier, säger Patrick Appelgren.

Själv slåss han stenhårt för den kollektiva modellen. Och han är säker på att den kommer att överleva.

– Som kompositör kan du nå ut till alla länder via olika kanaler, och du får betalt varje gång din musik används. Och som köpare har du tillgång till ett jätteutbud av kvalitetsmusik.

Mimmi Bashiri, Extreme Music:”Vi och kompositörerna är beroende av varandra”– När vi startade vår verksamhet 1997 var inte all produktionsmusik så välproducerad. Men i dag för-väntar sig kunderna högkvalitativ musik, de skulle inte acceptera något annat, säger Mimmi Bashiri på produktionsmusikförlaget Extreme Music med 50 anställda i Stockholm, London, Berlin, Sydney, New York och Los Angeles.

I förlagets utbud finns musik av kompositörer som Sir George Martin och Snoop Dogg, men också av unga och mindre etablerade kompositörer. Och en del musik har fått ett så stort genomslag att de har gett ut den mot konsument, till exempel låten Heart of Courage, skriven av Thomas Bergersen och Nick Phoenix, som var officiellt tema för EM i fotboll.

Mimmi Bashiri tror att gränserna mellan förlag som ger ut produktionsmusik och ”vanliga” skiv-bolag kommer att suddas ut i framtiden. Och hon tror stenhårt på den kollektiva förvaltningen:

– Vissa tror att kompositörer inte får någon ersättning när de upplåter sin musik till ett produk-

gE ut produktIons-musIk – sÅ gör du

n Enklast och snabbast kan vara att vända sig direkt till något av de förlag som jobbar med produktionsmusik. De fixar rättigheterna och hjälper dig att hitta produktioner där din musik passar.n Om du som Stimansluten upphovsperson själv vill ge ut produktionsmusik finns inget hinder annat än den stentuffa konkurrensen.n Du anmäler då din produk-tionsmusik till Stims verkregis-ter på Mina sidor, precis som vanligt och markerar verket ”LIB” under ”intended use”. Se www.stim.se/sv/musik-skapare/produktionsmusik.n Till kompositör av produk-tionsmusik som ges ut via ett förlag kan ersättningar betalas vid följande tillfällen: 1. gage för att du komponerar, 2. inspelningsersättning (benämns även ”synk-betal-ning” eller ”mek-betalning”) varje gång ett produktionsbolag använder din musik, 3. Stimpengar vid radio- och tv-sändningar etc.Läs mer på www.musik-forlaggarna.se/upphovsratt/produktionsmusik

Mimmi Bashiripatrick appelgren Cilla Skarin pernilla Österberg

FO

TO:

BJö

rn

MA

TT

ISS

On

, P

AT

rIK

HIn

rIC

HS

26 prodUktIoNSMUSIk

tionsmusikförlag. Men det stämmer inte. För varje verk skriver vi ett avtal där kompositören får ett produktionsarvode och sedan behåller rätten till sin musik.

Detta till skillnad från royaltyfri musik, där upp-hovspersonen avtalar bort sina möjligheter att få ytterligare ersättning för sitt verk.

– För oss är det viktigt att skydda upphovsrätten och våra kompositörer. Utan dem blir det ju ingen musik. Vi är beroende av varandra och jag känner att vi har en skyldighet att bevara det ekosystemet. Jag förstår inte vitsen med att ta ifrån kompo-sitörerna deras rättigheter – musiken har ju ett bestående värde.

Cilla Skarin, EMI Production Music:”Efterfrågan på välproducerad produktionsmusik kommer att öka”EMI Production Music är ett av världens äldsta förlag, och är en del av Sony/ATV Music Publishing med en repertoar av produktionsmusik på närmare 200 000 verk inom de flesta genrer.

– Vår musik har använts i otaliga signaturer, trailers och tv-program, både lokalt och globalt. Game of Thrones, Pirates of the Caribbean, Mad Men, Idol och Gladiatorerna är bara några exempel, säger Cilla Skarin, manager för EMI Production Music i Sverige.

Tack vare licensieringsmodellen och den digitala tekniken är produktionsmusiken oerhört enkel att använda för köparna, menar hon:

– De kan kostnadsfritt testa vår musik i sina produktioner och betalar endast för det som faktiskt används. I ett steg kan kunden lösa både master- och synkroniseringsrättigheterna för hela världen, i alla medier.

Cilla Skarin tror att efterfrågan på produktions-musik kommer att öka ytterligare, i takt med att det kommer fler distributionskanaler och det blir fler små användare som behöver omedelbar tillgång till välproducerad musik.

– De här förändringarna sätter ekonomisk press på de traditionella användarna av produktions-musik, och just nu ser vi hur flera köpare börjar prioritera lågt pris framför kvalitet. Men om några

år har marknaden förhoppningsvis stabiliserats med vettiga prismodeller, där musikens kvalitet är avgörande.

– Stims roll och den kollektiva förvaltningen är extremt viktig för upphovsrätten och för att upphovspersoner ska få ersättning varje gång deras musik framförs offentligt, precis som för all annan upphovsrättsskyddad musik.

Pernilla Österberg, Aux Publishing:”Svensk produktionsmusik har ett gott rykte”2008 grundade Patrik Hinrichs och Pernilla Österberg AUX Publishing AB – ett independent-bolag inom produktionsmusik. I dag har de över 155 000 verk i sin repertoar. 2010 startade de även AMG Scandinavia – ett originalförlag inom produk-tionsmusik som enbart jobbar med skandinaviska upphovspersoner.

– Vi representeras av flera subförlag över hela världen. Våra skandinaviska upphovspersoner har ett väldigt gott renommé utomlands, säger Pernilla Österberg.

Deras musik hörs i både dokumentärer, trailers, tv-serier och reklamfilmer. Däribland SOS barn-byars största virala succé, filmen Would you give your jacket to Johannes med över 18 miljoner visningar. Musiken är komponerad av Pernilla Österberg.

Fördelen med produktionsmusik är att den är tillgänglig för alla typer av produktioner utan att man behöver förhandla om rättigheterna. Patrik Hinrichs berättar att AUX Publishing och original-förlaget AMG Scandinavia inte släpper musiken till produktioner som kan innehålla sexistiska, för-nedrande eller kränkande inslag.

– Det innefattar givetvis även extrema politiska åsikter. Detta har dock inte inträffat ännu.

Patrik och Pernilla tror att det i framtiden blir allt viktigare att hitta affärsmodeller för produktions-musiken som gynnar både upphovspersonerna, förlagen och köparna. Och här har Stim en viktig roll.

– Stim ska främja enkelhet, smidighet och en rättvis fördelning av intäkter till de upphovs-personer som vill leva på produktionsmusiken. n

trE mytEr om produktIonsmusIk

Den är alltid instrumental. Fel. I dag förekommer det

ofta sång.

Du får inga Stimpengar när musiken spelas.

Fel. Undantaget är om du själv har valt att gå ur Stim och i

stället säljer din musik för ett engångsbelopp till något av

de företag som tillämpar den affärsmodellen.

Det är misslyckade kompositörer som tvingas

försörja sig på att skriva produktionsmusik.

Fel. Många av världens främsta kompositörer har produktions-

musik som ett av sina arbetsfält.

dE störstA produktIons-

musIkFörlAgEn

De här fem musikförslagen jobbar huvudsakligen med

produktionsmusik:AuX publishing

eMi production Musicextreme Music

universal publishing production MusicWarner/Chappell production Music

musIkFörläggArnAs produktIons-

musIkgrupp

n Intresseförening för förläggare av produktionsmusik.n Bildades i slutet av åttiotalet.

n Ordförande är Patrick Appelgren, general manager

på Universal Publishing Production Music.

n Forum för marknads-föring och samarbete.

n Värnar om upphovs-rätten för kompositörer av

produktionsmusik.

Det är viktigt att skydda upphovsrätten. Musiken har ju ett bestående värde.”’’

FrIStad 27

Ramy Essam och Khaled Harara är båda musikskapare som blivit förföljda och hotade på grund av politiska budskap i sin musik. I dag har de fått fristad i Sverige och kan på så vis fortsätta att driva demokratiska frågor i sina hemländer. Men fler behöver hjälp och just nu pågår ett arbete för att skapa fler fristäder, bland annat i Stockholm.Text: Pia Runfors

det finns i dag musiker, författare och konstnärer över hela världen som utsätts för censur och blir förföljda och fängslade för att de uttrycker sig fritt. Sedan början av 1990-talet har

därför enskilda städer runt om i Europa beslutat att ge en fristad till personer som lever under hot i sina hemländer.

För närvarande pågår en rörelse i Norden för att bredda fristäderna till att omfatta även andra konstnärliga yrkesgrupper som musikskapare, bildkonstnärer och filmare som också har drabbats av censur och förtryck.

I Sverige finns ett femtontal fristäder som skyd-dar förföljda författare och journalister. Malmö är dock den enda staden i landet som också skyddar musiker. Men på flera håll i landet pågår ett arbete för att bredda fristadsprogrammen till att omfatta även förföljda musiker och sångtextförfattare.

– Det finns många musikskapare i icke-demo-kratiska länder som går i täten för det demokra-tiska arbetet genom att de vågar hävda sin rätt att uttrycka sig fritt. Men de är också utsatta och det är viktigt att vi kliver fram och hjälper till, säger Alfons Karabuda, ordförande för SKAP, musikskaparnas intresseförening.

SKAP är en av Stims huvudmän och drivande i frågan om fristäder för musikskapare. Enga-gemanget startade med SKAPs initiativ till ett gemensamt upprop med Kulturrådet och Freemuse i samband med SKAPs musik- och yttrandefrihets-konferens Right! Freedom of Music & Speech 2011.

– Fristaden gör det möjligt för musikskaparna att fortsätta att skriva och sprida sin musik och sina texter i stället för att sitta i fängelse. Vi gör det helt enkelt möjligt för dem att driva demokratiarbetet vidare – både i sina hemländer och här i Sverige. Deras närvaro hjälper också oss att diskutera och identifiera våra egna problem kring yttrandefrihet,

som till exempel självcensur på grund av marknads-förhållanden, politik eller religion.

SKAP är en av flera organisationer som arbetar för att skapa fler svenska fristäder för förföljda konstnä-rer. I täten går Statens kulturråd, som har i uppdrag att verka för fler fristäder i Sverige. Det slutgiltiga b eslutet ligger dock på kommunerna, då det är de som tar emot musikerna och även bekostar deras vistelse.

Malmö är den första kommunen att ta emot en förföljd musikskapare – den egyptiska protest-sångaren Ramy Essam. Han blev känd när han inför hundratusentals människor uppträdde på Tahrir-torget under den arabiska våren 2011. Det gjorde honom till en av den egyptiska revolutionens frontfigurer redan vid 24 års ålder, men gav honom även en utsatt position. I dag är Malmö hans fristad under två år, vilket innebär att han får bostad och hjälp med ett nätverk i stadens kulturliv.

Även den palestinska rapparen och textförfatta-ren Khaled Harara har fått skydd i Sverige. Han har aldrig varit rädd för att kritisera landets missför-hållanden och den sittande regimen Hamas. Därför har han också blivit misshandlad och suttit i fängel-se. Sedan två år tillbaka har Khaled Harara fristad i Göteborg – men som författare, då Göteborg ännu inte har vidgat sitt fristadsprogram till att omfatta andra än författare och journalister.

För att kunna hjälpa fler musikskapare som är förföljda i sina hemländer pågår nu ett arbete med att utreda möjligheterna till fristäder i fler kom-muner i landet. I Stockholm kommer beslut att tas under 2015. Och i Orsa togs 2014 ett beslut om att bli musikalisk fristad, men på grund av maktskifte i kommunledningen riskerar projektet att läggas ner.

– Det är synd eftersom Orsa är en ort med stark musikprofil. Men förhoppningsvis kan Stockholm kli-va fram och ta beslut inom kort. Det skulle inte minst ha stort symbolvärde, säger Alfons Karabuda. n

FrIstädEr För musIkskApArE

En fristad för musikskapare är en ort där förföljda musiker kan erbjudas skydd undan sina förföljare. Syftet är att ge dem uppehälle och en möjlighet att fortsätta att skriva sin musik. Samtidigt kan det skapa ett kulturellt utbyte på orten. Där-igenom kan de också fortsätta arbeta för demokratin.

I Sverige finns i dag fristäder för förföljda författare och journalister. Arbete pågår nu för att skapa fristäder också för musiker. Först ut som fristad för musikskapare är Malmö.

musikalisk asylramy essam

khaled harara

FO

TO:

Fr

EE

MU

SE

MINa StIMpeNGar

Claudia Salazar är chef för Stims musikrapporte-ring och administration

FrÅGA: Hur hanterar Stim rapporter från Spotify Sverige vad gäller automatch och manuell match? Vad är det för streaminggränser och reklamationsgränser som gäller?”

SVAr: Antalet streams för att få Stimpengar varierar beroende på hur svårt verket är att identifiera. Infor-mationen i rapporterna identifieras automatiskt mot vårt verkregister – de verk som inte får automatisk träff matchas manuellt när verken har streamats fler än 5 000 gånger per månad.

För närvarande avräknar vi Spotify Sverige fyra gånger per år, och utbetalningen sker med ett halvårs fördröjning efter att verket streamats. Om du saknar ersättning för det kvartal som utbetalningen avser kan du reklamera detta. För att reklamera loggar du in på Mina sidor och fyller i formuläret ”Online & övrigt” under ”Reklamation”.

Mer information hittar du på stim.se – sök på ”stäm-mer inte utbetalningen”.

Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se

28 I korthetF

OTO

: BE

AT

E H

EID

EC

KE

, HA

nS

LIn

Dé

n, F

rE

Dr

IK H

JEr

LIn

G

Års­redovisningen

ute nuSedan i slutet av maj finns

Stims årsredovisning 2014 att ladda ner på stim.se. Där

finns förstås hela verksam-hetsberättelsen och alla

siffror, men också intervjuer och redaktionella texter om året som gick. Årsredovis-

ningen har formgivits av Pär Wickholm, som bland annat har designat många

skivomslag och musikböcker under åren. Ladda ner

den på stim.se.

Svenskt uruppförande

i engelsk radio

Tonsättaren Albert Schnelzer – uppvuxen i Värmland,

musikutbildad i Malmö och London – har fått sitt senaste

orkesterverk uruppfört i London. Världspremiären av

Tales from Suburbia ägde rum 13 mars i Barbican

Hall, där BBC Symphony Orchestra framförde

verket under ledning av den ukrainske dirigenten Kirill

Karabits. Det direktsändes dessutom av BBC radio 3.

tävling: Vinn unik svensk opera­antologi i stilig boxMed notutgåvan Svenska operaduetter & ensem-bler 1873–2013 är Edition Suecias operaantologi på Svensk Musik komplett. Den är i tre eleganta band och innehåller 58 duetter och ensembler ur 47 operor av 38 svenska tonsättare för sång och piano. Nu är den tillgänglig och musiken får lov

att klinga på nytt. Några av de tonsättare som finns representerade

är Helena Munktell, Ingeborg von Bronsart, Ingvar Lidholm, Jonas Forssell, Gunnar de Frumerie, Hans Gefors, Margareta Hallin, Lars-Erik Larsson, Paula af Malmborg Ward, Karin Rehnqvist, Sven-David Sand-ström, Wilhelm Stenhammar och Lars Johan Werle.

För att ha chans att vinna denna unika notutgåva för röst och piano i en stilig box behöver du svara på följande fråga: Vem har tonsatt operan Fröken Julie? Ledtråd: kompositören är en makalös operasångerska.

Mejla ditt svar samt motivering till varför just du ska vinna till red@stim.se senast den 15 augusti, så är du med och tävlar om ett exemplar.

Svaret på förra numrets tävling, vad Tuomo Haapalas första stadsföreställning hette, var Vattenspel i Ström-men. Vann gjorde Bosse Johansson, Sundsbruk, Julia Sandwall, Jönköping och Ingrid Boström, Borås – grattis!

ansgar Beste vann prestigepris med djurjojk I Stim-magasinet möter du många spännande komposi-törer, låtskrivare och projekt. Men vad hände sen?

Komponisten Ansgar Beste – född i Sverige av tyska föräldrar – var en av de 99 Stimanslutna upphovs-personer som fick ta emot Stimstipendium förra året. Pengarna gjorde det möjligt för honom att fördjupa sig i samiska djurjojkar, vilket i sin tur resulterade i verket In the steppes of Sápmi, som nyligen vann ett av musik-världens största kompositionspriser för unga tonsättare.

– Jag upptäckte jojken när jag praktiserade på Norrlandsoperan 2005. Just då hade jag inga tankar på att själv komponera för jojk, men jag tilltalades av rösttekniken. Jojken är ju inte klassiskt skolad, utan påminner om både soul och avant garde-musik. Och jag tyckte det skulle vara spännande att få in jojkens tonhöjder i min musik, som annars enbart bygger på klangfärger och oljud.

När Ansgar Beste fick stipendiet förra hösten bestämde han sig för att komponera ett musikstycke med den kombinationen. Och eftersom han inte är del av jojktraditio-nen fick han lägga ner mycket tid på att läsa in sig och lyssna på gamla inspelningar.

– De flesta jojkar handlar om en person, som karak-täriseras i jojken. Det har jag svårt att förhålla mig till men det finns också en del djurjojkar. Så jag kompo-nerade In the steppes of Sápmi för preparerad blandad kör, baserad på sex samiska djurjojkar.

Stycket är ännu inte färdigt, men Ansgar Beste skickade ett brottstycke till ”The 6th International Composition Competition of the Christoph Delz Foundation 2015” i Schweiz, och vann förstapriset på 440 000 kronor. Som resultat av tävlingen kommer också samma version av stycket att uruppföras av SWR Vokalensemble Stuttgart och Marcus Creed i september på Lucerne Festival, en av största festivalerna inom den klassiska musiken.

– Det blir en utmaning för klassiskt skolade sångare att lära sig jojkens röstteknik. Jojken är en muntlig tradition, som inte finns noterad. Så jag har lyssnat på flera jojkar och skrivit ner transkription som noter, säger Ansgar Beste.

ÅRS-REDOVISNINGREDOVISNINGREDOVISNING

2014

STIM

2014

FO

TO:

DA

LL

AS

WIL

SO

n,

EL

ISA

BE

TH

OH

LS

On

WA

LL

In,

VIK

TOr

GÅ

rD

Sä

TE

rI korthet 29

1 323 013Så många unika verk avräknade Stim under 2014. Betalade gjorde 25 000 kunder, som har 40 000 licenser, enligt 60 olika prislistor.

Stim – the MovieMöt Stims vd Karsten Dyhrberg nielsen och andra vänner på Stim i den kortfilm, som ligger ute på stim.se. Där berättas inte bara om Stim, utan även om värdet av musik, upphovsrätt och kollektiv förvaltning.

debatt: Släpp filerna lossSverige behöver en ny kulturpolitik, med fri fildelning och nya sociala trygghetssystem.

Alternativet är underbetalda och utslitna kulturutövare som lägger allt mindre tid på sitt konstnärskap – ett dråpslag mot den feministiska kampen för ett jämställt och demokratiskt samhälle.

Nästan var femte svensk fildelar illegalt. Feministiskt initiativ tycker inte att dessa personer ska klassas som kriminella. Den nya tekniken gör att normkritisk och mar-ginaliserad kultur kan distribueras av vem som helst utan mellanhänder. Samtidigt är det viktigt att det utvecklas lösningar som gör att ersättning för upphovsrätt sker på ett sätt som frigör verk för visning, delning och omtolkning.

Men trots att det är lättare än någon-sin att nå ut med sin konst lever många kulturutövare under knappa förhållanden. Statistik från Konstnärernas Riksorga-nisation (KRO) visar att 64 procent av konstnärskåren tjänar mindre än 13 300 kronor i månaden och lägger allt mindre tid på sitt konstnärskap. Dessutom fortsätter inkomstgapet mellan män och kvinnor i branschen att öka och många står helt utanför trygghetssystemet.

Om utvecklingen fortsätter riskerar en av våra viktigaste näringar att stagnera.

Feministiskt initiativ vill bygga ut de sociala trygghetssystemen så att de anpas-sas efter konstnärernas situation – oavsett kön. Vi undersöker även förutsättningarna för skattefria inkomster upp till 100 000 kronor och vill skapa digitala bibliotek som kombineras med ersättningssystem till upphovspersonerna.

Konsten och kulturen är en av de viktigas-te byggstenarna i den feministiska kampen för ett jämställt och demokratiskt samhälle. Med en missriktad piska mot konsumenter-na och underbetalda och utslitna utövare kommer det målet bli svårare att uppnå.

Gudrun SchymanPartiledare Feministiskt initiativ

Åsikter framförda på debattplats i Stim- magasinet står enbart för den eller de perso-ner som skrivit debattartikeln och behöver inte vara något som vi på Stim håller med om, ställer oss bakom eller sympatiserar med.

… Du var hockeyspelare på högsta elitnivå och sadlade om till låtskrivare och artist i Nashville. Hur gick den resan till?

– Redan som barn var jag musikintresserad – min moster Christina Lindberg (De sista ljuva åren) turnerade över hela landet med sitt dansband. När jag sedan tvingades lägga av med hockeyn på grund av skador bestämde jag mig för att satsa på musiken. Och eftersom jag alltid gillat countrymusik tog jag chansen och flyttade till Nashville för ett år sedan.

Hur går det att försörja sig där som svensk låt-skrivare?– Det är tufft, jag kan inte leva på det helt och hållet ännu. Det är

stor konkurrens och låtskrivarna där är väldigt duktiga på texter. Däremot är vi svenskar bättre på melodier.

Har du jobbat tillsammans med andra låtskrivare i Nashville?

– Ja, bland annat med Lonnie Wilson, som skriver hits till etable-rade artister, till exempel Rascal Flatts och Luke Bryan. Mitt när-maste mål är att få arbetsvisum och kunna bosätta mig i Nashville på heltid. För att lyckas behöver man bli ”en i familjen”.

Hur skulle du beskriva din musik? – Som låtskrivare är jag bäst på kommersiell pop, rock och så-

klart country. Som artist ligger fokus på countrypop – jag har spelat in en egen EP tillsammans med några av Nashvilles bästa musiker.

Och hur är det med ishockeyn i dag?– Hockeyn kommer alltid att vara en stor del av mitt liv. Jag följer

med så gott jag kan och jobbar även extra som målvakts tränare för ungdomar när jag är i Stockholm.

Se dialog­mötet på webbenTack, alla ni som kom till Stims dialogmöte den 20 april! Och ni som inte kunde komma kan se mötet på Stims Youtubekanal. Gå in på www.stim.se/sv/nyheter/se-dialog-motet-i-efterhand. även förslagslådan på dialogmötet finns kvar – fast digitalt. Du som har tankar och idéer om Stims webbtjänst kan e-posta dina synpunkter till hemsidan@stim.se

hallå där, Christopher heino­lindberg…

19 oktoberCity Conference Center Folkets hus i Stockholm.

För information, biljetter och monterplats se stim.se/musicexpo

#stimmusicexpo

30 SISta ordet

För en tid sedan gavs jag möjlighet att utveckla mina tankar på Stims webbplats om den samhällsnytta som vårt kollektiv representerar. För att komplettera den bilden vill jag gärna dela med mig av

ytterligare några tankar – om Stims kommersiella strategier.

Kärnan i Stims uppdrag är att inkassera licens-medel från kunder och avräkna royalty till rättighetshavare. Stims viktigaste roll är med andra ord att utöva en central marknadsfunktion, som mellanhand mellan de som använder musik och de som skapar musik.

Detta sker dock aldrig i ett vakuum. Både samhället och den affärsmässiga miljö där Stim verkar förändras kontinuerligt. Från att i decennier ha haft monopol i Sverige, verkar Stim nu på en internationell marknad med allt starkare press från kunder och rättighetshavare. Kunderna efterfrågar utveckling av nya prismodeller som är anpassade till deras behov, och konkurrensen om rättigheter kräver en lika snabb som differentierad service till rättighetshavarna.

Under efterkrigstiden har Stim haft stora fördelar av sin monopolställning. Den som behövde en licens hade ingen annanstans att gå än till Stim. Och även rättighetshavarna var i allt väsentligt hänvisade till Stim som sin mellanhand.

Den press som Stim då hade att förhålla sig till, att utveckla kundanpassade prismodeller och ge rättighetshavarna snabb och differentierad service, var därför inte en direkt följd av en kommersiell verklighet.

Sedan ungefär tio år är emellertid allt detta på väg att förändras. Kunderna är inte längre tvungna att välja Stim som mellanhand. Tvärtom börjar de få alternativ inom de allra flesta användningsom-råden. Vi ser dessutom en helt ny typ av kunder på marknaden: stora internationella bolag, som sällan accepterar det pris Stim sätter på musiken och som ofta har den kommersiella styrkan att få igenom det de önskar.

Även rättighetshavarna har flera alternativ, och stora rättighetskonglomerat drar allt oftare undan sina rättigheter från sällskapen. Upphovs-personerna själva kan dessutom mycket enklare byta sällskap i dag.

För Stim innebär den här utvecklingen att organi-sationen måste gå i dialog på ett helt nytt sätt med sina kunder, för att fullt ut förstå deras affärsmo-deller och för att kunna utveckla prismodeller som ger optimal utdelning för båda parter. Om vi inte gör det kommer kunderna att söka sig till alternati-va lösningar.

På samma sätt är det i förhållande till rättighets-havarna. Stims affärsmodeller och den servicegrad Stim erbjuder sina rättighetshavare måste vara kon-kurrenskraftig till såväl sitt innehåll som till priset.

På senare år har mycket av Stims fokus legat på de övergripande strukturer som ramar in vår bransch och den kollektiva förvaltningen som affärsmodell. Detta har onekligen varit viktigt i en tid när det europeiska regelverket skrivits om och marknadsplatsen bytt skepnad från en nationell angelägenhet till en internationell dito.

När vi blickar framåt råder det emellertid inget tvivel om att Stim måste utveckla sitt kommersiella tänkande. Alla som är verksamma inom Stim- sfären (medarbetare, styrelse, ägarföreningar) måste utveckla sin kompetens, med kraftfullt fokus på produkt- och serviceutveckling, på kostnader, på effektivitet och på att förstå de finansiella samman-hang där Stim är verksamt.

Stim har fortfarande en mycket stark position som det är vår uppgift att slå vakt om och vidare-utveckla. Men för att lyckas med uppgiften bör vi i framtiden förlita oss mer på den kommersiella styrkan i vår affärsmodell och mindre än tidigare på den politiska styrka vi har med oss från åren som monopol. Jag vill därför formulera Stims kommer-siella strategi mycket rakt på sak: ge marknaden de lösningar som efterfrågas till rätt pris och ge rättighetshavarna den service som efterfrågas till rätt pris. n

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik.

Adress: Stim-magasinet, Box 17092, 104 62 Stockholm

Telefon: 08-783 88 00e-post: red@stim.se

Ansvarig utgivare: Karin JihdeChefredaktör: Krister Insulander

redaktionsråd: Karin Jihde, Lotta Lundén, Jonas nordin, Max Thörn,

Linda Johansson, Sofia Jerneck, Cristian Jonsson

Formgivare: Olof Helldinpå omslaget: Anna Eriksson

omslagsfoto: Viktor Gårdsäter

Annonskontakt: Martin Carlsson, Display

Telefon: 0911-25 79 01e-post: martin.carlsson

@display-umea.se

Tryckeri: Ljungbergs, Klippan, 2015

ISSn 2000-5628

Kjell-Åke hamrén är styrelseordförande i Stim sedan tre år. Han var tidigare ordförande i Svenska Musikförläggare-föreningen SMFF (i dag Musikförläggarna) och har arbetat i trettio år som violinist, pedagog och musikförläggare.

kjell­Åke hamrén: Stim verkar inte i ett vakuum

FO

TO: P

ET

Er

CE

DE

rL

InG

Har du varit med på en låt där vi saknar inspelningslista kan en del av dem vara till dig.Läs mer på sami.se/pengar ››

Förra året samlade vi in mer än

Illustration: David Karlström

Se våra andra fina erbjudanden påwww.discreplication.se

En trevlig musiksommar önskar vi på Disc Replication!PS. Som vanligt har vi öppet hela sommaren

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

2015_Discrep_annons_185x60.pdf 1 2015-04-22 18.59

JUST NU!CD PRESSNING

SPECIALISTER PÅ CD OCH FÖRPACKNINGAR SEDAN 1999Torshamnsgatan 39 B i Kista,08-545 706 70, info@cmmgroup.se

500 CD + pappfickor: 4 205:-1000 CD + pappfickor: 5 850:-

500 CD + Digipak: 6 750:-1000 CD + Digipak: 9 750:-

500 CD + Jewel box,8-sid booklet, inlay: 7 250:-1000 CD + Jewel box,8-sid booklet, inlay: 11 500:-

Kontakta oss på 08-545 706 70, info@cmmgroup.se

kvarts_3.indd 1 15-02-09 21.17.34

Gäller till 2015-12-31

Ange kodenSTIM

när du beställerså får du dessutom

10% rabatt

Cover Art Factory är en svensk tjänst för dig som behöver omslag till din digitala musikrelease.

Välj bland hundratals designs, skriv in text och ladda upp din bild. Vi levererar det färdiga omslaget inom 48 timmar.

CoverArtFactory.com

NYHETER• Stor OLED-skärm• Split och Layer• 1 GB för Nord Piano Library• 256 MB för Nord Sample Library• Utökad Sample Synth-del• Principalorgel och B3 pedalbas • Alla effekter nu i stereo• Rördist och Vibe-effekt• Separat Delay och Reverb• Set List-funktion

NYHET!

Läs mer och lyssna till ljuddemos här: www.nordkeyboards.com/electro5

Nord Audio Demo 00:00:19

Listen to the Nord Stage 2 atwww.nordkeyboards.com

Handmade in Sweden by Clavia DMI AB

Sedan introduktionen år 2001 har Nord Electro varit det självklara valet när det kommer till autentiska emuleringar av klassiska elektromekaniska och akustiska instrument i ett portabelt format. Med 1 GB minne för Nord Piano Library, 256 MB för Nord Sample Library, Split och Layer-funktionalitet samt med en stor kristallklar display är Electro 5-serien en kraftfull uppdatering av dess föregångare.

Nord Electro 5D 61 - 15 990:- inkl. moms

Nord Electro 5D 73 - 17 990:- inkl. moms

Nord Electro 5 HP73 - 20 990:- inkl. moms

Följ oss:

MIPA AWARD 2015“BEST STAGE KEYBOARD”

poSTTiDNiNG BAvsändare:StimBox 17092S-104 62 Stockholm

1 1 0 6 0 7 7 0 0