Projekterings PM Geoteknik

Projekterings PM Geoteknik

1 (17)

Skanska Sverige Teknik

Stockholm

Handläggare

Kv Diana Caesar Kardan

Uppdragsnummer Datum

203927 2018-03-27

G:\Teknik\GoI\Uppdrag Sthlm\203927 Kv Diana, Skövde\Text\PM Geoteknik\PM Geoteknik_2.docx

Kv Diana Skövde Geoteknisk undersökning för byggnation av nya bostäder Projekterings PM / Geoteknik SKANSKA TEKNIK Stockholm ................................................... Caesar Kardan Kontaktperson

SKANSKA TEKNIK Stockholm ................................................... Razvan Ignat Godkänd av

Ver. nr Datum Beskrivning av ändring Sign


2 (17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


Innehållsförteckning

1 OBJEKT ............................................................................................................................ 3

2 ÄNDAMÅL ........................................................................................................................ 3

3 UNDERLAG FÖR UNDERSÖKNINGEN .................................................................... 4

4 STYRANDE DOKUMENT ............................................................................................. 4

5 GEOTEKNISK KATEGORI .......................................................................................... 5

6 PLANERAD BYGGNATION ......................................................................................... 5

7 TOPOGRAFI OCH MARKFÖRHÅLLANDEN .......................................................... 5

8 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ........................................................................... 6

8.1 JORDLAGER .................................................................................................................. 6

8.2 BERG ........................................................................................................................... 7

9 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN ............................................................... 8

10 GEOTEKNISKA REKOMMENDATIONER ............................................................... 9

10.1 ANSLUTANDE MARKYTOR ............................................................................................ 9

10.2 GRUNDLÄGGNING OCH SCHAKTARBETEN .................................................................... 9

10.3 GRUNDVATTENSÄNKNING ......................................................................................... 12

10.4 KOMPLETTERANDE GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR ............................................... 13

11 PROJEKTSPECIFIKA RISKER OCH MILJÖPÅVERKAN................................... 14

11.1 SÄTTNINGAR ORSAKAT AV GRUNDVATTENSÄNKNING ............................................... 14

11.2 SÄTTNINGAR OCH RÖRELSER I MARK ORSAKAT AV INSTALLATION AV SPONT SAMT

PÅLNINGSARBETE .................................................................................................................. 14

11.3 HYDRAULISK BOTTENUPPTRYCKNING........................................................................ 14

11.4 BULLER OCH VIBRATIONER ........................................................................................ 14

12 DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ........................................................... 15

12.1 STÖDKONSTRUKTIONER ............................................................................................. 16

13 GEOTEKNISK KONTROLL ....................................................................................... 17

Bilagor:

• Bilaga 1: Härledda värden för friktionsvinkeln inklusive valt värde


3 (17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


1 OBJEKT

På uppdrag av Skanska Sverige AB – Region Väg och Anläggning Väst har Mitta AB, utfört en geoteknisk undersökning för rubricerat objekt. Skanska teknik redogör för utförda undersökningar i denna rapport. Den aktuella fastigheten är belägen nordost om korsningen mellan Lögegatan och Staketgatan, se Figur 1-1. Det aktuella området omfattar en yta av ca 90 m x 65 m, dvs ca 5850 m2.

Figur 1-1 Satellitbild över undersökningsområdet (hitta.se)

2 ÄNDAMÅL Syftet med undersökningen har varit att fastställa jordlagerföljd och jordlagrens tekniska egenskaper samt att utgöra projekteringsunderlag för planerad byggnads grundläggning, för temporära stödkonstruktioner. I föreliggande Projekterings PM redovisas en beskrivning av jordlagerföljd, jordens tekniska egenskaper och den geohydrologiska situationen samt rekommendationer avseende grundläggning och uppfyllnader.


4 (17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


Resultaten av de geotekniska undersökningarna i form av ritningar och bilagor redovisas i en separat handling benämnd ”Markteknisk undersökningsrapport, MUR / Geoteknik” upprättad av Skanska Sverige AB, Teknik i Stockholm och daterad 2018-03-15.

3 UNDERLAG FÖR UNDERSÖKNINGEN Underlag för undersökningen har utgjorts av:

• Arkitektritningar från KUB-ARKITEKTER/SKEPPSVIKEN daterad 2017-09-20

• Sammanställning Geoteknik, Skanska daterad 2017-08-09

• Geoteknisk utredning avseende uppkomna rörelser i samband med pålning och grundvattensänkning under arbetsutförandet, BO ALTE AB daterad 1989-09-22

4 STYRANDE DOKUMENT

Denna PM ansluter till SS-EN 1997-1 med tillhörande nationell bilaga. Tillämpningsdokument enligt IEG ska användas för respektive konstruktionstyp.

Tabell 4-1 Styrande dokument

Dokument Standard eller annat styrande dokument

Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner, Del 1: Allmänna regler

SS-EN 1997-1:2005

Tillämningsdokument, EN 1997-1 TD Kap 9 Kap 7 Kap 8 Kap10

IEG Rapport 2:2008 Grunder IEG Rapport 2:2009 Stödkonstruktioner IEG Rapport 8:2008 Pålgrundläggning IEG Rapport 7:2010 Förankringar IEG Rapport 8:2010 Vatten

Benämning och indelning av jord SS-EN ISO 14688-1:2004

Identifiering och klassificering av jord SS-EN ISO 14688-2:2004

Benämning och indelning av berg SS-EN ISO 14689


5 (17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


5 GEOTEKNISK KATEGORI Undersökningen är utförd för geotekniska konstruktioner som hänförs till geoteknisk kategori 2 (GK 2).

6 PLANERAD BYGGNATION Inom fastigheten Skövde 4:305 planeras byggnation av 5 nya bostadshus. Byggytan är ca 5850 m2. Byggnaderna är upp till 7 våningar samt ett garageplan under befintlig markyta. Planerad nivå för färdig golv (FG) för garageplanet är +139,6.

Figur 6-1 Sektion genom planerad byggnad sett från väster, (KUB-ARKITEKTER /

SKEPPSVIKEN)

7 TOPOGRAFI OCH MARKFÖRHÅLLANDEN Marken sluttar från väst till öst. Marknivån varierar mellan ca +141 till +147 i områdets västra delar men sjunker till mellan ca +139 till +140 på östra delar.

AMA Anläggning AMA Anläggning 13

Trafikverkets tekniska krav för geokonstruktioner TK Geo 13

TK Geo 13, TDOK 2013:0667

Trafikverkets tekniska råd för geokonstruktioner-TK Geo 13

TR Geo 13, TDOK 2013:0668


6 (17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


Områdets norra del utgörs av grön yta som är gräsbevuxet med ett antal träd. Områdets södra del utgörs mestadels av asfalterade parkeringsplatser.

8 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN

8.1 Jordlager Jorden under markytan utgörs av fyllning bestående av mullhaltig grusig siltig sand och mullhaltigt siltigt sandigt grus båda innehållande tegelbitar och organiskt jord och med en mäktighet varierande mellan ca 0,6 till 2,5m. Fyllnings materialtyp och tjälfarlighet har klassificerats till 5B/4 och 3B/2 i enlighet med AMA Anläggning 17. Inom områdets norra och västra delar underlagras fyllningen av siltig finsand och finsandig silt. Detta lager har en mäktighet på ca 33m och är i sin huvuddel mycket löst lagrat. Dock är lagret väldigt växellagrat och därför förekommer det skikter med varierande fasthet (från lös till mycket fast). Den finsandiga siltens materialtyp och tjälfarlighet har klassificerats till 5A/4 och den siltiga finsandens materialtyp och tjälfarlighet har klassificerats till 4A/3 och 3B/2 i enlighet med AMA Anläggning 17. Detta lager underlagras av ca 0,5 till 1,0m morän som är mycket fast lagrat. Bergöverytan har påträffats i undersökningspunkt JB1 till +112,7 dvs. ca 33,7m under befintlig markyta. I undersökta punkter utförda i områdets centrala, södra, östra och sydvästra delar finns torv och gyttja under fyllningen med en mäktighet varierande mellan ca 2,3 till 4,9m. Gyttjans karaktär har identifierats i utförda laboratorieundersökningar till brun gyttja, grön gyttja, grönbrun gyttja samt gråvit kalkgyttja. Torvens karaktär har identifierats i utförda laboratorieundersökningar till lågförmultnad torv. Detta lagers vattenkvot varierar mellan ca 97 till 377 % och dess konflytgräns varierar mellan ca 116 till 530% enligt utförda laboratorieundersökningar. Lagrets materialtyp och tjälfarlighet har klassificerats till 6B/1 och 6A/3 i enlighet med AMA Anläggning 17. Under torv-och gyttjelagret finns ett lager av silt och finsand. Detta lager är gyttjig och lerig i sina översta två metrar. Det förekommer även tunna skikt av lera (materialtyp och tjälfarlighet 5B/4) vilket även har identifierats i undersökningspunkt JB2 ca 7,2 m under markytan. Lagret har en mäktighet på ca 19,7 till 25,5m och är i sin huvuddel mycket löst lagrat. Dock är lagret väldigt växellagrat och därför förekommer det skikter med varierande fasthet (från lös till mycket fast). Siltens materialtyp och tjälfarlighet har klassificerats till 5A/4 och 5B/4. Finsandens materialtyp och tjälfarlighet har klassificerats till 4A/3 och 3B/2 i enlighet med


7 (17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


AMA Anläggning 17. Detta lager underlagras av ca 2,4 till 5,6m morän och stenjord/blockjord som är mycket fast lagrat. Bergöverytan har påträffats i undersökningspunkterna:

• JB2 till +105,5 dvs. ca 33,5m under befintlig markyta. • JB3 till +108,8 dvs. ca 32,5m under befintlig markyta • JB4 till +109,2 dvs. ca 31,0m under befintlig markyta

Generellt för hela det undersökta området gäller att det förekommer stenar i silt- och finsandlagret i de flesta utförda undersökningar. På större djup (närmare bergöverytan) förekommer det även block i några enstaka av undersökningspunkter.

8.2 Berg Se under avsnitt 8.1.


8 (17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


9 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Det har installerats sammanlagt 6 st grundvattenrör med filterspets och dessa har numrerats från 1 till 6. Samtliga grundvattenrör har avlästs sammanlagt 9 gånger under perioden september 2017 till februari 2018. Avläsningarna visar att grundvattennivån sjunker svagt från på ca +139,0 till +139,9 i väst till ca +138,5 till +138,8 i öst. Grundvattentrycket i grundvattenrör 1 har registrerats till ca +138,6 till +138,8 dvs ca 0,4 till 0,6 meter under befintlig markyta. Grundvattentrycket i grundvattenrör 2 har registrerats till ca +138,5 till +138,6 dvs ca 0,9 till 1,0 meter under befintlig markyta. Grundvattentrycket i grundvattenrör 3 har registrerats till ca +138,7 till +138,8 dvs ca 1,1 till 1,2 meter under befintlig markyta. Grundvattentrycket i grundvattenrör 4 har registrerats till ca +138,7 till +139,9 dvs ca 6,6 till 7,8 meter under befintlig markyta. Grundvattentrycket i grundvattenrör 5 har registrerats till ca +139,0 till +139,1 dvs ca 3,9 till 4,0 meter under befintlig markyta. Grundvattentrycket i grundvattenrör 6 har registrerats till ca +139,7 till +139,9 dvs ca 1,6 till 1,8 meter under befintlig markyta.


9 (17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


10 GEOTEKNISKA REKOMMENDATIONER

10.1 Anslutande markytor Grundläggning av byggnader innebär stora nivåskillnader mellan befintlig marknivå och nivå för underkant källarplan i norra, södra och västra delar av området. Med tanke på att området ansluter sig till befintliga vägar på södra och västra sidan samt fastighetsgräns till angränsade fastighet på norra sidan kan marken i närområdet ej tas i anspråk för att schakta med öppna slänter. Därmed erfordras att schaktarbeten utförs inom stödkonstruktion i form av tätspont (lås i lås) på dessa delar. Inom områdets östra delar sammanfaller planerade nivå för underkant källarplan med nivå för befintlig mark yta. Därmed anses inget behov av stödkonstruktion på denna sida av området. Dock finns det stora mäktigheter med torv och gyttja på stora delar av områdets östra sida. För hantering av torv och gyttjelagret, se under avsnitt 10.2 Grundläggning och schaktarbeten.

10.2 Grundläggning och schaktarbeten

10.2.1 Stabilisering av torv-och gyttjelagret

Organiskt material i form av torv och gyttja som förekommer ner till ca 7 meter djup under planerad grundläggningsnivå har stor negativ effekt på planerade byggnadsarbeten, både i det temporära byggskedet och för den permanenta konstruktionen, på grund av materialets mycket låga hållfasthet, höga kompressabilitet och stor vattengenomsläpplighet. Dessa effekter beskrivs enligt nedan: Byggskede:

- -Sänkning av grundvattennivå under planerad schaktbotten blir mycket svår pga. materialets mycket höga vattenkvoter och stor vattengenomsläppighet

- Låg skjuvhållfasthet som kan fullt mobiliseras först vid stora töjningsnivåer medför att spontkonstruktionen inte får något mothåll i torvlagret vilket resulterar i en kraftigare och dyrare stödkonstruktion

- Pålning av byggnaden måste utföras från befintlig markyta innan schakt och lastfördelningsplattformer för arbetsmaskiner (pålkran) är nödvändiga p.g.a. markens dåliga bärighet


10(17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


Permanent skede:

- Väsentlig reduktion av pålarnas konstruktiva bärförmåga (uppskattas grovt i detta skede till ca 50%)

- Pålning av både stomme och golv är nödvändigt - Framtida byggnationer och/grundvattensänkningar i området kan leda till stora

sättningar i den kvarvarande torv/gyttjelagret under och vid sidan av byggnaden vilket kan ge problem med ledningsanslutningar, nivåskillnader mellan entréer, etc.

Ersättning av de organiska jordlagren med material med ”bättre” geotekniska egenskaper bedöms inte vara möjligt och därmed rekommenderas att stabilisering utförs inom hela byggnadsområdet där organiska jordar förekommer genom s.k. ”masstabilisering” innan schaktarbetena påbörjas. Stabilisering utförs lämpligen med cement som bindemedel och erforderligt bindemedelsmängd (uppskattningsvis 200-250 kg/m3) bestäms baserad på laboratorieförsök på inblandade prover. Fördelen som erhålls genom masstabilisering av förekommande organiska jordlager listas nedan:

- Bottenplattan kan utföras som fribärande på den stabiliserade jorden och pålning erfordras endast för stomme (färre pålar erfordras)

- Ökad konstruktiv bärförmåga för byggnadens pålar (färre pålar erfordras) - Ökad passivt jordtryck för sponten i det mån som torv förekommer intill sponten - Minskad risk för framtida sättningar under byggnaden

10.2.2 Stödkonstruktioner

Stödkonstruktion utförs med slagen tät spont i form av spontplankor som installeras i lås, typ Larssen eller PU spont. Installationsordningen för sponten i förhållande till stabilisering av de organiska jordarna bestäms i samråd med entreprenörerna och efter utförda laboratorieförsök på inblandade prover. På grund av friktionsjordens stora mäktigheter bedöms inte stagning med bergförankrade stag vara ett lämpligt alternativt. I stället rekommenderas att sponten förankras ”inåt” med stämp och hammarband på 1 eller 2 nivåer mot delvis gjuten pålad bottenplatta, enl. skiss daterad 2018-03-23. Efter avslutad schakt kan slutlig gjutning av kvarvarande del av bottenplatta utföras mot spont och en stämpnivå avlägsnas. Motfyllning mot spont erfordras efter gjutning av källarväggar innan kvarvarande stämpnivå kan avlägsnas. Detta alternativ bedöms som den mest ”ekonomiska” men kräver en styrd schakt och arbetsordning samt att bottenplattan måste gjutas i flera omgångar.


11(17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


Ett alternativt om man vill arbeta med en ”ren” yta (inga stämp i vägen) är att bakåtförankra sponten med injekterade stag i friktionsjorden. Funktionen med denna konstruktionstyp är det samma som med bergförankrade stag. Design av stagets kapacitet, staglängd och centrumavstånd mellan stag utförs baserad på ett antagen mobiliserbar kapacitet i friktionsjorden vilket måste därefter verifieras i fält genom provdragning enligt SS 27104-2016.

10.2.3 Pålning av byggnad

Förutsättningar: Utförda geotekniska sonderingar indikerar att friktionsjorden kan ställvis vara mycket löslagrad och har därmed ett kontraktant beteende. Pålning med massundanträngande pålar, typ slagna betong/stålrörspålar i denna typ av jordar kan ge upphov till en omlagring av kornen och orsaka sättningar i den lösa friktionsmaterialet. Också, när friktionsjorden består av siltiga jordar är så kallade ”falska pålstopp” (en temporär falsk spetsbärförmåga orsakad av kraftigt förhöjda porundertryck genererade i samband med slagningsarbetet) vanliga. Borrade stålrörspålar, sk. RD pålar, är en pålningsmetod som används när pålning behöver utföras genom steniga/blockiga jordar där pålar inte kan drivas ned till avsedd nivå med konventionella metoder dvs. slagning/vibrering och är också mer skonsam jämfört med massundanträngande pålar då jord motsvarande pålens volym ”spolas upp” och ”packning” av jorden utförs inte i samma omfattning. Vid borrning md sänkhammare (den vanligaste borrningsmetoden) i finkorniga jordar under grundvattenytan finns dock risk att större mängd jord spolas upp vid spetsen, s.k. ”mammut-pump effekt” med stora sättningar i omgivande jord som följd. Skonsam borrning med topphammare eller borrning med sänkhammare och samtidig vattenspolning, s.k. Wassara, är borrningsmetoder som minimerar risken för stor uppspolning av material. Byggnadens omedelbara närhet till befintliga vägar och byggnader medför att eventuella sättningar p.g.a pålningsarbeten riskerar ge upphov till skador på dessa anläggningar. I detta skede är det inte känt hur befintliga byggnader är grundlagda vilket behöver säkerställas innan beslut om pålningsmetod tas. Rekommendationer för pålning Borrade stålrörspålar med topphammare eller sänkhammare med vattenspolning bedöms i detta skede som den pålningsmetod som ger minst risker för omgivningspåverkan och en säkrare metod jämfört med slagna betongpålar. Kostnadsskillnaden mellan slagna betongpålar och borrade RD-pålar är dock så stor att en provpålning med slagna betongpålar rekommenderas med syfte att undersöka hur stor omgivningspåverkan denna metod skulle orsaka och kan motivera de större riskerna som föreligger med betongpålar.


12(17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


10.3 Grundvattensänkning Avlästa grundvattennivåer i området visar att grundvattennivån kommer förhållandevis ligga något högre än nivå för schaktbotten i vissa delar av området och därmed erfordras grundvattensänkning i dem delarna. Nivå för färdig golv (FG) för källarvåning är +139,6 vilket skulle innebära att nivån för schaktbotten kommer att vara runt ca +139,0. Grundvattenrören 1, 2 och 3 som är placerade på östra sidan av området har visat lägre grundvattennivå än +139,0 med en liten marginal (ca 0,2 till 0,3m). En eventuell grundvattensänkning i de delarna anses inte nödvändigt. Grundvattenrör 4 och 6 som är placerade på västra sidan av området har som högst visat ca 0,9 m högre grundvattennivå i förhållande till +139,0. Även grundvattenrör 5 som också ligger på västra sidan har visat något högre grundvattennivå än +139,0 i några utav avläsningar. Därmed erfordras grundvattensänkning på dessa delar av området. Grundvattensänkningen bör utföras till ca +138,5 dvs. ca 0,5 m under planerad nivå för schaktbotten. De sydvästra delarna av området är de kritiska delarna avseende sänkning av grundvattennivån. Utförda laboratorieundersökningar visar att det finns torv och gyttja under fyllningen i dessa delar. Samtidigt ligger grundvattennivån i grundvattenrör 6 runt ca +139,9 vilket innebär en sänkning med 1,4m till +138,5. Utförande av grundvattensänkningen är beroende av vattengenomsläppligheten i underliggande friktionslager. Om detta lager är ett mer vattenförande lager finns det risk för hydraulisk bottenupptryckning då vattnet med ett stort flöde strömmar in i torv/gyttjelagret från underliggande friktions lager. Därför skall grundvattensänkning utföras genom installation av blödarrör. I det fallet då underliggande friktionslager är mindre permeabel finns det ingen risk för hydraulisk bottenupptryckning. Grundvattensänkning i detta fall kan utföras genom pumpning i pumpbrunnar. Utifrån utfört ”Falling Head” försök i grundvattenrör 6 har permeabilitet i underliggande friktionsjord uppskattat till 8,1x10-7 (se ”Markteknisk undersökningsrapport, MUR / Geoteknik” upprättad av Skanska Sverige AB, Teknik i Stockholm och daterad 2018-03-15). Då detta värde ligger väldigt nära gränsen (1,0x10-6) för permeabilitet där det föreligger risk för hydraulisk bottenupptryckning samt med tanke på att det finns en viss osäkerhet i erhållet värde, rekommenderas sänkning av grundvattennivå genom installation av blödarrör i sydvästra delar av det undersökta området. I övriga delar av området kan grundvattensänkning utföras genom pumpning i pumpbrunnar.


13(17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


10.4 Kompletterande geotekniska undersökningar

Nedan beskrivs kompletterande geotekniska undersökningar som erfordras inför fortsatt projektering i senare skede:

- Provtagning med torvprovtagare, dessa prover ska skickas till Geolab för utförande av inblandningsförsök med cement.

- Hejarsonderingar i stödkonstruktionens exakta läge (spontlinjen), - CPT-sonderingar i stödkonstruktionens exakta läge (spontlinjen) samt övriga delar av

området,


14(17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


11 PROJEKTSPECIFIKA RISKER OCH MILJÖPÅVERKAN

11.1 Sättningar orsakat av grundvattensänkning Sänkning av grundvattennivå kommer att ge upphov till sättningar i närområdet. Detta kan orsaka skador på vägar och andra objekt såsom byggnader särskilt om byggnaderna är ej grundlagda på pålar. I detta fall skall hänsyn tas till eventuella skador till följd av sättningar på Lögegatan väser om planerad spontkonstruktion samt Staketgatan söder om planerad spontkonstruktion.

11.2 Sättningar och rörelser i mark orsakat av installation av spont samt pålningsarbete

Då huvuddelen av friktionsjorden inom området är mycket löst lagrat skulle all form av vibrationsalstrande arbete såsom spontslagning och pålslagning tätare lagring av detta lager och därmed leda till rörelser av jord i både vertikal och horisontell riktning. Detta kan leda skador på vägar och byggnader och andra skyddsobjekt i närheten. Exempel på dessa skador kan vara sprickor på markyta, ojämnheter på markyta eller lutande plan, sprickor på byggnaders fasad m.m.

11.3 Hydraulisk bottenupptryckning Vid schaktarbeten inom spont där det förekommer gyttja och torvjordar föreligger risk för hydraulisk bottenupptryckning. För att motverka detta rekommenderas att efter masstabilisering av torvlagret, skall detta lager överlastas med ett lager av packad sorterad fyllning. Fyllningens tjocklek uppskattas till ca 0,5 till 1,0 m. Fyllningen skall läggas på ett materialavskiljande lager av lämpligt vald geotextil i enlighet med TK Geo 13 (minst bruksklass N3) och skall packas i enlighet med AMA Anläggning 2017. Gjutning av bottenplattan skall utföras etappvis där inför varje etapp skall fyllning tas bort.

11.4 Buller och vibrationer

Riskanalys rekommenderas att utföras med avseende på vibrationsalstrande arbeten där hänsyn måste tas till samtliga skyddsobjekt i närområdet såsom befintliga ledningar m.m. men också boenden i närområdet, verksamheter samt övriga intressenter. Vibrationsalstrande arbeten kan vara installation av spont eller pålningsarbeten för grundläggning av byggnader.


15(17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


12 DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Dimensionering av geokonstruktioner utförs enligt Eurocode, SS-EN 1997-1, i säkerhetsklass 2 (SK2, γd=0,91) och i geoteknisk kategori 2 (GK2). Vid dimensionering av stödkonstruktioner (spont) i närhet av befintliga gator bör dimensionering utföras i säkerhetsklass 3 (SK3, γd=1,0) med hänsyn till tredje part. Detta ska särskilt utföras i de delar där torv/gyttja förekommer på passivsida av sponten. Dimensioneringen utförs med partialkoefficientmetoden, varvid relevanta dimensionerande parametervärden bestäms enligt följande:

�� =1

��∙ � ∙ ��

där γM = fast partialkoefficient

η = omräkningsfaktor för aktuell geokonstruktion

Xvalt= valt värde från sammanställning av härledda värde

Valda värden för geokonstruktioner framgår i Tabell 12-1.

Tabell 12-1 Valda värde

Material Djup under befintlig markyta

Friktions-vinkel

φ’valt

Kohesion c´ [kPa]

Tunghet γvalt/γ’valt [kN/m3]

Fyllning ca 0 – 3 33° - 19/11 Torv/Gyttja ca 2 – 8 20°*1 2*2 11/1

Friktionsjord (silt/finsand)

ca 2 – 35 31° - 18/8

1 och 2) Angivna värden för torvens/gyttjans friktionsvinkel och kohesion är utvärderade

baserad SIG rapport 26 samt ”Geotechnical properties of some Swedish peats” av Peter

Carlsten. I ovannämnda rapporten, avsnitt 5 skriven av Peter Carlsten framgår en relation

mellan skjuvhållfastheten och normalspänningen i svenska torvar (t/σ´n =0,4 för en

deformation på 0,15). Vid dimensionering i byggskede bör torvens/gyttjans

hållfasthetsegenskaper bestämmas närmare genom laboratorieundersökningar. Vid val av

masstabilisering av torv/gyttja bör materialets hållfasthet verifieras genom

inblandningsförsök på Geolab.


16(17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


12.1 Stödkonstruktioner Temporära stödkonstruktioner ska dimensioneras i SK2. Temporära stödkonstruktioner utmed befintliga vägar och gator där allmän trafik sker under byggskedet ska dimensioneras i SK3. Val av partialkoefficienter, mγ , samt förslag till val av delfaktorer η redovisas i Tabell 12-2

nedan.

Tabell 12-2 Val av partialkoefficienter γM och η-värde för stödkonstruktioner

cu tan φ’ c’ Tunghet γ

Mγ 1,5 1,3 1,3 1,0

η(sammanvägd) 0,88 1,0 1,0 1,0 η(1,2,3,4) 0,8 0,9 - -

η(5,6) 1,1 1,1 - -

η(7) 1,0 1,0 - -

η(8) 1,0 1,0 - -


17(17)


Stockholm

Handläggare



203927 2018-03-27


13 GEOTEKNISK KONTROLL Schaktnings- och grundläggningsarbetena ska ske i samråd med geoteknisk sakkunnig. Geoteknisk kontroll ska utföras enligt av entreprenören upprättad kontrollprogram och åtgärdsplan med inriktning på:

• Kontroller med hänsyn till avvikande förhållanden såsom jordart och dess fasthet som

lämpligen utförs av geoteknisk sakkunnig.

• Schaktbottenbesiktning ska utföras av geoteknisk sakkunnig innan

grundläggningsarbetena påbörjas. Innan arbeten med schakt och pålning påbörjas skall en riskanalys med avseende på vibrationer och markrörelser upprättas. Vidare bör ett kontrollprogram upprättas för förskjutningar i mark, på befintliga byggnader och anläggningar samt på temporära stödkonstruktioner. Till kontrollprogrammet skall en pålningsordning upprättas som beskriver pålordning. Syftet med pålningsordningen är att minska risken för skadliga jordförskjutningar som kan påverka närliggande byggnader och anläggningar. Kontrollprogrammet skall utöver ansvarsfördelning och mätschema även innefatta gränsvärden för tillåtna rörelser, vibrationer och porvattentryck. Utöver den geotekniska kontrollen bör även en riskanalys upprättas med hänsyn till vibrationer i närliggande byggnader och anläggningar under byggtiden. Detta gäller för alla vibrationsalstrande arbeten som schakt, transporter, packning, pålning, spontning osv.

2018-03-27

G:\Teknik\GoI\Uppdrag Sthlm\203927 Kv Diana, Skövde\Fält o Lab\Härledda värden\Parametersammanställning

0

5

10

15

20

25

30

35

40

2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0

Dju

p [

m]

Kv DianaSammanställning av härledda värden för friktionsvinkel inkl. valda värden

HfA5 [Hfa]

HfA4 [Hfa]

HfA3 [Hfa]

HfA2 [Hfa]

HfA1 [Hfa]

HfA7 [Hfa]

HfA8 [Hfa]

HfA9 [Hfa]

HfA10 [Hfa]

Valda värden

Friktionsvinkel [◦]

Bilaga 1

Projekterings PM Geoteknik

Documents

Transcript of Projekterings PM Geoteknik