Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och ...Bor, 36 Järn, 36 Mangan, 36 Zink, 37...

Margareta Magnusson, SLU UmeåÅsa Rölin, Hushållningssällskapet i VärmlandElisabeth Ögren, Länsstyrelsen i Västmanlands län

Samband mellan odlingsförutsättningar,växtnäring och skörderesultat

i ekologisk grönsaksodling

utvärdering av en serie dokumentationsprojekt genomförda iekologiska grönsaksodlingar i mellansverige 1999–2004

-0.20 -0.15 -0.10 -0.05 0.00 0.05 0.10 0.15

-0.2

-0.1

0.0

0.1

0.2

pH

Ec

NO3-N

NH-N

P

K

Mg

S

Ca

NaCl

Mn

B Cu

Fe

Zn

Mo

Al

CN

K

PS

Ca

MgNa

Fe

B

Mn

Zn

Cu

Si

Al

Ni

Mo

Cd

TS%

pH

EcNO3-N NH-N

P

K

Mg

S

Ca

Na

Cl

Mn

B

K/Mg

Ca/Mg

Ca/K

pH

Mull%

ToT-N

NH4-N

NO3-N

P-Al

P-HCl

K-Al

K-HCl

Mg-AlCa-Al

Cu-HCl

B-hetv.

K/Mg

Ca/Mg

Ca/K1

234

Plantsaft

Komponent 1 (33,7 %)

Kom

pone

nt 2

(18,

8 %

)

Produktanalyser Spurway Markkartering

kg/m pl/m

m/ha

t/ha

Rapport genomförd 2005, finansierad av Jordbruksverket FOU

Innehåll

Bakgrund och syfte, 5 Sammanfattning av slutsatser, 5 Utvärdering av analyser, 7

Förklaring av några statistiska termer, 7 Tolkning av PCA-plottar, 7

Vitkål, 8 Statistisk bearbetning, 8

Dataset 1, 8 Dataset 2, 11

Diskussion och slutsatser, 15 Riktvärden, 15 pH, 16 Kväve, 16 Kalium, 17 Fosfor, 17 Svavel, 18 Kalcium, 18 Magnesium, 18 Natrium, 19 Klorid, 19 Bor, 19 Järn, 20 Mangan, 20 Zink, 21 Koppar, 21 Molybden, 21 Nickel, 22 Kisel, 22 Aluminium, 22 Kadmium, 23 Ca/K, 23 K/Mg, 23 Ca/Mg, 23

Morot, 24 Statistisk bearbetning, 24

Dataset 1, 24 Dataset 2, 29

Diskussion och slutsatser, 33 Referensvärden, 33 pH, 34 Kväve, 34 Kalium, 34 Fosfor, 34 Svavel, 35 Kalcium, 35 Magnesium, 35 Natrium, 35

3

Klorid, 36 Bor, 36 Järn, 36 Mangan, 36 Zink, 37 Koppar, 37 Molybden, 37 Nickel, 37 Kisel, 37 Aluminium, 38 Kadmium, 38 K/Mg, Ca/Mg, Ca/K, 38 Jämförelse av upptag för vitkål och morötter, 39

Litteratur, 40

Bilagor Bilaga 1. Vitkål, dataset 1 Bilaga 2. Vitkål, dataset 2 Bilaga 3. Morot, dataset 1 Bilaga 4. Morot, dataset 2

4

Bakgrund och syfte Under tidsperioden 1999–2004 har dokumentationsprojekt genomförts av Elisabeth Ögren, Länsstyrelsen Västerås och Åsa Rölin, HS Värmland i 8–11 ekologiska grönsaksodlingar i fem län i Mellansverige (Ögren, 1999; 2000; Ögren & Rölin, 2001; 2002; 2003; 2004). Samma gårdar har studerats sedan 1999 och under 2005 har en deltagardriven utvärdering genomförts tillsammans med lantbrukarna (Ögren m.fl. 2005). Omfattande data om odlingarna har dokumenterats; växtföljd, gödsling, odlingstekniska åtgärder, skördenivåer mm. Jord och plantor har analyserats på sitt växtnäringsinnehåll. Tidigt i projektet såg man tendenser till att växtnäringsbalanserna ur miljösynpunkt visat på rimliga överskott av kväve medan fosfor- överskotten i flertalet balanser var högre än Jordbruksverkets rekommenderade värden med hänsyn taget till markens fosfortillstånd. Dessa tendenser har bekräftats under åren. Olika sätt att minska fosforöverskotten har diskuterats. Kaliumunderskott på gårdar med låg kaliumklass har uppmärksammats och gödslingsstrategin har då i flera fall ändrats. I de årliga utvärderingarna har man bedömt att halterna av främst kväve, kalium, magnesium, mangan och bor i flera fall och genomgående för vissa gårdar varit så låga att det troligen påverkat växterna negativt. En stor osäkerhetsfaktor har dock bristen på relevanta riktvärden för de olika typerna av analyser varit. För produktproverna saknas i stor utsträckning riktvärden. För jordanalyserna baseras riktvärdena på konventionell odling och värdena i projektet skiljer sig för vissa ämnen så kraftigt från riktvärdena att jämförelserna blir meningslösa. En systematisk genomgång av hela materialet bedömdes kunna ge säkrare slutsatser för förslag på gödslingsstrategier och odlingsåtgärder som förbättrar växtnäringsutnyttjandet och odlings-säkerheten i ekologisk grönsaksodling. Denna genomgång och rapport har genomförts under 2005 och finansierats av Jordbruksverket inom ramen för Forskning och Utveckling inom Ekologisk produktion.

Sammanfattning av slutsatser Den samlade utvärderingen har bekräftat flera av de tendenser man iakttagit i projektet. Kalium och mangan är de enskilda växtnäringsämnen som påverkat skörden av vitkål starkast. Otillräckligt upptag av kalium beror på lågt kaliuminnehåll i jorden samt för låg kvot av K/Mg och för hög kvot av Ca/K. Otillräckligt upptag av mangan beror främst på höga halter av kalcium och magnesium i jorden och även på högt pH i jorden. Kaliumbristen kan åtgärdas med ökad kaliumtillförsel men manganbristen är svårare att lösa. Främsta rådet är att inte kalka upp nya jordar till pH värden över 6 och att inte tillföra extra magnesium där innehållet redan är högt. På jordar med högt pH och/eller där man konstaterat manganbrist under flera år skulle en planerad bladgödsling under säsongen kunna vara en lösning. Morötterna tycks ha lättare än vitkålen att ta upp kalium och ett allmänt intryck av resultaten är att vitkålen störs mycket mera än morötterna av för höga halter av kalcium och magnesium i jorden. Resultaten i morötterna tyder på att manganbrist varit skördebegränsande även här, men tendenserna är mycket svagare än i vitkålen. Överhuvudtaget ser upptaget av växtnäring i vitkålen ut att påverkas betydligt mera av förhållandena i jorden än upptaget i morötterna. Det kan handla om artspecifika skillnader i näringsupptaget. En viktig faktor är naturligtvis att det handlar om större mängder av växtnäring som tas upp i en vitkålsgröda jämfört med i en morotsgröda och att en betydligt större andel tas upp under första delen av säsongen i vitkål. Morötterna kan också dra nytta av samarbete med mykorrhizasvampar i jorden. Bor har inte visat några tydliga effekter på skörden men alla tillgängliga referensvärden tyder på att tillgången till bor är underoptimal i både vitkål och morot och regelbunden bortillförsel bör fortsätta. Låga värden för bor både i jorden och i produktproverna uppmärksammades tidigt i projektet och borgödsling med 1–2 kg rent bor per ha i samband med vårbruket har införts till de flesta grönsakskulturerna i växtföljden. Eftersom marginalen till skadliga effekter av höga bor-halter i jorden anses liten är det klokt att följa värdena i jorden vid regelbunden tillförsel. Kål

5

och morötter anses höra till de växtslag som är minst känsliga för höga borhalter. Dit räknas också sallat, lök, kålrot, bondbönor, rödbetor, mangold, sockerbeta och lucern. Känsligast anses bönor, jordgubbar, svartvinbär, hallon och många fruktträd vara. Däremellan placeras majs, ärt, rädisa, potatis, tomater, vete, korn och havre. Bor blir mindre tillgängligt för plantorna med stigande pH och då behövs större tillförsel för att få effekt. Med tanke på att bor på senare år visat sig vara viktigt även för människor är god tillgång till bor för grödorna även ett plus för konsumenterna. Spurway-analyserna ger en helt annan helhetsbild av växtnäringssituationen jämfört med markkarteringens handfull växtnäringsämnen och har tillsammans med plantsaftanalyser potential att bli ett värdefullt redskap för att förbättra växtnäringsutnyttjandet inom ekologisk grönsaksodling. Ett stort bekymmer är dock de riktvärden som analyslaboratorierna tillämpar. De är från början baserade på konventionell odling och har i vissa fall inte uppdaterats de senaste 20–30 åren. Riktvärdena är inte anpassade till ekologisk odling där växtnäringsförsörjningen bygger på en kontinuerlig mineralisering från organiska gödselmedel. Höga halter i markvätskan är varken sannolikt eller önskvärt. Däremot är balansen mellan olika ämnen viktig. Värdena i projektet skiljer sig för vissa ämnen så kraftigt från riktvärdena att jämförelser blir meningslösa. Konsekvenserna av de inaktuella och missvisande riktvärdena är en uppenbar risk för överdriven fosforgödsling och en ökad risk för brist på mangan och andra mikronäringsämnen om man försöker uppnå de rekommenderade värdena för kalcium i jorden. Med relevant utvärdering ökar analyserna istället möjligheterna att upptäcka skördebegränsande näringsbrister och därmed förbättra utnyttjandet av kväve och fosfor. Odlarna i projektet har uttryckt en bestämd vilja att så långt möjligt komma ifrån ”påsgödsel” och i stället främst använda lokala växtnäringskällor. Gröngödsling och klöverrika vallar tillför kväve till växtföljden. Vall eller gröngödsling har ingått i merparten av växtföljderna och med upp till 63 % andel av grödorna i växtföljden. I princip skulle man kunna vara självförsörjande på kväve. Spurway- och plantsaftanlyser av kväve under årens lopp tyder dock på att det varierar kraftigt

hur mycket kväve växterna har tillgång till efter en kvävefixerande gröda. Till vitkålen har odlarna i alla de dokumenterade odlingarna tillfört ytterligare växtnäring i form av stallgödsel eller Biofer-produkter och även till en stor del av morotsgrödorna. Nollrutor har visat att gödslingen både har varit i över- och underkant. Vitkål är en näringskrävande gröda och odlarna vill vara på den säkra sidan. Tidigare gjordes i de flesta fall en tillskottsgödsling till vitkål strax innan huvudena började knyta sig. Erfarenheterna i projektet har dock visat att det är risk för kvävebrist i början av säsongen när plantorna håller på att rota ut och mineraliseringen inte kommit igång och man diskuterar nu att merparten av gödslingen kan behöva tillföras vid starten även om förfrukten varit bra. Utom då vitkål odlas på lätt jord. För övriga ämnen som inte är ”förnyelsebara” gäller principen att bortförseln med skörden måste kompenseras med tillförsel utifrån förr eller senare beroende på hur stort förråd som finns i jorden. Kalium förs bort i stora mängder med grönsaksskördar vilket måste kompenseras på kaliumsvaga jordar. Tar man in stallgödsel, hästgödsel eller liknande utifrån kan det räcka som kompensation. Odlarna ser gödslingen med stallgödsel även som en investering för framtiden genom att öka jordens bördighet. Har man inte tillgång till den typen av gödsel i tillräcklig mängd kan de pelleterade produkterna vara ett komplement. Genom att välja lämplig sammansättning kan man undvika att förstärka obalanser i jorden och om möjligt även rätta upp balansen på sikt i växtföljden. Förutom att de finns i många olika kombinationer av kväve, fosfor och kalium innehåller de väldigt varierande mängder av svavel som är ett annat ämne som det lätt blir brist på i en odling som strävar efter att bli självförsörjande på växtnäring. Kalium i Bioferprodukterna kommer främst från rester från jästindustin. Dessa är rika på kaliumsulfat. Ju mer kalium Bioferprodukten innehåller desto mer svavel ingår också. Svavel kan även tillföras med Kiserit. Kiserit har dock endast används två år av en odlare i projektet för att tillföra magnesium. Kålväxter och lökväxter behöver mera svavel än många andra växtslag. Även innehållet av natrium kan vara av betydelse. Ett gott tillstånd för kalium, svavel och bor är också viktigt för gröngödslingsgrödorna.

6

Utvärdering av analyser Tolkning av PCA-plottar Med hjälp av multivariata analysmetoder kan man få en överblick och upptäcka tendenser och mönster i ett material med många variabler. Statistiska samband kan inte likställas med orsakssamband utan måste tolkas i sitt sammanhang. Vid den samlade utvärderingen har resultaten från de statistiska bearbetningarna jämförts med referensvärden för de olika analysmetoderna.

Objektplotten visar spridningen för objekten, om där finns grupper eller ”outliers”. Objekt som ligger i närheten av varandra har likartade värden för analyserna i jord och plantor. I variabelplotten kan man se vilka variabler som samvarierar, d.v.s. ligger i närheten av varandra eller har negativt samband d.v.s. ligger i motsatt del av koordinatsystemet.

Förklaring av några statistiska begrepp Variabelplotten korresponderar med

objektplotten så att objekten har höga värden för de variabler som ligger inom samma del av koordinatsystemet. Enklast är att föreställa sig att man lägger den ena plotten på den andra i transparent utskrift. Alla siffror i de här PCA-plottarna är relativa, även + och -, och inget att intressera sig för. Det intressanta är den relativa placeringen för objekt och variabler i förhållande till varandra.

Objekt är plantproverna. Variabler är alla analysvärden i plantorna och i jorden där de växt. Den multivariata analysmetoden brukar beskrivas som att varje objekt representeras av en punkt i en multivariat rymd (eller koordinatsystem) med lika många axlar som antalet variabler. Det fungerar matematiskt men inte i huvudet! För att studera sambanden konstruerar man ”fönster” i den här rymden som bara har två axlar, x och y, där så mycket relevant information som möjligt har samlats.

PCA (PrincipalComponentAnalys). PLS (Partial Least Squares Projection to Latent

Structures) är en multivariat regressionsanalys där en eller flera Y-variabler anpassas till flera X-variabler.

Modell brukar man kalla utfallet av en PCA eller

PLS. R2Y är ett mått på förklaringsgraden. Q2 är ett mått på den statistiska säkerheten. Både R2Y och Q2 kan variera mellan 0 och 1, ju

högre desto starkare modell. En PLS modell med högt R2Y men med lågt Q2

har en hög förklaringsgrad men låg säkerhet och man får vara mycket försiktig med att dra slutsatser om de samband modellen visar. I en stark modell bör Q2 inte vara mer än 5–20% lägre än R2Y.

”Outlier” är objekt som avviker kraftigt från

övriga. Med ett positivt samband (med skörden) menas

att ju högre värden i jorden eller plantan desto högre skörd. Med ett negativt samband menas att ju högre värden i jorden eller plantan desto lägre skörd.

7

Vitkål För vitkål finns 2 dataset bestående av olika typer av analyser: De har behandlats separat vid den statistiska utvärderingen. Dataset 1 Består av markkarteringsanalyser + produktprov. Sedan starten 1999 har jordprov tagits i vitkålsfälten en gång per år och analyserats enligt metoden för markkartering, d.v.s. pH, P-Al, K-Al, Ca-Al, Mg-Al, P-HCl, K-HCl och Cu-HCl samt extraktion av B med hetvatten (Tabell 1). Vitkålshuvudena har analyserats vid skörd på totala halten i torrsubstansen (ts) av C, N, K, P, S, Ca, Mg, Na, Fe, B, Mn, Zn, Cu, Si, Al, Ni, Mo och Cd (Tabell 2).

Tabell 1. Markkarteringsanalyser i vitkålsfälten

Parameter 43 prov 1999–2004

pH 5,7–7,2 Mull % 1,1–7,9 Total-Kväve mg/100 g jord 108–360 P-Al 2,7–54 P-HCl 41,2–150 K-Al 1,1–56 K-HCl 16,6–620 Mg-Al 1–75 Ca-Al 30,6–400 Cu-HCl mg/kg jord 3,4–42 B-hetvatten 0,2–1,3 K/Mg 0,22–4,06 Ca/Mg 3,33–112,2 Ca/K 4,64–41,64

Tabell 2. Analyser av produktprov på vitkål i projektet samt referensvärden från olika källor Ämne

Projektet 47 prov

Norra Sv. 6 prov

Bergmann & Neubert

Varo m.fl. 5 prov

Piggott Förslag riktvärde

Förslag riktvärde

1999-2004 1993–1995 1976 1980 1986 2000 2005 TS % 6,02–10,80 8,57–15,30 8,00 Kol (C) % av ts 42,9–45,2 38,6–42,5 Kväve (N) 1,26–3,07 1,48–2,35 2,63–3,75 3,0 1,5–2,5 1,5–2,5 Kalium (K) 1,81–3,06 2,11–3,43 3,0–4,0 3,6–4,3 2,4 2,0–3,5 2,5–3,5 Fosfor (P) 0,21–0,36 0,23–0,39 0,37–0,65 0,26 0,25–0,50 0,25–0,50 Svavel (S) 0,27–0,85 0,41–0,65 0,55–0,78 <0,66 0,50–0,90 0,50–0,90 Kalcium (Ca) 0,23–0,63 0,27–0,55 0,40–0,60 0,50–0,57 0,7 0,20–0,50 0,30–0,70 Magnesium (Mg) 0,09–0,27 0,10–0,19 0,14–0,20 0,15–0,19 0,18 0,20–0,35 0,15–0,25 Natrium (Na) 0,02–0,17 0,04–0,14 0,11 Bor (B) mg/kg ts 12,5–26,9 10,6–18,7 21,3–27,5 20–100 20–50 Järn (Fe) 19,0–39,0 24,1–33,8 40–100 43,8–51,3 51 30–100 30–100 Mangan (Mn) 7,1–25,7 10,1–55,1 25–50 13,8–36,3 30–200 25–100 Zink (Zn) 8,2–26,8 18,1–21,2 18,8–45,0 34 20–100 20–50 Koppar (Cu) 1,1–2,9 2,7–5,4 3,8–4,9 3,3 5–10 3,0–5,0 Molybden (Mo) 0,24–32,2 0,15–2,30 <1,25 0,1–3,0 0,1–3,0 Nickel (Ni) 0,076–2,0 0,14–0,91 0,25–3,75 Kisel (Si) 5–41 15–27 12,5–25 Aluminium (Al) 1,4–12,4 2,8–5,4 <12,5 Kadmium (Cd) 0,007–0,16 <0,04–0,093 0,063–0,125 Totalt finns 47 objekt fördelade på 6 år och 11 odlingar. Alla odlingar är inte representerade varje år. I några fall har 2 eller 3 prov tagits på olika behandlingar i samma fält och totalt kommer proverna från 40 olika vitkålsfält (Bilaga 1). Materialet är tillräckligt omfattande och noggrant insamlat och dokumenterat för att statistisk bearbetning ska vara meningsfull, men en rad faktorer medför att de statistiska sambanden mellan skörd och analyser inte blir så starka. Jordproverna togs under perioden 1999–2001 på hösten i samband med att produktproverna togs. Därefter har de tagits på våren före eventuell

grundgödsling. Det kan medföra att de inte är helt jämförbara över åren. En viktigare faktor är dock troligen att jordanalyserna inte avspeglar växtnäringstillgången under växtsäsongen särskilt bra; jordanalyserna innefattar få ämnen och gödslingen till årets gröda har anpassats efter våranalyserna. Vid starten var huvudsyftet att upprätta växtnäringsbalanser över tillförsel och bortförsel av växtnäringsämnen. Därför valde man att analysera de ätliga produkterna på växtnärings-innehåll, vilket minskar möjligheten att detektera eventuella näringsbrister. Oftast varierar halterna av växtnäringsämnen mera i de yttre bladen och

8

det som blir skörderesten. Under mognaden sker en naturlig omfördelning av näring från äldre blad till huvud. Vid begränsad tillgång kan de äldre bladen svältas ut kraftigt på vissa ämnen för att försörja de växande delarna. Vid allvarlig brist på något ämne kan inte huvudet växa sig större. Istället för att vitkålshuvudet får extrem brist på ämnet så blir huvudet mindre. Det är alltid svårt att göra skördeuppskattningar i den här typen av studier jämfört med regelrätta fältförsök med avgränsade provrutor. Eftersom främsta syftet var att upprätta växtnärings-balanser har man i första hand gjort bedömningar av hur stor bruttoskörd som förts bort från fältet. Det har delvis baserats på provvägningar utefter en diagonal i fält inför skörden och delvis på odlarens egen uppskattning av resultatet efter skörd. De senare åren har man även lagt in begränsade provytor i fält där produktprov tagits och skördemätningar gjorts. I det senare fallet är kopplingen mellan produktprov och skördenivå stark men det avspeglar å andra sidan inte skördenivån på hela fältet, särskilt inte om fältet är ojämnt. En ytterligare komplikation kan vara att produktproverna kommer från 11 olika vitkålssorter. I flera fall har skörden uppenbarligen främst påverkats av faktorer som knappast har med växtnäringssituationen att göra som t.ex. ogräs och angrepp av klumprotssjuka. I skördeupp-skattningarna har försök gjorts att väga in sådana faktorer. Flera olika mått på skörden har lagts in i den statistiska bearbetningen. Omräkningar mellan hektarskördar och skörd per planta har också gjors eftersom planttätheten kan skilja avsevärt mellan olika odlingar. En PCA-modell M1, ger en överblick över datset 1, och visar att materialet inte innehåller några ”outliers” (Figur 1). Här kan man också se vilka gårdar som ligger i närheten av varandra och alltså har relativt likartade värden i jord och plantor. För vissa gårdar som nr 11 är objekten samlade vilket innebär att växtnärings-förhållandena varit ganska likartade över åren. För andra gårdar som nr 2 och 5 är objekten utspridda vilket visar att vitkålen odlats på olika typer av jordar de olika åren. I Figur 2 visas variabelplotten för dataset 1. Där kan man se vilka variabler som samvarierar,

d.v.s. ligger i närheten av varandra eller har negativt samband d.v.s. ligger i motsatt del av koordinatsystemet. Skördevariabeln t/ha ligger nära kvoterna Ca/Mg och K/Mg i jorden och mangan och natrium i produktproverna vilket tyder på ett positivt samband. Skördevariabeln ligger i motsatt del av koordinatsystemet mot de flesta variabler för jordanalyserna, vilket tyder på ett negativt samband. Objekten i vänstra delen av koordinatsystemet har alltså höga värden för jordanalyserna medan objekten på högra sidan hade högre skörd. Att halterna i jorden genomgående har negativt samband med skörden kan bero på flera faktorer. Det kan vara för höga halter så att det stör upptaget av andra ämnen. Det skulle också kunna vara så att där man har relativt låga värden i jorden har man tillfört mera gödsel och kanske kommit upp i högre växtnäringstillgång än där man hade högre värden från början. Det kan också ha medfört tillskott av ämnen som inte finns med på jordanalyserna men som varit positiva för grödans utveckling. Den faktiska växtnäringstillgången under säsongen avspeglas helt enkelt för dåligt i jordanalyserna. En tredje möjlighet är att det handlar om ren samvariation med någon negativ faktor. Att halterna i plantorna har negativt samband med skörden behöver inte heller betyda att det är skadligt höga halter. Ett negativt samband med skörden kan t.ex. bero på att ämnet finns i överskott och att huvuden som växt dåligt p.g.a. brist på något annat ämne då får högre halter av ämnen som det har god tillgång till. I PLS-modellen M2 ställs skörden (Y-variabel) uttryckt som ton per ha mot analysvärdena i jord och plantor (X-variabler). M2 har en signifikant komponent med ganska låg förklaringsgrad men hög statistisk säkerhet (Figur 3). Starkast positivt samband med skörden visar halten av mangan i vitkålshuvudena medan molybden i vitkålen och total-kväve, kalcium och magnesium i jorden visar starkast negativt samband med skörden. Sambanden diskuteras under avsnittet diskussion och slutsatser (s 15).

9

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

-8 -7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8

t[2]

t[1]

Ellipse: Hotelling T2 (0.95)

010101

01

02

02

02

02

02

02

03

03

04

04

0404

04

04

04

05

05

05

0505

0505

06

0606

0707

09

09

09 09

09

1010

10

11

11

11

1111

11 11

12

SIMCA-P 10.5 - 09/01/2006 12:02:38 Figur 1. Objektplot för M1 (dataset 1 i vitkål, 47 objekt). Siffrorna anger de olika gårdarna i projektet.

-0.30 -0.25 -0.20 -0.15 -0.10 -0.05 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 0.30

-0.2

-0.1

0.0

0.1

0.2

0.3

0.4

t/ha

C

N

KP S

Ca

Mg

Fe

B

Mn

ZnCu

Na

SiAl

Ni

Mo

Cd

TS%

pH

Mull%ToT-N

P-AlP-HCl

K-Al

K-HClMg-Al

Ca-AlCu-HCl B-hetv.

K/Mg

Ca/Mg

Ca/K

Skörd


Kom

pone

nt 2

(16,

6 %

)

Produktanalyser Markkarteringsanalyser

Figur 2. Variabelplot för M1 (dataset 1 i vitkål, 33 variabler).

10

Mn

K/M

gN

aC

a/M

g N Zn Ca

Cu S Al

P-H

Cl

FeK

-Al B Si

K-H

Cl

Mg

Cd K

Cu-

HC

lpH C

P-A

lN

iC

a/K

Mul

l%TS

% PB

-het

v.C

a-Al

Mg-

Al

ToT-

NM

o

-0.08-0.06-0.04-0.020.000.020.040.060.080.10

47 objekt33 X-variablerR2Y=0.423Q2=0.339

Y=Skörd ton/haC

oeff

CS[

1]

Figur 3. Regressionskoefficienterna för M2 (dataset 1 i vitkål) sorterade i fallande ordning från positiv till negativ korrelation med vitkålsskörden. Dataset 2 Består av jordanalyser (Spurway) och plantsaftanalyser. Under växtsäsongen 2002 och 2004 analyserades jorden enligt den s.k. modifierade Spurway-Lawton-metoden (pH och Ec, extraktion av NO3-N, NH4-N, P, K, Mg, S, Ca, Na, Cl, Mn och B med HAc). Plantsaften har analyserats vid samma tillfällen på halten av NO3-N, NH4-N, P, K, Mg, S, Ca, Na, Cl, Mn, B, Cu, Fe, Zn, Mo, Al, och pH och Ec. Hela materialet omfattar 33 prov på plantsaft och 32

Spurwayanalyser av jorden (Tabell 3 och Bilaga 2). I tabellen har också lagts in de riktvärden för utvärdering av respektive analys som tillämpas av laboratorierna. PCA-modellen M3 ger en överblick över dataset 2 och visar att objekten har ganska jämn spridning men att det finns två ”outliers” (Figur 4), som har höga halter av flera ämnen i jorden (Figur 5). Som man kan förvänta sig ger Spurway-analysen betydligt starkare samband

Tab ll 3. Spurway-analyser av vitkålsjordarna och analyser av plantsaft samt riktvärden från två analyslaboratorier e

Ämne Plantsaft Spurway

Projektets värden

2002+2004 33 prov

Börvärde

AB LMI

Projektets värden

2002+2004 32 prov

Börvärde vid

kulturstart AB LMI

Optimalvärden i pågående kultur

AnalyCen Nordic AB

pH 5,4–6,2 5,9 5,0–7,0 7,2 6,0–7,0 Ledningstal (Ec) mS/cm 5,7–18,9 13 0,2–1,3 1,6 1,5–2,5 Nitratkväve (NO3-N) mg/l 1–1137 800 1–93 105 40–60 Ammoniumkväve (NH4-N) 2–190 1–26 10–15 Fosfor (P) 65–272 250 1–36 60 40–60 Kalium (K) 1924–5294 3200 10–128 140 100–150 Magnesium (Mg) 136–2989 270 11–168 90 30–50 Svavel (S) 242–2099 900 3–69 60 20–30 Kalcium (Ca) 1425–8981 2600 251–958 1000 500–1000 Natrium (Na) 56–797 250 7–54 <40 0–10 Klorid (Cl) 0–2500 900 1–21 <30 0–10 Mangan (Mn) 0,5–13,5 2,7 0,3–2,9 2 3,0–5,0 Bor (B) 0,16–4,09 1,3 0,2–0,7 1,6 0,5–1,0 Koppar (Cu) 0,01–2,46 0,7 0,2–0,4 Järn (Fe) 1,1–8,7 5 1,0–2,0 Zink (Zn) 0,6–6,4 1,8 0,8–2,0 Molybden (Mo) 0–2,38 0,3 Aluminium (Al) 0,52–4,69 <1 1–5 K/Mg 1,0–28,9 11,9 * 0,14–4,82 1,56 * 3,0–3,3 * Ca/Mg 3,0–30,8 9,6 * 2,0–58,6 11,1 * 16,7–20,0 * Ca/K 0,58–2,98 0,81 * 3,1–28,5 7,1 * 5,0–6,7 *

* De börvärden som anges här har räknats fram utifrån laboratoriernas börvärden för respektive ämne och är inget man går ut med som riktvärden.

11

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

-7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7

t[2]

t[1]


02

02

04

04

0505 09

09

1010

1111

12

02

0405

09

09

10

1111

0202

02

0505

05

07

07

0909

1111

SIMCA-P 10.5 - 04/01/2006 16:52:19

Figur 4. Objektplot för M3 (dataset 2 i vitkål, 33 objekt). Siffrorna anger de olika gårdarna i projektet.

-0.25 -0.20 -0.15 -0.10 -0.05 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 0.30

-0.2

-0.1

0.0

0.1

0.2

0.3

0.4

pH

Ec

NO3-N

NH-N

PK

MgS

Ca Na

Cl

Mn

B

Cu

FeZn

Mo

Al

kg/plt/ha

pH

Ec

NO3-N

NH-N

P

K

Mg

S

Ca

Na

Cl

Mn

B

K/Mg

Ca/Mg

Ca/K

Plantsaft


Kom

pone

nt 2

(13,

5 %

)

Skörd Spurway

Figur 5. Variabelplot för M3 (dataset 2 i vitkål, 36 variabler).

12

med skörden än vad markkarteringsanalyserna gör. Analyserna har gjorts under växtsäsongen och innefattar betydligt flera växtnäringsämnen. I PLS-modellen M4 ställs skörden (Y-variabel) mot analysvärdena i jord och plantsaft (X-variabler). Här har också kvoterna mellan Ca och alla andra ämnen i både plantsaft och jord lagts in, plus K/Mg i plantsaften. Efter uteslutning av de två avvikande objekten har M4 en signifikant komponent med relativt hög förklaringsgrad och statistisk säkerhet (Figur 6). Starkast positivt samband med skörden visar kvoten K/Mg i både jord och plantsaft, kalium i jord och plantsaft samt mangan i jorden. Starkast negativt samband

med skörden visar kvoterna för kalcium i jorden mot mangan, kalium, ammoniumkväve och svavel samt magnesium i jord och plantsaft. 2002 togs proverna i samma provrutor vid två relativt avgränsade tidpunkter under säsongen; vid månadsskiftet juni/juli och vid månadsskiftet aug/sept. Upplägget lämpar sig mycket bra för statistisk bearbetning, även om det hade varit önskvärt med större antal provytor. Totalt ingick 13 provytor. I PLS-modellen M5 ställs skörden (Y-variabel) mot analysvärdena i jord och plantsaft vid två tillfällen (X-variabler). M5 har två signifikanta komponenter med hög förklaringsgrad och statistisk säkerhet (Figur 7).

K/M

g-j K

K/M

gM

n-j

K-j

pH SC

a/M

gN

H4-

N-j

Mn B

NH

4-N S-j

Ca/

Mg-

jN

aC

a/Zn P

-jC

a/P P

Ca/

NH

4-N Zn

Ca/

P-j

Ca/

Na

Ca/

Na-

jA

lC

a/B-

jC

a-j

Ca/

BM

opH

-jC

a/M

nC

a/S

Mg

Ca/

KM

g-j

Ca/

S-j

Ca/

NH

4-N

-jC

a/K-

jC

a/M

n-j-0.08

-0.06-0.04-0.020.000.020.040.060.08


Y=Skörd kg/planta

Coe

ffC

S[1]

Figur 6. Regressionskoefficienterna för M4 (dataset 2 i vitkål) sorterade i fallande ordning från positiv till negativ korrelation med vitkålsskörden. Variabler med regressionskoefficienter nära 0 har uteslutits i figuren. -j framför siffran anger att det är jordprov. Övriga gäller plantsaften.

pH-1

Mn-

2K

-1K

/Mg-

j1N

H4-

N-j1

Ca-

1E

c-2

Ca/

Mg-

j1S

-2K

/Mg-

j2N

H4-

N-2

Fe-2

Ec-

1N

H4-

N-j2

Ca/

Mg-

j2P

-j2 B-1

K-j1

Mn-

1N

O3-

N-2

NO

3-N

-j2 B-2

Al-2

Mn-

j2M

n-j1

P-j1

pH-j1 P-1

K-2

B-j1

Cl-j

2P

-2N

a-j1

B-j2

Mo-

1M

g-j1

pH-j2

Ca-

j1C

a-j2

Ca/

K-j1

Mo-

2

-0.08-0.06-0.04-0.020.000.020.040.060.08

Y=Skörd kg/planta

Coe

ffC

S[2]


Figur 7. Regressionskoefficienterna för M5 (delar av dataset 2 i vitkål) sorterade i fallande ordning från positiv till negativ korrelation med vitkålsskörden. Variabler med regressionskoefficienter nära 0 har uteslutits i figuren. Siffrorna 1 och 2 syftar på de två provtagningstillfällena, ett j framför siffran anger att det är jordprov. Övriga gäller plantsaften.

13

Här är det pH, mangan och kalium i plantsaften som har starkast positiv korrelation till skörden medan molybden i plantsaften och kalcium, magnesium och pH i jorden har starkast negativ korrelation till skörden. Kvoten K/Mg i jorden har starkt positivt samband med skörden och kvoten Ca/K i jorden starkt negativ. Sambanden tyder på att kaliumupptaget försvårats av höga halter av kalcium och magnesium i jorden. Eftersom mangan i plantan tycks ha stor betydelse för skörden kan det vara intressant att titta närmare på sambandet. I Figur 8 har skörden plottats mot mangan i vitkålshuvudet vid skörden.

0 5 10 15 20 25 300

20

40

60

80

100

1

11

1

2

2

22

2

23

3

44

4

4

4

4

45

5

5

55

556

6

6

7

7

9

9 999

1010

10

11111111

11

11

11

12

Mangan i huvudet mg/kg TS

Skör

d to

n/ha

Figur 8. Skörden plottad mot mangan i vitkålshuvudet vid skörd. 47 objekt. Siffrorna anger gårdsnummer. De riktvärden för mangan i vitkålshuvuden som finns i litteraturen (Tabell 2) anger 25–50 mg/kg ts som tillräckligt (Bergmann 1976). Varo m.fl. (1980) redovisar ett medelvärde för mangan på 30 mg/kg ts med spridningen 13,8–45,0 mg/kg ts. De här siffrorna tillsammans med de statistiska

utvärderingarna tyder starkt på att manganbrist varit en skördebegränsande faktor i många vitkålsfält. I PLS-modellen M6 ställs mangan i vitkålshuvudet (Y-variabel) mot analysvärdena i jord och plantor (X-variabler). M6 har två signifikanta komponenter med mycket hög förklaringsgrad och mycket hög statistisk säkerhet (Figur 9). Starkast positivt samband med mangan har zink i vitkålshuvudet och kvoten K/Mg i jorden. Starkast negativt samband med mangan i huvudet visar kalcium och magnesium i jorden, starkare än pH-värdet som ju har en välkänt negativ effekt på tillgängligheten av mangan. I figur 10 har mangan i vitkålshuvudet plottats mot jorden pH. Det negativa sambandet är tydligt, men ett par odlingar avviker kraftigt. Odling 10 har lågt innehåll av mangan i förhållande till pH-värdet, odling 11 har däremot högt innehåll av mangan i förhållande till jordens pH. Förklaringen finner vi i Figur 11 och 12 där mangan i vitkålshuvudet plottats mot kalcium respektive magnesium i jorden. Odling 11 har relativt lågt innehåll av både kalcium och magnesium i jorden medan odling 10 har höga värden för kalcium och mycket höga värden för magnesium. I odling 11 har alltså upptaget av mangan liten konkurrens från magnesium och kalcium, i odling 10 hög konkurrens. Det här visar på betydelsen av att inte bara göra en noggrann bedömning av eventuellt kalkningsbehov utan också att valet av kalkningsmedel är viktigt för att inte förstärka redan höga halter av magnesium i jorden.

ZnK

/Mg N Fe Na

Cu

Ca/

Mg S K C Mg B

P-H

Cl

Ca Si P C

d Ni

Al

K-A

lM

ull%

P-A

lM

oC

a/K

TS%

Cu-

HC

lK

-HC

lpH

B-h

etv

ToT-

NM

g-A

lC

a-A

l-0.15-0.12-0.09-0.06-0.030.000.030.060.090.120.15


Y=Mangan i huvudet

Coe

ffC

S[2]

Figur 9. Regressionskoefficienterna för M6 (dataset 1 i vitkål) sorterade i fallande ordning från positiv till negativ korrelation med halten av mangan i vitkålshuvudet vid skörden.

14

0.0 5.6 5.8 6.0 6.2 6.4 6.6 6.8 7.0 7.2 7.40

5

10

15

20

25

30

1

1

11

2

2

222

2

3 3

44

44 44

4

55

5

55

55

66

67

799

999

10

1010

11

11 1111

11

1111

12

pH

Mn

mg/

kg ts

Figur 10. Mangan i vitkålshuvudet vid skörd plottad mot jordens pH (47 objekt). Siffrorna anger gårdsnummer.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 4500

5

10

15

20

25

30

1

1

11

2

2

222

2

33

44

44 44

4

55

5

5 5

55

66

67

79

9

9 99

10

1010

11

11 1111

11

1111

12

Ca-Al mg/100 g jord

Mn

mg/

kg ts

Figur 11. Mangan i vitkålshuvudet vid skörd plottad mot kalcium i jorden (47 objekt). Siffrorna anger gårdsnummer.

0 10 20 30 40 50 60 70 800

5

10

15

20

25

30

1

1

11

2

2

222

2

33

44

44 44

4

55

5

5 5

55

66

67

79

9

9 99

10

1010

11

111111

11

1111

12

Mg-Al mg/100 g jord

Mn

mg/

kg ts

Figur 12. Mangan i vitkålshuvudet vid skörd plottad mot magnesium i jorden (47 objekt). Siffrorna anger gårdsnummer. Det starka positiva sambandet mellan mangan och zink i vitkålshuvudet beror sannolikt på att de påverkas likartat av förhållandena i jorden. En jämförelse med de riktvärden för zink i vitkålshuvuden som finns i litteraturen tyder på att även upptaget av zink varit otillräckligt i

många vitkålsfält (Tabell 2). Det starka positiva sambandet mellan mangan och kvoten K/Mg i jorden kan bero på att upptaget av både kalium och mangan hämmats av höga magnesiumhalter i jorden. Diskussion och slutsatser Nedan görs en sammanvägning av resultaten från den statistiska utvärderingen med riktvärden och referensvärden för de olika typerna av analyser. Riktvärden För produktproverna har referensvärden samman-ställts i Tabell 2 (s 8). De flesta riktvärden för optimala halter och gräns för brist bygger på analyser av blad. Produktanalyser är mycket sparsamt redovisade i växtnäringslitteraturen och då oftast som ”normalvärden” inte som optimala värden. De enda av referensvärdena som verkligen kan betraktas som riktvärden för optimala halter är Bergmann & Neubert (1976) och omfattar bara fem växtnäringsämnen. Piggott (1986) bygger förmodligen bara på analys av plantor som man bedömt inte lidit av varken brist eller överskott på något växtnäringsämne. Varo m.fl. (1980) bygger på analys av 5 prov på vitkålshuvuden inköpta från 5 odlarägda grossister i olika regioner i Finland. Proverna de här tre källorna bygger på är med största sannolikhet från konventionella odlingar och från tiden innan miljödebatten påverkat gödslingen i någon större utsträckning. Därför kan man utgå ifrån att proverna kommer från odlingar där tillförsel av kväve, fosfor och kalium med lättlösliga handelsgödselmedel varit kraftig jämfört med vad som anses rimligt idag, vilket medför att riktvärdena för dessa ämnen behöver justeras nedåt. Som komplement till litteraturuppgifterna har 6 prov på vitkål från norra Sverige tagits med. Proverna kommer från både ekologisk och konventionell odling och utgör inte optimala värden. Skörden varierade mellan 34 och 67 ton/ha och vissa prov visar allvarlig brist på bor och mangan. I början av projektet gjordes ett försök att sätta upp någon form av preliminära riktvärden för innehållet av olika näringsämnen i vitkålshuvudena. Det var bara en grov uppskattning och en justering utifrån projektets resultat har lagts in i Tabell 2.

15

Riktvärden för Spurwayanalysen och för analysen av plantsaft redovisas i Tabell 3 (s 11). För dessa analyser finns inga litteraturuppgifter utan det är laboratorierna själva som utarbetar sina egna värden. För Spurway anger LMI ett börvärde vid kulturstart d.v.s. i uppgödslad jord, vilket då blir ett teoretiskt värde för vilka halter man skulle få i jorden om grödans hela behov tillförts vid start. Det innebär att när man tar prov senare under säsongen får man själv justera börvärdet utifrån hur mycket näring man tillfört och hur mycket grödan tagit upp. Analycen anger istället ett intervall för optimalvärden i pågående kultur. Gemensamt för båda är att de inte är anpassade till ekologisk odling där växtnärings-försörjningen bygger på en kontinuerlig mineralisering från organiska gödselmedel. Höga halter i markvätskan är varken sannolikt eller önskvärt. Däremot är balansen mellan olika ämnen viktig. LMI anger också börvärden för plantsaften medan Analycen utför analyser på plantsaft men överlåter tolkningen till beställaren. Någon direkt koppling mellan riktvärdena i jorden och i plantsaften är svårt att se eftersom det inte är ovanligt att så gott som alla prov i projektet har alldeles för låga halter i jorden men tillräckligt i plantsaften. Till en viss del kan det kanske förklaras av att riktvärdena inte är anpassade för ekologisk odling. pH En tydlig negativ koppling mellan skörd och jordens pH har framkommit i den statistiska bearbetningen i vitkålen. D.v.s. höga pH-värden har samband med låg skörd och försämrad tillgänglighet för flera mikronäringsämnen. Höga pH-värden är också kopplade till höga halter av kalcium och magnesium i jorden som konkurrerar med upptaget av kalium och mangan. I markkarteringsanalyserna som tagits vår och höst har pH varierat mellan 5,7–7,2 medan det har varierat mellan 5,0–7,0 i Spurwayanalysen som tagit under säsongen. Det är normalt att pH ligger lite lägre under säsongen jämfört med vår och höst även i ekologisk odling och det har med omsättningen i jorden att göra. Några negativa effekter av de lägsta värdena har inte kunnat spåras i det här materialet. De rekommenderade värdena på 7,2 respektive 6,0–7,0 är för höga till vitkål. Andra erfarenheter

(Magnusson, 2000) och resultaten från projektet tyder på att det ofta är fördelaktigt med pH värden under 6,0 till kålväxter. Den främsta orsaken till de av tradition höga pH-rekommen-dationerna till kålväxter är förmodligen bekämpning av klumprotsjuka. Växtnärings-mässigt är det svårt att hitta några fördelar med så höga pH-värden. I konventionell odling motverkas negativa effekter av höga pH-värden genom användandet av försurande gödselmedel och man har större möjligheter att lösa problem med fastlagda mikronäringsämnen med bladgödsling jämfört med i ekologisk odling. Farhågor att kvävefixeringen försämras för vissa baljväxter kan däremot vara ett skäl att inte låta pH-värdet sjunka för långt under 6. Under ca 5,5 finns ingen anledning att eftersträva. Kväve (N) Det är normalt att kvävehalten sjunker till ganska låga nivåer vid skörden av vitkål på senhösten och 1,5 % av ts bedöms som en rimlig undre gräns. Ett fåtal produktprov ligger något under den gränsen. Det tyder inte på någon utbredd kvävebrist och de preliminära riktvärdena för produktproverna bedöms stå sig. Däremot har man misstänkt kvävebrist tidigare under säsongen. Alla proverna ligger under LMI´s riktvärde för Spurway och ca 80% ligger under den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Plantsaftsanalysen indikerar brist i ca 60 % av proverna. I den multivariata regressionen M2 visar kväve i produktproverna svagt positivt samband med skörden, och total-N i jorden starkt negativt samband. I M4 och M5 visar kväve i både jord och plantsaft övervägande positivt samband med skörden, starkast för ammoniumkväve. Kvoten mellan kalcium och ammoniumkväve i jorden har starkt negativt samband med skörden i M4. Ammoniumkväve och kalcium anses konkurrera vid upptagningen vilket främst har uppmärksammats som ett problem med kalciumupptaget vid kraftig kvävegödsling med ammoniumhaltiga gödselmedel (Bergmann, 1992, Engels & Marschner, 1993). Här tycks det istället vara upptaget av ammonium som hämmas av höga kalciumhalter i jorden. En annan tolkning kan vara att den pH-sänkande effekten av ammoniumkväve är positiv. Ammoniumkväve kan ha en mera positiv betydelse i ekologisk odling än i konventionell eftersom kväve i organisk form omvandlas till ammonium först

16

och sedan till nitrat. De flesta växter tar upp ammoniumkväve före nitratkväve (Marschner, 1995). Dock visar de flesta studier att för stor andel av kvävet som ammonium får negativa effekter, var gränsen går varierar för olika växtslag. I den typen av studier har man arbetat med rena näringslösningar vilket knappast motsvarar förhållandena i jorden där mineraliseringen av organiskt kväve sker kontinuerligt samtidigt som det tas upp av växterna. Resultaten tyder på att kväve varit begränsande under säsongen i flera odlingar, men förmodligen inte i så många som riktvärdena för Spurway anger. De studier som Ernst Witter gjorde inom projektet under 2002 (Ögren & Rölin, 2003) tyder på att kvävebrist i starten kan inverka menligt på utvecklingen ända fram till skörd, trots att kvävetillgången varit god under resten av säsongen. Förmodligen är mineralisering av organiska gödselmedel ofta för långsam i början av säsongen för att ge grödan en bra start. Efter att ha uppmärksammat det problemet har man börjat prova olika metoder att förbättra kvävetillgången på försommaren utan att nödvändigtvis tillföra mera kväve totalt sett. Nedbrukning av förfrukten på hösten i stället för på våren är en metod som några odlare provat. Vissa odlare har börjat tidigarelägga eventuell tillskottsgödsling till ett par veckor före plantering för att omsättningen ska hinna komma igång. Strukturproblem har uppmärksammats som en viktig faktor som försämrar mineraliseringen. Kalium (K) 30 % av jordarna ligger i kaliumklass I och II. Enligt det preliminära riktvärde för produktproverna som sattes upp 2000 har bara ett prov för låga värden. Alla proverna ligger under LMI´s riktvärde för Spurway och 90% ligger under den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Plantsaften indikerar låga värden i ca 40% av proverna. I den multivariata regressionen M2 visar K/Mg starkt positivt samband med skörden och Ca/K starkt negativt. Kalium i jorden och i produktproverna visar svagt negativt samband med skörden. I M4 och M5 visar kalium i plantsaften och kvoten K/Mg i jord och plantsaft mycket starkt positivt samband med skörden. Kvoten Ca/K i jorden visar starkt negativt samband med skörden. Det tyder på att

kaliumbrist har varit begränsande och att kaliumupptaget haft konkurrens från höga halter av både kalcium och magnesium i jorden. Inom projektet har man uppmärksammat behovet av extra tillförsel utifrån på kaliumsvaga jordar med tendens till underskott av kalium i växtföljden. Det preliminära riktvärdet för kalium i vitkålshuvudet är förmodligen satt för lågt och den undre gränsen bör höjas till 2,5% av ts. Fosfor (P) Enligt markkarteringsanalyserna ligger 15% av jordarna i fosforklass II, resten i klass III eller högre. Produktproverna tyder inte på fosforbrist mer än i enstaka fall. Alla proverna ligger under riktvärdena för Spurway och över 90% ligger under halva värdet för den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Plantsaften indikerar låga värden i alla prov utom 1. I den multivariata regressionen M2 har både fosfor i produktproverna och P-Al negativt samband med skörden. I M4 och M5 har fosfor i jorden svagt positivt samband med skörden medan fosfor i plantsaften har svagt negativt samband med skörden. Riktvärdena för fosfor i Spurwayanalysen är helt orealistiska i normala markjordar. Växtnäringsbalanserna har visat överskott på fosfor och restriktionerna för tillförsel av fosfor är på väg att skärpas. Ökad tillförsel kan bara vara motiverat på jordar i de lägsta fosforklasserna. Under perioden 2000–2003 gjorde Gunilla Persson, Länsstyrelsen i Skåne (personlig komm.) upprepade provtagningar med Spurwayanalyser i konventionella odlingar hos en purjolökdsodlare, en lökodlare och en isbergssalladsodlare i Skåne. Målsättningen med provtagningarna var att studera kvävegödsling med hjälp av börvärden. Mellan de olika leden varierade kvävetillförseln, men även fosfor-tillförseln varierade något mellan olika led. Markens allmänna fosfortillstånd anses vara gott, Gunilla Persson uppskattar att flertalet fält har P-Al klass V. Hos purjolöksodlaren togs 39 prov, medeltal blev 13 mg P/l med variationen 4–27 mg P/l. Purjolöken gödslades som mest med 45 kg P/ha Hos lökodlaren togs 24 prov medel blev 27 mg P/l med variationen 15–52 mg P/l. Gödsling var 50 kg P i alla led. Hos isbergssallatsodlaren togs prov endast ett år i två omgångar totalt 24 prov. Medeltal blev 28 mg P/l med variationen 3–52 mg P/l. Fosforgivan

17

varierade mellan 0–40 kg P/ha. Denna analysserie stärker antagandet att de rekommenderade fosforvärden är orimligt höga. Förutom miljöaspekter på höga fosforvärden i jorden anses det också finnas risk att det kan orsaka kemiska och biologiska obalanser som försämrar jordens produktivitet (Amarasiri, 1990). På jordar där innehållet av fosfor är högt men tillgängligheten låg kan ökat inslag av baljväxter i växtföljden vara en metod att förbättra tillgången till fosfor för grönsaks-grödorna. (se vidare under avsnittet om morötter s 34). Svavel (S) Ca 25 % av produktproverna ligger under det preliminära riktvärdet på 0,50 % svavel i ts. Alla proverna utom ett ligger under LMI´s riktvärde för Spurway och 75% ligger under den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Plantsaften indikerar låga värden i drygt hälften av proverna. I M2 har svavel i produktprovet inget samband med skörden. I M4 och M5 har svavel i plantsaften positivt samband med skörden. Svavel i jorden enligt Spurway har ett positivt samband med skörden i M4. De flesta kålväxter behöver minst lika mycket svavel som fosfor. Svavel tillfördes tidigare i tillräckliga mängder via nedfall. Allteftersom nedfallet av svavel har minskat har brister i grödor börjat uppstå. Inom projektet har man misstänkt svavelbrist i vissa fall. Svavel lakas lätt ur jorden och behöver tillföras regelbundet. Stallgödselns innehåll av svavel är betydande, men den största delen är organiskt bunden och inte direkt tillgänglig för grödan. Enligt riktlinjer för gödsling och kalkning 2006 (Jordbruksverket, 2005) kan man på sikt räkna med att mängden svavel och kväve som mineraliseras från stallgödseln har rätt proportion för spannmål och gräs d.v.s. N/S-kvoten är ca 10. Innehållet av svavel i olika Biofer-produkter varierade 2005 mellan 0,2–12,3%. Ju mer kalium som ingår desto mer svavel ingår också. För att få en högre kaliumhalt i Bioferprodukter används rester från jästindustrin som innehåller kalium i form av kaliumsulfat. Kalcium (Ca) Några officiella normvärden för Ca-Al i grönsaksjordar finns inte. På förfrågan anger Analycen ca 100 mg/100 g jord som ett lämpligt

värde. Enligt riktlinjer för gödsling och kalkning 2006 (Jordbruksverket, 2005) används Ca-Al främst för bestämning av basmättnadsgraden. På jord med gott kalkstillstånd anses brist ovanlig. Störst risk för brist är det på mulljord och lätta jordar. Känsliga grödor är vallbaljväxter och potatis och för att motverka rostfläckighet i potatis anges minst 70 mg/100 g jord för måttligt känsliga sorter, och 100 mg/100 g jord för känsliga sorter (Jordbruksverket, 2005). Ca 30% av jordarna ligger under 100 mg/kg jord, ca 40% ligger på 200 eller högre. Beroende på vilket riktvärde man väljer för produktproverna har alla eller inget för låga halter. Alla proverna ligger under LMI´s riktvärde för Spurway och över hälften ligger under den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Alla prover utom ett ligger med mycket god marginal över riktvärdena för plantsaften, en tredjedel ligger på dubbla riktvärdet eller högre. I M2 har Ca/Mg positiv korrelation med skörden medan Ca-Al har negativ. Kalcium i produktprovet visar inget samband med skörden. I M4 och M5 visar kalcium och kvoten Ca mot flera ämnen i jord och plantsaft starkt negativt samband med skörden. I M5 visar kalcium i plantsaften vid den tidiga provtagningen positiv korrelation med skörden. Sammantaget tyder det här starkt på att kalciumhalten i många vitkålsfält är för hög och hämmar upptaget av främst kalium och mangan. Riktvärdena för kalcium i jorden enligt Spurway behöver sänkas. Upptaget av kalcium anses inte primärt vara kopplat till Ca-halten i jorden utan till rottillväxt och vattentillgång samt transpirationsströmmen genom plantan. Det är bara på extremt Ca-fattiga jordar som upptaget begränsas av absolut brist. Det preliminära förslaget till riktvärde i produktprovet är sannolikt för lågt och den nedre gränsen för brist ligger nog snarare på 0,30% i ts. Magnesium (Mg) För Mg-Al i grönsaksjordar anger Analycen minst 10 mg/100 g jord som lämpligt värde Enligt Ståhlberg m.fl. (1976) varierar gränsen för magnesiumbrist mellan 2–10 Mg-Al. De lägre värdena gäller lätta sandjordar och de högre kaliumrika leror. Enligt riktlinjer för gödsling och kalkning 2006 (Jordbruksverket, 2005) går gränsen för brist vid 4–10 mg/100 g. Den lägre siffran är nedre gräns för jordar med låga och den högre nedre gräns för höga lerhalter. Störst risk för brist anges det vara på mullfattiga sandjordar

18

med lågt pH, organogena jordar och jordar med höga K-AL tal. Sockerbetor och potatis uppges vara känsliga för brist. Som provtagningsintervall rekommenderar man vid varje omkartering, normalt vart 10 år. Endast två jordar i projektet ligger under 2 i Mg-Al och 4 ligger mellan 2–4, medan 26 prov ligger över 10. Endast 4 av produktproverna ligger över det preliminära riktvärdet på 0,20% Mg i ts. Drygt hälften av proverna ligger under LMI´s rekommendationer för Spurway och en fjärdedel ligger under den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Plantsaften indikerar låga värden i ca 10% av proverna. Hälften av proverna ligger kring dubbla riktvärdet eller högre i plantsaften. I M2 har Mg-Al starkt negativt och magnesium i produktprovet svagt negativt samband med skörden. Både K/Mg och Ca/Mg har starkt positivt samband med skörden. I M4 och M5 har magnesium i jorden starkt negativt samband med skörden medan K/Mg och Ca/Mg i både jord och plantsaft har starkt positivt samband med skörden. Magnesium i plantsaften har starkt negativt samband med skörden i M4. Sammantaget tyder resultaten på för höga halter av magnesium i många av jordarna och att brist i plantorna är ovanligt. Det preliminära riktvärdet i produktproverna är med största sannolikhet satt för högt och den nedre gränsen bör snarare ligga kring 0,15 % av ts. Natrium (Na) Alla produktprov utom 5 ligger under det enda referensvärdet för natrium 0,11 % natrium i ts. Tre av proverna ligger något över det högsta önskvärda värdet som LMI anger för Spurway. Alla prover utom 2 ligger över Analycens övre gräns för optimala värden. Plantsaften indikerar låga värden i ca 60 % av proverna. I M2 har natrium i vitkålshuvudet positivt samband med skörden. I M4 har Na i plantsaften ett svagt positivt samband med skörden medan kvoten Ca/Na i både jord och plantsaft har ett svagt negativt samband med skörden. I M5 har Na i jorden ett negativt samband med skörden. Natrium är såvitt man vet inte ett nödvändigt växtnäringsämne för kål. En del växtslag kan till viss del kompensera kaliumbrist med att ta upp mera natrium om det finns tillgängligt. Vitkål anses uppskatta god tillgång till natrium även om kalium finns i tillräcklig mängd. Andra växtslag som också anses uppskatta natrium är morötter,

rödbetor och selleri. De flesta organiska gödselmedel innehåller mer eller mindre natrium och man kan förvänta sig högre halter i jorden i ekologisk odling jämfört med i konventionell odling. I England har det sedan länge varit vanligt med rekommendationer att tillföra 75–150 kg natrium per ha i konventionell odling (Coke, 1972). Innehållet av natrium i olika Biofer-produkter varierade 2005 mellan 0,6–6,3%. Resulltaten tyder på att ökad tillförsel av natrium till vissa vitkålssfält kan vara positivt. Skadligt höga halter av natrium kan främst komma från bevattningsvatten med hög salthalt, vilket är vanligast runt kusterna. Hushålls-komposter kan också innehålla mycket natrium. Klorid (Cl) Inget prov överskrider LMI´s rekommenderade högsta värde i jorden medan knappt 30% överskrider Analycens övre gräns för optimala värden. Plantsaften indikerar låga värden i ca 20 % av proverna. I M4 har klorid inget tydligt samband med skörden. I M5 har klorid i jorden ett negativt samband med skörden. Klor är ett nödvändigt växtnäringsämne men i så små mängder att det räknas som mikronäringsämne. Kålväxter tar dock gärna upp stora mängder om det finns tillgängligt och det anses då förbättra vattenbalansen i växten. De flesta organiska gödselmedel innehåller mer eller mindre klorid. Skadligt höga halter kan främst komma från bevattningsvatten med hög salthalt, vilket är vanligast runt kusterna. Hushållskomposter kan också innehålla mycket klorid. Innehållet av klorid redovisas inte i produktbladen för Biofer-produkter. På en förfrågan svarar man att innehållet av klorid är praktiskt taget obefintligt i alla dessa produkter. Resultaten tyder inte på att höga kloridhalter varit något problem i vitkålsfälten. Bor (B) Bara ca 15 % av proverna har bor-värden omkring 1 mg/kg jord som anses utgöra gränsen för brist för bor-krävande grödor (hetvatten-extraktion). Ungefär en tredjedel har värden under 0,5. Ca 80 % av produktproverna ligger under det preliminära riktvärdet på 20 mg/kg ts. Alla proverna ligger långt under LMI´s rekommendationer för Spurway och 60% ligger under den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Plantsaften indikerar låga värden i ca 70 % av proverna. I M2 visar bor i jorden ett

19

negativt och bor i plantan ett mycket svagt negativt samband med skörden. I M4 och M5 har bor i plantsaften ett positivt samband med skörden. Bor i jorden har ett negativt samband med skörden i M5 och Ca/B i både plantsaft och jord har ett negativt samband med skörden i M4. Det mesta talar för att tillgången till bor varit underoptimal i många av vitkålsfälten. Växternas behov av bor anses öka med ökande kalciumhalter i växten genom att mera bor då binds i en inaktiv form (Bergmann, 1992). Negativt samband mellan skörd och bor i jorden trots ganska säkert konstaterad brist beror förmodligen på att extraktionsmetoderna för bor löser ut mera bor med stigande pH medan tillgången för plantorna tvärtom minskar med stigande pH (Magnusson, 2000). I det här fallet kan det också handla om samvariation eftersom skörden hade negativt samband med pH i jorden. Låga värden för bor både i jorden och i produktproverna uppmärksammades tidigt i projektet och borgödsling med 1–2 kg rent bor per ha i samband med vårbruket har införts till de flesta grönsakskulturerna i växtföljden. Eftersom marginalen till skadliga effekter av höga bor-halter i jorden anses liten är det klokt att följa värdena i jorden vid regelbunden tillförsel. Kål och morötter anses höra till de växtslag som är minst känsliga för höga borhalter. Dit räknas också sallat, lök, kålrot, bondbönor, rödbetor, mangold, sockerbeta och lucern. Känsligast anses bönor, jordgubbar, svartvinbär, hallon och många fruktträd vara. Däremellan placeras majs, ärt, rädisa, potatis, tomater, vete, korn och havre (Bergmann 1992). Bor blir mindre tillgängligt för plantorna med stigande pH och då behövs större tillförsel för att få effekt. Borbrist hämmar rottillväxten (Dell & Hwang, 1997) och medför därmed försämrat upptag av vatten och näring. God tillgång till bor anses motverka svamp- och bakterieangrepp, däribland klumprotsjuka (Dixon & Webster, 1988; Bergmann, 1992; Dixon, 1999). Bor anses också ha betydelse för plantornas frosttolerans (Schorrocks, 1997). Med tanke på att bor på senare år visat sig vara viktigt även för människor är god tillgång till bor för grödorna även ett plus för konsumenterna.

Järn (Fe) Beroende på vilka referensvärden man väljer indikerar produktproverna brist i mellan 80 och 100 % av proverna. Plantsaften indikerar låga värden i ca 80 % av proverna. I M2 visar järn i produktprovet mycket svagt negativt samband med skörden. I M4 visar järn inget tydligt samband med skörden. I M5 visar järn i plantsaften positivt samband med skörden. Förutom högt pH och höga kalciumhalter i jorden anses markpackning och syrebrist i jorden vara de viktigaste orsakerna bakom dåligt upptag av järn i plantorna. Mangan (Mn) Alla produktproverna ligger under det preliminära riktvärdet. Alla prover utom 4 ligger under LMI´s riktvärde för Spurway och alla ligger under den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Plantsaften indikerar låga värden i drygt hälften av proverna. I M2 visar Mn i produktproverna starkast positivt samband med skörden av alla variablerna. I M4 visar Mn i jorden och Mn i plantsaften starkt positivt samband med skörden. Starkast negativt samband med skörden har Ca/Mn i jorden. I M5 har Mn i plantsaften starkt positivt samband med skörden vid provtagning 2 och svagare positivt samband vid provtagning 1. Mangan i jorden visar svagt positivt samband med skörden vid båda provtagningstillfällena. I M6 visar Mg-Al, Ca-Al och jordens pH mycket starkt negativt samband med mangan i vitkålshuvudet medan K/Mg visar starkt positivt samband med mangan i vitkålshuvudet. Det tyder på att förutom av högt pH hämmas Mn upptaget av höga halter av magnesium och kalcium i jorden. Magnesium tycks ha starkast negativ effekt på manganupptaget eftersom kvoterna för både kalium och kalcium mot magnesium har positivt samband med skörd och manganhalter i vitkålen. Risken för manganbrist uppmärksammades tidigt i projektet och manganbrist har pekats ut i de årliga rapporterna som en trolig skördebegränsande faktor, vilket bekräftas av den statistiska bearbetningen. Flera av odlarna har avstått från kalkning de tidigare planerat att genomföra. Bladgödsling kan vara motiverat på jordar där man konstaterat manganbrist p.g.a. högt pH och/eller höga halter av magnesium och kalcium i jorden. På sådana jordar kan också en näringsrik plantuppdragningsjord med lågt pH ge

20

plantorna en bättre start genom att plantorna innehåller mera mangan vid utplanteringen Magnusson, 2004; 2005). Ligger pH värdet kring 5,5 är en manganhalt i jorden på ca 1 mg/l troligen tillräckligt (Magnusson, 2002b) och enstaka låga värden i plantsaften behöver inte åtgärdas. Mangan har en väldokumenterad betydelse för plantornas resistens mot patogener. Huber & Wilhelm (1988) presenterade en lista på över 50 sjukdomar orsakade av olika patogener som rapporterats motverkas av mangan. Mangan hämmar t.ex. tillväxten för vanlig skorv (Streptomyces scabies) i potatis. Graham & Webb (1991) hävdar att mangan kan komma att visa sig vara det viktigaste mikronäringsämnet för plantornas förmåga att utveckla motståndskraft mot svampsjukdomar både i skott och rötter. Det finns också indikationer på att mangan har en specifik funktion för rottillväxten som är oberoende av manganbehovet för skottillväxten (Nable & Loneragan, 1984). Mangan anses också ha betydelse för plantornas frosttolerans (Kaniuga et al., 1978). Zink (Zn) Beroende på vilka riktvärden man väljer har alla respektive alla utom ett produktprov underoptimala värden. Plantsaften indikerar låga värden i drygt 80 % av proverna. I M2 har zink i produktproverna svagt positivt samband med skörden. I M4 visar zink i plantsaften ett svagt negativt samband med skörden och Ca/Zn ett svagt positivt. I M5 visar zink inget tydligt samband med skörden. I M6 har zink i vitkålshuvudet starkast positivt samband av alla variabler med Mn i vitkålshuvudet. Det är troligt att tillgången till zink är underoptimal i flera jordar. Orsaken är främst högt pH och tllgängligheten för zink följer ofta den för mangan. Ökat inslag av baljväxter i växtföljden kan vara en metod att förbättra tillgången till zink för grönsaksgrödorna. Förutom att de kan sänka pH kring rötterna och därmed göra mera zink tillgängligt så kan zink tas upp i djupare jordlager och deponeras i ytskiktet (refereras i Magnusson, 2000). Fleråriga grödor har visat sig ge bättre effekt än ettåriga. Koppar (Cu) Enligt Ståhlberg m.fl. (1976) och Jordbruksverket (2005) bör värdet för Cu-HCl vara minst 6–8

mg/kg jord. På mulljordar behöver värdet vara minst det dubbla. Närmare hälften av jordarna har värden under 6. Alla produktproverna har värden under det preliminära riktvärdet. Alla prover utom ett ligger under riktvärdet i plantsaften. I M2 har Cu-HCl negativt samband med skörden medan Cu i produktprovet inte visar något samband. I M4 och M5 har inte koppar i plantsaften något tydligt samband med skörden. Det preliminära riktvärdet för koppar som sattes 2000 har diskuterats i de årliga utvärderingarna och bedömts som för högt eftersom alla prov ligger långt under den nedre gränsen. I diskussioner har LMI sagt att deras riktvärde för koppar i plantsaften kan vara för högt. Generellt blir koppar mera tillgängligt vid lägre pH i jorden, Jordbruksverket (2005) anger att koppar är lättast tillgängligt mellan pH 5–6. I vitkålen är sambandet mellan jordens pH och kopparhalten i huvudena svagt. Det var det också i prover på broccoli och blomkål i norra Sverige (Magnusson, 2000). Koppar är knepigt att studera i plantor eftersom halterna kan ändras kraftigt på kort tid, troligen mycket beroende på utvecklingsstadium, men väderlek och årsmån anses också spela in. I en normalt mognande planta kan koppar lätt omfördelas från åldrade blad till växande delar. Vid hög kvävetillgång hämmas den processen, men även allvarlig kopparbrist hindrar omfördelning (Loneragan et.al., 1980). Höga kvävenivåer medför därför att det krävs högre kopparhalter i plantorna för att de inte ska lida brist. Prov på kålväxter från norra Sverige har genomgående betydligt högre kopparhalter än projektets vitkålsprover; vitkålshuvuden (6 prov) 2,7–5,4 mg/kg ts, blomkålshuvuden (122 prov) 2,1–40,0 mg/kg ts, broccolihuvuden (87 prov) 2,6–28,1 mg/kg ts, salladskålshuvuden (32 prov) 3,3–6,8 mg/kg ts (Magnusson, 2000; 2002a). Högre kopparhalter i marken i delar av norra Sverige skulle eventuellt kunna förklara en del av skillnaderna (Eriksson m.fl. 1997). Molybden (Mo) Inga produktprover ligger under det preliminära riktvärdet och många prov har förhållandevis höga molybdenhalter. Ett av proverna har extremt hög halt av molybden, 32,2 mg/kg ts, (en koll med analyslaboratoriet har bekräftat att värdet är korrekt). Plantsaften indikerar låga värden i drygt hälften av proverna. I M2 visar molybden i

21

produktproverna det starkaste negativa sambandet med skörden av alla variabler. I M4 visar molybden i plantsaften ett relativt starkt negativt samband med skörden. I M5 visar Molybden i plantsaften vid provtagningstidpunkt 2 det starkaste negativa sambandet med skörden av alla variabler. Molybden i plantsaften vid provtagning 1 visar också starkt negativt samband med skörden. I relation till de värden för molybden i plantor som anses normala tyder det mesta på att värdena i projektet är tillräckliga och i många fall onödigt höga. Molybden är det enda kända mikronäringsämnet som blir mera tillgängligt med stigande pH i jorden och risken för brist är alltså störst vid låga pH värden. Upptaget hämmas av kraftig svavelgödsling men främjas av god tillgång till fosfor (ref i Magnusson, 2000). I norra Sverige ansågs risken för molybdenbrist i kål tidigare vara stor främst med tanke på att jordarna har relativt lågt pH om de inte kalkats. Behandling av småplantor med natriummolybdat vid utplanteringen rekommenderades. I de växtnäringsstudier som genomförts i grönsaker där sedan slutet av 1980-talet visade sig dock molybdenbrist i fält vara mycket ovanligt, trots att pH-värdena gick ända ned till 4,4 (Magnusson, 2000). I det materialet ingick dessutom både konventionella och ekologiska odlingar, och svavelrika pH-sänkande NPK tillfördes i många konventionella odlingar. En tydlig effekt att svavel och pH-sänkningen minskade upptaget av molybden syntes, men sällan till bristnivåer. Inga symptom på molybdenbrist i plantorna syntes och inga effekter på skörden. En möjlig förklaring kan finnas i klimatet. Jordtemperaturen anses ha obetydlig effekt på molybdenupptaget till skillnad från upptaget av många andra näringsämnen (Moraghan & Mascagni, 1991). Låga jordtemperaturer skulle alltså främja upptaget av molybden i förhållande till andra ämnen. Det finns också många rapporter om att upptaget av molybden ökar i jordar med hög vattenhalt och extra höga molybdenhalter kan vara ett tecken på dålig dränering (ref. i Magnusson, 2000). Molybden anses också hållas i en tillgänglig form i organiska gödselmedel, även vid låga pH-värden (ref i Magnusson, 2000).

Nickel (Ni) Att nickel är nödvändigt för högre växter har man inte vetat säkert förrän sedan slutet av 1980-talet. Nickel är nödvändigt för kväveomsättningen i växterna. Nickelhalter på 0,1–0,5 mg/kg ts i fullt utvuxna blad anges som normala, medan halter över 10—100 mg/kg ts kan vara skadliga (Kabata-Pendias & Pendias, 1992). Produkt-proverna indikerar låga värden för ca en fjärdedel av proverna i jämförelse med referensvärdena. I M2 visar nickel i produktproverna ett negativt samband med skörden. I Spurway och plantsaft ingår inte nickel. Kisel (Si) Jämfört med referensvärdena i Tabell 5 tycks kisel i vitkålen ligga inom normala gränser, men är låga jämfört med andra litteraturuppgifter. Takahashi & Miyake (1977) rapporterar ett medelvärde på 0,27% i ts (= 2 700 mg/kg ts !) för 85 olika dikotyledoner, gräs tar upp ännu mera kisel. Kisel i vitkålen visar inget starkt samband med skörden i den statistiska utvärderingen. Kisel anses inte (ännu) nödvändigt för de flesta växter vi odlar men rapporterna om positiva effekter av kisel är många. En ofta rapporterad effekt är ökad motståndskraft mot angrepp av svampar och insekter (Mengel & Kirkby, 1987; Asher, 1991; Bergmann, 1992) och det anses ha störst betydelse vid kraftig kvävegödsling (Takahashi & Miyake, 1977). Kalkning har rapporterats minska upptaget av kisel i många grödor (Grosse-Brauckmann, 1957; Khalid et.al., 1978; Naidu et.al., 1991). Aluminium (Al) Aluminium i produktproverna ser ut att ligga inom normala gränser, men med några lite högre värden. Ca 75% av proverna ligger över LMI´s rekommenderade högsta värde i plantsaften. Aluminium i vitkålshuvudet visar inget tydligt samband med skörden i den statistiska utvärderingen. Aluminium räknas inte som nödvändigt växtnäringsämne utan man är främst intresserad av risken för skadligt höga halter i jorden. De högsta halterna i vitkålshuvudena och plantsaften kan bero på att jord följt med proverna. Sådana prover har också ofta förhöjda halter av järn och kisel av samma skäl. Aluminium blir mera tillgängligt vid låga pH-värden och det är ett av skälen till att man inte bör låta pH-värdet sjunka långt under 5,5. Vid höga halter aluminium i markvätskan kan

22

rötterna ta skada, däremot brukar det inte medföra att några stora mängder aluminium tas upp i plantorna. Kadmium (Cd) Jämfört med referensvärdena i Tabell 5 tycks kadmium i produktproverna ligga inom normala gränser. Kadmium i vitkålshuvudena visar svagt negativt samband med skörden i M2. Omräknat till halter i friskvikten blir värdena 0,0007–0,0158, vilket är långt under det diskuterade gränsvärdet på 0,1 mg/kg friskvikt för livsmedel. Generellt anses mera kadmium tas upp med sjunkande pH i jorden, men många andra faktorer spelar också in. I de här proverna finns istället en tendens till högre halter med stigande pH (Figur 13). Samma tendens för kadmiumupptaget har även iakttagits i broccoli och blomkål (Magnusson, 2000). För morötter tycks dock sambandet vara det motsatta (Figur 27, s 38).

0.0 5.6 5.8 6.0 6.2 6.4 6.6 6.8 7.0 7.2 7.40.0000.0020.0040.0060.0080.0100.0120.0140.016

pH

Cd

i vitk

ålsh

uvud

et m

g/kg

fv

Figur 13. Kadmium i vitkålshuvudet vid skörd plottad mot pH i jorden. 47 objekt. Ca/K Höga halter av kalcium i jorden hämmar upptaget av kalium (Bergmann, 1992; Marschner, 1995). Kaliumfixering kan också försämra tillgängligheten för kalium på uppkalkade jordar, vilket gör att det där krävs kraftigare kaliumgödsling jämfört med på en kalciumfattigare jord (refereras i Magnusson, 2000). Den statistiska bearbetningen tyder på att konkurrens från kalcium i jorden varit en viktig faktor för underoptimalt upptag av kalium. K/Mg Ståhlberg m. fl. (1976) skriver att ”Vår hittills föreliggande erfarenhet pekar på att kvoten mellan K-Al och Mg-Al bör ligga omkring 2.

Lägre värden kan accepteras i de höga kaliumklasserna och högre i de låga”. I riktlinjer för gödsling och kalkning 2006 (Jordbruksverket, 2005) anges att kvoten ej bör vara högre än 2,5 vid K-AL klass I-II och 2,0 vid K-AL klass III, och 1,5 vid K-AL klass IV-V. Är kvoten lägre än 0,7 vid klass IV rekommenderas kaliumgödsling enligt klass III (Kjellquist, 1988). I internationell litteratur anges en kvot K/Mg i jorden på 0,5 som lämplig (Jokinen, 1981) eller en kvot på 2–5 (Bergmann, 1992). Ca 85 % av proverna har en kvot för Al-analyserna av K/Mg under 2, 65 % har en kvot under 1 och 25 % har en kvot under 0,5. Spurwayanalyserna ger samma bild. Många av de låga värdena kommer från jordar i låga kaliumklasser. I många jordar är det alltså för mycket magnesium i förhållande till kalium. Undantag från detta är gård 7 och 11 som istället har haft höga kvoter, och på gård 7 har symptom på magnesiumbrist i vitkålen konstaterats. Ca/Mg I internationell litteratur anges en kvot Ca/Mg i jorden på 5,5–6 som lämplig, vid högre värden ökar risken för magnesiumbrist (Jacoby, 1961; Jokinen, 1981). Endast 3 prov har en kvot Ca/Mg i Al-analyserna under 5,5, två prov har en kvot mellan 5,5 och 6,0. Alla övriga ligger över 6,0 och i många fall mycket över. I Spurwayanalyserna är förhållandet likartat. I majoriteten av jordarna är det alltså för mycket kalcium i förhållande till magnesium. Trots det visar kvoten Ca/Mg ett positivt samband med skörden. Förklaringen är troligen att kalium i jorden varit så lågt i förhållande till magnesium att konkurrensen från kalcium mot magnesiumupptaget varit positiv. Det ser ut som man lätt kommer in i en ond cirkel vid för kraftig kalkning; för att balansera de höga kalciumhalterna behöver man höja magnesium och för att balansera höga halter av kalcium och magnesium behövar man höja kalium. Men då förvärrar man konkurrensen från Ca och Mg för upptaget av mangan och höjer även pH värdet vilket ytterligare försämrar Mn upptaget och även upptaget av andra mikronäringsämnen som bor. Det är stora skillnader mellan vitkål och morötter när det gäller kvoterna K/Mg, Ca/Mg och Ca/K i plantsaften relaterat till jorden. Det diskuteras i avsnittet om morötter (s 38).

23

Morot För morot finns 2 dataset bestående av olika typer av analyser: De har behandlats separat vid den statistiska utvärderingen. Dataset 1 Består av markkarteringsanalyser + produktprov. Sedan starten 1999 har jordprov tagits i morotsfälten en gång per år och analyserats enligt metoden för markkartering, d.v.s. pH, P-Al, K-Al, Ca-Al, Mg-Al, P-HCl, K-HCl och Cu-HCl samt extraktion av B med hetvatten (Tabell 4). 2003 och 2004 analyserades jordarna även på NH4-N och NO3-N enligt KCl-metoden (totalt 13 prov). Morötterna har analyserats vid skörd på totala halten i torrsubstansen (ts) av C, N, K, P, S, Ca, Mg, Na, Fe, B, Mn, Zn, Cu, Si, Al, Ni, Mo och Cd (Tabell 5).

Tabell 4. Markkarteringsanalyser i morotsfälten. Jordar med mullhalter under respektive över 7% redovisas var för sig. B och Cu anges i mg/kg jord, övriga i mg/100 g jord

Ämne Mull <7% Mull >7%

34 prov 8 prov

pH 5,5–7,0 5,4–7,2 Mull % 1,8–6,5 7,8–41,3 Total-Kväve, mg/100 jord 100–300 285–1300 P-Al 2,8–28 2,1–30,0 P-HCl 32,9–86 56–140 K-Al 3,1–17,2 4,5–25 K-HCl 11,4–110 24–263 Mg-Al 1,6–17 12–38 Ca-Al 29–234,3 270–690 NH4-N-KCl (11+2 prov) 4,0–27,0 5,7–17,6 NO3-N-KCl (11+2 prov) 4,8–40,7 97,1–99,5 Cu-HCl, mg/kg jord 2,1–14,7 6–56 B-hetv. 0,2–1,1 0,5–2,6 K/Mg 0,24–5,21 0,26–0,87 Ca/Mg 5,31–36,05 9,46–23,14 Ca/K 3,49–45,0 13,5–69,7

Tabell 5. Analyser av produktprov på morötterna i projektet samt referensvärden från olika källor

Ämne

Projektet 45 prov

Norra Sv. 52 prov

Varo m.fl. 5 prov

Piggott Livsmedels tabeller

Livsmedels tabeller

1999–2004 1993–1999 1980 1986 1986 2002 TS % 9,09–12,57 8,88–13,65 11,0 11,0 12,5 Kol (C) % av ts 41,7–44,5 41,7–44,9 Kväve (N) 0,68–1,48 0,83–1,62 1,27–2,00 0,85–0,95 1,45 0,77 Kalium (K) 1,46–3,66 0,78–3,39 2,73–4,64 1,40–1,90 2,86 1,63 Fosfor (P) 0,13–0,39 0,15–0,25 0,31–0,51 0,33–0,65 0,28 0,22 Svavel (S) 0,09–0,17 0,09–0,13 0,11–0,16 Kalcium (Ca) 0,22–0,39 0,17–0,33 0,22–0,38 0,30–0,35 0,29 0,18 Magnesium (Mg) 0,10–0,16 0,08–0,16 0,09–0,16 0,12–0,15 0,13 0,11 Natrium (Na) 0,05–0,62 0,04–0,83 0,38 0,15 Bor (B) mg/kg ts 12,4–26,4 12,0–24,2 21,8–36,4 Järn (Fe) 15,6–37,0 25,5–90,2 30,9–67,3 21,8 34,4 Mangan (Mn) 6,6–58,1 5,7–104,5 13,6–62,7 32,7 Zink (Zn) 9,7–37,4 11,6–44,9 22,7–53,6 30,9 24,0 Koppar (Cu) 2,2–6,4 2,2–27,9 3,4–5,6 4,5 Molybden (Mo) 0,034–2,6 0,038–0,48 <0,9 Nickel (Ni) 0,086–2,4 0,25–1,6 0,27–0,36 Kisel (Si) 5–84 17–106 9–90 Aluminium (Al) 1,6–32,7 2,6–145 1–55 Kadmium (Cd) 0,1–0,57 0,05–0,33 0,18–0,36 Totalt finns 45 objekt fördelade på 6 år och 9 odlingar. Alla odlingar är inte representerade varje år. I några fall har 2 eller 3 prov tagits på olika behandlingar i samma fält och totalt kommer proverna från 42 olika morotsfält (Bilaga 3). Liksom för dataset 1 i vitkål är materialet tillräckligt omfattande och noggrant insamlat och dokumenterat för att statistisk bearbetning ska vara meningsfull. Men förutom de faktorer som

tagits upp när det gäller vitkål (sid 8–9) som gör att de statistiska sambanden blir svaga finns några ytterligare komplikationer i morötterna. I en direktsådd gröda som morötter har man också alla faktorer som påverkar groning och uppkomst och som i de flesta fall troligen inte har med växtnäringssituationen att göra. Ett glest och/eller ojämnt bestånd är betydligt vanligare i direktsådda grödor än i planterade.

24

Produktproverna kommer från 7 olika morotssorter. I vissa fall har skörden uppenbarligen främst påverkats av faktorer som knappast har med växtnäringssituationen att göra som t.ex. glesa bestånd, för mycket ogräs eller stora angrepp av skadegörare t.ex. morotsbladloppa och morotsfluga. I skördeuppskattningarna har försök gjorts att väga in sådana faktorer. Flera olika mått på skörden har lagts in i den statistiska bearbetningen. Omräkningar har gjorts mellan hektarskördar och kg per meter utifrån antalet löpmeter per ha som varierat avsevärt mellan olika odlingar. En PCA-modell M7, ger en överblick över dataset 1 och visar att objekten har en mycket ojämn spridning med två ”outliers”, och flera objekt som ligger nära gränsen (Figur 14). Gemensamt för objekten i högra halvan är att de har hög mullhalt i jorden 9,2–41,3%. Det medför att värdena för växtnäringsämnena i jorden blir höga jämfört med i mineraljordar eftersom halterna uttrycks per viktsenhet. En viss jordvolym av en mulljord väger mycket mindre än samma jordvolym av en mineraljord. Omräknat till mängder per ha i matjordsskiktet blir det inte så höga värden som det ser ut. Eftersom inga volymviktsbestämningar gjorts i projektet går det inte att räkna om värdena så att de blir jämförbara. Uteslutning av mulljordarna har testats men då blir andra objekt ”outliers” och om man utesluter dem kommer nya. Uppenbarligen är variationen väldigt stor i provytorna. I Figur 15 visas variabelplotten för M7. Skördevariabeln t/ha ligger nära kvoten Ca/Mg vilket tyder på ett positivt samband. Skördevariabeln ligger också ganska nära ts-halten i produktproverna vilket är förvånande. Erfarenhetsmässigt brukar ts-halten i plantorna alltid ha ett mer eller mindre starkt negativt samband med tillväxt och skörd. Antingen säger det här att våra skördeuppskattningar inte stämmer med den verkliga skörden. Eller så skulle det kunna vara så att morotens ts-halt ökar när den avmognar vilket då kan vara kopplat till högre skörd. En ny PCA-modell M8, där alla jordvariabler utom mullhalt och pH uteslutits ger en mycket

jämnare spridning av objekten (Figur 16). Det visar att det var halterna i jorden som gjorde vissa objekt till ”outliers” i M7, inte innehållet i morötterna. Variabelplotten (Figur 17) visar att även här har skörden starkast positivt samband med ts-halten i morötterna, medan det inte går att se något positivt samband mellan skörden och något av näringsämnena. Om skördeupp-skattningen är relevant kan det vara så att samtidigt som ts-halten ökar så sjunker halten av växtnäringsämnena i ts vid avmognaden. Omräkning till halter i friskvikten kan ge en något annorlunda bild eftersom den blir högre i ett prov med hög ts-halt. Ytterligare en PCA-modell M9, med halterna av växtnäringsämnen i morötterna omräknade till halter i friskvikten ger en annorlunda variabelplot (Figur 19). Här ligger skördevariabeln närmare flera ämnen i morötterna, främst magnesium. Här ligger också ts-halten nära skördevariabeln men också mycket nära halten av kol (C) i morötterna. Det tyder på att tillväxten vid avmognaden främst består av en inlagring av kolhydrater vilket kanske mera har samband med blastens kondition och växtnäringsinnehåll än innehållet i morötterna som snarare späds ut i den processen. Alla tänkbara PLS-modeller med dataset 1 har testats, men alla ger väldigt låg förklaringsgrad och mycket låg statistisk säkerhet. Att t.ex. dela upp materialet efter mullhalt hjälper inte. Troligen är inte den stora variationen i jorden orsaken till att sambanden blir så svaga. Troligen har skördens storlek helt enkelt ganska svagt samband med halterna av växtnäringsämnen i morötterna. Sambandet mellan skörden och växtnäringsinnehållet i blasten är förmodligen betydligt starkare.

25

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

-8 -7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8

t[2]

t[1]


01

01

0101

01

01

0202

02

02020202

03

03

0303 03030303

05

0505

06

06

06

06 06

06

06

07

07

07

07

07

0808 08

09

09 0909

10

10

SIMCA-P 10.5 - 03/12/2005 16:37:49 Figur 14. Objektplot för M7 (dataset 1 i morot, 45 objekt). Siffrorna anger de olika gårdarna i projektet.

-0.20 -0.15 -0.10 -0.05 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 0.30 0.35-0.3

-0.2

-0.1

0.0

0.1

0.2

0.3

t/ha

CN

K

P

S

Ca

Mg

Fe

B

Mn

ZnCu

Na

SiAl

Ni

Mo

Cd

TS%pH

Mull%ToT-N

P-Al

P-HCl

K-Al

K-HCl

Mg-Al

Ca-Al

Cu-HCl

B-hetv.

K/Mg

Ca/Mg

Ca/K

Skörd


Kom

pone

nt 2

(16,

2 %

)

Produktanalyser Markkarteringsanalyser

Figur 15. Variabelplot för M7 (dataset 1 i morot, 33 variabler).

26

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6

t[2]

t[1]


01

01

01

0101

01

02

02

02

0202

0202

03

03

03

03

0303

0303

05

0505

06

06 06

06

06

06

06

07

07

07

07

07

08

0808

0909

0909

10

10


-0.35 -0.30 -0.25 -0.20 -0.15 -0.10 -0.05 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 0.30 0.35-0.3

-0.2

-0.1

0.0

0.1

0.2

0.3

0.4

t/ha

CN

K

P

S

Ca Mg

Fe

B

Mn

ZnCu

Na

SiAl

Ni

Mo

Cd

TS%pH

Mull%

Skörd


Kom

pone

nt 2

(19,

2 %

)

Produktanalyser Jordanalyser

Figur 17. Variabelplot för M8 (dataset 1 i morot, 22 variabler)

27

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6

t[2]

t[1]


01

01

01

01

01

01

020202

02

02 02 02

03

03

03

030303

0303

050505

06

06 06

06

06

06

06

07

07

0707

07

0808

08

09

09

0909

10

10


-0.40 -0.35 -0.30 -0.25 -0.20 -0.15 -0.10 -0.05 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 0.30 0.35 0.40-0.4

-0.3

-0.2

-0.1

0.0

0.1

0.2

0.3

t/ha

C

N

K

P

S

Ca Mg

Na

Fe

B

Mn

Zn

Cu

SiAl

Ni

Mo

Cd

TS%

pHMull%

Skörd


Kom

pone

nt 2

(18,

5 %

)

Produktanalyser Jordanalyser

Figur 19. Variabelplot för M9 (dataset 1 i morot, 22 variabler)

28

Dataset 2 Består av jordanalyser (Spurway) och plantsaftanalyser under växtsäsongen. Under perioden 2002–2004 har jorden analyserats vid olika tillfällen under säsongen enligt den s.k. modifierade Spurway-Lawton-metoden (pH och Ec, extraktion av NO3-N, NH4-N, P, K, Mg, S, Ca, Na, Cl, Mn och B med HAc). Plantsaften har analyserats vid samma tillfällen på halten av

NO3-N, NH4-N, P, K, Mg, S, Ca, Na, Cl, Mn, B, Cu, Fe, Zn, Mo, Al, och pH och Ec. Hela materialet omfattar 34 prov på plantsaft och 33 Spurwayanalyser av jorden (Tabell 6 och Bilaga 4). Eftersom halterna i jorden uttrycks som mg/liter jord i Spurwayanalysen blir värdena i jorden jämförbara oberoende av volymvikt och mullhalt. Provtagningstidpunkterna har varierat från 25 juni till 26 september.

Tabell 6. Spurway-analyser av morotsjordarna och analyser av plantsaft samt riktvärden från två analyslaboratorier

Ämne Plantsaft Spurway

Projektets värden

2002+2004 34 prov

Börvärde

AB LMI

Projektets värden

2002+2004 33 prov

Börvärde vid kulturstart

AB LMI

Optimalvärden i pågående kultur

AnalyCen Nordic AB

pH 5,7–6,5 6,0 5,2–6,8 6,0 6,0–7,0 Ledningstal (Ec) mS/cm 11,7–20,9 15 0,2–1,3 1,2 1,0–2,0 Nitratkväve (NO3-N) mg/l 0–967 320/200 0–75 60 30–50 Ammoniumkväve (NH4-N) 9–60 0–18 10–15 Fosfor (P) 94–396 150 0–49 30 30–50 Kalium (K) 3816–8825 5000 9–109 130 65–100 Magnesium (Mg) 231–970 500 26–100 80 30–40 Svavel (S) 240–1300 500 5–77 35 20–30 Kalcium (Ca) 812–4056 2500 278–1004 800 500–1000 Natrium (Na) 109–2360 600 4–48 <50 0–10 Klorid (Cl) 282–2800 1500 0–11 <40 0–10 Mangan (Mn) 1–23,6 7 0,3–2 1,5 3,0–5,0 Bor (B) 0,99–5,62 2,5 0,2–0,8 1,3 0,5–1,0 Koppar (Cu) 0,24–4,91 0,5 0,2–0,4 Järn (Fe) 0,7–24,1 4 1,0–2,0 Zink (Zn) 1–4 1,5 0,8–2,0 Molybden (Mo) 0–18 0,1 Aluminium (Al) 0,09–23,65 <2 1–5 K/Mg 4,5–26,4 10 * 0,18–3,93 1,63 * 2,17–2,5 * Ca/Mg 2,3–5,9 5 * 6,04–19,57 10,0 * 16,7–25,0 * Ca/K 0,13–0,79 0,5 * 3,72–78,50 6,15 * 7,69–10,0 *

* De börvärden som anges här har räknats fram utifrån laboratoriernas börvärden för respektive ämne och är inget man går ut med som riktvärden. En PCA-modell M10, ger en överblick över dataset 2 och visar att objekten har relativt ojämn spridning med två ”outliers” och ett objekt som är på gränsen till att vara ”outlier” (Figur 20). I variabelplotten (Figur 21) ser man att de två avvikande objekten har höga värden i både jord och plantor för svavel och kalcium, höga kvävehalter i jorden och höga värden för mangan, magnesium, natrium och bor i plantsaften. Skörden uttryckt som kg/meter och kg/ha har ett ganska starkt samband med varandra. Eftersom antalet löpmeter per ha varierar kraftigt, mellan 13 300 och 20 000 meter, har även det lagts in som en variabel. Det tycks inte ha haft någon stor inverkan på skörden per ha.

I variabelplotten kan man också se hur starkt sambandet är mellan jord och plantanalys för olika ämnen, dvs. hur nära varandra de ligger. Här är ett starkt samband mellan jord- 0ch plantanalys för svavel, kalcium och fosfor och ett ganska starkt samband för magnesium, kalium och klorid. I PLS-modellen M11 ställs skörden uttryckt som ton per ha (Y-variabel) mot analysvärdena i jord och plantsaft (X-variabler). Antal meter per ha och skörden per meter ingår också som X-variabler. M11 har 4 signifikanta komponenter med hög förklaringsgrad och ganska hög statistisk säkerhet (Figur 22).

29

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

-9 -8 -7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8

t[2]

t[1]


03

0303

0606

0707

0101

0101

02

0202

030303

06

06

07

07

07

090909

010101

0303

06

07 0707


-0.30 -0.25 -0.20 -0.15 -0.10 -0.05 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20-0.3

-0.2

-0.1

0.0

0.1

0.2

0.3

m/ha

kg/m

kg/hapH

Ec

NO3-N

NH4-N

P

K

Mg

S

Ca

Na

Cl

Mn

B Cu

Fe

Zn

Mo

Al

pH

Ec

NO3-N

NH4-N

P

K

MgS

Ca Na

Cl

Mn

B

K/Mg

Ca/Mg

Ca/K

Skörd o löpmeter


Kom

pone

nt 2

(14,

3 %

)

Plantsaft Spurway

Figur 21. Variabelplot för M10 (dataset 2 i morot, 37 variabler).

30

Det helt dominerande positiva sambandet med hektarskörden har kg/m. Långt därefter kommer m/ha följt av bor, natrium och ammoniumkväve i jorden och molybden och magnesium i plantsaften. Starkast negativt samband med skörden har fosfor, kalcium och klorid i jorden samt pH i plantsaften.. I PLS-modellen M12 har variablerna från båda dataseten kombinerats för de objekt där båda typerna av analyser genomförts. Det är totalt 20 objekt men vissa Spurwayanalyser och analyser av plantsaft har tagit på samma fält och har då

samma värden för markkarteringsanalyserna och ibland även för produktproverna. Det innebär att variationen i materialet är mindre än om alla objekt hade unika värden för alla analyser. M12 ger 4 signifikanta komponenter med mycket hög förklaringsgrad och statistisk säkerhet (Figur 23). Starkast positivt samband med skörden har magnesium, kalcium och mangan i plantsaften samt mangan i jorden. Starkast negativt samband med skörden har fosfor och kväve i plantsaften och ammoniumkväve i jorden. I PCA-modellen M13 för samma variabler (Figur 24) kan man se att objektens spridning är ojämn.

kg/m

m/h

a B-j

Mo

Na-

jN

H4-

N-j

Mg Cl

K/M

g-j

Mn Zn

NO

3-N K-j B Na

Ca

Cu S Al P K

NO

3-N

-j Ec

FeN

H4-

NM

g-j

pH-j

Mn-

jEc

-jS

-jC

a/K

-jC

a-j

Cl-j

Ca/

Mg-

jpH P

-j

-0.2-0.10.00.10.20.30.40.50.6


Y=Skörd t/ha

Coe

ffC

S[4]

Figur 22. Regressionskoefficienterna för M11. (dataset 2 i morot) sorterade i fallande ordning från positiv till negativ korrelation med morotsskörden. De analysvärden som inte har någon ändelse gäller plantsaften, -j anger Spurwayanalyser.

kg/m M

gC

aM

nM

n-j

Mo

Na-

j B K-j

Na Zn

Na-

pK

-HC

l SFe

-pK

-Al

Mg-

ppl

/m B-j

S-j

P-H

Cl

K/M

g-j

S-p

Mul

l%N

i-pM

g-j

Mo-

p KC

a-p

K-p

pH-A

lC

a/K

-j Ec pHC

u-H

Cl

Zn-p

B-p

NH

4-N

-KC

lN

O3-

NN

H-N P

-0.08-0.06-0.04-0.020.000.020.040.060.080.10

Y=Skörd t/ha

Coe

ffC

S[3]


Figur 23. Regressionskoefficienterna för M12. (delar av dataset 1+2 i morot) sorterade i fallande ordning från positiv till negativ korrelation med morotsskörden. De analysvärden som inte har någon ändelse gäller plantsaften, -j anger Spurwayanalyser, -p anger produktanalyser, ändelserna –Al, -HCl och –KCl anger markkarteringsanalyser.

31

-11

-10

-9

-8

-7

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

-10 0 10

t[2]

t[1]


0101

010101

0202

0303

03030303

06

0707

070707

09

SIMCA-P 10.5 - 08/01/2006 11:14:02

Figur 24. Objektplot för M13 (delar av dataset 1+2 i morot, 20 objekt). Siffrorna anger de olika gårdarna i projektet.

-0.20 -0.15 -0.10 -0.05 0.00 0.05 0.10 0.15

-0.2

-0.1

0.0

0.1

0.2

pH

Ec

NO3-N

NH-N

P

K

Mg

S

Ca

NaCl

Mn

BCu

Fe

Zn

Mo

Al

CN

K

PS

Ca

MgNa

Fe

B

Mn

Zn

Cu

SiAl

Ni

Mo

Cd

TS%

pH

EcNO3-N NH-N

P

K

Mg

S

Ca

Na

Cl

Mn

B

K/Mg

Ca/Mg

Ca/K

pH

Mull%ToT-N

NH4-N

NO3-N

P-Al

P-HCl

K-Al

K-HCl

Mg-AlCa-Al

Cu-HCl

B-hetv.

K/Mg

Ca/Mg

Ca/K1

234

Plantsaft


Kom

pone

nt 2

(18,

8 %

)

Produktanalyser Spurway Markkartering

kg/m pl/m

m/ha

t/ha

Figur 25. Variabelplot för M13 (delar av dataset 1+2 i morot, 73 variabler).

32

-0.18 -0.12 -0.06

-0.2

-0.1

0.0

0.1

pH

NO

NH-N

Mg

S

Ca

Na

Mn

B

Zn

CN

Mg

Na

Mn

Zn

Cu

Ni

TS%

EcNO3-N NH-N

Mg

S

Ca

Mn

B

Ca/Mg

Ca/K

Mull%

ToT-N NO3-N

P-HCl

K-HCl

Mg-Al

Ca-Al

Cu-HCl

B-hetv.

Ca/Mg

Ca/K

234

Plantsaft


Kom

pone

nt 2

(18,

8 %

) Produktanalyser Spurway Markkartering

kg/m pl/mt/ha

Figur 26. Förstoring av vänstra delen av variabelplot för M13 (delar av dataset 1+2 i morot, 73 variabler). I variabelplotten (Figur 25) ligger alla skördevariablerna nära varandra och nära zink i plantsaften. De ligger också relativt nära mangan i jord, plantsaft och morötter. I variabelplotten kan man också se hur nära varandra de olika analysmetoderna för ett visst ämne ligger. Överensstämmelsen mellan Al och Spurway-analysen är god för pH, fosfor, kalcium och kvoterna K/Mg och Ca/K. Många variabler trängs i den vänstra delen av variabelplotten och en förstoring har gjorts för att särskilja dem (Figur 26). Diskussion och slutsatser Den statistiska utvärderingen ger inga starka entydiga resultat som kan hjälpa till att bedöma hur växtnäringssituationen påverkat skörden i morötterna. Ett försök till tolkning av resultaten görs främst med hjälp av referensvärden. Referensvärden För produktproverna har referensvärden sammanställts i Tabell 5 (s 24). De flesta riktvärden för optimala halter och gräns för brist bygger på analyser av morotsblasten. Analyser av morötterna är mycket sparsamt redovisade i

växtnäringslitteraturen och då oftast som ”normalvärden” inte som optimala värden. De enda av referensvärdena som möjligen kan betraktas som riktvärden för optimala halter är Piggott (1986). Varo m.fl. (1980) bygger på analys av 5 prov på morötter inköpta från 5 odlarägda grossister i olika regioner i Finland. Dessa prover är med största sannolikhet från konventionella odlingar och från tiden innan miljödebatten påverkat gödslingen i någon större utsträckning. Därför kan man utgå ifrån att de kommer från odlingar där tillförsel av kväve, fosfor och kalium med lättlösliga handels-gödselmedel varit kraftig jämfört med vad som anses rimligt idag, vilket medför att värdena för dessa ämnen är för höga för att tjäna som riktvärden. I Livsmedelstabeller (1986; 2002) som anger normala halter i livsmedel har man sänkt värdena för morötter kraftigt mellan de senaste utgåvorna. Vi har varit i kontakt med dem för att få veta på vilket sätt underlaget förändrats men p.g.a. att ansvarig personal är nyanställd har man inte kunnat få fram sådana uppgifter ännu. De senare värdena ser mera relevanta ut i förhållande till värdena i projektet. I brist på riktvärden för mikronäringsämnena mangan, bor, järn och zink kan man sätta en preliminär gräns

33

vid 20 mg/kg ts. Under den är det sannolikt att plantorna lidit brist. Som komplement till litteraturuppgifterna har 52 prov på morötter från norra Sverige tagits med. Proverna kommer från både ekologisk och konventionell odling där skörden varierat mellan 10 och 55 ton/ha. De utgör inte optimala värden. Riktvärden för Spurwayanalysen och för analysen av plantsaft redovisas i Tabell 6 (s 29). Båda laboratorierna rekommenderar lägre nivåer i jorden för morötter än för vitkål. För övrigt gäller samma kommentarer till riktvärdena som för vitkål (s 16). pH I den statistiska bearbetningen blir sambandet mellan skörd och jordens pH oftast mer eller mindre negativt. Intrycket är dock att morötter är mindre känsliga för höga pH-värden än vitkålen. Kväve (N) Produktproverna tyder inte på att kvävebrist varit något problem i morötterna utan visar snarare väl höga värden i ca hälften av proverna. Alla prov utom tre ligger under LMI´s riktvärden för Spurway och ca 80% ligger under den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Plantsaftsanalysen indikerar brist i knappt hälften av proverna och väl höga värden i ca 30% av proverna. I M11 har ammoniumkväve i jorden positivt samband med skörden, i M12 starkt negativt. Kväve i plantorna visar inget tydligt samband med skörden i M11 men starkt negativt i M12. Höga halter ammoniumkväve i jorden anses hämma upptaget av kalcium och magnesium i plantorna (Bergmann, 1992). Odlarnas egen erfarenhet är att det är betydligt riskablare att ligga för högt i kväve än för lågt till morötter. Skörden kan bli imponerande men mycket får kasseras. Eftersom vädret styr mineraliseringen är risken stor att för mycket kväve blir tillgängligt när morötterna ska avmogna. En frisk grön blast som håller för maskinskörd förutsätter dock att plantorna inte lider av allvarlig kvävebrist. Kalium (K) Hälften av jordarna ligger i kaliumklass I och II. Produktproverna tyder inte på brist i mer än enstaka fall. Alla prov ligger under LMI´s rekommendationer för Spurway och knappt

hälften ligger under den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Plantsaften indikerar låga värden i ca 30% av proverna, dock inga extremt låga värden. I M12 visar kalium i jorden positivt samband med skörden och kalium i morötterna negativt. Morötterna tycks ha betydligt lättare att ta upp kalium jämfört med vitkål, se nedan under diskussion om kvoterna (s 38). Fosfor (P) Enligt markkarteringsanalyserna ligger 25% av jordarna i fosforklass II, resten i klass III eller högre. Beroende på vilka referensvärden man väljer för produktproverna ligger närmare hälften, alternativt så gott som alla prover lågt. Alla prov utom två ligger under riktvärdena för Spurway medan plantsaften indikerar brist i ca 40%. Även om LMI:s börvärden för fosfor är lägre för morot än för vitkål kan man anta att de är i högsta laget. I M11 har fosfor i jorden starkast negativt samband med skörden av alla variabler. I M12 har P i plantsaften starkast negativt samband med skörden av alla variabler medan P-HCl har positivt samband med skörden. Växtnäringsbalanserna har visat överskott på fosfor och restriktionerna för tillförsel är på väg att skärpas. Ökad tillförsel kan bara vara motiverat på jordar i de lägsta fosforklasserna. Förutom miljöaspekter på höga fosforvärden i jorden anses det också finnas risk att det kan orsaka kemiska och biologiska obalanser som försämrar jordens produktivitet (Amarasiri, 1990). Höga fosforhalter kan konkurrera med upptaget av zink, men den främsta risken som framhålls är att mykorrhizasvamparna slås ut. Det får inte bara effekt på näringsupptagningen utan även på motståndskraften mot jordburna svamp-sjukdomar (refereras i Amarisiri, 1990). Flera studier har visat att baljväxter kan öka tillgängligheten för fosfor genom att de har en förmåga att sänka pH-värdet i rotzonen kraftigt (Marschnner, 1983; 1995; Römheld, 1986). De flesta baljväxter koloniseras också gärna av mykorrhiza, vilket ytterligare kan förstärka den positiva effekten på fosfors tillgänglighet för efterföljande gröda. På jordar där innehållet av fosfor är högt men tillgängligheten låg kan ökat inslag av baljväxter i växtföljden vara en metod att förbättra tillgången till fosfor för grönsaksgrödorna.

34

Svavel (S) Produktproverna tyder inte på någon allvarlig svavelbrist i morötterna. Alla prover utom 5 ligger under LMI´s riktvärde för Spurway och ca 60% ligger under den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Plantsaften indikerar låga värden i ca 45 % av proverna, dock bara enstaka riktigt låga värden. I M12 visar svavel i jorden och i plantsaften positivt samband med skörden. Morötter räknas inte till de grödor som har stort behov av svavel men plantorna kan ha lidit brist under säsongen i vissa fält. Innehållet av svavel i olika Biofer-produkter varierade 2005 mellan 0,2–12,3%. Kalcium (Ca) Några officiella normvärden för Ca-Al i grönsaksjordar finns inte. På förfrågan anger Analycen ca 100 mg/100 g jord som ett lämpligt värde. Enligt riktlinjer för gödsling och kalkning 2006 (Jordbruksverket, 2005) används Ca-Al främst för bestämning av basmättnadsgraden. På jord med gott kalkstillstånd anses brist ovanlig. Störst risk för brist är det på mulljord och lätta jordar. Känsliga grödor är vallbaljväxter och potatis och för att motverka rostfläckighet i potatis anges minst 70 mg/100 g jord för måttligt känsliga sorter, och 100 mg/100 g jord för känsliga sorter (Jordbruksverket, 2005). Ungefär en tredjedel av morotsjordarna ha Ca-Al värden under 100 mg/100 g jord. Beroende på vilka referensvärden man väljer för produktproverna ligger inga eller närmare hälften lågt. Alla prov utom 5 ligger under LMI´s riktvärde för Spurway och ca 60% ligger under den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Plantsaften indikerar låga värden i ca 75 % av proverna. I M12 visar kalcium i plantsaften positivt samband med skörden men kalcium i morötterna negativt. Kvoterna Ca/K och Ca/Mg i jorden visar negativt samband med skörden i både M11 och M12. Upptaget av kalcium anses inte primärt vara kopplat till Ca-halten i jorden utan till rottillväxt och vattentillgång samt transpirationsströmmen genom plantan. Det är bara på extremt Ca-fattiga jordar som upptaget begränsas av absolut brist. Resultaten tyder inte på för låga kalciumvärden i jorden. Markpackning och igenslamning av jorden p.g.a. kraftiga regn i början av säsongen kan ha försämrat upptaget av kalcium, trots god tillgång i jorden.

Magnesium (Mg) För Mg-Al i grönsaksjordar anger Analycen minst 10 mg/100 g jord som lämpligt värde. Enligt Ståhlberg m.fl. (1976) varierar gränsen för magnesiumbrist mellan 2–10 Mg-Al. De lägre värdena gäller lätta sandjordar och de högre kaliumrika leror. Enligt riktlinjer för gödsling och kalkning 2006 (Jordbruksverket, 2005) går gränsen för brist vid 4–10 mg/100 g. Den lägre siffran är nedre gräns för jordar med låga och den högre nedre gräns för höga lerhalter. Störst risk för brist anges det vara på mullfattiga sandjordar med lågt pH, organogena jordar och jordar med höga K-AL tal. Sockerbetor och potatis uppges vara känsliga för brist. Som provtagningsintervall rekommenderar man vid varje omkartering, normalt vart 10 år. Endast en jord i projektet ligger under 2 i Mg-Al och 5 ligger mellan 2–4, medan 17 prov ligger över 10. Produktproverna indikerar inte brist i mer än enstaka fall. Alla prov utom tre ligger under LMI´s riktvärden för Spurway medan bara 4 ligger under den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Plantsaften indikerar låga värden i knappt 60% av proverna, i några fall på halva riktvärdet. I M12 har Mg i plantsaften, i morötterna och i jorden positivt samband med skörden, starkast för plantsaften. Morötterna tycks ha betydligt svårare att ta upp magnesium jämfört med vitkål, se nedan under diskussion om kvoterna (s 38). Natrium (Na) En del produktprov har mycket låga värden för natrium. Ca 20 % av proverna ligger under 0,1% i ts. Inget prov överskrider LMI´s rekommen-derade högsta värde i jorden. Alla prover utom två ligger över Analycens övre gräns för optimala värden. Plantsaften indikerar låga värden i ca hälften av proverna. I M11 visar natrium i jorden positivt samband med skörden. I M12 visar natrium i jorden, i plantsaften och i morötterna positivt samband med skörden. Natrium är såvitt man vet inte ett nödvändigt växtnäringsämne för morötter. En del växtslag kan till viss del kompensera kaliumbrist med att ta upp mera natrium om det finns tillgängligt. Morötter anses liksom vitkål uppskatta god tillgång till natrium även om kalium finns i tillräcklig mängd. Det finns också uppgifter om att morötterna blir sötare och godare med extra natriumtillförsel (Bergmann, 1992). De flesta organiska

35

gödselmedel innehåller mer eller mindre natrium och man kan förvänta sig högre halter i jorden i ekologisk odling jämfört med i konventionell odling. I England har det sedan länge varit vanligt med rekommendationer att tillföra 75–150 kg natrium per ha i konventionell odling (Coke, 1972). Även i modernare engelska gödslings-rekommendationer anges att på sandiga jordar tillföra 375 kg jordbrukssalt (=148 kg Na/ha), (Ministry og Agriculture, Fisheries and Food, 2000). Enligt Yara (www.yara.se) ger en övergödsling med natrium sötare smak och en tendens till högre skörd av morötter. De rekommenderar natrium i form av 300 kg/ha Probeta N. Probeta N innehåller 10 % natrium. Innehållet av natrium i olika Biofer-produkter varierade 2005 mellan 0,6–6,3%. Skadligt höga halter av natrium kan främst komma från bevattningsvatten med hög salthalt, vilket är vanligast runt kusterna. Hushållskomposter kan också innehålla skadligt mycket natrium. Resulltaten tyder på att ökad tillförsel av natrium till vissa morotsfält kan vara positivt. Klorid (Cl) Inget prov överskrider LMI´s rekommenderade högsta värde i jorden. Bara ett prov ligger något över Analycens övre gräns för optimala värden. Plantsaften indikerar låga värden i hälften av proverna. I M11 har klorid i plantsaften svagt positivt samband med skörden och klorid i jorden negativt. De flesta organiska gödselmedel innehåller mer eller mindre klorid och man kan förvänta sig högre halter i jorden i ekologisk odling jämfört med i konventionell grönsaks och potatisodling som inte använder kaliumklorid. Skadligt höga halter kan främst komma från bevattningsvatten med hög salthalt, vilket är vanligast runt kusterna. Hushållskomposter kan också innehålla skadligt mycket klorid. Innehållet av klorid redovisas inte för biofer-produkter. På en förfrågan svarar man att innehållet av klorid är praktiskt taget obefintligt i alla dessa produkter. Resultaten tyder inte på att höga kloridhalter varit något problem i morotsfälten. Bor (B) Hälften av produktproverna ligger under 20 mg/kg ts som man kan uppskatta som en generell gräns för tillräckliga halter av bor. Bara ca 25% har B-värden omkring det rekommenderade 1 mg/kg jord (hetvattenextraktion). De högsta värdena är på mulljordar. Ca 40% har värden

under 0,5. Alla proverna ligger under LMI´s rekommendationer för Spurway och ca en tredjedel ligger under den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Plantsaften indikerar låga värden i över 60% av proverna. I M11 och M12 visar B i jorden och i plantsaften positivt samband med skörden medan B i morötterna visar negativt samband med skörden i M12. Trots att man sedan några år börjat tillföra bor är innehållet i jorden troligen fortfarande underoptimalt. Bor blir mindre tillgängligt för plantorna med stigande pH och då behövs större tillförsel för att få effekt. Borbrist hämmar rottillväxten (Dell & Hwang, 1997) och medför därmed försämrat upptag av vatten och näring. God tillgång till bor anses motverka svamp- och bakterieangrepp (refereras i Bergmann, 1992). Bor anses också ha betydelse för plantornas frosttolerans (Schorrocks, 1997). Med tanke på att bor på senare år visat sig vara viktigt även för människor är god tillgång till bor för grödorna även ett plus för konsumenterna. Järn (Fe) Om man sätter 20 mg/kg ts som en nedre gräns indikerar produktproverna brist i ca 30% av proverna. Plantsaften indikerar låga värden i drygt hälften av proverna. I M12 har järn i morötterna positivt samband med skörden. Förutom högt pH och höga kalciumhalter i jorden anses markpackning och syrebrist i jorden vara de viktigaste orsakerna bakom dåligt upptag av järn i plantorna. Mangan (Mn) Om man sätter 20 mg/kg ts som en nedre gräns indikerar produktproverna brist i ca 70% av proverna. Alla prover utom 5 ligger under LMI´s riktvärde för Spurway och alla ligger under den nedre gränsen som Analycen anger som optimal. Plantsaften indikerar låga värden i närmare 60% av proverna. I M11 är kopplingen mellan skörd och mangan i jord och plantsaft mycket svag. I M12 visar mangan i jord och plantsaft starkt positivt samband med skörden. Resultaten tyder på att tillgången till mangan är underoptimal i flera av morotsfälten. Mangan har en väldokumenterad betydelse för plantornas resistens mot patogener. Huber & Wilhelm (1988) presenterade en lista på över 50 sjukdomar orsakade av olika patogener som

36

http://www.yara.se/

rapporterats motverkas av mangan. Mangan hämmar t.ex. tillväxten för vanlig skorv (Streptomyces scabies) i potatis. Graham & Webb (1991) hävdar att mangan kan komma att visa sig vara det viktigaste mikronäringsämnet för plantornas förmåga att utveckla motståndskraft mot svampsjukdomar både i skott och rötter. Det finns också indikationer på att mangan har en specifik funktion för rottillväxten som är oberoende av manganbehovet för skottillväxten (Nable & Loneragan, 1984). Mangan anses också ha betydelse för plantornas frosttolerans (Kaniuga et al., 1978). Zink (Zn) Om man sätter 20 mg/kg ts som en nedre gräns indikerar produktproverna brist i drygt hälften av proverna. Plantsaften indikerar låga värden i ca 15 % av proverna. I M12 har Zn i plantsaften positivt och Zn i morötterna negativt samband med skörden. Det är lite förvånande att riktvärdet för zink i plantsaften är så mycket lägre än för mangan med tanke på att upptaget i plantorna brukar vara ungefär lika stort för båda. Koppar (Cu) Om man sätter 3 mg/kg ts som en nedre gräns indikerar produktproverna brist i drygt hälften av proverna. Ca 40% av mineraljordarna har värden för Cu-HCl under 6 och en av jordarna med hög mullhalt har Cu-värde under 15. Plantsaften indikerar låga värden i ca en tredjedel av proverna. Koppar i plantorna visar inget tydligt samband med skörden i M11 och M12. Cu-HCl visar ett negativt samband med skörden i M12. Molybden (Mo) Det finns dåligt med referensvärden för molybden i morötter. För molybden i morotsblasten anges 0,5–1,4 mg/kg ts vara optimalt (Bergmann & Neubert, 1976; Mills & Jones, 1992). I morotsproverna från norra Sverige analyserades även blasten och en jämförelse mellan halterna i blast och rot visar att roten innehåller ungefär en tiondel så mycket molybden som blasten. Det tyder på att gränsen för brist i morötterna går ungefär vid 0,05 mg/kg ts. Det skulle betyda att ca 10 % av produktproverna har för låga halter av molybden. Plantsaften indikerar låga värden i ca hälften av proverna. I M11 och M12 har molybden i plantsaften positivt samband med skörden. Molybden är det enda kända mikronäringsämnet

som blir mera tillgängligt med stigande pH i jorden och risken för brist är alltså störst vid låga pH värden. Upptaget hämmas av kraftig svavelgödsling i jorden men främjas av god tillgång till fosfor (Ref i Magnusson, 2000). I variabelplottarna (Fig. 15, 17, 19, 21 och 25) ligger molybden i morötter och plantsaft oftast nära fosfor i både jord, morötter och plantsaft samt pH i jorden. Proverna från norra Sverige kommer från jordar med pH 4,7–7,3 och de som har lägst halter av molybden i blast och rötter kommer från lätta jordar med lågt pH som gödslats med pH-sänkande handelsgödsel med hög svavelhalt. Nickel (Ni) Att nickel är nödvändigt för högre växter har man inte vetat säkert förrän sedan slutet av 1980-talet. Nickel är nödvändigt för kväveomsättningen i växterna. Nickelhalter i morötter på 0,26–0,98 mg/kg ts har rapporterats från USA (Shacklette, 1980). Nickelhalter på 0,1–0,5 mg/kg ts i fullt utvuxna blad anges som normala, medan halter över 10—100 mg/kg ts kan vara skadliga (Kabata-Pendias & Pendias, 1992). I proverna från norra Sverige är halten nickel i samma storleksordning i både rötter och blast men oftast något högre i blasten. Tre av projektets prover ligger strax under 0,1 mg/kg ts. Nickel blir mera lättillgängligt med sjunkande pH och i variabelplottarna ligger nickel ofta nära mangan (Fig. 15, 17, 19, 25 och 26). Kisel (Si) Jämfört med referensvärdena i Tabell 5 tycks kisel i morötterna ligga inom normala gränser, men är låga jämfört med andra litteraturuppgifter. Takahashi & Miyake (1977) rapporterar ett medelvärde på 0,27% i ts (= 2 700 mg/kg ts !) för 85 olika dikotyledoner, gräs tar upp ännu mera kisel. Kisel i morötterna visar inget tydligt samband med skörden i den statistiska utvärderingen. Kisel anses inte (ännu) nödvändigt för de flesta växter vi odlar men rapporterna om positiva effekter av kisel är många. En ofta rapporterad effekt är ökad motståndskraft mot angrepp av svampar och insekter (Mengel & Kirkby, 1987; Asher, 1991; Bergmann, 1992) och det anses ha störst betydelse vid kraftig kvävegödsling (Takahashi & Miyake, 1977). Kalkning har rapporterats minska upptaget av kisel i många grödor (Grosse-Brauckmann, 1957; Khalid et.al., 1978; Naidu et.al., 1991).

37

Aluminium (Al) Aluminium i morötterna ser ut att ligga inom normala gränser. Drygt 60% av proverna ligger över LMI´s rekommenderade högsta värde i plantsaften. Aluminium i morötterna eller plantsaften visar inget tydligt samband med skörden i den statistiska utvärderingen. Aluminium räknas inte som nödvändigt växtnäringsämne utan man är främst intresserad av risken för skadligt höga halter i jorden. De högsta halterna i morötterna och plantsaften kan bero på att jord följt med proverna. Aluminium blir mera tillgängligt vid låga pH-värden och det är ett av skälen till att man inte bör låta pH-värdet sjunka långt under 5,5. Vid höga halter aluminium i markvätskan kan rötterna ta skada, däremot brukar det inte medföra att några stora mängder aluminium tas upp i plantorna.

K/Mg, Ca/Mg och Ca/K Vitkål och morot skiljer sig mycket när det gäller innehållet i plantsaften. Morötterna har mycket högre kvoter för K/Mg än vitkålen i förhållande till kvoten i jorden (Figur 28). För kvoterna Ca/Mg och Ca/K är förhållandet det omvända (Figur 29 och 30).

0 1 2 3 4 50

5

10

15

20

25

30

333

66

77

11

1

1

22

2

3

3

3

6

6

7

7

79

9

9

1

1

1

33

6

777

2 2

44

55

9

9

1010

1111

12

2

45

9 9

10

11

112

22555

7

7

99

1111

MOROT

K/Mg i jorden (Spurway)K

/Mg

i pla

ntsa

ften

VITKÅL Börv. morot Börv. vitkål

Kadmium (Cd)

Figur 28. Kvoten K/Mg i plantsaften plottad mot K/Mg i jorden för morot (34 objekt) och vitkål (33 objekt). Siffrorna anger gårdsnummer.

Jämfört med referensvärdena i Tabell 5 tycks kadmium i morötterna ligga inom normala gränser. Kadmium i morötterna visar inget tydligt samband med skörden i den statistiska utvärderingen. Omräknat till halter i friskvikten blir värdena 0,0113–0,0604. vilket betyder att alla ligger under det föreslagna gränsvärdet på 0,1 mg/kg friskvikt i livsmedel. Generellt anses mera kadmium tas upp med sjunkande pH i jorden, men många andra faktorer spelar också in. För morötter finns en tendens till högre halter vid lägre pH både i projektets prover och i proverna från norra Sverige (Figur 27). Här skiljer sig morötter från vitkålen som också genomgående har lägre kadmiumhalter än morötterna (Fig 13, s 23).

0 10 20 30 40 50 60

5

10

15

20

25

30

35

0

33

3 66

7711 11

2 2233 3

66777 999 11

13 36 777

22

4

455

99

1010

11

11

122

4

599

10

11

11

2

2255

5

7

7

9

91111

MOROT

Ca/Mg i jorden (Spurway)

Ca/

Mg

i pla

ntsa

ften


Figur 29. Kvoten Ca/Mg i plantsaften plottad mot Ca/Mg i jorden för morot (34 objekt) och vitkål (33 objekt). Siffrorna anger gårdsnummer.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 900.0

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

3.5

333

6677 1111

222 3

3

36

6

7

77

999

1 11

33

6777

224

4

55

99

10

1011

11 12

2

45

99

10

11

11

22

2

55

5

7

79

9

1111

MOROT

Ca/K i jorden (Spurway)

Ca/

K i

plan

tsaf

ten


0.0 5.0 5.5 6.0 6.5 7.0 7.50.00

0.01

0.02

0.03

0.04

0.05

0.06

0.07Projektets prov

pH

Cd

i mor

ötte

rna

mg/

kg fv

Prov från norra Sv

Figur 30. Kvoten Ca/K i plantsaften plottad mot Ca/K i jorden för morot (34 objekt) och vitkål (33 objekt). Siffrorna anger gårdsnummer.

Figur 27. Kadmium i morötterna plottad mot pH i jorden för projketets prover (47 objekt) och prover från norra Sverige (52 objekt).

38

Upptaget i vitkålen ser ut att påverkas betydligt mera av förhållandena i jorden än upptaget i morötterna. Det kan handla om artspecifika skillnader i näringsupptaget. En viktig faktor är naturligtvis att det handlar om större mängder av växtnäring som tas upp i en vitkålsgröda jämfört med i en morotsgröda. Men skillnaderna är kanske inte riktigt så stora som man tror (Tabell 7). Om man räknar på en avsaluskörd på 60 ton för vardera blir innehållet i skörd+rest för vitkål: N 107+65=171 kg, K 143+87=230 kg, P 15+8,4=23,4 kg. För morot: N 67+58=125 kg, K 149+91=241 kg, P 14.4+4.2=18,6 kg. Värdena i tabellen för skörderesten i vitkålen kan innebära en underskattning. Om man istället använder värden från Balvoll (1995) blir det för vitkål: N

150+150=300 kg, K 150+162=312 kg, P 24+24=48 kg. För morot: N 90+60=150 kg K, 180+150=330 kg, P 18+12=30 kg. Det är alltså främst kväve som vitkålen tar upp mera av, även fosfor till viss del men för kalium ligger morötter något högre. Svavel tar vitkålen upp mycket mera av 31,8+24,6=56,4 kg mot morot 7,8+9,6=17,4 kg. I de här siffrorna ingår inte vitkålens rotsystem som säkert innehåller betydande mängder växtnäring. Viktigare än totala upptaget är kanske ändå att morötterna har långsammare upptag första halvan av säsongen, i alla fall för kväve enligt N-expert (refereras av Båth, 2003). Morötterna kan också dra nytta av samarbete med mykorrhizasvampar i jorden.

Tabell 7. Innehållper 10 t skörd i skörd och skörderester för vitkål och morötter Ämne

VITKÅL SKÖRD

VITKÅL SKÖRD

VITKÅL REST *

MOROT SKÖRD

MOROT SKÖRD

MOROT REST

Projektet 47 prov

Norra Sv 6 prov

Norra Sv 6 prov

Projektet 45 prov

Norra Sv 52 prov

Norra Sv 52 prov

TS ton/10 ton skörd 0.90 0.91 0.55 1.08 1.10 0.36 Kol (C) kg/10 ton 392.3 393.0 225.1 473.4 475.3 152.8 Kväve (N) 17.8 17.3 10.7 11.1 14.4 9.7 Kalium (K) 23.8 24.1 14.5 24.9 29.1 15.2 Fosfor (P) 2.5 2.8 1.4 2.4 2.1 0.7 Svavel (S) 5.3 5.0 4.1 1.3 1.2 1.6 Kalcium (Ca) 4.0 3.5 14.3 3.1 2.6 5.6 Magnesium (Mg) 1.3 1.3 1.8 1.3 1.4 1.7 Natrium (Na) 0.6 0.7 0.9 2.0 1.6 0.6 Bor (B) g/10 ton 15.3 14.2 15.6 21.2 21.1 11.4 Järn (Fe) 23.4 26.1 43.6 24.8 52.9 126.3 Mangan (Mn) 13.5 18.9 25.0 19.7 19.6 30.6 Zink (Zn) 12.4 17.8 11.0 21.4 34.2 11.4 Koppar (Cu) 1.66 3.16 2.46 4.19 8.35 2.79 Molybden (Mo) 1.68 1.12 3.18 0.29 0.12 0.20 Nickel (Ni) 0.38 0.50 0.53 0.38 0.73 0.29 Kisel (Si) 15.32 17.93 83.90 29.58 34.03 49.73 Aluminium (Al) 3.85 3.54 12.66 10.27 16.46 33.13 Kadmium (Cd) 0.03 0.05 0.12 0.27 0.15 0.06 * Siffrorna för skörderesterna i vitkål är osäkra, det är få prov och väldigt lite skörderest i två av proverna. Mängden skörderester varierar säker mycket beroende på sort och gödsling.

39

Litteratur Amarasiri S.L (1990). Phosphorus management

in intensive vegetable cultivation. In Phosphorus requirements for sustainable agriculture in Asia and Oceania, pp. 453–460. Manila: Intern. Rice Research Inst.

Asher C.J (1991). Beneficial elements, functional nutrients, and possible new essential elements. In Micronutrients in agriculture. 2nd ed, ed. Mortvedt J.J, Cox F.R, Shuman L.M & Welch R.M, pp. 703–723. Madison: SSSA Book Series No.4.

Balvoll, G (1995). Grønsaker. Gødsling: avling – kvalitet-miljø. Föredrag vid kurs i grønsksdyrking vid NLH. Manuskript.

Bergmann W (1992) Nutritional disorders of plants - development, visual and analytical diagnosis. Jena: Fisher Verlag.

Bergmann W & Neubert P (1976). Pflanzendiagnose und Pflanzenanalyse. Jena: VEB Gustav Fisher.

Båth, B (2003). Växtnäringsförsörjning och gödsling i ekologisk grönsaksodling. I: Ascard J & Rehnstedt C (red.) 2003. Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket.

Cooke G.E (1972). Fertilizing for maximum yield. London: Crosby Lockwood and Son Ltd.

Dell B & Huang L (1997). Physiological response of plants to low boron. In Boron in soils and plants: Reviews, ed. Dell B, Brown P.H pp. 103–120. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

Dixon G.R & Webster M.A (1988). Antagonistic effects of boron, calcium and pH on pathogenesis caused by Plasmodiophora brassicae Woronin (clubroot) –A review of recent work. Crop Res. 28:83-95.

Dixon G 1999. Keeping clubroot on the run. Grower, april 1999 p 28–29

Engels C & Marschner H (1993). Influence of the form of nitrogen supply on root uptake and translocation of cations in the xylem exudate of maize (Zea Mays L.). J Exp Bot 44, 1695–1701.

Eriksson J, Andersson A & Andersson R (1997). Current status of Swedish arable soils. Stockholm: Naturvårdsverket Förlag.

Graham R.D & Webb M.J (1991). Micronutrients and disease resistance and tolerance in plants. In Micronutrients in agriculture. 2nd ed, ed. Morvedt J.J, Cox F.R, Shuman L.M & Welch

R.M, pp. 329–370. Madison: SSSA Book Series No.4.

Grosse-Brauckmann E (1957). Dei Kieselsäureaufnahme von Getreide unter dem Einfluss von Stickstoff, Kalk und Phosphorsäure. Landw Forsch 9, 196–203.

Huber D.M & Wilhelm N.S (1988). The role of manganese in disease resistance. In Manganese in soils and plants, ed. Graham R.D, Hannam R.J & Uren N.C, pp. 155–173. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

Jacoby B (1961). Calcium-magnesium ratios in the root medium as related to magnesium uptake by citrus seedlings. Plant Soil 15, 74–80.

Jokinen R (1981). The magnesium status of Finnish mineral soils and the requirement of the magnesium supply. Magnesium-Bull H 1a 3, 1–5.

Jordbruksverket (2005). Riktlinjer gör gödsling och kalkning 2006. Rapport 2005:21.

Kabata-Pendias A & Pendias H (1992) Trace elements in soils and plants. 2nd ed. Boca Raton: CRC Press.

Kaniuga Z, Zabek J & Sochanowics B (1978). Photosynthetic apparatus in chilling-sensitive plants. Planta 144, 49–56.

Khalid R.A, Silva J.A & Fox R.L (1978). Residual effects of calcium silicate in tropical soils. I. Fate of applied silicon during five years of cropping. Soil Sci Soc Am J 42, 89–94.

Kjellquist (1998). K/Mg-kvoten. Växtpressen 3:1998.

Livsmedelsverket (2002). Livsmedelstabell, energi och näringsämnen. Levanders Grafiska AB, Kalmar.

Loneragan J.F, Snowball K & Robson A.D (1980). Copper supply in relation to content and redistribution of copper among organs of the wheat plant. Ann Bot (Lond) 45, 621–632.

Marschner H (1983). Nutrient mobility, root growth and root-induced changes in the rhizosphere as factors of nutrient availability in soils of semiarid and arid areas. Proc 17th Coll Intern Potash Inst Bern, Schweiz 17, 107–128.

Marschner H (1995). Mineral nutrition of higher plants, 2nd ed. San Diego CA: Academic Press.

Magnusson M (2000). Soil pH and nutrient uptake in cauliflower (Brassica oleracea L. var. botrytis) and broccoli (Brassica oleracea L. var. italica) in northern Sweden. Multielement studies by means of plant and soil analyses. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Agraria 220, Umeå. 564 s.

40

Magnusson M (2002a). Mineral fertilizers and green mulch in Chinese cabbage (Brassica pekinensis [Lour.] Rupr.): effect on nutrient uptake, yield and internal tipburn. Acta Agric. Scand., Sect. B, Soil and Plant Sci. 52, 25–35.

Magnusson M (2002b). Manganbrist smyger sig på. Fakta Trädgård 3. SLU, Uppsala.

Magnusson M (2004, 2005). Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor, resultat 2003 och 2004. Ekoforsks hemsida: http://www.evp.slu.se/ekoforsk .

Magnusson M & Rölin Å (2005). Soil and plant analyses in organic vegetable production - evaluation of grower's use of analyses in a documentation project. In “Fertilisation strategies for improved use of plant nutrients in potato and field vegetable production” NJF-seminarium Malmö 12–13 oktober 2005. NJF:s website http://www.njf.nu/

Moraghan J.T & Mascagni H.J (1991). Environmental and soil factors affecting micronutrient deficiencies and toxicities. In Micronutrients in agriculture. 2nd ed, ed. Mortvedt J.J, Cox F.R, Shuman L.M & Welch R.M, pp. 371–425. Madison: SSSA Book Series No.4.

Mengel K & Kirkby E.A (1987). Principles of plant nutrition. 4th ed. Bern: International Potash Institute.

Mills H.A & Jones J B (1996). Plant analysis handbook II. A practical sampling, preparation, analysis and interpretation guide. Athens: Micro-Macro Publishing Inc.

Ministry og Agriculture, Fisheries and Food. (2000). .Fertiliser recommendations for Agricultural and Horticultural Crops (RB209) 7:e upplagan.

Nable R.O & Loneragan J.F (1984). Translocation of manganese in subterranean clover (Trifolium subterraneum L. cv. Seaton Park). II Effect of leaf senescence and of restricting supply to part of a split root system. Austr J Plant Physiol 11, 113–118.

Naidu R, Haynes R.J, Gawandar J.S, Morrison R.J & Fitzpatrick R.W (1991). Chemical and mineralogical properties and soil solution composition of acid soils from the South Pacific Islands. In Plant-soil interactions at low pH, ed. Wright R.J, Baligar V.C & Murrmann R.P, pp. 43–53. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

Piggott T.J (1986). Vegetable crops. In Plant analysis. An interpretation manual, ed. Reuter D.J & Robinson J.B, pp. 148–187. Melbourne: Inkata Press.

Römheld V (1986). pH-Veränderungen in der Rhizosphäre verschiedener Kulturpflanzen-arten in Abhängigkeit vom Nährstoffangebot. Kali-briefe 18, 13–30.

Shacklette H.T (1980). Elements in fruits, and vegetables from areas of commercial production in the Conterminous United States. US Geol Surv Prof Pap 1178, 1–149.

Shorrocks V.M (1997). The occurrence and correction of boron deficiency. In Boron in soils and plants: Reviews, ed. Dell B, Brown P.H & Bell R.W, pp. 121–148. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

Statens Livsmedelsverk (1986). Livsmedelstabeller. Liber Tryck AB, Stockholm.

Ståhlberg S m.fl. (1976). Riktlinjer för kalkning och gödsling efter markkarta. Statens lantbrukskemiska laboratorium. Meddelande 46

Takahashi E & Miyake Y (1977). Silica and plant growth. SEFMIA Proceedings 603–611.

Varo P, Lähelmä O, Nuurtamo M, Saari E & Koivistoinen P (1980). Mineral element composition of finnish food. VII. Potatoe, Vegetables, Fruits, Berries, Nuts and Mushrooms. Acta Agric Scand Suppl 22, 89–113.

Ögren E (1999). Växtnäringsberäkningar och växtnäringsutnyttjande i ekologisk grönsaks-odling på friland - ett dokumentationsprojekt under år 1999. Länsstyrelsen i Västmanlands län, 40 s.

Ögren E (2000). Växtnäringsberäkningar och växtnäringsutnyttjande i ekologisk grönsaks-odling på friland - ett dokumentationsprojekt under år 2000. Länsstyrelsen i Västmanlands län, 54 s.

Ögren E & Rölin Å (2001). Växtnäringsberäkningar och växtnärings-utnyttjande i ekologisk grönsaksodling på friland – ett dokumentationsprojekt genomfört under 2001 i Västmanland, Sörmland, Värmland, Västra Götaland och Örebro län samt sammanfattning av projektperioden 1999–2001. Länsstyrelsen i Västmanlands län, 92 s.

Ögren E & Rölin Å (2002). Faktorer som ökar odlingssäkerheten och växtnäringsutnyttjandet för ekologisk grönsaksodling sett ur ett helhetsperspektiv – ett dokumentationsprojekt under 2002. Länsstyrelsen i Västmanlands län, 80 s.

Ögren E & Rölin Å (2003). Faktorer som ökar odlingssäkerheten och växtnäringsutnyttjandet för ekologisk grönsaksodling sett ur ett helhetsperspektiv – ett dokumentationsprojekt

41

http://www.evp.slu.se/ekoforsk

http://www.njf.nu/

under 2003. Länsstyrelsen i Västmanlands län, 123 s.

Ögren E & Rölin Å (2003). Inventering av lagringssjukdomar i vitkål och morot vid olika växtföljder och gödslingsnivåer- ett dokumentationsprojekt genomfört under år 2003 i Västmanland, Sörmland, Värmland, Västra Götaland samt Närke. Länsstyrelsen i Västmanlands län, 40 s.

Ögren E & Rölin Å (2004). Faktorer som ökar odlingssäkerheten och växtnäringsutnyttjandet för ekologisk grönsaksodling sett ur ett helhetsperspektiv – ett dokumentationsprojekt under 2004. Länsstyrelsen i Västmanlands län, 72 s.

Ögren E, Rölin Å & Magnusson M (2005). Utvärdering av dokumentationsprojekt i ekologisk grönsaksodling 1999–2005. Åtta odlares tankar kring växtnäring. Länsstyrelsen i Västmanlands län, 92 s.

Personlig kommunikation Persson, G. Länsstyrelsen i Skåne

42

Bilaga 1. Vitkål, Dataset 1. Markkarteringsanalyser + produktanalyser, 47 objekt

ton % mg/100 g jord mg/kg jord % av ts i vitkålshuvudet mg/kg ts i vitkålshuvudet ÅR HA pH Mull Tot-N P-Al P-HCl K-Al K-HCl Mg-Al Ca-Al Cu-HCl B-hetv TS% C N K P S Ca Mg Na Fe B Mn Zn Cu Si Al Ni Mo Cd 1999 61 6.5 5.2 232 5.6 55.0 4.2 32.0 14.0 172.0 5.0 0.40 8.53 43.8 1.35 1.81 0.21 0.32 0.61 0.14 0.05 22.0 19.2 12.5 12.5 1.9 24 8.3 0.41 1.10 0.042 1999 50 5.9 3.4 147 6.4 60.0 4.7 33.0 6.0 64.0 5.0 0.20 8.76 44.5 1.83 2.51 0.30 0.57 0.32 0.13 0.06 29.8 14.0 16.0 16.4 1.8 24 12.4 0.23 0.80 0.008 1999 55 7.2 5.4 173 15.0 89.0 29.0 488.0 35.0 369.0 31.0 0.70 9.89 43.3 1.26 2.45 0.25 0.56 0.35 0.09 0.03 24.0 13.2 7.4 8.2 1.1 33 8.4 0.43 1.30 0.007 1999 55 6.8 2.5 165 10.0 84.0 25.0 416.0 31.0 276.0 29.0 0.20 9.34 43.6 1.39 2.37 0.25 0.57 0.41 0.11 0.06 21.2 12.8 7.5 9.2 1.4 26 7.2 0.69 0.60 0.016 1999 57 7.1 3.8 215 7.1 65.0 17.0 263.0 38.0 300.0 16.0 0.90 9.24 43.9 1.62 2.70 0.29 0.60 0.36 0.14 0.06 21.9 13.1 8.9 11.7 2.2 20 5.7 0.76 3.20 0.033 1999 24 6.6 7.4 235 8.1 60.0 5.0 48.0 4.0 170.0 10.0 1.10 10.45 43.3 1.44 2.53 0.29 0.53 0.44 0.09 0.03 24.1 13.4 11.2 10.6 1.4 24 5.1 0.33 11.30 0.035 1999 35 6.8 4.6 245 54.0 150.0 35.0 194.0 26.0 220.0 15.0 0.60 8.65 44.8 2.17 2.94 0.31 0.50 0.34 0.17 0.03 19.0 15.9 9.5 12.7 1.8 21 5.0 0.50 3.30 0.014 1999 45 6.7 1.1 316 3.3 67.0 21.0 390.0 73.0 400.0 31.0 0.70 8.73 44.1 1.62 2.76 0.27 0.43 0.39 0.14 0.02 20.3 17.1 7.9 14.3 2.1 24 6.9 0.35 0.85 0.081 2000 52 6.5 3.7 196 3.1 46.0 3.0 22.0 4.5 120.0 4.3 0.70 9.36 43.6 1.46 2.16 0.21 0.46 0.51 0.10 0.04 19.9 18.1 16.7 14.0 2.1 16 3.4 0.25 1.20 0.034 2000 35 5.7 3.0 133 12.0 77.0 5.9 26.0 6.1 45.0 4.6 0.30 8.30 45.2 2.75 3.04 0.36 0.70 0.31 0.18 0.06 34.7 16.4 25.7 26.8 2.7 15 3.3 0.31 1.10 0.025 2000 45 6.9 2.9 147 27.0 75.0 8.4 54.0 16.0 200.0 7.1 0.40 9.63 44.3 1.68 2.78 0.29 0.52 0.31 0.12 0.03 20.8 12.5 11.3 11.6 1.2 12 2.9 0.17 1.40 0.011 2000 70 6.4 1.9 192 10.0 110.0 27.0 563.0 29.0 240.0 33.0 0.70 9.51 44.4 2.02 2.59 0.26 0.58 0.38 0.12 0.05 21.6 14.5 10.8 10.3 1.6 18 3.6 0.93 1.10 0.067 2000 50 6.4 1.9 192 10.0 110.0 27.0 563.0 29.0 240.0 33.0 0.70 9.88 43.7 1.62 2.57 0.28 0.62 0.43 0.11 0.04 19.8 13.6 10.7 9.8 1.4 16 3.3 1.30 0.65 0.052 2000 20 7.0 2.5 162 7.1 50.0 13.0 211.0 31.0 240.0 14.0 0.60 8.69 44.5 2.00 2.98 0.32 0.58 0.37 0.16 0.04 36.6 16.6 10.9 13.6 2.1 31 7.3 0.44 5.60 0.045 2000 35 6.9 7.2 338 16.0 96.0 9.3 60.0 8.6 320.0 16.0 1.30 9.04 44.2 2.08 2.93 0.32 0.76 0.63 0.12 0.02 39.0 14.3 12.1 12.1 1.7 15 2.7 0.44 32,2 0.100 2000 20 6.6 5.2 194 14.0 54.0 7.7 62.0 8.1 160.0 5.3 0.40 9.55 44.3 1.83 3.03 0.36 0.53 0.48 0.14 0.06 26.2 16.3 11.2 12.2 1.6 12 3.9 0.29 1.70 0.018 2001 48 6.3 4.4 200 4.8 52.0 2.4 24.0 11.0 90.0 4.4 0.60 10.02 43.3 1.40 2.46 0.27 0.49 0.38 0.13 0.04 24.0 15.6 13.5 12.5 1.4 22 4.3 0.19 1.20 0.023 2001 31 6.5 4.3 220 4.2 65.0 3.0 29.0 13.0 110.0 4.6 0.70 9.19 43.7 1.64 2.62 0.29 0.27 0.50 0.15 0.03 26.9 18.6 12.5 12.0 1.2 28 5.6 0.22 1.70 0.028 2001 65 6.0 3.7 160 5.3 72.0 4.9 42.0 7.4 57.0 5.2 0.20 8.78 44.1 2.27 2.96 0.33 0.72 0.37 0.18 0.10 26.1 13.4 21.5 18.0 2.3 24 3.7 0.34 1.00 0.022 2001 35 7.0 3.4 200 35.0 100.0 4.7 48.0 16.0 160.0 9.1 1.00 8.44 43.8 1.76 2.70 0.29 0.43 0.33 0.15 0.03 26.6 17.7 10.9 13.5 1.8 21 3.7 0.17 2.00 0.019 2001 80 7.0 4.8 270 22.0 120.0 56.0 564.0 36.0 260.0 34.0 1.10 8.05 43.9 2.68 3.04 0.35 0.65 0.62 0.19 0.04 26.4 18.6 10.2 14.0 2.1 28 5.4 0.70 3.10 0.077 2001 54 6.6 3.9 200 2.7 59.0 16.0 215.0 26.0 190.0 12.0 0.50 6.02 43.9 3.07 3.06 0.34 0.72 0.51 0.20 0.06 34.4 21.1 17.8 19.6 2.8 18 3.2 0.88 2.20 0.110 2001 20 6.8 4.0 170 12.0 56.0 10.0 44.0 5.9 150.0 5.5 0.40 8.78 43.9 2.35 2.90 0.34 0.71 0.59 0.15 0.12 27.2 14.8 14.9 15.5 1.7 13 2.9 0.31 3.60 0.041 2001 45 6.6 4.2 200 15.0 71.0 8.0 83.0 7.4 140.0 7.8 0.50 8.04 44.0 2.51 2.94 0.33 0.46 0.60 0.14 0.09 26.1 21.0 10.1 12.8 2.1 24 4.3 0.26 2.20 0.044 2001 30 6.3 7.0 360 8.3 110.0 20.0 358.0 75.0 250.0 28.0 0.70 7.80 42.9 1.70 2.74 0.27 0.67 0.48 0.24 0.03 23.9 15.2 7.1 11.5 2.0 41 6.7 0.86 0.96 0.091 2001 68 6.3 130 5.8 8.5 4.4 88.0 7.94 43.5 1.99 2.39 0.26 0.47 0.43 0.13 0.04 22.4 17.9 18.9 12.7 2.5 12 2.6 0.35 0.65 0.026 2001 74 6.3 2.8 140 2.9 53.0 13.0 48.0 3.2 67.0 5.9 0.30 8.20 43.2 2.23 2.86 0.25 0.59 0.45 0.13 0.06 24.9 17.0 22.6 14.8 2.1 20 2.2 0.40 0.60 0.031 2001 67 6.4 140 3.0 53.0 9.6 47.0 3.7 83.0 6.8 7.67 42.9 2.44 2.91 0.26 0.76 0.59 0.13 0.09 28.2 17.6 23.0 16.5 2.3 15 2.1 0.38 0.67 0.035 2002 60 5.8 3.2 148 5.2 69.0 7.0 44.0 5.1 53.0 4.6 0.22 9.64 43.9 2.10 2.51 0.25 0.74 0.41 0.16 0.06 26.6 19.7 22.0 16.6 1.4 5 2.9 0.20 0.62 0.029 2002 8 6.6 1.7 179 12.0 110.0 24.0 620.0 29.0 250.0 38.0 0.70 10.51 43.8 1.87 2.66 0.27 0.79 0.50 0.13 0.05 21.5 19.3 8.3 11.1 1.4 5 2.6 1.10 1.00 0.047 2002 15 7.0 5.1 351 7.3 70.0 29.0 360.0 26.0 270.0 15.0 0.90 10.56 44.1 2.47 2.75 0.31 0.85 0.55 0.21 0.03 32.1 18.5 7.1 16.4 2.3 18 5.6 0.58 2.40 0.078 2002 45 6.5 3.5 201 11.0 61.0 15.0 190.0 18.0 200.0 10.0 0.46 9.35 44.0 2.34 3.04 0.35 0.80 0.54 0.19 0.07 30.6 26.9 13.9 15.7 2.5 5 4.4 0.51 1.40 0.036 2002 40 6.0 5.1 351 10.0 110.0 22.0 360.0 47.0 230.0 25.0 0.60 10.15 43.8 2.10 2.73 0.29 0.78 0.42 0.27 0.04 21.6 20.1 7.1 12.5 2.2 5 3.0 0.91 0.87 0.120 2002 70 6.5 1.8 108 8.2 75.0 13.0 65.0 4.6 98.0 6.7 0.24 8.31 43.8 2.14 2.85 0.31 0.69 0.52 0.15 0.05 29.0 16.9 21.8 13.5 1.9 17 4.3 0.12 0.68 0.039 2003 67 5.7 3.9 190 5.2 59.7 3.3 30.8 1.3 46.5 4.8 0.40 10.80 43.1 1.59 2.36 0.23 0.63 0.31 0.12 0.07 35.3 16.1 23.3 16.2 1.7 29 7.0 0.33 0.60 0.016 2003 55 6.5 5.1 190 8.3 84.4 23.0 541.0 28.8 260.4 42.0 0.80 10.00 44.0 2.11 2.37 0.24 0.64 0.54 0.14 0.14 32.6 22.2 12.9 15.3 1.8 24 4.5 1.20 0.82 0.045 2003 12 6.7 7.9 290 5.1 49.4 16.6 258.4 52.1 298.9 32.3 0.60 9.88 44.0 2.00 3.00 0.30 0.79 0.55 0.18 0.05 26.9 16.4 7.1 14.3 2.9 30 4.2 2.00 1.60 0.160 2003 47 6.5 5.6 230 4.1 53.0 11.9 220.0 20.7 226.0 12.6 0.60 8.85 43.9 2.26 2.82 0.32 0.74 0.51 0.20 0.17 34.4 22.3 13.6 17.8 2.4 5 3.1 0.36 0.81 0.012 2003 87 6.6 2.6 130 4.2 56.6 9.4 62.4 2.7 92.4 5.2 0.20 8.68 43.9 2.14 2.78 0.27 0.62 0.53 0.14 0.07 25.1 15.9 22.6 14.1 1.8 5 3.1 0.15 0.39 0.020 2003 79 6.6 2.6 130 4.2 56.6 9.4 62.4 2.7 92.4 5.2 0.20 9.18 43.3 2.05 2.62 0.28 0.63 0.54 0.16 0.06 25.3 16.4 20.0 12.9 1.7 5 2.9 0.13 0.24 0.027 2004 50 6.1 1.9 3.7 48.7 1.1 16.6 3.8 45.8 4.9 0.30 9.89 43.3 1.56 2.00 0.24 0.30 0.30 0.11 0.11 20.3 15.3 19.2 14.7 1.5 15 3.6 0.39 0.99 0.016 2004 30 6.5 4.7 5.6 45.5 16.3 271.3 33.0 245.8 13.1 0.70 10.37 43.1 1.84 2.66 0.33 0.44 0.47 0.16 0.03 23.6 21.6 8.2 13.5 1.7 15 1.7 0.21 2.90 0.038 2004 30 6.5 4.7 5.6 45.5 16.3 271.3 33.0 245.8 13.1 0.70 9.90 43.7 2.01 2.70 0.34 0.40 0.43 0.15 0.04 24.6 22.1 10.3 11.9 1.7 11 1.4 0.26 3.80 0.041 2004 67 6.1 4.6 3.8 41.2 3.3 52.9 1.0 112.2 3.5 0.60 8.14 43.0 2.24 2.38 0.25 0.73 0.59 0.09 0.14 24.7 15.7 16.5 12.9 1.6 11 3.3 0.08 0.38 0.077 2004 42 6.2 3.7 3.8 49.0 11.2 74.7 14.2 73.7 4.2 0.80 9.46 43.2 1.77 2.97 0.28 0.57 0.23 0.14 0.04 25.5 17.4 13.0 13.8 2.1 11 1.9 0.16 0.56 0.026 2004 45 6.3 3.0 14.9 49.9 8.0 63.8 6.0 101.2 4.6 1.00 9.01 43.7 2.31 2.75 0.31 0.64 0.45 0.17 0.10 28.0 20.7 13.9 14.2 1.5 5 2.0 0.16 2.10 0.015 2004 74 5.9 1.3 4.7 47.2 6.4 46.3 4.1 30.6 3.4 0.60 8.67 43.2 2.30 2.78 0.29 0.54 0.35 0.15 0.07 28.6 15.4 22.3 13.9 1.5 5 2.5 0.08 0.87 0.015

Bilaga 2. Vitkål, Dataset 2. Analyser av plantsaft + Spurwayanalyser, 33 objekt

Plantsaft, mg/l Spurway, mg/l jord ÅR Kg pH Lt NO3-N NH4-N P K Mg S Ca Na Cl Mn B Cu Fe Zn Mo Al pH Lt NO3-N NH4-N P K Mg S Ca Na Cl Mn B 2002 1.7 5.8 14.7 304 29 96 3255 677 522 4568 107 2031 2.7 1.55 0.02 7.5 1.4 1.10 2.06 5.3 0.3 19 1 2 62 49 10 346 9 9 1.1 0.3 2002 2.0 5.8 14.6 218 37 102 3420 722 499 4845 129 1871 4.2 1.70 0.04 6.1 2.3 0.90 2.61 5.0 0.4 25 1 1 65 38 5 289 7 6 1.7 0.3 2002 1.2 5.7 14.3 305 11 98 3192 399 1186 4895 127 1051 1.3 0.16 0.01 2.6 0.9 0.05 1.07 5.7 0.9 39 2 8 84 115 69 650 27 10 1.1 0.5 2002 1.2 5.8 16.3 3 2 87 3648 542 1291 4570 203 0 2.4 0.20 0.06 5.8 1.0 0.00 3.50 6.1 0.6 20 1 9 67 87 41 612 20 6 0.8 0.5 2002 0.7 5.5 14.0 553 13 80 2376 542 779 4244 100 1640 1.3 0.37 0.02 3.3 1.3 0.45 1.50 6.4 0.5 29 1 6 97 114 13 736 19 7 0.6 0.7 2002 0.2 5.4 12.6 387 11 85 1924 619 881 3886 152 1517 1.1 0.30 0.03 2.4 1.3 0.34 1.61 6.4 0.5 14 1 5 46 149 11 781 21 6 0.6 0.5 2002 1.5 5.8 16.5 730 26 91 3554 515 473 4300 334 1382 4.3 0.73 0.35 6.7 1.3 0.13 4.69 5.7 1.1 93 3 12 66 105 22 681 22 13 2.5 0.5 2002 1.1 5.8 16.3 307 20 82 3707 402 1092 4301 303 1195 1.3 0.31 0.56 4.2 1.2 0.08 2.34 6.3 0.5 18 3 4 67 71 14 507 21 3 0.8 0.4 2002 1.2 5.8 14.3 760 26 76 3021 1405 553 4474 94 700 0.5 0.51 0.07 8.7 1.8 0.38 3.74 5.9 0.4 12 2 2 43 142 9 432 14 3 0.6 0.3 2002 1.4 5.9 13.4 512 15 100 2957 1052 714 3438 79 797 6.6 0.56 0.09 4.0 1.5 0.20 1.45 6.0 0.3 11 2 3 45 139 8 411 13 3 0.4 0.4 2002 2.2 5.8 16.1 155 14 73 3684 362 1579 4738 309 1711 2.8 0.46 0.02 2.6 0.7 0.08 1.31 6.6 0.4 7 3 10 107 29 17 414 15 8 0.7 0.3 2002 1.8 5.8 14.4 4 9 70 2973 272 1480 5402 234 1383 1.5 0.44 0.02 1.2 0.6 0.02 0.52 6.5 0.2 6 3 9 80 24 11 376 11 4 0.6 0.3 2002 0.1 5.6 12.4 395 31 124 1983 971 637 3598 140 1812 3.8 0.16 0.13 4.9 1.7 2.38 3.94 6.5 0.5 25 1 3 30 166 7 537 15 5 0.4 0.3 2002 1.8 5.9 10.7 611 16 111 2447 245 769 1425 110 570 2.6 0.98 0.07 1.7 1.4 0.12 0.84 5.3 0.7 22 6 3 73 46 24 318 9 1 1.9 0.3 2002 1.2 5.6 13.4 1 11 185 3591 526 2099 6214 78 1695 1.3 1.39 0.24 1.5 1.5 0.39 1.06 6.3 0.5 3 3 5 43 81 28 491 54 7 0.6 0.5 2002 0.7 5.8 11.0 8 11 131 3160 624 354 5082 56 1199 0.5 0.50 0.04 1.4 1.1 1.56 0.64 7.0 0.4 5 1 6 88 93 9 598 16 3 0.4 0.5 2002 1.5 5.9 13.1 19 13 156 4105 589 446 4880 241 1042 3.2 2.30 0.21 3.6 6.4 0.31 2.87 6.2 0.4 5 1 15 43 74 10 534 27 4 1.1 0.4 2002 1.1 5.8 13.0 1 10 173 4273 647 998 5895 236 696 1.0 1.78 0.10 1.9 5.2 0.20 1.46 6.3 0.5 11 1 4 80 68 13 517 35 11 0.8 0.4 2002 1.2 5.6 13.5 4 12 95 3011 2989 1788 8981 96 634 0.5 4.09 0.09 2.6 2.5 0.53 1.29 6.3 0.2 1 2 1 24 168 3 336 23 1 0.3 0.3 2002 2.2 5.8 16.2 152 190 109 3012 314 1481 5410 118 2402 3.3 0.65 0.05 1.1 1.5 0.09 0.80 6.3 0.4 12 2 14 96 33 16 438 15 3 0.7 0.4 2002 1.8 5.8 12.6 100 29 123 2639 185 1309 5700 72 1084 3.8 0.78 0.09 3.2 1.6 0.15 1.38 6.1 0.3 14 3 17 94 28 12 474 17 2 0.7 0.5 2004 1.5 5.9 17.7 822 18 151 3338 250 640 4004 341 2500 4.2 0.20 0.10 2.8 1.3 0.18 1.87 5.3 0.2 16 10 1 30 11 6 323 28 6 1 0.2 2004 1.7 5.9 18.1 998 13 159 3315 708 735 4184 462 2200 13.5 0.17 0.11 2.4 1.8 0.07 1.65 5.2 0.3 23 9 1 25 28 5 251 25 6 2.1 0.2 2004 0.6 5.9 16.3 1137 13 133 2330 780 269 5588 578 1778 6.6 0.54 0.07 2.8 1.9 0.10 2.20 5.4 0.2 15 8 1 10 27 3 285 17 3 1.1 0.2 2004 1.0 6.1 13.5 456 13 224 2505 481 242 3895 153 1600 0.5 1.15 0.14 1.7 1.3 1.67 0.80 6.8 0.3 6 4 4 39 99 7 630 26 13 0.6 0.6 2004 1.0 6.0 14.3 455 15 272 3286 582 301 4845 179 2027 2.0 1.24 0.14 2.8 1.3 1.99 1.23 6.8 0.3 6 4 4 39 99 7 630 26 13 0.6 0.6 2004 1.0 6.1 14.1 729 20 195 2821 607 489 5626 116 1035 0.5 0.68 0.11 2.7 1.5 1.72 1.19 6.2 0.4 12 4 2 36 111 9 617 22 4 0.9 0.4 2004 1.8 6.0 18.8 665 12 65 4934 798 1470 3658 266 1298 2.3 1.28 0.16 2.0 0.9 0.13 0.94 5.8 0.6 41 3 2 112 83 30 343 35 13 1.2 0.7 2004 2.1 5.9 16.8 830 21 66 3923 136 1165 4179 249 726 2.0 0.92 0.15 1.4 0.8 0.08 0.54 5.7 0.7 71 8 2 53 11 43 645 38 1 2.2 0.4 2004 2.0 5.9 18.9 924 35 159 4392 418 1121 5639 794 1800 2.8 1.40 2.46 3.7 1.2 0.27 2.28 6.1 1.0 59 9 25 84 53 13 958 45 15 1 0.7 2004 1.0 5.9 18.7 660 39 150 5061 529 872 5564 797 1800 1.5 1.28 0.41 2.1 1.1 0.31 0.83 5.8 1.3 65 11 36 128 55 25 565 42 13 1.4 0.7 2004 2.1 6.2 5.7 117 21 189 5294 455 1195 3885 304 919 3.8 0.67 0.14 3.3 1.2 0.59 1.52 5.9 0.3 4 25 17 85 44 16 481 26 21 2.9 0.3 2004 1.6 6.0 6.4 342 18 137 4666 473 1756 3715 325 875 4.9 1.03 0.13 4.0 0.9 0.20 2.27 5.9 0.2 3 26 9 73 31 9 324 20 15 1.4 0.3

Bilaga 3. Morot, Dataset 1. Markkarteringsanalyser + produktanalyser, 45 objekt

ton % mg/100 g jord mg/kg jord % av ts i morötterna mg/kg ts i morötterna ÅR HA pH Mull Tot-N P-Al P-HCl K-Al K-HCl Mg-Al Ca-Al Cu-HCl B-hetv TS% C N K P S Ca Mg Na Fe B Mn Zn Cu Si Al Ni Mo Cd 1999 20 6.5 5.1 248 3.3 43.0 5.4 20.0 11.0 157.0 3.0 0.30 10.03 43.6 0.76 2.27 0.18 0.13 0.29 0.11 0.22 26.5 17.4 17.5 17.9 3.2 26 10.0 0.15 0.05 0.460 1999 36 5.7 2.9 152 5.6 58.0 6.2 36.0 4.0 50.0 4.0 0.20 10.83 44.4 0.96 2.25 0.19 0.14 0.25 0.15 0.08 23.6 15.8 23.9 19.9 4.5 25 8.8 0.27 0.05 0.360 1999 25 5.4 23.9 990 2.4 75.0 25.0 256.0 37.0 350.0 56.0 1.60 10.60 43.3 0.83 2.83 0.18 0.15 0.26 0.12 0.22 26.6 21.9 50.9 22.4 4.3 28 11.6 2.40 0.08 0.570 1999 69 7.2 7.8 285 30.0 62.0 4.5 24.0 12.0 270.0 6.0 1.00 10.08 43.8 0.76 2.43 0.35 0.11 0.33 0.14 0.12 16.3 22.4 7.2 22.0 2.7 25 6.7 0.16 2.60 0.140 1999 28 6.0 2.9 125 9.2 43.0 4.2 31.0 6.0 59.0 4.0 0.20 11.01 44.1 0.87 1.93 0.24 0.12 0.25 0.15 0.07 19.1 17.4 24.0 21.4 3.6 32 9.2 0.30 0.18 0.230 1999 20 5.9 9.2 430 6.5 75.0 20.0 263.0 23.0 270.0 28.0 0.50 10.35 44.4 1.03 1.94 0.28 0.15 0.27 0.12 0.53 32.1 22.4 33.0 24.9 4.8 62 17.8 1.50 0.09 0.400 2000 35 6.5 4.9 245 9.1 73.0 5.2 28.0 17.0 120.0 5.0 1.00 11.12 43.1 0.68 2.17 0.21 0.13 0.34 0.13 0.14 16.8 19.2 10.3 11.7 2.7 26 9.8 0.16 0.26 0.190 2000 32 6.0 3.4 163 5.4 58.0 4.9 27.0 2.5 61.0 3.4 0.20 10.84 43.8 0.81 2.65 0.19 0.13 0.29 0.12 0.08 22.7 17.1 17.1 16.2 3.1 32 9.2 0.26 0.08 0.310 2000 40 5.5 2.2 123 13.0 70.0 8.9 26.0 6.9 39.0 4.9 0.30 10.06 43.7 0.96 2.75 0.18 0.12 0.23 0.13 0.08 20.7 17.7 58.1 28.0 2.8 25 9.9 0.49 0.06 0.390 2000 55 6.7 4.0 197 8.3 53.0 6.1 42.0 15.0 170.0 4.4 1.00 11.46 44.1 1.03 1.69 0.20 0.11 0.30 0.11 0.17 24.4 16.3 6.6 9.7 2.3 41 10.6 0.22 0.11 0.250 2000 20 5.8 12.9 539 2.5 56.0 14.0 213.0 29.0 310.0 38.0 0.70 9.39 43.7 1.04 2.52 0.16 0.14 0.31 0.14 0.39 26.2 21.7 15.1 19.0 3.8 39 12.8 1.50 0.12 0.570 2000 5 6.6 5.1 285 9.0 57.0 4.0 19.0 5.6 180.0 6.0 0.70 9.09 44.0 1.48 1.57 0.29 0.17 0.39 0.14 0.62 18.4 24.3 6.9 24.2 3.0 14 3.6 0.33 0.58 0.310 2000 54 5.8 2.8 173 9.6 60.0 12.0 62.0 3.5 48.0 4.3 0.30 9.67 43.3 1.07 3.07 0.19 0.14 0.28 0.12 0.06 34.2 15.4 32.1 28.1 3.6 84 25.0 0.39 0.03 0.520 2000 5 6.3 3.0 156 14.0 49.0 7.1 33.0 12.0 88.0 3.3 0.30 10.06 43.3 1.24 3.66 0.34 0.14 0.29 0.16 0.05 17.5 20.1 17.9 24.0 2.6 30 6.7 0.17 0.32 0.350 2000 65 6.6 5.0 196 12.0 46.0 5.2 26.0 6.5 160.0 5.4 0.30 11.16 43.1 0.94 2.34 0.21 0.14 0.27 0.10 0.24 23.1 16.7 7.5 11.5 2.7 31 9.5 0.17 0.17 0.130 2001 40 6.3 5.4 260 4.2 76.0 4.8 56.0 12.0 120.0 6.4 1.10 10.56 44.1 0.92 1.82 0.19 0.13 0.34 0.13 0.22 31.1 20.7 13.3 15.8 3.3 39 13.8 0.21 0.04 0.350 2001 35 5.6 3.7 150 6.6 75.0 7.8 29.0 2.9 29.0 5.8 0.20 11.16 43.8 1.12 2.50 0.20 0.12 0.29 0.11 0.08 18.6 14.5 42.7 37.4 5.4 26 5.8 0.55 0.10 0.290 2001 45 5.8 33.0 1300 5.6 140.0 9.9 154.0 38.0 690.0 38.0 2.60 11.29 43.6 1.13 2.02 0.16 0.10 0.30 0.12 0.17 17.7 18.2 18.2 23.2 4.9 32 4.2 0.81 0.05 0.210 2001 6.1 11.3 460 2.5 66.0 16.0 259.0 29.0 320.0 44.0 0.60 10.16 43.5 1.09 1.85 0.15 0.13 0.35 0.12 0.40 26.9 22.1 9.4 18.0 4.2 47 12.7 1.10 0.10 0.570 2001 15 6.2 3.9 160 13.0 66.0 6.8 37.0 4.6 150.0 5.8 0.50 10.51 43.3 1.42 2.81 0.36 0.16 0.31 0.12 0.23 22.1 24.9 13.3 24.3 2.8 27 5.6 0.34 0.33 0.440 2001 28 6.4 4.9 200 5.3 51.0 12.0 91.0 8.4 110.0 5.1 0.30 9.46 43.3 1.26 2.91 0.21 0.14 0.33 0.13 0.17 28.3 20.7 10.4 15.4 3.8 83 18.5 0.22 0.05 0.320 2001 20 6.2 6.0 230 13.0 63.0 6.1 61.0 15.0 130.0 6.1 0.40 9.80 43.5 1.09 2.69 0.25 0.11 0.27 0.12 0.37 20.1 21.9 15.4 18.4 4.0 36 8.1 0.28 0.07 0.390 2001 70 6.6 3.2 170 15.0 67.0 6.3 78.0 6.1 130.0 6.5 0.50 10.50 43.3 0.92 2.59 0.28 0.11 0.27 0.11 0.12 29.4 21.0 8.0 14.9 3.2 53 12.5 0.18 0.35 0.120 2001 20 5.7 1.8 100 14.0 58.0 7.0 45.0 1.6 51.0 4.3 0.20 9.74 44.3 1.44 1.98 0.29 0.12 0.31 0.10 0.19 22.2 17.8 44.4 35.3 2.3 35 9.3 0.55 0.12 0.410 2002 40 6.5 3.8 164 2.8 38.0 3.1 27.0 13.0 84.0 2.3 0.21 11.28 43.2 0.84 1.69 0.21 0.13 0.33 0.15 0.23 33.1 26.4 6.7 14.1 4.2 29 20.3 0.14 0.11 0.220 2002 50 5.7 3.4 150 7.1 73.0 8.3 40.0 8.5 68.0 5.4 0.29 11.99 44.5 1.04 1.76 0.20 0.11 0.27 0.13 0.09 16.7 18.5 17.7 18.3 4.0 13 5.9 0.20 0.05 0.150 2002 30 7.0 2.1 146 28.0 86.0 8.3 59.0 12.0 140.0 6.1 0.37 11.66 42.8 0.91 2.57 0.24 0.11 0.27 0.14 0.10 23.2 19.6 11.4 14.3 2.2 20 10.2 0.13 0.32 0.140 2002 32 6.3 4.4 230 12.0 54.0 10.0 39.0 8.9 180.0 7.8 0.60 11.70 43.7 1.14 3.11 0.32 0.13 0.30 0.11 0.12 18.7 21.6 10.2 21.6 2.2 13 3.9 0.27 0.46 0.220 2002 60 5.9 4.3 222 17.0 71.0 17.0 110.0 4.8 85.0 6.4 0.60 10.62 42.8 0.96 2.61 0.17 0.13 0.26 0.13 0.10 20.3 21.4 20.0 19.6 4.1 26 11.5 0.20 0.07 0.400 2003 55 6.5 5.5 220 4.7 54.7 8.6 36.8 10.8 148.4 6.7 0.90 10.93 42.5 0.94 2.38 0.23 0.15 0.33 0.11 0.24 31.9 19.1 12.5 15.5 4.0 42 18.9 0.13 0.10 0.300 2003 54 6.0 3.6 150 7.0 65.5 9.9 37.5 5.2 58.4 6.6 0.40 12.02 42.9 0.94 1.84 0.18 0.09 0.25 0.11 0.11 19.2 16.0 19.4 18.9 3.0 13 7.5 0.22 0.05 0.210 2003 61 5.7 36.2 1260 3.7 99.4 14.1 175.8 24.5 566.9 34.4 1.70 12.57 43.6 0.99 1.46 0.13 0.09 0.24 0.11 0.15 16.6 17.3 24.6 19.1 4.4 5 3.6 0.80 0.04 0.180 2003 51 5.7 36.2 1260 3.7 99.4 14.1 175.8 24.5 566.9 34.4 1.70 12.28 43.5 1.11 1.57 0.13 0.09 0.24 0.11 0.17 15.6 17.5 24.5 19.1 4.8 5 3.1 0.82 0.04 0.180 2003 48 6.5 6.5 300 11.0 61.2 6.5 35.3 6.5 234.3 9.0 1.00 11.18 43.9 1.12 1.63 0.24 0.13 0.36 0.12 0.23 25.4 23.2 6.8 19.6 3.6 42 9.6 0.34 0.79 0.370 2003 60 6.1 4.5 180 5.3 57.5 10.9 79.8 7.3 85.4 6.4 0.30 10.70 43.1 1.02 2.17 0.17 0.11 0.27 0.15 0.11 25.3 20.0 12.6 15.6 4.1 43 10.4 0.13 0.09 0.220 2003 66 6.2 4.1 160 15.7 51.2 10.5 67.8 5.8 109.4 6.0 0.50 12.48 42.7 0.80 2.68 0.26 0.11 0.22 0.10 0.24 25.5 18.2 16.8 19.6 3.5 5 6.5 0.30 0.06 0.180 2004 15 6.6 3.4 3.5 36.7 5.3 23.0 8.2 126.8 14.7 0.40 10.41 42.0 1.15 3.12 0.30 0.15 0.36 0.11 0.22 24.4 26.0 12.2 20.2 4.5 24 8.2 0.09 0.17 0.260 2004 76 6.2 5.9 3.0 32.9 3.7 11.4 7.3 81.0 2.1 0.60 11.59 42.3 1.15 2.72 0.21 0.14 0.27 0.10 0.22 21.2 15.7 22.0 27.8 6.4 5 6.1 0.13 0.08 0.270 2004 30 6.2 2.1 10.8 60.9 3.4 18.1 7.2 38.2 4.2 0.40 12.11 42.8 1.09 1.88 0.21 0.12 0.28 0.13 0.31 20.3 12.4 41.4 33.3 5.0 14 8.6 0.15 0.12 0.220 2004 40 5.4 41.3 2.1 73.5 9.8 121.6 28.1 641.2 25.2 1.10 10.87 43.0 1.42 1.76 0.16 0.13 0.25 0.12 0.44 17.0 21.1 17.7 18.2 5.3 11 1.6 0.51 0.07 0.150 2004 40 5.4 41.3 2.1 73.5 9.8 121.6 28.1 641.2 25.2 1.10 11.21 42.7 1.36 1.71 0.16 0.13 0.26 0.12 0.41 18.1 21.7 18.9 18.3 5.2 5 2.6 0.57 0.06 0.120 2004 49 6.4 3.1 17.6 44.7 7.3 26.7 7.5 152.8 4.2 0.50 9.95 42.3 1.00 2.63 0.39 0.10 0.35 0.16 0.05 20.6 24.7 8.7 19.9 2.9 15 4.6 0.09 1.60 0.170 2004 53 6.4 3.1 17.6 44.7 7.3 26.7 7.5 152.8 4.2 0.50 9.71 41.7 0.97 2.68 0.38 0.13 0.34 0.13 0.23 19.9 24.5 10.2 21.0 2.6 14 3.9 0.15 0.66 0.190 2004 54 5.8 4.3 3.9 53.9 17.2 94.7 3.3 60.1 5.1 0.80 9.62 41.7 1.01 3.05 0.18 0.13 0.25 0.10 0.18 37.0 20.6 19.0 19.1 4.6 73 32.7 0.24 0.06 0.370 2004 16 6.7 4.8 12.9 41.8 11.1 58.0 7.1 168.2 4.1 0.70 11.30 42.1 0.72 2.82 0.27 0.12 0.28 0.11 0.19 20.1 19.9 8.8 13.2 3.0 16 7.3 0.09 0.30 0.100

Bilaga 4. Morot, Dataset 2. Analyser av plantsaft + Spurwayanalyser, 34 objekt

Plantsaft, mg/l Spurway mg/l jord ÅR Kg pH Lt NO3-N NH4-N P K Mg S Ca Na Cl Mn B Cu Fe Zn Mo Al pH Lt NO3-N NH4-N P K Mg S Ca Na Cl Mn B 2002 2.3 5.8 17.6 115 49 195 6075 832 956 4056 229 566 11.4 3.36 0.91 4.2 1.9 0.16 2.48 6.6 0.5 10 5 49 87 96 22 632 7 0 1.3 0.6 2002 4.1 5.8 17.7 53 16 103 4030 594 978 1892 405 1410 4.7 1.77 0.24 3.1 1.5 0.32 1.40 6.4 0.6 4 1 25 54 100 28 607 20 5 0.8 0.6 2002 0.8 5.7 17.7 130 23 160 4030 450 375 2075 490 2500 3.7 1.54 0.42 3.3 1.7 0.34 1.48 6.5 0.8 27 1 42 80 88 31 662 22 5 1.1 0.4 2002 2.8 6.0 18.4 140 23 220 6252 381 316 1921 109 523 3.6 1.62 0.30 5.5 1.7 0.33 3.90 6.2 0.3 8 2 15 75 40 5 547 4 0 0.6 0.4 2002 2.2 6.1 20.6 183 44 231 6005 364 313 1436 429 2179 3.9 1.20 0.38 17.4 1.6 0.09 16.11 6.3 0.4 9 3 20 75 47 8 601 11 4 0.7 0.5 2002 4.4 6.3 20.9 592 42 94 5710 266 464 1570 360 1099 4.2 1.80 0.47 3.5 2.3 0.00 3.38 5.5 0.4 13 2 1 106 27 12 394 13 0 0.9 0.5 2002 4.9 5.9 20.4 606 15 103 5960 294 333 1510 257 2141 3.9 1.46 0.40 10.2 2.3 0.00 9.41 5.7 0.3 8 2 1 100 31 6 405 11 0 0.8 0.4 2003 4.2 5.7 20.3 211 15 157 6650 380 427 1219 456 2639 3.0 1.64 0.36 1.6 1.7 0.04 2.25 6.3 0.5 10 0 3 40 72 28 486 24 2 0.4 0.6 2003 4.1 5.7 20.6 130 16 182 7107 453 374 1567 367 2643 3.8 2.10 0.47 2.8 1.7 0.04 3.85 6.5 0.3 7 3 4 82 65 12 483 25 4 0.4 0.7 2003 4.2 5.7 15.8 11 12 124 5271 478 977 1867 1412 2700 3.3 1.94 1.09 1.0 1.2 0.07 0.09 6.4 0.2 5 6 4 26 33 8 473 17 11 0.6 0.8 2003 4.1 5.7 16.9 8 12 98 5086 627 982 2273 1468 2800 4.1 1.42 0.71 0.8 1.2 0.05 0.31 6.5 0.2 5 3 5 28 40 6 459 16 9 0.4 0.8 2003 3.9 6.5 16.6 158 60 200 6086 434 422 1013 266 585 8.0 1.74 0.84 24.1 3.1 0.00 23.65 5.4 0.2 7 4 1 58 46 6 278 10 1 1.6 0.2 2003 4.9 5.9 15.2 16 25 150 5970 498 1105 1272 805 695 14.3 2.50 4.91 6.1 1.9 0.02 3.96 5.8 0.3 15 0 2 63 44 13 330 18 3 1.2 0.2 2003 5.5 5.8 11.7 5 17 138 3816 639 694 1555 780 906 6.7 2.68 1.22 2.4 1.5 0.00 1.83 5.4 0.2 7 4 1 58 46 6 278 10 1 1.6 0.2 2003 2.6 6.0 19.0 720 22 149 6724 615 593 2242 563 1883 9.2 2.41 0.78 8.2 3.4 0.02 4.09 5.5 1.1 75 3 3 31 71 46 1004 22 4 1.7 0.8 2003 4.6 6.1 17.4 203 33 139 4536 970 1090 3347 2360 1533 23.6 4.27 1.15 6.2 3.4 0.00 3.62 5.5 1.1 69 14 2 12 68 44 931 12 8 0.9 0.8 2003 3.8 6.1 19.0 265 35 146 5951 777 1300 2718 2145 1567 19.2 4.14 1.28 7.3 3.3 0.00 3.68 5.5 1.3 70 18 2 12 63 59 942 14 7 0.9 0.7 2003 3.3 5.9 16.0 967 46 177 5164 245 327 1452 344 750 1.9 1.59 0.47 3.2 2.4 18.00 3.26 6.8 0.5 29 2 13 40 39 9 681 14 1 0.5 0.5 2003 3.3 5.8 14.0 26 25 212 4340 691 1128 3447 614 1187 4.9 5.62 1.06 2.3 4.0 0.55 1.02 6.6 0.2 7 3 16 36 40 8 700 16 6 0.4 0.7 2003 4.2 5.9 19.9 715 21 142 7472 555 318 2017 477 1204 6.1 3.01 0.57 3.8 2.0 0.00 4.36 5.8 0.6 38 2 1 109 64 10 477 17 3 1.4 0.3 2003 4.4 6.1 17.9 220 31 118 5965 851 1008 3586 1557 1103 9.4 4.31 0.88 4.0 2.8 0.08 2.97 6.1 0.4 10 1 2 58 67 11 459 15 2 1.1 0.3 2003 4.6 6.2 19.8 363 31 126 8825 896 287 3635 755 804 11.0 4.18 0.87 4.1 3.0 0.00 4.14 6.0 0.3 20 0 1 72 63 7 490 13 2 1.6 0.4 2003 3.1 5.9 15.0 434 23 123 4615 392 240 1313 271 2100 2.1 1.05 0.90 4.5 2.3 0.41 4.25 5.9 0.4 22 4 17 65 43 11 400 42 8 2 0.5 2003 3.1 5.9 19.5 134 22 396 7740 398 616 1334 533 2000 5.8 2.12 0.55 2.9 1.9 0.00 2.46 5.8 0.4 0 4 16 63 41 27 406 39 6 1.2 0.6 2003 3.1 6.3 15.9 0 9 154 4179 464 908 1337 1447 2052 10.3 2.43 0.84 3.2 3.4 0.19 1.28 5.8 0.4 0 4 16 63 41 27 406 39 6 1.2 0.6 2004 0.8 6.2 19.1 199 18 147 5799 304 490 1152 1007 1800 1.6 1.01 0.38 0.7 1.0 0.02 0.39 6.3 0.2 4 1 3 20 34 9 476 16 10 0.4 0.5 2004 0.8 6.3 16.0 328 23 196 4973 231 347 812 783 1087 1.0 1.73 0.50 1.0 1.2 0.04 0.69 6.3 0.2 4 2 2 9 31 5 451 11 7 0.3 0.5 2004 0.8 6.3 19.5 81 22 156 6336 240 445 1159 699 1800 1.4 1.20 0.38 0.8 1.0 0.02 0.54 6.2 0.2 6 4 3 16 29 5 447 13 7 0.3 0.5 2004 3.0 6.1 16.2 288 26 129 4309 959 980 2956 1855 406 14.1 3.88 0.64 2.7 2.8 0.03 1.07 5.3 0.9 22 7 2 21 61 77 868 17 4 1 0.7 2004 3.0 6.1 15.9 291 26 137 4636 883 818 2549 1424 453 14.7 3.43 0.58 2.5 2.6 0.65 1.04 5.2 0.9 35 5 1 16 56 63 905 13 3 1.1 0.5 2004 3.3 6.0 13.6 589 20 286 3844 374 259 1346 176 282 2.2 0.99 0.44 2.4 1.5 0.29 1.50 6.1 0.4 10 7 24 40 37 8 491 48 3 0.5 0.3 2004 3.4 6.0 16.3 462 22 165 8378 365 842 1347 892 740 7.3 2.57 0.74 9.9 3.8 0.42 12.87 5.8 0.3 11 4 1 67 28 10 548 20 7 1.1 0.5 2004 3.8 6.0 17.0 494 20 169 7216 317 721 925 817 2106 6.4 1.99 0.68 15.0 3.0 0.10 19.30 5.7 0.4 12 6 1 78 32 17 451 30 10 1.1 0.5 2004 3.8 5.8 19 449 21 150 7448 313 847 983 924 2646 7 1.81 0.6 10.9 3 0.17 12.1 6 0 12 4 0 85 26 17 348 24 4 1.4 0.4

Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och ...Bor, 36 Järn, 36 Mangan, 36 Zink, 37...

Documents

Transcript of Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och ...Bor, 36 Järn, 36 Mangan, 36 Zink, 37...