1

Riktlinjer för indexering

med Svenska ämnesord

(Gällande fr.o.m. 2012-06-11)

(senast ändrad 2019-03-15)

2

(Gällande fr.o.m. 2012-06-11) ............................................................... 1

Definitioner ............................................................................................ 5

1. Att ämnesordsindexera .................................................................... 10

1.1 Klassifikation och ämnesord .......................................................................................... 10 1.2 Förhållandet till andra biblioteks ämnesord ................................................................... 10

1.2.1 Samarbete i LIBRIS ................................................................................................ 10 1.2.2 Ämnesord i utländska poster ................................................................................... 11

1.3 Pre- och postkoordinering .............................................................................................. 12

1.4 Vilka typer av material ämnesordsindexeras? ................................................................ 12 1.5 Källor för ämnesord ....................................................................................................... 12 1.6 Format (MARC21) i LIBRIS ......................................................................................... 13 1.7 Indexeringsdjup .............................................................................................................. 13

1.8 Antal ämnesord .............................................................................................................. 13

1.9 Ska alla verk förses med ämnesord? .............................................................................. 13 1.10 Ämnesorden ska vara specifika .................................................................................... 14

1.10.1 Underindelningar ................................................................................................... 14

1.10.2 Över- och underordnade ämnesord för samma verk? ........................................... 14 1.11 Ämnen som det inte finns ämnesord för ...................................................................... 15

1.12 Verk om ett ämne ......................................................................................................... 16 1.13 Verk om flera ämnen .................................................................................................... 16

1.13.1 Verk om två eller tre ämnen .................................................................................. 16

1.13.2 Verk om fyra eller fler ämnen ............................................................................... 16

1.13.3 Flera ämnesaspekter .............................................................................................. 17 1.13.4 Verk om förhållanden mellan ämnen eller särskilda aspekter på ett ämne ........... 18

1.14 Innehållsanmärkningar ................................................................................................. 18

2. Ämnesordens syntax ........................................................................ 19

2.1 Huvudord ........................................................................................................................ 19

2.2 Ämnesordssträngar - huvudord + underindelning .......................................................... 19 2.3 Ämnesord med särskiljande tillägg ................................................................................ 19

3. Typer av ämnesord .......................................................................... 20

3.1 Allmänna ämnesord (MARC 650) ................................................................................. 21 3.1.1 Underindelningar under allmänna ämnesord (650 #x) ............................................ 22

3.2 Personnamn som ämnesord (MARC 600) ..................................................................... 23

3.2.1 Författare + titel ....................................................................................................... 24 3.3 Institutionsnamn som ämnesord (MARC 610) .............................................................. 25

3.3.1 Lagar / lagkommentarer som ämnesord .................................................................. 26 3.3.2 Institutionsnamn eller allmänt ämnesord? ............................................................... 26

3.4 Händelser med formellt namn som ämnesord (MARC 611) ......................................... 26 3.5 Geografiska ämnesord .................................................................................................... 27

3.5.1 Val av namnform ..................................................................................................... 28 3.5.2 Namnbyte ................................................................................................................ 29

3

3.5.3 Underindelningar under geografiska ämnesord ...................................................... 30

3.6 Uniforma titlar som ämnesord (MARC 630) ................................................................. 31 3.6.1 Filmtitlar .................................................................................................................. 32

3.7 Kronologiska ämnesord (MARC 648) ........................................................................... 32

3.7.1 Olika typer av kronologiska ämnesord .................................................................... 32 3.7.2 Verk med uttalat kronologiskt innehåll ................................................................... 34

3.8 Genre/formtermer (MARC 655) .................................................................................... 35 3.8.1 Flera genre/formtermer............................................................................................ 36 3.8.2 Genre/formtermer för skönlitteratur ........................................................................ 36

3.8.2.1 Skönlitterär genre och form .................................................................................. 36 3.8.2.2 Checklista för indexering med genre/formtermer på skönlitteratur ..................... 36

4 Särskilda ämnesområden .................................................................. 38

4.1 Personer .......................................................................................................................... 38

4.1.1 Allmänt .................................................................................................................... 38 4.1.2 Biografier ................................................................................................................ 38

4.1.3 Personliga berättelser .............................................................................................. 43 4.1.4 Kritiska verk ............................................................................................................ 43

4.2 Historia ........................................................................................................................... 45 4.3 ... i Bibeln, i filmen, i heraldiken, i konsten... ................................................................ 46

4.3.1 Allmänna ämnesord ................................................................................................. 46 4.3.2 Egennamn ................................................................................................................ 47

4.4 Influenser ........................................................................................................................ 47

4.4.1 Influenser som allmän underindelning .................................................................... 47 4.4.2 Influenser som allmänt ämnesord ........................................................................... 48

4.4.3 Influenser som adjektivfras ..................................................................................... 48 4.5 Läromedel ....................................................................................................................... 48

4.5.1 ... i läromedel ........................................................................................................... 49

4.6 Enheter i städer ............................................................................................................... 49 4.7 Särskilda institutioner ..................................................................................................... 50

4.8 Särskilda byggnader ....................................................................................................... 51 4.9 Monument etc. ................................................................................................................ 53

4.10 Relationer mellan länder .............................................................................................. 54 4.11 Fiktiva och mytiska gestalter ........................................................................................ 55

4.12 Djur med egennamn ..................................................................................................... 55 4.13 Litteratur ....................................................................................................................... 56

4.13.1 Verk om litteratur .................................................................................................. 56 4.13.2 Verk om författare ................................................................................................. 60 4.13.3 Allmänna ämnesord inom ämnesområdet litteratur .............................................. 62

4.14 Konst ............................................................................................................................ 63 4.14.1 Konstform .............................................................................................................. 64 4.14.2 Nationaliteters och kulturers konst ........................................................................ 64

4.14.3 Etniska gruppers konst .......................................................................................... 65 4.14.4 Konstnärliga stilar och riktningar .......................................................................... 65 4.14.5 Kronologiskt ämnesord inom ämnesområdet konst .............................................. 66 4.14.6 Teman och motiv i konsten ................................................................................... 67

4.14.7 Konstens ägarskap och placering .......................................................................... 67 4.14.8 Andra ämnesord inom ämnesområdet konst ......................................................... 69 4.14.9 Verk om en konstnär eller en konstnärs verk ........................................................ 69

4.14.10 Verk om ett särskilt konstverk ............................................................................ 69

4

4.15 Fotografi och bildverk .................................................................................................. 70

4.16 Arkeologi ...................................................................................................................... 72 4.16.1 Ämnesord för typer av fornlämningar och andra teman ....................................... 73 4.16.2 Tidsperiod .............................................................................................................. 73

4.16.3 Folk och kultur ...................................................................................................... 73 4.16.4 Utgrävningar .......................................................................................................... 75 4.16.5 Särskild utgrävningsplats ...................................................................................... 75 4.16.6 Plats eller område + fornlämningar ....................................................................... 75

4.17 Skönlitteratur ................................................................................................................ 76

5 Konstruktion av ämnesord ................................................................ 79

5.1 Dokumentbaserat ............................................................................................................ 79 5.2 Specificitet ...................................................................................................................... 79 5.3 Val av termer .................................................................................................................. 79

5.4 Lånord ............................................................................................................................ 80 5.5 Facktermer och allmänord .............................................................................................. 80

5.6 Förkortningar och akronymer ......................................................................................... 80 5.7 Stavning .......................................................................................................................... 81 5.8 Språk ............................................................................................................................... 81 5.9 Språklig form .................................................................................................................. 81

5.10 Skrivregler .................................................................................................................... 81 5.11 Homografer och polysemer .......................................................................................... 82 5.12 Sammansatt term eller ämnesordssträng? .................................................................... 82

5.13 Sammansatta termer ("och"-konstruktioner) ................................................................ 83 5.14 Se-hänvisningar (Ekvivalenta relationer) ..................................................................... 83

5.15 Se även-hänvisningar (Associativa relationer) ............................................................. 84 5.16 Generella se även-hänvisningar ................................................................................... 86 5.17 Över- och underordnade termer (Hierarkiska relationer) ............................................. 87

5.18 Förklarande anmärkningar ........................................................................................... 89 5.19 Klassifikationskoder i Svenska ämnesord .................................................................... 89

5.20 Motsvarigheter i LCSH ................................................................................................ 89 5.21 Konstruktion av särskilda typer av ämnesord .............................................................. 89

6 Internationella principer ................................................................... 93

6.1 IFLA:s principer för ämnesordsindexering .................................................................... 94 6.1.2 Principer för konstruktion av ämnesord (Construction principles) ......................... 94 6.1.3 Principer för att ämnesordsindexera (Application principles) ................................ 95

6.2 LCSH:s grundläggande principer (Fundamental principles of Library of Congress

Subject Headings) ................................................................................................................ 95

Index .................................................................................................... 97

5

Definitioner

Allmän underindelning Underindelning som uttrycker en ämnesmässig begränsning av eller bestämning till ett

allmänt ämnesord. Se även Underindelning.

Allmänt ämnesord Ett ämnesord (begrepp, objekt eller händelse) som uttrycker vad ett verk handlar om och som

inte är ett egennamn. Se även Geografiskt ämnesord och Egennamn som ämnesord.

Engelsk term: Topical heading

Aspekt se Underindelning.

Associativ hänvisning se Relaterad term

Bestämning se Särskiljande tillägg

Bundet ämnesord se Kontrollerat ämnesord

Citeringsordning Ordning i vilket föredragna termer eller notationer kombineras för att utforma strängar som

representeras sammansatta ämnen i prekoordinerade indexeringssystem eller i ett

klassifikationssystem.

Djupindexering

Praxis att tilldela enskilda delar av en publikation särskilda indexeringstermer. Se även

Sammanfattande indexering och Uttömmande indexering.

Engelsk term: In-depth indexing

Dokumentbaserat Användning av ett faktiskt befintlig material- eller litteratursamling som grund för utveckling

av ett indexerings- eller klassifikationssystem. I fallet med LCSH är dokumentbasen Library

of Congress samling.

Engelsk term: Literary warrant

Egennamn som ämnesord Ett ämnesord bestående av ett personnamn, institutionsnamn, mötesnamn, titel eller ortnamn.

Engelsk term: Name heading

Enkel hänvisning se Se-hänvisning

Enkelt ämnesord Huvudord som bara består av en term, t.ex. Kvinnor, Koppar, Frihet.

Engelsk term: Single word heading

6

Fasett Gruppering av begrepp i naturliga kategorier. En fasett består av en homogen klass med

begrepp där medlemmarna i klassen har samma egenskaper vilka också skiljer dem från

medlemmar i andra klasser.

Engelsk term: Facet

Form Den fysiska, bibliografiska, konstnärliga eller litterära karaktären hos ett verk, t.ex. Lexikon,

Konkordanser, Storstilsböcker etc.

Engelsk term: Form

Frasämnesord se Sammansatt term

Fri allmän underindelning Underindelning som får användas under allmänna ämnesord utan att kombinationen av

allmänt ämnesord och underindelning finns upptagen i databasen Svenska ämnesord. Se även

Underindelning.

Fritt ämnesord se Icke-kontrollerat ämnesord.

Föredragen term Term som används för att återge ett begrepp vid indexering.

Engelsk term: Preferred term

Genre Genrer refererar till kategorier av verk som karaktäriseras av likartade intriger, teman, miljöer,

situationer och karaktärer. Exempel på genrer är Deckare och Science fiction.

Genre/formterm Eftersom det ofta är svårt att skilja på form och genre har dessa termer en gemensam

betäckning i Svenska ämnesord, Genre/formtermer.

Engelsk term: Genre/form Terms

Geografisk underindelning En typ av underindelning som består av namn på en plats inom ett större geografiskt område

som representeras av ett geografiskt huvudord. Se även Geografiskt ämnesord.

Engelsk term: Geographic subdivision.

Geografiskt ämnesord Ett ämnesord med egennamn som representerar en plats eller annan enhet som nära

förknippas med plats (t.ex. en park, skog, tunnel etc.). Ett geografiskt ämnesord kan innehålla

upp till fyra nivåer och börjar med det största området som representerar eller innehåller

platsen ifråga. Ämnesordets första nivå består normalt av ett landsnamn eller ett annat större

område. De andra nivåerna representerar geografiska enheter som ligger inom, eller är en del

av en enhet på den första nivån.

Engelsk term: Geographic heading

Godkänt ämnesord se Kontrollerat ämnesord och Föredragen term

7

Hierarkisk relation

Genom hänvisningar kopplas termer eller ämnen ihop som befinner sig på olika nivåer i en

hierarki. Se även Överordnad term, Underordnad term, och Relaterad term

Engelsk term: Hierarchical reference

Huvudord Ämnesordets första del (som ligger i a-fältet i MARC21-formatet). Huvudordet kan bestå av

ett ord eller ett sammansatt uttryck. Huvudord kan vara allmänna ämnesord, institutionsnamn,

geografiska namn, personnamn, titlar, namn på händelser.

Icke-föredragen term

Term som inte tilldelas dokument men som finns med som en ingångsterm i en tesaurus eller

ett index,

Engelsk term: Non-preferred term

Icke-kontrollerat ämnesord. Ämnesord som inte hämtas från en ämnesordslista eller

tesaurus.

Engelsk term: Keyword

Kontrollerad vokabulär En kontrollerad vokabulär är en lista över termer ämnad för användning för att återge innehåll

i dokument. En sådan vokabulär innehåller inga synonymer utan sådana finns bara som

pekare till föredragna termer, t.ex. ”Laissez-faire använd Frihandel.” En bra lista med

kontrollerad vokabulär omfattar en utförlig struktur med referenser som leder användare till

vidare respektive snävare termer och till relaterade termer som inte är hierarkiskt relaterade.

Engelsk term: Controlled vocabulary

Kontrollerat ämnesord Ett ämnesord som hämtas från en ämnesordslista eller en tesaurus.

Kvalifikator se Särskiljande tillägg

Nyckelord se Icke-kontrollerade ämnesord

Okontrollerat ämnesord se Icke-kontrollerat ämnesord

Parentetiskt tillägg se Särskiljande tillägg

Postkoordinering Återgivande av ett komplext ämne genom att tilldela enskilda termer vid indexeringstillfället

och kombinera ihop dessa vid sökning.

Prekoordinering Återgivande av ett komplext ämne genom att vid indexeringstillfället kombinera begrepp till

ämnesord eller ämnesordssträngar.

Relaterad term En se även-hänvisning från ett ämnesord till ett annat ämnesord som finns i en annan hierarki.

Se även Se även-hänvisning

Engelsk term: Related term reference; See also reference

8

Sammanfattande indexering Praxisen att tilldela indextermer eller ämnesord som representerar det övergripande innehållet

i ett dokument snarare än dess enskilda delar. Se även Djupindexering och Uttömmande

indexering

Engelsk term: Summarization

Sammansatt term Ett ämnesord som består av mer än ett ord och som kan beteckna endast ett begrepp eller

relationer mellan flera enskilda begrepp, t.ex. Ekonomisk politik, Kvinnliga författare,

Kristendom och buddhism, Barn till missbrukare.

Engelsk term: Multi-words heading; Multi-concept heading

Se även-hänvisning Hänvisning mellan två kontrollerade ämnesord som finns i olika hierarkier..

Engelsk term: Related term reference; See also reference

Se-hänvisning Hänvisning från en term (en synonym) som inte används som ämnesord till den ekvivalenta

term som ska användas som ämnesord.

Engelsk term: Use reference; See reference

Spetsord se Huvudord

Syntax Reglerna som kontrollerar hur enskilda ord eller fraser kombineras för utformning av färdiga

ämnesord.

Engelsk term: Syntax

Särskiljande tillägg Term inom parentes som läggs till ett ämnesord för att särskilja mellan olika betydelser hos

identiska termer eller för att klargöra betydelsen av ett ämnesord, t.ex. Bevis (juridik); Bevis

(logik); C (programspråk).

Engelsk term: Qualifier

Tesaurus Kontrollerad ordlista med de semantiska relationerna mellan termerna angivna. Är ofta

hierarkiskt ordnad med relationer mellan vidare och snävare termer och mellan termer med

associativ betydelse. I riktlinjerna för Svenska ämnesord används inte termen tesaurus. Se

även Ämnesordslista

Engelsk term: Thesaurus

Underindelning Term som kombineras med ett huvudord och utgör en bestämning till eller begränsning av

huvudordet. Se även Allmän underindelning och Geografisk underindelning

Engelsk term: Subdivision

Underordnad term

9

Ämnesord som har en snävare betydelse än ett annat ämnesord i samma hierarki, och som

förbinds med den överordnade termen med en hierarkisk relation.

Engelsk term: Narrower term (NT)

Uttömmande indexering Praxisen att tilldela indextermer eller ämnesord som representerar alla betydelsefulla begrepp

eller aspekter av ett ämne. Se även Djupindexering och Sammanfattande indexering

Engelsk term: Exhaustive indexing

Ämnesanalys Processen att analysera det intellektuella innehåller i ett verk. Resultatet kan visas i en katalog

eller bibliografi genom notationssymboler, som i klassifikationssystem, eller genom språkliga

termer som ämnesord eller deskriptorer.

Eneglsk term: Subject analysis

Ämnesord Term som beskriver ett verks ämne. Termen kan bestå av ett eller flera ord och innehålla en,

eller i vissa fall, flera underindelningar.

Engelsk term: Subject heading

Ämnesordsindexera Att analysera ett verks innehåll och förse det med ämnesord.

Ämnesordslista Lista över kontrollerade ämnesord som är godkända för användning. Ämnesordslistor kan

också innehålla se-hänvisningar från termer som inte ska användas som ämnesord, och se

även-hänvisningar mellan olika ämnesord. Se även Tesaurus

Engelsk term: Subject headings list

Ämnesordssträng Ämnesord med en eller flera underindelningar.

Överordnad term Ämnesord som är en vidare term än ett annat ämnesord i samma hierarki och som förbinds

med den underordnade termen med en hierarkisk relation.

Engelsk term: Broader term reference

10

1. Att ämnesordsindexera

Att ämnesordsindexera är att analysera verkens innehåll och försöka matcha ihop det med

termerna i den ämnesordslista man använder, samt att konstruera ämnesord enligt de riktlinjer

som finns. Syftet med ämnesordsindexeringen är att så väl som möjligt redogöra för verkens

innehåll så att användare kan hitta verk om ett visst ämne. Ämnesordsindexering bör ske

konsekvent så att verk om samma ämne förses med samma ämnesord.

Nedan följer dels praktisk information om var ämnesord kan hämtas och om formatet i

LIBRIS, dels riktlinjer för hur ämnesordsindexeringen bör gå till.

1.1 Klassifikation och ämnesord

Klassifikation och ämnesord är två olika, från varandra fristående sätt att beskriva verkets

innehåll. Klassifikation utgår från discipliner och grupperar ihop verken i klasser som är

hierarkiskt ordnade, ofta med discipliner som t.ex. historia, etnologi, arkeologi som

utgångspunkt. Klassifikationssystem är heltäckande, utarbetas uppifrån och ner och utgår inte

från verk i en särskild samling. Klassifikation uttrycks ofta med koder bestående av siffror

och/eller bokstäver.

Ämnesorden är dokumentbaserade och lyfter fram det specifika ämnet och aspekter på ämnet.

I exemplen nedan får man en samlad överblick över ämnet äktenskapet behandlat ur olika

perspektiv. Dessa verk om äktenskapet placeras på olika ställen i klassifikationssystemet: etik,

psykologi, religion, familjesociologi, litteraturhistoria.

650 7 #a Äktenskap #x etik och moral #2 sao

650 7 #a Äktenskap #x psykologiska aspekter #2 sao

650 7 #a Äktenskap #x religiösa aspekter #2 sao

650 7 #a Äktenskap #x historia #2 sao

650 7 #a Äktenskap i litteraturen #2 sao

1.2 Förhållandet till andra biblioteks ämnesord

1.2.1 Samarbete i LIBRIS

I LIBRIS samarbetar ett antal bibliotek kring ämnesordsindexeringen i syfte att rationalisera

arbetet och höja kvaliteten. Ämnesorden läggs i generella fält, och behöver inte upprepas av

varje bibliotek. De ämnesord som läggs generellt ska hämtas från en godkänd ämnesordslista

och konstrueras enligt gällande riktlinjer. Svenska ämnesord är en av de godkända

ämnesordslistorna, och till Svenska ämnesord hör dessa riktlinjer.

11

Grundprincipen i samarbetet är att varje verk ämnesordsindexeras av det bibliotek som först

katalogiserar det, och att övriga bibliotek accepterar dessa ämnesord. Katalogisatörer från

andra bibliotek kan komplettera poster med ytterligare ämnesord, om bedömning görs att det

finns mer i ett verks innehåll som bör lyftas fram. Kompletterande ämnesord i den

bibliografiska posten måste dock alltid överstämma med riktlinjerna för indexeringsdjup och

konstruktion av ämnesord.

Särskilda bibliotek kan vara intresserade av att göra en mer fullständig ämnesordsindexering

av verk inom sina specialområden och gör då en uttömmande indexering. Ämnesord som inte

är generella eller följer riktlinjerna för indexeringsdjup placeras i det katalogiserande

bibliotekets beståndspost.

Ändring av generella ämnesord bör undvikas om dessa inte är felaktigt konstruerade.

Ämnesord och ämnesordssträngar som är konstruerade enligt de äldre riktlinjerna korrigeras

inte.

1.2.2 Ämnesord i utländska poster

Katalogposter som importeras från andra länder har i stor utsträckning redan ämnesord. Dessa

översätts till termer som finns i den svenska termlistan eftersom det intellektuella arbetet med

att beskriva innehållet redan är gjort och inte ska göras om av andra länders katalogisatörer.

Utländsk litteratur i svensk översättning förses med motsvarande svenska termer till de som

finns i originalverket.

Många länder följer samma grundläggande principer för konstruktion av ämnesord. Observera

dock att det kan finnas stora skillnader mellan Sverige och andra länder när det gäller

syntaxen för ämnesbeskrivningar. Frankrike, Förenta staterna, Kanada, Storbritannien och

flera andra länder har i stort sett samma regler för formatering och indexering, t.ex. bruket av

underindelningar. De allmänna riktlinjerna för ämnesordsindexering med Svenska ämnesord

gäller även när utländska ämnesord från dessa länder översätts till svenska termer.

Exempel 1. Importerad post

245 1 0 #a Women's reading in Britain, 1750-1835 : #b a dangerous recreation

BNB:s ämnesord:

650 0 #a Women #z Great Britain #x Books and reading #x History #y 18th century

650 0 #a Women #z Great Britain #x Books and reading #x History #y 19th century

Svenska ämnesord:

648 7 #a 1700-talet #2 sao

648 7 #a 1800-talet #2 sao

650 7 #a Kvinnor #2 sao

650 7 #a Läsvanor #x historia #2 sao

651 4 #a Storbritannien

12

Exempel 2. Importerad post

245 1 0 #a Martin Frobisher : #b Elizabethan privateer

BNB:s ämnesord:

600 1 4 #a Frobisher, Martin

650 0 #a Sailors #z Great Britain

650 0 #a Privateering #z Great Britain #x History #y 16th century

651 0 #a Great Britain #x History, Naval #y Tudors, 1485-1603

651 0 #a Great Britain #x History #y Elizabeth, 1558-1603

Svenska ämnesord:

600 1 4 #a Frobisher, Martin

648 7 #a 1500-talet #2 sao

650 7 #a Kapare #x historia #2 sao

650 7 #a Sjömän #x historia #2 sao

651 4 #a Storbritannien

1.3 Pre- och postkoordinering

Ämnesordsindexering görs antingen pre- eller postkoordinerat. Om man använder

prekoordinerade ämnesord kombineras ämnesorden ihop vid indexeringstillfället, antingen

som en fras eller som en sträng med huvudord och underindelningar. Därigenom uttrycks

förhållandet mellan olika ämnen och begränsningar av ämnen. Om man använder

postkoordinerade ämnesord uttrycks ingen relation mellan de olika ämnesorden, utan dessa

läggs var för sig i olika fasetter och sammankopplingen av dem sker först vid en sökning.

Svenska ämnesord är ett system som bygger på både prekoordinering och postkoordinering av

ämnesord. I systemet kategoriseras ämnesord i ämnesfasetter. Ämnesorden i fasetterna kan

konstrueras som enkla ämnesord, vara prekoordinerade till fraser eller bestå av huvudord med

underindelning/ar.

1.4 Vilka typer av material ämnesordsindexeras?

Man kan ämnesordsindexera alla typer av verk, t.ex. facklitteratur, artiklar, skönlitteratur,

barn- och ungdomslitteratur, bilder. Det är rimligt att ge "tyngre" publikationer en viss

prioritet vid ämnesordsindexeringen.

1.5 Källor för ämnesord

Allmänna ämnesord hämtas från Svenska ämnesord. Fria allmänna underindelningar hämtas

från en särskild lista, som finns på Svenska ämnesords webbplats. Underindelningarna finns

också i databasen Svenska ämnesord. De är markerade i indexet med "u" och börjar med liten

bokstav. De finns också som auktoritetsposter i LIBRIS Voyager.

Det finns också fall när katalogisatören kan konstruera egna ämnesord efter givna

anvisningar, se konstruktioner med ...i konsten o.s.v., ...i läromedel och Ämnesord med

adjektivbestämningar.

13

1.6 Format (MARC21) i LIBRIS

Se LIBRIS Formathandbok och MARC 21:s webbplats.

1.7 Indexeringsdjup

Svenska ämnesord tillämpar principen om sammanfattande indexering. Man utgår från

verkets helhet och väljer de ämnesord som bäst beskriver och sammanfattar verkets innehåll i

stort och uttrycker verkets viktigaste ämnen. Normalt bör minst 20 % av verket behandla ett

ämne för att ett ämnesord ska bli aktuellt.

Specialbibliotek och bibliografier gör ibland uttömmande indexering och sätter ämnesord

även för innehållet i särskilda delar av verket. Uttömmande indexering ger ökad fullständighet

vid sökning, men medför samtidigt att man i sökresultatet får med även verk som bara till en

mindre del handlar om ämnet. Gränsen 20 % är godtyckligt satt, men används i många

ämnesordssystem.

245 1 0 #a Samelandets historia

Indexering på verkets nivå:

650 7 #a Samer #x historia #2 sao

Utömmande indexering:

650 7 #a Samer #x historia #2 sao

650 7 #a Religion #2 sao

650 7 #a Rasbiologi #2 sao

650 7 #a Folkvandringar #2 sao

650 7 #a Icke-samer #2 sao

650 7 #a Minoriteter #2 sao

650 7 #a Ursprungsbefolkningar #2 sao

650 7 #a Exploatering #2 sao

650 7 #a Vattenkraftutbyggnad #2 sao

650 7 #a Järnvägsbyggnad #2 sao

650 7 #a Kautokeinoupproret 1852 #2 sao

1.8 Antal ämnesord

Hur många ämnesord som behövs för att beskriva verkets innehåll varierar. Ibland är ett

tillräckligt, ibland behövs flera. Det finns ingen begränsning av hur många ämnesord man får

använda för ett verk. Notera dock 20%-principen ovan.

1.9 Ska alla verk förses med ämnesord?

Om det är svårt eller omöjligt att med ämnesord uttrycka vad verket handlar om kan man

avstå från att sätta ämnesord.

14

245 1 0 #a Texte, Bilder, Kontexte : #b interdisziplinäre Beiträge zu Literatur, Kunst

und Ästhetik der Neuzeit

Se även Klassifikation och ämnesord och Innehållsanmärkningar.

1.10 Ämnesorden ska vara specifika

Använd specifika ämnesord, som så nära som möjligt motsvarar verkets innehåll.

En viktig princip är att ämnesorden ska erbjuda specifik och direkt ingång. Specifik är här en

egenskap som står i förhållande till det aktuella verket. För ett verk om ett allmänt ämne är ett

generellt ämnesord det mest specifika möjliga.

Principen om att alltid välja så specifika ämnesord som möjligt gäller fullt ut när man

ämnesordsindexerar. När nya ämnesord godkänns finns det däremot även andra överväganden

att göra, se Specificitet.

245 1 0 #a How children learn to read

650 7 #a Läsinlärning #2 sao

inte: t. ex Läsning

1.10.1 Underindelningar

Allmänna ämnesord och geografiska ämnesord kan göras mer specifika genom att tillfoga

underindelningar.

650 #a [Allmänt ämnesord] #x [allmän underindelning]

651 #a [Geografiskt ämnesord] #z [geografisk underindelning]

1.10.2 Över- och underordnade ämnesord för samma verk?

Normalt används inte både ett underordnat och ett överordnat ämnesord för samma verk. Om

verket innehåller minst 20 procent om både det underordnade och det överordnade ämnet kan

dock båda ämnesorden användas.

Genom den här principen undviker man att använda ämnesord som inte tillför ytterligare

information och sparar därigenom arbete. Utan denna princip skulle mer allmänna ämnesord

bli oanvändbara som sökbegrepp eftersom de även skulle innefatta alla underordnade termer.

En bok om algebra förses med ämnesordet Algebra, men får inte dessutom ämnesordet

Matematik. Se dock speciella riktlinjer för verk om särskilda personer, särskilda institutioner

och särskilda byggnader.

245 1 0 #a Studien zur Isländersaga

650 7 #a Islänningasagor #2 sao

inte dessutom: Isländska sagor

15

men:

245 1 0 #a Krig kring Kvarken : #b finska kriget 1808-09 och slaget vid Oravais i ny

belysning

650 7 #a Finska kriget 1808-1809 #2 sao

650 7 #a Slaget vid Oravais 1808 #2 sao

1.11 Ämnen som det inte finns ämnesord för

När ett ämnesord som exakt motsvarar verkets innehåll saknas använder man flera ämnesord,

ett ämnesord som ligger nära i betydelse, en överordnad term eller föreslår ett nytt ämnesord.

Lämna in förslag på nya ämnesord för ämnen som är viktiga att särskilja och som inte kan

uttryckas med befintliga kontrollerade ämnesord. Ämnesordsförslagen bör beläggas i

Nationalencyklopedien, andra uppslagsverk, LCSH eller andra källor, se formulär för förslag

till Nytt ämnesord. Om det går att redogöra för verkets ämne på ett tillfredställande sätt med

flera ämnesord, ett ämnesord som ligger nära i betydelse, eller en överordnad term, gör det.

Vilket sätt som ska användas är en bedömningsfråga och får avgöras från fall till fall.

Förslag på nya ämnesord läggs i fält 653 a följt av (prel/[sigel]). Om ämnesordet ska ingå i en

sträng så anger man hur strängen ska konstrueras i sin anmälan.

Överordnad term:

245 1 0 #a "Pekka" : #b världens bäste målvakt

600 1 4 #aLindmark, Peter, #d 1956-

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Ishockeyspelare #2 sao

651 4 #a Sverige

655 7 #a Biografi #2 saogf

inte: Ishockeymålvakter

Flera ämnesord:

245 1 0 #a Diagnostik och behandling av traumatiserade flyktingar

650 7 #a Flyktingar #2 sao

650 7 #a Tortyroffer #2 sao

650 7 #a Psykiska trauman #x behandling #2 sao

Ämnesordsförslag:

245 1 0 #a Tobinskatten

650 7 #a Internationella kapitalrörelser #2 sao

650 7 #a Valutamarknad #2 sao

650 7 #a Skatter #2 sao

653 #a Tobinskatt (prel/S)

Idealt ska det i Svenska ämnesord finnas ett ämnesord för varje ämne som det finns behov av

att särskilja i LIBRIS. Det saknas dock ämnesord för många ämnen, och katalogisatörer och

andra kan lämna in förslag på ämnesord de tycker saknas. Det kan också finnas orsaker till att

ett ämnesord för ett ämne saknas, se Specificitet. På samma sätt bör det alltid finnas se-

hänvisningar från alternativa termer till det kontrollerade ämnesord som bör användas.

16

Förslag på se-hänvisningar som saknas kan också lämnas in av katalogisatörer och andra

användare.

1.12 Verk om ett ämne

Använd ett ämnesord som exakt motsvarar verkets innehåll, om ett sådant ämnesord finns:

245 1 0 #a Hästslaktare och korgmakare : #b resursutnyttjande och livsstil bland

sockenlappar

650 7 #a Sockenlappar #2 sao

245 1 0 #a Ordspråk jorden runt

650 7 #a Ordspråk #2 sao

1.13 Verk om flera ämnen

1.13.1 Verk om två eller tre ämnen

För verk om två eller tre ämnen används ett ämnesord för varje ämne, om inte ämnena

tillsammans motsvarar en överordnad term. I så fall används den överordnade termen:

245 1 0 #a Helgade hus : #b väckelserörelsens byggnader i Stockholms län 1858-1995

650 7 #a Väckelserörelser #x historia #2 sao

650 7 #a Kyrkor #2 sao

650 7 #a Missionshus #2 sao

650 7 #a Kapell #2 sao

651 7 #a Sverige #z Stockholms län #2 sao

Använd inte Religiösa byggnader. Verket innehåller också ett avsnitt om väckelserörelserna i

Sverige, därav ämnesordet Väckelserörelser.

245 1 0 #a Riskbruk och missbruk : #b alkohol - läkemedel - narkotika : #b

uppmärksamma, motivera och behandla inom primärvård, socialtjänst och

psykiatri

650 7 #a Drogmissbruk #2 sao

Inte: Alkoholism; Läkemedelsmissbruk; Narkotikamissbruk eftersom de tillsammans

motsvarar Drogmissbruk

1.13.2 Verk om fyra eller fler ämnen

För verk om fyra eller fler ämnen används normalt en överordnad term som täcker in alla fyra

ämnena, om en sådan term finns. Om ämnesorden inte har någon gemensam överordnad term

används de enskilda ämnesorden, eller de mest centrala av dem.

17

245 1 0 #a Plantor av jordgubbar, månadssmultron, hallon och vinbär

650 7 #a Bärodling #2 sao

245 1 0 #a Sveriges sju inhemska språk : #b ett minoritetsspråksperspektiv

650 7 #a Minoritetsspråk #2 sao

651 4 #a Sverige

245 1 0 #a Pionjärer och feminister : #b om fyra kvinnliga författare och äventyrare

600 1 4 #a Behn, Aphra,_d 1640-1689

600 1 4 #a Kingsley, Mary, #d 1862-1900

600 1 4 #a Eberhardt, Isabelle, #d 1877-1904

600 1 4 #a Blixen, Karen, #d 1885-1962

650 7 #a Kvinnliga författare #x historia #2 sao

650 7 #a Författare #x historia #2 sao

650 7 #a Kvinnliga äventyrare #x historia #2 sao

650 7 #a Äventyrare #x historia #2 sao

1.13.3 Flera ämnesaspekter

Principerna ovan gäller även ämnesaspekter, geografiska, kronologiska och

genre/formaspekter. Man kan dock göra en något striktare bedömning vad gäller de allmänna

underindelningarna, och även utelämna två eller tre underindelningar, om de inte bedöms vara

mycket väsentliga för att beskriva verkets innehåll.

245 1 0 #a Arbetstidsregleringens utveckling : #b en studie av arbetstidsreglering i

fyra länder

650 7 #a Arbetstid #x juridik och lagstiftning #2 sao

651 4 #a Europa

245 1 0 #a Samboboken : #b juridik, ekonomi, beskattning

650 7 #a Samboende #x juridik och lagstiftning #2 sao

650 7 #a Samboende #x ekonomiska aspekter #2 sao

651 4 #a Sverige

Skatter ligger nära ekonomiska aspekter i betydelse i det här sammanhanget och därför läggs

inte ämnesordet Skatter

245 1 0 #a Att leva med epilepsi : #b barn och vuxna : medicinska, psykologiska och

sociala aspekter, skyddsåtgärder

650 7 #a Epilepsi #2 sao

Inte: Epilepsi; Epilepsi - psykologiska aspekter; Epilepsi - sociala aspekter.

Detta kallas ibland tre-regeln. Det finns inget principiellt som hindrar att man använder fler än

tre underordnade termer i stället för en överordnad. Gränsen har snarare praktiska och

resursmässiga skäl.

18

1.13.4 Verk om förhållanden mellan ämnen eller särskilda aspekter på

ett ämne

Många verk behandlar förhållanden mellan ämnen, ämnen ur särskilda aspekter, ämnen med

en viss begränsning i t.ex. tid eller rum. Verket kan också ha en särskild form.

a. Om ämneskombinationen kan uttryckas med ett frasämnesord väljer man detta

245 1 0 #a Barnen och litteraturen

650 7 #a Barn och böcker #2 sao

245 1 0 #a Women in parliament : #b beyond numbers

650 7 #a Kvinnor i politiken #sao

b. Om inte så försöker man uttrycka det med en ämnesordssträng som kombinerar ett

huvudord med en underindelning

245 1 0 #a Decoupling the environmental impacts of transport from economic growth

650 7 #a Transporter #x miljöaspekter #2 sao

650 7 #a Transporter #x ekonomiska aspekter #2 sao

650 7 #a Miljöekonomi #2 sao

650 7 #a Ekonomisk tillväxt #2 sao

c. Om det inte heller är möjligt gör man flera enkla ämnesord eller flera

ämnesordssträngar

245 1 0 #a Folkhemmets barnmorskor : #b den svenska barnmorskekårens

professionalisering

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Barnmorskor #x historia #2 sao

650 7 #a Professionalisering #x historia #2 sao

651 4 #a Sverige

Vissa ämneskombinationer är möjliga att uttrycka prekoordinerat, och andra inte.

Prekoordinering föredras alltid när det är möjligt. Att vissa förhållanden mellan ämnen och

begränsningar av ett ämne inte kan uttryckas prekoordinerat kan bero på att kombinationen är

ovanlig, svår att uttrycka på ett konsekvent och entydigt sätt, eller inte har bedömts som viktig

att kunna särskilja i ett index.

1.14 Innehållsanmärkningar

När verkets innehåll inte kan uttryckas på ett tillfredsställande sätt med ämnesord eller

klassifikation kan man göra en anmärkning.

245 1 0 #a Svenskarna dansa : #b en undersökning av den moderna dansen och dess

följder

520 #a Tidigt inlägg mot dansbanor i debatten om "dansbaneeländet"

19

2. Ämnesordens syntax

2.1 Huvudord

Huvudordet består av ett ord eller fras som representerar ett ämne, plats, tid, person,

institution, händelse, verktitel eller genre/form.

650 7 #a Fastighetsförvärv #2 sao

2.2 Ämnesordssträngar - huvudord + underindelning

En ämnesordssträng innehåller ett huvudord som följs av en eller i vissa fall flera

underindelningar. En underindelning i en ämnesordssträng måste tillhöra samma ämnesfasett

som huvudordet. Underindelningen utgör en bestämning eller begränsning av huvudordet.

Underindelningar underlättar för slutanvändare att orientera sig i träffmängden och undvika

”falska träffar”.

Underindelningar används inte för att uttrycka en aspekt av ett ämne som redan finns implicit

i huvudordet.

650 7 #a Fastighetsförvärv #x juridik och lagstiftning #2 sao

Se även Underindelningar under allmänna ämnesord och Underindelningar under geografiska

ämnesord.

2.3 Ämnesord med särskiljande tillägg

Ett särskiljande tillägg är ett ord eller fras inom parentes efter huvudordet som används bl.a.

för att förtydliga ett ord med flera betydelser eller förse otydliga termer med ett sammanhang.

650 7 #a Schottis (dans) #2 sao

Se även Homografer och polysemer.

20

3. Typer av ämnesord

Termerna i Svenska ämnesord är indelade i ämnesfasetter. En fasett består av en homogen

klass med begrepp där medlemmarna i fasetten har samma egenskaper vilka också skiljer dem

från medlemmar i andra fasetter.

Ämnesorden i Svenska ämnesord kategoriseras i åtta fasetter, sju ämnesfasetter och en fasett

för genre/form:

Fasett Marcfält Kommentar

Allmänt ämnesord 650 Ämnesfasett som anger föremål, begrepp,

egenskaper, händelser, handlingar etc.

Personer 600 Ämnesfasett för enskilda personer,

författare + titel, familjer, dynastier,

kungahus och bibliska gestalter

Institutioner 610 Ämnesfasett för institutioner,

organisationer, föreningar, sällskap,

byggnader etc.

Händelser med

formellt namn

611 Ämnesfasett för händelser såsom

exempelvis tävlingar, konferenser,

festivaler, utställningar etc.

Titlar 630 Ämnesfasett för uniforma titlar, anonyma

verk etc.

Tid 648 Ämnesfasett för kronologiska termer som

beskriver en tidsaspekt på det ämne

verket behandlar.

Platser 651 Ämnesfasett för geografiska ämnesord

såsom länder, städer, berg, broar etc.

Genre/form 655 Genre/formfasett för termer som

beskriver vad ett verk är, till skillnad från

vad det handlar om.

Ämnesorden i fasetterna för personer, institutioner, händelser, titlar och platser består av

egennamn. När egennamn används som ämnesord används samma namnformer som i den

deskriptiva katalogiseringen. För namnen är inte databasen Svenska ämnesord den

huvudsakliga källan, utan de godkända namnformerna hämtas från KB:s auktoritetsdatabas

eller auktoritetsregistren i Libris Voyager.

När ett egennamn saknas i KB:s auktoritetsdatabas väljer katalogisatören namnform med

hjälp av riktlinjerna under Auktoritetsarbete i Katalogisatörens verktygslåda och

katalogreglerna. Vad gäller institutionsnamn och personnamn, se särskilda riktlinjerna för

dessa under Auktoritetsarbete. Komplicerade fall anmäls till KB för utredning.

Ett fåtal egennamn som är vanligt förekommande som ämnesord finns även i databasen

Svenska ämnesord.

21

3.1 Allmänna ämnesord (MARC 650)

Till allmänna ämnesfasetten hör ämnesord för föremål, begrepp, handlingar, egenskaper,

geologiska perioder, forntida kulturer och händelser utan formella namn.

De händelser som beskrivs med allmänna ämnesord i fält 650 avser betydande händelser som

ägt rum på en särskild plats under en bestämd tid, men som saknar formella namn. Hit räknas

t.ex. särskilda olyckor, bränder, begravningar, flygplanskapningar, massakrer, krig,

revolutioner, slag, ockupationer, invasioner, militära operationer, naturkatastrofer, politiska

händelser eller skandaler, upplopp och demonstrationer, belägringar och strejker.

(För händelser som är formellt sammankallade, möjliga att upprepa och som ofta kan

bestämmas i förväg t.ex. tävlingar, konferenser, festivaler osv, se Händelser med formellt

namn som ämnesord.)

Ämnesord i den allmänna ämnesordsfasetten kan bestå av ett eller flera ord (sammansatt

ämnesord) eller av huvudord med underindelning.

Exempel på typer av allmänna ämnesord:

Enkla ämnesord

Cykelturism Demokrati

Kemi

Koppar

Kvinnor

Matematikundervisning

Sammansatta ämnesord

Adjektivfraser: Ekonomisk politik

New age

Romersk rätt

Scenisk konst

Svensk poesi

Och-konstruktioner: Barn och musik

Kungar och härskare

Kyrkan och staten

Konstruktioner med prepositioner: Barn till missbrukare

Personer med läshinder

Matlagning i mikrovågsugn

Huvudord med underindelning

22

Aborter - religiösa aspekter

Matlagning - ekonomiska aspekter

Jakt - juridik och lagstiftning

Exempel på andra typer av allmänna ämnesord:

Geologiska perioder och forntida kulturer: Jura (geologisk period)

Stenåldern

Trattbägarkulturen

Händelser (utan formellt namn): Blodiga söndagen, Sankt Petersburg, 1905

Flodvågskatastrofen 2004

Orkanen Katrina 2005

Spanska inbördeskriget 1936-1939

Se även Händelser med formellt namn

3.1.1 Underindelningar under allmänna ämnesord (650 #x)

De allmänna underindelningarna är fria i den meningen att de går att kombinera med alla

allmänna ämnesord. Godkända allmänna underindelningar återfinns i en särskild lista på

SAO:s webbplats. De finns också med i databasen Svenska ämnesord med anmärkningen

"även underindelning" eller "underindelning".

En allmän underindelning uttrycker en ämnesmässig avgränsning av eller bestämning till

ämnet, annan än tid och plats. Använd inte underindelningar som uttrycker en ämnesaspekt

som redan finns implicit i huvudordet. Ämnesordet Känslor underindelas t.ex. inte med -

psykologiska aspekter, eftersom ämnesområdet för känslor är just psykologi. På samma sätt

underindelas inte Gudstjänsten med - religiösa aspekter.

Vid användning av allmänna underindelningar gäller det även att vara uppmärksam på att

önskad ämnesbetydelse uppnås. Vissa kombinationer kan t.o.m. vara direkt olämpliga.

Exempel:

Pensionärers ekonomiska levnadsförhållanden beskrivs:

650 7 #a Äldre #2 sao

650 7 #a Ekonomi #2 sao

inte:

650 7 #a Äldre #x ekonomiska aspekter #2 sao

Där betydelsen kan tolkas som lönsamhetsaspekt på äldre.

Exempel:

23

Ett verk om romer och religion:

650 7 #a Romer #2 sao

650 7 #a Religion #2 sao

inte:

650 7 #a Romer #x religiösa aspekter #2 sao

Där betydelsen blir olika religioners syn på gruppen romer.

Som huvudregel gäller att det bara går att använda en allmän underindelning i varje

ämnesordssträng:

650 7 #a Äktenskap #x religiösa aspekter #2 sao

650 7 #a Dammar (fördämningar) #x miljöaspekter #2 sao

650 7 #a Idrott #x genusaspeker #2 sao

Om ett ämne behandlas ur flera olika synvinklar görs flera ämnesordssträngar:

650 7 #a Flygteknik #x miljöaspekter #2 sao

650 7 #a Flygteknik #x ekonomiska aspekter #2 sao

Se även Flera ämnesaspekter

Två allmänna underindelningar i en ämnesordssträng

Underindelningarna - historia; - forskning; och -metodik kan läggas till de andra allmänna

underindelningarna för att ytterligare specificera ett ämnesord.

650 7 #a Järnbruk #x ekonomiska aspekter #x historia #2 sao

650 7 #a Jordbruk #x miljöaspekter #x forskning #2 sao

3.2 Personnamn som ämnesord (MARC 600)

Med personämnesord avses namn för enskilda personer, familjer, dynastier och kungahus,

fiktiva och mytiska gestalter, gestalter inom olika religioner och mytologier, och djur med

egennamn.

Personnamn som ämnesord konstrueras i enlighet med gällande riktlinjer för personnamn i

Katalogisatörens verktygslåda. Samma namnform används vid ämnesordsindexering som vid

katalogisering.

Auktoriserade personnamn finns i Auktoritetsdatabasen.

Enskilda personer:

24

600 0 4 #a Gustav #b III, #c kung av Sverige, #d 1746-1792

600 0 4 #a Alexander den store

600 1 4 #a Lindgren, Astrid, #d 1907-2002

600 1 4 #a Garbo, Greta, #d 1905-1990

600 1 4 #a Columbus, Christofer, #d 1451-1506

Släkter, dynastier etc.:

600 3 4 #a Bernadotte, #c kungahus

600 3 4 #a Jagellonska ätten

600 3 4 #a Wallenberg, #c släkt

Fiktiva och mytiska gestalter:

600 1 4 #a Sventon, Ture #c (fiktiv gestalt)

600 0 4 #a Robin Hood #c (mytisk gestalt)

Religiösa och mytologiska gestalter:

600 1 4 #a Zeus, #c (grekisk gud)

600 0 4 #a Rut, #c (biblisk gestalt)

Djur med egennamn:

600 0 4 #a Ego boy #c (häst)

Se även Fiktiva och mytiska gestalter, Djur med egennamn och Växt- och djurnamn.

3.2.1 Författare + titel

Verk som behandlar ett visst verk av en viss författare får ett ämnesord med uppslag på

författaren + uniform titel i fält 600 a+t. Namnform och titel utformas enligt anvisningar i

Katlogisatörens verktygslåda under Katalogisering - Ämnesord -Personnamn och

Auktoritetsarbete - Personer, samt gällande katalogregler. Observera att originaltiteln

används, utom för klassiska grekiska och bysantinska grekiska verk där en svensk titel

föredras om en sådan finns.

Klassiska grekiska och bysantinska grekiska verk:

Titeln återges i svensk översättning om det finns en sådan. Finns ingen svensk titel

återges originaltitel.

25

Verk med latinsk skriftart:

Titeln återges på originalspråket.

Andra språk:

Titeln återges i translittererad form på originalspråk.

600 0 4 #a Platon, #d 427-347 f.Kr. #t Staten

600 1 4 #a Shakespeare, William, #d 1564-1616. #t Romeo and Juliet

600 1 4 #a Strindberg, August, #d 1849-1912. #t Fröken Julie

600 1 4 #a Dostojevskij, Fjodor, #d 1821-1881. #t Prestuplenie i nakazanie

3.3 Institutionsnamn som ämnesord (MARC 610)

Med institution avses en organisation eller en grupp personer som identifieras genom ett

distinkt namn och som uppträder eller skulle kunna uppträda som en enhet.

Exempel: allmänna och privata organisationer, föreningar, sällskap, institutioner, offentliga

myndigheter, kyrkor, affärsdrivande företag och grupper, musikgrupper, tidningar, byggnader,

järnvägar.

Institutionsnamn som ämnesord konstrueras i enlighet med gällande riktlinjer för

institutionsnamn. Samma namnform används vid ämnesordsindexering som vid

katalogisering.

Institutioner kan byta namn under sin verksamhetstid. För verk om institutionens historia

används dock enbart institutionens senaste namnform - inte alla de namn som har använts

under institutionens hela verksamhetstid. Behandlas enbart en period under vilken

institutionen hade ett annat namn än det nuvarande används den namnform som är relevant

för den behandlade tidsperioden.

Auktoriserade institutionsnamn finns i Auktoritetsdatabasen.

610 2 4 #a Svenska kyrkan

610 2 4 #a Europeiska unionen

610 2 4 #a Volvo

610 2 4 #a Vasa (regalskepp)

610 2 4 #a Mårbacka

610 2 4 #a Söderbergsällskapet

610 2 4 #a Dagens nyheter

26

610 1 4 #a Sverige. #b Riksdagen

610 1 4 #a Sverige. #b Riksdagen #d (1792 : #c Gävle)

610 2 4 #a Bondeförbundet (anm: för perioden 1913-1942)

610 2 4 #a Landsbygdspartiet Bondeförbundet (anm: för perioden 1943-1958)

610 2 4 #a Centerpartiet (anm: för perioden fr. 1958- samt för verk för perioden

1913-)

Se även Särskilda institutioner och Särskilda byggnader.

3.3.1 Lagar / lagkommentarer som ämnesord

Ämnesord för lagar får huvuduppslag på institution i fält 610. För anvisningar om val av

uniform titel se Auktoritetsarbete - Uniforma titlar.

610 1 4 #a Sverige. #t Lagen om offentlig upphandling

3.3.2 Institutionsnamn eller allmänt ämnesord?

Vissa typer av grupper, t.ex. konstnärsgrupper, blir ibland allmänna ämnesord och ibland

institutionsämnesord enligt principerna nedan:

Om det finns en auktoritetspost för konstnärsgruppen i LC Authorities följer vi hur de gjort.

Är konstnärsgruppen institution i LC Authorites blir den det även i Sverige. Är den allmänt

ämnesord i LC Authorities gör vi på samma sätt.

Om det inte finns en auktoritetspost för konstnärsgruppen hos LC Authorities och gruppen

förekommer som upphovsman i LIBRIS eller i respektive lands nationalbibliografiska databas

blir görs den som ett institutionsämnesord. Gör en auktoritetspost, eller anmäl till KB genom

formuläret på sidan Kontakta oss.

Om det inte finns en auktoritetspost för konstnärsgruppen hos LC Authorities och gruppen

inte förekommer som upphovsman i LIBRIS blir den allmänt ämnesord. Anmäl som nytt

ämnesordsförslag i formuläret på sidan Nytt ämnesord.

3.4 Händelser med formellt namn som ämnesord

(MARC 611)

Händelser definieras i Svenska ämnesord som någonting anmärkningsvärt som händer eller

har hänt på en särskild plats vid en viss tidpunkt. Till fasetten Händelser räknas företeelser

som är formellt sammankallade, riktade mot ett gemensamt mål och möjliga att upprepa. De

har ett formellt namn, en plats, datum och dess längd kan bestämmas i förväg.

27

Exempel på händelser: Idrottstävlingar, tävlingar, konferenser, utställningar, militära och

vetenskapliga expeditioner, mässor, festivaler, jubiléer, möten, parader etc.

Händelser i denna bemärkelse konstrueras som ämnesord i enlighet med gällande riktlinjer för

konferenser. Samma namnform används vid ämnesordsindexering som vid katalogisering.

611 2 4 #a Stockholmsutställningen 1897

611 2 4 #a Olympiska spelen #n (5: #d 1912: #c Stockholm)

611 2 4 #a International Exhibition #d (1862 : #c London)

611 2 4 #a Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa

611 2 4 #a Melodifestivalen

Andra ämnesord med datum, t.ex. ämnesord för krig och naturkatastrofer, räknas till allmänna

ämnesord. Se riktlinjer för Allmänna ämnesord och Konstruktion av särskilda ämnesord –

Ämnesord utan formellt namn.

3.5 Geografiska ämnesord

Som geografiska ämnesord räknas namngivna arkeologiska platser, berg, broar, byar, dalar,

dammar, floder, fritidsområden, gator, geologiska formationer, grottor, gruvor, hav,

havsströmmar, historiska städer, kanaler, kommuner, kvarter, landskap, leder, län, länder,

nationalparker, naturvårdsområden, områden och regioner, parker, provinser, reservat,

samhällen, sjöar, skogar, slätter, socknar, stadsdelar, stater, städer, sänkor, torg, utdöda städer,

vägar, öknar (listan fylls på vid behov).

Ett ensamliggande ämnesord för ett land, eller ett större geografiskt område, i fält 651 kodas

med andraindikator 4.

Ämnesord för mindre områden konstrueras med hjälp av geografiska underindelningar i

strängar och får då andraindikator 7 med listkoden #2 sao. Se anvisningar nedan i

Underindelningar under geografiska ämnesord.

651 4 #a Sverige

651 7 #a Frankrike #z Paris #2 sao

651 7 #a Storbritannien #z London #z Hyde Park #2 sao

Geografiska namn kan också fungera som namn på administrativa enheter eller som

institutionsnamn. De läggs i fält 610 eller 651 beroende på verkets innehåll.

610 1 4 #a Sverige. #b Riksdagen

610 1 4 #a Malmö. #b Kulturförvaltningen

28

Företeelserna i allmänhet utan egna namn är allmänna ämnesord:

651 7 #a Sverige #z Omberg #2 sao

men:

650 7 #a Berg #2 sao

651 4 #a Sverige

651 7 #a Europa #z Rhen #2 sao

men:

650 7 #a Floder #2 sao

651 4 #a Europa

Se även Geografiska underindelningar och Enheter inom städer.

3.5.1 Val av namnform

Namn på länder återfinns i Svenska ämnesord. För andra geografiska namn konsulteras i

första hand Nationalencyklopedin, Sveriges nationalatlas ortregister, Getty thesaurus of

geographic names, GeoNames och Library of Congress ämnesordsregister. Vid tveksamheter

kontaktas redaktionen för Svenska ämnesord för hjälp med translitterering och fastställande

av namnform för utländska orter.

Föredra alltid en svensk namnform om det finns en sådan. Om det inte finns en svensk form

används den lokala namnformen:

651 7 #a Tjeckien #z Prag [inte Praha] #2 sao

651 7 # a Danmark #z Samsø [inte Samsö] #2 sao

För arkeologiska utgrävningsplatser används ortens klassiska namnform om den är känd. Om

bara den moderna namnformen är känd används den. Om bosättning på orten har varit obruten

från forntiden fram till våra dagar används platsens nuvarande namnform:

651 7 #a Syrien #z Ebla (övergiven stad) #2 sao

651 7 #a Turkiet #z Troja (övergiven stad) #2 sao

651 7 #a Spanien #z Altamiragrottan #2 sao

651 7 #a Storbritannien #z London [inte Londinium] #2 sao

Om det finns flera orter med samma namn inom samma landskap läggs även kommunens

namn i den geografiska strängen.

29

651 7 #a Sverige #z Värmland #z Eda #z Ås # sao

651 7 #a Sverige #z Värmland #z Arvika #z Ås #2 sao

Geografiska ämnesord förs in i Svenska ämnesord endast i de fall då det kan uppstå

tveksamheter om hur de ska konstrueras och då klassningen kan vara svår att fastställa.

3.5.2 Namnbyte

När ett geografiskt namn ändras utan territoriella förändringar används det nya namnet:

651 4 #a Sri Lanka [inte Ceylon]

651 7 #a Ryssland #z Sankt Petersburg [inte Leningrad] #2 sao

651 7 #a Ryssland #z Kaliningrad [inte Königsberg] #2 sao

När ett namnbyte genomförs i samband med sammanslagningar eller uppdelningar av ett

geografiskt område kan både den nya och den gamla namnformen användas beroende på

innehållet i det verk man indexerar. Är det ett verk som behandlar territoriet både före och

efter förändringen föredras den nya namnformen. Om verket enbart behandlar tiden före

sammanslagningen eller uppdelningen används det gamla namnet.

651 4 #a Tyskland [används för tiden fram till 1949 och för tiden 1991-]

651 4 #a Västtyskland [används för tiden 1949-1990]

651 4 #a Östtyskland [används för tiden 1949-1990]

651 4 #a Papua

651 4 #a Nya Guinea

651 4 #a Papua-Nya Guinea [används för tiden 1973-]

Vid geografisk indelning används alltid platsers och områdens nuvarande landtillhörighet som

huvuduppslag:

648 7 #a 1700-talet #2 sao

650 7 #a Befolkningsutveckling #x historia #2 sao

651 7 #a Finland #z Österbotten #2 sao

650 7 #a Medeltiden #2 sao

650 7 #a Sockenbildning #x historia #2 sao

651 7 #a Sverige #z Skåne #2 sao

650 7 #a Medeltiden #2 sao

650 7 #a Judar #x historia #2 sao

30

651 7 #a Frankrike #z Alsace #2 sao

För historiska riken där det inte finns någon kontinuitet med ett nutida namn eller territorium

används det historiska namnet.

651 4 #a Monotapa

651 4 #a Osmanska riket

651 4 #a Romerska riket

3.5.3 Underindelningar under geografiska ämnesord

Geografiska underindelningar får endast användas under geografiska ämnesord. Geografisk

underindelning används för områden eller platser inom ett land eller annat större område.

Under ett geografiskt huvudord går det att lägga två eller tre underindelningar i en sträng.

Litteratur om andra länder Geografiska ämnesordssträngar för geografiska företeelser i andra länder kan innehålla två

geografiska underindelningar. Den andra underindelningen används alltid för enheter inom

städer.

651 7 #a Förenta staterna #z San Francisco #2 sao

651 7 #a Förenta staterna #z San Francisco #z Chinatown #2 sao

651 7 #a Storbritannien #z Skottland #2 sao

651 7 #a Storbritannien #z Edinburgh #2 sao

Litteratur om Sverige Geografiska ämnesordssträngar för Sverige kan innehålla tre underindelningar. Den tredje

underindelningen används alltid för företeelser inom städer eller för orter med likalydande

namn inom en större geografisk enhet.

Konstruktionerna görs på dessa sätt:

1. Enbart geografiska ämnesordet Sverige (allmänna framställningar om hela Sverige).

2. Geografiska ämnesordet Sverige + landskap eller annat område, t.ex. län eller stift (för

kyrkohistoria), för verk som behandlar ett område mindre än hela Sverige.

3. Geografiska ämnesordet Sverige + landskap + ort. Med orter avses städer, kommuner,

socknar, byar etc.

4. För verk om städerna Stockholm och Göteborg används alltid konstruktionen Sverige -

Stockholm och Sverige - Göteborg. Dessa orter föregås inte av en landskaps- eller

länsbeteckning.

651 7 #a Sverige #z Småland #2 sao

31

651 7 #a Sverige #z Småland #z Vimmerby #2 sao

651 7 #a Sverige #z Småland #z Vimmerby #z Storgatan #2 sao

651 7 #a Sverige #z Småland #z Djursdala #2 sao

651 7 #a Sverige #z Stockholm #z Södermalm #2 sao

651 7 #a Sverige #z Göteborg #z Götaplatsen #2 sao

651 7 #a Sverige #z Värmland #z Arvika #z Ås #2 sao

När verket behandlar två eller flera geografiska företeelser görs en ämnesordssträng för varje

enskilt begrepp:

650 7 #a Arbetsstugor #2 sao

651 7 #a Sverige #z Västerbotten #2 sao

651 7 #a Sverige #z Norrbotten #2 sao

inte:

651 #a Sverige #z Norrbotten #z Västerbotten

Ämnesord för företeelser som i sig är begränsade till ett land behöver normalt inte få

geografisk indelning för landet. Observera dock att verk som behandlar dessa företeelser ur ett

mer begränsat geografiskt perspektiv alltid indexeras med lämpliga geografiska ämnesord för

att uttrycka detta och att den geografiska ämnesordssträngen då inleds med indexering av

landet.

245 1 0 #a Hungerdemonstrationerna i Norrköping i maj 1917

650 7 #a Hungerkravallerna i Sverige 1917 #2 sao

651 7 #a Sverige #z Östergötland #z Norrköping #2 sao

3.6 Uniforma titlar som ämnesord (MARC 630)

Ämnesord för uniforma titlar utan upphovsman läggs i fält 630 och utformas enligt

anvisningar för fält 130 under Katalogisering samt gällande katalogregler. Exempel på verk

som får ämnesord i 630 är religiösa urkunder, anonyma klassiker, fördrag och liturgiska

urkunder. En del uniforma titlar finns som auktoritetsposter i Voyager och vissa finns med i

Svenska ämnesord. Språktillägg i delfält l används bara när framställningen behandlar verkets

språk, översättning eller liknande.

630 0 4 #a Bibeln

630 0 4 #a Bibeln. #p N.T. #p Evangelierna

630 0 4 #a Nibelungenlied

32

630 0 4 #a Genèvekonventionerna #d (1949). #k Protokoll #d (1977-06-08)

630 0 4 #a Westfaliska freden #d (1648)

För lagar och lagkommentarer se Institutioner som ämnesord

För titlar med känt upphov se Författare + titel

3.6.1 Filmtitlar

Ämnesord för särskilda filmtitlar konstrueras med titeln som huvuduppslag. Titeln skrivs på

originalspråk och följs av det särskiljande tillägget (film) inom parentes. När flera filmer har

samma originaltitel tas dessutom årtalet med för att skilja dem åt:

630 0 4 #a Persona (film)

630 0 4 #a La dolce vita (film)

630 0 4 #a The man who knew too much (film : 1934)

630 0 4 #a The man who knew too much (film : 1956)

Källor:

The internet movie database

Svensk filmdatabas (http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/)

Svensk Mediedatabas (SMDB)

Wredlund, Bertil. Långfilm i Sverige, 1979-

3.7 Kronologiska ämnesord (MARC 648)

De kronologiska ämnesorden används mest inom samhällsvetenskaperna och de humanistiska

ämnena och framför allt inom ämnet historia. Kronologiska ämnesord används för att uttrycka

en tidsaspekt på det ämne som verket behandlar och som inte framgår av någon annan del av

ämnesordet. De används bara för framställningar med uttalat historiskt perspektiv och inte för

att ange verkets utgivningstid. Ämnesbeskrivningar av historiska verk indexeras ofta med det

allmänesordet Historia eller den allmänna underindelningen - historia. Se vidare Historia.

3.7.1 Olika typer av kronologiska ämnesord

Allmänna kronologiska ämnesord

Kronologiska ämnesord för enskilda länder

Fritt formulerade kronologiska ämnesord grundade på det verk som indexeras

Allmänna kronologiska ämnesord

Vid indexering används i första hand ämnesorden från listan Allmänna kronologiska

ämnesord. Dessa återfinns på en särskild lista på Svenska ämnesords webbplats. Denna lista

33

innehåller bestämda århundraden, decennier. Vissa vanliga tidsperioder har ospecificerad

startpunkt, t.ex. före 1500, eller ospecificerad slutpunkt, t.ex. 1945-.

Standardiserade kronologiska ämnesord auktoriseras som Svenska ämnesord.

245 1 0 #a Christopher Plantin's Books of hours : #b illustration and production

648 7 #a 1500-talet #2 sao

650 7 #a Träsnitt #x historia #2 sao

650 7 #a Tideböcker #x historia #2 sao

651 7 #a Belgien #z Antwerpen #2 sao

245 1 0 #a Smak för frihet : #b opinionsbildningen i Sverige 1755-1830

648 7 #a 1700-talet #2 sao

648 7 #a 1800-talet #2 sao

650 7 #a Censur #x historia #2 sao

650 7 #a Opinionsbildning #x historia #2 sao

651 4 #a Sverige

245 1 0 #a Städtisches Gesundheits- und Fürsorgewesen vor 1800

648 7 #a Före 1800 #2 sao

650 7 #a Sjukvård #x historia #2 sao

651 4 #a Tyskland

Om framställningen omfattar en längre period använder man ett vidare kronologiskt ämnesord

eller enbart ämnesordet Historia den allmänna underindelningen - historia.

Kronologiska ämnesord för enskilda länder

Enskilda länders historia kan ha auktoriserade kronologiska ämnesord som används för verk

om dessa länder eller företeelser inom dessa länder, förutsatt att verket självt använder sig av

denna tidsindelning. Dessa auktoriserade ämnesord återfinns i särskilda landspecifika

kronologiska ämnesordslistor på SAO:s hemsida, inklusive en lista med särskilda

kronologiska ämnesord för Sverige.

Historiska tidsperioder för enskilda länder framgår av DDK:s klassifikationssystem under

avdelningarna 930-999 och dessa kan användas som kronologiska ämnesord för respektive

land i de fall särskilda listor saknas. I de fall ett kronologiskt ämnesord hämtas från DDK:s

tabeller ska detta anmälas till Svenska ämnesords redaktion.

Kronologiska ämnesord för enskilda länder auktoriseras vid behov.

245 1 0 #a Jämmerdal och fröjdesal : #b kvinnor i stormaktstidens Sverige

648 7 #a 1611-1718 (stormaktstiden, Sverige) #2 sao

650 7 #a Kvinnor #x historia #2 sao

651 4 #a Sverige

245 1 0 #a Fattigvård i frihetstidens Finland

648 7 #a 1718-1772 (frihetstiden, Finland) #2 sao

650 7 #a Fattigvård #x historia #2 sao

651 4 #a Finland

34

Fritt formulerade kronologiska ämnesord

Om ingen av de två ovanstående metoderna ger en rättvisande bild av verket utformas det

kronologiska ämnesordet med utgångspunkt i det verk man indexerar. Dessa kronologiska

ämnesord kommer inte att auktoriseras och märks därför med andraindikator 4 och utan

listkoden sao.

245 1 0 #a Early modern capitalism : #b economic and social change in Europe, 1400-

1800

648 4 #a 1400-1800

650 7 #a Kapitalism #x historia #2 sao

650 7 #a Ekonomisk historia

651 4 #a Europa

245 1 0 #a Socialismo y anarquismo en Cataluña (1899-1911)

648 4 #a 1899-1911

650 7 #a Socialism #x historia #2 sao

650 7 #a Anarkism #x historia #2 sao

651 7 #a Spanien #z Katalonien #2 sao

245 1 0 #a Image and imperialism in the Ottoman revolutionary press, 1908-1911

648 4 #a 1908-1911

650 7 #a Tidningar #x historia #2 sao

651 4 #a Osmanska riket

3.7.2 Verk med uttalat kronologiskt innehåll

För verk som behandlar en tidsperiod som huvudsakligt ämne används endast ett årtal eller ett

kronologiskt begrepp som ämnesord. Årtal och århundraden skrivs alltid med siffror.

Se även riktlinjer för Historia och Arkeologi.

245 1 0 #a 1968 - the world transformed

648 4 #a 1968

245 1 0 #a The Thirteenth - greatest of centuries

648 7 #a 1200-talet #2 sao

Verk som utgör en allmän skildring av 1200-talet

245 1 0 #a Jarlens sekel : #b en berättelse om 1200-talets Sverige

648 7 #a 1200-talet #2 sao

650 7 #a Historia #2 sao

651 4 #a Sverige

Ingen allmän skildring av 1200-talet utan specifikt om Sverige under 1200-talet:

35

3.8 Genre/formtermer (MARC 655)

Genre/formtermer representerar vad ett verk är och inte vad det handlar om.

Form talar om att verket har en särskild form och/eller särskilt syfte.

Genrer är kategorier som karaktäriseras av liknande handlingar, teman, miljöer, situationer

och karaktärer.

Eftersom det ofta är svårt att skilja form från genre är de sammanförda till samma fasett. I

Svenska ämnesord finns listor över genre/formtermer för olika ämnesområden. Dessa listor

återfinns på Svenska ämnesords webbplats. Alla genre/formtermer som hämtas från Svenska

ämnesord kodas i LIBRIS i fält 655 med andraindikator 7 och listbeteckningen saogf.

Tidigare formämnesord i Svenska ämnesord, som lades i delfält v i ämnesordssträngar, har

gjorts om till genre/formtermer och läggs i fält 655 och kodas saogf.

655 7 #a Handböcker, manualer etc. #2 saogf

655 7 #a Biografi #2 saogf

655 7 #a Periodika #2 saogf

655 7 #a Damtidningar #2saogf

655 7 #a Kärleksskildringar #2 saogf

655 7 #a Romaner #2 saogf

655 7 #a Dramatik #2 saogf

655 7 #a Databaser #2 saogf

Listorna Tesaurus för grafiskt material (TGM) och Barn- och ungdomslitteratur fortsätter att

ha egna listkoder och använder alltså inte koden saogf.

En term kan förekomma både som genre/formterm och som allmännt ämnesord t.ex.

Periodika, Anekdoter, Kartor. Notera att de allmänna ämnesorden används för verk som

handlar om periodika, anekdoter eller kartor.

245 1 0 #a Skånelitteratur

651 7 #a Sverige #z Skåne #2 sao

655 7 # a Bibliografi #2 saogf

245 1 0 #a Loss! : #b brev / #c August Strindberg

600 1 4 #a Strindberg, August #1849-1912

655 7 # a Brev #2 saogf

245 1 0 #a Örebro stads medeltidsurkunder

650 7 #a Historia #2 sao

651 7 #a Sverige #z Örebro #2 sao

655 7 #a Källmaterial #2 saogf

36

245 1 0 #a Måla ditt hem

650 7 #a Målning #2 sao

655 7 #a Handböcker, manualer etc. #2 saogf

3.8.1 Flera genre/formtermer

Flera genre/formtermer kan behövas för att beskriva en resurs. Vanliga kombinationer är t.ex.

Bibliografi med Periodika, eller Bibibiografi med Lexikon. I dessa fall lägger katalogisatören

de olika genre/formtermerna i flera enskilda 655-fält.

245 1 0 #a Doktorsavhandlingar i historia vid svenska universitet och högskolor

650 7 #a Historia #2 sao

651 4 #a Sverige

655 7 #a Bibliografi #2 saogf

655 7 #a Periodika #2 saogf

3.8.2 Genre/formtermer för skönlitteratur

Vid indexering av skönlitteratur används andra genre/formtermer än vid indexering av

facklitteratur. Termerna är uppmärkta med en särskild listkod ”skon” i auktoritetsposterna

vilken särskiljer dem från de allmänna genre/formtermerna uppmärkta med listkod ”fack”.

3.8.2.1 Skönlitterär genre och form

Skönlitterära genrer är inriktningar som baseras på likartade motiv, teman eller andra

innehållsliga faktorer. Exempel på genrer är Kärleksskildringar, Erotiska skildringar och

Barndomsskildringar. Skönlitterär form är den teknik eller struktur som kännetecknar ett

verks uppbyggnad1. Exempel på form inom skönlitteraturen är Poesi, Dramatik, Noveller och

Romaner. Både genre- och formtermer och ibland termer som är en blandning av både genre

och form ryms inom Svenska ämnesords kategori genre/formterm.

3.8.2.2 Checklista för indexering med genre/formtermer på

skönlitteratur

För indexering av skönlitteratur har följande kortlista utarbetats:

Tilldela lämpliga genre/formtermer efter en ytlig granskning av resursen.

Tilldela så många termer som krävs för att beskrivningen ska bli fullständig, termer

för såväl genre som form.

1 Att indexera skönlitteratur : handledning / Svensk biblioteksförening, 2004.

37

Om resursen inte har en tydlig genre och/eller form tilldelas en överordnad term, t.ex.

Skönlitteratur.

Komplettera med ämnesord för att göra indexeringen av verket fullständig. (Se 4.17)

245 1 3 #a En halv gul sol / #c Chimamanda Ngozie Adiche

655 7 #a Historiska skildringar #2 saogf

655 7 #a Samhällsskildringar #2 saogf

655 7 #a Romaner #2 saogf

245 1 0 #a Kvinnan på tåget / #c Paula Hawkins

655 7 #a Thrillers #2 saogf

655 7 #a Romaner #2 saogf

245 1 0 #a Lilla bageriet på strandpromenaden / #c Jenny Colgan

655 7 #a Feelgood #2 saogf

655 7 #a Kärleksskildringar #2 saogf

655 7 #a Romaner #2 saogf

245 1 0 #a Handbok för städerskor / #c Lucia Berlin

655 7 #a Noveller #2 saogf

Många av genre/formtermerna för skönlitteratur är formneutrala, d.v.s. beskriver ett verks

genre snarare än form t.ex. Fantasy, Kontrafaktisk historia eller Kärleksskildringar. Denna typ

av termer är tänkta att kunna användas för genrer oberoende av skönlitterär form och bör

alltid kombineras med en formterm.

245 1 3 #a En dikt om dan : 100 dikter om kärlek / #c Annika Koldenisu

655 7 #a Kärleksskildringar #2 saogf

655 7 #a Poesi #2 saogf

245 1 0 #a Romeo och Julia / #c William Shakespeare

655 7 #a Kärleksskildringar #2 saogf

655 7 #a Dramatik #2 saogf

245 1 0 #a Svindlande höjder / #c Emily Brontë

655 7 #a Kärleksskildringar #2 saogf

655 7 #a Romaner #2 saogf

Andra termer är inte formneutrala, de anger både genre och form i samma term som t.ex.

Brevromaner, Kollektivromaner eller Begravningsverser. I dessa fall behöver formelementet

inte dubbleras med ytterligare en term för formen.

245 1 0 #a Gruppen / #c Mary McCarthy

655 7 #a Kollektivromaner #2 saogf

245 1 0 #a Doktor Glas / #c Hjalmar Söderberg

655 7 #a Dagboksromaner #2 saogf

38

4 Särskilda ämnesområden

4.1 Personer

4.1.1 Allmänt

Ett verk som indexeras med personämnesord är ofta antingen biografiskt eller kritiskt.

Biografiska verk fokuserar på mer personliga aspekter av individens liv och är i berättande

form. Självbiografier som behandlar upplevelser av krig eller andra historiska händelser anses

vara s.k. Personliga berättelser. Kritiska verk behandlar däremot resultatet av personens

yrkesverksamhet, intellektuella prestationer eller artistiska prestationer.

Genre/formtermen Biografi används vid indexering av biografiska verk.

Genre/formtermen Personliga berättelser används vid indexering av självbiografier som

behandlar krig och/eller andra historiska händelser.

Genre/formtermen Analys och tolkning används vid indexering av kritiska verk.

4.1.2 Biografier

Denna instruktion gäller biografiska verk i berättande form, både samlingsbiografier och

biografier över enskilda personer, om inget annat anges.

I indexeringssammanhang är en biografi (inklusive självbiografier) ett verk där mer än 50

procent behandlar en eller flera personers liv. Är man osäker på om det biografiska innehållet

uppgår till hälften bör verket inte indexeras som en biografi. Det är mycket vanligt att

biografier berättar om den biograferades yrkesliv. Detta sker dock ur ett personligt perspektiv

och med en berättande stil, till skillnad från kritiska verk som behandlar resultatet eller

produkten av en eller flera personers yrkesverksamhet.

Använd en lämplig kombination av följande typer av ämnesord vid indexering av en biografi:

Personämnesord för personen/personerna som verket behandlar

Kronologiskt ämnesord, om lämpligt

Ämnesord för gruppen som personen/personerna tillhör

Om lämpligt, ämnesord för institution, ort eller historisk händelse som

personen/personerna är starkt förknippad(e) med

Allmänna ämnesord som bedöms lämpliga för verket

Genre/formtermen Biografi.

Exempel:

245 1 0 #a Beethoven : #b biografin / #c Åke Holmquist

600 1 4 #a Beethoven, Ludvig van, #d 1770-1827

648 7 #a 1700-talet #2 sao

648 7 #a 1800-talet #2 sao

650 7 #a Tonsättare #2 sao

651 4 #a Tyskland

39

655 7 #a Biografi #2 saogf

Kronologiska ämnesord och historia

När katalogisatören anser det vara lämpligt kan kronologiska ämnesord användas för att

beskriva tidsaspekt i biografier. Som kronologiska ämnesord till biografier väljs ett så vitt

omfång på åren som ämnet tillåter.

245 1 0 #a Abraham Lincoln : #b hans liv och tid / #c Staffan Ekendahl

600 1 4 #a Lincoln, Abraham, #d 1809-1865

648 7 #a 1800-talet #2 sao

650 7 #a Presidenter #2 sao

651 4 #a Förenta staterna

655 7 #a Biografi #2 saogf

Observera att ämnesordet Historia och underindelningen -historia endast används i de fall

verket innehåller historiska aspekter utöver de biografiska.

245 1 0 #a Ernest Rutherford : #b and the explosion of atoms / #c J.L. Heilbron

600 1 4 #a Rutherford, Ernest #d 1871-1937

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Kärnfysiker #2 sao

650 7 #a Kärnfysik #x historia #2 sao

651 4 #a Nya Zeeland

655 7 #a Biografi #2 saogf

Ämnesord för grupp

Använd ett eller flera ämnesord för att beskriva den grupp som den biograferade tillhör t.ex.

Författare, Politiker, Musiker, Fotbollsspelare. Undvik att göra värderande bedömningar vid

val av för en person. Välj i första hand ämnesord som representerar yrke eller liknande.

Exempelvis bör en biografi över Muammar Qadaffi få ämnesordet Presidenter, inte

Diktatorer. För samlingsbiografier är det ofta mer självklart hur de biograferade hör ihop som

grupp och verkets perspektiv följs i regel. Läs mer under Litteratur av särskilda grupper inom

ämnesområdet litteratur samt Verk om författare.

Biografier över personer som under sitt liv har tillhört flera grupper ges i första hand

ämnesord för den grupptillhörighet som personen är mest känd för. Om det är omöjligt att ge

en rättvisande bild av personens liv med enbart ett ämnesord för grupp kan flera väljas,

förutsatt att det katalogiserade verket behandlar de aspekter av personens liv som ämnesorden

betecknar. Om det å andra sidan är svårt att överhuvudtaget placera in personen i en grupp

eller om grupptillhörighet bedöms vara ointressant kan man avstå från att lägga ämnesord som

betecknar grupp.

245 1 0 #a Hunter : #b Hunter S. Thompsons vilda och sällsamma leverne / #c E. Jean

Carroll

600 1 4 #a Thompson, Hunter S., #d 1939-2005

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Journalister #2 sao

40

651 4 #a Förenta staterna

655 7 #a Biografi #2 saogf

Etnisk grupp eller kön

Använd ämnesord där kön eller etnisk tillhörighet för gruppen specificeras om personens kön

eller etniska tillhörighet är en viktig aspekt av verkets ämne. Denna typ av ämnesord ska

kompletteras med ett ämnesord för gruppen utan adjektivbestämning för etnisk grupp eller

kön. Observera att nationalitet inte räknas som en etnisk tillhörighet vid tillämpning av denna

regel.

245 1 0 #a Colette, Beauvoir, and Duras : #b age and women writers

600 1 4 #a Beauvoir, Simone de, #d 1908-1986

600 0 4 #a Colette, #d 1873-1954

600 1 4 #a Duras, Marguerite, #d 1914-1996

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Franska kvinnliga författare #2 sao

650 7 #a Franska författare #2 sao

655 7 #a Biografi #2 saogf

245 1 0 #a Climbing the mountain : #b my search for meaning

600 1 4 #a Douglas, Kirk, #d 1916-

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Judiska skådespelare #2 sao

650 7 #a Skådespelare #2 sao

651 4 #a Förenta staterna

655 7 #a Biografi #2 saogf

Behandlar Kirk Douglas återvändande till sina judiska rötter.

men:

245 1 0 #a Invisible writer : #b a biography of Joyce Carol Oates

600 1 4 #a Oates, Joyce Carol, #d 1938-

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Amerikanska författare #2 sao

655 7 #a Biografi #2 saogf

inte även:

650 7 #a Amerikanska kvinnliga författare #2 sao

Ämnesord för institution, ort eller historisk händelse

Om de/den biograferade har en stark koppling till en institution eller en historisk händelse,

och detta framhävs i det indexerade verket, läggs lämpligt ämnesord för händelsen eller

institutionen och genre/formtermen Biografi.

41

245 1 0 #a Per Albin / #c Anders Isaksson

610 2 4 #a Sveriges socialdemokratiska arbetareparti

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Politiker #2 sao

650 7 #a Statsministrar #2 sao

650 7 #a Folkhemmet #2 sao

651 4 #a Sverige

655 7 #a Biografi #2 saogf

Om biografin enbart behandlar personer från ett särskilt geografiskt område kan ett

geografiskt ämnesord läggas tillsammans med genre/formtermen Biografi

245 1 0 #a Svenska män och kvinnor : #b biografisk uppslagsbok

651 4 #a Sverige

655 7 #a Biografi #2 saogf

655 7 #a Lexikon #2 saogf

Allmänna ämnesord

Om det bedöms som svårt att finna eller skapa ett ämnesord för en grupp av personer som

behandlas i ett verk kan istället ett lämpligt allmänt ämnesord användas.

245 1 4 #a The TV encyclopedia : #b [the most comprehensive guide to everybody

who’s anybody in television]

650 7 #a Television #2 sao

651 4 #a Förenta staterna

655 7 #a Biografi #2 saogf

Om biografin fokuserar på en särskild aspekt av personens liv läggs ytterligare ämnesord för

detta, t.ex. Kröning, Alkoholvanor, Barn- och ungdomsår.

Komplettera även med andra lämpliga allmänna ämnesord för verket.

245 1 0 #a Fröding och kvinnorna / #c Rolf Alsing

600 1 4 #a Fröding, Gustaf #d 1860-1911

648 7 #a 1800-talet #2 sao

648 7 #a Sekelskiftet 1900 #2 sao

650 7 #a Svenska poeter #2 sao

650 7 #a Relation till kvinnor #2 sao

655 7 #a Biografi #2 saogf

Särskilda fall av biografier

Samlingsbiografier över personer som varken går att sammanföra med allmänt ämnesord,

institutionsämnesord, ämnesord för grupp eller geografiskt ämnesord.

I brist på annat lämpligt ämnesord får man använda Genre/formtermen Biografi i dessa fall,

eventuellt med ett kronologiskt ämnesord:

42

245 1 0 #a Who's who in the twentieth century

648 7 #a 1900-talet #2 sao

655 7 #a Biografi #2 saogf

655 7 #a Lexikon #2 saogf

Sjukdomar - biografiska verk

Biografiska verk där en väsentlig del behandlar personliga erfarenheter av sjukdomar

indexeras med personämnesord i fält 600 i kombination med ämnesord för sjukdomen samt

ämnesordet Patienter i fält 650. Finns det ett godkänt ämnesord för patientgruppen används

det istället, t.ex. Personer med reumatism. I båda fallen läggs genre/formtermen Biografi i fält

655 enligt mönster nedan. Geografiska och kronologiska ämnesord används där

katalogisatören bedömer det nödvändigt.

Konstruktion av sjukdomsbiografi utan godkänt ämnesord för patientgrupp:

MARC-fält

600 [Personämnesord]

650 [Sjukdom]

650 Patienter

655 Biografi

Exempel :

245 1 0 #a Patient : #b den sanna berättelsen om en ovanlig sjukdom

600 1 4 #a Watt, Ben #d 1962-

650 7 #a Vaskulit #2 sao

650 7 #a Patienter #2 sao

655 7 #a Biografi #2 saogf

Konstruktion av sjukdomsbiografi med godkänt ämnesord för patientgrupp:

MARC-fält

600 [Personämnesord]

650 [Patientgrupp]

655 Biografi

Exempel:

245 1 0 #a Aspergers syndrom : #b en tecknad version om autism med

normalbegåvning

600 1 4 #a Carlsson, Gunilla, #d 1962-

650 7 #a Personer med Aspergers syndrom #2 sao

655 7 #a Biografi #2 saogf

655 7 #a Tecknade serier #2 saogf

Sjukdomsupplevelser

43

Ämnesordet Sjukdomsupplevelser används bara för allmänna verk om sjukdomsupplevelser.

4.1.3 Personliga berättelser

Personliga berättelser (LCSH: Personal narratives) används som genre/formterm för

ögonvittnesskildringar eller självbiografiska berättelser enbart tillsammans med ämnesord för

krig och händelser. Med händelser menas betydande händelser, sådana som kan få eget

ämnesord. Ofta innehåller de också ett årtal. (LCSH: "something noteworthy that occurs or

occured in a certain place during a discrete interval of time"). Exempel från Svenska

ämnesord är Estoniakatastrofen 1994, Diskoteksbranden i Göteborg 1998 och Storstrejken

1909. Personliga berättelser ska inte användas för berättelser om händelser ur det vardagliga

livet.

245 1 4 #a Den ende som kom undan

600 1 4 #a Ryan, Chris, #d 1961-

650 7 #a Kuwaitkriget 1990-1991 #2 sao

655 7 #a Personliga berättelser #2 saogf

245 1 0 #a Därför överlevde jag Estoniakatastrofen

600 1 4 #a Bogren, Leif, #d 1940-

650 7 #a Estoniakatastrofen 1994 #2 sao

650 7 #a Personliga berättelser #2 sao

Vid behov kan posten även förses med ämnesord för grupp och genre/formtermen Biografi.

245 1 4 #a The children accuse (Serietitel: The library of Holocaust testimonies)

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Förintelsen #2 sao

650 7 #a Judiska barn #2 sao

651 4 #a Polen

655 7 #a Personliga berättelser #2 saogf

655 7 #a Biografi #2 saogf

4.1.4 Kritiska verk

Verk som i huvudsak diskuterar resultatet av en persons yrkesverksamhet eller intellektuella

prestationer räknas som kritiska. Dessa är i regel vetenskapliga verk som tolkar en eller flera

personers intellektuella eller konstnärliga produkt eller teorier. Se även Verk om en författares

verk eller ett enskilt verk i kapitlet Litteratur.

De personämnesord som används vid indexering av kritiska verk betecknar främst personer

som är artister, författare, filosofer, vetenskapsmän eller religionsstiftare. För dessa läggs

personämnesord samt eventuellt lämpliga allmänna ämnesord. Kritiska verk om en författare

eller konstnärs produktion får alltid genre/formtermen Analys och tolkning.

För kritiska verk om en persons verksamhet läggs i regel inget ämnesord för gruppen till

vilken personen hör:

44

245 1 0 #a Lacan and the political

600 1 4 #a Lacan, Jacques, #d 1901-1981

650 7 #a Psykoanalys #x politiska aspekter #2 sao

655 7 #a Analys och tolkning #2 saogf

inte:

650 7 #a Psykoanalytiker #2 sao

245 1 0 #a Heidegger’s atheism : #b the refusal of a theological voice

600 1 4 #a Heidegger, Martin, #d 1889-1976

650 7 #a Teologi #2 sao

655 7 #a Analys och tolkning #2 saogf

inte:

650 7 #a Filosofer #2 sao

245 1 0 #a James Joyce : #b a short introduction

600 1 4 #a Joyce, James, #d 1882-1941

655 7 #a Analys och tolkning #2 saogf

För kritiska verk om flera personers verksamhet är en gemensam nationell, språklig, etnisk,

eller könsmässig tillhörighet ofta relevant att lyfta fram. Avgörande är huruvida dessa

aspekter har en framträdande plats i det aktuella verket. Denna typ av ämnesord ska

kompletteras med ett ämnesord för gruppen utan adjektivbestämning för etnisk grupp eller

kön.

245 1 4 #a The voices of African American women : #b the use of narrative and

authorial voice in the works of Harriet Jacobs, Zora Neale Hurston, and Alice

Walker

600 1 4 #a Jacobs, Harriet A, #d 1813-1897. #t Incidents in the life of a slave girl

600 1 4 #a Hurston, Zora Neale, #d 1903-1960. #t Their eyes were watching God

600 1 4 #a Walker, Alice, #d 1944-. #t Color purple

648 7 #a 1800-talet #2 sao

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Amerikansk litteratur #x historia #2 sao

650 7 #a Afro-amerikanska kvinnliga författare #2 sao

650 7 #a Afro-amerikanska författare #2 sao

655 7 #a Analys och tolkning #2 saogf

men:

245 1 0 a# Critical subjectivities : #b identity and narrative in the work of Colette and

Marguerite Duras

600 0 4 #a Colette, #d 1873-1954

600 1 4 #a Duras, Marguerite, #d 1914-1996

650 7 #a Identitet i litteraturen #2 sao

650 7 #a Narratologi #2 sao

45

655 7 #a Analys och tolkning #2 saogf

inte:

650 7 #a Fransk litteratur #2 sao

650 7 #a Franska kvinnliga författare #2 sao

650 7 #a Franska författare #2 sao

4.2 Historia

En allmän eller heltäckande historisk framställning av ett ämne uttrycks genom användning

av antingen det allmänna ämnesordet Historia eller den allmänna underindelningen - historia.

Framställningar begränsade till en viss historisk period förses även med lämpligt kronologiskt

ämnesord.

245 1 0 #a Svenska friheten : #b det fria ordets öden och äventyr i Sverige under 500

år

650 7 #a Censur #x historia #2 sao

650 7 #a Tryckfrihet #x historia #2 sao

651 4 #a Sverige

245 1 4 #a Den svenska domarkulturen : #b europeiska och nationella förebilder

650 7 #a Domare #x historia #2 sao

651 4 #a Sverige

651 4 #a Europa

245 1 4 #a The journey from texts to translations : #b the origin and development of

the Bible

630 4 #a Bibeln

650 7 #a Historia #2 sao

245 1 0 #a Stockholm genom sju sekler : #b Stockholms historia 1252-1950

650 7 #a Historia #2 sao

651 7 #a Sverige #z Stockholm #2 sao

245 1 0 #a Söder-tur. #n 1, #n Följ med till det försvunna söder öster om Götgatan :

1954-1974

648 7 #a 1950-talet #2 sao

648 7 #a 1960-talet #2 sao

648 7 #a 1970-talet #2 sao

650 7 #a Historia #2 sao

651 7 #a Sverige #z Stockholm #z Södermalm #2 sao

Efter ett allmänt ämnesord som redan innehåller en konstruktion med ordet historia, t.ex.

Kyrkohistoria, Ekonomisk historia, Militärhistoria, Socialhistoria och Kulturhistoria blir det

överflödigt med ytterligare användning av underindelningen - historia.

46

245 1 3 #a En modern svensk ekonomisk historia : #b tillväxt och omvandling under

två sekel

648 7 #a 1800-talet #2 sao

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Ekonomisk historia #2 sao

651 4 #a Sverige

Ämnesordssträngar som redan innehåller en allmän underindelning kan för historiska

framställningar vid behov vidareindelas med - historia:

245 1 3 #a An emotional history of the United States

650 7 #a Känslor #x sociala aspekter #x historia #2 sao

651 4 #a Förenta staterna

4.3 ... i Bibeln, i filmen, i heraldiken, i konsten...

... i Koranen, i litteraturen, i massmedia, i operan, i pressen, i reklamen, på scenen och på tv.

Ämnesord för motiv i Bibeln, filmen, heraldiken, konsten, Koranen, litteraturen, operan, på

scenen och ämnens behandling i press, massmedia, reklam och tv konstrueras på detta sätt:

4.3.1 Allmänna ämnesord

Fraserna "i Bibeln", "i filmen", "i heraldiken", "i konsten", "i Koranen", " i litteraturen", "i

massmedia", "i operan", "i pressen", "i reklamen", "på scenen" och "på tv" läggs till ett

allmänt ämnesord, som redan är godkänt.

650 7 #a Kyskhet i litteraturen #2 sao

650 7 #a Ungdomsproblem i filmen #2 sao

650 7 #a Borgar i heraldiken #2 sao

Den nya konstruktionen läggs i fält 650 som ett godkänt ämnesord, men ska anmälas till

Svenska ämnesord, som för in det i databasen. Används ett ord som inte finns i Svenska

ämnesord måste detta anmälas som ett förslag till nytt ämnesord och hela frasen läggas i fält

653. Se även ...i läromedel.

Ämnesord konstruerade med dessa fraser underindelas inte vidare med allmänna

underindelningar i samma ämnesfält då de redan är väldigt specifika. De går dock bra att

kombinera med andra allmänna ämnesord och ämnesord i andra ämnesfasetter.

650 7 #a Medeltiden #2 sao

650 7 #a Kyskhet i litteraturen #2 sao

650 7 #a Jungfrur #x historia #2 sao

47

4.3.2 Egennamn

För verk som behandlar personer, institutioner, titlar eller orter i filmen, i konsten, i

litteraturen eller i massmedia används egennamnet som ämnesord i kombination med något av

de allmänna ämnesorden:

Motiv i filmen

Motiv i konsten

Motiv i litteraturen

Motiv i massmedia

600 1 4 #a Strindberg, August, #d 1848-1912

650 7 #a Motiv i konsten #2 sao

650 7 #a Motiv i massmedia #2 sao

651 7 #a Sverige #z Malmö #2 sao

4.4 Influenser

Influens = påverkande faktor ofta intellektuell e.d. och mer eller mindre indirekt (NEO)

Det finns tre sätt att uttrycka influenser:

1. Som allmän underindelning under allmänna ämnesord: -influenser

2. Som allmänt ämnesord: Influenser

3. Som adjektivfras

4.4.1 Influenser som allmän underindelning

Den allmänna underindelningen - influenser används under allmänna ämnesord för verk som

fokuserar på influenser från något. Den företeelse som influenserna kommer ifrån används

som huvudord med influenser som allmän underindelning. Lägg sedan ytterligare ett

ämnesord för den/det som påverkas.

Underindelningen - influenser kan användas under enskilda krig och händelser, språk,

särskilda riktningar och grupperingar inom de olika konstarterna t.ex. litteratur, musik, film,

dans och teater.

245 1 4 #a The British monarchy and the French Revolution

650 7 #a Franska revolutionen 1789-1799 #x influenser #2 sao

651 4 #a Storbritannien

245 1 0 #a European culture in the Great War : #b the arts, entertainment, and

propaganda, 1914-19

648 7 #a 1910-talet #2 sao

650 7 #a Första världskriget 1914-1918 #x influenser #2 sao

651 4 #a Europa

48

245 1 0 #a Dada and after : #b extremist modernism and English literature

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Dadaism (litteratur) #x influenser #2 sao

650 7 #a Engelsk litteratur #x historia #2 sao

4.4.2 Influenser som allmänt ämnesord

För verk om influenser från personer, institutioner och titlar med egennamn används vid

indexering ämnesordet Influenser.

245 1 0 #a Swedenborg and his influence

600 1 4 #a Swedenborg, Emanuel, #d 1688-1772

650 7 #a Influenser #2 sao

245 1 4 #a The young Hegelians and Karl Marx

600 1 4 #a Hegel, Georg Wilhelm Friedrich, #d 1770-1831

600 1 4 #a Marx, Karl, #d 1818-1883

650 7 #a Influenser #2 sao

4.4.3 Influenser som adjektivfras

Adjektivfraser med influenser används för verk som diskuterar ett samhälles, ett språks, en

kulturs eller en grupps inflytande på ett annat samhälle, ett annat språk, en annan kultur eller

en annan grupp. Konstruktionen används för konstnärliga, kulturella, intellektuella, religiösa

och filosofiska influenser.

245 1 0 #a Echoes of desire

600 1 4 #a Petrarca, Francesco, #d 1304-1374

650 7 #a Engelsk litteratur #x historia #2 sao

650 7 #a Italienska influenser #2 sao

245 1 4 #a The vision of Rome in late Renaissance France

650 7 #a Renässansen #2 sao

650 7 #a Romerska influenser #2 sao

651 4 #a Frankrike

Andra exempel är franska influenser, bysantinska influenser, keltiska influenser. Godkända

konstruktioner återfinns Svenska ämnesord och nya konstruktioner anmäls till Svenska

ämnesord. OBS! Engelska influenser och tyska influenser används inte i språkliga

sammanhang eftersom det finns särskilda ord för detta (Anglicismer, Germanismer).

4.5 Läromedel

Det allmänna ämnesordet Läromedel används både för allmänna verk om läromedel och

skolböcker och för verk om läromedel och skolböcker inom särskilda ämnensområden.

245 1 0 #a Science textbooks of the 19th century

648 7 #a 1800-talet #2 sao

49

650 7 #a Naturvetenskap #2 sao

650 7 #a Läromedel #x historia #2 sao

Genre/formtermen Läromedel används för själva läromedlen i särskilda ämnen:

245 1 0 #a Hej, matematik

650 7 #a Matematik #2 sao

655 7 #a Läromedel #2 saogf

Målgrupp (program, inriktning etc.) anges inte i ämnesordssträngen utan i fält 521.

4.5.1 ... i läromedel

Konstruktionen [ämne] i läromedel används för verk om hur ämnen och företeelser behandlas

i läromedel. Konstruktionen används inte för själva läromedlet inom särskilda skolämnen. Då

används genre/formtermen Läromedel.

Frasen … i läromedel läggs till ett allmänt ämnesord som redan är godkänt. Den nya

konstruktionen läggs i 650 som ett godkänt ämnesord, men ska ändå anmälas till Svenska

ämnesord, som för in det i databasen. Används ett ord som inte finns i Svenska ämnesord

måste detta anmälas som ett förslag till nytt ämnesord och hela frasen läggas i fält 653.

Ämnesord konstruerade med dessa fraser underindelas inte vidare med allmänna

underindelningar i samma ämnesfält.

245 1 0 #a Racism in textbooks

650 7 #a Rasism i läromedel #2 sao

245 1 0 #a The treatment of religion in social studies textbooks

650 7 #a Religion i läromedel #2 sao

650 7 #a Samhällsvetenskap #2 sao

För verk som behandlar personer, institutioner, titlar eller orter i filmen i läromedel används

egennamnet som ämnesord i kombination med det allmänna ämnesordet Motiv i läromedel.

245 1 0 #a Afrikabild för partnerskap? : #b Afrika i de svenska skolböckerna

650 7 #a Motiv i läromedel #2 sao

651 4 #a Afrika

4.6 Enheter i städer

Särskilda stadsdelar, gator, torg och kvarter hör till de geografiska ämnesorden och läggs i fält

651 #z efter det geografiska huvudordet.

Posterna kompletteras vid behov med allmänt ämnesord i 650:

50

245 1 0 #a Drottninggatan, Hötorget

650 7 #a Gator #2 sao

650 7 #a Torg # 2 sao

651 7 #a Sverige #z Stockholm #z Drottninggatan #2 sao

651 7 #a Sverige #z Stockholm #z Hötorget #2 sao

245 1 3 #a En bok om Söder

651 7 #a Sverige #z Stockholm #z Södermalm #2 sao

245 1 0 #a Hisingen

651 7 #a Sverige #z Göteborg #z Hisingen #2 sao

245 1 0 #a Hammarkullen

651 7 #a Sverige #z Göteborg #z Hammarkullen #2 sao

245 1 0 #a Angered

651 7 #a Sverige #z Göteborg #z Angered #2 sao

245 1 0 #a Humlegården genom tiderna

650 7 #a Skulptur #2 sao

650 7 #a Parker #2 sao

651 7 #a Sverige #z Stockholm #z Humlegården #2 sao

Enskilda byggnader behandlas däremot oftast som institutioner och placeras i fält 610. Se

Särskilda byggnader.

4.7 Särskilda institutioner

Institutioner läggs i 610. Om uppgift om geografisk ort anses väsentlig och inte framgår av

institutionens namn kompletteras posten med ort i fält 651. Posten kompletteras även med

allmänna ämnesord.

En bok om Almviks tegelbruk:

610 2 4 #a Almviks tegelbruk

650 7 #a Tegelbruk #2 sao

651 7 #a Sverige #z Småland #2 sao

En bok om Göteneds snickerifabrik och om Götenebygden i allmänhet:

610 2 4 #a Göteneds snickerifabrik

650 7 #a Snickerifabriker #2 sao

651 7 #a Sverige #z Västergötland #z Götene #2 sao

En skrift om Malmö idrottsplats:

51

245 1 0 #a Hundra år av gemenskap : #b Malmö idrottsplats 1896-1996

610 2 4 #a Malmö idrottsplats

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Idrottsanläggningar #x historia #2 sao

651 7 #a Sverige #z Skåne #2 sao

En skrift om Slottsskogsvallen i Göteborg:

610 2 4 #a Slottsskogsvallen

650 7 #a Idrottsanläggningar #2 sao

651 7 #a Sverige #z Göteborg #2 sao

En skrift om Rooseum:

610 2 4 #a Rooseum

650 7 #a Konstmuseer #2 sao

651 7 #a Sverige #z Skåne #z Malmö #2 sao

Om Malmö stadsteater:

610 2 4 #a Malmö stadsteater

650 7 #a Stadsteatrar #2 sao

651 7 #a Sverige #z Skåne #2 sao

Om Karlstad golfklubb:

610 2 4 #a Karlstad golfklubb

650 7 #a Golf #2 sao

651 7 #a Sverige #z Värmland #2 sao

För särskilda idrottsföreningar läggs föreningen i 610 och sporten, inte typ av förening, i 650.

Allmänna idrottsföreningar som bedriver flera sporter får ämnesordet Idrott.

Båtskärsnäs idrottsförenings historia:

610 2 4 #a Båtskärsnäs idrottsförening

650 7 #a Idrott #x historia #2 sao

651 7 #a Sverige #z Norrbotten #2 sao

4.8 Särskilda byggnader

Byggnader behandlas i regel som institutioner och läggs i fält 610. Undantagna är monument,

broar, murar och liknande byggnadsverk som är allmänna ämnesord. Se särskilda anvisningar

och Library of Congress Alphabetical list of ambiguous headings. Vid tillägg av geografisk

ortsbestämning används följande regler:

52

1. När pregnant namn läggs i fält 610 #a, dvs. där geografisk bestämning finns i namnet,

görs inga tillägg. För byggnader i städer och samhällen läggs ortnamnet i en

geografisk ämnessträng i fält 651.

2. Likalydande pregnanta namn i fält 610 #a skiljs i första hand åt genom särskiljande

tillägg av landskapsnamn inom parentes efter namnet i 610 #a. Om två byggnader med

samma namn finns inom samma landskap används i stället kommun som särskiljande

tillägg. För byggnader i städer och samhällen läggs ortnamnet i en geografisk

ämnessträng i fält 651.

3. Icke pregnanta namn i fält 610 #a särskiljs åt genom tillägg av den ort som tidigare

använts i LIBRIS för byggnader. Saknas den i LIBRIS tar man den ortangivelse som

finns i boken. Välj stad och samhälle före församling, socken eller kommun. Det

geografiska namnet läggs dessutom i en geografisk ämnessträng i fält 651.

Posterna kompletteras med allmänna ämnesord.

(siffrorna inom parentes anger vilken regel som tillämpas.)

Mälarhöjdens kyrka (1):

610 2 4 #a Mälarhöjdens kyrka

650 7 #a Kyrkor #2 sao

651 7 #a Sverige #z Stockholm #z Mälarhöjden #2 sao

Djursdala kyrka (1)

610 2 4 #a Djursdala kyrka

650 7 #a Kyrkor #2 sao

651 7 #a Sverige #z Småland #2 sao

Nederluleå kyrka (1)

610 2 4 #a Nederluleå kyrka

650 7 #a Kyrkor #2 sao

651 7 #a Sverige #z Norrbotten #z Gammelstad #2 sao

Sofiero (1)

610 2 4 #a Sofiero

650 7 #a Slott #2 sao

651 7 #a Sverige #z Skåne #2 sao

Stockholms stadshus (1)

610 2 4 #a Stockholms stadshus

650 7 #a Stadshus #2 sao

651 7 #a Sverige #z Stockholm #2 sao

Sturehov (1)

53

610 2 4 #a Sturehov

650 7 #a Herrgårdar #2 sao

651 7 #a Sverige #z Södermanland #2 sao

Tuna kyrka (2)

610 2 4 #a Tuna kyrka (Uppland)

650 7 #a Kyrkor #2 sao

651 7 #a Sverige #z Uppland #2 sao

Tuna kyrka (2)

610 2 4 #a Tuna kyrka (Östergötland)

650 7 #a Kyrkor #2 sao

651 7 #a Sverige #z Östergötland #2 sao

Ellen Keys Strand (2)

610 2 4 #a Strand (Östergötland)

650 7 #a Författarhem #2 sao

651 7 #a Sverige #z Östergötland #2 sao

Societetshuset i Dalarö (3)

610 2 4 #a Societetshuset (Dalarö)

650 7 #a Societetshus #2 sao

651 7 #a Sverige #z Södermanland #z Dalarö #2 sao

Mariakyrkan i Enebyberg (3)

610 2 4 #a Mariakyrkan (Enebyberg)

650 7 #a Kyrkor #2 sao

651 7 #a Sverige #z Uppland #z Enebyberg #2 sao

4.9 Monument etc.

Monument, murar och andra liknande byggnadsverk är varken geografiska företeelser eller

institutioner utan betraktas som allmänna ämnesord. Om de är belägna i en stad läggs även

ämnesord för staden.

245 1 0 #a Visby stadsmur : #b en kulturhistorisk vandring i en del av världsarvet

650 7 #a Visby ringmur #2 sao

650 7 #a Stadsmurar #2 sao

651 7 #a Sverige #z Visby #2 sao

245 1 0 #a The spoils of Jerusalem on the Arch of Titus : #b a re-investigation

54

610 2 4 #a Jerusalems tempel

650 7 #a Titusbågen #2 sao

651 7 #a Italien #z Rom #2 sao

men:

651 7 #a Kinesiska muren #2 sao

Kinesiska muren betraktas som ett geografiskt ämnesord då det även är en gränslinje. Vid

tveksamhet konsultera Ambigous headings och LCSH Authorities.

4.10 Relationer mellan länder

Relationer mellan länder och områden större än länder uttrycks med geografiska ämnesord i

kombination med ett ämnesord som anger att det rör sig om relationer/förbindelser. Följande

allmänna ämnesord kan användas för olika typer av relationer.

Diplomatiska förbindelser

Ekonomiska förbindelser

Handelsförbindelser

Internationella relationer

Kulturella förbindelser

Militära förbindelser

Ämnesorden används dels för att beskriva ett lands relationer med särskilda länder eller

områden men även för relationer med omvärlden i stort. I sistnämnda fallet används

ämnesordet Internationella relationer.

För utpräglat historiska verk kan dessa ämnesord vidareindelas med den allmänna

underindelningen - historia.

245 1 0 #a Swedes looking west : #b aspects on Swedish-American relations

650 7 #a Internationella relationer #2 sao

651 4 #a Förenta staterna

651 4 #a Sverige

245 1 0 #a U.S.-China security management : #b assessing the military-to-military

relationship

650 7 #a Militära förbindelser #2 sao

651 4 #a Förenta staterna

651 4 #a Kina

245 1 4 #a Den diplomatiska trafiken mellan Sverige, Tatariet och Osmanska riket

från Gustav Vasas tid till Karl XII

650 7 #a Diplomatiska förbindelser #x historia #2 sao

651 4 #a Sverige

651 4 #a Osmanska riket

245 1 0 #a København-Athen tur/retur : #b Danmark og Graekenland i 1800-tallet

648 7 #a 1800-talet #2 sao

55

650 7 #a Kulturella förbindelser #x historia #2 sao

651 4 #a Danmark

651 4 #a Grekland

245 1 4 #a Transnationell affärssamverkan i Östersjöregionen

650 7 #a Handelsförbindelser #2 sao

651 7 #a Östersjöländerna #2 sao

245 1 4 #a Japan's international relations : #b politics, economics and security

650 7 #a Internationella relationer #2 sao

651 4 #a Japan

4.11 Fiktiva och mytiska gestalter

Fiktiva och mytiska gestalter behandlas som verkliga personer. Ämnesord för dessa läggs som

personämnesord i fält 600. Personens namn specificeras med parentestillägget (fiktiv gestalt)

eller (mytisk gestalt). Namn på gestalter inom olika religioner eller mytologier har

perentestillägg som anger religion eller mytologi.

Anvisningar för hur auktoriteter för personnamn görs finns i Katalogisatörens verktygslåda

under fliken Auktoritetsarbete.

600 1 4 #a Sventon, Ture #c (fiktiv gestalt)

600 0 4 #a Rödluvan #c (fiktiv gestalt)

600 0 4 #a Robin Hood #c (mytisk gestalt)

600 0 4 #a Stålmannen #c (fiktiv gestalt)

600 0 4 #a Rut #c (biblisk gestalt)

600 0 4 #a Faidra #c (grekisk mytologi)

4.12 Djur med egennamn

För verk om djur som är kända under ett egennamn görs ämnesord på namnet med ett

särskiljande tillägg inom parentes. Djur med egennamn beskrivs som personer och

ämnesordet läggs i fält 600. Posten kompletteras med ett allmänt ämnesord.

Anvisningar för hur auktoriteter för personnamn görs finns i Katalogisatörens verktygslåda

under fliken Auktoritetsarbete

600 0 4 #a Ego Boy #c (häst)

650 7 #a Hästar #2 sao

600 0 4 #a Karl #b XII, #c kung av Sverige, #d 1682-1718

600 0 4 #a Brandklipparen #c (häst)

650 7 #a Hästar #2 sao

56

4.13 Litteratur

4.13.1 Verk om litteratur

Dessa instruktioner används vid indexering av litteraturhistoriska och litteraturkritiska verk.

Begrepp som vanligast uttrycks med ämnesord inom ämnesområdet litteratur:

[begrepp: exempel]

nationalitet: amerikansk, mexikansk, schweizisk

form eller genre: poesi, noveller, enaktare

tema eller ämne: kärlek, mysterier, Napoleon, Koreakriget

tidsperiod: 1900-talet, renässansen

särskild författargrupp: judar, kvinnor, fångar

stilar och riktningar: romantiken, surrealismen

språk: baskiska, jiddisch, katalanska

plats: New York City, Normandie, Sydstaterna

Ämnesordet Litteratur och ämnesorden för litterära genrer kan preciseras med hjälp av

adjektiv för:

[begrepp: exempel]

nationalitet: Svensk arbetarlitteratur

etnisk grupp: Samiska sagor

språk: Nynorska noveller, Sanskritlitteratur

religion: Islamisk poesi

kultur: Sumerisk litteratur

stil: Fransk-klassicistisk dramatik

I vissa fall bildas vid kombinationen ett sammansatt substantiv t.ex. Barocklitteratur.

När ett ämnesord av typen […] litteratur är etablerat är det tillåtet för katalogisatören att

konstruera ämnesord för särskilda genrer enligt samma princip. Om ämnesordet Svensk

litteratur finns är det tillåtet att konstruera ämnesorden Svensk dramatik; Svenska komedier;

Svenska romaner etc. Tänk på att båda ämnesorden av typen [nationalitet] litteratur och den

aktuella genren ska finnas som godkända ämnesord för att man ska kunna konstruera t ex

Svenska historiska romaner.

Nya konstruktioner måste dock anmälas till Svenska ämnesord så att de kan föras in i

databasen.

Särskilda länders litteratur

Ämnesord för olika litteraturer konstrueras i första hand utifrån nationalitet. När adjektivet för

språk sammanfaller med adjektivet för nationalitet - som svensk, tysk, fransk - uttrycker

adjektivet både nationalitet och språk.

57

650 7 #a Zimbabwisk litteratur #2 sao

650 7 #a Fransk litteratur #2 sao (= litteratur skriven i Frankrike på franska eller

annat språk)

650 7 #a Svensk litteratur #2 sao (= litteratur skriven i Sverige på svenska eller

annat språk)

Litteratur på ett särskilt språk

För verk om litteratur från länder med mer än ett officiellt språk där inget av språken är

dominerande kan språket preciseras med ett parentestillägg eller med tillägg av typen "på

[språk]". Parentestillägg kan också läggas för ämnesord för litteratur i en hel kontinent, t.ex.

Afrikansk litteratur. Denna regel kan också användas för länder med stora minoritetsgrupper

t.ex. Förenta staterna och Israel. I dessa fall läggs dock inget tillägg för litteraturen på det

dominerande språket.

650 7 #a Schweizisk litteratur (italienskspråkig) #2 sao

650 7 #a Afrikansk litteratur (franskspråkig) #2 sao

650 7 #a Afrikansk litteratur (engelskspråkig) #2 sao

650 7 #a Israelisk litteratur (engelskspråkig) #2 sao

däremot inte:

650 7 #a Israelisk litteratur på hebreiska #2 sao

men:

650 7 #a Polsk litteratur på jiddisch #2 sao

Alla kombinationer av språk och litteratur kan inte formuleras med parentestillägg.

Litteratur från andra typer av områden

För litteratur från områden som sträcker sig över flera länder (undantaget kontinenter) med

många olika språk används huvudordet Litteratur och geografiskt ämnesord:

650 7 #a Litteratur #2 sao

651 7 #a Medelhavsländerna #2 sao

men:

650 7 #a Afrikansk litteratur #2 sao

Etniska gruppers litteratur

58

För verk om etniska minoriteters litteraturer konstrueras ämnesorden med adjektivbestämning

för gruppen. För verk om en litteratur där den etniska gruppen endast finns i ett land läggs inte

något geografiskt ämnesord. Om gruppen däremot är spridd över flera länder kan även

geografiskt ämnesord användas i den bibliografiska posten:

650 7 #a Bretonsk litteratur #2 sao

650 7 #a Maorisk litteratur #2 sao

650 7 #a Samisk litteratur #2 sao (= samisk litteratur oavsett land och språk)

650 7 #a Romsk litteratur #2 sao (= romsk litteratur oavsett land och språk)

650 7 #a Samisk litteratur #2 sao

651 4 #a Sverige

650 7 #a Romsk litteratur #2 sao

651 4 #a Frankrike

Vissa verk behandlar litteratur skriven av minoriteter som i första hand tillhörandes sitt lands

litteratur. Detta gäller oftast verk som behandlar litteratur skriven av minoriteter som skriver

på sitt lands språk. För dessa verk används ämnesord för landets litteratur och ämnesord som

beskriver författargruppen i etniska termer.

650 7 #a Fransk litteratur #2 sao

650 7 #a Bretonska författare #2 sao

650 7 #a Författare #2 sao

650 7 #a Franska författare #2 sao

650 7 #a Svensk litteratur #2 sao

650 7 #a Romska författare #2 sao

650 7 #a Författare #2 sao

650 7 #a Svenska författare #2 sao

Litteratur av särskilda grupper inom ämnesområdet litteratur

Det finns särskilda ämnesord för verk som behandlar litteratur skriven av författare

tillhörande en viss trosriktning eller etnisk grupp och för litteratur skriven av kvinnor. De

används enbart när författarnas sociala, etniska, religiösa tillhörighet eller könstillhörighet är

ett uttalat tema i verket. Dessa används tillsammans med ämnesord för olika litteraturer och

genrer.

650 7 #a Finsk litteratur #2 sao

650 7 #a Kvinnliga författare #2 sao

650 7 #a Författare #2 sao

650 7 #a Finska författare #2 sao

650 7 #a Amerikansk litteratur #2 sao

59

650 7 #a Katolska författare #2 sao

650 7 #a Författare #2 sao

650 7 #a Amerikanska författare #2 sao

650 7 #a Svensk litteratur #2 sao

650 7 #a Kurdiska författare #2 sao

650 7 #a Författare #2 sao

650 7 #a Svenska författare #2 sao

För verk om författare som tillhör en etnisk minoritet och litteraturer skrivna av etniska

minoriteter se även Särskilda länders litteratur och Etniska gruppers litteratur.

Geografiska ämnesord inom ämnesområdet litteratur

Geografiska ämnesord läggs normalt inte vid ämnesord för litteratur där ämnesordet i sig

innehåller ett nationalitetsadjektiv. Geografiska ämnesord läggs endast om det behövs en

närmare geografisk precisering inom ett land och för verk om ett lands litteratur i utlandet:

650 7 #a Svensk litteratur #2 sao

651 7 #a Sverige #z Småland #2 sao

650 7 #a Fransk litteratur #2 sao

651 7 #a Frankrike #z Paris #2 sao

650 7 #a Svensk litteratur #x mottagande #2 sao

651 4 #a Ryssland

650 7 #a Romsk litteratur #2 sao

651 4 #a Sverige

Kronologiska ämnesord inom ämnesområdet litteratur

Tidsindelning för de enskilda ländernas litteratur görs i första hand genom att använda någon

av de fria kronologiska ämnesorden eller genom att använda DDK-schemats periodindelning

under avdelning 800.

För verk om litteratur under en viss tidsperiod används en separat term för perioden och en

term för litteraturen, inte konstruktioner som 'Medeltidspoesi' eller 'Forntidens litteratur'.

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Fransk litteratur #x historia #2 sao

650 7 #a Medeltiden #2 sao

650 7 #a Poesi #x historia #2 sao

Inte Medeltidspoesi

650 7 #a Forntiden #2 sao

650 7 #a Litteratur #x historia #2 sao

Inte Forntidens litteratur.

60

4.13.2 Verk om författare

Författare

För verk om författare (som inte är studier över deras verk) används ämnesord som beskriver

författargruppen, eventuellt kompletterade med ett adjektiv. Se även Biografier.

Ämnesordsexempel:

Författare

Dramatiker

Science fiction-författare

Ämnesordet Författare kan preciseras med hjälp av adjektiv för:

[begrepp: exempel]

nationalitet: Svenska författare

etnisk grupp: Samiska författare

språk: Nynorska dramatiker

religion: Islamiska författare

kultur: Romerska författare

annan grupp: Kvinnliga författare

650 7 #a Svenska författare #2 sao (alla författare i Sverige oavsett vilket språk de

skriver på)

650 7 #a Afrikanska författare #2 sao (alla afrikanska författare oavsett vilket språk

de skriver på)

650 7 #a Svenska kvinnliga författare #2 sao

650 7 #a Svenska författare #2 sao

Geografiskt ämnesord läggs endast tillsammans med författarämnesord om det behövs en

närmare geografisk precisering:

650 7 #a Svenska författare #2 sao

651 7 #a Sverige #z Småland #2 sao

650 7 #a Ryska författare #2 sao

651 7 #a Frankrike #z Paris #2 sao

Geografiskt ämnesord för etniska minoriteters författare används endast för de grupper som är

spridda över flera länder.

650 7 #a Samiska författare #2 sao

651 4 #a Sverige

61

650 7 #a Romska författare #2 sao

651 4 #a Frankrike

Om gruppen endast finns i ett land används inte geografiskt ämnesord:

650 7 #a Bretonska författare #2 sao

650 7 #a Maoriska författare #2 sao

För övriga grupper som författare konstrueras ämnesord av typen Barn som författare, Fångar

som författare, Läkare som författare. Dessa ämnesord används för studier om gruppen som

sådan och inte om litteraturen i sig. Verk av denna typ kan vid behov tilldelas geografiskt

ämnesord:

650 7 #a Barn som författare #2 sao

651 4 #a Frankrike

650 7 #a Konstnärer som författare #x historia #2 sao

651 4 #a Sverige

Verk om en författares verk eller ett enskilt verk

När ett verk behandlar en författares verk används ämnesord för författarnamnet tillsammans

med allmänna ämnesord och genre/formtermen Analys och tolkning. Se även Kritiska verk.

Behandlar studien fler än tre aspekter av ett författarskap används endast genre/formtermen

Analys och tolkning.

600 1 4 #a Strindberg, August, #d 1849-1912

650 7 #a Alkemi #2 sao

655 7 #a Analys och tolkning # 2 saogf

600 1 4 #a Strindberg, August, #d 1849-1912

655 7 #a Analys och tolkning #2 saogf

Om studien enbart behandlar ett särskilt verk konstrueras ämnesordet som författarens namn

följt av verkets titel:

600 1 4 #a Strindberg, August, #d 1849-1912. #t Fröken Julie

Se även Författare + titel

Anonyma verk

För studier av anonyma verk används enbart verktiteln utan tillägg av språk, version etc.

630 0 4 #a Tristan och Isolde

62

4.13.3 Allmänna ämnesord inom ämnesområdet litteratur

Använd vid behov andra typer av ämnesord för att uttrycka ett verks ämne:

245 1 0 #a Feminist literary criticism : #b a bibliography of journal articles, 1975-

1981

650 7 #a Feministisk litteraturkritik #2 sao

655 7 #a Bibliografi #2 saogf

245 1 0 #a Close encounters? : #b science and science fiction

650 7 #a Litteratur och vetenskap #2 sao

650 7 #a Science fiction #x historia #2 sao

Teman och motiv i litteraturen

När verket är en studie över ett tema i litteraturen använder man sig av konstruktionen

"[ämne] i litteraturen". Hela frasen läggs som huvudord i a-fältet. Nya konstruktioner måste

anmälas till Svenska ämnesord så att de kan föras in i databasen.

650 7 #a Fred i litteraturen #2 sao

650 7 #a Djur i litteraturen #2 sao

Allmänna ämnesord som är konstruerade på detta sätt underindelas inte vidare med allmänna

underindelningar i samma ämnesfält då de redan är väldigt specifika. De går dock bra att

kombinera med andra allmänna ämnesord och ämnesord i andra ämnesfasetter för att uttrycka

den behandlade litteraturen eller genren.

650 7 #a Kvinnor i litteraturen # 2 sao

650 7 #a Fransk poesi #x historia #2 sao

Om verket är en studie över ett särskilt tema hos en författare görs ytterligare ett ämnesord för

författaren eller ämnesord för författare och titel om studien är begränsad till ett enda verk:

600 1 4 #a Chateuabriand, Francois René de, #d 1768-1848

650 7 #a Naturen i litteraturen #2 sao

600 1 4 #a Tolkien, J. R. R., #d 1892-1973. #t The lord of the rings

650 7 #a Mytologi i litteraturen #2 sao

För verk som behandlar personer, institutioner, titlar eller orter i litteraturen används

egennamnet som ämnesord i kombination med det allmänna ämnesordet Motiv i litteraturen.

600 1 4 #a Marie-Antoinette, #c drottning av Frankrike, #d 1755-1793

650 7 #a Motiv i litteraturen #2 sao

Litterära gestalter

63

Ämnesordet Litterära gestalter används för allmänna verk om litterära gestalter och litterära

gestalter i en särskild författares verk:

600 1 4 #a Hugo, Victor, #d 1802-1885

650 7 #a Litterära gestalter #2 sao

Om verket är en studie över en viss typ av gestalter, t.ex. en grupp eller särskilda personer,

specificeras dessa i ämnesorden utan att använda det mer allmänna ämnesordet Litterära

gestalter.

600 1 4 #a Hugo, Victor, #d 1802-1885

650 7 #a Kvinnor i litteraturen #2 sao

600 1 4 #a Hugo, Victor, #d 1802-1885

600 1 4 #a Esmeralda #c (fiktiv gestalt)

Litterära stilar, riktningar och litterära grupper

Verk om litterära grupper, stilar och riktningar bör indexeras med den specifika termen för

riktningen, stilen eller gruppen:

650 1 7 #a Dekadens (litterär riktning) #2 sao

Litterära stilar, grupper och riktningar förses inte med adjektivbestämningar för nationalitet

eller språk utan geografiskt ämnesord eller allmänt ämnesord för språk tilldelas den

bibliografiska posten. Om verket dessutom är en studie om en särskild litterär genre görs

ytterligare ett ämnesord för denna genre:

648 7 #a 1800-talet #2 sao

650 7 #a Romantiken #2 sao

650 7 #a Rysk poesi #x historia #2 sao

651 4 #a Ryssland

4.14 Konst

Detta avsnitt innehåller anvisningar för att ämnesordsindexera verk som behandlar olika typer

av konst: måleri, skulptur, teckning, grafik, arkitektur, och konsthantverk (praktiskt

användbara föremål med ett estetiskt värde, som glas, möbler, textil).

Verk om konst och konstnärer behandlar ofta flera aspekter på konst, t.ex. historiska perioder,

stilar, teman och motiv. Normalt används därför flera ämnesord.

Använd en lämplig kombination av ämnesord för att uttrycka följande aspekter:

Konstform

Nationalitet

Etnisk grupp

Stil eller riktning

64

Tid

Teman och motiv

Ägarskap och placering

Andra aspekter

4.14.1 Konstform

Använd ett så specifikt ämnesord som möjligt för att uttrycka konstformen. Använd ett

överordnat ämnesord om verket behandlar fler än tre konstformer och ingen av formerna

dominerar:

650 7 #a Bronsskulpturer #2 sao

650 7 #a Karikatyrteckning #2 sao

650 7 #a Bonadsmåleri #2 sao

4.14.2 Nationaliteters och kulturers konst

Nationalitet uttrycks normalt med en adjektivkonstruktion. Dessa behandlas som godkända

ämnesord och läggs i fält 650, men ska anmälas till Svenska ämnesord. För konst av en viss

nationalitet som tillkommit utanför ursprungslandet används konstruktioner med

adjektivbestämning i kombination med geografiskt ämnesord.

650 7 #a Rysk målarkonst #2 sao

650 7 #a Svensk målarkonst #2 sao

651 4 #a Frankrike

Adjektivkonstruktioner används även för verk om konsten i de antika kulturerna. Dessa

adjektiv kan både beteckna en kultur och en nationalitet (t.ex. grekisk, romersk och egyptisk).

Dessa preciseras inte ytterligare med ämnesord för tidsperiod t.ex. Antiken eller Forntiden.

En studie av antik grekisk konst:

650 7 #a Grekisk konst #2 sao

inte:

650 7 #a Antiken #2 sao

650 7 #a Grekisk konst #2 sao

En studie av grekisk 1900-talskonst:

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Grekisk konst #x historia #2 sao

En studie av den antika grekiska konstens spridning i Italien:

650 7 #a Grekisk konst #2 sao

651 4 #a Italien

65

En studie av grekisk 1900-talskonsts mottagande i Frankrike:

648 7 #a 1900-talet #2 sao

650 7 #a Grekisk konst #x mottagande #x historia #2 sao

651 4 #a Frankrike

Ämnesorden för de antika kulturerna kan underindelas geografiskt vid behov av ytterligare

geografisk precisering:

650 7 #a Grekisk skulptur #2 sao

651 7 #a Grekland #z Athen #2 sao

4.14.3 Etniska gruppers konst

För konst av etniska grupper som inte är entydigt knutna till ett geografiskt område där de

utgör den dominerande befolkningen uttrycks den etniska tillhörigheten med en

adjektivbestämning. Konstruktionerna behandlas som godkända ämnesord och läggs i 650,

men ska anmälas till Svenska ämnesord. Geografiskt ämnesord används inte när platsen där

konsten kommit till sammanfaller med den etniska gruppens utbredningsområde.

650 7 #a Judisk arkitektur #2 sao

651 4 #a Jemen

650 7 #a Etruskiska vaser #2 sao

650 7 #a Maorisk konst #2 sao

inte:

650 7 #a Maorisk konst #2 sao

651 4 #a Nya Zeeland

4.14.4 Konstnärliga stilar och riktningar

Uttryck vilken stil eller riktning konsten tillhör. Många stilar och riktningar är i sig

begränsade till en viss tidsperiod och användning av kronologiska ämnesord i dessa fall är

inte nödvändig. Geografiska ämnesord kan användas vid behov. Stil och riktning kan

uttryckas på två sätt:

a. Vissa stilar uttrycks genom att ämnesord inom konstområdet kompletteras med

bestämningar som anger stilen: barock-, buddhistisk(a), gotisk(a), gustaviansk(a),

hinduistisk(a), islamisk(a), kristen/kristna, rokoko-, romansk(a). (Listan utökas vid behov).

650 7 #a Romansk skulptur #2 sao

66

650 7 #a Gotiska katedraler #2 sao

651 4 #a Frankrike

Förleden Barock- och Rokoko- skiljer sig från övriga stilangivelser genom att de inte

konstrueras med adjektiv. Dessa förled läggs direkt till ämnesordet. Vissa konstruktioner låter

sig inte göras med dessa förled. Använd i dessa fall en överordnad term med förledet

tillsammans med det specifika ämnesordet:

650 7 #a Barockkonst #2 sao

245 1 4 #a The baroque ceiling paintings in the churches of Rome : #b 1600-1750 : a

bibliography

648 7 #a 1600-talet #2 sao

648 7 #a 1700-talet #2 sao

650 7 #a Barockkyrkor #2 sao

650 7 #a Takmåleri #x historia #2 sao

651 7 #a Italien #z Rom #2 sao

655 7 #a Bibliografi #2 saogf

inte:

650 7 #a Barocktakmåleri #2 sao

b. Riktningar och andra stilar uttrycks med enkla ämnesord eller med fraser.

650 7 #a Symbolism (konst) #2 sao

650 7 #a Impressionism #2 sao

650 7 #a Tjeckisk konst #2 sao

650 7 #a Jugend #2 sao

Man behöver inte komplettera dessa ämnesord med ämnesord för konstform om konstformen

redan implicit uttrycks med ämnesordet för stilen eller riktningen. Om verket behandlar en

mer specifik konstform kompletterar man däremot med ytterligare ett ämnesord för

konstformen:

245 1 0 #a Expressionism : #b a revolution in German art

650 7 #a Tysk konst #x historia #2 sao

650 7 #a Expressionism #2 sao

245 1 0 #a Impressionist still life

650 7 #a Impressionism #2 sao

650 7 #a Stilleben #x historia #2 sao

4.14.5 Kronologiskt ämnesord inom ämnesområdet konst

67

Den historiska perioden uttrycks normalt med kronologiska ämnesord. De kronologiska

ämnesorden hämtas från listan över allmänna kronologiska ämnesord eller formuleras fritt.

Tänk på att vissa ämnen i sig är begränsade till en viss period och att en kombination med

kronologiska ämnesord då inte är nödvändig.

648 7 #a 1800-talet #2 sao

650 7 #a Amerikanskt landskapsmåleri #x historia #2 sao

650 7 #a Medeltiden #2 sao

650 7 #a Ringar #x historia #2 sao

651 4 #a Norge

650 7 #a Fayyumporträtt #2 sao

4.14.6 Teman och motiv i konsten

För verk som studerar ett särskilt tema eller motiv i konsten konstrueras för allmänna

ämnesord fraser med [...] i konsten. Hela frasen skrivs som huvudord i a-delfältet. Nya

konstruktioner ska anmälas till Svenska ämnesord så att de kan föras in i databasen.

650 7 #a Flaggor i konsten #2 sao

650 7 #a Barn i konsten #2 sao

Vid behov av att ange en särskild konstform och geografiskt område eller tid görs ytterligare

ämnesord för konstformen.

245 1 0 #a Himlens fröjd eller helvetets fasa : #b perspektiv på västsvenska

kyrkomålningar från 1700-talet

648 7 #a 1700-talet #2 sao

650 7 #a Yttersta domen i konsten #2 sao

650 7 #a Svenskt kyrkomåleri #x historia #2 sao

651 7 #a Sverige #z Götaland #2 sao

För verk som behandlar personer, institutioner, titlar eller orter i konsten används egennamnet

som ämnesord i kombination med det allmänna ämnesordet Motiv i konsten.

650 7 #a Motiv i konsten #2 sao

651 7 #a Sverige #z Stockholm #2 sao

4.14.7 Konstens ägarskap och placering

Ämnesord för ägarskap och placering används bara när ägarskapet och placeringen av konsten

är ett uttalat tema i verket och klart framgår.

Museer och samlingar

För verk om konst som ägs av eller permanent är placerad på ett museum eller galleri används

ett ämnesord för institutionen ifråga. Om verket behandlar en särskild samling görs ett

ämnesord för samlingen:

68

610 2 4 #a Alte Pinakothek

610 2 4 #a Göteborgs konstmuseum. #b Fürstenbergska galleriet

Om konsten ägs av andra typer av institutioner än museer och gallerier används ett ämnesord

för den ägande institutionen och ämnesordet Konstsamlingar.

610 2 4 #a Lunds universitet

650 7 #a Konstsamlingar #2 sao

Om konsten ägs av en institution och ställs ut på en annan görs ett ämnesord för den

institution som äger konsten, men inte för den där konsten ställs ut.

Om verket behandlar en samling av en särskilt konstform används ett allmänt ämnesord för

konstformen och ämnesordet Konstsamlingar.

650 7 #a Folkdräkter #2 sao

650 7 #a Konstsamlingar #2 sao

Personer och släkter

För verk om konstsamlingar som byggts upp av en person eller en släkt används ämnesord för

personen och ämnesordet Konstsamlingar eller andra ämnesord för samlingar, t.ex. -

Affischsamlingar. Om samlingen innehåller en särskild konstform används dessutom ett

ämnesord för konstformen och ämnesordet Privata samlingar:

600 1 4 #a Guggenheim, Peggy, #d 1898-1979

650 7 #a Konstsamlingar #2 sao

245 1 0 #a Mattor : #b Cremers samling

600 1 4 #a Cremer, Siegfried, #d 1929-

650 7 #a Orientaliska mattor #2 sao

650 7 #a Privata samlingar #2 sao

651 4 #a Tyskland

655 7 #a Kataloger #2 saogf

Om en persons eller en familjs konstsamling donerats eller testamenterats till ett museum,

bibliotek eller någon annan institution används ett ämnesord för institutionen, följt av

samlingens namn:

610 2 4 #a Musée du Louvre. #b Département des arts graphiques. #b Collection

Edmond de Rotschild

Gör inte allmänna ämnesord för att uttrycka konstverkens nuvarande placering.

En katalog över spanska målningar på Louvren:

610 4 #a Musée du Louvre. #b Département des peintures

650 7 #a Spansk målarkonst #2 sao

69

655 7 #a Kataloger #2 saogf

4.14.8 Andra ämnesord inom ämnesområdet konst

Använd vid behov andra typer av ämnesord för att uttrycka verkets ämne.

245 1 0 #a American art : #b a cultural history

650 7 #a Konst och samhälle #x historia #2 sao

650 7 #a Amerikansk konst #x historia #2 sao

245 1 4 #a Den svenska smaken : #b konstkritik och konstteori från barock till

romantik

648 7 #a 1600-talet #2 sao

648 7 #a 1700-talet #2 sao

650 7 #a Smak (estetik) #x historia #2 sao

650 7 #a Svensk konst #x historia #2 sao

650 7 #a Konstteori #x historia #2 sao

650 7 #a Konst och samhälle #x historia #2 sao

4.14.9 Verk om en konstnär eller en konstnärs verk

Verk om en konstnär eller en konstnärs verk får konstnärens namn som ämnesord. Använd

dock inte konstnärens namn som ämnesord om konstnärens verk används som illustrationer

och textens ämne inte är konstnären eller konstnärens verk. Komplettera vid behov med

ämnesord för att uttrycka konstform, nationalitet, etnisk grupp, stil eller riktning, teman och

motiv, ägarskap och placering enligt anvisningarna ovan. För biografiska verk om konstnärer

följs anvisningarna i biografier.

600 1 4 #a Cronqvist, Lena, #d 1938-

För verk som behandlar en konstnärs verk ur en särskild aspekt används allmänna ämnesord

för att uttrycka aspekten eller området. För allmänna kritiska verk om en konstnär används

endast genre/formtermen Analys och tolkning

600 1 4 #a Gogh, Vincent van, #d 1853-1890

650 7 #a Spansk konst #x mottagande #2 sao

600 1 4 #a Gogh, Vincent van, #d 1853-1890

655 7 #a Analys och tolkning #2 saogf

4.14.10 Verk om ett särskilt konstverk

För verk om anonyma konstverk används verkets titel som ämnesord:

630 0 4 #a Vénus de Milo (skulptur)

70

630 0 4 #a Trionfo della morte (målning)

Observera att fält 630 används. Titeln konstrueras med ett särskiljande tillägg inom parentes.

Följande tillägg är vanligast förekommande:

(collage)

(fotografi)

(gravyr)

(installation)

(målning)

(möbel)

(skulptur)

(teckning)

För verk om ett särskilt konstverk vars upphovsman är känd konstrueras ämnesordet med

konstnärens namn följt av verkets titel:

600 1 4 #a Goya, Fransisco de, #d 1746-1828. #t Los desastros de la guerra

600 1 4 #a Larsson, Carl, #d 1853-1919. #t Midvinterblot

Titlarna skrivs på originalspråk.

4.15 Fotografi och bildverk

1. För verk om olika typer av fotografi och fotografiska tekniker används ämnesord för dessa

fotografityper och tekniker. Ämnesorden kompletteras vid behov med allmänna

underindelningar och genre/formtermer.

245 1 0 #a Naturfotografering

650 7 #a Naturfotografi #2 sao

655 7 #a Handböcker, manualer etc. #2 saogf

245 1 4 #a The daguerreotype : #b nineteenth-century technology and modern

science

650 7 #a Daguerreotypi #x historia #2 sao

För verk om fotografi som konst, använd det allmänna ämnesordet Fotokonst.

245 1 4 #a Det ljusa rummet : #b tankar om fotografiet

650 7 #a Fotokonst #2 sao

2. För verk som till mer än hälften består av fotografier (t.ex. reproduktioner av fotografier)

används allmänna ämnesord för bildernas motiv och/eller tema tillsammans genre/formtermen

Fotoböcker. Är bilderna reproduktioner av fotografier används även allmänna ämnesord för

att beskriva vilken typ av fotografier det handlar om, t.ex. Flygfotografi, eller Fotografi om ett

mer specifikt ämnesord saknas.

245 1 0 #a Chanel : #b collections and creations

650 7 #a Modedesign #2 sao

650 7 #a Fotografi #2 sao

71

655 7 #a Fotoböcker #2 saogf

245 1 0 #a Vida vyer : #b flygfoto over Gävle och Sandviken

650 7 #a Flygfotografi #2 sao

651 7 #a Sverige #z Gästrikland #z Gävle #2 sao

651 7 #a Sverige #z Gästrikland #z Sandviken #2 sao

655 7 #a Fotoböcker #2 saogf

245 1 0 #a Kattliv : #b en fotografisk hyllning

650 7 #a Katter #2 sao

650 7 #a Djurfotografi #2 sao

655 7 #a Fotoböcker #2 saogf

För verk som skildrar en enskild konstnärs fotografier används ämnesord för konstnären i

kombination med genre/formtermen Fotoböcker.

245 1 0 #a Bilder dagbok / #c Walter Hirsch

600 1 4 #a Hirsch, Walter, #d 1935-2012

650 7 #a Fotografi #2 sao

655 7 #a Fotoböcker #2 saogf

I de fall särskilda motiv, teman eller fotografityper anses viktiga kan dessa synliggöras med

hjälp av allmänna ämnesord.

245 1 0 #a Flowers / #c Robert Mapplethorpe

600 1 4 #a Mapplethorpe, Robert

650 7 #a Växtfotografi #2 sao

650 7 #a Blommor #2 sao

655 7 #a Fotoböcker #2 saogf

245 1 3 #a La residence / #c JH Engström

600 1 4 #a Engström, Jan Henrik, #d 1969-

650 7 #a Fotografi #2 sao

651 7 #a Belgien #z Bryssel #2 sao

655 7 #a Fotoböcker #2 saogf

Observera att vid beskrivning av bilders motiv/innehåll/teman bör tolkningar av dessa göras

med viss återhållsamhet. Försök att välja ämnesord som objektivt beskriver bildernas motiv/

innehåll/teman. I vissa fall kan det dock vara lämpligt att använda ämnesord för teman och

innehåll som inte är explicit uttalade i verket om dessa är allmänt kända.

Ämnesord för särskilda tekniker och genrer ska bara användas för verk som har som ett uttalat

syfte att presentera en teknik eller genre:

245 1 0 #a Clowns / #c Cindy Sherman

600 1 4 #a Sherman, Cindy

650 7 #a Clowner #2 sao

650 7 #a Fotografi #2 sao

655 7 #a Fotoböcker #2 saogf

72

inte:

650 7 #a Iscensatt fotografi #2 sao

men:

245 1 0 #a Constructed realities : #b the art of staged photography

650 7 #a Iscensatt fotografi #2 sao

Om mindre än hälften av verket utgörs av fotografier framhävs de inte, oavsett vikten av

dessa bilder.

3. För verk som helt eller huvudsakligen består av illustrationer används genre/formtermen

Bildverk (om inte en mer specifik term är lämplig t.ex. Fotoböcker eller Tecknade serier).

I övrigt gäller samma principer som vid indexering av Fotoböcker, att tolkningar av

innehåll/motiv/teman görs med försiktighet och genre/formtermen Bildverk kompletteras med

ämnesord som beskriver teknik och motiv.

Om mindre än hälften av verket utgörs av illustrationer framhävs de inte, oavsett vikten av

dessa illustrationer.

4. För ämnesordskatalogisering av faktiska bilder, kartor och efemärt tryck används

genre/formtermer hämtade från Tesaurus för grafiskt material (TGM II) tillsammans med

listkoden gmgpc//swe. Se vidare Riktlinjer för TGM II och riktlinjer för katalogisering av

bilder.

245 1 0 #a [Båtar utanför en hamn] / #h [Bild]

650 7 #a Båtar #2 sao

655 7 #a Bilder #2 gmgpc//swe

655 7 #a Fotografier #2 gmgpc//swe

4.16 Arkeologi

För arkeologiska verk används en lämplig kombination av följande ämnesord för att uttrycka

de aspekter som är viktiga i verket:

MARC-fält

648 #a [lämpligt kronologiskt ämnesord]

650 #a [ämnesord för olika typer av fornlämningar och andra teman]

650 #a [folk eller kultur]

650 #a Utgrävningar

650 #a [ämnesord för särskilda metoder eller liknande]

651 #a [särskild utgrävningsplats]

651 #a [plats eller område för fornlämningar]

Observera att ämnesordet Arkeologi och sammansättningar med -arkeologi (t. ex.

Medeltidsarkeologi, Marinarkeologi) endast ska användas för verk om disciplinerna och

forskningsinriktningarna.

245 1 0 #a Maritime archaeology : #b a reader of substantive and theoretical

73

contributions

650 7 #a Marinarkeologi #2 sao

men:

245 1 0 #a Ancient shipwrecks of the Mediterranean & the Roman provinces

650 7 #a Vrak #x historia #2 sao

651 4 #a Medelhavet

4.16.1 Ämnesord för typer av fornlämningar och andra teman

Om verket behandlar en särskild typ av fornlämning eller andra särskilda teman uttrycks detta

med ämnesord. Geografiskt och kronologiskt ämnesord används vid behov.

650 7 #a Etruskiska ljusstakar #2 sao

650 7 #a Hällmålningar #2 sao

651 7 #a Sverige #z Norrland #2 sao

650 7 #a Forntiden #2 sao

650 7 #a Kammar #x historia #2 sao

651 4 #a Sverige

4.16.2 Tidsperiod

Om verket behandlar en särskild tidsperiod uttrycks detta alltid med ämnesord. Geografiskt

ämnesord används vid behov. Man kan använda ämnesord för upp till tre tidsperioder. Om

verket behandlar fler än tre tidsperioder används ämnesordet Forntiden.

650 7 #a Stenåldern #2 sao

650 7 #a Järnåldern # 2 sao

651 4 #a Tyskland

650 7 #a Neolitisk tid #2 sao

651 7 #a Sverige #z Skåne #2 sao

650 7 #a Forntiden #2 sao

650 7 #a Yxor #x historia #2 sao

651 4 #a Sverige

4.16.3 Folk och kultur

Om verket behandlar ett särskilt folk eller en särskild kultur uttrycks detta med ämnesord.

Man kan använda ämnesord för upp till tre folk eller kulturer:

650 7 #a Etrusker #2 sao

74

650 7 #a Trattbägarkulturen #2 sao

Ämnesord för folkgrupp används inte för verk där det geografiska ämnesordet sammanfaller

med folkgruppens huvudsakliga utbredningsområde.

650 7 #a Fornlämningar #2 sao

651 4 #a Egypten

inte dessutom:

650 7 #a Egyptier #2 sao

Det finns särskilda ämnesord för vissa kulturers fornlämningar: Antika fornlämningar,

Feniciska fornlämningar, Grekiska fornlämningar, Keltiska fornlämningar, Kristna

fornlämningar, Romerska fornlämningar och Slaviska fornlämningar. Använd dessa ämnesord

både för allmänna verk om fornlämningar från den aktuella kulturen och för verk om

fornlämningar från en viss kultur i ett särskilt område. I det senare fallet preciseras området

med ett geografiskt ämnesord.

650 7 #a Keltiska fornlämningar #2 sao

650 7 #a Romerska fornlämningar #2 sao

651 4 #a Spanien

650 7 #a Grekiska fornlämningar #2 sao

651 7 #a Italien #z Sicilien #2 sao

Ämnesorden Grekiska fornlämningar används inte för fornlämningar i det område som

motsvaras av dagens Grekland. För sådana används konstruktionen 650 #a Fornlämningar och

651 #a [plats eller område]

650 7 #a Fornlämningar #2 sao

651 4 #a Grekland

650 7 #a Fornlämningar #2 sao

651 7 #a Grekland #z Thessaloniki #2 sao

Ämnesordet Romerska fornlämningar används inte för verk om fornlämningar i staden Rom.

För sådana verk används 650 #a Fornlämningar och 651 #a Italien -- Rom.

650 7 #a Fornlämningar #2 sao

651 7 #a Italien #z Rom #2 sao

men:

650 7 #a Romerska fornlämningar #2 sao

75

651 7 #a Italien #z Milano #2 sao

För andra kulturers fornlämningar används geografiskt ämnesord och ämnesordet

Fornlämningar eller ämnesord för folket, i vissa fall med ämnesordet Fornlämningar (se

ovan).

4.16.4 Utgrävningar

Om verket behandlar själva utgrävningarna används ämnesordet Utgrävningar i kombination

med geografiskt ämnesord. Behandlas en särskild teknik eller metod används ämnesord för de

särskilda teknikerna och metoderna:

650 7 #a Utgrävningar #2 sao

651 4 #a Israel

650 7 #a C14-metoden #2 sao

650 7 #a Dendrokronologi #2 sao

4.16.5 Särskild utgrävningsplats

Om verket behandlar en särskild utgrävningsplats känd under ett visst namn används detta

namn som ämnesord i fält 651:

651 7 #a Sverige #z Uppland #z Birka #2 sao

651 7 #a Egypten #z Konungarnas dal #2 sao

651 7 #a Grekland #z Delfi #2 sao

4.16.6 Plats eller område + fornlämningar

För verk om fornlämningar från en särskild plats eller ett särskilt område uttrycks detta på två

sätt.

För verk om en särskild typ av fornlämningar, eller för andra särskilda teman begränsade till

en viss plats används geografiskt ämnesord:

650 7 #a Gravhögar #2 sao

651 7 #a Sverige #z Hälsingland #2 sao

650 7 #a Forntiden #2 sao

650 7 #a Jägare/samlare #2 sao

651 4 #a Kanada

650 7 #a Grottkonst #2 sao

76

651 7 #a Spanien #z Malaga #2 sao

För allmänna verk om ett områdes eller en plats fornlämningar används ämnesord av typen

651 #a [Geografiskt ämnesord] 650 #a Fornlämningar:

650 7 #a Fornlämningar #2 sao

651 4 #a Egypten

650 7 #a Fornlämningar #2 sao

651 7 #a Frankrike #z Alsace #2 sao

650 7 #a Fornlämningar #2 sao

651 7 #a Sverige #z Skåne #z Lund #2 sao

Som geografiskt ämnesord väljs i första hand nu existerande områden, men ämnesordet

Fornlämningar kan vid behov också användas för historiska områden. Ämnesordet

Fornlämningar används däremot aldrig tillsammans med ämnesord för utdöda städer.

650 7 #a Fornlämningar #2 sao

651 4 #a Pannonia

inte:

650 7 #a Fornlämningar #2 sao

651 7 #a Italien #z Pompeji #2 sao

4.17 Skönlitteratur

Skönlitteratur för vuxna indexeras med samma ämnesord som används vid indexering av

facklitteratur. I Svenska ämnesord finns även ett fåtal ämnesord som endast är tänkta att användas

vid indexering av skönlitteratur. Dessa termer är uppmärkta med en allmän anmärkning ”Används

endast för skönlitteratur”.

Flera av de allmänna principer för ämnesordsindexering som nämns i kapitel 1. Att

ämnesordsindexera kan vara svåra att applicera vid indexering av skönlitteratur med anledning av att

den redovisning av innehåll som finns hos facklitteraturen (innehållsförteckning, index, systematisk

indelning av innehållet) saknas. Nedan redovisas en checklista vid ämnesbeskrivning av

skönlitteratur. Punkterna är uppställda i ett förslag till prioritetsordning men enskilda

bibliotek/katalogiseringsprojekt kan naturligtvis välja att prioritera annorlunda eller endast vissa

delar av listan.

I checklistans exempel anges utöver ämnesord även genre/formtermer då dessa ofta tangerar

ämnesbeskrivningen samt utgör det viktigaste elementet vid beskrivning av skönlitteratur med

kontrollerad vokabulär.

1. Tema

Lägg ämnesord för särskilt tema eller särskild miljö som skildras i verket

245 1 0 #a Mitt namn är Lucy Barton / #c Elizabeth Strout

650 7 #a Mor-dotterrelationer #2 sao

77

655 7 #a Romaner #2 saogf

245 1 0 #a Katt bland duvor / #c Agatha Christie

650 7 #a Internatskolor #2 sao

655 7 #a Deckare #2 saogf

655 7 #a Romaner #2 saogf

245 1 0 #a På västfronten intet nytt / #c Erich Maria Remarque

650 7 #a Första världskriget 1914-1918 #2 sao

655 7 #a Krigsskildringar #2 saogf

655 7 #a Romaner #2 saogf

2. Personer

I de fall verkliga personer framhävs i verket beskrivs dessa med personnamn som ämnesord. För

namnform på personer, se anvisningar under Auktoritetsarbete i Katalogisatörens verktygslåda.

245 1 0 #a Blonde / #c Joyce Carol Oates

600 1 4 #a Monroe, Marilyn, #d 1926-1962

655 7 #a Biografiska skildringar #2 saogf

655 7 #a Romaner #2 saogf

245 1 0 #a Genom glaset : #b Swedenborg och Viveca : en psykologi / #c Eva

Jacobson

600 1 4 #a Swedenborg, Emanuel, #d 1688-1772

655 7 #a Thrillers #2 saogf

655 7 #a Romaner #2 saogf

Ämnesord för fiktiva gestalter läggs i de fall karaktärerna är kända sedan tidigare eller om det är

karaktärer som återkommer i t.ex. en bok- eller tv-serie.

245 1 4 #a The House of Silk / #c Anthony Horowitz

600 1 4 #a Holmes, Sherlock #c (fiktiv gestalt)

655 7 #a Deckare #2 saogf

655 7 #a Romaner #2 saogf

3. Platser

Lägg ämnesord för särskilt framhävd plats.

245 1 0 #a Mina drömmars stad / #c Per Anders Fogelström

651 7 #a Sverige #z Stockholm #2 sao

655 7 #a Romaner #2 saogf

245 1 0 #a Bleak House / #c Charles Dickens

651 7 #a Storbritannien #z London #2 sao

655 7 #a Romaner #2 saogf

78

4. Tidsepok

Lägg ämnesord för särskild framhävd tidsepok.

245 1 0 #a Utvandrarna / #c Vilhelm Moberg

648 7 #a 1800-talet #2 sao

655 7 #a Historiska skildringar #2 saogf

655 7 #a Romaner #2 saogf

245 1 0 #a Shogun / #c James Clavell

648 7 #a 1600-talet #2 sao

655 7 #a Historiska skildringar #2 saogf

655 7 #a Romaner #2 saogf

245 1 0 #a Wolf Hall / #c Hilary Mantel

648 7 #a 1509-1547 (Henrik VIII, Storbritannien) #2 sao

655 7 #a Historiska skildringar #2 saogf

655 7 #a Romaner #2 saogf

5. Övriga ämnen

Om katalogisatören har kunskap om övriga ämnen som berörs i verket kan ämnesord även för dessa

anges. I de flesta fall görs en sammanfattande beskrivning, men specialbibliotek kan naturligtvis lyfta

fram särskilda ämnen om kunskap finns om dessa.

Exempel 1

Sammanfattande beskrivning:

245 1 0 #a Lördag / #c Ian McEwan

648 7 #a Sekelskiftet 2000 #2 sao

650 7 #a Hjärnkirurger #2 sao

651 7 #a Storbritannien #z London #2 sao

655 7 #a Romaner #2 saogf

Utökad beskrivning:

650 7 #a Huntingtons sjukdom #2 sao

Exempel 2

Sammanfattande beskrivning:

245 1 4 #a The Martian : ensam på Mars / #c Andy Weir

650 7 #a Astronauter #2 sao

651 7 #a Mars (planet) #2 sao

655 7 #a Science fiction #2 saogf

655 7 #a Romaner #2 saogf

Utökad beskrivning:

79

650 7 #a Överlevnad #2 sao

650 7 #a Bemannade rymdfärder #2 sao

650 7 #a Rymdstationer #2 sao

650 7 #a Växtodling #2 sao

650 7 #a Gravitationsslungor #2 sao

5 Konstruktion av ämnesord

Svenska ämnesord är en kontrollerad vokabulär. Listan med termer innehåller den föredragna

termen (det auktoriserade ämnesordet), se-hänvisningar, se även-hänvisningar, hierarkiska

hänvisningar och anmärkningar. I Svenska ämnesord finns dessutom Deweykoder och Library

of Congress Subject Headings.

Nedan följer de principer vi följer i arbetet med Svenska ämnesord. Dessa principer rör

konstruktionen av ämnesord, och detta avsnitt behöver normalt inte användas vid

ämnesordsindexering. Förslag till nya ämnesord bör dock följa principerna nedan.

5.1 Dokumentbaserat

För att ett ämnesord ska godkännas måste det finnas ett behov av att särskilja ämnet i en

databas där Svenska ämnesord används, t.ex. LIBRIS. För att ett ämne ska anses vara

dokumentbaserat måste det därför finnas minst ett verk i databasen som behandlar ämnet.

5.2 Specificitet

En viktig princip för ämnesord är att de ska erbjuda en specifik och direkt ingång till

innehållet i verken. När man ämnesordsindexerar ska man alltid välja så specifika ämnesord

som möjligt, men när man godkänner nya ämnesord måste man väga denna princip mot andra

faktorer. Graden av specificitet bör stå i relation till användarnas behov. Näraliggande ämnen

kan vara svåra att skilja från varandra, både för indexerare och för användare, att detta är ett

skäl till att föra samman dem till ett gemensamt ämnesord. Se även internationella principer

rörande specitet här: IFLA:s, LCSH:s.

Lador

Används ej: Hölador

Används ej. Ängslador

Pendyler

Används ej: Bordspendyler

Bostadsockupation

Används ej: Husockupation

Används ej. Husockupanter

5.3 Val av termer

80

Som ämnesord väljs termer som är i allmänt bruk och som förekommer i lexikon och

uppslagsverk. Nationalencyklopedin är den källa Svenska ämnesord använder i första hand.

Termerna bör vara aktuella, men rena modeord undviks. Ämnesordslistan ska vara stabil, och

därför bör man inte i onödan ändra på kontrollerade ämnesord. Dock bör föråldrade termer

bytas ut. Vaga och mångtydiga termer undviks som ämnesord.

Dyslexi

Används ej: Ordblindhet

Samer

Används ej: Lappar

Vissa termer för äldre företeelser kan dock inte ersättas med nyare termer:

Fattigvård

Spinnhus

5.4 Lånord

Många lånord är etablerade i språket, och vi har inte som någon generell princip att undvika

lånord. Om en svensk term är i allmänt bruk föredrar vi dock den, och vi försöker undvika

lånord som inte är etablerade i svenskan.

Cancer

Används ej: Kräfta

E-post

Används ej: E-mail

5.5 Facktermer och allmänord

Svenska ämnesord har en bred målgrupp och vi försöker därför undvika specifika facktermer.

I många fall har dock facktermer en mer allmän spridning, och i många fall är de mer precisa

än ord i allmänspråket som kan ha en relativt vag betydelse. I de fallen kan en fackterm

föredras framför ett mer allmänt ord.

Sömngång

Används ej: Somnambulism

men:

Tvångssyndrom

Används ej: Tvångstankar

5.6 Förkortningar och akronymer

81

Som en allmän princip bör förkortningar och akronymer undvikas som ämnesord. Välkända

förkortningar som är i allmänt bruk kan dock ibland vara att föredra framför de utskrivna

formerna. Se även anmärkning under Se-hänvisningar.

Transcendental meditation

Används ej: TM

men:

Aids

Används ej: Acquired immune deficiency syndrome

5.7 Stavning

Vad gäller stavning är Svenska akademiens ordlista den källa Svenska ämnesord i första hand

utgår från. I andra hand använder vi Språkrådets rekommendationer, Nationalencyklopedin

och andra lexikon och uppslagsverk.

5.8 Språk

Språken skrivs Svenska språket, Engelska språket o.s.v. för tydlighetens skull. Undantagna är

de språk vars namn inte sammanfaller med ett adjektiv, t ex Jiddisch, Latin och Sanskrit.

5.9 Språklig form

Ämnesorden är oftast substantiv eller substantivfraser och vanligtvis skrivs de i obestämd

form. Vissa ämnesord skrivs i bestämd form, t.ex. en del abstrakta begrepp och ord för

företeelser som det bara finns en av. Ord som kan böjas i plural skrivs i plural, och de övriga

skrivs i singular. I vissa fall har singular- och pluralformen olika betydelse, och form väljs

efter vad ämnesordet ska beteckna.

Aktier

Akrobatik

Månen

Barndomen

Fisk [som råvara]

Fiskar [som levande varelse]

5.10 Skrivregler

Huvudordet skrivs med stor begynnelsebokstav. Underindelningarna skrivs med liten,

undantaget de geografiska underindelningarna.

82

650 7 #a Äktenskap #x historia #2 sao

650 7 #a Sverige #z Bohuslän #2 sao

5.11 Homografer och polysemer

Homografer och polysemer är ord med samma form men olika betydelse. När homograferoch

polysemer används som ämnesord görs ett särskiljande tillägg inom parentes för att skilja

ordets olika betydelser åt. Detta görs för att kunna upprätthålla principen om att varje

ämnesord bara ska beteckna ett ämne.

Även om ordet är tänkt att användas som ämnesord bara i en av sina betydelser kan ett

särskiljande tillägg behövas för att förhindra andra användningar av ämnesordet. Om en av

ordets betydelser är betydligt vanligare och mer känd än de andra kan man låta ordet utan

särskiljande tillägg stå för den betydelsen.

Stamböcker (minnesböcker)

Stamböcker (register över avelsdjur)

Undantag (socialhistoria)

Dockor

Dockor (fartygsbassänger)

Gränsen mellan homografer/polysemer och ämnesord som behandlas ur en viss aspekt eller

med en viss begränsning är inte alltid helt klar. I många fall är det mest praktiskt att behandla

sådana här termer som homografer/polysemer och lägga till särskiljande tillägg i stället för

konstruktioner med underindelningar.

Expressionism (konst)

Expressionism (arkitektur)

Expressionism (musik)

Expressionism (litteratur)

Särskiljande tillägg inom parentes används också i vissa fall efter personnamn och

geografiska namn.

5.12 Sammansatt term eller ämnesordssträng?

Ibland är ett ämnesord möjligt att konstruera både med en sammansatt term och som en

ämnesordssträng. I de fallen föredras den sammansatta termen om den är lexikaliserad, i

allmänt bruk, och återfinns i uppslagsverk. I andra fall konstrueras ämnesordet som en

ämnesordssträng eller genom en kombination av flera ord.

83

Exempel på ämnesord som sammansatt term:

650 7 #a Kognitionsforskning #2 sao

Exempel på ämnesord i ämnesordssträng:

650 7 #a Undervisning #x teori, filosofi #2 sao

Exempel på kombination av enkla ämnesord:

245 1 0 #a Statligt tandvårdsstöd och utbildningstandvård

650 7 #a Tandvård #2 sao

650 7 #a Kostnader #2 sao

650 7 #a Tandvårdsutbildningar #2 sao

5.13 Sammansatta termer ("och"-konstruktioner)

Ett sätt att konstruera ämnesord är att förbinda två termer med "och". "och"-ämnesord bör

konstrueras sparsamt. Konstruktionen [Ämne A] och [Ämne B] används för verk om

relationer mellan två väldigt allmänna ämnen som behandlas på ett övergripande sätt och ur

båda ämnenas perspektiv. Vi konstruerar inte "och"-ämnesord för helt tillfälliga relationer

som kan finnas i ett visst verk, t.ex. Hundar och bilar. Många relationer mellan ämnen kan

uttryckas med underindelningar, eller flera huvudord.

650 7 #a Barn och krig #2 sao

650 7 #a Individen och samhället #2 sao

men:

650 7 #a Homosexualitet #x religiösa aspekter #2 sao

650 7 #a Kristendom #2 sao

inte: Kristendom och homosexualitet

245 1 4 #a The invention of the historic monument

650 7 #a Arkitektur och historia #2 sao

Ej ett verk om arkitekturens historia utan om arkitekturens relation till historiska epoker.

men:

245 1 0 #a Arkitekturens historia : #b från antiken till våra dagar

650 7 #a Arkitektur #x historia #2 sao

Observera att nya konstruktioner med "och" ska anmälas som ämnesordsförslag

till redaktionen för SAO på vanligt sätt. Se Ämnen som det inte finns ämnesord för.

5.14 Se-hänvisningar (Ekvivalenta relationer)

84

Se-hänvisningar är hänvisningar från ekvivalent termer som inte används som ämnesord till

ett kontrollerat ämnesord. Syftet med dem är att upprätthålla principen om att bara använda ett

ämnesord per ämne (kontroll av synonymer). Förslag på nya se-hänvisningar kan anmälas via

formuläret för nya ämnesord.

Se-hänvisningar görs i följande fall:

1. Från synonymer och nästan-synonymer:

Ikonologi se Ikonografi

Bilingualism se Tvåspråkighet

2. Från alternativa stavningar, pluralformer osv. Dessa se-hänvisningar görs ej för

sammansatta termer om den nödvändiga se-hänvisningen redan finns för en av

sammansättningens led.

Jiu-jitsu se Jujutsu

Ärtor se Ärter

3. Från termer som tidigare använts som ämnesord men ändrats:

Fetma se Övervikt

Peking se Beijing

4. Från termer som anses alltför specifika där en bredare term är att föredra:

Textning av TV-program se Undertextning

Sommarvisten se Samevisten

5. Från förkortningar och akronymer. I de fall förkortningen är mer känd och väljs som

ämnesord görs en se-hänvisning från den utskrivna formen:

DJ:s se Diskjockyer

6. För ämnesord konstruerade med "och". För dessa ämnesord görs en se-hänvisning från

konstruktionen i omvänd ordning.

Döden och barn se Barn och döden

5.15 Se även-hänvisningar (Associativa relationer)

Se även-hänvisningar görs mellan ämnesord som är relaterade men som återfinns i olika

hierarkier. Katalogisatören kan med hjälp av se även-hänvisningarna hitta det ämnesord som

bäst motsvarar verkets innehåll och användaren kan hitta de ämnesord som bäst motsvarar det

ämne han eller hon söker efter.

85

Många ämnesord saknar ännu se även-hänvisningar i Svenska ämnesord, men vi arbetar med

att förse dem med sådana. Förslag på se även-hänvisningar kan skickas in via formuläret för

ämnesordsförslag.

Se även-hänvisningar mellan relaterade termer görs i följande fall:

1. För att länka samman två ämnesord som har delvis överlappande betydelse, eller i vissa

situationer är utbytbara mot varandra.

Gycklare

Relaterad term: Narrar

2. För att länka samman en disciplin och det som studeras inom disciplinen.

Ornitologi

Relaterad term: Fåglar

3. För att länka samman personer och deras verksamhetsområde

Läkare

Relaterad term: Medicin

4. För att länka samman en process eller handling med dess instrument eller den som utför

handlingen

Brottsutredning

Relaterad term: Detektiver

5. En handling och dess resultat

Vävning

Relaterad term: Tyger

6. En handling och dess mål eller målgrupp

Inspärrning

Relaterad term: Fångar

7. Objekt eller material och dess utmärkande beståndsdelar

Magneter

Relaterad term: Ferromagnetism

86

8. Begrepp länkade genom orsak och verkan

Sorg

Relaterad term: Döden

9. Ett objekt och dess motsvarande agent

Växter

Relaterad term: Växtätare

10. Ett begrepp och dess mätenhet

Elektrisk ström

Relaterad term: Ampere

11. En sammansatt term och det substantiv som är dess fokus, om de inte har en hierarkisk

relation.

Modellbåtar

Relaterad term: Båtar

12. En organism eller ett ämne frambringad eller härstammande från ett annat

Mässing

Relaterad term: Koppar

Se även-hänvisningar mellan relaterade termer görs inte i följande fall:

Mellan ämnesord som har en gemensam överordnad term. Undantag kan göras mellan mycket

näraliggande termer som i hög grad har samma betydelse och är utbytbara mot varandra i

många situationer.

Folkdans

Överordnad term: Dans

[inte dessutom relaterad term: Gammaldans]

men:

Transformationsgrammatik

Överordnad term: Grammatik

Relaterad term: Generativ grammatik

5.16 Generella se även-hänvisningar

87

Generella se även-hänvisningar hänvisar inte till ett kontrollerat ämnesord, utan till en grupp

ämnesord. I första hand används vanliga se även-hänvisnngar till specifika ämnesord.

Generella se även-hänvisningar görs i följande fall:

1. Från ett ämnesord till typer av ämnesord, som inte återfinns i Svenska ämnesord t ex

institutionsnamn.

Kyrkor

anm: se även namn på särskilda kyrkor

2.. Från ett ämnesord till en grupp ämnesord som börjar med samma ord eller ordstam.

Kvinnor

anm: se även ämnesord som börjar med Kvinnlig och Kvinnliga.

Formuleringar

Se även ämnesord som börjar med […]

Se även namn på särskilda […]

t.ex. djur; grupper; etniska grupper; sjukdomar

5.17 Över- och underordnade termer (Hierarkiska

relationer)

Hierarkiska relationer mellan begrepp hjälper både indexerare och användare att välja mellan

specifika och mer allmänna termer. Ämnesord bör förses med överordnade termer när det är

möjligt. Från den överordnade termen görs också en hierarkisk-hänvisning till den

underordnade. Om ett ämnesord kan placeras in i flera hierarkier så får det flera överordnade

termer.

Ensamstående mödrar

Överordnad term: Ensamstående kvinnor

Överordnad term: Ensamstående föräldrar

Överordnad term: Mödrar

Hänvisningar till överordnade termer görs endast en nivå uppåt i hierarkin. Termer som

behövs för att fylla ut luckor i hierarkierna bör godkännas som ämnesord. När ett nytt

ämnesord godkänns så måste hierarkierna revideras i de fall det nya ämnesordet är överordnad

term till ämnesord som tidigare haft ett ämnesord högre upp i hierarkin som överordnad term.

Hierarkiska hänvisningar till en överordnad term görs i följande fall:

88

1. Från en art till den släkt den ingår i och från en medlem av en klass till den klass den ingår

i.

Apor

Överordnad term: Primater

Prefabricerade hus

Överordnad term: Byggnader

Kvinnliga författare

Överordnad term: Författare

Utvecklingspsykologi

Överordnad term: Psykologi

2. Från del till helhet.

Tår

Överordnad term: Fötter

Ansikte

Överordnad term: Huvud

3. Från ett exempel på något till det allmänna ämnet.

Slaget vid Oravais 1808

Överordnad term: Finska kriget 1808-1809

Hierarkisk-hänvisning till överordnad term görs normalt inte i följande fall:

1. För ämnesord högt upp i hierarkin, t ex Naturvetenskap.

2. För geografiska ämnesord.

3. För namn på släkter.

4. Om en generell se även-hänvisning redan täcker in behovet av en hänvisning (se

nedan).

5. Från ett ämnesord med en underindelning till ett ämnesord med samma

underindelning. I stället görs hierarkiska hänvisningar mellan ämnesorden utan

underindelning.

6. För ämnesordssträngar konstruerade med fria underindelningar

7. För ämnesordssträngar där en se-hänvisning görs från konstruktionen i omvänd följd

görs ingen hänvisning till överordnad term när den är densamma som se-

hänvisningens första led.

8. För vissa konstruktioner av typen:

… i filmen

… i heraldiken

… i konsten

… i litteraturen

… i läromedel

… i massmedia

… i pressen

89

Ämnesord som inbegriper mer än en term kan i regel inte förses med överordnade termer i

strikt mening. Hit hör t.ex. ämnesord konstruerade med prepositioner och "och" samt

konstruktioner med underindelningar. Huvudregeln är att dessa ämnesord får ämnesordets

andra led som överordnad term.

Kvinnor i arbetarrörelsen

Överordnad term: Arbetarrörelsen

Barn som konsumenter

Överordnad term: Konsumenter

5.18 Förklarande anmärkningar

För vissa ämnesord finns en förklaring till hur de ska användas. Det kan gälla vaga ord som

när de används som ämnesord har en mer entydig betydelse.

- Läromedelsgranskning

Anmärkning: Hit endast myndighetskontroll av läromedel. Andra undersökningar av

läromedel förs till Läromedel.

5.19 Klassifikationskoder i Svenska ämnesord

De flesta ämnesord i Svenska ämnesord har en eller flera Dewey klassifikationskoder knutna

till sig. Dessa klassifikationskoder är tänkta att vara vägledande vid klassifikation,

ämnesordsindexering och sökning, men man bör observera att de bara anger hur verk om ett

visst ämne vanligtvis klassificeras. Andra klassifikationskoder är tänkbara i många fall och

man ska alltid använda klassifikationsschemat vid klassifikation.

- Agrobiologisk mångfald 333.95 #c Biologiska resurser

- Agrobiologisk mångfald 631.58 #c Speciella odlingsmetoder

- Agrobiologisk mångfald 639.9 #c Bevarande av biologiska resurser

5.20 Motsvarigheter i LCSH

Många ämnesord har försetts med sina motsvarigheter i LCSH. Dessa LCSH-termer är tänkta

att vara till nytta både vid ämnesordsindexering av verk som har LCSH-termer och vid

sökning i internationella databaser. Vi arbetar med att förse fler ämnesord med LCSH-termer.

5.21 Konstruktion av särskilda typer av ämnesord

Växt- och djurnamn

90

Arten är den lägsta nivån för ämnesord. Om det i bestämningslitteraturen finns ett svenskt

namn ska detta användas som ämnesord för arten. Se-hänvisning görs från den latinska

namnformen till den svenska. Saknas svensk benämning används den latinska namnformen.

Ämnesord för arter skrivs alltid i singularis.

De flesta familjer har endast latinsk namnform. Om det finns svensk namnform används den

som ämnesord och se-hänvisning görs från den latinska formen. Släktnamn, familjenamn och

andra överordnade termer skrivs i plural. Använd lättbegripliga parentestillägg när det

föreligger behov av ett förtydligande, t.ex. vid homonymer.

Exempel: (växter), (svampar), (träd), (fåglar), (djur).

Blåsippa

Överordnad term: Ranunkelväxter

Används ej: Hepatica nobilis

Ranunkelväxter

Underordnad term: Blåsippa

Används ej: Ranunculaceae

Brunbjörn

Överordnad term: Björnar

Används ej: Ursus arctos

Björnar

Underordnad term: Brunbjörn

Används ej: Ursidae

Undantag. Ämnesord för kulturväxter och husdjur får pluralformer även på artnivå om det

finns flera varieteter, t.ex. Hundar, Katter, Meloner. För dessa grupper går det också bra att

skapa ämnesord för artvarieteter. Ämnesord för varieteterna skrivs i singular, t.ex. Lapphund,

Siames, Nätmelon.

Hundar

Överordnad term: Hunddjur

Underordnad term: Lapphund

Används ej: Canis familiaris

Hunddjur

Underordnad term: Hundar

Används ej: Canidae

Lapphund

Överordnad term: Hundar

Referenslitteratur:

91

Fanerogamer

Kulturväxtlexikon / Björn Aldén…, 1998.

Mossberg, B., Den Nordiska Floran, 1992 (ny uppl. 1997).

Svensk Botanisk Tidskrift 91(5), 1997

Den virtuella floran.(Projekt vid Naturhistoriska riksmuseet)

Kryptogamer

Artdatabanken. Ekologisk katalog över svampar och myxomyceter.

Ryggradslösa djur

Chinery, M., Insekter i Europa, 1988

Chinery, M., Nordeuropas insekter, 1984

Nationalencyklopedin

Ursing, B., Ryggradslösa djur, 1971

Freder

Fredsavtal kan också ha namn som går att belägga i något av de vanligaste uppslagsverken.

Dessa namn ska användas som ämnesord och formateras som titlar i 630.

Westfaliska freden 1648

Versaillesfreden 1919

Om de inte finns i referenslitteraturen konstrueras titelämnesordet enligt följande modell:

Freden i Roskilde 1658

Freden i Nystad 1721

Ämnesord med adjektivbestämning

Nationalitet och etnisk tillhörighet kan uttryckas med en adjektivbestämning (650 #a Svenska

emigranter) eller med ett allmänt ämnesord kombinerat med ett geografiskt ämnesord (650 #a

Invandrare) och (651 #a Sverige). När man ska välja mellan dessa uttryckssätt gäller följande:

Konstruktionen med allmänt ämnesord + geografiskt ämnesord ska föredras när båda

konstruktionerna är möjliga. Undantag: se punkt 4 och 5 nedan.

650 7 #a Ingenjörer #2 sao

651 4 #a Förenta staterna

inte:

650 7 #a Amerikanska ingenjörer #2 sao

Konstruktionen med adjektivbestämning ska användas:

1. för företeelser utanför ursprungslandet eller – området

92

2. för etniska grupper som inte är entydigt knutna till ett geografiskt område där de utgör

den dominerande befolkningen. Dessa ämnesord kan kompletteras med en geografisk

underindelning vid behov

3. för vissa stilar och riktningar inom litteratur och konst (inklusive arkitektur och

konsthantverk): buddhistisk(a), bysantisk(a), etruskisk(a), gotisk(a), gustaviansk(a),

hinduistisk(a), islamisk(a), kristen/kristna, romansk(a). (listan utökas vid behov)

4. för att uttrycka språk och nationalitet inom ämnesområdet litteratur och konst. Se

särskilda anvisningar i Särskilda länders litteratur och Litteratur på ett särskilt språk..

Se särskilda anvisningar i Nationaliteters och kulturers konst.

650 #a Svenska missionärer [används endast för svenska missionärer verksamma

utanför Sverige]

650 7 #a Bosniska flyktingar #2 sao

651 4 #a Sverige

650 7 #a Judiska kvinnor #2 sao

651 4 #a Förenta staterna

650 7 #a Gotiska kyrkor #2 sao

650 7 #a Islamisk arkitektur #2 sao

Konstruktioner av den här typen behandlas som kontrollerade ämnesord och läggs i fält 650.

De nya konstruktionerna ska dock skickas in som ämnesordsförslag till Svenska ämnesord så

att se även-hänvisningar kan göras mellan t.ex. Ceremonitrummor och Samiska

ceremonitrummor.

Händelser

Händelser utan formellt namn

Med händelse avses här betydande händelser som ägde rum på en särskild plats under en

bestämd tid. Hit räknas t.ex. särskilda olyckor, bränder, begravningar, flygplanskapningar,

massakrer, krig, revolutioner, slag, ockupationer, invasioner, militära operationer,

naturkatastrofer, politiska händelser eller skandaler, upplopp och demonstrationer, belägringar

och strejker.

Ämnesord för särskilda händelser konstrueras som en fras på följande sätt:

650 #a [Händelse], [geografisk namn], [datum]

Som namn på händelser används allmänt accepterade benämningar som återfinns i

referensverk.

Geografiskt namn kan bestå av namn på särskild ort eller land beroende på vilken händelse

som avses. Om händelsen ägde rum i flera länder kan geografiskt namn utelämnas. Om

geografiskt namn ingår i själva benämningen på händelsen och namnet är allmänt känt görs

inte ytterligare geografisk bestämning i själva frasen.

93

Datum kan bestå av ett år eller ett intervall av år. Om inget geografiskt namn ingår i

ämnesordet används inte kommatecken i konstruktionen:

650 7 #a Orkanen Katrina 2005 #2 sao

650 7 #a Blodiga söndagen, Sankt Petersburg, 1905 #2 sao

650 7 #a Borggårdskrisen, Sverige, 1914 #2 sao

650 7 #a Boxarupproret, Kina, 1889-1901 #2 sao

650 7 #a Engelbrektsupproret, Sverige, 1434-1436 #2 sao

650 7 #a Spanska inbördeskriget 1936-1939 #2 sao

650 7 #a Flodvågskatastrofen 2004 #2 sao

650 7 #a Första världskriget 1914-1918 #2 sao

650 7 #a Tyska ockupationen av Norge, 1940-1945

Hit räknas inte allmänna verk om olyckor, massakrer, naturkatastrofer

etc. Dessa beskrivs med allmänna ämnesord utan bestämningar:

650 7 #a Orkaner #2 sao

651 4 #a Förenta staterna

650 7 #a Massakrer #2 sao

651 4 #a Burma

Händelser med formellt namn

Verk om händelser som har formella namn som konferenser, sportevenemang, tävlingar,

festivaler, möten, utställningar, turneringar formateras som X11).

611 2 4 #a Olympiska spelen #n (5 : #d 1912 : #c Stockholm)

611 2 4 #a Exposition universelle #d (1867 : #c Paris)

611 2 4 #a Europas kulturhuvudstad

6 Internationella principer Nedan följer en översättning av de grundläggande internationella principer för

ämnesordsindexering som vi följer. Vi har valt att presentera IFLA:s och LCSH:s principer

var för sig med länkar emellan, trots att de till stora delar sammanfaller. Endast LCSH:s

grundläggande principer är översatta - det finns betydligt fler. Från IFLA:s principer hänvisas

även till principer inom LCSH som inte hör till de grundläggande och därmed inte är

översatta.

94

6.1 IFLA:s principer för ämnesordsindexering

6.1.2 Principer för konstruktion av ämnesord (Construction principles)

Användarvänligt

(User principle)

För att tillgodose användarnas behov ska språkbruket i ämnesordslistan spegla språkbruket

hos de användare som databasen är tänkt för. Jämför LCSH:s princip Användarnas behov.

Dokumentbaserat

(Literary warrant principle)

Ämnesorden ska baseras på de ämnen som behandlas i den dokumentsamling som

ämnesorden appliceras på.

För ett och samma ämne ska endast ett ämnesord användas

(Uniform heading principle)

För att underlätta kontrollen av synonymer och för att samla allt material om ett ämne ska

varje begrepp endast representeras av ett ämnesord. Jämför LCSH:s princip Ett ämnesord per

ämne - kontroll av synonymer

Homonymer

(Homonymy principle)

För att förhindra att irrelevant material återvinns vid sökning och för att öka precisionen ska

homonymer kontrolleras. Jämför LCSH:s princip Ett ämne per ämnesord - kontroll av

homonymer.

Konsekvens

(Consistency principle)

För att uppnå konsekvens ska nya ämnesord konstrueras på samma sätt som jämförbara

ämnesord som redan finns i ämnesordslistan. Jämför LCSH:s princip Konsekvens.

Namnformer

(Naming principle)

För att underlätta sökning ska namn på personer, platser, familjer/släkter, institutioner och

titlar ha samma form som i den deskriptiva katalogiseringen. Jämför LCSH:s princip om

Names borrowed from the Name Authority file.

Semantik

(Semantic principle)

För att uttrycka den betydelsebärande strukturen ska ämnesorden länkas hierarkiskt med

överordnade och underordnade termer och andra relaterade termer. Jämför LCSH:s princip

om Term relationships.

Synonymer

(Synonymy principle)

För att samla allt material om ett visst ämne och för att öka återvinningen ska synonymer

kontrolleras. Jämför LCSH:s princip Ett ämnesord per ämne - kontroll av synonymer.

Syntax

95

(Syntax principle)

För att uttrycka komplexa och sammansatta ämnen ska syntaxen i ett ämnesordssystem binda

samman ett ämnesords olika delar utifrån syntagmatiska relationer snarare än utifrån

paradigmatiska. Konstruktionen av ämnesorden ska alltså följa det naturliga språkets syntax,

vilket kan innebära att jämförbara ämnesord inte alltid bör konstrueras på samma sätt, om de

inte konstrueras på samma sätt i naturligt språk. Jämför LCSH:s principer Structure of Subject

headings, Single concepts heading och Pre-coordinated and multiple-concept heading.

6.1.3 Principer för att ämnesordsindexera (Application principles)

Riktlinjer för ämnesordsindexering

(Subject indexing policy principle)

För att tillgodose användarnas behov och för att kunna ämnesordsindexera på ett konsekvent

sätt ska riktlinjer och tillämpningsanvisningar för ämnesordsindexeringen utarbetas.

Specificitet

(Specific heading principle)

För att uppnå precision måste ämnesordet eller ämnesorden motsvara innehållet i verket.

Specificiteten ska dock sättas i relation till den dokumentsamling man ska indexera, dess

storlek, och dess ämnesmässiga inriktning, för att förhindra att man när man söker på ett

ämnesord får för få eller för många träffar. Jämför LCSH:s princip om Specific (co-extensive)

entry.

6.2 LCSH:s grundläggande principer (Fundamental

principles of Library of Congress Subject Headings)

Aktuella termer

(Current usage)

Ämnesorden ska spegla det aktuella språkbruket för att bäst tillgodose användarnas behov.

Vilka termer som ska användas fastställs med hjälp av referenslitteratur, tesaurusar, aktuell

litteratur inom ämnesområdet i fråga och de verk som katalogiseras.

Jämför IFLA:s princip Användarvänligt.

Användarnas behov

(User needs).

Syftet med ämnesorden är att erbjuda sökingångar som hjälper användarna att finna och

identifiera önskat material.

Ämnesorden har två huvudsyften:

Ämnesord gör det möjligt för en användare att i katalogen hitta ett givet verk när ämnet är

känt.

Ämnesord gör det möjligt för en användare att hitta vad biblioteket har om ett givet ämne.

Dokumentbaserat

(Literary warrant)

Ämnesordslistan baseras på den litteratursamling som ska indexeras med ämnesorden. Antalet

ämnesord och ämnesordens specificitet avgörs av litteratursamlingens inriktning och storlek.

Nya ämnesord godkänns när de behövs för att katalogisera ett verk i samlingen, eller när de

behövs för att göra se även-hänvisningar mellan ämnesord.

96

Ett ämnesord per ämne - kontroll av synonymer

(Uniform heading (one heading per subject - control of synonyms))

För att samla allt material om ett visst ämne så att återvinningen ökas representeras varje

ämne av endast ett ämnesord. Synonymer och varianter av samma term görs till ingångar till

de godkända ämnesorden, dvs. se-hänvisningar. I enstaka fall används dubbla ämnesord, dvs.

samma ämnesord med olika ordningsföljd mellan orden, för att erbjuda sökingångar från

relevanta ord som annars skulle finnas inbäddade i ämnesordet. Jämför IFLA:s principer För

ett och samma ämne ska endast ett ämnesord användas och Synonymer.

Ett ämne per ämnesord - kontroll av homonymer

(Unique heading (one subject per heading - control of homographs))

För att öka precisionen och förhindra irrelevanta träffar vid sökning representerar varje

ämnesord endast ett ämne. Homonymer särskiljs med hjälp av parentestillägg. Jämför IFLA:s

princip Homonymer.

Konsekvens

(Consistency)

När det är möjligt konstrueras nya ämnesord på samma sätt som redan godkända, likartade

ämnesord vad gäller form och struktur. Detta görs genom att man använder de mönster för hur

ämnesord konstrueras som finns inom olika ämnesområden. Jämför IFLA:s princip

Konsekvens.

Specifik och direkt ingång

(Specific and direct entry)

För varje ämne används det ämnesord som mest precist motsvarar ämnet, och inte en vidare,

mer generell term. Termen ska ha samma omfattning som ämnet den representerar. I enstaka

fall används en term som är vidare än ämnet den representerar. Det är när den specifika

termen bedöms vara för snäv och troligen inte kommer att användas vid sökningar i

katalogen. Alla ämnesord konstrueras med direkt ingång, inte med sina överordnade termer.

Exempel: Katter inte Husdjur - katter.

Stabilitet

(Stability)

Det är ibland nödvändigt att ändra på redan godkända ämnesord för att följa principen om att

spegla det aktuella språkbruket. Å andra sidan måste man ta hänsyn till hur förändringarna

påverkar befintliga bibliografiska poster och till hur mycket resurser som krävs för att ändra i

dem. Balans bör råda mellan behovet av förändringar och behovet av stabilitet.

Källor:

Heidi L. H. och Furniss, K. A., "Turning practice into principles : a comparison of the IFLA

principles underlying subject heading languages (SHLs) and the principles underlying the

Library of Congress subject system" i The LCSH century : one hundred years with the

Library of Congress Subject Headings system, 2000, s. 31-52.

Library of Congress Subject Headings : principles of structure and policies for application,

1990, s. 1-4.

Principles underlying subject heading languages (SHLs), 1999, s. 1-3.

97

Index

A Adjektivbestämningar

Aktuella termer

Allmänna underindelningar

Allmänord

Andra bibliotek i LIBRIS

Andra biblioteks ämnesord

Anmärkningar i LIBRIS

Anmärkningar i Svenska ämnesord

Anonyma klassiker

Antalet ämnesord

De antika kulturernas konst

Arkeologi

Aspekter på ett ämne

B Behandling av särskilda ämnesområden

Bibliska personer

Bildverk

Biografier

Biografier, Gruppämnesord vid indexering av

Broar

Byggnader

D Datum i ämnesord (händelser m. formellt namn)

Datum i ämnesord (händelser utan formellt namn)

Decennier

Definitioner

Diplomatiska förbindelser

Djupindexering

Djur med egennamn

Djurnamn

Dokumentbaserat

Dynastier

E Egennamn som ämnesord

Ekonomiska förbindelser

Enheter inom städer

Enskilda personer

Etniska grupppers konst

Etniska gruppers litteratur

Etniskt begränsade ämnesord

Ett ämne

98

Explicit kronologiskt innehåll

F Facktermer och allmänord

Familjer

Fiktiva och mytiska gestalter

Filmtitlar

Flera underindelningar

Flera ämnen

Format i LIBRIS

Formämnesord

Fornlämningar

Fotografi

Fritt formulerade kronologiska ämnesord

Freder

Fyra ämnen

Förbindelser mellan länder

Förklarande parenteser

Fördrag

Författare

Författare + titel

Förhållandet mellan klassifikation och ämnesord

Förhållandet mellan ämnen

Förhållandet till andra biblioteks ämnesord

Förkortningar

Förslag på nya ämnesord

Föråldrade termer

G Gator

Geografiska namn - relationer mellan

Geografiska namn som ämnesord

Geografiska underindelningar

Geografiska underindelningar för Sverige

Grupper - institutioner eller allmänt ämnesord

Gruppämnesord vid indexering av biografier

H Handelsförbindelser

Historia

Historiska riken

Homografer

Hur många ämnesord?

Hus

I …i Bibeln

…i filmen

…i heraldiken

… i konsten

99

…i Koranen

…i litteraturen

…i läromedel

…i massmedia

…i pressen

…i reklamen

IFLA:s principer för ämnesordindexering

IFLA:s principer för konstruktion av ämnesord

Indexeringsdjup

Influenser

Innehållsanmärkningar

Internationella relationer

Institutioner som ämnesord

Institutioner - särskilda institutioner

Institutionsnamn eller allmänt ämnesord?

Internationella principer för ämnesordsindexering

K Klassifikation och ämnesord

Klassifikationskoder i Svenska ämnesord

Konst

Konst av viss nationalitet

Konst från en särskild kultur

Konstens ägarskap och placering

Konstform

Konstnärer

Konstnärliga stilar och riktningar

Konstnärliga teman och motiv

Konstnärsgrupper

Konstruktion av särskilda typer av ämnesord

Konstruktion av ämnesord

Konstverk

Kontrollerade ämnesord

Krig - allmänt ämnesord

Krig - upplevelser av

Krig, slag och freder - konstruktion av ämnesord

Kronologiska ämnesord

Kronologiska ämnesord inom ämnesområdet konst

Kronologiska ämnesord inom ämnesområdet litteratur

Kulturella förbindelser

Kulturers konst

Kvarter

Källor för ämnesord

L Lagar och lagkommentarer

LCSH-motsvarigheter i Svenska ämnesord

LCSH - grundläggande principer

LIBRIS-format

Litteratur

100

Litteratur av särskilda etniska grupper

Litteratur av särskilda grupper

Litteratur från andra typer av områden

Litteratur från ett särskilt land

Litteratur på ett särkskilt språk

Litteraturtips

Litterära stilar och riktningar

Litterära teman och motiv

Liturgiska urkunder

Lånord

Länder

Länders relationer

Läromedel

M Materialtyper

Mediebevakning av ämnen

Modeord

Monument

Motiv i filmen

Motiv i heraldiken

Motiv i konsten

Motiv i litteraturen

Motsvarigheter i LCSH

Murar

Mytiska gestalter

N Namn som ämnesord

Namnbyte - geografiska ämnesord

Namnbyte - institutioner

Namnform för geografiska namn

Nationaliteters konst

Nationalitetsadjektiv

Nuvarande landtillhörighet

Nya ämnesord

O ”och”-ämnesord

Områden som bytt landtillhörighet

Ortnamn som ämnesord

Ospecificerad slutpunkt

Ospecificerad startpunkt

P Parenteser

Personer - personnamn som ämnesord

Personer - verk om personer

Personliga berättelser

Placering av konstverk

101

Plural eller singular

Polysemer

Pre- och postkoordinering

Post- och prekoordinering

Principer för konstruktion av ämnesord - IFLA:s

Principer för konstruktion av ämnesord - Svenska ämnesord

Principer för att ämnesordsindexera - IFLA:s

Principer för att ämnesordindexera – Svenska ämnesord

Principer – LCSH:s

R Relationer mellan länder

Relationer mellan ämnen

Religiösa urkunder

Riktningar inom konsten

Riktningar inom litteraturen

S Sammansatt term eller ämnesordssträng

Sammansatta termer (”och”)

Scope notes

Se-hänvisningar

Se även-hänvisningar

Singular eller plural

Sjukdomar - biografier

Ska alla verk förses med ämnesord?

Slag

Släkter

Släkter – biografiska verk

Speciella ämnesområden

Specificitet

Specifika ämnesord

Språk

Språklig form

Stadsdelar

Stavning

Stilar inom konsten

Stilar inom litteraturen

Städer

Sverige

Särskilda aspekter på ett ämne

Särskilda byggnader

Särskilda författare

Särskilda institutioner

Särskilda konstnärer

Särskilda konstverk

Särskilda litterära verk

Särskilda länders litteratur

Särskilda personer

Särskilda språks litteratur

102

Särskilda typer av ämnesord

Särskilda ämnesområden

Särskiljande tillägg

T Tidsangivelser i ämnesord

Tidsperiod i ord

Titlar som ämnesord

Torg

Tre ämnen

Två ämnen

Typer av material

Typer av ämnesord

U Under- och överordnade ämnesord för samma verk

Underindelningar

Underindelningar – allmänna underindelningar

Underindelningar – geografiska underindelningar

Underordnade termer

Uniforma titlar som ämnesord

Utländska ämnesord

Uttalat kronologiskt innehåll

V Val av namnform för geografiska namn

Val av namnform för institutioner

Val av termer

Verk om ett (1) ämne

Verk om flera ämnen

Verk om förhållanden mellan ämnen

Vilka typer av material som ämnesordindexeras

Växt- och djurnamn

Å Årtal som ämnesord

Ä Ägare till konstverk

Ämnen som det inte finns ämnesord för

Ämnesord begränsade med nationalitetsadjektiv

Ämnesord i utländska poster

Ämnesord med adjektivbestämning

Ämnesord med datum (händelser m formellt namn)

Ämnesord med datum (händelser utan formellt namn)

Ämnesord och klassifikation

Ämnesordsförslag

Ämnesordsindexering

Ämnesordskonstruktion

103

Ämnesordssträng eller sammansatt term?

Ätter

Ö Öar

Över- och underordnade termer för samma verk

Överordnade termer