Session 25 Jutta Pauna

19
Bilförares väjningsbeteende gentemot cyklister Lunds Tekniska Högskola Jutta Pauna [email protected] 2009-01-08

Transcript of Session 25 Jutta Pauna

Page 1: Session 25 Jutta Pauna

Bilförares väjningsbeteende gentemot cyklister

Lunds Tekniska HögskolaJutta Pauna

[email protected]

2009-01-08

Page 2: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Bakgrund, väjningsreglerEnligt dagens regelverk innebär cykelöverfarten ingen generell väjningsplikt för motorfordonsförare såsom övergångstället innebär.

En cyklist som cyklar från en cykelbana och korsar en väg ska väja för motorfordon som färdas på vägen.

Ett svängande motorfordon ska anpassa sin hastighet och låta en cyklist som befinner sig på eller i anslutning till en cykelöverfart tillfälle att passera.

Genom att placera en väjningsskylt före en cykelöverfart kan man reglera så att en motorfordonsförare ska väja för en cyklist.

Page 3: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Projektets syfte

Vilken av de fyra cykelöverfartstyperna, som presenteras på kommande sidorna, fungerar bäst med avseende på bilisters och cyklisters väjningsbeteende?

Syftet med projektet är att studera olika möjliga lösningar på cyklandes passage över gator.

Ett antal olika typer av cykelöverfarter har valts ut att studeras i syfte att kartlägga bilisters och cyklisters väjningsbeteende.

De olika cykelöverfartstyperna är definierade efter väjningsskyltens placering vid cykelöverfarten och huruvida det är i fråga om en cykelöverfart eller en cykelpassage.

Page 4: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Frågeställningar

Vad är det som påverkar motorfordonsförares väjningsbeteende i interaktion med cyklister?

Påverkar väjningsskyltens placering vid cykelöverfarter bilförarnas väjningsbenägenhet gentemot cyklister?

Spelar bilförarnas hastighet någon roll för deras väjningsbenägenhet?

Har det någon roll för motorfordonsförarnas väjningsbenägenhet huruvida cyklister korsar en gata på en cykelöverfart eller en cykelpassage?

Page 5: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

DefinitionerEn cykelöverfart:En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande för att korsa en väg. Cykelöverfarten är markerad med vägmarkering i form av linjer bestående av vita kvadrater, s.k. ”sockerbitar”. (Källa: Övergångställen och cykelöverfarter, Vägverket)

En cykelpassage:En omarkerad plats där cyklister korsar en väg, dvs. en passage utan ”sockerbitslinjer”.

En observation:En manuellt noterad samspelssituation mellan en motorfordonsförare och en cyklist. Dvs. en situation där någon eller båda av trafikanterna har behövt anpassa sin körning för att inte kollidera med varandra.

Kör först:Vid en samspelssituation mellan en cyklist och en motorfordonsförare syftas med termen ”kör först” vem av trafikanterna som kör först i en interaktion och vem som lämnar företräde. Ex. om en cyklist kör först innebär det samtidigt att det är en motorfordonsförare som lämnar företräde.

Page 6: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Presentation av cykelöverfartstyp 1

Cykelöverfart med en väjningsskyltplacerad före cykelöverfarten (trafikmärket riktat mot motorfordon), ev. kompletterad med en väjningslinje (s.k. "hajtänder").

Page 7: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Presentation av cykelöverfartstyp 2

Cykelöverfart med en väjningsskyltplacerad efter cykelöverfarten (trafikmärket riktat mot motorfordon). Ev. kompletterad med en väjningslinje (s.k. "hajtänder", målade efter cykelöverfarten).

Page 8: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Presentation av cykelöverfartstyp 3

Cykelöverfart med ingen väjningsskylt (riktad mot motorfordon) placerad vid cykelöverfarten.

Page 9: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Presentation av cykelöverfartstyp 4

Cykelpassage utan väjningsskylt riktat mot motorfordon.

Page 10: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Presentation av cykelöverfartstyp 4-1 och 4-2

Cykelöverfartstyp 4-1 och cykelöverfartstyp 4-2 är varianter av cykelöverfartstyp 4.

Typ 4-1: Cykelpassage med en väjningsskyltriktad mot motorfordon förecykelpassagen.

Typ 4-2: Cykelpassage med en väjningsskyltriktad mot motorfordon eftercykelpassagen.

Page 11: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Fakta om projektet

Hösten 2008 genomfördes fältstudier i 10 kommuner i södra och mellersta Sverige där bilisters och cyklisters väjningsbeteende observerades.

→ 5503 observationer på totalt 65 cykelöverfarter på 49 olika korsningar/sträckor.

Medverkande kommunerna: Eskilstuna, Gävle, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö, Norrköping, Västerås, Växjö och Ängelholm.

Projektet finansieras av Vägverket.

Page 12: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Tabell 1: Antalet observerade cykelöverfarter och observationer per cykelöverfartstyp, totalt i studien.

Cykelöverfartstyp

Typ 1 Typ 2 Typ 3 Typ 4 Typ 4-1 Typ 4-2 Totalt

Antalet cykelöverfarter 18 14 14 8 10 1 65

Antalet observationer

Sträcka 0 0 1023 61 0 0 1084

Sträcka 3-korsn 0 0 320 712 0 0 1032

3-vägskorsn 768 209 0 0 34 0 1011

4-vägskorsn 100 0 363 0 511 0 974

Rondell 385 827 0 0 44 146 1402

Totalt 1253 1036 1706 773 589 146 5503

Page 13: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Diagram 1: Andelen cyklister som kör först vid en interaktion med motorfordon fördelad per cykelöverfartstyp

Page 14: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Diagram 2: Andelen cyklister som kör först i interaktion med motorfordon med hänsyn taget till motorfordonens hastighet

Page 15: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Diagram 3: Fördelningen av motorfordonens medelhastighet vid olika cykelöverfartstyper med avseende på vem av trafikanterna som kör först vid en interaktion

Page 16: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Diagram 4: Andelen cyklister som kör först vid interaktion med motorfordon fördelad per korsningstyp. Jämförelse mellan typ 1 (cykelöverfart med väjningsskylt för mf före) och typ 2 (cykelöverfart med väjningsskylt för mf efter)

Page 17: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Diagram 5: Andelen cyklister som kör först vid interaktion med motorfordon fördelad per korsningstyp. Jämförelse mellan typ 3 (cykelöverfart utan väjningsskylt för mf) och typ 4 (cykelpassage utan väjningsskylt för mf).

Page 18: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Diagram 6: Andelen cyklister som kör först vid interaktion med motorfordon fördelad per korsningstyp. Jämförelse mellan typ 1 (cykelöverfart med väjningsskylt före för mf) och typ 4-1 (cykelpassage med väjningsskylt före för mf).

Page 19: Session 25 Jutta Pauna

Lunds universitet / LTH / Institutionen för Teknik och Samhälle / Trafik och väg / Cykelväjning 2008 / 2009-01-08

Slutsatser:Vad kan vi säga om väjningsbeteendet hos motorfordonsförare?Generellt är andelen motorfordonsförare som lämnar företräde för cyklister relativt hög oavsett cykelöverfartstyp, korsningstyp eller vem som har väjningsplikt.

Hastigheten spelar en roll för motorfordonsförares väjningsbeteende; ju lägre hastighet desto fler väjer för cyklister.

Väjningsskyltens placering före eller efter en cykelöverfart påverkar motorfordonsförares väjningsbeteende gentemot cyklister. Detta varierar dock mycket beroende på korsningstyp. Ex. i 3-vägskorsningar är andelen motorfordonsförare som väjer för cyklister högre på platser där det finns en väjningsskylt före cykelöverfarten än där väjningsskylten är placerad efter cykelöverfarten. (Preliminära resultat, analys pågår)

Vägmarkeringen (dvs. cykelöverfartslinjerna) har betydelse för motorfordonsföraresväjningsbenägenhet för cyklister. Detta varierar dock beroende på korsningstyp. Ex. påsträckor och i 3-vägskorsningar väjer motorfordonsförare i större utsträckning för cyklister som använder en cykelöverfart än för cyklister som använder en cykelpassage. (Preliminära resultat, analys pågår)