Författarregister Språk och stil [Ss] 1 (1901) – 20 (1920) Nysvenska studier [Ns] 1 (1921) – 70 (1990) Språk och stil NF [Sn] 1 (1991) – 28 (2018) (Författarna redovisas i alfabetisk ordning. Där samma författare representeras med flera poster är den inbördes ordningen mellan dessa strängt alfabetisk efter arbetets titel. Abenius, Margit: Fallande vers. Några stilistiska drag. ......................................................... Ns3:52–92 Abenius, Margit: Ord och färger. [Namnestetiska föreställningar, färgassociationer till

ord.] .............................................................................................................................. Ns10:25–35 Abenius, Margit: Paul Rubow: Saga og Pastiche 1923; H.C. Andersen Eventyr 1927.

[Recension.] .................................................................................................................. Ns8:70–80 Abrahamson, Erik: 3,14. En studie i oflióstbildningar. ......................................................... Ns43:220–235 Abrahamson, Erik: Busväder. .............................................................................................. Ns44:5–12 Abrahamson, Erik: En oflióst-typ i sydbohuslänska mål. ...................................................... Ns10:132–141 Abrahamson, Erik: Svenska dryckestermer. ......................................................................... Ns44:79–130 Abrahamson, Erik: Svenska stimnamn. ................................................................................ Ns40:95–116 Abrahamson, Erik: Varför kallar sig Schering Rosenhane Skogekär Bärgbo? ....................... Ns30:127–156 Adelswärd, Viveka (tills. med Claes Nilholm): Barnets väg till berättelsen – en studie av

berättandet som situationsbunden aktivitet. .................................................................... Sn3:77–91 Adelswärd, Viveka: »Plötsligt står där en älg» – om historiskt presens i berättelser. ............. Sn6:5–13 Adelswärd, Viveka: Rec. av Melander Marttala, Ulla, Innehåll och perspektiv i samtal

mellan läkare och patient. En språklig och samtalsanalytisk undersökning, 1995 ............. Sn5:195–198 Adelswärd, Viveka: Rec. av Nordenstam, Kerstin, Skvaller, 1998 ........................................ Sn9:195–199 Adelswärd, Viveka: Rec. av Norrby, Catrin; Svennevig, Jan, Vardagligt berättande.

Form, funktion och förekomst; Getting acquainted in conversation. A study of initial interactions, 1998; 1997 ................................................................................................. Sn8:214–218

Adelswärd, Viveka: Rec. av Tykesson-Bergman, Ingela, Samtal i butik. Språklig interaktion mellan biträden och kunder, 2006 ................................................................. Sn17:227–232

Adelswärd, Viveka: Vems är poängen? En empirisk studie av den personliga berättelsen i institutionella samtal. ..................................................................................................... Ns70:71–93

af Hällström-Reijonen, Charlotta: Finlandismer i akademiska föredrag ................................ Sn21:57–80 af Hällström-Reijonen, Charlotta: Tavaststjerna i provinsialismernas snårskog.

Det svenska förlagsargumentet i finlandssvensk språkvård ............................................ .Sn17:152–192 Afzelius, Nils: Notiser till Fredman epistlar. [1. Se fortsättning Ns19:115–137 och

Ns24:1–42. Se även Ns15:59–69.] ................................................................................. Ns12:131–148 Afzelius, Nils: Notiser till Fredmans epistlar. 2. [Fortsättning från Ns12:131–148. Se

fortsättning Ns24:1–42. Se även Ns15:59–69.] ............................................................... Ns19:115–137 Afzelius, Nils: Notiser till Fredmans epistlar. 3. [Fortsättning från Ns12:131–148 och

Ns19:115–137. Se även Ns15:59–69.] ............................................................................ Ns24:1–42 Afzelius, Nils: Randanteckningar till Wallenberg och Bellman. Med anledning av

Bernhard Risbergs klassikerupplaga, Svenska mästare. [1934. Se även Ns12:131–148, Ns19:115–137, Ns24:1–42.] .......................................................................................... Ns15:59–69

Afzelius, Nils: Smärre bidrag 5. En knäckt språklig nöt. [Med anledning av Ss2:233–235, Ss6:74–80 och Ss17:86–92.] .......................................................................................... Ns3:202–203

Ahlbäck, Olav: Bängel. ....................................................................................................... Ns59/60:179–188 Ahlgren, Perry: Recensionsspråk. Iakttagelser av språket i några musikanmälningar. ........... Ns49:129–218 Ahlsson, Lars-Erik: Till frågan om frisiska lånord i nordiskan. ............................................. Ns61:146–153 Aijmer, Karin: Partiklarna ju och väl. .................................................................................. Ns57:205–216 Alfvegren, Lars: Adolf Noreen och Selma Lagerlöf. ............................................................ Sn2:33–41 Alfvegren, Lars: Kondom, ett omstritt ord. [Smärre bidrag.] ................................................ Sn7:157–161 Allén, Sture: Hur djupt går SAOB?, [Se även Ns61:134–138.] ............................................. Ns59/60:119–129 Allén, Sture: Morf-o-log-i och poly-sem-i. Om NFO4-gruppens forskningsarbete.

[Nusvensk frekvensordbok baserad på tidningstext.] ...................................................... Ns57:5–18 Allén, Sture: Språklig databehandling och särspråklig forskning. ......................................... Ns55/56:5–15

Allwood, Jens: Några oväntade satsflätor............................................................................. Ns55/56:177–199 Allwood, Jens: Om analys av kommunikationsverb. ............................................................ Ns57:123–136 Almqvist, Bo: Om rimflätning och rimord i svenska sonetter. .............................................. Ns33:18–86 Alving, Hjalmar: Heidenstams »För mig finns ingen väg från hemmets dörr». Motivet

och utförandet................................................................................................................ Ns6:219–246 Alving, Hjalmar: Objekt-subjektets plats i ackusativ med infinitiv. En morfemhistorisk

undersökning. ................................................................................................................ Ss18:1–37 Andersen, Harry: »Kung Liljekonvalje». [Jämförelse mellan två likartade strofer hos G.

Fröding och H. Rode.] ................................................................................................... Ns37:146–148 Andersen, Harry: Bibliografi over nordisk Stilforskning 1890–1938 (1939). ........................ Ns19:148–191 Andersen, Harry: En Ordstudie i Vilhelm Ekelunds Lyrik. ................................................... Ns14:105–115 Andersen, Harry: Jeppe Aakjær og Karlfeldt........................................................................ Ns41:55–77 Andersen, Harry: Nyere dansk Stilforskning. ....................................................................... Ns27:178–193 Andersen, Harry: Nyere svensk Stilforskning. [Recension av Svensk Stil. Studier

tillägnade Bengt Hesselman den 21 december 1935. Skrifter utg. av Samfundet för stilforskning genom Nils Svanberg. 1.]........................................................................... Ns16:233–241

Andersen, Harry: Smärre bidrag 1. To Fröding-Reminiscenser. [Svenska skalders inverkan på danska diktare.]........................................................................................... Ns15:107–110

Andersen, Harry: Smärre bidrag 2. Tegnérs »Konstnärn» 1807? .......................................... Ns7:109–112 Andersen, Harry: Smärre bidrag 4. En Fröding-Reminiscens. [Jämförelse mellan

Frödings Idealism och realism och Petersens Da seeren tav.] .......................................... Ns25:96–97 Andersen, Harry: Smärre bidrag 5. En Geijer-Reminiscens. [Geijers inverkan

på Hoffmans Den gamle Gud.] ....................................................................................... Ns21:193–195 Andersen, Harry: Stille (mit) hjerte. [Tillägg till Ns41:55–77.]............................................. Ns46:250–252 Andersen, Harry: Til Ola Hanssons »Psyche». ..................................................................... Ns47:235–241 Andersson, Erik: Respons på Freunds & Sundqvists recension. ............................................ Sn3:177–186 Andersson, Erik: Verbfrasdeletion i svenskan. ..................................................................... Ns55/56:47–76 Andersson, Lars-Gunnar: Avhandlade adjektiv. [Recension av Sven-Göran Malmgren:

Adjektiviska funktioner i svenskan. 1984.] ..................................................................... Ns64:151–179 Andersson, Lars-Gunnar: Hej, hej, hemskt mycket hej. ........................................................ Sn6:15–26 Andersson, Lars-Gunnar: Talaktsadverbial. ......................................................................... Ns55/56:25–46 Andersson, Roger: Rec. av Eriksson, Jessica, Mette Magdalena Lillies dagbok.

En 1700-talstext och dess språk, 2004 ............................................................................ Sn14:173–178 Andersson, Roger: Rec. av Wistrand, Helena, Bebrevat i Närke. Medellågtyska

importord i fornsvenska brev ur regionalt perspektiv, 2007 ............................................. Sn17:232–236 Andersson, Thorsten: Svenska släktnamn i går, i dag – i morgon? ........................................ Ns59/60:385–400 Andersson, Ture: Smärre bidrag 4. Några diminutiver på -unge. [Med ett tillägg

av Ruben G:son Berg.]................................................................................................... Ss18:245–249 Andersson, Ture: Sturzen-Beckers danismer. [Med anledning av J.E. Hylén: Danismer

hos Sturzen-Becker. Årsredogörelse för Högre Allmänna Läroverket i Nyköping. 1915–1916. Se även Ss18:249.] ..................................................................................... Ss18:54–74

Andrén, Gösta: Öknamn, smeknamn och andra personliga binamn vid ett fältkompani. [1939–1943.] ................................................................................................................. Ns25:22–56

Anward, Jan (tills. med Per Linell): Om lexikaliserade fraser i svenskan. ............................. Ns55/56:77–119 Anward, Jan: Allt du önskar kan du få? Om SAG och talspråket. [Tema SAG.].................... Sn10:197–220 Anward, Jan: att. ................................................................................................................. Sn13:65–85 Anward, Jan: Om språkets roll i olika skeden av livet. ......................................................... Sn6:27–37 Arill, David: Smärre bidrag 5. Nordljus. [Med anledning av Ss18:54–74.] ........................... Ss18:249 Armini, Harry: Smärre bidrag 8. Till en dikt av fru Lenngren. [Förebilder för ett epigram

av Lenngren.] ................................................................................................................ Ns3:265–266 Arnholtz, Arthur: De frie vers. Foredrag på Uppsala Universitet 22.10.1958. ....................... Ns39:5–37 Aronsson, Lillemor (tills. med Lennart Larsson): Rec. av Norstedts svenska fickordbok,

2009 .............................................................................................................................. Sn19:229–234 Askeberg, Fritz: Tradition och mönster i Wallins predikostil. ............................................... Ns38:5–79 Askeberg, Fritz: Wallins predikostil. ................................................................................... Ns32:47–124 Bandle, Oskar: Rec. av Barnes, Michael, Faarlund, Jan Terje & Naumann, Hans-Peter,

Från runsten till e-post. Utvärdering av svensk forskning i nordiska språk, 2000 ............. Sn12:221–223 Beckman, Nat.: En metodfråga till. [Om statistik i språkhistoriska arbeten. Med

anledning av Ns6:82–91.] .............................................................................................. Ns7:209–210

Beckman, Nat.: En metodfråga. [Med anledning av Ns6:82–91. Se även Ns7:98–103, Ns7:209–210.] ............................................................................................................... Ns6:280–289

Beckman, Nat.: En modern tysk språklära. [Recension av Sütterlin: Die deutsche Sprache der Gegenwart. 1900.] ................................................................................................... Ss1:165–180

Beckman, Nat.: Ett par metriska tvistefrågor. Några ord till mina granskare. [Homonymrim, stilistisk upprepning, språklig rytm.] ...................................................... Ss2:27–39

Beckman, Nat.: Ett svar. [Med anledning av Ns15:217–222. Se även Ns15:70–91, Ns19:138–147, Ns20:97–100.] ....................................................................................... Ns20:158–159

Beckman, Nat.: Förhandsteorier. [Se även Ns22:129–135.] .................................................. Ns21:25–50 Beckman, Nat.: Föråldrade problemställningar?, [Förhållandet mellan klassisk och svensk

metrik. Se även Ns15:217–222, Ns19:138–147, Ns20:97–100, Ns20:158–159.] .............. Ns15:70–91 Beckman, Nat.: Genmäle. [Med anledning av Ss2:62–84.] ................................................... Ss2:132–138 Beckman, Nat.: Hur uttryckes hos verbet framtid i forn- och nysvenskan? En

provföreläsning och en önskelista. ................................................................................. Ss17:1–16 Beckman, Nat.: Kasus, tempus och modus. Några biografiska synpunkter. ........................... Ns24:43–55 Beckman, Nat.: Klassiska teorier och svensk metrik. [Med anledning av Ss3:30–56. Se

även Ss2:97–121, Ss2:213–215, Ss3:65–71, Ss3:82–95, Ss3:96–111, Ss4:129–188, Ss5:50–63.] ................................................................................................................... Ss3:82–95

Beckman, Nat.: Kritiska strövtåg. [Individuell språkhistoria, grammatiska kategorier, rimmets vittnesbörd om äldre uttal, tredje konjugationen i svenska.] ............................... Ss14:5–28

Beckman, Nat.: Några metriska frågor. [Anmärkningar mot B. Risberg: Den svenska versens teori, del 2. 1907.] ............................................................................................. Ss18:96–121

Beckman, Nat.: Några spånor. [Användningen av supinum, föråldrad gruppgenitiv, missbruk av grammatiska kategorier, en anglicism, rytmens trollmakt.] .......................... Ns22:129–135

Beckman, Nat.: Rang och pronomen.................................................................................... Ns27:99–112 Beckman, Nat.: Smärre bidrag 1. »Futurum exactum». [Med anledning

av Ns25:195–196.] ........................................................................................................ Ns26:75–76 Beckman, Nat.: Smärre bidrag 1. Varm korvgubbe. .............................................................. Ns25:92–94 Beckman, Nat.: Smärre bidrag 13. Familjebeteckningarna på -s. [Med anledning av

Ss7:127–160.] ............................................................................................................... Ss7:243–248 Beckman, Nat.: Smärre bidrag 2. Förnamns betoning. .......................................................... Ns1:135–136 Beckman, Nat.: Smärre bidrag 2. Till supinets historia. ........................................................ Ns20:162 Beckman, Nat.: Smärre bidrag 3. »Får ej knuffas.», [Kommentar till ett uttryck ur

järnvägsterminologin.] ................................................................................................... Ns21:108 Beckman, Nat.: Smärre bidrag 4. Göre veterligt det haver. .................................................. Ns3:200–202 Beckman, Nat.: Svenskt skriftspråk av Eskil Källquist och Yngve Kämpe. [Recension.]....... Ns26:64–74 Beckman, Nat.: Syntaxen i Wilhelm Wundts språkfilosofi. .................................................. Ss20:93–112 Beckman, Nat.: Till frågan om grammatiska kategorier och grammatisk terminologi.

[Med anledning av Ss5:78–94.] ...................................................................................... Ss9:11–28 Beckman, Nat.: Tonalitet och vers. [Med anledning av Ns15:217–222. Se även Ns15:70–

91, Ns20:97–100, Ns20:158–159.] ................................................................................. Ns19:138–147 Belfrage, Sixten: »Kasta smörgås.» ..................................................................................... Ns7:43–49 Belfrage, Sixten: Allitterationen hos Stiernhielm. ................................................................ Ns5:225–255 Belfrage, Sixten: Gös i betydelsen 'dum person'. .................................................................. Ns10:70–86 Belfrage, Sixten: Havet i fru Nordenflychts diktning. ........................................................... Ns2:141–146 Belfrage, Sixten: Indelning av komposita från stilistisk synpunkt. ........................................ Ss16:46–63 Belfrage, Sixten: Interjektionerna. En språkpsykologisk studie............................................. Ss9:159–173 Belfrage, Sixten: Om attributiva bestämningars anslutning till förleden i sammansatta

substantiv. ..................................................................................................................... Ss6:101–116 Belfrage, Sixten: Smärre bidrag 3. »Tunnor oc Tunkar». [Med anledning

av Ns4:113–151.] .......................................................................................................... Ns4:271–273 Belfrage, Sixten: Smärre bidrag 6. Till Fredmans epistel n:o 69. [Kommentar till

uttrycket rona i episteln.] ............................................................................................... Ns3:262–263 Belfrage, Sixten: Studier i Runebergs komposita. ................................................................ Ss16:161–190 Belfrage, Sixten: Uttrycket »dum som en gös»..................................................................... Ns3:93–97 Belfrage, Sixten: Översättningen av Reyncke Fosz 1621. [Se även Ns4:213–229.] ............... Ns4:172–207 Bellander, Theres: Rec. av Young Urban Swedish. Variation and change in multilingual

settings, red. av Roger Källström & Inger Lindberg, 2011 .............................................. Sn22/2:239–243 Benson, Sven: En ballad om franske kungens spelmän. [Smärre bidrag.] .............................. Sn18:209−212 Berendsohn, Walter A.: En jämförande studie i Stindbergs stil. ............................................ Ns31:35–45

Berendsohn, Walter A.: Inledningen till »Röda rummet». En jämförande stilanalytisk studie. ........................................................................................................................... Ns24:167–181

Berendsohn, Walter A.: Texten i Strindbergs Samlade skrifter. Förslag till revision på grundval av bevarade manuskript. .................................................................................. Ns43:5–15

Berg, Ruben G:son (R.G.B.): Smärre bidrag 3. En danism. [Rank: sv. 'står ostadigt', da. 'smärt'.] ......................................................................................................................... Ss3:144

Berg, Ruben G:son: »Rabeners Bref-ställare». Ett bidrag till 1700-talets vardagsstil. ............ Ss20:70–81 Berg, Ruben G:son: Anföringsadverb och anföringsverb. [Hos Heidenstam och V.

Rydberg.] ...................................................................................................................... Ns17:125–131 Berg, Ruben G:son: Anteckningar om pentametern i svenskan. ............................................ Ss7:237–242 Berg, Ruben G:son: Atterboms kritiska lärospån. [Atterboms kritik av Bengt Bergqvists

ode Ädelmodet.] ............................................................................................................ Ss12:238–283 Berg, Ruben G:son: Atterboms strofformer.......................................................................... Ss10:229–278 Berg, Ruben G:son: Beriktiganden. Till Evald Ljunggrens »Svenska Akademiens

Ordbok». ....................................................................................................................... Ss5:64–77 Berg, Ruben G:son: Crusenstolpes Tegnérkritik. .................................................................. Ns17:107–124 Berg, Ruben G:son: Döende lånord. .................................................................................... Ss9:1–10 Berg, Ruben G:son: Efterskrift. [Med anledning av Språk och Stils upphörande.] ................. Ss20:226–227 Berg, Ruben G:son: En förnamnsstudie. .............................................................................. Ss13:223–274 Berg, Ruben G:son: En nysvensk diminutivbildning. [Diminutivet -unge. Se även

Ss17:197–199 och Ss7:167–168.] .................................................................................. Ss6:117–120 Berg, Ruben G:son: Epiteton ornans hos Vitalis. .................................................................. Ss5:121–137 Berg, Ruben G:son: Ett stigmeologiskt brottstycke ur Törnrosens bok.................................. Ns10:177–196 Berg, Ruben G:son: Frödings randglosor till »Svenskan som skriftspråk». ........................... Ss16:71–90 Berg, Ruben G:son: Gustaviansk fraseologi och Tegnérs Svea. ............................................ Ss6:129–148 Berg, Ruben G:son: Levertinska danismer. .......................................................................... Ss11:245–282 Berg, Ruben G:son: Lexikaliska bidrag till finländskan i våra dar. [Se även Ss5:99–100

och Ss5:138–168.] ......................................................................................................... Ss3:123–138 Berg, Ruben G:son: Namnlistor från Strängnäs. [1773–1910.] ............................................. Ss16:200–207 Berg, Ruben G:son: Nya adjektiv på -sam. .......................................................................... Ss18:218–226 Berg, Ruben G:son: Randanmärkningar till Spencers »The philosophy of style». ................. Ss2:1–17 Berg, Ruben G:son: Rimmen i Vallfart och vandringsår. ...................................................... Ss15:1–25 Berg, Ruben G:son: Sinnesanalogier hos Almqvist. Ett bidrag till den psykologiska

stilistiken. ...................................................................................................................... Ss1:49–81 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 1. Attraktioner. [Attraktioner hos olika författare

– av typen föllo, höra, företrädda i singularis, gömdt vid icke neutrala ord, betryggad vid neutrala ord.] ........................................................................................................... Ss1:47–48

Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 1. Finländska anteckningar. [Rättelser och tillägg till Ss3:123–138.] .......................................................................................................... Ss5:99–100

Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 1. Ordhistoriska notiser. [Ett antal ord med historiska belägg från bl.a. SAOB.] ................................................................................................ Ss12:124–131

Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 1. Passivt verb med »ackusativobjekt». [Kommentar till Ss9:81–99.] .............................................................................................................. Ss10:142–143

Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 10. En litteraturhistorisk notis. [Försvar av Atterboms bruk av tysklånade ord.] ................................................................................................. Ss2:96

Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 12. Kellgrens sapfiska vers. [Se även Ss2:235–236.] ...... Ss2:142–144 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 12. Några öknamn, upptecknade af C.J.L. Almquist. ...... Ss6:246–247 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 13. Interrogativet och relativet hvem. ............................. Ss6:247–248 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 14. Tvåstavig versfot i pentameterns andra hälft.

[Kommentar till Ss6:193–202. Se även Ss8:88.] ............................................................. Ss7:248–249 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 17. Samma ord i dubbel funktion. .................................. Ss6:251–252 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 18. Hjälpverbet lär. ....................................................... Ss6:252 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 2. En litteraturhistorisk notis. [Om verbet vimla i

nyromantiskt litterärt språk.] .......................................................................................... Ss3:143 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 2. Konstruktionen »hon skrattas åt». [Fortsatt

kommentar till Ss9:81–99.] ............................................................................................ Ss10:143–144 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 2. Ordhistoriska anteckningar. [Belägg och studier av

orden romantisk, anarkism, ansträngning och bang. Se även Ss11:311.] ......................... Ss6:121–122 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 2. Ordhistoriska data. [Ett antal ord med historiska

belägg från bl.a. SAOB. Se även Ss12:124–131, Ss12:195–198, Ss15:121.] .................... Ss14:271–273

Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 3. Avledningsändelsen -(n)ad......................................... Ss15:124–127 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 3. En underlig ellips. [I och därmed.] ............................. Ss10:144 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 3. Kellgrens sapfiska vers. [Fortsättning på debatten

från Ss2:18–26, Ss2:142–144, Ss2:235–236.] ................................................................. Ss5:248–249 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 3. Ordhistoriska anmärkningar. [Ett antal ord med

historiska belägg från bl.a. SAOB. Se även Ss12:124–131, Ss12:195–198, Ss14:271–273.].............................................................................................................................. Ss16:146–148

Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 4. Några danismer. [Kommentar till Ss4:70–91.] ............ Ss4:189–192 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 4. Ordhistoriska anteckningar. [Ett antal ord med

historiska belägg från bl.a. SAOB. Fortsättning från Ss12:124–131.] .............................. Ss12:195–198 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 4. Relativpronomen med pleonastisk konjunktion. ......... Ss10:194–195 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 5. Prepositionsattribut till förled. .................................... Ss6:126–127 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 5. Svenskan i Amerika. Tillägg. [Tillägg och rättelser

till Ss4:1–21.] ................................................................................................................ Ss5:250–252 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 5. Ännu en gång: oskärad. [Kommentar och tillägg till

Ss1:188–190.] ............................................................................................................... Ss4:237–238 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 6. Ett bidrag till den svenska purismens historia. ............ Ss12:284–285 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 6. Ett par orddateringar. [Tidiga belägg på orden

affischera, aktbar, aprilisk, barbariskhet och befarlig.] .................................................. Ss4:238 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 6. Konjunktionen utan. .................................................. Ss6:127–128 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 6. Ordhistoriska anteckningar. [Kommentar till Josua

Mjöberg: Stilstudier i Tegnérs ungdomsdiktning. 1911.]................................................. Ss11:310–311 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 6. Rimmet -uv, -u hos Runeberg. [Med anledning av

Ss10:145–148.].............................................................................................................. Ss16:153–156 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 7. Bestämda formen av substantiv på -er. ....................... Ss12:286 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 7. Romantisk. [Tillägg till Ss6:121–122.] ....................... Ss11:311 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 8. Ytterligare språkliga nötter. [Varianter till de till

svenska överförda visorna som behandlats i Ss2:139–142, Ss2:233–235, Ss6:74–80, Ss6:185–191.] ............................................................................................................... Ss11:311–312

Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag 9. Pluralt predikat efter det som formellt subjekt. ........... Ss2:93–95 Berg, Ruben G:son: Smärre bidrag. Strödda anteckningar om yrkesslang. ............................ Ns23:124–128 Berg, Ruben G:son: Snoilskys italienska anteckningsbok. .................................................... Ss18:135–144 Berg, Ruben G:son: Språk och stil i Magnus Stenbocks familj. ............................................ Ns21:153–162 Berg, Ruben G:son: Stil och formstudier i Runebergs Nadeschda. ........................................ Ns20:101–137 Berg, Ruben G:son: Stilistiska sträfvanden hos Tranér och Adlerbeth. ................................. Ss5:205–233 Berg, Ruben G:son: Svenska alexandriner. [Se även Ss12:287–288.] ................................... Ss8:1–32 Berg, Ruben G:son: Svenskan i Amerika. Studier i de utvandrades språk. ............................ Ss4:1–21 Berg, Ruben G:son: Tvåstaviga adjektiv som förled. ............................................................ Ss15:260–272 Berg, Ruben G:son: Ur Almquists »Om svenska rim». ......................................................... Ss5:169–196 Berg, Ruben G:son: Verbalabstrakter på -an. ....................................................................... Ss9:258–267 Berg, Ruben G:son: Versifikatoriska synpunkter. [Med anledning av Ss2:27–39.] ................ Ss2:62–84 Berger, Vilhelm: Svensk-amerikanska språket. Ett bidrag till kännedomen om engelska

språkets inflytande på svenska språket i Amerika. .......................................................... Ns15:1–37 Bergfors, Erik Olof: En dialekttalandes uppfattning av sitt eget mål. .................................... Ns59/60:236–254 Bergfors, Erik Olof: Om språk och stil i tidningsledare 1868–1895. [Recension av Jan

Danell: Konservativ och liberal stockholmspress. Skillnader och utvecklingstendenser i inrikesledarnas språk och stil under senare delen av 1800-talet. 1969–1970, 1971–1972.] ............................................................................................................................ Ns54:141–165

Berglund, Gösta W. (tills. med Sven O. Hultgren): Dialekttalande elever i övre Dalarna – några resultat från två empiriska undersökningar. ........................................................... Ns57:40–59

Bergman, Gösta: August Bondesons anteckningar om västgötaknallarnas månsing............... Ns27:168–177 Bergman, Gösta: Det lämpliga uttrycket. [1. Plural av bio, studio, silo; sovjetisk; israeler

och israelsk; djupfryst; svenska ortnamn och deras uttal; uttalet av sc i lånord. Se fortsättning Ns31:126–135, Ns35:60–83, N .................................................................... Ns30:94–115

Bergman, Gösta: Det lämpliga uttrycket. [2. Massaved och syratorn; ämnesnamn på -on; licensera. Fortsättning från Ns30:94–115. Se fortsättning Ns35:60–83, Ns37:136–145 och Ns39:169–186.]....................................................................................................... Ns31:126–135

Bergman, Gösta: Det lämpliga uttrycket. [3. Öst och ost; nordisk – skandinavisk; internordisk; sammansättningar med räkneord; engelska lånord och översättningslån. Fortsättning från Ns30:94–115 oc .................................................................................. Ns35:60–83

Bergman, Gösta: Det lämpliga uttrycket. [4. Fyllo; cigarill; följa upp; genus för initialord; arborr och fogsvans; adjektiv till Ghana. Fortsättning från Ns30:94–115, Ns31:126–135 och Ns35:60–83. Se fortsättning Ns39:169–186.] .................................................... Ns37:136–145

Bergman, Gösta: Det lämpliga uttrycket. [5. Adjektivsammansättningar; byssja; uttalsfrågor; priller; rätt eller rät köl?; upphovsrätt. Fortsättning från Ns30:94–115, Ns31:126–135, Ns35:60–83, och Ns37:136–145.] .......................................................... Ns39:169–186

Bergman, Gösta: En rotvälsk källa från 1760-talet. [Månsing.]............................................. Ns21:93–104 Bergman, Gösta: Ett par synpunkter på begreppet slang. ...................................................... Ss15:166–188 Bergman, Gösta: Om š-ljudet. ............................................................................................. Ns41:197–204 Bergman, Gösta: Till soldatspråkets psykologi. ................................................................... Ns4:60–76 Bergman, Gösta: Tolkning av månsing-ord. ......................................................................... Ns14:50–55 Bergman, Gösta: Två ord ur Stockholmsslangen. [Spänn, läskig.] ........................................ Ns28:157–163 Bergman, Gösta: Ur en Stockholms-nasares ordförråd. ........................................................ Ns14:56–70 Bergman, Gösta: Västgötaknallarna och deras hemliga språk, månsing. ............................... Ns9:153–238 Bergman-Claeson, Görel: Rec. av Forsberg, Jenny, Tydliga texter. Snabba skrivtips

och språkråd, 2008......................................................................................................... Sn19:219–221 Bergman-Claeson, Görel: Rec. av Hellspong, Lennart, Metoder för brukstextsanalys,

2001 .............................................................................................................................. Sn12:223–225 Bergman-Claeson, Görel: Rec. av Josephson, Olle (red.), Arbetarna tar ordet. Språk och

kommunikation i tidig arbetarrörelse, 1996 .................................................................... Sn7:181–184 Bergman-Claeson, Görel: Rec. av Renberg, Bo, Bra skrivet. Väl talat. Handledning i

skrivande och praktisk retorik, 2004 ............................................................................... Sn14:202–204 Bergman-Claeson, Görel: Rec. av Svenska språknämnden, Språkriktighetsboken, 2005 ....... Sn15:215–217 Bergroth, H.: Apropå ett »felrim» hos Runeberg. [Se även Ss16:153–156.] .......................... Ss10:145–148 Bergroth, H.: Begreppsmotsatsen viljeakt – icke-viljeakt som språklig

differentieringsgrund. .................................................................................................... Ss9:143–148 Bergroth, H.: Ett fall av dissimilatorisk tendens i den finländska svenskan. .......................... Ss9:247–257 Bergroth, H.: Smärre bidrag 5. Band i bet. gåva. [Kommentar till Ss8:255–257.].................. Ss9:176 Bergroth, Hugo: Om konsonantljuden i den bildade finlandssvenskan. ................................. Ns2:78–140 Bergroth, Hugo: Om vokal-ljuden i den bildade finlandssvenskan. ....................................... Ns4:1–51 Bergstedt, Hugo: Ett och annat om Tegnérs versbildning. .................................................... Ss18:211–217 Bergsten, Nils: Om engelska lånord i svenskan. ................................................................... Ss15:53–87 Bergvall, Frans: Om utelämnandet av hjälpverbet hava i bisatser i Edselemålet. ................... Ns35:138–142 Bianchi, Marco: Att vara eller att icke vara text: runtextens gränser ..................................... Sn22/1:31–52 Bijvoet, Ellen: Attityder till några varieteter av talad svenska. .............................................. Sn6:39–50 Bijvoet, Ellen: Förortssvenska i grindvakters öron. Perceptioner av migrationsrelaterad

språklig variation bortom inlärarspråk och förortsslang .................................................. Sn28:142–175 Bjerre, Birger: Fsv. [æ] mæþan etc. 'så mycket som', 'så långt som'.] .................................... Ns15:197–203 Bjerstedt, Sven: Fyra gånger Erik den fjortonde. Stilprov ur den svenska dramatikens

historia. ......................................................................................................................... Sn13:195–214 Bjerstedt, Åke: Upplevelse av tilltalspronomina. En metodisk illustration och några

empiriska bidrag från fyra språkområden. ...................................................................... Ns38:80–120 Björck, Staffan: Färgad berättelse. Om attraktion från stoff till stil i »Guds vackra värld». .... Ns29:76–99 Björkman, Carl: Smärre bidrag 1. Till frågan om »Metalliteten». [Frågan om vem som

författat dikten Metalliteten.] ......................................................................................... Ss19:115–116 Björkman, Erik: Hedersknyffel. [Med ett tillägg av samme förf.] ......................................... Ss9:268–272 Björkman, Erik: Smärre bidrag 6. Nsv. Blifva. ..................................................................... Ss2:90–91 Björkman, Erik: Smärre bidrag 7. Nsv. rajgräs 'lolium perenne'. .......................................... Ss2:91 Björkman, Erik: Smärre bidrag 8. Nsv. Rammelbuljong. ...................................................... Ss2:91–92 Björkvall, Anders: Text- och resursorientering inom multimodalitets-forskningen.

En teoretisk diskussion om förklaringsvärden ................................................................. Sn22/1:135–161 Björnström, Ebba: Om några olika sätt att uttrycka passiv betydelse i nusvenskan. ............... Ss4:198–237 Blensenius, Kristian: En pluraktionell progressivmarkör? Hålla på att jämfört med

hålla på och................................................................................................................... Sn23:175–204 Blensenius, Kristian: Springa flåsande och andra progressiva participkonstruktioner

i svenskan...................................................................................................................... Sn19:172–201 Bockgård, Gustav: Rec. av Vogel, Anna, Språket, kroppen och tankarna. Introduktion

till kognitiv semantik, 2011............................................................................................ Sn22/2:236–238 Boeck, Simon S.: Om den danske version af Varium rerum vocabula. [Smärre bidrag.]........ Sn19:203–207

Bohlin, Folke: Hur börjar Studentsångens text? En musikforskares svar på den gamla stridsfrågan. ................................................................................................................... Sn2:43–59

Bohlin, Folke: Studentsångens början än en gång. [Smärre bidrag.]...................................... Sn7:161–163 Bohnacker, Ute (tills. med Christina Rosén): Fundamentet i svenskan och tyskan

– syntax och informationsstruktur. Ett problemområde för språkinlärning och språkundervisning ......................................................................................................... Sn19:142–171

Bohnacker, Ute (tills. med Josefin Lindgren): Fundament, formellt subjekt och frekvens: Ordföljdsmönster i svenska, nederländska och hos vuxna inlärare av svenska ................. Sn24:33–71

Boor, H. de: Är Dahlstierna författaren till Saxa-Kalaas? ..................................................... Ns8:135–148 Borelius, Fredrik: En Virgiliusreminiscens i Frithiofs saga. .................................................. Ns10:168–172 Borelius, Fredrik: Smärre bidrag. Ett påtalat logiskt fel i Snoilskys dikt Michel Angelo........ Ns13:85–87 Borgstam, Stina: Nog är tillräckligt. .................................................................................... Ns57:217–226 Borgström, Eric (tills. med Per Ledin): Bedömarvariation. Balansen mellan teknisk och

hermeneutisk rationalitet vid bedömning av skrivprov .................................................... Sn24:133–165 Borgström; Eric: Att skriva prov. Om normer och textstruktur i gymnasieskolans

skriftliga nationella prov ................................................................................................ Sn20:132–164 Boyd, Sally: Rec. av Bijvoet, Ellen, Sverigefinnar tycker och talar. Om språkattityder och

stilistisk känslighet hos två generationer av sverigefinnar, 1998 ...................................... Sn8:201–208 Brandtler, Johan: Rec. av Josefsson, Gunlög & Lundin, Katarina: Nycklar till grammatik

(2018) .......................................................................................................................... Sn28:211–214 Brate, Erik: Anmärkningar om A. Palmgrens förslag till reform af kommateringen. [Med

anledning av Ss2:181–212.] ........................................................................................... Ss3:72–77 Brieskorn, R.: Språk och rytm i Thorilds Passionerna. ......................................................... Ns5:93–146 Brink, Lars: Om begreberne rigssprog, standardsprog och dialekt. ....................................... Ns66:5–42 Brodda, Benny: Om genitivens grundbetydelse. ................................................................... Ns55/56:200–212 Bruce, Gösta: Svenska accenter i satsperspektiv................................................................... Ns55/56:120–132 Brun, Frans de: Betydelsen av det medeltida ordet forfader. [Se även Ss19:230–233.] .......... Ss19:28–30 Brun, Frans de: Nya belägg rörande ordet forfader. [Tillägg till Ss19:28–30 och

Ss20:82–88.] ................................................................................................................. Ss20:222–225 Brun, Frans de: Ordet forfader ännu en gång. [Med anledning av Ss19:28–30 och

Ss19:230–233. Se även Ss20:219–221 och Ss20:222–225.] ............................................ Ss20:82–88 Brylla, Charlotta Seiler: Rec. av Hagren Idevall, Karin: Språk och rasism. Privilegiering

och diskriminering i offentlig, medierad interaktion, 2016 . ............................................ Sn26:243–247 Brännström, Edvin: En syntaktisk egendomlighet i norrländska dialekter. Uttrycket

»he be int höfs». ............................................................................................................ Ns13:112–127 Bucht, Torsten: Adj. kanotelig. ............................................................................................ Ns42:30–32 Bucht, Torsten: Notiser till texten i Pelle Molins »Sjul». ...................................................... Ns15:204–208 Bucht, Torsten: Sv. galler 'Gitter' och en lågtysk ljudövergång............................................. Ns17:48–59 Bucht, Torsten: Sv. grädde och några besläktade ord. .......................................................... Ns31:1–34 Bucht, Torsten: Växtnamnet dådra 'Camelina'. .................................................................... Ns5:214–224 Burman, Lars: Från fornyrdislag till fri vers. Kring en konferensvolym om metrik.

[Recension av Från Fornyrdislag Till Fri Vers. Studier framlagda vid Första nordiska meterikkonferensen, Göteborg 24–26 september 1987.].................................................. Ns69:187–190

Bylin, Maria (tills. m. Lena Lind Palicki): Rec. av Lagerholm, Per: Språknormer och språkvärdering, 2016 .................................................................................................... Sn26:250–253

Bylin, Maria (tills. med Lena Lind Palicki & Susanna Karlsson): Bör statlig språkvård vara språkaktivistisk? [Smärre bidrag.] ................................................................................. Sn25:190–194

Bylin, Maria: Adjektivböjningens -a och -e. Ett seglivat variationstillstånd .......................... Sn26:69–100 Byrman, Gunilla: Rec. av Fernberg, Magnus, Kåseristil, 2004 ............................................. Sn14:178–184 Byrman, Gunilla: Rec. av Lind Palicki, Lena, Normaliserade föräldrar. En undersökning

av Försäkringskassans broschyrer 1974–2007, 2010 ....................................................... Sn21:221–225 Bäck, Emma (tills. m. Marie Gustafsson Sendén & Anna Lindqvist): Vem tycker om hen? .. Sn26:101–129 Börestam Uhlmann, Ulla: Rec. av Moberg, Ulla, Språkbruk och interaktion i en svensk

pingstförsamling. En kommunikationsetnografisk studie, 1998 ....................................... Sn9:190–195 Börestam Uhlmann, Ulla: Rec. av Norrby, Catrin, Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar

med varandra, 1996 ....................................................................................................... Sn7:195–199 Börestam Uhlmann, Ulla: Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i interskandinavisk

kommunikation.............................................................................................................. Sn6:51–62 Börestam, Ulla: Rec. av Steensig, Jakob, Sprog i virkligheden. Bidrag til en internationell

lingvistik, 2001 .............................................................................................................. Sn13:263–270

Böök, Fredrik: Stagneliansk textkritik. [Med anledning av Ns1:79–114. Se även Ns1:197–217, Ns1:221, Ns3:157–195.]......................................................................................... Ns2:1–30

Carlson, Rolf (tills. med Björn Granström): Regelbeskrivning av svenskans uttal – i ett text-till-talsystem. .......................................................................................................... Ns55/56:291–294

Carlsson, Yvonne: Träskonäbben men präriehundarna. En undersökning av vad som påverkar valet av den generiska referensens form. .......................................................... Sn12:147–171

Cassirer, Peter: Den litterära stilistikens dilemma. Några reflexioner i anledning av Lars Melins avhandling Stil och struktur i C.J.L. Almqvists Amorina (Stockholm 1976). ....... Ns61:154–180

Cassirer, Peter: Formerna av pronomet de. 1. Södra Sverige................................................. Ns55/56:251–290 Cassirer, Peter: Ords kontextberoende. En studie över ordförvrängningar och

textförståelse. ................................................................................................................ Ns54:5–17 Cassirer, Peter: Rec. av Sigrell, Anders, Att övertyga mellan raderna. En retorisk studie

om underförstådda inslag i modern politisk argumentation, 1998 .................................... Sn9:199–204 Cassirer, Peter: VI som perspektivmarkör: kring en avhandling om debatten

om atomvapen i Sverige. ................................................................................................ Sn4:155–176 Cederberg, Ann: Läsbarhet och begriplighet på kultursidan. En analys av sex artiklar på

kultursidan i Svenska Dagbladet. ................................................................................... Ns68:87–121 Cederschiöld, G.: Frasen som fallgrop. ................................................................................ Ss1:181–183 Cederschiöld, G.: Smärre bidrag 5–7. Språkliga nötter. [Fransk varitévisa i svensk

överföring/förvanskning; nedtecknad besvärjelse från Vällufs socken i västra Skåne; räkneramsa från Skåne, eventuellt med tysk förebild.] .................................................... Ss7:161–162

Cederschiöld, Gustaf: Den nya bibelsvenskan. ..................................................................... Ss19:1–27 Cederschiöld, Gustaf: För riksspråket nya verb, som bildats genom avledning...................... Ss10:211–228 Cederschiöld, Gustaf: Hemvant och främmande i nominalböjningen. ................................... Ss12:133–150 Cederschiöld, Gustaf: Några anmärkningar om verbalabstrakter på -ande (resp. -ende). ....... Ss15:129–143 Cederschiöld, Gustaf: S.A. Hedin om tidningssvenska. [Anteckningar av S.A. Hedin

publicerade med inledning av G. Cederschiöld.] ............................................................. Ss17:185–196 Cederschiöld, Wilhelm: Adjektivet trevlig i äldre svenska. .................................................. Ss16:248–255 Celander, Hilding: Danismer i nusvenskt ordförråd. ............................................................. Ss8:201–250 Celander, Hilding: Slå någon (mitt) i planeten. .................................................................... Ns35:143–145 Celander, Hilding: Språklig skandinavism. .......................................................................... Ss4:70–91 Celander, Hilding: Text-behandlingen i Richard Steffens Översikt av svenska litteraturen.

[Recension.] .................................................................................................................. Ss11:283–309 Christensson, Stina: Är 1600-talsvisan »Bonden han achtar på Tijden» svensk eller

dansk? ........................................................................................................................... Ns16:123–159 Clausén, Ulla: Om dynamik och variation i svensk fraseologi. ............................................. Sn15:53–84 Collinder, Björn: Fransk alexandrin och svensk. [Med anledning av Ns24:80–89.] ............... Ns25:1–21 Collinder, Björn: Några lexikaliska grundbegrepp. .............................................................. Ns58:5–11 Collinder, Björn: Småbidrag till den sociologiska lingvistiken. ............................................ Ns10:1–14 Collinder, Björn: Substantivet såg 'serra'. ............................................................................ Ns7:211–221 Collinder, Björn: Svenska Akademiens Ordlista och Skolordlistan. ...................................... Ns53:200–205 Collinder, Björn: Tusen ord söker en författare. [Register med gamla svenska ord, nyord

av svensk prägel och dialektala ord.] .............................................................................. Ns42:5–29 Conon, Lars: Rubrikspråket på Dagens Nyheters förstasidor, några utvecklingsdrag. ............ Ns46:135–249 Coppock, Elizabeth (tills. med Elisabet Engdahl): Absolut superlativ i samtida språkbruk ... Sn27:5–20 Cromdal, Jakob (tills. med Daniel Thunqvist & Karin Osvaldsson): Språkligt arbete i

nödsamtal. En kunskapsöversikt med forskningsutblickar ............................................... Sn18:67−92 Cromdal, Jakob (tills. med Håkan Landqvist, Daniel Persson Thunqvist & Karin

Osvaldsson): Om man frågar får man svar. Två öppningsrutiner för SOS-ärenden och deras konsekvenser för samtalens inledning ............................................................. Sn22/2:127–152

Dahl, Alva: Rec. av Kladd, utkast, avskrift. Studier av litterära tillkomstprocesser, red. av Paula Henrikson & Jon Viklund, 2016 . ......................................................................... Sn26: 247–250

Dahl, Östen: Svensk operationell syntax. ............................................................................. Ns55/56:133–156 Dahlstedt, Karl-Hampus: Allitteration och assonans i Frödings Stänk och Flikar. ................. Ns18:143–189 Dahlstedt, Karl-Hampus: Folkmål i rikssvensk prosadiktning. Några synpunkter med

utgångspunkt från Sara Lidmans Västerbottens-romaner................................................. Ns39:106–168 Dahlstedt, Karl-Hampus: Homonymi i nusvenskan. ............................................................. Ns45:52–192 Dahlstedt, Karl-Hampus: Sociodialektologi i Västerbotten: reflexioner kring en

avhandling. [Kommentar till Mats Thelander: Språkliga variationsmodeller tillämpade

på nutida Burträsktal. Del 2. Teoretiska utgångspunkter och analys på språkartsnivå. 1979.] ............................................................................................................................ Ns59/60:281–304

Danell, Gideon: Smärre bidrag 4. Om ordet ord. .................................................................. Ns21:191–193 Danell, Jan: Sport och politik. Sekundärt bruk av idrottens språk i politiska tidningsartiklar. Ns42:88–118 Danielsson, Ejnar: Svensk matrosslang. II. Skeppsholmsslang. [Fristående fortsättning

från Ss13:213–222.]....................................................................................................... Ss14:87–93 Day, Dennis: Rec. av Engblom, Charlotte, Samtal, identiteter och positionering.

Ungdomars interaktion i en mångkulturell miljö, 2004 ................................................... Sn15:209–214 Diderichsen, Paul: Realitet som grammatisk Kategori. ......................................................... Ns19:69–91 Doetjes, Gerard (tills. med Charlotte Gooskens): Skriftsprogets rolle i den dansk-svenske

talesprogsforståelse........................................................................................................ Sn19:105–123 Dryselius, Victoria (tills. med Katarina Lundin: Med ungdomligt språk i bagaget –

kontinuitet i språket avspeglad i tre kvinnors samtalsstil. ................................................ Sn9:155–176 Dymling, Carl Anders: Reyncke Fosz och Forsius. Några anteckningar. [Med anledning

av Ns4:172–207.] .......................................................................................................... Ns4:213–229 Eaker, Birgit: Rec. av Svensén, Bo, Handbok i lexikografi. Ordböcker och ordboksarbete

i teori och praktik. 2 omarb. och utökade uppl., 2004 ...................................................... Sn15:221–227 Edlund, Ann-Catrine: Rec. av Widbäck, Anders: Ordspråk i bruk. Användning av ordspråk

i dramadialog, 2015. ...................................................................................................... Sn26:264–268 Edlund, Lars-Erik: Rec. av Mickwitz, Åsa, Anpassning i språkkontakt. Morfologisk och

ortografisk anpassning av engelska lånord i svenskan, 2010 ........................................... Sn20:234–237 Edlund, Lars-Erik: Rec. av Myking, Johan, Motivasjon som termdanningsprincipp.

Ein teoretisk diskusjon på grunnlag av norsk oljeterminologi, 2008. ............................... Sn19:226–229 Ehrling, Sigfrid: Grammatik och logik. Några synpunkter. ................................................... Ss14:168–217 Ehrling, Sigfrid: Om frusen i betydelsen 'som lätt fryser'. ..................................................... Ns6:118–122 Ehrling, Sigfrid: Smärre bidrag 5. Ännu ett meddelande rörande frusen.

[Med anledning av Ns6:293.] ......................................................................................... Ns7:116 Einarsson, Jan: Rec. av Kotsinas, Ulla-Britt, Ungdomsspråk , 1994 ..................................... Sn4:201–205 Ejder, Bertil: Smärre bidrag 3. En episod från 1743 och ett misstolkat ord.

[Uttrycket aktiv, dess former och uttolkning.] ................................................................. Ns28:183–184 Ejder, Bertil: Övermaga och ökänd. ..................................................................................... Ns59/60:109–118 Ek, Sverker: Småverser i Agneta Horns lefverne.................................................................. Ss20:65–69 Ekberg, Lena: Den lokativa användningen av i och på; en privativ opposition i

betydelsedomänen DIREKT LOKALISERING. ............................................................. Sn1:89–108 Ekberg, Lena: Verbet ta i metaforisk och grammatikaliserad användning. ............................ Sn3:105–139 Ekblom, R.: Främmande fraser hos Fröding. ........................................................................ Ns5:41–50 Ekbo, Sven (tills. med Herbert Gustavsson): Åmöja och solmöja. ........................................ Ns28:164–179 Ekbo, Sven: Ett par nordiska adjektiv på -al, -ol. ................................................................. Ns59/60:138–146 Ekbo, Sven: Korta ordstudier. [Om stolsteg, spjuver, spass, på stubben samt några

växtnamn.] .................................................................................................................... Ns68:5–18 Ekman, Stefan: Irrfärder på nittonhundratalet. Två begrepp i Milman Parrys

och Albert B. Lords teorier om muntlig diktning i förhållande till två svenska översättningar av Odysséen. ........................................................................................... Sn10:149–163

Ekwall, Eilert: Smärre bidrag 1. Olsson (Olle.) .................................................................... Ss3:142 Elert, Claes-Christian: Artighetsuttryck i svenskan. Yttranden i rutinmässiga

interaktioner. ................................................................................................................. Ns59/60:429–442 Eliasson, David: Smärre bidrag 3. En Vergiliusreminiscens i Frithiofs saga. ......................... Ns10:250 Eliasson, Stig: Expressiv geminering hos svenska hypokorismer och ellipsord. .................... Ns59/60:341–361 Eliasson, Stig: Rec. av Malmgren, Sven-Göran, Svensk lexikologi. Ord, ordbildning,

ordböcker och orddatabaser, 1994 .................................................................................. Sn4:211–213 Elmevik, Lennart: Ekorre. Ett härledningsförslag. ................................................................ Ns54:201–205 Elmevik, Lennart: Löta – ett ord hos Joh. Bureus. ................................................................ Ns45:45–51 Elmevik, Lennart: Norrl. dial. tyg(e) ’räfsskaft’. Ordbyte eller typskifte? ............................. Sn6:63–66 Elmevik, Lennart: Om förmågan att läsa en etymologisk ordbok – några reflexioner

med anledning av en doktorsavhandling i nordiska språk. [Smärre bidrag.] ..................... Sn8:191–194 Elmevik, Lennart: Om rubrikspråket på Dagens Nyheters förstasidor. [Recension

av Lars Conon: Rubrikspråket på Dagens Nyheters förstasidor I–II. 1973.] ..................... Ns53:111–126 Elmevik, Lennart: Om verben varda och bliva i de nordiska språken. [Recension av

Thomas L. Markey: The Verbs varda and bliva in Scandinavian. With Special Emphasis on Swedish. 1969.]......................................................................................... Ns50:129–169

Elmevik, Lennart: Rabbal och ring. Två ord för kittelhängare. ............................................. Ns44:13–64 Elmevik, Lennart: Sv. dial. stommel, stommal. .................................................................... Ns45:5–23 Elmevik, Lennart: Tarmmal och tarmmäja. Två dialektala ord för 'tarmkäx'. ........................ Ns59/60:194–197 Elmevik, Lennart: Till härledningen av ordet kvi(a) 'kreatursfålla' m.m. ............................... Ns51:58–82 Elmquist, A. Louis: Ett och annat rörande svenskan i Amerika............................................. Ss11:17–28 Elmquist, A. Louis: Upprepningar hos Selma Lagerlöf. ....................................................... Ss9:100–111 Elovson, Harald: »Med pipan i hatten.», [Uttryck hos Bellman. Se även Ns8:160–161.] ....... Ns8:81–85 Engdahl, Elisabet (tills. med Elizabeth Coppock): Absolut superlativ i samtida språkbruk ... Sn27:5–20 Engdahl, Elisabet (tills. med Kerstin Norén): Svenska Akademiens grammatik – en resurs

för forskning och undervisning. [Tema SAG.] ................................................................ Sn10:165–195 Engdahl, Elisabet: Rec. av Stroh-Wollin, Ulla, Som-satser med och utan som, 2002 ............. Sn13:270–277 Engdahl, Elisabet: Vad händer med subjektstvånget? Om det-inledda satser utan subjekt ..... Sn20:81–104 Entzenberg, Sonja (tills. med Marie Sörlin): Rec. av Edlund, Ann-Catrine, Erson,

Eva & Milles, Karin, Språk och kön, 2007 ..................................................................... Sn19:210–214 Envall, Petrus: Havets viol och solens gränd. Några synpunkter på Karlfeldts bildspråk.

[Med anledning av Ns26:111–118, Ns28:102. Se även Ns27:71–82.].............................. Ns29:172–183 Envall, Petrus: Några Karlfeldtstolkningar. [Med anledning av Ns26:111–118. Se även

Ns28:102, Ns29:172–183.] ............................................................................................ Ns27:71–82 Ericsson, Harry: Rätt och orätt vid penultimatänjning. [Med anledning av Ns21:109–128.] .. Ns23:43–49 Eriksson, Harriet (tills. med Saara Haapamäki): Flerspråkighet i Kjell Westös romaner. Om

en analysmodell och dess tillämpning ............................................................................ Sn27:159–188 Eriksson, Mats: »Hände de nåt då eller?» Om berättelsers innebörd. .................................... Sn6:67–78 Eriksson, Mats: Rec. av Linell, Per, Approaching dialogue. Talk, interaction and contexts

in dialogical perspectives, 1998 ..................................................................................... Sn9:183–190 Eriksson, Mats: Syntaxens sociala sida – en inledande diskussion av turtillägg i samtal. ....... Sn11:5–24 Eriksson, Olof: »Det gör ont i hela kroppen på mig.» Prepositionen på som

possessivmarkör i nominalfraser ................................................................................... Sn28:22–47 Eriksson, Olof: Den så kallade med-frasen i kontrastiv belysning ......................................... Sn20:51–80 Eriksson, Olof: Kontrastiv språkforskning på översättningsanalytisk grund – exemplet

presens particip.............................................................................................................. Sn25:38–68 Eriksson, Ulrik: Det »egendomliga» vokalljudet. [.]............................................................. Ns48:235–248 Erixon, Sigurd: Några anmärkningar till Nils Edéns upplaga av Peder Swarts krönika om

Gustaf I. ........................................................................................................................ Ss13:155–157 Erkell, Harry: »högtidlig yra». [Smärre bidrag.] ................................................................... Sn5:177 Erkell, Harry: Höga Visan eller Sångernas Sång. [Smärre bidrag.] ....................................... Sn8:194–195 Faarlund, Jan Terje: Rec. av Kalm, Mikael, Satsekvivalenta infinitivfraser i svenskan. En

synkron och diakron undersökning, 2016. ...................................................................... Sn27:251–255 Ferry, Karin: Sjung om eller sjungom? ................................................................................ Ns58:51–94 Feuk, Mathias: Bildspråket i Sensitiva amorosa. .................................................................. Ss18:169–182 Feuk, Mathias: Frödings Corydon till Chloe. ....................................................................... Ss14:235–243 Feuk, Mathias: Frödings dikter Parken och Atlantis. ............................................................ Ss15:214–234 Feuk, Mathias: Nybildade adjektiv (och adverb) hos Fröding. .............................................. Ss13:124–137 Flygare, Natte: Smärre bidrag 2. Än en gång förvägen: oförvägen. [Med anledning av

Ss6:177–184.] ............................................................................................................... Ns4:208–210 Flygare, Natte: Smärre bidrag 4. Till etymologin nsv. yster < öster. ..................................... Ns4:273–275 Forsström, Axel: Smärre bidrag 1. Viktor Rydbergs Kantat och den wallinska

psalmboken. .................................................................................................................. Ns17:92–95 Fremer, Maria: Men kör såhär, så slipper du göra bort dig. Hur svenskans du-reform

återspeglas i reklamfilmer .............................................................................................. Sn25:88–126 Freund, Folke (tills. med Birger Sundqvist): En ny svensk grammatik. ................................. Sn3:163–176 Freund, Folke (tills. med Birger Sundqvist): Zum Numerus bei Pflanzennamen im

Schwedischen und Deutschen. ....................................................................................... Ns69:173–180 Fridell, Staffan: Meningen med meningen. Om ett avsnitt i Dalins Argus. ............................ Sn7:85–90 Fridén, Margareta: Förhållandet mellan versrad och språklig enhet i Bo Bergmans

diktning. ........................................................................................................................ Ns12:23–55 Fridrichsen, Anton: Icke akta för rov. [Med anledning av Ns24:90–109.] ............................. Ns25:67–72 Fridrichsen, Anton: Smärre bidrag 2. Icke akta för rov. [Med anledning av Ns24:90–109.

Se även Ns25:67–72.] .................................................................................................... Ns30:174–175 Fries, Sigurd: De systematiska svenska växtnamnen under den linneanska epoken. .............. Ns59/60:130–137

Fries, Sigurd: Den nya Biörn-dansen. [Dikt om slaget vid Narva, författad av Israel Holmström.] .................................................................................................................. Ns44:65–78

Fries, Sigurd: Svensk 1700-talsortografi i förändring. Några synpunkter på en doktorsavhandling. [Lillemor Santesson: Tryckt hos Salvius. En undersökning om språkvården på ett 1700-talstryckeri med särskild hänsyn till ortografi och morfologi. 1986.] ............................................................................................................................ Ns68:123–128

Fries, Sigurd: Så jag målar ... Rak ordföljd i stället för omvänd i svensk vers. ...................... Ns47:28–62 Fries, Sigurd: Trädnamnet al (Alnus). .................................................................................. Ns37:5–45 Friesen, Otto v.: En grupp svenska växtnamn befryndade med lök. ...................................... Ns20:67–95 Friesen, Otto v.: Ord för kväll och morgon i några svenska ortnamn. .................................... Ns11:151–168 Friesen, Otto v.: Sv. göra. En formhistorisk utredning. ......................................................... Ns14:123–164 Friesen, Otto von: Anmärkningar till »Valda stycken av svenska författare 1526–1732»,

utgivna av Ad. Noreen och E. Meyer. Andra upplagan. Stockholm 1907......................... Ss8:33–45 Friesen, Otto von: Några ordförklaringar. [1. Fsv. och nsv. halster, nsv. hägra, nsv.

på en höft, nsv. fundera 'tänka'. Se även fortsättning Ss2:224–232.] ................................ Ss1:229–236 Friesen, Otto von: Några ordförklaringar. [2. Nsv. skog, nsv. spicken, spicke-.

Fortsättning från Ss1:229–236.] ..................................................................................... Ss2:224–232 Gagnér, Anders: Smärre bidrag 2. Hästhov och hosthäva. .................................................... Ns3:198–199 Geete, Robert: En- i sammansättning med neutra. ................................................................ Ss6:81–94 Geijer, Herman (tills. med Olof Östergren): Folkskolans läsebok. ........................................ Ss10:1–70 Geijer, Herman: Några anmärkningar rörande jämtska och ångermanländska ortnamn.

[Med anledning av Ss6:203–245.] .................................................................................. Ss8:176–200 Geijer, Herman: Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket. Med

anledning af Sollefteåbladet af Generalstabens karta. [1. Se även Ss7:13–65, Ss8:176–200 och Ss7:252–254.] .................................................................................................. Ss6:203–245

Geijer, Herman: Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket. [2. Fortsättning på Ss6:203–245.] ........................................................................................ Ss7:13–65

Geijer, Herman: Skriftspråksnormer och talspråksnormer. (Med anledning av Folkskollärarkårens skriftspråkskommittés förslag i rättskrifningsfrågan.), [Se även Ns15:110–113.] ............................................................................................................. Ns14:165–229

Geijer, Herman: Öppna och slutna vokaler........................................................................... Ns1:145–183 Geijer, P.A.: Några reflexioner med anledning av en nyligen utkommen Hernani-edition.

[Victor Hugos drama Hernani.] ...................................................................................... Ss15:193–200 Gellerstam, Martin: Rec. av Josephson, Olle (utg.), Svenskan i IT-samhället, 1997 .............. Sn8:218–225 Gellerstam, Martin: Uppleva som positivt. ........................................................................... Ns59/60:86–94 Gerdelius, Einar: Växlande artikelböjning med n och t. ........................................................ Ss14:116–131 Gierow, Karl Ragnar: Smärre bidrag 6. Textkritiskt till Stagnelius. [Med anledning av

Ns1:79–114. Se även Ns1:197–217, Ns2:1–30, Ns3:157–195.] ....................................... Ns1:221 Gjerdman, Olof: Acc. 1 och acc. 2, akut och gravis. ............................................................. Ns32:125–154 Gjerdman, Olof: Aktiva och passiva versifikatörer emellan. [1. Se fortsättning Ss19:184–

228.].............................................................................................................................. Ss19:73–109 Gjerdman, Olof: Aktiva och passiva versifikatörer emellan. [2. Fortsättning från Ss19:73–

109.].............................................................................................................................. Ss19:184–228 Gjerdman, Olof: Bidrag till frågan om den svenska akcentueringen av latin. [Se även

Ss10:131–140.].............................................................................................................. Ss10:186–193 Gjerdman, Olof: Ett knippe ord ur slang- och vulgärspråk. ................................................... Ns17:168–202 Gjerdman, Olof: Fonetiska studier i vers. ............................................................................. Ns3:212–261 Gjerdman, Olof: Fåglalåt. [Ett kåseri av Fröding.] ............................................................... Ns1:115–133 Gjerdman, Olof: Gravis och akut i jaså och andra ord. (Instrumentalfonetiska

undersökningar.) ............................................................................................................ Ns7:50–97 Gjerdman, Olof: Isabellfärgad. ............................................................................................ Ns21:147–152 Gjerdman, Olof: Om klangförändringar i vår röst och deras framkallande genom

sinnesförnimmelser och texter. ....................................................................................... Ss20:116–197 Gjerdman, Olof: Om vokalallitterationen och dess förklaring. .............................................. Ss12:57–84 Gjerdman, Olof: Pauskommatering?, [Med anledning av H. Lindroth: Grundvalarna

för vår kommatering. 1924. Se även Ss14:151–167, Ns5:68–86.].................................... Ns4:236–259 Gjerdman, Olof: Skrift och komma. [Med anledning av Ns5:68–86.] ................................... Ns5:256–265 Gjerdman, Olof: Till frågan om uppkomsten av uttryck som din stackare............................. Ss15:235–259 Gjerdman, Olof: Två utbölingar inom svenska ljudsystem. [Viby-i och -y.] .......................... Ss16:16–27

Gjerdman, Olof: Varia. [Kommentar till Bengt Kinnander: Sammanhangsanalys. 1959. Rytm i Fritjofs saga. Swarabhaktivokal. Pierre Rousselot.] ............................................. Ns39:187–199

Gjerdman, Olof: Vår satskommatering. ............................................................................... Ss14:151–167 Gjerdman, Olof: Väderstrecken, fåglarnas flyttningar och människornas tal.

[Klanganalys.] ............................................................................................................... Ns37:57–73 Goës, Alvar Nykvist: Svensk ordton och ordaccent (stress) helt förutsägbara? ...................... Ns57:86–94 Golden, Anne: Rec. av Prentice, Julia, På rak sak. Om ordförbindelser och

konventionaliserade uttryck bland unga språkbrukare i flerspråkiga miljöer, 2010........... Sn21:237–242 Gooskens, Charlotte (tills. med Gerard Doetjes): Skriftsprogets rolle i den

dansk-svenske talesprogsforståelse................................................................................. Sn19:105–123 Grahn, Lars: Ledare och reportage. Försök till stilistisk analys av några texter i Dagens

Nyheter hösten 1962. ..................................................................................................... Ns42:119–186 Granlund, Åke: Sammanskrivning och särskrivning i svenskt reklamspråk. .......................... Ns42:67–87 Granström, Björn (tills. med Rolf Carlson): Regelbeskrivning av svenskans uttal – i ett

text-till-talsystem. .......................................................................................................... Ns55/56:291–294 Grape, Anders: Om författarskapet till skriften »Om inhemskt språks förakt»....................... Ss11:235–239 Green, Brita: Nominalsammansättningar i Harry Martinsons poesi. ...................................... Ns63:193–201 Green, Brita: Ordporl och livsord. Statistiska funderingar kring Harry Martinsons

nominalsammansättningar.............................................................................................. Sn3:5–34 Green-Vänttinen, Maria (tills. med Anne-Marie Londen & Hanna Lehti-Eklund):

De ha nog vimla hit å dit liksom i live. Strukturella drag och individuella röster i ett radiosamtal. ............................................................................................................ Sn1:7–88

Grip, Elias: Ett bidrag till kännedom om svenskt talspråk i slutet på 1700-talet..................... Ss1:145–164 Grönroos, Marika (tills. med Siv Ranko): Den finlandssvenska gymnasistens språkfel

i fri skriftlig framställning – rapport om en undersökning av språkfel och regionala felbenägenheter. ............................................................................................................ Ns54:130–140

Gullberg, Helge: Modern stilforskning. Några forskare och problemställningar. ................... Ns20:51–66 Gullberg, Helge: Red Top som ordskapare. [Lennart Nyblom, kåsör i Dagens Nyheter.

Se även Ns48:198–227.] ................................................................................................ Ns53:106–110 Gullberg, Helge: Red Tops tidiga kåseristil. [Se även Ns53:106–110.] ................................. Ns48:198–227 Gullberg, Helge: Till Per Hallströms stilutveckling. Med anledning av 100-årsminnet av

hans födelse. .................................................................................................................. Ns46:27–61 Gunder, Anna: Rec. av Lindqvist, Yvonne, Högt och lågt i skönlitterär översättning till

svenska, 2005 ................................................................................................................ Sn16:224–228 Gunnarsson, Britt-Louise: Kommentar till Ulf Telemans recension av Lagtexters

begriplighet. [Med anledning av Ns62:132–159.] ........................................................... Ns62:160–174 Gunnarsson, Britt-Louise: Ospecifikt om det specifika språket. [Recension av Christer

Laurén & Marianne Nordman: Från kunskapens frukt till Babels torn. En bok om fackspråk. 1987.] ........................................................................................................... Ns68:175–187

Gunnarsson, Britt-Louise: Populärvetenskapens register – om texten, syftet och läsaren. ...... Sn6:79–92 Gunnarsson, Britt-Louise: Textmönster i vår äldsta vetenskapliga tidskriftsprosa.

En analys av medicinska rön i Vetenskapsakademiens Handlingar 1750–1769. ............... Ns67:155–180 Gunnarsson, Britt-Louise: Varför skriver Erik? Synpunkter på John Svenskes avhandling

Skrivandets villkor. ........................................................................................................ Sn5:153–175 Gustafsson, Anna W.: Rec. av Falk, Erik, Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala.

En historisk talaktsanalys, 2011 ..................................................................................... Sn22/2:215–219 Gustafsson, Anna W.: Skriftpraktiker, diskursiva praktiker och analytisk konsekvens. ......... Sn23:85–106 Gustafsson, F.: Smärre bidrag 7. Den saffiska versen. .......................................................... Ss6:128 Gustavsson Sendén, Marie (tills. m. Anna Lindqvist & Emma Bäck): Vem tycker om hen? .. Sn26:101–129 Gustavsson, Herbert (tills. med Sven Ekbo): Åmöja och solmöja. ........................................ Ns28:164–179 Götlind, Johan: Fallande och stigande rytm. ........................................................................ Ss17:37–44 Götlind, Johan: Månsing från Mark och Kind. ..................................................................... Ns9:239–243 Götlind, Johan: Smärre bidrag 1. Smör-slan och Tunkar. Ett par anmärkningar till F.

Tamms och A. Noreens editioner av Stiernhielms Brölopps-Beswärs Ihugkommelse. [Se även Ss14:273–275.] ............................................................................................... Ss14:94–96

Götlind, Johan: Är den fria versen poesi eller prosa? ............................................................ Ss14:218–227 Haapamäki, Saara (tills. med Harriet Eriksson): Flerspråkighet i Kjell Westös romaner. Om

en analysmodell och dess tillämpning ............................................................................ Sn27:159–188 Hagren Idevall, Karin: »Politiskt korrekt» och normalisering av rasism. En diskursanalys

av positioneringar och underliggande perspektiv i ett kommentarsfält ............................. Sn24:101–132

Hallberg, Peter: De bisatsinledande konjunktionerna i Columbus' Mål-roo eller Roo-mål. Stilistisk jämförelse med motsvarigheterna hos Agneta Horn, Nicolaus Rudbeckius och i Olof Rudbecks Atlantica. ...................................................................................... Ns21:51–84

Hallberg, Peter: Estetisk värdering, logik, objektivitet. Ett diskussionsinlägg. [Med anledning av Ns26:37–46. Se även Ns25:124–162.] ....................................................... Ns27:48–70

Hallberg, Peter: Om estetisk värdering i litteratur- och stilforskning. [Se även Ns26:37–46, Ns27:48–70.] ................................................................................................................. Ns25:124–162

Hallberg, Peter: Om Karlfeldts dikt Det förgångna. .............................................................. Ns23:156–161 Hallberg, Peter: Smärre bidrag 1. Två anteckningar till Karlfeldt. ........................................ Ns22:168–171 Hammarberg, Björn (tills. med Åke Viberg): Anaforiska processer i svenskan i

invandrarperspektiv – några utgångspunkter. .................................................................. Ns55/56:213–226 Hammarberg, Björn: Jämförelsekonstruktioner i svenskan och grammatikaliseringen av

jämfört med. .................................................................................................................. Sn5:21–48 Hammarberg, Björn: Svenskan i ljuset av invandrares språkfel. Orientering om

felundersökningen inom projektet »Svenska som målspråk». .......................................... Ns57:60–73 Hammermo, Olle: Bruket av (sj) och (sl) i Eskilstunaspråket. .............................................. Ns62:56–73 Hansson, Eva: Mäss ik a we litn 'medan jag har varit liten'. Om ett avvikande bruk av

perfektum i Orsamålet. .................................................................................................. Ns69:149–172 Haskå, Inger: Reklamsvenska. Några kommentarer till en avhandling. [Gertrud Pettersson:

Reklamsvenska. 1974.] .................................................................................................. Ns54:18–43 Hasselmo, Nils: Om amerikasvenskt reklamspråk. Ett blandspråk för ögat? ......................... Ns59/60:255–267 Hasselrot, Bengt: Den svenska alexandrinen och den franska. [Se även Ns25:1–21.] ............ Ns24:80–89 Hasselrot, Bengt: Om diminutiver – ute och hemma. ........................................................... Ns33:139–154 Hassler-Göransson, Carita: Försök till kvantitativa studier av nusvenska författares

ordförråd. ...................................................................................................................... Ns47:173–200 Hassler-Göransson, Carita: Kvantitativa studier av Ivar Lo-Johanssons prosa I. [Se

fortsättning Ns50:5–30.] ................................................................................................ Ns49:78–100 Hassler-Göransson, Carita: Kvantitativa studier av Ivar Lo-Johanssons prosa II.

[Fortsättning från Ns49:78–100.] ................................................................................... Ns50:5–30 Hast, Sture: Om SAOB:s material. ...................................................................................... Ns63:159–192 Hazelius, Artur: Protokoll, hållna vid Nordiska rättskrifningsmötet 1869. [Med inledning

av G.H.] ........................................................................................................................ Ss3:227–236 Hedblom, Folke: Om avlyssning och utskrivning av dialekttexter i fonogram. Några

erfarenheter och problem. .............................................................................................. Ns47:201–234 Hedlund, Gillis: En textkritisk jämförelse mellan Martin Luthers lilla katekes på svenska

av år 1567 och Olavus Petris signerade skrifter............................................................... Ns12:169–205 Hedquist, Rolf: Pronomen som övertalningsmedel. .............................................................. Ns55/56:157–176 Hedvall, Ruth: Om stilen i Runebergs lyrik särskilt med avseende på bildspråket. ................ Ss12:151–175 Helén, Gunnar: Sjuttonhundratalets naturbeskrivning. Stilistiska iakttagelser i Creutz',

Gyllenborgs och Oxenstiernas poesi. .............................................................................. Ns22:99–128 Helén, Gunnar: Språket och estetiken. [Stilforskningens förutsättningar med anknytning

till Croces estetik. Se även Ns23:34–42.]........................................................................ Ns22:76–98 Hellberg, Lars: på stubben – ett nygammalt talesätt?............................................................ Ns59/60:95–108 Hellberg, Staffan: Bestämd form pluralis. ............................................................................ Ns55/56:227–250 Hellberg, Staffan: Konflikter i grundskolans kursplaner för svenska..................................... Sn18:5−37 Hellberg, Staffan: Rec. av Elmevik, Lennart (red.), Nya perspektiv inom nordisk

språkhistoria, 2007 ........................................................................................................ Sn17:224–227 Hellberg, Staffan: Rec. av Strzelecka, Elżbieta, Svenska partikelverb med in, ut, upp och

ner. En semantisk studie ur kognitivt perspektiv, 2003 ................................................... Sn14:219–228 Hellberg, Staffan: SAG och samtalet. [Smärre bidrag.] ........................................................ Sn15:193–196 Hellberg, Staffan: Satsens subjekt och textens. .................................................................... Ns64:29–82 Hellberg, Staffan: Tilltal i de breda folklagren. [Smärre bidrag.] .......................................... Sn14:171–172 Hellquist, Elof: Ett par fågelnamn. [Fogla konwngen, svenska.] ........................................... Ss15:144–151 Hellquist, Elof: Några s.k. pleonastiska bildningar. .............................................................. Ss16:64–70 Hellquist, Elof: Rättelser. [Med anledning av Ns3:101–147, Ns3:198–199 och Ns3:199–

200.].............................................................................................................................. Ns4:108 Hellquist, Elof: Smärre bidrag 1. »Kasta fåtöljer». ............................................................... Ss16:144–145 Hellquist, Elof: Smärre bidrag 5. Ett par bildningar på ba(c)k. ............................................. Ss16:152–153 Hene, Brigitta: Rec. av Kristiansen, Tore & Vikør, Lars S. (red.), Nordiske

språkhaldningar. Ei meiningsmåling, 2006 ..................................................................... Sn17:214–219

Hene, Brigitta: Rec. av Kristiansen, Tore (red.), Nordiske sprogholdninger. En masketest, 2006 .............................................................................................................................. Sn17:219–223

Henning, Sam: Vilka ha översatt Nya testamentet 1526? [Se även Ns50:170–201.] .............. Ns43:16–139 Henning, Sam: Vilka ha översatt Nya Testamentet år 1526? II. Tillägg, erinringar och

rättelser till min tidigare uppsats med ovanstående rubrik. [Tillägg till Ns43:16–139.] .... Ns50:170–201 Herlenius, Emil: Smärre bidrag 1. Uttrycket 'få stickor'. ....................................................... Ns4:208 Hertzberg, Frøydis: Rec. av Nyström, Catharina, Gymnasisters skrivande. En studie av

genre, textstruktur och sammanhang, 2000 ..................................................................... Sn10:266–270 Hesselman, Bengt: Anmärkningar till svensk språkhistoria. Med anledning av Hj.

Lindroths uppsats »Till den feminina slutartikelns historia i svenskan» och av kap. CI i densammes arbete »J.Th. Bureus». [Se även Ss12:176–194.] ....................... Ss12:106–123

Hesselman, Bengt: Budo 'bådo' och budit 'bett'. ................................................................... Ss17:79–83 Hesselman, Bengt: Giöta Kiämpa-wisa. En språk-estetisk undersökning. ............................. Ss7:201–236 Hesselman, Bengt: Gråbo och några andra svenska växtnamn. ............................................. Ns2:153–200 Hesselman, Bengt: Metatesen rl > lr. ................................................................................... Ss4:97–112 Hesselman, Bengt: Några anteckningar till texten och ordförklaringarna i »Valda skrifter

av G. Stiernhielm» utgivna av Fredrik Tamm. Andra upplagan. Uppsala 1903. ............... Ss10:279–290 Hesselman, Bengt: Om e- och ä-ljuden i uppländskan. ......................................................... Ss6:54–73 Hesselman, Bengt: Om Sjuhundra, skjura m.fl. .................................................................... Ss5:197–204 Hesselman, Bengt: Ortografiska reformer i språkhistorisk belysning. ................................... Ss19:121–149 Hesselman, Bengt: Preteritum af gråta, låta (sonare) och utvecklingen af samnordiskt ē.

[Se även Ss6:52–53.] ..................................................................................................... Ss5:101–120 Hesselman, Bengt: Skiss öfver nysvensk kvantitetsutveckling. ............................................. Ss1:10–25 Hesselman, Bengt: Smärre bidrag 1–3. [Nysv. but, byta. Fsv. Vithnas 'varslas'. Tolkning

av ordspråket thæn wardhir tyssva gladhir, som a stenen sythir.] .................................... Ss2:45–47 Hesselman, Bengt: Smärre bidrag 3. Uttalet av stj. ............................................................... Ss11:78–80 Hesselman, Bengt: Smärre bidrag 4. Diminutiver i svenskan. ............................................... Ss19:119 Hesselman, Bengt: Smärre bidrag 4. Skaldungar och Hiärtungar m.fl. [Med anledning av

Ss6:117–120.] ............................................................................................................... Ss17:197–199 Hesselman, Bengt: Smärre bidrag 4. Tillägg om »metatesen rl > lr». [Tillägg till Ss4:97–

112.].............................................................................................................................. Ss6:124–125 Hesselman, Bengt: Smärre bidrag 5. Förhållandet mellan riksspråk och huvudstadsspråk

i Danmark. Ett uttalande av P.K. Thorsen. ...................................................................... Ss17:255–258 Hesselman, Bengt: Studier i svensk formlära. 2. Nominativ och ackusativ i svenska

substantiv. [Fortsättning från Ss11:81–171.] ................................................................... Ns11:201–254 Hesselman, Bengt: Studier i svensk formlära. Slutartikeln -en. [1. Se fortsättning

Ns11:201–254.] ............................................................................................................. Ss11:81–171 Hesselman, Bengt: Växtnamnet törel. .................................................................................. Ns4:260–270 Hiilos, Hilkka: Några smärre bidrag till den svenska grammatiken. [Om termerna

nödvändig och icke-nödvändig relativsats; om species; om en relativsats restriktivitet.] .. Ns44:141–152 Hillbom, Annika: Känseladjektiv i svenskan: kategorier och figurativa användningar ........... Sn25:127–159 Hillman, Rolf: Har Johan Stagnell skrivit lustspelet »Amman»? .......................................... Ns6:263–273 Hillman, Rolf: Johan Henrik Kellgren och det samtida teateruttalet. ..................................... Ns53:63–80 Hillman, Rolf: Tegnérs inträdestal i Svenska akademien och Oxenstiernas äreminne över

Gustaf III. Några stilistiska synpunkter........................................................................... Ns51:83–102 Hirvonen, Ilkka: »Iagh får knulla din hustru så offta iagh will» – kring ett textställe i

Stockholms stads tänkebok från 1625. [Smärre bidrag.] .................................................. Sn13:229–234 Hjelmqvist, Th.: Små kritiska anmärkningar till editioner av nysvenska texter. [Waaranen:

Samling af urkunder rörande Finlands historia och Anteckningar från det sextonde seklet. 1863–1878. Historiska handlingar 20.] 1904, 1905. Hausen: Bidrag till Finlands historia. 1904. .................................................................................................. Ss7:116–126

Hjelmqvist, Th.: Smärre bidrag 2. Till förklaringen av »ett kok stryk». [Med anledning av Ss8:46–49.] ............................................................................................................... Ss11:77–78

Hjelmqvist, Th.: Smärre bidrag 3. Ofredad i betydelsen oantastad, i fred m.m. ..................... Ss7:83–84 Hjelmqvist, Th.: Smärre bidrag 4. Gilboa berg om gäldstugan. ............................................ Ss7:84 Hjelmqvist, Th.: Smärre bidrag 5. En rättelse till en dikt av Pontus Wikner. ......................... Ss19:229 Hjelmqvist, Th.: Vågsel eller vägsel? En randanmärkning till ett ställe hos Viktor

Rydberg. ....................................................................................................................... Ss10:176–178 Hjelmqvist, Theodor: Slutepisoden i Anna Maria Lenngrens »Anders och KöksCaisa». ....... Ss17:126–128

Hjelmqvist, Theodor: Små textkritiska bidrag. [Avser Historiskt bibliotek utg. av C. Silfverstolpe. 1875–; Consistorii Aboensis äldre protokoller utg. 1884–1898; Bidrag till Helsingfors stads historia, saml. och utg. av P. Nordmann. 1905–1906; Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift, 2 bd. ....................................................... Ss8:164–175

Hjelmqvist, Theodor: Smärre bidrag 1. En anmärkning till sista strofen av Dumboms leverne. ......................................................................................................................... Ns1:134–135

Hjelmqvist, Theodor: Smärre bidrag 1. Signilds ö hos Ling. ................................................ Ss17:84–86 Hjelmqvist, Theodor: Smärre bidrag 2. Himlen är överspänd. .............................................. Ss19:116–118 Hjelmqvist, Theodor: Smärre bidrag 2. Oskärad i betydelsen »ofläckad, skär, ren».

Ett språkligt kuriosum. [Se även Ss2:48.] ....................................................................... Ss1:188–190 Hjelmqvist, Theodor: Smärre bidrag 3. Konkarong. ............................................................. Ns3:199–200 Hjelmqvist, Theodor: Smärre bidrag 3. Skidbladners begynnelsevers. [Med anledning av

Ss18:242–243.].............................................................................................................. Ss19:118 Hjelmqvist, Theodor: Smärre bidrag 3. Uppslaget till Viktor Rydbergs dikt om

Muskatellaren. ............................................................................................................... Ss18:244–245 Hjelmqvist, Theodor: Smärre bidrag 4. Ännu en gång oskärad. [Tillägg till Ss1:188–190.] .. Ss2:48 Hjelmqvist, Theodor: Smärre bidrag. En anmärkning till Kellgrens »Mina löjen»................. Ns14:116–118 Hjelmqvist, Theodor: Stefanussynen i svensk diktning. ........................................................ Ss18:201–210 Hjelmqvist, Theodor: Strödda bidrag till svensk ord- och namnforskning. [Om orden cir,

bayar, oskärad, oöversvinnelig, tvärtiga. Något om Frödings Jultankar.] ........................ Ss12:221–237 Hjelmqvist, Theodor: Till Agneta Horns lefverne. ............................................................... Ss9:60–63 Hjelmqvist, Theodor: Tre anmärkningar till Dumboms lefverne. .......................................... Ns6:274–279 Hjelmqvist, Theodor: Två rättelser till Alfred H. Strohs edition av Swedenborgs svenska

brev. .............................................................................................................................. Ss10:86–88 Hjelmqvist, Theodor: Två svenska smådikter av Sylvester Phrygius. .................................... Ss8:122–136 Hjärne, Erland: Den sapfiska strofen i svensk verskonst. Strödda bidrag till en historik. ....... Ss13:275–317 Hjärne, Erland: Den svenska femtonhundratalsdikten om världens fåfänglighet. Ett bidrag

till dess textkritik. .......................................................................................................... Ss12:33–56 Hjärne, Erland: En latinism hos Lucidor. [Wänstert.] ........................................................... Ss12:85–90 Hjärne, Erland: Vid läsningen av Forsius' Speculum vitæ humanæ. ...................................... Ss14:29–39 Hofsten, Louise von: Några stildrag hos Selma Lagerlöf med utgångspunkt från Charlotte

Löwensköld. .................................................................................................................. Ns15:150–183 Holm, Gösta: Hjälpverbet ha i bildat talspråk. Språkforskning i grammofonarkivet. ............. Ns39:83–93 Holm, Gösta: Nordiska ord för Sorex, sv. näbbmus. ............................................................. Ns59/60:164–178 Holm, Gösta: Notiser om passivum. .................................................................................... Ns58:198–202 Holm, Gösta: Om utelämnandet av hjälpverbet hava i bisats. ............................................... Ns30:87–93 Holm, Gösta: Parvel. ........................................................................................................... Ns38:121–198 Holm, Gösta: Rampris. [Se även Ns52:197–204.] ................................................................ Ns34:159–161 Holm, Gösta: Svensk språkvetenskap inför ett tvåhundraårsminne. ...................................... Sn9:5–19 Holm, Gösta: Västerbottenmålens öuller, äuller 'al, Alnus'................................................... Ns40:214–216 Holm, Lars: En svensk Calepinus från 1600-talet. ................................................................ Sn13:169–193 Holm, Lars: Swedbergs Swensk Ordabok – yttre dokumentation. [1. Se fortsättning

Ns65:5–55. Se även Ns66:157–170.] .............................................................................. Ns64:83–121 Holm, Lars: Swedbergs Swensk Ordabok. Handskrifterna. [2. Fortsättning från Ns64:83–

121. Se även Ns66:157–170.]......................................................................................... Ns65:5–55 Holm, Lisa: Rec. av Lövestam, Sara: Grejen med verb. Grammatik som du aldrig har sett

den förut, 2014 .............................................................................................................. Sn25:203–206 Holm, Pelle: Smärre bidrag 1. Nu tar fan bofinken. [Med anledning av Ns28:180–182.] ....... Ns29:184–185 Holm, Pelle: Smärre bidrag 2. Komma att korta på något..................................................... Ns17:95–97 Holmberg, Anders: Om indirekta direktiver. ........................................................................ Ns57:137–149 Holmberg, Axel: Om verbalgenera. Ett bidrag till nysvensk formlära. [Se även Ns18:103–

106.].............................................................................................................................. Ns17:219–232 Holmberg, Einar: Ett genmäle. [Med anledning av Ns23:50–63.] ......................................... Ns23:178–179 Holmberg, Karl Axel: Aktionsart, aspekt och aktionalitet. En diskussionsöversikt. ............... Ns57:227–258 Holmberg, Karl Axel: Om språkutveckling hos barn med hörselskada.................................. Ns52:135–196 Holmberg, Karl Axel: Språk på avvägar – en studie i studenters språkfel. ............................ Ns61:29–77 Holmberg, Olle: Smärre bidrag 2. Två ställen i Tegnérs Prestvigningen. [Med anledning

av Ns28:148–156. Se även Ns30:172–174.] ................................................................... Ns29:185–187 Holmberg, Olle: Smärre bidrag 3. Edens safter, korsets druva och trons aning. [Med

anledning av Ns29:43–52.] ............................................................................................ Ns30:175–179

Holmberg, Per (tills. med Karolina Wirdenäs): Skrivpedagogik i praktiken. Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum .............................................. Sn20:105–131

Holmberg, Per: Kontext som aktivitet, situationstyp och praktik. En kritisk analys av kontextbegreppet i systemisk-funktionell teori ........................................................... Sn22/1:67–86

Holšánová, Jana: Att byta röst och rädda ansiktet. Citatanvändning i samtal om »de andra». Sn8:105–133 Horn, Fredrik: Några ord om s.k. fristående satsförkortningar. ............................................. Ss18:75–83 Huhtamäki, Martina: Prosodiska mönster i frågor. En undersökning av Helsingfors Huldén, Lars: Bellman, solen, månen och stjärnorna. [Förekomst av orden måne, sol och

stjärna i Bellmans diktning.] .......................................................................................... Ns59/60:5–15 Huldén, Lars: En folklig svensk vokativ. ............................................................................. Ns37:74–85 Hultgren, Sven O. (tills. med Gösta Berglund): Dialekttalande elever i övre Dalarna –

några resultat från två empiriska undersökningar. ........................................................... Ns57:40–59 Hultgren, Sven O.: Kärleken till folk och fosterland. Gabriel Djurklou och 1800-talets

dialektforskning. En presentation av Lars Sellbergs avhandling. ..................................... Sn3:187–204 Hylén, J.E.: Adjektiv utan obestämt neutrum singularis. ...................................................... Ss20:55–64 Hylén, J.E.: Alkaisk vers i svensk dikt. ................................................................................ Ns5:51–67 Hylén, J.E.: Cäsur och diäresis i 1600-talets svenska hexameter. .......................................... Ss20:198–218 Hylén, J.E.: Danismer hos Gustav av Geijerstam. ................................................................ Ss13:162–200 Hylén, J.E.: Ett nytt fång danismer. ..................................................................................... Ss17:112–125 Hylén, J.E.: Ett par konjunktionsuttryck. [Dels – dels och liknande; utan att.] ...................... Ss19:42–57 Hylén, J.E.: Ett par skolgrammatiska frågor. [Utvidgning av passivkonstruktionens bruk,

ordföljd i att-satser med en bisats inskjuten närmast efter att.] ........................................ Ss14:132–150 Hylén, J.E.: Felaktiga fraser. [Språkriktighetsresonemang kring olika verbfraser.] ................ Ss12:216–220 Hylén, J.E.: Jambisk trimeter i vårt språk. ............................................................................ Ns11:169–197 Hylén, J.E.: Kollektiv med pluralis. ..................................................................................... Ss8:55–87 Hylén, J.E.: Några anmärkningar till relativsatser. ............................................................... Ss11:172–196 Hylén, J.E.: Några iakttagelser angående användningen av personligt och relativt

pronomen. ..................................................................................................................... Ss18:122–134 Hylén, J.E.: Några skolgrammatiska spörsmål. [Om nedärvda språkreglers auktoritet

och den lånade sammansättningsfogen -er-, samt inkongruenser som »historiska och rättshandlingar» och adverbattributet.] ........................................................................... Ss6:149–176

Hylén, J.E.: Personligt pronomen i tilltal. [Se även Ss11:72–75.] ......................................... Ss10:71–85 Hylén, J.E.: Pluralis vid konjunktionssammanbunda subjekt. ............................................... Ss9:112–142 Hylén, J.E.: Saffiska och asklepiadeiska strofer i svensk poesi. ............................................ Ns9:88–116 Hylén, J.E.: Sammansatta adjektivs komparation. ................................................................ Ns4:152–163 Hylén, J.E.: Skolgrammatiska strövtåg. [Genus hos statsråd; kvinnlig tjänsteman i st.f.

tjänstekvinna; gruppgenitiv; ovanliga pluralformer; vacklande verbböjning; dubbelsupinum; predikatskongruens; 1600- och 1700-talet; pronomen före sitt korre ...... Ss16:28–40

Hylén, J.E.: Smärre bidrag 7. Några moderna fraser. [Prepositionslösa konstruktioner av typen vinka en väpnare, skolka skolan.] ......................................................................... Ss19:233–236

Hylén, J.E.: Svensk trokaisk tetrameter. ............................................................................... Ns13:161–179 Hylén, J.E.: Svenska distika. ............................................................................................... Ns10:36–54 Hylén, J.E.: Trenne skolgrammatiska spörsmål. [Transitivt brukade intransitiva verb,

fristående satsförkortning, »Mitt arvode som extralärare» o.d.] ....................................... Ss15:201–213 Hylén, J.E.: Två svenska språkregler. [Predikativt attribut och attributiv satsförkortning,

bisats.] ........................................................................................................................... Ss3:11–29 Hylén, J.E.: Återbörda. ........................................................................................................ Ss4:22–27 Håkansson, David: Ledarspråk i förändring? En kvantitativ undersökning av språket i en

dagstidningsgenre under 1900-talet. ............................................................................... Sn13:215–228 Håkansson, David: Rec. av Höder, Steffen, Sprachausbau in Sprachkontakt.

Syntaktischer Wandel im Altschwedischen, 2010 ........................................................... Sn21:215–220 Håkansson, David: Relativkomplex eller pseudosamordning? Om relativsatsliknande

konstruktioner utan som i sydsvenskt talspråk ................................................................ Sn22/2:62–92 Håkansson, Gisela (tills. med Catrin Norrby): »Kan jag hjälpa dig med något?» Om tilltal

i en servicesituation. ...................................................................................................... Sn13:5–34 Häggqvist, Arne: Atterboms första »Blommor». Historiskt stilistiska synpunkter. ................ Ns13:1–53 Häggqvist, Arne: Indirekt anföring. Avec un résumé............................................................ Ns15:184–196 Hällström-Reijonen, Charlotta af: Spår av språkvård i nutida finlandssvenskt tidningsspråk.

[Smärre bidrag.] ............................................................................................................ Sn24:231–237 Härenstam, Curt: Smärre bidrag 2. Rubb och stubb. ............................................................. Ns10:173

Isaacsson, August: Smärre bidrag 3. Uppkomsten av adjektivet härsken. .............................. Ns1:136–138 Ivan, Nils: Smärre bidrag 2. Benrangel. [Svensk motsvarighet till det engelska uttrycket

There is a skeleton in the cupboard.] .............................................................................. Ns9:73–74 Ivan, Nils: Smärre bidrag 6. Falla (ligga) i tråd med. ........................................................... Ns25:196–198 Ivars, Ann-Marie: Rec. av Sundgren, Eva, Språklig variation och förändring. Exemplet

Eskilstuna, 2004 ............................................................................................................ Sn15:217–221 Ivarsson, Martin: Fredmans epistlar 1940. Några randanmärkningar till en

jubileumsupplaga. [Med ett tillägg av förf. själv. Se även Ns20:160–161, Ns21:105–107, Ns21:107, Ns21:175–190.] ..................................................................................... Ns20:1–27

Ivarsson, Martin: Har kommit – är kommen. Ett bidrag till belysning av den senare uttryckstypens funktion. ................................................................................................. Ns11:61–68

Ivarsson, Martin: Om episka och lyriska m.fl. substantivformer. Tendenser vid formvalet i rubriker och boktitlar. .................................................................................................. Ns11:255–272

Ivarsson, Martin: Smärre bidrag 1. »Naken ända up til medjan» – än en gång. [Tolkning av en rad i Fredmans epistel nr 39. Tillägg till Ns20:1–27. Se även Ns21:105–107, Ns21:107, Ns21:175–190.] ............................................................................................ Ns20:160–161

Ivarsson, Martin: Varför utelämnas adjektivets bestämda artikel? Några iakttagelser och reflexioner till belysning av en aktuell språkfråga. [Med ett tillägg av förf.] .................... Ns13:189–220

Iversen, Ragnvald: Henrik Ibsen, Trumpeterstråle og Jens Bjelke. En språklig-stilistisk miniatur-skisse. ............................................................................................................. Ns10:66–69

Iversen, Ragnvald: Noen shetlandske plantenavn II. [Fortsättning från Ns31:112–125.] ....... Ns35:48–59 Iversen, Ragnvald: Noen shetlandske plantenavn. [1. Se fortsättning Ns35:48–59.] .............. Ns31:112–125 Iversen, Ragnvald: Noen svecismer i nunorsk riksmål.......................................................... Ns7:242–250 Iversen, Ragnvald: Svenske målmerker hos Björnstjerne Björnson. ...................................... Ns25:163–194 Jacobowsky, C. Vilh.: Smärre bidrag 6. Bergis eller barkis. ................................................. Ns4:276–277 Jacobsen, Lis: Smärre bidrag 4. Nogle Bemærkninger til Prof. Bruno Sjöros om Brugen

af i og e i »Artiklen». [Med anledning av Ns6:197–218.] ................................................ Ns7:114–116 Jakobsson, Ulrika: Om det metaforiska mötet mellan konkreta verb som svenskans gå

och ligga och engelskans run. ........................................................................................ Sn12:189–210 Jakobsson, Ulrika: Svenska och franska språkets referens till stående person. En analys

ur den kognitiva semantikens perspektiv. ....................................................................... Sn9:71–100 Jansson, Gunilla: »Hur kan man säga det på ett bättre sätt?» Interaktion och skrivprocess

i heterogena studentgrupper på en ingenjörsutbildning.................................................... Sn13:87–122 Jansson, Gunilla: Handledning i hybrida kontexter .............................................................. Sn20:189–219 Jansson, Gunilla: Labbrapportskrivande som språkutvecklande lärandemiljö........................ Sn15:129–160 Jansson, Gunilla: Orientering mot språkliga identiteter i samtal om text under arbete

i flerspråkiga studentgrupper ......................................................................................... Sn18:156−187 Jansson, Valter: Bengt Hesselman ....................................................................................... Ns31:137–153 Jansson, Valter: Die Zahlwörter fyra, ,vier' und fyrtio ,vierzig' in den nordischen

Sprachen. ...................................................................................................................... Ns59/60:147–163 Jansson, Valter: Genitiv på -rs av pronomina och adjektiv. .................................................. Ns39:200–215 Jansson, Valter: Meddelande. [Redaktionellt meddelande.] .................................................. Ns61:222 Jansson, Valter: Olof Gjerdman †. ....................................................................................... Ns45:252–262 Jansson, Valter: Olof Östergren †. ....................................................................................... Ns43:236–247 Jansson, Valter: Uppkomsten av tredje konjugationen (tro, trodde, trott). ............................. Ns27:113–132 Johannesson, Fredrik: De med postposition sammansatta pronominella adverberna i

modern svensk litteraturprosa. En statistisk undersökning. .............................................. Ss18:183–200 Johannisson, Ture: »Förgäfves ur din åsyn tagen ...» Till tolkningen av en Kellgrenstrof. ..... Ns59/60:22–37 Johannisson, Ture: Mindervärdighets- eller mindervärdeskomplex? Ett modeord

och dess form. ............................................................................................................... Ns21:1–24 Johannisson, Ture: Om sammansatta verb i svenskan. .......................................................... Ns34:162–181 Johansson Falck, Marlene (tills. med Christian Waldmann): Tankar kring kring. En diakron

studie av prepositionsbruket vid kognitionsverb ............................................................ Sn27:96–128 Johansson, Anna-Greta: Stildrag hos Per Hallström. ............................................................ Ns16:195–224 Johansson, J. Viktor: Smärre bidrag 1. Ett par ordhistoriska notiser. [Kommentar med

anledning av Ss14:271–273.] ......................................................................................... Ss15:121 Johansson, J. Viktor: Smärre bidrag 2. Stagnelius' »vestliga» fullmåne. [Med anledning av

Ns25:121–123.] ............................................................................................................. Ns26:76–78 Johansson, J. Viktor: Till Kellgrens sista diktning. ............................................................... Ss18:84–95

Johansson, Karin: Smärre bidrag 2. Till Runius 'Andeliga Wisor'. [Kommentar till Erik Noreens utgåva av Johan Runius samlade skrifter. 1934–37.] ......................................... Ns19:194–197

Jonsson, Hans: Ekeblad och SAOB. [Med anledning av Ns59/60:119–129.] ........................ Ns61:134–138 Jonsson, Hans: Om historisk lexikografi av typ SAOB. ........................................................ Ns63:127–158 Jonsson, Hans: Skeendets semantik [Smärre bidrag.] ........................................................... Sn26:240–242 Jonsson, Hans: Träsk ett slaviskt låneord? – Ett senkommet genmäle. [Med anledning

av Ns48:228–234.] ........................................................................................................ Ns54:206–208 Jonsson, Hans: Växlingen mellan normbestämd och neutral innebörd hos vissa adjektiv. ..... Ns67:139–154 Josefsson, Gunlög: Avokadosar och kepsar – ett epentetiskt s med olika funktioner ............. Sn28:5–21 Josephson, Olle: Att skilja på de och dem. Ett tipsresultat [Smärre bidrag.] .......................... Sn26:231–234 Josephson, Olle: Den folkloristiska språkriktighetscirkeln eller käpphästgalopp genom

akademigrammatiken. [Tema SAG.] .............................................................................. Sn10:221–236 Josephson, Olle: Den svenska språkvårdens centralstyrning. [Smärre bidrag.] ...................... Sn25:186–190 Josephson, Olle: Det betydelselösa tidningsspråket. ............................................................. Sn6:93–105 Josephson, Olle: Diskussionsskolan 1886. Språkbruksmiljö, argumentation och stil i tidig

arbetarrörelse. ................................................................................................................ Ns70:5–69 Josephson, Olle: Från Ruben G:son Berg till Svenskans beskrivning. Språk och stil och

Nysvenska studier 1901–1975. ....................................................................................... Ns69:91–116 Josephson, Olle: Rec. av Helgesson, Karin, Platsannonsen i tiden. Den orubricerade

platsannonsen 1955–2005, 2011..................................................................................... Sn21:211–215 Josephson, Olle: Rec. av Jordpäron. Svensk ekonomihistorisk läsebok, 2011 ....................... Sn21:220–221 Josephson, Olle: Rec. av Liljestrand, Birger, Språk i text. Handbok i stilistik, 1993 .............. Sn3:215–218 Josephson, Olle: Rec. av Sociolingvistik, red. av Eva Sundgren, 2007 .................................. Sn18:234−237 Josephson, Olle: Rec. av Varför språkvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och

drivkrafter, red. av David Håkansson & Anna-Malin Karlsson (2017)............................. Sn28:229–231 Josephson, Olle: Riksdagstal i hundra år. [Recension av Ann Cederberg: Stil och strategi

i riksdagsretoriken. 1993.] ............................................................................................. Sn4:177–187 Josephson, Olle: Än en gång på stubben. [Med anledning av Ns59/60:95–108,

Ns68:5–18.] ................................................................................................................... Ns69:181–185 Josserand, Jérôme-Frédéric) (tills. med Lina Nyroos & Norén Coco): »Plenum är som

Twitter» – svenska delegaters syn på inlägg i Europaparlamentet. [Smärre bidrag.] ........ Sn23:233–238 Julien, Marit: Plus(s) at(t) i skandinaviska – en minimal matris............................................ Sn19:124–141 Jäderberg, Lars: Matrecept från tre sekel – en genrestudie. ................................................... Sn5:93–119 Jönsson, Linda (tills. med Per Linell): Misstroendesekvenser i polisförhör. .......................... Sn6:107–116 Jörgensen, Nils: Studium över textbyggnaden i talad svenska............................................... Ns57:31–39 Kallstenius, Gottfrid: Anteckningar om Kellgrens metrik. .................................................... Ss2:18–26 Kallstenius, Gottfrid: Den svenska versens teori. Rytmik och metrik. [2. Recension av

Bernhard Risberg: Den svenska versen teori. 1932. Fortsättning från Ns12:211–220.]..... Ns17:83–91 Kallstenius, Gottfrid: Dialektala drag i Frödings riksspråkiga diktning. ................................ Ns20:41–50 Kallstenius, Gottfrid: En avhandling om välläsning. [Recension av Artur Karlén: Om

skolundervisning i välläsning. 1914.] ............................................................................. Ss15:116–120 Kallstenius, Gottfrid: En ny prosodik. [1. Recension av Bernhard. Risberg: Den svenska

versens teori. 1932. Se fortsättning Ns17:83–91.] ........................................................... Ns12:211–220 Kallstenius, Gottfrid: En tvistig prosodisk fråga. [Med anledning av Ss2:97–121.

Se även Ss2:213–215, Ss3:30–56, Ss3:65–71, Ss3:82–95, Ss3:96–111, Ss4:129–188, Ss5:50–63.].............................................................................................. Ss2:213–215

Kallstenius, Gottfrid: Kvantitet och accent. [Med anledning av Ss3:30–56. Se även Ss2:97–121, Ss2:213–215, Ss3:82–95, Ss3:96–111, Ss4:129–188, Ss5:50–63.] .............. Ss3:65–71

Kallstenius, Gottfrid: Några förmenta och några verkliga konstruktionsfel. [Se även Ss10:142–143 och Ss10:143–144.]................................................................................. Ss9:81–99

Kallstenius, Gottfrid: Recension. [1. Bernhard Risberg: Den svenska versens teori; prosodiska och metriska undersökningar. 1905. Se även Ss7:184–192.] .......................... Ss6:40–51

Kallstenius, Gottfrid: Smärre bidrag 14. Kellgrens sapfiska vers. [Svar på Ss2:142–144.]..... Ss2:235–236 Kallstenius, Gottfrid: Smärre bidrag 2. En folketymologi. [Bardalek.] ................................. Ss9:80 Kallstenius, Gottfrid: Smärre bidrag 2. Självskriven. ............................................................ Ns18:109–111 Kallstenius, Gottfrid: Språkliga och sakliga fel i Oscar Levertins diktning............................ Ns21:163–174 Kann, Viggo (tills. med Jonas Sjöbergh): Vad kan statistik avslöja om svenska

sammansättningar? ........................................................................................................ Sn16:199–214 Karlén, Sven: Fennicismer i haparandasvenskan. ................................................................. Ss17:17–25

Karlsson, Anna-Malin (tills. med Hans Strand): Text i verksamhet: mot en samlad förståelse ....................................................................................................................... Sn22/1:110–134

Karlsson, Anna-Malin (tills. med Jan Svensson): Inledning: text, textforskning och textteori .................................................................................................................. Sn22/1:5–30

Karlsson, Anna-Malin: Rec. av Collin, Lotta, Variation i webbdiskussion. En fallstudie av kontext, funktion och form i diskussionsforum om diabetes, 2005 .............................. Sn15:197–202

Karlsson, Anna-Malin: Rec. av Språk och interaktion nr 2, 2010 .......................................... Sn21:242–247 Karlsson, Anna-Malin: Vad vill vi att kunden ska köpa? En diskursanalytisk studie av

identifikationsmöjligheter i texter för butiksanställda...................................................... Sn14:63–88 Karlsson, Fred (tills. med Åsa Sahlquist): Starka verb i förvandling. .................................... Ns54:44–84 Karlsson, Fred: Restriktioner på meningars syntaktiska komplexitet .................................... Sn20:36–50 Karlsson, Susanna (tills. med Maria Bylin & Lena Lind Palicki): Bör statlig språkvård vara

språkaktivistisk? [Smärre bidrag.] .................................................................................. Sn25:190–194 Karlsson, Susanna: Mötesspråk i högskolors och universitets språkvalsdokument [Smärre

bidrag ].......................................................................................................................... Sn26:234–239 Karlsson, Susanna: Rec. av Linell, Per: Samtalskulturer: Kommunikativa verksamhetstyper

i samhället, 2011 ........................................................................................................... Sn24:246–249 Kautonen, Maria (tills. m. Riikka Ullakonoja & Mikko Kuronen): Inlärningen av de

svenska tonaccenterna hos finska S2-talare – automatiseras uttalet? ................................ Sn26:161–194 Kihlman, H.: Några textförbättringar till Mål-Roo eller Roo-mål. ........................................ Ss16:256–259 Kinnander, Bengt: »Flyttfåglarna» – Tegnérs, Stagnelius och Runebergs. En studie

över språkets dynamik. .................................................................................................. Ns41:99–173 Kinnander, Bengt: Den daktyliska versen hos Fröding. ........................................................ Ns17:132–167 Kinnander, Bengt: Nils Svanbergs Tegnérstudier. [Recension.] ............................................ Ns20:138–149 Kinnander, Bengt: Också och även. ..................................................................................... Ns42:187–237 Kinnander, Bengt: Ordstudier i Strindbergs prosa. ............................................................... Ns19:29–67 Kinnander, Bengt: Partikeln ju som emfasmarkör. ............................................................... Ns59/60:57–71 Kinnander, Bengt: Perfektum i »sekundär» användning. ...................................................... Ns53:127–172 Kinnander, Bengt: Sak, ord och uttryck. [Förhållandet mellan meddelelse- och

uttrycksteorierna. Se även Ns24:113–124.]..................................................................... Ns23:1–26 Kiparsky, Valentin: Sv. träsk ett slaviskt lånord. [Se även Ns54:206–208.] .......................... Ns48:228–234 Kiselman, Christer O.: Vad är ett naturligt tal? Ett exempel på matematisk språkvård........... Sn4:133–143 Kjellman, Nils: Partikeln till i sammansättning med verb. .................................................... Ns9:117–148 Kjellmer, Göran: »De vars» eller »de vilkas»? Om genitiv och relativpronomen. ................. Ns62:45–55 Kjellmer, Göran: »Se hur bra din skola är!» Om en bisatstyp. [Smärre bidrag.] .................... Sn8:195–199 Kjellmer, Göran: Analogi och hyperkorrektion. Om uttalet av svenska ord på an-.

[Smärre bidrag.] ............................................................................................................ Sn12:211–212 Kjellmer, Göran: Larven, masken och Linné. [Smärre bidrag.] ............................................. Sn7:163–165 Kjellmer, Göran: Min egna familj. Om ett variationsområde i modern svenska. .................... Sn4:145–153 Kjellmer, Göran: Svensk ordföljd. Om flertydighet i påståendesatser i skriven svenska.

[Smärre bidrag.] ............................................................................................................ Sn12:212–215 Klingemann, Gisbert: Emfatisk konstruktion. Några jämförande stilsynpunkter. ................... Ns18:28–36 Kock, Axel: Anmärkningar om den svenska akcentueringen av latin. ................................... Ss10:131–140 Kolu, Jaana: »just det niillä oli sovmorgon.» Kulturella och pragmatiska aspekter på

kodväxling i tvåspråkiga ungdomssamtal i Haparanda, Stockholm och Helsingfors ........ Sn27:129–158 Korlén, Artur: Smärre bidrag 4. Binda i bet. begåva. [Se även Ss9:176.] .............................. Ss8:255–257 Korlén, Artur: Smärre bidrag 4. En lätt konjektur till en visa av Dalin. ................................. Ss16:148–152 Kram, Kristina: »... blott rent undantagsvis om kvinnor.» Om representation av kvinnan

i moderna ordböcker. ..................................................................................................... Sn8:159–171 Kristensen, Kjeld: Svensk talesprog i dets variationer. En anmeldelse af Bengt Nordberg:

»Det mångskiftande språket». [1985.] ............................................................................ Ns65:209–218 Kristensen, Marius: Adolf Noreen. [60-årshyllning.] ............................................................ Ss14:1–4 Kristensen, Marius: Grammatisk-statistiska småbidrag. [Flexion hos danska verb och

substantiv.] .................................................................................................................... Ss2:40–44 Kristensen, Marius: Smärre bidrag 7. Blanceflor. ................................................................. Ns3:263–265 Kristiansson, Sten: Smärre bidrag 2. Herr Jans Likfärd. [Jämförelse mellan Snoilskys

dikt och banérdikter av Herman Bjursten.] ..................................................................... Ns6:124–126 Kristiansson, Sten: Smärre bidrag 3. »Polsarne utslagne». .................................................... Ns6:126 Kronborg, Otto: Något om den moderna svenska skönlitteraturens boktitlar. ........................ Ns7:166–208

Kuronen, Mikko (tills. m. Riikka Ullakonoja & Maria Kautonen): Inlärningen av de svenska tonaccenterna hos finska S2-talare – automatiseras uttalet? ................................ Sn26:161–194

Källquist, Eskil: Nyåret 1816 och gravdikten över Elof Tegnér. Några textkritiska anteckningar till två Tegnér-dikter. ................................................................................ Ns18:86–102

Källquist, Eskil: Smärre bidrag 1. En omstridd Bellman-tolkning. [Tillägg till debatten om uttrycket »naken ända up til medjan» i Fredmans epistel nr 39. Med anledning av Ns20:1–27, Ns20:160–161, Ns21:175–190.] .................................................................. Ns21:105–107

Källquist, Eskil: Vikingen och Odalbonden. Några stilistiska anteckningar. ......................... Ns17:1–16 Kärnell, Karl-Åke: Strindbergs Från Fjärdingen till Svartbäcken. Några iakttagelser om

meningsbildningen. ....................................................................................................... Ns30:116–126 Kökeritz, Gustav H.: Om allittererande förbindelser i nusvenskan. ....................................... Ns27:148–167 Körner, Rudolv: Till klassificeringen av som och än. ........................................................... Ns15:209–216 Lagercrantz, Ingeborg: En gammal visbok. [Psalmer och andliga sånger från 1600-talet.] .... Ns26:119–187 Lagerlöf, Sven: Den femte juli, Sveriges karta och Skogslandet. [Jämförelse mellan

dikter av Runeberg, Snoilsky och P. Hallström.]............................................................. Ns17:60–66 Lampa, S.: Olsängen. .......................................................................................................... Ss13:201–202 Lampa, Sven: Den metriska formen i L. Bertilssons paskill. [Bidrag till Ss9:64–67.] ............ Ss9:67–69 Lampa, Sven: Några kritiska anmärkningar till B. Risbergs Metrik. (»Den svenska

versens teori.» Senare avdelningen.), [2.Se även Ss6:40–51.] ......................................... Ss7:184–192 Lampa, Sven: Upplysningar om några orter och deras namn. [Märsebo, Knestorp,

Märsagården, Gyltebacka, Åttingsberg, Åttingsåker.]..................................................... Ss12:199–207 Landén, Leif: Adjektivet i Fredmans epistlar. En stilistisk undersökning. ............................. Ns29:100–171 Landqvist, Hans: Straff och påföljd. Om pressens användning av två termer under tre

decennier. ...................................................................................................................... Sn7:37–58 Landqvist, Håkan (tills. med Jakob Cromdal, Daniel Persson Thunqvist & Karin

Osvaldsson): Om man frågar får man svar. Två öppningsrutiner för SOS-ärenden och deras konsekvenser för samtalens inledning ............................................................. Sn22/2:127–152

Landqvist, Håkan: Finska a:n i svenskan? En studie av några sverige-finnars uttal av långa svenska a-ljud. ................................................................................................. Sn6:117–125

Landqvist, Mats: Hörbart lyssnande – användning av stödsignaler i sjukvårdsrådgivning ..... Sn21:110–139 Landqvist, Mats: Rec. av Westberg, Gustav: Legitimerade föräldraskap 1870–2010: en

diskurshistorisk undersökning, 2016 .............................................................................. Sn26:260–263 Landqvist, Mats: Språkpolitiska inslag i kampen mot diskriminering .................................. Sn28:176–202 Landtmanson, S.: Några anteckningar vid kriarättning. ........................................................ Ss10:125–130 Landtmanson, S.: Smärre bidrag 3. Till bruket av perfektum och imperfektum i svenskan. ... Ss8:252–254 Lange, Sven: Hur förstås svåra ord?, [Recension av Olle Josephson: Svåra ord. En

undersökning av förståelsen av 153 ord från ekonomiska, sociala och politiska sammanhang. 1982.] ...................................................................................................... Ns62:192–214

Lange, Sven: Om barnfonologisk forskning. En problemorienterad översikt. ........................ Ns66:129–156 Lange, Sven: Om ordval och synonymik i äldre och yngre nysvenska texter. ........................ Ns70:95–114 Langenfelt, Gösta: Järnvägssvenska. ................................................................................... Ss15:88–110 Langenfelt, Gösta: Plockverk. [26 korta notiser i språkvetenskapliga ämnen.

Se även Ns25:94.].......................................................................................................... Ns24:56–79 Langenfelt, Gösta: Smärre bidrag 1. Slaviska lån i svenskan. [Kommentarer till

uttrycken slabbadá och pratará.] ................................................................................... Ns10:87–89 Larsson, Ida: Inte helt passiv: konstruktion med få + particip i tal och skrift ......................... Sn22/2:27–61 Larsson, Ida: Rec. av Lundin, Katarina: Tala om språk. Grammatik för lärarstuderande,

2014 .............................................................................................................................. Sn24:250–253 Larsson, Kent: Kellgrens Nytt Försök til orimmad Vers. ...................................................... Ns67:123–138 Larsson, Kent: Könsindikatorer i ordförrådet hos skolelever. ............................................... Ns59/60:401–411 Larsson, Lennart (tills. med Lillemor Aronsson): Rec. av Norstedts svenska fickordbok,

2009 .............................................................................................................................. Sn19:229–234 Larsson, Lennart: Florinus ordbok. ...................................................................................... Sn16:74–111 Larsson, Lennart: Hur märker användaren av SAOB de 110 åren mellan A och TYNA? ...... Sn19:35–52 Larsson, Lennart: Rec. av Jóhanna Barðdal m.fl., Nordiska. Våra språk förr och nu, 1997 .... Sn7:202–206 Larsson, Lennart: Rec. av Pettersson, Gertrud, Svenska språket under sjuhundra år.

En historia om svenskan och dess utforskande, 1996 ...................................................... Sn7:200–202 Larsson, Lennart: Rec. av Svenska språknämnden, Svenskt språkbruk: Ordbok över

konstruktioner och fraser, 2003 ...................................................................................... Sn14:209–219 Larsson, Lennart: Stålbad – från medicamentösa bad till nedskärningspolitik ....................... Sn23:9–30

Larsson, Lennart: Vilken plats hade kvinnan? Om grammatiskt och sexuellt genus i SAOL:s sjunde upplaga 1900 ......................................................................................... Sn27:49–66

Larsson, Lisbeth: »Svedjedal har läst fel». [Smärre bidrag.] ................................................. Sn20:221 Larsson, Ludvig: Ännu något om Agneta Horns leverne. [Med anledning av Ns6:300 och

Ns6:21–40.] ................................................................................................................... Ns7:104–107 Laureys, Godelieve: Adverbialet som parameter för situationell språkvariation. ................... Ns57:162–177 Leander, Folke: Några kommentarer till Croces estetik. [Med anledning av Ns25:124–162.

Se även Ns27:48–70.] .................................................................................................... Ns26:37–46 Leander, Folke: Till stilforskningens logik. [Med anledning av Ns22:76–98.] ...................... Ns23:34–42 Ledin, Per (tills. med Benjamin Lyngfelt): Olika hen-syn. Om bruket av hen i bloggar,

tidningstexter och studentuppsatser ................................................................................ Sn23:141–174 Ledin, Per (tills. med David Machin): Universitetet som en multimodal marknadsplats.

Designen av en nyliberal managementdiskurs ................................................................ Sn25:5–37 Ledin, Per (tills. med Eric Borgström): Bedömarvariation. Balansen mellan teknisk och

hermeneutisk rationalitet vid bedömning av skrivprov .................................................... Sn24:133–165 Ledin, Per: Att sätta punkt. Hur elever på låg- och mellanstadiet använder meningen

i sina uppsatser. ............................................................................................................. Sn8:5–47 Ledin, Per: Den skenande spårvagnen: en sociosemantisk stilanalys

av en nyhetsberättelse i tre kvällstidningar. .................................................................... Sn3:35–55 Ledin, Per: Rec. av Berge, Kjell Coppock, Lars Patrick & Maagerø, Eva, Å skape mening

med språk. En samling artikler av M.A.K. Halliday, R. Hasan & J.R. Martin, 1998 ........ Sn8:225–232 Ledin, Per: Rec. av Grepstad, Ottar, Den litterære skattkammer. Sakprosans teori og

retorikk, 1997 ................................................................................................................ Sn7:173–175 Ledin, Per: Vem kan man lita på? Språk och makt i EU-debatten. ........................................ Sn4:19–63 Lehecka, Tomas: Svenskans krav på adjektivens form. Om anpassningen av engelska

adjektiv i svensk tidningstext ......................................................................................... Sn21:26–56 Lehti-Eklund, Hanna (tills. med Anne-Marie Londen & Maria Green-Vänttinen):

De ha nog vimla hit å dit liksom i live. Strukturella drag och individuella röster i ett radiosamtal. ............................................................................................................ Sn1:7–88

Lehti-Eklund, Hanna: Om att som diskursmarkör. ............................................................... Sn11:81–118 Leijonhufvud, Sigrid: Till Redaktionen av Nysvenska Studier, Uppsala. [Genmäle med

anledning av Ns6:21–40. Se även Ns7:104–107.] ........................................................... Ns6:300 Leinonen, Therese: Rec. av Engstrand, Olle, Kan du säga Schweiz? En bok om uttal på

svenska och utländska, 2016. ......................................................................................... Sn27:249–250 Levander, Lars: I vad mån beaktas uppsvenskt språkbruk vid Svenska Akademiens

ordboksarbete? .............................................................................................................. Ns7:30–42 Levander, Lars: I vad mån kan ett bymål kallas enhetligt? Undersökning rörande

Åsenmålet i Älvdalen. ................................................................................................... Ss9:39–59 Levander, Lars: Om rå 'mytiskt väsen'. ................................................................................ Ns3:101–147 Liberg, Caroline: Rec. av Malmbjer, Anna, Skilda världar. En språkvetenskaplig

undersökning av gruppsamtal som undervisnings- och lärandeform inom högre utbildning, (2007) .......................................................................................................... Sn18:226−230

Liberg, Caroline: Rec. av Östlund-Stjärnegårdh, Eva, Godkänd i svenska? Bedömning och analys av gymnasieelevers texter, 2002 .................................................................... Sn12:233–237

Lidén, Evald: Anteckningar om västgötaknallarnas hemliga språk, månsing. [Se även Ns9:153–238, Ns9:239–243.]......................................................................................... Ns10:119–131

Lidén, Evald: Namnhistoriska bidrag. [Om de fsv. namnen Vata, Sampsio och Samsio samt det fno. Fǫð.] ........................................................................................................ Ss6:11–14

Lidén, Evald: Nsv. »gök». ................................................................................................... Ss6:95–100 Liljefors, Roland: Skyttja 'utbyggnad invid lada eller uthus'. [Kompletterad och med

efterskrift av Richard Broberg.]...................................................................................... Ns33:130–138 Liljefors, Roland: Två nordiska gräsbeteckningar. Sv. dial. sia och fvn. sina. ....................... Ns29:1–35 Liljestrand, Birger: »Den omsorgsfulle ordmålaren» – en studie i Sven Jerrings radiospråk.

[Recension av Åke Jonsson: Den omsorgsfulle ordmålaren. Studier i Sven Jerrings radiospråk mot bakgrund av radions allmänna syn på språket under de första decennierna. 1982.] ....................................................................................................... Ns62:175–191

Liljestrand, Birger: Om stil och struktur i en finlandssvensk roman. [Kommentar till Marianne Nordman: Stil och struktur i Jarl Hemmers En man och hans samvete. 1981.] ............................................................................................................................ Ns61:208–221

Lind Palicki, Lena (tills. m. Maria Bylin): Rec. av Lagerholm, Per: Språknormer och språkvärdering, 2016 .................................................................................................... Sn26:250–253

Lind Palicki, Lena (tills. med Maria Bylin & Susanna Karlsson): Bör statlig språkvård vara språkaktivistisk? [Smärre bidrag.] ................................................................................. Sn25:190–194

Lind Palicki, Lena: Hur man än vänder sig har man rumpan bar – om hur man konstruerar kön i en progressiv lärobok. ........................................................................................... Sn15:161–192

Lindahl, Filippa: Spetsställda bisatser i satsfläta med relativsats [Smärre bidrag.] ................. Sn21:199–204 Lindblad, Gustaf: Ett språkligt grundmönster i Nya Testamentet 1526. ................................ Ns51:5–57 Lindblad, Gustaf: Om språklig textkommentering på vetenskaplig nivå. I anslutning till

Svenska Vitterhetssamfundets Wallinutgåva (1955–67). ................................................. Ns53:5–62 Lindén, Bror: Götaländskt (†) komskär, kömskär 'bekväm och ovillig, rädd om sig,

ömskinnad'. ................................................................................................................... Ns32:1–7 Lindén, Oskar: Lokal inessiv med i och på. ......................................................................... Ss18:227–241 Lindgren, Josefin (tills. med Ute Bohnacker): Fundament, formellt subjekt och frekvens:

Ordföljdsmönster i svenska, nederländska och hos vuxna inlärare av svenska ................. Sn24:33–71 Lindholm, Camilla (tills. med Jan Lindström): »Får jag fråga?» Frågeramar i institutionell

interaktion. .................................................................................................................... Sn13:35–64 Lindqvist, Anna (tills. m. Marie Gustafsson Sendén & Emma Bäck): Vem tycker om hen? .. Sn26:101–129 Lindqvist, Axel: Anmärkningar till »Valda stycken av svenska författare 1526–1732»,

utg. av A. Noreen och E. Meyer. Andra upplagan. Stockholm 1907. [1. Se fortsättning Ss17:97–111.] ........................................................................................ Ss16:208–218

Lindqvist, Axel: Anmärkningar till »Valda stycken av svenska författare 1526–1732» utg. A. Noreen och E. Meyer. Andra upplagan. Stockholm 1907, [2. Fortsättning från Ss16:208–218.].............................................................................................................. Ss17:97–111

Lindqvist, Axel: Oförvägen, förvägen och liknande. [Se även Ns4:208–210.]....................... Ss6:177–184 Lindqvist, Axel: Smärre bidrag 12. Bokunge. [Kommentar till Ss6:117–120.] ...................... Ss7:167–168 Lindqvist, Nat.: Bibelsvenskans medeltida ursprung. ........................................................... Ns8:165–260 Lindqvist, Nat.: Hornet i sidan och pålen i köttet. Kring en grupp svenska talesätt.

[Med ett tillägg av förf. själv.] ....................................................................................... Ns39:38–69 Lindqvist, Nat.: Smärre bidrag 1. Andra strofen i Tegnérs Prestvigningen.

[Med anledning av Ns28:148–156 och Ns29:185–187.] .................................................. Ns30:172–174 Lindqvist, Nat.: Tvenne almanackstermer. [Öländska armeda, danska Glugmaaned.] ........... Ns37:86–123 Lindqvist, Natan: Förvanskade ord i Per Brahes Oeconomia. ............................................... Ss19:110–114 Lindqvist, Natan: Språkliga konsekvenser av Fichtes »Jag». ................................................ Ss20:1–10 Lindqvist, Yvonne: »Tuschritningen» ur ett funktionellt grammatiskt perspektiv.

Språkliga metafunktioner i den litterära tolkningens tjänst. ............................................. Sn7:115–130 Lindqvist, Yvonne: Att manipulera matrisen. En jämförelse mellan den svenska,

engelska och franska översättningen av den spanska romanen La caverna de las ideas av José Carlos Somoza ............................................................................... Sn18:188−208

Lindqvist, Yvonne: Det skandinaviska översättningsfältet – finns det? ................................. Sn25:69–87 Lindqvist, Yvonne: Dubbel konsekration – en förutsättning för svensk översättning av

utomeuropeisk litteratur? Maryse Condé som exempel ................................................... Sn21:140–170 Lindroth, Hjalmar: Den musikaliska accentens konstitutiva uppgift i vers. [Med

anledning av Ns15:70–91. Se även Ns19:138–147, Ns20:97–100, Ns20:158–159.] ......... Ns15:217–222 Lindroth, Hjalmar: 'Ladhisk hud'. ........................................................................................ Ss12:91–93 Lindroth, Hjalmar: Motanmärkning till svensk språkhistoria. [Med anledning

av Ss12:106–123. Se även Ss12:94–105.]....................................................................... Ss12:176–194 Lindroth, Hjalmar: Några ordförklaringar. [Ett kok stryk, rabalder och baluns. Se även

Ss11:77–78.] ................................................................................................................. Ss8:46–54 Lindroth, Hjalmar: Om uppkomsten af uttrycket 'bry sig om'................................................ Ss2:125–131 Lindroth, Hjalmar: Smärre bidrag 5. Adjektiven på -söfd. .................................................... Ss2:85–89 Lindroth, Hjalmar: Smärre bidrag 7. Ett litet meddelande rörande frusen. [Med anledning

av Ns6:118–122. Se även Ns7:116.] ............................................................................... Ns6:293 Lindroth, Hjalmar: Till den feminina slutartikelns historia i svenskan. ................................. Ss12:94–105 Lindroth, Hjalmar: Tydlighetskommatering?, [Med anledning av Ns4:236–259. Se även

Ns5:256–265.] ............................................................................................................... Ns5:68–86 Lindroth, Hjalmar: Vers och musikalisk accent. [Med anledning av Ns19:138–147.

Se även Ns15:70–91, Ns15:217–222, Ns20:158–159.].................................................... Ns20:97–100 Lindskog, E.: Smärre bidrag 1. En misskänd språkform hos Stagnelius. ............................... Ss11:76–77 Lindstedt, Torvald: Anteckningar om Strindberg som korrekturläsare. ................................. Ns8:30–42

Lindstedt, Torvald: Behandlingen av meningsbyggnaden i äldre svensk grammatisk litteratur. ....................................................................................................................... Ns29:53–75

Lindstedt, Torvald: L.M. Enberg och Svenska akademiens språklära. ................................... Ns15:50–58 Lindstedt, Torvald: Meningsbyggnad i Lehnbergs äreminnen............................................... Ns30:1–66 Lindstedt, Torvald: Om satssammanflätning i svenskan. [Se även Ns6:291–293.] ................ Ns6:1–20 Lindstedt, Torvald: Studier över stilen i Gösta Berlings saga. Epitet. Satsbildning. ............... Ns2:31–77 Lindstedt, Torvald: Tendenser i nusvensk meningsbildning. ................................................ Ns7:1–29 Lindstén, Gustaf: Ett beriktigande. [Till Ns15:38–49.] ......................................................... Ns15:250–251 Lindstén, Gustaf: Några exempel på rytmens trollmakt i Karlfeldts tidsdiktning.

[Se även Ns15:250–251.] ............................................................................................... Ns15:38–49 Lindstén, Gustaf: Smärre bidrag 7. Till kommentaren av Thorilds »En critik öfver

critiker». ........................................................................................................................ Ss16:260–263 Lindström, Arne: När skrevs Thet Swenska Språketz Klagemål? ......................................... Ns14:71–104 Lindström, Jan (tills. med Cajsa Ottesjö): Så som diskursmarkör. ........................................ Sn15:85–128 Lindström, Jan (tills. med Camilla Lindholm): »Får jag fråga?» Frågeramar

i institutionell interaktion. .............................................................................................. Sn13:35–64 Lindström, Jan: Från satsschema till turschema? Förfältet i fokus......................................... Sn11:25–80 Lindstöm, Jan: Ego- och sociocentricitet i tal och skrift. ...................................................... Sn3:57–76 Linell, Per (tills. med Jan Anward): Om lexikaliserade fraser i svenskan. ............................. Ns55/56:77–119 Linell, Per (tills. med Kerstin Norén): »Vågar vågar ni väl men ...» – en reaktiv

konstruktion i svenskan ................................................................................................. Sn19:72–104 Linell, Per (tills. med Linda Jönsson): Misstroendesekvenser i polisförhör. .......................... Sn6:107–116 Linell, Per: Rec. av Lindström, Anna, Language as social action. Grammar, prosody,

and interaction in Swedish conversation, 1999 ............................................................... Sn9:179–183 Ling-Lander, Yngve: Adverbiell placering av attribut i akademisk 1700-talsvers. ................. Ss14:40–86 Linnér, Bengt, (tills. med Katarina Lundin): Språkvård för språkutveckling. Språk,

språknormer och elevspråkbruk ur ett utbildningsperspektiv ........................................... Sn23:31–58. Ljungerud, Ivar: Om bedömningen av litterära likheter. ....................................................... Ns25:73–91 Ljunggren, K.G.: Skråpuk. .................................................................................................. Ns36:54–60 Ljunggren, Karl Gustav: Kraftuttryck av typen »ge något hundan», »ge något katten» o.d. ... Ns17:203–209 Ljunggren, Karl Gustav: Till de försäkrande adverbens betydelseutveckling i svenskan. ....... Ns16:88–122 Ljunggren, Ragnar: Till användningen av det....................................................................... Ns11:89–150 Ljunggren, Ragnar: Utbrytningen ännu en gång. [Med anledning av Ns12:77–83.] ............... Ns12:221–244 Ljunggren, Torsten: Larv, mask, skråpuk. ............................................................................ Ns12:149–168 Loman, Bengt: Försvenskningen av latinska substantiv i reformationstidens skriftspråk. I.

[Se fortsättning Ns36:74–120.] ...................................................................................... Ns35:84–137 Loman, Bengt: Försvenskningen av latinska substantiv i reformationstidens skriftspråk. II.

[Fortsättning från Ns35:84–137.] ................................................................................... Ns36:74–120 Loman, Bengt: Kunde Jac. Ahrenberg skriva korrekt svenska?............................................. Ns59/60:43–56 Loman, Bengt: Lågtyskt inflytande på fsv. -an, -ning, -else? Kommentar till en

avhandling och en recension. ......................................................................................... Sn1:199–206 Loman, Bengt: Mellan Finlands två språk. [Recension av Marika Tandefelt: Mellan två

språk. En fallstudie om språkbevarande och språkbyte i Finland. 1988.] ......................... Ns68:141–163 Loman, Bengt: Rec. av Lundbladh, Carl-Erik, Handledning till Svenska Akademiens

ordbok , 1992 ................................................................................................................ Sn2:193–194 Lombard, Alf: Smärre bidrag 3. Till det bittra slutet. [Med anledning av Ns25:57–66.] ........ Ns26:78 Londen, Anne-Marie (tills. med Hanna Lehti-Eklund & Maria Green-Vänttinen):

De ha nog vimla hit å dit liksom i live. Strukturella drag och individuella röster i ett radiosamtal. ............................................................................................................ Sn1:7–88

Londen, Anne-Marie: Hur en berättelse växer fram. Reflexioner kring en avhandling om ungdomars berättande. ............................................................................................. Sn8:173–189

Londen, Anne-Marie: Rec. av Lindgren, Maria, Utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare. Undersökning av en samtalstyp i arbetslivet, 2001 ..................................... Sn11:239–245

Londen, Anne-Marie: Rec. av Sörlin, Marie, Att ställa till en scen. Verbala konflikter i svensk dramadialog 1725–2000, (2008) ......................................................................... Sn18:241−247

Londen, Anne-Marie: Rec.av Malmberg, Anja, Att skriva för teatern. Hur amatörskrivare utvecklar genrekompetenser, 2008 ................................................... Sn19:221–225

Lundahl, Ivar: Antika versmått och rytmer hos Viktor Rydberg. .......................................... Ns26:55–63 Lundahl, Ivar: Förslag till tolkning av några dunkla ställen i Karlfeldts dikter. [Se även

Ns27:71–82.] ................................................................................................................. Ns26:111–118

Lundberg, Oscar: Smärre bidrag 1. Namnförklaringar. Nsv. Glättesås.................................. Ss7:81 Lundberg, Oscar: Smärre bidrag 2. Nsv. Flåbacka och Bastholmarna. [Se även Ss7:254–

255.].............................................................................................................................. Ss7:82–83 Lundbladh, Carl-Erik: Etymologin av adjektivet kul. ........................................................... Sn8:135–146 Lundbladh, Carl-Erik: SAOB som vetenskaplig ordbok. [Smärre bidrag.] ............................ Sn4:189–195 Lundell, J.A. (tills. med Arvid Ulrich): Upprop ur Idrotts-Tidningen. N:o 48, 1903.

[Med anledning av ett planerat idrottslexikon.] ............................................................... Ss3:139–141 Lundell, J.A.: Hvad vi värkligen säga. Fonetiska iakttagelser öfver svenskt hvardagsspråk. .. Ss1:31–47 Lundin, Barbro: Icke satsformade meningar i modern tidningsprosa. .................................... Sn14:89–135 Lundin, Erik: Behandlingen av infinitivmärket 'att' i nusvenskan. [1. Se fortsättning

Ss20:11–54.] ................................................................................................................. Ss19:150–183 Lundin, Erik: Behandlingen av infinitivmärket 'att' i nusvenskan. [2. Fortsättning från

Ss19:150–183.].............................................................................................................. Ss20:11–54 Lundin, Katarina (tills. med Bengt Linnér): Språkvård för språkutveckling. Språk,

språknormer och elevspråkbruk ur ett utbildningsperspektiv ........................................... Sn23:31–58. Lundin, Katarina (tills. med Victoria Dryselius): Med ungdomligt språk i bagaget –

kontinuitet i språket avspeglad i tre kvinnors samtalsstil. ................................................ Sn9:155–176 Lunding, Erik: Den moderne stilforskning. Problemer og muligheder. ................................. Ns31:74–111 Lyngfelt, Benjamin (tills. med Per Ledin): Olika hen-syn. Om bruket av hen i bloggar,

tidningstexter och studentuppsatser ................................................................................ Sn23:141–174 Lyngfelt, Benjamin: Mellan polerna. Reflexiv- och deponenskonstruktioner i svenskan ....... Sn17:86–134 Låftman, Emil: Anföring och framställning. [Med anledning av Ns15:184–196.

Se även Ns10:91–118.] .................................................................................................. Ns16:171–186 Låftman, Emil: Fiasko. ........................................................................................................ Ns26:83–95 Låftman, Emil: Icke akta för rov. [Se även Ns25:67–72.] ..................................................... Ns24:90–109 Låftman, Emil: Något om modusvalet i nusvenska villkorsbisatser....................................... Ns7:119–148 Låftman, Emil: Referat. En studie i nusvensk syntax. ........................................................... Ns10:91–118 Låftman, Emil: Till det bittra slutet. ..................................................................................... Ns25:57–66 Läffler, L.Fr.: Astrid eller Estrid? En namnhistorisk undersökning. ...................................... Ss6:1–10 Läffler, L.Fr.: En hittills otryckt dikt av Viktor Rydberg (meddelad av L.Fr. Läffler). .......... Ss7:108–115 Läffler, L.Fr.: Smärre bidrag 5. En anmärkning till denna årgångs s. 104 f.

[Ss8:102–108.] .............................................................................................................. Ss8:257 Läffler, L.Fr.: Ytterligare om den allittererande-assonerande diktningen i nysvenskan.

[Med anledning av Ss7:193–197. Se även Ss7:108–115.] ............................................... Ss8:102–108 Lødrup, Helge: Rec av Andréasson, Maia, Satsadverbial, ledföljd och

informationsdynamik i svenskan, 2007. ......................................................................... Sn17:197–200 Löfqvist, Anders: Artikulatorisk programmering – några data kring svenska

obstruentkombinationer. ................................................................................................ Ns57:95–104 Löfstedt, Bengt: Addenda till SAOB från ett par Linné-lärjungar. [Smärre bidrag.] .............. Sn7:165–167 Löfstedt, Bengt: Fårfiol. [Smärre bidrag.] ............................................................................ Sn12:215 Löfstedt, Bengt: Nyskaling. [Smärre bidrag.] ....................................................................... Sn9:177 Löfstedt, Bengt: Några addenda till SAOB. [Smärre bidrag.] ............................................... Sn3:205–206 Lönnqvist, Olov: Lagerlöfs collegium 1691 i ytterligare en handskriftsversion. [Smärre

bidrag.].......................................................................................................................... Sn10:248–251 Lönnqvist, Olov: SAOB – plötsligt mera mångordig. [Smärre bidrag.] ................................. Sn12:215–220 Lönnroth, Harry: Rec. av Pettersson, Theresia, Stockholms stads tänkeböcker. Funktionell

texthistoria 1476–1626, 2017. ........................................................................................ Sn27:259–263 Machin, David (tills. med Per Ledin): Universitetet som en multimodal marknadsplats.

Designen av en nyliberal managementdiskurs ................................................................ Sn25:5–37 Magnusson, Bo: Bildanpassning hos Fritiof Nilsson Piraten. ................................................ Ns54:166–200 Magnusson, Bo: Hölj(a) 'göl'. .............................................................................................. Ns28:13–22 Magnusson, Bo: Nysvenska pluralformer av typen dränger. ................................................. Ns23:162–177 Magnusson, Bo: Omskrivning hos Fritiof Nilsson Piraten. ................................................... Ns58:12–50 Magnusson, Bo: Smärre bidrag 2. Själbod. .......................................................................... Ns22:171–174 Magnusson, Bo: Vår »ver». ................................................................................................. Ns26:47–54 Magnusson, Simon: Spelet mellan bilderna. Sekventiell analys av åhörares möjligheter att

delta under bildspelspresentationer ................................................................................ Sn27:221–248 Malm, Ulf: Rec. av Lilja, Eva: Svensk verslära, 2008 .......................................................... Sn20:227–229 Malmberg, Anja: Interaktion för konflikt. Hur dialogen upprätthåller teatertextens

konfliktsituation ............................................................................................................ Sn22/2:93–126

Malmgren, Sven-Göran: Begå eller ta självmord? Om svenska kolloka- tioner och deras förändringsbenägenhet. .................................................................................................. Sn13:123–168

Malmgren, Sven-Göran: Faktiskt, förstås och många andra. Om förändringar i det svenska formordssystemet under 1800- och 1900-talet. ........................................... Sn12:97–146

Malmgren, Sven-Göran: Från Min moder haver bedit till Min mor har bett. Synpunkter på Carin Östmans avhandling »Den korta svenskan». ..................................................... Sn2:147–160

Malmgren, Sven-Göran: Rec. av Widmark, Gun, Källström, Roger, Hagåsen, Lennart & Hultman, Tor G, Svenska i harmoni. Fyra uppsatser om kongruens. , 1992 ..................... Sn3:218–221

Malmstedt, Achilles: Smärre bidrag 15. Bornerad. .............................................................. Ss7:249–252 Malmström, Sten: »Nystev»-versens problem, med speciell hänsyn till Stagnelius. .............. Ns40:5–54 Matre, Synnøve: Rec. av Palmér, Anne, Samspel och solostämmor. Om muntlig

kommunikation i gymnasieskolan, 2008 ......................................................................... Sn19:234–238 Mattisson, Ann-Christin: Sötaktig. Neutral och pejorativ betydelse?, [Smärre bidrag.] ......... Sn5:177–184 McAllister, Robert: »Tense – lax» oppositionens fysiologiska bas i svenskans rundade

vokaler. ......................................................................................................................... Ns57:178–186 Melander Marttala, Ulla: Medicinska fackord i läkare–patient-samtal. Interaktionella

aspekter. ........................................................................................................................ Sn9:125–154 Melander, Björn (tills. med Harry Näslund): Rec. av Nordman, Marianne, Svensk

fackspråk , 1992 ............................................................................................................ Sn2:195–197 Melander, Björn: De små språken i den europeiska gemenskapen. ....................................... Sn7:91–113 Melander, Björn: Genreretorik. Om tolkningar av interkulturella textmönsterskillnader. ....... Sn6:127–140 Melander, Björn: Om rika språk. [Smärre bidrag.] ............................................................... Sn14:167–171 Melander, Björn: Rec. av Allardt Ljunggren, Barbro, Åland som språksamhälle.

Språk och språkliga attityder på Åland ur ett ungdomsperspektiv, 2008 .......................... Sn19:208–210 Melander, Björn: Rec. av Jarl Kerzar, Asta Helena, Gammalt och nytt i predikospråket.

Språklig stilistisk analys av predikan i Svenska kyrkans radio- och TV-sända högmässor 1938–1984, 1999.......................................................................................... Sn10:253–259

Melander, Björn: Rec. av Lagerholm, Per, Talspråk i skrift. Om muntlighetens utveckling i svensk sakprosa 1800–1997, 1999 ............................................................................... Sn10:260–266

Melin, Christina: Standard och variation i finlandssvenskan. Resultat av en skolenkät. ......... Ns69:5–89 Melin, Lars: Att översätta litterärt talspråk. .......................................................................... Sn2:161–166 Melin, Lars: Humorn i C.J.L. Almqvists roman Det går an. .................................................. Ns62:106–131 Melin, Lars: Hur bra är paratexter? ...................................................................................... Sn9:101–123 Melin, Lars: Rec. av Koskela, Merja, Tema och rema i vetenskaplig och

populärvetenskaplig text, 1996 ....................................................................................... Sn7:190–194 Meyer, Ernst A.: Till frågan om dynamiska accentens natur. [Med anledning av Ss2:97–

121. Se även Ss2:213–215, Ss3:30–56, Ss3:65–71, Ss3:82–95 Ss4:129–188, Ss5:50–63.] ............................................................................................................................... Ss3:96–111

Meyer, Ernst A.: Till striden om dynamiska accentens natur. [Se även Ss2:97–121, Ss3:96–111, Ss4:129–188.] ............................................................................................ Ss5:50–63

Milles, Karin: »Vi måste öva upp och ta mod till oss, enda sättet att sedan bli dugliga väljare». Strategiskt kommunikationsarbete inom den kvinnliga rösträttsrörelsen. ........... Sn26:130–160

Milles, Karin: En jämställd kroppsdel? Om lanseringen av ett neutralt ord för flickors könsorgan. ..................................................................................................................... Sn16:149–177

Milles, Karin: En öppning i en sluten ordklass? Den nya användningen av pronomenet hen ............................................................................................................. Sn23:107–140

Mjöberg, Josua: Brottningen mellan versform och språkform i Runebergs Kung Fjalar. ....... Ns28:111–147 Mjöberg, Josua: En bok om stilbegreppet. [Recension av Manfredi Porena: Dello stile.

1907.] ............................................................................................................................ Ss8:89–101 Mjöberg, Josua: Leopolds Eglé och Annett. Bidrag till en saklig och språklig kommentar. ... Ss13:110–123 Mjöberg, Josua: Några iakttagelser om uttrycksfullhet och ordknapphet i det poetiska

språkbruket. ................................................................................................................... Ss1:193–224 Mjöberg, Josua: Några textställen hos Tegnér. [Se även Ns29:185–187.] ............................. Ns8:149–153 Mjöberg, Josua: Rydbergs dikt Längtan. En stilstudie. ......................................................... Ss7:85–107 Mjöberg, Josua: Smärre bidrag 1. »Polens platta bygd». [Kommentar till ett uttryck hos

Kellgren.] ...................................................................................................................... Ns3:196–197 Mjöberg, Josua: Strödda textförklaringar. [Kommentarer till Bellman, Lidner, Leopold,

Kellgren och Tegnér.] .................................................................................................... Ss13:158–161 Mjöberg, Josua: Strödda textförklaringar. [Kommentarer till Rydberg och Tegnér.

Se även Ns30:175–179.] ................................................................................................ Ns29:43–52

Mjöberg, Josua: Strödda textförklaringar. [Till textställen hos Biskop Tomas, Runius, Bellman, Leopold, Tegnér och Atterbom.] ..................................................................... Ns4:52–59

Mjöberg, Josua: Till tolkningen av Kellgrens Mina löjen. .................................................... Ss10:179–185 Mjöberg, Josua: Tolkningsmetoder. [Textkommentar till Tegnér och Rydberg.] ................... Ns31:46–50 Mjöberg, Jöran: Kulturbild och språklig pastisch i Aksel Lindströms vikingatidsromaner. .... Ns44:165–183 Moberg, Lennart: Den östnordiska diftongförenklingen. Några synpunkter. ......................... Ns33:87–129 Moberg, Lennart: Lördag. ................................................................................................... Ns34:1–52 Moberg, Lennart: Mitt första möte med ämnet nordiska språk. ............................................. Sn7:5–17 Moberg, Lennart: Nord. end(i)langr och eng. along – nära eller avlägsen släktskap? ............ Sn14:49–61 Moberg, Lennart: Nysv. »linljung». ..................................................................................... Ns59/60:189–193 Moberg, Lennart: Nytt om Konungastyrelsen. [Smärre bidrag.] ........................................... Sn10:243–247 Moberg, Lennart: Sv. dial. (orr)vena f. 'orrhöna' och sv. orre m. .......................................... Ns28:1–12 Moberg, Lennart: Valter Jansson 1907–1996. ...................................................................... Sn5:205–206 Modéer, Ivar: Nordiska båtnamn. ........................................................................................ Ns15:121–149 Modéer, Ivar: Om talspråkliga drag och skriftspråkstradition i Fredmans epistlar. ................ Ns33:1–17 Molde, Bertil: Ingen av de som? .......................................................................................... Ns59/60:72–85 Mortensen, Janus: Rec. av Salö, Linus, Languages and Linguistic Exchanges in Swedish

Academia: Practices, Processes, and Globalizing Markets, 2016. .................................... Sn27:264–268 Munthe, Åke W:son: Djurögon i bildlig användning om människoögon. Strödda

anteckningar ur nysvensk litteratur. ................................................................................ Ss12:1–32 Munthe, Åke W:son: Ett par ordförklaringar. [Jamare, osa katt.] ......................................... Ss3:145–155 Munthe, Åke W:son: Något mera om s.k. pleonastiska bildningar. [Med anledning av

Ss16:64–70.] ................................................................................................................. Ss17:26–36 Munthe, Åke W:son: Små randanmärkningar till Theodor Hjelmqvists Bibliska

personers namn med sekundär användning i nysvenskan (1901) och Förnamn och Familjenamn med sekundär användning i nysvenskan (1903). .................................. Ss4:113–128

Munthe, Åke W:son: Smärre bidrag 3. »Majshus.», [Med anledning av Ns6:290–291.] ........ Ns7:113 Munthe, Åke W:son: Smärre bidrag 8. »Nu hava de gått som paddor» och andra

långsamma paddor. ........................................................................................................ Ss16:263–264 Munthe, Åke W:son: Vasserra tre. (Några anteckningar och funderingar.) ............................ Ns7:149–165 Möller, Ingrid: Smärre bidrag 6. Skälsand – sälsand. [En textändring i Flygare-Carlén:

Rosen på Tistelön.] ........................................................................................................ Ns21:195–196 Neuman, Erik: Kritiska strövtåg i svensk historisk formlära. Första och andra pers. plur.

av verbet........................................................................................................................ Ns5:165–213 Neuman, Erik: Språket i Nya Testamentet 1526 och i Gustav Vasas bibel 1541. ................... Ns16:1–66 Nikolaidou, Zoe: Rec. av Reading and Writing from Below: Exploring the margins of

modernity, red. av Ann-Catrine Edlund, Timothy G. Ashplant & Anna Kuismin, 2016 ... Sn26:253–257 Nikula, Kristina: Rec. av Strömman, Solveig, Två språk på arbetsplatsen. Status och

förändring, 1995 ............................................................................................................ Sn7:206–212 Nilén, Ola: Form, innehåll, språk och språklära. [Adolf Noreens triadlära.] .......................... Ns34:124–158 Nilholm, Claes (tills. med Viveka Adelswärd): Barnets väg till berättelsen – en studie av

berättandet som situationsbunden aktivitet. .................................................................... Sn3:77–91 Nilsson, Jenny (tills. med Catrin Norrby & Heidi Nyblom): Tilltalande tilltal? Om

tilltalsskick i Finland och Sverige................................................................................... Sn17:5–29 Nilsson, Torbjörn K.: Bläddriger tunga. [Smärre bidrag.] ..................................................... Sn7:167–168 Nord, Andreas: Rec. av Kampen om texten: Examensarbetet i lärarutbildningen, red. av

Per-Olof Erixon & Olle Josephson (2017) ..................................................................... Sn28:218–220 Nord, Andreas: Rec. av Lötmarker, Lena & Wendt, Bo-A., Resmål till salu! Svenska

turistbroschyrers textuella och språkliga utveckling under 100 år, 2009 .......................... Sn20:230–234 Nord, Andreas: Varför textanalys? Den språkvetenskapliga textanalysen i högre

utbildning ur ett textforskningsperspektiv ....................................................................... Sn22/1:187–212 Nordberg, Bengt: Böjningen av neutrala substantiv i Eskilstunaspråket. Utomspråkligt

och inomspråkligt betingad variation. ............................................................................. Ns51:117–227 Nordberg, Bengt: Ett sätt att uttrycka modalitet eller När betyder ha 'hade'? ......................... Ns59/60:305–322 Nordberg, Bengt: Om det sociala i språket. .......................................................................... Sn4:5–17 Nordberg, Bengt: Om ungdomars samtalsstil. Några preliminära iakttagelser. ...................... Ns64:5–27 Nordberg, Bengt: On closing in alarm calls.......................................................................... Sn8:65–103 Nordberg, Bengt: Rec. av Einarsson, Jan, Språksociologi, 2004 ........................................... Sn15:202–208 Nordberg, Bengt: Rec. av Gunnarsdotter Grönberg, Anna, Ungdomar och dialekt i

Alingsås, 2004 ............................................................................................................... Sn17:204–210

Nordberg, Bengt: Rec. av Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela, Introduktion till sociolingvistik, 2010 ...................................................................................................... Sn21:232–236

Nordberg, Bengt: Talackommodation, språkstruktur och språkförändring ............................ Sn26:5–37 Nordberg, Stig O:n: Kommentar till ett par språkriktighetsfrågor. [All slags – allt slags,

särskrivning och sammanskrivning i komposita, bestämd artikel och längre attributiv bestämning, substantiv i obestämd form.] ....................................................................... Ns46:62–90

Nordberg, Stig Olsson: Förekomsten av akut och grav i utländska nomina propria vid deras användning i svenskt tal. ................................................................................. Ss14:244–270

Nordberg, Stig Olsson: Msv. forfadher. Svar. [Med anledning av Ss20:82–88. Se även Ss20:222–225.].............................................................................................................. Ss20:219–221

Nordberg, Stig Olsson: Smärre bidrag 6. Ordet forfader. [Med anledning av Ss19:28–30. Se även Ss20:82–88.]..................................................................................................... Ss19:230–233

Nordenstam, Kerstin: »Karlars kraftiga blodkärl» – ett manligt samtalsämne? ...................... Sn6:141–151 Nordenstreng, Rolf: Svenska nyord. .................................................................................... Ns36:121–144 Nordfelt, A.: Fransk-svenska lånord av typen grenadjär m.fl. .............................................. Ns12:56–76 Nordfelt, A.: Kälkborgare. Försök till en etymologi. ............................................................ Ns16:160–170 Nordfelt, A.: Om förstummandet av finalt -e i de fransk-svenska lånorden. .......................... Ns13:128–160 Nordhagen, Rolf: Forsök til en konkret tydning av svenske Orchisnavn med endelsen

nycklar. Botaniske bidrag til låsens og nökkelens kulturhistorie. ..................................... Ns43:140–178 Nordhagen, Rolf: Hjortron og hjortinger. Komparative studier over nordiske dialektnamn

på Rubus chamæmorus. ................................................................................................. Ns27:27–47 Nordhagen, Rolf: Kveldkippa og skvattram. Dynamiske motiv i nordiske plantenavn. .......... Ns27:1–26 Nordlander, Gerd: Rec. av Kornhall, David, Vers och tonaccent. Om den svenska tonala

ordaccenten som poetiskt verkningsmedel, 1994 ............................................................ Sn5:189–191 Nordlander, J.: Anmärkningar till J. Burei Sumlen. Utgiven av G.E. Klemming.................... Ss9:29–38 Nordlander, J.: En humoristisk paskillförfattare i Gävle på 1600-talets början. [Se även

Ss9:67–69.] ................................................................................................................... Ss9:64–67 Nordlander, J.: Om lag- och lagman- i ortnamn. .................................................................. Ss7:198–200 Nordlander, J.: Smärre bidrag 16. En omtvistad namnändring. ............................................. Ss7:252–254 Nordlander, J.: Smärre bidrag 3. Om betydelsen av »Bottnekarl». ........................................ Ss9:174–175 Nordlund, Sara: Vet du som dialogiskt drag i en brevväxling från sent 1800-tal. ................... Sn15:5–26 Nordman, Lieselott: Rec. av Byrman, Ylva: Så fångas de misstänktas ord (2018) ................ Sn28:203–207 Nordman, Marianne: Om referensbindningar i några svenska teknolekter. En pilot

i piloten. ........................................................................................................................ Ns63:203–220 Nordman, Marianne: Rec. av Söderholm, Pirjo, Svensk språk- och stilutveckling

från 1865 till 1990 sådan den avspeglas i lärobokstext och tidningsspråk, 2002............... Sn13:277–280 Nordström, Jackie: Konjunktiv i fornsvenska at-satser ......................................................... Sn21:171–198 Nordström, Johan: Bröllopsbeswärs Ihogkommelsze, Johannes Rudhelius och magister

Smedberg. En motkritik. [Med anledning av Ss16:219–247. Se även Ss17:237–254.] ..... Ss17:45–78 Nordström, Johan: Dialekten i Bröllopps Beswärs Ihogkommelsze och dess senaste

granskare. [Med anledning av Ss17:237–254. Se även Ss16:219–247, Ss17:45–78.] ....... Ss18:156–163 Nordström, Johan: Smärre bidrag 3. Smör-slan och Tunkar än en gång. [Med anledning

av Ss14:94–96.] ............................................................................................................. Ss14:273–275 Noreen, Adolf: Bidrag till språkpedagogikens historia. ........................................................ Ss3:78–81 Noreen, Adolf: En rättelse. [Med anledning av Ss5:101–120.] ............................................. Ss6:52–53 Noreen, Adolf: Några etymologier. [Stulta, trumpen, tråkig, tåtel, töcken, Tåkern.] .............. Ss2:122–124 Noreen, Adolf: Smärre bidrag 1. Ännu en gång de språkliga nötterna. [Se även Ss2:139–

142, Ss2:233–245, Ss11:311–312, Ss17:86–92.]............................................................. Ss6:74–80 Noreen, Adolf: Smärre bidrag 11. Några språkliga nötter att knäcka. [Förvrängda franska

visor med ett försök att återskapa orginaltexten. Se även Ss9:78–79.] ............................. Ss2:139–142 Noreen, Adolf: Smärre bidrag 13. Nya språkliga nötter. [Fortsättning på Ss2:139–142.

Se även Ss6:74–80, Ss6:185–191, Ss11:311–312, Ss17:86–92.] ..................................... Ss2:233–235 Noreen, Adolf: Smärre bidrag 2. Nya bidrag till samlingen »språkliga nötter». [Se även

Ss2:139–142, Ss2:233–245, Ss6:74–80, Ss11:311–312.] ................................................ Ss17:86–92 Noreen, Adolf: Smärre bidrag 5. Ytterligare några språkliga nötter att knäcka.

[Omvandlade visor.] ...................................................................................................... Ns1:218–221 Noreen, Adolf: Två olika slags frågesatser. .......................................................................... Ss1:1–9 Noreen, Adolf: Två sällsynta naturvetenskapliga ordförteckningar från 1700-talet.

[Swenska Djurens Slägtenamn på Latin och Swenska. 1762. Grus, Berg, och Malmarternas Slägtenamn på Latin och Swenska.] ......................................................... Ss3:57–64

Noreen, Adolf: Vår allra nyaste svenska skolgrammatik. [Recension av Nat. Beckman: Svensk språklära för den högre elementarundervisningen. 1904.] ................................... Ss5:78–94

Noreen, E.: Smärre bidrag 3. Klang Ullas amaranther. [Kommentar till en strof i Fredmans epistel nr 82.] ............................................................................................... Ns16:244–245

Noreen, E.: Smärre bidrag 4. En konjektur till Giöta Kiämpa-Wisa. [Tillägg till Ns9:12–21.] ................................................................................................................... Ns17:243–244

Noreen, E.: Smärre bidrag 5. Stavelseräkning hos Samuel Brasck. ....................................... Ns17:244–245 Noreen, E.: Smärre bidrag 5. Sv. al(e)kuva — no. aalekuva. ................................................ Ns4:275 Noreen, E.: Till Stagneliustexten. (Vitterhetssamfundets upplaga.) ....................................... Ns13:180–184 Noreen, Erik: Fornnordiska diktformer i Tegnérs Frithiofs Saga. Installationsföreläsning

vid Lunds universitet den 21 sept. 1931. ......................................................................... Ns12:1–22 Noreen, Erik: Gunno Dahlstierna, Saxa-Kalaas och Giöta Kiämpa-Wisa. [Se även

Ns17:243–244.] ............................................................................................................. Ns9:12–21 Noreen, Erik: Några anmärkningar till Stiernhielms Hercules. (Tamm-Noreens uppl.

1921). ............................................................................................................................ Ns4:230–235 Noreen, Erik: Smärre bidrag 1. »Intryckta tummar.», [Tolkning av ett uttryck

i Lenngrens Invocation.] ................................................................................................ Ns7:108–109 Noreen, Erik: Smärre bidrag 6. Strödda kommentarier till äldre svenska dikter. .................... Ns7:264–266 Noreen, Erik: Smärre bidrag 8. Orimmade alexandriner. [Med anledning av Ss8:1–32.] ....... Ss12:287–288 Noreen, Erik: Till den svenska hexameterns historia. ........................................................... Ns16:67–87 Noreen, Erik: Två dikter av Lars Wivallius. Textkritiska studier. ......................................... Ns14:272–293 Noreen, Erik: Två rimlistor. [Recension av Nils Gobom: Rimmen hos Karlfeldt. 1911.

Tage Bergh: Rimmen hos Heidenstam. 1912.] ................................................................ Ss12:208–215 Norén, Coco (tills. med Jérôme-Frédéric Josserand & Lina Nyroos): »Plenum är som

Twitter» – svenska delegaters syn på inlägg i Europaparlamentet. [Smärre bidrag.] ........ Sn23:233–238 Norén, Kerstin (tills. med Elisabet Engdahl): Svenska Akademiens grammatik – en resurs

för forskning och undervisning. [Tema SAG.] ................................................................ Sn10:165–195 Norén, Kerstin (tills. med Per Linell): »Vågar vågar ni väl men ...» – en reaktiv

konstruktion i svenskan ................................................................................................. Sn19:72–104 Norén, Kerstin: Rec. av Hultman, Tor G., Svenska Akademiens språklära, 2003 .................. Sn14:190–197 Norén, Kerstin: Utformningen av artiklarna i Dalins Ordbok öfver svenska språket

(1850–55). ..................................................................................................................... Sn1:109–138 Norrby, Catrin (tills. med Gisela Håkansson): »Kan jag hjälpa dig med något?» Om tilltal

i en servicesituation. ...................................................................................................... Sn13:5–34 Norrby, Catrin (tills. med Jenny Nilsson & Heidi Nyblom): Tilltalande tilltal? Om

tilltalsskick i Finland och Sverige................................................................................... Sn17:5–29 Norrby, Catrin (tills. med Karolina Wirdenäs): En diskurspartikel i vardande?

Lite om lite. ................................................................................................................... Sn11:211–234 Norrby, Catrin: Rec. av Henricson, Sofie: Svenska i finsk miljö. Interaktion, grammatik

och flerspråkighet på svenska språköar i Finland, 2013................................................... Sn24:238–241 Norrby, Catrin: Rec. av Milles, Karin, Kvinnor och män i möte. En samtalsanalytisk

studie av interna arbetsmöten, 2003................................................................................ Sn13:259–263 Norrby, Catrin: Rec. av Nelson, Marie, Andraspråkstalare i arbete. En språkvetenskaplig

studie av kommunikationen vid ett svenskt storföretag, 2010 .......................................... Sn21:226–231 Norrby, Catrin: Svenska påhängsuttryck av typen å så och eller nåt. En diskussion

av deras förekomst och funktion(er) i ett samtida ungdomsmaterial. ............................... Sn11:183–210 Nyblom, Heidi (tills. med Catrin Norrby & Jenny Nilsson): Tilltalande tilltal? Om

tilltalsskick i Finland och Sverige................................................................................... Sn17:5–29 Nygård, Anders: Den naturliga människan inför grammatiken. Några spridda funderingar

utan anspråk. [Se även Ns15:92–105.] ............................................................................ Ns14:233–271 Nygård, Anders: Om den s.k. utbrytningen. [Se även Ns12:221–224.].................................. Ns12:77–83 Nygård, Anders: Smärre bidrag 5. Finns futurum exaktum i svenskan? ................................ Ns25:195–196 Nygård, Anders: Utbrytningen återigen. [Med anledning av Ns12:221–224. Se även

Ns12:77–83.] ................................................................................................................. Ns13:237–250 Nyholm, Leif: »Ödmiukast til Protocollet». Ett stilistiskt experiment med Labov och

Quintilianus. .................................................................................................................. Ns68:19–39 Nyroos, Lina (tills. med Jérôme-Frédéric Josserand & Coco Norén): »Plenum är som

Twitter» – svenska delegaters syn på inlägg i Europaparlamentet. [Smärre bidrag.] ........ Sn23:233–238 Nyroos, Lina: »Om du har något annat ord för det?» Hur deltagares skilda perspektiv

kommer till uttryck i ett undervisningssammanhang ....................................................... Sn20:165–188

Nyroos, Lina: Vadå vi? Tala för dig själv! Om oenighet och identitet vid seminarier............ Sn18:93−111 Nyström Höög, Catharina: Rec. av Falk, Maria Lim, Svenska i engelskspråkig

skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser, 2008 ................................... Sn19:214–219 Nyström Höög, Catharina: Rec. av Josephson, Olle: Språkpolitik (2018) ............................. Sn28:214–218 Nyström Höög, Catharina: Språk och språkmöten i Sverige. Så tycker svenskarna. .............. Sn16:5–34 Nyström, Catharina: »Det var äkta känslor det». Om gymnasieelevers värdering av texter. ... Sn10:5–35 Nyström, Gustaf: Uttrycket Barn och blomma. .................................................................... Ns12:206–210 Nyström, Urban: Bröllopsbeswärs Ihugkommelse och de medeltida husgerådsdikterna. ....... Ns23:27–33 Näslund, Harry (tills. med Björn Melander): Rec. av Nordman, Marianne, Svensk

fackspråk , 1992 ............................................................................................................ Sn2:195–197 Näslund, Harry: Betalande eller betalning? Om verbalsubstantiv i vetenskaplig text. ........... Sn12:173–187 Näslund, Harry: Med viss reservation – om garderingar i vetenskapligt språk. ...................... Sn6:153–161 Näslund, Harry: Rec. av Sigurður Jónsson, Det vilda tänkandet och det kultiverade.

Isländsk fackspråklig språkvård med tyngdpunkt på första hälften av 1990-talet, (2007). Sn18:219−222 Näslund, Harry: Rec. av Vagle, Wenche & Wikberg, Kay (eds.), New directions in text

linguistics and discourse analysis, 2001 .......................................................................... Sn12:226–230 Näslund, Shirley: »Jag orkar inte längre» – »Du orKAr»: Språkliga bemötanden av

föderskors modlöshet och förtvivlan .............................................................................. Sn24:5–32 Näslund, Shirley: I begynnelsen var ordet – tal genom ofödda och nyfödda på

förlossningsavdelningen ................................................................................................ Sn22/2:185–214 Näslund, Shirley: Skiljetecken som stilmedel. Om bruket av komma, tankstreck

och tre punkter i tio dikter av Nils Ferlin ........................................................................ Sn17:135–151 Ohlsson, Stig Örjan: Helmik och Ingevald. [Recension av Lena Moberg: Lågtyskt och

svenskt i Stockholms medeltida tänkeböcker. 1989.] ...................................................... Ns70:159–185 Olavi, G.: Smärre bidrag 2. Till en Bellmansstrof. [Med anledning av Ns20:1–27.

Se även Ns20:1–27, Ns20:160–161, Ns21:175–190.] ..................................................... Ns21:107 Ollén, Gunnar: Metriken i Bröllopps Beswärs IhogKommelsze. ........................................... Ns18:113–142 Olofsson, Arne: »De statliga vägar med många olyckor» – en ny(gammal)

determinativstruktur i svenskan? [Smärre bidrag.] .......................................................... Sn25:181–186 Olofsson, Arne: Framtid i förändring. Hur länge kommer att dröja sig kvar? ........................ Sn18:143−155 Olson, Emil: Några anmärkningar till R. G:son Bergs »Lexikaliska bidrag

till finländskan i våra dar». [Med anledning av Ss3:123–138.] ........................................ Ss5:138–168 Olson, Emil: Några ord med bet. »slå dank». ....................................................................... Ss7:66–80 Olson, Emil: Sv. darra, dallra m.m. ...................................................................................... Ss4:193–197 Olsson, Bror: Smärre bidrag 1. Slå upp språklådan. ............................................................. Ns19:192–193 Olsson, Bror: Smärre bidrag 3. Krympa. [Namn på ett kortspel. Tosta.] ................................ Ns15:113–114 Olsson, Bror: Smärre bidrag 3. Uttrycken »Komma på grön kvist» och »bladet har vänt

sig». .............................................................................................................................. Ns17:97–102 Olsson, Henry: Danismer hos Per Hallström. ....................................................................... Ss16:91–131 Olsson, Ingemar: Brevspråk från 1500-talet. ........................................................................ Ns48:249–272 Olsson, Ingemar: Hötter 'blåstång'. ...................................................................................... Ns45:24–29 Olsson, Magnus: Aspekter på språkvård. En typologi och kritik med svenska exempel. ........ Sn5:49–78 Olsson, Magnus: Om årtalsbenämningar. [Argument för att välja år tvåtusen i stället

för år tjugohundra.] ....................................................................................................... Ns68:41–56 Osvaldsson, Karin (tills. med Daniel Thunqvist & Jakob Cromdal): Språkligt arbete i

nödsamtal. En kunskapsöversikt med forskningsutblickar ............................................... Sn18:67−92 Osvaldsson, Karin (tills. med Håkan Landqvist, Jakob Cromdal & Daniel Persson

Thunqvist): Om man frågar får man svar. Två öppningsrutiner för SOS-ärenden och deras konsekvenser för samtalens inledning ............................................................. Sn22/2:127–152

Otterbjörk, Roland: Våra nordiska flicknamn. Några studier och reflektioner. ...................... Ns37:124–135 Ottesjö, Cajsa (tills. med Jan Lindström): Så som diskursmarkör. ........................................ Sn15:85–128 Palm, Nils: Något om Albert Engströms hexameter och pentameter. .................................... Ss9:149–158 Palm, Tage: Språkliga idealer eller nationella ideal? Om pluraländelsen –er

hos neutrala substantiv på konsonant. ............................................................................. Sn12:59–96 Palmér, Anne: Rec. av Skrivande i skolan, red av Maria Lindgren & Gudrun Svensson,

2015 .............................................................................................................................. Sn25:202–203 Palmér, Johan: Till några regler i Sahlstedts grammatika. .................................................... Ss19:31–41 Palmér, Johan: Tolkning av ett par i äldre nysvenskan förekommande ord.

[Försije dagher, ormableck.] ......................................................................................... Ss14:229–234 Palmér, Johan: Växlingen heem : hemma i reformationstidens svenska................................. Ns21:85–92

Palmgren, Aug.: Om behofvet af jämte förslag till en reform i vårt kommateringsväsen. [Se även Ss3:72–77.] ..................................................................................................... Ss2:181–212

Palviainen, Åsa & Piirainen-Marsh, Arja: När barnet blir expert. Förklaringar av ord och procedurer i det digitala spelet Growtopia ..................................................................... Sn28:48–77

Paues, A.C.: Engelska namn i vår almanack......................................................................... Ss1:136–144 Paulson, Johannes: Den daktyliske hexametern hos August Strindberg. En metrisk studie. ... Ss3:1–10 Paulson, Johannes: Metriska anteckningar till Johan Bergmans »Ur forntidens sång». .......... Ss9:70–73 Paulson, Johannes: Metriska anteckningar vid Vilhelm Ekelunds öfversättningar ur den

grekiska Anthologien. [Se även Ss7:248–249.] ............................................................... Ss6:193–202 Paulson, Johannes: Smärre bidrag 1. Pentametern i svenskan. [Tillägg till Ss7:248–249.

Med efterskrift av Ruben G:son Berg.] ........................................................................... Ss8:88 Paulson, Johannes: Strödda anteckningar till Natanael Beckmans »Grunddragen af den

svenska versläran». ........................................................................................................ Ss2:145–180 Paulson, Johannes: Svar med anledning af lektor Beckmans uppsats »Klassiska teorier

och svensk metrik». [Med anledning av Ss3:82–95.] ...................................................... Ss3:222–226 Persson, Tor A.E.: Om kontinuiteten i diktarnas ordval. ....................................................... Ns36:145–156 Pettersson, Anders: Textändringar i samlingsutgåvorna av Gunnar Ekelöfs lyrik. ................. Ns49:219–286 Pettersson, Carl-Gustav: Betydelsen av ordet vanna, speciellt hos Erik Axel Karlfeldt. ......... Ns36:61–73 Pettersson, Gertrud: Bisatsstrukturen i äldre nysvenska. Några synpunkter på en

avhandling från projektet Äldre nysvensk syntax. [Ingegerd Nyström: Studier i äldre nysvensk syntax II. Ledstruktur och ledföljd i bisatser. 1985.] ........................................ Ns65:181–207

Pettersson, Gertrud: Talad och skriven svenska – en recension av en avhandling. [Jan Einarsson: Talad och skriven svenska. 1978.] ................................................................. Ns61:181–207

Pettersson, Jonatan: Textforskningen och översättningarna .................................................. Sn22/1:162–186 Pihlström, Sven: Konsonantförlängningen i svenskan. [Smärre bidrag.] ............................... Sn4:195–199 Pipping, Hugo: Kvantitet och dynamisk accent. [Med anledning av Ss2:97–121.

Se även Ss2:213–215, Ss3:30–56, Ss3:65–71, Ss3:82–95, Ss3:96–111, Ss4:129–188, Ss5:50–63.].............................................................................................. Ss3:112–122

Pipping, Rolf: Några språkteoretiska frågor. [Med anledning av Ns23:1–26.] ....................... Ns24:113–124 Pipping, Rolf: Smärre bidrag 1. Bildningsfilister. ................................................................. Ns16:187 Pipping, Rolf: Smärre bidrag 1. Ett par reminiscenser från Erikskrönikan hos Stagnelius? .... Ns6:123 Pipping, Rolf: Smärre bidrag 1. Honungsvecka. [Kommentar till ett uttryck hos Törneros.] .. Ns18:107–109 Pipping, Rolf: Smärre bidrag 1. Husbondeskål. [Kommentar till en giftemålsrit.] ................. Ns8:86 Pipping, Rolf: Smärre bidrag 1. Verbet måla som kortspelsterm i finlandssvenskan. ............ Ns27:92–94 Pipping, Rolf: Smärre bidrag 2. En reminiscens från Holberg hos Tegnér? ........................... Ns28:102–104 Pipping, Rolf: Smärre bidrag 2. Ett par fall av »rytmisk påverkan»?, [Jämförelse mellan

strofer av Wallin, Snoilsky, Karlfeldt, Runeberg m.fl.] ................................................... Ns5:266–268 Pipping, Rolf: Smärre bidrag 3. Ett fall av rytmisk frändskap. [Jämförelse mellan Mörner:

Två hjältar och Tegnér: Alexander vid Hydaspes.] ......................................................... Ns25:94–96 Pipping, Rolf: Smärre bidrag 5. »Du ädela ros och förgyllande skrin». [Med anledning

av Ss12:131.] ................................................................................................................. Ss12:198 Pipping, Rolf: Smärre bidrag. Varför har Stiernhielm kallat sin svenska ordbok en

fatebur? ......................................................................................................................... Ns11:198–199 Pitkänen, Antti J.: Semantiska aspekter på bruket av genitiv och dess omskrivningar i

nusvenska. ..................................................................................................................... Ns57:105–122 Pitkänen, Taina: Nominal stil. Vad är det? ........................................................................... Ns57:187–204 Platen, Magnus von: Randanteckningar till Giöta Kiämpa-wisa. [Korrigering av

Vitterhetssamfundets utgåva av Dahlstiernas skrifter.] .................................................... Ns37:155–157 Platzack, Christer: Inverterad objekt med infinitiv. .............................................................. Ns66:89–111 Poulsen, Ib: Rec. av Åbrink, Håkan, »Gomorron, Stockholm». Radioprat som stil, genre

och samtal med lyssnaren, 1998 ..................................................................................... Sn9:206–209 Prentice, Julia (tills. med Emma Sköldberg): Klättra på väggarna eller bara vara ett

med soffan? Om figurativa ordförbindelser bland ungdomar i flerspråkiga skolmiljöer .... Sn20:5–35 Psilander, Hj.: En Beowulföfversättning. ............................................................................. Ss5:95–98 Rabb, Viveca: Från landsbygdsdialekter till Vasasvenska. Tecken på dialektutjämning och

registrering av en stadsvarietet i fyra steg ....................................................................... Sn26:38–68 Rahkonen, Matti: Topikalisering av icke-subjekt i svenska påståendesatser. En

korpusstudie. ................................................................................................................. Sn10:37–85 Rahm, Henrik: Rec. av Hellström, Gunilla, SACO-SR-konflikten 1971 – en analys

av opinionsbildning i tidningsledare, 2011 ..................................................................... Sn22/2:219–224

Rahm, Henrik: Rec. av Steffensen, Tom: Nabosprog i danskundervisningen – en undersøgelse af kommunikation og pædagogisk praksis i et netbaseret skoleprojekt, 2016 .............................................................................................................................. Sn26:257–260

Ralph, Bo: Individuell och kollektiv variation. Fonologisk-lexikaliska aspekter. .................. Ns57:19–30 Randquist, Madeleine G.: Stil, stiltermer och stilistik. Ett bidrag till diskussionen om

begreppet »stil». ............................................................................................................ Ns65:159–179 Randquist, Madeleine G.: Två huvudlinjer och en skiss till en textmodell. Ett bidrag

till diskussionen om begreppet »text». ............................................................................ Ns62:74–105 Ranko, Siv (tills. med Marika Grönroos): Den finlandssvenska gymnasistens språkfel

i fri skriftlig framställning – rapport om en undersökning av språkfel och regionala felbenägenheter. ............................................................................................................ Ns54:130–140

Rathje, Marianne: Fuck, fandme og for pokker. Danske bandeord i tre generationers talesprog........................................................................................................................ Sn21:81–109

Rebbe, Carl: Imperfekt konjunktiv i indirekt anföring. [Med anledning av Ns10:91–118.] .... Ns10:247–249 Rebbe, Carl: Smärre bidrag 6. Huvudsats inskjuten i sin bisats. [Med anledning

av Ns6:1–20.] ................................................................................................................ Ns6:291–293 Rehnberg, Hanna Sofia: Från dinosaurie till modern myndighet. Fallet trafikverket – hur

medarbetare skapar mening i relation till värdeordet modern ......................................... Sn27:189–220 Reimers, Eva: Berättelser som argument – analys av två berättelser i forskningsintervjuer

om dopet. ...................................................................................................................... Sn3:93–104 Reinhammar, Maj: Om artikelsynkopen i eskilstunaspråket. [Recension av Per A.

Pettersson: Om böjningen av icke-neutrala substantiv i Eskilstunaspråket. Inom- och utomspråkligt betingad variation. 1979.] ........................................................................ Ns61:5–28

Reinhammar, Maj: Om kasusbruket vid några prepositioner i norrbottensmålen. .................. Ns59/60:224–235 Reinhammar, Maj: Om tilltalsordet ni. [Recension av Perry Ahlgren: Tilltalsordet ni.

Dess semantik och användning i historiskt perspektiv. 1978.] ......................................... Ns58:167–197 Reinhammar, Vidar: Mera man har hemma, mera går det åt. ................................................ Ns59/60:198–207 Rekdal, Olaug: Han är ute. .................................................................................................. Sn6:163–168 Reutercrona, Hans G.: Några luffarenamn. .......................................................................... Ss16:191–199 Rhedin, Erik: Vokalernas väsen. .......................................................................................... Ns24:125–140 Riad, Tomas: »Allting ryms i varje frö.» Om suffixet -(i)sk. ................................................ Sn9:35–70 Riad, Tomas: Rec. av Hultman, Tor G., Svenska Akademiens språklära, 2003 ..................... Sn14:184–190 Rinman, Sven: Några jämförelser mellan Frödings prosa och vers. [Se även Ns9:61–72.] ..... Ns8:91–134 Risberg, Bernhard: Bellmansexeges. [Med anledning av Ns20:1–27. Se även Ns20:160–

161, Ns21:105–107, Ns21:107.] ..................................................................................... Ns21:175–190 Risberg, Bernhard: Bröllops Beswärs Ihugkommelse ännu en gång. [Med anledning av

Ns22:1–75.] ................................................................................................................... Ns24:141–159 Risberg, Bernhard: Bröllops Beswärs Ihugkommelse. Några randanteckningar. ................... Ns4:113–151 Risberg, Bernhard: En Bellmansk vers förklarad. [Fredmans sång nr 64.]............................. Ss20:113–115 Risberg, Bernhard: En Lucidorvers ännu en gång. [Med anledning av Ns10:142–167.

Se även Ns10:55–65, Ns10:243–246.] ............................................................................ Ns10:243–246 Risberg, Bernhard: Exegetiskt till Stagnelius. [Se även Ns1:79–114, Ns1:221, Ns2:1–30,

Ns3:157–195.] ............................................................................................................... Ns1:197–217 Risberg, Bernhard: Göta = Göta älv. .................................................................................... Ns10:15–18 Risberg, Bernhard: Huru tillkom »Tillfället gör tjufven»?, [Kommentarer till en

vaudevillepjäs.] ............................................................................................................. Ns11:1–60 Risberg, Bernhard: Kellgrens skaldebrev till Armfelt. Dess förhistoria och dess text. ........... Ns10:197–222 Risberg, Bernhard: Kring Stagneliustexten. [Med anledning av Ns2:1–30. Se även

Ns1:79–114, Ns1:197–217, Ns1:221.] ............................................................................ Ns3:157–195 Risberg, Bernhard: När diktades »Blenda»? 2. [Fortsättning från Ns5:1–32.] ....................... Ns23:135–155 Risberg, Bernhard: När diktades »Blenda»? Bidrag till Stagneliusdikternas kronologi.

[1. Se fortsättning Ns23:135–155.] ................................................................................. Ns5:1–32 Risberg, Bernhard: Om versmåttet i Frödings »Ur Anabasis». .............................................. Ns13:221–236 Risberg, Bernhard: Ordet »Bält, Bälten» i svensk poesi. ...................................................... Ss7:1–12 Risberg, Bernhard: Penultimatänjning i sångvers och talvers. ............................................... Ns14:1–49 Risberg, Bernhard: Prosodisk-metrisk tillrättaläggning. [Med anledning av Ns21:25–50.] .... Ns22:136–167 Risberg, Bernhard: Runebergs Älgskyttarne med förklaringar av Einar Pontén. .................... Ns11:69–86 Risberg, Bernhard: Smärre bidrag 2. En korrumperad Tegnérsk vers? .................................. Ss18:242–243 Risberg, Bernhard: Smärre bidrag 2. Glittergrus. ................................................................. Ns16:242–243 Risberg, Bernhard: Smärre bidrag 2. Marsöl. ....................................................................... Ns8:157–160

Risberg, Bernhard: Svårtydda ställen i Fritiofs saga. ............................................................ Ns9:22–34 Risberg, Bernhard: Textkritiska spånor 4. Två ihängsna textfel. [Sjungom, låtom, bedjen.] ... Ns24:162–166 Risberg, Bernhard: Textkritiska spånor II. [Kommentar av Messenius: Disa; F.T.

Bergman: Psyche; Komedien an Doctor Simon.] ............................................................ Ns20:28–40 Risberg, Bernhard: Textkritiska spånor. [1.Kommentar till Erik Sjöberg: Samlade

skrifter utg. A. Werin. 1926–32.] ................................................................................... Ns19:105–114 Risberg, Bernhard: Textkritiska spånor. [Över de vestliga klippornas topp fullmånen sig

höjde i en dikt av Stagnelius. Se även Ns26:76–78.] ....................................................... Ns25:121–123 Risberg, Bernhard: Textkritiska spånor. III. [Kommentar till E. Noreens utgåva av

Runius' samlade Skrifter.] .............................................................................................. Ns20:150–157 Risberg, Bernhard: Textkritiskt till Lucidor. [Se även Ns10:142–167.] ................................. Ns10:55–65 Risberg, Bernhard: Textkritiskt till Stagnelius. [Se även Ns1:197–217, Ns1:221,

Ns2:1–30, Ns3:157–195.] .............................................................................................. Ns1:79–114 Risberg, Bernhard: Urskriften till Tegnérs Frithiofs Saga. En textkritisk studie.

[Med ett tillägg av samme förf.] ..................................................................................... Ns6:131–196 Risberg, Bernhard: Valet mellan reflexivt och icke-reflexivt pronomen. ............................... Ns8:154–156 Risberg, Bernhard: Versmeter och versrytm......................................................................... Ns13:89–111 Risberg, Bernhard: Versmåttet i Tegnérs Solsång. ............................................................... Ns9:79–87 Rogström, Lena: »Om wåra swänske ord komma i bruk, kunna de såwäl som fremmande

förstås.» En studie av lexikalisk förändring i juridiskt språk på 1600-talet ...................... Sn27:67–95 Rogström, Lena: Nya tider, nya seder? Om ortografiska principer i Jacob Serenius’

ordböcker. ..................................................................................................................... Sn4:65–97 Rogström, Lena: Ordbruk i jordbruk. Om utvecklingen av en teknolekt. .............................. Sn10:129–148 Rogström, Lena: Språkplanering i praktiken? En lexikalisk studie av förarbetena

till 1734 års lag .............................................................................................................. Sn19:5–34 Rohman, Zaida: Studier i Frödings ungdomsdiktning. .......................................................... Ns6:41–75 Romaine, Suzanne: Clothes make the man – but language makes the woman. Socio-

historical reflections on women and standard speech. ..................................................... Sn6:169–178 Romell, L.-G.: Mera om botanisk verstolkning. [Se även Ns29:172–183.]............................ Ns30:165–171 Ronge, Hans H.: Den svenska Trojasagan. ........................................................................... Ns45:193–230 Ronge, Hans H.: Om gränsen mellan sydsvenska och götiska mål i västra Småland. ............. Ns59/60:208–223 Rosén, Christina (tills. med Ute Bohnacker): Fundamentet i svenskan och tyskan

– syntax och informationsstruktur. Ett problemområde för språkinlärning och språkundervisning ......................................................................................................... Sn19:142–171

Rosengren, Erik: Den prosodiska frågan. [Med anledning av Ss2:213–215, Ss3:65–71, Ss3:96–111, Ss3:82–95. Se även Ss3:30–56, Ss5:50–63.] ............................................... Ss4:129–188

Rosengren, Erik: En viktig prosodisk fråga. [Med anledning av Ss2:213–215. Se även Ss2:97–121, Ss3:65–71, Ss3:82–95, Ss3:96–111, Ss4:129–188, Ss5:50–63.] .................. Ss3:30–56

Rosengren, Erik: Huru d:r Meyer »följer fysikaliska företeelser i deras sammanhang». [Med anledning av Ss5:50–63.] ...................................................................................... Ss5:234–246

Rosengren, Erik: Om identiteten af antikens kvantitet och den moderna fonetikens s.k. dynamiska accent. (Föredrag hållet vid sjätte nordiska filologmötet i Uppsala den 14 Aug. 1902.), [Se även Ss2:213–215, Ss3:30–56, Ss3:65–71, Ss3:82–95, Ss3:96–111, Ss4:129–188, Ss5:50–63.].............................................................................................. Ss2:97–121

Rosenkvist, Henrik (tills. med Sanna Skärlund): Grammatikalisering i nutid – utvecklingen av typ fram till 2009 ............................................................................... Sn21:5–25

Rothman, Sven: Danismer i Oscar Levertins språk. .............................................................. Ss11:36–71 Rudberg, Gunnar: Några folketymologier. ........................................................................... Ss16:41–45 Rudberg, Gunnar: Svensk Platon-tolkning. .......................................................................... Ns18:1–18 Rudebeck, Lisa: Ordförklaringar som betydelserepresentationer eller yttranden. .................. Sn16:112–148 Rudolf, Ing-Britt: En stilistisk undersökning av dödsannonser.............................................. Ns28:23–69 Ruin, Inger: En marginell konstruktion. Om SAG:s behandling av presensparticipfrasen.

[Tema SAG.] ................................................................................................................. Sn10:237–242 Rydén, Mats: Det förflutna i det närvarande. Tankar om språk och språkforskning. .............. Sn5:9–20 Rydén, Mats: En språkmans minnen. [Smärre bidrag.] ......................................................... Sn7:168–172 Rydén, Mats: Några växtnamn hos Shakespeare och i svenska översättningar. ..................... Ns53:173–199 Rydén, Mats: Om folklig klassificering och namngivning av svenska gräs. .......................... Sn1:207–215 Rydén, Mats: Termen nödvändig relativsats. [Se även Ns44:141–152.] ................................ Ns48:193–197

Saari, Mirja: Invandrarbarn och språkinlärning. [Recension av Inga-Liese Sjödoff: Med svenska som mål. Effekter av två undervisningsprogram på invandrarelevers svenska i skrift. 1989.] ................................................................................................... Ns70:187–194

Saari, Mirja: Nordistiken som universitetsämne i Finland och Sverige. [Smärre bidrag.]....... Sn2:185–186 Saari, Mirja: Rec. av Kalin, Maija, Coping with Problems of Understanding. Repair

Sequences in Conversations between Native and Non-Native Speakers, 1995 ................. Sn5:185–189 Sahlée, Anna: Hur löser de uppgiften? En studie av underkända och högt betygsatta

provtexter i svenska och svenska som andraspråk ........................................................... Sn26:195–230 Sahlgren, Jöran: Nu tar hin bofinken. [Se även Ns29:184–185.] ........................................... Ns28:180–182 Sahlgren, Jöran: Några ordhistoriska bidrag. [Adjektivet blott, äldre nysv. husbladt,

blåa, gråa, råa, sv. blå-, fvnord. blá- som förstärkningsord.] .......................................... Ss16:132–143 Sahlgren, Jöran: Ordhistoriska bidrag. [Sv. dial. horva 'lycka, täppa'. Fvnord. kola

'tranlampa'.] ................................................................................................................... Ns9:1–11 Sahlquist, Åsa (tills. med Fred Karlsson): Starka verb i förvandling. .................................... Ns54:44–84 Salberger, Evert: Lysa med sin frånvaro. Ett bevingat uttryck och dess väg till svenskan. ..... Ns53:81–89 Salberger, Evert: Norvagismer i Pär Lagerkvists rimord? ..................................................... Ns61:139–145 Salberger, Evert: Nysv. rampris. [Se även Ns34:159–161.] .................................................. Ns52:197–204 Salberger, Evert: Nysv. skölgång. Ett »tryckfel» i Strindbergs drama Stora landsvägen. ....... Ns35:146–153 Salberger, Evert: Några textställen i Tegnérs Prästvigningen. [Se även Ns30:172–174,

Ns29:185–187.] ............................................................................................................. Ns28:148–156 Salberger, Evert: Skams öga. Några folkliga benämningar för kastanjerna på hästens ben..... Ns39:94–105 Salberger, Evert: Som il för ulmande bål. Kring ett particip i Karlfeldts Hästkarlar............... Ns54:85–95 Salberger, Evert: Spunnit turkiskt garn. Ett ställe i J.A. Wadmans Dryckesvisa. ................... Ns70:115–121 Samlare, Ulrich, Arvid: Smärre bidrag 3. Räkneorden i tjufspråket. ..................................... Ss1:191–192 Sandelin, Minna: Subjektsegenskaper i förändring. Indefinita subjekt i fornsvenskt

lagspråk ........................................................................................................................ Sn28:112–141 Sandström, Josef: »Väne härad». ......................................................................................... Ss9:74–77 Sandwall, Fredrik: »Textkritiskt till Lucidor». Svar och förklaringar. [Med anledning

av Ns10:55–65. Se även Ns10:243–246.] ....................................................................... Ns10:142–167 Sandwall, Fredrik: Om accentueringen av två- och trestaviga komposita i 1600-talets

svenska. Med anledning av Petter Lagerlööfs anmärkningar till Spegels Thet öpna Paradis. ......................................................................................................................... Ss13:21–109

Sandwall, Fredrik: Petter Lagerlööfs »påminnelser och anmärkningar» till Spegels Thet öpna Paradis. ................................................................................................................. Ss13:1–20

Santesson, Lillemor: Den avslöjande stavningen. Några synpunkter på en avhandling om svensk 1500-talsortografi. .............................................................................................. Sn7:131–145

Santesson, Lillemor: Leopolds förteckning över främmande ord 1801 – en diakronisk studie av ordurval och stavning. ..................................................................................... Sn10:87–128

Santesson, Lillemor: Rec. av Larsson, Lennart, Varifrån kom svenskan? Om den svenska vokabulären i en fyrspråkig ordbok utgiven i Riga 1705, 2003 ........................................ Sn13:248–254

Santesson, Lillemor: Rec. av Palm, Tage, En ändelses uppgång och fall. Svensk pluralbildning med -er hos neutrala substantiv med final konsonant, (2006) .................... Sn18:230−234

Saxén, Ralf: Smärre bidrag 17. Nsv. namn på Bast-. [Kommentar till Ss7:82–83.]................ Ss7:254–255 Schagerström, August: Blått och gult. [Register på namn för nyanser av blått och gult.] ....... Ns21:129–146 Schagerström, August: En nymodig stilblomma. [Uttryck av typen en ringa men dock

syssla.] .......................................................................................................................... Ns18:19–27 Schagerström, August: Latinska lånord på avvägar i nusvenskan. ........................................ Ns16:225–232 Schagerström, August: Tyskt främmande i svenska tidningar under 1920–30-talen. ............. Ns17:67–82 Scheglov, Andrej: Magnus Erikssons landslag: Handskrifterna i Sankt Petersburg och

Moskva ........................................................................................................................ Sn25:160–180 Schubert, Klaus: Inbjudan till en tillämplig språkteori. [Recension av Henrik Nikula:

Dependensgrammatik. 1986.]......................................................................................... Ns66:171–180 Sigurd, Bengt: Om »annan», »till», »också» och andra tilläggsmarkörer. ............................. Ns69:117–126 Sigurd, Bengt: Sjötermen sardin. ......................................................................................... Ns40:82–94 Sigurd, Bengt: Söka, finna, träffa på. ................................................................................... Ns66:113–124 Silén, Beatrice: De pronominella fraserna sån här och så där i helsingforssvenskt talspråk. . Sn11:119–181 Silén, Beatrice: Konstruktionsval vid verbet ge i finlandssvenskt och sverigesvenskt

talspråk ......................................................................................................................... Sn18:112−142 Silén, Beatrice: Rec. av Det skönlitterära språket. Tolv texter om stil, red av Carin Östman,

2015 .............................................................................................................................. Sn25:209–214

Silfverbrand, Susy: Undersökningar rörande användningen af sig och sin i nysvenskan. ....... Ss1:109–136 Sjöbergh, Jonas (tills. med Viggo Kann): Vad kan statistik avslöja om svenska

sammansättningar? ........................................................................................................ Sn16:199–214 Sjögren, Gunnar: Bidrag till en Karlfeldt-kommentar. .......................................................... Ns53:90–105 Sjögren, Gunnar: Laurentius Petri och Nya testamentet 1526. .............................................. Ns66:125–128 Sjögren, Ivan: Smärre bidrag 2. En ordförklaring. [Kommentar till en strof i Gunno

Dahlstiernas Kunga Skald.] ............................................................................................ Ss16:145–146 Sjöros, Bruno: Artikelns vokal i nom. acc. sg. ntr. i reformatorernas skrifter. [Se även

Ns7:114–116.] ............................................................................................................... Ns6:197–218 Sjöros, Bruno: Böjningen fly : flydde än en gång. [Med anledning av Ns6:280–289. Se

även Ns6:82–91, Ns7:209–210.] .................................................................................... Ns7:98–103 Sjöros, Bruno: Om uppkomsten av böjningen fly : flydde i svenskan. [Se även

Ns7:98–103, Ns7:209–210.] .......................................................................................... Ns6:82–91 Sjöros, Bruno: Smärre bidrag 1. »Kolifej och Rantafej». ...................................................... Ns5:87–89 Sjöros, Bruno: Växlingen d : dh i Olavus Petris skrifter. ...................................................... Ns6:76–81 Sjöstrand, Ingrid: Stildrag i Torgny Segerstedts tidningsspråk. ............................................. Ns41:205–234 Skiöld, Bo-Arne: Några textkorrigeringar i Fredmans sånger. .............................................. Ns37:149–154 Skärlund, Sanna (tills. med Henrik Rosenkvist): Grammatikalisering i nutid

– utvecklingen av typ fram till 2009 ............................................................................... Sn21:5–25 Skärlund, Sanna: Den intima ledaren? Om ledarartiklar, informalisering och språklig

förändring ..................................................................................................................... Sn28:78–111 Sköldberg, Emma (tills. med Julia Prentice): Klättra på väggarna eller bara vara ett

med soffan? Om figurativa ordförbindelser bland ungdomar i flerspråkiga skolmiljöer .... Sn20:5–35 Sköldberg, Emma (tills. med Lena Wenner): Folkmun och Luxikon. En jämförelse mellan

två användargenererade ordbokssajter ........................................................................... Sn27:21–48 Sköldberg, Emma: Idiom, tvetydighet och kreativa studenter. .............................................. Sn12:47–58 Sköldberg, Emma: Rec. av Schottmann, Hans, Vergleichende Idiomatik des

Schwedischen, 2012 ...................................................................................................... Sn22/2:232–236 Smedberg, Einar: Bröllops Beswärs Ihogkommelse och Johan Rudhelius. [Se även

Ss17:45–78, Ss17:237–254, Ss18:156–163.] .................................................................. Ss16:219–247 Smedberg, Einar: Bröllops Beswärs Ihogkommelse än en gång. Några principiella

anmärkningar. [Med anledning av Ss17:45–78. Se även Ss16:219–247, Ss18:156–163.].............................................................................................................. Ss17:237–254

Sorvali, Irma: Elias Lönnrot – en tvåspråkig författare. ........................................................ Ns58:95–166 Sorvali, Irma: Om samstämmighet vid översättning. ............................................................ Ns61:78–87 Spector, Julia: Realism och symbolförstärkning – lokala samtalsämnens funktion i

dramadialog................................................................................................................... Sn16:178–198 Stenberg, Göran: Likpredikan, utfärdspredikan, personalia. Ett bidrag till likpredikans

genrebeskrivning. .......................................................................................................... Sn2:61–75 Stenberg-Sirén, Jenny: Skriftspråksnära talat standardspråk. En studie av uttalsdrag i

finlandssvenska tv- och radionyheter 1970–2009 ............................................................ Sn24:197–230 Stenhagen, Alfred: Smärre bidrag 1. »Fur ä vänd i furu.», [Tillägg till Ss2:139–142.] ........... Ss9:78–79 Stenhagen, Alfred: Smärre bidrag 1. Titta i november. [Talesätt för vindögdhet.] ................. Ns9:73 Stenhagen, Alfred: Smärre bidrag 10. »Ros i runa». ............................................................. Ss7:166–167 Stenhagen, Alfred: Smärre bidrag 11. Vantmakeri. [Tillägg till Ss6:248.] ............................. Ss7:167 Stenhagen, Alfred: Smärre bidrag 14. Vantmakeri. [Se även Ss7:167.] ................................. Ss6:248 Stenhagen, Alfred: Smärre bidrag 15. En emfatisk superlativus. [Frefrämsta.] ..................... Ss6:248–249 Stenhagen, Alfred: Smärre bidrag 2. »Du ädela ros och förgyllande skrin». [Se även

Ss12:198.] ..................................................................................................................... Ss12:131 Stenhagen, Alfred: Smärre bidrag 2. Grilljanne. .................................................................. Ss5:247 Stenhagen, Alfred: Smärre bidrag 4. Franskt oi – svenskt oe. ............................................... Ss9:175–176 Stenhagen, Alfred: Smärre bidrag 8. »Språkliga nötter». [Ramsa från Stockholm

(skolpojksjargong) och dess uttolkning.] ........................................................................ Ss7:162–164 Stenhagen, Alfred: Smärre bidrag 9. Tvenne uttryck från de vandrande gesällernas tid.

[Fileis 'packning på ryggen', slå fläkt 'tigga'.] ................................................................. Ss7:165–166 Stolt, Birgit: Om förlagorna till Nya Testamentet 1526. ....................................................... Ns64:123–133 Strand, Hans (tills. med Anna-Malin Karlsson): Text i verksamhet: mot en samlad

förståelse ....................................................................................................................... Sn22/1:110–134 Strand, Hans: Rec. av Andersson, Helen, TV:s nyhetsprogram som interaktion, 2002 ........... Sn13:235–242

Strand, Hans: Rec. av Blückert, Ann, Juridiska – ett nytt språk? En studie av juridikstudenters språkliga inskolning, 2010 ................................................................... Sn20:223–227

Strand, Hans: Rec. av Levin, Lena, Massmedial gestaltning och vardagsförståelse. Versioner av en arbetsplatsomvandling, 2003 ................................................................. Sn14:197–202

Strand, Hans: Rec. av Lorentzon, Thorwald, Mellan frihet och jämlikhet. Jämförande studier av lexikala förändringar i moderaternas och vänsterpartiets valmanifest 1948–2002, 2006 .................................................................................................................... Sn17:210–214

Strand, Hans: Språk, musik, kultur. Granskning av en avhandling om recensionsspråk. ........ Sn2:167–183 Strand, Hans: Vad händer mellan B- och C-uppsats? Studenters skrivutveckling i medie-

och kommunikationsvetenskap. ..................................................................................... Sn16:35–73 Strandberg, Svante: Något om ortnamnen i Stig Strömholms roman Tidvarv. ....................... Sn6:179–183 Stroh-Wollin, Ulla: »Det känner inte fan någon Oscar Segerqvist!» – Om bl.a. polaritet

och formellt fundament i svenskan ................................................................................. Sn18:38−66 Stroh-Wollin, Ulla: Rec. av Lagervall, Marika: Modala hjälpverb i språkhistorisk

belysning, 2014. ............................................................................................................ Sn24:242–246 Stroh-Wollin, Ulla: Rec. av Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik,

Inledning till grammatiken, 2000 ................................................................................... Sn12:230–232 Stroh-Wollin, Ulla: Varför säger vi som? Om inbrytningen av runsvenskt sum i

funktionen som relativpartikel. ....................................................................................... Sn4:99–132 Strzelecka, Elzbieta: Svenska rumsliga verbpartiklar och deras polska motsvarigheter.......... Ns68:57–74 Ström, Erik: En gåta i Frithiofs saga. ................................................................................... Ns10:19–24 Strömquist, Siv: Rec. av Larsson, Kent, Den skrivande människan, 1995 ............................. Sn5:192–193 Strömquist, Siv: Våra skiljetecken i ett historiskt perspektiv. ............................................... Sn2:77–112 Styff, Hugo: Le Mondain i Sverige. [Dikt av Voltaire.] ........................................................ Ns17:210–218 Ståhl, Harry: Mål-roo eller roo-mål. .................................................................................... Ns36:157–164 Ståhle Sjönell, Barbro: Tilltalsvarianterna I, nI och Ni i Dalins Den Afwundsiuke.

[Smärre bidrag.] ............................................................................................................ Sn18:212−217 Ståhle, Carl Ivar: Foreign Influence on the Swedish Language in the 17th Century.

Social and Professional Stratification. ............................................................................ Ns62:5–17 Ståhle, Carl Ivar: Kungsan, Fiskis och Stegan. Ord på -an och -is i stockholmskan

– och i en Bellmansstrof. ............................................................................................... Ns59/60:362–384 Sundén, K.F.: Betydelseskillnaden mellan frågesatsens båda huvudarter. ............................. Ss10:197–210 Sundén, K.F.: Paradigmbegreppet. ...................................................................................... Ss15:152–165 Sundén, K.F.: Till frågan om ellipsbegreppet. ...................................................................... Ss11:197–234 Sundén, K.F.: Äro svarsorden ja, jo, nej pronominella?........................................................ Ss11:1–16 Sundgren, Eva: »Värsta!» Om användningen av ordet värsta i nutida ungdomsspråk. ........... Sn8:147–158 Sundgren, Eva: Rec. av Gustafsson, Anna W. & Håkansson, David: Ord på prov. En studie

av ordförståelse i högskoleprovet (2017) ....................................................................... Sn28:207–211 Sundgren, Eva: Rec. av Interaktionell dialektologi, red. av Gustav Bockgård &

Jenny Nilsson, 2011 ....................................................................................................... Sn22/2:224–229 Sundgren, Eva: Rec. av Könskonstruktioner och språkförändringar, red av Jenny

Magnusson, Karin Milles & Zoe Nikolaidou, 2015 ......................................................... Sn25:214–217 Sundgren, Eva: Rec. av Sociolingvistik i praktiken, red. av Sally Boyd & Stina Ericsson,

2015 .............................................................................................................................. Sn26:268–273 Sundman, Marketta: Om utebliven subjektivering i svenskan. .............................................. Ns57:150–161 Sundman, Marketta: Rec. av Anward, Jan & Nordberg, Bengt (red.), Samtal och

grammatik. Studier i svenskt samtalsspråk, 2005 ............................................................ Sn16:230–240 Sundman, Marketta: Rec. av Juurakko, Taina, Prepositioner i finskspråkiga

gymnasisters inlärarsvenska, 1996 ................................................................................. Sn7:184–190 Sundqvist, Anders: Gammalt och nytt inom lexikografien. ................................................... Ns46:5–26 Sundqvist, Anders: Plån, plånbok och plåna. ....................................................................... Ns31:51–73 Sundqvist, Anders: Sjabbig, sjok och andra unga ord på sj-. ................................................. Ns48:5–70 Sundqvist, Anders: Skjuts och skjutsa.................................................................................. Ns49:101–128 Sundqvist, Birger (tills. med Folke Freund): En ny svensk grammatik. ................................. Sn3:163–176 Sundqvist, Birger (tills. med Folke Freund): Zum Numerus bei Pflanzennamen im

Schwedischen und Deutschen. ....................................................................................... Ns69:173–180 Svahn, Margareta: Rec. av Sandström, Caroline, Genus i östra Nyland – från

dialektutjämning till dialektmarkör, 2010 ....................................................................... Sn20:238–242 Svanberg, Nils: »Från Fjärdingen och Svartbäcken.» ........................................................... Ns2:147–152

Svanberg, Nils: Debatter om stilvetenskap. [Subjektivt och objektivt i vetenskapen; vetenskapliga teperamentsskillnader.] ............................................................................ Ns19:1–28

Svanberg, Nils: Den musikaliska accenten. .......................................................................... Ns4:164–171 Svanberg, Nils: Form och betydelse i grammatiken.............................................................. Ns7:222–241 Svanberg, Nils: Fröding och Heine. ..................................................................................... Ns1:1–78 Svanberg, Nils: Konungastyrelsen. En stilkarakteristik. ....................................................... Ns18:190–209 Svanberg, Nils: Metriska studier och notiser. [Metrisk överensstämmelse mellan

Tegnér isl. rímurdiktning; Geijer och runometer; Geijers användning av terziner i Karl den tolfte; Fredmansrytm i Levertins Julkantat; Svävande rytm.] .......................... Ns17:17–47

Svanberg, Nils: Musikrytm och versrytm. ............................................................................ Ns4:77–97 Svanberg, Nils: Om ändringarna i Vallfart och vandringsår. ................................................. Ns10:223–242 Svanberg, Nils: Skandering och vers. [Med anledning av Ns15:70–91.] ............................... Ns15:223–228 Svanberg, Nils: Smärre bidrag 8. Danismer i Frithiofs saga. ................................................. Ns6:293–295 Svanberg, Nils: Språket och logiken ännu en gång. Mit einer Zusammenfassung.

[Med anledning av Ns14:233–271.] ............................................................................... Ns15:92–106 Svanberg, Nils: Stildrag hos Selma Lagerlöf. ....................................................................... Ns6:92–117 Svanberg, Nils: Stilistisk jämförelse. [Med anledning av Ns8:91–134.] ................................ Ns9:61–72 Svanberg, Nils: Svävande rytm............................................................................................ Ns4:98–107 Svanberg, Nils: Ur Strindbergs prosautveckling. .................................................................. Ns15:229–249 Svanberg, Nils: Uttrycksfulla metriska former hos Snoilsky och Rydberg. ........................... Ns18:37–85 Svanberg, Nils: Vilhelm Ekelunds lyrik. .............................................................................. Ns3:148–156 Svanlund, Jan: Lexikalisering. ............................................................................................. Sn12:7–45 Svartengren, T. Hilding: Du lilla skälmgubbe, din lilla skälm. [Svarsskrift till

Ss10:71–85.] ................................................................................................................. Ss11:72–75 Svartengren, T. Hilding: Smärre bidrag 7. Dunder, dundergubbe etc. ................................... Ns1:222 Svartholm, Kristina: Rec. av Östman, Jan-Ola (red.), FinSSL – Finlandssvenskt

teckenspråk, 2005 .......................................................................................................... Sn16:219–223 Svedjedal, Johan: Avsikter om avsikter. [Smärre bidrag.] .................................................... Sn20:221–222 Svedjedal, Johan: Hennes levande text. Victoria Benedictsson i textkritisk belysning ........... Sn19:53–71 Svennevig, Jan: Rec. av Landqvist, Håkan, Råd och ruelse. Moral och samtalsstrategier

i Giftinformationscentralens telefonrådgivning, 2001 ..................................................... Sn11:235–239 Svennevig, Jan: Rec. av Lindholm, Camilla, Frågor i praktiken. Flerledade frågeturer i

läkare–patient-samtal, 2003 ........................................................................................... Sn13:254–258 Svennevig, Jan: Rec. av Sundberg, Gunlög, Asymmetrier och samförstånd i

rekryteringssamtal med andraspråkstalare, 2004 ............................................................. Sn16:240–245 Swenning, Julius: Nysv. argbigga och besläktade uttryck. .................................................... Ss14:97–115 svenska samtal .................................................................................................................... Sn22/2:153–184 Svenske, John: Apelsinen och dagboken. Några tankar om perspektivberoende och

aspektseende vid dagboksstudium. ................................................................................. Sn7:147–155 Svensson, Jan (tills. med Anna-Malin Karlsson): Inledning: text, textforskning

och textteori .................................................................................................................. Sn22/1:5–30 Svensson, Jan: Rec. av Persson, Kristina, Svensk brevkultur på 1800-talet. Språklig och

kommunikationsetnografisk analys av en familjebrevväxling, 2005 ................................ Sn16:228–230 Svensson, Jan: Textstruktur och textdynamik. Kritisk granskning av en avhandling. ............. Sn1:217–231 Svensson, Jan: Tidningsspråket och den kvantitativa stilanalysen. Några synpunkter på

Hans Strands doktorsavhandling Nusvenskt tidningsspråk. ............................................. Ns64:181–211 Swärd, H. Axel: Något om rubrikerna i våra tidningar. ........................................................ Ns12:84–126 Sylwan, Otto: Ett metriskt spörsmål. [Omkastning.]............................................................. Ss2:49–58 Sylwan, Otto: Ett par svenska verstyper. .............................................................................. Ns8:1–29 Sylwan, Otto: Kellgrens rytm. [Recension av Nils H. Gyllenbåge: Kellgrens rytm. 1943.

Se även Ns23:178–179.] ................................................................................................ Ns23:50–63 Sylwan, Otto: Metriska spörsmål. [Om Natanael Beckman: Svensk verslära. 1918.] ............. Ss19:58–72 Sylwan, Otto: Smärre bidrag 1. Fröding – Heine .................................................................. Ss18:164 Sylwan, Otto: Smärre bidrag 4. En svensk strofbildning?, [En strof hos Tegnér.].................. Ss5:249–250 Sylwan, Otto: Till den metriska diskussionen. [Med anledning av Ns17:83–91,

Ns12:211–220.] ............................................................................................................. Ns17:233–242 Sylwan, Otto: Versrytm och musikrytm. [Se även Ns23:43–49.] .......................................... Ns21:109–128 Söderberg, Barbro: Rec. av Strömquist, Siv (red.), Svenska på scen. Språk och

språkanvändning i svensk dramatext från tre sekler, 2003 ............................................... Sn14:204–209 Söderberg, Barbro: Sex öl, två taxi och raffiga foto. Om den oböjda pluralen. ...................... Ns62:18–44

Söderberg, Barbro: Svensk språkvård och ofödda lammskinn. Om förledsbestämning: ett språkvårdsfall. .......................................................................................................... Ns67:89–122

Söderbergh, Ragnhild: Språkanvändning vid dockskåpslek. ................................................. Ns59/60:443–457 Söderlind, Johannes: Engelsk syntaxforskning i går och i dag. ............................................. Ns44:153–164 Söderlundh, Hedda: Lika bra på engelska? En undersökning av hur studenter i Sverige

förstår kurslitteratur på svenska respektive engelska. ...................................................... Sn14:137–165 Søndergaard, Bent: Rec. av Laurén, Ulla, Tvåspråkiga och enspråkiga skolelevers

skriftliga produktion. Performans och kreativitet, 1994 ................................................... Sn5:194–195 Sörlin, Marie (tills. med Sonja Entzenberg): Rec. av Edlund, Ann-Catrine, Erson,

Eva & Milles, Karin, Språk och kön, 2007 ..................................................................... Sn19:210–214 Tamm, Fredr.: Några fall af ordblandning eller ombildning genom association. .................... Ss2:216–223 Tamm, Fredr.: Små bidrag till ordförklaring. [1.] [Sävja, Säby, Sätuna, nypon, sprund,

trollpacka, Skotthäll, spegal. Se även fortsättning Ss1:184–187.] .................................... Ss1:26–30 Tamm, Fredr.: Små bidrag till ordförklaring. [2.] [Fortsättning från Ss1:26–30.] .................. Ss1:184–187 Tamm, Fredr.: Smärre bidrag 3. Tilläggsnotiser om ett par ord. [Kommentar till

Ss4:70–91 och Ss4:95–96.] ............................................................................................ Ss4:189 Tamm-Götlind, Märta: Skorrningar och närsläktade uttalsfel. Studier över r-ljudet m.m. ...... Ss18:38–53 Tandefelt, Marika: De ha blivi mycke nog svårare att tala svenska. ...................................... Sn6:185–197 Tandefelt, Marika: Rec. av Korpus, Einar, Reklamiska. Guldäggsannonser 1975–2007,

(2008) ........................................................................................................................... Sn18:222−226 Tandefelt, Marika: Rec. av Söderlundh, Hedda, Internationella universitet – lokala

språkval. Om bruket av talad svenska i engelskspråkiga kursmiljöer, 2010 ..................... Sn21:247–251 Teleman, Ulf: Bakre r i svenskan. En alternativ hypotes. ..................................................... Sn15:27–52 Teleman, Ulf: De svenska svordomarna och deras grammatik. ............................................. Ns67:15–87 Teleman, Ulf: Det svenska hjälpverbet lär: ursprung och utveckling .................................... Sn17:30–48 Teleman, Ulf: Om att förstå lagen. [Recension av Britt-Louise Gunnarsson: Lagtexters

begriplighet. 1982. Se även Ns62:160–174.] .................................................................. Ns62:132–159 Teleman, Ulf: Om den dansk-svenska hörförståelsens betingelser. ....................................... Ns59/60:268–280 Teleman, Ulf: Rec. av Haapamäki, Saara, Studier i svensk grammatikhistoria, 2002 ............ Sn13:242–248 Terner, Erik: Rytm och reminiscenser.................................................................................. Ns5:33–40 Terner, Erik: Smärre bidrag 3. Etymologien av sv. häcka. .................................................... Ns5:268–269 Terner, Erik: Smärre bidrag 4. Polsarne utslagne. [Med anledning av Ns6:126.] .................. Ns6:290 Terner, Erik: Sv. däst – t. gedunsen samt sv. dynt. ............................................................... Ns3:205–211 Thelander, Kerstin: Tilltal och tilltalsväxling i svensk dramadialog ...................................... Sn17:49–85 Thelander, Margareta: Grammatiskt genus i en nutida norrländsk talgemenskap. .................. Ns54:96–129 Thelander, Mats: Från blåknut till brakknut. Om provinsiella drag i flyttares språk. .............. Ns63:5–126 Thelander, Mats: Inte – lite(t) – mycket. Skriftspråklig variation i historisk belysning.

Med en språkvårdsexkurs. .............................................................................................. Ns65:57–76 Thelander, Mats: Norm, bruk och variation i en svensk 1700-talsgrammatik. [Sven Hof:

Swänska språkets rätta skrifsätt. 1753.] .......................................................................... Ns66:43–87 Thelander, Mats: Nu eller alltid? Perspektiv på 110 års nusvenska. ...................................... Ns67:5–14 Thelander, Mats: Någonting om bl.a. ingenting.................................................................... Ns59/60:323–340 Thors, Carl-Eric: Credo på svenska. .................................................................................... Ns59/60:38–42 Thors, Carl-Eric: Det svenska Nya Testamentet 1780. ......................................................... Ns52:5–134 Thors, Carl-Eric: Nya testamentet 1550. .............................................................................. Ns47:89–172 Thulin, Carna: Valet mellan reflexivt och icke-reflexivt pronomen i nusvenskan. ................. Ns13:75–84 Thulstrup, Åke: Preteritalt perfekt. Till belysning av gränsområdet mellan perfekt och

imperfekt i svenskan. ..................................................................................................... Ns28:70–101 Thunberg, Anne-Marie: Samhällets krav på utforskning av svenskan. .................................. Ns55/56:16–24 Thunell, K.: Smärre bidrag 2. Till bortkastandet av artikeln vid adjektiv. [Med anledning

av Ns14:165–229.] ........................................................................................................ Ns15:110–113 Thunqvist, Daniel (tills. med Karin Osvaldsson & Jakob Cromdal): Språkligt arbete i

nödsamtal. En kunskapsöversikt med forskningsutblickar ............................................... Sn18:67−92 Thunqvist, Daniel Persson (tills. med Håkan Landqvist, Jakob Cromdal & Karin

Osvaldsson): Om man frågar får man svar. Två öppningsrutiner för SOS-ärenden och deras konsekvenser för samtalens inledning ............................................................. Sn22/2:127–152

Tilander, Gunnar: Pass och passa om haren. ........................................................................ Ns42:53–66 Tilander, Gunnar: Slå vantarna i bordet, lägga vantarna på, handskepenning. ....................... Ns29:36–42 Tilander, Gunnar: Smärre bidrag 9. Etymologin av sv. kläcka (om ägg). [Se även

Ns5:268–269.] ............................................................................................................... Ns6:295–299

Tilander, Gunnar: Språkliga randanmärkningar till en skaradjäknes dagbok av år 1695. ....... Ns41:78–98 Tilander, Gunnar: Sällskapsdjur. [Kring sammansättningens betydelse.] .............................. Ns37:46–56 Tilander, Gunnar: Traj och traja i det svenska jaktspråket. ................................................... Ns39:70–82 Tiselius, G.A.: Familje- och firmabeteckningar på -s i nutida svenskt riksspråk. ................... Ss7:127–160 Tjekalina, Elena: Om kategorierna modus och tempus i nutida svenska. ............................... Sn1:139–155 Tjäder, Börje: »Ropa tria». Ett bidrag till tolkningen av Fredmans epistel nr 42. .................. Ns47:17–27 Tjäder, Börje: Bellman och Pugatjev. [Om bakgrunden till uttrycket som i Casan är det

kallt i Fredmans epistel nr 42.] ....................................................................................... Ns59/60:16–21 Tjäder, Börje: Lars Holm om Jesper Swedbergs ordbok. [Recension av Lars Holm: Jesper

Swedbergs Swensk Ordabok.: bakgrund och tillkomsthistoria. 1986. I avhandlingen ingår bl.a. Ns64:83–121 och N65:5–55.] ........................................................................ Ns66:157–170

Tollenaere, F. de: Automationen i språkvetenskapen, i synnerhet inom lexikologien. ........... Ns43:179–219 Tolvanen, Eveliina: Auktoritet i finlandssvenska och sverigesvenska myndighetstexter. En

studie av lexikogrammatiska val och ergativa roller ........................................................ Sn24:166–196 Torbiörnsson, Tore: Smärre bidrag 2. En egendomlig nybildning. [Om iakttaget presens-r

på må och ska.] .............................................................................................................. Ss8:251–252 Torbiörnsson, Tore: Smärre bidrag 8–10. [Ett ålderdomligt lettiskt språkprov; ett par

ryska strofer och en rysk dansvisa (med anledning av Ss6:74–80).] ................................ Ss6:185–191 Törnqvist, Nils: Till frågan om den tysk-svenska språkblandningen i Sverige under

medeltiden. .................................................................................................................... Ns34:98–123 Törnudd-Jalovaara, Elisabet: Skall och svenskans tre modus. ............................................... Ns69:127–148 Ullakonojo, Riikka (tills. m. Mikko Kuronen & Maria Kautonen): Inlärningen av de

svenska tonaccenterna hos finska S2-talare – automatiseras uttalet? ................................ Sn26:161–194 Ulrich, A.: Ord och uttryck från tal- och skriftspråk i Kungl. Svea Hovrätt. .......................... Ss7:169–183 Ulrich, Arvid (tills. med J.A. Lundell): Upprop ur Idrotts-Tidningen. N:o 48, 1903.

[Med anledning av ett planerat idrottslexikon.] ............................................................... Ss3:139–141 Ulrich, Arvid: Smärre bidrag 6. Fångarnes knackspråk. ....................................................... Ss9:273–276 Ulrich, Arvid: Svensk matrosslang. I. Gastslang från flottans station i Karlskrona.

[Se fristående fortsättning Ss14:87–93.] ......................................................................... Ss13:213–222 Uppström, Aivva: En samling arkaismer ur nutida lagspråk. [1. Se fortsättning

Ss10:149–175.].............................................................................................................. Ss10:89–124 Uppström, Aivva: En samling arkaismer ur nutida svenskt lagspråk. [2. Fortsättning

från Ss10:89–124.] ........................................................................................................ Ss10:149–175 Utterström, Gudrun: Typerna denne man, denne mannen. Kring en undersökning som

ger mer än titeln lovar. [Recension av Illka Hirvonen: Konstruktionstyperna denne man och denne mannen i svenskan. En språkhistorisk undersökning. 1987.] ................... Ns68:129–139

Wahlgren, Bengt: Ett textställe i Tegnérs Epilog vid Magister-Promotionen i Lund 1820. .... Ns42:238–240 Waldmann, Christian (tills. med Marlene Johansson Falck): Tankar kring kring. En diakron

studie av prepositionsbruket vid kognitionsverb ............................................................ Sn27:96–128 Wallgren Hemlin, Barbro: Akuta Jesus och annan predikoprosodi. ...................................... Sn8:49–64 Vallhov, Birgit: Olika kriterier för läsbarhet. En jämförelse mellan två metoder att mäta

olika texters läsbarhet. ................................................................................................... Ns50:202–245 Warburg, Karl: Till Redaktionen av Språk och Stil!, [Replik på Ss10:1–70.] ........................ Ss10:196 Wellander, Erik: Aktionsart och aspekt. Anteckningar till föredrag i »Samfundet för

nordisk språkforskning» 7.12.1964. ............................................................................... Ns44:184–252 Wellander, Erik: Betydelseutvecklingens mekanik. Återblick och utblick. ............................ Ns48:71–192 Wellander, Erik: Ett par produktiva typer av skriftspråklig nybildning. [Med anledning

av Ss13:203–212.] ......................................................................................................... Ss15:26–52 Wellander, Erik: Om den historiska betydelselärans utvecklingsmöjligheter. ........................ Ss17:201–236 Wellander, Erik: Syntaktiska strövtåg. [Företeelser i samband med utvidgning av

passivkonstruktionens bruk, ökande användning av opersonliga konstruktioner, studiet av levande språk.] ............................................................................................... Ns3:1–51

Wellander, Erik: Ärter är gott och liknande inkongruenta satstyper. Ett bidrag till språkvetenskapens metodik. ........................................................................................... Ns35:1–47

Wend, Bo-A.: Texthistoria – vad är det? .............................................................................. Sn22/1:5366 Vendelfelt, Erik: Ordsammansättningar av typen »sötsur». .................................................. Ns26:96–110 Wendt, Bo-A.: Gamla psalmer i nya psalmböcker. Den språkliga bearbetningen av

1695 års psalmer i psalmboksutgåvorna 1819, 1937 och 1986. ....................................... Sn14:5–48 Wenner, Lena (tills. med Emma Sköldberg): Folkmun och Luxikon. En jämförelse mellan

två användargenererade ordbokssajter ........................................................................... Sn27:21–48

Wennerberg, John: De dubbelt sammansatta orden i svenskan.............................................. Ns41:5–54 Wennström, T.: Adjektiven i Creutz' Atis och Camilla. ........................................................ Ns1:184–196 Wessén, Elias: Anmärkningar till några 1500-talstexter. Till kommenteringen av »Valda

stycken av svenska författare 1526–1732» utg. av Ad. Noreen. Tredje upplagan. Sthlm 1921. [1. Se fortsättning Ns6:247–262 och Ns9:35–60.] ....................................... Ns5:147–164

Wessén, Elias: Anmärkningar till några 1600- och 1700-talstexter. Till kommenteringen av »Valda stycken av svenska författare 1526–1732», utg. av Ad. Noreen. Tredje upplagan. Sthlm 1921. [3. Fortsättning från Ns5:147–164 och Ns6:247–262.] ................ Ns9:35–60

Wessén, Elias: Anmärkningar till några 1600-talstexter. Till kommenteringen av »Valda stycken av svenska författare 1526–1732», utg. av Ad. Noreen. Tredje upplagan. Sthlm 1921. [2. Fortsättning från Ns5:165–213. Se fortsättning Ns9:35–60.] .................. Ns6:247–262

Wessén, Elias: Ett fornsvenskt vardagsord. Fsv. maxan — da. måske — sv. Kanske. ........... Ns47:5–16 Wessén, Elias: Några anteckningar om språket i »Agneta Horns leverne». [Se även

Ns6:300 och Ns7:104–107.] ........................................................................................... Ns6:21–40 Wessén, Elias: Om de nordiska folkvisornas språkform. En allmän orientering. ................... Ns8:43–69 Wessén, Elias: Smärre bidrag 3. »Med pipan i hatt.», [Med anledning av Ns8:81–85.] ......... Ns8:160–161 Wessén, Elias: Studier över språket i Gustav Vasas Bibel. ................................................... Ns7:251–263 Wessén, Elias: Välis dej! ..................................................................................................... Ns45:30–44 Westerblad, C.A.: Ett bidrag till den nordiska renässansens stiluppfattning. Gudmund

Jöran Adlerbeths utlåtande över Lings »Agne». .............................................................. Ss18:145–155 Westman, Margareta: Skrivförmåga. [Recension av Kent Larsson: Skrivförmåga.

Studier i svenskt elevspråk. 1984.] ................................................................................. Ns64:135–149 Westman, Margareta: Språkflödet i avhandlingar – ett bidrag till diskussionen

om språk och kön. ......................................................................................................... Ns59/60:412–428 Vetterlund, Fredrik: Den dunkla slutstrofen i Atterboms »Vallmon». En ordstudie. .............. Ss15:189–192 Wiberg, Albert: Ett förslag till en svensk språkvårdande akademi av år 1741.

Carl Mauritz Lilliehöks memorial vid 1740–41 års riksdag. ............................................ Ns18:210–225 Viberg, Åke (tills. med Björn Hammarberg): Anaforiska processer i svenskan i

invandrarperspektiv – några utgångspunkter. .................................................................. Ns55/56:213–226 Viberg, Åke: Svenskan i språktypologiskt perspektiv. Orientering om

typologiundersökningen inom projektet »Svenska som målspråk». ................................. Ns57:74–85 Wide, Camilla: Rec. av Nyroos, Lina, The Social Organization of Institutional

Norms. Interactional Management of Knowledge, Entitlement and Stance, 2012 ............ Sn22/2:229–232 Vide, Sten-Bertil: Färskvatten, jälle, mascherbo och litet annat i Langenfelt,

Officersjargong och manskapsslang. .............................................................................. Ns30:157–164 Widmark, Gun: Boksvenska och talsvenska. Om språkarter i nysvenskt talspråk. ................. Sn1:157–198 Widmark, Gun: Bra – lånord med historia. .......................................................................... Ns70:123–141 Widmark, Gun: Den inkongruenta neutrala predikatsfyllnaden och dess plats

i svenskans genussystem. ............................................................................................... Ns46:91–134 Widmark, Gun: Eftertankar om inkongruent predikatsfyllnad. [Smärre bidrag.].................... Sn2:186–191 Widmark, Gun: Hovspråket – en talarts uppgång och fall. .................................................... Sn9:21–34 Widmark, Gun: Ni i stilartsperspektiv. [Smärre bidrag.] ....................................................... Sn3:206–209 Widmark, Gun: Om den bläddriga tungan. [Smärre bidrag.]................................................. Sn8:199 Widmark, Gun: Om kedjeförskjutningar och teleologisk ljudförändring. .............................. Sn6:199–210 Widmark, Gun: Petrus Lagerlöf, den förste svenske språkvårdaren. ..................................... Sn7:59–83 Widmark, Gun: Rec. av Lilius, Pirkko, Språkval och ordval i tillfällesdiktningen

i Finland 1700–1749, 1994 ............................................................................................ Sn4:206–211 Widmark, Gun: Rec. av Stenberg, Göran, Döden dikterar. En studie av likpredikningar

och gravtal från 1600- och 1700-talen, 1998 ................................................................... Sn9:205–206 Widmark, Gun: Stildifferentiering i Gyllenborgs komedi Swenska sprätthöken. ................... Ns49:5–77 Widmark, Gun: Svensk ordbok. [1986. Recension.] ............................................................. Ns68:165–173 Widmark, Gun: Svenska riksspråket och Samuel Columbus. Tidspräglat och individuellt

hos en svensk 1600-talsförfattare ................................................................................... Sn22/2:5–26 Widoff, Andreas: Den konkreta texten ................................................................................. Sn22/1:87–109 Widoff, Andreas: Vad är knittel? Fyrtaktig poesi kontra rimmad prosa ................................. Sn23:205–231 Wieselgren, O.: Smärre bidrag 2. Cattesund –Trappesund. [Med anledning av

Ns24:56–79.] ................................................................................................................. Ns25:94 Wieselgren, O.: Smärre bidrag 5. »Majshus.», [En strof ur Fredmans epistel nr 36.] ............. Ns6:290–291 Wieselgren, Per: Bröllopsbeswärs Ihugkommelse. Utgiven efter Linköpings- och

Revalhandskrifterna. ...................................................................................................... Ns22:1–75

Wieselgren, Per: Ett förtydligande. [Med anledning av Ns24:141–159.] ............................... Ns24:160–161 Wiget, Wilhelm: Om namnet Oxenstierna. .......................................................................... Ss15:111–115 Vigsø, Orla: Hvem er »de»? Aspekter af den politiske diskurs. ............................................ Sn6:211–219 Vigsø, Orla: Rec. av Skoglund, Astrid: Kommunikativa strategier i texter om

tobaksavvänjning. Innehåll, argumentation och modelläsare, 2015.................................. Sn25:206–209 Vigsø, Orla: Rec. av Sproglig polyfoni. Tekster om Bachtin og ScaPoLine, red. av

Rita Therkelsen, Nina Møller Andersen & Henning Nølke, 2007 .................................... Sn18:237−241 Wijk, Louise E. van: Några anteckningar om holländskt i Stiernhielms Hercules. ................. Ns19:92–104 Wijk-Andersson, Elsie: Begreppet grammatikalisering belyst med svenska exempel. ........... Sn7:19–35 Wijk-Andersson, Elsie: Bestämt markerat – hur då? Något om framför- ställda

bestämdhetsmarkeringar i sverigesvenska och finlandssvenska. ...................................... Sn3:141–162 Wijk-Andersson, Elsie: Individuella reflexioner om generella betydelser.

Artikelanvändningen i några texter med generell referens. .............................................. Ns68:75–86 Wijk-Andersson, Elsie: Obestämt namn. ............................................................................. Sn6:221–229 Wiklund, Anna-Lena: Rec. av Lindahl, Filippa: Extractions from relative clauses in

Swedish (2017) ............................................................................................................. Sn28:221–224 Wiklund, K.B.: Smärre bidrag 16. Fågelbit och »gök». ........................................................ Ss6:249–251 Wikström, Fritiof: Förteckning på artiklar i Nysvenska studier årg. 1 (1921)–20 (1940). ...... Ns20:190–205 Wikström, Fritiof: Förteckning på artiklar i Nysvenska Studier årg. 21 (1941)–45 (1965). .... Ns47:248–262 Wikström, Fritiof: Förteckning på artiklar i Språk och Stil årg. 1 (1901)–20 (1920). ............. Ns20:167–189 Wikström, Fritiof: Om idrottstermer och deras stabilisering. En undersökning kring en

folkrörelses ungdomsår. ................................................................................................. Ns50:31–128 Wiktorsson, Per-Axel: Det intransitiva verbet bränna i svensk litteratur. .............................. Ns70:143–158 Wirdenäs, Karolina (tills. med Catrin Norrby): En diskurspartikel i vardande?

Lite om lite. ................................................................................................................... Sn11:211–234 Wirdenäs, Karolina (tills. med Per Holmberg): Skrivpedagogik i praktiken. Textkedjor,

textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum .............................................. Sn20:105–131 Wirdenäs, Karolina: Att hjälpa eller stjälpa? Om lärarinteraktion och lärarstöd för

skrivande i skolan .......................................................................................................... Sn23:59–84 Wirén, Rune: Kontrast och allusion. En undersökning av kontrapunktiken i Hjalmar

Gullbergs lyrik. ............................................................................................................. Ns61:88–133 Vising, Johan: Buffons klassiska yttrande om stilen. ............................................................ Ss2:59–61 Witting, Claes: Att höra och åter höra. En studie i auditiv fonetik......................................... Ns45:231–251 Witting, Claes: Principiella synpunkter på hörfonetiken. ...................................................... Ns42:33–52 Witting, Claes: Sats- och ordmelodi i ett prov på älvdalsmål. En spektrografisk studie. ........ Ns40:117–213 Vogel, Anna: Laddade ord. Hur nya uttryck, som kategoriserar människor, tas in i

svenskan........................................................................................................................ Sn24:72–100 Wojahn, Daniel: Språkaktivism, språkvård och språksyn. Respons till Olle Josephson samt

Maria Bylin, Lena Lind Palicki & Susanna Karlsson [Smärre bidrag.] ............................ Sn25:194–201 Wollin, Lars: Herr abboten och hans bröder. Ett censurfall i Vadstena – med filologiska

implikationer. ................................................................................................................ Sn2:113–146 Wollin, Lars: Konungastyrelsen – en edition i tiden? ........................................................... Sn5:121–151 Wollin, Lars: Rec. av Carlquist, Jonas, Vadstenasystrarnas textvärld. Studier i systrarnas

skriftbrukskompetens, lärdom och textförståelse, 2007 ................................................... Sn17:200–203 Wollin, Lars: Rec. av Englund Dimitrova, Birgitta, Expertise and Explicitation in the

Translation Process, 2005 .............................................................................................. Sn16:215–219 Wollin, Lars: Rec. av Hygrell, Dorothea, Att översätta komik. En undersökning av

funktionsförändringar i tyska översättningar av svensk skönlitteratur, 1998 .................... Sn8:208–213 Wollin, Lars: Rec. av Ivarsson, Jan, Subtitling for the Media. A Handbook of an Art, 1992 .. Sn3:211–215 Wollin, Lars: Rec. av Johansson, Monica, Lexicon Lincopense. En studie i lexikografisk

tradition och svenskt språk vid 1600-talets mitt, 1997 ..................................................... Sn7:175–181 Wollin, Lars: Rec. av Lindberg, Bo: Den akademiska läxan. Om föreläsningens historia

(2017) .......................................................................................................................... Sn28:225–229 Wollin, Lars: Rec. av Romers retorik. Till Herennius. I översättning av Birger Bergh

med förord av Kurt Johannesson, 1994........................................................................... Sn4:214–218 Wollin, Lars: Rec. av Teleman, Ulf: Nordister och nordistik i Lund – från 1860-tal till

1930-tal, 2015 ............................................................................................................... Sn25:218–222 Wollin, Lars: Rec. av Toury, Gideon, Descriptive Translation Studies and Beyond, 1995 ..... Sn5:199–204 Wåhlin, Kristian: Almqvist och den »fria versen». ............................................................... Ns51:103–116

Zetterholm, D.O.: »Den springande punkten». [Om supradentalt n i de nordiska fornspråken med utgångspunkt i en n-runa på Åkirkeby-dopfunten.]............................... Ns27:83–91

Zetterholm, D.O.: »Vocal murmur» i engelskan och stockholmskan. .................................... Ns27:133–147 Zetterholm, D.O.: De nya linjerna i dansk dialektforskning. [Recension av Anders

Bjerrum: Fjoldemålets Lydsystem. 1944.] ...................................................................... Ns25:103–120 Zetterholm, D.O.: Det oenhetliga ljudsystemet. [Recension av Bertil Björseth: Dialekt

och riksspråk i en bohusländsk socken. 1946.] ................................................................ Ns26:188–202 Zetterholm, D.O.: En »egendomlig» norrländsk-norsk vokal. [Vokalen .]............................. Ns30:67–86 Zybatow, Lew: Vom Glücken der Sprechakte und unglücklichen Differenzen im

Modalsystem des Schwedischen und Deutschen. ............................................................ Sn5:79–92 Åkerblom, Axel: Till frågan om rytmiken i svenska efterbildningar av dróttkvæðr háttr

och hrynhenda. [Med anledning av Ss7:108–115.] ......................................................... Ss7:193–197 Åkerblom, Bror: Molkonhöet från Öuran. ............................................................................ Ns44:131–140 Åkerlund, Walter: Anmärkningar om en 1700-talsgrammatiker. [Botin. Med anledning

av Ns17:219–232.] ........................................................................................................ Ns18:103–106 Åkerlund, Walter: Bidrag till nysvensk formlära. [Kommentar till Axel Holmberg:

Studier över ja-verbens nysvenska formutveckling. I. De i fornsvenskan kortstaviga ja-verben. 1931.] ........................................................................................................... Ns13:54–74

Åkermalm, Åke: Den artikellösa konstruktionen i sportens språk. ........................................ Ns47:63–88 Åkermalm, Åke: Fast sammansättning och lös förbindelse. .................................................. Ns41:174–196 Åkermalm, Åke: Om s.k. förledsanslutning. ........................................................................ Ns40:55–81 Åkermalm, Åke: Om verbet atombomba och liknande bildningar i nutida svensk dagspress. Ns32:8–46 Ålander, A.T.: Från »kungarak» till »bondblyg». En språklig-social undersökning

om yrkestitlar i språkets tjänst. ....................................................................................... Ns36:5–53 Ålander, A.T.: Studier över konsonanterna i barnspråket. Med ett tillägg om vokalerna. ....... Ns23:64–123 Åneman, Claes: Om verben pläga och bruka. [Recension av Bertil Westberg: Verben

pläga och bruka. Två medellågtyska lånord i svenskan. 1987.] ....................................... Ns67:181–202 Årman, Henning: Ett attitydexperiment med språkpolitiska konsekvenser [Smärre bidrag.] .. Sn21:204–209 Åsberg, Christer: Språk och stil i en nysvensk bibel. Föredrag vid Adolf Noreen-

sällskapets årsmöte den 16 mars 1992. ........................................................................... Sn2:5–32 Öhman, Lennart: Om prepositionsbruket vid ortnamn i Lövångers s:n, Västerbottens län. .... Ns26:1–36 Östberg, H.O.: Karbon och herbua. ...................................................................................... Ss16:1–15 Östergren, Olof (tills. med Herman Geijer): Folkskolans läsebok. ........................................ Ss10:1–70 Östergren, Olof: Brefstil och stridsstil från 1800-talets början. Gamla och nya skolan.

[2. Fortsättning från Ss3:156–221.] ................................................................................ Ss4:28–69 Östergren, Olof: Brefstil och stridsstil från 1800-talets början. Journalord. [1. Se

fortsättning Ss4:28–69.] ................................................................................................. Ss3:156–221 Östergren, Olof: Efterskrift till inkongruenserna. [Med anledning av Ss5:1–46.] .................. Ss5:46–49 Östergren, Olof: En anmärkning till Tessins En Gammal Mans Bref, til En Ung Prints. ........ Ss11:29–35 Östergren, Olof: Ett nytt system i den tyska språkvetenskapen. [Om Karl Voszler:

Positivismus und Idealismus in der Sprachwissenschaft. 1904. Sprache als Schöpfung und Entwicklung. 1905.] .............................................................................. Ss6:15–39

Östergren, Olof: Ett par uttryck i en dikt av fru Lenngren. [Smälla någon på filten, skärpa lagen.]................................................................................................................ Ss13:145–154

Östergren, Olof: Första konjugationens singulara imperativ. ................................................ Ss13:138–144 Östergren, Olof: Inkongruenser af typen 'i sin helhet och sammanhang'. [Se även

Ss5:46–49.] ................................................................................................................... Ss5:1–46 Östergren, Olof: Möjligt och omöjligt i den språkliga utvecklingen. [Se även

Ss15:26–52.] ................................................................................................................. Ss13:203–212 Östergren, Olof: Några grunddrag till modersmålsundervisningens historia. ......................... Ss9:177–246 Östergren, Olof: Obestämd s-form efter preposition. Några synpunkter. [Se även

Ns1:138–140.] ............................................................................................................... Ss17:129–184 Östergren, Olof: Per Sprogvild och G. Cederschiöld: Verbalabstrakterna. För

språkforskare, modersmålslärare och författare. .............................................................. Ss8:137–163 Östergren, Olof: Smärre bidrag 1. »Havets viol». [Med anledning av Ns27:71–82.

Se även Ns26:111–118, Ns27:71–82, Ns29:172–183.].................................................... Ns28:102 Östergren, Olof: Smärre bidrag 1. Bestämd form af subst. på -ion etc. .................................. Ss4:92–94 Östergren, Olof: Smärre bidrag 11. Inom, utom. ................................................................... Ss6:191–192 Östergren, Olof: Smärre bidrag 2. Profession, lektion. ......................................................... Ss4:95–96 Östergren, Olof: Smärre bidrag 2. Skären = skärgården. [Tillägg till Ss14:275–276.]............ Ss15:122–124

Östergren, Olof: Smärre bidrag 3. Familjenamn på -inder. ................................................... Ss6:123–124 Östergren, Olof: Smärre bidrag 3. Participregeln. (Ett par notiser). [Se även Ss17:92–93.].... Ss12:131–132 Östergren, Olof: Smärre bidrag 3. Regeln om -dt och -t. [Tillägg till Ss12:131–132.] ........... Ss17:92–93 Östergren, Olof: Smärre bidrag 4. Fjällen, en motsvarighet till sing. 'skären' =

skärgården. [Se även Ss15:122–124.] ............................................................................. Ss14:275–276 Östergren, Olof: Smärre bidrag 4. Kringel-äcker.................................................................. Ss11:240–244 Östergren, Olof: Smärre bidrag 4. S-form efter prepositionen 'till'. [Tillägg till

Ss17:129–184.].............................................................................................................. Ns1:138–140 Östergren, Olof: Smärre bidrag 5. Gifta grodor. [Resonemang kring en folklig lek.] ............ Ss10:195–196 Östergren, Olof: Smärre bidrag 5. Kastbok. ......................................................................... Ss11:244 Östergren, Olof: Smärre bidrag 6. Affaire-Drifware. ............................................................ Ss10:291–292 Östergren, Olof: Smärre bidrag. Adverbiell s-form efter annan prep. än 'till'. [Tillägg till

Ss17:129–184.].............................................................................................................. Ns2:201–208 Östergren, Olof: Språklig kommentar till skolupplagor. [Kommentarer till Gyllenborg,

Linné, Piper, Creutz, Wallenberg, Sparrmann, Bellman, Kellgren, Kexél, Leopold, Lenngren.] ..................................................................................................................... Ss8:109–121

Östergren, Olof: Strögods. [Katakreser i tidningsspråket.] .................................................... Ss1:225–228 Östergren, Olof: Är sammanfallet af och och att att hänföra till fornsvensk tid? ................... Ss1:82–108 Österlund, Birgitta: Symboler i Johannes Edfelts lyrik. ........................................................ Ns34:53–97 Östman, Carin: Modärn nystavning och radikala studenter. [Smärre bidrag.] ........................ Sn17:193–195 Östman, Carin: Rec. av Nordenfors, Mikael, Elevernas texter. Redskap för textanalys,

textsamtal och bedömning, 2017. ................................................................................... Sn27:255–259 Östman, Catharina: Psalm och språk. Finlandssvenska revisioner av Runebergspsalmer

1865–1983. ................................................................................................................... Ns65:77–158