STENA AB ÅRSREDOVISNING 2013 · 2019. 4. 28. · • Stena Bulks verksamhet inom Stena Weco har...

STENA AB ÅRSREDOVISNING 2013

STENA ABÅRSREDOVISNING 2013

INNEHÅLL

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1

KONCERNEN

RESULTATRÄKNING 6

RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT 7

BALANSRÄKNING 8

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 10

KASSAFLÖDESANALYS 11

NOTER 12

MODERBOLAGET

RESULTATRÄKNING 67

BALANSRÄKNING 68

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 69

KASSAFLÖDESANALYS 69

NOTER 70

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 74

REVISIONSBERÄTTELSE 75

FEM ÅR I SAMMANDRAG 76

STENA AB 2013 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Allmänt om verksamheten

Stenakoncernen är ett av de största familjeägda bolagen i

Sverige och har sina verksamheter inom fem affärsområden:

Färjelinjer, Drilling, Shipping, Fastigheter och övriga investe-

ringar inom Adactum.

Färjelinjer, som är en av världens största internationella pas-

sagerar- och fraktservice, bedrivs via Stena Line i Skandinavien,

Nordsjön, Irländska sjön samt Östersjön.

Drillingverksamhet, med halvt nedsänkbara oljeborrnings-

riggar och oljeborrningsfartyg, bedrivs av Stena Drilling med

huvudkontor i Aberdeen, Skottland och genom dess globala

organisation med kontor i USA, Norge, Cypern, Luxemburg,

Västafrika, Egypten, Brasilien och Australien.

Shippingverksamhet bedrivs av Stena RoRo inom RoRo-,

RoPax-färjemarknaden och av Stena Bulk inom tankermark-

naden samt av Stena LNG inom LNG- (Liquefied Natural Gas)

marknaden. Stena RoRo har sitt huvudkontor i Göteborg.

Stena Bulk har huvudkontor i Göteborg samt kontor i Houston,

Cypern och filialkontor i Singapore och Rio de Janiero. Stena

LNG har huvud kontor i Göteborg samt kontor på Cypern.

Rederiverksam heten omfattar även bemanning av fartyg via

Northern Marine Management med huvudkontor i Glasgow

och kontor i Manila, Mumbai, Singapore, St Petersburg, Göte-

borg, Hamburg, Houston och Aberdeen. Tekniskt underhåll

och utveckling görs via Stena Teknik i Göteborg.

Stena Fastigheter, med huvudkontor i Göteborg, äger fastig-

heter främst i Göteborg, Stockholm och Malmö och är en av

Sveriges största privatägda fastighetsägare. Den internatio-

nella fastighetsrörelsen, med bas i Amsterdam, har fastighets-

innehav i Nederländerna, Frankrike, Luxemburg, Ungern,

Tyskland, USA och Storbritannien.

Stena Adactum, baserat i Göteborg, investerar i företag,

utanför Stenas traditionella kärnverksamhet och har Ballingslöv,

S-Invest, Envac, Mediatec och Stena Renewable i sin portfölj.

Stena Finans verkar från Göteborg, Luxemburg, Cypern,

Zug, Amsterdam, London och Singapore.

Moderbolag i koncernen är Stena AB (publ), organisations-

nummer 556001-0802. Bolaget bedriver verksamhet i associa-

tionsformen aktiebolag och har sitt säte i Göteborg, Sverige.

Huvudkontorets adress är Masthuggskajen, 405 19 Göteborg.

Året i sammandrag

• Ytterligare ett år av ett mycket gott utförande av alla

affärsområden.

• Fortsatt operationell tillväxt.

– Totala intäkter uppgick till SEK 30,2 miljarder jämfört

med SEK 27,4 miljarder 2012.

– Konsoliderat EBITDA (rörelseresultat före avskrivningar),

exklusive värdering av våra förvaltningsfastigheter och

försäljning av anläggningstillgångar, var det högsta

någonsin och ökade med 10% till SEK 7,7 miljarder

jämfört med 2012.

– EBITDA har ökat främst genom att alla affärsområden

har förbättrats jämfört med 2012, framför allt i färjeverk-

samheten, LNG, fastighetsverksamheten och Adactum

verksamheten.

– Resultatet före skatt uppgick till SEK 2,1 miljarder jämfört

med SEK 1,8 miljarder 2012 inklusive försäljning av

anläggningstillgångar MSEK 76 respektive MSEK 90.

• Sund balansräkning med en soliditet om 33% per

31 december 2013.

• Färjelinjer förbättrade sitt EBITDA, exklusive omstruk-

tureringskostnader om MSEK 121, med MSEK 372 under

2013 jämfört med 2012. Detta uppnåddes genom strate-

giska förvärv, tonnageförändringar samt fortsatta förbätt-

ringar i den befintliga operationen. Fokus under året och

framåt är att öka intäkterna på våra linjer samtidigt som

vi fort sätter att se över verksamheten för kostnadsför-

bättrande åtgärder.

• Stena Drilling har haft ännu ett starkt år med en genom-

snittlig kommersiell utnyttjandegrad om drygt 97%. Trots

två SPS under året har resultatet kunnat hålla sig på mot-

svarande nivå som föregående år. Stena Drilling har en stark

kontraktstäckning med fyra av sju enheter kontrakterade

ända till 2018 och därefter.

• Stena Bulks verksamhet inom Stena Weco har fortsatt för-

bättras under 2013. Tankermarknaden var dock fortsatt

svag med pressade dagsrater.

• Stena LNG genererade goda resultat under 2013 till följd av

nya starka kontrakt och hög utnyttjandegrad.

• Stena RoRo uppvisade en fortsatt hög utnyttjandegrad och

har under året även arbetat med att chartra ut eller sälja

fartyg som inte längre opererar i Stena Lines verksamhet.

• Stena Fastigheters verksamhet var fortsatt lönsam med

mycket hög uthyrningsgrad, i snitt cirka 97%.

• Stena Adactum hade ännu ett framgångsrikt år i alla affärs-

områden och förbättrade sitt totala resultat mot föregående

år samtidigt som affärsutveckling och expansion genom-

fördes. Under 2012 har bland annat Stena Renewable

färdigställt ytter ligare vindkraftverk och i slutet av 2013

ägde Stena Renewable 86 vindkraftverk.

• Tillgänglig likviditet är stark, tack vare att kreditfaciliteterna

är långsiktigt säkrade.


2 STENA AB 2013

Större affärshändelser

Färjelinjer

Den 1 januari 2013 blev Carl-Johan Hagman verkställande

direktör i Stena Line Holding BV. Carl-Johan Hagman är även

ansvarig för Shipping i koncernen och verkställande direktör

i Stena Rederi AB.

I maj 2013 såldes Stena Voyager, till Stena Recycling i

Landskrona, Sverige. Fartyget hade redan skrivits ner och

såldes utan någon effekt på resultatet.

Under året har Stena Line fortsatt sitt arbete med att öka

lönsamheten genom ökade intäkter och sänkta kostnader.

Drilling

I mars 2013, förlängdes Stena Carrons kontrakt till ett nytt

treårsavtal med Statoil/Sonangol från och med att nuvarande

charter gick ut i slutet av 2013.

I maj 2013 signerades ett treårskontrakt med Tullow Oil Plc

för Stena DrillMAX som började efter enhetens femårs SPS

(Special Periodic Survey) i maj 2013.

Två nya halvt nedsänkbara, CS 60, designade oljeborrnings-

riggar för krävande miljöer till sjöss beställdes från Samsung i

Sydkorea den 26 juni 2013 för leverans i mars och september

2016, med rätt att avbeställa en enhet. De beräknas kosta

cirka MUSD 800 per enhet.

Stena Forth erhöll en förlängning av det nuvarande kontrak-

tet med Hess upp till ytterligare fem år från 29 oktober 2014

med diverse optioner och rättigheter till uppsägning.

Bulk

I januari 2013 levererades det nybyggda Suezmaxfartyget

Stena Sunrise från Samsungsvarvet i Sydkorea.

I mars 2013 deklarerade Stena Bulk två optioner, tillsam-

mans med sin JV partner Golden Agri Resources, om nybygg-

nation av ytterligare två IMOIIMAX-fartyg. Totalt har Stena

Bulk beställt 8 IMOIIMAX-fartyg tillsammans med partners.

LNG

Stena Blue Sky erhöll ett nytt tvåårskontrakt i direkt anslutning

till det kontrakt som löpte ut i juni 2013.

RoRo

I januari 2013 såldes Stena Baltica, genom ett ”hire-purchase”-

avtal med en italiensk färjeoperatör, SNAV Spa i Neapel,

Italien, med en vinst om MSEK 23.

I maj 2013 förvärvades Stena Alegra för MSEK 89. Fartyget

sysselsattes i Stena Lines linjenätverk till oktober 2013 för att

i november 2013 chartras ut på en bareboat charter.

I december 2013 förvärvades ytterligare tre RoPax-f artyg,

Stena Egeria, Stena Partenope och Stena Trinacria, för en total

investering om MEUR 69,5.

Övrig Shipping

I januari 2013 förvärvade Northern Marine Management Ltd

de återstående aktierna (50%) i Joint venture bolagen Austen

Maritime Services Pte Ltd och Francois Marine Service Pte Ltd.

Dessa bolag konsolideras därmed som dotterbolag.

I mars 2013 öppnades en färjelinje mellan Sokcho i Sydkorea

och Zarubino och Vladivostok i Ryssland. Detta är ett steg i att

expandera på den asiatiska marknaden.

Adactum

Ballingslöv International AB har i januari 2013 förvärvat samtliga

aktier i den engelska kökstillverkaren Southdown Kitchen Ltd,

som agerar under varumärket Manhattan Furniture. Genom

förvärvet stärker Ballingslöv sin position på den engelska

marknaden.

Under första kvartalet 2013, delades Mediatec i två koncer-

ner, Mediatec Broadcast och Mediatec Solutions. Under 2013,

ökade Adactum sitt innehav i de två bolagen och ägde per

31 december 62,5% i Mediatec Broadcast och 63,5% i Media-

tec Solutions.

Under 2013 satte Stena Renewable 53 vindkraftverk i drift

vilket ökade den installerade effekten till 223 MW med en

produktionskapacitet på 0,7 TWh. Totalt antal vindkraftverk

uppgick vid årets slut till 86 verk.

Fastigheter

I augusti 2013, förvärvades en kommersiell fastighet i London,

Storbritannien, med en total yta om cirka 3 000 kvm. Investe-

ringen uppgick till MGBP 15,6.

Under sommaren 2013 skrev Stena Realty hyreskontrakt med

företaget Jacobs Engineering, ett av världens största teknik-

konsultbolag, om drygt 8 000 kvadratmeter i ett nybyggt hus

i Houston. I slutet av 2013 tecknade även kemi- och energi-

koncernen Sasol hyresavtal om 17 500 kvadrat meter. Det nya

avtalet har lett till att Stena Fastigheter bygger ytterligare ett

hus i Houston. Investeringarna i Houston uppgår till cirka

MUSD 100 och båda avtalen löper på lång tid. Kontorsbygg-

nationen beräknas vara färdigställd i tredje kvartalet 2014.

2013 färdigställdes sista etappen av Ängby Park i västra

Stockholm, 320 hyresrätter och 54 bostadsrätter som produ-

cerats i etapper sedan 2011.

Uthyrningsgraden var mycket hög under 2013, i snitt 97%.

I Sverige var uthyrningsgraden för bostäder cirka 98% och för

STENA AB 2013 3

kommersiella lokaler cirka 83%. Utomlands var uthyrnings-

graden i snitt cirka 78% på grund av en svag holländsk

marknad.

Under 2013 såldes fastigheter med en total vinst om MSEK 51.

Finans

Den 5 mars 2013 återkallades det obligationslån som återstår

med MUSD 128,8 med förfall 2016. Betalningen gjordes den

5 april 2013.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

I januari 2014 förvärvades ropax-fartyget Dieppe Seaways,

som är ett systerfartyg till Stena Superfast VII och Stena Super-

fast VIII, och är på en charter till DFDS Seaways vid förvärvet

fram till november 2014.

I januari 2014 emitterades en tioårig obligation på MUSD

600. Syftet med transaktionen var att förlänga vår amor ter-

ings profil och amortera ner utestående belopp under existe-

rande kreditfacilitet.

I februari 2014 emitterades ytterligare en tioårig obligation

om MUSD 350 och MUSD 650 i ett så kallat Term loan B, vilket

är ett sjuårigt lån med låg amorteringstakt. Säkerheterna i både

obligation och lån består av enheterna Stena DrillMAX och

Stena Carron. Syftet med denna transaktion var att förlänga

existerande amorteringsprofil och frigöra mer likviditet. Som ett

resultat av transaktionen kommer utrymmet i existerande RCF

(Revolver Credit Facility) MUSD 1 000 att sänkas till MUSD 600.

I februari 2014 förvärvade Stena Line verksamheten på linjen

Rosslare (Irland)–Cherbourg (Frankrike). Linjen kommer att

bidra till utvecklingen av Stena Lines linjenät samt förstärka

Stena Lines strategiska position på södra Irland. Verksamheten

går över i Stena Lines regi från 1 april 2014.

System för intern kontroll och riskhantering

i den finansiella rapporteringen

Denna beskrivning av Stenas interna kontroll och riskhantering

avseende den finansiella rapporteringen har upprättats i enlig-

het med årsredovisningslagen.

Styrelsen ansvarar för bolagets interna kontroll, vars över-

gripande syfte är att skydda bolagets tillgångar och därige-

nom ägarnas investering.

Stena arbetar utifrån COSOs ramverk med den interna kon-

trollen avseende den finansiella rapporteringen. COSOs ram-

verk, som är utgivet av ”Committee of Sponsoring Organiza-

tions of the Treadway Commission”, utgörs av fem olika

delområden; kontrollmiljö, riskbedömning, kontroll aktiviteter,

information och kommunikation samt uppföljning. Implemen-

teringen av COSO-ramverket genomfördes under 2007 då

Stena AB koncernen för första gången rapporterade i enlighet

med den amerikanska lagstiftningen ”Sarbanes-Oxley Act

404”. I och med återbetalning av obligationslånet den 5 mars

2013 avregistrerades Stena AB koncernen från SEC och behöver

därmed inte längre rapportera i enlighet med ”Sarbanes-Oxley

Act 404”. Stena har dock valt att bibehålla COSO som ramverk

för arbetet med den interna kontrollen avseende den finan-

siella rapporteringen.

Kontrollmiljö

Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kon-

trollen avseende den finansiella rapporteringen. Kontroll miljön

är basen för den interna kontrollen eftersom den innefattar

den kultur som styrelse och ledning kommunicerar och arbetar

efter. Kontrollmiljön utgörs främst av integritet, etiska värde-

ringar, kompetens, ledningsfilosofi, organisationsstruktur,

ansvar och befogenheter, policies och riktlinjer samt rutiner.

Särskilt viktigt är att styrande dokument såsom interna

policies och riktlinjer finns inom väsentliga områden och att

dessa ger en god vägledning till medarbetarna. Exempel på

viktiga policies inom Stena är bland annat ”Code of Conduct”,

”Power Reserved List”, ”Principer, trossatser och grund värden

för Stena AB”, ”Finance Policy” och ”Financial Manual” som

definierar redovisnings- och rapporteringsregler. Dessa sty-

rande dokument kommuniceras via fastställda informations-

och kommunikationsvägar och har därmed gjorts tillgängliga

och kända för berörd personal.

Styrelsen har även utsett ett revisionsutskott som har som

huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för

den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs

samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisorer

upprätthålls.

Riskbedömning

Stena arbetar löpande med riskbedömning där riskerna för

fel inom den finansiella rapporteringen ses över. Riskbedöm-

ningen syftar till att identifiera och utvärdera de mest väsent-

liga riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den

finansiella rapporteringen i koncernens bolag och processer.

Under året har den övergripande riskbedömningen upp-

daterats för att upprätthålla en samlad bild över de största

riskerna. För att begränsa riskerna finns det ändamålsenliga

policies och riktlinjer samt processer och kontrollaktiviteter

inom verksamheten. Riskbedömningen uppdateras årligen

under ledning av koncernstab ”Corporate Governance” och

resultatet rapporteras till revisionsutskottet.


4 STENA AB 2013

Kontrollaktiviteter

De identifierade väsentligaste riskerna avseende den finansiella

rapporteringen hanteras genom olika kontrollaktiviteter. Det

finns ett antal kontrollaktiviteter inbyggda i varje process för

att säkerställa att verksamheten drivs effektivt och att den

finansiella rapporteringen ger en rättvisande bild.

Kontrollaktiviteterna, som syftar till att förebygga, upptäcka

och rätta till eventuella felaktigheter består bland annat av;

kontoavstämningar, attester och månadsvisa bokslut samt

analys av dessa.

Under året görs också löpande IT-revisioner för att säker-

ställa validiteten i Stenas IT-system avseende den finansiella

rapporteringen.

Information och kommunikation

Policies och riktlinjer är särskilt viktiga för en korrekt redo-

visning och rapportering och definierar även de kontrollaktivi-

teter som ska utföras. Stenas policies och riktlinjer avseende

den finansiella rapporteringen uppdateras löpande och finns

tillgänglig för alla berörda medarbetare på Stenas intranät.

Information och kommunikation avseende den finansiella

rapporteringen sker även genom utbildning. Koncerninterna

seminarier och konferenser hålls med regelbundenhet där

fokus på kvalitetssäkring avseende finansiell rapportering och

styrmodeller utgör viktiga teman.

Uppföljning

Styrelsen och revisionsutskottet utvärderar kontinuerligt

den information som bolagsledningen lämnar bland annat

av seende den interna kontrollen. Revisionsutskottets arbete

med att följa upp effektiviteten i bolagsledningens arbete

avseende den interna kontrollen är av särskild betydelse för

styrelsen. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att

åtgärder vidtas rörande de brister och förslag till åtgärder som

framkommit vid den interna och externa revisionen. Arbetet

med den interna kontrollen medför att medvetenheten kring

vikten av god intern kontroll i koncernen höjs ytterligare och

att kontinuerliga förbättringar sker.

Internrevision

Stenakoncernens stabsfunktion ”Corporate Governance”

fungerar som koncernens internrevision och rapporterar till

revisionsutskottet och koncernens vVD. Funktionen arbetar

med att proaktivt utveckla och förbättra den interna kon-

trollen avseende den finansiella rapporteringen, samt även

granska att den interna kontrollen fungerar på ett tillfreds-

ställande sätt. ”Corporate Governance” planerar sitt arbete

i samråd med revisionsutskottet och rapporterar löpande

re sultatet av sin granskning till utskottet. Kommunikation sker

även kontinuerligt med Stenas externa revisorer i frågor som

rör intern kontroll.

Större aktieinnehavare

Alla av de emitterade och utestående röstberättigade aktierna

i Stena AB ägdes enligt följande den 31 december 2013:

Namn på aktieinnehavare

Antal aktier

Ägande i procent

Dan Sten Olsson 25 500 51,0

Madeleine Olsson Eriksson 9 250 18,5

Stefan Sten Olsson 12 250 24,5

Gustav Eriksson 3 000 6,0

Innehavarna ovan har ensam rösträtt och investeringsmakt

över de aktier som rätteligen tillhör dem. Dan Sten Olsson,

Madeleine Olsson Eriksson och Stefan Sten Olsson är syskon.

Gustav Eriksson är son till Madeleine Olsson Eriksson.

Dan Sten Olsson är den enda ledande befattningshavare

eller direktör i Stena AB som äger röstberättigade aktier i

Stena AB. Samtliga aktier i Stena AB har samma rösträtt.

Framtida utveckling

Verksamheten totalt för koncernen förväntas under det

kommande året fortsätta med samma inriktning och i ungefär

samma omfattning som under 2013.

Forskning och utveckling

Bolaget bedriver utveckling av fartygskonstruktioner inom

Stena Teknik. Dessutom lämnas bidrag till högskolor samt

till Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur, vars

syfte bland annat är att främja vetenskaplig forskning

och utveckling.

Miljö

Koncernen driver ett stort antal miljörelaterade projekt med

målsättningen att minska vår miljöpåverkan. Eftersom sjöfart

utgör en stor del av Stenas verksamhet är en av våra stora

utmaningar att ta fram effektivare fartyg. Den viktigaste

åtgärden för Stenas shippingverksamheter är att minska

energiförbrukningen i förhållande till det arbete som utförs.

Miljötänkandet är mycket viktigt för Stena Fastigheter, som

både handlar om omtanke om hyresgästerna och att värna om

jordens resurser. Arbete med att minska energiförbrukningen

fortskrider och mål har satts för varje fastighet.

STENA AB 2013 5

Den hamnverksamhet som Stena Line Scandinavia AB

be driver har, genom införandet av miljöbalken, blivit prövnings-

pliktig för tillstånd. Det som regleras i tillståndet är framförallt

buller. Dessa krav har följts.

Finansiella risker

För finansiella risker se not 1 Redovisningsprinciper och not 30

Finansiella instrument.

Medarbetare

För 2013 uppgick genomsnittligt antal anställda till 11 347

(10 565) personer. En avgörande faktor för att förverkliga

Stenakoncernens vision är våra medarbetare samt deras

kunskap, engagemang och kompetens.

Den framtida utvecklingen är beroende av att bolaget

bi behåller sin position som en attraktiv arbetsgivare. För att

stödja detta strävar Stena efter ett arbetsklimat där energi,

passion och respekt för individen är ledstjärnor. Varje år

genomförs en koncernövergripande attitydundersökning och

enligt denna undersökning ökar antalet nöjda medarbetare

stadigt. Varje anställd skall ha ett utvecklingssamtal varje år.

För mer information om medarbetare, se not 32.

Intäkter och resultat

Koncernens intäkter för 2013 uppgick till MSEK 30 240

(27 388), inklusive resultat av fartygsförsäljningar om MSEK 25

(24) och fastighetsförsäljningar om MSEK 51 (66). Resultatet

före skatt uppgick under året till MSEK 2 148 (1 777) och

netto resultatet till MSEK 1 910 (1 735).

Finansiering och likviditet

Per 31 december 2013 uppgick likvida medel och kortfristiga

placeringar till MSEK 3 747 (3 676), varav MSEK 2 401 (1 779)

var disponibla. Tillsammans med långfristiga placeringar och

tillgängliga kreditfaciliteter fanns per 31 december 2013 en

total betalningsberedskap om SEK 12,2 miljarder (14,8).

2012 omfinansierades vår kreditfacilitet om USD 1 miljard

med löptid till 2018. Av kreditfaciliteten på USD 1 miljard

var MUSD 625 (644) utnyttjat per 31 december 2013, varav

MUSD 6 (5) var spärrade för garantier. Under 2010 ingick

Stena en ny kredit facilitet om MSEK 6 660 garanterad av

Svenska Exportkreditnämnden. Faciliteten var per 31 december

2013 utnyttjad med MSEK 6 436 (5 173). Låneamorteringar

gjordes under året med totalt MSEK 4 946 (3 103).

I januari 2014 emitterades en obligation på MUSD 600.

Syftet med transaktionen var att förlänga vår amorterings-

profil och amortera ner utestående belopp under existerande

kreditfacilitet.

I februari 2014 emitterades ytterligare en obligation om

MUSD 350 samt MUSD 650 i ett så kallat Term loan B, vilket

är ett lån med låg amorteringstakt. Säkerheterna i både obli-

gation och lån består av enheterna Stena DrillMAX och Stena

Carron. Syftet med denna transaktion var att förlänga existe-

rande amorteringsprofil och frigöra mer likviditet. Som ett

resultat av transaktionen kommer utrymmet i existerande

RCF MUSD 1000 att sänkas till MUSD 600.

Koncernens balansomslutning uppgick per 31 december

2013 till MSEK 108 212 jämfört med MSEK 104 900 per

31 december 2012. Investeringar i materiella och immateriella

anläggningstillgångar uppgick under året till MSEK 7 169

(10 917). Koncernens skuldsättningsgrad, definierad som netto

räntebärande skulder i relation till netto räntebärande skulder,

eget kapital och uppskjutna skatteskulder, var 55% (57%) per

31 december 2013.

Enligt upprättad koncernbalansräkning per 31 december

2013 uppgick balanserade vinstmedel till MSEK 35 457, varav

MSEK 1 914 utgjorde årets nettoresultat.

Moderbolaget

Moderbolagets omsättning uppgick till MSEK 136 (149) och

resultatet före skatt till MSEK 33 (203), varav aktieutdelningar

från dotterbolag uppgick till MSEK 0 (1 137).

Stena ABs styrelse föreslår att MSEK 200 (189) lämnas som

utdelning till aktieägarna och resterande vinstmedel överförs

i ny räkning, se sidan 74.

För koncernens och moderbolagets resultat, likviditet och

finansiella ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat-

och balansräkningar samt kassaflödesanalyser med respektive

tillhörande bokslutskommentarer.

6 STENA AB 2013

KONCERNEN

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

1 januari–31 december

2012 2013 2013Not MSEK2) MSEK MUSD1)

Nettoomsättning

Färjelinjer 10 395 11 164 1 737

Drilling 7 011 7 146 1 112

Rederiverksamhet 2 426 2 568 399

Fastighetsrörelse 2 454 2 564 399

Adactum 4 977 6 453 1 004

Övrigt 21 45 7

Total omsättning 27 284 29 940 4 658

Realisationsresultat av försäljning anläggningstillgångar 4 90 76 12

Totalt övriga intäkter 90 76 12

Värdeförändring förvaltningsfastigheter 12 14 224 35

Totala intäkter 3 27 388 30 240 4 705

Direkta rörelsekostnader

Färjelinjer –8 110 –8 520 –1 326

Drilling –3 122 –3 036 –472

Rederiverksamhet –1 296 –1 503 –234

Fastighetsrörelse –843 –847 –132

Adactum –3 593 –4 338 –675

Koncerngemensamma kostnader –1 –8 –1

Totala direkta rörelsekostnader –16 965 –18 252 –2 840

Bruttoresultat 10 423 11 988 1 865

Försäljningskostnader 17 –1 276 –1 167 –182

Administrationskostnader 5 –1 997 –2 798 –435

Avskrivningar 3 –3 749 –4 136 –643

Rörelseresultat 3, 32 3 401 3 887 605

Resultat från andelar i intresseföretag 6 18 –51 –8

Erhållna utdelningar 99 60 9

Resultat från värdepapper 485 444 68

Ränteintäkter 438 489 76

Räntekostnader –2 357 –2 386 –371

Valutavinst/förlust –65 –41 –6

Övriga finansiella intäkter och kostnader –242 –254 –39

Finansnetto 7 –1 624 –1 739 –271

Resultat före skatt 1 777 2 148 334

Skatter 8 –42 –238 –37

Årets resultat 1 735 1 910 298

Årets resultat hänförligt till:

Moderbolagets aktieägare 1 732 1 914 299

Innehav utan bestämmande inflytande 13 3 –4 –1


1) Oreviderad, se not 12) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1

STENA AB 2013 7

RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT


2012 2013 2013MSEK2) MSEK MUSD1)


Övrigt totalresultat

Poster som senare kan komma att omklassificeras till periodens resultat:

Årets förändring verkligt värdereserv, netto efter skatt 325 366 57

Årets förändring i säkringsreserv, netto efter skatt –175 722 112

Årets förändring i valutaomräkningsreserv –808 355 55

Poster som ej kommer att omklassificeras till periodens resultat:

Omräkning av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser –10 443 68

Årets förändring i omvärderingsreserv 13 2

Övrigt totalresultat –668 1 899 294

Totalt övrigt totalresultat 1 068 3 809 592

Övrigt totalresultat hänförligt till:

Moderbolagets aktieägare 1 072 3 813 593

Innehav utan bestämmande inflytande –4 –4 –1

Totalt övrigt totalresultat, netto efter skatt 1 068 3 809 592


Se även not 20 och 21

8 STENA AB 2013

KONCERNENS BALANSRÄKNING

31 december


Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 9

Goodwill 2 201 2 372 369

Varumärken 724 704 110

Linjerättigheter 698 726 113

Övriga immateriella anläggningstillgångar 286 353 55

Totala immateriella anläggningstillgångar 3 909 4 155 647

Materiella anläggningstillgångar

Fartyg 10 40 708 40 956 6 372

Pågående projekt 10 2 647 2 450 381

Inventarier 10 2 260 3 930 611

Byggnader och mark 10 892 962 150

Hamnar 11 1 817 3 261 507

Totala materiella anläggningstillgångar 48 324 51 559 8 021

Förvaltningsfastigheter 12 26 658 27 831 4 330

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i intressebolag 6 1 073 934 145

Investeringar i värdepappersfonder 13 5 170 4 311 671

Övriga långfristiga värdepapper 14 5 118 4 243 660

Övriga långfristiga tillgångar 15, 21 3 526 3 904 607

Totala finansiella anläggningstillgångar 14 887 13 392 2 083

Totala anläggningstillgångar 93 778 96 937 15 081

Omsättningstillgångar

Varulager 16 692 716 111

Kundfordringar 17 2 823 2 849 443

Övriga fordringar 17 1 802 1 793 279

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 2 129 2 170 338

Kortfristiga placeringar 18 2 095 1 694 264

Likvida medel 19 1 581 2 053 319

Totala omsättningstillgångar 11 122 11 275 1 754

Summa tillgångar 3 104 900 108 212 16 835


KONCERNEN

STENA AB 2013 9

31 december


Eget kapital och skulder

Eget kapital 20

Aktiekapital 5 5 1

Reserver –2 884 –449 –70

Balanserat resultat 31 335 33 542 5 218


Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 30 188 35 013 5 447

Innehav utan bestämmande inflytande 280 262 41

Summa eget kapital 30 468 35 274 5 488

Långfristiga skulder

Uppskjutna skatteskulder 21 4 011 3 940 613

Pensioner och liknande förpliktelser 22 1 226 649 101

Övriga avsättningar 768 707 110

Skulder till kreditinstitut 23 46 113 45 287 7 045

Skulder i värdepappersfonder 13 3 974 3 944 614

Obligationslån 24 5 154 5 324 828

Balanserade leasingåtaganden 25 764 642 100

Övriga långfristiga skulder 26 934 722 112

Totala långfristiga skulder 62 944 61 215 9 523

Kortfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 23 2 724 4 616 718

Obligationslån 24 838

Balanserade leasingåtaganden 25 203 231 36

Leverantörsskulder 1 764 1 722 268

Skatteskulder 35 243 38

Övriga skulder 3 249 1 655 257

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 2 675 3 256 507

Totala kortfristiga skulder 11 488 11 723 1 824

Summa eget kapital och skulder 104 900 108 212 16 835

Poster inom linjen

Ställda panter 28 65 075 66 155 10 292

Eventualförpliktelser 28 3 843 3 301 514


10 STENA AB 2013

KONCERNENS EGET KAPITAL – SAMMANSTÄLLNING ÖVER FÖRÄNDRINGAR

Hänförligt till moderbolagets aktieägare

MSEK Aktie kapital Reserver1)

Balan serade vinst medel

inklusive årets resultat Summa

Innehav utan bestämmande

inflytande

Totalt eget

kapital

Utgående eget kapital 31 december 2011 5 –2 233 32 415 30 186 211 30 397

Effekt av förändring i redovisnings principer2) –796 –796 –796

Omräknat ingående eget kapital 1 januari 2012 5 –2 233 31 619 29 390 211 29 601

Årets förändring verkligt värde reserv 325 325 325

Årets förändring säkringssreserv –175 –175 –175

Årets förändring omräkningsreserv –801 –801 –7 –808

Omräkning av avsättningar för pensioner –10 –10 –10

Övrigt totalresultat –651 –10 –661 –7 –668

Årets resultat 1 732 1 732 3 1 735

Summa totalresultat –651 1 722 1 071 –4 1 067

Utdelning –260 –260 –260

Överföring till stiftelse –14 –14 –14

Försäljning av innehav utan bestämmande inflytande 73 73

Utgående eget kapital 31 december 2012 5 –2 884 33 067 30 188 280 30 467

Effekt av förändring i redovisnings principer3) 1 012 189 1 201 28 1 229

Omräknat ingående eget kapital 1 januari 2013 5 –1 872 33 256 31 389 308 31 696

Årets förändring verkligt värde reserv 366 366 366

Årets förändring säkringssreserv 722 722 722

Årets förändring omvärderingsreserv –20 33 13 13

Årets förändring omräkningsreserv 355 355 355

Omräkning av avsättningar för pensioner 443 443 443

Övrigt totalresultat 1 423 476 1 899 1 899

Årets resultat 1 914 1 914 –4 1 910

Summa totalresultat 1 423 2 390 3 813 –4 3 809

Utdelning –189 –189 –189

Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande –42 –42

Utgående eget kapital 31 december 2013 5 –449 35 457 35 013 262 35 274

1) Se även not 202) Effekten av ändrad pensionsredovisning enligt den uppdaterade redovisningsstandarden IAS 19 Ersättningar till anställda3) Effekten av förändring till omvärderingsmetoden vid värdering av hamnar

KONCERNEN

STENA AB 2013 11

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS



Kassaflöde från den löpande verksamheten


Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:

Avskrivningar 3 3 749 4 136 643

Värdeförändring förvaltningsfastigheter –14 –224 –35

Resultat från andelar i intresseföretag –18 51 8

Utdelning från intresseföretag 20 23 4

Resultat av försäljning anläggningstillgångar 4 –90 –76 –12

Resultat av försäljning aktier –485 –444 –69

Valutakursdifferenser, orealiserade 286 482 75

Uppskjutna skatter 8 –231 –49 –8

Avsättning till pensioner –194 –109 –17

Övriga ej likvidpåverkande poster 366 165 26

Förändring av omsättningsaktier –88 75 12

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

5 036 5 940 924

Förändring i rörelsekapital

Kundfordringar –70 –68 –11

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter –161 –125 –19

Varulager –50 6 1

Leverantörsskulder 429 –154 –24

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter –187 350 54

Skatteskulder –168 –17 –3

Övriga kortfristiga skulder 205 –915 –142

Kassaflöde från den löpande verksamheten 5 034 5 017 780

Investeringsverksamheten

Investeringar i immateriella tillgångar –388 –147 –23

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 4 1 198 534 83

Investeringar i materiella anläggningstillgångar –10 529 –7 022 –1 092

Investeringar genom förvärv av bolag 29 –187 –13 –2

Investeringar i intressebolag –73

Försäljning av aktier och andelar samt långfristiga placeringar 4 456 7 505 1 168

Investering i aktier och andelar samt långfristiga placeringar –6 008 –5 084 –791

Ökning av övriga långfristiga tillgångar –67 –392 –61

Minskning av övriga långfristiga tillgångar 30 12 2

Övriga investeringar 15 24 4

Kassaflöde från investeringsverksamheten –11 553 –4 583 –712

Finansieringsverksamheten

Upptagande av kort- och långfristiga lån 7 622 3 676 572

Amortering av kort- och långfristiga lån –3 103 –4 946 –769

Förändring av checkräkningar och liknande krediter 3 943 1 228 191

Amortering av leaseskulder –1 331 –238 –37

Förändring av spärrmedel –275 484 75

Utdelningar –260 –189 –29

Övriga finansieringar 29 –107 –34 –5

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 6 489 –19 –2

Omräkningsdifferens på likvida medel 24 57 9

Förändring av likvida medel –6 472 74

Likvida medel vid årets början 19 1 587 1 581 245

Likvida medel vid årets slut 19 1 581 2 053 319


KONCERNEN

12 STENA AB 2013

Grunden för upprättande av redovisningen

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International

Financial Reporting Standards (IFRS) som blivit antagna av EU.

Dessutom har RFR 1, kompletterande regler för koncerner tillämpats,

utgivna av Rådet för finansiell rapportering.

I enlighet med IAS 1 tillämpar Stenakoncernens bolag enhetliga redo-

visningsprinciper, oavsett lokal lagstiftning. Nedanstående principer har

genomgående tillämpats för samtliga år som årsredovisningen omfattar.

IAS 33, Resultat per aktie, tillämpas ej eftersom Stena AB inte är ett

noterat bolag.

Moderbolagets redovisning är upprättad enligt samma redovisnings-

principer som för koncernen med undantag för vad som beskrivs i

avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.

Årsredovisningen och koncernredovisningen godkänns för utfär-

dande av styrelsen den 28 april 2014. Balansräkningarna och resultat-

räkningarna kommer att framläggas till årsstämman för fastställande

den 28 april 2014.

I samband med upprättandet av denna finansiella rapport har före-

tagsledningen gjort uppskattningar och antaganden vilka påverkar det

redovisade värdet av tillgångar och skulder, ansvarsförbindelser vid

bokslutstidpunkten samt redovisade intäkter och kostnader. Det verk-

liga utfallet i framtiden avseende vissa transaktioner kan avvika från

det uppskattade utfallet då denna finansiella rapport upprättades.

Avvikelser av detta slag kommer att påverka utfallet i finansiella

rapporter för kommande redovisningsperioder. De områden som

inne fattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana

om råden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse

för koncernredo visningen, anges i not 2.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffnings-

värden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder och förvalt-

ningsfastigheter som värderas till verkligt värde samt hamnar som

redovisas enligt omvärderingsmetoden. Finansiella tillgångar och skulder

som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella

tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde via resultatet eller finansiella tillgångar som kan säljas.

Enbart för läsarens vägledning har 2013 års räkenskaper översatts

från svenska kronor (SEK) till dollar (USD) genom att använda valuta-

kursen USD 1,00 = 6,4279 SEK per den 31 december 2013.

Nya eller ändrade redovisningsstandarder 2013

Under 2013 har inga nya eller ändrade IFRS standards haft någon sär-

skild effekt på koncernens räkenskaper förutom vad som anges nedan:

– IAS 19 Ersättningar till anställda (Ändring). IAS 19 föreskriver hur

företag ska redovisa och presentera ersättningar till anställda. Standar-

den kräver att ett företag regelbundet bestämmer nuvärdet av för-

månsbestämda pensionsplaner och det verkliga värdet av pensions-

medel och redovisar nettot av dessa som en avsättning för ersättningar

efter avslutad anställning (nettopensionsskuld). Möjligheten att

använda den så kallade korridormetoden som koncernen tidigare

använt är borttagen. Standarden föreskriver vidare att finansierings-

kostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonte-

ringsräntan för pensionsavsättningen. Detta innebär att metoden med

förväntad avkastning på plantillgångarna är borttagen. Alla ändringar i

netto pensionsavsättningen redovisas när de uppstår som: (i) kostnad

för tjänstgöring samt finansieringskostnad i periodens resultat (ii)

effekter av omvärderingar i övrigt totalresultat.

Standarden har haft följande påverkan på presentationen av koncer-

nens resultat och balansräkning: Alla historiska oredovisade aktuariella

vinster och förluster inkluderas numera i redovisningen av nettopen-

sionsskulden. Detta ökade inledningsvis pensionsskulden och minskade

(efter avdrag för uppskjuten skatt) eget kapital i koncernen. Framtida

ändringar i nettopensionsskulden från till exempel ändrad diskonte-

ringsränta eller ändrade livslängdsantaganden redovisas direkt i övrigt

totalresultat. Avskaffandet av den förväntade avkastningen innebär att

koncernens räntekostnad ökar med skillnaden mellan förväntad avkast-

ning och diskonteringsräntan som appliceras på plantillgångarna. För

ingående värden 2012 innebar ändringarna att nettopensionsavsätt-

ningen ökade med cirka MSEK 1 060 och att eget kapital minskade

med MSEK 796 efter redovisning av uppskjuten skattefordran. Den

ändrade ränteberäkningen och borttagandet av amorteringen på aktu-

ariella vinster och förluster ökade 2012 års resultat med cirka MSEK 20.

Standarden tillämpas från och med första kvartalet 2013 med full

retroaktiv tillämpning. Påverkan på 2013 års räkningar är i allt väsent-

ligt likartad med 2012.

– Hamnar redovisas sedan 1 januari 2013 enligt omvärderingsmetoden

i enlighet med IAS 16. Hamnar redovisas till omvärderat belopp vilket

utgörs av hamnarnas verkliga värde vid omvärderingstidpunkten efter

avdrag för efter följande ackumulerade avskrivningar och efterföljande

ackumulerade nedskrivningar. Effekten av byte av redovisningsprincip

innebar att värdet på hamnarna ökade med MSEK 1 363, fördelat på

MSEK 122 på anskaffningsvärden och MSEK 1 241 på ackumulerade

avskrivningar, samt att omvärderingsreserven inom eget kapital ökade

med MSEK 1 012 netto efter skatt.

Koncernredovisning

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med de principer som

beskrivs i IAS 27, Koncernredovisning, och omfattar moderbolaget

Stena AB (publ) och samtliga företag, i vilka moderbolaget direkt eller

in direkt har mer än 50% av röstetalet eller på annat sätt har ett

bestämmande inflytande.

Vad avser bolag som tillkommit eller avyttrats under året

gäller följande:

• Bolag som förvärvats under året har medtagits i koncernens resultat-

räkning från och med att bestämmande inflytande erhållits.

• Bolag som avyttrats under året ingår i koncernens resultat räkning

fram till dess att Stenas bestämmande inflytande upphört.

NOTERBelopp i miljoner kronor (MSEK) om ej annat anges. Siffrorna inom parentes avser motsvarande värden föregående år.

1. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

STENA AB 2013 13

Koncernens konsoliderade finansiella rapporter inkluderar de finansiella

rapporter för moderbolaget och dess direkt eller indirekt ägda dotter-

bolag efter:

• eliminering av koncerninterna transaktioner och

• avskrivning av förvärvade övervärden.

Eget kapital i koncernen omfattar eget kapital i moder bolaget och den

del av eget kapital i dotterföretagen som tillkommit efter förvärv.

Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en

separat kategori i det egna kapitalet. Andelar av förvärv av innehav

utan bestämmande inflytande av årets resultat specificeras efter årets

resultat i resultaträkningen.

Rörelseförvärv och goodwill

Stena tillämpar IFRS 3, (omarbetad version 2009) Rörelse förvärv,

tidigare förvärv före 1 januari 2010 har inte omarbetats.

Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden. Metoden

innebär att de tillgångar och skulder samt eventualförpliktelser, som för-

värvande bolag äger vid förvärvstillfället, värderas för att fastställa deras

koncernmässiga anskaffningsvärde. Förvärvsmetoden kräver att upp-

skattningar görs. Värdering av förvärvad mark, byggnader och utrust-

ning görs antingen av extern part eller internt baserat på tillgänglig

information på marknaden. Redovisningen av finansiella tillgångar och

skulder, liksom varulager, baseras på tillgänglig marknadsinformation.

Verkligt värde för väsentliga immateriella anläggningstillgångar tas

fram antingen med hjälp av oberoende värderingsexpert eller internt

genom att allmänt accepterade värderingsmetoder används, vilka

vanligtvis baseras på framtida kassaflöden.

Förvärv av förvaltningsfastigheter och fartyg i bolag med endast

övriga materiella tillgångar redovisas som ett tillgångsförvärv.

Om förvärvskostnaden överstiger marknadsvärdet på identifierade

tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas skillnaden som

goodwill.

Om verkligt värde på de förvärvade nettotillgångarna överstiger

förvärvskostnaden ska förvärvaren på nytt identifiera och värdera

de förvärvade tillgångarna. Eventuellt kvarstående överskott vid en

omvärdering ska omedelbart resultatföras. Förvärvsanalysen (metoden

för att allokera anskaffningsvärdet till förvärvade identifierade netto-

tillgångar och goodwill) ska enligt IFRS vara slutförd inom tolv månader

från förvärvsdagen. Då förvärvsanalysen har granskats och godkänts

av ledningen, allokeras goodwill till kassa genererande enheter och en

nedskrivningsprövning görs minst en gång per år från det att alloke-

ringen är slutförd. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den

dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värde-

ras till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.

Avskrivningar görs inte på goodwill.

Transaktionskostnader, med undantag från transaktionskostnader

som är hänförbara till eget kapital eller skuld instrument, rapporteras

som kostnad i resultaträkningen. För förvärv innan 1 januari 2010 har

transaktionskostnaderna kapitaliserats. Villkorlig köpeskilling rapport-

eras enligt verkligt värde vid förvärvstillfället. Om den villkorliga

köpeskillingen är klassificerad som eget kapital instrument, sker ingen

omvärdering och justeringen rapporteras i eget kapital. För andra vill-

korliga köpeskillingar, omvärderas dessa varje kvartal och skillnaden

rapporteras i resultaträkningen.

Intresseföretag och joint venture-bolag

Företag, i vilka koncernen har mellan 20% och upp till högst 50% av

röstetalet eller på annat sätt ett betydande inflytande, redovisas enligt

kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att investeringen initialt redo-

visas till sitt anskaffningsvärde. Det redovisade värdet ökas eller minskas

där efter för att avspegla ägarföretagets andel av intresseföre tagets/

joint venture-bolagets vinster eller förluster efter förvärvet, netto efter

ackumulerade nedskrivningar. Se ”Nedskrivningar av icke-finansiella

tillgångar, inklusive ”Goodwill” nedan. Det bokförda värdet ökas eller

minskas därefter för att reflektera ägarandelen av intressebolagets vin-

ster eller förluster efter förvärvet. I koncernens balansräkning redovisas

andelarna under ”Andelar i intresseföretag” (Finansiella innehav, se not

6) samt under ”Övriga långfristiga tillgångar” (Operationella tillgångar,

se not 15). I koncernens resultaträkning redovisas koncernens andel av

intresseföretagens nettoresultat under raden ”Resultat från andelar i

intresseföretag” inom finansnettot. Under ”Resultat från andelar i

intresseföretag” avses strategiska innehav. Mottagna utdelningar

avräknas mot bokfört värde av respektive andelar.

Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka kon-

cernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett

gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och

finansiella styrningen.

Värdepappersfonder

Värdepappersfonder konsolideras i koncernredovisningen i enlighet

med SIC 12 och konsolideras om värdepappersfonden har en betydande

ekonomisk påverkan. Definitionen av betydande ekonomisk påverkan

är om koncernen står bakom majoriteten av riskerna som är relaterade

till värdepappersfonden och dess tillgångar eller om det har rätt att

behålla majoriteten av vinsterna i värdepappersfonden.

Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande

Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande uppstår när mindre än

100% är förvärvat. Denna typ av förvärv är rapporterad som en andel av

de förvärvade nettotillgångarna. Förvärvet är rapporterat som en trans-

aktion inom eget kapital det vill säga mellan ägaren av moderbolaget

och innehavet utan bestämmande inflytande. På så sätt uppstår ingen

goodwill vid den här typen av transaktioner. Förändringen i innehavet

utan bestämmande inflytande baseras på andelen av nettotillgångarna.

Omräkning av utlandsverksamheter

Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapportvaluta, samt kon-

cernens rapportvaluta är svenska kronor. Alla utländska dotterbolag

rapporterar i sin funktionella valuta, vilken är den valuta som används

i företagets primära ekonomiska omgivning. Vid konsolidering har alla

balansposter omräknats till svenska kronor med balansdagskurser.

Resultatposter har omräknats med genomsnittskurser.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta är omräknade till valutakursen för den

funktionella valutan på transaktionsdagen. Den funktionella valutan är

den valuta för det primära ekonomiska område där bolaget genererar

och använder kontanter. Monetära tillgångar och skulder i utländsk

KONCERNEN

14 STENA AB 2013

valuta är omräknad till funktionell valuta enligt balansdagens kurs.

Valutakursdifferenser som uppstår rapporteras i resultaträkningen.

Icke monetära tillgångar och skulder, vilka är rapporterade till historisk

kostnad, är omvärderad till transaktionsdatum. Icke monetära tillgångar

och skulder som är rapporterade till verkligt värde är omvärderad till

den funktionella valutan med valutakurs för omvärderingstidpunkten.

Segmentsrapportering

Rörelseresultatet rapporteras på ett sätt som överensstämmer med

den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande

beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funk-

tion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelse-

segmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som

Stena ABs styrelse, som fattar strategiska beslut.

Koncernens segment, dess affärsområden, följer den interna styr-

ningen och rapporteringen. Denna ligger till grund för identifiering av

huvudsakliga risker, och den varierande avkastning som finns i verk-

samheten, och baseras på de olika affärsmodellerna för koncernens

slutkunder. Segmenten ansvarar för rörelseresultat, EBITDA (rörelse-

resultat före avskrivningar) och de tillgångar som används i deras verk-

samheter medan finansnetto och skatter och eget kapital inte rappor-

teras per segment. Rörelseresultat och tillgångar för segmenten

konsolideras enligt samma prin ciper som för koncernen totalt.

Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor och

till mark nadspriser. Stenakoncernens affärsområden och därmed

segment är:

• Färjeverksamhet

• Drillingverksamhet

• Rederiverksamhet

• Fastighetsrörelse

• Nya verksamheter – Adactum

Intäktsredovisning

Intäkter omfattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer

att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksam-

het. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter

samt efter eliminering av koncerninterna försäljningar.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett

tillförlitligt sätt, vilket innebär att det är sannolikt att framtida ekono-

miska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har

uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter. Intäktsbeloppet

anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser

avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar

sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund,

typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Koncernens omsättning från drilling- och rederiverksamhet är hän-

förlig till charterkontrakt. Charterhyror redovisas linjärt över kontrak-

tens löptid. Avsättning sker i förväg för eventuella förlustkontrakt.

Omsättningen för färjelinjer består av biljettintäkter, ombordförsälj-

ning och fraktverksamhet och intäktsförs när affärshändelserna äger rum.

Omsättning för fastighetsverksamheten är hänförlig till ingångna

hyresavtal och intäktsförs linjärt över hyresperioden.

Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag säljer en

produkt till en kund, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen

betalas vanligen kontant eller med kreditkort.

Pågående entreprenaduppdrag, från verksamhet inom Adactum-

koncernen, redovisas med successiv vinstavräkning på alla de uppdrag

där utfallet kan beräknas på ett tillfredställande sätt. Intäkter och kost-

nader redovisas i resultaträkningen i förhållande till uppdragets färdig-

ställandegrad. Färdigställandegraden bestäms på basis av nedlagda

uppdragskostnader i förhållande till beräknade uppdragskostnader för

hela uppdraget. Befarade förluster kostnadsförs omedelbart.

Kundlojalitetsprogram avser redovisningen i Stena Line och

Blomster landet, som har kundlojalitetsprogram, under vilken kunden

kan tjäna poäng som kan utnyttjas mot till exempel en fri eller rabatte-

rad vara eller tjänst.

Marknadsvärdet som erhålles i den initiala försäljningstransaktionen

allokeras mellan den erhållna förmånen och försäljningsvärdet av varan

eller tjänsten. En intäkt, som är hänförlig till de garanterade kund-

lojalitetspoängen, redovisas i resultaträkningen när risken för ett

åtagande har upphört.

Resultat från försäljningar av fartyg och förvaltningsfastigheter

redovisas i övriga intäkter. Intäktsredovisning sker när alla väsentliga

förmåner och risker överförts till köparen.

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämp-

ning av effektivräntemetoden.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten till likvid erhålles och redo-

visas i finansnettot.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen när det

på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida nyttan

som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen och att anskaff-

ningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Hamnar redovisas till omvärderat belopp enligt omvärderingsmeto-

den enligt IAS 16. Det omvärderade beloppet utgörs av hamnarnas

verkliga värde vid omvärderingstidpunkten efter avdrag för efter-

följande ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Om en hamns redovisade värde ökar till följd av en omvärdering,

redovisas ökningen i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital

som omräkningsreserv. Om en hamns redovisade belopp minskar som

följd av en omvärdering redovisas minskningen i resultatet.

Fartyg, inventarier och rörelsefastigheter redovisas till anskaffnings-

värde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskriv-

ningar. Anskaffningsutgiften aktiveras vid förvärvet. Kostnader för

reparation och underhåll för materiella anläggningstillgångar belastar

årets resultat.

Dockningskostnader för fartyg aktiveras och skrivs av över tiden

två till fem år.

För fartyg använder företaget fartygsvärderingar utförda av fri-

stående mäklare för bedömning om nedskrivningsbehov föreligger.

Vid indikation om att netto bokfört värde för en tillgång överstiger

dess återvinningsvärde används diskonterade kassaflödes beräkningar

baserade på beräknade kapitalkostnader och beräknad framtida

avkastning. Som minsta kassagenererande enhet definieras de till-

gångar som har ett direkt ekonomiskt samband, till exempel en

FORTS. NOT 1

STENA AB 2013 15

fartygs linje. Om ett nedskrivningsbehov föreligger på balansdagen,

beräknas återvinnings värdet och nedskrivning sker till detta värde.

En nedskrivning återförs om det skett en förändring av beräkningarna

som användes för att bestämma återvinningsvärdet.

Pågående nyanläggningar inkluderar förskott samt direkta och

in direkta projektkostnader inklusive finansiella kostnader, vilka

aktiveras baserat på verklig upplåningskostnad.

Rörelsefastigheter delas upp i byggnader och mark och avser fastig-

heter som används i den egna verksamheten.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt enligt plan. Tillgång-

arnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och juste-

ras vid behov. Inga avskrivningar görs på mark.

Restvärdet har bedömts till noll. Alla tillgångar är för delade på

komponenter.

Avskrivning sker från den tidpunkt anläggningarna kan tas i drift

och över uppskattad nyttjandeperiod enligt följande:

Fartyg

Oljeborriggar 20 år

Oljeborrningsfartyg 20 år

Tankfartyg 20 år

RoRo-fartyg 20 år

RoPax-fartyg 20 år

Superferries 20 år

LNG-fartyg 20 år

HSS-färjor och andra höghastighetsfartyg 10–20 år

Övriga anläggningstillgångar

Byggnader 50 år

Hamnanläggningar 20–50 år

Vindkraftverk 20 år

Inventarier 3–10 år

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter rapporteras till verkligt värde i enlighet med

verkligt värde modellen i IAS 40. Förvaltningsfastigheter, det vill säga

fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter eller värde-

stegring eller en kombination av dessa, värderas löpande enligt verkligt

värdemodellen (bedömt marknadsvärde). Initialt värderas fastig heterna

till anskaffningsvärdet. Verkligt värde baseras på bedömda marknads-

värden på balansdagen, vilket innebär det värde till vilket en fastighet

skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av

varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs.

Förändringar av verkligt värde redovisas i resultaträkningen med

påverkan på värdeförändringar fastigheter.

I begreppet förvaltningsfastigheter, som huvudsakligen omfattar

bostads- och kontorsfastigheter, ingår byggnader och mark, mark-

anläggningar samt byggnads- och mark inventarier.

Fastighetsförsäljningar och fastighetsköp redovisas i samband med

att risker och förmåner som förknippas med äganderätten övergår till

köparen eller säljaren, vilket normalt sker på tillträdesdagen såvida

detta inte strider mot villkoren i försäljningskontraktet.

Vinst eller förlust som uppstår vid avyttring eller utrangering av

förvaltningsfastigheter utgörs av skillnaden mellan försäljningspris och

den senaste upprättade värderingen (redovisat värde baserat på senast

upprättade omvärderingen till verkligt värde). Resultat vid avyttring

eller utrangering redovisas i resultaträkningen under övriga rörelse-

intäkter som nettoresultat vid försäljning av anläggningstillgångar.

I det fall Stena nyttjar del av en fastighet för egen administration,

utgör fastigheten en förvaltningsfastighet endast om en obetydlig del

nyttjas för administrativa ändamål. I annat fall klassificeras fastigheten

som rörelsefastighet och redo visas i enlighet med IAS 16 ”Materiella

anläggningstillgångar”.

Tillkommande utgifter läggs till det redovisade värdet endast om det

är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade

med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffnings-

värdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter redovisas

som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedöm-

ningen när en tillkommande utgift läggs till det redovisade värdet är

om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar

därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent

tillkommit läggs utgiften till det redovisade värdet.

Vid värdering av förvaltningsfastigheterna till verkligt värde (bedömt

marknadsvärde) används en intern värderingsmodell som kvalitets-

säkrats genom, dels avstämningar av förutsättningarna med externa

fast ig hetsvärderare, dels via externt utförda värderingar. Den interna

värderingen bygger på en avkastningsvärdering, vilket innebär att varje

en skild fastighets nettohyresintäkt divideras med avkastningskravet för

den aktu ella fastigheten. I driftsnettot har antaganden gjorts avseende

hyres intäktsnettot, samt vakanser. Antagandena har baserats på mark-

nads antaganden om dessa kassaflöden. Historiska utfall, budget samt

nor maliserade kostnader har varit en del av dessa antaganden. Olika

av kastningskrav har använts för olika marknader och typer av fastigheter.

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger

det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotter-

företagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill

på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar.

Goodwill testas år ligen för att identifiera eventuellt nedskrivnings-

behov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade

nedskrivningar.

Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid

av yttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den

goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av

eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassa-

genererande enheter fastställda i enlighet med koncernens rörelse-

segment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv där good-

willposten uppstod.

KONCERNEN

16 STENA AB 2013

Varumärken

Varumärken redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för acku-

mulerad avskrivning. Avskrivningarna görs under 10 respektive 40 år.

Varumärken har en bestämd nyttjandeperiod och redo visas till

anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar.

Avskrivning sker från den tidpunkt då varumärkena förvärvats i Stena-

koncernen över uppskattad nyttjandeperiod enligt följande:

Kvik 40 år

Ballingslöv 40 år

Sembo 10 år

IT investeringar

Förvärvade programvaror aktiveras med utgångspunkt från förvärvs-

och implementeringsutgifter. Utgiften skrivs av över nyttjande-

perioden, som bedöms vara mellan tre och fem år, enligt den linjära

metoden. Nyttjandeperioden omprövas årligen.

Distributionsavtal

Distributionsavtal redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för

avskrivningar. Avskrivning sker linjärt under den bedömda nyttjande-

perioden på 10 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.

Linjerättigheter

Linjerättigheter aktiveras baserat på förvärvsbeloppet och skrivs av

under nyttjandeperioden, vilken bedöms till 20 år, i enlighet med linjär

avskrivningsmetod. Nyttjandeperioden omprövas årligen.

Kundrelationer

Kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskriv-

ningar. Avskrivning på kundrelationer sker linjärt under den bedömda

nyttjandeperioden på 5 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.

Underhållskostnader för immateriella anläggningstillgångar

Kostnader för underhåll av immateriella anläggningstillgångar

kostnadsförs när de uppstår.

Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, goodwill, skrivs

inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov.

Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång

närhelst händelser eller förändringar i förhållande indikerar att det

redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs

med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess

återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens

verkliga värde minus försäljningskostnader och dess nyttjandevärde.

Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de

lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassa-

genererande enheter).

För andra finansiella tillgångar än goodwill, som tidigare skrivits ner

görs per varje balansdag en prövning om åter föring bör ske.

Låneutgifter

Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalifice-

rade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens

anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nöd-

vändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. Låneutgifter

aktiveras som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade

tillgången.

Redovisning av statliga stöd

Eventuella statliga stöd i samband med nyanskaffning av fartyg, fastig-

heter eller hamnanläggningar redovisas som minskning av anskaff-

ningskostnaden medan stöd relaterade till den löpande verksamheten

reducerar motsvarande kostnader. Redovisning sker när stödet kan

beräknas på ett tillförlitligt sätt. För svenskregistrerade fartyg som

huvudsak ligen används i utrikestrafik har koncernen erhållit sjöfarts-

stöd, uppgående till alla arbetsgivaravgifter och mot löner gjorda

skatte avdrag för de anställda som arbetar ombord på ett sådant fartyg.

Summan som har erhållits har reducerat personal kostnaderna.

Anläggningstillgångar som innehas till försäljning

Anläggningstillgångar klassificeras som tillgångar som innehas för för-

säljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvin-

nas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket

sannolik. Dessa redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt

värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras redovisade värde

huvudsakligen ska återvinnas genom en försäljningstransaktion och

inte genom stadigvarande bruk.

Finansiella tillgångar och skulder

Allmänt

Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till

en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett eget

kapitalinstrument i ett annat företag. Finansiella tillgångar utgörs i

koncernens balansräkning av likvida medel, kundfordringar, övriga

finansiella tillgångar, aktier och derivattillgångar. Finansiella skulder

materialiseras genom krav på återbetalning av kontanter eller av andra

finansiella tillgångar. I koncernens balansräkning utgörs finansiella

skulder av leverantörsskulder, lån, finansiella leasing skulder, obliga-

tioner och derivatskulder.

Redovisning

Finansiella tillgångar och skulder redovisas i balansräkningen när

koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella

tillgångar och skulder redovisas på likviddagen med undantag för

derivat, vilka redovisas på affärsdagen. Finansiella instrument redo-

visas initialt till verkligt värde vilket vanligtvis motsvarar anskaffnings-

kostnad vid anskaffningstillfället. Transaktionskostnader ingår i

anskaffnings värdet för samtliga finansiella instrument som inte

värderas till verkligt värde i resultaträkningen. Kvittning av finansiella

skulder och tillgångar sker endast när det finns en kontraktsmässig

möjlighet och då avsikten är att kvitta bruttobeloppen.

FORTS. NOT 1

STENA AB 2013 17

Finansiella kostnader

Finansiella kostnader bokförs i den period de uppstår. Finansiella kost-

nader för pågående projekt av fartyg eller förvaltningsfastigheter akti-

veras som en del av förvärvskostnaden. Kostnader för finansiering av

långfristiga lån och krediter är uppskjutna och avskrivna under lånets

förväntade löptid.

Bortbokning från balansräkningen

Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga

rättigheterna till kassaflödena upphört eller överförts samt när i allt

väsentligt även de risker och för delar som är förknippade med ägandet

av den finansiella tillgången överförts. Finansiella skulder bokas bort

från balansräkningen när de utsläcks.

Realiserat resultat definieras som försäljningsintäkter med avdrag för

netto bokfört värde vid föregående årsbokslut.

Klassificering av finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar i koncernen indelas i följande kategorier:

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen

– innehav tillgängliga för handelsändamål

– övriga tillgångar som vid förvärvstillfället klassificerats som finansiella

tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen

• Finansiella tillgångar som innehas i säkringssyfte

• Finansiella tillgångar som hålles till förfall

• Finansiella tillgångar som kan säljas

• Lånefordringar och kundfordringar

Syftet med förvärvet av det finansiella instrumentet ligger till grund för

klassificeringen. Klassificeringen görs av företagsledningen vid första

redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

Finansiella tillgångar som tillhör denna kategori värderas och redovisas

löpande till verkligt värde via resultaträkningen.

Kategorin indelas i två underkategorier:

1) innehav tillgängliga för handelsändamål och 2) sådana som vid

förvärvstillfället klassificeras som finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar som innehas

för handelsändamål utgörs av finansiella tillgångar som förvärvats med

huvudsyfte att säljas på kort sikt samt av sådana derivatinstrument där

säkringsredovisning inte tillämpas. Aktier tillgängliga för handelsända-

mål redovisas i balansräkningen under kortfristiga placeringar och för-

ändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen under raden

resultat från värdepapper.

Finansiella tillgångar till verkligt värde alternativet appliceras

baserat på hur investeringarna hanteras och att deras resultat

utvärderas genom en verklig värde värdering i enlighet med kon-

cernens investeringsstrategi. Dessa tillgångar klassificeras i balans-

räkningen som övriga långfristiga värdepapper och övriga långfristiga

tillgångar och förändringar i marknadsvärdet rapporteras i resultat-

räkningen under resultat från värdepapper i finansnettot. Internt följer

koncernen upp och rapporterar dessa tillgångar utifrån deras verkliga

värden och anser att denna värdering och redovisning i resultat- och

balansräkningen därför ger årsredovisningens läsare den mest

relevanta informationen.

Finansiella tillgångar som vid förvärvstillfället klassificerats som

finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade

inom 12 månader från balansdagen.

Finansiella tillgångar som hålles till förfall

Finansiella tillgångar som hålles till förfall är finansiella tillgångar, som

inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och

fastställd löptid och som koncernledningen har för avsikt och förmåga

att inneha till förfall. Om koncernen skulle sälja mer än ett oväsentligt

belopp i kategorin finansiella tillgångar som hålles till förfall, måste

hela kategorin omklassificeras till kategorin finansiella tillgångar som

kan säljas. Tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Finan-

siella tillgångar som hålles till förfall ingår i anläggningstillgångar utom

i de fall då förfallotidpunkten ligger mindre än 12 månader efter

balansdagen, då de klassificeras som omsättningstillgångar.

Tillgångar i denna kategori redovisas som ”Investeringar i värde-

pappersfonder” i balansräkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte

betecknas som derivat och som har fastställda eller fastställbara betal-

ningar och som inte noteras på en aktiv marknad. Fordringarna redo-

visas i omsättningstillgångar med undantag för fordringar med för-

fallodag senare än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras

om anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar inklude-

ras i övriga fordringar och kundfordringar i balansräkningen. Tillgångar

i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde med, i före-

kommande fall, avdrag för kund- och kreditförluster.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Investeringar i vissa aktier (med undantag för andelar i dotter- och

intresseföretag) och obligationer kategoriseras som finansiella till-

gångar som är tillgängliga för handels ändamål. Årets förändringar i

verkligt värde, undantaget nedskrivningar, redovisas i övrigt total-

resultat för dessa instrument. När dessa finansiella instrument avyttras

tas den ackumulerade vinsten eller förlusten bort från övrigt total-

resultat och redovisas i resultaträkningen. Dessa tillgångar klassificeras

som övriga långfristiga värdepapper i balansräkningen och föränd-

ringar i marknadsvärdet rapporteras i verkligt värde reserven i övrigt

totalresultat.

Tillgångar i denna kategori redovisas som övriga långfristiga värde-

papper, övriga långfristiga tillgångar eller investeringar i värdepappers-

fonder.

KONCERNEN

18 STENA AB 2013

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omvärderas enligt gällande valutakurser

per transaktionsdag.

Fordringar och skulder, såväl i de enskilda koncernföretagen som i

koncernens bokslut, i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs.

Relaterade kursdifferenser på löpande betalningar ingår i rörelse-

resultatet, medan differenser på finansiella fordringar och skulder

redovisas bland finansiella poster. Samtliga kursdifferenser påverkar

årets re sultat. Undantag är den del som utgör en effektiv säkring av

nettoinvesteringar, där redovisning sker direkt mot övrigt totalresultat.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och

skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen,

redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde vinster/- för-

luster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar

såsom aktier som klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas,

förs till verkligt värdereserven, vilket ingår i övrigt total resultat.

Följande valutakurser har använts i koncernbokslutet:

Genomsnittskurs

2012 2013Förändring i

procent

USD 6,7754 6,5140 –4

GBP 10,7340 10,1863 –5

EUR 8,7053 8,6494 –1

Balansdagens kurs

2012 2013Förändring i

procent

USD 6,5104 6,4279 –1

GBP 10,5865 10,6529 1

EUR 8,5843 8,8567 3

Finansiella skulder

Finansiella skulder i koncernen indelas i följande kategorier:

• Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen,

innehav för handelsändamål

• Övriga finansiella skulder

Syftet med förvärvet av det finansiella instrumentet ligger till grund för

klassificeringen. Klassificeringen görs av företagsledningen vid första

redovisningstillfället.

Övriga finansiella skulder

Övriga finansiella skulder i balansräkningen består av obligationslån,

övriga långfristiga räntebärande skulder, övriga långfristiga skulder,

kortfristiga räntebärande skulder, leverantörsskulder, skuld till värde-

pappersfonder och övriga skulder.

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter

transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet

anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto

efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i

resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av

effektivräntemetoden.

Skulderna i balansräkningen, lång- och kortfristiga, skulder till

värde pappersfonder och obligationslån, rapporteras initialt till verkligt

värde, och därefter till amorterat belopp. Transaktionskostnader

minskar initialt skulden och periodiseras därefter i enlighet med

effektiv räntemetoden.

Lånebeloppen redovisas som skulder i balansräkningen, varvid lån

med löptid över 12 månader redovisas som långfristiga och övriga

som kortfristiga.

Vid förtidsinlösen av lån minskas utestående låneskuld med

nominellt lånebelopp. Eventuell över- eller underkurs resultatförs.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Koncernen säkrar oljeprisrisk, ränterisk och valutarisk som är hänförbara

till nettotillgångarna i utländska verksamheter och trans aktioner som

är prognostiserade i utländsk valuta. Koncernen använder op tioner

och swappar för att säkra oljeprisrisk, ränteswappar för att säkra ränte-

risk samt framtida valuta kontrakt för att säkra valutarisk.

Derivat bokas upp enligt det värde som gällde då kontraktet ingicks

och omvärderas till verkligt värde. Metoden för att redovisa den vinst

eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet

identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karak-

tären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat

som antingen;

a) säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld

eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring).

b) säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång

eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion

(kassaflödessäkring).

c) säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet.

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan

säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom koncernens mål

för riskhantering och riskhanteringsstrategin avseende säkringen.

Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen

ingås och fort löpande, av huruvida de derivatinstrument som används

i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka föränd-

ringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade

posterna. Effektiviteten i de säkrade posterna måste vara inom spannet

80–125%.

Valutaswapavtal marknadsvärderas, orealiserade valutakursvinster

presenteras i balansräkningen som kortfristiga fordringar och orealise-

rade valutakursförluster presenteras som kortfristiga skulder.

Upplysningar om verkligt värde för olika derivatinstrument som

används i säkringssyften återfinns i not 31. Förändringar i säkrings-

reserven i övrigt totalresultat framgår av förändringar i eget kapital

samt rapport över totalt övrigt resultat. Hela det verkliga värdet på ett

derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggnings-

tillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens åter stående

löptid är längre än 12 månader.

FORTS. NOT 1

STENA AB 2013 19

Kassaflödessäkring

Den säkrade posten utgörs i detta fall av en högst sannolik prognos-

tiserad förbrukning av bunkerolja och den rörliga räntesatsen som

kontant betalas för lån. Koncernen har en exponering mot priset för

bunkerolja för fartygs driften och använder fastpriskontrakt, swappar

och optioner för att säkra sin oljeprisrisk och ränterisk. Säkringskontrakt

ingås regelbundet för att matcha den underliggande kostnaden för

leverans av bunkerolja. Säkrings instrumenten (oljeoptioner och futures

för bunkerhedgar och ränteswappar för räntesäkringar), som är en

effektiv hedge, värderas och redovisas mot övrigt totalresultat i den

så kallade säkringsreserven till dess att den säkrade posten påverkar

resultat räkningen det vill säga när inköpet äger rum. För koncernens

säkringar av oljeprisrisker i bunkerolja så kallade bunkerhedgar och vissa

ränte swappar tillämpas säkringsredovisning. I samband med att inköpet

ägt rum flyttas då det ackumulerade verkliga värdet på säkrings-

instrumenten ut från säk rings reserven och redovisas i posten direkta

rörelsekost nader i resultaträkningen som en justering av kostnaden

för bunkerolja eller som en del av räntekostnaden för aktuell period.

Positiva eller negativa värden på derivaten redovisas som en övrig

långfristig anläggningstillgång eller en övrig långfristig skuld. Den kort-

fristiga delen av den säkrade posten redovisas som en övriga kortfristig

fordran eller skuld.

Redovisning av kassaflödessäkringar av ränterisk och utländsk valuta

i framtida sannolika prognostiserade transaktioner följer samma princi-

per som ovan beskrivna policy för bunkerhedgar.

Förändringar i verkligt värde av det säkrade instrumentet redovisas

genom övrigt totalresultat och samlas i säkrings reserven. De samlade

förändringarna i verkligt värde omvärderas genom övrigt totalresultat

till resultaträkningen i samma period som den säkrade posten redovisar

vinst eller förlust och rapporteras på samma rad som den säkrade posten.

Det är koncernens policy att löptider och förfallodagar för de finan-

siella instrument som innehas och som klassificeras som hedgekontrakt

för ränte- och valutaexponering i möjligaste mån ska överensstämma

med den underliggande exponeringens förfalloprofil.

Resultat från alla typer av finansiella derivatinstrument, med undan-

tag för de kontrakt som avser finansiell trading, redovisas antingen

som en justering av värdet av underliggande tillgång eller skuld eller

som en justering av den intäkt eller kostnad för den period och för de

transaktioner kontrakten är avsedda att säkra.

När säkringsredovisningen är avslutad och den säkrade posten

förväntas inträffa, redovisas den säkrade posten i resultaträkningen.

Förändringen i säkringsreserven omvärderas sedan genom övrigt total-

resultat till resultaträkningen.

Om en underliggande tillgång eller skuld säljs eller inlöses mark-

nadsvärderas det tillhörande finansiella instrumenten och resultatet

redovisas som en justering av försäljnings- eller inlösenvärdet av den

underliggande tillgången eller skulden.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redo visas på

samma sätt som kassaflödessäkringar. Den vinst eller förlust som är

hänförlig till den effektiva delen av säkringen, redovisas genom övrigt

totalresultat och samlas i omräkningsreserven. Vinst eller förlust hän-

förlig till den ineffektiva delen av säkringen redovisas direkt i resultat-

räkningen som en finansiell post. Ackumulerad vinst eller förlust omvär-

deras genom övrigt totalresultat och rapporteras i resultat räkningen när

utlandsverksamheten, eller del av verksamheten, avyttras.

Bestämning av verkligt värde när finansiella instrument värderas

till verkligt värde i balansräkningen

(i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad (nivå 1)

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad

bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade

köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (till

exempel courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument

betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med

lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, bransch-

organisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller

tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regel-

bundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.

Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte.

För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs.

(ii) Värderingstekniker genom att använda observerbara

marknadsdata (nivå 2)

Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar före-

taget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik.

De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som

möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används

i så låg grad som möjligt. Företaget går med regelbundna intervall

igenom värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att

jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara

aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. De tillämpade

värderingsmodellerna stäms av så att verkligt värde vid första redovis-

ningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde

redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de

underliggande marknadsriskparametrarna.

(iii) Värderingstekniker genom att använda väsentliga

ej observerbara data (nivå 3)

Om det inte finns några liknande finansiella instrument på en noterad

marknad och det finns ingen observerbar pris information från mark-

naden, baseras värderingen på ett beräknat diskonterat kassaflöde.

Verkligt värde bestäms genom att anta vad marknadspriset skulle vara

om det fanns en marknad det vill säga det beräknade marknadsvärdet

är en prognos snarare än en observation.

Kvittning av finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder redovisas med bruttobelopp i balans-

räkningen. Se not 31 för uppgifter om finansiella instrument där kvitt-

ningsrätt förekommer, det vill säga när det finns en legal rätt att kvitta

de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett netto-

belopp eller att samtidigt realisera tillgången eller reglera skulden.

KONCERNEN

20 STENA AB 2013

Nedskrivning av finansiella instrument

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis

för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller

en grupp av finansiella tillgångar. När det gäller tillgångar som klassifi-

cerats som tillgångar tillgängliga för handelsändamål, beaktas en bety-

dande eller varaktig nedgång i verkligt värde för en aktie till en nivå

som ligger under dess anskaffningsvärde, som en indikation på att

nedskrivningsbehov föreligger.

Om sådant bevis föreligger för finansiella tillgångar som kan säljas,

tas den ackumulerade förlusten – beräknad som skillnaden mellan

anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventu-

ella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultat räkningen – bort

från övrigt totalresultat och redo visas i resultaträkningen. Nedskriv-

ningar av egetkapital instrument, vilka redovisas i resultaträkningen,

återförs inte över resultaträkningen. Återföring av nedskrivning av obli-

gationer redovisas i resultaträkningen på samma rad som nedskriv-

ningen. Obligationer skrivs ner när motparten hamnar i obestånd.

Återföring av nedskrivning av obligationer redovisas på samma rad

som nedskrivningen.

Inkomstskatter

Allmänt

Aktuell skatt samt förändring av uppskjuten skatt redovisas i resultat-

räkningen förutom de uppskjutna skatter som redovisas mot övrigt

totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt

redovisas i övrigt totalresultat eller eget kapital. Uppskjuten skatt inklu-

derar outnyttjade underskott vid taxeringen omräknade till gällande

skattesats samt andra temporära skillnader mellan bokförda och

skatte mässiga restvärden. Skattevärdet av outnyttjade underskotts-

avdrag aktiveras i den mån det är sannolikt att dessa kommer att

medföra lägre skatteutbetalningar i en nära framtid.

Väsentliga bedömningar av ledningen krävs vid beräkning av skatte-

skulder och skattefordringar och för uppskjuten skatt för avsättningar

och fordringar. Processen innebär bedömning av koncernens skatte-

exponering av aktuell skatt och att fastställa temporära skillnader som

skapas av olika skatte- och redovisningsregler. Ledningen bedömer

särskilt sannolikheten att uppskjutna skattefordringar kan avräknas

mot överskott vid en framtida beskattning. Se även not 2.

Aktuell skatt

Alla företag inom koncernen beräknar inkomstskatter i enlighet

med de skatteregler och förordningar som gäller i de länder där

vinsten beskattas.

Uppskjutna skatter

Koncernen använder balansräkningsmetoden för att beräkna upp-

skjutna skatter. Balansräkningsmetoden innebär att uppskjutna

skatte fordringar och skulder ska värderas efter de på balansdagen

beslutade eller aviserade skattesatser som förväntas gälla för den

period då till - gången realiseras eller skulden regleras. Skattesatserna

appliceras på de existerande skillnaderna mellan en tillgångs eller en

skulds redo visningsmässiga respektive skattemässiga värde, samt på

underskottsavdrag. Dessa underskottsavdrag kan utnyttjas för att

minska framtida beskattningsbara inkomster. Uppskjutna skatteford-

ringar är redovisade i den mån det är sannolikt att tillräckliga skatte-

pliktiga överskott kommer att finnas som medger redovisning av

sådana fordringar.

Leasing

Ett leasingavtal där de ekonomiska riskerna och förmånerna som är

förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren

definieras som en finansiell lease.

Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redo visas som

anläggningstillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att

betala framtida leasingavgifter r edovisas som lång- och kortfristiga

skulder. Tillgångarna skrivs av enligt plan medan leasingbetalningarna

redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Övriga leasingavtal redovisas som operationella leasing avtal, vilket

innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångs-

punkt från nyttjandet.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde enligt den så

kallade FIFU-principen, först in, först ut-metoden, respektive netto-

försäljningsvärde, med avdrag för eventuell inkurans. Anskaffnings-

värdet för färdiga varor, varor under tillverkning och pågående arbeten

består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänför-

bara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverknings-

kapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det

uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med

avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Varulagret består

huvudsakligen av bunkerolja, reservdelar, varor som säljs ombord och

produkter till barer och restauranger ombord på fartygen samt färdig-

varulager och varor under tillverkning. I kostnader för varulager ingår

överföringar från totalt övrigt resultat av eventuella vinster/förluster

från kassaflödessäkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovis-

ning, hänförliga till inköp av råmaterial.

Kundfordringar

Lånefordringar redovisas till de belopp som de förväntas erhållas

efter avdrag för eventuella kundförluster. En reservering för värde-

minskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att

koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna

enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs

av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av

be dömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta.

Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde och därefter till

upplupet anskaffningsvärde.

Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster

som har förvärvats i den ordinarie verksamheten från leverantörer.

Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om betal-

ningen förfaller inom ett år. Om inte redovisas leverantörsskulderna

som långfristiga skulder.

FORTS. NOT 1

STENA AB 2013 21

Likvida medel

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kort-

fristiga placeringar med en ursprunglig löptid av upp till tre månader.

Ersättning till anställda

Ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner och andra

ersättningar, erläggs till övervägande delen genom fortlöpande betal-

ningar till fristående myndigheter eller organ som därmed övertar

förpliktelserna mot de anställda, det vill säga genom så kallade avgifts-

bestämda planer. Härvid betalar företaget fastställda avgifter till en

separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare

avgifter. Koncernens resultat belastas, som administrationskostnader,

för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. Resterande del full-

görs genom så kallade förmånsbestämda planer där förpliktelserna

kvarstår för bolaget. Ersättningar till anställda och före detta anställda

utgår baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Företaget

bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. För förmåns-

bestämda planer beräknas företagets kostnader samt värdet av ute-

stående förpliktelser per balansdagen med hjälp av aktuariella beräk-

ningar vilka syftar till att fastställa nuvärdet av utfärdade förpliktelser.

I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förplikt-

elserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en

avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott

i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av över-

skottet som företaget kan återvinna genom minskade framtida avgifter

eller återbetalningar. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett under-

skott i en annan plan sker endast om företaget har en rätt att använda

ett överskott i en plan för att reglera ett underskott i en annan plan,

eller om förpliktelserna avses att regleras på nettobasis.

Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda

pensionsplaner beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet

utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. De

viktigaste aktuariella antagandena anges i not 22. Vid fastställandet av

förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna

kan det uppstå aktuariella vinster och förluster genom att det verkliga

utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagan-

den ändras. Förändringar i nuvärdet av skulden på grund av ändrade

aktuariella antaganden samt ändrat utfall redovisas i övrigt totalresul-

tat som omräkning. Den verkliga avkastningen minus beräknad ränte-

intäkt på förvaltningstillgångar redovisas även den i övrigt totalresultat

som omräkning. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perio-

der redovisas direkt i resultaträkningen. Den be skriv na redovisnings-

principen ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. Moderbolaget

och dotterföretagen redovisar förmånsbestämda pensions planer enligt

lokala regler och föreskrifter i respektive land.

Avsättningar

Generellt redovisas en avsättning då det finns ett åtagande som följd

av en inträffad händelse, där det är troligt att ett utflöde av resurser

kommer att krävas för att reglera åtagandet samt då en tillförlitlig upp-

skattning av beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp som

är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den

befintliga förpliktelsen på balansdagen. Då det finns en osäkerhet i

uppskattningarna avseende kommande händelser utanför koncernens

kontroll, kan det verkliga utfallet avvika väsentligt.

Då en förpliktelse inte möter kriterierna för att redovisas i balans-

räkningen, kan den betraktas som en eventualförpliktelse. Dessa för-

pliktelser härrör från inträffade händelser och deras förekomst kommer

att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser,

som inte helt ligger inom koncernens kontroll inträffar eller uteblir.

Eventual förpliktelser inkluderar även befintliga förpliktelser där ett

utflöde av resurser inte är troligt eller en tillräckligt tillförlitlig upp-

skattning av beloppet inte kan göras.

Nya IFRS som inte trätt i kraft för räkenskapsåret 2013 och

som inte förtidstillämpats

Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår

som börjar efter 1 januari 2013 och har inte tillämpats vid upprättandet

av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsent-

lig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de

som följer nedan:

– IFRS 10 ”Koncernredovisning” bygger på redan existerande principer

då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fast-

ställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standar-

den ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll

när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för

det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärde-

rat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.

– IFRS 11 ”Samarbetsarrangemang”, fokuserar på de rättigheter och

skyldigheter som parterna i en gemensam verksamhet har snarare än

på den juridiska formen av arrangemanget. Det finns två typer av sam-

arbetsarrangemang, gemensamma verksamheter och joint ventures.

Gemensamma verksamheter uppkommer då en part i en gemensam

verksamhet har direkt rätt till tillgångarna och åtagande för skulderna i

ett samarbetsarrangemang. I ett sådant arrangemang ska tillgångar,

skulder, intäkter och kostnader redovisas utifrån innehavarens andel av

dessa. Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang genom vilket de

parter som har gemensamt bestämmande inflytande över arrange-

manget har rätt till nettotillgångarna i arrangemanget. Joint ventures

redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Klyvningsmetoden är inte

längre tillåten. Koncernen håller på att utvärdera den fulla effekten

på de finansiella rapporterna.

– IFRS 12 ”Upplysningar om andelar i andra företag” omfattar upplys-

ningskrav för dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag

och ej konsoliderade strukturerade företag. Koncernen avser att till-

lämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har

ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.

– IFRS 9 “Financial instruments” hanterar klassificering, värdering och

redovisning av finansiella tillgångar och skulder. IFRS 9 gavs ut i

november 2010 för finansiella tillgångar och i oktober 2011 för finan-

siella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassifi-

cering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finan-

siella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till

verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassifice-

ring fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärs-

modell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena.

KONCERNEN

22 STENA AB 2013

Tillgångar med begränsad livslängd

Förvärvade varumärken, linjerättigheter och andra immateriella anlägg-

ningstillgångar som skrivs av testas för eventuellt nedskrivningsbehov

när omständigheterna indikerar att värdet på den immateriella anlägg-

ningstillgången bör skrivas ner. Faktorer som anses vara av betydelse är:

– Väsentligt försämrad ekonomisk utveckling i omvärlden.

– Försämrat rörelseresultat jämfört med historiska och budgeterade

rörelseresultat.

Se vidare beskrivning i not 9.

Per den 31 december 2013 uppgår det redovisade värdet på varu-

märken, linjerättigheter och övriga immateriella anläggningstillgångar

i koncernen till MSEK 1 783 (1 708).

b) Prövning av nedskrivningsbehov av fartyg

Koncernen gör två gånger om året, samt om indikation finns om ned-

skrivningsbehov, en bedömning om det föreligger nedskrivningsbehov

av fartygens värden. Se vidare beskrivning under not 1, rubriken

”Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar”.

Återvinningsbart belopp har fastställts baserat på beräkningar av

nyttjandevärde där indikationer om nedskrivningbehov funnits.

Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden.

c) Pensionsförmåner

Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i Storbritannien,

Sverige och Nederländerna. Beräkningen av pensionskostnaden och

pensionsskulden grundas på antaganden om diskonteringsränta,

dödlighet, inflation och framtida pensions- och löneökningar. Ändrade

antaganden har direkt inverkan på nuvärdet av den förmånsbestämda

förpliktelsen och pensionsrelaterade kostnader och intäkter. En känslig-

hetsanalys för de mest väsentliga antagandena presenteras i not 22

Ersättning till anställda.

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på

historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på

framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Styrelsen och företagsledningen gör uppskattningar och antag-

anden om framtiden vid upprättande av årsredovisningen. De upp-

skattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer,

definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De upp-

skattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsent-

liga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under

nästkommande räkenskapsperiod diskuteras nedan.

a) Prövning av nedskrivningsbehov

för immateriella anläggningstillgångar

Enligt IFRS har immateriella anläggningstillgångar antingen definierats

med bestämbar eller obestämbar nyttjandeperiod. Immateriella an lägg-

nings tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan

eventuellt nedskrivningsbehov testas årligen. Goodwill har, enligt IFRS,

per definition, en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därmed inte

av. Förvärvade varumärken har bedömts ha en bestämbar nyttjande-

period och skrivs av under 10 respektive 40 år.

Tillgångar med obegränsad livslängd

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov före-

ligger för goodwill, i enlighet med den koncernredovisningsprincip

som beskrivs i not 1. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter

har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden. Prövningen kräver

en uppskattning av parametrar som påverkar det framtida kassaflödet

samt fastställande av en diskonteringsränta, se vidare beskrivning i

not 9. Per den 31 december 2013 uppgår det redovisade värdet på

goodwill i koncernen till MSEK 2 372 (2 201).

2. UPPSKATTNINGAR I BOKSLUTET

För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39.

Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt

värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är

hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat

istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovis-

ningen (accounting mismatch). Koncernen har ännu inte utvärderat

effekterna. Koncernen kommer att utvärdera effekterna av de återstå-

ende faserna avseende IFRS 9 när de är slutförda av IASB.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i

kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

Moderbolaget redovisningsprinciper

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell

rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska personer.

Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs

av seende koncernredovisningen ovan. De avvikelser som förekommer

FORTS. NOT 1mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begräns-

ningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av

Årsredovisningslagen samt i vissa fall av skattelagstiftning. De mest

väsentliga av vikelserna mellan koncernen och moderbolagets redovis-

ningsprinciper framgår nedan.

Moderbolaget tillämpar RFR 2 som inkluderar undan taget i tillämp-

ningen av IAS 39 gällande redovisning och värdering av finansiella

garantier till förmån för dotterbolag och intressebolag.

Aktier tillgängliga för försäljning redovisas enligt ÅRL 4:14d. Värde-

förändringar på aktier tillgängliga för försäljning redovisas i resultat-

räkningens finansnetto.

Aktier i dotterbolag redovisas till anskaffningskostnad, reducerat för

eventuell nedskrivning.

Koncernbidrag redovisas i resultaträkningen efter finansnetto.

I moderbolaget rubriceras eget kapital i enlighet med Årsredovisnings-

lagens regler med uppdelning av bundet och fritt eget kapital.

STENA AB 2013 23

d) Uppskjutna skatter

Vid upprättande av de finansiella rapporterna gör Stena en beräkning av

inkomstskatten för varje skatteområde där koncernen är verksam, liksom

av uppskjutna skatter hänförliga till temporära skillnader. Uppskjutna

skattefordringar som huvudsakligen är hänförliga till förlust avdrag och

temporära skillnader redovisas om skattefordringarna kan förväntas

återvinnas genom framtida beskattningsbara intäkter. Förändringar i

antagandena om prognostiserade framtida beskattningsbara intäkter

liksom förändringar av skattesatser, kan resultera i betydande skillnader

i värderingen av uppskjutna skatter.

e) Avsättningar

Generellt sett redovisas en avsättning då det finns ett åtagande som

följd av en inträffad händelse, där det är troligt att ett utflöde av resur-

ser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt då en tillförlitlig

uppskattning av beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp

som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den

befintliga förpliktelsen på balansdagen. Då det finns en osäkerhet i

uppskattningarna avseende kommande händelser utanför koncernens

kontroll kan det verkliga utfallet avvika väsentligt.

Då en förpliktelse inte möter kriterierna för att redovisas i balans-

räkningen kan den betraktas som en eventualförpliktelse och upplyses

om. Dessa förpliktelser härrör från inträffade händelser och deras före-

komst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida

händelser, som inte helt ligger inom koncernens kontroll, inträffar eller

uteblir. Eventualförpliktelserna inkluderar även befintliga förpliktelser

där ett utflöde av resurser inte är troligt eller en tillräckligt tillförlitlig

uppskattning av beloppet inte kan göras.

f) Verkligt värde på finansiella instrument

Koncernen beräknar diskonterade kassaflöden för olika finansiella

tillgångar som kan säljas, som inte handlas på en aktiv marknad.

g) Förvaltningsfastigheter

En fastighets marknadsvärde kan endast med säkerhet fastställas då

den säljs. Fastighetsvärderingar är beräkningar gjorda enligt veder-

tagna principer utifrån vissa antaganden, därför är marknadsvärdet

inte ett exakt värde utan en uppskattning. Det värdeintervall som

anges vid fastighetsvärderingar i en fungerande marknad ligger inom

+/–5–10%. I en mindre likvid marknad kan intervallet vara större.

För koncernens del innebär ett osäkerhetsintervall om +/–5% ett

värde intervall om +/–MSEK 1 392.

KONCERNEN

24 STENA AB 2013

Stena är en internationell koncern verksam inom främst färjelinjer,

drilling, shipping, fastigheter, nya verksamheter – Adactum. Det finns

inga materiella transaktioner mellan dessa operativa segment.

Färjelinjer bedrivs via Stena Line, Scandlines samt HH Ferries i

Skandinavien, Storbritannien, Tyskland, Estland, Polen, Nederländerna

samt Irland. Stena Line är en av världens ledande färjeoperatörer. Verk-

sam heten består per 31 december 2013 av 22 strategiskt belägna

färje linjer, 40 fartyg och sex hamnar i Skandinavien, Storbritannien och

Nederländerna.

Intäkterna genereras främst från (i) biljettförsäljning, bestående av

intäkter från biljetter för privatpersoner och privata bilar, paket/charter-

resor samt hotellövernattningar; (ii) ombordförsäljning, bestående

främst av intäkter från detaljhandel, restauranger, barer, spel samt,

på linjen Norge–Danmark, tax-free försäljning; och (iii) frakt , främst

be stående av intäkter från gods- och långtradartrafik. De direkta

rörelse kostnaderna består i huvudsak av personalkostnader, kostnader

för inköp av varor som säljs ombord, bränslekostnader, fartygscharter-

kostnader, kommissioner, paketresekostnader och andra därtill

relaterade kostnader.

Drillingverksamhet bedrivs via Stena Drilling, med huvudkontor i

Aberdeen, Skottland. Stena Drilling är ett av världens ledande företag

inom utveckling, byggnation och drift av oljeborrningsriggar och

oljeborrnings fartyg. Flottan består av två tredje generationens och en

femte generationens halvt nedsänkningsbara oljeborrningsriggar samt

fyra sjätte generationens oljeborrningsfartyg för ultradjupt vatten varav

en är isklassad. Intäkterna består av intäkter från charterkontrakt för

riggar och fartyg. De direkta rörelsekostnaderna är främst personal-

kostnader, bränslekostnader samt kostnader för försäkringar, underhåll

och catering.

Shippingverksamhet omfattar ägande och uthyrning av oljetank-

och RoRo-fartyg. För att stödja verksamheten är företaget även enga-

gerat i management och bemanning, såväl som design, inköp, försälj-

ning och ombyggnader av sådana fartyg.

Stena Bulk är en av världens ledande tankrederier. Stena Bulk ut vecklar

banbrytande tankfartyg som uppfyller kunders krav på säkra trans-

porter och innovativ logistik. Stena Bulk kontrollerar en flotta av runt

80 tank fartyg och har verksamhet i alla segment av tankmarknaden.

Stena RoRo tillhandahåller fartyg, innovativa lösningar och projekt-

ledning. Företagets kunder är operatörer och rederier runt om i världen.

Northern Marine Management (NMM) är Stenas internationella

företag inom ship management, med huvudkontor i Glasgow,

Skottland, med en global kundbas. Med en omfattande kundportfölj

och ett stort antal fartyg under management är företaget en mark-

nadsledare inom kvalificerad ship management. Företaget driver en

högteknologisk flotta av runt 100 fartyg från sitt världsomspännande

nätverk av kontor i bland annat Aberdeen, Glasgow, Göteborg,

Hamburg, Houston, Mumbai, Manila, Singapore och St Petersburg.

3. REDOVISNING PER RÖRELSESEGMENT OCH GEOGRAFISKT OMRÅDE

Stena Teknik är en gemensam resurs för all maritim verksamhet

inom Stena. Verksamheten består av nybyggnads- och ombyggnads-

projekt, marinteknisk rådgivning samt upphandling, såväl som forsk-

ning och utveckling.

Intäkter från shippingverksamheten består främst av charterintäkter

för ägda eller inchartrade fartyg samt ship managementintäkter för

fartyg under Stenas management. Direkta rörelsekostnader består

främst av kostnader för fartygscharter, bränsle, personal, försäkring

och andra driftsrelaterade fartygskostnader.

Fastighetsverksamhet omfattar investeringar i bostadsfastigheter

och kommersiella fastigheter främst i Sverige och Nederländerna.

Totalt äger Stena 2,0 miljoner m2, främst i Sverige, och förvaltar

ytterligare 192 000 m2 på uppdrag av närstående företag. Innehavet

består av runt 20 700 bostäder samt kommersiella fastigheter. Stena

Fastigheter är ett av Sveriges största privatägda fastighetsbolag.

Intäkterna består av hyror från hyresgäster i egna fastigheter samt

förvaltningsintäkter från förvaltade fastigheter. Kostnaderna avser

främst underhåll, värme och personal.

Nya verksamheter omfattar finansiella engagemang och investe-

ringar i verksamheter utanför Stenas traditionella verksamhetsområden

under affärsenheten Stena Adactum.

Stena Adactum är koncernens investmentbolag som investerar

långsiktigt i noterade och onoterade företag. Målet är att bygga

starka och lönsamma företag som kan utgöra plattformar för nya

affärs områden inom Stena sfären. Stena Adactum består av fem

dotter företag (varav fyra är helägda och ett är ägt till 63%) samt två

intresse företag som är noterade. Dotterföretagen bedriver verksamhet

i fem olika verksamhetsgrenar:

• Blomsterlandet är en detaljhandelskedja med ett av Sveriges största

sortiment av inom- och utomhusplantor.

• Envac tillhandahåller automatiserade avfallsinsamlings system för

hushåll och städer, med verksamhet i 30 länder.

• Stena Renewable är koncernens vindkraftsföretag som framgångsrikt

har drivit fram och äger Sveriges största landbaserade vindkrafts-

parker. Parkerna består av totalt 86 vindkraftverk som nu är i drift.

• Ballingslöv är en internationell koncern inom kök, badrum och för-

varing, med ambitionen att bli en av de ledande aktörerna på den

europeiska marknaden för dessa produkter. Företaget har en tillverk-

ningsenhet i Ballingslöv, en i Storbritannien och fem i Danmark.

• Mediatec är ett av Europas ledande företag inom mediateknik såsom

direktsänd TV-produktion, storbildsskärmar och tekniklösningar vid

mässor och event.

Övrigt omfattar ej fördelade, centrala administrationskostnader.

Det främsta måttet för lönsamhet för dessa segment är ”rörelse-

resultatet” och ”EBITDA”. Dessa mått är också de som rapporterats till

bolagets högsta verkställande beslutsfattare. I koncernen har bolagets

styrelse, som tar alla strategiska beslut, denna funktion.

STENA AB 2013 25

Rörelseresultat per rörelsesegment


MSEK 20123) 2013

Färjelinjer

Färjeverksamhet 36 270

Resultat av fartygsförsäljningar 2

Totalt 36 272

Drilling

Drillingverksamhet 1 761 1 561


Totalt 1 775 1 561

Shippingverksamhet

RoRo –41 –65

Resultat av fartygsförsäljningar –5 23

Totalt RoRo –46 –42

Bulk –38 –99

Nedskrivningar1) –132


Totalt Bulk –155 –99

LNG 329 412

Totalt LNG 329 412

Övrigt –18 –118

Totalt2) 110 153

Fastighetsrörelse

Fastighetsförvaltning 1 406 1 512

Värdeförändring förvaltningsfastigheter 14 224

Resultat av fastighetsförsäljningar 66 51

Totalt 1 486 1 787

Adactum

Rörelseresultat 319 440

Totalt Adactum 319 440

Övrigt –325 –326

Totalt 3 401 3 887

1) Nedskrivningar om totalt MSEK 0 (–132) inkluderade i operativa kostnader, har gjorts avseende andelar i Paradise Holding under 2012, till bedömt nyttjandevärde2) I resultatet ingår det resultat från JVs (se not 15) med MSEK 57 (MSEK 94)3) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1

KONCERNEN

26 STENA AB 2013

FORTS. NOT 3

Avstämning mellan EBITDA och rörelseresultat per rörelsesegment


MSEK 20121) 2013

Färjelinjer EBITDA 1 274 1 525

Avskrivningar –1 238 –1 253


Drilling EBITDA 3 424 3 335


Rörelseresultat 1 775 1 561

Shippingverksamhet EBITDA 768 856

Avskrivningar –658 –703


Fastighetsrörelse EBITDA 1 477 1 568




Adactum EBITDA 506 816



Övrigt EBITDA –313 –301


Rörelseresultat –325 –326

Totalt EBITDA 7 136 7 799




Avskrivning per rörelsesegment


MSEK 2012 2013

Färjelinjer 1 238 1 253

Drilling 1 649 1 774

Shippingverksamhet RoRo 266 282

Bulk 118 139

LNG 263 254

Övrigt 11 28

Totalt 658 703

Fastighetsrörelse 5 5

Adactum 187 376

Övrigt 12 25

Totalt 3 749 4 136

1) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1

STENA AB 2013 27

Avskrivningar per tillgångsslag


MSEK 2012 2013

Fartyg 3 070 3 330

Inventarier 422 498

Byggnader, mark 39 42

Hamnanläggningar 82 119

Summa materiella tillgångar 3 613 3 989

Immateriella tillgångar 136 147

Totala avskrivningar 3 749 4 136

I totala avskrivningar ingår avskrivningar på fartyg under finansiella leasingavtal med 39 respektive 681 för åren 2013 och 2012.

Investeringar i materiella anläggningstillgångar per rörelsesegment


MSEK 2012 2013

Färjelinjer 1 655 344

Drilling 5 895 3 361

Shippingverksamhet RoRo 616 674

Bulk 179 415

LNG 51 19

Övrigt 28 22

Totalt 874 1 130

Fastighetsrörelse 1 405 1 104

Adactum 1 247 1 080

Övrigt 1 33

Totalt 11 077 7 052

Tillgångar per rörelsesegment

31 december

MSEK 20121) 2013

Färjelinjer 17 779 17 917

Drilling 26 060 27 659

Shippingverksamhet RoRo 2 852 2 725

Bulk 2 522 2 827

LNG 4 325 4 037

Övrigt 633 724

Totalt 10 332 10 313

Fastighetsrörelse 28 237 29 969

Adactum 8 556 9 534

Övrigt 13 936 12 820

Totalt 104 900 108 212


KONCERNEN

28 STENA AB 2013

Geografisk information

Koncernens shippingverksamhet inom Stena RoRo, Stena LNG och

Stena Bulk bedrivs till största delen mellan hamnar världen runt under

längre eller kortare kontrakt. Dessa verksamheter fördelas ej per geo-

grafiskt område. Affärsområdena Färjelinjer och Fastigheter bedriver

verksamhet i Skandinavien och övriga Europa. Drilling har främst verk-

samhet i Nordsjön (Skandinavien resp Övriga Europa) men även på

marknader utanför Europa. Värdepappersfonderna i USA inkluderas i

Övriga marknader.

Totala intäkter per geografiskt område


MSEK 2012 2013

Skandinavien 12 469 13 164

Övriga Europa 8 510 8 085

Övriga marknader 3 983 6 594

Ej fördelat 2 426 2 397

Totalt 27 388 30 240

Tillgångar per geografiskt område

31 december

MSEK 20121) 2013

Skandinavien 36 682 39 492

Övriga Europa 30 070 29 634

Övriga marknader 11 773 12 610

Ej fördelat 26 375 26 476

Totalt 104 900 108 212


4. FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 januari–31 december

MSEK 2012 2013

Fartyg Försäljningspris 163 335

Redovisat värde –139 –310

Resultat från försäljning av fartyg 24 25

Förvaltningsfastigheter Försäljningspris 445 295


Resultat från försäljning av fastigheter 66 51

Totalt Försäljningspris 608 630


Totalt resultat från försäljning av anläggningstillgångar 90 76

I totala försäljningspriset ingår betalda försäljningsomkostnader med 2 (4) vid jämförelse med kassaflödesanalysen, för ovanstående tillgångsslag.

Dessutom har fartyget Stena Baltica sålts som ett ”hire-purchase”-avtal under 2013 vilket också utgör en skillnad i jämförelse med kassaflödesanalysen

med MSEK 155.

FORTS. NOT 3

STENA AB 2013 29

5. ADMINISTRATIONSKOSTNADER

I administrationskostnader inkluderas kostnader för forskning och utveckling med 47 (63). Ersättning till revisorer avseende revisionsuppdrag samt

övriga uppdrag framgår av tabell nedan:


Ersättning till revisorer 2012 2013

Revisionsuppdraget 26 20

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 2

Skatterådgivning 20 2

Övriga tjänster 2 1

Summa 50 23

Revisionsarvode till övriga revisionsfirmor 1

Koncernen totalt 50 24

6. ANDELAR I INTRESSEFÖRETAGUnder denna rubrik redovisas resultat från andelar i strategiska inne-

hav. Resultat från övriga innehav, mer direkt hänförliga till rörelsen,

redovisas under Direkta rörelsekostnader, se även not 3.

Per 31 december 2013 innehas 23,5% av kapitalet och 25,1% av

rösterna i Midsona AB (publ) (org.nr 556241-5322, säte i Malmö).

Stenas värde av Midsona ABs börsvärde uppgick till MSEK 155 (72).

Resultatandelen uppgick till MSEK 12 (9).

Per 31 december 2013 innehas 26,2% av kapitalet och rösterna i

Gunnebo AB (publ) (org.nr 556438-2629, säte i Göteborg). Värdet av

Stenas innehav av Gunnebo ABs börsvärde uppgick till MSEK 794

(486). Resultatandelen uppgick till MSEK 27 (5).

I december 2012 förvärvades ytterligare 9,5% till en ägarandel av

52% i intressebolaget MPP Mediatec Group AB (org.nr 556727-6208,

säte i Göteborg).

Efter inlösen av en övrig delägares aktier uppgick ägarandelen per

31 december 2012 till 57,7%. Från och med 31 december 2012 konso-

lideras bolaget som ett dotterbolag. Resultatandelen för 2012 uppgick

fram till att bolaget blev ett dotterbolag till MSEK 11.

Andelarna i Midelfart Sonesson och Gunnebo har ställts som säker-

het för skulder till kreditinstitut.

Under 2011 investerade dotterbolaget Stena Investment Sarl MSEK

106 i Wisent Oil & Gas Plc, ett oljeprospekteringsbolag. Investeringen

uppgick till MGBP 10. Under 2012 investerade Stena Investment ytter-

ligare MGBP 7. Under 2013 har andelen skrivits ner med MSEK 48.

Resultatandelen uppgick till MSEK –49 (–7). Per 31 december 2013

innehas 30% av kapitalet och rösterna i bolaget (föregående år 30%).

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och

bokföringen samt styrelsen och verkställande direktörens förvaltning

samt övriga arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att

utföra. Skatterådgivning innehåller både rådgivning och granskning av

efterlevnad inom skatteområdet. Övriga tjänster är andra uppdrag.

Revisorsarvoden för 2013 avser PwC medan revisors arvoden för

2012 avser KPMG.

KONCERNEN

30 STENA AB 2013

Aktier och andelar i intresseföretag


MSEK 2012 2013

Ingående anskaffningsvärde 1 374 1 073

Förvärv 67

Klassificering till dotterbolag –351

Resultatandel i intresseföretag 18 –3

Nedskrivning av intresseföretag –48

Omräkningsdifferenser –15 –27

Övriga förändringar –20 –61

Bokfört värde vid årets utgång 1 073 934

I posten andelar i intresseföretag ingår per 31 december 2013 goodwill med 342 (342).

Koncernens andel av resultatet i intresseföretagen och dess totala tillgångar (inklusive goodwill) och skulder är som följer:

MSEK Registreringsland Tillgångar Skulder Intäkter Resultat ÄgarandelKoncernens

resultat

2012

Midsona AB (publ) Sverige 1 184 498 869 35 23% 9

Gunnebo AB (publ) Sverige 4 252 2 600 5 236 22 26% 5

MPP Mediatec Group AB Sverige 1) 1) 1) 1) 1) 11

Wisent Oil & Gas Plc Jersey 202 12 0 –13 30% –7

Totalt 18

MSEK Registreringsland Tillgångar Skulder Intäkter Resultat ÄgarandelKoncernens

resultat

2013

Midsona AB (publ) Sverige 1 172 462 916 51 23% 12

Gunnebo AB (publ) Sverige 4 335 2 872 5 271 102 26% 27

Wisent Oil & Gas Plc Jersey 68 13 0 –141 30% –90

Totalt –51

1) Redovisas som ett dotterbolag per 31 december 2012

FORTS. NOT 6

STENA AB 2013 31

7. FINANSNETTO 1 januari–31 december

MSEK 2012 2013

Resultat från andelar i intresseföretag (se not 6) 18 –51

Erhållna utdelningar från aktieinnehav 82 48

Erhållna utdelningar från finansiella tillgångar 17 12

Erhållna utdelningar 99 60

Realiserat resultat av avyttringar av omsättningsaktier –8 –52

Realiserat resultat av avyttringar av aktier tillgängliga till försäljning 12 70

Realiserat resultat från finansiella instrument värderade till marknadsvärde över resultaträkningen 74 223

Realiserat resultat från investeringar i värdepappersfonder –20 119

Orealiserat resultat från omsättningsaktier 17 20

Orealiserat resultat från finansiella instrument värderade till marknadsvärde över resultaträkningen 119 64

Vinst vid terminering av leasar 291

Resultat från värdepapper 485 444

Ränteintäkter från investeringar i värdepappersfonder 198 207

Övriga ränteintäkter 240 282

Ränteintäkter 438 489

Räntekostnader från investeringar i värdepappersfonder –55 –127

Övriga räntekostnader –2 302 –2 259

Räntekostnader –2 357 –2 386

Valutadifferenser hänförliga till tradingverksamhet 30 –4

Valutaomräkningsdifferenser –95 –37

Valutavinst/förlust –65 –41

Förutbetalda finansiella kostnader –104 –97

Utfästelser –39 –38

Bankavgifter –44 –23

Aktiverade garantikostnader 8

Övriga finansiella kostnader –26 –26

Övriga finansiella kostnader från investeringar i värdepapperfonder –37 –70

Övriga finansiella intäkter och kostnader –242 –254

Finansnetto –1 624 –1 739

Vinst vid terminering av leasar 2012 avser finansiering av Drillmax-

fartyget Stena Carron som delvis löstes upp från 2009 och upplösning

av övriga finansiella leasar i koncernen.

Det har inte varit någon materiell ineffektivitet i våra kassaflödes-

säkringar.

Upplösning av kapitaliserade finansieringskostnader avser periodise-

ring av kostnader för vissa långfristiga lån och leasingförpliktelser över

resterande löptid för sådana lån. Se not 30.

KONCERNEN

32 STENA AB 2013

8. SKATTER

Resultat före skatt fördelas geografiskt enligt följande:


MSEK 20121) 2013

Sverige 15 86

Utanför Sverige 1 762 2 062

Summa 1 777 2 148

Aktuell skatt

Periodens skattekostnad, Sverige –4 –19

Justering av skatt hänförlig till tidigare år, Sverige –35

Periodens skattekostnad, utanför Sverige –202 –213

Justering av skatt hänförlig till tidigare år, utanför Sverige –31 –55

Total aktuell skatt –272 –287

Uppskjuten skatt

Periodens skattekostnad, Sverige 198 234

Justering av skatt hänförlig till tidigare år, Sverige 2 –1

Periodens skattekostnad, utanför Sverige 3 –14

Justering av skatt hänförlig till tidigare år, utanför Sverige 27 –170

Total uppskjuten skatt 230 49

Total redovisad skatt –42 –238

1) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19. Ersättningar till anställda, se not 1

Skillnad mellan inkomstskattesats i Sverige och effektiv skattesats, procent


Procent 2012 2013

Svensk inkomstskattesats 26 22

Effekt av andra skattesatser i utländska dotterföretag –23 7

Skatt hänförlig till tidigare år 3 1

Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt –5

Ej avdragsgilla kostnader 1 1

Ej skattepliktiga intäkter –1 –2

Utnyttjade underskottsavdrag 9 1

Omstrukturering –9 –18

Förändring av skattesats, netto –11 –1

Övrigt 6 5

Effektiv skattesats 1 11

Anledningen till den låga effektiva skattesatsen för 2012 och 2013 är framför allt att shippingaktiviteter och vinster vid försäljning av värdepapper är

undantaget från beskattning i många länder där gruppen bedriver sin verksamhet. Bolaget har även under året reverserat gjorda avsättningar för mål

som vunnit laga kraft.

STENA AB 2013 33

9. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

MSEK Goodwill VarumärkenLinje -

rättig heterDistribu-

tionsavtal1)Kund-

relationer1)IT-

invester ingar1)Övriga

immatr. tillg.1) Totalt

Anskaffningsvärden

Ingående balans, 1 januari 2012 1 556 834 354 513 10 681 3 948

Företagsförvärv (not 29) 481 74 555

Övriga investeringar 179 308 77 564

Försäljningar/utrangeringar –6 –6

Överföringar 156 –199 5 –38

Kursdifferenser –33 –4 –6 –4 –47

Utgående balans, 31 december 2012 2 333 830 730 314 10 759 4 976

Övriga investeringar 231 98 46 375

Försäljningar/utrangeringar –39 –39

Överföringar –85 61 10 –14

Kursdifferenser 26 3 12 1 1 43

Utgående balans, 31 december 2013 2 505 833 803 314 10 829 47 5 341

Ackumulerade avskrivningar

Ingående balans, 1 januari 2012 –52 –85 –9 –200 –8 –545 –899

Företagsförvärv (not 29) –82 –82

Kursdifferenser –2 1 1 5 5

Försäljningar/utrangeringar 4 4

Överföringar 42 –4 38

Årets avskrivningar –22 –23 –25 –2 –61 –133

Utgående balans, 31 december 2012 –132 –106 –32 –182 –10 –605 –1 067

Kursdifferenser –4 –1 –2 –1 –8

Försäljningar/utrangeringar 33 33

Överföringar 3 3

Årets avskrivningar –22 –45 –25 –55 –147

Utgående balans, 31 december 2013 –133 –129 –77 –207 –10 –629 –1 –1 186

Bokfört värde, 31 december 2012 2 201 724 698 132 0 154 3 909

Bokfört värde, 31 december 2013 2 372 704 726 107 0 200 46 4 155

1) Redovisas under rubriken övriga immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen

KONCERNEN

34 STENA AB 2013

Inom Färjelinjer har prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

gjorts för reseverksamheten inom Stena Line Travel Group och färjelinjer.

För Stena Line Travel Group var diskonteringsräntan 7,5% före skatt

och tillväxttakten för intäkter har bedömts individuellt per bolag och

uppgår i genomsnitt till 4% till och med 2018 och därefter 0%. Good-

will som uppstått inom färjelinjer genom förvärv under 2012 har prö-

vats för respektive linje. Diskonteringsräntan före skatt för färjelinjer

var 6%, medan tillväxttakten bedömts till 2% under de kommande

fem åren. Tiden därefter varierar tillväxttakten mellan 0–2%.

Per den 31 december 2013 befanns återvinningsvärdena baserade

på nyttjandevärde för de kassagenererade enheterna att inte i något

fall understiga redovisade värden, varför nedskrivning av tillhörande

goodwill ej var nödvändig.

Ett antal känslighetsanalyser har även upprättats för att undersöka

eventuella nedskrivningsbehov. Vid dessa analyser beräknades värdet

med användande av 1%-enhet högre diskonteringsränta än ovan

nämnda diskonteringsränta. Dessa känslighetsanalyser visade inget

nedskrivningsbehov för väsentliga kassagenererande enheter.

Varumärken

Varumärken är i väsentlighet hänförligt till rörelsesegmentet Adactum.

Under 2013 har samtliga varumärken inom Adactum testats för even-

tuellt nedskrivningsbehov. Testerna har utförts enligt samma tillväga-

gångssätt som för fastställande av nyttjandevärdet för goodwill, se

närmare beskrivning ovan. Använd diskonteringsränta före skatt var

för de enskilda varumärkena 7,5% samt tillväxttakten för intäkter antas

fram till år 2016 vara 3–5%. För perioden därefter har tillväxttakten för

intäkter antagits till 1%. Inget av de utförda testerna påvisade något

nedskrivningsbehov. Varumärken skrivs av årligen.

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter

(KGE) identifierade per rörelsesegment. En sammanfattning

av fördelningen av goodwill på rörelsesegmentsnivå åter-

finns nedan.

31 december

MSEK 2012 2013

Adactum 1 697 1 903

Färjelinjer 504 430

Övrigt 39

Totalt 2 201 2 372

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen samt då indi-

kationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsvärden för

en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nytt-

jandevärde. De mest väsentliga antagandena för att fastställa nyttjan-

devärdet är diskonteringsräntan och tillväxttakten.

Diskonteringsräntan före skatt var för Adactum 7–9%. Tillväxttakten

för intäkter har inom Adactum bedömts individuellt per bolag och år

fram till år 2022. Under denna period varierar till växttakten för intäkter

normalt mellan 3–8% till och med 2016 och har uppskattats till 2%

mellan 2016 och 2022 men har i något fall över stigit detta intervall.

För perioden därefter har tillväxttakten för in täkter antagits till 1,5%

vilket är baserat på ett försiktigt an tagande. En förlängd progno speriod

kan styrkas då samtliga bolag har varit verksamma under en längre tid

och har en väl beprövad affärsmodell. Adactum har ett långsiktigt ägar-

perspektiv och arbetar med att vidareutveckla bolagen genom ett aktivt

ägande och finansiell styrka utan någon planerad bolagsavyttring.

Samma principer användes inom Adactum föregående år.

FORTS. NOT 9

STENA AB 2013 35

10. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

MSEK FartygPågående

projektÖvriga

inventarier1) Vindkraft-

verk1) Byggnader

och mark Totalt

Anskaffningsvärden

Ingående balans, 1 januari 2012 49 688 5 290 4 366 693 1 543 61 580

Företagsförvärv (not 29) 160 1 564 54 1 778

Investeringar 2 615 6 641 279 57 76 9 668

Försäljningar/utrangeringar –372 –2 –343 –517 –14 –1 248

Överföringar 8 302 –8 820 –25 274 –101 –370

Kursdifferenser –2 063 –462 –149 –36 –2 710

Utgående balans, 31 december 2012 58 330 2 647 5 692 507 1 522 68 698

Företagsförvärv (not 29) 258 74 63 395

Investeringar 2 510 2 482 243 754 56 6 045

Försäljningar/utrangeringar –2 211 –161 –110 –29 –12 –2 523

Överföringar 1 089 –2 484 –174 1 085 –19 –503

Kursdifferenser –35 –34 22 17 –30

Utgående balans, 31 december 2013 59 941 2 450 5 747 2 317 1 627 72 082


Utgående balans, 31 december 2012 –15 503 –2 652 –104 –604 –18 863

Företagsförvärv (not 29) –132 –1 115 –2 –1 249

Försäljningar/utrangeringar 233 105 40 378

Kursdifferenser 641 81 16 738

Överföringar 209 128 –1 336

Årets avskrivningar –3 070 –373 –49 –39 –3 531


Företagsförvärv (not 29) –46 –41 –3 –90

Försäljningar/utrangeringar 1 990 101 16 5 2 112

Kursdifferenser 28 –37 –9 –18

Överföringar –5 264 14 273

Årets avskrivningar –3 330 –392 –106 –42 –3 870


Bokfört värde, 31 december 2012 40 708 2 647 1 866 394 892 46 507

Bokfört värde, 31 december 2013 40 956 2 450 1 816 2 114 962 48 298

1) Redovisas under rubriken Inventarier i balansräkningen

Försäkringsvärdet för hela fartygsflottan uppgår till MSEK 52 837

(50 247).

Pågående projekt per balansdagen inkluderar nybeställningar av två

IMOMAX-fartyg och två oljeborrningsriggar. Oljeborrningsriggarna

beställdes från Samsung i Sydkorea den 26 juni 2013 för leverans i mars

och september 2016, med rätt att avbeställa en enhet. De beräknas

kosta cirka MUSD 800 per enhet. Pågående projekt inkluderar även

investeringar i vindkraftsverk i Sverige.

Tillsammans uppgår fartygsbeställningarna gentemot varven per

balansdagen till MSEK 5 065. I utgående redovisat värde för pågående

projekt ingår förskott till varven med MSEK 752, vindkraftsprojekt med

MSEK 227, kapitaliserad ränta med MSEK 65 och övriga kapitaliserade

kostnader med MSEK 1 406.

Kapitalisering av ränta för fartygsprojekt uppgick för år 2013

till MSEK 51 och för 2012 till MSEK 55. Kapitalisering av ränta för

vindkraftsprojekt samt vindkraftverk uppgick för år 2013 till MSEK 26

och för 2012 till MSEK 27.

Värderingsintyg upprättade av oberoende värderingsinstitut per

31 december 2013 visar att fartygsflottans marknadsvärde överstiger

det bokförda värdet med MSEK 5 315 (6 809).

Delar av ovanstående utgående redovisade värde för fartyg avser

fartyg under finansiella leasingavtal, se vidare not 25, Leasing.

KONCERNEN

36 STENA AB 2013

11. HAMNAR

MSEK Hamnar

Anskaffningsvärden

Ingående balans, 1 januari 2012 2 643

Investeringar 5

Överföringar 111

Kursdifferenser –21

Utgående balans, 31 december 2012 2 738

Omvärderingar 122

Investeringar 1

Försäljningar/utrangeringar –2

Överföringar 461

Kursdifferenser 25

Utgående balans, 31 december 2013 3 345


Ingående balans, 1 januari 2012 –848

Kursdifferenser 8

Årets avskrivningar –82

Utgående balans, 31 december 2012 –922

Omvärderingar 1 241


Försäljningar/utrangeringar 2

Överföringar –273

Årets avskrivningar –119

Utgående balans, 31 december 2013 –84

Bokfört värde, 31 december 2012 1 816

Bokfört värde, 31 december 2013 3 261

Koncernen äger hamnar i Sverige, Storbritannien och Nederländerna.

Hamnar används i den egna verksamheten och inkluderar hamn-

anläggningar, terminaler med mera.

Per 1 januari 2013 bytte koncernen redovisningsprincip avseende

värdering av hamnar från metoden som bygger på anskaffningsvärde

till omvärderingsmetoden. Det innebar en effekt på ökat hamnvärde

med MSEK 1 363, fördelat på MSEK 122 på anskaffningsvärde och

MSEK 1 241 på avskrivningar. I samband med omvärderingen gjordes

även en överföring från inventarier samt mark till hamnar avseende

hamn anläggningen i Nederländerna. Överföringens nettovärde upp-

gick till MSEK 188. Vid fastställandet av verkligt värde användes obero-

ende värderingsmän för hamnarna i Storbritannien och Nederländerna

medan en intern värderingsmodell tillämpades vid värderingen av

hamnen i Sverige.

Det bokförda värdet per 31 december 2013 hade uppgått till

MSEK 1 939 om hamnar hade varit redovisade till anskaffningsvärde.

STENA AB 2013 37

12. FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

31 december

MSEK 2012 2013

Verkligt värde vid årets ingång 25 429 26 367

Investeringar 1 193 809

Omklassificering från pågående projekt 244 289

Försäljningar –378 –239

Orealiserade värdeförändringar 14 224

Kursdifferenser –135 176

Verkligt värde vid årets utgång 26 367 27 626

Förvaltningsfastigheter – pågående projekt

Verkligt värde vid årets ingång 324 291

Investeringar 211 203

Omklassificering slutförda projekt –244 –289

Verkligt värde vid årets utgång 291 205

Totalt verkligt värde förvaltningsfastigheter vid årets utgång 26 658 27 831

Förvaltningsfastigheter – påverkan på periodens resultat


MSEK 2012 2013

Hyresintäkter 2 357 2 396

Direkta kostnader –847 –848

Värdering av förvaltningsfastigheter 14 224

Totalt 1 524 1 772

Förvaltningsfastigheter avser koncernens kommersiella bestånd av

bostads- och kontorsfastigheter.

Värdering av fastighetsbeståndet sker vid årsskiftet samt varje kvartal.

Varje enskild fastighets verkliga värde bedöms genom att använda

direktavkastningsmetoden. Driftsöverskottet baseras på marknads-

mässiga hyresintäkter minskat med hyresvakanser på 0–1% för bostads-

fastigheter och 0–15% för kommersiella fastigheter. Be dömning av

avkastningskraven är baserad på information om marknadens förränt-

ningskrav på köp och försäljningar av jämförbara fastigheter i liknande

områden. I bedömningen har även hänsyn tagits till fastighetstyp,

teknisk standard och byggnadskonstruktion. Vid värderingen den

31 December 2013 användes följande direkt avkastningskrav.

Direktavkastningskrav %

Område Bostäder kommersiellt

Sverige 2,50–6,00 5,00–8,00

Eurozon n/a 6,00–12,00

Det uppskattade marknadsvärdet för förvaltningsfastigheter var

MSEK 27 831 varav MSEK 24 297 är hänförligt till de svenska förvalt-

ningsfastigheterna. Förra årets värde var MSEK 26 658 varav MSEK

23 055 var hänförligt till svenska fastigheter.

För att säkerställa värderingen har en extern värderingen utförts

av DTZ. Värderingen har gjorts på 20% av samtliga förvaltnings-

fastigheter men dessa utvalda fastigheter representerar cirka 70% av

fastig heterna vad avser fastighetstyp, teknisk standard och byggnads-

konstruktion. Vid en jämförelse mellan de interna och externa värde-

ringarna ligger de interna värderingarna inom ett normalt värdeinter-

vall om +/– 10% jämfört den externa värderingen.

KONCERNEN

38 STENA AB 2013

13. INVESTERINGAR I VÄRDEPAPPERSFONDER

Företaget har sedan slutet av 2002 investerat i värdepappersfonder, så

kallade CLOs (”Collateralized Loan Obligations”) eller CDOs (”Colleterali-

zed Debt Obligations”) vilka förvaltas av Canyon Capital., USA. Dessa

värdepappersfonder har i sin tur tagit upp lån från kreditinstitut och

investerat i olika högavkastande obligationer och företagslån noterade på

den amerikanska finansmarknaden. Lånen från kreditinstituten är säker-

ställda av de köpta värdepapperen.

Investeringarna i värdepappersfonder startade i december 2002

(CDO2002) respektive augusti 2003 (CLO2004).

En andra CLO startades i oktober 2005 (CLO2006) respektive en

tredje i november 2006 (CLO2007). Ytterligare en fjärde CLO startades

i oktober 2012 och var fullt etablerad i mars 2013. Stenas risk är

begränsad till investerat kapital i fonderna.

Investeringen i CDO2002 avvecklades under år 2011. CLO2004

respektive CLO2007 beräknas vara avvecklade under 2014.

I värdepappersfonderna finns även andra investerare utöver Stena.

Deras andel av årets resultat och eget kapital redovisas som ”Innehav

utan bestämmande inflytande”. Minoritetsandelar i CLO fonderna

2004 och 2006 minskade under 2012 och uppgår nu till 5% (15,4%),

respektive 5% (11,3%) genom ytterligare förvärv av andelar. Minori-

tetsandel i CLO 2007 är 5% och 20% för senaste CLO 2012.

Konsolideringen av de olika värdepappersfonderna innebär

följande påverkan på koncernbokslutet:

Konsolideringen av de olika värdepappersfonderna innebär följande påverkan på koncernbokslutet:


MSEK 2012 2013

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare 84 115

Andel ägd av innehavare utan bestämmande inflytande 4 14

Årets resultat 88 129

31 december

2012 2013

Investeringar i värdepappersfonder1) 5 170 4 311

Kortfristiga placeringar2) 619 385

Övriga tillgångar 67 58

Summa tillgångar 5 856 4 754

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 453 612

Innehav utan bestämmande inflytande 26 27

Summa eget kapital 479 639

Skulder i värdepappersfonder3) 3 974 3 944

Övriga skulder 1 403 171

Totalt skulder 5 377 4 115

Summa eget kapital och skulder 5 856 4 754

31 december

MSEK 2012 2013

Investeringar i värdepappersfonder klassificeras som:Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i balansräkningen och över övrigt totalresultat 447 219

Finansiella tillgångar som värderas till anskaffningsvärde i balansräkningen 4 723 4 092

Totalt 5 170 4 311

1) Innehav i obligationslån redovisas till verkligt värde med realiserade vinster och förluster redovisade i resultaträkningen. Innehav i dessa värdepapper redovisas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över övrigt totalresultat. Förlagslån tas upp till anskaffningsvärde vilket innebär att ingen omvärdering görs men dessa prövas vid varje rapporteringstillfälle för eventuellt nedskrivningsbehov. Marknadsvärdet på förlagslånen är 39 MSEK lägre än bokfört värde.

2) Avser likvida medel i respektive värdepappersfond och kan inte disponeras av koncernen. Dessa behandlas därför som spärrade. 3) Skulder i värdepappersfonder avser dessa fonders lån från kreditinstitut. Dessa lån är säkerställda av de olika värdepapperen

men är ej garanterade av Stenakoncernen i övrigt.

STENA AB 2013 39

De långfristiga innehaven av börsnoterade aktier klassificeras enligt följande:

MSEK

Branschindelning 2012 2013

Värdepappersfonder 959 1 023

Olja & Gas 556 505

Fonder 459 472

Bank 480 298

Läkemedel 188 276

Olja & Gas service 685 261

Detaljhandel 260 238

Mjukvarulösningar 97 122

Finansiella tjänster 139 99

Shipping 87

Biltillverkning 76 86

Husbyggnation 74 81

Fastigheter 81 81

Energiproduktion 49 77

Telekommunikation 122 66

Livsmedel 36 65

Elektronik 105 63

Bioteknologi 50 62

Hälsoprodukter 73 53

Maskiner 70 51

Metall fabrikat/hårdvara 124 50

Internet 73 38

Media 22 24

Skogsprodukter & papper 133 21

Investmentbolag 166 14

Kraft och automatiseringsteknologi 11 13

Konstruktion 12

Jordbruk 5

Gruvdrift 21

Utrustning 9

Totalt börsnoterade aktier 5 118 4 243

14. ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPER 31 december

MSEK 2012 2013

Ingående bokfört värde 3 465 5 118

Tillkommit 2 997 2 057

Avgått –2 069 –3 123

Omklassificering 515

Förändring av orealiserat resultat över resultaträkningen 161 –335

Förändring av orealiserat resultat via övrigt totalresultat 230 398

Kursdifferenser –181 128

Utgående bokfört värde 5 118 4 243

MSEK 2012 2013

Övriga långfristiga värdepapper klassificeras som:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1 835 898

Finansiella tillgångar som kan säljas, värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 3 283 3 345

Totalt 5 118 4 243

Övriga långfristiga värdepapper avser koncernens börsnoterade aktieinnehav, vilka redovisas till verkligt värde.

Aktier till ett värde av MSEK 1 015 (931) har ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut.

KONCERNEN

40 STENA AB 2013

15. ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR

MSEK

Uppskjutnaskatte-

fordringar1)

Andralång fristigafordringar1)

Andralångfristiga

värde papperÖvriga

andelarAktiveradekostnader Totalt

Ingående bokfört värde 1 januari, 2012 892 1 192 1 666 604 377 4 731

Effekt av förändring av redovisningsprinciper 96 –707 –611

Tillkommit 84 77 10 29 279 479

Avgått –3 –291 –19 –28 –266 –607

Omvärderingar resultaträkningen –36 15 –21

Omvärderingar totalresultat –2 –84 –86

Resultatandel 13 –111 –98

Utdelning –5 –14 –19

Omklassificering 34 –515 –481

Kursdifferenser –21 355 –47 –31 –17 239

Utgående bokfört värde 31 December 2012 1 048 622 1 034 449 373 3 526

Tillkommit 76 651 121 49 74 971

Avgått –483 –78 –41 –45 –647

Omvärderingar resultaträkningen 7 –124 –67 –184

Omvärderingar totalresultat 36 135 171

Resultatandel 57 57

Utdelning –9 –9

Omklassificering –15 –8 –5 –28

Kursdifferenser 1 37 17 –7 48

Utgående bokfört värde 31 December 2013 627 1 267 1 137 539 335 3 904


Uppskjutna skattefordringar avser främst outnyttjade förlustavdrag.

Om klassificering inkluderar nettoredovisning mot uppskjutna

skatteskulder. Se not 8.

Andra långfristiga fordringar inkluderar överskott i pensions -

planer uppgående till MSEK 160 (72), se även not 22.

Andra långfristiga värdepapper avser innehav av ej noterade

aktier, övriga intresseföretag och fonder.

Dessa aktier redovisas som Aktier tillgängliga till försäljning och

värderas via övrigt totalresultat.

Bolag ägda mellan 20% och högst 50%, och som inte anses som

strategiska innehav, redovisas som övriga andelar och intresseföretag.

Dessa utgör koncernens samarbetsarrangemang i form av företags-

pooler och gemensamt ägda bolag vilka bedriver shippingverksamhet.

De strategiska innehaven redovisas som andelar i intresseföretag under

egen rad i balansräkningen och i not 6. Föregående år skrevs Paradise

Holding ner med MSEK 131 motsvarande MUSD 19,5.

Andel av dessa bolags resultat ingår i Övriga rörelseintäkter/kostnader.

Jämför även not 3 och 6.

STENA AB 2013 41

Andra långfristiga värdepapper

MSEK Antal/Andel Bokfört värde

Moderbolagets innehav

Alligator 3 345 231 23

Totalt andra långfristiga värdepapper, moderbolaget 23

Dotterbolagens innehav

ING Dutch Office Funds C.V. Holland 5,0% 675

Airport Real Estate Basis Fonds C.V. Holland 20,2% 309

Iofina konvertibel Storbritannien 100% 96

Övriga 34

Totalt andra långfristiga värdepapper 1 137

Övriga andelar

MSEK Antal/Andel Bokfört värde

Asahi Stena Tankers Pte Ltd Singapore 50%

Golden Stena Weco Singapore 50% 18

Partrederiet SUST I DA Norge 50% 42

Partrederiet SUST III DA Norge 50% 62

Stena Ugland Shuttle Tankers Norge

Nordic Rio LLC Marshall Islands 50% 53

Stena Sonangol Suezmax pool LLC Marshall Islands 50%

Navion Gothenburg LLC Marshall Islands 50% 13

Paradise Libyen 35% 106

Glacia Limited Bermuda 50% 108

RoRo Partners Ltd Bermuda 49%

Stena Weco Danmark 50% 126

Övrigt 11

Totalt övriga andelar 539

16. VARULAGER

31 december

MSEK 2012 2013

Bunker- och smörjoljor 111 117

Försäljningsvarulager 202 228

Råvaror och förnödenheter 213 209

Varor under tillverkning 45 29

Färdiga varor 121 133

Totalt 692 716

KONCERNEN

42 STENA AB 2013

17. KORTFRISTIGA FORDRINGAR

31 december

MSEK 2012 2013

Kundfordringar

Kundfordringar har klassificerats utifrån förfallotidpunkt

Ej förfallna 2 037 2 168

Förfallna upp till 30 dagar 373 327

Förfallna mer än 30 dagar 413 354

Totalt 2 823 2 849

Övriga fordringar

Kortfristiga fordringar, närstående bolag (not 34) 1 7

Övriga kortfristiga fordringar 1 801 1 786

Totalt 1 802 1 793

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader 610 591

Upplupna intäkter 1 519 1 579

Totalt 2 129 2 170

Totalt kortfristiga fordringar 6 754 6 812

Det bokförda värdet av fordringarna är lika med det verkliga värdet. I kundfordringar ingår reservering för osäkra fordringar med MSEK 116 (75).

I försäljningskostnaderna ingår avsättning för kundförluster med MSEK 28 (2).

18. KORTFRISTIGA PLACERINGAR

31 december

MSEK 2012 2013

Omsättningsaktier 198 348

Spärrade medel 1 897 1 346

Totalt 2 095 1 694

19. LIKVIDA MEDEL

31 december

MSEK 2012 2013

Kassa och bank 1 546 1 977

Korta placeringar 35 76

Totalt 1 581 2 053

Korta placeringar avser bankmedel, vars ursprungliga bindningstid uppgår till högst tre månader.

Det bokförda värdet av de kortfristiga placeringarna är lika med det

verkliga värdet. Omsättningsaktier ingår i kategorin Finansiella till-

gångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen.

Av det totala värdet har MSEK 4 (3) spärrats som säkerhet för vissa

banklån. Se not 28.

Spärrade medel inkluderar MSEK 386 (619) i likvida medel i värde-

pappersfonder. Se not 13. Dessa likvida medel kan inte disponeras av

bolaget och betecknas därför som spärrade. Övriga spärrade medel

avser bankmedel som spärrats som säkerhet för olika långfristiga

s kulder och åtaganden.

STENA AB 2013 43

20. EGET KAPITAL

Utdelning per aktie (SEK)

2012 5 200

2013 3 780

Specifikation av reserver

MSEKVerkligt värde

reservSäkrings-

reservOmvärderings-

reservOmräknings-

reserv Total

Ingående eget kapital 1 januari 2012 –466 –752 –1 015 –2 233

Årets förändring verkligt värde reserv, netto efter skatt 325 325

Årets förändring säkringsreserv, netto efter skatt

– värdering av bunkersäkringar –24 –24

– värdering av räntesäkringar –189 –189

– värdering av valutasäkringar –71 –71

– säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag 109 109

Årets förändring omräkningsreserv –801 –801

Utgående eget kapital 31 december 2012 –141 –927 –1 816 –2 884

Effekt av förändring i redovisningsprinciper1) 1012 1 012

Årets förändring verkligt värde reserv, netto efter skatt 366 366

Årets förändring säkringsreserv, netto efter skatt

– värdering av bunkersäkringar –37 –37

– värdering av räntesäkringar 916 916

– värdering av valutasäkringar –34 –34

– säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag –123 –123

Årets förändring omvärderingsreserv, netto efter skatt –20 –20

Årets förändring omräkningsreserv, netto efter skatt 355 355

Utgående eget kapital 31 december 2013 225 –205 992 –1 461 –449

1) Effekten av förändring till omvärderingsmetoden vid värdering av hamnar

Verkligt värde reserv

Reserven omfattar vinster och förluster som uppstår vid värdering av

finansiella tillgångar som kan säljas. När en sådan tillgång säljs redovi-

sas den ackumulerade vinst eller förlust som hänför sig till omvärde-

ringen av tillgången i resultaträkningen. Ifall en tillgång som omvärde-

rats måste skrivas ned redovisas den ackumulerade vinsten eller

förlusten i resultaträkningen.

Säkringsreserv

Säkringsredovisning tillämpas på våra inköp av bunker, räntekostnader,

transaktioner i valuta annan än funktionell valuta samt investeringar i

dotterbolag.

Reserven innehåller vinster och förluster som uppstått vid omvärde-

ring av de säkringsinstrument som utgör effektiva säkringar. Den acku-

mulerade uppskjutna vinsten eller förlusten redovisas i resultatet i

samma period eller perioder som den säkrade prognostiserade trans-

aktionen påverkar resultatet.

Omvärderingsreserv

Reserven omfattar omvärdering av tillgångsslaget hamnar. Det omvärde-

rade beloppet utgörs av hamnarnas verkliga värde vid omvärderings-

tidpunkten. I takt med att avskrivningar görs på hamnar löses omvärde-

ringsreserven upp med samma belopp som periodens avskrivning på

övervärdet.

Om en hamns redovisade värde ökar till följd av en omvärdering

redovisas ökningen i övrigt totalresultat.

Om en hamns redovisade värde minskar till följd av omvärderingen

redovisas minskningen i resultaträkningen.

Omräkningsreserv

Kursdifferenser som är hänförliga till omräkning av koncernens utländska

dotterbolags funktionella valutor till SEK ackumuleras i omräknings-

reserven. Vid försäljning av en utländsk verksamhet redovisas den acku-

mulerade omräknade valutaeffekten som redovisats i reserven i resultat-

räkningen och inkluderas i vinsten eller förlusten vid försäljningen.

KONCERNEN

44 STENA AB 2013

21. UPPSKJUTNA SKATTER

31 december

MSEK 20121) 2013

Uppskjutna skatteskulder

Materiella anläggningstillgångar 3 826 4 292

Finansiella anläggningstillgångar 36 181

Avsättningar 601 425

Övrigt 57 61

Uppskjutna skatteskulder, brutto 4 520 4 959

Uppskjutna skattefordringar

Materiella anläggningstillgångar 313 277

Förlustavdrag 1 894 2 304

Finansiella anläggningstillgångar 158 101

Avsättningar 140 130

Övrigt 4

Avgår ej beaktade uppskjutna skattefordringar avseende förlustavdrag –947 –1 170

Uppskjutna skattefordringar, brutto 1 558 1 646

Netto uppskjutna skatteskulder 2 962 3 313

varav redovisat som:

Uppskjutna skattefordringar (not 15) 1 048 627

Uppskjutna skatteskulder 4 011 3 940

Uppskjutna skatter har beräknats totalt per land. Netto uppskjutna skattefordringar redovisas under övriga långfristiga tillgångar.

Beräkning av uppskjutna skatter är baserat på den nominella skattesatsen i respektive land.

20121) 2013

MSEK

Skatter via resultaträkningen

Skatter via övrigt total resultat

Totala skatter

Skatter via resultaträkningen

Skatter via övrigt total resultat

Totala skatter

Aktuell skatt –272 –272 –287 –287

Uppskjutna skatter 230 269 499 49 –321 –272

–42 269 227 –238 –321 –559

Bolagets förlustavdrag brutto fördelas enligt följande:

31 december

MSEK 2012 2013

Sverige 4 453 4 434

Övriga världen 5 377 6 499

Totalt 9 830 10 933

Av totalt förlustavdrag saknar MSEK 6 709 förfallodatum. Förlustavdrag på MSEK 4 224 förfaller mellan 2014 och 2022. Totala ej redovisade under-

skott uppgår till MSEK 5 364 (4 956).


STENA AB 2013 45

22. ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA

Ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner, hälsovård och

andra ersättningar, erläggs till övervägande del genom fortlöpande

betalningar till fristående myndigheter eller organ som därmed övertar

förpliktelserna mot de anställda, det vill säga genom så kallade avgifts-

bestämda planer. Resterande del fullgörs genom så kallade förmåns-

bestämda planer där för pliktelserna kvarstår inom koncernen. För för-

månsbestämda planer beräknas koncernens kostnader samt värdet av

utestående förpliktelser per balansdagen med hjälp av aktuariella

beräkningar vilka syftar till att fastställa nuvärdet av utfärdade förplik-

telser. De aktuariella anta gandena avser diskonteringsränta, inflation,

antaganden för dödlighet, löneökningar, förväntad avkastning på till-

gångarna samt andra faktorer. Diskonteringsräntan är baserad på lång-

fristiga företags- eller stats obligationer såväl som bostadsobligationer

för planerna i Sverige. Tillgångarna består till största del av långfristiga

företagsobligationer, stats obligationer samt aktier. Förmånsbestämda

planer förekommer inom koncernen framförallt i dess dotterföretag

i Storbritannien. Andra väsentliga förmånsbestämda planer omfattar

tjänstemän i den svenska verksamheten (främst PRI-planen) samt

anställda i Nederländerna.

Kostnader redovisade i rörelseresultatet inkluderar kostnader för

tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under

tidigare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regle-

ringar. Kostnader redovisas som övrig rörelsekostnad eller adminis-

trationskostnad, beroende på de anställdas uppgifter. Effekter av

om räkning redovisas i övrigt totalresultat.

En kortfattad beskrivning av de större pensionsplanerna följer nedan.

Storbritannien

Stena Line Holding koncernens pensionsplaner i Storbritannien svarar

för drygt 80% av koncernens totala förmånsbestämda pensionsskuld i

Storbritannien. Stena Line Ltd deltar i en av bolaget fonderad pensions-

plan (Company Scheme) samt har andelar i två industrifonder; Merchant

Navy Ratings Pension Fund (MNRPF) och Merchant Navy Officers Pension

Fund (MNOPF). Koncernen uppskattar sin totala andel i MNRPF till

19% (32%) och i MNOPF till 12% (11%), vilket baseras på uppgifter

från pensionsplanernas förvaltare.

Förvaltaren för MNRPF antog en betalningsplan 2001 då koncernens

andel uppgick till cirka 32%, varvid hälften av planens inbetalningar gjor-

des av andra arbetsgivare som genomförde frivilliga betalningar. Avtalet

med frivilliga inbetalningar upphörde dock 2006 och som ett resultat

ökade koncernens andel av underskottet till cirka 60%. Koncernen

initierade en rättsprocess mot MNRPF för att fastställa hur underskottet

skall för delas ut bland de olika arbetsgivarna. Den engelska court of

Appeal fastställde 2011 ett utslag från High Court, att underskotts-

betalning till MNRPF kan krävas av alla företag som tidigare deltagit i

fonden, inklusive företag som inte längre anställer några medlemmar.

Som ett resultat av domstolsbeslutet, kan underskottsbetalning även

krävas av de företag som inte tidigare har bidragit. 2012 föreslog MNRPF

preliminärt att koncernens andel av underskottet uppgår till cirka 19%.

Det uppskattades därvid, med beaktande av de underskottsbetalningar

som koncernen har gjort från 2001–2012, att vissa betalningar kan bli

återbetalningsbara och baserat på underskottet 31 mars 2012, så

kommer koncernen inte behöva göra några framtida betalningar över

betalningsplanens återstående tid. De inbetalningar som koncernen

gjorde 2011 och 2012, på sammanlagt MSEK 306, betalades till ett

Escrow Account och kan inte tillfalla någon annan av fondens arbets-

givare. Tillgodohavandet redovisas som en reduktion av nettoskulden.

Reduceringen av andelsvärdet till 19% beaktas i koncernen från 2013

där effekten av reducerad nettoskuld redovisas i övrigt total resultat.

Stena Line Ltds Company Scheme ger rätt till ersättningar som är

kopplade till de enskilda medlemmarnas slutlön vid det tidigaste av det

datum då de lämnar bolaget eller går i pension. Ersättningarna via de

två industrifonderna är kopplade till de enskilda medlemmarnas

genomsnittliga slutlön enligt ett karriärsindexerat system. Samtliga

planer är stängda för nya medlemmar.

Fonderingsnivån för respektive plan bedöms vart tredje år och där-

efter upprättas en inbetalningsplan i överenskommelse mellan arbets-

givare och förvaltare av pensionsfonden, vilken omfattar planmässiga

betalningar tillsammans med underskottsbetalningar som krävs för att

möta underskottet mellan tillgångar och skulder. Placeringsstrategin

beslutas av förvaltaren i samråd med arbetsgivarna. Tillgångarna han-

teras på uppdrag av pensionsplanernas förvaltare genom oberoende

fondförvaltare.

Respektive pensionsplan regleras av ”Trust Deed and Rules” och

planerna styrs via Förvaltningsbolag (Trustee companies), styrelsen

som representeras av arbetsgivare och medlemmar samt i vissa fall

även oberoende förvaltare (trustees).

Sverige

För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda

pensions åtaganden för ålders- och familjepension genom en försäk-

ring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering,

UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring

i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbets-

givare. För räkenskapsåret 2013 har koncernen inte haft tillgång till

information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens

förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att

planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan.

Pensionsplanen ITP2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redo-

visas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmåns-

bestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är

bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad

återstående tjänstgöringstid.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på

Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade

enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte

överens stämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska

normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollek-

tiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 pro-

cent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att kon soli-

KONCERNEN

46 STENA AB 2013

Information per land 31 december 20122) Sverige Storbritannien Nederländerna Totalt

Redovisning i balansräkningen

Nuvärde av fonderade och ofonderade förpliktelser 488 8 575 202 9 265

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –215 –7 678 –219 –8 112

Totalt (överskott)/underskott 273 897 –17 1 153

Varav redovisade som

Övriga långfristiga tillgångar 51 4 17 72

Pensioner och liknande förpliktelser 324 901 1 226

Total fonderingsnivå för samtliga planer, % 44% 90% 108% 88%

Redovisning i resultaträkningen

Kostnad för tjänstgöring under innevarande år 8 34 3 45

Räntekostnad, netto 10 62 –4 68

Administrationskostnader 1 55 56

Omvärdering (vinst)/förlust 13 –7 7 13

Total kostnad (vinst) för förmånsbestämda planer 32 144 6 182

Huvudsakliga antaganden för värderingen av förpliktelsen

Livslängd, år

Män – nuvarande ålder 65 19,6 21,1 22,0

Kvinnor – nuvarande ålder 65 22,8 23,7 24,2

Inflation, %1) 2,0 2,7 2,0

Diskonteringsränta, % 3,5 4,7 3,6

1) Angiven inflation för Storbritannien avser RPI. Använd CPI är 1,0 (0,9) lägre är RPI 2) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1

der ings nivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en

åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av

befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa

premiereduktioner. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas överskott

i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148% (129%).

Andra förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige tryggas främst av

pensionsstiftelse i egen regi. Det förekommer inget krav på en lägsta

fonderingsnivå. Pensionsutbetalningar till pensionärer sker direkt från

Stena och inte från stiftelsens pensionstillgångar.

Nederländerna

Den förmånsbestämda pensionsplanen i Nederländerna är en löne-

baserad pensionsförmån och är öppen för nya deltagare. Pensionens

storlek är baserad på genomsnittslönen under anställningen med

indexering. Pensionsplanen är fullt fonderad.

FORTS. NOT 22

STENA AB 2013 47

Information per land 31 december 2013 Sverige Storbritannien Nederländerna Totalt

Redovisning i balansräkningen

Nuvärde av fonderade och ofonderade förpliktelser 469 7 763 237 8 468

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –270 –7 463 –260 –7 992

Totalt (överskott)/underskott 199 300 –23 476

Varav redovisade som

Övriga långfristiga tillgångar 89 47 24 160

Pensioner och liknande förpliktelser 288 347 1 636

Total fonderingsnivå för samtliga planer, % 58% 96% 110% 94%

Redovisning i resultaträkningen

Kostnad för tjänstgöring under innevarande år 8 36 6 50

Kostnad för tjänstgöring under tidigare år 0 0 2 2

Räntekostnad, netto 9 26 –1 35

Administrationskostnader 1 30 0 30

Omvärdering (vinst)/förlust –74 –477 –5 –556

Total kostnad (vinst) för förmånsbestämda planer –57 –385 2 –439

Huvudsakliga antaganden för värderingen av förpliktelsen

Livslängd, år

Män – nuvarande ålder 65 19,6 21,0 22,1

Kvinnor – nuvarande ålder 65 22,8 23,4 24,3

Inflation, %1) 2,0 3,2 2,0

Diskonteringsränta, % 4,0 4,7 3,5

Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 14,5 år

1) Angiven inflation för Storbritannien avser RPI. Använd CPI är 1,0 (0,9) lägre är RPI

Avstämning av förändring i nuvärdet av förmånsbestämd förpliktelse avseende fonderade och ofonderade förpliktelser 20122) 2013

Ingående balans 1 januari 9 210 9 265

Förvärv av bolag 42

Kostnad för tjänstgöring under innevarande år 45 50

Kostnad för tjänstgöring under tidigare år 2

Administrationskostnader 56 30

Räntekostnader 455 362

Omvärdering till följd av förändrade finansiella antaganden 148 211

Omvärdering till följd av förändrade demografiska antaganden –58 –45

Omvärdering till följd av erfarenhetsbaserade justeringar –158 –281

Omvärdering till följd av ändrad andel i pensionsplan –1 007

Inbetalningar av deltagare i pensionsplaner 6 6

Utbetalda förmåner –350 –248

Valutakursdifferenser –89 81

Regleringar och övrigt 0 0

Utgående balans 31 december 9 265 8 468


KONCERNEN

48 STENA AB 2013

Avstämning av förändring i verkligt värde av förvaltningstillgångar 20121) 2013

Ingående balans 1 januari 7 878 8 112

Förvärv av bolag 0 31

Ränteintäkter på förvaltningstillgångar 387 327

Omvärdering till följd av förändrade antaganden –81 –34

Omvärdering till följd av ändrad andel i pensionsplan 0 –533

Inbetalningar av deltagare i pensionsplaner 6 6

Inbetalningar av avgifter 191 195

Utbetalda förmåner –191 –182


Regleringar och övrigt –1 0

Utgående balans 31 december 8 112 7 992


FORTS. NOT 22

Känslighetsanalys av förpliktelserna Sverige Storbritannien Nederländerna Totalt

Livslängd +1 år 13 225 6 244

Inflation +0,5% 40 440 23 503

Diskonteringsränta +0,5% –45 –557 –20 –622

Diskonteringsränta –0,5% 45 557 23 625

Känslighetsanalysen nedan redogör för effekten på den förmånsbe-

stämda pensionsskuldens storlek vid en förändring av aktuariella anta-

ganden. Känslighetsanalysen är inte avsedd att uttrycka Stenas upp-

fattning om sannolikheten för en ändring. Den baseras på en

förändring i ett an tagande medan alla andra antaganden hålls

konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och

för ändringar i några av antagandena kan vara korrelerade.

20121) 2013

Marknadsvärde av förvaltningstillgångar per kategoriMarknads-

noterade Ej marknads-

noterade TotaltMarknads-

noterade Ej marknads-

noterade Totalt

Eget Kapitalinstrument 2 484 106 2 590 2 445 113 2 558

Räntebärande värdepapper 4 417 4 417 4 261 4 261

Fastigheter 222 222 285 285

Försäkringsbrev 22 22 38 38

Likvida medel och liknande 862 862 543 306 849

Totalt 7 784 328 8 112 7 287 704 7 992


Investeringsstrategi och riskhantering

Genom våra förmånsbestämda pensionsplaner är koncernen expone-

rad mot ett antal risker.

Pensionsplanernas skulder är beräknade genom användning av dis-

konteringsränta. Om förvaltningstillgångarna inte uppnår motsvarande

avkastning kommer ett underskott att uppstå. Målsättningen för kon-

cernens placeringsstrategi är att över tid minska koncernens totala

pensionskostnad och för att uppnå detta accepteras ett visst riskta-

gande. Placeringarna är långsiktiga och fördelningen av tillgångsslag

säkerställer att investeringsportföljerna är väl diversifierade. Koncern-

ledningen godkänner ramarna för koncernens placeringsstrategi av

pensionstillgångar. Det slutliga placeringsbeslutet fattas av de lokala

pensionsfondernas och stiftelsernas styrelser som rådgör med Stena.

Ökad livslängd hos förmånstagare och ökad inflation är de primära

riskerna som påverkar den framtida utbetalningens storlek och därmed

skuldens omfattning. Koncernen bevakar kontinuerligt diskonterings-

ränta, inflation samt antagande om livslängd för att säkerställa att för-

valtningstillgångarna matchas med pensionsförpliktelserna.

STENA AB 2013 49

Emitterat – Förfall Verkligt värde 31 december

Redovisat värde 31 december

Nominellt Utestående Ränta 2012 2013 2012 2013

2004–2016 MUSD 250 MUSD 0 7,00% MUSD 130 838

2007–2017 MEUR 300 MEUR 300 6,125% MEUR 318 MEUR 324 2 575 2 657

2007–2019 MEUR 102 MEUR 102 5,875% MEUR 105 MEUR 109 876 903

2010–2020 MEUR 200 MEUR 200 7,875% MEUR 217 MEUR 228 1 703 1 764

Totalt 5 992 5 324

Varav

Långfristig del av obligationslån 5 154 5 324

Kortfristig del av obligationslån 838

24. OBLIGATIONSLÅN

I november 2004 upptogs ett obligationslån på MUSD 250 till en ränta

om 7,0% och med en löptid till och med 1 december 2016.

I februari 2007 slutfördes upptagandet av en Eurobond uppgående

till MEUR 300 till en ränta om 6,125% och med en löptid till och med

1 februari 2017.

I februari 2007 upptogs ytterligare en Eurobond uppgående till

MEUR 102 till en ränta om 5,875% och med en löptid till och med

1 februari 2019.

I mars 2010 upptogs en Eurobond uppgående till MEUR 200 till en

ränta om 7,875% och med en löptid till och med 15 mars 2020.

Den 5 mars 2013 återkallades det obligationslån som återstod med

MUSD 128,8 med förfall 2016. Betalningen gjordes den 5 april 2013.

Gällande finansiella och operativa kovenanter kopplade till obliga-

tionslånen, se not 30.

25. LEASING

Bolaget som leasetagare

Operationella leasar inkluderar huvudsakligen charter av tankfartyg

på time-charter, färjor på bareboat-charter samt inhyrda hamn-

anläggningar. Dessutom leasas lokaler, bilar och kontorsutrustning.

Kostnaderna för operationella leasingavtal

har utvecklats enligt följande:

31 december

MSEK 2012 2013

Rörelsens kostnader 1 605 1 263

23. SKULDER TILL KREDITINSTITUT

2012 2013

MSEK Kortfristiga Långfristiga Totalt Kortfristiga Långfristiga Totalt

Fastighetslån 422 12 313 12 735 843 11 835 12 678

Övriga banklån 2 013 23 400 25 413 3 442 21 857 25 299

Checkkrediter 290 10 399 10 689 331 11 595 11 926

Totalt 2 725 46 112 48 837 4 616 45 287 49 902

Avseende skuldernas förfallotid se not 30, Finansiella instrument.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande

31 december

MSEK 2012 2013

SEK 12 754 14 265

GBP 1 191 1 135

USD 24 172 23 715

EUR 10 095 10 115

Andra valutor 625 673

Totalt 48 837 49 903

Angående ställda säkerheter, se not 28.

KONCERNEN

50 STENA AB 2013

FORTS. NOT 25

2012 2013

MSEK AnskaffningsvärdeAckum.

avskrivningNetto

bokfört värde AnskaffningsvärdeAckum.

avskrivningNetto

bokfört värde

Fartyg 42 153 –11 454 30 699 42 402 –12 682 29 720

Förvaltningsfastigheter 26 658 26 658 27 831 27 831

Totalt 68 811 –11 454 57 357 70 233 –12 682 57 551

Framtida minimileaseintäkter uppgick per balansdagen till:

2012

MSEK FartygFörvaltnings-

fastigheter Totalt

2013 5 078 733 5 811

2014 4 292 559 4 851

2015 3 285 416 3 701

2016 2 660 295 2 955

2017 553 207 760

2018 och därefter 365 239 604

Summa minimileaseintäkter 16 233 2 449 18 682

Bolaget som leasegivare

Bolaget hyr ut fartyg och fastigheter till externa parter under operationella leasingavtal. Bokförda värden för fartyg och fastigheter för extern

uthyrning uppgick på balansdagen till:

Framtida minimileaseavgifter uppgick per balansdagen till:

2012

MSEK Operationella leasar Finansiella leasar

2013 1 282 203

2014 1 059 207

2015 726 147

2016 600 31

2017 538 331

2018 och därefter 1 978 48

Summa minimileaseavgifter 6 183 967

Framtida minimileaseavgifter uppgick per balansdagen till:

2013

MSEK Operationella leasar Finansiella leasar

2014 1 096 231

2015 713 179

2016 531 70

2017 470 370

2018 372 10

2019 och därefter 1 911 13

Summa minimileaseavgifter 5 093 873

Koncernens finansiella leasar omfattar ett RoPax-fartyg. Anskaffningsvärdet för fartyg under finansiella leasingavtal uppgick per balans dagen

till MSEK 530 (499) och netto bokfört värde till MSEK 481 (492).

STENA AB 2013 51

26. ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER

31 december

MSEK 2012 2013

Förutbetalda intäkter, långfristiga 150 113

Övriga skulder 784 609

Totalt 934 722

Förfallotid på balansdagen

Mer änMSEK 1–3 år 4–5 år 5 år Totalt

Förutbetalda intäkter, långfristiga 75 7 31 113

Övriga skulder 105 8 496 609

Totalt 180 15 527 722

27. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

31 december

MSEK 2012 2013

Upplupna kostnader

Charterhyror och driftkostnader fartyg 12 165

Räntekostnader 380 490

Personalkostnader 536 363

Övriga kostnader 1 102 1 462

2 030 2 480

Förutbetalda intäkter

Charterhyror 32 43

Förutbetalda intäkter 613 733

645 776

Totalt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 675 3 256

Framtida minimileaseintäkter uppgick per balansdagen till:

2013

MSEK FartygFörvaltnings-

fastigheter Totalt

2014 8 787 722 9 509

2015 7 774 583 8 357

2016 4 732 462 5 194

2017 962 323 1 285

2018 217 217

2019 och därefter 575 575

Summa minimileaseintäkter 22 255 2 882 25 137

Uppgifterna för förvaltningsfastigheter avser kontorsfastigheter men exkluderar bostads fastigheter, eftersom bostadskontrakt vanligen har

en uppsägningstid på högst 3 månader.

KONCERNEN

52 STENA AB 2013

Följande eventualförpliktelser har lämnats

31 december

MSEK 2012 2013

Borgensförbindelser 3 388 2 830

Övriga eventualförpliktelser 455 471

Totalt 3 843 3 301

Åtaganden

Borgensförpliktelser avser i huvudsak garantier för fastighetslån, fartygs-

projekt i intressebolag samt garantiåtaganden för levererad utrustning.

Utöver vad som angetts i tabellen ovan har ett antal fartyg, hamn-

anläggningar med mera kontrakterats, för vilka avgifter skall erläggas

med MSEK 1 096 under 2014 och MSEK 3 997 fr o m 2015. Se not 25.

Per balansdagen hade kontrakt tecknats avseende nybeställningar

av sex fartyg. Tillsammans uppgick beställningssumman gentemot

varven till MSEK 1 336, varav som förskott erlagts MSEK 259.

Utöver ovanstående finns det skattetvister med skatteverk

i koncernen.

28. STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Pantsatta tillgångar

De pantsatta tillgångarna används som säkerheter för olika finansieringar. Panterna kan endast användas av långivarna om

Stena har misslyckats i att fullgöra sina åtaganden enligt avtal eller att avtalad tid för att åtgärda problemet har löpt ut.

Följande säkerheter har ställts för skulder till kreditinstitut

31 december

MSEK 2012 2013

Aktier i dotterbolag 5 737 6 134

Fartygsinteckningar 32 772 34 198

Fastighetsinteckningar 15 971 15 944

Företagsinteckningar 1 273 1 994

Andelar i intressebolag 1 028 1 028

Andra långfristiga värdepapper 931 1 015

Kundfordringar 391 386

Kortfristiga placeringar 3 118

Äganderättsförbehåll 52 52

Övriga pantsatta tillgångar 1 747 975

Totala säkerheter för egna skulder till kreditinstitut 59 905 61 844

Investeringar i värdepappersfonder 5 170 4 311

Totala säkerheter för skulder till kreditinstitut 65 075 66 155

Skulder till kreditinstitut inklusive leasingåtaganden 49 804 50 776

Skulder i värdepappersfonder 3 974 3 944

Totala skulder till kreditinstitut 53 778 54 720

Dessutom är vissa försäkringsavtal pantförskrivna. Inga säkerheter har ställts för andras skulder.

STENA AB 2013 53

Under 2013 har sju förvärv genomförts. I Adactum har Ballingslöv

förvärvat Southdown Kitchen Furniture Ltd, S-Invest har förvärvat tre

bolag och Renewable har förvärvat ett, Old Harbour Holding AB.

Ut över detta har Austen Maritime Services Pte Ltd och Ormudden

Invest AB förvärvats.

Koncernens väsentliga förvärv under året beskrivs nedan:

Austen Maritime Services Pte Ltd

Den 18 januari 2013 förvärvade Northern Marine Management Ltd

återstående 50% i bolagets JV Austen Maritime Services Pte Ltd och

Francois Marine Services Pte Ltd. Francois Marine Services Pte Ltd för-

värvades först av Austen Maritime Services Pte Ltd och var därför vid

tidpunken för förvärvet ett dotterbolag. Austenkoncernen har huvud-

kontor i Singapore med 24 anställda i Austen och 47 anställda i

Francois. Koncernen är specialiserad på att leverera produkter, service

och catering till alla typer av fartyg. Förvärvet är ett steg i att utöka

marknadsandelarna i Singapore och Fjärran Östern. Köpeskillingen för

Austen Maritime Services Pte Ltd med dotterbolag var MSEK 36 och

skillnaden mellan köpeskilling och nettotillgångarna var MSEK 36 och

klassificeras som goodwill. Intäkterna för Austen Maritime Services

Pte Ltd med dotter bolag är sedan 18 januari 2013 MSEK 401 och

resultatet är för samma period MSEK 46.

Southdown Kitchen Furniture Ltd

Den 3 januari 2013 förvärvade Ballingslöv International AB 100% i

Storbritanniens kökstillverkare Southdown Kitchen Furniture Ltd och dess

dotterbolag. Southdown Kitchen Furniture Ltd verkar under varumärket

Manhattan Furniture. Manhattan Furniture har varit Storbritanniens

snabbast växande kökstillverkare under de sista åren. Gruppen har

ungefär 250 anställa och huvudkontor i Lancing, West Sussex i

Storbritannien. Förvärvet är en del av Adactums strategi att investera

långsiktigt för att bygga starka och lönsamma företag. Köpeskillingen

uppgick till MSEK 140. Goodwill uppgår till MSEK 128 och utgörs av

det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet av

nettotillgångarna i Southdown Kitchen Ltd vid förvärvstillfället. Intäk-

terna för Southdown Kitchen Ltd med dotterbolag är sedan 3 januari

2013 MSEK 426 och resultatet för samma period MSEK 25.

29. KASSAFLÖDESANALYS

MSEK 2013

Förvärvade tillgångar och skulder

Immateriella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 305

Finansiella tillgångar 5

Varulager 21

Rörelsefordringar 157

Likvida medel 314

Avsättningar

Lån –240

Kortfristiga skulder –315

Uppskjuten skatteskuld –183

Förvärvade nettotillgångar 64

Goodwill 275

Linjerättigheter

Innehav utan bestämmande inflytande

Köpeskilling –339

Uppskjuten köpeskilling 11

Likvida medel i de förvärvade verksamheterna 314

Påverkan på koncernens likvida medel –13

Förvärvsrelaterade utgifter uppgår totalt till MSEK 6 (10) och redovisas som direkta rörelsekostnader.

Det sammanlagda värdet av de förvärvade tillgångarna och skulderna framgår av nedan tabell, vilken även visar den kassaflödesmässiga påverkan

av förvärven. Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS, alternativt ingen skillnad mot IFRS, vid tiden för förvärvet.

KONCERNEN

54 STENA AB 2013

FORTS. NOT 29

Räntebetalningar

31 December

MSEK 2012 2013

Betalda räntor 2 440 2 468

Ränteinbetalningar 438 489

30. FINANSIELLA RISKFAKTORER OCH FINANSIELL RISKHANTERINGDen här noten beskriver den finansiella riskhanteringen i Stena-

koncernen. Redovisningsprinciper för finansiella instrument beskrivs i

not 1 och den finansiella informationen för 2013 och 2012 beskrivs i

not 31. Andra noter som inkluderar information som används i not 30

och 31 är not 13 Investeringar i värdepappersfonder, not 14 Övriga

långfristiga värdepapper, not 15 Övriga långfristiga tillgångar och not

18 Kort fristiga placeringar.

Finansiella instrument i koncernen består av banklån, derivat, finans-

iella leasingkontrakt, leverantörsskulder, kundfordringar, obliga tioner,

aktier och andelar samt kassa och korta investeringar.

Den primära risk som uppstår vid handel med finansiella instrument

är Marknadsrisker som inkluderar ränterisk, valutarisk och prisrisk,

Kreditrisk och Likviditetsrisk. Alla dessa risker hanteras genom efter-

levande av den upprättade Finanspolicyn.

Finansiella riskfaktorer

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finans-

iella risker. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar

på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar

att minimera potentiellt ogynnsamma effekter på koncernens finans-

iella resultat.

Koncernen använder derivatinstrument för att säkra riskexpone-

ring.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning, ”Stena Finans”,

enligt policies som fastställts av styrelsen. Stena Finans identifierar,

utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncern-

ens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för

den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom

valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-

derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet.

Koncernen använder sig av finansiella instrument för att reducera

risken för större resultatpåverkan från prisförändringar på valuta-,

ränte- och oljemarknaderna.

Som grundprincip finansieras anläggningstillgångar med långfristig

upplåning i form av obligationslån, banklån och leasing. Varje dotter-

bolags tillgångar finansieras i lokal valuta och i den mån tillgångar och

skulder i respektive valuta inte kan matchas, justeras nettopositionen

med hjälp av finansiella instrument.

För att uppnå en önskad valutamix och räntebindningsprofil

används olika typer av ränteinstrument såsom swappar till fast ränta,

swappar med kombinerad valuta- och räntebindning eller ränte-

optioner som binder räntenivån inom vissa intervall.

Valutarisker uppstår dels vid omräkningen till svenska kronor av

resultat och balansposter i utländsk valuta och dels vid omräkningen av

kassaflöden i utländsk valuta. Dessa valutarisker reduceras genom säk-

ring av valutakurser med terminskontrakt eller valutaoptionskontrakt.

Prisfluktuationer på bunkerolja, vilka har störst påverkan inom färje-

rörelsen, hanteras genom fastprisavtal för olika typer av bunkerolja

eller genom säkring i finansiella instrument avseende priset på råolja.

Som en del i tankverksamheten används i begränsad utsträckning

också kontrakt avseende fraktrater så kallade forward freight

agreements.

Ovannämnda finansiella risker hanteras i enlighet med de befogen-

hetsramar som anges i koncernens finanspolicy huvudsakligen av

finansavdelningen i Sverige.

Betald skatt

Under 2013 uppgick betald skatt till MSEK 124 (185).

Finansiella aktiviteter

I övriga finansiella aktiviteter ingår återbetalning av aktiekapital om

MSEK 27 till minoriteten i värdepappersfonder, så kallade CLO’s

(”Collateralized Loan Obligations”).

För 2012 inkluderade övriga finansiella aktiviteter finansiella

kostnader för Revolver Credit Facility om MSEK 85.

STENA AB 2013 55

Marknadsrisk – Ränteriskhantering

Koncernen har tillgångar i form av fartyg och fastigheter fördelat på

valutorna USD, SEK, EUR och GBP. Skuldportföljen och tillhörande

ränterisk fördelas därför mellan dessa valutor och i syfte att säkerställa

önskvärda räntenivåer görs regelbundet en översyn och bedömning av

koncernens räntebindningsprofil. Denna justeras med hjälp av ränte-

instrument som i största möjliga utsträckning matchas mot förfallo-

dagarna på underliggande lån.

Finansiella instrument för ränta såsom futures, swapar eller olika

typer av ränteoptioner används för säkring av framtida räntebetal-

ningar. Intäkts- eller kostnadsränta under dessa kontrakt periodiseras

och redovisas som en justering av räntekostnaden på den under -

ligg ande skulden. Koncernen redovisar upplupna räntebelopp från

motparter per bokslutsdagen beräknade i enlighet med villkoren i kon-

trakten. Generellt har underliggande skulder en längre löptid än de

finansiella säkringskontrakten och periodisering av upplupna räntor

görs så länge som säkringskontrakten anses utgöra en effektiv del i

koncernens totala ränteriskhantering.

Marknadsrisk – Valutarisker

Koncernen är genom sin internationella verksamhet utsatt för olika

typer av valutarisker. En betydande del av intäkter och kostnader

utgörs av USD men även GBP och EUR förekommer i stor utsträckning.

Valutarisker uppstår vid:

– omräkning av utländska dotterbolags nettotillgångar i utländsk

valuta (eget kapitalexponering)

– omräkning till balansdagens kurser av respektive koncernbolags

finansiella balansposter i utländsk valuta (balansexponering)

– löpande omräkning av verksamhetens kassaflöden i utländsk valuta

till respektive bolags funktionella valuta (transaktionsexponering).

Det är koncernens policy att valutasäkra balansexponering, vilken i

huvudsak utgörs av upplåning i utländsk valuta (USD och EUR) i bolag

med SEK som funktionell valuta. Koncernen säkrar även en stor del av

transaktionsexponering i USD, GBP, EUR, CAD, PLN, NOK, AUD och

DKK avseende framtida kassaflöden huvudsakligen från färjelinjer och

Drilling. Försäljning från färjelinjer avser i huvudsak CAD, EUR, PLN,

NOK och DKK samt inköp i USD. Inköp i Drilling avser i huvudsak GBP

och AUD.

Omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar

Omräkningsdifferenser från exponering av nettotillgångar i utländska

dotterbolag förs direkt till koncernens egna kapital. Derivatinstrument

hänförliga till säkring av dessa nettotillgångar, såsom valutaswappar,

valutatermins- eller valutaoptionskontrakt värderas till verkligt värde.

Resultatet av dessa säkringskontrakt redovisas direkt mot övrigt total-

resultat i eget kapital om de anses vara effektiva. Om säkringen inte

längre bedöms effektiv redovisas valutaeffekten i finansnettot.

Terminsavdrag eller påslag från valutaswappar eller terminskontrakt

redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad i koncernens finansnetto.

Bokfört värde på nettotillgångarna i våra dotterbolag i utländsk

valuta uppgick per 31 december 2013 till cirka SEK 25,6 miljarder.

Nettotillgångarna består främst av svenska kronor, US Dollar, Euro och

brittiska pund. En förändring med 1% av värdet i SEK mot samtliga av

de funktionella valutorna i våra dotterbolag skulle per 31 december

2013 påverka eget kapital med MSEK 256.

Omräkningsdifferenser från balansexponering:

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta som uppstår som

en följd av bolagets verksamhet omvärderas till balansdagens kurs.

Derivat instrument avseende ekonomisk säkring av värdet på dessa

balansposter, såsom valutaswappar, valutatermins- eller valutaoptions-

kontrakt, värderas till verkligt värde vilket inkluderar en omräkning till

balansdagens kurs och förändringen i verkligt värde bruttoredovisas

som kursdifferenser i koncernens finansnetto där också omräkningen

av de monetära tillgångarna och skulderna i utländsk valuta redovisas.

Terminsavdrag eller påslag från valutaswappar eller terminskontrakt

redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad i koncernens finansnetto.

Enligt koncernens finanspolicy ska 100% av denna exponering säkras.

Omräkningsdifferenser från transaktionsexponering:

Realiserade resultat från valutatermins- eller valutaoptionskontrakt,

inklusive betalda eller erhållna premier från optionskontrakt, som avser

att säkra förväntade eller kontrakterade framtida kassaflöden i

utländsk valuta, periodiseras och redovisas som en justering av den

underliggande transaktionen när den inträffar. Terminsavdrag eller

påslag från dessa valutaswappar eller terminskontrakt redovisas i kon-

cernens finansnetto om de inte redovisats som kassaflödessäkringar.

Säkringskontrakten, som är en effektiv hedge, värderas och redovisas

mot övrigt totalresultat. Enligt koncernens finanspolicy ska 0–100%

av denna exponering säkras.

Marknadsrisk – prisrisk

Oljeprisrisker

Koncernen har en exponering mot priset för bunkerolja för fartygsdriften

och använder fastpriskontrakt, swappar och optioner för att säkra sin

oljeprisrisk. Säkringskontrakt ingås regelbundet för att matcha den

underliggande kostnaden för leverans av bunkerolja. Säkringskontrakt en

som är en effektiv hedge värderas och redovisas mot övrigt total resultat.

Resultat från dessa kontrakt periodiseras och matchas mot under-

liggande exponering. Kontrakten avräknas månatligen och redovisas

som en justering av kostnaden för bunkerolja för aktuell period.

Färjedivisionen har med nuvarande linjenät en årlig förbrukning av

marin bunkerolja och dieselolja vilka tillsammans motsvarar en års-

volym av cirka 2,8 miljoner fat råolja. En stor del av detta säkras

löpande. Kontrakten avräknas månatligen till en volym som svarar mot

under liggande förbrukningsvolym.

Aktieprisrisk

Majoriteten av alla aktieinvesteringar i kortfristiga placeringar och

övriga långfristiga värdepapper handlas på en aktiv marknad. Därför

har ingen likviditets-, motpartsrisk- eller andra osäkerhetsavdrag

använts i värderingen. En total risklimit för investeringar och handel i

aktier, aktieindex och obligationer har godkänts av styrelsen och utnytt-

jande av limiter övervakas dagligen. Riskmandaten allokeras per hand-

lare/portfölj och reflekterar en 10% negativ prisförändring i marknaden.

KONCERNEN

56 STENA AB 2013

FORTS. NOT 30

Som ett komplement till prisriskhanteringen, följs även andra specifika

risker, sektorsrisker och geografiska risker upp och rapporteras. En viss

del av de totala investeringarna ska göras i likvida värdepapper. Finans-

policyn styr också vilka typer av finansiella instrument som är godkända

att handla med. För att re ducera kreditrisken vid investeringar i före-

tagsobligationer, finns det vissa godkända gränser avseende kreditbe-

dömningen av utställaren.

Portföljen av aktieinvesteringar är väldiversifierad både vad gäller

marknader och branscher. Investeringarna görs inom ramen för vår

finanspolicy, både vad gäller risk- och förlustmandat. Per 31 december

2013, ger en förändring av +/– 10% i orealiserat värde av alla

aktie investeringar i kortfristiga placeringar och övriga långfristiga

värde papper, en effekt om +/– MSEK 125 i resultat före skatt och

+/– MSEK 335 i övrigt totalresultat, minus avdrag för uppskjuten skatt.

Finansiell trading

Som en mindre del inom verksamhetsområdet Stena Finans handlas

valuta- och ränteinstrument i tradingsyfte. All handel sker inom ramen

för riktlinjerna i koncernens finanspolicy. Alla tradingpositioner värde-

ras till verkligt värde vid boksluten och värdeförändringen förs till peri-

odens resultat.

Kreditrisker

I koncernens operativa verksamhet uppstår kreditrisker i form av kund-

fordringar. I färjeverksamheten kreditkontrolleras våra kunder löpande

med hjälp av erkända kreditupplysningsföretag. Om kreditvärdigheten

hos kunden inte är tillfredsställande i enlighet med vår kreditpolicy,

krävs kontant betalning. I vår Drillingverksamhet har kunderna normalt

sett en hög kreditvärdighet. I vår RoRoverksamhet är fartygen vanligt-

vis uthyrda på långtidskontrakt. Även om charter hyran i sådana fall

betalas i förskott och vi har kontraktuell rätt att återta fartyget och

annullera charterkontraktet om kunden inte betalar inom skälig tid,

prövas ändå kundens kreditvärdighet innan ett charterkontrakt ingås

med hjälp av erkända kreditupplysningsföretag. Om kreditvärdigheten

inte är tillräcklig, krävs en garanti från kunden, exempelvis en bank-

garanti.

I vår tankerverksamhet där fartygen är utchartrade på en så kallad

spot-charter, analyseras kunden noggrant innan ett kontrakt ingås,

i enlighet med våra regler för kvalitetssäkring. Om kunden inte kan

klassificeras som ”first class” eller det finns historiska anmärkningar

vad gäller betalningsförmåga, kan kunden nekas att hyra fartyget,

tillhandahålla en bankgaranti eller tvingas betala innan lasten är lossad.

När fartygen hyrs ut på långtidskontrakt betalas hyran i förskott och

om den inte betalas inom skälig tid har vi kontraktuell rätt att annullera

charterkontraktet. Köp och försäljning av fartyg regleras via ett stan-

dardiserat överlåtelseavtal (MOA) under vilket fartyget överlämnas

först när köpeskillingen finns på säljarens bankkonto.

I vår fastighetsverksamhet betalas hyran i förskott, både vad gäller

lägenhets- och lokalkontrakt. Oavsett, görs alltid en kreditkontroll på

nya hyresgäster. Hyresgäster till lokaler sätts på regelbunden kredit-

kontroll under hela hyresperioden. Om en potentiell hyresgäst ej upp-

fyller kreditkraven enligt vår finanspolicy, kan denne antingen nekas

ett kontrakt, betala i förskott eller tillhandahålla en bankgaranti.

Alla finansiella instrument handlas med motparter som bedöms ha

betryggande kreditvärdighet och där villkor och avräkningsrutiner är

väl dokumenterade. Normalt ställs inga säkerheter från någondera

part för eventuella kreditrisker i finansiella instrument.

Samtliga derivat handlas inom ramen för upprättade ISDA-avtal med

varje motpart, där fordringar och skulder i marknadsvärden på derivat

kvittas. I tabellerna nedan avser kreditexponering summan av positiva

marknads värden netto per motpart.

Följande tabell ger en översikt av utestående nominella kontraktsvolymer och kreditrisker:

31 december 2012 31 december 2013

MSEKNominellt

belopp KreditriskNominellt

belopp Kreditrisk

Terminskontrakt och swappar avseende valuta 20 767 85 26 857 54

Optionskontrakt avseende valuta 77 1

Terminskontrakt och swappar avseende ränta 33 244 34 642 87

Optionskontrakt avseende ränta 2 870 13 3 871

Swappar avseende olja 1 958 189 2 026 143

Optionskontrakt avseende olja 73

Totalt 58 912 287 67 473 285

STENA AB 2013 57

Per 31 december 2013, MSEK Totalt 2014 2015 2016–2018 2019– Ej specificerat

Fastighetslån 12 678 843 779 794 10 262

Övriga banklån 25 299 3 442 5 562 5 840 10 455

Kreditfacilitet 11 392 11 392

Övriga checkkrediter 534 331 203


Skulder avseende finansiell leasing 873 231 179 450 13

Skulder avseende operationell leasing 5 093 1 096 713 1 373 1 911

Leverantörsskulder 1 722 1 722

Derivatinstrument 1 211 257 144 485 325

Totalt 64 126 7 922 7 377 11 599 25 633 11 595

Likviditetsrisker

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med

likviditet i form av bankmedel och kortfristiga placeringar, tillgänglig

finansiering genom outnyttjade kontrakterade kreditfaciliteter och

möjligheten att stänga kortfristiga marknadspositioner i aktier och

obligationer. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär tillgodo-

ses behovet av flexibilitet i finansieringen genom att upprätthålla en

del av upplåningen i form av kontrakterade kreditramar, under vilka

det återkommande kortfristiga likviditetsbehovet kan tillgodoses,

så kallade Revolving Credit Facilities.

Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens

likviditetsreserv, baserad på förväntade kassaflöden. Detta sker både

på lokal nivå i koncernens rörelsedrivande bolag och på central nivå

inom finansavdelningen i enlighet med den praxis och de limiter som

fastställts för koncernen. Vidare ingår i koncernens policy för likvidi-

tetshantering att beräkna förväntade kassaflöden i större valutor och

överväga vilken mängd likvida tillgångar som krävs för att möta dessa,

att övervaka balansräkningsbaserade likviditetsmått i förhållande till

interna och externa tillsynskrav och att upprätthålla planer för skuld-

finansiering.

Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder uppdelade

efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga

förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtals enliga, odis-

konterade kassaflödena. Flöden i utländsk valuta är omräknade till SEK

till balansdagens kurs.

Fastighetslån består av inteckningslån för kommersiella fastig-

heter inom affärsområdet Stena Fastigheter och är upptagna i SEK

respektive EUR. Övriga lån är upptagna för att finansiera förvärv av

fartyg och andra tillgångar. Dessa lån är upptagna i USD, GBP, EUR

respektive SEK.

Sedan december 2004 finns en så kallad Revolving Credit Facility på

MUSD 1 000. Krediten omförhandlades i september 2012 och har en

löptid på 5,5 år. Krediten användes till att återfinansiera den ”gamla”

faciliten daterad 8 december 2004. Lån under krediten är säkerställda

främst av fartygs inteckningar. Räntan är baserad på LIBOR plus en mar-

ginal, beroende av utnyttjandegraden av krediten. För krediten gäller

vissa relationstal mellan rörelsekapital och likvida medel samt ränte-

täckningsgrad. Vid utgången av 2013 hade denna kredit utnyttjats

med MUSD 625, varav MUSD 619 verkligen var utnyttjat samt MUSD 6

spärrat för garantier. Vid utgången av 2012 hade den utnyttjats med

MUSD 506, varav MUSD 501 verkligen var utnyttjat samt MUSD 5

spärrat för garantier.

Sedan 2007 finns ytterligare en Revolving Credit Facility på

MUSD 200. Denna omförhandlades under 2013 och kredit ramen

höjdes då från MUSD 200 till 300 MUSD. Vid utgången av 2013 hade

denna kredit utnyttjats med MUSD 146. Vid utgången av 2012 hade

den ”gamla” krediten utnyttjats med MUSD 138.

Sedan 2010 finns ytter ligare en Revolving Credit Facility med

Svenska Handelsbanken och Nordea på MSEK 6 660 som är garanterad

av EKN. Vid utgången av 2013 hade den utnyttjats med MSEK 6 436.

Vid utgången av 2012 hade den utnyttjats med MSEK 5 173.

Totala icke utnyttjade check krediter uppgick vid utgången till

MSEK 5 551 jämfört med MSEK 7 825 vid utgången av 2012 inklusive

outnyttjade delar av Revolving Credit Facilities.

Ej specificerat inkluderar krediter som formellt förfaller 2014. Dessa

lån klassificeras som långfristiga eftersom avsikten är att omfinansiera

dem och därmed förlänga löptiden. ”Ej specificerat” inkluderar även

utnyttjande i Revolving Credit Facilities.

Det finns olika finansiella och operativa kovenanter kopplade till

Revolving Credit Facilities. De huvudsakliga finansiella kovenanterna är

(i) att vi behåller omsättningstillgångar och tillgängliga ej utnyttjade

faciliteter till minst 125% av konsoliderade kortfristiga skulder, (ii)

att vi och våra dotterbolags likvida medel uppgår till minst USD 100

millioner, (iii) att vår nettoskuld inte överstiger 65% av kapital-

bindningen, och (iv) att vi behåller ägandet av de bolag som äger

de ställda säkerheterna som vid tidpunkten för utställandet av kredit-

faciliteten ingår i koncernen.

KONCERNEN

58 STENA AB 2013

31. FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument per kategori

Finansiella instrument till verkligt värde via

resultaträkningen Finansiella instrument

MSEK

31 December 2012

Verkligt värde

option

Innehav för handels-

ändamål1)

Derivat som inne has i

säkrings syfteHålles till

förfallSom kan

säljasLån och

fordringar

Övriga finansiella

skulder

Totalt bokfört

värde

Totalt verkligt

värde

Tillgångar

Övriga långfristiga värdepapper 1 835 3 283 5 118 5 118

Övriga långfristiga tillgångar 1 034 1 034 1 034


Kortfristiga placeringar 198 1 897 2 095 2 095

Investering i värdepappersfonder 4 723 447 5 170 5 117

Övriga fordringar 94 400 494 494

Total tillgångar 1 835 292 400 4 723 4 764 4 720 16 734 16 681

Skulder


Övriga långfristiga räntebärande skulder 46 877 46 877 46 877

Kortfristiga räntebärande skulder 2 927 2 927 2 927

Leverantörsskulder 1 764 1 764 1 764


Övriga skulder 279 1 710 1 989 1989

Totala skulder 279 1 710 61 534 63 523 63 864

31 December 2013

Tillgångar

Övriga långfristiga värdepapper 898 3 345 4 243 4 243

Övriga långfristiga tillgångar 1 137 1 137 1 137


Kortfristiga placeringar 348 1 346 1 694 1 694

Investering i värdepappersfonder 4 092 219 4 311 4 272

Övriga fordringar 80 667 747 747

Total tillgångar 898 428 667 4 092 4 701 4 195 14 981 14 942

Skulder


Övriga långfristiga räntebärande skulder 45 929 45 929 45 929

Kortfristiga räntebärande skulder 4 847 4 847 4 847

Leverantörsskulder 1 722 1 722 1 722


Övriga skulder 216 995 1 211 1 211

Totala skulder 216 995 61 766 62 977 63 503

1) Innehav för handelsändamål inkluderar valutakontrakt för säkring av balans- och kassaflödesexponering, men inte inkluderad i säkringsredovisning bland övriga skulder/fordringar, MSEK –35 (49) och räntederivatskontrakt för säkringar av ränta, men inte inkluderade i säkringsredovisning, bland övriga skulder, MSEK –101 (–136)

Noten beskriver det finansiella resultatet från finansiella instrument inom koncernen. Redovisningsprinciperna för finansiella instrument beskrivs

i not 1 och Finansiell riskhantering beskrivs i not 30.

STENA AB 2013 59

31 december 2012 31 december 2013

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Tillgångar

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen

– Derivat 94 94 80 80

– Värdepapper 1 980 53 2 033 1 226 21 1 247

Derivat som innehas i säkringssyfte 400 400 667 667

Finansiella tillgångar som kan säljas

– Eget kapitalinstrument 1 508 748 1 034 3 290 1 617 842 1 041 3 500

– Skuldinstrument 939 88 1 027 804 81 96 981

Totala tillgångar 4 427 1 383 1 034 6 844 3 647 1 691 1 137 6 475

Skulder

Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen

– Derivat 280 280 216 216

Derivat som innehas i säkringssyfte 1 710 1 710 995 995

Totala skulder 1 990 1 990 1 211 1 211

Finansiella instrument värderade till verkligt värde

För kortfristiga tillgångar och skulder i Lån och fordringar och Övriga

finansiella skulder bedömer vi att bokfört värde överensstämmer med

verkligt värde. För obligationer baseras det verkliga värdet på noterade

priser och för övriga långfristiga räntebärande skulder bedömer vi

att det verkliga värdet inte väsentligt avviker från det bokförda värdet.

För resterande finansiella instrument i koncernen (exklusive investe-

ringar i värdepappersfonder, se not 13) visar tabellen nedan verkligt

värde i olika nivåer per 2012 respektive 2013.

De olika nivåerna indikerar till vilken nivå marknadspriser har

använts när det verkliga värdet beräknas.

De investeringar som återfinns i nivå 1 utgörs främst av aktieinnehav

och obligationer klassificerade som värdepapper som innehas för

handel, verkligt värde option eller finansiella tillgångar som kan säljas.

De finansiella instrumenten handlas på en aktiv marknad och det verk-

liga värdet baseras på tillgångens noterade köpkurs på balansdagen.

Finansiella instrument i nivå 2 består av valutaterminer och ränte-

swappar som används för både trading och säkringsändamål. Värde-

ring till verkligt värde för valutaterminer baseras på publicerade

termins kurser på en aktiv marknad. Värdering av ränteswappar görs

utifrån diskonterade kassaflöden baserade på terminsräntor framtagna

utifrån observerbara yieldkurvor. Nivå 2 består också av finansiella

tillgångar som kan säljas vars verkliga värde erhålls från extern part.

Avseende lån i nivå 2 bestäms värdet av det nominella beloppet så

länge det underliggande värdet av lånet inte materiellt har ändrats.

Investeringar i nivå 3 består av eget kapitalinstrument och skuld-

instrument. För eget kapitalinstrument beräknar vi värdet utifrån dis-

konterade kassaflöden. Verkligt värde bestäms genom att hypotetiskt

bedöma vilket marknadspriset skulle varit om det hade funnits en

marknad. För skuldinstrument bedömer vi värdet utifrån det nominella

beloppet med beaktande av kreditrisken på lånet.

Specifikation av finansiella instrument i Nivå 3

MSEK

31 December 2012Aktier

Fastighetsfond 1Aktier

Fastighetsfond 2Aktier Övrigt Konvertibelt lån Totalt

Ingående balans 1 januari 2012 771 274 450 1 495

Total orealiserad vinst/förlust

– redovisat i resultaträkningen

– redovisat i övrigt totalresultat –48 –33 –3 –84

Likvid från köp och försäljningar, netto 1 1

– varav realiserat resultat 15 15

Omklassificering från Nivå 2 –332 –332

Omräkningsdifferens –29 –10 –7 –46

Utgående balans 31 december 2012 694 231 109 1 034

KONCERNEN

60 STENA AB 2013

FORTS. NOT 31

Finansiella derivat som är inkluderade i ISDA avtal och är föremål för nettning

MSEK

31 December 2013Finansiella tillgångar/

skulder bruttoNettade balanser

Belopp redo-visade i balans-

räkningen

Finansiella instrument som om fattas av ram avtal om kvittning

men som inte redovisas nettoFinansiella instrument,

nettobelopp

Derivat finansiella tillgångar 747 0 747 500 247

Derivat finansiella skulder –1 211 0 –1 211 –500 –711

Totalt –464 0 –464 0 –464

MSEK

31 December 2013Aktier

FastighetsfondAktier

Fastighetsfond 2Aktier Övrigt Konvertibelt lån Totalt

Ingående balans 1 januari 2013 694 231 109 1 034

Total orealiserad vinst/förlust

– redovisat i resultaträkningen –44 –44

– redovisat i övrigt totalresultat 47 69 19 135

Nedskrivning i resultaträkningen –87 –87

Likvid från köp och försäljningar, netto –21 101 80

– varav realiserat resultat –23 –23

Omräkningsdifferens 21 9 –6 –5 19

Utgående balans 31 december 2013 675 309 57 96 1 137

Det har inte skett några överföringar mellan Nivå 1–3 under 2013.

Information över verkligt värde för nivå 3 instrument

31 December 2013

Fonder BeskrivningVerkligt värde per 31 December 2013

Värderings- teknik

Oobserverad data

Bredd av oobserver-bar data (sannolikt vägt genomsnitt)

Förhållandet mellan oobserverbar data och verkligt värde

Känslighets-analys

ING Dutch Office Funds C.V.

Fonden investerar i kontorsbyggnader en bart i Holland, och består av 56 byggnader

675 MSEK Uppskattade diskonterade kassaflöden

Framtida ut veck ling av uthyr nings nivån

Outhyrt sätts till mellan 7,5%–12,5% (vägt genomsnitt 8,25%)

Förändringar i fastig-hetens uthyrningsnivå leder till ett lägre/högre verkligt värde

Om uthyrnings-nivån förändras med +/– 10% blir effekten på verkligt värde +/– 13 MSEK

Airport Real Estate Basis Funds C.V.

Fonden består av 16 byggnader (kontor och lager) på Schiphol Airports mark i Holland

309 MSEK Uppskattade diskonterade kassaflöden

Framtida ut veck ling av uthyr nings nivån

Outhyrt sätts till mellan 3,4%–7,4% (vägt genomsnitt 5,4%)

Förändringar i fastig-hetens uthyrningsnivå leder till ett lägre/högre verkligt värde

Om uthyrnings-nivån förändras med +/– 10% blir effekten på verkligt värde +/– 2 MSEK

Konverti-belt lån

Långfristigt lån 96 MSEK Uppskattade diskonterade kassaflöden

Ränteläge och kreditrisk

Marknadsräntan bedöms till i genomsnitt 6,5%

Förändringar i ränta eller kreditrisk leder till lägre/högre verkligt värde

Om ränta inklusive kreditrisk förändras med +/– 100 punk-ter blir effekten på verkligt värde +/– 1 MSEK

Per 31 december 2013 skulle en förändring av +/– 10% i orealiserat värde för alla tillgångar i Nivå 3, ge en effekt av +/– MSEK 15 (2) i resultat före

skatt och +/– MSEK 99 (101) i övrigt totalresultat.

STENA AB 2013 61

Verkligt värde

Nedan redovisas verkligt värde av finansiella instrument avseende poster

i balansräkningen i de fall detta värde avviker från bokfört värde.

Investeringar i värdepappersfonder består av investeringen i CDO

”(Collateral Debt Obligation”) och CLO ”(Collateral Loan Obligation”)

och klassificeras enligt följande: Företagsobligationer med fast ränta

klassificeras som ”finansiell tillgång som kan säljas” och värderas till

verkligt värde i övrigt totalresultat. Fondernas företagslån klassificeras

som ”hålles till förfall” och redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Värdering av företagsobligationerna görs genom att priser från all-

mänt accepterade marknadskällor används.

Det verkliga värdet av obligationslån har beräknats genom priser

från Bloomberg.

MSEK 2012

Bokfört värde2012

Verkligt värde2013

Bokfört värde2013

Verkligt värde

Tillgångar

Investeringar i värdepappersfonder 5 170 5 117 4 311 4 272

Skulder

Obligationslån 5 992 6 333 5 324 5 850

Räntederivatskontrakt

Utestående räntederivatskontrakt för säkring av ränteexponering

MSEK 2012

Nominellt belopp2012

Verkligt värde2013


Verkligt värde

Kontrakt exklusive CDO/CLO

Ränteswap rörligt till fast

– positiv position 3 000 47 12 143 467

– negativ position 29 593 –1 648 22 389 –872

Räntecap

– positiv position 629 0 633 0

– negativ position 1 000 –16

Räntecollar

– negativ position 2 000 –131 2 000 –91

Kontrakt inom CDO/CLO

Ränteswap rörligt till fast

– negativ position 651 –12

Ränteswap fast till rörligt


Totalt 36 114 –1 726 38 403 –512

Varav det verkliga värdet av instrumenten i säkringsredovisningen,

exklusive CDO/CLO, uppgår till MSEK –411 (–1 595) och är inkluderat i

övriga kortfristiga fordringar och övriga kortfristiga skulder mot säk-

ringsreserven i eget kapital .

De underliggande obligationsportföljerna för CDO och CLO investe-

rar i olika skuldinstrument (se not 13) och för att reducera potentiella

negativa effekter på det verkliga värdet i dessa obligationsinvesteringar

har ränteswappar gjorts motsvarande den volym av obligationer som

löper med fast ränta.

KONCERNEN

62 STENA AB 2013

FORTS. NOT 31

Valutaterminskontrakt

De följande två tabellerna summerar de kontraktuella nettovärdena av bolagets termin-, swap- och optionskontrakt för att säkra balans-

och trans aktionsexponeringen. Nominellt belopp är bruttobelopp.

Utestående valutaterminskontrakt för balans- och eget kapitalexponering

MSEK 2012


Verkligt värde2013


Verkligt värde



– negativ position 548 –2 274 –5

Valutaswapkontrakt



Totalt 15 249 42 21 927 –50

Varav det verkliga värdet av instrumenten i säkringsredovisningen för eget kapitalexponering, uppgår till MSEK –25 (91) och är inkluderat

i övriga kortfristiga fordringar och övriga kortfristiga skulder mot säkringsreserven i eget kapital.

Utestående valutaterminskontrakt för transaktionsexponering

MSEK 2012


Verkligt värde2013


Verkligt värde


– positiv position 1 119 36 323 13

– negativ position 1 054 –23 696 –9

Valutaswapkontrakt



Totalt 5 518 6 4 233 –37

Varav det verkliga värdet av instrumenten i säkringsredovisningen för transaktionsexponering, uppgår till MSEK –27 (19) och är inkluderat i övriga

kortfristiga fordringar och övriga kortfristiga skulder mot säkringsreserven i eget kapital.

STENA AB 2013 63

Tabellen nedan visar kontrakten i säkringsreserven uppdelat per valuta. Nominellt belopp är nettobelopp.

Utestående valutaterminskontrakt för säkringsredovisning av transaktionsexponering

MSEK 2012


Verkligt värde2013


Verkligt värde

SEK bolag

USD 643 –4 656 –4

EUR 622 –7 –434 –6

NOK –121 2 –111 1

Other –26 2 125 2

USD bolag

GBP 318 15 607 11

NOK 421 37 54 0

AUD 63 0

EUR bolag

USD 468 5 476 –19

CAD –549 –3 –266 31

SEK –36 22 0

Other 248 –19

GBP bolag

EUR 85 –2 450 –35

USD 615 –6 –27 –6

DKK bolag

USD 47 –1 45 –2

Totalt 2 735 19 1 660 –27

Oljepriskontrakt

Utestående säkringskontrakt för exponering av bunkerolja

MSEK 2012


Verkligt värde2013


Verkligt värde

Bunkerolja swapkontrakt


Bunkerolja, köpta köpoptioner 293 3

Bunkerolja, sålda säljoptioner –219 –1

Totalt 2 031 185 2 026 135

Det verkliga värdet på ovan instrument som säkringsredovisas för exponering av bunker olja, uppgår till MSEK 135 (183) och är inkluderat i övriga

kortfristiga fordringar mot säkringsreserven i eget kapital.

Trading kontrakt

Utestående tradingpositioner för finansiell trading

MSEK 2012


Verkligt värde2013


Verkligt värde

Valutaterminer 914 –1 697 0

Valutaoptioner1) 4 0 77 0

Ränteinstrument 171 –1 123 0

Totalt 1 089 –2 897 0

1) Utestående nominellt belopp är delta-justerat

KONCERNEN

64 STENA AB 2013

32. PERSONAL

Medelantal anställda:

2012 2013

Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor

Moderbolaget:

Företagsledning 3 3

Övriga 27 16 30 17

Dotterbolag i Sverige 4 251 1 717 4 440 1 779

Totalt Sverige 4 281 1 733 4 473 1 796

Dotterbolag utomlands

Storbritannien 2 150 550 2 441 587

Holland 721 78 698 111

Danmark 884 364 833 345

Tyskland 164 73 358 141

Irland 32 21 21 15

Norge 74 35 135 37

Polen 48 36 44 32

Schweiz 5 4 16 7

Spanien 137 16 128 14

Portugal 11 2 10 1

Frankrike 11 2 10 1

Luxemburg 9 5 8 4

Kina 93 14 93 14

Singapore 46 12 157 71

Korea 102 10 137 19

USA 26 8 24 8

Brasilien 3 8

Indien 82 39 94 43

Förenade Arabemiraten 68 4 74 4

Thailand 19 3

Litauen 6 2 33 24

Australien 4 1 11 1

Ryssland 8 7 9 8

Övrigt 14 3 33

Ombordanställda 1 586 18 1 481 8

Totalt utomlands 6 284 1 304 6 875 1 498

Totalt koncernen 10 565 3 037 11 348 3 294

Ombordanställda avser drilling- och rederiverksamhet, där fartygen opererar internationellt. Inom färjelinjer (Stena Line) har ombordanställda

fördelats per land. Totalt antal ombord anställda i Stena Line under 2013 var 3 790 (3 773).

STENA AB 2013 65

För svenskregistrerade fartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik

har koncernen i enlighet med förordningen för konkurrensneutralitet

för svensk sjöfart via avräkning i restitution under 2013 erhållit MSEK

378 (372), varav Stena Line MSEK 345 (300), för mot löner gjorda

skatte avdrag samt kostnader för arbetsgivaravgifter. Erhållet belopp

har minskat personalkostnaderna.

Förmåner till ledande befattningshavare

Lön till moderbolagets VD och vVD har under året utgått med MSEK

12 (12). Motsvarande pensionskostnader uppgick till MSEK 7(6). Totala

löner och andra ersättningar till moderbolagets styrelsemedlemmar

(totalt tio personer, inklusive VD), har under året utgått med MSEK 8

(9). Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i

koncernen avser MSEK 42 (51) andra ledande befattningshavare än VD,

vVD och styrelsen (totalt åtta personer).

VD har pensionsavtal, som möjliggör pension från 65 års ålder med

65% av då gällande årslön. Beträffande pensionsåtaganden gäller för

tiden från 65 års ålder de förmåner som utgår enligt den så kallade

ITP-planen med kompletteringar för lönedelar utöver 30 basbelopp.

Uppsägningstid är 12 månader och gäller vid ömsesidig uppsägning.

Avgångs vederlag kan utgå med 24 månadslöner. Till styrelsen i moder-

laget har utgått arvode om totalt TSEK 300 (300) varav till styrelsens

ordförande TSEK 50 (50) och till VD 25 (25).

Styrelsens ordförande har därutöver fakturerat TSEK 2 781 (2 715)

för löpande konsultationer.

Könsfördelningen i styrelse är 80% (80) män och 20% (20) kvinnor.

Av övriga ledande befattningshavare är 88% (90) män och 12% (10)

kvinnor.

Totala personalkostnader

2012 2013

MSEK Moderbolaget Dotterbolag Totalt Moderbolaget Dotterbolag Totalt

Löner och andra ersättningar 43 4 381 4 424 48 5 048 5 096

Pensionskostnader 11 388 399 11 421 432

Övriga sociala kostnader 17 520 537 18 614 632

Totalt 71 5 289 5 360 77 6 083 6 160

KONCERNEN

66 STENA AB 2013

33. UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE Stenakoncernen har relationer med övriga företag inom den så kallade

Stena Sfären, vilken omfattar de av familjen Sten A Olsson helägda

bolagen Stena AB (publ), Stena Sessan AB (”Sessan”) och Stena Metall

AB jämte dotterbolag. Det delägda bolaget Concordia Maritime AB

(”Concordia”) är noterat på NASDAQ OMX Stockholm och ägs till 52%

av Stena Sessan AB. Betydande transaktioner mellan Stenakoncernen

(”Stena”) och dess närstående beskrivs nedan. Samtliga transaktioner

har skett på armlängds avstånd.

Concordia

Concordia och Stena bedriver, via Stena Bulk AB, enligt avtal gemen-

sam charter och kontraktsverksamhet. Enligt avtalet har Concordia rätt

att för varje ny affärsmöjlighet välja om Concordias deltagande skall

avse 100, 50 eller 0% av affären. Under 2012 och 2013 har inga

gemensamma affärer gjorts.

Concordia köper regelbundet tjänster av Stena, framför allt av Stena

Bulk AB. Samtliga transaktioner sker med marknadsmässiga villkor och

priser. Dessa tjänster avser administration, marknadsföring, försäk-

ringstjänster, teknisk uppföljning, utveckling och kommersiell manage-

ment avseende Concordias fartygsflotta, befraktningskommission

avseende Concordias ägda och inbefraktade fartyg, operation av even-

tuella gemensamma charterfartyg samt kontor och kontorsservice för

Concordias personal. Totalt har Concordia för dessa tjänster betalat

MSEK 35 för 2012 och MSEK 38 för 2013.

Sessan

Sedan juni 1999 är Stena manager för Sessans 50%-iga delägande

i det norska partrederi som äger shuttletankern Stena Sirita, som har

en tvåårig charter till hösten 2015. Under 2003 ökades uppdraget att

även omfatta Sessans 50%-iga delägande i shuttletankern Stena

Spirit, som har ett 15-årigt charteravtal med Petrobras i Brasilien.

Totalt fick Stena ersättningar härför med MSEK 1,3 för 2012 och

MSEK 1,3 för 2013.

I december 2002 förvärvade Sessan 50% av RoPax-fartyget Stena

Jutlandica från Stena. De första 50% förvärvades på samma sätt 1996.

Fartyget hyrs tillbaka enligt ett långfristigt charteravtal. För 2013 har

bolaget erlagt hyror med MSEK 59 (59).

Stena Metall

Stena köper en betydande del av bunkerolja för fartygsdrift från Stena

Metall. Inköpen uppgick till MSEK 1 753 (2 335).

Stena utför vissa tjänster för Stena Metall, för vilket ersättning

erhållits med MSEK 1 (1).

Stena Metall har betalat Stena Line UK MSEK 62,6 under 2013 och

MSEK 97 under 2012 för charter av två fartyg – Stena Superfast VII och

Stena Superfast VIII. Fartygen har därefter chartrats till Stena Line Irish

Sea för MSEK 90 för 2013 och MSEK 141 för 2012. Bolaget som äger

fartygen har per 31 augusti 2013 sålts till Stena Rederi AB med en total

köpeskilling MSEK 47.

Per december 2012 har Stena Renewable sålt två vindkraftsparker

till Stena Metall för MSEK 486. Stena Renewable kommer att fortsätta

lämna managementtjänster till bolagen för det årliga arvodet om

MSEK 2,6, vilket också skett under 2013.

Familjen Olsson

Stena hyr kontorslokaler från familjen. Erlagda hyror uppgick till

MSEK 40 (40).

Stena sköter fastighetsförvaltning för ett antal av familjens fastig-

heter. Stena fick ersättning härför uppgående till MSEK 17 (16).

Försäljning av fastigheten Lomma 25:96, MSEK 7 425, har skett till

Fastighets AB Kalvringen, som ägs av familjen.

Stena har förbundit sig att betala livslånga och indexuppräknade

pensioner till Dan Sten Olsson.

34. HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNGI januari 2014 förvärvades ropax-fartyget Dieppe Seaways, som är ett

systerfartyg till Stena Superfast VII och Stena Superfast VIII, och är på

en charter till DFDS Seaways vid förvärvet fram till november 2014.

I januari 2014 emitterades en tioårig obligation på MUSD 600.

Syftet med transaktionen var att förlänga vår amor ter ings profil och

amortera ner utestående belopp under existerande kreditfacilitet.

I februari 2014 emitterades ytterligare en tioårig obligation om

MUSD 350 samt MUSD 650 i ett så kallat Term loan B, vilket är ett sju-

årigt lån med låg amorteringstakt. Säkerheterna i både obligation och

lån består av enheterna Stena DrillMAX och Stena Carron. Syftet med

denna transaktion var att förlänga existerande amorteringsprofil och

frigöra mer likviditet. Som ett resultat av transaktionen kommer

utrymmet i existerande RCF MUSD 1 000 att sänkas till MUSD 600.

I februari 2014 förvärvade Stena Line verksamheten på linjen

Rosslare (Irland)–Cherbourg (Frankrike). Linjen kommer att bidra till

utvecklingen av Stena Lines linjenät samt förstärka Stena Lines

strategiska position på södra Irland. Verksam heten går över i Stena

Lines regi från 1 april 2014.

STENA AB 2013 67

1 januari– 31 december

MSEK Not 2012 2013

Nettoomsättning 1 149 136

Administrationskostnader 2 –187 –199

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader –42 32

Rörelseresultat –80 –31

Resultat från andelar i koncernföretag 3 1 137

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 4 123 –42

Övriga ränteintäkter och liknande poster 5 255 237

Räntekostnader och liknande poster 6 –472 –810

Finansnetto 1 043 –615

Lämnade/erhållna koncernbidrag 7 –760 679

Resultat före skatt 203 33

Skatter 8 158 –10


Moderbolagets

RESULTATRÄKNING

68 STENA AB 2013

MODERBOLAGET

Moderbolagets

BALANSRÄKNING 31 december

MSEK Not 2012 2013

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 9 15 651 15 801

Långfristiga fordringar, koncernföretag 9 7 392 8 497

Långfristiga värdepapper 10 188 342

Övriga långfristiga tillgångar 10 478 459

Totalt finansiella anläggningstillgångar 23 709 25 099

Totalt anläggnings tillgångar 23 709 25 099

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar, koncernföretag 1 599 820

Övriga fordringar 89 20

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 35 54

Totalt kortfristiga fordringar 1 723 894

Kassa och bank

Totalt omsättnings tillgångar 1 723 894

Summa tillgångar 25 432 25 993

Eget kapital och skulder

Eget kapital

Aktiekapital, 50 000 aktier à 100 kr 5 5

Reservfond 2 2

Totalt bundet eget kapital 7 7

Balanserat resultat 12 528 12 699


Totalt fritt eget kapital 12 889 12 722

Summa eget kapital 12 896 12 729

Långfristiga skulder

Skuld till kreditinstitut 12 5 187 5 331

Obligationslån 13 5 154 6 436

Pensioner och liknande förpliktelser 8 12

Totalt långfristiga skulder 10 349 11 779

Kortfristiga skulder

Obligationslån 13 838

Leverantörsskulder 11 9

Skulder till koncernföretag 1 179 1 262

Övriga skulder 5 40

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 154 174

Totalt kortfristiga skulder 2 187 1 485

Summa eget kapital och skulder 25 432 25 993

Ställda säkerheter 15 inga inga

Ansvarsförbindelser 15 20 636 20 597

STENA AB 2013 69

Moderbolagets

EGET KAPITAL – SAMMANSTÄLLNING ÖVER FÖRÄNDRINGAR

MSEK AktiekapitalBundna reserver Fritt eget kapital Totalt

Eget kapital 31 december 2011 5 2 12 890 12 897

Utdelning –260 –260

Överföring till stiftelse –14 –14

Återbetalning av kapitaldelen i koncernbidrag –89 –89






Moderbolagets

KASSAFLÖDESANALYS 1 januari–

31 december

MSEK Not 2012 2013

Den löpande verksamheten


Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Orealiserad resultat för finansiella instrument –14 238


Uppskjutna skatter 8 –158 10

Koncernbidrag 760 –679

Övriga ej likvidpåverkande poster 15 6

Kassaflöde från den löpande verksam heten före förändringar av rörelsekapital 636 –247

Förändring i rörelsekapital

Ökning (–)/minskning (+) koncernmellanhavanden –2 015 2 300

Ökning (–)/minskning (+) kortfristiga fordringar –35 –21

Ökning (+)/minskning (–) kortfristiga rörelseskulder 408 18

Kassaflöde från den löpande verksamheten –1 006 2 050

Investeringsverksamheten

Aktier och andelar samt långfristiga placeringar, netto –462 –423

Ökning av långfristiga fordringar, koncernföretag –3 316 –1 105

Kassaflöde från investerings verksamheten –3 778 –1 528

Finansieringsverksamheten


Koncernbidrag erhållit/utbetalat, netto 220 –760

Upptagande av kort- och långfristiga lån 5 173 1 265

Amortering av kort- och långfristiga lån –248 –838

Övriga finansieringar –101

Kassaflöde från finansierings verksamheten 4 784 –522

Förändring av likvida medel 0 0

Likvida medel vid årets början 0 0

Likvida medel vid årets slut 0 0

70 STENA AB 2013

Moderbolagets

NOTER

1. NETTOOMSÄTTNINGNettoomsättningen i moderbolaget avser främst utförda tjänster för dotterbolag. Moderbolagets omsättning uppgick till 136 (149),

varav 88% (94%) avsåg koncernföretag.

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (MSEK). Redovisningsprinciper, se not 1 till koncernenräkenskaperna.

3. RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Under 2012 erhölls en utdelning från Stena International S.A. upp gående till MSEK 1 137.

4. RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR


MSEK 2012 2013

Orealiserat resultat för finansiella instrument 14 –132

Kursdifferenser –86 –27

Ränteintäkter 195 117

Totalt 123 –42

Av moderbolagets ränteintäkter avser MSEK 117 (180) koncernföretag.

MODERBOLAGET

2. ADMINISTRATIONSKOSTNADERErsättning till revisorer


MSEK 2012 2013

Revisionsuppdraget 5 5

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 0 0

Skatterådgivning 3 1

Övriga tjänster 0 0

Summa 8 6

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och

bokföringen samt styrelsen och verkställande direktörens förvaltning

samt övriga arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att

utföra. Skatterådgivning innehåller både rådgivning och granskning

av efterlevnad inom skatteområdet. Övriga tjänster är andra uppdrag.

Revisorsarvoden för 2013 avser PwC medan revisorsarvoden för

2012 avser KPMG.

STENA AB 2013 7 1

8. SKATTER 1 januari–31 december

MSEK 2012 2013

Resultat före skatt 203 33

Uppskjuten skatt 158 –10

Total redovisad skatt 158 –10

Skillnad mellan inkomstskattesats i Sverige och effektiv

skattesats fördelas enligt följande

Skatt enligt gällande skattesats –53 –7

Ej avdragsgilla kostnader –5 –3

Ej skattepliktiga intäkter avseende erhållen utdelning 300

Ej skattepliktigt/avdragsgillt resultat aktier –92

Effekt av ändrad skattesats 8

Redovisad skatteintäkt/skattekostnad 158 –10

Betald skatt redovisas i not 29 i koncernen.

5. ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE POSTER 1 januari–31 december

MSEK 2012 2013

Koncerninterna ränteintäkter 51 170

Ränteintäkter från derivat 68 67

Orealiserad värdeförändring på kortfristiga derivatinstrument 136

Totalt 255 237

6. RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE POSTER 1 januari–31 december

MSEK 2012 2013

Räntekostnader –589 –641

Orealiserad värdeförändring på kortfristiga derivatinstrument –157

Kursdifferenser 126 –5

Upplösning av kapitaliserade finansieringskostnader –8 –6

Övriga finansiella kostnader –1 –1

Totalt –472 –810

Av moderbolagets räntekostnader avser –144 (–139) koncernföretag.

7. KONCERNBIDRAG

Bolaget har under 2013 mottagit koncernbidrag om MSEK 779 från

AB Stena Finans och lämnat MSEK 100 till Stena Line Scandinavia AB.

Bolaget har under 2012 mottagit koncernbidrag om MSEK 200 från

Stena Fastigheter AB och lämnat MSEK 650 till Stena Don AB

och MSEK 300 till AB Stena Finans.

72 STENA AB 2013

MODERBOLAGET

10. ÖVRIGA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARLångfristiga värdepapper

MSEK

Ingående bokfört värde 188

Tillkommit 284

Omvärdering –133

Kursdifferenser 3

Utgående bokfört värde 342

Värdepapperna avser långfristiga innehav av börsnoterade aktier (se not 14 i koncernräkenskaperna).

Övriga långfristiga tillgångar

MSEKUppskjutna

skattefordringarAndra långfristiga

fordringarAndra långfristiga

värde papperAktiveradekostnader Totalt

Ingående bokfört värde 432 8 22 16 478

Tillkommit 3 3

Marknadsvärdering 3 –2 1

Omklassificering –10 –13 –23

Utgående bokfört värde 422 11 23 3 459

Andra långfristiga värdepapper avser innehav av ej noterade aktier, se not 15 koncernens bokslut. Aktiverade kostnader avser kostnader för

upp tagande av obligationslån. Dessa kostnader periodiseras över lånens beräknade återstående löptid. Se not 6.

Dotterföretagens innehav

i större koncernföretag

SäteÄgarandel

procent

Stena Bulk AB Göteborg 100

Stena Line Scandinavia AB Göteborg 100

Stena Line Holding BV Holland 100

Stena Holland BV Holland 100

Stena Line Ltd Storbritannien 100

Stena Drilling (Holdings) Ltd Storbritannien 100

Stena North Sea Ltd Storbritannien 100

Stena Ropax Ltd Storbritannien 100

Stena Switzerland AG Schweiz 100

Stena Maritime AG Schweiz 100

En fullständig lista över koncernens samtliga bolag inlämnas

till Bolagsverket.

Moderbolaget har följande långfristiga fordringar

på koncernföretag

MSEK31 december, 2013

Bokfört värde

Stena Rederi AB 710

AB Stena Finans 6 437

Stena Adactum AB 1 350

Totalt långfristiga fordringar koncernföretag 8 497

Ingående bokfört värde 7 392

Nyupptagna fordringar 1 264

Amorteringar –150


Utgående bokfört värde 8 497

9. ANDELAR I KONCERNFÖRETAG 31 december

MSEK Org.nr SäteÄgarandel

procentAntal

1000-talBokfört värde

2012Bokfört värde

2013

Stena Rederi AB 556057-8360 Göteborg 100 25 590 590

AB Stena Finans 556244-5766 Göteborg 100 500 550 550

Stena Fastigheter AB 556057-3619 Göteborg 100 119 2 935 2 935

Stena Adactum AB 556627-8155 Göteborg 100 500 1 714 1 864

Stena International S.A. Luxemburg 100 4 768 9 862 9 862

Totalt andelar i koncernföretag 15 651 15 801

Stena AB har lämnat aktieägartillskott om MSEK 150 till Stena Adactum AB.

STENA AB 2013 73

11. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 31 december

MSEK 2012 2013

Förutbetalda kostnader 18 10

Upplupna ränteintäkter 17 44

Totalt 35 54

12. SKULD TILL KREDITINSTITUTBeloppet avser i sin helhet utnyttjande av kreditfacilitet. För uppgift om utnyttjande av kreditfaciliteten garanterad av Svenska Exportkreditnämnden

se not 23 i koncernräkenskaperna.

13. OBLIGATIONSLÅNFör uppgift om obligationslån, se not 24 till koncernräkenskaperna.

14. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 31 december

MSEK 2012 2013

Upplupna räntekostnader 140 147

Upplupna semesterlöner och sociala avgifter 11 12

Övriga upplupna kostnader 3 3

Förutbetalda intäkter 12

Totalt 154 174

15. STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 31 december

MSEK 2012 2013

Borgensförbindelser, dotterbolag 19 911 20 161

Borgensförbindelser, övriga 725 436

Totalt 20 636 20 597

16. PERSONALFör uppgift om medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader för anställda, se not 32 till koncernräkenskaperna.

74 STENA AB 2013

MODERBOLAGET

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel (TSEK)

Balanserad vinst 12 699 323


Fritt eget kapital 12 722 531

Styrelsen föreslår

att till aktieägarna utdelas 200 000

att utdela till Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur samt andra allmännyttiga ändamål som gåva enligt 17 kap 5 § ABL 10 000

att utdela till Sjöräddningen som gåva enligt 17 kap 5 § ABL 10 000

att som kvarstående vinstmedel balanseras 12 502 531

Totalt 12 722 531

Göteborg den 28 april 2014

Lennart Jeansson Dan Sten Olsson

Styrelsens ordförande Verkställande direktör

Gunnar Brock Anne-Marie Pouteaux Christian Caspar

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Lars Westerberg Jörgen Lorén Mahmoud Sifaf

Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Vår revisionsberättelse har avlämnats den 28 april 2014

Peter Clemedtson Johan Rippe

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

STENA AB 2013 75

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

för Stena AB för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredo-

visningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att

upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredo-

visningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild

enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av

EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen

och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en

årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga

felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovis-

ningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt Inter-

national Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa

standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför

revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och kon-

cernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisions-

bevis om belopp och annan information i årsredovisningen och kon-

cernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland

annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i års-

redovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn

de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget

upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en

rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ända-

målsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra

ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision

innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovis-

ningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och

verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en

utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen

och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-

målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande

bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013

och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredo-

visningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med års-

redovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande

bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och

av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International

Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredo-

visningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisning-

ens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och

balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Övriga upplysningar

Revisionen av årsredovisningen för räkenskapsåret 2012 har utförts av

en annan revisor som har lämnat en revisionsberättelse daterad 29

april, 2013 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisning

och Koncernredovisning.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har

vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande

bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktö-

rens förvaltning för Stena AB för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf-

fande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande

direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till

dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvalt-

ningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god

revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositio-

ner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens

motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att

kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår

revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsent-

liga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma

om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättnings-

skyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelse ledamot

eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktie-

bolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-

målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i för-

valtningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande

direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg den 28 april 2014

Peter Clemedtson Johan Rippe

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Till årsstämman i Stena AB (publ), org.nr 556001-0802

REVISIONSBERÄTTELSE

76 STENA AB 2013

KONCERNEN

FEM ÅR I SAMMANDRAG

MSEK 2009 2010 2011 2012 2013

Totala intäkter 27 812 27 150 27 968 27 388 30 240

EBITDA exklusive försäljning av anläggningstillgångar 7 238 7 073 6 512 7 060 7 947

Rörelseresultat 4 002 3 558 4 578 3 401 3 887

Resultat från andelar i intresseföretag 24 131 60 18 –51

Resultat före skatt 2 344 2 680 2 779 1 777 2 148

Fartyg 27 257 28 753 34 185 40 708 40 956

Förvaltningsfastigheter 24 040 24 148 25 753 26 658 27 831

Andra anläggningstillgångar 28 591 29 842 27 494 26 412 28 150

Likvida medel och kortfristiga placeringar 4 877 5 792 4 255 3 676 3 747

Andra omsättningstillgångar 7 440 6 403 6 909 7 446 7 528

Eget kapital inklusive uppskjutna skatter 32 829 33 505 34 645 34 479 39 214

Andra reserver 3 042 2 580 2 332 1 994 1 356

Andra långfristiga skulder 48 952 52 176 52 382 56 939 55 919

Kortfristiga skulder 7 382 6 677 9 237 11 488 11 723

Totala tillgångar 92 205 94 938 98 596 104 900 108 212

Kassaflöde från den löpande verksamheten 7 084 5 065 4 895 5 034 5 017

Kassaflöde från investeringsverksamheten –6 456 –9 681 –5 579 –11 553 –4 583

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –907 5 151 559 6 489 –19

Förändring av likvida medel –248 482 –78 –6 472

Antal anställda, genomsnitt 10 236 9 847 10 242 10 565 11 348

Antal fartyg1) 91 91 106 117 137

1) Inklusive ägda och inchartrade fartyg

Solberg.

Foto och bild: Katja Andersson, Dan Ljungsvik, Peter Mild, Per-Anders Hurtigh, Johan Palmborg med flera.

Tryck: Falk Graphic.

Årsöversikten, årsredovisningen och hållbarhetsrapporten finns online på www.stena.com.

Tryckta versioner kan beställas av [email protected].

STENA AB ÅRSREDOVISNING 2013

Stena AB (publ)405 19 GöteborgTelefon 031-85 50 00 www.stena.com

OMTANKE" OMTANKE NÄR VÄLMÅENDE, INNOVATIONSKRAFT OCH UTFÖRANDE SAMT ÄR GRUNDEN FÖR ALLT VI GÖR”

Dan Sten Olsson

STENA AB ÅRSREDOVISNING 2013 · 2019. 4. 28. · • Stena Bulks verksamhet inom Stena Weco har...

Documents

Transcript of STENA AB ÅRSREDOVISNING 2013 · 2019. 4. 28. · • Stena Bulks verksamhet inom Stena Weco har...