Peter Schantzdr med sc, professor

Föreläsning vid Transportforum

den 11 januari, 2012

Hälsoekonomi relaterad till gång och cykling

research project

physically activecommuting in

Greater Stockholm

www.gih.se/pacs

WHO:s definition av hälsa 1948:

”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt 

fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande 

och ej endast frånvaron av sjukdom 

eller skröplighet”

Tre aspekter av verkan av fysisk aktivitet 

samt miljöer där fysisk aktivitet äger rum 

som man kan sätta ett ekonomiskt värde på: 

• Sjukdomar

• Förtida mortalitet

• Välbefinnande

välbefinnande

fysiskt – mentalt – socialt

lågt

förekomst avsjukdomar/ 

grad av  sjuklighet

många/hög

ingen

högt

nivå

av 

fysisk 

aktivitet

miljöbetingelser som 

bidrar till ett 

välbefinnande

miljöbetingelser som 

motverkar ett 

välbefinnande

ohälsa hälsa

fysisk aktivitettransporter

avgaser

buller

skador

stress

fysisk  aktivitet

ohälsa hälsa

Om den sammantagna effekten av  fysisk aktivitet och trafikmiljöer

30.000 slumpmässigt utvalda personer, ålder  20‐93, i Köpenhamnsregionen, följdes under  14.5 år.

Effekten av att cykla till och från arbetet i     sig (i snitt 3 tim/vecka) var att den förtida 

mortaliteten minskade hos män med 28%.

Källa: Andersen et al. Arch

Intern Med 160:1621‐1628, 2000.

avgaser

buller

skador

stress

fysisk  aktivitet

ohälsa hälsa

Number of trips per dayMean trip length (km)

= commuting route

drawn by commuters

Home Work place

Distance

Perception of distance varies with environment

and the degree of usage of a route

antal cykelturer per vecka

0123456789

10

jan mars maj juli sept nov

Cyklistermedianvärden

distans per cykeltur

X

antal cykelturer per dag

x

=

antal timmarcykling per år

relativ risk för dödlighet för cyklister baserad på en jämförelse med den reducering av

risken för dödlighet i Köpenhamn (0.72) som noterats vid 3 timmar cykling per vecka under

uppskattningsvis 36 veckor per år

beräknad ekonomisk besparing genom reducerad dödlighet bland cyklister

antal cykeldagar per år

÷

medelhastighet

Schematisk beskrivning av grunderna för WHO:s hälsoekonomiska beräkningsmodell för cykling

mortality risk reduction

hours/week of bicycling commuting

0 1 2 3 4 5

0.72

1.00

health economics and physically active commuting

mortality risk reduction

morbidity risk reduction

hours/week of bicycling commuting

0 1.00

health economics and physically active commuting

1.00

startpunkt målpunkt

färdväg

kollektivtrafik

startpunkt = bostad målpunkt = arbetsplats

Exempel:

Stor-Stockholm

1 miljon vuxna med arbete

5% arbetspendlare per cykel

4 km färdväg mellan bostad och arbetsplats

124 cykeldagar per år

startpunkt = bostad målpunkt = arbetsplats

Exempel:

Stor-Stockholm

1 miljon vuxna med arbete

5% arbetspendlare per cykel

4 km färdväg mellan bostad och arbetsplats

124 cykeldagar per år

462.3 miljoner SEK per år

Tre aspekter av verkan av fysisk aktivitet 

samt miljöer där fysisk aktivitet äger rum 

som man kan sätta ett ekonomiskt värde på: 

• Sjukdomar

• Förtida mortalitet

• Välbefinnande

Referenser

Andersen, L.B., Schnohr, P., Schroll, M. & Hein, H.O. 2000. All‐Cause Mortality Associated With Physical Activity 

During Leisure Time, Work, Sports, and Cycling to Work. Arch Intern Med.

160:1621‐1628.

Matthews, C.E., Jurj, A.L., Shu, X., Li, H.‐L., Yang, G., Li, Q., Gao, Y‐T & Zheng, W. 2007. Influence of Exercise, 

Walking, Cycling, and Overall Nonexercise

Physical Activity on Mortality in Chinese Women. Am. J. Epidemiol., 

165: 1343 ‐

1350.

Sælensminde, K. 2004. Cost‐benefit analyses of walking and cycling track networks taking into account 

insecurity, health effects and external costs of motorized traffic . Transp

Res Part A Policy Pract. 38(8):593‐606.

Schantz, Peter. 2007. Cyklisterna får hjulen att snurra. Understreckare i Svenska Dagbladet

den 28 november. 

Schantz, P. 2008. WHO sätter ekonomiskt värde på

cykling. Svensk Idrottsforskning

3:47‐51

Schantz, P. & Stigell

E. 2009. A criterion

method

for measuring

route distance

in physically

active

commuting. 

Med Sci

Sports Exerc

4 (2): 472–478 

Stigell, E. & Schantz, P. 2011. Methods

for Determining

Route Distances

in Active

Commuting

–

Their

Validity

and Reproducibility. Journal of Transport Geography

19 (4): 563–574 

WHO 2011. Health Economic Assessment

Tool

(HEAT) for walking

and cycling. Methodology

and user

guide. 

Economic assessment

of transport infrastructure

and policies. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe

www.gih.se/rhm

Tack för er uppmärksamhet

www.gih.se/rhm

peter.schantz@gih.se