TEKNISK PM GEOTEKNIK - Huddinge kommunUppdrag: 294252, Flemingsbergsdalen - Geoteknik planprogram...

17
TEKNISK PM GEOTEKNIK FLEMINGSBERGSDALEN – GEOTEKNIK PLANPROGRAM 2019-06-19 REV A 2019-10-11

Transcript of TEKNISK PM GEOTEKNIK - Huddinge kommunUppdrag: 294252, Flemingsbergsdalen - Geoteknik planprogram...

  • TEKNISK PM GEOTEKNIK

    FLEMINGSBERGSDALEN – GEOTEKNIK PLANPROGRAM

    2019-06-19

    REV A 2019-10-11

  • Tyréns AB 118 86 Stockholm

    Besök: Peter Myndes Backe 16

    Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se

    Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

    2019-06-19

    UPPDRAG 294252, Flemingsbergsdalen - Geoteknik planprogram

    Titel på rapport: Teknisk PM Geoteknik

    Status: Slutrapport

    Datum: 2019-06-19

    MEDVERKANDE

    Beställare: Stockholm Syd SBD Utvecklings AB

    Kontaktperson: Therese Friedman

    Konsult: Tyréns AB

    Uppdragsansvarig: Fredrik Eriksson

    Handläggare: Fredrik Eriksson

    Kvalitetsgranskare: Stephan Hellgren

    REVIDERINGAR

    Revideringsdatum 2019-10-11

    Version: A

    Initialer: FEN

    Uppdragsansvarig: Fredrik Eriksson

    Datum: 2019-06-19

    Handlingen granskad av: Stephan Hellgren

    Datum: 2019-05-03

    Revidering A – 2019-10-11

    Revideringen avser en mindre textjustering i kapitel 4.

  • Uppdrag: 294252, Flemingsbergsdalen - Geoteknik planprogram Rev A 191011 - 2019-06-19

    Re Beställare: Stockholm Syd SBD Utvecklings AB

    3(12)

    INNEHÅLLSFÖRTECKNING

    1 OBJEKT .................................................................................................................................. 4

    2 ÄNDAMÅL ............................................................................................................................. 4

    3 UNDERLAG FÖR TEKNISK PM ...................................................................................... 4

    4 PLANERAD/FÖRESLAGEN KONSTRUKTION ......................................................... 4

    5 BEFINTLIGA KONSTRUKTIONER ................................................................................ 5

    6 MARKFÖRHÅLLANDEN ................................................................................................... 5

    7 REKOMMENDATIONER ................................................................................................... 9

    8 REKOMMENDATIONER KRING FORTSATT ARBETE ....................................... 11

    Bilagor

    Beteckning Datum

    Bilaga 1 – Tolkad plan (1 sida) 2019-05-03

    Bilaga 2 – Planritning utförda undersökningar (4 sidor) 2019-05-03

    Bilaga 3 – Sammanställning av inventerade handlingar (88 sidor) 2019-05-03

  • Uppdrag: 294252, Flemingsbergsdalen - Geoteknik planprogram Rev A 191011 - 2019-06-19

    Beställare: Fabege Stockholm AB

    4(12)

    1 OBJEKT

    På uppdrag av Stockholm Syd SBD Utvecklings AB har Tyréns AB utfört en geoteknisk arkivstudie

    för samla in tidigare utförda geotekniska undersökningar inom området för planprogram

    Flemingsbergsdalen. Områdets utbredning kan ses i figur 1.

    Figur 1: Ungefärlig utredning på området för planprogrammet.

    2 ÄNDAMÅL

    Syftet med utredningen är att samla in utförda geotekniska undersökningar och översiktligt

    beskriva de geotekniska och hydrogeologiska förhållandena inom området för planprogrammet.

    3 UNDERLAG FÖR TEKNISK PM

    Som underlag till denna PM har underlag samlats in från flertalet källor.

    • Platsbesök har utförts för att översiktligt kartera utbredningen på berg i dagen.

    • Inventerade geotekniska handlingar, se Bilaga 3.

    • Översiktlig byggnadsgeologisk karta över Huddinge Kommun, upprättad av Sven Tyrén

    AB, oktober 1975.

    • Flygfoton från 1955-1967 hämtade från Eniro.se

    4 PLANERAD/FÖRESLAGEN KONSTRUKTION

    Ett planprogram för Flemingsbergs centrala delar tas fram för att kunna utveckla området till en

    stadsdel som ska ge möjlighet till tusentals nya arbetstillfällen, bostäder, offentligt finansierad

    service, handel, nöjen och studieplatser inom högre utbildning.

  • Uppdrag: 294252, Flemingsbergsdalen - Geoteknik planprogram Rev A 191011 - 2019-06-19

    Beställare: Fabege Stockholm AB

    5(12)

    Området ska ha en blandad bebyggelse som kan möta en omvärld i förändring. Området ska

    innehålla offentliga platser, mötesplatser och stråk som kopplar samman centrala Flemingsberg

    med övriga Flemingsberg. Programområdet utreds för att bli en regional bytespunkt för

    kollektivtrafik och ett nytt stadscentrum för hela Flemingsberg med ett stort utbud av handel,

    kultur, nöjen, offentliga mötesplatser och grönska.

    Totalt planeras för cirka 5000 bostäder och cirka 35 000 arbetsplatser. Vid upprättandet av

    denna PM så fanns ingen fastställd information kring exakta lägen samt utformning på

    planerade byggnader.

    5 BEFINTLIGA KONSTRUKTIONER

    Inom området för planprogrammet passerar idag Väg 226 och Västra Stambanan samt

    lokalgator. Bebyggelsen i området består av flerbostadshus, industri- och handelsbyggnader.

    Delar av området består av obebyggda skogsområden.

    Regulatorbron passerar genom områdets centrala delar. Dess stöd är grundlagda med pålar och

    det södra landfästet är enligt muntliga uppgifter grundlagd med bankpålning.

    6 MARKFÖRHÅLLANDEN

    6.1 TOPOGRAFI

    Området ligger i Flemingsbergsdalen som är dalgång som sträcker sig i nordöstlig-sydvästligt

    riktning. Marknivån i dalgången är relativt flack med vissa lokala högre partier och varierar

    mellan cirka +24 och +33. Marknivåerna i dalgången är som högst i den sydvästra delen och

    sjunker generellt mot nordöst. Mot norr och söder stiger marknivåerna. I de södra delarna av

    planområdet ligger marknivåerna kring +60, i de norra delarna kring +45.

    6.1 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN

    En översikt över de geotekniska förhållandena inom området för planprogrammet kan ses i

    Bilaga 1. Generellt finns två större områden där lera med något större mäktighet förekommer.

    Ett i sydväst och ett i nordöst. Dessa delas av ett fastmarkområde med berg i dagen, ytnära

    berg, morän och torrskorpelera.

    I dalgången förekommer områden med djupa lerlager och delvis områden med morän och berg i

    dagen. Inom stora delar av dalgången har fyllningsarbeten utförts. Detta medför att ett lager

    fyllningsjord finns i ytan över i stort sätt hela området. Det påförda lagret med fyllningsjord har

    en mäktighet på upp till fem meter inom delar av området.

    Lerans mäktighet varierar från någon meter i anslutning till fastmarksområden till cirka 15 m

    som djupast i områdets sydvästra del.

    Inom morän- och fastmarkområdena förekommer lokalt mindre områden med torrskorpelera,

    sand eller silt med en mäktighet på upp till 2-3 m.

  • Uppdrag: 294252, Flemingsbergsdalen - Geoteknik planprogram Rev A 191011 - 2019-06-19

    Beställare: Fabege Stockholm AB

    6(12)

    6.1.1 LERA

    Figur 2: De två större lerområdenas utbredning. Uppdelning mellan de två områden

    Lerområdet i den sydvästra delen av området har undersökts i mer detalj än den nordöstra

    delen. Skjuvhållfastheten i leran i har sammanställts av Skanska Teknik, se figur 3. Lerans

    korrigerade odränerade skjuvhållfasthet varierar mellan 10–30 kPa med ett medelvärde kring 20

    kPa och hållfastheten benämns som mycket låg - låg. Vattenkvoten i leran varierar mellan 30–45

    %.

    Figur 3: Sammanställning av härledda värden för odränerad skjuvhållfasthet i lera i området sydvästra del. Hämtad från MUR upprättad av Skanska Teknik.

  • Uppdrag: 294252, Flemingsbergsdalen - Geoteknik planprogram Rev A 191011 - 2019-06-19

    Beställare: Fabege Stockholm AB

    7(12)

    CRS-försök har utförts i punkter benämnda STE96F och STE93. De utförda försöken har inte

    kunnat utvärderas, förmodligen på grund av skikt i leran. För att kunna utvärdera lerans

    sättningsegenskaper behöver nya CRS-försök utföras i samband med kompletterande

    geotekniska undersökningar.

    6.1.2 LEROMRÅDE NORDOST

    I den nordöstra delen har lerans egenskaper undersökts i samband med tidigare undersökningar

    för Tvärförbindelse Södertörn.

    Lerans korrigerade odränerade skjuvhållfasthet varierar mellan 10–20 kPa med ett medelvärde

    kring 15 kPa och hållfastheten benämns som mycket låg - låg. Vattenkvoten i leran varierar

    mellan 40–75%.

    Ingen data kring leran sättningsegenskaper finns tillgänglig. Enligt tidigare utförda

    undersökningar på fastigheten Anoden 5 så var leran överkonsoliderad med 20–30 kPa för

    dåvarande spänningssituation. Sedan dess har utfyllnader utförts så leran kan förutsättas var

    normalkonsoliderad för nuvarande förhållanden. Alltså är leran känslig för ytterligare

    uppfyllnader, vilket skulle orsaka sättningar.

    6.1.3 FYLLNING

    Över i stort sätt hela de lägre delarna om området har fyllningsjord lagts ut ovan den naturliga

    jorden. Inom delar av fastigheterna har större utfyllnader utförts, se Bilaga 1 för kända områden

    där större utfyllnader med en fyllningshöjd på mer än 2 m har utförts. Vilka massor som har

    använts för dessa utfyllnader är inte känt.

    6.2 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN

    Grundvattennivån inom området phar mätts i stort antal installerade grundvattenrör för olika

    projekt. För en översikt av grundvattennivåer och strömningsriktning se Bilaga 1. Generellt ligger

    grundvattenytans nivå kring +31 i dalgångens sydvästra del och kring +24 i områdets norra och

    nordöstra del. Grundvattenytan ligger i de lägre belägna delar av området kring 1 m under

    befintliga marknivåer i den sydvästra delen för att i den nordöstra och norra delen ligga 1,5-3 m

    under befintliga marknivåer. I de högre belägna delarna av området ligger grundvattenytans nivå

    djupt under befintliga marknivåer.

    6.3 RADON

    Området har enligt SGU:s storskaliga mätning, se figur 4, en gammastrålning (med avseende på

    uran) på 37-68 Bq/kg, vilket enligt markradonklassificeringen (Tabell 1) är att betrakta som en

    normalradonmark. Detta måste dock bekräftas med mätningar i fält för varje specifikt objekt.

    Inom områden med fyllning måste fyllningsjorden kontrolleras med avseende på radon.

  • Uppdrag: 294252, Flemingsbergsdalen - Geoteknik planprogram Rev A 191011 - 2019-06-19

    Beställare: Fabege Stockholm AB

    8(12)

    Figur 4: Gammastrålning från uran. Planområdet ungefärligt markerat med blått.

    Tabell 1: Radonmarkklassificering (Byggforskningsrådet, 1988).

    Markklass Markyta Radium-226

    (Bq/kg)*

    Radonhalt i jordluften

    (kBq/m3)

    Högradonmark Berg >200

    Sprängsten >100

    Grus och grovkornig morän >50

    Sand >50

    Silt >60

    Lera, lerig morän >100

    Normalradonmark Berg 60 – 200

    Sprängsten 25 – 100

    Lågradonmark Berg < 60

    Sprängsten < 25

    Grus och grovkornig morän

  • Uppdrag: 294252, Flemingsbergsdalen - Geoteknik planprogram Rev A 191011 - 2019-06-19

    Beställare: Fabege Stockholm AB

    9(12)

    7 REKOMMENDATIONER

    7.1 GRUNDLÄGGNING OCH FÖRSTÄRKNINGSBEHOV FÖR KONSTRUKTIONER

    Grundläggningsmetod och eventuella förstärkningar som kan krävas för byggnader, vägar och

    andra allmänna konstruktioner beror på den aktuella konstruktionen samt de geotekniska

    förhållandena på den aktuella platsen. Denna geotekniska inventering ger en översikt kring de

    geotekniska förhållandena inom området för planprogrammet. Rekommendationerna kring

    grundläggning nedan är därför också endast översiktliga.

    En tolkad plan där området har delats in efter nedan beskriva geotekniska förhållanden går att

    se i Bilaga 1.

    Tabell 2: Översiktliga grundläggningsrekommendationer för olika markslag.

    Berg

    (Röd färg)

    Ingen markförstärkning erfordras för gator, ledningar och hårdgjorda ytor.

    Byggnader grundläggs på packad sprängbotten eller direkt på fast berg.

    Bergschakt krävs med största sannolikhet för byggnader, vägar och VA-

    ledningar.

    Morän och

    fastmark-

    områden

    (Blå färg)

    Ingen markförstärkning erfordras för gator, ledningar och hårdgjorda ytor.

    Byggnader kan grundläggas med plattor efter eventuell urschaktning av

    torrskorpelera. Beroende på utformning av byggnader och djup till berg kan

    pålgrundläggning krävas om lasterna är stora.

    Bergschakt kan krävas för byggnader, vägar och VA-ledningar beroende på

    djup till berg.

    Lera 0–2,5 m

    (Gul färg)

    Markförstärkningsåtgärder för gator, ledningar och hårdgjorda ytor erfordras

    normalt inte vid måttliga uppfyllnader.

    Lätta byggnader kan preliminärt grundläggas med plattor på lera. Tyngre

    byggnader grundläggs med plintar eller pålar nedförda till berg eller

    friktionsjord i form av morän.

    Lera > 2,5 m

    (Gul färg)

    Vid uppfyllnader mindre än ca 0,5 m erfordras normalt inte

    markförstärkningsåtgärder för gator, ledningar och hårdgjorda ytor.

    Vid större uppfyllnader bedöms framtida sättningarna kunna bli för stora och

    stabiliteten för låg. Lämpliga åtgärder kan vara markförstärkning med

    kalkcementpelare, förbelastning eller lastkompensation med lättfyllning (t ex

    cellplast, lättklinker) mm.

    Där självfallsledningar utförs med litet fall kan dock redan några decimeters

    uppfyllnad utan förstärkningsåtgärder medföra oacceptabla sättningar. Även

    utskiftningen av lera till grusfyllning i ledningsgraven innebär normalt viss

    lastökning på underliggande jord.

    Byggnader grundläggs med spetsbärande pålar.

    7.2 ARBETEN INTILL JÄRNVÄGEN OCH GRUNDLÄGGNING ÖVERDÄCKNING

    Att arbeta intill järnvägen är komplicerat. Höga säkerhetskrav ställs på schakter och arbeten intill

    järnvägen för att inte riskera att störa trafiken. Därför blir grundläggningsarbeten intill järnvägar

    komplicerade och dyrare jämfört med projekt där järnvägen inte påverkar arbetena.

  • Uppdrag: 294252, Flemingsbergsdalen - Geoteknik planprogram Rev A 191011 - 2019-06-19

    Beställare: Fabege Stockholm AB

    10(12)

    Den planerade överdäckningen medför med största sannolikhet att stora laster kommer att

    behöva tas om hand i grundläggningen. Detta medför att lasterna kommer att behöva föras ned

    till fast berg antingen via plattor där berget ligger ytnära eller via pålar där avståndet till berg

    ökar.

    7.3 VIBRATIONER FRÅN TÅGTRAFIK

    En stor del av planerade byggnader kommer att ligga nära Västra Stambanan och därmed

    förekommer risker att vibrationer uppstår i dessa byggnader. Denna fråga kommer att behöva

    utredas separat för att se om byggnadstekniska åtgärder behöver vidtas för att minska

    vibrationerna i byggnaderna närmast järnvägen.

    7.4 GENERELLA STABILITETSFÖRHÅLLANDEN

    I detaljplaneskedet ska geotekniska säkerhetsfrågor utredas så att det inte föreligger risk för

    skred eller ras för de planerade förhållandena. Risk för skred och ras kan förekomma vid

    sluttande mark i områden med lösa jordar som lera eller silt. I utkanterna av dalgången

    förekommer områden med slänter med relativt hög lutning. I dessa områden består marken av

    fasta jordar som morän eller av ytnära berg. De delar av området där lera förekommer har en

    plan topografi, dvs marken lutar generellt mindre än 1:10. Därmed förekommer ingen risk för

    storskaliga skred för befintliga förhållanden. Området kategoriseras i stabilitetszon 2 enligt

    MSBs indelning som kan ses i Figur 5 nedan.

    Figur 5: Översiktlig stabilitetskartering enligt MSBs indelning i stabilitetszoner.

    Lokalt har större utfyllnader utförts i områden med lera, bland annat för Väg 226, Västra

    Stambanan och inom fastigheterna Regulatorn 2 och Generatorn 2. Här förekommer lokalt

    slänter med relativt brant lutning inom områden med lera. Dessa bedöms vara stabila för

    befintliga förhållanden. Vid detaljplanering behöver en geoteknisk utredning utföras för att

    kontrollera att inga stabilitetsproblem uppstår för planerade förhållanden i dessa områden samt

    övriga delar av området där lös lera förekommer.

    7.5 GRUNDVATTENHANTERING

    Grundvattennivån ligger nära markytan in de lägre delarna av området. På grund av detta kan

    grundvattensänkning och grundvattenbortledning komma att krävas för byggnader som byggs

    med källare inom dessa områden.

  • Uppdrag: 294252, Flemingsbergsdalen - Geoteknik planprogram Rev A 191011 - 2019-06-19

    Beställare: Fabege Stockholm AB

    11(12)

    Bortledning av vatten och avsänkning av grundvattennivåer utgör vattenverksamhet, enligt 11

    kap §3 i Miljöbalken. Generellt krävs tillstånd för vattenverksamhet. Tillstånd meddelas av Mark-

    och miljödomstolen. Ett undantag från tillståndsbestämmelsen medges emellertid i 11 kap §12

    MB, där det framgår att tillstånd inte krävs om det är uppenbart att vare sig allmänna eller

    enskilda intressen kan komma till skada genom vattenverksamheten.

    För att klargöra om risker för allmänna eller enskilda intressen föreligger på aktuell plats

    rekommenderas att en fördjupad hydrogeologisk utredning utförs, vilken i närmare detalj

    utreder behovet av grundvattenbortledning, markförhållanden, grundvattennivåers fluktuation,

    inventerar förekommande skyddsobjekt i närheten av planerad schakt mm. Med den

    fördjupande hydrogeologiska utredningen erhålls underlag för bedömning om tillstånd krävs

    eller om undantagsparagrafen är tillämplig.

    Denna utredning och tillståndsprocess tar tid och bör därför startas tidigt i projekteringsfasen

    för varje delprojekt för att hinna slutföras innan byggstart.

    Trafikverket har ansökt om vattenverksamhet för att kunna bortleda grundvatten i samband med

    utbyggnaden och driften av Tvärförbindelse Södertörn. Detta medför att det kommer att finnas

    ett aktivt kontrollprogram med avseende på grundvatten inom delar av området för

    planprogrammet. Området för kontrollprogrammet kan i detta skede antas vara lika stort som

    samrådsområdet som är markerat med rött i figur 6 nedan. Skulle det krävas

    grundvattensänkning inom området för Trafikverkets kontrollprogram så kommer

    undantagsregeln vara mycket svår att använda då även mindre sänkningar av grundvattennivån

    kommer att noteras inom kontrollprogrammet.

    Figur 6: Urklipp av Bilaga 3D från samrådsunderlag för vattenverksamhet för TS. Samrådskrets markerat med rött streck.

    8 REKOMMENDATIONER KRING FORTSATT ARBETE

    8.1 DIGITALISERING AV INVENTERADE GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

    I detta skede har en inventering utförts och äldre geotekniska undersökningar har samlats in.

    Dessa redovisas endast i PDF-format, se bilaga 2-3. För att ha ett bra underlag för fortsatt arbete

    bör dessa undersökningar digitaliseras till Autograf-format och samlas i en gemensam databas

    för hela området. Detta gör att inventerad geoteknisk data finns lättillgänglig för att använda i

    framtida projekt.

  • Uppdrag: 294252, Flemingsbergsdalen - Geoteknik planprogram Rev A 191011 - 2019-06-19

    Beställare: Fabege Stockholm AB

    12(12)

    8.2 KOMPLETTERANDE GEOTEKNISKA UTREDNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR

    Det befintliga underlaget ger en god överblick över de geotekniska förhållandena inom området

    för planprogrammet. Vid upprättande av varje detaljplan ska en geoteknisk utredning utföras.

    För delar av området krävs det inte att fler undersökningar utförs för detaljplanearbetet. För

    delar där undersökningarna är glesare så kan kompletteringar krävas beroende på den aktuella

    frågeställningen. Detta måste utredas inför varje detaljplan.

    Vid detaljprojektering kommer kompletterande undersökningar att behöva utföras.

    8.3 INVENTERING AV GRUNDLÄGGNING VÄG 226 OCH VÄSTRA STAMBANAN

    Ska en överdäckning av Västra Stambanan utföras är det mycket viktigt att ta del av

    relationshandlingar som visar hur befintliga konstruktioner samt järnvägen är grundlagda. Den

    utförda grundläggningen kommer att vara styrande för hur den nya grundläggningen kan

    utföras.

    8.4 GRUNDVATTENMÄTNINGAR I BEFINTLIGA RÖR

    För att ha ett bra underlag för fortsatt projektering bör grundvattennivån mätas i installerade

    grundvattenrör en gång i månaden. Flera långa mätserier finns redan tillgängliga men ju fler

    mätningar som kan samlas in inför projektering desto bättre underlag kommer att finnas

    tillgängligt vid projektering och utredning vilket gör att mer optimerade och billigare lösningar

    kan byggas.