Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version

7/17/2019 Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version

http://slidepdf.com/reader/full/pontus-fahlbeck-tidsandan-och-folkroerelserna-slutgiltig-version 1/33

Pontus Fahlbeck, tidsandan och

folkrörelserna

Erik Ringmar, Statsvetenskapen, Lunds universitet 1

I ett gåvobrev, daterat Djursholm, 21 september, 11!, donerade den avgående

chefredaktören, Pontus Fahlbeck, generöst 2"#,### kronor till en stiftelse som

skulle ansvara för den framtida utgivningen av Statsvetenskaplig tidskrift $2

%ad det

g&ller tidskriftens innehåll ville Fahlbeck inte binda kommande redaktörer, sa han,

men han underströk att artiklarna ska vara av vetenskaplig och inte av partipolitisk

natur$ '(lott i en punkt skall jag tillåta mig att angiva ett önskemål för det

vetenskapliga arbete, som jag hoppas genom denna stiftelse fr&mja$' )ch det

g&llde 'det stora &mnet om folks, staters or kulturers förfall och undergång.' *

+&r Fahlbeck skrev sitt gåvobrev höll det första v&rldskriget precis på attavslutas den t-ska, villkorslösa, kapitulationen kom tre, och krigsstilleståndet

sju, veckor senare$ +&r han beskrev 'den fruktansv&rda kris, som den civiliserade

v&rlden genomgår,' var det sålunda uppenbart vad Fahlbeck refererade till$ .en, sa

han, medan manspillan och ödel&ggelse kan 'ers&ttas snart inom ett livskraftigt

folk,' beror kulturers undergång och fall inte fr&mst på förluster i krig utan ist&llet

1 /ag &r tacksam till Peter (aehr, .agnus /erneck och till 0ustav idn och hanskollegor på .itt3universitetet i 4undsvall för kommentarer på en tidigareversion av den h&r artikeln$ 5ack också till arkivet för Statsvetenskapligtidskrift http677journals$lub$lu$se7inde8$php7st7issue7archive d&r allatidigare nummer av tidskriften finns tillg&ngliga$

2 Fahlbeck, 94trödda meddelanden$' 4torleken på donationen &r inte entillf&llighet : år 11! f-llde unds universitet 2"# år$ Fahlbeck hade som ungekonomiska problem men gifte sig rikt och investerade arvet från sin fru blandannat i 4kånes då m-cket framgångsrika sockerindustri$ 5illsammans med sinfru sk&nkte Fahlbeck år 11 en halv miljon finska mark till uppr&ttandet aven professur i statistik vid ;bo akademi$ <arlsson, 9Pontus =rland >ndersson

Fahlbeck$' * Fahlbeck, 94trödda meddelanden,' 2*", kursiverat i originalte8ten$

1

http://journals.lub.lu.se/index.php/st/issue/archive

http://journals.lub.lu.se/index.php/st/issue/archive



på 'inre brister, sjukdomar i k&nsla och vilja$' Dessa k&nslo3 och vilje3baserade

sjukdomar drabbar inte bara de krigförande parterna, och 4verige &r sålunda inte

undantaget$ 5v&rt om$ %årt land har 'redan l&nge vittnat om folklig oh&lsa$' ?

5iden visade upp en rad sjukdomstecken6 en allt mer utbredd materialism 'med

kapitalism ovantill i samh&llet och socialism nedan' men också svenskarnas

'ringa &ktenskaplighet' och det stora antalet utom&ktenskapliga barn$ Dessutom

saknar svenskarna den r&tta nationalk&nslan, vilket visar sig i en stor emigration

och i en ovilja att försvara landet$ I det allm&nna livet har 'statsk&nslan' och

'statsl-dnaden' undantr&ngts av privata intressen, och i det privata livet har

'partik&nslan' och 'partil-dnaden' ersatt r&ttsk&nslan$ Det var anal-sen av detta

sjukdomss-ndrom som Fahlbeck hoppades att Statsvetenskaplig tidskrift skulle ta

sig an$ '4tatsvetenskaperna kunna ingen högre uppgift ha,' sammanfattade han,

'&n att h&remot söka bot, om bot står att vinna$'

>tt studera denna m&ktiga företeelse, staters förfall och undergång,genom tiderna, dess förebud och dess förlopp, från 0rekland och @omoch &nnu &ldre kulturer till våra dagars folk och stater, samt uppl-sa ochvarna det &r den uppgift, som jag såsom mitt vetenskapligatestamente l&gger denna stiftelse s&rskilt om hj&rtat$"

Fahlbecks uppmaningar har fallit på döva öron$ .edan statsvetare glatt tagit emot

stipendier från Fahlbeckska 4tiftelsen, har de helt ignorerat donatorns intentioner$

Inga svenska statsvetare har s-sslat med frågor om staters uppgång och fall$ I den

mån det ursprungliga gåvobrevet alls har l&sts, har dess språkbruk setts som

pinsamt$ De problem Fahlbeck st&ller upp hans tal om 'sjukdomar i k&nsla och

vilja' avslöjar honom som en produkt av sin tid$ 5idsandan har för&ndrats sedan

11! och det har givit oss r&tten att s-ssla med helt andra frågor$

Den h&r artikeln ska handla om tidsandan, eller st&mningen, kring tiden runt

första v&rldskriget, med Pontus Fahlbeck som utgångspunkt$ Det var många som

? Ibid$" Ibid$, 2*":2*A$

2



samtidigt med Fahlbeck oroade sig på det h&r s&ttet$A Före kriget beskrev

sociologer som .a8 Beber och 0eorg 4immel hur det moderna samh&llet berövat

individer dess handlingskraft, och politiker som 5heodore @oosevelt b-ggde ett helt

politiskt program kring metaforer om sjukdom, livskraft och nationell st-rka$ =fter

kriget blev kulturpessimismen akut, framför allt hos konservativa och

t-sklandsv&nner$ =fter 5-sklands sammanbrott blev Fahlbeck nedslagen och bitter

och hans gåvobrev skrevs bara månader efter publikationen av den första vol-men

av )sCald 4penglers Untergang des Abendlandes, en bok som redan flitigt

diskuterades bland europeiska intellektuella$ 4amtidigt, som vi ska se, var

Fahlbecks anal-s helt annorlunda$ Eans slutsatser var lika pessimistiska som

Bebers, 4immels och 4penglers, och lika konservativa som @oosevelts, men han

identifierade andra problem och föreslog andra lösningar$ 4veriges problem var inte

omv&rldens, och den tidsanda som givit senare generationer av svenska statsvetare

en förev&ndning att ignorera Fahlbecks uppmaningar, var specifikt svensk$

.en vårt uppgift &r samtidigt inte beskrivande så m-cket som teoretiserande$

%i &r intresserade av Fahlbeck men framför allt av vad en 'tidsanda' eller en

'st&mning' kan t&nkas vara, hur tidsandor och st&mningar uppstår och hur de kan

anv&ndas i en förklarande anal-s$ E&nvisningar till tidsandor och st&mningar &r

m-cket vanliga bland lekm&n och journalister, och förekommer bland historiker,

men ingen samh&llsvetare, varken i 4verige eller utomlands, har på allvar tagit sig

an begreppen$! anske tidsandor &r för efem&ra och st&mningar för svåra att

greppa$ ; andra sida finns det en ganska bet-dande diskussion bland filosofer och

A )m svenska reaktioner, se 4turfelt, 9Gtanför krigskartan,' 1?*:1AH och/ohansson, 9+ationens manliga dådkraft,' 111:1?2$

)m Fahlbecks reaktioner på resultatet av kriget, se <arlsson, 9Pontus =rland>ndersson Fahlbeck$' ven om Fahlbeck kan ha varit påverkad av 4penglersulturpessimismus, så var han inte m&rkbart påverkad av hans metahistoriskateorier$ De kommer d&rför inte att vidare diskuteras$

! Eistoriker som anv&nt begreppen inkluderar 4alomon, Rebeller i takt med

tiden, se framför allt ss$ A?:2$ Dallek, 9+ational .ood and >merican ForeignPolic-,' **:*A1$

*



ps-kologer om vad moods, humeurs och Stimmungen och &r och hur dessa

begrepp kan anv&ndas anal-tiskt$ Det borde gå att applicera dessa l&rdomar på

vårt historiska material och på Fahlbeck och hans samtid$ Det &r åtminstone det vi

ska försöka göra h&r$ .er &n någonting annat, kommer vi att h&vda, rör tidsandor

och st&mningar våra kroppar : hur våra kroppen befinner sig i rummet och hur de

rör, och kan röra sig, i tiden$ 5idsandor och st&mningar &r en fråga både om folkets

rörelser och om folkrörelser$ )ch intressant nog, om vi l&ser Fahlbeck från det

perspektivet kommer vi snabbt att m&rka att 'rörelse' : hos individer, men framför

allt hos det svenska folket som helhet : var en metafor som strukturerade m-cket

av hans författarskap$ Det går nog inte att besvara Fahlbecks uppfordran att

förklara orsakerna bakom 'staters förfall och undergång,' men kanske kan vi

utveckla begrepp som gör det möjligt att b&ttre förstå vad han menade med ett

samh&lles 'sjukdomar i k&nsla och vilja$'

!ontus "ahlbeck

Pontus Fahlbeck var en v&rml&ndsk bondpojke, född 1!"#, som tjugo år gammal

började studera vid unds universitet$1# Fem år senare avlade han kandidate8amen

och tio år senare doktorse8amen$ Ean fortsattes som docent i historia, men

intresserade sig också för statistik och nationalekonomi$ Det var hans argument för

en protektionistisk ekonomisk politik, framlagda under den stora tullstriden 1!!,

som först gjorde honom k&nd bland en större allm&nhet$11 Gnder de följande åren

var Fahlbeck en flitig deltagare i den offentliga debatten d&r han fortsatte att

försvara konservativa ståndpunkter$ ;r 1!! blev han professor i historia och

statskunskap, en titel som 1#2 förvandlades till en professur i statskunskap och

=n klassisk te8t om Lange#eile, 'tråkighet,' som st&mning &r Eeidegger, $he"undamental %oncepts of &etaph'sics. /mf$ <arroll, 9>rt and .ood,' "21:"""$

1# Ballengren, 9Pontus Fahlbeck,' 21#:22!H 9Fahlbeck, Pontus =rland,' 1A!H

9Fahlbeck, Pontus =rland,' 1#H %allinder, 9Pontus Fahlbeck,' "1:#$11 %allinder, 9Pontus Fahlbeck,' ""$

?



statistik$ ;r 1!# gifte han sig med >nna >lice von Billebrand, dottern till en

finlandssvensk friherre$12 Ean valdes till riksdagsledamot för Eögerpartiet år 1#*,

pensionerades från universitetet 11", och dog åtta år senare$ Ean &r begravd på

+orra k-rkogården i und$1*

.en det var Statsvetenskaplig tidskrift som var hans speciella skötebarn$ Ean

grundade tidskriften redan 1! American !olitical Science Revie# grundades

först 1#A och l-ckades snart engagera en m-cket prominent skara

artikelförfattare6 statsvetare som @udolf jelln och >8el (ruseCitJ,

ekonomhistorikern =li Eeckscher och statistikern 0ustav 4undb&rg, bland andra$

.en den oj&mförligt flitigaste skribenten var Fahlbeck sj&lv$ Gnder hans

redaktörskap, 1!311!, publicerades *"" artiklar, inte mindre &n A! av dem

skrivna av Fahlbeck, motsvarande en femtedel av materialet$ 'KDLå ej fr&mmande

bidrag, större eller mindre, b&ttre eller s&mre, r&ckte till,' urskuldande han sig n&r

han 11! såg tillbaka på sin g&rning, 'måste redaktören sj&lv gripa till pennan för

att f-lla de utlovade fem h&ftena om tillsammans minst tjugo ark$' 1? 5rots

uppmaningarna till sina efterföljande redaktörer om att undvika partipolitiska

ståndpunkter så var Fahlbecks egna artiklar ofta inl&gg snarare &n vetenskap, och

han försvarade n&stan alltid Eögerpartiets ståndpunkter$1" Ean skrev om 4veriges

grundlag och om vals-stemet, om arbetarklassens framv&8t och om faran av

socialismH han diskuterade 4veriges ekonomi och demografiska tendenserH och

12 Fahlbeck var en av undertecknarna av 9!ro "inlandia,' 1!, ett upprop blandeuropeiska intellektuella mot russifieringen av Finland$ <arlsson, 9Pontus=rland >ndersson Fahlbeck$' 4e vidare Fahlbeck, 9=tt försummat tillf&lle,' 1?:1"$

1* Ean fick två festskrifter till&gnade sig$ Fahlbeck, "estskrift till !ontus "ahlbeck Den andra var ett nummer av Statsvetenskaplig tidskrift , 2*6?, 12#,dedicerat till honom$

1? Fahlbeck, 9>vskedsord,' 2A#$1" 'nappast någon svensk vetenskapsman,' som <arlsson diplomatiskt uttr-cker

det, 'har i så hög grad som F$ betonat sambandet mellan samh&llsvetenskaplig

forskning och aktiv politisk verksamhet$' <arlsson, 9Pontus =rland >nderssonFahlbeck$' /mf$ %allinder, 9Pontus Fahlbeck,' "*$

"



kr&vde mer, och mer e8akt, svensk statistik$ Ean skrev också om försvarsfrågan

och innan v&rldskriget var han en prominent förespråkare för ett svenskt

deltagande på 5-sklands sida$1A +&r Fahlbeck pensionerades innehöll hans

bibliografi 1? titlar$ anske skrev han lite för fort och lite för m-cket, men 'genom

tankens dj&rvhet och uppslagens rikedom,' som Fahlbecks eftertr&dare, 4igfrid

Ballengren, påpekade i dödsrunan i Statsvetenskaplig tidskrift , 'har han på sina

skilda arbetsområden verkat som en eggande och förn-ande kraft$' 1

Fahlbecks d-stra varningar angående kulturell nedgång och nationellt förfall

var intellektuellt allm&ngods under 1##3talets första årtionden, framför allt bland

konservativa$ =n fråga som oroade dem var den framv&8ande arbetarklassen, dess

uppenbara mis&r och allt mer högljudda krav$ Fahlbeck tog sig an problemet i

boken Stånd och klasser , 1!2, och i en serie artiklar i Statsvetenskaplig tidskrift år

1#"$ E&r kritiserade han socialdemokratiska lösningar men erk&nde samtidigt att

någonting måste göras för att förb&ttra arbetarnas situation$ @oten till det onda,

som Fahlbeck såg det, var bristen på fasta anst&llningsförhållanden$ Det var 'det

fria eller lösa arbetsavtalet' som mer &n någonting annat proletariserade arbetaren$

Eans förslag till lösning var en kombination av statligt stöd i form av

socialförs&kring och sk-ddslagstiftning och moralisk upprustning i form av

n-kterhet och folkbildning$ .en framför allt förespråkade han fasta anst&llningar

som kunde ge 'arbetaren en livsvarig anst&llning och tj&nstemans karakt&r$' 1! 4om

Ballengren påpekade, &r detta 9en anordning, vars förenlighet i sin generella form

med det ekonomiska livets föruts&ttningar s-nes r&tt så tvivelaktig$' 1

1A Fahlbecks entusiasm för 5-sklands sak, och en artikel i Statsvetenskapligtidskrift hösten 11? som raljerade mot =ngland, kritiserades till och med avarl 4taaf och utrikesminister $>$ Ballenberg i riksdagen$ %allinder, 9PontusFahlbeck,' "*:"?$ 4e Fahlbeck, 9%&rldskriget )ch vi,' 2#:21?$

1 Ballengren, 9Pontus Fahlbeck,' 22A$ Fahlbecks bibliografi finns återgiven iFahlbeck, "estskrift till !ontus "ahlbeck , *A:*$

1! Fahlbeck, 9=tt politiskt program,' 21A:21!$1 Ballengren, 9Pontus Fahlbeck,' 21"$

A



Fahlbeck var, som han sj&lv uttr-ckte det, 'radikal i sociala ting, konservativ i

politiska$' Det vill s&ga, han 'var med utvecklingen i arbetarefrågor och till och

med lång före den, men mot densamma på författningens område$' 2# =tt e8empel

på det senare &r röstr&tten$ ven om han i princip inte var emot en utvidgad

röstr&tt, var han r&dd för partipolitik och pöbelv&lde$ Den svenska frihetstidens

kaos och korruption var ett skr&cke8empel till vilket han ofta återkom$21 För att

förhindra att historien upprepade sig insisterade han på att maktdelningsprincipen i

1!# års grundlag skulle uppr&tthållas och att kungamakten inte skulle abdikera

inför demokratin$22 5iteln på en av hans artiklar i Statsvetenskaplig tidskrift

'Personligt rådsv&lde eller folkligt kungadöme' sammanfattar alternativen$2*

.edan det personliga rådsv&ldet g-nnade egoistiska s&rintressen, var det folkliga

kungadömet ett st-re i hela landets intresse$

.en ingenting oroade Fahlbeck mer &n den 'folkliga oh&lsa' och de 'inre

brister, sjukdomar i k&nsla och vilja' på vilka han såg så många tecken$ Det &r

dessa sjukdomar som leder till staters, rasers och folks förfall, och det &r dessa

sjukdomar som han ville att statskunskapen skulle bek&mpa$ I gåvobrevet från

11! sa han inte m-cket om sin egen anal-s av problemet men han hade diskuterat

det tidigare, inte minst i ett tal till 5-ska @ash-gieniska 4&llskapets möte i Dresden,

111, återgett i Statsvetenskaplig tidskrift $2? .en det var inte individers f-siska

eller moraliska defekter som oroade Fahlbeck$ 4å l&nge samh&llet &r tillr&ckligt

meritokratiskt och har hög social rörlighet, förklarade han, kommer alltid de mest

2# Fahlbeck, 9>vskedsord,' 2A#, kursiverat i originalte8ten$ %allinder kallarFahlbeck 9katedersocialist,' men det ideologiska arvet &r klart konservativt$%allinder, 9Pontus Fahlbeck,' A1$

21 Fahlbeck, 9Personligt rådsv&lde eller folkligt konungadöme,' "H Fahlbeck, 9=ttpolitiskt program,' 2#!:2#H Fahlbeck, 9=tt försummat tillf&lle,' 1"?H %allinder,

9Pontus Fahlbeck,' A2:A!$22 Ballengren, 9Pontus Fahlbeck,' 222$2* Fahlbeck, 9Personligt rådsv&lde eller folkligt konungadöme$'

2? Fahlbeck, 9+-malthusianismen från rasbiologisk och rash-gienisk s-npunkt,'*1?:**?$



dugliga att kunna ta sig fram och ta ansvar för statens skötsel$2" Degenereringen

g&llde ist&llet den 'andliga arfsmassan' folks inst&llningar, samh&llets seder, och

det politiska livets v&rderingar och attit-der$ %i &r på v&g att begå kollektivt

sj&lvmord, slog Fahlbeck fast, och det mest uppenbara tecknet var det sjunkande

barnafödandet ett &mne som, såsom Ballengren påpekade, 'i högsta grad kom

hans sociala sinne att vibrera$' 2A

Fahlbeck identifierade tre orsaker till den sjunkande nativiteten6 det ökande

v&lståndet, för&ndringen av relationerna mellan könen, och den n-a rationalistiska

v&rldsåskådningen$2 .ed ökat v&lstånd utvecklar m&n och kvinnor n-a behov, och

n&r båda parter kan leva bekv&mt utan barn och familj blir 'familjelif och

könsumg&nge' mindre viktiga$ 4j&lvst&ndiga, emanciperade, kvinnor &r dessutom

mer oben&gna att 'underkasta sig moderskapets börda$' 2! Detta g&ller framför allt

kvinnor 'inom de högre klasserna,' och deras m&n, som allt mer kommit att l-ssna

till dem$2 4amtidigt gjorde den tilltagande rationalismen samh&llet allt mer

individualistiskt$

E&runder minskas vördnaden för forna seder och bestående inr&ttningar$Familj och sl&kt och stat, som tidigare omgifvits med religiös helgd,betraktas som inr&ttningar, hvilka ha sitt v&rde, endast i den mån desk&nka individen n-tta$ .&nniskan, d$v$s$ den enskilde och hans fördelblir alltings mått$*#

.oderna samh&llen &r långt mer civiliserade &n tidigare samh&llen men

2" Ibid$, *21$ /mf$ Fahlbecks anal-s av 4veriges beslut att inte ingripa i finskainbördeskriget våren 11!6 'om f-sisk degeneration kan icke vara tal$4venskarna &ro nog lika kraftfulla och lika tappra som förr M Det &r varkenf-sisk kraft eller mod som fattas$ Det var viljan allenast, som svek$' Fahlbeck,

9=tt försummat tillf&lle,' 1"1$2A Ballengren, 9Pontus Fahlbeck,' 21$2 Fahlbeck, 9+-malthusianismen från rasbiologisk och rash-gienisk s-npunkt,'

*2*$2! Ibid$2 Fahlbeck, 9+-malthusianism,' 2!$

*# Fahlbeck, 9+-malthusianismen från rasbiologisk och rash-gienisk s-npunkt,'*2?$

!



civilisationen håller samtidigt på att undergr&va sig sj&lv$ .oderna m&nniskor &r

förfinade och vekliga, de har förlorat sin samhörighetsk&nsla, blivit

v&rldsmedborgare och förfallit till upprivande inre strider$*1 .aterialistiska och

sj&lvupptagna m&nniskor &r emottagliga för argument från 'n-malthusianer' som

förespråkar mindre familjer det så kallade 'tvåbarnss-stemet$' =nligt 4veriges

ledande n-malthusian, undaekonomen nut Biksell, gör mindre familjer att det

finns det f&rre munnar att m&tta, och d&rmed också f&rre arbetslösa och fattiga för

staten att ta hand om$ .en Fahlbeck varnade skarpt för alla sådana slutsatser$

F&rre invånare gör en stat svagare, inte starkare$ Det &r till e8empel den 'vita

rasens' snabbt v&8ande antal och dess behovet av e8istentiellt 'armbågsrum'

som förklarar varför europerna e8panderade så snabbt över v&rlden under 1!##3

talet$ )m vi europer nu minskar i antal kommer andra, mer livskraftiga men

kulturellt underl&gsna, folk snart att ta över$ Först kommer de gula raserna,

varnade Fahlbeck, och sedan de svartaH först som tj&nare och sedan som herrar$*2

E&r liksom i många andra st-cken &r Fahlbecks retorik både förlegad och

pinsam$** Ean stod på fel sida n&r v&rldshistorien rörde på sig och till slut blev han

överkörd$ %ad han önskade sig var ett enklare och mer v&lordnat samh&lle, en

nationell gemenskap d&r m&nniskor br-dde sig om varandra och alla hade sin givna

plats i en hierarkisk struktur$ .en den sortens konservativa ideal tillhörde en

förgången tid$ >v senare generationers svenskar sågs hans konservatism som

reaktion&r, hans nationalism som krigshetsande, och hans varningar angående

'rash-gien' som ett s&tt att röja v&g för Eitler$

$idsandan

Det har nu snart gått hundra år sedan Pontus Fahlbeck skrev sitt gåvobrev och man

*1 Ibid$

*2 Ibid$, **1$** %allinder, 9Pontus Fahlbeck,' "2$



kan undra i vilken mån svenska statsvetare br-tt sig om hans uppfordringar$

4varet &r n&stan inte alls$*? 4venska statsvetare har inte s-sslat med den t-p av

historisk makrosociologi som Fahlbecks ville uppmuntra$ Det finns n&stan ingenting

i svenska statsvetares sammantagna författarskap om staters uppgång och fall

ingenting som liknar 0ibbons, 4penglers eller 5o-nbees spekulationer och de har

inte br-tt sig m-cket om tillståndet hos 'den andliga arfsmassan$' 4venska

statsvetare har befunnit sig m-cket n&rmare marken, m-cket n&rmare den politiska

makten, och de har studerat det politiska s-stemet utan den krismedvetenhet som

fick Fahlbecks sociala sinne att vibrera$*"

.-cket h&nger naturligtvis på hur vi definierar 'den andliga arfsmassan$'

Ballengren som redan han verkar l&tt generad över begreppet övers&tter det

som en fråga om ett samh&lles 'inst&llningar, seder, och det politiska livets

v&rderingar och attit-der$' *A )ch om det &r en studie av dessa &mnen som

uppgiften g&ller så har svenska statsvetare naturligtvis inte skött sig så illa$ Det

finns en lång rad studier av v&ljarbeteenden d&r svenskarnas inst&llningar har

undersöktsH det finns också många undersökningar, inte minst den 5ingstenska

argumentanal-sen, d&r politiska v&rderingar nagelfarits med stor sk&rpa$ )ch

'samh&llets seder' &r ett &mne som både gamla idhistoriker och postmoderna

teoretiker tagit sig an$ .en samtidigt missar studier som dessa hela vitsen med

Fahlbecks uppdrag$ Det var inte anal-s utan sjukdomsdiagnostik han ville att

statsvetare skulle &gna sig åt$ Gppgiften var inte bara att beskriva folksj&len utan

*? För en övergripande disciplinhistoria se bidragen till /erneck and (adersten,ontraster och n'anser. ortare genomgångar &r @uin, 9Political 4cience@esearch in 4Ceden 1A#:1",' 1":1!?H @uin, 9Political 4cience on thePeripher-,' ?1:"?H )m studiet av internationell politik i 4verige se /önsson,

9International Politics,' 1?:1A"$*" +ågot som Fahlbeck var medveten om$ 'Den politiska vetenskapen,' påpekade

han, 'har hos oss icke vunnit en utveckling, svarande mot de rika politiskaerfarenheter, som h&r samlats under århundraden$' 4verige har ingenmotsvarighet till >ristoteles, (odin, 0rotius, ocke eller .ontesNuieu$ Fahlbeck,

94tatsvetenskaperna vid universiteten,' 2$*A Ballengren, 9Pontus Fahlbeck,' 22$

1#



att bota den$ 4venska statsvetare har inte i alla fall inte sedan 1?" delat den

diagnosen, och d&rför har de inte kunnat motsvara Fahlbecks förv&ntningar$

5idsandan har för&ndrats sedan 11! och det har givit dem r&tten att s-ssla med

helt andra frågor$ 4venska statsvetare har varit ointresserade av etiologi eftersom

de helt saknat sjukdomsinsikt$

Pontus Fahlbeck, kan vi konstatera, var alldeles för m-cket ett barn av sin tid$

Eans språkbruk och v&rderingar var konservativa i en gammaldags konserverande

bem&rkelse som inte överlevde det andra v&rldskriget$ Det var inte v&rlden som

höll på att gå under, utan hans v&rldH inte kulturen eller nationen som var i kris,

utan hans kultur och nation$ Fahlbecks artiklar i Statsvetenskaplig tidskrift var

hans försök att förlika sig med sin samtid, men också att protestera emot och att

motarbeta den$ Eans ulturpessimismus var en del av tidsandan, men sen

för&ndrades tidsandan och med den statsvetarnas forskningsinriktning$ Ingen

svensk statsvetare har kunnat ta sig an de uppgifter Fahlbeck anvisade eftersom vi

lever i en annan tid och i en annan tids anda$

.en den slutsatsen tvingar oss förstås att också relativisera senare tiders

forskning på e8akt samma s&tt$ 5idsandan pr&glar oss alla, inte bara Fahlbeck, och

&ven de förment mest objektiva av forskningsresultat kommer på så s&tt att höra

hemma i en viss tid, med den tidens egen anal-s av samh&llets 'sjukdomar i k&nsla

och vilja$' Dagens svenska statsvetare har visst sjukdomsinsikt och intresse för

etiologi, men våra insikter identifierar andra sjukdomar och andra orsakssamband$*

.en just d&rför kommer också vår tids forskning en dag att framstå som förlegad

och lite l&tt löjlig$ Den slutsatsen bet-der inte att vetenskaplig objektivitet &r

omöjlig, eller ens att forskningsresultat alltid &r beroende av forskarens egna

v&rderingar, men det bet-der att all relevant forskning &r relevant bara i relation till

en viss tids m&nniskor och de problem de definierar$ På så s&tt kommer

* 4e vidare 5a-lor, 9+eutralit- in Political 4cience,' !:#$

11



statsvetenskapen inte bara att handla om objektiva fakta utan också om den

bet-delse som m&nniskor i en viss tid ger till objektiva fakta$

Den h&r slutsatsen öppnar för ett annat s&tt att förstå det uppdrag som

Pontus Fahlbecks gav till den svenska statsvetarkåren$ )m all

samh&llsvetenskaplig forskning pr&glas av en viss tids anda, kan en studie av den

samh&llsvetenskapliga forskningen inte bara hj&lpa oss att b&ttre förstå samh&llet

utan också den tids anda i vilken varje forskningsresultat presenteras$ =n sådan

studie ligger m-cket n&ra Fahlbecks oro inför 'de sjukdomar i k&nsla och vilja' som

han identifierat hos det svenska folket$ >tt studera tidsandan skulle sålunda vara

ett s&tt att faktiskt ta sig an det projekt han anvisade$ Problemet &r bara att förstå

vad en 'tidsanda' kan vara$*!

E&nvisningar till tidsandor och nationella st&mningar &r m-cket vanligt

förekommande bland lekm&n och journalister$ .an l&ser till e8empel ofta om hur

1A#3talets tidsanda ledde till antikrigsdemonstrationer, drogmissbruk och se8uell

promiskuitet, eller nu senast om hur nationella st&mningar gjort r-ssar allt mer

skeptiska gentemot =uropa och europer allt mer skeptiska gentemot =G$ .en

&ven om enskilda historiker ibland anv&nt sig av den h&r t-pen av förklaringar har

samh&llsvetare varit mer tveksamma$* (egrepp som 'tidsanda' eller 'st&mning' &r

alltför luddiga och efem&ra$ )ch &ven om st&mningarna i fråga kan

tillfredsst&llande definieras, så kan de inte empiriskt bel&ggas och d&rmed varken

studeras eller anv&ndas i en förklarande modell$ =n studie av tidsandor blir till

konst snarare &n vetenskap$?#

*! )m behovet av en studie av st&mningar, se Eofstadter, 9.anifest Destin- andthe Philippines,' 1, 1$ )m 9moods,' se 4tanghellini and @osfort, Emotionsand !ersonhood , 1"":1AAH @-le, $he %oncept of &ind , *:1#?H Ean3Pile,

9>ffectivit-,' 2?1:2?!$* 4alomon e8emplifierar men definierar och teoretiserar inte$ 9=n helhetsbild av

1A#3talets tidsanda,' s&ger han, &r 9besv&rlig att inringa$' 4alomon, Rebeller

i takt med tiden, AA$?# /mf$ undNuist, 94tatsvetenskap och biologi,' ?*$

12



Ist&llet har samh&llsvetare reducerat andor och st&mningar till en fråga om

m&nniskors attit-der$?1 .en en tidsanda och en st&mning &r inte det samma som

en åsikt$ Detta beror först och fr&mst på ett aggregationsproblem$ Det kan vara

en stor skillnad på individers sinnesst&mningar och sinnesst&mningarna hos

samh&llet som helhet och de senare kan inte alltid reduceras till de förra$ 4å till

e8empel skapade 711 attackerna i G4> en st&mning av ångest hos den

amerikanska nationen som inte nödv&ndigtvis motsvarades av en ångest hos

enskilda amerikaner$ %i kan vara panikslagna som nationer men &ndå forts&tta att

leva våra individuella liv ungef&r som vanligt$ På samma s&tt behöver det inte ha

varit någonting fel på de svenskar som Fahlbeck diskuterade de som inte födde

barn och som utvandrade till >merika$ Det var inte de som var sjuka, ist&llet var

det 4verige som helhet som var sjukt$

Den andra, och mer grundl&ggande, orsaken &r att st&mningar inte har något

kognitivt innehåll och d&rför inte kan studeras genom opinionsundersökningar$?2

4t&mningar &r inte åsikter, men de &r inte heller k&nslor$ )m en leopard hoppar på

oss i djungeln blir vi r&dda$ @&dslan följer mer eller mindre omedelbart så fort

leopardens n&rvaro har registrerats av våra sinnen, och &ven om r&dslan inte

kr&ver en medveten kognitiv bearbetning så har den &ndå ett kognitivt innehåll$ %i

blir r&dda för någonting för leoparden och vi springer iv&g$ 4t&mningar

fungerar inte så$ =n st&mning handlar inte om någonting och den ger oss inga

instruktioner för hur vi ska bete oss$?* =n st&mning &r inte någonting vi har utan

ist&llet ett tillstånd vi befinner oss iH det &r en ton eller en n-ans som f&rgar av sig

på allt vi förnimmer och som påverkar allt vi t&nker och minns$?? D&rför vet vi ofta

?1 4e, t$e8$ @ahn, roeger, and ite, 9> FrameCork for the 4tud- of Public .ood,' 2:"!H 4iJer, 95oCards > <omputational 5heor- of .ood,' ?* :#H 4timson,

9)n the .eaning O .easurement of .ood,' 2*:*?$?2 <arroll, 9>rt and .ood,' "2":"**$

?* @-le, $he %oncept of &ind , A:$?? <arroll, 9>rt and .ood,' "2:"*1H Dre-fus, (eing)in)the)*orld , 1*:1"$

1*



inte vilken st&mning vi befinner oss i förr&n den pekats ut åt oss eller förr&n den

hunnit för&ndras$ Det &r först n&r min fru reagerar på något korthugget jag s&ger

över frukostbordet som jag förstår att jag &r på dåligt humör idag, och det var först

n&r kulturpessimismen under 12#3talet förb-tts till hedonistisk dekadens som

11#3talets tidsanda kunde anal-seras och förstås$?"

4j&lva order 'st&mning' kan hj&lpa oss en bit på v&gen h&r$?A >tt st&mma ett

instrument &r att etablera en relation mellan två str&ngar som bringar dem i

harmoni med varandra$ På samma s&tt kan en person bringas i samklang med den

situation hon befinner sig i, eller sinnesst&mningen hos två personer kan bringas i

samklang med varandra$ >tt just en musikalisk metafor anv&nds h&r &r inte en

slump$ .usik, precis som st&mningar, saknar kognitivt innehåll$ .usik handlar inte

heller om någonting och ger oss inte heller några instruktioner för hur vi ska

handla$ Ist&llet består musik av mönster av toner och r-tmer som stegrar sig och

faller, accentueras och stannar av, ondulerar och pulserar$ De mönster som

musiken reproducerar beskriver till e8empel och kanske framför allt de olika

s&tt på vilka våra kroppar rör, eller skulle kunna röra, sig$ ? .usik handlar om hur

kroppen befinner sig i rummet, och att l-ssna på musik &r d&rför mer &n någonting

annat att undersöka de rörelsescheman som står oss till buds$ Det &r sålunda inte

en tillf&llighet att musik ofta anv&nds för att beskriva en viss tids anda$ Det

snabbaste s&ttet att förstå A#3talets tidsanda &r att spela en skiva av (ob D-lan

eller 5he (eatles, och det b&sta s&ttet att förstå 5hatchers 4torbritannien &r att

l-ssna på punkmusik$ Det &r i musiken som samh&llet finner sig sj&lvt och det &r i

musiken mer &n någon annan stans som vi finner samh&llet$

?" Ean3Pile, 9>ffectivit-,' 2?"$?A )m st&mningar, Stimmungen, i Eeideggers filosofi, se Dre-fus, (eing)in)the)

*orld , 1A:1"$

? anger, !hilosoph' in a +e# e' , 22:22!H DeCe-, Art as Eperience, 1:1!*$

1?



>tt vara i en viss st&mning handlar sålunda om en viss kroppshållning$?! )m

vi &r uttråkade håller vi kroppen på ett visst s&ttH om vi &r glada eller optimistiska

håller vi den på ett helt annat s&tt$ roppshållningen visar vilken st&mning vi

befinner oss iH eller snarare, det &r i st&mningen som våra kroppar uttr-cker som vi

finner oss sj&lva$ =n tidsanda, kan vi sålunda sammanfatta, beskrivs b&st i termer

av en kroppshållning, kroppens plats i rummet, och genom de rörelsemönster som

varje tidsperiod gör möjliga$ Det g&ller våra enskilda men också våra kollektiva

jag$ 4å till e8empel karakt&riserade försvarsminister Donald @umsfeld vid ett flertal

tillf&llen G4>s hållning efter 711 som 9a forCard3leaning posture' 'framåtlutad,'

och kan vi till&gga, 'beredd att slå till$' ? .en den beskrivningen g&ller den

kollektiva samh&llskroppen och det bet-der inte att enskilda amerikaner var

speciellt framåtlutade$ På samma s&tt kan Fahlbecks 4verige beskrivas som

'sömnigt' eller 'stillastående' utan att individuella svenskar, i genomsnitt eller i

huvudsak, var varken sömniga eller orörliga$ 5v&rt om$ 4verige som helhet kan ha

somnat trots att svenskarna som individer blivit allt mer aktiva$

$re s-tt att röra sig

%i kan nu återv&nda till Fahlbecks egen tid och försöka oss på en anal-s av de 'inre

brister, sjukdomar i k&nsla och vilja' som han oroade sig för$ %år uppgift &r att

studera de samtida studierna av samh&llet, men inte för dess innehålls skull utan

ist&llet för de st&mningar de uttr-cker$ 5iden kring det först v&rldskriget, sa vi,

pr&glades av en utspridd kulturpessimism och tre e8ponenter för tidsandan var .a8

Beber, 0eorg 4immel och 5heodore @oosevelt den sistn&mnde naturligtvis

president i G4> med också, både före och efter tiden i %ita Euset, en flitig författare

?! 4tanghellini and @osfort, Emotions and !ersonhood , 1"":1A2$ 4e vidareoung, 95hroCing ike a 0irl,' 1*:1"A$ /mf$ undNuist, 94tatsvetenskap och

biologi,' ?*:???$? BoodCard, !lan of Attack , 1H BoodCard, (ush at *ar , 2#$

1"



och debattör$ .en innan vi kan sammanfatta deras respektive anal-ser måste vi

rensa bort det kognitiva innehållet i te8terna och leta efter musiken$ %i &r

intresserade av kroppshållningar, av kroppens plats i rummet, och av de

rörelsemönster som tiden gjorde möjliga$

)ch m-cket riktigt ger n&stan alla samtida samh&llsvetenskapliga studier

uttr-ck för en k&nsla av missmod och passivitet$ Gnder 1!##3talet hade europer

fl-ttat på sig som aldrig tidigare de hade brutit upp från landet och begett sig till

fabriker i de stora n-a st&derna, eller emigrerat till +ordamerika och >ustralien$

.en n&r de v&l etablerat sig i sina n-a miljöer, klagade samh&llsvetarna, verkade de

ha tappat all sin handlingskraft$ =uroperna var håglösa, och en k&nsla av ennui ,

spleen, och Lange#eile spred sig snabbt bland befolkningens breda lager$"# )ch vi

hittar diagnosen också d&r vi minst av allt skulle v&nta oss den i det

framgångsrika och framtidsinriktade G4>$ <ivilisationens framv&8t hade inte gjort

amerikaner mer sj&lvs&kra och optimistiska, utan tv&rt om svaga, nervösa och

oroliga$ >merikanska l&kare gav diagnosen neurasthenia, 'neurasteni,' åt

s-mptomen, ett tillstånd som kunde liknas vid vår egen tids 'kroniskt

trötthetss-ndrom' eller 'utbr&ndhet$' "1 +eurasteni består, sa filosofer Billiam

/ames, som sj&lv led av sjukdomen, 'av en kronisk k&nsla av svaghet, slöhet,

letargi, utmattning, otillr&cklighet, brist på möjligheter, av en overklighetsk&nsla

och viljelöshet$' "2

.a8 Beber var också hela sitt liv plågad av svåra depressioner$ Eösten 1!,

trettiotre år gammal, blev han allvarligt sjuk för första gången och fick ta en paus i

sin akademiska karri&r$ Gtmattad och ångestriden kunde han sitta framför fönstret

"# /mf$ 0oodsteins diskussion om 'boredom and the moderniJation ofsubjectivit-,' i 0oodstein, Eperience *ithout ualities, 1#1:2?A$

"1 5ermen introducerades av 0eorge (eard i (eard, American +ervousness. 4eockså .itchell, "at and (lood and /o# to &ake $hemH .itchell, *ear and$ear H /mf$ 4chuster, +eurasthenic +ation, *A:?AH utJ, American

+ervousness, 1:*$"2 /ames, 95he =nergies of .en,' 2*$

1A



i timmar och bara titta tomt framför sig$"* ven om han aldrig direkt refererade till

sin sjukdom i sitt akademiska arbete &r det &ndå l&tt att se en koppling$ I

'Bissenschaft als (eruf,' 11, beskrev han ett samh&lle som blivit allt mer

rationalistiskt, teknokratiskt och b-råkratiserat och just d&rför allt mindre

meningsfullt$"? %år v&rld &r inte l&ngre besj&lad av högre s-ften, påpekade Beber,

utan har reducerats till en samling 'fakta' som objektivt kan observeras, m&tas och

förklaras$ .&nniskan &r idag bara ett sådant faktum bland andra$ +&r allting

måste motiveras i rationella termer l&mnar gudarna oss åt vårt öde$ %i jobbar allt

hårdare, mer gl&djelöst, men livet har tappat sin po&ngH allt vi har kvar &r vår

ekonomiska tillv&8t och våra allt djupare depressioner$"" Bebers klassiska te8t, 0ie

protestantische Ethik und der 1eist des apitalismus, reviderad upplaga 12#321,

slutar med bilden av ett stahlhartes 1eh-use ett 'skal hårt som stål' i vilket vi

inneslutit oss sj&lva$"A .&nniskor som innesluter sig sj&lva i stålskal &r inte l&ngre

fullst&ndiga m&nniskor$ Deras rörelsemönster &r mekaniskaH de står stela i sina

poser och deras kroppsst&llningar uttr-cker inte deras sinnesst&mningarH de kan

inte l&ngre anv&nda sina kroppar för att k&nna sig fram i, och för att förstå, sin

omv&rld$" .usiken som beskriver dessa rörelsemönster &r metallisk, repetitiv och

begr&nsad, kanske som framförd på en av de sj&lvspelande pianon som var så

popul&ra under tiden kring sekelskiftet$"! Först blir man förvånad över att ingen

sitter vid tangentbordet, sen blir man imponerad över tekniken, men till sist blir

man galen på det mekaniska och k&nslolösa hamrandet$

"* (endi8, &a *eber , 2A$ För en mer klinisk beskrivning, se Frommer andFrommer, 9.a8 Bebers rankheit,' 1A1:11$

"? Beber, 94cience as a %ocation$' "" (aehr, 9Iron <ase and 4hell Eard as 4teel,' 1A#$"A Beber, !rotestant Ethic , 1!1$ 5alcott Parsons övers&ttning av stahlhartes

1eh-use som 9iron cage' &r, som (aehr påpekar, en felövers&ttning$ (aehr, 9Iron <ase and 4hell Eard as 4teel,' 1"*:1A$

" (aehr, 9Iron <ase and 4hell Eard as 4teel,' 1A*:1A"$"! =vans, 9Pianola .usic,' A1:A?$

1



0eorg 4immels anal-s liknar Bebers, men han fokuserade framför allt på

konsekvenserna av livet i den moderna staden$" .oderna st&der, sa 4immel, &r

inr&ttade efter de principer som st-r ekonomiska marknader6 på en marknad har

allting sitt pris och en vara kan l&tt j&mföras med alla andra varor$ >llting kan

d&rför också l&tt ers&ttas med någonting annat$ I den moderna staden blir vi till

konsumenter av livsstilar, åsikter och se8uella partners, men ingenting berör oss

eftersom allt &r ers&ttningsbart$A# =ftersom marknadsrelationer &r opersonliga kan

transaktionerna utföras i allt snabbare takt, och i allt vidare, och till slut

v&rldsomsp&nnande, n&tverk$ =nskilda m&nniskor blir snart överstimulerade av alla

dessa disparata intr-ck och till slut kan vi inte l&ngre ta emot och behandla all

information som kastas emot oss$ För att klara oss rationaliserar vi våra

erfarenheter vi t&nker för m-cket och k&nner för lite och på så s&tt förlorar vi

den direkta, förkroppsligade, kontakten med omv&rlden$ Det slutliga resultatet &r

moderna m&nniskor som &r blas2 3 fullkomligt ointresserade av den v&rld de lever

i$A1

.en 4immel hittar ett annat rörelsemönster &n Beber, åtminstone hos de

mest sofistikerade m&nniskorna i de stora st&derna$ Denna blaserade överklass &r

st&ndigt på jakt efter n-a intr-ck, n-a stimulanser, n-a droger, och kan d&rför aldrig

sitta stilla$ De fl-r från sina vardagliga liv, från sina tråkiga jag, och kl&ttrar i berg,

d-ker bland korallrev, genomkorsar öknar och djungler eller beger sig rastlöst

från ett se8uellt &vent-r till ett annat$A2 .oderna storstadsbor &r intendenter för

den tavelutst&llning som &r deras erfarenheter, men en tavelutst&llning, påpekar

4immel, &r inte ett liv, åtminstone inte om vi kr&ver att ett liv ska organiseras kring

" 4immel, 95he .etropolis and .ental ife,' 11:1$ /mf$ 0oodstein, Eperience*ithout ualities, 2?:2!#$

A# 4immel, $he !hilosoph' of &one' , *?:*"?$A1 >ho, 94immel on >cceleration, (oredom, and =8treme >esthesia,' ?$

A2 4immel, 95he >lpine /ourne-,' 21:221H 4immel, 95he >dventure,' 221:2*2$/mf$ ierkegaard, 9ForfQrerens Dagbog$'

1!



ett sammanhållande narrativ$ .usiken som ackompanjerar utst&llningen &r också

den rastlös, hetsande och sönderbruten ungef&r som >rnold 4chönbergs 123tons

musik som aldrig hittar någon plats att vila, eller som Igor 4travinskijs 4åroffer ,

11*, med sin förment animaliska e8otism$A*

.ånga amerikaner, sa vi, delade den h&r anal-sen$ De led av 'neurasteni,' en

sjukdom som amerikanerna sj&lva identifierade som t-piskt amerikansk$ Det var i

G4> trots allt som det moderna livet var som mest hektiskt, d&r folk arbetade de

l&ngsta arbetstiderna och hade de högsta stressnivåerna$ Dessutom var trafiken i

amerikanska storst&der intensiv, bullret öronbedövande, och blandningen av språk

och kulturer både förvirrande och utmattande$A? G4> var v&rldens mest moderna

land, och d&rmed det mest civiliserade, men samtidigt hade civilisationen gjort

amerikanska m&n omanliga och amerikanska kvinnor okvinnliga$ Detta framgick

inte minst från deras rörelsemönster$A" .oderna amerikanska m&n var br&ckliga

och rörde sig försiktigt och nedhukadeH amerikanska kvinnor var endera manhaftigt

oregerliga eller så överstimulerade att de st&ndigt måste ligga till s&ngs$

Beber gav inte många konkreta råd för hur vi skulle kunna komma ur vårt

stålskal$ ven om han var pessimistisk, så visste han att det kapitalistiska

s-stemet inte kunde avvisas$ 5v&rt om$ 5-skland måste sk-nda sig att efterlikna

det framgångsrika =ngland$AA 4immel gav inte heller han några direkta råd till sina

l&sare, men i andra delar av hans författarskap betonade han bet-delsen av

m&nniskans sociabilitet$A %i kan bara utveckla vår personlighet, enligt 4immel, om

vi kan hitta sk-dd från marknadens logik och umgås på ett personligt och intimt

A* )m det första framförandet den 2 maj, 11*, se =ksteins, Rites of Spring,1#:"?$

A? >ho, 94immel on >cceleration, (oredom, and =8treme >esthesia,' ?"1:?""$A" .auss, 9+otion de techniNue du corps,' *A":*!A$ Fast .auss anal-s av

skillnaderna i amerikanska och franska kvinnors s&tt att röra sig resulterade ihelt andra slutsatser$

AA (aehr, 9Iron <ase and 4hell Eard as 4teel,' 1AA$A 4immel, 95he 4ociolog- of 4ociabilit-,' 12#:1*#$

1



s&tt med andra m&nniskor$ Det b&sta e8emplet &r kanske vad som h&nder n&r

m&nniskor konverserar med andra$A! På tehus, på pubar och i borgerskapets

salonger och 4immel sj&lv höll i en m-cket framgångsrik salong kan

m&nniskor tr&ffas och talas vid utan att behöva t&nka på vad som &r n-ttigt och

rationellt$ 0enom att st&nga dörren till den hektiska och opersonliga v&rlden

utanför kan vi återuppr&tta våra relationer med andra, konkreta och namngivna,

individer, och d&rmed försvara vår individualitet$A .usiken som ackompanjerar

dessa samtal &r ett st-cke kammarmusik, kanske en av (eethovens sista

stråkkvartetter$ ammarmusik &r musik för det avskilda rummet, och också den

organiserad genom de regler som g&ller för intim konversation$#

5rots sitt allvarliga sjukdomstillstånd var amerikaner i allm&nhet ofta

optimistiska vad det g&llde möjligheterna till en framgångsrik behandling$

5heodore @oosevelt &r ett e8empel$ 4om ung hade också han lidit av neurasteni,

men han hade botat sig sj&lv genom f-sisk tr&ning, resor och st&ndiga aktiviteter$

=tt resmål han ofta återkom till var de klippiga bergen i v&ster, n-ligen erövrade

från dess ursprungsbefolkning och nu, genom de n-a j&rnv&garna, l&tt tillg&ngliga

för alla amerikaner$ @oosevelt reste ofta v&sterut för att jaga buffel och 1!!*,

samma år som han blev guvernör i +eC ork, köpte han en ranch i Dakota$ Den

medicin som fungerat för honom sj&lv förespråkade han för G4> som helhet$ '/ag

vill inte predika l&ran om den skamliga l&ttjan,R förklarade han, Rutan l&ran om det

kr&vande livet, livet av möda och anstr&ngning, arbete och kamp$R1

%i beundrar inte mannen som förespråkar den r&ddhågade freden$ %ibeundrar mannen som förkroppsligar de segrande anstr&ngningarnaHmannen som aldrig gör någonting or&tt mot sin granne, som &r snabb

A! (istis, 94immel and (ergson,' *:*!$ )m konversationens moral i modernasamh&llen se @ingmar, &echanics of &odernit' , 11*:11"$

A 4immel, 95he 4ociolog- of 4ociabilit-,' 122:1*#$ /mf$ @ingmar, Surviving%apitalism, *1:?2$

# 4chStJ, 9.aking .usic 5ogether,' A:$1 @oosevelt, 95he 4trenuous ife,' *$

2#



att hj&lpa en v&n, men som har de manliga kvaliteter som behövs för attgå segrande ur det verkliga livets st&ndiga strider$2

=konomiska marknaden kan m-cket riktigt begr&nsa vår handlingskraft, menade

@oosevelt, men hans anal-s var långt mer konkret &n 4immels$ Problemet &r

framför allt de stora karteller som skaffar sig monopol på en viss marknad och som

gör det omöjligt för vanliga amerikaner att starta egna företag$* Det finns d&remot

ingenting avhumaniserande hos kapitalismen som sådan och marknaden kan

förb&ttras genom lagar som förbjuder karteller och monopol$ .en framför allt &r

lösningen att kombinera marknadslogiken med en mer ursprunglig logik som ger

stillasittande, överciviliserade och avkönade amerikanska m&n chansen att

återkn-ta bekantskapen med sina tidigare, mer maskulina, jag$? om och besök

våra n-a nationalparker, uppmanade @oosevelts v&n /ohn .uir sina landsm&n6

5usentals trötta, nervskadade, över3civiliserade m&nniskor börjaruppt&cka att en resa till bergen &r en resa hemH att vildhet &r ennödv&ndighetH och att nationalparker och reservat &r anv&ndbara intebara som k&llor till timmer och bevattnande floder, men som k&llor tilllivet$"

Den lösning @oosevelt sj&lv förespråkade gick ut på nationell e8pansion$ På andra

sidan 4tilla havet kunde ett n-tt gr&nsland öppnas upp och kriget med 4panien som

startade i april 1!! erbjöd en möjlighet$A G4> invaderade Filippinerna i februari

1! och under de kommande tre åren utk&mpades ett gr-mt kolonialkrig$ %alet

var, sa @oosevelt n&r han såg tillbaka på invasionen, 'om vi fegt skulle dra oss ur

sammandrabbningen, eller om vi skulle gå in i den som det anstår ett modigt och

livfullt folkH och om vi, n&r vi v&l var inne i den, skulle kröna våra bannr med

2 Ibid$, ?$* Eofstadter, $he American !olitical $radition, 21:2A$? )m kvinnors kurer mot neurasteni, se utJ, American +ervousness, *1:*H

4chuster, +eurasthenic +ation, ":112$" .uir, 95he Bild Parks and the Forest Preservation of the Best,' 1$ 4e vidare

4chuster, +eurasthenic +ation, 1*A:1*!$A Eofstadter, 9.anifest Destin- and the Philippines,' 1*:2##$

21



missl-ckande eller med framgång$' G4> &r ett civiliserat samh&lle, men får inte

förlora kontakten med sitt mer primitiva jag$ I sin utrikespolitik måste

amerikanerna tala v&nligt med andra stater men samtidigt 'b&ra en stor påk$' !

@-tmen som b&st passade ihop med den kroppshållningen var förstås

marschmusiken som vann en stor publik i G4> under 1!!#3talet och framåt$ /ag

tror amerikaner svarar så starkt på marschmusik, skrev /ohn Philip 4ousa, genrens

okrönte kung, 'eftersom den appellerar till deras kamplust$'

4om r-tmen hos en afrikansk stridstrumma talar marschmusiken till engrundl&ggande r-tm i m&nniskans konstitution, och den besvaras$ =nmarsch stimulerar varje livgivande centrum, v&cker fantasin och sporrarpatriotiska impulser som kan ha varit slumrande under åratal$

)ckså i =uropa tågade folk i takt med marschmusiken$!# =uroper mobiliserades

genom olika rörelser t&nkta att ge n- energi åt samh&llskroppen arbetarrörelsen,

g-mnastikrörelsen, n-kterhetsrörelsen, scoutrörelsen, *andervogeln,

kooperationen och nudismen$ .en till slut var det kriget som löste problemet$

riget skulle ge europerna handlingskraften tillbaka$ '=fter att ha vu8it upp i en

tr-gg era,' skrev den skotske författaren <ompton .ackenJie, 'så l&ngtade vi efter

större risker, efter det e8traordin&ra, efter m&ktiga och fruktansv&rda

erfarenheter'H &ntligen, skrev den franske författaren .aurice (arrTs, kan våra 'grå

monotona liv' förlossas av krigetH 'jag vill inte dö för kung och fosterland,' enligt

den engelske poeten Eerbert @ead, 'om jag dör så &r det för min sj&ls fr&lsning$' !1

.ed tillförsikt och sj&lvförtroende marscherade en generation europer mot

@oosevelt, 95he 4trenuous ife,' !$! '4peak softl-, but carr- a big stick$' @oosevelt anv&nde först frasen i ett brev

till Eenr- B$ 4prague den 2A januari, 1##$ 4e '>merican 5reatsures of theibrar- of <ongress,' http677CCC$loc$gov7e8hibits7treasures7trm1*$html$

4ousa, &arching along, *"!$ /mf$ .c+eill, eeping $ogether in $ime, 1#1:1"#$!# )m engelska milit&rmusikband, se @ussell, !opular &usic in England, 5678)

5957, 1A2:1!$

!1 Dessa tre citat &r från 4tromberg, Redemption b' *ar , ??:?"$ /mf$ @ingmarand ustermans, 9.odernit-, (oredom and Bar,' 1!*:1!A$

22



förintelsen$

!ontus "ahlbeck och folkrörelserna

Pontus Fahlbeck bek-mrade sig hela livet för sin h&lsa, och från slutet av 1!#3talet

diagnostiserade han sig sj&lv som 'neurasteniker$' !2 Ean besv&rades av en svår och

st&ndigt återkommande huvudv&rk som gjorde honom 'allvarlig och sluten,' han

var en 'enstöring,' och grubblade inte bara över statsvetenskapliga problem utan

också över e8istentiella frågor om vadan och varth&n$!* 5rots de 1? verken i hans

bibliografi beskrev han sig sj&lv som en 'arbetets invalid$' Precis som @oosevelt

försökte han också att på olika s&tt att kurera sig sj&lv och l-ckades 'med 0uds

hj&lp' hålla krafterna uppe$ Ean reste på årlig sommarsemester till sin frus sl&kt i

FinlandH studerade det gamla antiken ett forskningsområde han kallade 'en

fridl-st plats'H och efter sekelskiftet höll han sig dessutom aktiv med ekonomiska

aff&rer och satt med i st-relser för företag runt om i 4verige$!? I praktiken verkar

han dock ha hittat en 4immelsk lösning på sina nervproblem6 Fahlbecks hem, både

i und och senare i Djursholm dit han fl-ttade 1#", var en salong d&r tidens

intellektuella och kulturpersonligheter samlades$ E&r kompenserade hans frus

s&llskapstalanger för de sociala gåvor Fahlbeck saknade$ Eon var 'gladl-nt och

spirituell, g&stfri och trofast, konstn&rligt och musikaliskt initierad samt djupt

intresserad för m&nniskor av olika slag och blev d&rför en strålande, sent glömd

v&rdinna$' !"

.en Fahlbeck drog aldrig den @ooseveltska slutsatsen att svenskar i allm&nhet

!2 arakt&ristiken av Fahlbeck i detta st-cke &r från <arlsson, 9Pontus =rland>ndersson Fahlbeck$'

!* =n del av de senare publicerade som Fahlbeck, 4-rldsåskådning ochlifsutsikter $

!? <arlsson ser donationen som skapade den Fahlbeckska 4tiftelsen som ettförsök från Fahlbecks sida att kompensera unds universitet för att han i stortsett varit tj&nstledig från 1#1 fram till pensionen 11"$ <arlsson, 9Pontus

=rland >ndersson Fahlbeck$' !" Ibid$

2*



led av samma problem som han sj&lv$ +&rhelst han rörde vid frågan om individers

'degeneration' : ett &mne som upptog samtidens rash-gienister : insisterade han

tv&rt om på att alla eventuella f-siska eller ps-kologiska defekter hos individer var

'småsaker$' !A %isserligen innehöll framför allt de l&gre klasserna i samh&llet en

'ingalunda obet-dlig stock svagt begåfvade,' men det var en naturens ordning och

inte en konsekvens av 'rasens förs&mring$' ! I allm&nhet såg Fahlbeck kritiskt på

svenskars förmåga$ Ean kallade sina landsm&n 'intellektuellt godtrogna,' bristande

i 'sj&lvst&ndigt t&nkande,' och 'omdömeslösa i allt som icke rör tekniska eller

alldagliga ting' : men inget av dessa karakt&rsdrag såg han som en konsekvens av

det moderna samh&llet eller av civilisationens framfart$!!

I sj&lva verket var svenskarnas personlighet en sorts v&lsignelse eftersom den

sk-ddade dem från neurasteni och andra moderna sjukdomar$ 4venskarna var helt

enkelt för lantliga och för omoderna$ 4venska st&der var för små, arbetstakten och

stressen för låg, och det fanns inte tillr&ckligt med etniskt eller kulturell blandning$

4venskarna anv&nde sina kroppar mer &n sina nerver och drabbades d&rför inte av

nervös utmattning$! D&rför st&mmer inte heller 4immels beskrivning av tidsandan

in på fallet 4verige$ .ånga svenskar levde fortfarande långt från arbetsmarknaden

och n&ra sj&lvhushållet, och marknadens logik var d&rför inte alls lika omdanande$

Dessutom var det aldrig långt till naturen$ Det fanns ingen risk att svenska m&n

skulle förlora sin manlighet så l&nge skogarna var djupa och åkrarna besv&rliga att

plöja$ 4verige hade d&rför få blaserade individer med behov av e8trema nöjen och

e8centriciteter$# >tt Fahlbeck sj&lv drabbats av neurasteni, och att han behövde en

!A Fahlbeck, 9Det svenska folkl-nnet,' 2!?$! Fahlbeck, 9+-malthusianismen från rasbiologisk och rash-gienisk s-npunkt,'

*2$!! Fahlbeck, 9=tt försummat tillf&lle,' 1""H Fahlbeck, 9>vskedsord,' 2A2$! På det viset liknade svenskarna andra invandrare som n-ligen anl&nt till G4>$

4chuster, +eurasthenic +ation, 22$

# Ejalmar 4öderberg, eller åtminstone huvudpersonen i en bok som 0oktor 1las,skulle kunna utgöra ett undantag$ 4öderbergs författarskap &r dock m-cket

2?



4immelsk kur, var snarare ett tecken på hur m-cket mer sofistikerad &n andra

svenskar han ansåg sig vara$1

I allm&nhet br-dde sig inte Fahlbeck m-cket över individernas öden i det

moderna samh&llet$ Ean varnade sålunda, precis som Beber, för rationalitetens

ökande roll, men han identifierade ingen Beberiansk rationaliseringsprocess$ Ean

var inte m&rkbart orolig för ett förtingligande av m&nskliga v&rden och han hittade

inget 'stålskal' hos svenskarna$ Ist&llet kopplade han rationalismen till en

tilltagande misstro mot traditionella auktoriteter$ @ationalismen hade givit vanligt

folk vad de trodde var goda argument att anv&nda mot 0ud och ungen$ .en

framför allt bet-dde rationalismen en ökad individualism, och individualism bet-dde

i sin tur egenintresse$ I ett samh&lle d&r rationella lagar st-r t&nker alla bara på sig

sj&lva6 m&n behöver inte l&ngre kvinnor och kvinnor behöver inte m&nH svenskar

emigrerar till G4> och vill inte l&ngre göra v&rnplikt$ .en det var framför allt

gruppegoismen som oroade Fahlbeck$ I ett 4verige d&r 'partik&nslan' och

'partil-dnaden' hade ersatt r&ttsk&nslan höll samh&llet på att falla sönder i

stridande partiintressen$ Den n-a arbetarklassen var det b&sta e8emplet, men

parlamentarismen var också förkastligt eftersom den gjorde statsministern till

'partiman' och kungen till en 'jaherre' som måste gå med på allt som regeringen

best&mde$2 (ara en regering som ser till helheten kan st-ra i hela landets

intresse$*

Den tidsanda som Fahlbeck beskrev var således helt annorlunda &n den som

rådde på kontinenten$ 4venskarna var inte passiva och neurasteniska utan tv&rt

4tockholms3centrerat$ 4öderberg, 0oktor 1las$1 =ftersom neurasteni ofta drabbade medlemmar av överklassen var diagnosen

ofta eftersökt av andra samh&llsklasser$ 4chuster, +eurasthenic +ation, 2?,**:*?$

2 )m arbetarrörelsen, se Fahlbeck, 9Den svenska arbetarerörelsen på afv&gar,'1*:21#$ )m parlamentarismen se Fahlbeck, 9Personligt rådsv&lde eller

folkligt konungadöme,' $* Fahlbeck, 9Personligt rådsv&lde eller folkligt konungadöme,' 1#2$

2"



om alldeles för aktiva$ +&r den industriella revolutionen &ntligen nådde landet

under 1!##3talets sista decennier, började svenska folket röra på sigH individer och

grupper förfl-ttade sig på ett allt friare s&tt och i en allt snabbare takt$ Det fr&msta

e8emplet var arbetarklassens framv&8t : arbetarklassen var 'framr-ckande' och

'framstormande,' sa Fahlbeck, och dess 'uppstigande' var 'den stora tidsrörelsen

sj&lv$' ? =migrationen till G4> var ett annat e8empel på en folkrörelse som tagit

karakt&ren av vad Fahlbeck kallade 'en flod' och en 'verklig folkvandring$' " )ch

kvinnors allt oftare hörda krav på j&mst&lldhet med m&nnen liknade han vid en

'pågående sj&lfst&ndighetsrörelse$' A Problemet var bara att alla dessa rörelserna

ofta skedde i diametralt olika riktningar och att de inte l&ngre kunde kontrolleras av

varken staten eller k-rkan$ >mbitiösa unga m&n från bondeståndet vill 'kunna

fullborda den sociala cirkulationen och nå upp till herrskapsklassen,' men då blir det

'en stor tr&ngsel inom denna klass' som till slut hotar att spr&nga hela

samh&llsb-gget$ .en åker de å andra sidan till G4>, förlorar svenskarna den

nationella samhörighetsk&nsla som utgör 'sj&lva lifsvillkoret för dess e8istens som

folk$' !

%ad kunde då görasU Fahlbeck hade ingenting alls emot rörlighet : varken

f-siskt eller metaforisk : men han ville att folket skulle röra på sig tillsammans,

som en kropp och åt samma håll$ Ean t&nkte sig ett samh&lle som inneslöt sina

medlemmar i en n- gemenskap d&r social rörlighet kunde kombinerades med

nationell samling och enighet$ Det var d&rför han ville binda fabriksarbetarna till

kontrakt som i praktiken skulle göra tj&nstem&n av dem och d&rför kvinnors

? Fahlbeck, 9=tt politiskt program,' 2#?, 21*$" Fahlbeck, 9=migrationen,' 1, 2#1$A Fahlbeck, 9+-malthusianism,' 2!$ 9raven på kvinnornas politiska och

kulturella emancipation,' som <arlsson påpekar, 9hade i honom en svårvedersakare$' <arlsson, 9Pontus =rland >ndersson Fahlbeck$'

Fahlbeck, 9+-malthusianism,' 2"?$! Fahlbeck, 9Det svenska folkl-nnet,' 2!?$

2A



'frigörelse' måste ske inom, och inte utom, hemmet$ Den musik han hörde i sitt

sinne var en psalm som klingade ut från en svensk lantk-rka eller nationalsången

som den sjöngs den sj&tte november varje år$ Psalmer och nationalsånger sjungs

unisont, med en röstH de &r enkla i sina melodier och alla kan sjunga medH inga

individuella röster hörs och det finns ingen plats för individuella uttr-ck$1## edaren

för den allsvenska kören var sj&lvklart kungen, och Fahlbeck återkom ofta till

grundlagens ord att 'onungen &ger att allena st-ra riket$' 1#1 .en -ttre fiender och

hot kunde också anv&ndas för nå enighet$1#2 Det var sålunda ett problem att

4verige inte varit i krig sedan 1!# och att landet före 1#" inte ens, på grund av

unionen med +orge, haft en egen utrikespolitik$ 'KFLrånvaron af en sp&nnande och

samlande utrikespolitik, fick den svenska nationalk&nslan att fullst&ndigt

inslumra$' 1#* För Fahlbeck var det h&r ett argument för 4veriges deltagande i första

kriget och för ett direkt ingripande i inbördeskriget i Finland, men argumentet &r

inte det samma som det @oosevelt anv&nde vid G4>s invasion av Filippinerna$ I

4veriges fall fanns det ingen koppling mellan individuell håglöshet och en håglös

statH det var tv&rt om den överdrivna rörligheten hos grupper och individer som

utrikespolitiken skulle anv&ndas för att 'st&fja$' %ad som behövde v&ckas var det

kollektiva jaget$1#?

.en den kraft som mer &n någon annan satte folket i rörelse var

barnafödandet och det var barnafödandet som b&ttre &n någonting annat gav svar

)m anv&ndandet av musikaliska metaforer i politisk retorik, se @ingmar, 9.etaphors of 4ocial )rder,' A1:A*$

1## 4e till e8empel <erulo, 94ociopolitical <ontrol and the 4tructure of +ational4-mbols,' A:!$

1#1 'För svenskarna med deras tröga sinnelag och osj&lvst&ndiga t&nkande passarb&st en st-relse med en kraftfull konung i spetsen$' Fahlbeck, 9=tt försummattillf&lle,' 1"?$

1#2 Fahlbeck, Svensk och nordisk utrikespolitik $1#* Fahlbeck, 9Det svenska folkl-nnet,' 2!*H 4turfelt, 9Gtanför krigskartan,' 1"*:

1"AH /ohansson, 9+ationens manliga dådkraft,' 111:11?, 1*?:1*"$1#? 4turfelt, 9Gtanför krigskartan,' 1?*:1"$

2



på frågan om nationers nedgång och fall$ I gåvobrevet från 11! l&mnade

Fahlbeck orsakssambanden öppna och hoppades att de b&ttre skulle undersökas av

kommande generationer av statsvetare$ .en i sina egna artiklar &r det inget tvivel

om hur det hela h&nger ihop6 nativiteten &r nationens motorH det &r barnafödandet

mer &n någonting annat som s&tter folket i rörelse$ '5- folken k&mpa om

utr-mmet och framtiden icke blott med vapen och den ekonomiska konkurrensen

utan -tterst genom det antal lif, som årligen s&ttas i v&rlden$' 1#" Det var sålunda

den sjunkande mortaliteten i =uropa under 1!##3talet och den snabbt ökande

befolkningen som skapat behov av 'armbågsrum' och gjort det möjligt för

europerna att snabbt kolonisera resten av v&rlden$ Folkökningen 'föranleder en

sp&nning af alla krafter med d&raf följande snabb kulturutveckling samt ökad

politisk makt$' 1#A Folkminskning å andra sidan får de motsatta effekterna ett

land med sjunkande nativitet har inget behov av att röra på sig och till slut tappar

det till och med viljan att försvara sig$ Det var precis det som h&nde i det antika

0rekland och @om$ 0reker och romare litade på en klassisk version av

'tvåbarnss-stemet,' och som ett resultat föddes det alldeles för få barn$ I det

demografiska vakuum som skapades sögs utomstående folkslag in, och den antika

kulturen togs till slut över av barbarer$1# Idag, menade Fahlbeck, står 4verige inför

e8akt samma situation$ ven om det inte &r oss svenskar förunnat att 'vara med

om jordklotets slutliga delning,' måste vi åtminstone se till att 'bevara vår

sj&lvst&ndighet på det st-cke land, som vi inneha$' 1#!

I 4verige var det 4ocialdemokraterna som till slut hittade lösningarna på de

problem Fahlbeck identifierade$ Folkets rörelser blev till 'folkrörelser' som

organiserades och kontrollerades, inte av kungen eller k-rkan utan av en

1#" Fahlbeck, 9Det svenska folkl-nnet,' 2!A$1#A Fahlbeck, 9+-malthusianism,' 2"A:2"$

1# Ibid$, 2!2$1#! Ibid$, 2!A$

2!



socialdemokratisk v&lf&rdsstat$ .en kontinuiteten mellan 11! års konservativa

kulturpessimism och 1*#3talets progressiva reformister &r &ndå långt större &n

vad de senare har velat erk&nna$ 4ocialdemokraterna vann den ideologiska striden

framför allt genom att anpassa det konservativa tankegodset efter tidens krav$ Den

nationella gemenskapen blev ett 'folkhem,' marknadens nedbr-tande krafter

stoppades av v&lf&rdsstaten, och folkstammens förvekligande blev till en 'kris i

befolkningsfrågan' som motarbetades av socialpolitik och tvångssteriliseringar$1#

+ativiteten uppmuntrades aktivt av en stat som &n i dag ser barnafödandet som

svenskarnas viktigaste uppgift$ %ad det g&ller kroppshållningar och rörelsemönster

så mobiliserades arbetarklassen, men samtidigt hölls den tillbaka$ Gnder

4ocialdemokratins ledning blev folket allt mer rörligt, men det var, precis som

Fahlbeck önskat, en fråga om en kontrollerad rörlighet under ansvar$

>rbetarklassen sjöng 'Internationalen' och sen sjöng de nationalsången, men det

viktiga var inte vad de sjöng utan att de sjöng tillsammans, unisont, medan de

marscherade fram$ Det &r naturligtvis stora skillnader mellan nationalsocialismen

och socialnationalismen, men långt större likheter mellan Pontus Fahlbeck och Per

>lbin Eansson$

1# )m anv&ndandet av familjemetaforer i politisk retorik, se @ingmar, 9.etaphorsof 4ocial )rder,' A#:A1$

2



(ibliografi

>ho, evin$ 94immel on >cceleration, (oredom, and =8treme >esthesia$' :ournal for the $heor' of Social (ehaviour *, no$ ? VDecember 1, 2##W6 ??:A2$

(aehr, Peter$ 95he XIron <ageY and the X4hell as Eard as 4teelY6 Parsons, Beber, andthe 4tahlhartes 0ehause .etaphor in the Protestant =thic and the 4pirit of<apitalism$' /istor' and $heor' ?#, no$ 2 V.a- 2##1W6 1"*:A$

(eard, 0eorge .iller$ American +ervousness; <ts %auses and %onse=uences, aSupplement to +ervous Ehaustion >+eurasthenia?$ +eC ork6 Putnam,1!!1$

(endi8, @einhard$ &a *eber; An <ntellectual !ortrait $ +eC ork6 Doubleda-, 1A2$

(istis, .argo$ 94immel and (ergson6 5he 5heorist and the =8emplar of the X(lasPerson$Y' :ournal of European Studies *", no$ ? V2##"W6 *":?1!$

<arlsson, 4ten$ 9Pontus =rland >ndersson Fahlbeck$' Svenskt (iografiskt Leikon,1"*$ http677sok$riksarkivet$se7sbl7Presentation$asp8UidZ1"A1!$

<arroll, +o[l$ 9>rt and .ood6 Preliminar- +otes and <onjectures$' $he &onist !A,no$ ? V2##*W6 "21:""$

<erulo, aren >$ 94ociopolitical <ontrol and the 4tructure of +ational 4-mbols6 >n=mpirical >nal-sis of +ational >nthems$' Social "orces A!, no$ 1 V4eptember1!W6 A:!$

Dallek, @obert$ 9+ational .ood and >merican Foreign Polic-6 > 4uggestive =ssa-$' American uarterl' *?, no$ ? V>utumn 1!2W6 **:A1$

DeCe-, /ohn$ Art as Eperience$ =dited b- /o >nn (o-dston$ )riginall- published in1*?$ 5he ater Borks, 12"31"* 1#$ <arbondale6 4outhern IllinoisGniversit- Press, 1!$

Dre-fus, Eubert $ (eing)in)the)*orld; A %ommentar' on /eidegger@s (eing and$ime, 0ivision < $ <ambridge6 .I5 Press, 1#$

=ksteins, .odris$ Rites of Spring; $he 1reat *ar and the (irth of the &odern Age $+eC ork6 .ariner (ooks, 1!$

=vans, =dCin$ 9Pianola .usic$' $he &usical $imes A2, no$ ?" V+ovember 1, 121W6A1:A?$ doi61#$2*#7#!"2$

Fahlbeck, Pontus$ 9Den svenska arbetarerörelsen på afv&gar$' Statsvetenskapligtidskrift 11, no$ ? V1#!W6 1*:21#$

$ 9Det svenska folkl-nnet$' Statsvetenskaplig tidskrift 1?, no$ ? V111W6 2:!!$

$ 9=migrationen$' Statsvetenskaplig $idskrift A, no$ ? V1#*W$

$ 9=tt försummat tillf&lle6 =tt ord för dagen tillika en folkps-kologisk studie$'Statsvetenskaplig tidskrift 21, no$ * V11!W6 1?:"$

$ 9=tt politiskt program$' Statsvetenskaplig tidskrift !, no$ ? V1#"W$

$ "estskrift till !ontus "ahlbeck ; 0en 5 Bktober 595 $ und, 11", 11"$

$ 9+-malthusianism$' Statsvetenskaplig tidskrift ", no$ ? V1#2W$

$ 9+-malthusianismen från rasbiologisk och rash-gienisk s-npunkt$'

*#



Statsvetenskaplig tidskrift 1?, no$ " V111W6 *1?:*?$

$ 9Personligt rådsv&lde eller folkligt konungadöme$' Statsvetenskaplig tidskrift

1, no$ 2 V11?W$$ 94tatsvetenskaperna vid universiteten$' Statsvetenskaplig tidskrift 2, no$ 1

V1!W6 2:!#$

$ 94trödda meddelanden$' Statsvetenskaplig tidskrift , n$d$, 2**:?#$

$ Svensk och nordisk utrikespolitik $ >$ (onnier, 112$

$ 95ill 4tatsvetenskaplig 5idskrifts l&sare6 =tt avskedsord$' Statsvetenskapligtidskrift 21, no$ " V11!W6 2":A2$

$ 4-rldsåskådning och lifsutsikter; föredrag$ und6 0leerup, 11#$

$ 9%&rldskriget )ch vi$' Statsvetenskaplig $idskrift 1, no$ ? V11?W6 2#:1?$

9Fahlbeck, Pontus =rland$' +ordisk familCebok , 1#$http677runeberg$org7nfbg7#A$html$

9Fahlbeck, Pontus =rland$' Enc'clopedia of the Social Sciences$ 0ale, 1A!$

Frommer, /örg, and 4abine Frommer$ 9.a8 Bebers rankheit\soJiologische>spekteder depressiven 4truktur$' "ortschritte der +eurologie, !s'chiatrie A1, no$ " V1*W6 1A1:1$

0oodstein, =liJabeth$ Eperience *ithout ualities; (oredom and &odernit' $4tanford6 4tanford Gniversit- Press, 2##"$

Ean3Pile, (atrice$ 9>ffectivit-$' In A %ompanion to !henomenolog' andEistentialism, edited b- Eubert $ Dre-fus and .ark >$ Brathall, 2?#:"2$

)8ford6 Bile-3(lackCell, 2##$Eeidegger, .artin$ $he "undamental %oncepts of &etaph'sics; *orld, "initude,

Solitude$ )riginall- published in 12$ (loomington6 Indiana Gniversit-Press, 2##1$

Eofstadter, @ichard$ 9.anifest Destin- and the Philippines$' In America in %risis,"ourteen %rucial Episodes in American /istor' , edited b- Daniel >aron, 1*:2##$ +eC ork6 >lfred >$ nopf, 1"2$

$ $he American !olitical $radition; And the &en *ho &ade <t $ @eissue edition$+eC ork6 %intage, 1!$

/ames, Billiam$ 95he =nergies of .en$' In Bn 4ital Reserves, *:*$ +eC ork6Eenr- Eolt O <o, 111$

/erneck, .agnus, and (jörn (adersten, eds$ ontraster och n'anser; svenskstatsvetenskap i br'tningstid $ und6 4tatsvetenskaplig tidskrift, 2#1#$

/ohansson, @une$ 9X+ationens manliga dådkraftY6 krig och fred i nationellaförest&llningar, 1!1"31?"$' In "red i realpolitikens skugga, edited b-.agnus /erneck, 111:?2$ und6 4tudentlitteratur, 2##$

/önsson, <hrister$ 9International Politics6 4candinavian Identit- >midst >mericanEegemon-U' Scandinavian !olitical Studies 1A, no$ 2 V1*W6 1?:A"$

ierkegaard, 4Qren$ 9ForfQrerens Dagbog$' In Enten)Eller; Et Livs)"ragment $<openhagen6 <$ >$ @eitJel, 1!!$

anger, 4usanne $ !hilosoph' in a +e# e'; A Stud' in the S'mbolism of Reason,Rite, and Art $ <ambridge6 Earvard Gniversit- Press, 1"$

*1



undNuist, ennart$ 94tatsvetenskap och biologi$' In ontraster och n'anser;svensk statsvetenskap i br'tningstid , edited b- .agnus /erneck and (jörn(adersten, ?*:"2$ und6 4tatsvetenskaplig tidskrift, 2#1#$

utJ, 5om$ American +ervousness, 598D; An Anecdotal /istor' $ Ithaca6 <ornellGniversit- Press, 11$

.auss, .arcel$ 9+otion de techniNue du corps$' Anthropologie et Sociologie, 1"#,*A":!A$

.c+eill, Billiam E$ eeping $ogether in $ime; 0ance and 0rill in /uman /istor' $+eC ork, G4>6 ><4 Eumanities =3(ook, 2##!$

.itchell, 4$ Beir$ "at and (lood and /o# to &ake $hem$ 2d ed$, rev$ Philadelphia6/$($ ippincott O co$, 1!!$

$ *ear and $ear Br, /ints for the Bver#orked $ =d$ !, rev$ Philadelphia6

ippincott, 1!$.uir, /ohn$ 95he Bild Parks and the Forest Preservation of the Best$' In Bur

+ational !arks$ (oston6 Eoughton .ifflin, 1#*$

@ahn, Bend- .$, (rian roeger, and <-nthia .$ ite$ 9> FrameCork for the 4tud- of Public .ood$' !olitical !s'cholog' 1, no$ 1 V.arch 1AW6 2:"!$

@ingmar, =rik$ 9.etaphors of 4ocial )rder$' In !olitics, Language and &etaphor ,edited b- 5errell <arver and /ernej Pikalo, *#?$ ondon6 @outledge, 2##!$

$ Surviving %apitalism; /o# *e Learned to Live #ith the &arket andRemained Almost /uman$ ondon6 >nthem Press, 2##"$

$ $he &echanics of &odernit' in Europe and East Asia; $he <nstitutional

Brigins of Social %hange and Stagnation$ ondon6 @outledge, 2##$@ingmar, =rik, and /org ustermans$ 9.odernit-, (oredom and Bar6 > 4uggestive

=ssa-$' Revie# of <nternational Studies *?, no$ * V)ctober 2#11W6 1":2$

@oosevelt, 5heodore$ 95he 4trenuous ife$' In $he Strenuous Life; Essa's and Addresses, *:22$ Philadelphia6 0ebbie O <o, 1#*$

@uin, )lof$ 9Political 4cience on the Peripher-6 4Ceden$' Annual Revie# of !oliticalScience A, no$ 1 V2##*W6 ?1:"?$

$ 9Political 4cience @esearch in 4Ceden 1A#:1"6 >n )vervieC$'Scandinavian !olitical Studies 12, no$ >12 V1W6 1":!?$

@ussell, Dave$ !opular &usic in England, 5678)5957; A Social /istor' $ .ontreal6

<arleton Gniversit- Press, 1!$@-le, 0ilbert$ $he %oncept of &ind $ <hicago6 Gniversit- of <hicago Press, 1?$

4alomon, im$ Rebeller i takt med tiden; "+L)rörelsen och 8)talets politiskaritualer $ 4tockholm6 @aben Prisma, 1A$

4chuster, David 0$ +eurasthenic +ation; America@s Search for /ealth, /appiness,and %omfort, 569)59F8$ <ritical Issues in Eealth and .edicine$ +eC(runsCick6 @utgers Gniversit- Press, 2#11$

4chStJ, >lfred$ 9.aking .usic 5ogether6 > 4tud- in 4ocial @elationship$' SocialResearch 1!, no$ 1 V.arch 1"1W6 A:$

4immel, 0eorg$ 95he >dventure$' In Simmel on %ulture; Selected *ritings, 221:*2$

)riginall- Published in 111$ ondon6 4age, 1!$

*2



$ 95he >lpine /ourne-$' In Simmel on %ulture; Selected *ritings, 21:2#$ondon6 4age, 1!$

$ 95he .etropolis and .ental ife$' In 1eorg Simmel on <ndividualit' andSocial "orms, 11:1$ <hicago6 Gniversit- of <hicago Press, 12$

$ $he !hilosoph' of &one' $ =dited b- David Frisb- and <harles emert$>bingdon6 @outledge, 2#11$

$ 95he 4ociolog- of 4ociabilit-$' American :ournal of Sociolog' "", no$ *V+ovember 1?W6 2"?:A1$

4iJer, aura$ 95oCards > <omputational 5heor- of .ood$' $he (ritish :ournal for the!hilosoph' of Science "1, no$ ? VDecember 1, 2###W6 ?* :#$

4öderberg, Ejalmar$ 0oktor 1las$ 4tockholm6 >lbert (onniers förlag, 1#"$http677runeberg$org7drglas7$

4ousa, /ohn Philip$ &arching Along; Recollections of &en, *omen, and &usic $=dited b- Paul = (ierle-$ Besterville6 Integrit- Press, 1?$

4tanghellini, 0iovanni, and @en @osfort$ Emotions and !ersonhood; Eploring"ragilit', &aking Sense of 4ulnerabilit' $ )8ford6 )8ford Gniversit- Press,2#1*$

4timson, /ames >$1$ 9)n the .eaning O .easurement of .ood$' 0aedalus 1?1, no$? VFall 2#12W6 2*:*?$

4tromberg, @oland +$ Redemption b' *ar; $he <ntellectuals and 5957$ aCrence6Gniversit- Press of ansas, 1!2$

4turfelt, ina$ 9Gtanför krigskartan6 första v&rldskrigets svenska ber&ttelser om

neutralitet och modernitet$' In "red i realpolitikens skugga, edited b-.agnus /erneck, 1?*:A$ und6 4tudentlitteratur, 2##$

5a-lor, <harles$ 9+eutralit- in Political 4cience$' In !hilosophical !apers; !hilosoph'and the /uman Sciences, 26"!:#$ <ambridge6 <ambridge Gniversit- Press,1!"$

%allinder, 5orbjörn$ 9Pontus Fahlbeck6 en statsvetenskaplig klassikerU' InStatsvetarportr-tt; svenska statsvetare under D8 år , edited b- 0unnarFalkemark, "1:#$ 4tockholm6 4+4 Förlag, 12$

Ballengren, 4igfrid$ 9Pontus Fahlbeck$' Statsvetenskaplig $idskrift 2A, no$ * V12*W621#:2!$

Beber, .a8$ 94cience as a %ocation$' 0aedalus !, no$ 1 V/anuar- 1, 1"!W6 111:*?$

$ $he !rotestant Ethic and the Spirit of %apitalism$ 5ranslated b- 5alcottParsons$ +eC ork6 <harles 4cribnerYs 4ons, 1*#$

BoodCard, (ob$ (ush at *ar $ +eC ork6 4imon O 4chuster, 2##2$

$ !lan of Attack $ +eC ork6 4imon O 4chuster, 2##?$

oung, Iris .arion$ 95hroCing ike a 0irl6 > Phenomenolog- of Feminine (od-<omportment, .otilit- and 4patialit-$' /uman Studies * V1!#W6 1*:"A$

Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version

Documents

Transcript of Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version