1till medarbetare i borås stads förvaltningar och bolag 2014 nr 4

med skön läsning

trevlig helg!

2

Nästa år kommer alla inom Borås Stads förvaltnings-organisation att gå över till en helt ny arbetsmiljö. Den plattformen som vi alla ska sätta våra små digitala föt-ter på kommer att införas successivt framför allt under de första sex månaderna 2015.

Det är ett omfattande jobb som lagts ner för att göra övergången så smidig som möjligt. Det har workshoppats, undersökts och bytts ut gammalt som inte fungerar med det nya, under det senaste året. Men det är förstås som det ska när något så stort och dyrt ska bytas ut. Och Borås Stad släpper inte allt gammalt invant. De flesta av våra system blir de samma som tidigare. Du kommer att söka ledigt i Heroma och betala fakturor med Agresso – om du gör det idag. Men när du slår på din nymigrerade dator kommer den att se annorlunda ut. Den kommer att kunna lite mer och hela systemet ska vara mer i fas med tiden.

Det ser jag fram emot. Något annat jag ser fram emot är att få vara ledig i några dagar nu här i slutet av året.

Att jobba och ut-vecklas i sitt

yrke är kul men inget, absolut inget slår mammas köttbullar och en kram från tomten.

ny digital arbetsplatsstora förhoppningar på ny it-plattform

Charlotte Ohlssonredaktör

An

svar

ig r

edak

tör:

Ch

arlo

tte

Oh

lsso

n K

onta

kta

mig

gär

na

på

033-

35 7

0 68

ell

er c

har

lott

e.ol

sson

@b

oras

.se.

O

m d

u h

ellr

e vi

ll s

kick

a b

rev:

Sax

en, B

orås

Sta

d, 5

01 8

0 B

orås

• U

tgiv

nin

g: M

ars,

ju

ni,

okto

ber

, dec

emb

er.

Om

slag

sbil

d: A

nn

a Si

gge

An

svar

ig u

tgiv

are:

Mar

ie I

ngv

arss

on •

ISS

N 1

102-

0156

Smart lösning för korta vikariat

i Väster.

Borås Energi och Miljö ordnar varma sittplatser

i midvinterkylan. sid 4

Genom Innovationsplatt-form Norrby bygger vi nytt.

sid 12-13

sid 6-7

Alltid i Saxen:• Svantes

ledare sid 5• Korsord

sid 19

Snyggt nytt intranät – men hur hittar jag rätt?

sid 14-15

Charlotte Ohlssonredaktör

3

”

eti t l n

bild CHAR-

NÄTVERKS-TEKNIKERDan Wernersson Arbetsplats: Servicekontoret Dataservice Ålder: 51 år med 15 år i yrket.

248 – ett sätt att jobba med framtidens rekrytering redan nu.

Bli en bättre ledare med hjälp av kommunikation.

Socialsekreterarna som återvänder till Borås Stad.

sid 10-11

sid 8-9

Jag är driftsansvarig för servrar och datahallarna. I jobbet ingår att övervaka serverhårdvaran och göra inköp av ny hårdvara för att se till att det finns kapacitet och resurer för alla som arbetar. Jag levererar till exempel kapacitet till projektet för ny it-plattform. Det är min huvudsysselsättning men jag har också ansvar för kameraövervakningssyste-men och jag driftar våra låssystem.

Ibland kan det bli väldigt högt tryck på arbetet. Speciellt ett år som i år. Vi byter en hel del hård-vara vart femte år som till exempel disksystem, backupper, servrar och hårdvara för den virtuella plattformen. Så det arbetar jag mycket med i år.

Det jag gillar allra bäst med jobbet är att det är så omväxlande och att jag aldrig vet hur en arbets-dag ser ut utan att jag hittar olika lösningar på uppkomna problem. Jag har fyra ledord som jag arbetar efter:

• Lek!• Fokusera!• Ge dem en bra dag!• Välj attityd!De ledorden kan nog passa även för andra än

nätverkstekniker.Även om jag gillar det där omväxlande i jobbet

så är en stor del av arbetet väldigt strukturerat och planerat. Det är för att kunna hitta steg att ta mot nya lösningar, jag tycker om det. Att genom en planerad struktur våga lägga ut vägen innan för-ändringen måste ske. Sedan har jag verkligen gillat de arbetskamrater jag har haft i Stadshuset. Men nu flyttar ju vår avdelning över till Nornan.

berättat för charlotte ohlsson

sid 20

Toppar formen med militär precision.

sid 16-18

HEJ

CHEF!

4

K ONCERN

Borås Energi och Miljö kommer att införa ett nytt tömningssystem och därför åker personal runt och sätter på en rund liten bricka på framsidan av varje avfalls kärl. Brickan är en id-tagg som är unik för varje kärl och som registrerar när kärlet tömts genom att avge en gps-signal då kärlet lyfts. 

– Detta gör att vi får ak-tuell information i realtid till vårt kundsystem och att vi kan förbättra vår service

gentemot våra kunder, säger Kenneth Öberg arbetsledare för affärsområde Hushåll. 

Märkningen av kärlen görs av egen personal som kommer ut med personbil och nitar fast id-brickan. Detta sker huvudsakligen dagtid och man räknar med att arbetet kommer att pågå till och med september 2015.

Totalt är det 30 000 kärl som ska märkas upp, det är därför arbetet kommer att ta tid.

Vid gångstråket utmed Viskan finns två bänkar som värms upp med fjärrvärme. Varför inte göra en paus i vinterpromenaden och värma dig här? Bänkarna är placerade bakom Borås Energi och Miljös kontor på Västerlånggatan.

Och säg den bussresenär som inte vill åka i en uppvärmd buss på vintern. Under den kalla årstiden värms Borås lokalbussar med fjärrvärme nattetid så att de både ska vara lätta att starta och uppvärmda då passagerarna kliver på. För att boråsarna ska ha snöfria gator vintertid har vi markvärme, som inte är något annat än fjärrvärmerör under marken, på följande ga-tor: Allégatan, Stora Brogatan (gågatan), Södra torget (busstorget), Resecentrum, Österlånggatan, Torggatan, Yxhammarsgatan och Västerlånggatan vid Midashuset. Totalt blir det 28 000 kvadratmeter uppvärmda gator och torg i Borås.

Cecilia Belfrage behöver inte frysa när hon sätter sig på en uppvärmd bänk

Borås Stad alla medarbetare

Gillar du ditt arbete och vill dela din jobbvardag?Nu söker vi nya instagrammare till Borås Stads stafettkonto Jobbar i Borås Stad.Hör av dig till anna.kjellgren@boras.se om du vill veta mer.

Riktig stjärtvärmare vid Viskans strand

Sopkärl gps-märks för bättre service

Trevlig helg!

Har du lämnat in kvitton för att få ditt friskvårds-bidrag?

BIL

D: S

OPH

IA J

ON

SSO

N

5

det krävs mod

Svante Stombergkommunchef

Att våga påstå att Borås alltid är bäst är kanske litet utmanande – men vi har nått ganska långt med det mod vi har visat. Mod, vilja, nyfikenhet, och förmåga.

Gatukonstfestivalen No Limit är ett exempel. Det hade inte gjorts förut i Sverige. Borås vågade – och det blev succé. Nu i efterhand handlar diskussionen bara om hur vi ska kunna behålla så många som möjligt av verken från festivalen.Textile Fashion Center är ett större och lika självklart exempel. Tillsammans med Högskolan och näringslivet vågade vi kasta oss ut i att skapa en ny stadsdel och ett kluster för mode, textil och kreativitet av det gamla industriområdet. Idag känns det som att vi skapat ett nytt nav som Borås snurrar kring.

Vi har ständigt nya saker på gång, saker där vi vågar utmana och pröva nytt. Vi arbetar med nya Norrby, där innovationsplattformen och världsstaden ska skapa en hållbar stadsdel av nytt snitt. Vi har Orangeriet i Stadsparken; också det kan bli en gnistrande juvel som mycket kretsar kring.

Vi vågade och vann i EU:s Access City Award som Europas bästa kommun på tillgänglighet 2015. Trots oddsen emot oss – Västsverige hade ju vunnit priset i fjol – framstod vårt ambitiösa och långsiktiga arbete som bäst bland alla tävlande städer i EU:s 28 länder.

Hållbarhet och tillgänglighet tillhör de stora utmaningar som vi i offentlig tjänst får ägna oss mycket åt de kommande åren. Men även de mjuka värdena kommer att bli allt viktigare. Och vår insikt om att kvalitet vinner i längden har lett oss till våra stora genomlysningar av verksamheter; förut av skola, nu av äldreomsorg och funktionshinder.

”Borås utmärks av kreativitet och mod att tänka och handla i nya banor.” Så står det i vår vision, sedan drygt två år tillbaka. Vi har flera gånger om hunnit visa det i handling; vilja och mod att förändra.

Det må vara att det inte är säkert att alla förändringar är förbättringar. Men det är säkert att alla förbättringar kräver förändringar. Och föränd-ringar kräver nästan alltid mod. Jag är glad åt de ständiga bevis på kreativi-tet och mod som jag ser i vår organisation.

Vi har alla gjort oss förtjänta av ett par helger med många röda dagar. Tack för 2014, och god jul!

för att våga vara bäst

6

» En smart lösning attinspireras av.

I ett före detta klassrum, tre trappor upp i den ståtliga gamla Norrbyskolan, har Stadsdelsförvaltningen Västers be-manningsenhet startat sin arbetsdag. De fyra förmedlingsassistenterna arbetar i ett högt tempo för att lösa dagens be-manningsbehov.

– När jag börjar halv sju på morgonen strömmar personalbeställningar in från samordnare och enhetschefer ute på våra enheter. Då är det bara att sätta i gång och fixa så att luckor fylls upp med timvikarier, berättar Linda Savolainen som jobbar mot äldreomsorg och kost.

Stadsdelsförvaltningen Väster är en stor arbetsgivare med cirka 2 000 med-arbetare som arbetar i verksamheter inom förskola, grundskola, äldreom-sorg, individ- och familjeomsorg, kost, lokalvård och fritids- och kulturverk-

samheter. Här finns ett ständigt behov av timvikarier som kan rycka in och arbeta i allt från några timmar till en längre period.

– Tidigare ringde chefer och sam-ordnare runt på egen hand för att fylla luckan vid en korttidsfrånvaro. Det var ineffektivt och tog mycket tid. Det fanns ett behov av att samordna vikarie-hanteringen. En idé om en gemensam enhet som kunde stötta alla stadsdelens verksamheter började därför ta form, berättar enhetschef Yvonne Vedin.

Idén blev till verklighet och Yvonne Vedin fick i uppdrag att bygga stadsdelens nya bemanningsenhet. Enheten startade hösten 2013 och inledningsvis arbetade man endast mot äldreomsorgen. Där-efter har påbyggnaden gått i rask takt.

Drygt ett år efter starten har stadsdel Väster en komplett bemanningsenhet som stöttar alla chefer och verksamheter med korttidsrekrytering.

Den som vill arbeta som vikarie gör en intresseanmälan i Vikariebanken på Borås Stads hemsida, som bemannings-enheten sedan rekryterar från.

– Vi ansvarar för hela kedjan i rekry-teringen – vi intervjuar sökande, tar re-ferenser, kollar utdrag från belastnings-registret, skriver anställningsunderlag och håller informationsmöten för nyan-ställda, förklarar förmedlingsassistenten Kristina Axelsson. Vi fungerar helt enkelt som en väg in för alla timvikarier i Stadsdelsförvaltningen Väster.

Den enhetliga samordningen har lett till en kvalitetssäkring av rekryterings-

Varje dag behöver förskolor, skolor och omsorgen vikar-ier som med kort varsel kan rycka in när den ordinarie personalen inte finns på plats. I Stadsdelsförvaltningen Väster finns en gemensam bemanningsenhet som sam-ordnar och effektiviserar schemapusslandet.

bemanningspusselbättre kvalitet och mer verksamhetstid

specialister lägger

7

processen och en bra koll på vilka som vikarierar. Bemanningsenheten upplever även att tydligheten mot och kontakten med vikarierna har blivit mycket bättre.

– Vi har återkommande uppföljnings-samtal med var och en där vi fångar upp om allt fungerar bra och om de trivs i verksamheterna. Alla får också kontinu-erlig information om att de kan arbeta hos oss i högst tre hundra dagar om de saknar utbildning, eftersom vi har utbildningskrav på våra tjänster, säger Yvonne Vedin.

Vid uppföljningssamtalen uppmuntrar därför förmedlingsassistententerna tim-vikarierna att utbilda sig. Ambitionen är att få duktiga vikarier att börja studera.

– Ett vikariat är ett bra sätt att få in en fot i våra verksamheter och möjlighet till

en fortsatt anställning. Vi uppmuntrar de som trivs och vill fortsätta arbeta hos oss att utbilda sig, så att vi kan behålla duktiga medarbetare i Borås Stad.

anna rosendahl

bemanningspusselbättre kvalitet och mer verksamhetstid

Bemanningsenheten servar alla verksamheter i stadsdel Väster med vikarier vid korttidsfrånvaro och de rekryterar också alla timavlönade via intresseanmälan på Borås Stads hemsida.

• 460 vikarier finns i bemanningsen-hetens Vikariebank.

• Varje månad hanterar bemannings-enheten cirka 2 300 beställningar av vikarier.

Linda Savolainen, Yvonne Vedin och Helen Dahl har sin arbetsplats i gamla Norrbyskolan. Sedan skolverksam-heten flyttade ut har bland annat bemanningsenheten, en förskola och hemsjukvård flyttat in. Hemtjänsten utgår också därifrån.

Enhetschef: Yvonne Vedin

Förmedlingsassistenter:

Kristina Axelsson, jobbar mot äldreom-sorg, lokalvård och stöd och boende för ungdomar.

Linda Savolainen, jobbar mot äldreomsorg och kost.

Jenny Kjellén, jobbar mot grundskola, för-skola, kultur, fritid och förebyggande.

Helen Dahl, jobbar mot grundskola, för-skola, kultur, fritid och förebyggande.

Bemanningsenheten i Stadsdelsförvaltningen Väster

BILD: ANNA SIGGE

8

» Långläsning om återanställda medarbetare.

Selma Mrsic och Enikö Bagaméri är båda socialsekreterare på Försörjnings-enheten på Arbetslivsförvaltningen. Efter några år i andra kommuner har de båda sökt sig tillbaka till Borås.

– Jag jobbade i Borås mellan 2009 och 2011. Sedan ville jag skaffa mig erfaren-het av andra kommuner.

– Jag jobbade här i ungefär ett halvår under hösten 2013. Sedan flyttade jag till Stockholm. När jag flyttade tillbaka till Göteborg var det självklart att söka jobb i Borås Stad. Jag ville tillbaka hit.

– Trots min ålder så var jag nyutexami-nerad när jag började här. Det blev något som liknar den första riktiga kärleken. Jag har haft en extra stark känsla för Borås sedan dess.

– Det där kan jag också känna igen.– Grunden i arbetet är det samma men

jag har märkt att det är stora skillnader ändå. En anledning till att jag valde att komma tillbaka är att Borås har kommit en bra bit på väg mot något positivt. Konkret så finns det en fungerande organisation. Eftersom vi arbetar efter ett regelverk är det viktigt att det finns uppdaterade rutiner att förhålla sig till.

Och det är väldigt viktigt att känna att man har ledningen är bakom sig efter-som vi ofta fattar svåra beslut. Att kunna gå till sin arbetsledare eller enhetschef och diskutera. Organisationen är väldigt genomskådlig.

– Om flödet av information i organisa-tionen inte går smidigt och det saknas kommunikation så blir det inte en bra ar-betsplats. Om åtgärder inte verkställs blir det problem och vi socialsekreterare får svårare att utföra vårt arbete. Här finns tydliga verktyg för hur vi går vidare. Här genomförs beslut konkret. Arbetsmiljön blir trevligare och den onödiga stressen minskar. Det leder till att gemenskap. Det är sådant som gör att jag kommit tillbaka. Vi finns ju här för personer som redan är i en utsatt situation och då behöver vi vara trygga i vår miljö. Du känner alltså förtroende för dem hierarkiskt över dig. Om du för fram något viktigt så blir det något av det?

– Jag känner att jag blir lyssnad på men det är klart att det inte alltid blir som jag önskar. Men det är inte det, det handlar om, utan att man blir tagen på allvar. Och

att man får ett svar och motiverat nej. Selma, du åkte till Stockholm.

– Ja. Jag gillar Stockholm. När jag tog examen 2013 var jag inte säker på om jag skulle till Stockholm eller Göteborg men jag valde Stockholm, eller Södertälje. Jag jobbade med missbrukare i olika bo-ende under sommaren. Det kändes lite osäkert först. Jag är ju ganska liten och var helt nyutexaminerad. Det var ju mitt första möte med brukare och det gick jättebra, sedan började jag här i Borås. Det jag blev så glad över var introduk-tionen för nyanställda som hade införts här. Den är jättefin. Grupp nyanställda fick var sin mentor och beslutsfattare. Vi hade ingen delegation i början och det kändes skönt. Vi fick själv komma fram till besluten och sedan fick beslutsfattaren godkänna det eller inte. Det skapade en trygghet. Och jag tyckte att det var väl-digt skönt att mentorn och arbetsledaren var så stöttande. Det gjorde att jag lärde mig väldigt mycket, och snabbt.

– Har man en bra grund i sin myndig-hetsutövningen så utvecklas man ständigt.

– Det finns exempel på nyanställda socialsekreterare som har fått 45 ärenden

Kommunikation, organisation, trygghet och goda relationer.När socialsekreterarna Selma Mrsic och Enikö Bagaméri beskriver vad som fått dem att återvända till Borås Stad efter att ha arbeta i andra kommuner är det kanske inte med de mest glittrande orden. Men bakom orden finns äkta kärlek.

återvändare

enikö bagméri

selma mrsic

9

BILD: CHARLOTTE OHLSSON

direkt. Under introduktionen började vi med ungefär 20 klienter och sedan ökade det med fem–tio stycken varje månad, det var jättejättebra. Dels fick jag mer tid att lära yrket, dels så blev det mer tid att lära känna sina klienter, arbetsplatsen, organisationen och kollegorna.

De beslut ni fattar påverkar människor väldigt mycket. Det är förstås spännande men jag kan tänka mig att det också kan vara oroande i början.

– Ja, precis. I början tog jag nästan över klientens oro. Där fick jag hjälp av min mentor. Det är klart att man känner extra mycket med vissa och att det är tufft att stå bakom vissa beslut men vi har riktlinjer och regelverk som säger hur vi ska utföra vårt arbete.

– Man blir starkare med åren. Inte bara rutinerad utan också starkare. Men man kommer aldrig ifrån medkänslan med människor vi mötere. Och därför är det så bra att ha sin arbetsledare att kunna gå till. Det är inte en självklarhet överallt. Om organisationen brister så fungerar det inte. Det påverkar arbets-

gruppen och de människor som behöver vår hjälp mest.

– Jag har utvecklats något så sjukt mycket sedan jag tog examen. Jag har fått betydligt mycket mer skinn på näsan.

– Vi får vidareutbildning för att få verktyg för att till exempel motivera människor mot egen försörjning.

– Vi har kompetenta första sekreterare och kollegor här. Det är generellt stor personalomsättning i branschen men här undersöker vi hur vi ska göra för att få människor att stanna. Vår arbete är väldigt pressat och det är svårt att balansera jobb och fritid. Därför är det skönt att ha så kompetenta människor omkring sig.

– Inte minst kollegor. Det blir en naturlig handledning vi ger varandra

– En annan sak jag tycker om är att mina chefer arbetar för bättre arbets-förhållanden för oss. Och att vi får vara delaktiga i många frågor.

– Det finns en öppenhet och tillgäng-lighet hos chefer och arbetsledare här.Efter sitt jobbet i Södertälje började Selma Mrsic i Borås första gången.

– Min pojkvän bor i Stockhom och därför tog jag ett vikariat där. Men jag

kände att jag ville ha något mer fast. Vi pratade om vår framtid skulle vara i Göteborg eller Stockholm. Båda var mer sugna på Göteborg. Så jag kontaktade chefen här och frågade om de hade nå-gon tjänst att erbjuda. Det hade de. Så jag flyttade.

Men Selma, du bor i Kungsbacka?– Ja, jag pendlar med kollektivtrafik

men det har jag faktiskt inget emot. Det ger mig den enda egentid jag har egent-ligen. Men det här med att gå upp på morg onen som jag inte är någon stor fan av.Enikö, du har flyttat?

– Ja, när jag bestämde mig för att söka jobb i Borås så hade jag bestämt mig för att flytta om jag fick arbetet. Något annat?

– Så är det väldigt trevliga arbetskam-rater här. Och det betyder inte så lite.

– Det är verkligen betydelsefullt. Om man har en jobbig dag så förstår de. Man tillbringar ju mer tid med sina kollegor än med familjen. Det är en väldigt fin arbets-plats. Jag känner mig som hemma här.

charlotte ohlsson

Selma Mrsic24 årBor i KungsbackaAnställd igen sedan 1 oktober 2014Arbetslivsförvaltningen Försörjningsenheten Mix Ung (18-25 år)

Enikö Bagaméri55 årÄr nybliven boråsareAnställd igen sedan 1 oktober 2014Arbetslivsförvaltningen Försörjningsenheten Mix 3 (vuxna)

10

» För dig som vill bli en bättre chef – och dig som behöver bli det.

Kommunikation är så mycket och bland annat är det att förmedla infor-mation. I vår stora organisation finns det massor av information som ska för-medlas åt alla håll. Ingen hinner med allt, men drunknar gör vi inte ändå.

Det självklart enklaste sättet att hantera flödet är att ignorera det som inte verkar vara viktigt. Och när vi har krav på oss att informera vidare, är det snabbt gjort genom att sprida innehållet i sin helhet utan att göra någon egen bearbetning. Den stra-tegin brukar kallas ”spray and pray.” Man tömmer hela sprayflaskan och ber en liten bön för att något ska fastna på rätt plats.

Det finns mer effektiva sätt att jobba på.

I den av Kommunfullmäktige an-tagna kommunikationspolicyn står det så här: ”Den som har ansvar för en verksamhet ansvarar även för kommunikationen.”

Meningen innehåller inte speci-ellt många ord, men innehållet är enormt.

Självklart gäller det nu precis som förr att se till att medborgaren får tillräckligt med information, och att hålla i kontakterna med mass-media.

Men idag handlar det kommunika-tiva ansvaret minst lika mycket om ledarskap och relationen till medar-betarna, och här gäller det att lägga en del kraft på att informationen inte

bara ska gå ut, utan även in hos dem som är berörda.

Hur kan en chef med hjälp av ge-nomtänkt kommunikation få medar-betarna att trivas och att göra ett bra jobb som stämmer överens med Bor-ås Stads värderingar och mål? Många pusselbitar måste falla på plats för att man ska lyckas. Det gäller att välja rätt sätt att kommunicera på vid varje tillfälle. Mail, muntlig informa-tion, diskussion i grupp, eller ett per-sonligt samtal; vägarna är många.

Viktigt är också att anpassa in-formationen så att den passar varje grupp och varje individ, och det är här det är så lätt att tänka att man inte hinner.

Vi drunknar i information – har ni hört uttrycket? Men gör vi verkligen det? Knappast. Vi har lärt oss flera simsätt för att hålla oss flytande. När det gäller chefens kommunikativa ansvar är förmågan att flyta dock inte tillräcklig.

förädla lämna enkel förmedling bakom dig

11

Vad skulle du be-höva för att kunna kommun icera bättre med dina medarbetare?

• Mer tid• Mindre information uppi-från att förmedla• En kurs i samtalsmetodik• Snygga, färdiga digitala presentationer• Ingenting, min kommuni-kation är perfekt Medarbetare är öppna för att lyssna och själva dela med sig

Vad det handlar om är förädling – mycket och generellt måste bli mindre och konkret. För de du vill kommuni-cera med, vilka det än är och vad det än är du vill säga, kommer alltid ställa sig samma fråga: ”Hur berör det här mig?” Om svaret är dunkelt är risken stor för att det du säger går in genom ena örat och ut genom andra.

Digitaliseringen har gjort – och gör – att kraven på kommunikationen ständigt höjs, men vissa sanningar är eviga. För snart 200 år sedan uttryckte sig Fjodor Dostojevskij så här:

”Om de omkring dig inte vill lyssna på dig, får du falla på knä och be dem om för-låtelse, för du är i sanning den skyldiga.”

annika klemming

På intranätet finns

”budskapsverktyget”.

Det ger tankehjälp för

den som vill förädla

information för att

passa olika grupper

och individer.

Med misslyckad kommunikation finns det risk att medarbetaren ...

... tänker: ”Hur berör det här mig? De bara pratar om övergripande, fina mål som inte har något med min vardag att göra.”

... börjar spekulera och sätta igång rykten som inte stämmer.

... sätter upp sina egna regler och mål eftersom hen inte känner sig delaktig i de gemensamt bestämda målen.

... känner sig osedd, obekräftad och omotiverad och kanske till och med blir sjukskriven.

... förmedlar en negativ bild av verksamheten utåt.

ATT FUNDERA

PÅ

TIPS!

TÄNK EFTER FÖRE

HEJ CHEF!

Eller finns det an-dra sätt? Till exem-pel att arbeta med att förädla informa-tion på ett struktu-rerat sätt.

12

» Bygger broar för Borås bästa utveckling.

Innovationsplattform Norrby är ett sam-verkansprojekt som pågår mellan 2013 och 2015. Finansiering kommer från Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, som satsat åtta miljoner kronor på att etablera en plattform för samverkan i stadsdelen. Projektparter är: Borås Stad, Borås Energi och Miljö, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Hög-skolan i Borås.

Plattformen anordnar träffar där kom-mun, forskning, näringsliv och med-borgare samverkar kring de utmaningar som finns inom hållbar samhällsbyggnad. Målet är att plattformen ska resultera i idéer för hur vi kan arbeta vidare med dessa utmaningar, vilket kan leda till nya

lösningar – innovationer!Innovationsplattform Norrby samlar

kompetens.Sedan starten har plattformen förenat

medarbetare på våra förvaltningar och bolag. Trots olika arbetsområden och kompetenser delar de alla ett engage-mang för hållbarhetsfrågor.

Bertil Jonsson från Samhällsbyggnads-förvaltningen arbetar med boendefrågor i plattformen. Efter många år i bygg-branschen välkomnar han ett mer holis-tiskt arbetssätt.

– Jag vill förändra dagens arbetssätt! Det planeras mycket i kommunen och ofta tar den fysiska planeringen störst plats. För att arbeta hållbart måste

vi samordna oss bättre. Britt-Inger Lindqvist som är enhets-

chef på Kulturförvaltningen arbetar med brukardialoger i plattformen. En viktig uppgift då projektet vill lösa sam-hällsutmaningarna tillsammans med de boende på Norrby.

Britt-Inger Lindqvist följer också upp de åtgärder som föreslogs i den Cultural Planning studie som genomfördes 2011-2013.

– Att AB Bostäder tog initiativ till stadsodling på Norrby, och att Kultur-nämnden beslutade om att placera en av Biennalens skulpturer där är konsekvenser av detta arbete.

Åtgärder som resulterade i en levan-

Genom att arbeta över gränserna och bjuda in så många som möjligt så ska INNOVATIONSPLATTFORM NORRBY hitta nya lösningar för hållbar samhällsbyggnad. För självklart vill vi att Borås bygger socialt, ekolo-giskt och ekonomiskt hållbart för framtiden.

nya lösningarsamverkan är en hållbarhetslösning

13

de stadsodling, och i välbesökta skulpturvandringar som hölls under vår och sommarmånaderna på Norrby.

Johanna Pontén arbetar som folkhäl-sosamordnare på Stadsdelsförvaltning Väster. Fram tills 2011 då Borås delades in i tre stadsdelsförvaltningar arbetade Johanna riktat mot Norrby. Med erfa-renhet och ett brett nätverk har hon en viktig roll som kunskapsöverförare mellan plattformen och stadsdelsförvalt-ningen.

– Det är viktigt att vi som stadsdelsför-valtning är med i utvecklingsarbetet då vi har det övergripande befolkningsan-svaret på Norrby. Vi har också ett betyd-elsefullt ”hela-staden-perspektiv”

där de mjuka frågorna får ta plats.

Pia Aspegren är miljöutredare på Mil-jöförvaltningen och arbetar med håll-barhetscertifieringen av Norrby. För Pia som arbetar strategiskt är plattformen en utmärkt arena för att utbyta tankar och idéer.

– En positiv effekt är att hållbar-hetscertifiering nu ingår som ämne i Högskolans nya magisterutbildning i byggteknik – hållbart samhällsbyggande, berättar Pia Aspegren som sitter i en referensgrupp för den delen av utbild-ningen.

Dzenan Ganic från Arbetslivsförvalt-ningen arbetar som verksamhetsutveck-lare för integrationsarbetet i Borås Stad.

– I plattformen får jag chans att lyfta de sociala frågorna, säger Dzenan Ganic som värnar om att vi bygger en stad för alla. En stad där vi även inklu-derar de utsatta grupperna.

Dzenan Ganic har också visioner bort-om projekttiden, då han vill se att per-sonal från de utsatta grupperna anställs på de framtida byggarbetsplatserna på Norrby.

– Tänk om vi samverkar på riktigt, då kan ett plus ett – inte bara bli tre – utan fyra, säger Dzenan Ganic hoppfullt.

En tanke som rimmar väl med parternas långsiktiga satsning, och på en innovationsplattform som lever kvar långt efter projekttidens slut.

josefine walkin

Dzenan Ganic

Pia Aspegren

Johanna Pontén

Britt-Inger Lindqvist

Bertil Jonsson

bygg

er broar av kunskap

14

toppenmen hur hittar jag?

För att förklara det bättre pratar vi med hjärnan bakom det nya intranätet Elin Ahlgren, webbkommunikatör på Stads-kansliet Kommunikation.

Hur hittar jag på det nya intranätet?– Det finns sex ingångar med olika

fokus: anställning – där allt runt dig

som anställd finns. Exempelvis hittar du hur det fungerar med semester och när lönen betalas ut och liknande.arbetsmiljö och hälsa – som

handlar om din miljö på arbetsplatsen och förenklat: hur du mår på jobbet. Där kan man läsa sådant som hur du ska gå till väga om du behöver ha hjälp av Previa till exempel.styrning och ledning – där

finns sådant som styr vår verksamhet.

Till exempel styrdokument, regler, ruti-ner och handböcker. Här finns även oli-ka kvalitets- och utvecklingsarbeten som görs i kommunen som är i gång just nu, som ny it-plattform och Ett gott liv var dag (omsorgsprojektet).organisation – som beskriver hur

vi är organiserade och vem vi kan kon-takta om man behöver fråga något om verksamheten. Här finns också förvalt-ningarnas egna sidor. Vissa förvaltningar har ett nyhetsflöde på sina sidor.service och stöd – här finns allt

praktiskt du kan behöva i tjänsten. Till exempel sådan som du behöver boka eller beställa som bilar, kontorsartiklar och trycksaker. Men här finns också olika supportfunktioner som servicedesk 7600, lönesupport och telefonservice. chef – en ingång för alla chefer. Den

här delen av intranätet har vi inte haft tidigare och den är under uppbyggnad. Alla medarbetare får förstås gå in och titta på chefssidorna men innehållet är riktat till chefer i deras roll som arbets-ledare.

Det är alltså grundstrukturen. Finns det annat som är bra att veta för att kunna orientera sig?

– Ja vi har också komplement till in-gångarna. En sökfunktion, en webbkarta och en a-ö-lista.

Hur fungerar sökfunktionen nu?– Den har blivit väldigt mycket bätt-

re. Den söker enbart på det som är kommunövergripande vilket gör att du kommer att hitta rätt betydligt enklare eftersom det blir färre men bättre träffar.

Förvaltningsorganisationens nya intranät är ett ordentligt estetiskt lyft jämfört med vårt gamla. Men det är mer än ytan som är omgjort. För att hitta rätt så går det inte längre att köra på i samma gamla spår som tidigare. Numer hittar du runt på intranätet genom tänka ut vad för slags funktion informationen har.

WOW! ÄNTLIGEN NY

TT

INTRANÄT.

» Nu kör vi nya vägar för att fåinformation.

15

Sedan finns det vissa delar av intranätet som har egna sökfunktioner som alla förvaltnignar och personalhandboken. Det är som ett komplement till den kommunövergripande sökfunktionen. Är du i sökfältet på en förvaltning så söker du bara inom det område på in-tranätet.

Vart hittar jag sökfunktion, webb-karta och a-ö-listan?

– Alla tre sätten att hitta runt finner du högst upp i högra hörnet på alla sid-or. Så att du enkelt ska hitta rätt om du tappar bort dig.

Startsidan är ju indelad i tre spalter Där den längst åt vänster innehåller nyheter. Är det någon skillnad att vara inloggad?

– När du är inloggad anpassas startsi-

dan så att nyhetspalten även innehåller din förvaltnings nyheter utöver de kom-mungemensamma.

Hur ser det ut i mittspalten?– Är du inloggad får du också en di-

rektlänk till din förvaltningssida högst upp i mittspalten. I övrigt så innehåller mittspalten sådant som många har nytta av att veta eller komma åt på ett enkelt sätt. Prova till exempel att gå in på it-tjänster. Där hittar du alla system du behöver. En annan viktig sak i spal-ten är driftsinformationen där du får information om något i händer i våra verksamhetssystem.

Högra spalten, då?– Det är den du kan anpassa mest.

Högst upp har du snabblänkar som är personliga. När du går in på en in-

tranätssida (som du vill ha lättillgäng-lig) så finns det en länk nere i högra hörnet där du kan välja att göra sidan till en snabblänk. Då dyker den upp i högerspalten.

Under snabblänksrutan finns ett smörgåsbord att välja mellan. Använd det svarta kugghjulet för att välja vad du vill ha i spalten.

Så, är ni klara med intranätet nu?– Nej, det det pågår ett ständigt ut-

vecklingsarbete. Vi vill gärna ha in syn-punkter om sådant som kan bli bättre eller utvecklas. Och det finns fortfaran-de fel både här och där, till exempel fel-länkar. I mittspalten på startsidan finns en funktion för att lämna synpunkter, gör gärna det.

charlotte ohlsson

Här hittar du sökfuntion för kommungemensamma sidor, a-ö-listan och webb-kartan. Här kan du också logga in.

Bra-att-veta-spalten

Egna intressen- spalten

Nyhetsspalten

webbkommunikatör elin ahlgren

16

» En form som smittar till andra aktiviteter.

I military fitness tar sig Jeanette över, under och igenom olika hinder. Hon har inget emot ett krypa, kravla och åla sig fram direkt på marken.

BILD: ANNA SIGGE

17

Trots att Jeanette Holmgren aldrig har varit så förtjust i löpning sprang hon årets Kretslopp på 52 minuter. Det beror på den goda grundkonditionen som hon hela tiden underhåller. Favoritträningen just nu är military fitness. På jobbet på AB Bostäder samordnar hon hälsoinspiratörer-nas aktiviteter.

- – Det bästa

med military fitness är att även om jag kommer direkt från job-bet till Kransmossen och det regnar och jag är trött, så gör passet att jag känner mig pigg efteråt.

Military fitness handlar ofta om att deltagarna ska ta sig över eller under olika hinder eller göra grundövningar som plankan, situps och armhävning-ar. Jeanette Holmgren var fast redan när hon hade testat första gången, 2011.

– Jag gillar att man tränar utomhus oavsett väder, att träningen är så va-rierad och att man får använda hela kroppen.

Hon erkänner att hon inte har nå-got emot att man ofta blir lite skitig.

– Jag har tränat rätt mycket military fitness i Skatås i Göteborg och där

kan det vara riktigt

lerigt. Jag kan faktiskt vara lite besviken över att man sällan blir så smutsig här i Borås, säger hon och skrattar.

Tack vare sitt stora intresse för mo-tion och hälsa och att hon är utbildad hälsoinspiratör, har Jeanette Holm-gren blivit samordnare för AB Bostä-ders nio hälsoinspiratörer.

– I år har vi bland annat ordnat stadsvandringar för de anställda i våra bostadsområden. Fredrik Hjelm har berättat om historik och hus och det har varit väldigt uppskattat.

– Hälsa handlar inte bara om att förbättra konditionen. Det kan också vara att vi som arbetskamrater umgås och trivs tillsammans.

Men en hel del i personalen har mo-tionerat flitigt och AB Bostäder har utsetts till Borås aktivaste arbetsplats 2014. Inför Kretsloppet kunde de an-

ställ-da motionera

sig till en fin liten träningsgarde-rob. Ett visst antal 30-minuterspass gav i tur och ordning strumpor, t-shirt, byxor och jacka av ett känt märke i bra material.

Själv har Jeanette Holmgren alltid tränat. När hon växte upp var det bland annat gymnastik, ridning, badminton och senare aerobics. I dag varvar hon military fitness med in-omhusfotboll, innebandy, mountain-bike, simning och lite löpning. Hon försöker se möjligheter i träningen eftersom hon tycker att den håller henne frisk, ger energi och gör henne starkare och gladare. Något som är viktigt för en ensamstående mamma som har sina barn varannan vecka.

– Jag har joggat en del med pojkar-na. När de blev trötta styrketränade jag genom att bära dem på ryggen en bit. De kan också följa med på cykel, så det fungerar bra.

Och inför det nya året, hur tänker

18

Här är Jeanettes bästa tips för hur du får tid att träna.

• Dra ner på tv-tittandet. Se tv via playtjänster och välj noga istället för att slötitta.

• Gå, jogga eller cykla – då startar du

utanför ytterdörren och slipper ta dig till en träningslokal.

• Träna hemma, t ex med gummiband eller vikter. På Youtube finns många gratis instruktionsvideor.

• Träna med barnen, om du gillar att

jogga kan de cykla bredvid.

• Du behöver inte träna i en timme för att det ”ska räknas”, jogga i en kvart och komplettera med tio minuters trä-ning med vikter hemma. Lite är bättre än inget.

BILD: ANNA SIGGE

du kring nyårslöften och hälsa?

– Själv tycker jag inte att man ska ha nyårslöften. Det viktiga är att hitta en träningsform som passar en själv. Man ska göra det som man tycker är roligt, och om det en dag inte känns roligt längre försöker man hitta något annat!

ANNA VÖRÖS LINDÉN

JEANETTE HOLMGREN

Ålder: 42 år

Bor: Härryda

Familj: Sjuåriga tvilling-sönerna Oscar och Emil

Gör: Personaladministratör på AB Bostäder,

och hälsoinspiratör

Intressen: Träna, sy, plocka svamp

”Jag blir så gott som alltid glad av att köra

ett pass military fitness, oavsett hur jag har

känt mig innan.”

Tid för träning

19

BULLERI SKYN KAN BE-

DRAGA-RE

TINAR BIL-

RUTAN

ORIEN-TERING-

ENSSKOGUM

FÖR-TRYCKER

GE SIGIVÄG

KÄBBEL

KADA-VER

KÄNNERLABIL

SKRINNU KUL-TURMI-NISTER

VÄLGÖ-RANDE

MAN-KELLS

POLIS IYSTAD

SKYDDAFRÅN

VINDEN

KOTT-TRÄDTORD-MULE

KLÄNG-ANDEÖRT

SLÄCKATÖRS-TEN

LÄNGS

MORTILL NIODÖTTRAR

AVDEL-NING-

EN

STEN AVKVARTSANGES

PÅ LOTT

GEGGA-FYLLD

HUDBE-SVÄR

MICKELSBONING

GÖRVISSAÖGON

GOLIATLÄR HAVARIT

ENBLIR NOGTAVLOR

FEST MEDAFTER

AULAN

MAFFIA-GÄNGET

SKOL-LEDARE

SÅGATVIRKEPÅ TAKGOSIGTSÄMRE

RÄVENFIXAR

SIN EGENI LYAN

FOR FRAMMED

BULLEROCH BÅNG

FAR ILLAFÖR SNÖ

© Ulf Thorén

2014

HUVUD-STUPA

LEGEN-DARISKAKTIS

UNDER-STRYKATVÅA IRADEN

UNDER-ORD-NADEAN-

HÄNG-ARE

PLAT-TARTILL

NÄR AS-FALTENKOMMIT

PÅPLATS

I DANS-BANDMED

STAN-LEY

YTT-RADE

BÖR ALLAUNDVIKA

MAJ PÅMALÖ

GYM-PING

LAND INORDEN

FARTYGS-SIDA

en afton i hälsans tecken En kväll i slutet av förra månaden provade Merkraft något nytt Hälsoakademin erbjöd föreläsningar som en hjälp att må bättre oavsett om det gäller att minska stressen eller att äta mindre socker. På plats var Saxens korsordsmakare Ulf Thorén. Han fotograferade och lyssnade. Här är resultatet.

Skynda, skynda, än finns det möjlighet att se Rampfeber på Borås Stadsteater. Men inte så länge till.

Rampfeber är en komedi om en fars – redan grundkonceptet är roligt. Lägg så till att regissör är ko-

mikern och programledaren Adde Malmberg så förstår du kanske att Borås Tidning skrev att det var en ”Utomordentligt rolig fars med högt tempo”.

Föreställningen handlar om livet på och utanför scenen som det ge-staltar sig för att halvdåligt teater-

sällskap som sätter upp en fars och åker på turné på landsbygden.

Du bjuds på klassisk smälla-i-dör-rarna-komik men med knorren att här pågår allt det mest intressanta till synes bakom scenen. Men var lugn, du kan se allt från din plats i salongen.

låt dig drabbas av rampfeber

Tid för träning

Borås Stad arbetar långsiktigt för att vara en attraktiv arbetsgivare. För oss som medarbetare är det förstås goda nyheter eftersom det gör vår arbetsgivare bättre. Men det är också bra ur ett samhällsperspektiv. För att ge invånarna den service de räknar med så måste kommunen stå sig i konkurrensen. Vissa yrkesgrupper är det redan idag svårt att rekrytera så arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare är tänkt att ge ett försprång i framtiden.

En väg är att visa vad hur vår jobbvar-dag ser ut genom instragramkontot Job-bar i Borås Stad. En annan är den nya webbplatsen boras.se/248. Där berättar medarbetare om vad som fått dem att välja sitt yrke och sin arbetsgivare. En av dem är habiliteringspersonal och per-sonlige assistenten Joachim Andersson. På webben bertättar han bland annat om det bästa med sitt jobb:

”Att genom engagemang och kunskap

se hur personer utvecklas och blir mer självständiga är det bästa med mitt jobb. Det är en speciell känsla att varje dag gå till jobbet med vetskapen att jag idag kan få en medmänniska att ta några steg framåt i livet”Varför valde du att vara med?

– Jag blev väldigt glad att bli tillfrå-gad. Framför allt för att jag personligen tycker att det behövs fler killar i mitt yrke – personlig assistent – och andra vårdyrken. Det kan behövas att jag och andra män syns i de här sammanhangen. Men framför allt är jag väldigt glad över att jobba i Borås Stad eftersom jag tyck-er att jag har en väldigt bra arbetsgivare, det kan jag säga efter att ha jobbat några år.Vad tycker du om med ditt arbete?

– Jag gillar friheten i det och att slippa att sitta vid ett skrivbord. Det är väldigt tillfredställande att känna att jag gör något för en annan medmänniska. Att

finns till hands och bli expert på den person man arbetar för. Som personlig assistent försöker man att blir så bra för personen man assisterad så att han eller hon knappt märker att man är där. En annan sak jag tycker om är arbets-tiderna. Jag behöver inte jobba mellan sju och fyra, nu jobbar jag till exempel heltid natt. Det passar mig jättebra. Att kunna vara lika bra personal klockan två på natten som klockan åtta på morgo-nen är en viktig utmaning.Vad tycker du om 248?

– Det är jättefint och en så fin hemsi-da! Det är så roligt att det här gjorts. Jag blev lite stolt över att Borås Stad har en sådan viktig satsning.

charlotte ohlssonTa en titt på boras.se/248. Och läs mer om Jobbar i Borås Stad på sidan 4.

341 769

248Nu lockar vi till oss nya kollegor med våra egna berättelser. Joachim Andersson är en av dem som ger sin bild av att vara an-ställd i Borås Stad.

Nu lockar vi till oss nya kollegor med våra egna berättelser. Joachim Andersson är en av dem som ger sin bild av att vara an-ställd i Borås Stad.