Sinnesorgan

• Sinnesorgan samlar information. Informationen skickas vidare till hjärnan med hjälp av olika nerver och skapa sinneintryck. Hjärnan tolkar många sinneintryck

Syn

• Hornhinnan och pupillen gör att ljuset kommer in i ögat

• Sinnescellerna finns på näthinna. Linsen ändrar form med hjälp av en muskel som den är fäst vid. Är muskeln avslappnad blir linsen smalare och vi ser skarpt på långt håll. När muskeln spänns blir linsen tjockare och vi ser tydligt på nära håll. När ögat ställer in sig för att se på nära håll kallas det ackomodation

Hjärnan tolkar nervsignalerna från ögat

• När Ögonen fångar upp En skarp bild hamnar upp och ned på gula fläcken i näthinnan. Där finns flest tappar . Bilden ger upphov till elektriska signaler som leds vidare genom synnerven från varje öga fortsätter till syncentrum i hjärnans nacklob

Hörsel- och balanssinnet

• Längst in i hörselgången sitter trumhinnan utspänd. När ljud når trumhinnan sätts den i rörelse. I trumhålan finns de tre hörselbenen, hammaren, städet och stigbygeln.

• De sinnesceller som uppfattar ljud finns i snäckan, medan sinnescellerna som registrerar information om balansen finns i båggångarna.

Smak och lukt

• Sinnesceller på tungan kallas smakceller. Informationen skickas vidare till hjärnan med hjälp av två hjärnnerver, ansiktsnerven och tung-svalgnerven. De fem grundsmakerna är sött, surt, salt, beskt och umami. Umami är smaken av protein och finns i till exempel köttbuljong och parmesanost.

• Smakcellerna på tungan samlas i små grupper till smaklökar. Förutom smakceller innehåller smaklökarna även stödjeceller som skyddar sinnescellerna. Smaklökarna är utspridda på tungans yta, men några smaklökar finns även i munhålan och i svalget.

Smaklökarna reagerar på smakämnen som är upplösta i saliv. När smakcellerna aktiveras skickas informationen vidare i form av nervimpulser till

smakcentrum i tinningloben.

• De fem grundsmakerna sött, salt, surt, beskt och umami blandas så att hjärnan kan skilja mellan hundratals olika smaker. Smakupplevelser kommer inte bara från smaklökarna utan påverkas också bland annat av lukten. När man tuggar sönder maten frigörs dofter som når näsan och luktsinnet. Även olika psykologiska omständigheter påverkar smaken. Vackert upplagd mat smakar som regel bättre, och den sinnesstämning man är i när man äter spelar också in för smakupplevelsen.

• När smakcellerna aktiveras skickas informationen vidare i form av nervimpulser till smakcentrum i tinningloben . Informationen från smakcellerna når även centra i hjärnstammen som bestämmer hur mycket saliv man får i munnen. Saliven innehåller ämnen som underlättar matsmältningen.

Lukt

• Luktceller reagerar på dofter

• Sinnesceller i näsan kallas luktceller och de kan reagera på olika dofter. Informationen skickas vidare till hjärnan med hjälp av den första hjärnnerven.

• Luktcellerna ligger inbäddade i slemhinnan i näshålans tak. Luktcellerna är omgivna av slem som bildas av speciella körtlar. De gasformiga luktpartiklarna måste först lösas i slemmet innan de kan påverka luktcellerna.

När luktcellerna stimuleras av olika dofter uppstår nervimpulser i luktnerven. Informationen leds vidare till luktcentrum i hjärnans tinninglob.

Känsel

• Känselcentrum sitter i hjärnan• När man pratar om känsel menar man

flera olika saker. Man kan uppleva• beröring • tryck • värme • kyla • smärta.

• Man känner beröring, tryck, värme, kyla och smärta med hjälp av speciella receptorer i huden som kallas känselkroppar. Känselkroppar finns också i leder, muskler, senor och i inre organ.

Impulserna från känselkropparna skickas vidare med hjälp av nerver till hjärnan. Först när informationen når känselcentrum i hjässloben blir man medveten om upplevelsen.

Hormoner och hormonsystemet

• Kroppens hormonsystem består av flera körtlar som bildar signalämnen, så kallade hormoner. De transporteras med hjälp av blodet och når hela kroppen. Hormonerna är specialiserade och påverkar bara bestämda celler, så kallade målceller. Dessa reagerar sedan på ett förutbestämt sätt.

• Hormonsystemet har tillsammans med nervsystemet övergripande uppgifter i kroppen. De två systemen arbetar inte självständigt, utan samarbetar på ett invecklat sätt. Nervsystemet har en överordnad funktion och är dessutom snabbare än hormonsystemet.

Hormoner

• Hormoner är kemiska budbärare

• Hormoner fungerar som kemiska budbärare och kan därför påverka celler långt bort från platsen där hormonet bildats. Det finns många olika hormoner med speciella uppgifter.

Hormoner

• Många funktioner i kroppen styrs av hormoner. Hormon tillverkas i körtlar, transporteras av blodet och styr helt andra delar av kroppen. Ex. insulin, adrenalen, östrogen, testosteron

• Hormonerna styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat

• ämnesomsättningen

• tillväxten

• salt- och vattenbalansen

• könsmognaden och sexualdriften

• fortplantningen

Kroppens viktigaste hormonbildande körtlar

och celler är

• hypofysen • sköldkörteln • bisköldkörtlarna • binjurarna • bukspottkörteln • äggstockar och testiklar • celler i mag-tarmkanalen • celler i njurarna.

• Hypofysen bildar flera olika hormoner, vilka i sin tur stimulerar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. I hypofysen bildas bland annat hormoner som

• stimulerar sköldkörteln • stimulerar binjurebarken • stimulerar äggstockarna och testiklarna • stimulerar tillväxten • stimulerar mjölkkörtlarna • koncentrerar urinen • hjälper till vid förlossning och amning

• Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel. Den är liten som en ärta och sitter på undersidan av hjärnan.