Profilområde Odontologi - rjl.se · 2015. 10. 1. · Oral hälsa ur ett folkhälsoperspektiv –...

Rev. 2015-06-02, CS/HJ

Rättningar enligt KG, LL 1

Profilområde Odontologi

Bakgrund

Munhälsan i befolkningen har successivt förbättrats bland unga och vuxna. Förekomsten av

karies har minskat dramatiskt. Epidemiologiska studier, bl.a. från Odontologiska Institutionen i

Jönköping (OI) visar att andelen kariesfria barn ökat betydligt under de senaste 30 åren. Länets

12-åringar har hälften så många kariesskadade tänder som riksgenomsnittet. Ungefär 40 % av

19-åringarna är karies- och fyllningsfria. Bland vuxna har andelen individer med kariesskadade

tänder minskat betydligt. Allt fler äldre behåller sina tänder. Detta har kunnat uppnås mycket

tack vare de forskningsresultat som erhållits och som omsatts i praktiskt tandhälsoarbete.

Det finns dock fortfarande problemområden:

Det preventiva arbetet för att minska antalet kariesskador hos små barn behöver intensifieras.

Förebyggande åtgärder för förhindra uppkomst av bettstörningar behöver förbättras liksom behandlingsmetoder.

Beträffande den vuxna befolkningens munhälsa återstår områden som kräver ytterligare

forskning:

Tandvårdsrädsla är fortfarande ett stort problem. Forskning behövs för att förebygga, identifiera/bemöta och behandla detta svåra tillstånd.

Forskning visar på ett allt klarare samband mellan oral hälsa och allmän hälsa. En god/dålig munhälsa har betydelse för den allmänna hälsan och omvänt.

Specialisttandvården har i samarbete med sjukvården en viktig roll i forskning/utveckling

om diagnostik och behandling.

En tredjedel av alla vuxna uppvisar tecken på tandlossningssjukdom och var tionde har mer allvarlig tandlossning som kräver omfattande behandling. Nya diagnostiska och

kurativa metoder behöver utvecklas för att förbättra situationen för denna grupp patienter.

Tandlöshet förekommer fortfarande. Det finns också patienter med omfattande förlust av käkben som inte kan behandlas med tillgängliga metoder. Nya tekniker behöver

utvecklas för att kunna behandla detta svåra funktionshinder

Andra utsatta grupper ur tandhälsosynpunkt är människor med fysiska och psykiska funktionshinder, såväl barn som vuxna.

I sjukvården har ett stort antal kvalitetsregister utvecklats. Dessa har visats vara värdefulla

instrument i arbetet med att förbättra kvalitet och säkerhet i behandlingar och vårdkedjor. I

tandvården pågår utvecklingssatsningar men det saknas ännu fullt utbyggda nationella

kvalitetsregister. OI är djupt engagerat i detta arbete.

Klinisk specialisttandvård, utbildning av specialisttandläkare och övrig tandvårdspersonal samt

forsknings- och utvecklingsarbete har bedrivits vid OI sedan starten 1972. Trettio

doktorsavhandlingar, två licentiatavhandlingar, mer än 675 vetenskapliga artiklar samt

läroböcker och lärobokskapitel har utgått från institutionen. Forsknings- och utvecklingsarbete

sker i såväl nationellt som internationellt samarbete. Inom Landstinget sker ett omfattande

tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt samarbete med olika medicinska specialiteter,

FUTURUM och Hälsohögskolan. Sedan 1999 finns också ett nationellt kompetenscenter för

sällsynta odontologiska tillstånd vid Odontologiska Institutionen, Jönköping.

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Disputerade medarbetare

Fil. dr Alkisti Anastassaki Köhler

Odont. dr Birgitta Bergendal

Docent Krister Bjerklin

Odont. dr Fredrik Frisk

Odont. dr Helén Isaksson

Fil. dr Eva Josefsson

Professor Göran Koch

Docent Rune Lindsten

Med. dr Anders Magnusson

Odont. dr Håkan Nilsson

Docent Peter Nilsson

Docent Ola Norderyd

Med. dr. Christer Slotte

Docent Katarina Sondell

Institutionella samarbetspartners

Hälsohögskolan Jönköping (HHJ)

Göteborgs Universitet (GU)

Hälsouniversitetet i Linköping (HU)

Malmö Högskola (MAH)

Université d’Auvergne, UFR Odontologie Clermont-Ferrand, Frankrike

Universitetet i Kaunas, Litauen

Högskolan i Kristianstad

Industriella samarbetspartners

Dentsply AB, Mölndal

Nobel Biocare AB, Zürich, Schweiz

Straumann AG, Basel, Schweiz

Prototal AB, Jönköping

Osteobiol, Tecnoss, Turin, Italien

Registrerade doktorander

Magnus Ahl, HU

Carl-Otto Brahm, GU

Catharina Göthberg, GU

Maria Kassapidou, GU

Ninita Lindfors, GU

Johanna Norderyd, HHJ

Shariel Sayardoust, GU

Anna-Lena Sundell, HU

Egle Zasciurinskiene, HHJ

Åsa Wahlin, MAH

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Aktuella kunskapsområden

1. Oral hälsa ur ett folkhälsoperspektiv – epidemiologi, prevention. Kvalitetsregister.

2. Oral hälsa och livskvalitet.

3. Diagnostik

4. Funktionshinder och oral hälsa

5. Oral habilitering/rehabilitering

Doktorandprojekt

Faktorer som påverkar oral hälsa hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning, ICF-CY Oral Health Empirical Study (kunskapsområde 4).

WHO's klassificeringssystem för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF och

ICF/CY, gör det möjligt att utveckla instrument för att beskriva en persons funktionstillstånd,

funktionshinder och hälsa utifrån en biopsykosocial modell med gemensam terminologi. I

Sverige har ICF-CY ännu inte använts inom tandvården.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en modifierad ICF-CY checklista samla

information från en grupp barn och ungdomar med funktionsnedsättning för att senare kunna

beskriva oral hälsa i relation till generell hälsa, funktionstillstånd och omgivning.

Frågeställningarna är om en modifierad ICF-CY checklista kan användas för att beskriva hur

den orala hälsan påverkas av funktionstillstånd och omgivningsfaktorer hos barn och

ungdomar med funktionsnedsättning och om en sådan checklista genererar ny information

jämfört med den information som kan utläsas ur barnens journalanteckningar.

Doktorand: övertandläkare Johanna Norderyd

Handledare: professor Mats Granlund, HHJ och medarbetare vid Université d’Auvergne,

UFR Odontologie Clermont-Ferrand, Frankrike

Aktuellt läge: Två artiklar är publicerade:

o Faulks D, Norderyd J, Molina G, Macgiolla Phadraig C, Scagnet G et al. Using the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) to Describe Children Referred to Special

Care or Paediatric Dental Services. PLoS ONE 2013;8(4):e61993.

o Norderyd J, Lillvist A, Klingberg G, Faulks D, Granlund M. Oral health, medical diagnoses, and functioning profiles in children with disabilities receiving paediatric specialist dental care - a study

using the ICF-CY. Disabil Rehabil. 2014 Sept 24 [Epub ahead of print]

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Mjuk-/hårdvävnadsreaktioner efter behandling med fasta implantatstödda broar i delvis tandlösa käkar. Effekter av tidig respektive fördröjd belastning. En

kontrollerad, prospektiv, randomiserad, klinisk studie (kunskapsområde 6).

I projektet utvärderas behandling med implantatstödd brokonstruktion i delvis tandlösa käkar.

Betydelsen av läkningstidens längd innan belastning studeras liksom eventuell skillnad på

mjukvävnadsläkningen kring en rå respektive blank titanyta. Projektet undersöker också om

skillnader finns när man bygger implantatkonstruktionen från implantat- eller distansnivå.

Doktorand: övertandläkare Catharina Göthberg

Handledare: professor Peter Thomsen, Biomaterialvetenskap, GU och med dr. Christer Slotte

Aktuellt läge: halvtidskontroll genomförd november 2012. Tre artiklar är publicerade,

ytterligare en artikel i manuskript:

o Slotte C, Lennerås M, Göthberg C, Suska F, Zoric N, Thomsen P, Nannmark U Gene expression of inflammation and bone healing in peri-implant crevicular fluid after placement and loading of dental

implants. A kinetic clinical pilot study using quantitative real-time PCR. Clin Implant Dent Relat Res.

2012;14(5):723-36. Epub 2010 Nov 18.

o Göthberg C, André U, Gröndahl K, Ljungquist B, Thomsen P, Slotte C Immediately Loaded Implants with or without Abutments Supporting Fixed Partial Dentures: 1-Year Results from a Prospective,

Randomized, Clinical Trial. Clin Implant Dent Relat Res. 2013 Jan 7. [Epub ahead of print].

o Göthberg C, André U, Gröndahl K, Thomsen P, Slotte C. Bone response and soft tissue changes

around implants with/without abutments supporting fixed partial dentures: results from a 3-year,

prospective, randomized, controlled study. Clin Implant Dent Relat Res. 2015 Mar 19. [Epub ahead of

print]

Disputation fastställd till 4 mars 2016.

Implantatbehandling på rökare. Retrospektiva, experimentella och prospektiva studier (kunskapsområde 6).

Tobaksrökning har en dokumenterat negativ effekt på allmänhälsan och munhälsan. Studier

har visat på fler komplikationer och benförlust vid behandling med titanimplantat i käkarna.

Däremot har mekanismerna för hur tobak inverkar på käkben inte närmare studerats. Kunskap

saknas också om hur olika utformning av implantatytan påverkar läkningen hos rökare.

Föreliggande doktorandprojekt kommer att belysa detta retrospektivt och prospektivt.

Doktorand: ST-tandläkare Shariel Sayardoust

Handledare: professor Peter Thomsen, GU och med. dr Christer Slotte

Aktuellt läge: Delarbete 1 är publicerat:

o Sayardoust S, Gröndahl K, Johansson E, Thomsen P, Slotte C. Implant survival and marginal bone loss at turned and oxidized implants in periodontitis-susceptible smokers and never-smokers: a

retrospective, clinical, radiographic case-control study. J Periodontol. 2013 Dec;84(12):1775-82. Epub

2013 Feb 22.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21087399http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21087399http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21087399http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=G%C3%B6thberg%20C%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=23295099http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Andr%C3%A9%20U%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=23295099http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Gr%C3%B6ndahl%20K%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=23295099http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Ljungquist%20B%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=23295099http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Thomsen%20P%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=23295099http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Slotte%20C%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=23295099http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23295099

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Barn med läpp-, käk-, och gomspalt (LKG): Undersökning av kariesförekomst, risk och deras livskvalitet (kunskapsområde 4).

LKG är en relativ vanlig missbildning. Varje år föds det mellan 150-200 barn i Sverige med

någon form av LKG. I flera studier har en ökad kariesförekomst uppmärksammats hos dessa

barn medan andra studier inte kunnat verifiera detta.

Projektet kartlägger tandhälsan avseende kariesförekomst/aktivitet för barn med LKG för att

analysera om det finns ett behov av extra förebyggande åtgärder. Livskvaliteten och

stressnivån hos barn med LKG kommer att beskrivas och visa om det finns ett behov av extra

stöd under uppväxten till barn med LKG.

Doktorand: övertandläkare Anna-Lena Sundell

Handledare: docent Agneta Marcusson, HU, professorerna Svante Twetman, Köpenhamns

universitet och Peter Bang HU, med. dr Carl-Johan Törnhage, Karlstads Universitet samt

odont. dr Christer Ullbro, Universitetet i Tromsö

Aktuellt läge: Delarbete 1 publicerat: o Sundell AL, Nilsson AK, Ullbro C, Twetman S, Marcusson A.Caries prevalence and enamel defects in

5- and 10-year-old children with cleft lip and/or palate: A case-control study. Acta Odontol Scand. 2015

May 14:1-6. [Epub ahead of print]. Halvtidskontroll genomförd 2015-05-21.

Delarbete 2 accepterat för publicering. Halvtidskontroll genomförd maj 2015.

Omhändertagande av vuxna patienter med tandvårdsrädsla inom allmäntandvården (kunskapsområde 2).

Tidigare forskning om tandvårdsrädsla har varit fokuserad på diagnostik och

omhändertagande av patienter med extrem eller fobisk tandvårdsrädsla. 40-50% av vuxna

som behandlas i allmäntandvård uppger obehag eller rädsla i samband med tandläkarbesök

och av dessa utgör patienter med extrem/fobisk tandvårdsrädsla endast en liten del, cirka 5%.

Den vetenskapliga dokumentationen av vuxna patienter som inte är extremt/fobiskt

tandvårdsrädda är bristfällig liksom beskrivningen av hur tandvården tar hand om av

tandvårdsrädda patienter. I projektets två första delarbeten dokumenteras svenska tandläkares

kompetens och upplevelser av behandling av vuxna tandvårdsrädda patienter. I de två senare

delarbetena planeras skapande och evaluering av en strukturerad behandlingsmodell för

omhändertagande av vuxna tandvårdsrädda inom allmäntandvården.

Doktorand: övertandläkare Carl-Otto Brahm

Handledare: odont. dr. Catharina Hägglin, professor Sven G Carlsson, fil. Dr Jesper

Lundgren, alla GU och docent Peter Nilsson

Aktuellt läge: Planering av delstudierna tre och fyra. Två artiklar är publicerade:

o Brahm Carl-Otto, Lundgren Jesper, Carlsson Sven G, Nilsson Peter, Corbeil Jill, Hägglin Catharina. Dentists’ views on fearful patients: problems and promises. Swedish Dental Journal 2012:36(2):79-89.

o Brahm Carl-Otto, Lundgren Jesper, Carlsson Sven G, Nilsson Peter, Hultqvist Johanna, Hägglin Catharina. Dentists’ skills with fearful patients: education and treatment. Eur J Oral Sci. 2013;121(3 Pt

2):283-91. Epub 2013 Jan 19.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Nilsson%20AK%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=25972142http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Ullbro%20C%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=25972142http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Twetman%20S%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=25972142http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Marcusson%20A%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=25972142http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25972142

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Effekter av ortodontisk bettrehabilitering samtidigt med eller efter orsaksinriktad parodontitbehandling. En prospektiv randomiserad klinisk studie (kunskapsområde

6).

Parodontit leder ofta till omfattande estetiskt och funktionellt störande tandförflyttningar och

bettstörning hos patienterna. Behandling av grundsjukdomen och efterföljande

bettrehabilitering är oftast en lång och besvärlig process för patienten. Avsikten med projektet

är att undersöka om behandlingstiden kan förkortas för dessa patienter utan att öka risken för

komplikationer.

Doktorand: Specialisttandläkare Egle Zasciurinskiene (Kaunas, Litauen), HHJ

Handledare: docenterna Krister Bjerklin och Rune Lindsten samt med. dr Christer Slotte

Aktuellt läge: En systematisk litteraturöversikt är submitterad. Datainsamling i den kliniska

delen i projektet räknas bli klar december 2015.

Periodontal disease in the county of Skåne, Sweden (kunskapsområde 1).

Kunskap om förekomst och svårighetsgrad av parodontal sjukdom i en befolkning är

nödvändigt för planering och dimensionering av vilka vårdinsatser som kommer att behövas.

Ytterligare frågor måste besvaras vid planering och dimensionering av parodontalvård för en

befolkning:

Får individer med grav parodontal sjukdom tillräcklig behandling av god kvalitet och används

tandvårdsförsäkringen på ett adekvat sätt?

Hur överenstämmer den parodontala vård som utförs med de nationella riktlinjerna?

Upplever individer med grav parodontal sjukdom sämre livskvalitet jämfört med individer

med ingen eller ringa grad av parodontal sjukdom?

Doktorand: övertandläkare Åsa Wahlin, MAH

Handledare: docenterna Ola Norderyd och Sigvard Åkerman, MAH samt professor Björn

Klinge, MAH

Aktuellt läge: En artikel är publicerad och ytterligare en är submitterad:

o Wahlin A, Jansson H, Klinge B, Lundegren N, Akerman S, Norderyd O. Marginal bone loss in the adult population in the county of Skåne, Sweden., Swed Dent J, 2013; 37, 41-48.

o Jansson H, Wahlin A, Johansson V, Akerman S, Lundegren N, Isberg PE, Norderyd O. Impact of Periodontal Disease Experience on Oral Health-related Quality of Life. J Periodontol. 2014;85(3):438-

45. Epub 2013 Jul 29.

Kan digital skiktröntgen ersätta intraoral röntgen?(kunskapsområde 3).

Cone Beam Computed Tomography, CBCT, har spridits snabbt inom odontologisk radiologi.

Projektets syfte är att undersöka om CBCT kan ersätta konventionella röntgentekniker och i

vilken utsträckning tekniken kan användas av icke-specialister.

Doktorand: övertandläkare Ninita Lindfors

Handledare: docent Annika Ekestubbe GU, odont dr Henrik Lund GU och odont dr. Fredrik Frisk

Aktuellt läge: Datainsamling pågår.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Jansson+H%2C+Wahlin+A%2C+Johansson+V%2C+Akerman+S%2C+Lundegren+N%2C+Isberg+PE%2C+Norderyd+O.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Jansson+H%2C+Wahlin+A%2C+Johansson+V%2C+Akerman+S%2C+Lundegren+N%2C+Isberg+PE%2C+Norderyd+O.

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Analys av övre luftvägarnas funktion och 3-dimensionella morfologi vid sagittala bettavvikelser och dess förändringar efter ortognat kirurgi.

Ortognatkirurgisk behandling som behandling av skelettal bettavvikelse är en väl etablerad

behandlingsmetod. Det opereras ca 900 patienter/år i Sverige. Kunskapen om hur sådan

behandling påverkar patientens övre luftvägar är otillräcklig.

Syftet med projektet är att kartlägga luftvägarnas morfologiska skillnader vid olika

bettavvikelser och dess förändringar vid käkförflyttning. Morfologiska förändringar kartläggs

3-dimensionellt med CT pre- och postoperativt. Andningsfunktionen genom registrering av

respiratoriska parametrar via sömnpolygrafi före och efter operation. Patientens subjektiva

upplevelse av andningsfunktionen kommer att undersökas via patientenkät.

Med ökad kunskap om skillnader i luftvägens morfologi vid olika bettavvikelser och hur

luftvägens morfologi och funktion förändras vid ortognatkirurgisk behandling kan

operationen planeras så att luftvägen optimeras postoperativt och risken för iatrogen apné

minimeras.

Doktorand: Magnus Ahl, Käkkirurgiska kliniken

Samarbetspartners/Handledare: Anders Magnusson ortodontikliniken, Agneta Marcusson

Käkkliniken Linköping, Ola Sunnergren Öronkliniken Jönköping, Peter Nilsson,

Käkkirurgiska kliniken.

Aktuellt läge: I planeringsstadium.

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Övriga forskningsprojekt

1. Oral hälsa ur ett folkhälsoperspektiv – epidemiologi och prevention. Kvalitetsregister

Den snabba utvecklingen och utbyggnaden inom hälso-, sjuk- och tandvården och därmed

starkt stigande kostnader ställer stora krav på effektivt resursutnyttjande och utvärdering av

insatta åtgärder.

För att kunna planera för resursutbud och utbildning inom tandvårdsområdet fordras ingående

kännedom om individens kunskaper och attityder till munhälsa samt tandhälsa och vårdbehov

i befolkningen. Dessutom krävs kunskaper om hur förekomsten av munsjukdomar förändras

över tid för att möjliggöra en långsiktig bedömning.

Pågående studier

Tandhälsotillstånd, kunskap och attityder till tandvård i Jönköpings kommun och län.

I Jönköpings kommun har 1973, 1983, 1993 och 2003 genomförts epidemiologiska

undersökningar av tandhälsotillståndet samt kunskap och attityder till tandvård inom

åldersgrupperna 3-80 år. Undersökningarna har uppmärksammats såväl nationellt som

internationellt. Data från den 30-åriga uppföljningsperioden har använts för framtids-

bedömningar och analyser av vårdbehov och åtgärder över tid. Ett antal arbeten föreligger i

tryck och ett flertal delprojekt rörande aktuella frågeställningar inom kariologi, parodontologi

och bettfysiologi är under bearbetning eller finns i manuskript.

Projektansvarig: docent Ola Norderyd och odont. dr Fredrik Frisk

Samarbetspartners: FUTURUM, landstinget i Östergötland, GU, MAH

Aktuellt läge: 2 artiklar publicerade:

o Norderyd O, Koch G, Papias A, Anastassaki Köhler A, Nydell Helkimo A, Brahm C-O, Lindmark U, Lindfors N,

Mattsson A, Rolander B, Ullbro C, Wernberg Gerdin E, Frisk F. Oral health of individuals aged 3-80 years in

Jönköping, Sweden, during 40 years (1973-2013)

1. I: review of findings on oral care habits and knowledge of oral health. 2. II: Review of clinical and radiographic findings.

Swed Dent J 2015; 39; 2: 57-86

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Långtidsretention av rotfyllda tänder.

Flera studier visar hur endodontisk behandling fungerar avseende på periapikalt status. Det är

mindre känt hur länge den rotfyllda tanden sitter kvar i munnen och vilka faktorer som

påverkar detta. Studier från andra länder visar att långtidsretentionen i hög grad påverkas av

tandtyp och val av restoration. Anledningen till extraktion av rotfyllda tänder har visats bero

på annat än endodontiska orsaker.

Med data från Försäkringskassan vill vi i en prospektiv totalundersökning följa rotfyllda

tänder för att undersöka hur länge den rotfyllda tanden sitter kvar i munnen, faktorer som

påverkar detta och vilka ytterligare behandlingar den rotfyllda tanden får efter endodontisk

behandling.

Projektansvarig: doktorand Helena Fransson, MAH

Samarbetspartners: MAH, GU, Köpenhamns universitet och Försäkringskassan

Aktuellt läge: planering pågår för uppstart av databearbetning.

2. Oral hälsa och livskvalitet

En god munhälsa är grundläggande för individens livskvalitet. Ett exempel bland många

negativa faktorer i detta sammanhang är muntorrhet. Svårigheter att tala, tugga och svälja är

en del av symptomen med ökad risk för ätproblem och undernäring. Munsveda, sårskador och

infektion i munhålan är andra symptom. Kunskaperna om hur variationen i munhälsa

påverkar individens livskvalitet är dock i sin helhet ännu ofullständigt klarlagda, speciellt hos

äldre.

Behandlingen av nattliga andningsstörningar i form av obstruktivt sömnapnésyndrom och

snarkning är ett annat område där orala förhållanden och livskvalitet tydligt kan kopplas till

varandra. Terapival görs av läkare och för många patienter utgörs behandlingen av en

bettskena för att dra fram underkäken. Detta förutsätter friska/ välrestaurerade inte minst vad

gäller parodontala och bettfysiologiska förhållanden.

Kommunikation mellan vårdgivare och patient har under senare årtionden tilldragit sig

intresse. Forskning har gett ökad kunskap om kommunikationsprocesser under vårdbesök.

Belägg finns för att kommunikation har väsentlig betydelse för vårdens effekt och kvalitet.

Insikterna som vunnits är ännu begränsade beroende på att vårdgivare–patientrelationer

innehåller en större komplexitet än andra interpersonella relationer.

Detta gäller i hög grad tandvården där omfattande behandlingar ofta innebär många möten

mellan patient och tandläkare. Det finns behov av en kvalitativ studieteknik för att så

mångfacetterat som möjligt kunna kartlägga ämnesområdet.

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Pågående studier

Sömnkvalitet hos patienter med orofacial smärta och käkfunktionsstörning.

Inventering av sömnkvalitet enligt Pittsburg Sleep Quality Index (PSQI) på patienter

remitterade till avdelningen för klinisk bettfysiologi och diagnostiserade enligt Diagnostic

Criteria for Temporomandibular Disorders (DC/TMD).

Självrapporterad dålig sömnkvalitet är, utifrån ett kliniskt perspektiv, vanligt förekommande

bland patienter med orofacial smärta och käkfunktionsstörning. Relativt få studier har studerat

förekomsten av försämrad sömnkvalitet i de olika diagnosgrupperna och ingen studie har

rapporterat sömnkvalitet hos patienter diagnostiserade enligt DC/TMD, ett mer och mer

vanligt förekommande diagnossystem inom bettfysiologin i Sverige, som visat sig ha hög

validitet och reliabilitet. Studien, som blivit etiskt prövad och godkänd av Etiska kommittén i

Linköping, planeras framöver att utökas till en nationell multicenterstudie.

Projektansvarig: odont dr, övertandläkare Håkan Nilsson

Medarbetare: fil dr Alkisti Anastassaki Köhler, tandläkare Daniel Ovesson

Aktuellt läge: manuskript under utarbetande.

Kartläggning av bettfysiologiskt status på JIA-patienter 15 år efter diagnos.

Ett nordiskt samarbete vars odontologiska del samordnas vid Universitetet i Århus, kartlägger

patienter med JIA som diagnosticerades för 15 år sedan. En del i projektet består av att följa

upp bettfysiologiskt status på ca 40 patienter i Jönköpings landsting. Ansvarig för

kartläggningen här är överläkare Maria Ekelund, barnreumatolog vid barnkliniken Ryhov,

Jönköping. Kliniska bettfysiologisk undersökning av de 40 patienterna planeras till våren

2015.

Projektansvarig: överläkare Maria Ekelund (doktorandprojekt)

Handledare: med dr, överläkare Lillemor Berntson, Uppsala

Medarbetare: odont dr, övertandläkare Håkan Nilsson

Aktuellt läge: projektet är i uppstart, klinisk datainsamling med start våren 2015.

3. Diagnostik

En diagnos är den viktiga etikett som klinikern använder för att beskriva en patients sjukdom

eller tillstånd. Primärt bygger en diagnos på information som inhämtas från individens

medicinska och odontologiska sjukdomshistoria och den kliniska och laboratoriemässiga

undersökningen. Dessa uppgifter ligger sedan till grund för en differentialdiagnostisk analys,

behandlingsplanering och terapi.

Det saknas ännu mycket kunskap inom flera av odontologins ämnesområden av betydelse för

en korrekt diagnos. Detta gäller inte minst tandvårdens s.k. riskgrupper.

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Pågående studier

Nystartat projekt: Implantomics. Kartläggning av genuttryck i frisk och patologisk

periimplantär vävnad. En multicenterstudie.

Projektansvariga: Dozent Moritz Kebschull, Bonn och med dr. Christer Slotte

Aktuellt läge: provinsamling pågår. Beräknas vara klar 2015.

4. Funktionshinder och oral hälsa

Munnen har betydelse för många vitala funktioner som att andas, suga, svälja och tugga.

Munnen har också stor betydelse för kommunikation och tal. Vid många medfödda skador

och syndrom är dessa funktioner påverkade genom nedsatt orofacial motorik och innervation

eller avvikande tand- och käkutveckling.

Risker för tandproblem föreligger också vid kroniska sjukdomar såsom t ex diabetes och

reumatoid artrit. Symtom från munnen och tänderna är därför en viktig del vid diagnostik av

såväl genetiskt orsakade syndrom som kroniska sjukdomstillstånd. Sedan 1999 finns ett

nationellt kompetenscenter för sällsynta odontologiska tillstånd vid Odontologiska

Institutionen, Jönköping.

Pågående studier

Munvårdsprogram vid amyotrofisk lateral skleros, ALS.

Kompetenscenter följer i samarbete med Dietistmottagningen, Länssjukhuset Ryhov, 10-12

patienter som fått diagnosen ALS genom att träffa patienterna var tredje månad.

Målsättningen är att så tidigt som möjligt under sjukdomstiden optimera den orala hälsan och

att anpassa behovet av munvårdshjälpmedel till patientens funktionsnivå. Vid kontrollerna

görs en bedömning av munhygienen, salivfunktionen samt en screening av orofacial funktion

med Nordiskt Orofacialt Test – Screening, NOT-S.

Patienterna rekryteras via Neurologklinikerna vid Länssjukhuset Ryhov och

Höglandssjukhuset.

Projektansvarig: odont. dr Birgitta Bergendal

Samarbetspartners: koordinator Annica Krogell och tandhygienist Ann-Cathrin Widal, OI,

dietist Elisabeth Allheim, Länssjukhuset Ryhov

Aktuellt läge: manuskript under utarbetande.

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


5. Oral habilitering/rehabilitering

Att sakna många permanenta tandanlag kan i många fall betraktas som ett oralt funktions-

hinder. I planeringen av den orala habiliteringen hos en växande individ måste hänsyn tas till

såväl bett- och tandstatus som till individens psykiska och fysiska utveckling. Även vid oral

rehabilitering av vuxna sker en omfattande tvärvetenskaplig och tvär-professionell forskning

och utveckling samt uppföljande studier av avancerade behandlingar.

Utvecklings- och uppföljningsarbete av implantatstödda broar och proteser har lång tradition på

OI (sedan 1981). Arbetet har gällt såväl superstrukturen (broarna) av guld/titan eller kolfiber

som utveckling och utvärdering av implantatytor eller olika belastningsförhållanden. Projekten

har omfattat implantatbehandling på barn och ungdom, vuxna samt äldre patienter. F.n.

genomförs flera studier om implantatbehandling i käkar med mycket begränsad bentillgång.

Samarbete sker med Hälsouniversitetet i Linköping och Biomaterialvetenskap vid GU.

Utvecklingen inom implantatområdet går snabbt såväl nationellt som internationellt.

Kostnaderna för samhälle och för patienter ökar och det förutsätter god kunskap om

biologiska och teknologiska processer vid implantatbehandling.

Pågående studier

Patienter med kraftigt resorberat käkben i överkäken rehabiliterade med titanimplantat i

okben och käkben som stöd för fasta broar - En retrospektiv studie.

Traditionellt har bentransplantat från höften till käken använts för att möjliggöra installation

av implantat, vilket innebär omfattande kirurgisk behandling och med risk för långa

sjukskrivningsperioder.

En alternativ och förenklad metod har utvecklats som innebär att man kan undvika

bentransplantat och istället installera implantat i okbenet (os zygomaticum) och i befintligt

ben i framtandsområdet. Studiens målsättning är att utvärdera hur metoden med zygomaticus-

implantat har fungerat på 40 konsekutivt behandlade patienter efter 5 år i funktion.

Projektansvarig: docenterna Tom Bergendal och Peter Nilsson, ötdl Maths Bellinetto

Samarbetspartner: biomaterialvetenskap, GU och docent Rickard Brånemark, GU

Aktuellt läge: datainsamling pågår.

Multicenterstudie korta implantat. En prospektiv 10-årsuppföljning.

Reducerad benvolym komplicerar implantatbehandling. I studien behandlas patienter med

extremt lite ben i underkäkens sidopartier med 4 mm korta implantat. Samtliga patienter nu

uppföljda i 5 år. Preliminärt ses mycket goda långtidsresultat med en implantatöverlevnad på

nästan 90 %.

Projektansvariga: med. dr Christer Slotte och kollegor i Mölndal, Gävle, Halmstad och Bergen

Samarbetspartner: Straumann AB, Basel, Schweiz

Aktuellt läge: 5-årsuppföljning publicerad. 10-årsuppföljning under planering.

o Slotte C, Grønningsaeter A, Halmøy AM, Ohrnell LO, Mordenfeld A, Isaksson S, Johansson LA. Four-Millimeter-Long Posterior-Mandible Implants: 5-Year Outcomes of a Prospective Multicenter Study. Clin

Implant Dent Relat Res. 2014 Jul 17. [Epub ahead of print]

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Single Tooth Implants: A 10-year follow-up study at the Department of Oral Prosthodontics

in Jönköping.

En retrospektiv studie som syftar till att utvärdera det kliniska och subjektiva utfallet av

behandlingar med entandsersättningar på implantat gjorda för minst 10 år sedan.

Projektansvariga: övertandläkare Pernilla Holmberg, docenterna Ola Norderyd och Katarina Sondell

Aktuellt läge: i manuskript.

Benuppbyggnad i gravt resorberade käkar med xenogena benblock.

Omfattande käkbensförlust omöjliggör ofta installation av titanimplantat. Bentransplantation

från patientens höft eller annorstädes för att utöka käkbenet medför hög morbiditet och leder

inte alltid till ett förutsägbart resultat. Föreliggande prospektiva, humanhistologiska studie

avser studera huruvida xenogent ben kan ersätta dessa ingrepp.

Projektansvarig: med dr Christer Slotte

Samarbetspartners: docent Ulf Nannmark, GU samt Osteobiol, Tecnoss, Italien

Aktuellt läge: Tio patienter av planerade tjugo behandlade. Delarbete 1 (biopsidata) i manus.

Patienter som genomgått strålbehandling mot huvud-halscancer: fastsittande tandprotesers

betydelse för välbefinnande och munhälsorelaterad livskvalitet.

Patienter som planeras för strålbehandling mot maligna tumörer i huvud-halsområdet kan bli

aktuella för profylaktiska tandborttagningar, för att förhindra uppkomst av osteoradionekros

som är en allvarlig biverkning av strålbehandling. Syftet med projektet är att utvärdera

effekten och kostnadseffektiviteten av behandling med fastsittande tandproteser

på munhälsorelaterad livskvalitet, välbefinnande, och nutrition hos patienter som genomgått

strålbehandling, med eller utan cellgifter och/eller kirurgi, mot huvud-halscancer.

Projektansvarig: Övertandläkare Carl-Otto Brahm

Samarbetspartners: HHJ, Onkologiska kliniken Ryhov, Oral protetik, OI Jönköping, Sjukhustandvården i landstinget i Kalmar län, Sjukhustandvården i region

Kronoberg, Sjukhustandvården i region Östergötland. Ev. Centrum för oral rehabilitering

region Östergötland.

Aktuellt läge: Datainsamling pågår

Treatment of missing upper lateral incisor. Space closure or implant therapy?

Missing upper later incisor is a common feature in the orthodontic diagnosis panorama. The

prevalence of agenesis of the upper lateral incisor has been reported in several studies, and the

prevalence varies between 1.5 to 2.0 percent. This matter has always engaged orthodontists,

prosthetics and patients as it is an esthetic dilemma. There are two major treatment

alternatives: orthodontic space closure or space opening for prosthetic replacements. Both of

them can compromise aesthetics, periodontal health, and function.

Projektansvarig: Fil dr Eva Josefsson

Samarbetspartners: Docent R Lindsten, Docent K Bjerklin

Aktuellt läge: Datainsamling pågår.

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Slutförda projekt under 2013/2014

Doktorandprojekt

Förekomst och förändring av funktionsrelaterade besvär i käksystemet under en 20-årsperiod

(kunskapsområde 1).

Flera epidemiologiska studier har visat att smärta och funktionsstörningar i käksystemet är

vanligt förekommande i alla åldersgrupper. Syftet med den aktuella studien är att undersöka

förekomsten hos barn och vuxna i Jönköpings län vid tre olika tillfällen (1983, 1993, 2003)

och att kartlägga eventuella förändringar över tid.

Doktorand: övertandläkare Alkisti Anastassaki Köhler

Handledare: professorerna Tomas Magnusson och Anders Hugoson, båda HHJ

Aktuellt läge: Alkisti försvarade sin doktorsavhandling ”On temporomandibular disorders.

Time trends, associated factors, treatment need and treatment outcome” den 14 december 2012

vid Hälsohögskolan i Jönköping. Fakultetsopponent: professor Yrsa Le Bell, Åbo Universitet.

Vad påverkar tandhälsan? 20 års uppföljning av organiserad barntandvård

(kunskapsområde 1).

Under ett antal år har projektet ”Tidig identifiering av småbarn med kariesrisk” studerat

faktorer som kan påverka barnets tandhälsa och förklara den höga kariesförekomsten hos

vissa förskolebarn.

Projektet presenterades 1995 i en doktorsavhandling I en ny serie studier har barnen i den

ursprungliga ”småbarnsstudien” följts upp vid 15 års ålder. Dessa visar ett starkt samband

mellan karies i småbarnsåren och karies senare i livet.

Föreliggande projekt analyserar den orala hälsans utveckling från 1 till 20 års ålder.

Tandhälsan relateras till kost, munhygienvanor, livsstilsfaktorer och socioekonomiska

faktorer under de tidiga barnaåren.

Doktorand: övertandläkare Helén Isaksson

Handledare: professorerna Lill-Kari Wendt och Dowen Birkhed, båda GU och professor

Göran Koch

Aktuellt läge: Helén försvarade sin doktorsavhandling ”On dental caries and dental erosion in

Swedish young adults” den 13 december 2013 vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

universitet. Fakultetsopponent: professor Göran Dahllöf, KI, Huddinge.

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Effekter av kirurgisk – ortodontisk vidgning av överkäken (kunskapsområde 6).

En alltför smal överkäke i förhållandet till underkäken och mellanansiktet ger upphov till

olika besvär. På växande individer sker inte en normal och symmetrisk växt och utveckling av

mellanansiktet. Trång näspassage och svårigheter att uttala vissa ljud kan uppstå. Bettet

utvecklas inte normalt vilket ofta ger upphov till dålig ocklusion.

På tidigare obehandlade vuxna individer krävs en kombination av tandreglering och kirurgi.

Mätningar av näsandningsfunktion före och efter operation, nasalt flöde under tal samt

inverkan på obstruktiv sömnapné analyseras och relateras till mjukvävnadsmorfologiska

förändringar relaterade till den transversella expansionen.

Retrospektiva och prospektiva studier bedrivs. Nya metoder för bilddiagnostik används i

samarbete sker med Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV,

Linköping.

Doktorand: övertandläkare Anders Magnusson

Handledare: docent Peter Nilsson, professor Elisabeth Hultcrantz, HU, med. dr Agneta

Marcusson, HU

Aktuellt läge: Anders försvarade sin doktorsavhandling ”Eavaluation of surgically assisted

rapid maxillary expansion and orthodontic treatment” den 31 maj 2013 vid Linköpings

universitet. Fakultetsopponent: professor Maria Ransjö, Göteborgs universitet

Övriga projekt

Profylax 90 – en uppföljning av barn med tidiga och omfattande kariesskador.

1990 inleddes en studie där syftet var att jämföra den kariesförebyggande effekten av fyra

olika vårdprogram avsedda för förskolebarn med hög kariesaktivitet och att mäta vilka

arbetsinsatser som respektive program krävde. Efter kariessanering överfördes barnen till

profylaxomhändertagande. Barnen delades slumpmässigt in i fyra profylaxprogram.

Målsättningen för denna studie är att undersöka om de olika profylaxprogrammen har

inneburit några bestående resultat när det gäller kariesutvecklingen.

Projektansvarig: övertandläkare Anna-Lena Sundell

Samarbetspartners: odont. dr Christer Ullbro, Universitetet i Tromsö, professorerna Lill-Kari

Wendt, GU, och Göran Koch

Aktuellt läge: Artikel publicerad i Swedish Dental Journal:

o Sundell AL, Ullbro C, Koch G: Evaluation of preventive programs in high caries active preschool children. Swed Dent J 2013; 37:25-31

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Pulpaläsioner hos vuxna: Svenska tandläkares behandlingsval.

I samband med arbetet med SBU-rapporten ”Rotfyllning” gjordes 2009 en

praxisundersökning om svenska tandläkares val av metod och material vid olika kliniska

situationer. Ett slumpmässigt urval ur den svenska tandläkarkåren (N=2012) delades in i tre

grupper. Tre olika frågeformulär togs fram och varje grupp fick ett frågeformulär.

Syftet med förevarande studie var att undersöka svenska tandläkares behandlingsval i två fall

med pulpablotta efter exkavering av djup karies hos vuxna patienter (överkappning, partiell

pulpotomi eller pulpektomi). Tillgängliga systematiska översikter visar att det vetenskapliga

underlaget för val av behandling är svagt. Preliminära resultat visar, sannolikt som en följd av

det senare, att praxisvariationen är stor.

Projektansvariga: odont. dr Fredrik Frisk, universitetslektor Thomas Kvist, GU, professor

Magnus Hakeberg, GU.

Samarbetspartners: GU, SBU

Aktuellt läge: artikel publicerad i Swedish Dental Journal.

o Frisk F, Kvist T, Petersson A, Axelsson S, Davidson T, Norlund A, Mejàre I, Sandberg H, Tranaeus S, Bergenholtz G Hakeberg M. Pulpexposures in adults: Choice of treatment among Swedish Dentists.

Swed Dent J. 2013;37(3):153-160.

Restorationens betydelse för periapikalstatus hos rotfyllda tänder.

Trots att epidemiologiska studier visat att rotfyllningskvaliteten förbättrats över tid, har de

också visat att prevalensen av apikal parodontit vid rotfyllda tänder inte minskat. Det

diskuteras om undermåliga restorationer skulle kunna bidra till att även väl utförd

endodontisk behandling misslyckas.

Med data från Jönköpingsundersökningen vill vi studera restorationskvalitetens och

restorationstypens betydelse för periapikalstatus på ett slumpmässigt urval av befolkningen

där såväl kliniska som röntgenologiska registreringar finns tillhanda.

Projektansvarig: odont. dr Fredrik Frisk

Samarbetspartners: HHJ, GU

Aktuellt läge: Artikel publicerad:

o Is apical periodontitis in root filled teeth associated with the type of restoration? Acta Odontologica Scandinavica 2015; Early Online, 1–7.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Pulpexposures+in+adults%3A+Choice+of+treatment+among+Swedish+Dentists.

Rev. 2015-06-02, CS/HJ


Långtidsuppföljning av patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom som behandlas med

mandibelframdragande tandställning.

Att behandla med sömnapnébettskena fungerar i allmänhet bra. Dock finns ett stort antal

faktorer som kan variera; allvarligheten i andningsstörningen och de subjektiva symtomen,

förekomst och allvarlighet gällande andra sjukdomar och hälsofaktorer, ålder, bettfysiologiska

faktorer, operatörsberoende faktorer såsom apparatens utformning och handhavande,

informationen till patienten, efterkontroller m.m.

Studien syftar till att utreda, vad som karaktäriserar de patienter för vilka behandlingen blivit

mindre framgångsrik, och att kartlägga resultatet för de patienter som har försvårande

omständigheter av olika slag. Studien förväntas identifiera förbättringsmöjligheter för

behandlingsmetoden så som den kommit att utformas i samarbetet mellan

Ortodontiavdelningen, OI och Öron-Näsa-Hals-kliniken, Länssjukhuset Ryhov.

Projektansvariga: docent Krister Bjerklin och tandläkare Ingrid Nyman

Samarbetspartner: överläkare Kjell Ydreborg, Öron-Näsa-Halsavdelningen, Länssjukhuset Ryhov

Aktuellt läge: Materialet har samlats in och redovisning har gjorts i uppsats efter utbildningen

vid Linköpings universitet. Ev. kommer ytterligare undersökning göras på samma material nu

efter ytterligare 5 år.

Dental implant therapy for a child with x-linked hypohidrotic ectodermal dysplasia –Three

decades of managed care.

Projektansvariga: Bergendal B, Bjerklin K, Bergendal T, Koch G.

Aktuellt läge: accepterad för publicering i International Journal of Prosthodontics juli 2014.

Profilområde Odontologi - rjl.se · 2015. 10. 1. · Oral hälsa ur ett folkhälsoperspektiv –...

Documents

Transcript of Profilområde Odontologi - rjl.se · 2015. 10. 1. · Oral hälsa ur ett folkhälsoperspektiv –...