Samsjuklighet

Edvard Smith

Överläkare

Länsgemensam Psykiatri

Karlstad Oktober 2019

Neuropsykiatriska och kognitiva kopplingar

till beroende

Bio-Psyko-Socialt

synsätt

Vem utvecklar beroende?

Vem utvecklar beroende?

Brister i uppväxtmiljön

missbruk, våld

Socialt utanförskap

ensamhet, arbetslöshet

Personlighetsdrag

antisociala drag, svag självkänsla, låg frustrationstolerans

Psykisk/somatisk sjukdom

ångestsjukdomar, smärta, annat missbruk/beroende

Tillgänglighet

hur lätt det är att få tag på droger

Psykisk sjukdom och missbruk

Psykisk sjukdom och missbruk

1. Sjukdom leder till missbruk

Ex social fobi, bipolär sjukdom

Psykisk sjukdom och missbruk

1. Sjukdom leder till missbruk

2. Missbruk leder till sjukdom

Ex amfetaminpsykos, alkoholdemens

Psykisk sjukdom och missbruk

1. Sjukdom leder till missbruk

2. Missbruk leder till sjukdom

3. Missbruk förvärrar sjukdom

Ex alkohol vid depression, cannabis vid ADHD

Hur många personer med

missbruk har inte psykiatriska

problem?

Hur många personer med

missbruk har inte psykiatriska

problem?

-Ångest

-Nedstämdhet, uppgivenhet

-”Frustration” (psykosocial stress, ofta i

kombination med låg

frustrationstolerans i personligheten)

-Ilska, aggressivitet (konsekvenser av drog, social situation och/eller

som en del i personligheten)

-Sorg

-Relationsproblem

-Sömnstörningar

1/2

Ungefär hälften av de med

missbruk/beroende har samtidig psykisk

sjukdom.

1/4

Ungefär en fjärdedel av psykiatrins patienter

har någon form av missbruk/beroende.

Psykiatriska symtom ≠ Psykiatrisk diagnos

Psykisk ohälsa ≠ Psykisk sjukdom

Personlighetssyndrom

Stor överrepresentation vid ffa drogberoende men

även alkohol. 40-70 %

”Kluster B”

-antisocialt personlighetssyndrom

-emotionellt instabilt personlighetssyndrom

ADHD, Autism

Drogfrihet innan utredning. Missbruket i sig

ger symtom som liknar ADHD, men även

autism.

Ffa kombinationen ADHD (-drag) och

antisociala personlighetsdrag som ökar

risken för beroende.

Depression, Ångest

Depression och ångest är mycket vanligt vid

beroendesyndrom.

Men allt obehag är inte psykisk sjukdom.

Depression, Ångest

- Drogfrihet bästa behandlingen!

- Depresionssymtom minskar till ¼ efter fyra veckors

drogfrihet.

- Samma läkemedel som för personer utan

missbruk

- Hälsofrämjande åtgärder kan vara mycket

effektiva

Stress

Alkohol (och andra droger) ger en rubbning i

kroppens stressreglering (ex HPA-axeln).

Leder till hög och inflexibel stressnivå (ex mycket

kortisol)

Cannabis

Ökad risk för kronisk psykossjukdom

Sänkt kognitiv förmåga. NB! Unga

Somatisk påverkan med cancer,

luftrörsskador, fosterskador, nedsatt

fertilitet, hjärt-kärlsjukdom

Påverkan vid rus

Impulskontrollen nedsatt

kognitivt och emotionellt

risk för aggressivitet, suicidalitet

Koncentration och uppmärksamhet nedsatt

Minnesinlagringen nedsatt

Sänkt vakenhet

Wernicke-Korsakoff (WKS)

Orsakas av hjärnskada på grund av tiaminbrist (vitamin B1) efter

långvarigt missbruk.

- Förvirring, ofta trög, inaktiv.

- Ataxi, framför allt gångrubbning.

- Ögonmuskelstörning, nystagmus.

- Minnesstörning, ofta med konfabulering.

NB! Vanligt vid kronisk alkoholism

Alkoholhallucinos

Psykotiskt tillstånd med framförallt hörselhallucinos av schizofren typ.

Paranoiska vanföreställningar.

Inte kopplat till abstinenssymtom.

Skiljs från hallucination vid delirium genom annorlunda hallucinationer (hörsel, sällan syn) och genom frånvaron av autonoma symtom.

Initialt övergående men blir befästa vid fortsatt drickande.

Hjärnskada.

Alkoholdemens

Många alkoholberoende personer utvecklar demens.

Kommer sent i förloppet och kan initialt vara reversibel vid total abstinens.

Mer omfattande kognitiv nedsättning än vid WKS och ofta med viss insikt.

Förvärrar annan demens (blanddemens)

Kroniskt droganvändande leder till irreversibla neurologiska och kognitiva

skador, men;

All nedsättning är aldrig irreversibel

Drogfrihet leder alltid till förbättring!

TACK!