1

Godinomhusmiljö

Per-Erik Nilsson

2

EFFEKTIV är ett samarbetsprojekt mellan staten och näringslivet med

ELFORSK som koordinator. EFFEKTIV finansieras av följande parter:

● ELFORSK

● Borlänge Energi AB

● Borås Energi AB

● Byggforskningsrådet

● Energibolaget i Norden AB

● Falu Energi AB

● Graninge Kalmar Energi AB

● Göteborg Energi AB

● Helsingborgs Energi AB

● Jämtkraft AB

● Karlstads Energi AB

● Mälar Energi AB

● Skellefteå Kraft AB

● SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut

● Statens Energimyndighet

● Svenska Fjärrvärmeföreningen

● Sydkraft AB

● Umeå Energi AB

● Uppsala Energi AB

● Vattenfall AB

3

Innehåll:

Vad är inomhusmiljö?

Termiskt klimat

Luftkvalitet

Ljud

Ljus

Referenser

4

6

8

12

14

15

Förord:

”Information om faktorer som påverkar inomhusklimatet i byggnader kan

återfinnas på många olika ställen i litteraturen. Sammanställningar som

direkt och kortfattat ger en sammantagen beskrivning av dessa faktorer

är svårare att finna. Denna skrift är framtagen just med syftet att utgöra

en sådan sammanställning. Självfallet blir det så att en skrift av detta for-

mat inte kan vara heltäckande vare sig vad gäller bredd eller djup i be-

skrivningen av faktorerna.

För att hjälpa de läsare som av någon anledning behöver mera detaljerad

information om en eller flera av de faktorer som diskuteras, finns en rela-

tivt fyllig referenslista. Av de diskuterade faktorerna har särskild vikt lagts

på termiskt klimat och luftkvalitet”.

Per-Erik Nilsson, CIT Energy Management AB

4

Vad är inomhusmiljö?

Figur 1Faktorer som kan påverka människans upplevelse av inomhusmiljön.

Människans upplevelse av inomhusmiljönberor på en rad olika, ofta samverkandefaktorer. Som figur 1 visar finns det en radviktiga faktorer av teknisk karaktär (t exljud-, ljus- och elmiljö). Förutom dessafysiska faktorer spelar också psykologiskaoch sociala faktorer roll för upplevelsen avinomhusmiljön. Exempelvis kan det varaviktigt att brukarna i en byggnad känneratt de har en möjlighet att påverka inom-husklimatet, t ex genom fönstervädring.

På arbetsplatser kan också relationermellan människor och verksamhetens artinverka på hur människor värderar miljön.Även genetiska förutsättningar kan antasvara av betydelse för hur inomhusmiljönupplevs.

Fysisk miljö Faktorer koppladetill individen

Luftkvalitet

Ljud

Termiskt klimat

Ljus

El-miljö

Fysiologiskafaktorer

Psykologiska faktorer

Genetiskafaktorer

Socialafaktorer

5

MyndighetskravMyndigheternas krav beträffande inomhus-miljön är ofta allmänt formulerade och specielltnär det gäller luftburna föroreningar existerarendast undantagsvis fastställda kravnivåer. Detberor inte på att de faktorer som inte omfattasav myndighetskraven är oviktiga ur hälsosyn-punkt, utan på att kunskapen om dessa faktor-ers betydelse är otillräcklig. De riktlinjer avse-ende inomhusmiljön som publicerats av olikaintresse- och branschorganisationer baseras påden kunskap som framkommit under åren. Mankan dock konstatera att åtskilligt forskningsarbete återstårinnan några heltäckande riktlinjer kan fastställas.

Utformningen av byggnader och installationer styrs avgrundläggande krav från myndigheter och önskemål frånde människor som skall använda byggnaden. Vilka kravsom ställs beror på vad byggnaden skall användas till. Detär viktigt att kraven formuleras så att de i en projekterings-process kan ligga till grund för tekniska lösningar.

Luftkvalitet

Koncentrationer avgaser och partiklar

Ljud

Nivå, frekvens ochefterklangstid

Termiskt klimat

Temperatur och luft-hastighet

Ljus

Styrka, kontrast ochfärger

El-miljö

Elektromagnetiskafält

Figur 2Exempel på mätbara storheter som påverkar människansupplevelse av inomhusmiljön.

För att det skall vara möjligt att kontrollera att de krav somställts på den fysiska innemiljön är uppfyllda är det nödvän-digt att uttrycka dessa i mätbara storheter. Till exempel kankrav ställas på inomhusluftens temperatur genom att mananger hur stor andel av tiden (t ex timmar per år) man kanacceptera att en viss temperatur överskrids. Vidare kankrav på inomhusluftens kvalitet ställas i form av högsta til-låtna koncentrationer av luftburna föroreningar. Figur 2 gerexempel på sådana mätbara storheter.

I denna skrift behandlas framför allt de klimat-faktorer som kan påverkas med de tekniskainstallationerna, dvs termisk komfort, luft-kvalitet, ljud och ljus. Särskild vikt har lagts påde två förstnämnda.

Utformning av byggnader och installationer

6

Värmeutbytet mellan en människa och hen-nes omgivning beror främst på luftens tem-peratur, luftens rörelser och strålning frånytor (t ex kalla fönsterytor), samt personensaktivitetsnivå och klädernas värmeisole-rande effekt. En av flera viktiga parametrar idetta sammanhang är den s k riktade opera-tiva temperaturen, vilken är en sammanväg-ning av luftens temperatur och den riktademedelstrålningstemperaturen mot omgi-vande ytor.

Termiskt klimat

Vistelsezonen

När den termiska komforten skall bedömas iett rum kan det i många fall anses rimligtatt endast ta hänsyn till den del avrummet som används. Ett viktigt be-grepp i sammanhanget är såledesvistelsezonen. Det finns olika definitionerav vistelsezonen [4, 5], vilkadock inte berörs vidare här. Detbör emellertid framhållas attden, med hänsyn till termiskkomfort, användbara delen avett rum kan komma att begrän-sas beroende t ex på utform-ningen och placeringen av tilluftsdon.

Drag

Utöver ovan berörda klimatpara-metrar används ytterligare någrabegrepp för att beskriva dettermiska klimatet. Exempelvisom luftens hastighet överstigerca 0,15 m/s ökar risken markantför obehag i form av upplevelseav drag. En parameter som tarhänsyn till detta är den s k ekvi-

valenta temperaturen, vilken beräknas som summan avden operativa temperaturen och en hastighetsberoendeterm. Det har visat sig att denna korrigeringsterm (i ºC) ärav storleksordningen 8 gånger lufthastigheten då dennaräkas i m/s [6].

För att ta hänsyn till risken för dragupplevelse kan manäven använda det s k PD-indexet. PD står i detta fall förengelskans ”Percentage Dissatisfied” och indexet är tänktatt spegla hur stor andel personer i en större grupp somkan förväntas uppleva obehag i form av drag. I den interna-tionella standarden ISO 7730 [7] har PD-indexet givits be-teckningen DR (Draught Risk) och standarden anger hurindexet kan beräknas utifrån luftens temperatur, hastighetoch hastighetens fluktuationer.

Termisk komfort

Även om den operativa temperaturen är optimal ur komfort-synpunkt och det inte förekommer några störande luft-rörelser, kan dock aldrig en och samma miljö förväntas till-fredsställa alla i en grupp bestående av flera personer. Manhar visat att ca 5% av personerna i en population kan för-väntas vara missnöjda med den termiska komforten, ävenvid termiska förhållanden som förefaller vara optimala. Möj-ligheten till individuell styrning av det termiska klimatet ansesdärför ofta vara av stort värde. Lokala problem kan uppstå tex i form av en lokal avkylning av någon kroppsdel på grundav strålning eller drag. Det bör här påpekas att risken förupplevelse av drag ökar med sjunkande lufttemperatur ochökande luftrörelser (förutom luftens hastighet ocksåhastighetens fluktuationer). Andra problem av denna art kanorsakas av allt för kalla golv eller för stora vertikalatemperaturgradienter. Brister i den termiska komforten gerinte bara upphov till obehag och missnöje, de kan ocksåleda till nedsatt prestationsförmåga och produktivitet.

7

Boverkets Byggregler [10] anger att byggnader som inne-håller bostäder, arbetslokaler eller likvärdiga utrymmen, därpersoner vistas mer än tillfälligt, skall utformas så att ett till-fredsställande termiskt inomhusklimat kan erhållas.

De mer konkret formulerade råden som ges i samma skriftsäger bl a att den riktade operativa temperaturen i vistelse-

zonen skall kunna beräknas till18°C i bostads- och arbetsrumoch till 20°C bl a i vårdlokaleroch daghem. Yttemperaturen pågolv skall kunna beräknas blihögst 27°C och lägst 16°C(dock lägst 18°C i hygienrumoch lägst 20°C i lokaler avseddaför barn). Vidare bör enligt bygg-reglernas råd lufthastigheten ivistelsezonen inte överstiga 0,15m/s.

VVS Tekniska Föreningen har publicerat riktlinjer för dettermiska inomhusklimatet. I dessa har man möjlighet attvälja olika nivåer på den termiska komforten, i form av fyraolika klimatklasser [1]. Som framgår av tabell 1 omfattar treav klimatklasserna mer eller mindre snäva intervall för enrad termiska klimatparametrar. Den fjärde klimatklassen(TQX) har inte definierats på förhand, utan är tänkt att frånfall till fall kunna anpassas till den aktuella verksamheten.

VVS Tekniska Föreningens riktlinjer ansluter till den interna-tionella standarden ISO 7730 genom att det sk PPD-indexet (Predicted Percentage Dissatisfied) används.Klimatklassen TQ1 är tänkt att motsvara ett PPD-indexlägre än 10% vilket alltså betyder att maximalt 10% av desom vistas i lokalen förväntas vara missnöjda med dettermiska klimatet. Kliamtklasserna TQ2 och TQ3 motsvararPPD-index på 10% respektive 20%. Utöver den internatio-nella standarden ISO 7730 finns också exempelvis denamerikanska standarden ANSI/ASHRAE 55-1992 [5].

Inneklimatfaktor Faktorvärde i kvalitetsklass

TQ1 TQ2 TQ3 TQX

Operativ temperatur (to)Vinterfall- högsta värde °C 23 24 26 Enl. spec.- optimalvärde °C 22 22 22 ”- lägsta värde °C 21 20 18 ”

Sommarfall- högsta värde °C 25.5 26 27 Enl. spec.- optimalvärde °C 24.5 24.5 24.5 ”- lägsta värde °C 23.5 23 22 ”

Lufthastighetinom vistelsezon- vinterfall m/s 0.15 0.15 0.15 (0.25) ”- sommarfall m/s 0.20 0.25 0.40 ”

Vertikal temperaturdiff.sommar-/vinterfall °C 2.5 3.0 3.0 Enl. spec.

(3.5) (4.5) ”

Strålningstemp assymetrimot varmt tak K 4 5 7 Enl. spec.mot kall vägg (fönster) K 8 10 12 ”

Temperaturändrings-hastighet °C/h - - - -

Luftfuktighet - - - -

Golvtemperaturhögsta värde °C 26 26 (32) Enl. spec.lägsta värde °C 22 19 16 ”Enl BFS 1988:18- högsta värde °C 27 27 27 ”- lägsta värde °C 16 16 16 ”- optimalvärde °C 24 24 24 ”

Temperaturreglerings-amplitud °C ±2 (±1) ”

Krav och riktlinjer för termiskt klimat

Tabell 1Exempel på kravnivåer för termiska parametrar [1].Klimatklass TQ1 är tänkt att ge högst 10% missnöjda,medan klimatklass TQ2 skall motsvara 10% missnöjda ochklimatklass TQ3 20%.

Luftfuktighet

Luftfuktighetens inverkan påklimatupplevelsen kan anses re-lativt välkänd. Mera oklart är dä-remot vilka hälsoeffekterluftfuktigheten kan ge upphovtill, och då framförallt effekternaav mycket låg luftfuktighet. Fleraundersökningar har visat att be-svär som uppfattats bero på torr

luft i många fall haft andra förklaringar. Å andra sidan finnsdet exempelvis undersökningar som tyder på att antaletluftvägsinfektioner har reducerats när man vintertid haruppfuktat inomhusluften. Att minska halten luftburet dammeller minska risken för elektrostatiska urladdningar kanockså vara skäl till att hålla uppe inomhusluftens fuktighet.

Även alltför hög luftfuktighet bör undvikas. På platser medvarmt och fuktigt klimat är det angeläget att utnyttja luft-behandlingssystemen för att sommartid minskaluftfuktigheten inomhus. Problem kan dock uppkommaäven på platser med kallt klimat. Ett exempel på detta ärmögelproblemen i bostäder, som ofta sammanhänger medatt luftfuktigheten stigit till för höga värden på grund av otill-räcklig luftväxling.

8

Inomhusluftens innehåll av förorenandeämnen är starkt beroende av tilluftensrenhet, vilket i sin tur innebär attföroreningshalterna i utomhusluften kanvara av avgörande betydelse för inomhus-miljön. Under transporten genomluftbehandlings- och luft-distributionssystemenfinns dock möjlighettill förbättring avluftens kvalitet.

Vissa av de föroreningar somåterfinns i inomhusluften kan or-saka obehag i form av störandelukter. En rad ämnen är allergi-framkallande, medan andra äm-nen kan vara irriterande för män-niskans slemhinnor. I vissa fallkan luften också innehålla äm-nen som har en direkt giftig ver-kan.

Allt fler medicinska observationer tyder på att luftburetdamm har stor betydelse för människors hälsa och välbe-finnande, även i icke industriella miljöer. Allergiframkallandeämnen t ex i form av pollenallergen och allergen från hus-djur utgör idag ett allt mer uppmärksammat problem förden stora grupp människor som lider av luftvägsallergier.

Luftkvalitet

Föroreningar

Många av de föroreningar som finns i inomhusluftenalstras dock inomhus. Som figur 3 visar kandessa föroreningar ha flera olika ursprung.Bland annat kan byggnads- ochinredningsmaterial avge en rad olika or-ganiska ämnen. Stora framsteg har

emellertid gjorts under de senaste tioåren, och forskningen på området har lett

till en utveckling av lågemitterande bygg-och inredningsmaterial.

Figur 3Exempel på källor tillluftburnaföroreningarinomhus.

Luftkvalitetensbetydelse för hälsa och välbefinnande

Vidare har exponeringsförsök itestkammare visat att luftburetdamm kan ge hälsomässiga ef-fekter, även hos friska, icke aller-giska personer. Små partiklarmed ursprung i fordonstrafik kanockså utgöra en risk för ohälsainomhus om dessa ämnen inteeffektivt filtreras bort från denventilationsluft som tillförs bygg-

nader belägna nära hårt trafikerade gator.

Under de senaste årtiondena har förekomsten av allergieroch annan överkänslighet ökat i stora delar av världen, ochdet finns belägg för att inomhusmiljön är av stor vikt i dettasammanhang. Ungefär 1/3 av barnen i Sverige har eller harhaft någon form av allergisk sjukdom och risken för upp-komst av allergi förefaller vara störst under de tidigalevnadsåren. Det anses därför vara speciellt angeläget attsäkerställa en god miljö där barn vistas, t ex i daghem,skolor och bostäder.

9

Ventilation

Begreppet ventilation innebär attdet sker ett utbyte av luft i ett ut-rymme. Om ventila-tionssystemet i en byggnad ar-rangeras på lämpligt sätt kanden användas för två huvud-syften, nämligen: 1) borttran-sport av luftföroreningar, och 2)temperaturhållning (t ex bort-

transport av värmeöverskott). I t ex bostäder och ofta äveni laboratorielokaler är det de hygieniska kraven som är di-mensionerande för uteluftsflödets storlek, medan det ex-empelvis i kontor istället kan vara kraven på termisk kom-fort som är dimensionerande. Om kylbehovet täcks genomseparata system, till exempel då kyltak används, kan dockde hygieniska kraven vara dimensionerande även i kontor.

I samband med uppförandet av byggnader speciellt anpas-sade för allergiker ställs ofta krav på större uteluftsflöden änvad som annars är praxis. Vidare installeras ofta luftfilter avhögre klass än vad som annars används, och installation avgasadsorptionsfilter kan göras för att minska belastningenav avgaser och andra gasformiga luftföroreningar utifrån.Ofta lägger man också stor omsorg vid valet av bygg- ochinredningsmaterial, med avsikten att minimera denavgivning av organiska ämnen som kan förväntas fråndessa material. Andra åtgärder som brukar anses som be-tydelsefulla i byggnader speciellt anpassade för allergiker ärsärskilt omsorgsfull städning av lokalerna, samt väl genom-tänkta och fungerande rutiner för drift och underhåll av detekniska systemen. Ovanstående punkter förefaller viktiga ialla typer av byggnader, inte bara sådana som anpassatsför allergiker.

Luftkvalitet

Luftens kvalitet inomhus, d v sinomhusluftens innehåll av föro-renande ämnen bestäms alltsåav tilluftens renhet, förekomsten,styrkan och arten av internaföroreningskällor i byggnadensamt luftflödets storlek ochventilationens effektivitet. Otill-fredsställande kvalitet på luften

inomhus kan följaktligen bero antingen på att förorenings-belastningen är för hög, eller på att ventilationssystemetinte har korrekt funktion. Det kan till exempel vara så attluftflödena är korrekta och att ventilationssystemen också iövrigt fungerar som tänkt, men att verksamheten i lokalenändrats efter projekteringen på ett sådant sätt attföroreningsbelastningen ökat. Det förefaller naturligt att t exen permanent ökning av antalet personer inte skall företasutan att hänsyn tas till ett eventuellt behov av högre luft-flöden. Felaktig hantering av byggmaterial, bristande under-håll av byggnader samt fuktskador på byggnadsdelar ärandra exempel på orsaker till orimligt hög förorenings-alstring inomhus.

Ett missnöje med inomhusluftens kvalitet kan alltså inteutan vidare uttryckas som att “ventilationen är dålig”. Ettkonstaterande att ventilationen i en lokal är dålig måste ba-seras på en jämförelse mellan ventilationssystemets verk-liga funktion och den projekterade funktionen.

Ventilation och föroreningshalter

Ventilationssystem

Genom att ventilationssystemenutformas på ett sådant sätt attde aktuella lokalerna effektivtventileras, kan koncentratione-rna av gaser och partiklar hållaspå en så låg nivå att olägenhe-ter undviks. Vid korrekt utform-ning och lämplig placering avtilluftsdon, i kombination med en

lämplig temperatur på tilluften, kan man undvika risken förlokalt förhöjda föroreningskoncentrationer på grund avkortslutningseffekter. En förutsättning för att det skall varapraktiskt möjligt att ventilera ett rum så att en god luft-kvalitet erhålls är att de interna föroreningskällornas styrkainte är allt för stor. En orimligt kraftig föroreningsgenereringleder till orimligt stora luftflöden, vilket i sin tur kan leda tillolägenheter i form av störande lufthastigheter och högenergiförbrukning.

10

En förutsättning för att ventilationen av en byggnad skallge önskat resultat är att halten hälsovådliga förore-ningar i uteluften är låg. Om så inte är fallet måsteden tillförda uteluften renas effektivt. I stads-miljö förefaller i första hand partiklar ochsådana gaser som kolmonoxid,kvävedioxid, svaveldioxid och ettantal kolväten utgöra risker förhälsoproblem. Bland de senarebör man speciellt observera depolycykliska aromatiskakolvätena.

Det ställs idag inte några krav påhalterna av partiklar och damm i ickeindustriella byggnader. Därför beaktasinomhusluftens innehåll av partiklarvanligtvis inte på annat sätt än attman, där det är aktuellt med mekanisktillufts- och frånluftsventilation, mer eller mindre schablon-mässigt väljer en viss typ av partikelfilter för filtrering avtilluften. I byggnader som ventileras genom självdrag ellerfrånluftsventilation bortser man dock ofta heltfrån behovet av luftfiltrering.

Rening av ventilationsluft

För rening av luft med avseende på gasformiga förore-ningar finns idag även gas-adsorptionsfilter tillgängliga.

Gasrening av ventilationsluft förekommer emel-lertid endast sällan i dagens luftbehandlings-system i bostäder, kontor och andra lokaler. Detär dock tekniskt sett relativt enkelt att skilja avflertalet kolväten i adsorptionsfilter, varvid filtermed aktivt kol som adsorptionsmaterial hittillsvarit vanligast.

Idag finns även effektiva rumsluftsrenare till-gängliga. Genom att välja tillräckligt stor kapaci-tet för sådana luftrenare (tillräckligt antal renare)i förhållande till de aktuella ventilationsflödena

kan man åstadkomma en betydande reduktion av partikel-halterna inomhus, oavsett om partiklarna ursprungligen al-strats inomhus eller utomhus. Rumsluftsrenare kan ocksåförses med gasadsorptionsfilter. Tekniken ger möjlighet attreducera halterna av luftburna föroreningar också i byggna-der där filtrering av tilluften saknas, d v s i byggnader venti-lerade genom självdrag eller frånluftsventilation. Det bör härpoängteras att även om en luftrenare uppvisar nära 100%avskiljningsgrad så har den endast liten effekt påföroreningshalten i ett rum om inte luftflödet genom luft-renaren är tillräckligt stort.

11

Boverkets byggregler [10] gäller vid ny- och ombyggnationoch anger att luftkvaliteten i byggnader skall vara tillfreds-ställande med hänsyn till allmänna hygienkrav, och att kravpå inomhusluftens kvalitet skall ställas med beaktande avden verksamhet som avses bedrivas i rummen.

Enligt byggreglerna gäller ett generellt krav på att rum skallha kontinuerlig ventilation motsvarande ett lägsta utelufts-flöde om 0,35 l/s,m2 golvarea när rummet används. Vidarerekommenderas för sovrum ett lägsta uteluftsflöde på 4,0 l/s och sovplats, och för samlingslokaler, butikslokaler o.d.7,0 l/s och person. Utöver dessa krav och råd avseendeuteluftsflödets storlek ger byggreglerna rekommendationerför lägsta frånluftsflöde för olika typer av utrymmen.Angreppssättet är här alltså att föreskriva luftflöden somger en liten risk för att luftkvalitetsproblem skall uppstå.

När det gäller tilluftens kvalitet hänvisas till de riktvärdensom publicerats av Statens Naturvårdsverk avseendeuteluftens föroreningsinnehåll [14]. Vidare ställer bygg-reglerna krav på att inomhusluftens halt avradongas maximalt får uppgå till 200 Bq/m3

räknat som årsmedelvärde i rum där personervistas mer än tillfälligt. I övrigt ställer bygg-reglerna inga krav på högsta tillåtna halter avluftföroreningar inomhus.

För befintliga byggnader i drift gäller kravställda av arbetarskyddsstyrelsen ochsocialstyrelsen. För bostäder ges rådet att detspecifika luftflödet inte bör understiga 0,5rumsvolymer per timma, och att uteluftsflödetinte bör understiga 0,35 l/s och m2 golvarea eller 4 l/s ochperson [21]. För arbetslokaler, skolor och lokaler förbarnomsorg ges rådet att uteluftsflödet inte bör under-skrida 7 l/s och person vid stillasittande sysselsättning, ochatt ett tillägg om 0,35 l/s m2 golvarea dessutom bör göras[21, 17]. Vidare anger myndigheterna att halten radongasmaximalt kan tillåtas uppgå till 400 Bq/m3 [22].

Till och med år 1999 angav socialstyrelsen dessutom attformaldehydhalter i inomhusluften över 0,2 ppm ochkolmonoxidhalteter över 2 ppm (orsakad av tobaksrökning)skulle kunna vara skäl att klassa inomhusmiljön som sanitärolägenhet [15, 16]. Dessa båda krav har tagits bort och be-träffande halten formaldehyd hänvisar man istället till desträngare riktlinjer som formulerats av världshälsoorganisa-tionen, WHO. I Sverige har dessa riktlinjer inarbetats i VVS

Tekniska Föreningens publikation ”Klassindeladeinneklimatsystem” [1], se nedan. Vidare anses ettkrav avseende kolmonoxid till följd av tobaksrök-ning överflödigt med tanke på de restriktionersom ges av den nya tobakslagen.

Både arbetarskyddsstyrelsen och socialstyrelsenanger att en koldioxidhalt överstigande 1000ppm indikerar att luftkvalitén inte är tillfredsstäl-lande och att ventilationsflödet är otillräckligt. Detbör i detta sammanhang framhållas att koldioxidi sig inte utgör någon hälsorisk vid de halter som

normalt uppkommer, ens i lokaler med låga luftflöden ochhög personbelastning. Koldioxid används istället som en in-dikator för andra föroreningar som alstras av människorsaktivitet. Det är här fråga om både partikelformiga förore-ningar och föroreningar i gasfas, av vilka flera är förknip-pade med störande lukter. En intressant iakttagelse är attdet krävs ett uteluftsflöde på ca 7-8 l/s och person för atthålla koldioxidhalten vid 1000 ppm, alltså råder det en godöverensstämmelse mellan det angivna kravet påkoldioxidhalt och byggreglernas rekommendation på 7 l/soch person i samlingssalar o.d.

Utöver de ovan berörda myndighetskraven finns i Sverigerekommendationer för luftens renhet. Exempelvis har VVSTekniska Föreningen publicerat riktlinjer, där man på mot-svarande sätt som för termiskt klimat ges möjlighet att väljamellan tre olika luftkvalitetsklasser [1]. Varje luftkvalitetsklassinnebär olika maximala halter av ett större antal förore-ningar än vad som omfattas av de svenska myndighets-kraven för icke industriella lokaler. Bl a ges rekommendatio-ner avseende högsta godtagbara halter av kvävedioxid,ozon, damm och formaldehyd.

Krav och riktlinjer för luftkvalitet

12

Många enkätundersökningar i arbetslo-kaler och bostäder har visat attbuller är en av de miljöstörningarinomhus som upplevs mestbesvärande. Detta gälleräven i byggnader somuppfyller myndigheternaskrav på ljudmiljön. Det finnsdärför skäl att försöka åstad-komma inomhusmiljöer sommed god marginal klararmyndigheternas ljudkrav.Sådana strängare krav re-kommenderas exempelvisi VVS Tekniska Fören-ingens riktlinjer [1].

Byggnadsdel Högsta tillåtnaljudtrycksnivå (dB)

Rum avsett för sömn ochvila samt rum avsett förundervisning i skolor

-Ljud med lång varaktighet, LpA 30

-Ljud med kort varaktighet, LpAFmax 35

I vad mån människor exponeras för buller beror i hög gradpå utformningen av den byggda miljön. Det gäller att mini-mera det oönskade bullret men även att se till att önskat

ljud i t ex klassrum och samlingslokaler hörs såbra som möjligt. Några för installationsteknikeroch byggnadstekniker viktiga begrepp inomakustiken behandlas nedan. Framställningen ärtill stora delar i överensstämmelse med den in-formation som ges i ett kompendium från insti-tutionen för Teknisk akustik, CTH [18].

Ljud

Tabell 2Högsta tillåtna ljudtrycksnivåfrån installationer enligtBBR99 [10].

I byggnormen , BBR 99 [10], ges föreskrifter och allmännaråd om hur byggnader skall utformas så att uppkomst ochspridning av störande ljud begränsas. Bl a anges krav påljudisolering och krav på högsta tillåtna ljud-trycksnivå från installationer. För lokaler angesexempelvis att ljudtrycksnivån från installationerinom och utom vårdlokaler, fritidshem, daghemo. d. samt undervisningsrum i skolor inte fåröverstiga de i nedanstående tabell angivna vär-dena. För buller i arbetslokaler ges föreskrifteroch allmänna råd av arbetarskyddsstyrelsen iAFS 1992:10 [23]. För bostäder ochundervisningslokaler ges allmänna råd av soci-alstyrelsen [24]. Denna skrift utgör en rätt om-fattande kunskapssammanställning och ger rådbeträffande acceptabla ljudnivåer för såväl A-vägt ljud somlågfrekvent buller.

13

Buller definieras ofta som ej önskvärt ljud. Re-dan i definitionen antyds att störningen pågrund av buller kan ha en subjektiv aspekt. Ettvisst ljud kan för en person vara njutbartmedan en annan upplever det som buller. Somexempel kan nämnas olika slags musik.

Störningen på grund av ljud måste inte nöd-vändigtvis vara kopplad till höga ljudnivåer.Ljud som normalt maskeras av andra ljud, ochdärför inte hörs, kan vid vissa tillfällen fram-träda klart och tydligt. Det kan t ex gälla en droppande kraneller tickandet från en klocka. Lågfrekvent buller från fläkt-anläggningar, ofta med tonal karaktär, kan uppfattas sommycket störande även om nivån är mycket låg. Även så-dant buller kan ha en negativ effekt på människors psykeoch hälsa.

Störningsbegrepp

Ljudkvalitet

Buller är alltid störande vid samtal och försäm-rar taluppfattbarheten. För att bevara dennahöjer vanligen talaren sin röststyrka med upptill 10 dB över bakgrundsnivån, som en omed-veten handling. Lyssnare med nedsatt hörselbehöver ännu större höjning. Röststyrkansljudtrycksnivå är i tyst miljö cirka 60 dB på enmeters avstånd. När man ropar uppnår manmaximalt en ljudtrycksnivå på ca 85 dB. I bull-rande miljö bestäms taluppfattbarhetens kvali-

tet av flera faktorer.De viktigaste faktorerna är:

● bullrets karaktär (ljudtrycksnivå, frekvensinnehåll),● avstånd mellan talare och lyssnare,● rummets egenskaper (dämpning, reflekterande

ytor m m),● talets karaktär (talarens röststyrka, talhastighet,

artikulation m m).

Byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyntill förekommande bullerkällor och så att uppkomst ochspridning av störande ljud begränsas. Hur dyrt det blir attta bort buller beror i mycket hög grad av när man angriperproblemen. Eftersom det är dyrt att i efterhand eliminerabullerföroreningar men billigt om man gör rätt från börjankrävs därför ett långsiktigt arbete i samband med förnyelseav den byggda miljön om man skall nå en allmän buller-minskning till överkomliga kostnader.

Störningen kan ses som en negativ ljudkvalitet.Det är självklart att målsättningen under plane-ringen av byggnader och installationer måstevara att undvika en negativ ljudkvalitet, men enbra byggnad utmärker sig genom en positivljudkvalitet som är anpassad till byggnadensändamål. Med bra ljudkvalitet menas egenska-per som stöder byggnadens funktion. Ett sam-manträdesrum ska vara så utformat att det in-bjuder till en öppen och angenäm diskussionoch en föreläsningssal måste uppfylla be-stämda kriterier.

Det är fortfarande svårt att definiera ljudkvalitet ifysikaliska parametrar, men det är viktigt att varamedveten om målet att skapa bra ljudkvalitetoch inte bara undvika störningar. Känner vi ljud-effekten som t ex en fläkt alstrar så är detta intetillräcklig för att säga hur bullrigt det blir i ett rum.För att karakterisera ljudfältet i ett rum måste viockså ta hänsyn till rummets egenskaper. En avdess viktigaste egenskaper är efterklangstiden.Efterklangstiden är ett indirekt mått pådämpningen i rummet och är enkel att mäta.

Man mäter ljudtrycksförloppet efter att ljudkällan stängts av.Ur förloppet mäter man tiden som behövs för att ljudtrycketskall sjunka till en tusendel av ursprungstrycket. Detta mot-svarar en sänkning av ljudtrycksnivån om 60 dB.

14

Ljus tillhör en av de faktorersom väldigt direkt påverkarmänniskors uppfattning ominomhusmiljön. Ofta be-skrivs miljöer i termernavarma, kalla, ljusa ellermörka. I beskrivningarnaligger givetvis känslomäs-siga uppfattningar sompersonen ifråga försökerikläda ord.

Ljus

När man mer konkret beskriver ljusmiljöer finns det en upp-sättning vedertagna och använda begrepp, belysnings-faktorer, som bör användas. Vanligt förekommande är:

● Belysningsstyrka. Anges i enheten lux. I lo-kaler där människor vistas under längre tids-perioder brukar nivån 200 lux anses som ettminimivärde.

● Färgtemperatur. Låg färgtemperatur (ca3000 K) ger ett ”varmt” ljus medan hög färg-temperatur (ca 5000 K) ger ett ”kallt” ljus.

● Färgåtergivningsindex. Anger ljuskällans för-måga att återge färgen hos ett föremål eller enyta. Färgåtergivningsindex betecknas Ra ochligger i intervallet 0 - 100. Höga tal innebär en

god färgåtergivning. En vanlig glödlampa ligger vid ca 98.

● Kontrast. Relativ skillnad mellan luminanser hos olikadelar av ett synobjekt och dess bakgrund i synfältet.

● Luminans. Hur ljus vi uppfattar en yta. Luminansen ärett mått på hur mycket ljus en yta sänder ut per ytenhet.

I [19] återfinns detaljerad information om vad belysning är,hur ingående komponenter i belysningssystemet fungeraroch hur belysningssystem byggs upp. Ytterligare informa-tion ur arbetsmiljöaspekt återfinns hos arbetarskydds-styrelsen [20].

De föreskrifter som finns på området, BBR 99 [10], ställerendast mycket övergripande krav på hur ljus i form avdagsljus och belysning skall vara. Man säger att ”rum därpersoner vistas mer än tillfälligt skall ha god till-gång till direkt solljus. För utrymmen som inne-håller arbetsplatser gäller detta, om det inte ärdirekt oskäligt med hänsyn till verksamhetensart. Bostäder skall ha tillgång till direkt dags-ljus”. Vad gäller belysning så säger standardenatt ”god belysning skall kunna ordnas i rum el-ler delar av rum där personer vistas mer än till-fälligt”. Med andra ord lämnas väldigt mycketöppet vad gäller utformningen av ljussystem.

15

1 ”Klassindelade Inneklimatsystem, Riktlinjer och specifikationer, R1”,VVS Tekniska Föreningen, Stockholm, 2000.

2. REHVA, ”The international dictionary of heating, ventilating and air-conditioning”,Federation of European Heating and Ventilating Associations, 1994.

3. ASHRAE, ”Terminology of heating, ventilation, air-conditioning & Refrigeration”,American Society of Heating, Refrigerating and Air- Conditioning Engineers,Atlanta, USA, 1991.

4. Definiera vistelsezonen, AMA-nytt, VVS EL, 1/91

5. ANSI/ASHRAE Standard 55-1992, ”Thermal environmental conditions for humanoccupancy”, American Society of Heating, Refrigerating and Air-ConditioningEngineers, Atlanta, USA, 1992.

6. Rydberg, J. et al., ASHRAE Transactions, 1362, 1949.

7. Internaional Standard ISO 7730, ”Moderate Thermal environments – Determinationof the PMV and PPD indices and specification of the conditions for thermalcomfort”, 1990.

8. International Standard ISO 7726, ”Thermal environments – Instruments andmethods for measuring physical quantities”, 1985.

9. International Standard ISO7243, ”Hot environments – Estimation of the heat stresson working man, based on the WBGT index (wet bulb globe temperature).

10. Boverkets Byggregler, BBR, BFS 1998:38.

11. NT VVS 089, ”Thermal anemometers low velocities: frequency response and time-constant of cut-off frequency”, Nordtest, 1991.

12. Pejtersen, J. ”Sensory pollution and microbial contamination of ventilation filters”,Indoor Air, 6, 239-248, 1996.

13. Hanley, J.T., Ensor, D.S., Smith, D.D. and Sparks, L.E., ”Fractional aerosol filtrationefficiency of in-duct ventilation air cleaners”, Indoor Air, 4, 169-178, 1994.

14. Statens Naturvårdsverks Allmänna Råd, 90:9, 1991.

15. SOSFS 1989:13, Socialstyrelsens författningssamling, ”Socialstyrelsens allmännaråd om åtgärder mot formaldehyd i byggnader”, 1989.

16. SOSFS 1989:51, Socialstyrelsens författningssamling, ”Socialstyrelsens allmännaråd om ventilation i bostäder med flera lokaler”, 1989.

17. AFS 1993:5, Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, ”Ventilation och Luftkvalitet”, 1993.

18. Ljudkompendium, Teknisk Akustik, CTH.

19. Starby, L., ”Belysningshandboken”, utgiven av Ljuskultur, ISBN 941-630-126-X,1992.

20. AFS 1991:8, Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, ”Belysning”, 1991.

21. SOFS 1999:25, Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken –ventilation, 1999.

22. SOFS 1999:22, Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken –radon i inomhusluft, 1999.

23. AFS 1992:10, Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, Buller, 1992.

24. SOFS 1996:7, Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus och högaljudnivåer, 1996.

Exempel på övrig litteratur

● ”VVS2000 - Tabeller och diagram, Inomhusklimat & Inomhusmiljö”,Förlags AB VVS, 2000.

● Nilsson, P-E. (ed), ”Energiledning – att hantera energirelaterade frågor i företag ochorganisationer”, ER11:2000, Statens Energimyndighet, Eskilstuna, 2000.

● Andersson, J., ”Akustik och buller – en praktisk handbok”, 4e utgåvan,AB Svensk Byggtjänst, 1998.

Referenser

16

Denna rapport är framtagen i forskningsprogrammet EFFEKTIV

som bedrivs inom Centrum för Effektiv Energianvändning (CEE).

CEE består av SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut,

CIT Energy Management och Institutionen för Installationsteknik

vid Chalmers Tekniska Högskola.

EFFEKTIVc/o SP Sveriges Provnings- och ForskningsinstitutBox 857, 501 15 Borås. Telefon 033 - 16 50 00. Fax 033 - 13 55 02. Internet www.effektiv.org

RAPP NR 2000:02

ISBN 91-7848-825-7

ISSN 1650-1489