Fokusgruppsintervjuer av utryckningsförare vid ambulanssjukvården i Västerbotten

Pontus Albertsson, M.Dr. PO Bylund M.Dr.

NSS är ett samarbete mellan:

Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Försvarets Forskningsinstitut (FOI) och Västerbottens läns landsting

Målet är att bli en internationell aktör inom områdena säkerhet, riskanalys, riskbedömning och krishantering

Erhålla synpunkter och erfarenheter kring:

Karaktärsdrag hos en säker respektive osäker utryckningsförare

Hur påverkar erfarenhet Risker Omgivande trafik

Syftet med studien

Bakgrundsmaterial och underlag till fortsatta studier: Övergripande syfte med projektet är att göra en utvärdering av

effekten av en utryckningsförarutbildning Förmätning – självskattning och kollegial skattning Utbildningsinsats Eftermätning – självskattning och kollegial skattning

Vad ska vi använda resultaten till?

Förmätning:Enkät och kollegial

skattning

Utbildningsinsats:Data från egna körningar

Insiktsutbildning

Eftermätning: enkät och kollegial

skattning

5 grupper av utryckningsförare om sammanlagt 30 personer intervjuades:

1 grupp med kvinnor med blandad erfarenhet ◦ Medelålder 35 år (SD 6,65) ◦ Medelerfarenhet i yrket 5 år (SD 6,16)

2 grupper av män med längre erfarenhet (mer än 10 år) ◦ Medelålder 49 år (SD 9,17) ◦ Medelerfarenhet i yrket 22 år (SD 8,95)

2 grupper av män med kortare erfarenhet (upp till 5 år) ◦ Medelålder 30 år (SD 2,41) ◦ Medelerfarenhet i yrket 3 år (SD 1,88)

Gruppsammansättning

Kvinnliga gruppen◦ 104 utryckningar i medel per år och

anställd◦ 1100 körda mil per år och anställd

Manliga grupperna ◦ 122/104 utryckningar i medel per år

och anställd◦ 1315/1100 körda mil per år och

anställd

Erfarenhet utryckningskörning

En moderator ledde diskussionen och introducerade nya aspekter av ämnet

Observatör tog korta anteckningar om vem som sa vad

Uppmanade alla att medverka Diskussionen bandades

Genomförande

Kvalitativ innehållsanalys Meningsbärande enheter identifierades

Grupperades i kategorier

Analys

Karaktärsdrag och egenskaper hos säkra utryckningsförare

Omdömesgill Förutseende Problemlösare Anpassningsbar Ödmjuk Prestigelös Eftertänksam

RESULTAT

Karaktärsdrag och egenskaper hos osäkra utryckningsförare

Tävlingsinriktad Svårt att ta kritik Stressade Irriterade Aggressiva

RESULTAT

Hur påverkar erfarenhet utryckningskörningen? Lugnare körning med åren Läser av trafiken bättre Tar mindre risker Reflekterar mera Mindre stress vilket gör körningen mera

fokuserad Accepterar att det tar tid att komma

fram Kör efter sin egen förmåga

RESULTAT

Risker vid utryckningskörning? Stadstrafik störst risk för krasch Stadstrafik svårast Konsekvenserna vid krasch större under

körning på landsvägstrafik Landsvägar utan viltstängsel Trötthet

RESULTAT

Hur påverkas omgivande trafik? Oförutsägbar Beredskap för det oväntade Ta inget för givet

RESULTAT

Det utryckningsförarna ogillar mest är att fordon framför bromsar när de närmar sig

RESULTAT

Karaktärsdrag och egenskaper för säkra/osäkra förare går att härleda till GDE-matrisens högre kognitiva nivåer

Ökad erfarenhet påverkar körningen positivt

Bra att inte börja köra utryckningskörning för tidigt

Slutsatser och summering

Störst risk för kollision i stadstrafik i korsningar

Störst risk att skadas i landsvägstrafik

Svårt att förutsäga hur andra trafikanter reagerar för blåljus

Slutsatser och summering

Utryckningsförarnas råd till andra trafikanter som uppmärksammar ett utryckningsfordon under utryckning:◦ Bromsa inte◦ Följ trafikrytmen◦ Håll höger om möjligt

Slutsatser och summering

Utbildningsinsatsen

Utbildningsmålen som vi jobbar mot baseras på:◦Fokusgruppintervjuer med ambulansförare

om vad som karaktäriserar en säker förare.◦GDE-modellen – de högre kognitiva nivåerna.◦Tidigare studier om utbildningsinsatser tex.

riskutbildning för B-körkort.◦Mönster för ambulanskrascher, som ex.

korsningar, upphinnande situationer och omkörningar.

Tack för uppmärksamheten!

Kontakt:◦Pontus Albertsson◦Tel: 090-785 3152◦070-589 0646◦pontus.albertsson@vll.se

◦www.utryckningskorning.se