Arkeologisk undersökning 1972Sverker Söderberg

RIKSANTIKVARIfÄMBETET OCH RAPPORTSTATENS HIsrORISKA MUSEER

heten 1979:25

Fornlämning nr 3, fångstgropar

Rörtjärnsmon, Viksjö sno

Angermanland

,

Uppd

UPPDRAGSVERKSAMHETEN

RAPPORTER

DNR /0 O 'if /7 2-

ARKIVHANDLINGAR:

UNDERSöKNINGSPLATS:

Ån, Viksjö so, Rörtj~rnsmon,

fornl 3KONTONR: ?~ 'I 7-GRÄVNINGSLEDARE:

S Söderberg

ÅR:

1972

Tryck nr:

(!.

/11JNegativ. sned: 7"'

Kontaktkop ior: 1'71

Unr: ~'d: . ; - 1.J't

Negat iv, torn:

fOloplaner: " . ,19.:;.-..'.~...~'~. ~r-l:: .. : .. { ....

Fotokar ta t neg: r -ISla ni _.

Fotokarta, kopia:

Ritningar:

övrigt:

v'" { . rt (,.. .(..._1,,·

j ' - .• _ .... (T~. ;,t'-'-'At~'

() ro<- t-: v.., rfi'- ,n0..h.. / /(i "

'(I~r-"-1,.J..... - /.' U.i

?r..cfJ Of' -I - / -.it'

'9f2,.(G.!-:J b"'öt f)O"Iis~a nr ... ::':". __

IJ.-J- l r/-~ (cC.... ~ fc.o..,.I . ..::....l.< ''''1 "- '''7"11'~)li{y"V>,. tc-e; S _______

r--'----""1-------~.s.,AntE:::kt~cf i forn\. reg.

/H/'( "./~ /II/I

~ta nr .

y?J

] - /")FYND:

uv 6-9

R A P P O R T

Fornlämning nr 3 • fångstgropar

RÖRTJÄRNSMON 1:1, VIKSJö sn, ÅNGERMANLANO

INLEDNINGÅf 1972 undersöktes 8 fångstgropar, fornlämning nr 3 i riksantikva­rieämbetets fornlämningsregister för Viksjö sn, Ångermanland. Or­saken var vägbygge.

Fångstgroparna låg på ett näs mellan två SJoar på fastigheten Rör­tjärnsmon 1:1, Viksjö sn, Västernorrlands län.

LÄGESANG I VELSEEkonomiska kartan 18 H GRANINGE 5 e. koordinater x697~3 y157~3.

GRÄVNINGSTIO OCH ARBETSSTYRKAArbetet pågick under tiden 28 februari - 3 mars 1972. Ca 80 grov­arbetstimmar förbrukades. fördelade på 2-3 man. Exakt siffra kanej erhållas, då uppgifter även utfördes för den egentliga byggnads­verksamheten. Grävmaskin utnyttjades ca 30 timmar, vari även ärinberäknat en del stillestånd.

TEKNISKA UPPGIFTER, DOKUMENTATIONSom översiktsplan begagnades en för vägbygget upprättad plan i ska­la 1:1000 med groparna markerade och numrerade (1-8). På planen,som i denna rapport förenklats något med för undersökningen ovid­kOlMlande beteckningar borttagna, har ytter l igarf' en grop lagts in(nr 9) samt läget för en tvärsektion i skala 1:200 markerats. Höjd­värden har tagits från en för bygget upprättad polygonpunkt (nr1303) i S delen av området med höjden +237,\3 m ö h.

Genom groparna drogs schakt i etapper med hjälp aven hydrauliskgrävmaskin, varvid genomskärningar erhölls. Schaktbredden var iallmänhet 1,1 m, i ett fall 2,2 m (grop 7). En grop utgrävdes helt(grop 4).

I några gropar har jordprover tagits (l, 3, 4, S och 7). Läget fördessa finns markerade rå profilritningarna.

·, ,l- IU·t- \. I

) .,j .. - ,.•

~\

Fig 1. Utdrag ur topografiska kartans blad 18 H Graninge NOIIN, 18 H Graninge SO/SV,Undersökningsplatsen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning Statenslantmäteriverk 1979-05·21. Public.er;ngstillst':md liberkartor nr 6879. Skala \:10000.

s

f

• III •

I

IIIII •l.I~,;-

\'___--:--.1\ \

0().~~\"'"''/// \ \.. : \ \

II iii i \ \. .. . \ \

l~·HJ· \;.; I:..,",III:" I '

jl1:'.. ":' I J:.. "

!, I:" -:'lIn

I

. lll.l

;' ,.;, /:" "

i" :. ./iJ:: ':0 1. II "UH

!/il ..:... •,1; :'

"o ':1/:'. -'o " •.... ..... ". .:/ ':

...... -'o ,'. /.-"-"-'0 ~ ..'", ...•.. ...-0:"''''' "-, -, .... ,- , -...... ,-.HU. _ ~ o"-·.-0 0'11'\'"U'l 5'

.O~;l\J,·n

Fig 2. Plan över nhet I"Ied nngstgroparna Fornlämning nr ).Skala 1:2000.

"OH• HDpa VRV. osa

-115,110

.1Upo

---Ca IJ_ ""J'-."-~t .... '

..._-----~'~._----_--.:'~._----_--.:"~----_-..:'~._----_--.:'~._-------,'"Fig ). l'1arkyteprofi I över en sektiOn av näset (ca 125 :'Il frAn nordspetsen) mellanButusjön och Storj:lrva. Skala 1:400.

6

Undersökningen försvårades av snö och tjäle, varför i synnerhet ensamlad översikt av groparna var svår att nå, liksom en tydlig upp­fattning av uts~endet före undersökningen. Tjälen var endast tillviss fördel nämligen när de skilda lagren i schakten skulle av­gränsas, p g a deras olika vattenhåliande förmåga och därmed käns~

1ighet för kyla. Sålunda bildade vid schaktningen finmo- och mjäl­fraktionerna omedelbart en hård vägg medan sand och grus fortforatt rasa.

Dokumentationen skedde främst genom ritade profiler i skala 1:20och snedfotografier tagna före och under undersökningen. Översikts­bilder över hela området togs från intilliggande berg j SV ochväg 331 i N. Några av dessa samt en anläggningsbild (grop 8) harstereofotograferats. Allt dokumentationsmaterial förvaras iATA.

TOPOGRAFI OCH FORNLÄHNINGSHILJöFångstgroparna låg på ett näs mellan två SJoar, Bastusjön och Stor­järva (även benämnd Storvitajärvi /lUNDKVIST 1971/ och Storhieta­järvi /GUSTAFSSON 1965/), vilka ingår i Hjällåns sjösystem med ut­lopp vid Indalsälvens deltamynning ca 40 km söderut.

Näset, som låg 234-239 ffi ö h, var uppbyggt av isälvsmaterial , sand,skiktat grus och i mitten - där strömmen varit stridast - rullsten.Det var halvmånformat med konvexiteten i strömriktningen. Sammaform hade också en liknande bildning. Bräntholmen, vilken lågfritt i Bastusjön. [ SV anslöt näsets bas mot en brant bergsslutt­ning, Storvitajärvsbergets N del. medan spetsen i N och Ö sidanåtski Ides från fast land aven bäck, som omgiven av myrmark rannåt S ut i Storjärva. Något N o~ mitten hade näset den högsta rygg­ningen medan det flackades ut mot basen i SV.

De omgivande sjöarnas nivåer har ej varit konstanta. Genom dämning­ar vid Storjärvas utlopp för att underlätta flottningen, vilkenpågick fram till 1950-talet, höjde~ vattenståndet enligt muntligauppgifter "nästan i höjd med vägen" (väg 331). Detta skulle inne­bära drygt 2 m. Härigenom har näset utsatts för sentida erosionäven på nivåer över nuvarande vattenyta, vilket kan ha verkat sär­skilt hårt på näsets brantare sidor i NV. Tvärs över näsets bashar ett dike grävts, även detta för flottningen.

längs V sidan av näset och vidare N om berget längs sjöstrandenlöpte en brukningsväg till faSligheten Rörtjärnsmon. De flestafångstgroparna låg utmed denna väg med särskild anhopning vid nä­sets bas, där del branta berget och den näraliggande sjöstrandenframtvingade en trång passage.

Förutom de undersökta fångstgroparna på näset mellan SJoarna fannsytterligare gropar i omgivningarna, mellan S Bastusjön och Bastu­höjden, vid Kilens östgräns samt vid Svarttjärn, belägen ytterli­gare 0.5 km österut (GUSTAFSSON 1965. s 54). Även längre söderutinom Viksjö finns gropar, på Skansen i Hon, i Gammelgården och iSvedjorna, Västanå, liksom västerut på medelpadssidan, främst vidlaxsjöarna i ljustorps sn (a.a. s 54).

7

FiS 1,. Ö"ersi1(t över oJset. BastuSj''''' t v. rrdn berg;,·itajiirvs:'.:rgets norra utl:ipare. Foto S Söder~('rli ~.c;

. '"

,.,..%.

Stor-

FIg 5. Näsets bas; SV mot bergsluttningen. 'J"i.],'" rot R;irtj:jrll"",on rund.lrt v grop 5, j bakgrunden dumphögarna eit~r 'FOfl 7. a Od1 6 (f ..:", l. "r·,n

~ ,'r 'J" t l

fet"

l;;rnrundcn l Il gro",'.·d', r.~ :.. ''] rjl~-17·

8

UNDERSÖKNINGSRESULTATVid inventeringen 1962 hade inal les sju gropar upptecknats. Vidundersökningen 1972 påträffades nio gropar. En av dessa (nr 9)låg på näsets ö· sida och lämnades oundersökt, då den ej berördesav vägbygget. Inti lIden nordligaste gropen (nr 1) fanns i strand­brinken en urgröpning, som kan ha varit resterna av ytterligareen grop, förstörd genom erosion.

Groparna har varit lätta att anlägga i det lösa materialet (jfrVORREN 1958 I s 24). Detta ha r e mellert i d gynna t uppkoms ten av rasmed krav på ständiga upprensningar för att hål la groparna öppna.Genom dessa rörelser i materialet återfinns inget eller ringa .0[­

-Qaniskt material i de massor, vanligen av sand, som fyllde ut gro­parna eller j gränsen mot omgivande mark. Först när skreden ti Ilå­tits fortsätta tills de uppnått flackaste rasvinkel har växtres­ter samlats i den återstående botten. I några fal! har de överlag­rats av nya mindre ras. Under dessa organiska fyllningar var san­den ofta urlakad. I vallarna och ett stycke ner i gropfyllningar­na förekom också urlakningsskikt, som var parallella med rasvin­keln och ddrmed bi ldade efter rasens upphörande.

Vallarnas avgränsning mot gropfyllningen var ej urski ljbar. Däre­mot var gränsen mel lan fyllningen och orörd mark mycket tydl igtack vare färgski lInader och skil-..tning.

Trärester återfanns endast i botten av grop 4, 1iggande i fuktigtorvsubstans och delvis överlagrade av sand. Över denna fanns ävensentida SOpor och hyggesavfall. Då gropen var belägen på låg nivå,har risk funnits alt den översvänmats under den nämnda dämningen.Denna genomdränkning av vatterr jämte en påföljande lufttillförsel,vi lken förutsätter att gropen stitt öppen en tid efter vattnetstillbakadragande, bör ha verkat gynnsamt på förmultningen av detorganiska materialet. En makroanalys av detta kan visa, om dethärrör från; sjön levande växter eller om det enbart utgörs avavfall från träd och andra landväxter. Själva träresterna kan ock­så ha förts ti 11 gro.,en som drivved med den översvämf71ade sjön istället för att ha slagits ned som spetsad mittpåle. Det störstaträstycket låg f Ö horisontellt i gropen.

I de övriga groparna fanns inga spår av spetsar. Dessa synes ejha varit så vanliga som man kunde förmoda av den anledningen, attett sårat djur helt natur 1igt utsänder en frånstötande vittring(HVARFNER 1971. 5 84).

För en datering av groparna är materialet något tunt. De urlakadeskikten i vallarna och rasmassorna utgör, i den mån det är mät­bart, ett mått på tidpunkten mellan rasens avstannande och fulltutbi ldade urlakningsskikt. Detta daterar dock ej själva anlägg­ningstiden. För tillvaratagna jordprover av organiskt materialfinns en möjlighet till C 14-datering (jfr SElINGE 1974,s 32).Träresterna i grop 4 kan ej säkert hänföras till den ursprungligagropen eller ha utgjort en mittpåle (se beskrivn). En C I~-analys

av dessa skulle ej med säkerhet datera själva gropens anläggandeoch knappt heller depositionen av träet, om det har utgjorts avgammal drivved.

9

Vid ett samtal med lars Viklund, Kilen, framgick att dennes mor-far (f. 186~). som brukat Rörtjärnsmon, ej har omnämnt något nytt­jande av groparna under egen eller närmast föregående tid. Trotsdetta har deras.funktion varit allmänt bekant i trakten, kansketack vare att fångstgropar figurerat i sägner om finska nybyggareunder 1600-talet. Detta framgår i en uppteckning från 1952 av SigneViklund, Kilen (LUNDKVIST 1971, s 265 ff). En uppfattning är där­för, att de anlagts på ltfinnkolonisationens tid" (GUSTAFSSON 1965,s 54), vilken hade börjat under Gustaf Vasa och hertig Karl (IX)genom särskilda nedsättnings- eller torpbrev för finnar (a.a. 548).

Stockholm den 1 mars 1975

S --'---- J. J~'---,Sverker Söderberg /

LITTERATURFÖRTECKNINGGUSTAFSSON G 1965 Landskapsgr~nsen Ångermanland - Hedelpad.

En historisk-geografisk redogörelse.Hä rnösand.

HVARFNER H

LUNDKVIST T (,ed)

SELJ NGE K G

1971

1971

1974

Fångstgropar. Norrbotten 1971, Lule~

(och häri anf l i tt)

Boken om Säbrå. Kommunens och socknarnashistoria. Härnösand.

Fångstgropar. Fornvårdaren 12. Jämtlandsläns museum.

VORREN ~ 1958 Samisk vi11reinfangstnr 17/J958, Tromsö.

eldre tid. Ottar

, , ..,.••• , J)pr·I,u• • ~ ~ - •.,

,T

tF'. ,

i

."T

'.

:.~'.:..:::- -,- -. _. ~- .- ,- '-I -' -,_ .- -, -I -.

'_ _, - _1-

-' .- -' - .-,~ '_. - - -

~ ,_ ~ 1_ ,_1._.,-,":',-.- -,-_._ - l.-'_- -, - I-

I _ -, j-'

-,, -

r_....... i_i.o '''Y (~"• ...,..

'.

""~..... •..J'''~'.lo • .... t ........,. '." .

10

,.N

• . 10" :

,

·ll' ....

:"J'f-::.'."";~·"lO _ u ..". •.•

·2n ...

·nloo

, '. ,-.). ;"",...ro. h ••

--J

I

s

. ,

.., ':•.••"'l.,' , '. .J."_~'"

... I. 10' "/''>~~"'''''A~~ ~" ~ ij',;:"!''' .­

) ... %•.,"''f'::P. . .

I I -'.--'" 1- - - - -." ....:I , ~.,'.L _ _ _ - ......'- ..,.

, ., ' ../ - - - .::,'- . '~- - - - -l , ',:.~: • • -"j_:000-06 o-o ~

, " ., , , '/~-'./

- "

- -, '- '.... - ,- -,-•. 11•• '0000000....0 ooOOOÖO~o

'.

·n'.OG

·217. ...

"'".,"~ t~-.,--~-~~~~'7-~~G.' d

--'--;--=-..l.J. '" •. ""0-.

s.,. ,•• i,.- -."....~"", .. -.

,

''''~f.... .. I •• ,~•••·-...... o.~.. ; •• "._~""_

....... ''''J''--_. -• n}....

Fig 6. Profiler al/er Ul'Igstgropar"a l (överst) och 2. Sk;ala 1·50.

•

.~

Fig 6

tig 6

11

G R O P B E S K R I V N I N G A R

GROP 13,5 x 4 m, 0,4 m dj, ursprungligen 1,6 m dj. läge: ca 60 m frånnäsets N spets på plan mark vid branten mot Bastusjön.

Harken, i vi lken gropen var nergrävd, utgjordes av grå mo med in­slag av mjäla och sand samt ett löst lager av gul grovsand/fingrusöverst.

Gropen, som ursprung! igen haft relativt branta sidor och vid bot­ten, var nästan helt fylld av nedrasade sandmassor. Vid ett stille­stånd i rasen vid ca 0.5 m mäktighet har växtrester o d fyllts iden centrala försänkningen. I profilskärningen avtecknade sig den­na fyllning som ett mörkt sandblandat humuslager med underliggan­de urlakningsskikt. Genom fortsatta sandskred har även denna fyll­ning överlagrats aven mer gulröd sand med spridda inslag av småkolrester. I den ännu kvarvarande gropen har nya organiska restertillkommit, varefter endast en försänkning om ca O,~ m återstod.

Inti II grop 1 fanns följande bildningar:

1) Ca 3 m S om grop 1 fanns ytterligare en fördjupning, vilken VI­

sade sig ha uppkommit efter sandtäkt.

2) l branten mot sjön strax N OM grop l fanns en halvcirkelformadurgröpning, vilken kan ha varit en genom erosion förstörd grop.

JORDPROV nr 1:1 - 1:8 (enligt markering på profilritning) .

GROP 13 x 3,8 m, 0,8 m dj, ursprungligen 2,3 m dj. läge: nära krönet pånäsets mitt.

Markprofilen utgjordes av gul sand. grått grus/grovsand, grå finmo/mjäla samt på 1,6 m djup rullsten och grus.

Runt gropen var en låg men bred (ca 1,5 m) vall skönjbar. Överstfanns lösare gren- och barkavfall. Gropen var uppbyggd av huvudsak­l igen sand.

Gropens ursprungliga sidor lutade ca 450 och botten var trångt spet­sig_ Denna hade sedermera fyllts med rostfärgad sand och mo (järn­utfällningar) upp till ungefär samme nivå som rullstenslagret, me­dan gropen i övrigt hade gul sand/mofyllning med enstaka lutandehorisonter av organiskt material. Den ca 1,1 m djupa försänkning,som återstod i mitten var till 1/3 fylld av förmultnade växtrester,

vsv

l ',l,",• I I Il "" ""(

, 0'00 .. '.- , -Q·OOOO l I.

'O 00. '0'0(:) '.OOQ.O •. '::l' .. ,

O O·oåoo,O~ ... ,0<:>00'0<:;) .. '..,

'/". _ - . O' •

~('~'. O <:> -.y,' <> • O

••

•••

o

•T,"

••

•• "':"r" •O •

12

,

.n~,'"

·111....

I

J;

,sv ''0

•.

·21l....r",,'w·/~"'''.J'w •.".... .. " ......

I ,

,

.....

,.• •

,.•J' .

. ,/' • .11'

- I '" r. ,

-._----

....,....

(, .':u

..--=-:--:- :"';..~--7"~;,;: ..,

'. :. •..:.~_!'::·~-='~~··'ili";~. . .' (' ""::.--;-.~,~ " ".,y.

...,.

'1)100

F i9 P f i ler över7. ro J (överst)f .\n9s tgrop",na l, Skala l :SO.och ...

•

Fig 7

Fi g 5, 7

1)

i botten sandblandade med underliggande urlakningsskikt. Dessa läg­re partier hade delvis täckts av fortsatta sandskred.

GROP 35 x 5 m, 0,7 m dj, ursprungligen 2,8 m dj. Läge: ca 50 m S om nä­sets mitt, på V sidan. Svag lutning åt VSV, mot näsets flackarebas.

Marken utgjordes av rullsten, omedelbart under den gula sandman­teln. Rullstenspackningen var tätast på högre nivåer, medan inbland­ning av grus förekom längre ner. En del av de högre belägna rull­stenarna kan ha hört till den uppkastade vallen, som emellertid ejvar tydlig på ytan.

Gropens ursprungliga sidor lutade överst ca ~5°, men blev brantaremot den trånga botten. Denna var fylld av rostfärgad grovsand,delvis avgränsad uppåt aven rosthorisont, som anslöt sig til Igropens sidor ovanför den förträngda botten. Ovanför denna bestodfyllningen av gul sand och mo med steninblandning. I mitten fannsen djup, spetsig grop med en svart fyllning av multnade våxtres­ter, sand och sten.

JOROPROV nr 3:1 - 3:2.

GROP "5,~ x 4,5 m, ca l m dj, ursprungl igen 2,2 m dj. Läge: vid näsetsbas nära sluttningen mot Bastusjön.

Markprofilen uppvisade gulröd sand, därunder ca 0,5 m skiktatgrått grus och sand, sand/mo, mot djupet åter övergång ti 11 grusmed diverse stråk av finare material. Ca 2,3 m under ytan påträf­fades grundvattenytan, som nöj akt igt sammanföll med Bastusjönsnivå (232,65 resp 232.7 m ö h).

Gropen omgavs aven mycket låg vall. Redan före undersökningen kun­de konstateras, att gropen utnyttjats för tippning av sopor ochhyggesavfal l. Den tycks också ha rensats vid något tillfälle, dåfärska grenar påträffades djupt ner i fyllningen.

Rasen har varit omfattande och även berört omgivande markskiktförutom den lösa sanden, men genom upprensningarna har djupet bi­behåll its i hög grad. Längst ner i gropen, endast 0,1 m ovanförgrundvattenytan. fanns ett ca 0,3 m tjockt något översandat lagerav fuktig torvsubstans (ung humifieringsgrad H 3) med kolbitar,multnade grenar, rötter och barkflagor. I detta låg dessutom endel trärester, bl a ett 0,73 m I stycke, som hade dubbla spetsari var ände, uppkomna p g a olika hårdhet i trämaterialet (F 1).Det hade i horisontellt läge delvis täckts av sandras. lagret varej helt orört - i dess övre delar påträffades rester aven flaskamed förhöjd botten - och begränsningen uppåt var otydl ig .

14

.:

:.,-,,~,o:o~.;~;~'~·!··~.~.:~~~':~-:r' .'~-,~",-•• ••" ....'.11., , ' . ",

?fl/' .. ''I tI,J ~." '. I

.,.!7;@rr/7'//"·,·"' .. ,"",·.. ·,'".. ////..(;..:/;(~ "I' . ..1

rI l •

'- .. ;,::s,-'.1~)4 J/' ~"'." ,,'....,~ "'.•::, • , '. , '., G·...J.·,../. ---o f __-"" ., " ,,'

'U_.oI _,•••• , ....... ,-'." " l'

...........'.":"'-"~-' :'~--~---~~='-=_'....::._-~..::::.:-~::..;.:{::o-~_. ,.,

II.·,.·..

. ....

•.•~:'.:::t:; ••.

..,-,.

• lo'

...,'0

, ,.,"o.

, ,SSÖ

T,

·IU.

T .. ""NNV

.'

·tU...

fl<.1•••~ ...

·n1.00

, . ', ... , ~..:: :: : ", ", ,::: :":".':. :'::':~<:.~,-':".:'

.n.... ,:,·,~,,,'.i . '.-":;";=f--_':'--!I~~., o"._ I t~ •....Jr;::•• I"".",..".- ' ..... l ':".,~4...:.'. " .,"..... :,~

. ''''...'. ,-..,.. o

.j. 1...,,-..•.•. ,..,:.~u~"

·IU.. .J

• =-=~M ,.-

.-.

NNO,

. -

"0 -

/~y/~,'<~ .

..

...:. ~.' ...~

'''~

.... ..

MO" SSV

.lJh"r,.~-:,:C~(;;...1.... -;~_="'.

1-,-,

::::..- ,..I --- .....-

'lit.. L"··'····

~. "...... .

------------, "

J,. 819 . Profiler över f'\ tl9st9 roparna 5 (i5verst) och 6 se I. ..a a 1:50.

FYNDF 1 +232,80

15

I torvsubstans i gropens bottenTRÄSTYCKE, 0,73 m 1

Fig S, 8

Fi g 8

Fig 9

GROP 55 x S m, 0.5-1 ro dj, ursprungligen ca 2,2 m dj. Läge: vid näsetsbas. inri 11 brukningsväg och grävt flottningsdike.

Gropen var grävd i främst mo med grusskikt och överlagrande gulsand. Betydande ras har skett även av det förstnämnda materialet,men genom iakttagelser av skiktriktningar har gränsen mot opåver­kad mark till stora delar kunnat fastställas.

Till största delen har gropen fyllts med sandmassor, som mot bot­ten uppvisade rostsprickor och små kol fragment. Längre uppför si­dorna fanns tunna urlakningshorisonter, parallella med rasvinkeln.Gropens återstående mittparti var fyllt av vaxtrester med sandin­blandning och häröver påförda recenta sopor och hyggesavfall.

JORDPROV nr 5:1 - 5:5.

GROP 64,5 x 5.3 m, 1,8 m dj, ursprungligen 2.5 m dj. Läge: vid näsetsbas i SV, mellan brukningsvåg och Bastusjöns strand.

Marken sluttade svagt mot sjöstranden, vi lket även återspegladesi markprofilens lutande skikt av sand. grus och stråk av mjäla.

oGropen, vars ursprung! iga sidor lutade ca 45 , var f yl Id av 0.8 msand. Denna hade p g a marksluttningen främst rasat från den Shögre sidan. Ett flertal urlakningsskikt fanns i sanden med bör­jan uppe i vallarna och fortsättning ett stycke ner i gropfyI Ining­en. De löpte parallellt med den avslutade rasvinkeln. Mycket fåorganiska rester hade samlats i den efter sandfyllningen kvarva­rande gropen. varför dess djup fortfarande var ansen I igt. 1,8 m.En mindre del av det organiska materialet hade täckts av sand­skred. Under hela denna fyllning fanns ett 0,1 m mäktigt urlakatpart i.

GROP 75 x 6 m, 1.3 m dj. ursprungligen 2,8 m dj. Läge: vid nasets basV, intill bergssluttning i SV, marklutning V-O.

Markprofilen utgjordes av sand och grus med viss skiktning samtöverlagrande gul sand.

Den omgivande vallen var bäst utbildad mot N i sluttningen. Avse­värda sandmassor hade fyllt gropen med en maximal mäktighet avl ,8 m och p g a marksluttningen hade den största mängden rasat ner

16

•c '" ,T T T

•T

,.T

'.

ssv NHÖ

. -.-_', Il

.:.:",--~~•• r .•,_

.. j • ..' ....

• ' ]J .. . \. \. \

..,JI"';~ .,

. .

.1'

. .. . .

o •• o .•••••~ •

.... ; .. ,;_..

I--j

II

-/H." r",~L-~·"·'I··." •• -< , •..'" ~l---" ..I.--.

-w .. L

Fio; 9. Profil över fångstgrop 7. Sk~la 1:50.

.;. 7"""'~1<. "_6 J

•;..----'''so

•, • •,

17

•,

'111,"

• U ....

s•••,. ••,,~ ....... ;·JH...

"C-..; .. ,..... ,...~'" '~'-J- ...

/:-~-'~U .. ~·· ,;-)

·lH...

IH," r-­I

.,.....'" ..;- ~" ::':::':':'",. ,

Fig 10. Prof i l över fångstgrop 8. Skala I:SO.

18

skiktat grus med

Fi g 10

från sv. Därigenom hade också den återstående gropens mitt förskju­tits I förhållande till den ursprungliga botten. Avgränsningen motomgivande mark var tydlig. I vallen mot N vid sluttningen mot sjönoch ett stycke ner i gropfyllningen urskildes ett urlakat skiktmed förekomst av tunna kolbi tar. I gropens nybi ldade botten fannsinblandning av organiskt material i sanden med underliggande ur­lakning.

GROP 86 x 5,4 m, 1.7 m dj, ursprungligen 3.5 m dj. Läge: vid näsets basi V intill bergssluttning i SV mellan grop 6 och 7.

Gropen, som hade tydl iga vallar. var grävdstråk av mo och mjäla.

De ursprungl iga sidorna lutade ca 450 ner till en 0,7 m dj för­trängd botten. där sidorna var brantare. Gropen var fylld av gulsand med en maximal mäktighet av 1.7 m. övergången till den träng­re botten markerades aven skarp rosthorisont och i sanden underdenna fanns ett flertal järnutfällningar. I vallarna kunde urlak­ningsskikt med lutning mot gropfyllningen urski ljas.

I motsats till tidigare undersökta gropar innehöll denna inga nämn­värda rester av organiskt material i sandfyllningens botten.

GROP 9Gropen var belägen ungefär mitt på näsets Ö sida. Då den ej berörsav byggnadsverksamheten har den kvarlämnats oundersökt.