Philips Healthcare nr 3 2008

HIGHlightPhilips Healthcare nr 3 2008

Den goda vården, sid 2

Tiden mogen för colonscreening? sid 10

Automatisk fettmätning med MR sid 5

Philips_HighLighet_SWE_3-08.indd 1 08-09-16 12.07.57

2

Om man läser tidningar och följer nyhets-sändningarna får man lätt intrycket att svensk sjukvård både ekonomiskt och kom-petensmässigt har oöverstigliga problem. Det finns inte tillräckligt med pengar, det är skräckhistorier om patienter som inte får rätt vård, att sjukhusledningarna är in-kompetenta och vårdpersonalen en samling högljutt klagande som antingen strejkar el-ler också ständigt ligger efter med arbetet.

Men verkligheten visar en helt annan bild som det tyvärr sällan talas eller skrivs om. I rapporten "Svensk sjukvård i internationell jämförelse" från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bekräftas slutsatsen från den tidigare rapporten (2005) att svensk sjukvård uppvisar mycket goda resultat i jämförelse med andra länder. I årets rapport redovisas dels tre mätningar som gjorts av institut i Sverige och i andra länder, dels en egen jämförelse som kompletteras med sam-manfattande index, både avseende resultat, kostnader och effektivitet.

Sverige på tredje platsSveriges ranking i de tre internationella undersökningarna är tvåa, trea och sexa, och i Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) egen jämförelse hamnar Sverige på tredje plats. Slutsatsen i rapporten visar att Sverige jämfört med de andra länderna i undersökningarna:

• hanterardestörstavårdbehoven (störst andel äldre) • hargodamedicinskaresultatocheffekter (exempelvis lägst spädbarnsdödlighet, låg dödlighet i cancer) • hargodtillgångtillvård(antalopera- tioner per hundratusen invånare av till exempel starr-, höftleds- och kranskärlsoperationer) • harmåttligakostnader(kostnadper invånare och år och som andel av BNP) • harenbraförebyggandevård,till exempel vaccinationer av barn

Stora utmaningarMen, det är klart att sjukvårdssystemet står inför stora utmaningar. Kostnaderna för sjukvården stiger i hela västvärden. Mellan 1995-2005 ökade kostnaderna i Sverige med

75%. Orsaken är bland annat den tekniska och kliniska utvecklingen samt det faktum att vi, när vi når en viss ålder, konsumerar mycket mer hälso- och sjukvård. Eftersom Sverige får allt fler äldre ökar självklart kost-naderna i takt med detta. Enligt beräkning-ar kommer antalet personer över 75 år att motsvara cirka 10 procent av befolkning-en 2020, att jämföra med ca 5 procent i början av 1970-talet, i reella tal en ökning med cirka 600 000 personer.

Philips HealthcareVi på Philips tror att denna bild kommer medföra förändrade krav på oss som leve-rantör. Vi tror bland annat att efterfrågan på helhetslösningar kommer att öka, där Philips erbjuder integrerade lösningar inom vårdcykeln som till exempel kan innehålla tekniska lösningar för vård i hemmet. Vi tror även att behovet av utökat samarbete mellan leverantör och kund ökar, att nya servicetjänster tas fram som ger minskade kostnader och gör arbetet enklare. Dessa tillägg till vad vi kan erbjuda baseras natur-ligtvis i mångt och mycket på er verklighet och på den framtid som ni förmedlar. Vi ser fram emot fler samtal om vad ni tycker vi kan göra för att bli enklare att ha att göra med och bli ännu bättre rustade för fram-tidens krav.

Så, för att avsluta där jag började: Det talas och skrivs väldigt lite om alla små och stora under som utförs varje dag inom sjukvården i Sverige. Ni förtjänar mer uppskattning!

Nr 3 2008

Den goda vården - många patienter får en fantastisk hjälp att förbättra sin hälsa. Att vården så ofta kritiseras beror delvis på högt ställda förväntningar. I en ny studie från Sveriges Kom-muner och Landsting rankas Sverige som num-mer tre bland jämförbara länder.

Bilden på framsidan:

HIGHlight produceras av Philips Healthcare i samarbete med Done. Frågor om innehållet besvaras av redaktör Victoria Marklund tel 08-598 525 54.Ansvarig utgivare Håkan Engdahl

Redaktionsadress:Philips ABHealthcare Marknadsavdelningen164 85 StockholmTel: 08-598 520 00Fax: 08-598 527 40E-post: [email protected]/se/

Den goda vården 2

Norrtälje satsar på snabblabb och multilabb 3

Nytt användargränssnitt till DigitalDiagnost 3

Med fokus på diagnostik och 4behandlingsresultat

Automatisk fettmätning från snabb 5helkropps MRI

Välbesökt röntgenvecka i sol och regn 6

Lågdos-CT bästa modalitet för detektion av njursten 7

Lyckat CT-användarmöte i Lund 8

Skandinaviskt MR-användarmöte med 9stor spännvidd

Applikationsutbildning i spektroskopi 9

HD15 - ett helt nytt sätt att se på ultraljud 10

Elisabeth söker svar på många frågor 11

Är tiden mogen for screening av 12coloncancer?

Ljuseffekter i taket - en strålande idé 14

Christian brinner för coachning 15

Sjukhusfysikerkurs med fokus på 16stråldos och bildkvalitet

Våra senaste order 16

Kommande kurser och utställningar 16

Den goda vården

Håkan Engdahl


3 Philips röntgen

Norrtälje satsar på snabblabb och multilabbNorrtälje Sjukhus, som numera ingår i TioHundra AB, var ett av landets första sjukhus att digitalisera sin röntgenavdelning. Detta skedde redan 1996. Nu har det gått mer än 12 år sedan dess, och steg för steg har man bytt ut sina modaliteter, nu senast ett skelettlabb och ett genomlysningslabb.

"Numera talar vi om snabblabb och mul-tilabb”, berättar Ann Garpefelt, verksam-hetschef på röntgenavdelningen. ”Vi är mycket glada över våra nya utrustningar som vi har köpt från Philips, det ser mycket lovande ut.” Ann understryker samtidigt att utrustningarna är nyligen installerade. ”Nu gäller det att optimera våra rutiner och vårt sätt att arbeta för att få ett bra arbetsflöde”, fortsätter hon.

DigitalDiagnost på snabblabbetDet nya snabblabbet, DigitalDiagnost VM, endetektorsystem, valde man av flera an-ledningar. Anna Billman som är röntgen-sköterska och enhetschef på röntgenavdel-ningen deltog aktivt i upphandlingen, och hon berättar att gruppen som medverkade

vid utvärderingen var ense om att Digital-Diagnost var mycket lättarbetad, smidig och hade en genomtänkt ergonomi.

Digital Diagnost release 2 har ett PC- baserat användargränssnitt, Eleva, med flera nyheter. Bland annat går bildrekon-struktionen efter bildtagning/exponering mycket snabbare, med andra ord kortare tid innan bildresultatet presenteras på monitorn med full upplösning. En annan praktisk fördel är att det nya användargräs-snittet liknar alla andra Philips-modalite-ters gränssnitt.

”Något som vi verkligen uppskattar är också den support som vi har fått under vår upp-handling, den ”smärtfria” projekteringen och en fin installation”, fortsätter Anna.

MultiDiagnost på multilabbetMultilabbet med MultiDiagnost Eleva FD, är i första hand avsett att användas till ge-nomlysningsundersökningar, men också en hel del för skelettundersökningar, även ”småskelett”. Systemet är försett med en 2K matris specifik för småskelett. Den fina er-gonomin i systemet är känd sedan tidigare, med enkla knapptryckningar, bland annat för att gå till ett pålastningsläge med låg bordshöjd.

”Det känns bra med det nya labbet”, säger labbansvariga Raija Gustavsson. ”Vi har dessutom utnyttjat rummet på ett mycket bra sätt, det känns helt enkelt jättebra. Nu gäller det bara att ”trimma in” en del saker för att få ett maximalt arbetsflöde”, avslutar Raija.

Anna Billman och Raija Gustafsson vid den nya MultiDiagnosten på "multilabbet”. Från vänster Maria Mellqvist, Berith Östling, Gunilla Kullström och Viktoria Hägerfelth tillsammans med Philips applikationsspecialist Håkan Myréus.

Philips har nu introducerat Eleva-plattfor-men för våra direktdigitala system Digital-Diagnost. DigitalDiagnost får därmed ett enklare handhavande och en plattform som stöder nya framtida funktioner.

Det nya användargränssnittet som redan

finns på flertalet av våra produkter innehål-ler en rad nyheter för användaren:

- En enda manöverkonsol för hela systemet- Pekskärm med ett förenklat arbetsflöde - Bildbehandling i realtid, korta väntetider - Förbättrad integrering av Philips bild-

platteläsare- Stöd för Philips trådlösa portabla detektor

Den nya Eleva-plattformen är baserad på Windows XP och speciellt anpassad för hög datasäkerhet. Den är också utrustad med virusscanner.

Nytt användargränssnitt till DigitalDiagnost


4Philips CV

Med fokus på diagnostik och behandlingsresultatI sitt inledningsanförande vid European Congress of Cardiology (ESC) 2008 i München betonade Frank E Redemakers, ordförande för ESC, att “ Det är tid att fokusera, inte på vad vi kan avbilda, utan på vad vi behöver kunna avbilda för att förbättra dignostik och behandlingsresultat”. Philips visade ett flertal ex-empel på detta i vår monter under årets ESC, som utformats runt processen diagnostik-behandling av hjärtsjukdomar.

Inom området elektrofysiologi presenterades vår senaste utveckling av navigationsverk-tyget EP Navigator för ablationer. Med stöd av en 3D-rekonstruktion av vänster förmak som överlagras på genomlysningsbilden kan operatören orientera sig under ablationen och öka precisionen på behandlingen.

3D-rekonstruktion direkt på angiosystemet3D-rekonstruktionen kan utföras genom en rotationsupptagning, Xper CT, direkt på vårt angiosystem Allura Xper. Därmed kan behandlingprocessen förkortas jämfört med metoden att först importera 3D-volymen från en CT-upptagning.

Rotation i tre dimensionerXper Swing introducerades för vårt angio-system Allura Xper. Genom att utföra en rotation i tre dimensioner kan man med en enda upptagning erhålla flertalet av de relevanta projektionerna för en kranskärls-undersökning. Med endast en kontrast-injektion kan både mängden kontrast och

röntgendosen till patienten minskas med Xper Swing.

Nytt kardiologiskt informationssystemUnder ESC presenterade Philips även Car-dio Vascular Information System, CVIS, ett informationssystem för kardiologi som ingår i vår produktportfölj efter förvärvet av det irländska företaget TOMCAT Ltd. CVIS stödjer hela behandlingprocessen inom kardiologin, och innehåller funk-tioner för exempelvis planering, bokning, utlåtanden, uppföljning, rapportering till externa system med mera. CVIS har redan installerats på ett 80-tal sjukhus, bland an-nat i England och Kanada.

Högsta prestanda direkt vid patientsängenEn annan höjdpunkt på ESC var intro-duktionen av CX 50 CompactXtreme, en bärbar ultraljudsmaskin med samma höga prestanda som hittills endast funnits på de riktigt stora ultraljudsmaskinerna. Med

CX50 CompactXtreme behöver man inte ge avkall på prestandan för bärbarhetens skull. Avancerade undersökningar kan nu utföras utan att man behöver flytta patienten från exempelvis en intensivvårdsavdelning.

PureWave, det största genombrottet inom givarteknik på 40 år, finns nu även på CX50 CompactXtreme. Det innebär ett stort tekniksprång vad gäller bildkvalitet på kompakta system. Den kliniska effekten av PureWave innebär bland annat förbättrad penetration av svårundersökta patienter, möjligheten att undersöka ett stort antal olika patienter med en och samma givare samt klarare bild för utmärkt detaljupplös-ning av endokardium och fina strukturer.

Som en bärbar datorCX50 CompactXtreme är anpassad till de olika miljöer som den är framtagen för. Med CX50-vagnen är det enkelt att flytta och manövrera maskinen inom sjukhuset och mellan olika patientsalar. Om ännu större bärbarhet krävs kan man ta loss CX50 från vagnen. Den blir då ett fullt fungerande ul-traljudssystem i samma storlek som en bär-bar dator. Med handtag, som gör den lätt att bära. Dessutom har en särskild väska tagits fram för CX50, för situationer som kräver transport till kliniker någon annanstans.

Nya CX50 CompactXtreme har trots sitt lilla format samma höga prestanda som de mest avancerade ultraljudsmaskinerna.

Med EP Navigator överlagras en 3D-rekonstruktion på genomlysningsbilden för att underlätta orienteringen och öka precisionen på behandlingen.


5 Philips MR

Automatisk fettmätning från snabb helkropps MRIHelkroppsavbildning och automatisk uppmätning av visceralt och subkutant fett - ett drömverktyg för fetmaforskare.

Fokus på fetmaforskningBåde den totala mängden fettväv och dess fördelning är relaterad till många typer av sjukdomar. Man vet speciellt att en förhöjd mängd intraabdominellt eller visceralt fett ökar risken att drabbas av exempelvis dia-betes typ 2. Med hjälp av MR-avbildning och automatisk bildanalys kan man mäta dessa depåer på ett noggrant, icke-invasivt och ofarligt sätt.

Ofta studeras kroppens fettfördelning ge-nom att avbilda en delvolym av kroppen med T1-viktade MR-bilder. Bilderna analy-seras sedan vanligtvis semiautomatiskt eller manuellt, vilket är tidsödande och ger ett operatörsberoende resultat.

På Enheten för Radiologi, Uppsala univer-sitet finns, tack vare ett samarbete med Phi-lips Research Lab i Hamburg, möjligheten att avbilda hela kroppens fett- och vatten-fördelning på endast 5 minuter med hjälp av en teknik där patientbordet rör sig konti-nuerligt under avbildningen (Continuously Moving Bed Imaging, COMBI). En speci-ell algoritm för helautomatisk uppmätning av mängden visceralt och subkutant (under-huds-) fett har nyligen även utvecklats och validerats i Uppsala.

Snabb avbildningI det aktuella MR-protokollet avbildas hela kroppen med 8 mm tjocka axiella snitt. I varje snitt samlas tre bilder med olika ekoti-der in. Från dessa rekonstrueras sedan fett- och vattenbilder, bland annat med hjälp av kunskapen om det kemiska skiftet mellan fett och vatten. De rekonstruerade fett- och vattenbilderna är perfekt registrerade och kan användas för att estimera fett- och vat-teninnehållet i varje voxel i hela kroppen.

Den största fördelen med att använda COMBI-tekniken är att avbildningstiden reduceras. Den alternativa metoden för helkroppsavbildning är med hjälp av ett multi-stack-protokoll. Arbetsflödet i ett så-dant protokoll är, skanna – flytta – skanna – flytta, vilket tyvärr inte medför optimalt utnyttjande av tiden i kameran. Det är även bekvämare för patienten med kontinuerlig bordsförflyttning än med de många starter och stopp av bordets rörelse som ett multi-stack-protokoll medför.

Automatisk analysEn egenutvecklad bildanalys-algoritm an-vänds för att segmentera (automatiskt mäta upp) mängden totalt, subkutant samt visce-ralt fett från de insamlade fett- och vatten-

helkroppsbilderna. Algoritmen avgränsar först bukområdet genom att lokalisera lungorna samt femoralbenens huvuden. Se-dan skapas en binär mask som inkluderar allt innanför det subkutana fettet i bukom-rådet. Fett trösklas fram baserat på relativ fettintensitet. Visceralt och subkutant fett separeras med hjälp av den binära masken. Hög reproducerbarhetTekniken har validerats med hjälp av ana-lys av 24 friska frivilliga försökspersoner. Skillnaderna (varianskoefficient, CV) mel-lan upprepade mätningar (medel ± SD) var 1,8 % ± 1,7 % för visceralt, 2,2 % ± 2,1 % för subkutant samt 1,0 % ± 0,8 % för totalt fett i hela kroppen.

Exempel på områden där denna teknik kan användas är: överviktsrelaterad forskning, till exempel i samband med utvärderingar av olika överviktsterapier samt vid utred-ning av övervikt hos barn, där den korta undersökningstiden gör att barnen inte be-höver ligga stilla lika länge. Man kan även tänka sig att denna snabba insamling av fett- och vattenhelkroppsbilder kan komma till användning vid onkologiska frågeställ-ningar. En vidareutvecklad mjukvara skulle även kunna extrahera mer information, ex-empelvis muskelmassa, organvolymer, eller uppskatta organs fettinnehåll med hjälp av dessa helkroppsbilder.

Den snabba avbildningen, i kombination med automatisk analys och hög reprodu-cerbarhet, indikerar att metoden kan vara mycket värdefull i överviktsrelaterad forsk-ning. Just nu används tekniken i en pågå-ende studie av överviktiga patienter som genomgår magsäckskirurgi i Uppsala.

Fig. 1: Från vänster till höger: vattenbild, fettbild, illustra-tion av det utvalda bukområdet, illustration av den bi-nära masken som används för att separera visceralt från subkutant fett samt en 3D-rendering av hud, muskler, lunga, lever samt visceralt fett.

Joel Kullberg, Enheten för Radiologi, Uppsala universitet


6Philips röntgen

Välbesökt röntgenvecka i UppsalaDrygt 1400 deltagare hade slutit upp i Uppsala Konsert & Kongress den 25-29 augusti. Tack till arrangörerna som hade lyckats få ihop ett mycket intressant program och skapat goda förutsättningar för oss utställare.

Specialiteten Medicinsk radiologi finns inte längre, utan ingår numera i det vidare begreppet Bild- och funktionsmedicin. Därför hade deltagarskaran på Röntgen-veckan detta år utökats med deltagare från nuklearmedicin och klinisk fysiologi. Så inne i huset trängdes fysiker, ingenjörer, tekniker, läkare, röntgensköterskor, undersköterskor och sekreterare med utställare i en härlig blandning. Hela det åtta våningar höga hu-set sjöd av liv från morgon till kväll.

Temat för Röntgenveckan var Bild och Funktion, och man försökte denna gång be-tona forskning och utveckling litet extra.

Ny mjukvara för leversegmentering I Philips monter var det stundtals trångt om utrymmet. Vi visade bland annat det nya PC-baserade användargränssnittet till DigitalDiagnost, där all hantering, även av generatorn, sker via pekskärm. Ingen mus behövs. Stort intresse rönte även vårt PACS-

system iSite och, kanske mest spännande av allt, en 3D-TV. På Röntgenveckan använ-des den till att visa angiobilder, men visst vore det något för vardagsrummet hemma? Dessutom visade vi vår nya version av ar-betsstationen för CT, Extended Brilliance Workspace (EBW), release 4, som bland annat innehåller en helt ny mjukvara för leversegmentering och för att studera kärl-strukturen i levern. Denna funktion är Phi-lips ensamma om.

I montern fanns också en iU22-ultraljuds-maskin samt en modell av vår nya SPECT/CT BrightView med integrerad CT-funk-tion med hela 14 cm täckning.

Simultankapacitet gav segerPå tisdagskvällen genomfördes ett mycket uppskattat inslag, nämligen en tävling i TV-spelet Guitar Hero. Här var det simultanka-pacitet som gällde: tungan rätt i mun, ord-ning på fingrarna och hålla takten med foten. Bäst lyckades Kjell Geterud från Sahlgrenska

Universitetssjukhuset. Grattis säger vi! På torsdagen var det dags för Philips spon-sorsymposium som handlade om lågdosun-dersökningar med breddetektor CT. Det hölls av Leon de Vries, Director of Clini-cal Science CT. Han berättade bland an-nat om den nya tekniken bakom vår nya, supersnabba CT iCT, som för närvarande har en rotationstid på bara 0,27 sekunder. Med hela 256 snitt per rotation kan därmed undersökningstiden och dosen hållas nere. Men inte nog med det - Leon de Vries av-slöjade att man har förberett gantryt för att i framtiden kunna gå ner till 0,15 sekun-ders rotationstid. Hemligheten bakom den snabba rotationen är att gantryt vilar på ett luftlager, precis som en svävare.

En Röntgenvecka är den perfekta bland-ningen av nytta och nöje, ett tillfälle att knyta nya kontakter och glädjen att återse gamla vänner. Trots trötta ryggar och ömma fötter längtar vi redan till nästa gång!

Applikationsspecialist Terry Bärlin demonstrerar ultraljudsmaskinen iU22 för för Håkan Boström från SU Sahlgrenska Barn.


7 Philips CT

Resultat av Philips Guitar Hero Competition 20081. Kjell Geterud 21.404 poäng Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2. Per Ekerblom 15.126 poäng Akademiska sjukhuset, Uppsala

3. Lena Karlsson 10.695 poäng Länssjukhuset i Kalmar

Vinnarna belönades med var sin MP3-spelare från Philips. Philips Guitar Hero Competition 2008 krävde stor simultankapacitet.

Studien genomfördes vid Universitets-sjukhuset i Örebro och omfattade 24 pa-tienter, varav 9 undersöktes med CT och 15 med traditionell IVU. Den bestämda ytdosprodukten (DAP) för IVU respektive den beräknade doslängdprodukten (DLP) omvandlades till E.

Jämförbara doserVid några tidigare publicerade studier har E varit betydligt högre för CT än för IVU. Detta beror på att undersökningarna med CT använde protokoll med full dos. I den nu aktuella studien har ett speciellt lågdos-protokoll för utvärdering av njursten an-vänts. Effektiv dos i studien var 1.18 mSv

för IVU respektive 1.52 mSv för lågdos-CT, men den numeriska skillnaden i E var ej sta-tistiskt signifikant, det vill säga man kunde inte visa på en faktisk skillnad i dos mellan de båda undersökningstyperna. Då under-sökning med CT går betydligt snabbare och man inte heller behöver använda kontrast-medel, vilket kan orsaka en allergisk reak-tion, blev slutsatsen att lågdos-CT är den mest ade-kvata modaliteten för att under-söka patienter med misstänkt njursten.

Uppsatsen i sin helhet kan beställas från Karim Ben Fredj på epostadressen:[email protected]

Lågdos-CT bästa modalitet för detektion av njurstenI sin magisteruppsats inom medicinsk radiologi har Philips applikationsspecialist Karim Ben Fredj genomfört en studie där han jämfört effektiv dos (E) mellan dels intravenös urografi (IVU) och lågdos-CT vid utred-ningar av misstänkt njurstensanfall, ett tillstånd som ofta inkluderar njurkolik och drabbar 10-20 procent av männen och 3-5 procent av kvinnorna i Sverige. I en föreläsning på Röntgenveckan i Uppsala presenterade han resultaten inför en fullsatt sal med åhörare.

Karim ben Fredj är röntgensjuksköterska vid Länssjuk-huset i Halmstad, och arbetar även som applikations-specialist för Philips Healthcare. Desutom bedriver han privat konsultverksamhet med inriktning mot utveckling av röntgen- och utbildningshjälpmedel.

Stämningen var på topp i Philips monter!


8Philips CT

Måndagen började med ett intressant före-drag av Finn Rasmussen och Ulla Forsing från Aarhus Sygehus i Danmark, som berät-tade om sina erfarenheter av organperfu-sion. Michael Hellström från Sahlgrenska Universitetssjukhuset fortsatte med virtuell

coloscopi på CT och övertygande oss om hur förträfflig denna undersökningstyp är.

DosreduceringNär man har CT på programmet, oavsett forum, bör alltid en fysiker få berätta om

vilka erfarenheter som gjorts vad gäller stråldos och vilka åtgärder som vidtagits för att reducera dosen. Vid detta möte hade vi turen att få lyssna till Mats Stenström från Falu Lasarett som berättade om resultatet från sjukhuset i länet - mycket väldoku-menterat! Lika väldokumenterad var Karen Bach från Gentofte Hospital med sina data och resultat avseende lungscreening.

Sista delen av den första dagen ägnades åt kardiell CT. Där var tiden fördelad mellan Eyvind Gjønnæss från Ullevål Universitets-sykehus och Martin Hoffmann från Univer-sitetssjukhuset i Ulm. I två timmar delade de med sig av sina erfarenheter av Cardiac Step & Shoot på Brilliance CT 64 respek-tive de första hjärtinsamlingar som gjorts med med Brilliance iCT (256 snitt). Release 4 runt hörnetPhilips Brilliance CT utvecklas ständigt, och alldeles strax kommer release 4 att vara klar för arbetsstationen. Två applikations-specialister från Philips i Haifa hade bjudits in till användarmötet för att informera om vad som kommer när det gäller användar-gränssnitt och applikation.

Därefter höll Roger Siemund från Univer-sitetssjukhuset i Lund ett inlägg om stroke-diagnostik med CT. Hans Jürgen Wiltz från Växjö fick avsluta den teoretiska delen av användarmötet med en presentation om CT-pelvimetri.

Resten av tisdagen var avsatt till demonstra-tion och ”hands on” på arbetsstationen.

Lyckat CT-användarmöte i LundPhilips skandinaviska CT-användarmöte genomfördes den 2-3 juni i Lund. Cirka 100 Philips CT-användare från Sverige, Danmark och Norge hade mött upp. Tyvärr var många danska och svenska sjukhus uttagna i strejk och därmed förhindrade att delta. Men för dem som ändå var på plats blev det en informativ och social tillställning. Programmet innehöll alla aspekter av nyare applikationer på CT.

Eyvind Gjønnæss från Ullevål redogjorde för sina erfaren-heter av Cardiac Step & Shot på Brilliance CT 64.

Ett hundratal användare hade slutit upp till det skandi-naviska CT-användarmötet i Lund.


9 Philips MR

Programmet inleddes med en applikations-session där en rad radiografer och applika-tionsspecialister från Philips tog upp egna er-farenheter, tips och råd inom olika områden. Intrycket var att den här typen av sessioner skapar engagemang och samarbete mellan radiografer och sjukhus.

Nästa session innehöll en rad olika ämnen som exempelvis ”MR av prostata”, ”Neuroin-fektioner” och ”Syntetisk bildtagning”. Den första dagen avslutades med en session om ar-betsmetoder och miljö: ”Ljus och belysning” samt ”Utmaningar inom telemedicin”.

”MR av bröst” var användarmötets huvud-tema, och fredagen inleddes med en rad fö-redrag som handlade just om avbildning av bröst, både vad gäller applikation, teknik och användning av MR kontra andra modalite-ter. Efter lunch följde en session med den gemensamma nämnaren: ”flöde”: visualise-ring av flöde i gallgångar, perfusion och upp-laddning i hjärtat och helkroppsdiffusion, allihop tekniker där rörelsen hos en kropps-vätska (eller bristen på sådan rörelse) bidrar till att visualisera en förändring. I många sammanhang kan vi också kvantifiera en så-dan förändring och därigenom bidra till en noggrannare diagnos.

Programmet innehöll också en parallell ses-sion med större fokus på underliggande fysiska principer. Här diskuterades ämnen

som virtuell obduktion, jämförelse av paral-lellupptagstekniker och flöde.

Spännvidden på programmet var stor, och det kan vara både en styrka och en svaghet. Det stod klart att programmkommittén hade försökt att erbjuda något för alla.

Utöver det vetenskapliga programmet är syf-tet med ett användarmöte att användarna skall få tillfälle att träffas och skapa samarbete där detta är naturligt. Och det finns ju inget bättre tillfälle att komma till tals än över en god middag eller under den påföljande so-ciala sammankomsten. I år levererades det kulturella inslaget av rockbandet Glimmer Twins med chefen för Philips Healthcare i Skandinavien, Erik Grefberg, som vokalist. De spelade den ena Rolling Stones-klassikern efter den andra och möttes av ett enormt ju-bel och hög stämning.

av Jörn Kvarnaess

Clinical Science Manager, Philips Healthcare

Skandinaviskt MR-användarmöte med stor spännviddÅrets skandinaviska MR-användarmöte ägde rum på Thon Hotell Arena i Lilleström i Norge. Nästan 200 deltagare hade hittat vägen dit den 29-30 maj. Programkommittén för mötet hade denna gång valt att ha ”MR av bröst” som huvudtema, men försökte samtidigt erbjuda något för alla. De båda mötesdagarna var därför späckade med ett ambitiöst, mångsidigt program och många parallella sessioner.

Den 6-10 oktober 2008 genomför Gyro-Tools en applikationskurs i spektroskopi i Zürich, Schweiz. Kursen vänder sig i första hand till radiologer och tekniker, men kan också vara av intresse för kliniskt verksam-ma MR-fysiker. Efter kursen kommer del-tagarna att ha fått en förståelse av grund-principerna för MR-spektroskopi (MRS),

kunna genomföra en MRS-undersökning av olika kroppsdelar, välja lämpliga para-metrar för aktuell klinisk frågeställning, skilja artefakter från patologi och ha fått övning i att läsa och tolka MRS-spektra från kliniska undersökningar.

Kursen ger intensiv och personanpassad ut-

bildning genom föreläsningar, interaktiva diskussioner och praktiska övningar. Fyra timmars praktisk träning per dag på både 1,5T och 3T-system från Philips ingår.

Kurskostnad: 2900 euro.Anmälan: www.gyrotools.com/courses/gt-spectro

Applikationsutbildning i spektroskopi

Philips Clinical Science Manager Jørn Kvaernass tillsam-mans med Øystein Brenne och Hans Kleine Schaars, även de från Philips.

Glada deltagare på MR-användarmötet: Hege Næss, Hamar sykehus, Roberto Vargas, Karolinska Universitets-sjukhuset, applikationsspecialist Jaquelin Nel, Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Marianne Holtet, Hamar sykehus.

Philips applikationsspecialister Bo Ehnmark och Susanne Ribbelin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.


10Philips ultraljud

Philips HD15 ultraljudssystem ger samma utmärkta avbildning och prestanda som man hittills bara kunnat få på system i premium-klassen. Systemet ger effektiv hantering av rutinundersökningar och samtidigt bättre di-agnostiskt självförtroende när det gäller tek-niskt utmanande patienter och patologier.

Följande egenskaper garanterar både enkel användning och hög produktivitet:• HD15 är mycket konfigurerbar. Den kan användas antingen dedikerad för en viss specialitet eller mottagning eller för multi-funktionellt bruk för ett helt sjukhus• HD15 är mycket mobil, vilket innebär att man enkelt och smidigt kan flytta den för exempelvis bedside-undersökningar • Givarna har automatisk bildförbättrings-funktion iSCAN • Philips QLAB-mjukvara ger automatise-rade och objektiva metoder för att kvantifi-era ultraljudsdata

MångsidigHD15 har en helt ny plattform. Den är ut-vecklad för den bästa bildkvaliteten på avan-cerad nivå och har stöd för ett stort antal användningsområden för daglig användning på alla typer av kliniker och sjukhus. HD15 innehåller många praktiska funktioner som förbättrar arbetsflödet. Och den är mång-sidig. Den kan användas för ett stort antal olika undersökningar, exempelvis radio- logiska, kardiella, vaskulära och OB/gyn-

tillämpningar. Dessutom innehåller den avancerade funktioner som kontrastförstärkt ultraljud och PureWave givarteknik, Live-Compare, jämförelse med äldre undersök-ningar i real-tid och utvärdering av minimalt invasiva procedurer.

Nytt sätt att granska HD15 kan komma att förändra sättet att ultraljudsundersökningar. Den nya funktio-nen “Active native data” gör det möjligt att optimera undersökningsparametrarna och bildinställningarna efter att patienten har gått. Nu behöver man inte längre nöja sig med de bilder eller cineloopar som samlats in. Man kan fortsätta att undersöka och op-timera originalbilderna så att fler detaljer blir synliga. Jämförelser i realtid gör det dessutom möjligt att hämta en tidigare undersökning och placera den sida vid sida med den aktiva, så att man omedelbart kan se förändringar av strukturer eller blodflöde.

HD-serien består nu av den lilla, praktiska HD3, HD7 som lanserades tidigare i år, den populära, funktionsrika HD11 XE samt nya HD15.

Fakta om HD15Nästa generations arkitektur med ny ■

högupplöst A/D-teknik, 4X parallell bildbehandling och Microfine EX-fokuseringSonoCT bildfusion i realtid ■

Avancerad XRES adaptiv bildbehandling ■

Kontrastförstärkt ultraljud med hög ■

känslighetPureWave kristallteknik för klarare bilder ■

på fler patienttyperProgrammerbara programinställningar ■

Tissue Specific ImagingEnknapps iSCAN automatisk optime- ■

ring i 2D, Doppler och färg”Active native data” - optimera under- ■

sökningsparametrar och bildinställningar efter att patienten har gåttLive-Compare - jämför med äldre un- ■

dersökningar i realtid under den aktiva undersökningen

HD15 - ett helt nytt sätt att se på ultraljudDet senaste tillskottet till Philips HD-serie, HD15, är en kostnadseffektiv lösning för många olika typer av vårdinrättningar. Det nya ultraljudssystemet HD15 har en helt ny plattform, och kan komma att i grunden förändra sättet att granska ultraljudsundersökningar.

Lämpliga användningsområden:•Buk•Smådelarochytligaundersökningar•Bröst•Pediatrik•Muskuloskeletalaundersökningar•Obstetrikochgyn•Prostata•Vaskuläraundersökningar•Intraoperativtvaskulärt•TranskraniellDoppler•Kardiellaundersökningar•Transesofagealaundersökningar•Stresseko•Akutmedicin•Intensivvård•Regionalanestesi

Kommer vi att granska ultraljudsbilder på ett nytt sätt i framtiden? Med HD15 behöver man inte längre nöja sig med de bilder eller cineloopar som samlats in under undersökningen.

HD15 är liten och smidig, och lätt att flytta mellan avdelningarna.


11 Philips ultraljud

Det är många forskare som vill använda den befintliga utrustningen på sjukhuset, och det kan vara svårt att få tillräckligt med tid på ultraljudsmaskinerna för att kunna sam-la in och bedöma sitt material. Särskilt om man som Elisabeth Epstein kombinerar sin stora passion, forskning, med en krävande läkartjänst, tre barn och en veckopendlande äkta man.

– Min drivkraft är att jag vill förbättra för patienterna, berättar Elisabeth. Eftersom största delen av min arbetstid ägnas åt att ta emot patienter på kvinnokliniken blir det också en naturlig koppling till de olika stu-dier jag för närvarande arbetar med.

Lättare att planeraI sitt forskningsarbete har Elisabeth god hjälp av den iU22-ultraljudsmaskin som hon fått låna av Philips.

– Jag använder både kontrast, 3D-ultraljud och power Doppler i mitt forskningsarbe-te. Tack vare att jag har tillgång till denna maskin blir det mycket lättare för mig att planera min tid och få ihop livspusslet, sä-ger Elisabeth. Det finns många frågor hon söker svar på.

Just nu håller hon bland annat på med en studie där hon undersöker äggstockstumö-rer och försöker göra stadieindelningar av tumörer i livmoder och livmoderhals. Är tu-mören benign eller malign? Räcker det med strålbehandling eller skall den opereras, och i så fall hur snart och av vem? I de flesta fall är detta ganska lätt att avgöra, men cirka 10 procent av äggstockstumörerna är svår-bedömda och måste granskas närmare med bl.a. 3D Power Doppler ultraljud och kon-trastultraljud.

Hon arbetar också med en studie av kvin-nor som fått missfall. Förr brukade man alltid göra en skrapning efter ett missfall, men numera får man i 80-90 procent av fallen goda resultat med tablettbehandling. Men varför lyckas inte tablettbehandlingen för de övriga patienterna? Är det möjligt att redan i förväg att avgöra vilka patienter som behöver en skrapning för att inte drabbas av infektioner efter missfallet?

Elisabeth är också involverad i en studie av kvinnor som drabbats av postmenopausala blödningar. Går det att urskilja ett mönster, till exempel livmoderslemhinnans utseende, som kan indikera när det är risk för cancer?

Slutligen sysslar hon med epidemiologisk forskning och försöker hitta riskfaktorer för livmodercancer hos kvinnor som hor-monbehandlats under klimakteriet. 40.000 kvinnor från Södra Sverige deltar i studien.

Elisabeth söker svar på många frågorVid Kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Lund har man länge satsat mycket på ultraljudsforskning, och då kanske främst inom obstetriskt ultraljud. Specialistläkaren Elisabeth Epstein har istället valt att inrikta sig på gynekologisk ultraljudsforskning. Med stöd av Philips använder hon bland annat avancerade ultraljuds-funktioner för att hitta svaren på många frågor.

Specialistläkaren Elisabeth Epstein ägnar sig åt gyne-kologisk ultraljudsforskning med stöd från Philips.

Kontrast, 3D-ultraljud och power Doppler är till god hjälp vid bedömningen av olika typer av tumörer.

Metastas av coloncancer i ovarium.


12Philips CT

Är tiden mogen for screening av coloncancer?Denna artikel har publicerats i vårt grannland Norge, men vi tror att den även kan vara av intresse för många av våra svenska läsare. Ämnet diskuterades även vid ett symposium på Röntgenveckan i Uppsala där Professor Michael Hellström, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, var moderator.

En av 20 femtioåringar i Norge får coloncancer under sin livstid. Vad kan man göra för att fö-rebygga detta? Screening av alla personer över femtio år, skulle kunna innebära att både första-dier till och utvecklad cancer kunde upptäckas tidigt, så att behandling blir möjlig. Idag är det tyvärr så att cancerdiagnosen i 20 procent av fallen ställs för sent. I länder där screening sker visar resultaten att antalet cancerfall minskar, medan de i Norge istället ökar. Idag har Norge flest fall i världen av denna cancertyp.

Det finns flera möjliga metoder för screening av coloncancer: 1) mätning av blod i avföring-en, 2) användning av genmarkörer, 3) koloskopi eller 4) CT-kolografi. Alla metoderna har sina för- och nackdelar. Metoderna 1) och 2) ger alltför många falskt positiva cancerdiagnoser. Koloskopi har dålig uppslutning, då detta är en invasiv och relativt smärtsam undersökning. Genom att använda CT vid denna typ av scre-ening blir fördelarna både en mindre obehaglig undersökning, tidig upptäckt av cancer sam-tidigt som man också kan påvisa sjukdom i de andra organen i buken.

Även om stråldoserna från CT-kolografi-screening är relativt små, måste man ta hänsyn till att detta är screening av friska personer utan sjukdomssymptom. Screening med användning av röntgenstrålning ställer därför stora krav på kostnad-nytta-avvägningar samt optimering av själva undersökningen. Man måste värdera om nyttan av undersökningen är större än risken med att genomföra den, det vill säga om man upptäcker fler fall av kolorektalcancer än man eventuellt inducerar till följd av strålningen. Detta ställer i sin tur stora krav på att scree-ningproceduren optimeras, både med tanke på stråldos och bildkvalitet, så att stråldoserna hålls på lägsta möjliga nivå, samtidigt som undersök-ningarna har en kvalitet som är tillräckligt god för att ställa diagnos.

CT-kolografiCT-kolografi har potential att bli en effektiv metod för screening av coloncancer. Den är mindre invasiv, mindre tidskrävande och kan vara lika känslig som koloskopi för diagnostik av kliniskt signifikanta polyper (1). I Norge är det för närvarande ett begränsat antal institutio-ner som har infört metoden. Antalet CT-maski-

ner är knappast tillräckligt för att starta allmän screening, något som nyligen utvärderats i ett europeiskt perspektiv (2). Även om strålbelast-ningen vid CT-colon ligger på en lika låg nivå som den naturliga bakgrundstrålningen under ett år, är stråldosen en mycket viktig faktor vid screening av friska vuxna (3). MR-kolografi är ur denna synvinkel en mer tilltalande alternativ metod, men för närvarande är det endast ett fåtal forskningscentra som övervägar denna me-tod, och den har inte fått klinisk användning i Norge (4).

Praktiskt genomförande av CT-colonUtförandet av CT-colon bygger på fyra viktiga förutsättningar: förberedelse, distention, CT-upptagning samt tolkning.

Förberedelserna dagen innan innebär töm-ning av tjocktarmen, samtidigt som kvarvarande vätska och avföring märks så att polyper kan identifieras utifrån storlek, form och densitets-värden. Märkning eller taggning sker genom till-försel av barium och diatrizoat tillsammans med natriumfosfat som laxermedel. Det pågår forsk-ning för att bedöma om denna relativt omfattan-de tömningsrutin kan reduceras och om det är möjligt att låta bli att tömma tjocktarmen i för-väg (5). Dette skulle sannolikt öka compliance i en screeningpopulation, då tömningen idag är den del av undersökningen som uppfattas som mest obehaglig. Tanken är då att elektronisk pro-gramvara skall avlägsna avföringen så att det går att identifiera eventuella polyper.

Adekvat distention av tjocktarmen är lika viktig som optimal förberedelse för att uppnå en tekniskt lyckad CT-kolografi. Patienten skall bära kolonshorts med delad bak, och en 6 mm tunn sond förs in endast 5 cm i rektum, något som är klart mindre obehagligt än instrumen-tering med ett koloskop. Kontinuerlig insuffla-tion med koldioxid i bara 5 minuter under lågt tryck är vad som krävs för att få en adekvat dis-tention. Patienterna upplever inte utspänningen av tjocktarmen som särskilt obehaglig. Eftersom koldioxid transporteras genom tarmväggen och avluftas via lungorna anger de flesta att buken bara sjunker samman av sig själv efter undersök-ningen. Risken för symptomgivande perforation är oerhört liten jämfört med koloskopi. I littera-turen anges den till 0,03% jämfört med 0,13%

vid koloskopi (6). Sedation eller smärtstillande behövs inte vid CT-kolografi. Patienterna kan återuppta sina dagliga aktiviteter och arbete när undersökningen är avslutad.

Till själva CT-bildtagningen räcker det med en 8-16-kanals CT, eftersom tjocktarmen är ett relativt stationärt organ och målet för vår de-tektion är en polypstorlek på 6 mm. Detta är ett nedre mål som det råder enighet om bland radiologer internationellt, även om det inte fö-religger någon multidisciplinär konsensus om denna gräns (7).

Det är inte nödvändigt att använda intra-venös jodkontrast, vilket är en stor fördel vid eventuell screening. Allergiker och patienter med nedsatt njurfunktion behöver därför inte exkluderas.

CT-bildtagningen utförs i två kompletteran-de lägen, normalt rygg- och bukläge, så att alla segment av tjocktarmen avbildas på ett adekvat sätt.

Stråldoser Man vet mycket om de biologiska effekterna av höga stråldoser, då det finns stora befolknings-grupper som har exponerats för höga stråldoser i samband med strålolyckor (t.ex. Tjernobyl, Hi-roshima). Vid stråldoser över 100 mSv förelig-ger ett signifikant, linjärt samband mellan strål-dos och risken för att utveckla cancer till följd av exponeringen.

Vid stråldoser under 100 mSv är de potenti-ella skadliga effekterna av strålningen osäkra. I strålsäkerhetssammanhang utgår man ändå från att det råder ett linjärt samband mellan stråldos och risken att utveckla cancer till följd av strål-ningen även vid dessa stråldoser.

Stråldoserna från screeningprocedurer med CT-koloskopi ligger under 5 mSV (8). På Ul-levål Universitetssykehus utförs denna proce-dur med en 60 mAs-serie i ryggläge och en 30 mAs-serie i bukläge. Stråldosen till patient blir då cirka 5 mSv. Som jämförelse är den natur-liga bakgrundsstrålningen i Norge cirka 4 mSv per år. Årsdosen för flygpersonal är 2-3 mSv (9) och tillåten stråldos för personal som utsätts för strålning i arbetet (exempelvis medicinsk per-sonal på röntgenavdelningar på sjukhus) är 20 mSv pr år (10).

Åldern vid exponeringen är en mycket vik-


13 Philips CT

Anders Drolsum, Sektionsöverläkare, Buksektionen

Anne Catrine Trægde Martinsen, Sektionsledare

Kompetenscenter för diagnostisk fysik

Mona Risdal, fackradiograf CT

Sentralradiologisk avdeling, Ullevål Universitetssykehus

tig faktor i förhållande till risken för senare skador till följd av strålningen. Barn är mycket mer strålkänsliga än vuxna. Efter 30 års ålder minskar risken för att utveckla cancer till följd av exponering snabbt, och efter 50 år är risken 5 procent per Gy, dvs 0,005 % per mGy. Det är för personer över 50 år som det kan bli aktuellt med CT-screening för coloncancer.

Den uppskattade risken för att utveckla co-loncancer på grund av screening med CT-kolo-skopi är 0,044 % för en 50-åring, och 0,022% för en 70-åring. Total livstidsrisk för att utveckla någon form av cancer till följd av screening- undersökning med CT-colon av 50-åriga män är 1 per 700 exponerade personer (11).

GranskningGranskningen av undersökning sker normalt med en 2-skärmslösning med speciell program-vara och med en kombination av komplet- terande 2D- och 3D-granskning. I en screen-ingsituation med låg prevalens av polyper är pri-mär 3D-granskning enklare och har högre sen-sitivitet. Avklarande 2D-granskning exkluderar falska positiva fall och bidrar till hög specificitet. Denna modell förklarar varför enkla screening-studier med primär 2D-granskning har gett då-liga resultat (12). Genom att införa datorstödd detektion (Computer Aided Detection, CAD) verkar det som att granskningstiden kan reduce-ras, men CAD har hittills inte ökat sensitiviteten i förhållande till primär 3D-granskning (13).

Videreutveckling av programvara med virtu-ell dissektion där tarmen klipps upp på längden medför att hela ytan mellan tarmvecken framställs genom en passage med det virtuella koloskopet. Därmed kan granskningstiden, som i dag är cirka 10 minuter, reduceras ytterligere. Vid 2D-gransk-ning får man också en begränsad utvärdering av strukturer även utanför tjocktarmen.

Strukturerad rapporteringFynd av polyper dokumenteras bäst med struk-turerad rapportering med storlek, morfologi, segment och diagnostiskt ”confidence” enligt riktlinjer från European Society of Gastroin-testinal and Abdominal Radiology (ESGAR), en brett sammansatt europeisk-amerikansk kon-sensusgrupp (14). Ett positivt resultat enligt ES-GARs riktlinjer innebär att en polyp på minst 6 mm har påvisats, även om det är polyper på 10 mm och större som har störst klinisk betydelse.

Eftersom det är en viss risk med koloskopi måste denna stå i förhållande till nyttan av att avlägsna polyper med liten malignitetspotential. Därför har man föreslagit en alternativ stategi for gruppen 6-9 mm polyper med kontroll ef-ter 3 år om endast 1-2 polyper har påvisats.

LogistikFor att uppnå en effektiv behandlingsgång skul-le koloskopi med polypektomi samma dag vara att föredra, så att patienten slipper en extra töm-ning av kolon vid en ny session.Bilderna bör överföras digitalt till koloskopilabb med avbildning av en karta över kolon med utmärkning av polyper och endoluminala pro-jektioner. Speciellt bör det anmärkas om poly-per ligger på baksidan av haustralveck, eftersom dessa kan vara lätta att missa vid koloskopi.

Resultaten från multicenterstudien ACRIN 6664 - National CT Colonography Trial, 15 center i USA med 2531 asymptomatiska pa-tienter, har nyligen visat en prevalens av adenom ≥6 mm på 8,3%. Enligt ESGARs riktlinjer vi-sar detta att över 90% av screeningpopulationen inte behöver koloskopi efter CT-kolografi (15). Det verkar därför som om CT-kolografi kan ha potential att utgöra ett effektivt filter vid screen-ing för kolorektal cancer.

SlutsatsScreening av alla personer över femtio år skulle kunna upptäcka coloncancer på ett tidigt stadi-um så att både förstadier till cancer kan avlägs-nas och utvecklad cancer upptäckas. Utmaning-en är stråldos till en frisk befolkning, men risken för att inducera cancer på grund av strålning vid screening är långt mindre än antalet cancerfall som skulle upptäckas.

”Thus, in terms of the radiation exposure, it seems clear that the benefit-risk ratio is potentially large for virtual colonscopy” (David J Brenner, RSNA 2007)

Referenser:1. Pickhardt P et al. Screening Colonography: How I do it. AJR 2007;189:290-2982. Hassan C et al. Projected impact of colorectal cancer screening with computerized tomographic colonography on current radiological capacity in Europe. Alimentary Pharmacology & Therapeutics. 27(4): 366-74, 2008 3. Brenner DJ Radiation risks in Diagnotic radio-logy. RSNA Categorical course in diagnostic radiology physics. 20064.Lauenstein TC el al. MR colonography: 1.5T versus 3T. Magn Reson Imaging Clin N Am. 2007 Aug; 15(3)5. Zalis ME et al. Tagging based, electronically cleansed CT colonography: evaluation of patient comfort and image readability. Radiology. 2006 Apr; 239(1):149-59. Erratum in: Radiology. 2006 Jul; 240(1): 3046. Halligan S et al. CT colonography: esults and limitations. Eur J Radiol; 61: 400-08.

7. Heresbach D. CT colonoscopy in 2007: the next standard for colorectal cancer screening in average-risk subjects? (Editorial) Endoscopy 2007; 39: 542-544.8. Brenner D J. Radiation Risks in Diagnostic Radiology. 2006 RSNA Syllabus9. Luz et al. Evaluation of dose exposure in 64-slice CT colonography. Eur Radiol 200710. Forskrift om strålevern og bruk av stråling (strå-levernsforskriften). FOR-2003-11-21-1362, HOD11. Henriksen T. ”Stråling og Helse”, Oslo 199512. Rockey DC et al. Analysis of air contrast barium enema, computed tomography colonography and colonoscopy, prospective comparison. Lancet 2005; 365: 305-311.13. Taylor SA et al. Comparison of primary 3D endoluminal analysis with primary 2D axial read supplemented by CAD. Radiology 200614. Taylor et al. European society of gastrointestinal and abdominal radiology (ESGAR): Consensus statement on CT colonography. Eur Radiol 2007; 17: 575-579 15. Eric Barnes. Editor Aunt Minnie.com, Virtual Colonoscopy Community 28.09.07. ACRIN 6664.

Primär 3D-granskning med Computer-Assisted-Reader (CAR). 9 mm polyp i tjock-tarm.

Röntgenbild av kolon med dubbelkontrast. Multipla polyper.


14

Ljuseffekter i taket - en strålande idéPhilips ljusprojektor skapar en spännande effekt med ljusmönster i olika färger som förändras i taket i un-dersökningsrummet. Genom att titta på ljuset kan patienten glömma sin rädsla för en liten stund. Det är ett av många sätt som Philips kan använda för att optimera situationen för både patienter och personal.

“Att ha ett litet barn som patient är utma-nande, men mycket givande. Barn kan inte tala om var det gör ont, och det leder till många olika undersökningar. Vuxna går i regel lugnt till undersökningsrummet, men barn brukar oftast göra motstånd. De skri-

ker: Jag vill inte, jag tänker inte gå”, berättar sjuksköterska Riitta Tiitinen på barnsjukhu-set i Kotka, Finland.

Ofta följer hela familjen med den lilla rädda patienten, och allihop behöver ett lugnt och

förstående bemötande. Då spelar atmosfä-ren i rummet en viktig roll. Ett leende på ett sjukt barns ansikte är den bästa belöning en sköterska kan få.

Bidrar till förberedelsernaSköterskorna på Kotka barnsjukhus är mycket nöjda med den ljusprojektor från Philips som nyligen installerades i under-sökningsrummet. Den slås oftast på direkt i början av undersökningen eller proceduren, exempelvis en katetrisering. Många åter-kommande besökare, som exempelvis aller-gi- och astmapatienter, är redan vana vid att vänta på att “discolamporna” skall slås på.

Ljusprojektorn har installerats på väggen ovanför undersökningsbordet. Den skapar en spännande effekt av vatten som rör sig i växlande färger i taket. Hastigheten och stor-leken på mönstret är lätt att kontrollera, be-rättar ansvarig sjuksköterska Riita Tiitinen.

En bra distraktionDen ansvariga läkaren Sirpa Tenhola och den tekniska personalen är också nöjda med lösningen. Utrymmet i rummet är begrän-sat, liksom möjligheterna att hålla patienten lugn. Att använda sig av taket är därför en strålande idé.

“Ljuseffekter som förändras är en praktisk distraktion för patienten ur sköterskornas synvinkel. Vi behöver bara trycka på en knapp för att avleda patientens uppmärk-samhet till ljuset, och sedan kan vi koncen-trera oss helt på vår uppgift”, understryker Riitta Tiitinen nöjt.

Framför allt spädbarn och småbarn blir fascinerade av ljuset. På avdelningen finns också en musikanläggning, men ljuset har visat sig vara mycket mer intressant.

“Jag kommer ofta på mig själv med att nju-ta av den stämning ljuset skapar, och det är också ett bra samtalsämne”, tackar ansvarig läkare Sirpa Tenhola.

Veeti, ett år och två månader gammal, njuter av det fär-gade ljuset vid sitt besök på Kotka barnsjukhus i Finland.

Philips ljus


15

Christian brinner för coachningChristian Hornstrup är ny nordisk servicedirektör efter Michael Norregaard, som gått vidare till att bli landschef för Philips Healthcare i Danmark.

Christian kommer närmast från teknikfö-retaget Philips-Assembleon där han arbetat i tio år, först som servicechef, därefter som försäljningschef för Skandinavien och slut-ligen som Europachef med ansvar för både försäljning och service.

Christians uppgift här på Philips Health-care är tydlig, och består i att skapa en frisk och sund verksamhet, det vill säga med utmärkta resultat, högsta prestanda på alla plan och som ett resultat av detta - mycket nöjda kunder. I detta arbete lovar han att ha ett perspektiv ”utifrån och in”. Vi ska inte i första hand se till vad som är bekvämt för oss som arbetar på Philips, utan vad som är bäst för er kunder. ”Alla förändringar och förbättringar kommer vi att göra med våra kunders tillfredsställelse i fokus”. Och ing-enting är heligt, så kanske kan vi förvänta

oss stora förändringar framöver. Trots att han nyligen tillträtt sin tjänst kan han redan nu se stora möjligheter att förenkla och för-bättra verksamheten inom service.

Vid sidan av sitt arbete genomför han också en Masters-utbildning i coachningsbaserat ledarskap, CBL.

Tända gnistan"Ledarskap och coachning är mitt största in-tresse och fokus som chef", berättar Chris-tian. "Det finns en stor outnyttjad potential som man kan frigöra genom coachnings-baserat ledarskap. Fokus på potentialen är nyckeln till all förbättring. När vi ser till att medarbetarnas personliga mål och motiv kan relateras till verksamhetens och identi-fierar och avlägsnar sådant som förhindrar framsteg, då tänds gnistan och medarbetar-

nas hela potential kan utvecklas. När detta lyckas ökar motivationen starkt hos alla, vil-ket inte minst kommer till uttryck i form av nöjdare kunder".

Christian bor tillsammans med sin sambo och två barn i ett gammalt hus i Birkeröd norr om Köpenhamn. Familjen, hemmet och trädgården tar sin beskärda del av fri-tiden, och med den ledarskapsutbildning han också genomför blir det inte mycket ledig tid. Han försöker ändå simma några morgnar i veckan och är också aktiv inom orientering och mountainbike.

Philips service


16

Våra senaste orderAstrid Lindgrens Barnsjukhus, Solna IntelliVue patientmonitorerAstrid Lindgrens Barnsjukhus, Solna MR-uppgraderingEslövs sjukhus DigitalDiagnost VMLänssjukhuset i Gävle IntelliVue-systemSU Östra sjukhuset, Göteborg MR-uppgraderingHudiksvalls sjukhus IntelliVue-system med ITS telemetriHässleholms sjukhus Brilliance CT64Centrallasarettet i Karlstad IntelliVue-system med ITS telemetriKarolinska sjukhuset, Solna Allura Xper FD20, djurlabKarolinska, Solna MR-uppgraderingKungsbacka sjukhus MultiDiagnost ElevaKungälvs sjukhus 2 st iU22 samt ViewForum Lasarettet i Landskrona Brilliance CT64Sjukhuset i Lidköping Achieva 1.5TLinköpings Universitetssjukhus IntelliVue patientmonitorer och ITS telemetri Universitetssjukhuset i Lund Brilliance CT64Universitetssjukhuset MAS, Malmö IntelliVue system med ITS telemetriMedicinsk Röntgen AB, Stockholm Achieva 3TOskarshamns sjukhus HD11XEKärnsjukhuset i Skövde IntelliVue-system med ITS telemetriKärnsjukhuset i Skövde MD Eleva FDSt Eriks sjukhus, Stockholm IntelliVue patientmonitorerCapio St Görans sjukhus, Stockholm IntelliVue patientmonitorer

Välkommen!kurser och utställningar där Philips deltar

7th International Workshop on Kangaroo Mother CareUppsala den 6-7 oktober

Applikationsutbildning i MR spektroskopi Zürich den 6-10 oktober

EANMMünchen den 11-15 oktober

Philipsdagen - ultraljud inom ob/gyn Universitetssjukhuset i Lund den 15 oktober

ThoraxmötetLund den 16-18 oktober

Regiondagarna NEO

Östersund den 3-4 november

MEDICADüsseldorf den 19-22 november

IVAN Stockholm den 20-21 november 2008

Blå Stjärnan - röntgenkurs Göteborg den 26-27 november

RSNA Chicago 30 november - 5 december 2008

Euro Echo Lyon, Frankrike 10-13 december 2008

För ytterligare information välkommen att kontakta:

[email protected]

Sjukhusfysikerkurs med fokus på stråldos och bildkvalitetUnder två dagar i Lund ordnade Philips Healthcare en kurs i datortomografi för sjukhusfysiker. Kursen innehöll både teoretiska och praktiska avsnitt med inriktning på stråldos och bildkvalitet. Totalt 22 kursdeltagare från Falun i norr till Malmö i söder deltog.

Föreläsare var Marcus Söderberg från Uni-versitetssjukhuset MAS i Malmö, som bör-jade med att presentera sitt examensarbete om dosmodulering på fantom. Därefter be-rättade Hilde Saeter, som är sjukhusfysiker

på Ullevåls sjukhus i Oslo, om deras dos-optimeringsarbete på på patienter. Överlä-kare Roger Siemund Universitetssjukhuset i Lund kom därefter och redogjorde för radiologens syn på bildkvalitet kontra strål-dos. Alain Vlassenbroek som är Clinical Scientist från Philips i Belgien berättade om Philips principer för dosmodulering och om doser vid pediatriska undersök-ningar och hur man kan optimera dessa. Slutligen redogjorde Kristina Norrgren, även hon Clinical Scientist på Philips, för resultat från den optimering av Hounsfield-värden som Philips arbetar med.

Den praktiska delen av kursen bestod av att bygga upp ett protokoll från grunden och därefter testa de olika varianterna av dos-modulering.

Hilde Saether från Ullevåls sykehus i Oslo, Norge, berättade om deras dosopti-meringsarbete på patienter.


Philips Healthcare nr 3 2008

Documents

Transcript of Philips Healthcare nr 3 2008