Datum2015-11-25

Carolina Rediviva

Vår referensRichard LindwallEnergispecialist

Jerry AnderssonEnergitekniker

Postadress:BesöksadressTel:Mail:Hemsida:

Box 2263, 103 16 StockholmJärntorget 84, Stockholm010-478 7609richard.lindwall@sfv.sewww.sfv.se

Utgåva NR 1

Statusbesiktning av Carolina Rediviva - Uppsalagällande energianvändning och inomhusmiljö med åtgärdskatalog i mål att optimera inomhusklimat och energianvändning

/tt/file_convert/5ce7581588c9939a7d8dc43c/document.docx

Rapportens upplägg och struktur:Del Avsnitt - ämneA Bakgrund och beskrivningB Sammanfattning C Metodbeskrivning beskrivs, hur vi gått tillväga för att få fram det som

framkommit och föreslåsD Sammanfattning av respektive teknikområde och dess potential

beskrivsE Exempel på fel och brister som hittats vid besiktningen, stora som små.

Dessa är ofta visualiserat med bilder och enkel text följt av förslag till åtgärder och lösningar.

F Avslutningsvis redovisas de största investeringarnas lönsamhet.”G” Efter denna rapport kan med fördel ett körschema upprättas

tillsammans med er grupp av förvaltare, tekniske förvaltare, driftsledare och driftsteknikerna samt eventuella inblandade konsulter för att klargöra vem som gör vad och när, med vilket prioritet.

Del Avsnitt - ämneA Bakgrund och beskrivningB Sammanfattning C Metodbeskrivning beskrivs, hur vi gått tillväga för att få fram det som

framkommit och föreslåsD Sammanfattning av respektive teknikområde och dess potential

beskrivs

2

E Exempel på fel och brister som hittats vid besiktningen, stora som små.Dessa är ofta visualiserat med bilder och enkel text följt av förslag till åtgärder och lösningar.

F Avslutningsvis redovisas de största investeringarnas lönsamhet.”G” Efter denna rapport kan med fördel ett körschema upprättas

tillsammans med er grupp av förvaltare, tekniske förvaltare, driftsledare och driftsteknikerna samt eventuella inblandade konsulter för att klargöra vem som gör vad och när, med vilket prioritet.

Not.Det så kallade körschemat kan uppdelas i fyra prioriteringsnivåer vilka är:1 Bör åtgärdas omgående, helst inom en månad2 Bör åtgärdas inom det närmaste halvåret3 Bör åtgärdas inom ett år 4 Bör budgeteras och VP planeras

Del A

Bakgrund och beskrivning av uppdraget.Statens fastighetsverks (SFV) har ett energisparmål liksom samhället i stort.Syftet med denna utredning är att klargöra och bedöma inomhusmiljön samt eventuell potential att minska energianvändningen i byggnaden. är gällande och upplevs av de som brukar lokalerna samt samtidigt minska energislösandet/användning och vattenanvändning i byggnaden. Carolina Rediviva är en av SFVs tjugo byggnader i Sverige av SFVs bestånd som som använder mest energi. Vid besiktning som utförts samt vid framtagande av åtgärdsförslag som rekommenderas har stort fokus varit med på och med bevarandeaspekten med hänsyn till såväl byggnaden som till materialet Carolina Rediviva hanterar och förvarar för kommande generationer. .

Energibesparande åtgärder ska alltid utföras med stor sundhet och får aldrig äventyra eller försämra inomhusmiljön för de som använder lokalen. Ett stort fokus läggs därför på en hållbar utveckling och drift av våra byggnader som även gäller social hållbarhet.

Rapportens upplägg och syfte är att förvaltningsområdet ska få klart för sig i huvudsak på vad som kan förbättras och med en uppskattad investeringsnivå, samt vad och vad en eventuell denna investering kan resulterar i rent ekonomiskt såväl som hur det påverkar inomhusmiljön och den termiska komforten. Denna rapport är således inte heltäckande med varje liten detalj utan påvisar teknikområden med var det kan vara värt att lägga mer fokus på i jakten för att finna bra och kostnadseffektiva åtgärder i arbetet att driftsoptimera och sänka energikostnaderna. som kvarstår att åtgärda då rapporten i sådana fall skulle bli ett för stort tidskrävande projekt. Den är den dagliga driften och

3

driftssoptimering en av era byggnader som handhas av er egen personal måste däremotsom måste få större möjlighet att arbeta aktivt och få tid och möjlighet att fånga in även de små detaljerna som kan få märkbara resultat på årsbasis.

Se föreslagna åtgärder som handfasta förslag och indikation på möjliga resultat. Det viktiga är att få förståelse för storleksarten på föreslagna åtgärder och vad respektive åtgärder resulterar i ur inomhusmiljöaspekt såväl som vilka åtgärder som är mest lönsamma och ger bäst resultat.

Att energioptimera handlar inte om att spara energi, - det handlar om att minska slöseriet!

Del B

Redovisning och sammanfattning av situationen idagEnergianvändning: 2,16 GWh (2 160 000 kWh/år)Energianvändning 110 kWh/M2/år (Fjärrvärme, el) *)Elanvändning 50 kWh/M2/år (Fastighetsel + hyresgästel)Kallvattenanvändning: 5400 M3/år (kraftigt ökande varje år!)

Grundvattenkyla: mätning saknas

Nuvarande energiklassning (värme, ventilation, varmvatten): EEnergiklassning efter att föreslagna åtgärder erhålls istället: C / DC

4

*) = den verkliga energianvändningen är större eftersom energianvändningen av grundvattenkylan inte är medräknad då energimätning för denna inte görs.

Dagens energi och vattenanvändning överstiger det behov som finns för att uppfylla komfortkrav och behovet av vatten i byggnaden med rådande verksamhet. Detta i enlighet med gällande inomhustemperatur och inomhusmiljöriktvärden för den verksamhet som råder idag.

Det är med Carolina Rediviva liknande problem som i de flesta byggnader i Sverige vilket framförallt kan ses på två sätt, dels att det är relativt små kostnadseffektiva åtgärder som behöver göras men som ändå ger ett stort och gott resultat för såväl de som vistas i byggnaden genom bättre inomhusklimat och även kraftigt sänkta energikostnader!

Mer text här efter att ekonomi och allt är klart

Kylsystemets styrsystem har brister då det förekommer samtidig kylning och värmning samtidigt. Med anledning av att energimätning saknas för en del tekniker så teoretiska beräkningar och uppskattade flöden skett.

Handlingar och underlag som beaktats:Det saknas driftsinstruktioner vid flertal tekniker och platser till ventilationsaggregat, cirkulationspumpar, fläktar, rumsregulatorer för individuellt rumsklimat, timers etc. Dessa är en förutsättning för en god driftssituation.

Det saknas flertalet viktiga mätpunkter för att möjliggöra en mer exakt analys för

5

verksamhetens olika tekniker och delar av byggnaden. Exempel på detta är energimätning för tappvarmvatten, kyla. Elanvändningen är inte separerad mellan fastighetsel respektive hyresgästel. Det saknas energimätning för grundvattenkyla vilket ger ett missvisande energivärde i SFVs energiuppföljningssystem VITEC

Hade energimätning funnits hade driftspersonalen haft en möjlighet att reagera. Energimätning kan utföras med olika noggrannheter /kvalité beroende på om värdena ska användas för debitering eller endast för drifts och energianalyser. Där det saknas bör detta förses med mätning för att möjliggöra god driftskontroll.

PotentialPotentialen att spara energi och vatten och samtidigt förbättra inomhusklimat/miljö är mycket god. Detta till trots att energianvändning enligt energiuppföljningssystemet Vitec är relativt låg. Vitec tar dock inte hänsyn till hur byggnaderna är utformade, storlek vilket ger en missvisande referens då Carolina Rediviva är en stor och relativt kompakt byggnad med mycket area som brukas i huskroppen. Föreslagna åtgärder och investeringar är dessutom i huvudsak små och mycket kostnadseffektiva samt ger ett mycket gott resultat!

Hela 90 % av föreslagna åtgärder återbetalar sig under ett år och de tyngre under en tvåårsperiod!

Vattenanvändning för fastigheten med dess byggnader och installationer uppskattas kunna sänkas med 50-60 % då verksamheten är densamma och normalförbrukningen tidigare år varit runt 2 000 M3/år

Elanvändningen bedöms kunna minskas med 35 % under förutsättning att hyresgästen är positiv till föreslagna enkla åtgärder som sanering av samtligt glödljus/halogen samt åtgärder med belysning i flertalet salar, lokaler samt styrning/teknik för främst belysning i Bokmagasinen och total sanering av lösa direktverkande elradiatorer. I denna besparing ligger även optimerade driftlägen för cirkulationspumpar, fläktar etc.

Fjärrvärmeanvändningen bedöms kunna sänkas med ca 27 % utifrån dagens läge!

Beroende på om alla åtgärder som föreslås åtgärdas bedöms energi för värme, kyla samt ventilation minskas med minst 30 %!

Inomhusklimatet har varierande klimat i olika våningsplan och lokaler/rum. Arbetsplatserna och dess inomhusmiljö med termisk komfort skiljer sig mycket

6

åt mellan olika rum. Detta gör att antalet som är missnöjda är större än normal i jämförelse med andra byggnader och med liknande teknik installerat. Om vi åtgärdar de delar som föreslås samt ser till att befintlig teknik fungerar som det är tänkt så åtgärdas 95 % av problemen med dåligt klimat samtidigt som energianvändningen minskar drastiskt.

Del CMetodbeskrivning:Vi har granskat befintliga handlingar/dokument för ventilation, värmesystem, styrsystem, driftskort, radonmätningar, myndighetsrapporter som OVK etc.

Vi har okulärt besiktigat byggnaden och dess installationer. Vi har systematiskt intervjuat strategiska personer och talat med personer som klagat på dåligt inomhusmiljö/klimat/termisk komfort. Vi har utvärderat felanmälningar i felanmälningssystemet DeDu och stämt av med de personer som mer frekvent felanmält/klagat. Samtal och intervjuer med universitetets representant Fastighetsintendent Peter Kohlm.

Vi har utfört kontroller och stickprovsmätningar på temperaturer, ljud, belysning/ljus, relativ luftfuktighet, luftflöden mm. för att se hur dessa stämmer med befintlig projektering. Projektering av luftflöden har sedan jämförts med gällande regelverk och det behovet som efter hur verksamheten ser ut i dagsläget ser ut i jämförelse.

Vi har även beaktat och kontrollerat:1. Hur arbetsplatser möblerats och placerats i vistelsezon i förhållande till

klimatiseringsutrustning. 2. Luftföringen i rummen, dvs. hur effektivt luften byts i rummen och

lokalerna, Hur kyla och värme är placerats i rummet i förhållande till arbetsplatserna.

3. Vilka delar av byggnaderna som klimatiseras och i förhållande till det verkliga behovet i enlighet med hyresgästens egen beskrivning av deras behov samt vad som står i hyresavtalet.

4. Översiktlig kontrollerat av installerad styr och reglerutrustning samt det överordnade visualiseringssystemet.

5. Driftsdatorns så kallade driftsbilder, driftstider, inställningsvärden, styrparametrar etc. samt vad som är visuellt uppritat i datorn.

6. Bedömning har gjorts i hur lättförståeliga bilderna är för driftspersonalen med tanke på att det ska vara lätt att förstå även för vikarierande personal så att även dessa har förutsättningar för att reagera på felaktigheter och problem med anläggningen.

Hjälpmedel och verktyg:De instrument och verktyg som använts utöver mänskliga kroppens sinnrika sinnen och observationer i form av syn, lukt och känsel har följande tekniska

7

mätare använts: 7. Strålningspyrometer för att mäta yt-temperaturer, -tryckmätare för att

mäta tryckfall över fläktar och tryckskillnader mellan rum, Varmtrådsmätare för att mäta drag och luftrörelser, radonmätare för att klargöra eventuell förekomst av radon och hur snabbt och effektivt koncentrationen av radon minskar/förändras med hjälp av ventilationens olika luftflöden och driftstider.

8. Vi har studerat driftsdatorns loggningar av temperatur och relativ luftfuktighet samt analyserat mobila loggerutrustningarna som mätt temperatur och fukt under ca ett år på flertalet mätplatser i Carolina Rediviva

Del D

Sammanfattning av potential med ventilation:Generellt överventileras byggnaden med ett överslag med det dubbla luftflödet mot det behov som finns när byggnaden används fullt ut.I flera lokaler ventileras upp till tio gånger för högs luftflöde mot det verkliga behovet. Det finns flertal platser som har direkt felaktig luftföring som ger en helt omöjlig termisk komfort samt att utförd entreprenader och projekteringar ger en extremt dålig luftföring i rummen/lokalerna. I lokaler med kraftig överventilering ger ofta ventilationen problem med drag, nedkylning och vinterhalvåret torrt till extremt torr luft/inomhusklimat vilket inte är bra för vare sig hälsan eller inventarierna.

Utförd ventilationsprojektering stämmer inte överens med dagens behov av luftväxling. Vissa lokaler och korridorer saknar helt ventilation vilket bör åtgärdas. Flertalet ventilationsaggregat saknar styrning att ändra luftflödet efter behov. (så kallad variabelt luftflöde) vilket ger onödig luftväxling och energislöseri.

Carolina Rediviva är generellt överventilerad. Flera lokaler har upp till tio gånger större luftflöde än vad de behöver. Om vi slår vi ut de totala luftflödena på hela byggnaden så blir resultatet ett flöde som är dubbelt mot rekommenderade luftflöden. Då har vi ändå utrymmen som helt saknar ventilation.

Det finns ett flertal platser som har direkt felaktig luftföring som gör det omöjligt att uppnå en så kallad termisk komfort med en acceptabel nivå.På ett antal platser är installationsutförandet av ventilationssystemet så tokigt utfört med obefintlig luftföring i lokalerna att det inte fyller någon funktion överhuvudtaget. I lokaler det är överventilerat orsakar ventilationen problem med drag, nedkylning. Under vinterhalvåret innebär det dessutom att luften blir torr till extremt torr vilket inte är bra för vare sig hälsan eller inventarierna.

Det förekommer att luftflöden är omvända/felvända med tilluft i korridor och

8

frånluftsdon på innervägg i respektive kontorsrum vilket ger dålig omblandning av luften. Flera överluftsdon är dessutom blockerade av möbler. Frånluftsdonet i kontorsrummen vetter mot korridor vilket ger dålig eller ingen omblandning av luften i kontoren. Tillufttemperatur i korridor är +16 gr C förmodligen med tanken är den kalla luften ska flyta in längs golven in i kontorsrummen och stiga i rummet av kroppsvärme, belysningsvärme etc och ut genom frånluftsdon. Den kalla tilluftstemperaturen som krävs för att tekniken ska fungera rent fysiskt orsakar problem med termisk komfort i främst korridor. Ventileringen kan relativt lätt omkopplas i serviceutrymmet ovan korridoren. Den nu aktuella ventilationsprojekteringen överensstämmer inte överens med dagens behov av luftväxling.

Flertalet ventilationsaggregat saknar styrning att ändra luftflödet efter behov. (så kallad variabelt luftflöde) vilket ger onödig luftväxling och energislöseri.

De flesta ventilationsaggregat har stor eller extremt stor obalans i ventilationsaggregaten vilket ger onödiga förluster, luften smiter fel vägoch passerar då inte värmeväxlaren. Den största orsaken till obalansen orsakas av tiotalet rena frånluftsfläktar som suger ut den energirika luften rakt ut utan att först värmeåtervinna denna. Detta bör åtgärdas och justeras vilket innebär att fläktarna kan varvas ned till rätta nivåer och bättre energianvändning erhålls som ren bonus.

Nuvarande ventilationsinstallationer är inte alltid anpassade till verksamheten som råder idag. Utförandet är bitvis felaktig i sitt utförande som exempel felaktiga utomhushuvar för ventilationen vilka ger både kondens inträngande väta som rinner in i byggnaden via don och fläktar. Kondensvatten rinner dessutom längst kanaler vilket gör att vatten droppar/rinner i rum, lokaler och säkerligen i byggnadsdelar med de problem detta kan medföra.

Slutsatsen kring ventilationen är att den ventilationstekniska infrastrukturen, kanalisation, fläktar etc. är väl utbyggt men behöver justeras och byggas om lite. Vi bör skyndsamt utföra en omprojektering av luftföringar och därefter injusteras anläggningen efter detta. Kanaler behöver till viss del kompletteras med motordrivna spjäll för att luftflödena ska kunna ändras dit dom behövs och när det behövs. Styrsystemet med inprogrammerade tider kan justeras betydligt snävare än idag.

Ventilationssystemets möjlighet att behovsreglera luftflöden efter behov är litet eller obefintligt. Ventilationens luftflöden innebär generell överventilering årets alla timmar. Idag ventilerar vi i regel med ett totalt luftflöde på ca 20 M3/sekund när behovet är 10 M3/sekund som max. Det motsvarar en personbelastning på ca 2000 personer. Enligt verksamheten är det max 500 personer i byggnaden samtidigt och då endast under en kortare del av dagen. Enligt gällande regelverk är behovet 30 % vid jämförelse med dagens luftflöden!

Kanske skriva något om att mycket ventileras på natten och även

9

att det inte gör att klimat och radonet blir bättre/sämre

De höga luftflödena i vissa lokaler orsakar drag och dålig termisk komfort. Luftföringen i vissa rum är undermålig eller obefintlig.

En mindre del av lokalerna samt vissa korridorer saknar ventilation vilket bör åtgärdas.

Flertalet av ventilationsaggregaten visar på stor obalans mellan frånluft och uteluft vilket gör att luft som skulle passerat värmeåtervinningen inte gör det.

Det finns cirka tio frånluftsfläktar som fläktar ut uppvärmd luft (energi) samt att dessa skapar obalans i byggnaden och i ventilationsaggregaten Flödet från dessa släpper ut ca 150 000 kWh/år helt i onödan då dessa kan slopas och med liten arbetsinsats kan läggas in i de befintliga luftbehandlingsaggregaten varpå dess energi då kan återvinnas samt minskar risken för driftsstörningar som händer idag.

Den ventilationstekniska infrastruktur som finns idag är väl utbyggd och förgrenad i byggnaderna. Systemet behöver dock omprojekteras efter rådande verksamhet samt med smärre kompletteringar i form av spjäll som möjliggör behovsstyrning av luftflöden.

Ett magasin är idag oventilerat med höga radonvärden (2000 – 3000 bq) Rummet är helt oventilerat. I angränsande rum finns ett luftbehandlingsaggregat med tillräcklig kapacitet för att förse magasinet med erforderlig ventilation.Kontroll av sättningssprickor i vägg och golvbetongbjälklag samt tätning av dessa bör utföras oavsett ventilationslösning för att minska inläckande radongas.

Bokbinderiet är ett exempel av många som är kraftigt överventilerat. Det dragbord och dragskåp som finns i lokalen saknar effektiv styrning vilket ger kontinuerlig drift dygnet runt trots att det enligt verksamheten endast används ca fem dagar per år.

Vi behöver tänka om och utgå från hur byggnaden används idag och göra en omprojektering av luftflöden och hur luften omblandas i respektive rum/lokal. Detta sker genom att bestämma personbelastning, försmutsningsgrad i verksamheten samt kylbehov sommartid. Potentialen är stor!

Befintliga ventilationsaggregat som saknar varvtalsstyrning bör förses med detta.

Dagens driftskostnad för ventilationen gör att investeringar för de förändringar som föreslås får en kort återbetalningstid med kraftigt sänkta energikostnader som resultat. Fläktar går efter en omjustering betydligt lugnare, med en bättre driftssituation och bättre upplevd inomhusmiljö med mindre problem med drag.

Sammanfattning av potential med Värme

10

Värmesystemet har i grunden ett bra tekniskt system installerat som dock behöver en övergripande översyn och service.Ett antal termostatrar/termoställdon som kontrollerades är lösgjorda/saknas och därmed saknar dessa givetvis möjlighet att reglera värmen.

Det förekommer samtidig värmning och kylning i samma utrymmen vilket ger en omöjlig energi och komfortsituation. Det förekommer värmning i lokaler trots att det redan är övertemperatur vilket visar på att regleringen inte arbetar som den ska. En omfattande kontroll/samordnad provning bör göras för att säkerställa varje enskilt don och dess reglering i byggnadernas samtliga rum. Kontroll ska även göras av ventilernas tätning vid fullt stängd ventil då det förekommer att radiatorer är varma trots att det i driftsdatorn står att det ska vara kallt.

Nyckeln till bra driftssituation är att ha tydliga beskrivande driftskort samt självklara och gärna övertydliga driftsbilder vilket inte är fallet i dessa byggnader (se mer om detta under ”styr & regler”)

Sammanfattning av potential med Kyla: Kylsystemets styrsystem har brister då det förekommer att lokaler har samtidig kylning och värmning vilket ger en omöjlig termisk situation. Energimätare för kyla saknas viket gör att det är svårt att bedöma hur mycket energi som används för detta kyla samt att det gör att det är svårt/omöjligt reagera på avvikelser och problem som varför det går åt energi för kyla mitt i vintern. Det behövs kontinuerlig avkylning till serverrum men energin för att kyla överstiger värmelasten innebär det att kyla släpps ut samtidigt som värme i lokaler vilket förekommer vid flera stickprov i kontorsdelar. Har vi energiloggning/mätning så upptäcks dessa fel enkelt i den dagliga driften av energiuppföljningssystemet i Vitec relativt enkelt.

Generellt kan sägas att kylan som används idag kan ses över och i möjligaste mån använda det befintliga kylsystemet för att flytta värmen dit den behövs istället för att släppa den ädla värmen ner i berggrunden. Exempel är sServerrummens högkvalitativa överskottsvärme som idag bör inte kylas bort och ner släppas i grundvattnet utan i första hand tillföras angränsande rum via enkla värmeflyttare (kanalfläkt, kanal med ljuddämpare och varvtalsregulator) vilka drar mindre energi än enbart kylfläktarna i respektive serverrum.

Grundvattenkylan är i regel en bra billig och energieffektiv lösning. Dessvärre saknar huvudcirkulationspumpen styrning vilket gör att pumpen går kontinuerligt vilket givetvis försliter pumpen i onödan samt energi i onödan. Även distributionspumparna för kyla saknar behovsstyrning och går därför konstant. Kyltank saknas vilket gör att grundvattenpumpen startar så fort ett behov finns vilket ger stort slitage och onödig energi.

Tanken att kyla så fort det behövs i enskilda lokaler och släppa ut värmen i grundvattnet när det samtidigt finns ett värmebehov i huset är fel om det

11

finns möjlighet att exempelvis förvärma ventilationens tilluft och tappvarmvatten. .Nya rumsregulatorer som styr värme och kyla i sekvens (i tur och ordning) är felprogrammerade vilket gör att plan 4,5 både kyler och värmer samtidigt och har så gjort sedan de byttes för ca två år sedan. (Personalen har felanmält och klagat på att det är kallt vilket då borde ha uppmärksammats men som missats kanske orsakat av det arbetssätt vi har generellt inom SFVs driftsorganisation. )

Vi har hittar att flera Vissa vventiler för kyla är lösa vilket gör att kyla läcker igenom en ventil som ska vara stängd vilken då och kyler samtidigt som värmesystemet försöker värma. n värmer. LLösningen är lika enkel som effektiv och självklar. Samtliga kylapparater med dess ventiler funktionstestas samt styrningen för kyla och värme.

Där vi inte har tillgänglig kyla men där det behövs kan nattkyla nyttjas via ventilationen nattetid vilket innebär att byggnaden underkyls när det finns kallare luft utomhus att tillgå nattetid vilket inte används idag.

Rum B-06-095 plan 06 som ligger i söderläge har sommartid problem med övertemperatur vilket eventuellt kan lösas genom att använda befintlig kylmatning som finns bakom vägg i angränsande trapphus.

Sammanfattning av potential med befuktning/avfuktning:Klimatisering:Carolina Rediviva lagrar och bevarar känsligt kulturhistoriskt material som kräver en stabil och jämn relativ luftfuktighet (RF) för att inte förvanskas. Huruvida klart aavgränsade lokaler vid Carolina Rediviva bör eller önskas ska klimatiseras liknande som man har vid Kungliga biblioteket i Stockholm, KB är i och för sig upp tillbör hyresgästen att klargöra och framställa fastställa deras önskemål och krav.

Det vi som fastighetsägare och statlig förvaltare som värnar om bevarande av kulturhistoria kan delge är att bistå med kunskap och förslag på kloka lösningar vilket kan vara att . Som exempel bör byggnaden erbjuda strängt avgränsade ytor som klimatiseras med värme, befuktning samt befuktning och god luftföring.

De rum som kan vara aktuella att klimatiseras Rum som bör ur klimatiseras ur bevarandeaspekt är lokalerna där kulturklenoderna för förvaraslångtidsförvar ing samt lokal i en om möjligt mindre och avgränsad lokal för restaurering och studier. Målet bör vara ska vara att de känsliga böckerna inte lämnar ett klimatreglerat utrymme med annat än ren och kortvarig transport mellan de klimatiserade rummen

I dagsläget dag tas material upp från magasinen och lämnas kan vara i helt klimatiserat oreglerade utrymmen med upp till en månad. Detta vilket kan vara en katastrof ur bevarandeaspekt. Klimatet i magasinen varierar idag.

12

Klimatisering saknas i de rum där vår kulturhistoria förvaras och studeras.Det saknas generellt klimatiseringsinstallationer för att kunna hålla ett bra bevarandeklimat där det känsliga materialet lagras. Förvisso Det finns i och för sig en avfuktare i det såkallade bokskyddsrummet på plan 1 men som vilken har passerat bäst före datum och ger ingen mätbar skillnad på den viktiga relativa fuktigheten oavsett om det går eller inte. i Bokskyddsrummet samt använder opropotionerligt mycket energi. Avfuktaren har rostat sönder och läcker kondensvatten vilket ger rinnande vatten i ventilationsrummet. Detta aAvfuktningsaggregatet använder ca 35000 kWh/år trots att det inte verkar ge något mätbart resultat på fukthalten i lokalen. Med hänsyn till rummets storlek och luftflöde borde avfuktningen istället använda ca 2500-3000 kWh/år. Den relativa luftfuktigheten varierar mellan 35-65 % över året vilket inte är bra ur bevarandehänsyn.

Vi kan och bör föreslå för verksamheten att de i möjligaste mån utser ett fåtal lokaler som klimatiseras med både avfuktning och befuktning samt en noggrant dimensionerad ventilation för att få ordning på bevarandeklimatet samt få en så energieffektiv lösning som möjligt vilket inte nämnvärt höjer energianvändningen i jämförelse med dagens energisitiation för de lokaler som används idag. Om vi byter luftavfuktaren och förser befintligt luftbehandlingsaggregat med åter-luft så minskar den tillförda fuktmängden väsentligt vilket gör att behovet av avfuktning minskar drastiskt då det är främst via ventilationen som fukten tillförs.

Specialläsesalen där de värdefulla böckerna saknar helt klimatisering Även bokbinderidelen där konservatorerna arbetar saknar helt klimatisering. Böckerna kan enligt personalen vara uppe ur Bokskyddsrummet en månad vilket förvanskar/förbrukar kulturhistorien i onödan. Detta bör utredas och kontrolleras med hyresgästen ur bevarandeaspekt för kommande generationer. Sammanfattning av potential med Styr & reglersystem samt Drift & underhåll:Det är ett antal styr och reglerparametrar och funktioner som inte fungerar idag. SViss styrutrustning för individuell reglering på plan 4av kontorsrum är felprogrammerade vilket gör att samtidig värmning och kylning sker.

Det är fel på kommunikationen i ungefär 50 % av alla fläktar vilket innebär och inneburit att fläktarna inte stänger av på kvällarna utan ger istället en fast och konstant ventilering av byggnaden.

Det är fel på flera av driftsfunktionerna i driftsdatorn vilket gör att ventilationens värmeåtervinning inte fungerar som avsett. Det förekommer även att kyla släpps in i ventilationssystemet trots att det bara ska vara värme.

Det saknas generellt dDriftskorten och instruktioner som ska sitta inplastade med tydlig och enkel instruktion och tydliga vid respektive teknik som

13

ventilationsaggregat, cirkulationspump, värmecentral osv. När detta saknas i flera fall vilketmissas oftast fel och avvikelser vid gör analys vid ronderingar och daglig kontroll. svår för driftspersonalen i det dagliga arbetet.

Driftskort bör/ska finnas i wordformat så att korrigeringar enkelt kan göras. Driftskorten bör ses som ett levande dokument som enkelt kan ändras när verksamheterna eller användning av olika lokaler ändras.

Bild visar exempel på väggmonterat rack för driftsbilder/instruktioner

Driftskorten är ett viktigt verktyg för varje medarbetare ska kunna förstå processen fullt ut och även för att ges möjlighet att analysera och ifrågasätta om och hur anläggningen går och mår.

Det råder oklarhet om vilka temperaturer som ska råda i olika utrymmen vilket ger spekulationer och ger utrymme för verksamhetens olika användare och tyckanden vilket bör klargöras..

Allmänna kommentarer:Denna utredning visar att energianvändningen och inomhusklimatet är långt från optimal. Åtgärderna för att få en optimerad anläggning är dock relativt lindriga, enkla och kostnadsmässigt låga.

I stort sett samtliga åtgärder betalar sig på under ett år. Samtliga åtgärder rekommenderas och bör att dock att åtgärda eller låta åtgärdas snarast då det förbättrar den upplevda inomhusmiljön samtidigt som energianvändningen kraftfullt kan sänkas. .

Det har utförts obligatorisk ventilationskontroll av ventilationen. (, så kallad OVK). USjälva utförandet av dessa kontroller kan konstateras bristfällig då delar som vi upptäckt bör ha framkommit långt tidigare som ren kortslutning av luftflöden

14

och att lokaler antingen är felaktigt ventilerade och med felaktiga flöden.

Vid en ny OVK-kontroll bör uppdraget bör förtydligas och det av Miljö och Energigruppens styrdokument gällande OVK användas som tydligt klargör SFVs krav på vad en OVK ska kontrollera och dokumentera.

vid en ny upphandling samt om möjligt med nuvarande OVK-besiktningsmän. Syftet med OVK är att för fastighetsägaren och kommunens byggnadsnämnd tala om ifall ventilationen fungerar och är bra med en god funktion i dess helhet. Kontrollen ska presentera dels delflöden i rum och lokaler samt de totala luftflöden som byggnadens ventileras med separerat per aggregat. Kontrollen ska även presentera kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder

Denna besiktning och kontroll med föreslagna åtgärder är inte fulltäckande dels pga. av byggnadens storlek och komplexitet med alla detaljer som finns utan ska ses som en god start i arbetet att optimera energianvändningen och dess inomhusklimat.

till 100% heltäckande då uppdraget är att förtydliga eventuell potential av optimeringar vilket det hittats gott om. En annan orsak till att denna rapport inte är fulltäckande är pga av byggnadens storlek och komplexitet. Det finns alltid saker som missas vid en besiktning. Vi har dock satt fokus på flertalet övergripande åtgärder som bör korrigeras. För att fånga upp samtliga åtgärder krävs dedikerad personal som kan fokusera på dessa frågor och dels arbeta aktivt med det som driftspersonalen ska arbeta med vilket är att sköta teknik och byggnaderna och att optimering av teknikernas driftstider och funktion. De ska ha tid och ro att och iakttagande på om och hurnär verksamheter ändras och aktivt förändra detta i allt från driftskort till justering av ventilation och värme, belysning etc. De ska ha kunskap och möjlighet att , testa och utvärdera funktioner och teknik. En anläggning av denna dignitet är alltså inte att betrakta som statisk utan i ständig förändring vilket kräver en aktiv och intresserad personal.

ENedan följer en Bbeskrivning av respektive teknik med en kort sammanfattning följt av en problembeskrivning som iaktagits med tydliga exempel och ofta visualiserat med bilder för att du som läser denna rapport enkelt ska kunna ta till dig informationen och omfattningen av det vi funnit i form av problem och möjligheter. Därefter följer konkreta förslag till hur dessa problem kan åtgärdas och ofta är det enkla åtgärder som betalar sig mycket snabbt! som har en potential till sänkt energianvändande med efterföljande åtgärdskatalog och ekonomi i följande fyra steg:

15

Kort beskrivning av teknikProblem med exempel och beskrivningFörslag till lösningEkonomisk redovisning med investering och besparing

Värmesystemet - beskrivning:9. Huvudsaklig värmekälla är fjärrvärme. 10. Värmesystem 80/6011. Lokalerna värms i huvudsak med vattenburna radiatorer samt

luftvärmare/kylare i fönsterapparater i flertalet kontor12. Temperaturmätning i lokalerna visar på mellan + 19-24 grader C vid + 7

grader utomhus.13. Värmesystemet har kompletterats i enskilda utrymmen med fristående

direktverkande el-radiatorer Problem med värmesystem:

14. Högt flödesljud från flertalet radiatorer tex rum nr E1-04-221 samt i avdelningen ”Kart och bild”

15. Inomhustemperatur varierar stort mellan olika delar av byggnaden, lokaler och verksamhet oftast förorsakat av problem med styrutrustningen.

16. Magasin och utrymmen som inte används för dagligt arbete håller en onödigt hög temperatur

17. Det saknas driftskort vid flertalet tekniska installationer för värmecentraler, cirkulationspumpar etc.

18. Flertalet av personalen på Carolina Rediviva upplever dålig termisk komfort, drag och att det är kallt vid vissa arbetsplatser.

19. Flera radiatortermostatrar saknar termostatrar, har lösgjorda termostatrar vilket gör att radiatorerna tappar styrförmågan.

20. På åtminstone ett våningsplan är styrsystemet för värme & kyla felprogrammerade och felplacerade (på yttervägg) Felprogrammeringen innebär att värme och kyla går ut samtidigt till samma rum.

21. Felaktig möblering förekommer och utanför vistelsezonen.22. Arbetsplatser i direkt påverkan av undertempererad +16 gradig luft ger

dålig termisk komfort23. Värmesystemet i vissa lokaler har inte ansetts räcka till och har

kompletterats med fristående elradiatorer.24. Felaktig möblering utanför vistelsezonen förekommer vilket ger

komfortproblem.25. Hög rumstemperatur i fjärrvärmecentralen och vid SFVs driftsdator/DHC 26. Plan 4 Kontor kyligt vid höst väder, blir varmare när kylan kommer ute.27. I rum ytterhörnrum nr A1-05-013 är värmeinstallationen

underdimensionerad. 28. I ”Kart och bild” rum nr E1 03 232 upplever personalen problem med

termisk komfort oavsett årstid samt att det är kallt på förmiddagarna. Rummet har vid kontrollmätningar en hög relativ luftfuktighet vars orsak

16

bör undersökas. Nuvarande temperatur på tilluft ca + 16,9 grader C

Exempel och beskrivande bilder på problem med värmesystemet:

29.Bild visar fristående oljefylld elradiator vilket skvallrar om eventuellt bristande termisk komfort

30.

17

18

Bilderna visar radiatorer som helt saknar termostatrar eller är demoterade. Bortslagna termostatdon i matsalen som orsakats av felvridnna don.

31. Bild visar radiator som släpper ut värme trots att termostat är stängd.

32. Bild visar en stor radiator placerad på innervägg och på loftgång en våning upp i läsesal. Placering gör att mycket dålig funktion erhålls.

19

33. Bild visar temperatur i magasin och indikerar övertemperatur

34.

Bild visar läsesalen tagen från nisch där ett högt flödesljus från radiatorer

hörs.

20

35. Bild visar tilluftsdon som reglerar värme och kyla till rummet. Kuddar täckte två donhelt vilket gör att funktionen går förlorad

36. Bild visar rumsstyrning för och respektive termoställdon som reglerar värme och kyla vilka är felprogrammerade. Detta gör att både värme och kyla går ut samtidigt. Vi har även hittat dåligt åtskruvade styrdon vilket gör att samma problem uppstår som ovan.

37. Bild visar en omöjlig uppvärmningssituation där mörkläggningsgardiner som oftast är neddragna låser ute radiatorn vilket gör att värmen inte kommer in i rummet och ökar värmeförluster ut genom glaspartierna

21

istället.

38. Bild visar radiator som behållts efter utbyggnad som värmer i onödan. Radiator sitter vid fönster som vetter mot fullt uppvärmd läsesal.

39. Bild visar felmonterad termostad vilket ger en dålig reglering och riskerar stänga av värmen för tidigt.

40. Bild visar en helt inständ radiator och en delvis blockarad radiator varav den vänstra dessutom saknar termostat. Detta ger en uppvärmd vägg som släpper ut energin rakt ut genom ytterväggen.

22

41. Bild visar kraftigt försmutsad värme och kylbatteri som helt tappat sin funktion att värme/kyla pga att luften inte kan passera batteriet.

42. Bilderna visar dels en luftvärmare i ett fläktrum på yttertaket som varmhåller rummet till +20 grC. De andra bilderna visar exempel på radiatorer vart termostatrar inte begränsats vilket ger onödig värme av utrymmen som inte behöver komfortvärme.

23

43. Bild visar en av många injusteringsventiler (STAD) som ska vara injusterade och låsta i rätt flödesläge vilka de inte är. Dessa står fullt öppna vilket gör att driftsproblem möjliggörs.

44. Bild visar en av 5-10 analoga temeraturgivare som gått sönder vilka bör bytas.

45. Felaktig möblering kan ge komfortproblem då möblering gör att personerns arbetsplats ofta är placerade utanför vistelsezonen där inomhusrelerna inte gäller samt att flertalet arbetsplatser möblerats felaktigt i närheten av lågimpulsdon vilket ger en omöjlig komfprttemperatur då luften tillförs med drygt +16 grader i vissa lokaler.

46.

24

Bilderna visar exempel på lösa direktverkande radiatorer som vittnar om att det termiska klimatet är i obalans.

47. Bild visar en av personalen från Carolina Rediviva som klagat på temperaturen och dennes temperaturmätare som visar ett felaktigt värde vilket kan vara bra att påtala för den som därmed klagat på värmen.

48. Bilderna visar två olika fönsteraggregat bredvid varandra med två olika

tilluftstemperaturer orsakat av en läckande kyl-ventil som tillför kyla och värme samtidigt

49. Bild visar nya rumsregulatorer som styr värme och kyla i respektive rum och kontor. Instruktion till brukarna är dock till den tidigare styrningen. Individuell reglering ökar i regel energianvändningen för både kyla och värme.

25

50. Bild visar serverrum vars värme kyls bort när värmebehov finns på andra

sidan väggen.

51. I fläktrum hålls generellt för hög temperatur orsakat av ej låsta/begränsade rumstermostatrar.

52.Bild visar hetvattenpump som matar värmesystemet. Denna pump går kontinuerligt året runt även när det inte föreligger värmebehov.

Förslag till lösningar:

Högt flödesljud från radiatorer löses genom att:1. Först och främst kontrollera så att värmesystemet är injusterat så att varje

radiator har rätt värmevattenflöde. Flera injusteringsventiler (STAD) är inte låsta vilket de ska vara vilket skvallrar om att värmesystemet inte är injusterat, även om det varit det en gång. Detta är en förutsättning för att värmesystemet ska fungera som avsett. Är det injusterat ska det finnas injusteringsprotokoll framtagna och överlämnade på detta. Utifrån detta protokoll kan då injusteringsventilerna ställas i rätt läge och låsas med avsedd låsskruv.

2. Cirkulationspumpar kalibreras och injusteras med det rätta trycket och flödet. Detta eliminerar oljudet och sänker elenergianvändningen för respektive cirkulationspump rejält. Efter en injustering av värmesystemet

26

och cirkulationspumparna ska det vara samma temperaturfall över varje radiator som bör vara ca 10 grader temperaturfall mellan tillopp och returledning till och från varje radiator vid en utomhustemperatur på +- 0 grader C.

3. Cirkulationspumparnas driftstider studeras och optimeras samt funktionstestas att de verkligen stänger av respektive startar vid den utomhustemperatur som är inställt i styrsystemet för dessa. Loggbok upprättas där detta dokumenteras samt sparas digitalt i fastighetspärmen.De pumpar som saknar pumpstyrning ska förses med detta. (gäller alla kylcirkulationspumpar)

Ojämn inomhustemperatur orsakas idag främst av:

(Felaktigt luftflöde och tilluftstemperatur om +16 grader i vissa rum. Felaktig möblering och hur luften tillförs rummet är en stor anledning till misskomfort, mer om detta under ventilation )

4.

5.Individuella rumsregulatorer programmeras för en överenskommen nivå med sommar och vinterdriftsfall. Kylan förses med automatisk avstängning vintertid (förutom till serverrum) för att undanröja risk för samtidig värmning och kylning. Rumsregulatorer ger i regel ökad eller

27

kraftigt ökad energianvändning. Ni bör/kan med fördel bestämma med hyresgästen vilken temperatur som ska eftersträvas sommar samt vintertid och därefter montera regulatorer i låst kapsling för att undvika problem och onödig energianvändning. (mer rekommendationer under avsnittet för kyla)

6. På plan 4,5 är samtliga regulatorer i varje rum felprogrammerade vilket innebär och inneburit att dessa både värmer och kyler samtidigt. Detta är bekräftat genom mätningar.

7. Det överordnade styr och reglersystemet fungerar inte fullt ut och behöver minutiöst analyseras och åtgärdas då driftsbilderna säger en sak men verkligheten en annan. Det gäller såväl kyla, värme och ventilation och säkerligen el-systemet för pumpar och belysning vilket analys får klargöra. Det övergripande styrsystemet måste analyseras och funktionstestas för att hitta och åtgärda de buggar och problem som finns med denna.

8. Samtliga fönsterapparater är mer eller mindre helg igensatta av smuts/damm vilket omöjliggör värmetransport till rummet. Dessa måste rengöras snarast för att klara den termiska komforten i vinter.

Se bilder nedan på kraftigt försmutsade tilluftsvärmare vid fönster i kontor:

9.

28

Samtliga ventiler för värme och kyla bör gås igenom och funktionstestas då vi vid sporadiska tester i byggnaden fann flera ventiler som vi konstaterar läcker såväl kyla som värme, samtidigt! Använd gärna en värmekamera som verktyg med viken läckage ögonblickligt kan upptäckas och energiförluster och problem med inomhusklimatet därmed undvikas. Lösa ställdon fastsätts och täthet kontrolleras.

10. Lösa, trasiga termostatrar eller de som saknar termostatrar åtgärdas genom att återmontera, göra fast dessa samt vid behov förse dessa med en låsbygel som förhindrar demontering.

[11.] Information ges till personal med/förklaring om att via Peter Kohlm felanmäla när om det är problem med är missnöjda med rådande temperatur inomhus (istället för att kanske demontera styrutrustningen). Montera på skyddskåpa på termostatrar i allmänna utrymmen om det är problem med att dessa demonteras vilket försvårar demontering.

Bild visar begränsningsinställning samt skydd som förhindrar demontering

11.[12.] De flesta termostatrar är försedda med möjlighet att individuellt max-begränsa rumstemperaturen och ta vara på rummets normala värmetillskott från människor och maskiner/utrustning. Respektive termostat injusteras och låses på förslagsvis ett läge som ger en maxtemperatur på +22 grader C i rummet och betydligt lägre i förråd o.dyl utrymmen. Driftspersonalen bör därefter följa upp inomhustemperaturen i respektive temperaturzoner i driftstatorns logg alternativt genom mätning vilken bör protokollföras digitalt och sparas i driftspärmen för FO Nordost. Detta bör pågå till att det kan klargöras att inomhustemperaturen är stabil och rätt oavsett utomhustemperatur råder i rätt lokal och utrymme, i detta finns en mycket god energibesparingspotential.

29

12.[13.]

Information till hyresgästens brukare kan med fördel ges genom ett enkelt symposium till intresserade där vi från SFV förklarar grundfysiken och regelverk kring inomhusmiljö och allas våras ansvar att hushålla med ändliga resurser samt vikten av att optimera inomhusklimatet ur bevarandeskäl.Ofta resulterar en information som detta i en bra förståelse och en mätbar minskning av energianvändandet.

Det man även belyser är vikten av att möblera rätt och i vistelsezonen samt med tyngdpunkten på att Vi optimerar och slutar slösa!

13.[14.]

Även värmesystemet bör ses över då det förekommer att vi värmer på ett felaktigt sätt som med enkla och relativt små resurser justerar/ändrar/flyttar värmare vilket sänker energianvändningen samtidigt som det blir varmare där det idag upplevs som kallt.

30

14.[15.] Radiatorer som eventuellt är överflödiga bör stängas av på prov. Efter en kontinuerlig kontroll av temperatur i rum/lokaler kan dessa demonteras eller av estetiska skäl eventuellt lämnas kvar. Dessa bör då stängas av och eventuellt proppas.

15.[16.] Radiatorer som blockerats av bråte ska antingen friläggas eller stängas av. Det är uppskattningsvis mellan 20-50 radiatorer som idag mer eller mindre saknar funktion och ökar värmeförlusterna genom yttervägg högst markant pga. av att värmarna är helt blockerade varpå värmen inte kommer rummet tillgodo över huvud taget.

16.[17.] Samtliga rum och lokaler som inte är för varaktigt arbete såsom, undercentraler, fläktrum, förråd, korridorer etc. bör snarast temperaturanpassas efter dess behov! Det innebär en kraftig sänkning av rumstemperaturen. Från dagens temperaturer mellan +20 till +23 grader ner till en temperatur som säkerställer en god funktion och ett klimat för utrustning och rummet, särskilt ur fukt och frysskyddshänseende. En lämplig temperatur kan vara mellan + 10 grader till max + 15 grader.Prova, mät och gör en riskanalys. Prova, labba och notera samt arkivera detta digitalt i fastighetspärmen. Korridortemperatur mellan teknikdelar och källare bör generellt inte vara varmare än + 17 till absoluta maxtemperatur på + 20 grader C. Försök tänka sunt och prova er fram. Förråd och övriga utrymmen sänks till mellan + 15 t och max + 18 grader C. Observera och säkerställ stillastående vatten främst i en byggnads ytterhörn mot fria luften o.dyl placeringar. Gör en riskbedömning. I övrigt är det ingen nackdel att plocka ner temperaturen i samtliga serviceutrymmen.

31

Exempel på ovan är ”Bok/mikrofilmsmagasin” som håller en temperatur på ca +21 grader. En mer normal och lämplig temperatur i rum som dessa bör begränsas till ca + 17/18 grader C. Prova, mät och utvärdera och gärna i samråd med våra specialister på SFV.

17.[18.] Driftskort samlas in digitalt från de konsulter som tidigare upprättat dessa. Vår egen driftspersonal/driftsledare kan därefter enkelt uppdatera dessa efter behov. Dessa ska vara ett så kallat levande dokument som justeras efter behov och som ska ändras i takt med verksamheten, ommöbleringar, ombyggnationer. Driftskorten bör finnas dels digitalt i fastighetspärmen, men även inplastade vid respektive teknik, apparat. Cirkulationspump, fläkt, timer etc. Ju enklare teknik, desto enklare instruktion. Vad är en timer värd eller strömställare om personalen inte vet var den går eller styr!

18.[19.] Vid arbetsplatser som upplever dålig värmekomfort bör flera åtgärder göras, dels bör man se hur möblering skett i vistelsezon, temperaturmätning i vistelsezon samt åtgärda höga luftflöden. För att få bort drag: Se avsnitt och åtgärder för ventilation. För råd om möblering bör regelverket kring inomhusklimat användas. Information till brukarna kan/bör ges. (vilket vi på Miljö & Teknik är behjälpliga med antingen med en enkel skrift med beskrivning eller information på plats) Ofta hjälper små justeringar av arbetsplatsen och minskar de upplevda problemen markant.

19.[20.] Samtliga el-radiatorer bannlyses! Dessa ska absolut tas bort och i samråd med verksamheten. Det bör ske med uppmaning att dessa inte ”får” användas. Om värmesystemet inte upplevs bra måste personalen istället kommunisera med driftspersonalen/felanmäla detta så fel kan åtgärdas. (detta kommer att lösas med rätt luftflöden och kalibrering av värmesystemets styrsystem) Lösa direktverkande el-radiatorer värmer dessutom kontinuerligt oavsett om någon är i huset vilket även utgör en brandrisk.

20.[21.] Rum som har en underdimensionerad värme som exempel rum nr A1-05-013 bör istället för att ha lösa el-radiatorer så kompletteras rummet med en extra radiator/värmare som då dessutom kan styras centralt vilket inte en fristående el-värmare kan.

32

21.[22.] Övertemperatur i lokaler som värmeundercentralen, serverrum o.dyl lokaler bör överskottsvärmen istället tillföras angränsande rum med en enkel värmeflyttare. Detta är lämpligen en överdimensionerad, kanalansluten fläkt som överför värmen och kan enkelt styras med en rumstermostat.

Komma i mål med värmesystemet!Värmesystemet med dess styrsystem behöver en övergripande och total driftskontroll för att tillse att vi får rätt och tillfredställande funktion för såväl kyla som värme. Vi bör upprätta ett så kallat körschema där det tydligt framgår i vad som ska göras av vem och när. På det sättet kan vi göra en bedömning på vad som vi själva hinner med att utföra och vad vi har för behov på att köpa in för tjänster och låta våra kontraktsentreprenörer beta av resterande nödvändiga åtgärder efter en väl avvägd prioritering. Vem som gör vad är mindre viktigt, Om Tony med driftsgänget kommer fram till att åtgärderna för att få ordning på ovan beskrivna punkter kan efter prioritering och det så kallade körschemat arbetsuppgifterna delas och valda delar kan med fördel lejas ut till kontraktsentreprenörerdet viktiga är att fel och brister blir åtgärdat.

. Om så sker ska detta dock tydligt dokumenteras digital och förvaras i fastighetspärmen. Värmesystemet behöver en övergripande och total driftskontroll för att tillse att samtliga termostat/reglerdon fungerar tillfredställande för såväl kyla som värme.

Ventilation:Byggnadens ventilation ombesörjs av 14 luftbehandlingsaggregat i varierande ålder och skick, dessa är samt är kompletterade med ett tiotal ca 10 f frånluftsfläktar. Luftbehandlingsaggregaten har roterande värmeväxlare som normalt är bättre och energieffektivare än andra tekniker för värmeåtervinning. Frånluftsfläktarna har ett summerat frånluftsflöde på 1 M3 luft per sekund som . De flesta av dessa går kontinuerligt dygnet runt utan styrning. Dessa frånluftsfläktar skapar endessutom obalans i ventilationsaggregaten under drift samt är rena energibovar då dessa helt saknar möjlighet till energiåtervinning. Frånluftsfläktarna skapar dessutom ett undertryck i hela byggnaden då ventilationsaggregaten stänger av. Detta skapar ett okontrollerat undertryck i bygganden och gör så att samt riskerar att förorsaka problem då föroreningar, fukt och radon kan sugas in si byggnaden. amt att lLuften som sugs in via otätheter, sprickor etc. saknar all form av kontroll och vetskap om vad som sugs in i lokalerna och ökar ofta förekomsten av föroreningar i inomhusluften . Vi höjer alltså normal som exempelvis radon, formaldehyder halten i byggnaden vid enbart frånluftsdrift.etc.

33

Tilluften är projekterad och utförd för en teknik som bygger på att den i huvudsak ska vara i flera lokaler kraftigt undertempererad för att få bästa omblandning. Luftens temperatur som blåses in har på flera av aggregaten endast med en tilluftstemperatur på dryga +16 C. I de lokaler som ventileras med så underkyld luft underkyld luft ställs större ora krav på hur luften tillförs och , i vilken mängd den tillförs. Hur och hur de personer som vistas i lokalen man upplever denna lufttemperatur beror mycket på vad för verksamhet som bedrivs i respektive lokal. Det är som exempel inte tillrådligt att möblera i direkt närhet till ventilationens tillopp i rummen vilket är fallet sker på flertalet platser med medföljande problem med termisk komfort. Nattkyla via ventilationen är möjligt men används inte i dagsläget.

Byggnaderna ventileras i massiv omfattning som vida överstiger behovet samtidigt som ett fåtal lokaler helt saknar ventilation varav en av dessa har höga radonvärden vilket relativt lätt kan ordnas med en låg investering.

Det saknas i regel möjlighet till att behovsstyra ventilationen efter behov vilket skulle förbättra inomhusmiljön och samtidigt sänka energianvändningen kraftigt. Som ren bonus håller dessutom tekniken längre som då går lugnare.

Problem med ventilationen 1. Byggnaden har ca 10 frånluftsfläktar som motsvarar ca 1 M3/sekund

tillika en energiförlust enbart för luftens energi med 150 000 kWh/år i onödan, denna går att energi återvinnas. Till detta kommer elens driv-energi för fläktarna med ca 9000 kWh/år

2. Samtliga fläktar har längre driftstid än vad behovet är samt att luftflödet är större än behovet tillika är lokalerna överventilerade med de problem det medför i form av drag, vinter tid torrt inomhusklimat, hög energianvändning, slitage av installationer, utrustning, fläktar, spjäll etc.

3. Flertalet ventilationsaggregat stänger inte av på kvällarna och nätterna som avsett (det ska vara driftstider inlagda) Styr och reglerprogrammet fungerar inte som avsett vilket gett stor och onödig energikostnad.

34

Dagens driftstider för respektive ventilationsaggregat är:

LB01 (LB = luftbehandlingsaggregat)Driftstid: 8:30-20:50 mån-fre, 9-17:50 lördag. Söndag: avstängdDriftskortet på plats saknar driftstider.

LB02Enligt driftskortet ska det vara en driftstid enligt LB 01, men enligt loggdata så går uppenbarligen LB 02 dygnet runt istället och dessutom med max luftflöde (forcerat läge) enligt tryckgivaren Driftskortet säger normal drift 06-18 måndag-fredag.Grundventilation övrig tid

LB03Går dygnet runt. TF 0,31kbm/s / FF 0,29 kbm/sDriftskortet säger kontinuerligt

LB04A Driftstid: 0:10-23:50 mån-fre, 9:00-16:00 lördag. Söndag: avstängdDriftskortet säger enligt DUC LB04BDriftstid forcerat (max): 06:00-19:00 mån-fre, 06:00-16:00 lördag. Driftstid lågfart: 19:00-7:30 mån-fre, 9:00-16:00 lördag. 00,00-00,00 söndag: avstängdDriftskortet säger enligt DUC tider enligt ovan. LB04CDriftstid: 03:00-7:30 mån-fre Lördag och söndag: Avstängd Driftskortet säger när temperaturen understiger GT2 inställt värde (18grader) så startar pump P1. Så att aggregatet värme luften. Inga driftstider är med i driftkortet.

LB05Driftstid: 06:45-22,00 enligt tidkanal men den går på högfart hela tiden.Driftkortet säger 06:00-18:00. Man bör även kolla med verksamheten hur det används.LB05-FF2 frånluftsfläkt FF2: Konstant drift

LB06Driftstid forcerat (max): 6:50-18:00 mån-freDriftstid lågfart: 18:00-6:50 mån-fre,. 00,00-00,00 lördag, 00,00 – 00,00 söndag, konstant driftDriftskortet säger 07:00-18:00 mån-fre. Man bör kolla med verksamheten hur det används.

35

LB06-FF2A frånluftsfläkt: Konstant drift

LB07Driftstid forcerat (max): 06:20-20:00 mån-freDriftstid lågfart: 00:00-06:10 mån-freLördag och söndag: Avstängt(sk. nattkyla finns vilket forcerar ventilationen nattetid för att kyla lokalen med sval sommarluft)Driftskortet säger normal flöde 06:10-20:00 mån-fre. Delflöde övrig tid.

LB08Driftstid forcerat (max): 07:10-20:00 mån-fre, 08:50-16 lörDriftstid lågfart: 03:00-07:10 mån-fre, 00:00-23:50 lör

Söndag: Avstängt(sk. nattkyla finns vilket forcerar ventilationen nattetid för att kyla lokalen med sval sommarluft)Driftskortet säger normaldrift 05:00-18:00 alla dagar. Grundventilation övrig tid.

LB09Driftstid: 6:00-22:00 enligt tidkanal men den går på högfart hela tiden.Driftskortet säger drift kontinuerligt.

LB11Driftstid forcerat (max): 06:00-22:00 mån - freDriftstid lågfart: 7:00-19:00 lör - sönDriftskortet säger normal drift 06:00-18:00 mån-fre. Grundflöde övrig tid

LB14Driftstid forcerat (max): 7:05-20:00 mån-fre Driftskortet Säger 07:00-20:00 mån-fre.FF2 drift Kontinuerligt.FF3 drift Kontinuerligt.

4.[3.] Det råder obalans mellan till och från-luften i för bokhållarrummet. Det ska vara ett balanserat luftflöde på 170/170 lit/sekIdag är det istället: -180/-130 (nära 30% skillnad)

5.[4.] LB 09 har endast 40,9 % verkningsgrad orsakat av otäta borstar vid VVX samt stor obalans med 550 Pa mellan uteluft och avluft vilket ger en överföring och ”kortslutning” av luftflödena

6.[5.] Ventilation saknas helt i korridor rum nr: E1 03 196 (korridor utanför post och gods/kart och bild)

7.[6.] Kart och bild mischmasch med ventilationsdragning och luftföring

8.[7.] Specialläsesal rum nr: E1 03 215 saknar kanalansluten frånluft, idag

36

finns underdimensionerade överluftsdon. Funktion kontrolleras med stängda dörrar.

9.[8.] Specialläsesal E1 03 215 enligt ovan saknar teknik för variabelt flöde efter behov.

10.[9.] Hall utanför specialläsesal E1 03 215 har dels överdimensionerat luftflöde samt att det är obalans mellan zonerna till angränsande verksamheter (separerat med branddörrar som står öppna) Obalans efter ombyggnation?

11.[10.] Lilla konferensrummet E1 03 193 används ca 1 % av tillgänglig tid. Men har ett luftflöde motsvarande ca 20 personer. Det saknas möjlighet till behovsstyrning av ventilationen.

12.[11.] Kanaldragning i Digitalisering E2 03 244 är ett mischmasch med kanaler och spjäll/kanaler. Projekteras om, kanaler demonteras som är överflödiga demonteras alternativt lockas.

[12.] Fleratalet luftbehandlingsaggregat går dygnet runt, även när inbrottslarmet är aktiverat och inga människor finns i byggnaden. .

13. Del C plan 3 C-03-116 har nära tio gånger större luftflöde än behovet!

14. Plan 4 i bibliotek vid utlåningen är det enligt personalen i biblioteket maximalt mellan 5-15 personer i lokalen, inte mer. Luftflödet idag motsvarar ca 250 personer…

15. Ventilationsritning gällande Kart och bild för det ventilerade golvet är ej infört i ventilationsritningen.

16. Flertalet rum används som kopieringsrum och bör förses med endast frånluft. Tonerdam klassas som hälsovådligt och ska inte spridas ut i byggnaden med tilluft varför tilluftsdon bör lockas/stängas.

17. Ventilation saknas i el-ställverksrummet. Rum nr: B-03-093

37

18. För rum A2-03-81 saknas ventilationsritning.

19. Saknas ventilation. (A2-03-81) Ca 5st Frånluft. Saknas det ventilation helt eller finns frånluft?

20. Överluftsdon fel inritat i ventilationsritning, en vägg fel. Se ritning ( D-04-101)

[21.] I rum D-04-101 tillförs luft via lågimpulsdon med + 20 grader C vilket orsakar kortslutning av luftflödena..

21.[22.] LB4A har fel temperaturverkningsgrad/programmering.

22.[23.] I special läsesal rum nr: E1-04-221 råder konstant överventilering med luftflödet 220 l/s trots att det vid fem olika besök alltid varit tomt i lokalen. Möjlighet till behovsstyrning saknas.

23.[24.] I rum nr D-05-164 har ett för stort luftflöde, troligtvis obalans med för mycket tilluft.

24.[25.] Telefon kiosk saknar ventilation plan 4,5

25.

[26.] Det är generellt mycket för höga luftflöden 9 månader om året. Nuvarande luftflöden kan vara bra när lokal ska kylas med nattkyla de varmaste sommardagarna, detta behövs inte resterande del av året.

[27.] Radiatortermostaten sitter löst = ventil läcker igenom värmevatten. Plan 4,5

26.[28.] I rum D-05-156 står nu kopieringsapparater som endast bör ha frånluft. Befintliga lågimpulsdon (tilluft) har spjällen stängda men läcker. Bör lockas.

38

27.[29.] Rum nr B-05-089 finns ett luftflöde på 320liter tilluft och 380 liter

frånluft per sekund. Behovet är dock max 136 l/s samt att mikrofilmsapparat saknas frånluft vilket den bör ha. Det är en viss lukt/odör av plast/teknik.

28.[30.] I mikrofilmsrummet B-05-084. Bör tas ner i undertak. Förtydliga tack

[31.] I serverrum nr B-05-092,094,095 kyls ädel överskottsvärme bort och ner i grundvattnet istället för att behålla detta i huset.

[32.] R I rum nr E1-04-221 har råder ett stort övertryck på grund av för mycket tilluft och underdimensionerad frånluft med ett . Det är ett högt ventilations ljud.

[33.] Rum nr E1-04-22. 1 vill vVerksamheten vill använda rummet ssom ett konferensrum. Detta vilket bör kontrolleras om att kanalarean och tryck räcker. klarar av.

[34.] I rum nr A1-05-031 sitter max 2 personer, nu ventileras för 4 personer.

[53.] I rum A2-05-065 kan med fördel behovsstyrd ventilation installeras Ett förslag att montera in CO2 givare för styrning ventilation ska ej stå här

29.[35.] Det blåser in + 19,5 gr till en arbetsplats/kontorsrum och rummet intill får + 23 gr. Differensen orsakas av att styrventilen är lös. D-04-101

30.[36.] I rum nr A2-06-07 50 har ett luftflöde för 5 personer trots att det max sitter en person i detta rum.

39

31.[37.] Innanför utlåningen Rum nr D-04-101 sitter ca 5 personer från biblioteksavdelningen med kraftig undertempererad tilluft och en av arbetsplatserna har tvingats skärma av tilluften då personen sitter vid utblåset. Problemen är tre i detta fall, för låg tilluftstemperatur, personen sitter för nära donet samt att det är mycket för mycket luft till denna lokal.

32.[38.] Rum B-06-095 saknar tilluft och har frånluft motsvarande tre personer. Det sitter 5-6 personer där vilket gör att rummet är underventilerat.

[39.] Byggnaden ventileras idag med totalt 20 M3/sek medan och ddet verkliga behovet borde vara är maximalt är ca 10 M3/sek

33.[40.] Frånluftsventilationen saknar värmeåtervinning och ger obalans i systemet när den vanliga ventilationen stänger av nattetid.

[41.] För att komma tillrätta med drag från ventilationen bör luftflöden omprojekteras och ses över med efterföljande injustering efter dagens verksamhet. Möblering ses över och ommöblering sker där det är möjligt med ordentligt avstånd från kylbafflar, lågimpulsdon samt se till att möblering inte skett utanför vistelsezon som det är på flertalet platser idag. Tilluftstemperatur har i vissa luftbehandlingsaggregat endast +16 grader C vilket är i lägsta laget, denna kan höjas någon grad efter ett luftflöden justerats.

[42.] [43.] Ventilationen saknar fuktåtervinning s.k. hygroskopiska värmeväxlare

vilken kan återföra fukt som kan vara mycket intressant vid tankar på att klimatisera delar av huset..

34.[44.] Flera lokaler och rum har många gånger för stort ventilationsflöde med undertempererad luft vilket ger dålig värmekomfort för personal i lokalerna

35.[45.] Det råder stor obalans i ventilationsaggregaten vilket ger sämre

40

verkningsgrad och kan orsaka direkta problem med kondensvatten och kortsluta luftströmmarna i aggregatet, exempel: LB01 175 Pa mellan Uteluft och frånluft, LB02 140 Pa, LB4A 500 Pa i differens! LB4B, LB05 135 Pa i differens, LB06 120 Pa i differens, LB07 95 Pa i differens, LB08 75Pa i differens, LB14 136 Pa i differens

36.[46.] Dragskåp i bokbinderiet plan 3 med tillhörande dragbord används

enligt personalen ca 5 dagar per år men går kontinuerligt beroende på trasig reglering samt dåligt uppmärkt utrustning. Luftflödet som idag är på 400 lit/sek motsvarar en förlust med ca 30 000 kWh/år enbart för detta dragskåp/bord. LB05-FF2- ST2:2 ur funktion

37.[47.]

Bild visar ventilationslösning i värmeundercentral. Uteluftsdon till kanalfläkt som trycker ner ofiltrerad uteluft från taknivå plan 6 del D in i undercentralen. Donet saknar insektsnät samt är lågt placerad. Den låga placeringen gör att luft med snö och väta sugas in och släpps i undercentralen utan filtrering Fläkten suger in löv och smuts samt att det sommartid knappast hjälper till då det troligen är betydligt varmare på taket som dessutom är

41

vindskyddat. Fläkten drar dessutom 1500 kWh per år. Många bäckar små.

38.[48.] Bild visar en arg Richard i ett grupprum för ca 5 personer och används av ett fåtal enstaka timmar i veckan men ventilaras för 23 personer kontinuerligt kl 06,00-22,00

39.[49.] Bilden visar samma grupprum som ovan med överluftsdon från bokhylle-avdelningen på ”Kart och bild” Donet saknar ljuddämpning varför personal vittnar om att hör vad som sägs från grupprummet vilket är direkt olämlpigt och kränker den personliga integriteten.

40.[50.] Bilderna Bild visar en mindre bra lösning där tilluften tillförs i fel ordning.

Tilluften släpps kraftigt undertempererad i korridor och ska evakueras över de igenmöblerade överluftsdonen och ut via frånluftsdonen i kontorsrummen. Denna lösning är tvärtom mot hur det ska vara. Det blir med denna lösning kortslutning mellan tilluften och

42

frånluften genom de öppna kontorsdörrarna.

41.[51.] Bild visar det forna ventilationssystemet från tiden innan den mekaniska ventilationen installerades. Dessa friskluftsspjäll/don är inte igensatta vilket stör balansen i den mekaniska ventilationsns samt att värmeåtervinningen försämras.

42.[52.] Bild visar möblering i universitetets IT-avdelning med en oventilerad nisch/arbetsplats. Personen som arbetar i nischen upplever att det är sämre luft efter ett par timmars arbete.

43.[53.] Bild visar felaktiga don vilket ger delvis kortsluten luftföring

43

44.[54.] Bild visar ett rum för en person där det var kallt vid vår besiktning. Temperaturen i vistelsezonen car ca +18-+19 grader. Rummet har två rejäla fönster men bara en värmare. Termostaten har dementerats troligen pga av den låga temperaturen i rummet.. Luft för 5-6 personer tillförs rummet med en tilluftstemperatur på ca 16 grader vilket underkyler rummet.

45.[55.] Rum A2-05-063. Bilderna visar en korridor med tillhörande studierum för enskilda studier som används mycket sparsamt. Luftflödet luftflöde motsvarande fullsatt klassrum. som korridor.

Studierummen/platserna är belägna på plan 5 och används mycket sparsamt enligt besökarna som var där. Lokalerna ventileras för ca 86 personer i dagsläget när behovet troligen är en fjärdedel av detta.

44

46.[56.]

Bild visar uteluftsdon i rum A2-05-054 som läcker ut värme och släpper vintertid in kall uteluft trots att det sedan många år finns balanserad ventilation som dessutom redan är kraftigt överdimentionerad. (samma salar som beskrivs i exemplet ovan (studierummen)

47.[57.]

Bilderna visar rum med ett mischmars (salig blandning av kanaler och don) av ventilationkanaler.

45

48.[58.] Bild visar starkt försmutsad värmeväxlare som mer eller mindre tappat sin funktion och ger stora tryckfall.

49.[59.] Bilderna visar tilluftsdon till ett luftbehandlingsaggregat som är för lågt placerad vilket ger ständigt igensatt tilluftsgaller och insugande snö.

[60.]

46

BDessa bilderna visar en i det närmaste stort sett oisolerad frånluftskanal (end 3 cm minull) som evakuerar luften från dragskåp och bod från bokverkstaden som går ut genom taket och är ca 40 meter lång. Risk för kondensering av den fuktiga inomhusluften vars kondensvatten rinner ner i kanalerna och riskerar skada byggnaden och inomhusmiljön/inventarier. Kanal demolerad av nedfallande is vilket riskerar att ge inträngande vatten som rinner ner längs kanalen och ner i byggnaden.

50.[61.] Bild visar helt utslitna borsta vid värmeväxlaren vilket ger stora luftläckage mellan från och tilluft samt minskar värmeåtervinningen drastiskt.

51.[62.] Flertalet kopieringsmaskiner står i overtilerade utrymmen eller rum med

47

enbart tilluft vilket gör att micro/nanopartiklar sprids i inomhusmiljön.

52.[63.] Bild visar ett av många rum/lokaler som överventileras med fyra till tio gånger för stort luftflöde samt saknar funktion för att behovsreglera luftmängden. (variabelt luftflöde sk. VAV)

53.[64.] Bild visar ett av många rum vars tilluftsdon tapeats igen pga av att det blir underkylt pga för låg inblåsningstemperatur och ca fyra gånger så stort flöde mot det verkliga (kolla OVK)behovet av luft enligt arbetsmiljöverkets regelverk

54.[65.] Bild en av många lokaler med en icke fungerande luftföring. Tilluften tillförs via

48

don vid golvet. Luften slår mot den massiva väggen av böcker och sugs ut via frånluftsdon 7 meter bort utan att ventilera rummets vistelsezon över huvud taget. Ett mysterium hur detta kunde godkännas och om inte OVK anmärkt på detta tidigare. (Som en VVS konsult uttryckte det ”Ja men det är ju OVK-godkänt”)

Rummet ovan är 324 M2 stort och ”ventileras” enligt skiss på bild = saknar ventilation

55.[66.] Bilder visar ett vanligt ”fenomen med kortslutning i luftdistributionen

56.[67.] Bild visar ett av många rum som ventileras med ett luftflöde motsvarande 5 personer trots att det bara sitter en och max två personer i rummet.

49

57.[68.] Bild visar frånluftsfläkt utan värmeåtervinning vars funktion ifrågasätts. Donet är kraftigt försmutsat och styr på rumstemperatur vilket är en märklig lösning då vi har balanserad ventilation i närliggande rum.

58.[69.] Bilderna visar läsesal med höga luftflöden som om det vore fullsatt med folk trots att belastningen/gästernas mängd varierar stort under dagen

59.[70.] Bild visar ett av två tilluftsdon som helt sonika tejpats igen och har i denna lokal ingen tilluft. Vem som gjort detta eller varför vet ingen tillfrågad.

50

60.[71.] Bild visar tilluftsdon vars tilluft troligen försmutsat närområdet med damm vilket bör kontrolleras då tilluften ska vara försedd med finfilter för att motverka detta.

61.[72.] Bild visar tilluftskanal vars reglering och luftmätning saknar funktion att ställa in rätt luftflöde samt är påverkbar då det saknas låsfunktion på spjäll

62.[73.] Bild visar överluftsdon från en zon vars flöden är för stora för att kunna överföra den luftmängd som krävs vilket ger obalans mellan systemgränserna. Luften åker helt enkelt fel håll i och med detta.

51

63.[74.] Bild visar en delvis kortslutning mellan tilluft och frånluftsdon då det saknas styrplåt i tilluftsdonet som hindrar luften att spruta mot frånluftsdonet.

64.[75.] Bild visar frånluftsfläkt LB11- FF11 som ventilerar undergolvet på Kart och bild sedan ca 10 år tillbaks pga av en tidigare vattenläcka. FF fläkten är inkopplad efter värmeåtervinningen vilket gör att det inte är någon återvinning på hela detta flöde samt att FF saknar styrning och går kontinuerligt och skapar obalans när LB 11 stannar nattetid.

65.[76.] Bild visar frånluft i kåpa från restaurangkökets diskmaskin. Restaurangen används inte för matlagning utan endast för värmning av mindre antal färdiga matportioner som levereras från annat kök. Trots den minimala användningen går fläkten konstant!

52

66.[77.] Bild visar personalmatsal/fikarum som har ett luftflöde motsvarande 100 personer kontinuerligt högfart mellan kl 06,00-18,00. Normal är det vid fikapauser och luncherna ca 25 personer. Däremellan är det mer eller mindre helt folktomt.

67.[78.] Frånluftsfläkt i personalmatsalens pentry går kontinuerligt med ett luftflöde på 47 lit/sek enligt OVK. Detta ger 7000 kWh/år till 99% av tiden helt i onödan.

68.[79.]

Bilderna visar ett rum som underkyls med luft för 6 personer trots att det enligt damen som arbetar i rummet till 99 % av tiden endast är en person och sällan två till tre personer som mest.

53

69.[80.]

54

70.[81.] Bild visar levande insekter och smutsiga filter. Vid några av luftbehandlingsaggregaten är avluft alt uteluftsspjällen trasiga eller felplacerade vilket ger inläckande luft när aggregaten stängs av samt att Tilluftskanaler får omvänt luftflöde pga termiska drivkraften och gör tilluftskanalen till en frånluftskanal vilket ger okontrollerade luftrörelser och oönskad ventilering samt vintertid risk för påfrysning.

71.[82.] Bild visar en styrpanel för ett luftbehandlingsaggregat vars program

spärrat det överordnade Atlantis/Larmia-programmet. Detta förorsakar dygnetruntdrift istället för tidsstyrd drift. I styrdatorn (DHC) ser det ut som att aggregaten står stilla trots att de är i full drift.

72.[83.] LB 08 värmebatteri med demolerade lameller

73.[84.] LB 08 avluftsspjäll felplacerat vilket ger självdrag via tilluftskanaler när aggregatet stänger av nattetid

74.[85.] LB 08 kondensavlopp saknas vilket ger inläckande vatten.

75.[86.] I ”Kart och bild” rum nr E1 03 232 upplever personalen problem med termisk komfort oavsett årstid samt att det är kallt på förmiddagarna. Rummet har vid kontrollmätningar en hög relativ luftfuktighet vars orsak bör undersökas. Nuvarande temperatur på tilluft ca + 16,9 grader C

55

Förslag till lösning:1. Ventilationen omprojekteras om för att klargöra verksamhetens

önskemål av lokalernas användning samt bevarandemiljö för våra gamla kulturklenoder. Detta kan med fördel göras i samråd med SFV-specialisterna Richard Lindwall eller Magnus Kruså så att målen om rätt flöden kan uppnås på rätt ställe med rätt flöde och i rätt tid. Potentialen är att i ett slag halvera luftflödet och samtidigt förse de utrymmen som saknar ventilation med bra inomhusmiljö samtidigt som vi sänker värmeanvändningen med ca 300 000 kWh/år. Vi får i hela byggnaden en bättre inomhusmiljö. Det är således bara positiva förbättringar ur alla avseenden.

2. För att komma tillrätta med drag från ventilationen bör luftflöden omprojekteras och ses över med efterföljande injustering efter dagens verksamhet. Möblering ses över och ommöblering sker där det är möjligt med ordentligt avstånd från kylbafflar, lågimpulsdon samt se till att möblering inte skett utanför vistelsezon som det är på flertalet platser idag. Tilluftstemperatur har i vissa luftbehandlingsaggregat endast +16 grader C vilket är i lägsta laget, denna kan höjas någon grad efter ett luftflöden justerats.

3. I rum A2-05-065 kan med fördel behovsstyrd ventilation installeras Ett förslag att montera in CO2 givare för styrning ventilation ska ej stå här

4.[2.] Obalans i ventilationsaggregaten kontrolleras och åtgärdas genom att omprojektera och ansluta frånluftskanalerna som idag ligger utanför via frånluftsfläktarna.

5.[3.] Det har förekommit flera ombyggnationer där man valt att behålla gamla ventilationskanaler som är i drift. Detta ger luftföringar och ett mischmasch med kanaler vilka bör demonteras efter en omprojektering vilket ger en lugnare och kontrollerad luftföring. Exempelvis vid Digitaliseringen samt vid Kart och bild.

56

6.[4.] Frånluftsfläktar demonteras och dessa kanaler ansluts till befintliga luftbehandlingsaggregat som är placerade i samma utrymme. Det innebär i de flesta fall en mycket kort kanaldragning.

7.[5.] Idag råder en stor obalans mellan till och frånluft. Obalansen är ca 2 M3/sek vilket åtgärdas efter en omprojektering samt omjustering. Dessa 2 M3/sek motsvarar värmeenergi på ca. 200 000 kWh/årDenna obalans gör dessutom att vi har okontrollerade luftflöden som vi luftkvalitetsmässigt inte har någon kontroll över. Det är oftast otätheter i väggar, golv och utrymmen som tillför luften vid obalanser vilket kan medföra att luften som tillförs kan innehålla hälsovådliga föroreningar, sorkpest från möss, radon etc.

8.[6.] Ventilation av det för 10 år sedan vattenskadade undergolvet i kart och bild kontrolleras om det över huvud taget behövs idag och med vilka luftflöden och driftstider. Idag är luftflöden och eventuell obalans okänd vilket kan ska mer än det gör nytta.

9.[7.] Ventilationens driftstider ses över och optimeras per byggnadsdel så bra det är möjligt och i samråd med verksamheten. En överordnad signal från inbrottslarmet kan med fördel användas så att utgång från inbrottslarmsystemet stoppar ventilationen vid på-larmning och vise versa vid av-larmning. Även belysning och valda delar för elsystemet samt inkommande tappvatten o.dyl kan styras med denna inbrottslarmssignal om det är möjligt med tanke på eventuellt kommande klimatisering av utvalda lokaler, diskmaskiner etc. .

10.[8.] Variabelt luftflöde/behovsstyrning installeras där det är möjligt och kostnadseffektivt. Prioriterade lokaler är allmänna ytor, kontorslandskap etc. Det är sällan lönsamt att förse enstaka kontorsrum med variabelt luftflöde. Det är av stor vikt att injustera ventilationen för korrekta luftflöden som bara är en mindre del av vad som är gällande idag. Vi kan med fördel förse dagens redan tryckstyrda fläktar med behovsstyrda

57

automatiska spjäll som öppnar kanaler för enskilda delar till byggnaden allt efter behov och personbelastning. Detta bör göras med ramavtalad VVS-konsult och gärna i samråd med specialisterna på SFV som ”bollplank”

11.[9.] Där det förekommer så kallad kortslutning mellan till och frånluft ska givetvis åtgärdas av inomhusmiljöskäl såväl som av energiskäl då denna luftmängd är outnyttjad och helt onödig. Sänk hellre luftflödena och ha en omblandning av luften som avsett. Detta föregås av en inventering av hela byggnaden och ett åtgärdspaket efter prioritering upprättas.

12.[10.] Samtliga ventilationsaggregat servas och tillses att dess tätningsband och borst är tättslutande den roterande värmeväxlaren och att inga övriga otätheter förekommer vilket sker genom att täta med lämplig och miljöanpassad/godkänd tätpasta där det finns läckage samt justering av plåtslagare vid behov.

13.[11.] System som inte används demonteras

14.[12.] Ventilationssystem som blockerats på ett icke fackmannamässigt sätt utreds vari orsaken till detta skett samt åtgärdas på ett installationsmässigt korrekt sätt.

58

15.[13.] Där tilluften orsakar försmutsning bör undersökas och orsaken åtgärdas.

[14.] Personalmatsalens diskmaskinskåpa förreglas med diskmaskin alt kan styras med en relativ luftfuktmätare för att få ett behovsanpassabehovsanpassat denna samt att dess luftflöde sänks och evakuerar det den ska och inte mer.

[15.] Filterklasser utreds efter vilket behov som föreligger för verksamheten. Det och det ska inte som nu vara att det är samma klass på frånluften vilket orsakar onödig tryckförlust. Det är även tveksamt att frekvensen med när man gör filterbyten är tillräcklig då de filter som sitter i aggregaten vid vår kontroll är rejält skitiga vilket givetvis orsakar större tryckfall som fläktarna måste kompensera med ökad elanvändning. Detta är relativt lätt att beräkna vilket får ske i samband med om projekteringen då nya flöden kan ge kraftigt ändrade förutsättningar och minskad försmutsningsbelastning.

16. Flertalet ventilationsaggregat saknar kondensavlopp vilket orsakar översvämning i ventilationsaggregatens tråg och läckage genom skarvar, kanaler via isolering (som blir blöt) och genom dörrarna. Det är inte ett försumbart vattenflöde vilket bilderna skvallrar om. Detta påskyndar förslitningen och behovet av bytet av aggregatet i onödan samtidigt som tilluften riskerar medföra bakteriell smitta vilket enkelt åtgärdas genom att förse aggregaten med avlopp som dras till befintliga golvbrunnar i ventilationsrum. Det är lite anmärkningsvärt att det är så mycket vatten som kondenserar varför det bör undersökas om det bara är

59

kondensvatten, eller om det är ett förstärkt kondensutfällande orsakat av bristande isolering samt inträngande vatten via felaktiga Uteluft/Avluftsdon.

60

61

17. I bokhållarrummet/bokskyddsrummets luftflöden råder stor obalans vilket enkelt ska justeras för att undvika att fukt trycks ut i byggnaden. Ventilationsaggregatet saknar dessutom värmebatteri trots att det finns framdraget värmerör för denna. Detta orsakar svårighet att hålla en stabil relativ luftfuktighet vilket är av stor vikt i ett bevaranderum som detta.

18. När åtgärder och installationer är klara uppdateras ritningar och driftskort för att möjliggöra en god drift och underhåll av anläggningen

19. I mikrofilmsrummet B-05-084 är det obefintlig omblandande ventilation då tilluftsdon ligger blockerad ovan det täta undertaket varför tilluftsdon bör tas ner i undertak

20. Dragbord och skåp servas och en enkel ny styrning av denna monteras samt att information ges till personalen. Driftskort monteras vid dragskåpet inplastat. Detta används av verksamheten mindre än en promille per år och ändå står den och går med fullt luftflöde kontinuerligt med ren frånluft utan värmeåtervinning vilket ger en energiförlust med ca 30 000 kWh/år tillika 22 000 kr exkl. driv-el till fläkten med ca 2000 kWh/år. En total onödig kostnad på ca 24 000 kr. .

21. Ventilationslösning i värmeundercentral skrotas och kanaler lockas. Uteluftsdon till kanalfläkt som trycker ner ofiltrerad uteluft från taknivå plan 6 del D sätts igen och tätas för att undvika inträngande väta, snö och smuts.

62

22. Frånluftskanalen är inte i enlighet med regelverket och demonteras samt lockas. Rummet har tilluft via SFVs driftsrum vilken kan behållas. Frånluft tas lämpligen från befintlig kanal i angränsande korridor. Överskottsvärmen behålls istället i byggnaden och tillförs till angränsande korridor

23.Bild visar uteluftsdon i rum A2-05-054 som bör sättas igen och tätas. Det finns många varför en inventering bör göras och åtgärdas snarast. Om det ligger längre än snar framdid för att åtgärda detta bör dessa sättas igen tillfälligt i väntan på en permanent lösning.

24.Försmutsade värmeväxlare rengörs omgående. Då kraftig försmutsning innebär att växlaren mer eller mindre tappat sin funktion och ger stora tryckfall.

63

25.Fel placerade uteluftsdon åtgärdas genom att en plåtstos o.dyl förslagsvis vrider uteluftsintaget så luften tas från södersida istället för i taknivå för att minimera risk för att luften suger in väta och smuts.

26.

Det i verkligeten oventilerade bokrummet ordnas genom att demontera det befintliga tilluftsdonet och föra luften via plåtkanal förslagsvis längst det befintliga sprinklersystemet diagonalt längst rummet vilket ger en betydande förbättring mot dagsläget då det är att klassa som oventilerat.

64

27. Styrsystemet mellan de så kallade Goldaggregaten krockar med vårt överordnade styrsystem. Detta innebär att tidkanaler som är inlaggda som ska stänga av ventilationen vissa tider är blockerade vilket ger dygnetruntdrift kontinuerligt årets alla timmar.

28. LB 08 värmebatteri har demolerade/tilltryckta lameller vilket ger ett stort tryckfall och dålig värmeöverföring. Detta ordnas relativt lätt genom att ”kamma” lamellerna med särskild borste vilket korrigerar detta fel.

VattenanvändningByggnaderna sörjs av kommunalt tappvatten till kontor, kök, restaurang. Vattenanvändningen har gått upp kontinuerligt de senaste fem åren och 2015 har användningen minskat drastiskt tack vare en aktiv och reagerande SFV-personal. Det är samma verksamhet idag som tidigare.

65

Varmvattenanvändningen är mycket energi och effektkrävande, dock är användningen ytterst begränsad. Problemet är att varmvattnet cirkulerar runt i byggnaden med så kallad varmvattencirkulation, VVC. Det är inte ovanligt att VVC:n använder mer energi i kontorsbyggnader än vad själva varmvattnet kräver. Insikten om detta gör att man kan och bör vidga sina vyer och tänka om hur projekteringar utförs.

Problem:1. Samtliga tappställen som kranar i handfat, duschar etc. använder en

mycket hög effekt a ca 25 kW vardera när vatten tappas.

2. Det saknas vattensparåtgärder som halverar dels energianvändningen men även effektbehovet som ofta triggar en högre effekt för fjärrvärmen som ligger som en bas och onödig belastning rent ekonomiskt.

3. Det saknas mängdmätning för tappvarmvattnet vilket försvårar kontrollfunktion om varmvattenanvändningen är rimlig.

4. VVC är en energikrävande funktion orsakat av dess förluster ledningslängderna ger.

Lösning:

1.Samtliga tappställen förses med vattenbesparande åtgärder som inte påverkar vare sig komfort eller känsla att besparing sker genom att produkter väljs som blandar in luft vid tappstället som halverar vatten och energianvändning för värmning av tappvarmvatten. Samtliga duschar

66

byts duschhandtaget med samma resultat. Se bilaga.Denna åtgärd är otroligt lätt och snabbt åtgärdat och resultatet är riktigt bra.

2. Vattenmätare installeras på kallvattnet som matar värmeväxlarna för att ha koll

3. Varmvattencirkulation begränsas så långt det är ekonomiskt försvarbart. Detta bör analyseras genom att flödesmäta över injusteringsventil och med temperaturfallet fås förlusterna fram som kan ligga till god grund för en investering eller om man väljer att avstå.Vid långa ledningslängder är det i regel bättre att producera varmvattnet lokalt med en el-beredare hur fel det än låter.

Bild visar exempel på en genomströmsberedare som producerar varmvatten precis när det behövs

Kyla:Det finns behov av kyla i delar av verksamheten. I första hand bör man arbeta med att minska behovet av kyla genom att analysera/bestämma vilket kylbehov som finns och om det är möjligt att minska behovet genom att solavskärma, minska värmetillskott från el-systemet som exempelvis belysning med halogen eller glödljus som inte är annat än rena värmare/element som lyser. Nattkyla via ventilationen är möjlig men används inte i dagsläget

Carolina Rediviva är lyckligt lottad som har tillgång till en fin grundvattenkyla vilket används idag. Det är en bra och energieffektiv lösning i jämförelse med såväl kylmaskin-producerad kyla som köpt fjärrkyla. Kylan distribueras från bergets/åsens grundvattentäkt till en vattenvärmeväxlare i källarplan varifrån kylvattnet leds till byggnadens olika delar för fönsteraggregat, kyla i ventilation etc. Det var vissa driftsproblem med kylanläggningen 2014 varför kyla till bl.a. serverrum säkrades med kommunalt dricksvatten vilket kan avläsas i årsförbrukningen.

67

Problem : 1. Samtliga köldbärarpumpar saknar styrning efter behov. Pumpstopp/start

vilket ger en energianvändning som till ca 70 % är onödig.

Bild visar kylshunt vars cirkulationspump saknar styrning med åretruntdrift trots att behov av kyla endast föreligger kortare perioder per år. Onödig el-energi används då cirkulationspumpar går konstant utan styrning året runt. Detta ger dels en onödig förslitning samt att risken att kyla leds ut via ej tätande ventiler och kyler rummen/lokalerna i onödan.

2. Onödig och ökad energianvändning för kyla och värme orsakad av fel i reglersystemen vid respektive kylare ger kylning även vinterhalvåret vars rum behöver värme.

3. Det saknas i regel driftskort och enkla instruktioner för kylan och dess installationer vilket gör att dels SFVs egen personal inte reagerar på fel och ser potentialer att optimera då man ”tror att allt är bra”. Även brukarna använder kylan fel då flera instruktioner på utbytta reglerenheter är felaktiga. I bl.a. LB11 Kyla saknas driftkort.

4.Bild visar SFVs driftsutrymme med konstant kyla året runt som leder bort värmen ner i grundvattnet istället för att använda denna när det är värmebehov i huset.

5. Rum B-06-095 har problem med hög inomhustemperatur/värmeöverskott på sommaren och för kallt vintertid. Rummet har kompletterats med

68

fristående direktverkande el-radiator.

6. Det förekommer att de så kallade fönsteraggregaten/aircoils både kyler och värmer pga. läckande ventiler samt fel i styrutrustning samt läckande ventiler.

Bild visar styrdon som reglerar värme och kyla till aircoils varav flertal läcker igenom både värme och kyla

7. Hyresgäster upplever drag och att det är kallt på flera arbetsplatser, Detta gäller särskilt vid och i närheten av ventilationsdon, kylbafflar placerade i undertak o.dyl.

8. Bild visar termostat/styrning och reglering av kyla i ett serverrum vilket gör att personalen underkyler rummet samt att fläkten för kylan går konstant

9.Bild visar felprogrammerade rumsregulatorer

69

Förslag till lösningar: 1. Samtliga don för reglering av kyla funktionstestas för att säkra

funktionen. Använd med fördel en värmekamera som snabbt identifierar oönskade läckage.

2. Rumsregulatorer programmeras om samt monteras så att de inte kan påverkas individuellt.

3. Kylsystemet bör stängas av automatiskt efter utomhustemperatur

4. Cirkulationspumpar som saknar pump-start/stopp-automatik förses meddetta. Dessa bör stängas av/startas automatiskt efter utomhustemperatur

vilket förlänger livslängden och kraftigt reducerar driv-energi för dessa

5. Överskottsenergi kan lätt ventileras över till angränsande rum istället för att transporteras ner i grundvattnet. Grundvattenkyla kan behållas och användas när det inte finns värmebehov i angränsande rum. Dock bör kylfläkt styras för start i samband med kylning och inte kontinuerligt som nu.

6.

I rum B-06-095 är det en kraftig övertemperatur på sommaren. Detta kan åtgärdas lätt och relativt billigt genom att göra avstick på dessa köldbärare som syns på den andra bilden som ligger vägg i vägg med

70

rummet som behöver kylning. Vi behöver dock först analysera om det finns erforderlig effekt då ledningarna redan matar ett luftbehandlingsaggregat. Troligen så fungerar det men detta bör fastställas. Med optimerade luftflöden minskar även kylbehovet samt att luftbehandlingsaggregatet stänger av nattetid vilket gör att vi åtminstone kan underkyla rummet nattetid vilket ger en betydligt bättre förutsättning i rummet.

7.Bild visar ej pluggad avtappningsventil för kyla i korridor vilket ger en risk för åverkan tillika driftsstörning

8. En övergripande och total driftskontroll bör göras för värme och kyla. Antingen kan ordinarie driftspersonal göra detta med en tydlig instruktion vilket har ett pedagogiskt värde alternativt köps tjänsten.Samtliga termostat/reglerdon ska fungera tillfredställande för såväl kyla som värme.

9. Kyla för serverrum, undercentraler och rum där överskottsvärme finns bör i första hand förses med en värmeflyttare som behåller den ädla värmen kvar i byggnaden istället för att pumpa ner dyr värme i berggrunden.

10. Termostatrar för reglering av kyla som sitter i ett serverrum helt öppet för

71

personalen att ändra vilket de gör. Denna bör bytas till låst och kapslad termostat.

Klimatisering:Med klimatisering menas i detta fall reglering i mål att hålla en stabil relativ luftfuktighet. De vanligare teknikerna är befuktning och avfuktning samt reglering av värme.

Problem:1. Det råder ett ostabilt klimat i magasineringslokaler där ovärderliga

kulturklenoder förvaras.2. Tekniken som används för avfuktning är i stort behov av

uppdatering/byte då vissa aggregat är helt uttjänta och havererar inom kort samt använder oproportionerligt stor energi för ett obbefintligt utfört arbete.

3. Befuktning saknas i de utrymmen som beskrivs ovan vilket med dagens ventileringsteknik.ger stora varationer i den så viktiga relativa fuktigheten som ska ligga stabilt på ca 45 % året runt. Idag pendlar det mellan 70-20 % vilket är förödande ur bevarandeaspekt

4. När böcker som tillhör kulturarvet flyttas från magasinen upp till läsesal alt. för underhåll kan materialet vara i oklimatiserade rum flertalet veckor vilket förvanskar materialet för kommande generationer.

5. Ventilationen saknar fuktåtervinning

6. Driftskort/enkla handhavandeinstruktioner tas fram om och placeras vid respektive teknik som cirkulationspumpar, kylare, rumsregulatorer för att förtydliga hur det ska vara vilket gör att man har förutsättningen för att reagera och reglera.

Inomhusmiljö:Inomhusmiljön och den termiska komforten är mycket varierande mellan lokaler och arbetsplatser. Där styr och reglersystemet inte fungerar som avsett så är det problem. Även felaktig möblering eller

72

att installationerna inte anpassats efter möblering medför problem. Arbetsplatser som är placerade precis invid kylsystem eller lågimpulsdon för underkyld tilluft får uppenbara problem, men även då arbetsplatser placerats utanför vistelsezonen och dikt med yttervägg med fönster. Förekomsten av radon är mycket liten och endast fåtalet oventilerade utrymmen har förhöjda värden vilket relativt enkelt och med låga investeringar kan åtgärdas. Belysningsarmaturer är i regel kraftigt försmutsade vilket ger medföljande problem särskilt för personer som är lite äldre vilka då är mer känsliga för dåligt ljus.

Problem:1. Luften upplevs av personal och hyresgästerna ömsom fuktig och eller

torr beroende på var i byggnaden personerna befinner sig.

2. Förhöjda radonvärden i det oventilerade magasinet som hade en vattenskada med över 2000 Bq/M3

3.4. I Kart och bild varierar RF kraftigt mellan 30-60 % RF.

Befuktning saknas.

73

5. Radonhalten sjunker när luftbehandlingen samt golvventilationen stängs av under ett dygn på prov under våra mätningar.

6. Personal som arbetat i lokalerna i 40 år menar att de klagat på dåligt klimat i 40 år. Ser vi variationerna på den relativa fuktigheten så förstår man deras upplevelse.

Elsystem:Beskrivning:

74

Bilden/grafen visar en ökad elanvändning vilket kraftigt reduseras om åtgärder som föreslås vidtas. Denna rapport tar även upp brister i installationer vilket givetvis inte har med energianvändning att göra men vi har valt att ta med dessa då det kan vara bra om det åtgärdas.

Problem:1. Ljuslister ej fackmannamässigt utförda. Dessa uppfyller inte gällande

föreskrifter kring elsäkerhet då kablage och kopplingsplintar är åtkomliga

75

2. Det förekommer ej korrekt slutförda demonteringar efter tidigare installationer.

3.Frånluftsfläkt matandes radongasfläkt felinställd vilket gjort att fläkten haft omfattande driftsstörningar sedan installationen alt om motorskydd bytts ut efter installationen av fläkten vilket elektrikern borde kontrollerat.

4. Samtliga cirkulationspumpar för värmecirkulation samt kylcirkulation saknar pumpstyrning. Potentialen är god då behovet av kyla till 99 % råder ca 3 månader om året och värme drigt ett halvår

76

5. Värmekablarnas styrning är dels felinställd vilket ger drift i stort sett hela vinterhalvåret istället för när den behövs vilket är ca 5-10 % av nuläget. Dessutom saknas energimätning varför det är mycket svårt att reagera på fel i styrutrustningen.

6. Timers och strömställare är generellt dåligt märkta eller saknar märkning med vad funktionen är och hur dessa bör regleras.

7.Vilden visar tilluftsfläkt i värmeundercentral med trasig elkapsling

Belysning:

77

Belysningen i Carolina är i behov av översyn och byte av armaturer alternativt byte av ljuskällor är högprioriterat ämne för att sänka energianvändningen.

Problem:1. Belysningsstyrning saknas vid belysningsstyrning post och leverans.2. Generellt och överhängande glödljus eller halogen belyser hela

byggnaden invändigt sånär som på de rena lysrörsarmaturerna. 3. Glödljus samt halogenljuskällor vilket ger övertemperatur och hög

energiförbrukning. Ex: Rum 1663 har 4 st 200 watts halogen och en övertemperatur i rummet med +24 grader.

4. Alla korridorer mellan bokmagasin, korridorer och lokaler är fullt belysta även när det inte är behov av belysning. Dvs. styrningar saknas för behovsstyrd belysning.

5. Trapphus på flertalet ställen som exempel vid har både nödljus samt god allmänbelysning som lyser dygnet runt.

6. Bokmagasinen har väldigt långa perioder då det är tänt 7. Tydlig instruktion att lyset ska släckas när man är klar saknas

8.

I Carolina Rediviva är det vanligt med glödljus och halogen vilket lätt kan ersättas med LED som dessutom minskar övertemperatur

78

9.Bild visar två av många halogenbelysta armaturer som använder stor effekt och energi. Endast dessa armaturer använder 22 500 watt vilket värmer ca 4 villor när det är som kallast i Sverige.

10. Bild visar bristfällig styrning som innebär att väktaren tänder upp hela byggnadens bibliotek även om ingen är där.

11. Bild visar specialläsesal vars tak är belamrat med armaturer med 3 lysrör i vardera armatur och en effekt som motsvarar en årsenergi på ca 28000 kWh per år.

79

12. Bild visar en av många glödljusarmaturer men stor effekt installerad trots att det finns bra ersättning med LED-teknik

13. Bild visar belysningen som är oestetisk och saknar uppljus vilket ger en dålig ljusbild i lokalen samtidigt som det finns bra LED armaturer som ger en snabb upptändning och använder mindre energi

14. Bild visar kraftigt försmutsade armaturer vilket ger en dålig belysning

men använder lika mycket energi.

80

15.

Bild visar studiesal där belysning aktiveras av vakten på morgonen och släcks först kl 22 på kvällen. Vid våra 4 besök under besiktningarna fördelade under en månad var det endast 3 personer i salen vid ett av tillfällena.

16.Bild visar entre där det endast är glödljus och halogenbelysning

17.Bild visar korridorer där olika lysrörsarmaturer monterats vilket är oestetiskt (framgår dåligt på dessa bilder)

81

Bild visar plan 4B vars ljuskällor är trasiga som på flera platser. Det löpande underhållet haltar alltså.

Förslag på lösningar1. Allt glödljus och halogen demonteras omgående och ersätts av LED

och med fördel med enkel behovsstyrning med rörelsedetektorer

2. Enkel belysningsstyrning av lokaler som används sporadiskt bör monteras. Här med förslagsvis enkel och säker teknik och inga ”julgranar” teknikmässigt. Tänker man sunt och i samråd med exempelvis Per Schrewelius så blir det en bråkdel av kostnaden och samtidigt minst lika bra som

3. Byte av vanliga lysrör till LED lysrör där ljusflödet tillåts minska något då dessa har ett lägre ljusflöde och ca 30 % lägre energianvändning och mindre värmeavgivning

4. Ljuskällor förses med ljusstyrning som släcker ca 70 % av armaturerna, alternativt el-grupper för att förenkla styrningen. Tändning bör ske med rörelsevakt i respektive korridor med en brinntid på ca 15 minuter per korridor varefter drygt hälften av armaturerna släcks.

Styr och reglersystem:Beskrivning: Den styr och reglermässiga infrastrukturen är i stort sett bra men kräver vissa justeringar i form av kompletteringingar av inomhusgivare, närvarodetektering och även CO2 detektering i utvalda lokaler för att möjliggöra behovsstyrning av ventilation som reglerar på följande parametrar: Temp, fukt, CO2, Närvarodetektering, Timerdon, temperatur.Temperatur och fukt finns det relativt gott med men behöver viss komplettering. CO2, Timers, och närvarodetektering med rörelsevakter används för att hålla rätt luftflöden, rätt belysningsgrad av lokalerna/korridorer/bokmagasin.

82

Kontrollera om vi kan få ut en styrkabel från larmet no/nc.

Problem:

1. Värmesystemet grupp VS5 visar att värme går ut trots att styrsystemet säger att det är stängt. Troligtvis läckande ventil eller givarfel.

5. Tryckgivaren LB04B visar att fläkten går trots att tidkanalen säger att den

inte ska gå. Felprogrammering!

6.LB04A återvinner samtidigt som den kyler.

83

7. Enligt tidkanal så går 6:45-22 men den går hela tiden.

8. LB02 fläkt går enligt trycket men inte enligt tidkanal.

9.Spjäll med osäker funktion, troligen ur funktion LB 09

84

10.Värmeåtervinner till 100% och kyler med kylsystemet samtidigt.

11.Bild visar styr för takavvattningens el-värme som är galet felinställd

12. Flertalet timers är inte uppmärkta, forcering av ventilation? Otydliga installationer ger oekonomisk drift. Dessa ska om de är i bruk tydligt märkas upp med dess funktion på tydlig svenska.

Förslag till lösningar:

1. F ör ventilationen monteras spjäll där det är möjligt som försörjer samtliga lokaler, Annex, resturang. Där det inte är en framkomlig väg att med rimlig investering i arbete och tid att placera motoriserat spjäll på huvudstammarna till lokaler då kanaler är inbyggda i vägg kan istället ”aktiva don” användas. Aktiva don innebär att reglering av luftflöden sker på respektive don istället.

[2.] Vidare föreslås indikering från KBs inbrottslarm erhållas så att utvalda delar avaktiveras när inbrottslarmet aktiverats, dvs när vakterna larmar på huset stängs förslagsvis ventilationen av och utvalda elgrupper som belysning i Trapphus, bokmagasin etc.

2.[3.] Ventilationen föreslås starta ca 1 timma innan personal kommer till respektive avdelning och byggnad och då endast ha en grundventilation. Därefter stegras luftflödet efter ökad mättnad av CO2 i respektive lokal. Även temperatur kan vara en styrparameter för ökad luftföring. Sommarhalvåret bör ventilation vid kylbehov i första hand forcera

85

byggnaden med fullt öppna spjäll i hela byggnaden för att använda den fria nattkylan då det finns nattkyla att tillgå som ger avsevärt lägre behov av köpt kyla. I nattkylfunktionen kan med fördel en väderprognostjänst installeras så att man inte underkyler nattetid om det dagen därpå regnar och är kallt vilket skulle medföra värmebehov för det man kylt bort under natten.

Drift och underhåll:Beskrivning:Goda drift och underhållsrutiner är nyckeln för gott inomhusklimat och energieffektiv drift. Det handlar om tydliga enkla instruktioner om hur och när kilremmar ska bytas, filter bytas/dammsugas, armaturer rengöras, vilken maskin som behöver smörjning och när med vilken intervall och med vilken smörjolja etc.

Problem:1. Tydliga service och underhållsinstruktioner saknas eller används inte i den dagliga

driften. 2. Det förekommer försmutsning vid frånluftsdon, fläktkonvektorer. Filter för

kylkonvektorer är kraftigt igensatta vilket ger sämre/dålig funktion. 3. Energimätare för kyla i Annex ej i funktion. Flertal mätare återfinns inte i VITEC4. Saknas: Driftskort inplastad på väggställning vid respektive apparat,

luftbehandlingsaggregat, kylare, värmeundercentral etc

Förslag på lösning:1. Tydliga driftskort med drift och underhållsrutiner tas fram med beskrivning vad som

behöver göras, när detta ska göras, med vilka reservdelar etc och plastas in och placeras vid respektive maskin och apparat. Intervaller kan med fördel även läggas in i ett driftssystem som påminner om dessa arbetsuppgifter.

2. Det förekommer försmutsning vid frånluftsdon, fläktkonvektorer. Filter för kylkonvektorer är kraftigt igensatta vilket ger sämre/dålig funktion. Ett rengjort filter ger möjlighet att sänka fläkthastighet och spara elenergi samt ger bättre komfort i lokaler då luften blandas mer och ger bättre och jämnare relativ fukthalt i luften. Även detta bör läggas in som återkommande underhåll. Tjänsten kan köpas vid behov, det viktiga är att det blir utfört.

3. Energimätare för kyla i Annex ej i funktion. Total genomgång av samtliga mätare för energi, värme, kyla, varmvatten, el bör göras samt läggas in i VITEC som är en grundförutsättning för att kunna reagera på om någon fläkt, vattenförbrukning eller energi o.dyl skenar iväg. VITEC har även smarta funktioner som kan larma om användarbeteendet avviker för mycket.

86

Konsulter:Ett samlat grepp på inhyrda konsulter för ventilation, radon, fukt saknas viket gör att SFV får höga konsultkostnader utan egentlig överlämning och åtgärdsförslag utförda då förslag mellan konsulter ibland är rent motverkande. Exempel på detta vid Carolina Rediviva där radonkonsulten menar att vi utan problem kan/bör stänga av fläktar nattetid medan ventilationskonsulten hävdar motsatsen vilket riskerar göra driftspersonalen handlingslös.Det är bra att ha kunniga konsulter men vi kan inte förlita oss på konsulternas kunskap som inte alltid har hela bilden av en byggnads teknik, installationer, styrning och hyresgästernas önskan/krav klar för sig.

Det som en konsult projekterat ett antal år tidigare är kanske inte aktuellt efter en ändrad verksamhet och därmed ändrade driftssituationer. Ibland är det även så att alla konsulter ibland inte har den fokus på energi som det är idag vilket är viktigt att klargöra.

Långt från alla konsulter är dessutom insatta i gällande regelverk kring ventilation, värme, kyla, termisk komfort.

Personalen:En av de viktigaste komponenterna för att ha en energieffektiv och optimerad drift och ett gott inomhusklimat är personalen! En byggnad av den dignitet Carolina Rediviva har i form av storlek och teknik kräver välutbildad personal och personal som dedikerats att koncentrera sig på att driftsoptimera samt underhålla tekniken. Personalen bör även vara kunnig i gällande regelverket kring inomhusmiljö med termisk komfort, luftväxling och allmänt kunniga i energiteknik. Dedikerad personal/driftsingenjörer som handhar den mer komplicerade driften som är väl insatt i driftskomplexiteten med bevarandeaspekter av såväl byggnaderna som inventarierna och som i detta fall även verksamheten är av vikt.

Jag ser problem med att driftsteknikerna agerar både driftsingenjörer och vaktmästare och har traditionell fastighetsskötsel. Med slimmade och effektiviserade organisationer riskerar energifrågor stryka på foten pga. brandkårsutryckningar, nyckelhanteringar och övrig service som är lika viktig i vår verksamhet men inte rätt prioritering sett ur ett energiperspektiv.

Jag ser lösningen som lika enkel som säker att skilja arbetsuppgifterna åt. Vem är viktigast på ett sjukhus? Läkaren eller städaren som förhindrar spridning av sjukhussjukan, röntgenläkaren, eller den som sköter röntgenapparaten, sjuksystern eller politikern som fixar pengarna, arbetsplaneraren som ser till att det finns personal på sjukhuset. Vi har alla olika men lika viktiga uppgifter. Jag tror ingen tror egentligen på idén att alla dessa inom sjukvården gör lite av varje vilket varken ger kvalité eller säkerhet inom sjukvården.

Samma sak är det med driftsteknikerna. Vid framtida anställningar är det bra om vi särskiljer dessa tjänster till Driftstekniker och Driftsingenjörer. Det handlar inte om ett A och B lag

87

utan om att vi ska få en bra driftsorganisation. Jag vill även belysa GDs nya syn på en organisation: ”Ett SFV. Vi är alla länkar i en kedja och varje länk är lika viktig.

Jag tror att varje förvaltning bör ha energi och driftsoptimerande personal som dedikerat och avskilt arbetar med dessa viktiga teknikområden dels för byggnaderna, inomhusklimatet och för att kunna minska slöseriet med energi och vatten

Fukt och utifrån inläckande vatten:Klimatskalet behöver ses över och justeras för att undvika ett växande problem. Byggnadens ytskikt är acceptabel men har brister som riskerar växa och med ett växande problem en växande investering. Det som åsyftas fämst är krackeleringar utvändigt och otätheter vilket leder in regn och väta vid genomföringar av ventilation på väggpartier. Glaspartier som är skeva och glasrutor som är skadade vilket ger en skev bild av en i övrigt fantastisk byggnad. Delar av källarmuren ansätts av inträngande fukt och vatten vilket underminerar materialet och ger en ökad fuktbelastning.

Problem:1. Byggnaden har vissa problem med inträngande vatten och fukt som skadar byggnaden

med dess inventarier.

2. Inträngande vatten sker idag via restaurangens tak/utomhusdel som är täckta med stenplattor.

3. Flertalet ventilationskanaler har bristfällig isolering vilket ger invändig kondensering och därmed kondensvatten som droppar/rinner in via donen på insidan i lokalerna.

4. Uteluftsdon/avluftsdon har bristfällig avskärmning vilket kan leda till att snö och väta sugs/blåser in i donen

5. I Avdelningen Kart och bild har ett ventilerat golv monteras för ca 10 år sedan. Det bör kontrolleras hur golvet under och utrymmets fuktbelastning är idag och om möjligt begränsa dess ventilering och endast säkerställa ett bra klimat i mellanbjälklaget.

6.

7.

88

Bild visar en målad gjuten/murad vägg-ände med förhöjda fuktvärden troligen orsakat av inträngande vatten.

8. Dränering runt grunden verkar bristfällig eftersom det är saltvittring på flertalet ställen under marknivå

9.Bild visar befintligt avfuktningsaggregat som betjänar bokhållarmagasinet plan 2 som har bristfällig styrning, läcker som ett såll/rostat sönder och drar en massa energi. Risk för haveri inom kort. Det utläckande vattnet belastar golv och vägg i rummet samt förser anslutande korridor/trapphus med del en övertemperatur samt en förhöjd luftfuktighet.

10. Bilden visar Jerry som strömmätner avfuktaraggregatet under drift vilken visar sig dra 6,5 Kw under drift. (6,5 kWh per timme) Problemet är att det den relativa luftfuktigheten inte påverkas överhuvudtaget oavsett om den går eller inte. Däremot är det en betydligt stabilare klimat när både avfuktare och ventilation stängs av vilket testats och noggrant förljts upp.

89

10.Bild visar märken efter rinnande vatten från läckande fönster. Om det är en pågående brist eller gammal skada är ej klarlagd, dock påpekar en av personalen att det brukar rinna in vid regn eller snösmältning varför detta måste säkerställas.

11.Bild visar kondensfyllda glaspartier som uppenbarligen är otäta.Något fönsterparti har synliga glassprickor

90

12.Bild visar ett så kallat ventilerat golv som än idag, ca 10 år efter rörläckage fortfarande ventilerar som om det vore vått golv under. Denna ventilering är dessutom i stor obalans vilket suger/trycker fukt till konstruktionen

13. Bilder visar skadat/brister i klimatskyddet på väggparti ovan tak Plan 6D, donet på bilden sörjer värmeundercentralen med tilluft.

14.Fönster i behov av underhåll

91

15.

Bilderna visar putsskada troligt orsakat av utifrån inträngande vatten (dålig/bristande dränering)

16. Bilderna visar skada i tak orsakat av skadat takskikt under uteplats vid personalmatsalen

92

17.

Bilderna visar fönsterpartier på Kart & Bild där vatten trängt genom fönster vid nederbörd, enligt de som arbetar vid platsen rinner det in vatten när det regnar. Detta har dementerats av några av universitetets kollegor. Det syns att vatten runnit in vid något tillfälle varför detta bör kontrolleras.

Förslag till lösningar:

1. Respektive skada med eventuell åtgärd inventeras och prioriteras med fokus på omgående åtgärd där det läcker eller riskerar läcka in väta eller tränga in i fasadens yttre delar där det kan ge dels rötskador såväl som frostsprängningar.

93

Vänstra bilden visar ventilationskanal genom fasad vars tätningspasta försvunnit, den högra bilden visar plåt som sprängts ut lite för vart år som vätan kommit in.

2. Yttertaket som är belagt med stenplattor utanför personalmatsalen bör statuskontrolleras och budgeteras för att byta/täta ytskiktet, om det inte är att bedöma som akut. Bilden till höger visar vattenskadat innertak under ”stenplattstaket”

3. Trasigt cirkulärt fönster plan repareras omgående

94

4. Trasigt fönster i glasnisch på platta taken plan 6, ovanför biblioteket åtgärdas snarast. Glasbågen skevar och är direkt otät mot karmen.

Bilden visar problem med kondens i mellanglaset där sprickor och trasigt glas är orsaken till detta. Fönstret sitter till vänster om den trasiga och skeva glaspartiet i bilden ovanför.

5.

95

Övriga anmärkningar:

1. Det saknas ett stort antal energi och vattenmätare som dessutom bör kopplas in i VITEC för att ha koll på vad som går vart och när för att kunna trimma anläggningarna effektivt. Det finns även flertalet mätare som inte är i drift eller läses av kontinuerligt eller läggs in i Vitec.

2. Serviceutrymmen bör hållas helt rena från skräp och utbytta teknikdelar

3.

Ca 15-20 % av alla fönster och dörrar har dåliga eller saknar helt tätningslister vilket bör åtgärdas omgående.

96

4. Problem med högt placerade takavvattnningsbrunnar bör på sikt åtgärdas då detta givetvis ökar risken för takläckage. Det största problemet är mycket underdimensionerade grovsilar som snabbt sätter igen varför ytan på detta filter måste förstoras.

5. Ventilationslåda i fläktrum LB XX har skyddsväggar byggts av blåbetong. Dessa utgör troligen absolut ingen belastning i ventilationen då det är plåtkanaler innanför dessa.

97

Ekonomi

Åtgärdskatalog med ekonomisk referens i prioritetsordning

Beskrivning:Samtliga kranar förses med vattensparmunstycken med teknik som blandar in luft vid tappstället. Dessa halverar vattenanvändning samt energi och effekt för varmvatten med bibehållen känsla av att det är samma vattenflöde som innan reducering. Nuvarande förbrukning för tappvatten uppskattas till 2000 M3/år varav 40 % bedöms vara varmvatten. 800 M3 är därmed varmvatten tillika en energianvändning med ca 51 000 kWh/år och en energikostnad på ca 38 000 kr per år. Vattensparutrustningen halverar vatten och energikostnaderna. Att värma tappvarmvatten momentant fodrar mycket hög effekt vilket ger hög abonnentkostnad för fjärrvärmen. Att montera vattensparutrustning på samtliga tappställen minskar effektbehovet för fjärrvärmen från ca 300 kW till 150 kW Detta är således en enkel men mycket kraftfull åtgärd att sänka abonnerad effekt! Kostnadssänkningen för sänkt effekt är dock inte medtagen här då jag inte känner till om Vattenfall använder sig av effektdebitering i Uppsala vilket dock är vanligt på fastigheter

Uppsala vatten:

Kostnad:Inköp och montage 7000 krSänkning av energianvändning 25 500 kWh/årSänkning av energikostnad 19 000 kr/årMinskade vattenkostnader 22 000 kr/årMinskade kostnader totalt 41 000 kr (baserat på data från Uppsala vatten))Återbetalningstid: 0,17 år

98

Grön: Mycket lönsam, bör åtgärdas omgåendeGul: Lönsam åtgärd, planeras in inom närmaste åren Röd: Normalt inte en rekommenderad åtgärd av ekonomiska skäl

Beskrivning:Ventilationen omprojekteras, nya flöden bestäms, VAV-installeras och delar av ventilationen injusteras behovsstyrt

Kostnad:Omprojektering samt anmälan till byggnadsnämnden 50 000 krOmjustering av flöden i byggnaden 50 000 krSänkning av energiförbrukning 350 000 kWh/år (ex el till fläktarna)Kostnadssänkning per år (0,75 kr/kWh) 262 000 kr/årSänkning av driv-el till fläktar 45 000 kWh/årSänkning av elkostnad 42 000 kr/år Investeringens återbetalningstid i antal år: 0,33 år

Beskrivning:Generellt byte av all glöd och halogenbelysning till nya ljuskällor av tekniken LED

Kostnad:Arbete 0 krBesparing energi 85 000 kWh/årEnergikostnadsbesparing per år 80 750 kr/årInvestering (exkl arbete) 50 000 krÅterbetalningstid 0,62 årAnm: Om armaturer bytes blir ekonomin omöjlig/tar lång tid att få ihop. Befintliga armaturer bör statusbestämmas och i möjligaste mån behållas. Med LED minskar/försvinner åldrandet orsakat av övertemperaturer som det blir i traditionella glöd/halogenljusarmaturer.Förses dessutom belysningen med mer frekvent belysningsstyrning förlängas dess tekniska livslängd betydligt.

Beskrivning:Noggrann genomgång och funktionstest av samtliga radiatortermostatrar, termoställdon, fastlåsning av termostatadaptrar samt att värmekurvor justeras ned så att inomhustemperatur sänks till söm högst + 22 grader i kontor, + 20 grader i allmänna utrymmen som korridorer, matsal etc. Bokmagasin och förrådens temperatur sänks till +18 grader för att på sikt sänkas till +17 grader.

Kostnad:Arbete: 25 000 krLåskåpor samt ev byte av trasiga don 25 000 krOmprogrammering DUC/justering av värmekurvor 10 000 krSänkning av energiförbrukning 300 000 kWh/årKostnadssänkning per år (0,75 kr/kWh) 225 000 kr/årInvesteringens återbetalningstid i antal år: 0,26 år

99

Beskrivning:Frånluftsfläktar demonteras och dess flöde ansluts för återvinning i de tillhörande systemens frånluftskanal som i de flesta fall är belägna i samma rum vilket gör arbetet relativt lätt.

Kostnad:Demontering av FF-fläktar och ihopkoppling till FTX: 100 000 krOm/injustering av flöden så dessa kommer i balans 20 000 krSänkning av energiförbrukning för ventilation 110 000 kWh/år Sänkning av el till fläktar 2 000 kWh/årKostnadssänkning per år vent (0,75 kr/kWh) 85 500 kr/årKostnadssänkning för el till fläktar (0,94 kr/kWh) 1 000kr/årSumma kostnadssänkning 86 500 kr/årInvesteringens återbetalningstid i antal år: 1,43 år

Beskrivning:Ventilationen omprojekteras, nya flöden bestäms, VAV-installeras och delar av ventilationen injusteras behovsstyrt

Kostnad:Omprojektering samt anmälan till byggnadsnämnden 50 000 krOmjustering av flöden i byggnaden 50 000 krInstallation av VAV spjäll 500 000 krStyr och regler till VAV installeras till bef DUC 200 000 kr Sänkning av energiförbrukning 220 000 kWh/år (ex el till fläktarna)Kostnadssänkning per år (0,75 kr/kWh) 170 000 kr/årInvesteringens återbetalningstid i antal år: 4,7 år

100