Session 13 Catharina Sternudd

23
Gåendes vägval och värdering av urban miljö för gående CATHARINA STERNUDD, MARIA JOHANSSON, DAVID LINDELÖW, SAM STEYAERT ARKITEKTUR OCH BYGGD MILJÖ, LUNDS UNIVERSITET

Transcript of Session 13 Catharina Sternudd

Gåendes vägval och värdering av urban miljö för gående

CATHARINA STERNUDD, MARIA JOHANSSON, DAVID LINDELÖW, SAM STEYAERT

ARKITEKTUR OCH BYGGD MILJÖ, LUNDS UNIVERSITET

Miljöstöd för hållbara vardagsvanor • Förändrad praktik: urbana design som stöder gående.

• Hur sker gående i olika stadsmiljöer?

• Hur värderas miljöer av gående?

• Vad kan förbättras i befintlig miljö eller göras rätt från början?

Delstudiens syfte

• Studera hur miljöfaktorer relateras till gåendes upplevelser i närmiljön genom att analysera upplevd miljökvalitet och rapporterat gående i relation till miljöfaktorer i stadsdelar med olika urban struktur och utformning.

Lorensborg Dammfri Rönneholm

© Karta Malmö Stadsbyggnadskontor 2011

Delstudiens syfte

• Studera hur miljöfaktorer relateras till gåendes upplevelser i närmiljön genom att analysera upplevd miljökvalitet och rapporterat gående i relation till miljöfaktorer i stadsdelar med olika urban struktur och utformning.

Lorensborg Dammfri Rönneholm

© Karta Malmö Stadsbyggnadskontor 2011

BYGGD MILJÖ

trivsamhet

bekvämlighet trygghet

tillgänglighet

livs- situation

En socio-ekologisk modell för gående

GÅENDE varaktighet ärende vägval

AFFORDANCE

MILJÖUPPLEVELSE Efter The hierachy of walking needs (Alfonzo, 2005)

HEI-modellen

BASAL EMOTIONELL

PROCESS SOCIAL MILJÖ

FYSISK MILJÖ

INDIVIDUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR

AKTIVITET

GÅENDE

Küller, 1991; Johansson, 2006

Human Environment Interaction

Miljöupplevelse med fokus på • Pleasurability (ung. trivsamhet)

– Komplexitet – tilltalande, varierad och rik helhetsmiljö

– Grönska – väl underhållen

– Underhåll och ordning

• Comfort (ung. bekvämlighet)

– Gångbanans kondition

– Relation till andra trafikslag (cyklar, biltrafik)

– Avgaser, buller

– Väderförhållanden

Van Cauwenberg et al., 2012; Saelens et al., 2003; Ball et al., 2001; Alfonzo et al., 2008

Metod

• Gåendeenkätens uppgifter om

– Destination/ärende för de tre vanligaste gåresorna

– Sträckningarna inritade på kartblad

– Värdering av sträckningarna

• Analys i GIS

– Inritade linjer för gåresor överförda till GIS

– Linjetäthet för sträckor för olika mål/ärenden

– Linjetäthet för sträckor med olika miljövärderingsindex

GIS-studiens delurval

Delurval i GIS-studie Område antal deltagare kv/m % medelålder

Rönneholm 96 52/48 46 år (18-83)

Dammfri 78 51/49 48 år (25-85)

Lorensborg 76 49/51 55 år (19-84)

totalt 250 51/49 49 år (18-85)

Rapporterade gåresor – mål/ärende

• Inköp / annat ärende 41 %

• Promenad / rekreation / motion 27 %

• Buss / järnvägsstation 16 %

• Arbetsplats / skola / förskola 9 %

• Träffa vänner / släktingar 7 %

Gåresor per område Mål / ärende Dammfri Lorensborg Rönneholm totalt

n % n % n % n %

Inköp / annat ärende 116 44 95 38 134 41 345 41

Promenad / rekreation / motion 75 28 64 25 86 26 225 27

Buss / järnvägsstation 38 14 46 18 48 15 132 16

Arbetsplats / skola / förskola 17 6 28 11 35 11 80 9

Träffa vänner / släktingar 18 7 16 6 21 6 55 7

Annat 1 0 2 1 3 1 6 1

Summa 232 100 223 100 287 100 843 100

Rapporterat gående i GIS • Linjetäthet

låg hög

GIS-bearbetning av PhD Sam Steyaert, NMBU Norges miljø- og biovitenskapelige universitet.

Gåresor till vardagliga ärenden / inköp

”DEN LÅNGA RAKA TROTTOAREN SOM ÄR BRED MED STORA TRÄD, AFFÄRER PÅ ANDRA SIDAN”

CYKLISTERNA SOM KÖR PÅ TROTTOARERNA OCH PÅ GÅNGBANORNA I PARKERNA

Rönneholm Dammfri Lorensborg ”NÄRA OCH SNABBT TILL AFFÄREN” ”TREVLIG CYKELGÅNGVÄG FÖRBI STADION”

”HÅRD GENOMFARTSTRAFIK PÅ LORENSBORGSGATAN”

”LAGOM AVSTÅND FÖR ATT HANDLA LIVSMEDEL.” ”TROTTOAR ATT GÅ PÅ.”

”TRAFIKERAD TRÅKIG VÄG, FULT OTRIVSAMT KÖPCENTRUM”

”LÅNG OMVÄXLANDE, TRYGGA, LUGNA MILJÖER, LITE TRAFIK”

”MYCKET TRAFIK LÄNGS MARIEDALSVÄGEN”

Gåresor för promenad / rekreation

Rönneholm Dammfri Lorensborg ”JAG FÅR MIN DAGLIGA MOTION I BRA MILJÖ.”

”FLERA HUNDRA METER MÅSTE JAG GÅ PÅ GATAN”

” VACKER, JAG ÄLSKAR HAVET O NÄRHETEN TILL DET.”

”KORSAS AV STÖRRE VÄGAR, BILISTER HÅLLER FÖR HÖGA HASTIGHETER. FINNS INGA ÖVERGÅNGSSTÄLLEN.”

Gåresor till kollektivtrafik

Rönneholm Dammfri Lorensborg

Gåresor till arbete / skola / förskola

Rönneholm Dammfri Lorensborg

Låg - neutral Positiv Mycket positiv

Miljöupplevelse

Lore

nsbo

rg

Dam

mfr

i

Rönn

ehol

m

Miljöupplevelseindex

40 27 32

39 52 44

21 21 24

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Rönneholm Dammfri Lorensborg

mycket positiv %positiv %låg - neutral %

Miljöupplevelseindex för mål/ärenden

Dammfri Lorensborg Rönneholm Alla områden

Promenad/rekreation/motion 2,2 2,2 2,2 2,2

Arbetsplats/skola/förskola 1,9 1,8 1,8 1,8

Träffa vänner / släktingar 1,8 1,8 1,9 1,8

Inköp / annat ärende 1,8 1,6 1,6 1,7

Buss/järnvägsstation 1,8 1,9 1,5 1,7

Medel för alla sträckor 1,9 1,9 1,8 1,8

Index med tre nivåer: 1= Låg -neutral; 2= Positiv; 3=Mycket positiv

GIS-analys – rekreationsgående • Gående för rekreation – få deltagare korsar en större gata för att

nå närmaste grönområde. • Det stora grönområdet inom megakvarteret och utan

tillgänglighet från gata används av dem som bor inom kvarteret. • Genvägar genom de stora, gröna innergårdarna används av få.

Resultat och slutsatser • Gåbarhet – direkthet, finmaskigt gatunät

– Gående inom områden med finmaskigt gatunät är väl distribuerat. I området med glesast struktur sker gående i hög grad utmed den tungt trafikerade genomfartsleden.

• Gåbarhet – funktionsblandning – Gående till livsmedelsbutik är den vanligast förekommande

promenaden i vardagen i alla studiens områden. • Gåbarhet – comfort

– GC-vägar utan uppdelning mellan fotgängare och cyklister upplevs som otrygga och besvärliga.

– Att korsa stora trafikstråk upplevs negativt men trafikljus uppskattas av många.

Resultat och slutsatser • Gåbarhet – pleasurability, grönska

– Andelen gröngjorda ytor inom ett område är inte direkt relaterat till gåbarhet. Deltagare i Lorensborg går i stor utsträckning längs den trafikerade gatan trots att området förefaller mycket grönt. Grönska i kvarterens inre är en tillgång i första hand för omkringboende.

– Väl utformade och integrerade parker har potential för gränsöverskridande möten. Pildammsparken används för rekreationsgående av boende inom en vid radie.

Tack för uppmärksamheten! [email protected]