2014-10-08

Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och

åtgärdsprogram

Sammanfattning av Skolverkets Allmänna Råd

Åsa Nilsson och Carina Larson

P O S T AD R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O

Box 803, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 barn.skolnamnden@norrtalje.se 20 65-5 utbildningsnamnden@norrtalje.se

O R G A N I S AT I O N S N U M M E R T E L E F A X W E B B B AN K G I R O

212000-0217 0176-717 70 norrtalje.se 451-7694

n o r r t a l j e . s e B A R N - O C H U T B I L D N I N G S K O N T O R E T

2

Modell över arbetsgången med stödinsatser enligt Skolverket

Personalen uppmärksammar att en

elev riskerar att inte utvecklas mot att

nå de kunskapskrav som minst ska

uppnås.

Elevens behov av

stöd tillgodoses

genom extra

anpassningar.

En utredning av

elevens eventuella

behov av särskilt

stöd görs.

Utredningen visar att eleven är i

behov av särskilt stöd.

Åtgärdsprogram utarbetas.

Stödet är inte tillräckligt. En

utredning av elevens eventuella

behov av särskilt stöd behövs.

Arbetet med åtgärdsprogrammet

genomförs, följs upp och utvärderas.

Nytt åtgärdsprogram

utarbetas

Eleven ges den ledning och stimulans

som alla elever ska få i den ordinarie

undervisningen.

Åtgärdsprogrammet

avslutas

Arbetet med

åtgärdsprogrammet

genomförs, följs upp och

utvärderas.

Eleven ges extra

anpassningar, eller den

ledning och stimulans som

alla elever ska få i den

ordinarie undervisningen.

3

Innehållsförteckning

Inledning extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s. 4

Förutsättningar för arbetet s. 5

Uppmärksamma behov av stödinsatser s. 5

samt arbeta med extra anpassningar

Att informera och samverka med eleven och elevens vårdnadshavare s. 6

Modell över arbetsgången med stödinsatser s. 7

Extra anpassningar s. 8

Särskilt stöd s. 9

Bedömningen av stödbehovet görs s. 9

utifrån kunskapsmålen och kunskapskraven

Tidpunkten för när olika stödinsatser ska sättas in s. 10

Modell över arbetsgång utredning av elevens

eventuella behov av särskilt stöd s. 11

Utreda behov av särskilt stöd s. 12

Att göra en utredning s. 13

Att göra en utredning om behov särskilt stöd s. 14

Modell över arbetsgång åtgärdsprogram s. 15

Ett åtgärdsprogram utarbetas när… s. 16

Relationen mellan ett åtgärdsprogram och en skriftlig s. 16

individuell utvecklingsplan (IUP)

Personuppgifter, sekretess och tystnadsplikt s. 17

Utarbeta, dokumentera och besluta om åtgärdsprogram s. 18

Åtgärdsprogram s. 19

Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning s. 20

och anpassad studiegång

Genomföra, följa upp och utvärdera ett åtgärdsprogram s. 20

Modell över arbetsgång genomföra, följa upp och s. 21

utvärdera ett åtgärdsprogram

Rätten att överklaga åtgärdsprogram s. 23

4

Inledning extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Skolverkets allmänna råd är rekommendationer om hur lärare, övrig skolpersonal, rektorer

och huvudmän kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna.

Allmänna råd syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en

enhetlig rättstillämpning.

Enligt skollagen får rektorn delegera enskilda ledningsuppgifter och beslut till någon som är

anställd eller uppdragstagare vi skolenheten.

Den som har fått uppgifter på delegation från rektorn omfattas också av de allmänna råd som

vänder sig till rektorn.

1 kap. 4§ och 3 kap. 3§ skollagen. Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och

stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina

egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. De

elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges den ledning och stimulans

som de behöver för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

1 kap. 4§ skollagen. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Utbildningen ska ta hänsyn till

alla elevers olika behov, där strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar.

3 kap. 3§ skollagen. En elev som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla

de olika kunskapskrav som finns, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt

motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.

Det innebär att eleven ska ges stöd även om hon eller han når de kunskapskrav som minst ska

uppnås.

Innan stödinsatserna riktade mot individen sätts in är det viktigt att skolan har sett över

hur organisationen omkring eleven ser ut.

Hur resurser fördelas

Vilka pedagogiska metoder som används

Hur den aktuella elevgruppen fungerar

Hur elevens lärmiljöer är organiserade

Genom att sätta in tidiga och adekvata stödinsatser ges alla elever förutsättningar att utvecklas

i riktning mot utbildningens mål.

Ibland kan en elev vara i behov av mer individinriktade stödinsatser. Dessa kan sättas in i

form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd.

5

Förutsättningar för arbetet

Huvudmannen bör:

Regelbundet förvissa sig om att rektorn för skolenheten har tillräckliga resurser för att

leva upp till skollagens bestämmelser om extra anpassningar och särskilt stöd, samt

Skapa rutiner för att undersöka att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd

fungerar på skolenheterna och i förekommande fall vidta nödvändiga åtgärder.

Huvudmannen behöver föra en dialog med rektorerna på de olika enheterna för att få

kunskap om hur arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram fungerar

på enheterna. (Detta är viktigt för att få ett underlag till huvudmannens systematiska

kvalitetsarbete).

Rektor bör:

Se till att det finns tillräckliga resurser för att tillgodose elevernas behov av extra

anpassningar och särskilt stöd samt vid behov omprioritera resurser på skolenheten.

Skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet kring arbetet med extra anpassningar och särskilt

stöd ska bedrivas på skolenheten.

Att se till att resurser viktas och fördelas utifrån elevernas olika förutsättningar och behov är

ett mycket betydelsefullt instrument för att kunna uppnå likvärdighet i utbildningen. På så sätt

kan skolan leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag om att ta hänsyn till alla elevers olika

behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar.

Rektor ansvarar för:

Att ge lärare och övrig skolpersonal förutsättningar för arbetet med extra anpassningar

och särskilt stöd.

Att fördela resurser med utgångspunkt i elevernas olika förutsättningar och behov

(Ibland behöver rektor begära mer resurser från huvudmannen).

Det systemiska kvalitetsarbetet på skolnivå = individ-, grupp- och skolnivå.

Kvalitetsarbetet handlar också om att utveckla arbetsprocesserna på skolenheten, bland

annat rutinerna för arbete med stödinsatser och åtgärdsprogram.

Uppmärksamma behov av stödinsatser samt arbeta med extra

anpassningar

Rektor bör:

se till att elevhälsans kompetens tas tillvara i ett tidigt skede i arbetet med extra

anpassningar för att:

1. identifiera en elevs behov,

2. stödja lärare och övrig skolpersonal i arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer inom

verksamheten,

skapa rutiner på skolenheten för att tidigt få information från lärare, övrig

skolpersonal, eleven och elevens vårdnadshavare, om att en elev kan vara i behov av

särskilt stöd.

6

Lärare och övrig skolpersonal bör:

Uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av extra anpassningar.

Identifiera vilka elevens behov är.

Skyndsamt påbörja arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer inom verksamheten.

Uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av annat stöd än det som ges i

form av extra anpassningar.

Skyndsamt anmäla till rektorn att de kan finnas behov av särskilt stöd.

Så snart som möjligt informera och samverka med eleven och elevens vårdnadshavare

om att det kan finnas behov av extra anpassningar eller behov av att göra en utredning

om särskilt stöd.

Att informera och samverka med eleven och elevens vårdnadshavare

Eftersom det inte fattas något formellt beslut om stöd i form av extra anpassningar är det

betydelsefullt att lärare och övrig skolpersonal informerar och samverkar med eleven och

elevens vårdnadshavare om sådana stödinsatser.

I samband med detta är det viktigt att lyssna in och ta tillvara de kunskaper och erfarenheter

som eleven och elevens vårdnadshavare har om elevens situation. Detta ger möjlighet att

samverka kring behovet av att göra en utredning för att ta reda på vari elevens svårigheter i

skolsituationen består samt vilka eventuella behov av särskilt stöd eleven har.

Utvecklingssamtalen kan vara ett av flera tillfällen att samtala om den oro som eleven,

elevens vårdnadshavare, lärare eller övrig skolpersonal känner för elevens skolsituation.

Ett samtal om svårigheter i skolsituationen får dock inte fördröjas i onödan av personalen med

hänvisning till att ett utvecklingssamtal ska hållas senare under terminen.

I vissa fall kan det även vara betydelsefullt att personalen samtalar enskilt med eleven om hur

hon/han upplever sin skolsituation.

Skolan behöver vid något tillfälle ge allmän information till elevernas vårdnadshavar om vad

extra anpassningar och särskilt stöd innebär. Då finns även möjlighet att informera om hur

arbetet med åtgärdsprogram fungerar på skolan och att ett beslut om åtgärdsprogram och

innehållet i ett sådant går att överklaga. Det är även betydelsefullt att eleverna få allmän

information om vad de olika stödinsatserna innebär, anpassad utifrån deras ålder och mognad.

7

Modell över arbetsgången med stödinsatser

Personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i

riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de

kunskapskrav som minst ska uppnås.

Extra anpassningar

Elevens behov av stöd tillgodoses genom extra

anpassningar. Det är en stödinsats av mindre

ingripande karaktär som normalt är möjlig att

genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom

ramen för den ordinarie undervisningen.

Exempel på extra

anpassningar:

Ett schema över

skoldagen, tydliga

instruktioner, ledning i att

förstå texter, förklara ett

ämnesområde på olika

sätt, färdighetsträning,

lästräning, särskilda

läromedel, digital teknik,

enstaka

specialpedagogiska

insatser.

Dokumenteras i

elevens

individuella

utvecklingsplan i

de årskurser

sådana finns.

Det är

betydelsefullt att

samverka med

eleven och dess

vårdnadshavare.

Ger anpassningarna ingen

effekt över tid ska de

omprövas och

intensifieras samt

ytterligare anpassas efter

elevens behov. Det finns

ingen tidsgräns för hur

länge extra anpassningar

kan vara gällande.

Om eleven riskerar,

trots de extra

anpassningarna, att

inte uppnå

kunskapskraven ska en

anmälan göras till

rektor om elevens

eventuella behov av

särskilt stöd.

Vid vissa

situationer

behöver eleven

ges särskilt

stöd omgående

utan att det

först sätts in

extra

anpassningar.

8

Extra anpassningar

En stödinsats av mindre ingripande karaktär vilken är möjlig att genomföra för lärare och

övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Exempel på extra anpassningar:

Särskilda läromedel

Särskild utrustning;

1. Hjälpmedel för att förstå och passa tider.

2. Digital teknik med anpassade programvaror.

3. Enstaka specialpedagogiska insatser, exempelvis speciallärare som under kort

tid, till exempel 2 månader, arbetar tillsammans med elev.

Viktigt att hitta former på den enskilda skolan för hur lärare och övrig skolpersonal kan

samarbeta och överföra information om de extra anpassningarna och elevens utveckling.

Det är också centralt att lärare och övrig skolpersonal följer upp om de extra anpassningarna

är effektiva, eller om de eventuellt måste förändras eller intensifieras.

Det måste inte fattas ett formellt beslut om extra anpassningar.

Extra anpassningar ska vid behov sättas in så snabbt som möjligt, och om eleven har haft

extra anpassningar innan en utredning om särskilt stöd görs är det av vikt att arbetet med

dessa anpassningar fortsätter under utredningstiden.

I de fall utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd kan det vara nödvändigt

att se över de extra anpassningarna eventuellt borde förändras eller ytterligare intensifieras.

Det är viktigt att vara fortsatt uppmärksam på att de extra anpassningarna verkligen ger

resultat. I annat fall kan skolan behöva utreda elevens behov av särskilt stöd på nytt.

Skolans ansvar

Att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling.

Elevhälsans tvärprofessionella kompetens har stor betydelse för att skapa den miljön.

Elevhälsans uppgift

Stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.

Arbeta förebyggande med en hälsofrämjande inriktning.

Skollagen anger att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas

behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

I den specialpedagogiska yrkesrollen ingår att

Stödja lärarna

Medverka i det förebyggande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika

lärmiljöer inom verksamheten.

9

Rektor ser till att:

Den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara för att undanröja hinder och anpassa

den pedagogiska miljön. Även andra yrkesgrupper kan bidra med betydelsefulla

perspektiv och kunskaper (2 kap. 25§ skollagen).

Ta in extern hjälp när det behövs, exempelvis specialistkompetent inom kommunen,

landstinget och SPSM.

Viktigt att elevhälsans insatser förstärks om en elev efter en tids stödinsatser i form av

extra anpassning fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen. Då behöver

stödet både intensifieras och ytterligare anpassas utifrån elevens behov.

Om detta inte är tillräckligt kan eleven vara i behov av särskilt stöd.

Särskilt stöd

Insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för

lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och

varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra

anpassningar.

Bedömningen av stödbehovet görs utifrån kunskapsmålen och

kunskapskraven

Lärare och övrig skolpersonal gör en bedömning av en elevs behov av extra

anpassningar eller särskilt stöd med utgångspunkt i hur eleven utvecklas i riktning mot

kunskapsmålen i läroplanens andra del eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska

uppnås.

I förskoleklassen utgår bedömningen från hur eleven utvecklas i riktning mot de

kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen.

I årskurs 1-9 i grundskolan utgår bedömningen från hur eleven utvecklas mot att nå

kunskapskraven i olika ämnen i årskurserna 3,6 eller 9.

I grundsärskolan utgår bedömningen från hur eleven utvecklas mot att nå

kunskapskraven i olika ämnen i årskurserna 6 eller 9 eller i olika ämnesområden i

årskurs 9.

Det kan förekomma att en elev för närvarande når de kunskapskrav som minst ska uppnås,

men uppvisar andra svårigheter vilka gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre

fram under skoltiden kan få svårigheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Exempelvis

Elev med funktionsnedsättning

Psykosocial problematik

Psykisk ohälsa

Svårigheter i det sociala samspelet

Koncentrationssvårigheter

Upprepad eller långvarig frånvaro

10

Rektor ansvarar för att

det finns tydliga och fungerande rutiner på skolenheten för när personal och/eller

vårdnadshavare eller elev uppmärksammar att en elev kan vara i behov av särskilt

stöd.

det kontinuerligt förs en dialog mellan rektor, lärare och övrig skolpersonal så att

rektor håller sig informerad om en elevs eventuella behov av särskilt stöd för att kunna

ta sitt ansvar som rektor.

Tidpunkten för när olika stödinsatser ska sättas in

1. Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller

mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven skyndsamt ges stöd i

form av extra anpassningar.

2. Om en elev efter en tid med denna stödinsats fortfarande inte utvecklas i riktning mot

kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås är

det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån

elevens behov.

3. Är stödinsatserna trots detta inte tillräckliga gör lärare eller övrig skolpersonal en

anmälan av elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn (3 kap. 8§ skollagen).

Det är inte möjligt att ange någon tidsgräns för hur länge extra anpassningar ska ges innan

anmälan till rektor gör om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Tidpunkten för detta

måste avgöras i varje enskilt fall.

Det finns situationer där särskilt stöd behöver ges omgående, utan att först sätta in extra

anpassningar. I de fall lärare eller övrig skolpersonal gör en bedömning att särskilt stöd

behövs omgående, ska de göra en anmälan om elevens eventuella behov av särskilt stöd till

rektorn.

En elev är i behov av särskilt stöd om eleven trots extra anpassningar;

inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen

har andra svårigheter som på sikt kan leda till skolsvårigheter, exempelvis:

fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, frånvaro vid upprepade tillfällen eller under lång tid

så att det påverkar prestationerna i flera ämnen, betydande svårigheter i det sociala samspelet

och/eller koncentrationssvårigheter som påverkar elevens möjligheter att nu eller längre fram

nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

11

Utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd

Särskilt stöd är insatser som är mer omfattande och varaktiga och som normalt inte är möjliga

att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Rektor ansvarar för att en utredning påbörjas skyndsamt och att det finns

rutiner för detta. Detta ansvar kan inte delegeras, däremot utredningsarbetet.

Om fler aktörer är med i en utredning så är det alltid rektor som ansvarar för att

det görs en pedagogisk utredning på skolenheten.

Utredningen kan bestå av två delar, en kartläggning samt en pedagogisk bedömning.

Den som gör utredningen ska kartlägga elevens skolsituation på individ-, grupp-, och

skolnivå. Utifrån kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av om eleven är i behov

av särskilt stöd. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt

men ofta behövs specialpedagogisk kompetens.

Dokumentera i två delar: kartläggning och pedagogisk bedömning, kan med fördel

göras kortfattad, med den behöver ge tillräcklig information om elevens

skolsituation och eventuella behov av särskilt stöd.

Kartläggningen bör ha ett pedagogiskt fokus och en gemensam analys av hur man

kan anpassa lärmiljöerna inom verksamheten, undervisningens innehåll samt

metoder. Ange inte elevens diagnos utan fokusera på elevens eventuella behov av

särskilt stöd. En diagnos kan aldrig ge en bild av vilket särskilt stöd en enskild elev är

i behov av.

Därefter följer en beskrivning av den gjorda pedagogiska bedömningen av elevens

behov av särskilt stöd.

Om vårdnadshavare motsätter sig en utredning kan rektor inte passivt acceptera detta om

den är väsentlig för elevens bästa. Skolan kan ändå göra en sådan utredning utan

vårdnadshavares medgivande. Däremot måste de alltid ge sitt samtycke vid psykologisk,

social eller medicinsk utredning.

12

Utreda behov av särskilt stöd

Rektor bör:

skapa rutiner för att säkerställa att en utredning om en elevs behov av särskilt stöd

görs, samt avgöra vem som ska ansvara för utredningen

skapa rutiner på skolenheten för hur samarbetet med elevhälsan samt eventuell extern

utredningskompetens ska ske vid utredningen av om en elev behöver särskilt stöd

sträva efter att finna lösningar när det är svårt att få till stånd ett fungerande samarbete

med elevens vårdnadshavare i samband med utredningen

skapa riktlinjer på skolenheten för vad som behöver ingå i en utredning och hur

utredningen kan dokumenteras

Den som utreder en elevs behov av särskilt stöd bör:

kartlägga elevens skolsituation med hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och

skolnivå.

utifrån kartläggningen göra en pedagogisk bedömning av om eleven är i behov av

särskilt stöd, och i så fall bedöma vilket behov av stöd eleven har.

Dokumentation av utredningen kan bestå av två delar. Den inleds med en beskrivning av

elevens skolsituation utifrån kartläggningen som har gjorts. Därefter följer en beskrivning av

den gjorda pedagogiska bedömningen av elevens behov av särskilt stöd.

Dokumentationen kan med fördel göras kortfattad, men den behöver ge tillräcklig information

om elevens situation och eventuella behov av särskilt stöd.

Rektor ansvarar för att:

en utredning påbörjas snarast. Själva uppdraget att göra en utredning kan rektorn dock

delegera till någon i personalen på skolenheten, eller så kan rektorn själv utföra denna

(2 kap. 10§ skollagen).

Utredningar av elevens behov av särskilt stöd kan vara olika omfattande

Under en utredning ska samråd enligt skollagen ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart

obehövligt. Beroende på det enskilda fallet varierar dock behovet av samarbete. Det är

emellertid endast i undantagsfall som det är uppenbart obehövligt att inte samråda med den

del elevhälsan som har specialpedagogisk kompetens.

När den som ansvarar för utredningen ser ett behov av att anlita extern utredningskompetens

är det nödvändigt att underrätta rektorn.

Viktigt att ha i åtanke att även om en elev har en medicinsk eller psykologisk diagnos är detta

inte tillräckligt för bedömningen av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall vilket.

För en elev med en sådan diagnos kan det, i likhet med en elev utan diagnos, räcka med att det

finns till exempel fasta rutiner, struktur och kontinuitet för att tillgodose elevens behov av

stöd.

En diagnos innebär inte per automatik att en elev behöver särskilt stöd, och den får inte vara

ett villkor för att få särskilt stöd.

13

Skolan kan heller inte avvakta med att sätta in särskilt stöd, med hänvisning till att en

kompletterande extern utredning ska göras.

Skolans uppdrag är alltid att anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov

samt att skapa förutsättningar för fortsatt lärande, oberoende av om eleven har en diagnos

eller inte.

Även om många aktörer (Socialförvaltningen, BUP, habiliteringen, polis och

specialistsjukvården) är inblandade är det dock alltid rektor som ansvarar för att det görs en

pedagogisk bedömning av elevens behov av stöd i skolsituationen. Som stöd i den

bedömningen används den kompletterande kunskap om elevens situation och behov som

andra aktörer har.

Att göra en utredning

Utredningen kan bestå av två delar: kartläggning och pedagogisk bedömning.

Kartläggning

Först görs en kartläggning av elevens svårigheter och skolsituation på individ-, grupp- och

skolnivå.

Individnivå:

Lärarnas och övrig skolpersonals observationer av eleven i olika situationer och

lärmiljöer i verksamheten,

Genomgång av vilka eventuell extra anpassningar som hittills har gjorts i

undervisningen och vad de har lett till,

Uppgifter från eleven och elevens vårdnadshavare,

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen,

Tidigare åtgärdsprogram,

Resultat från nationella prov,

Prov,

Betyg,

Frånvarorapporter,

Information från tidigare skolor,

Underlag från elevhälsan.

Gruppnivå

Vilka pedagogiska metoder som används,

Hur den aktuella elevgruppen fungerar,

Hur elevens lärmiljöer är organiserade,

Skolnivå

Hur skolan organiserar sin verksamhet och fördelar sina resurser.

Om eleven vistas på fritidshem är det viktigt att fritidshemmet och skolan samarbetar när

behovet av särskilt stöd utreds i någon av verksamheterna, sa att personalen beaktar samtliga

omständigheter för eleven. Det gäller även om skolan och fritidshemmet har olika huvudmän.

14

Pedagogisk bedömning

Görs efter kartläggningen.

Betydelsefullt att både kartläggningen och bedömningen har ett pedagogiskt fokus.

Tyngdpunkten ligger på en analys av hur skolan kan utforma och anpassa följande:

1. Lärmiljöerna inom verksamheten.

2. Undervisningens innehåll.

3. Metoderna för att skapa förutsättningar för den enskilda eleven.

Viktigt att den personal som deltagit i kartläggningen gör en gemensam analys av elevens

eventuella behov av särskilt stöd.

Åtgärdsprogram utarbetas inte när:

En utredning kan visa att en elev inte är i behov av särskilt stöd utan att skolan kan skapa en

bättre miljö genom att:

Förändra de pedagogiska metoderna,

Omfördela resurser,

Göra förändringar i organisationen omkring eleven.

Utredningen kan också visa att eleven visserligen har vissa svårigheter i sitt skolarbete, men

att elevens behov kan tillgodoses genom att:

Skolan ger stöd genom extra anpassningar.

I båda dessa fall utarbetas inget åtgärdsprogram, men däremot dokumenteras vilka extra

anpassningar som görs i elevens individuella utvecklingsplan i de årskurser där sådana

upprättas.

Att göra en utredning om behov av särskilt stöd

När rektorn har fått information om att en elev på skolenheten kan vara i behov av särskilt

stöd är det hans eller hennes skyldighet att se till att en utredning påbörjas skyndsamt. (3 kap.

8§ skollagen).

Utredningen som görs syftar till att ge skolan ett tillräckligt underlag för att förstå varför

eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka stödinsatser som skolan behöver sätta in.

Elevhälsan har ofta en viktig roll i arbetet med utredningar.

15

Åtgärdsprogram

Rektor ansvarar för att det finns rutiner på skolenheten för att utarbeta och

dokumentera åtgärdsprogram.

Det finns inget krav på att ett åtgärdsprogram ska undertecknas av eleven eller

vårdnadshavaren.

Åtgärderna i ett åtgärdsprogram ska

vara kopplade till elevens behov och

kunskapsmålen i läroplanen.

De ska vara konkreta och

utvärderingsbara.

Det kan handla om ett specifikt stöd i

ett eller flera ämnen,

regelbundna specialpedagogiska

insatser och/eller behov av en

resursassistens.

Åtgärder som sker utanför skoltid ska

inte dokumenteras eftersom det är

skolan som är ansvarig för det

särskilda stödet.

Ett beslut om att inte

utarbeta ett åtgärdsprogram

ska dokumenteras skriftligt

och undertecknas av rektor

eller den som gjort

utredningen. Beslutet ska

dateras till det datum då

vårdnadshavaren får tillgång

till beslutet eftersom de har

möjlighet att överklaga inom

tre veckor.

Rektor beslutar om placering i

särskild undervisningsgrupp,

enskild undervisning eller

anpassad studiegång och

dessa beslut kan inte

delegeras.

Det är viktigt att det

framgår vilka som är

ansvariga för

åtgärderna och

vilken befattning

dessa har. Även när

åtgärderna ska följas

upp och utvärderas

samt vem som är

ansvarig för detta.

Åtgärdsprogram utarbetas

inte när en utredning kan

visa att en elev inte är i

behov av särskilt stöd utan

att skolan kan skapa en

bättre miljö genom att:

Förändra de pedagogiska

metoderna

Omfördela resurser

Göra förändringar i

organisationen kring eleven.

16

Ett åtgärdsprogram ska utarbetas:

När utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd för att utvecklas i riktning mot

kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

I de fall där det förekommer kränkande behandling, trakasserier eller disciplinära

problem i elevens skolsituation vilka påverkar elevens utveckling mot att nå

kunskapskraven (När det inte påverkar elevens utveckling mot att nå kunskapskraven

behandlas detta i andra processer och dokumenteras på annat sätt).

Om en utredning visar ett en elev är i behov av särskilt stöd ska hon eller han ges

sådant stöd och ett åtgärdsprogram utarbetas. (3 kap. 8-9§ skollagen).

Åtgärdsprogram fungerar som ett stöd vid planeringen och genomförandet av den

pedagogiska verksamheten kring eleven.

Åtgärdsprogram är samtidigt en skriftlig bekräftelse på elevens behov av särskilt stöd samt

vilka åtgärder som ska vidtas.

Ett åtgärdsprogram gäller vid den skolenhet där det har beslutats, men det kan även fungera

som ett värdefullt informationsunderlag vid elevens övergång till en annan skolenhet.

Relationen mellan ett åtgärdsprogram och en skriftlig individuell

utvecklingsplan (IUP)

I en skriftlig individuell utvecklingsplan ska läraren:

Ge omdömen om en elevs kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de

ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i.

Dokumentera de extra anpassningar en elev får i åk 1,2,3,4 och 5. Enligt skollagen är

det inte ett krav i åk 6,7,8 och 9 men det finns inget som hindrar att man skriver en

IUP eller skriftlig information i dessa årskurser.

I ett åtgärdsprogram

Dokumenteras det särskilda stödet.

IUP behöver då inte innehålla en sammanfattning av innehållet i åtgärdsprogrammet.

Att dokumentera

Dokumentationen av kartläggning och pedagogisk bedömning kan med fördel göras

kortfattad, men den behöver ge tillräcklig information om elevens skolsituation och eventuella

behov av särskilt stöd.

I beskrivningen av den gjorda pedagogiska bedömningen kan det vara lämpligt att inte alls

nämna eventuella diagnoser, utan istället fokusera på elevens eventuella behov av särskilt

stöd. En diagnos kan aldrig ge en bild av vilket särskilt stöd en enskild elev är i behov av.

Viktigt att undvika värdeladdade formuleringar om personliga egenskaper eller

generaliseringar av karaktärsdrag i utredningen, till exempel ”pigg och glad” eller ”utan

drivkraft”.

17

Den som dokumenterar en utredning inom offentlig verksamhet behöver också ha i åtanke att

dokumentet kommer att bli offentlig handling när det är undertecknat, även om vissa delar

kan omfattas av sekretess.

Formalia vid dokumentation av utredning

Skolan behöver dokumentera sin utredning skriftligt (för att kunna gå tillbaka till vid

eventuell överklagan av åtgärdsprogram). Utredningen ska bland annat ange:

Datum när den är gjord,

vem som ansvarar för utredningen,

vilken befattning den personen har,

att eller om elev, elevens vårdnadshavare eller extern utredningskompetens har varit

involverad i utredningen.

När utredningen är klar ska elev och elevens vårdnadshavare få ta del av den.

Personuppgifter, sekretess och tystnadsplikt i samband med utredningar och

åtgärdsprogram

Utredningar och åtgärdsprogram som utarbetas i kommunala och statliga skolor blir allmänna

handlingar när de är färdigställda.

Enligt offentlighetsprincipen har alla rätt att ta del av allmänna handlingar.

Vid upprättandet av utredningar och åtgärdsprogram måste hänsyn tas till elevens integritet,

men ska ändå uppfylla kraven enligt skollagen.

Uppgifter i utredningar skyddas i många fall av lagstiftningen om sekretess.

Sekretessprövning är nödvändig när skolan lämnar ut en utredning.

Om skolan har låtit göra medicinska, psykologiska eller sociala utredningar i ärendet är

uppgifterna vanligen sådana att de ska beläggas med sekretess.

Åtgärdsprogrammet utgör ett beslut och faller då utanför det sekretessreglerade området. (23

kap. 2-4§§ offentlighets- och sekretesslagen).

De flesta skolor använder IT-stöd för att dokumentera utredningar och åtgärdsprogram. Då

måste hanteringen av personuppgifter följa reglerna i personuppgiftslagen.

18

Utarbeta, dokumentera och besluta om åtgärdsprogram

Rektorn bör:

Skapa rutiner på skolenheten för:

1. Att utarbeta, dokumentera och besluta om åtgärdsprogram.

2. Vad som gäller när ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

Sträva efter att finna lösningar.

Se till att en elev bara har ett åtgärdsprogram, oavsett om elevens behov finns i ett

eller flera ämnen eller i olika lärmiljöer inom verksamheten.

Beslut om särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad

studiegång inte omfattar fler ämnen eller längre tidsperiod än nödvändigt.

Den som utarbetar ett åtgärdsprogram bör:

Utgå från den pedagogiska bedömningen av elevens behov av särskilt stöd.

Utforma konkreta och utvärderingsbara åtgärder för arbetet med det särskilda stödet.

Ange i åtgärdsprogrammet vem som ansvarar för vilka åtgärder.

Formalia

Ett beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram ska dokumenteras skriftligt.

Beslutet ska ange vem det gäller, vilket lagrum beslutet grundar sig på och datum för när

beslutet fattades.

Det ska också innehålla skälen för beslutet som undertecknas av den som har fattat beslutet.

Ett beslut undertecknas av rektor eller den i personalen som har fått i uppdrag av rektor att

fatta beslut.

Det är viktigt att skolan dokumenterar vilket datum elevens vårdnadshavare har fått ta del av

beslutet om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram eftersom vårdnadshavare samt de elever som

har fyllt 16 år har möjlighet att överklaga ett beslut inom tre veckor från det datum då hon

eller han fått ta del av detta.

Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram

utarbetas.

Det kan också vara bra att eleven och vårdnadshavaren får en möjlighet att i lugn och ro ta

ställning till de åtgärder som skolan anser behöver vidtas, innan skolan fattar ett formellt

beslut om vad åtgärdsprogrammet ska innehålla.

Rektor är ansvarig för att:

Det finns rutiner för att utarbeta och dokumentera åtgärdsprogram.

Se till att all personal som kan få ett sådant uppdrag känner till dessa rutiner.

Detta är inte något som rektor kan delegera till någon annan i personalen.

19

Åtgärdsprogram

I ett åtgärdsprogram beskrivs

Elevens behov av särskilt stöd

Kan överföras från den pedagogiska bedömningen. Uppgifter från andra utredningar

behöver inte läggas in på grund av att de kan ha integritetskänslig karaktär.

Åtgärder

Som bedöms vara relevanta.

Kopplade till både elevens behov av särskilt stöd samt kunskapsmålen i läroplanen

eller de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Konkreta och utvärderingsbara (på vilket sätt och i vilken omfattning ska eleven få

stöd).

Kan handla om att tillgodose ett specifikt stödbehov i ett eller flera ämnen.

Kan handla om mer regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid, såsom

regelbunden kontakt med speciallärare.

Tillgång till elevassistent.

Stödinsatser inom de olika lärmiljöerna.

Formalia

Ett åtgärdsprogram ska dokumenteras och beslutas skriftligt.

Beslutet ska ange:

Vem det gäller

Vilket lagrum beslutet grundar sig på

Datum för när beslutet fattades

Skälen för beslutet

Undertecknas av beslutsfattaren, rektor eller den som fått i uppdrag (ange

befattning)

Vem eller vilka ansvarar för att genomföra olika insatser samt vilken

befattning dessa personer har

När åtgärderna kommer att följas upp och utvärderas samt vem som är

ansvarig för detta

Skolan behöver dokumentera vilket datum eleven och elevens vårdnadshavare har fått ta del

av åtgärdsprogrammet.

Det förekommer att åtgärdsprogrammet undertecknas av eleven och elevens vårdnadshavare,

men detta är inget krav. De kan fortfarande överklaga åtgärdsprogrammet även om de har

undertecknat det.

20

Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad

studiegång

Särskilt stöd ska enligt skollagen som huvudregel ges inom den elevgrupp som eleven normalt

tillhör. (3 kap. 7§ skollagen).

I de fall som en elev är i behov av särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller

anpassad studiegång är det viktigt att alltid utgå från elevens behov vad gäller ämnen,

omfattning och tidsperiod. I dessa fall är det inte tillräckligt att enbart ange beteckningen

särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång som en åtgärd,

utan skolan behöver även specificera vilka åtgärder man avser att arbeta med i olika lärmiljöer

inom verksamheten. Det är alltid nödvändigt att involvera elevhälsan i det här arbetet.

Rektor beslutar om placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller

anpassad studiegång.

Detta beslut kan rektorn inte delegera till någon i personalen

Rektorn har också ett ansvar för att sådana åtgärder kontinuerligt följs upp och utvärderas

Viktigt att skolan strävar efter att eleven ska återgå till den ordinarie gruppen eller läsa efter

den ordinarie timplanen när det är möjligt

Särskild undervisningsgrupp

Kan betyda undervisning i en annan gruppering inom skolenheten, eller undervisning i andra

lokaler med annan personal i en kommungemensam grupp, ibland så kallade skoldaghem eller

resursskolor.

Genomföra, följa upp och utvärdera ett åtgärdsprogram

Rektor bör: Besluta om att avsluta åtgärdsprogrammet när det bedöms att eleven inte längre

är i behov av särskilt stöd

Den som ansvarar för att genomföra, följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet bör:

Så snart åtgärdsprogrammet är beslutat se till att alla som är involverade i arbetet med

programmet inleder sitt arbete med att genomföra åtgärderna

Tillsammans med dem som är involverade i arbetet kontinuerligt följa upp och

utvärdera om åtgärderna utgör ett tillräckligt stöd för eleven, eller om andra eller

kompletterande åtgärder behöver vidtas

Ge eleven och elevens vårdnadshavare möjlighet att medverka vid utvärderingen av

åtgärdsprogrammet

Det är betydelsefullt att tydliggöra för eleven att de aktiviteter som genomförs i samband med

olika moment i undervisningen är kopplade till kunskapsmålen i läroplanen eller till de

kunskapskrav som minst ska uppnås.

21

Genomföra, följa upp och utvärdera ett åtgärdsprogram

Den som ansvarar för att genomföra, följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet;

Ser till att alla som är involverade i arbetet med programmet inleder sitt arbete med att

genomföra åtgärderna.

Följer kontinuerligt upp och utvärderar om åtgärderna utgör tillräckligt stöd för eleven.

Ger eleven och elevens vårdnadshavare möjlighet att medverka vid utvärderingen av

åtgärdsprogrammet.

Läraren leder

undervisningen och

uppmärksammar samt

uppmuntrar elevens

starka sidor.

Läraren hjälper eleven i

de situationer som

utredningen pekar ut

som problematiska och

tar till vara på elevens

eget engagemang och

vilja till utveckling.

Ansvarig personal följer

kontinuerligt upp

åtgärderna i vardagen.

Varje person som

ansvarar för en åtgärd ser

till att den genomförs,

samt

bedömer effekterna av

åtgärden.

Utvärdering görs vid en

planerad tidpunkt, elev

och elevens

vårdnadshavare erbjuds

att delta.

Att förändra åtgärderna

i ett åtgärdsprogram

kräver att ett nytt

åtgärdsprogram skrivs

och att eventuellt att

ytterligare utredningar

görs.

När man förlänger tiden

för ett åtgärdsprogram

skrivs ett nytt

åtgärdsprogram: skolan

kan då kopiera det

tidigare

åtgärdsprogrammet och

föra in eventuella

kompletteringar samt

nytt beslutsdatum och

namnunderskrifter.

Något formellt avslut

behöver inte göras.

Rektor beslutar om att avsluta ett åtgärdsprogram när det

bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd.

Formellt beslut dokumenteras skriftligt eftersom det kan

överklagas.

Rätten att överklaga åtgärdsprogram har elevens

vårdnadshavare inom 3 veckor från den dagen

beslutet delgivits eleven och elevens

vårdnadshavare.

Överklagan överlämnas eller skickas till skolan av

vårdnadshavaren.

Skolan kan välja att helt eller delvis

ändra sitt beslut.

Om skolan inte ändrar sitt beslut

skickar skolan vidare överklagan till

Skolväsendets

överklagandenämnd tillsammans

med skolans yttrande, inom en

vecka.

22

Läraren ansvarar för att:

Leda undervisningen och tydliggöra på vilket sätt olika moment i undervisningen är

kopplade till de förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla (viktigt för

motivationen och viljan att lära)

Uppmärksamma och uppmuntra elevens starka sidor

Hjälpa eleven i de situationer som utredningen pekat ut som problematiska

Ta vara på och stärka elevens eget engagemang och vilja till utveckling (är alltid en

utgångspunkt i arbetet med åtgärdsprogram)

Att följa upp och utvärdera åtgärderna

Med uppföljning avses den ansvariga personalens kontinuerliga arbete med att följa upp

åtgärderna i vardagen.

Varje person som ansvarar för en åtgärd ser då till att det som är bestämt verkligen genomförs

och bedömer fortlöpande om det egna arbetssättet är effektivt eller om det måste förändras.

Utvärdering av åtgärderna

Systematisk analys och helhetsbedömning som den ansvariga personalen gör av hur

åtgärderna fungerar.

Görs vid en inplanerad tidpunkt.

Eleven och elevens vårdnadshavare bör ges möjlighet att delta vid en utvärdering (finns inte

reglerat i skollagen).

Hur ofta det är lämpligt att följa upp och utvärdera ett åtgärdsprogram beror på elevens behov

av särskilt stöd.

Behovet av uppföljning och utvärdering kan skifta över tid.

Att förändra åtgärderna och besluta om ett nytt åtgärdsprogram

I de fall som en utvärdering visar att åtgärderna behöver förändras utarbetas ett nytt

åtgärdsprogram.

I vissa fall kan det även finnas behov av att göra ytterligare utredningar.

Även när skolan tillsammans med eleven och elevens vårdnadshavare kommer fram till att

åtgärdsprogrammet fungerar, men att åtgärderna behöver pågå under längre tid, utarbetas ett

nytt åtgärdsprogram.

Skolan kan i dessa fall kopiera det tidigare åtgärdsprogrammet, föra in eventuella

kompletteringar eller stryka någon åtgärd som inte längre är aktuell.

Programmet förses därefter med ett nytt beslutsdatum och namnunderskrifter.

Det behövs inte göras något formellt avslut av det tidigare åtgärdsprogrammet.

23

Att avsluta åtgärdsprogrammet

Det är rektorn, eller den i personalen som rektorn har delegerat ansvaret till, för att besluta om

åtgärdsprogrammet, som ansvarar även för att avsluta åtgärdsprogrammet.

Av skollagens bestämmelser följer att det särskilda stödet emellertid inte alltid ska dras in så

fort eleven har uppnått de kunskapskrav som minst ska uppnås. Eleven kan i vissa fall ha ett

fortsatt behov av särskilt stöd exempelvis vid dyslexi, hörselnedsättning eller

koncentrationssvårigheter.

Dokumentera det formella beslutet om att avsluta ett åtgärdsprogram eftersom det är möjligt

att överklaga även detta beslut.

Rätten att överklaga åtgärdsprogram

Om eleven eller vårdnadshavare är missnöjda med ett beslut om åtgärdsprogram som skolan

fattat kan eleven eller elevens vårdnadshavare enligt skollagen överklaga beslutet.

Om eleven har två vårdnadshavare måste båda stå bakom överklagandet för att det ska vara

giltigt.

När ett beslut om åtgärdsprogram är fattat behöver skolan underrätta eleven och elevens

vårdnadshavare om att beslutet kan överklagas och hur man går tillväga. Detta behöver ske

skriftligt.

Viktigt att skolan försäkrar sig om att eleven och elevens vårdnadshavare, och de elever som

fyllt 16 år, har förstått att de har en möjlighet att överklaga.

Hur man går tillväga för att överklaga

Det är Skolväsendets överklagandenämnd som beslutar om överklaganden av ett

åtgärdsprogram.

Eleven eller elevens vårdnadshavare skriver ner vilket beslut som de vill överklaga och vad de

istället skulle önska.

Viktigt att de motiverar varför de anser att beslutet bör ändras.

Eleven eller elevens vårdnadshavare överlämnar eller skickar därefter överklagandet till

skolan, så att skolan kan ta del av argumenten och eventuellt ändra sitt beslut.

Den som vill överklaga ett beslut

Måste göra det inom 3 veckor från den dag som hon eller han fick ta del av beslutet.

Skolan kan då välja att, helt eller delvis, ändra sitt beslut.

Om skolan helt ändrar sitt beslut blir det inte något överklagande, och då ska inte heller några

handlingar skickas in till Skolväsendets överklagandenämnd.

Har överklagandet kommit in försent avvisas det av skolan.

Beslut om att skolan av detta skäl inte kommer att behandla överklagandet ska

vårdnadshavarna få skriftligt, med information om att de kan överklaga.

24

Om skolan inte ändrar sitt beslut i enlighet med överklagandet

Skickas detta och skolans eventuella synpunkter, det vill säga skolans yttrande, till

Skolväsendets överklagandenämnd inom en vecka.

När överklagandet kommit in till Skolväsendets överklagande nämnd registreras det och blir

en allmän handling. Enligt offentlighetsprincipen har alla rätt att ta del av allmänna

handlingar, men i många fall begränsas den rätten genom sekretess.