ORSA skoltidning

N r 3 1978 48:e årgången

Goda vännerFoto: Börje A x

ORSA SKOLTIDNING

I huvut på en skolpsykolog Några funderingar kring en nystartad verksamhet i Orsa av Birger Westin

R eferat i O rsa Skoltidning:

” D et ä r vik tig t och nödvändigt, a tt vi få r en skolpsykolog” . Inga-L ill Lom an i n r 4/77.

” Jag gläder m ig åt, a tt vi skall få en skolpsykolog” . A nn Beskow i n r 1/78.

” V i hoppas a tt till nästa num m er, höstens första, k unna presen tera den nye skolpsykologen. V ad vill han och vad ha r han för am bitioner?” sign. J B— m i n r 2/78.

A lltså är m an vän tad! M en hur? D et ä r det, som ä r så jobbigt! — a tt in te rik tig t ve ta u ta n b a ra ana. L ite vet jag dock, för O lle (B järkm ar) sa i våras, n ä r ja g frågade honom om vad han tyckte jag skulle ägna m ig å t i O rsa, om jag tog tjänsten : ”V i v än ta r in te a tt det kom m er någon expert, som skall lösa a lla v å ra problem å t oss, u tan D u skall b a ra bli ytterligare en resurs i skolan .” D å blev jag lugnad, m en in te lugn.

Ja g tillhör näm ligen en yrkesgrupp, som de t finns väld ig t m ånga föreställn in g ar och fördom ar kring. D e t ä r ju in te så m ärkvärd ig t, eftersom vi ä r en re la tiv t ny yrkeskategori och dessutom in rik tade på a tt förstå och arb e ta m ed m änniskors ” psyke” . D e tta m åste kännas ho tande, eftersom vi m änniskor i regel ä r väld ig t m åna om a tt ” göra oss b ä ttre ” än v ad vi egentligen är, d. v. s. vi spelar en m assa ro ller och sä tte r u p p fasader för a tt in te bli avslöjade som osäkra, räd d a och ”vanliga” . H ä r kom m er alltså en yrkesgrupp, som ger sig u t för a tt kanske k unna avslöja en, vilket b lir väld ig t provocerande och obehagligt. D et m an då vanligen beskyller oss för är, a tt vi egentligen inget h a r a tt kom m a m ed, m en a tt vi använder så konstiga ord, eller som en dansk poet skrev för någ ra å r sedan — fritt översatt — ” V em ä r psykolog?” :

E n v ar som i sitt anletes svettgenom böcker och arbetssam hethar lä r t sig det vi an d ra vet.

T erm ern a ä r dock lika nödvändiga inom psykologin som inom varje an n an vetenskap. M an kan in te lä ra sig fysik u tan a tt ve ta vad ” ohm ” , ” w a tt” , ” a tom ” etc. ä r för något. L ika lite kan m an lä ra sig psykologi u tan a tt lä ra sig dess. språk, d. v. s. de o rd och term er som används för a tt beteckna de begrepp m an rö r sig med. N är m an säger a tt effekten hos en glödlam pa ä r 40 w att, h a r m an exakt angivit vad saken

gäller. Skulle m an försöka ta la om samm a sak m ed språkets van liga ord, kanske m an behövde en halv sida för a tt ta la om vad 40 w att är. T erm ern a inom varje vetenskap är en slags stenografi. Säger jag a tt en person reagerar med ” rationalisering” inför e tt nederlag, så m enar jag en handling som ” surt, sa räven om rönnbären” . T . ex. om någon sökt e tt a rbete och in te få tt det, säger denne kanske: ”D et va r lika b ra det, för det var säkert en dålig chef och otrevliga lokaler och lönen och m öjligheterna till befordring inget vidare, h a r jag h ö rt.” Ja g vill dock fram hålla , a tt jag in te b ru k ar använda fackuttryck som ” ra tionalisering” etc. m en om jag skulle använda något konstigt u ttryck nån gång hoppas ja g N i säger till och be r mig förklara! (D ärem ot ä r de t in te ovanligt a tt läkarna gör det, m en även den yrkesg ruppen håller på a tt lä ra om ).

A nknytningen till läkare gör a tt jag vill säga två andra saker om psykologyrket. För d e t första: Ib lan d h ö r m an a tt: ” N i psykologer ser ju r ä tt igenom en och vet genast vad m an går för” . Fel! D en enda yrkesgrupp, som direkt ser igenom en m änniska, ä r röntgenläkarna! Psykologen behöver i regel lång tid p å sig för a tt lära känna en m änniska och in te se rak t igenom. F ör de t andra: E n yrkesgrupp som b ru k ar sam m ankopplas eller förväxlas m ed psykologer är ” psykiater” eller ” psykiatiker” . E n psykolog h a r 5 års akadem iska stud ier plus 1 års praktisk tilläm pning inom yrket bakom sig, innan han num era få r kalla sig psykolog. Fr.o.m . i å r ä r vi dessutom ” legitim erade” av socialstyrelsen liksom läkare och sjuksköterskor m .fl. E n psyk ia te r är en läkare — 5 års akadem iska studier plus A T -tjänstgöring och ca 3 års specialisering inom psykiatriom rådet — d.v.s. de psykiska sjukdom arnas orsaker och behandling. D et gör en viss skillnad i in rik tn ing på a rb e te t — en psykiater få r som läkare skriva u t m edicin och ser ofta orsaken bakom och behandlingen av m änskliga svårigheter som e tt m edicinskt — kroppsligt problem, m edan vi psykologer m er vill se m änniskans problem uppkom na genom m iljöpåverkan, och behandlingen blir a tt genom olika slag av sam talsterapier påverka situationen för ju st den m änniskan.

Slutligen en annan viktig synpunkt på o rdet psykolog. En ” god psykolog” har

Skolpsykolog Birger Westin

en förm åga a tt k unna ” ta folk” . En sådan m edfödd förm åga h a r m ånga m änniskor u tan a tt för den skull vara psykologer, d. v. s. h a psykologutbildning. S tora delar av den vetenskapliga psykologin och således m ånga psykologer sysslar näm ligen in te m ed m änniskan som person u tan ägnar sig å t specialproblem som inlärn ing, tänkande, varseblivning etc. D e t är in te heller säkert, a tt m an vid sådana undersökningar gör studier på m änniskor. O fta kan de t v ara b ä ttre a tt använda d ju r vid experim enten p å sam m a sätt som inom läkarvetenskapen. M an kan alltså v ara psykolog m en in te ” god psykolog” . M ånga m änniskor v ä n der sig m ed förtroende till ”kloka gum m or och gubbar” hellre än till en läkare eller psykolog för sina problem och b lir h jä lp ta! D e tta beror d å på , a tt dessa m änniskor ä r ” goda psykologer” och in te psykologer (eller läkare).

N ä r jag nu b ö rja r i O rsa så vet jag , a tt det h ä r liksom p å alla an d ra p latser finns två y tterligheter av fö rvän tn ingar på mig, dels a tt ”finns det in te problem , så b lir det problem , n ä r d e t kom mer en psykolog” , dels ” äntligen få r vi en expert, som nu löser alla problem åt oss” . D en senare förväntningen påm inner m ig om en situation p å e tt stö rre varuhus, d ä r det fanns en sådan d ä r gunghäst

Forts, å sid. 13.

2

ORSA SKOLTIDNING

Den första luftfärden till FinlandNär fiskare Danielsson på Brunskär fick en oväntad gäst av Pelle Jakobsson

O rsaspelm ännen företog i augusti m ånad en liten trip p till F in land. M ålet för färden va r Brunskär, en liten ö långt u te i Åbo skärgård. In b ju d are och v ä rd folk p å ön v a r M aja G ranvik, Brun- skärsm aja kallad , och hennes m ake M agnus. D e t blev några oförglöm liga dagar för alla deltagare, b land dem flera u n g dom ar. Fiske och bad varvades m ed låt- spel. M agnus svarade för goda fiskeråd och b å ttran sp o rte r b land grynnor, kobbar och skär, m edan M a ja skötte k o sthållet. T ill sin h jälp hade de fam iljem edlem m ar och goda vänner.

O m M aja vore mycket a tt b e rä tta : duktig spelm an, som a rb etar för den finlandssvenska spelm anstraditionen, är hon; hennes u tsök ta m atlagningskonst, i synnerhet vad gäller fisk, fick vi m ånga prov på. D essutom ä r hon en god och fängslande b e rätta re . H on ä r född på B runskär liksom hennes far, fa rfa r och förfäder så lån g t hon k u n n a t utforska. Alla h a r v a rit fiskare, och M a ja kan b e rä tta mycket om deras kam p för tillvaron.

B land m ycket an n at b e rä ttad e M aja om en händelse, som jag fann så in tressant, a tt jag vill förm edla den till skoltidningens läsare. För huvudpersonen var det hela väl b a ra en episod i e tt liv fyllt av spännande upplevelser, m en för fiskarfolket på B runskär va r det nog så betydelsefullt avbro tt i vardagens enahanda. E m ellertid kan m an ju u n d ra h u r det skulle h a g å tt för n äm nda pe rson om in te . . .

N å, nu lå te r vi M aja berätta .

D E N M Ä R K V Ä R D IG A F A R K O S T E N

— D et v a r en blåsig och kall oktoberkväll å r 1893. M in farfar, E dvard D anielsson, farm or Adolfina, m in far, som var en gosse p å fem år, och hans syskon höll på m ed kvällsbestyr. D å fick de plötsligt se e tt kolossalt stort, v itt förem ål skym ta förbi. D et rörde sig i hög fart p å sundet u tan fö r byn. M in farm or slog sig på k n än a och sa, som m an b ru kade säga inför åsynen av något u n d e rligt, oförklarligt: ”N u ä r nog y ttersta dagen kom m en!” F arfar m enade, a tt det var en jä ttes to r segelbåt. M en det kunde ju in te gå b ra i okända va tten , fulla m ed grynnor och skär, i m örker och blåst.

M örkret föll på, och det var inget a n n a t a tt göra för fam iljen, än a tt gå till sängs.

M A N N E N PÅ SK Ä R E TI gryningen påfö ljande m orgon gick

fa rfar upp på utkiksberget m ed sin tu b kikare för a tt om m öjligt få se vad som blivit av den m ärkvärd iga farkosten. G anska snart upp täck te han i kikaren e tt nödflagg på e tt lite t skär ka lla t Esk- ören, e tt p a r km å t nordost. N ågon dä rb o rta flaggade m ed sin skjorta! Farfar skyndade till bryggan, riggade sin ” tvåsegelbåt” och seglade u t till skäret.

D är stod en ensam m an. F a rfar sa: ” H u r stå r det hä r till? E n ensam m an på skäret och ingen b å t!” H an hade ju v ä n ta t sig få se en stor sönderslagen

Ur en tidning 1895.

båt. D å svarade m annen : ”Ja g m åste släppa den d jävu ln !” M annen v a r ganska illa skadad i benen och m åste h jä lpas om bord för färden till Brunskär.

D en historia, som m annen nu b e rä tta de för farfar, var m ärklig och säkert för fiskaren på gränsen till det otroliga. M en först: V em var han? Jo , det va r ingen m indre än ingenjören A ndrée, m annen, som sederm era skulle göra den våghalsiga ballongfärden m ot nordpolen . A ndrée b e rä ttad e för den häpne fiskaren, a tt han försökt göra en provflygning över Stockholm i en luftballong, som han kallade Svea. Av någon an ledning

Foto: Kalle Mor atus.

S il o 111 < n - l

ORSA SKOLTIDNING

Telefon 402 08

Även vi har marknad!

Stackmora HandelTel. 403 22

Dags att plantera vårens blomsterprakt. Vi har lökarna från Holland.

Levenius BlommorTel. 400 92

Nu är hösten här med nyheter i

glasögonbågarVi har nu stor sortering!

(T îeh. 'Tjliöibif cAfBUR - OPTIK - GULD Tel. 400 90Av socialstyrelsen leg. optiker

Orsa Sparköp

2LÅGPRISBUTIKER

med förstklassiga varor

■

kom han så på d rift över Å lands hav. H an kunde in te styra den. H an tappade orienteringen också, och han visste inte va r han befann sig. H ade han ham n at i E stland? H an hade försökt an ro p a de fartyg, som kom i hans väg, om hjälp , m en besättn ingarna hade b a ra vinkat oförstående. N är han så i skymningen såg ljusen p å Brunskär, försökte han gå ner och släpade i linorna från gondolen, m en Svea höll sig för lång t från land. D et blev alltså på Eskören han till slut lyckades ” h oppa av” — m ed skadade fö tte r som resultat. Så hade han få tt tillb ringa hela n a tten på det lilla skäret, genom våt och u tan m öjlighet till skydd m ot kyla och blåst. Säkert blev han m ycket glad, n ä r fa rfar uppenbarade sig m ed segelbåten.

A N D R É E PÅ B R U N SK Ä R

A ndrée blev väl om händertagen på Brunskär. H an bäddades i säng, och farm or pysslade om hans svullna och sårad e ben. U n d er en vecka blev han gäst hos Danielssons. M in pappa, som då alltså v a r fem å r gam m al, h a r b e rä tta t a tt han m ycket väl m inns, h u r han suttit hela d ag arn a vid A ndrées säng, och denne hade b e rä tta t a llt m öjligt. D et va r en liten fiskarpojkes första utblick i den stora världen. V ad jag h a r förstått av både p ap p a och farfar v a r Andrée en m ycket sympatisk och trevlig m änniska.

F arm or hade som ung flicka tjä n a t i en adelsfam ilj. D ä r hade hon få tt en b u n t tid n in g ar av m ärket Allers Fam iljejou rnal. Dessa tidningar, som väl v a r en ovanlighet b land skärgårdsbefolkningen, intresserade den celebre gästen, och han roade sig m ed a tt o rd n a upp sidor och num m er i r ä tt följd. D e tta fö rk larar e tt PS i brevet, som han sedan skrev.

D et va r in te så snart g jo rt a tt få bud till m yndigheterna. G enom närm aste lotsstation m eddelade m an till Åbo per

M aja och M agnus på Brunskär

Foto: Kalle Moraus

telegraf, a tt A ndrée fanns p å Brunskär, och n ä r veckan va r gången u p penbarade sig en m yndig m an, lotsfördelnings- chefen. H an u p p träd d e bryskt, och A ndrée hörde från sin kam m are hur han rö t: ”N å, var ha r ni den där ka r’n ? ” A ndrée va r up p rö rd över a tt m yndighetspersonen u p p träd d e så vanvördig t m ot enkla fiskare, som rä d d a t m änniskoliv.

I lånade k läder och m ed m juka säl- skinnsskor p å de svullna fo tte rn a tog så A ndrée farväl av folket p å Brunskär.

B A LLO N G EN

M en h u r gick det m ed ballongen, som A ndrée m åste släppa?

— Jo, den drev v idare i vindrik tn ing-

Avslu tn ingsorden i A ndrées brev

4

OIISA SKOLTIDNING

en. Först efter 8 km fastnade den i några ta llto p p ar på e tt skär. Den bärgades av en fiskare, som hette Ö hm an, redan m edan A ndrée va r kvar p å Brunskär. S jälvfallet ville ingenjören h a tillbaka den dyrbara Svea liksom sin u trustn ing , som fanns i gondolen. M en det skulle han in te få m ed m indre han beta lade Ö hm an hittelön . De två fiskarna på B runskär var m ycket u p p rö rd a över detta . T än k a sig, a tt begära h itte lön för något sådant. F a rfar och grannen gick då i borgen för Andrée, som ju inte hade någ ra pengar m ed sig. D enne fick sin Svea tillbaka, och Ö hm an fick så sm åningom sin hittelön. D et d rö jde inte heller så länge förrän fa rfa r och grannen fick lön för sin om tanke. Svenska staten u tb eta lade 500 m ark v a rd era till de två, och det va r en stor sum m a på den tiden.

B R E V E T

E fter en tid kom e tt m ycket vänligt brev från A ndrée till farfar. D et brevet ha r vi ännu kvar. V i tänker nu deponera orig inalet i Åbo, och en kopia tänker vi skicka till A ndréem uséet i G ränna, And- rées hem stad. Ja g kan in te tän k a mig an n a t än a tt de vill ha det.

*

H ä r slu tar M aja sin berättelse. H on har varit så vänlig och ge tt oss en kopia av brevet m ed löfte a tt publicera det. Brevet få r väl u tgöra e tt bevis p å den första lu ftfä rden någonsin m ellan F inland och Sverige.

Så hä r lyder A ndréebrevet oavkortat:

Stockholm d. 19 Nov. 1893.

M in bäste H err Danielsson!

Jag går nu att infria det löfte som jag gaf E r att icke alldeles glöm m a bort m ina vänner på Brunskär u tan låta dem höra huru det gick m ed m ig sedan vi skiljdes. M e n först och främ st vill jag tacka Er och E der präktiga hustru för alla de stora tjenster N i gjorde m ig och all den vänlighet och lijelp jag hos Er fick åtn ju ta . N i kan vara säker om att sådant g löm m er man icke i brådrasket! Dernäst vill jag gratulera Er till de 500 m arken, som vid det här laget torde hafva kom m it E der till handa och som jag hoppas skola blifva Er till nytta och välsignelse.

H va d m ig sje lf angår, så vet N i, att jag kom i goda händer när jag lemna- de E r, och det blef icke sämre, så länge jag hade finsk botten under mig, ty vänligare m enniskor än jag råkade i F inland lär jag väl aldrig kunna träffa nå- gonstädes.

M ina ben blefvo ej synnerligen bättre förrän jag kom hem och blifvit riktigt

Forts, a sid. 13.

Svea går till väders igen, som m aren 1894. V is av äventyret i Åbo skärgård föredrog A ndrée att göra denna uppstigning, liksom de följande, ifrån Göteborg. Bilden häm tad ur ”M ed Ö rnen m ot po len”.

Tvättmaskin till pangpris!Frontmatad med alla slags program. Helautomatisk. Mycket prisvärd.

1.790: —

F R Y S B O X Lyx, 270 lit. med lyse och lås. Kronor 1.285: —

ZANUSSI — ett vettigt köp

Telefon 409 00

5

ORSA SKOLTIDNING

Orsa gymnasieskola Orsa vuxengymnasiumPlanerade utbildningar gällande vårterminen 1979.

Gymnasieskolan1. Hemteknisk kurs, textil variant 1 termin

Kurskod 10243. Kurstid: 8 /1— 8/6

Vuxengymnasiet2. Kurs i textilkunskap, sömnad 1 termin

Kurstid: 8 /1— 8/6

3. Grundskoleutbildning 1,5 årSamtliga ämnen. Kurstid: 8 /1— vt 80.

4. Vårdbiträdeskurs 10 veckorInom sjukvård och social service.Kurstid 5 /3— 25/5.Inträdeskrav: M inst 6 mån. yrkeserfarenhet.

5. Kurs fö r Barnskötare 1 terminKurstid: 8 /1— 8/6 Endast reservplatser lediga.

6. Husbyggnadsteknik, timmerstomme (Knuttimring)Dagkurs 1 5 /1— 2/2

2 5 /2— 23/23 26/2— 16/3

Kvällskurser 15/1— ca 1 5 ve cko r17/1— ca 15 veckor

3 veckor

Samtliga utbildningar har fria läroböcker.Statliga studiemedel kan sökas. V id utbildningsbidrag kontakta arbetsförmedlingen. Vuxenstudiestöd skall sökas före den 15 oktober.

Ansökan skall vara skolan tillhanda enligt följande: Vuxenutbildningen sökes före 6 oktober av de som ämnar söka vuxenstudiestöd. I övrig t ta r vi emot ansökningar fram till den 1 december och även senare om plats finns på kursen. Skolans adress är Orsa vuxengymnasium Fack 34, 794 00 ORSA.

Gymnasieskolan skall sökas före den 1 oktober. Ansökan skall sändas till Intagnings- nämnden fö r Mora Gy-region Box 315, 792 01 MORA.

Vår exp. står till tjänst med råd, upplysningar, prospekt, schema, ansökningshandlingar o s v. Ring oss på tfn 0250 - 402 72, 404 60 e ller besök oss.

ORSA GYMNASIESKOLA ORSA VUXENGYMNASIUM

6

Else-M arie och Bengt Isaksson

Så h a r vi då, efter e tt års provisorium , få tt en ny kyrkom usiker som efte rträd are till C arl-G östa Skjöldebrand. I somras tillträdde näm ligen m usikdirektör Bengt Isaksson. H an h a r redan blivit u tförlig t presen terad i lokalpressen, m en vi på skoltidningen vill också v a ra m ed på e tt hörn . K yrkom usikerns arbete h a r ju alltid v a rit in tim t förkn ippat m ed sång och musik i skolan.

B engt kom m er från H ede i H ärliga H ärjeda len , d ä r han föddes 1951. E fter a tt h a k lara t av den obligatoriska skolgången, verkade han något å r som m usiklärare i H ede och Ö stersund. Så bar det iväg till G öteborg för stud ier p å m u sikhögskolan. R esu lta tet blev kyrkom u- sikersexamen m ed m usikpedagogisk p å byggnadskurs i m aj d e tta år. O rsa är alltså den nyblivne m usikdirektörens första tjänst.

T jän sten i O rsa försam ling om fattar 22 tim m ar, däri in räk n a t ledning av kyrkokören sam t s. k. fri m usikundervisning. R esterande 8 tim m ar ägnas å t

Foto: Johannes Hasmats

m usikskolan, och dä r gäller det mest pianoundervisning. T illkom m er så körsång m ed barnen på m ellanstadiet i Kyrkbyn. Bengt p lanerar också a tt bilda en kyrkans barn- eller ungdom skör.

Som bekant kom m er kyrkan snart a tt stängas för restauration , och Bengt f&r n ö ja sig m ed a tt spela på e tt harm onium i försam lingshem m et en tid . M en han ser fram em ot dagen för å terinvigning av kyrkan. Då ska d ä r finnas en fin kororgel, som kom pletterar v å r gamla, svårspelade orgel.

U n g a fru E lse-M arie Isaksson, bördig från L inköping, ä r också nyutexam inerad m usikdirektör. H on avlade sin mu- siklärarexam en sam tidigt som Bengt. H on h a r redan b ö rja t tjänstgöra vid St Mi- kaelskolan i Alora, men vill gä rn a h jälpa till i O rsa.

V i hä lsar den nya m usikerfam iljen välkom m en och hoppas de ska trivas m ed arbete, m usik och folk i v å r bygd. P. J.

Skolmuseet av Hj. H—n.V årt lilla skolmuseum är nu så pass

färd ig t, a tt vi kan visa det för allm änheten. Ä nnu fa ttas mycket, som vi skulle v ilja ha där, m en d e t h a r v a rit svårt a tt få tag p å vissa de ta ljer. E tt m useum b lir ju förresten ald rig färd ig t. O ch vi hoppas a lltjäm t, a tt nya förem ål ska dyka upp som gåvor till m useet.

I det sam m anhanget gå r m ina tankar till alla gåvor vi fått. Ja g ha r en lång lista m ed nam n p å gåvogivarna och gåvorna. T ack alla givare för hjälpen! U ta n er m edverkan skulle vi in te k u nnat öppna m useet än p å länge. — N ågra personer h a r b id rag it m ed oavlönat a rbete. E tt v a rm t tack också till dem! O ch h ä r m åste jag näm na e tt nam n: v ak tm ästaren Nisse Danielsson. H an ha r g jo rt mycket. H an ä r a lltid h jälpsam och villig, kunnig och påh ittig . Se bara, h u r han k lara t ” fotogenlam psbelysning- en” i lärarinnekam m aren . Tack, Nisse!

En avdelning, som än så länge är nästan obefintlig, ä r prov p å elevarbeten från olika tider. D et gäller alltså skriv- böcker av olika slag, arbetsböcker, teckn in g ar o. d. T itta i skåp och på v indar! D u vill kanske h a d ina böcker kvar, m en en enda skrivbok kan du väl skänka? E n del vill in te ge bort något, för de ” vill in te skylta m ed nam net” . M en snälla du : nam net kan vi ta bort, om du så vill. V iktig t ä r dock, a tt d e t finns uppg ifte r om skola, årskurs ( = klass förr i tiden ) och år (eller å rtio n d e). L äm na vad du h a r till skolkontoret eller ring m ig p å tel 404 79!

M useet kom m er a tt fr. o. m. 8 nov. t. o. m. 20 dec. vara öppet kl. 12— 14 varje onsdag och fredag. D enna försöksperiod b lir avgörande för tiderna un d er vårterm inen. Kanske räcker det m ed endast en dag i veckan?

Skolklasser tas em ot e fte r tidsbeställ- n ing på skolkontoret — m en först efter 1 dec. U trym m et m edger ej, a tt en hel klass kom m er sam tidigt. V i m åste ta gruppvis m ed 6— 8 st. i varje.

H j. H — n.

____________ ORSA SKOLTIDNING

Orsa Antik— Hans Rabenius —

Järnvägsgat. 27. Tel. 428 00, 511 00

Köper och säljer Mynt, Antikviteter, Sterbhus Auktionsuppdrag emottages

Idéer för bättre VVS . . .

Entrab Rör ABHans Rabenius Tel. 0 2 5 0 / 428 00, 511 00

Rörfirmornas Swälasgården, 790 74 Skattungbyn

Riksförbund Pannbyten, Sanitet, Reparationer, Olje-service

Ny kyrkomusiker av P. J.

7

ORSA SKOLTIDNING

Välkommen till Er

närbutik!Fri hemkörning!

MässbackensHandelTel. 500 42

Alls vackra vägar går till

O KDala-Gävleborg

Tel. 02 5 0 /4 0 2 80, 417 94

R A D I O TV SERVICEFridhemsplan, MORA • Tel. 128 85 Kyrkogatan 8, ORSA • Tel. 428 85

Höstnyheterna har kommit!

Nu kan vi erbjuda Er ett verkligt stort U C V a l av höstens nyheter • Massor av svensktillverkade varor i högsta Kvalité • Välkommen in och prova vår erkänt fina S 6 r v i C 6 .

HERREKIPERING • HERRKONFEKTION— affären med U R V A L, K V A L IT É , SE R V IC E — 3 goda före

satser v i verkligen försöker leva upp till.JJ Om Du trots allt inte finner det Du tänkt Dig i vårt stora sorti- _I ment — tala med oss. Vi försöker att utan extra kostnad skaffa — fram det till Dig.

Orsa Marknad 2 9 -3 0 sept.Aven i år finns v i på marknaden med en hel del varor till E X T R A LÅG A PRISER. Bl. a. erbjuder v i en skjorta i 100 % bomullsflancll för 32: —, 2 st 60: —. Passa på!

Måj embigd åv ErnstErnst G randell, poet, fö rfa ttare och

hem bygdsvän, ha r genom åren flitigt m edverkat i O rsa Skoltidning. N u å ttio e tt år gam m al, ä r han fo rtfarande produktiv, och han h a r välvilligt läm nat oss fö ljande dik t på orsam ål. V i tackar E rnst! T ill ledning för dig, som in te är så hem m a i ” m ålet” , lägger vi till några ordförklaringar.

E m bigdi — hembygden, sjå = se, sula = svala, m å k k ä r ^ småkryp, är = hör, m o m = skogen, tjinär = korna, ken = känn, öllt-slajk = a llt sådant, emå = hem m a, ku m -a tt = kom tillbaka, kum -em = kom hem.

Sjå d å jn å em bigd, jen sum årm örgon, dö soli stajg-upp evör D iggörbjar.

S jå sula i redö i fartöm , ö e ttö r flugörnå stjikör ö far.

S jå litto m oln sigla up i w edri issån w arm sum årdåjn .

M åkkär ö m äro r wil öld-si ö kropa dar soli skåjn.

E bi je ” gu ldbru” evör O rssjun um kweldn,

dö soli w esta B låbjari, krop nidi ” stjife ldn” .

Är d å jn å em bigd: U r-ä ro t börti m om ö stjallör.

U r ” gälkalln” lukkör o tjin ä r ö kulör ö köllör.

Ä r u r gladö fuglär spilå up i bjärköm å. Jen ellör musik i jen råjnw edörsdag,

dö e skw älär ö drop fro pärtöm å.

K en d å jn å em bigd: U r ljum m ör w indör wil smeka sö tjä rli

ö blås-bört öllt-slajk sö kennös. besvärli. F ä r snårt kum östn, dö kusöli ä bi. L juvlin i sum årn, fast stekkön ån i

M ins d å jn å em bigd um b ö rt du far.E a ld ri bi sö bra, sö em å n ä r wöss. F är em å i emå. D u

kennör-för båndi?

K u m -a tt du sö irrö r då löngt börti låndi. K nm -em a den embigd.

E rnst

H Ö S T E N — 78

T räd står lite hä r och där. D et blåser b lad faller ner på m arken. M an sitter i skolan, vid e tt fönster och tit ta r ut. D et ringer u t till rast.N är m an kom m er ut, d å blåser det igen. V i går in och fortsätter. S nart b lir det vinter.

Pernilla Siljeström , åk 4

8

ORSA SKOLTIDNING

Fäbodliv sommaren 1978 av P. J.Vistelsen i fäbodarna om som m aren

h a r som bekant sedan långliga tid e r in g å tt i orsafolkets livsmönster. A tt d ra iväg m ed k reatu ren till de g rå byarna i storskogen h a r ju förr i tiden v a rit en tv ingande nödvändighet, eftersom grödo rn a hem m a i byn m åste sparas. Så är det ju in te nu. N ödvändigt ä r det inte längre, och m an skulle frestas tro, a tt det ä r slut m ed de, som vi ka lla r levande fäbodarna. M en så ä r de t faktiskt inte. Än kan m an h ä r och d ä r få höra kornas råm anden och skällornas k lang i v å ra skogar.

D å och då ha r vi i skoltidningen g jo rt en liten inventering över de levande fäbodarna. H ä r ä r resu lta te t av årets undersökning.

V i b ö rja r öster om O reälven och fin-, ne r d ä r tre fäbodar m ed d ju r. L ivaktigast h a r det v a rit i G runuberg, d ä r fäbodlagen tag it em ot d ju r från nästan hela socknen. M an har an lita t fyra ungdom ar från lantbruksskolan i U ltu n a som vallhjon. De h a r vid det h ä r laget å te rv än t till sin skola m ed fina ” fäbodbetyg” i bagaget. I G runuberg ha r det v a rit frå ga om en m odernare form av fäbodliv: D juren h a r b e ta t i in h äg n ad er och m jölken h a r häm ta ts av m ejeribilen.

På den nya turist- och fiskekartan över O rsa (” O rsa för fritid ” ) står det om Ä m m eråsen: F. d. fäbod. D en som ansvarat för f. d. besökte nog d e tta ställe om vin tern , för nog ha r d ä r v a rit liv om som rarna. K a rin B ennberg och E dvin O lan d er h a r i å r liksom fö rra å re t vistats d ä r m ed någ ra d jur. De h a r själva fö räd la t m jölken till ost och smör.

Så över älven, genom H ornberga n o rru t m ot H ällberg! Hällbergsbodarna h a r legat nere någ ra år, m en denna som m ar ha r U lla M ontelius ” g ä ta t” där. K o rn a h a r få tt gå lösa kring vallen, och U lla h a r av m jölken tillre tt smör, ost och messmör, som de m ånga besökarna ha ft tillfälle a tt avsm aka till tunnbröd och våfflor.

V idare till två högt belägna fäbodställen, först Lindorna. D är h a r V erna Smids ha ft sina d jur. S tort intresse ha r fäbodkurserna rönt, som hon le tt tillsam m ans m ed folk från H ushållningssällskapet. E lever från nä r och f jä rra n ha r få tt lä ra sig det mesta, som hö r h an te ringen till.

I H öghed, vallen m ed den betagande u tsikten, h a r K arin Jansson från H a n sjö tillb ringat sin fyrtiosjunde sommar. Eftersom väg 81 skär tvärs igenom hennes vall, m åste hon vara försiktig. På gam m alt vis h a r hon dagligen v a lla t si

na kor u t i skogen, b o rt från landsvägen. M jölken ha r frak ta ts till m jölkpallen i byn.

Skräddar djurb er ga ä r väl v id det här laget riksbekant tack vare hem bygdsföreningens reservat. M en någo t dö tt m useum ä r vallen inte. D en och G ullans servering h a r besökts av tusentals turister, och de b åd a fäbodkullorna Skräddar S tina Persson och B ritt Eriksson från K allholn h a r få tt lov a tt svara på m ånga frågor. S tina som v arit D ju rb erg a tro gen i fyrtio talet år, ha r själv tag it reda p å m jölken, m edan B ritt skickat sin till m ejeriet.

K väcköl, f. d. fäbod enlig t kartan . (D en vanligaste benäm ningen ä r väl K väksel.) V i få r stryka f. d. också här. ty h ä r h a r varit kor, tillhöriga M ärta B ergfeldt i Skattungbyn.

H ä r ä r nu fäbodlistan för 1978. V i tackar alla m eddelare, oftast fäbodkullo rna själva! O m någon bliv it bortglöm d ä r vi b a ra tacksam m a för kom pletteringar.

V ästra G runuberg 25 kor och 5 ungdjSödra G runuberg 24 kor 8 ungdjÄ m m eråsen 2 korH ällberg 2 kor 2 ungdjL indorna 6 kor 4 ungdjH öghed 5 kor 5 ungdjSkräddarclj urberga 6 kor 4 ungdjKväksel 4 kor 3 ungdj

Sum m a i 8 fäb 74 kor 31 ungdj

A ntal d ju r va r alltså 105, och som vib efara t ä r det en min skning från före-gående inventeringar. 1958 redovisade landsantikvarien 345 d ju r i 19 fäbodar, och 1965 fick vi ihop 183 d ju r i 9 fäbodar. P. J.

Marknadsextra!!!"M erkantils” ko fto r och

jum prar till

V2 priseti vå rt försäljningsstånd

på marknaden.

Nu är höstens nyheter här!

Bl. a. polojumper med storkrage m.m.DAHLS EFTR.Tel. 401 91

OrsaLastbilcentralutför alla slags transporter

Tel. 404 30, 404 31

Villa- och husägare!Badrum, golv och parkett

Plast, kork och linoleum, läggning och slipning.

Heltäckande: Forshaga, Tarkett. Även avpassade.

Nääs Målerigolvavd.MORA, Köpmannagatan 4 Tel. 0250/136 62

Handlamed förstånd i

Klockarsmarknadsstånd

9

ORSA SKOLTIDNING

BoutiqueMagre

Ungt och smart mode för alla åldrar.

Kyrkogatan 8 Tel. 418 46

Hans PetersonP eugeot samt beg. bilar i i skilda modeller och prislägen.Älvgatan 62M O R A , tel. 100 00

Orsa Trafikskola— Inge Nyman —

Tel. 406 85, ORSA

Teori tisdagar kl 19 Kyrkogatan 21

Nu även skjortlinne, tråd och magdgarn till Orsa-dräkten.

Järnvägsgatan lä, tel. 413 32

Lys uppinfarten, trappor, altan, garage m. m. med dekorativa

belysningar.

interfloraj! / i

BENGTSSONS

Tel. 418 40

H Ö S T

På hösten vissnar blom m or små, och him len b lir så grå.D å b laden från träd en trilla r ner, då är de t in te som m ar m er.

A n ja Sundberg, åk 4

E X K U R S IO N 1978-08-29

V i k lipp te e tt hål i e tt papper, som vi hade m ed oss. V i tog också m ed oss förstoringsglas, penna, suddgum m i och papper. N ä r vi kom hem, hade vi m ed oss frön, som vi sådde. V i fångade gräshoppor. M in äter. D et ser lustigt ut, n ä r m in gräshoppa äter.

M arie-H elene, åk 3

LA D A FEST

D et h ä r hände en fredag-kväll. V i var ungefär tre ttio personer, som skulle ha trädgårdsfest hos oss. V i skulle alltså vara ute. M en det regnade så mycket, a tt d e t in te gick a tt v ara u te. N u ä r det så, a tt vi ha r en lad a b redvid oss, som vi h a r m assor av grejor i. M onikas och m ina fö rä ld ra r h jälp tes å t a tt rö ja upp. V i g jorde en falsk vägg av en presenning, som vi la a llt skrot bakom.

Sen bö rjade festen. D et va r jättero- ligt. V i å t korv och surström m ing. Sen gick M onika, A nna-K arin och jag på p rom enad m ed varsin unge. V i va r näm ligen barnvakter. N ä r vi kom tillbaka hade de vuxna ställt a lla bord intill väggen och h äm ta t en bandspelare och b ö rja t dansa. Ja g och A nna-K arin gick in till oss för a tt lägga Anneli, som är tv å år. Sen gick vi och dansade.

D an d ä rp å sov jag till halv tio.

Åsa Jonsson, åk 4

M IT T SO M M A R L O VN är vi slutade skolan regnade det

förskräckligt länge. Sen ringde m in kusin M aria Bergström. H on undrade, om jag ville fö lja m ed henne till m in farb ro r B ertil och v a ra hundp iga i tv å veckor.

V i bodde dä r alldeles själva och hade kul. E fte r någ ra veckor låg vi i e tt tä lt, som v a r väld ig t rangligt. T ä lte t stod u tan fö r v å rt hus. Eftersom det va r så ranglig t, rasade det. V i tog u p p tältet och tä lte t rasade o. s. v. T ill slut gick vi in till m ig och sov dä r i stället. E fter någ ra dagar låg jag och M aria Bergström tillsam m ans m ed K arin i stallet. D är hade vi väld ig t kul. V i hade sm örgåsar och m jölkchoklad och godis där som vi åt. På n a tten väckte M aria mig, för a tt K arin hade all plats och allt täcke. Sen kunde in te jag sova mer.

N ästa m orgon hade vi inget kvar av det vi tog dit. Så vi å t inne hos K arin i stället.

Eva B ys trö m , åk 5

H Ö ST E N S D IK T På höstens kalla sida två bin h itta t sitt höstrum .Igelkotten lägger sig i lövhög, två gu la löv b lir kudde.R ågen och ve te t plockas in till

ladugården.T räd en fäller sina gula och röda löv.

K A R IN T U P P , åk 4

N Ä R JA G B LEV S T U C K E N AV EN H U M L A

En dag gick jag u t och lekte. In n an jag gick u t, såg jag en stor pinne, som jag skulle ta. N är jag tog p innen, så stack en hum la m ig i e tt finger. Jag visste inte, a tt hum lan satt där. Jag skrek till, så a tt m am m a kom ut. — V a ’ är det? frågade hon. — En hum la stack m ej, sa jag. — J a ha, sa m am m a. E fte rå t svällde fingret och blev tjock t som ett ljus. N u åkte vi till m orm or, och hon fick se på fingret. — D e t va r tjock t, sa m orm or. Sen åkte vi hem och la oss.

M onika Enochsson åk 4

E X K U R S IO N

Vi gick till ängen. V i tog m ed oss förstoringsglas. D et v a r jag , Eva och Lisbeth. Vi hade en ru ta m ed oss. V i la den p å m arken och räknade a llt som var i ru tan . V i såg m assor m ed hum lor och bin. V i fångade nyckelpigor. Jag s&g en groda. Nyckelpigorna tog vi till skolan och stoppade ner i en burk m ed folie på. V i fyllde burken m ed gräs.

K atarina N irs, åk 3

10

När vi sitta i vår bänk . . .

ORSA SKOLTIDNING

Teckning: Till vänster - Carina Bäckar, åk 2 till höger - Jesper Jansson

EN R O L IG DA G PÅ SK O L G Å R D E N

På lördagen samlades fö räldrar, barn och lärare p å skolgården i Stackm ora klockan 3.

V i gick en natu rstig förbi hockeyplan och upp i skogen. D et var 12 frågor. V äd re t var vackert. N är vi kom tillbaka till skolan fikade vi. Sedan spelade vi brännboll och fotboll. V i hade e tt för- ä ld ra lag och e tt barnlag. Första m atchen vann barnen m ed 66 poäng m ot fö räldrarnas 63 poäng. N ästa m atch vann föräldrarna.

A lla tyckte a tt det hade v a rit en trev lig dag.

S T A C K M O R A åk 2

BESÖ K PÅ L IL L Å H E M

I somras va r jag på ålderdom shem m et m ed m in bästa kompis M aria. H on skulle hälsa p å sin gam m elfarm or. Hennes m orm or följde m ed oss. N är vi kom d it sa tt M arias gam m elfarm or och några a n d ra ute. V i satte oss också u te. M arias m orm or p ra tad e m ed en annan besökare och vi p ra tad e m ed en b lind tan t. Vi hade två v ita apor m ed oss, och hon kände p å dem . H on kände, a tt m in apa hade större öron. Sen fick hon hå lla i dem en i tag e t och gissa, vilken det var. N är hon hade g jort det någ ra gånger, gick vi och köpte ljusm an å t henne. N ä r vi kom tillbaks och visade henne dem, blev hon jätteg lad . H on bad oss a tt gå och läm na dem i hennes rum. D et g jorde vi. H on hade e tt fin t v itt överkast p å sin säng. N är vi kom tillbaks, skulle vi åka hem.

K ristina Broberg, åk 4

E T T SO M M A R M IN N E

I som ras var jag på flygfältet och såg på flygplan. Först va r jag i skogen. D å kom e tt lite t radiostyrt flygplan och landade bredvid mig. Sen åkte ja g helikopter över v å r t hus. P ap p a v a r u te på gå rden, och jag vinkade å t honom , men han v inkade in te å t m ej. D et va r jä tte- roligt. D et var lite äckligt över O re älv. D et va r också ganska äckligt, nä r helikoptern lyfte.

Johan Borg, åk 4

EN D R Ö M

Ln n a tt dröm de jag , a tt det bara fanns orm ar. D et va r så hemskt, a tt jag vaknade.

Per Göthe, åk 2

Höstensmodefrisyrerformklippta o. mjukpermanentade

Öronhålhygieniskt och smärtfritt

öppet måndag - lördag.

AnnsHårverkstadJärnvägsgatan 23, Orsa Tel. 404 53

ORSA KÄTTINGTelefon 420 20

ORSA

Musikelever och musiklärare!

Vänd Er med förtroende till oss när det gäller

INSTRUMENT och NOTMATERIAL

p i a n o f l j g g g o r s amusik -tv- video - hifi

Tel. 406 04

Överord? Inte alls. När jag valde spånskivor från Orsa Plattfabrik för huset fick jag ett material med många goda egenskaper. ORSA-PLATTAN är lätt att bearbeta med vanliga handverktyg, och uppsättningen går fint med hammare och spik. Den släta ytan ger bra resultat för både målning och tapetsering.

Aktiebolaget

Orsa Plattfabrik

i i

ORSA SKOLTIDNING

Skolnytt Teckning: överst - Pia Frick, åk 6, underst - Renée Karlsson, åk 1Elevantalet i grundskolan är, n ä r läs

åre t bö rjar, p å låg- och m ellanstadiet 607 elever och p å högstadiet 318 elever. T o ta lt ä r alltså elevantalet i grundskolan 925. D e tta innebär en ökning m ed 44 elever jäm fört m ed m otsvarande tid föregående år.

På de olika skolorna ä r elevfördelningen följande:

Kyrkbyn 292H ansjö 46D igerberget 169Stackm ora 50K allm ora 31Skattungbyn 19Orsaskolan 318

dirarkåren på grundskolan h a r få ttfö ljande nytillskott:

Siv Andersson, lågstadiet D igerberget Svante Jordeskog, reservlärare låg- och m ellanstadiet Inger Ahlbäck, speciallärare Kyrkbyn In g m ar Perhans, äm neslärare OrsaskolanM arianne K etti, reservlärare O rsaskolanRolf Davidsson, äm neslärare Orsaskolan

Bergetskolan håller på a tt växa fram och är nu un d er tak. Skolan kom m er a tt stå färd ig i god tid till läsåret 1979/80.

Skolpsykologen B irger W estin ha r börja t sin anställn ing i kom m unen och presen terar sig och sin verksam het på annan plats i tidningen.

Bj.

T JU V L IG A N

D et va r en gång tre tju v ar som bodde i en mörk källare. En gång blev de jagade av en polis. M en då tryckte den tred je på en knapp, så polisen åkte ner i en m örk gång. Sen fick han b a ra en ficklam pa och in te n å m at.

T e d Zarm én, åk 3

E T T SO M M A R M IN N E

I somras va r jag till V oxna-bruk och tittad e på V oxna herrgård . D ä r fanns olika sorters vaxdockor. T v å föreställde kungen och Silvia. U ppe på spökvinden fanns olika skräckfigurer. I V oxna fanns också en vacker kyrka a tt t itta på.

D et var m in som m ardag vid Voxna bruk.

A nna Storin, åk 3

E T T SO M M A R M IN N E

Ja g ha r åkt skogstraktor m ed en kille. D et va r i somras, n ä r ja g v a r på Rom- m ehed. J a g fick sitta i v arenda traktor. Jag såg kaniner. O ch jag såg fallskärmshoppare.

M ats Gernersson, åk 4

Orsasbilligaste bensin?Alltid, e tt fin t köp att köra till Fina

Frick & BergmanTel. 406 96

Närbutik som är öppen när andra har stängt. . .

Fullständig bilverkstad • Allt inom däckservice Tvättmaskin som tvättar, vaxar och torkar bilen

NÄR JA G SK R Ä M D E FR Ö K E N

N är jag skräm de fröken, blev hon rädd . Jag skräm de fröken m ed m in rå tta. D å hoppade hon till. D å va r M ari, Åsa och S tina m ed mig, och vi hade jä tte- roligt.

Catarina L indholm , åk 3

ToyotaAlfa-Romeo

BMWJeep

A lltid bra, begagnade bilar i lager!

BERGLÖFS BIL ABTel. 420 15

Begravningsbyrån i ORSÄLevenius Blommor

— ombesörjer allt i branschen — GRAVVÅRDAR och BOUPPTECKNINGAR

Tel. affären 400 92, bostad 413 21

12

ORSA SKOLTIDNING

Den första luftfärden Forts. fr. sid. 5.knådad af doktorerna. M en nu är jag så återställd, att det endast är litet krångel m ed venstra fo ten och doktorn säger, att äfven den snart blir alldeles bra.

Några obehag af kallbadet och af den kusliga natten på ön har jag icke känt af u tan allting i kroppen tyckes vara lika bra i ordning som förut. D et har jag E r och E r rara hustru a tt tacka för, ty hade e j N i fiskat upp m ig i tid och pysslat m ig så ordentligt som N i gjorde, så hade det nog kom m it surt efter.

För a tt N i ej skall glöm m a m ig för snart, så skickar jag Er nu m itt porträtt, till en erinran om de märkliga oktoberdagarna på Brunskär. Jag ber Er lem na det andra kortet till Er granne Jansson, han som erbjöd sig att gå i borgen för mig, når jag skulle göra upp m ed Öhm an.

D en röda lådan, som vi glöm de hos honom , har jag ej hört af, och jag förm odar att N i icke heller har sett till varken den eller fotografiapparaten, som jag förlorade i de der farvattnen?

K lädespersedlarna, som jag fick låna af Er, lofvade K ap ten M annelin , att han skulle lem na in till handlanden Lindeberg, der jag tänker, att N i länge sedan a fhem ta t dem. Tack för lånet!

Jag ber Er helsa alla på Brunskär,

m en först och främ st barnen och Er kära gum m a, som jag hoppas ännu m åtte ha långt kvar till ”sista dan”!

Ä n n u en gång tack!Vänskapligen S. A . Andrée

P. S. Säg mor, att det är bäst, a tt hon S N A R T binder tidningarna, ty det är inte säkert, att jag kom m er till Er och lägger dem i ordning igen!

N Å GRA K O M M E N T A R E R

Jag h a r försökt ta red a på m era om Andrées äventyr m ed ballongen Svea. U ppslagsböckerna fö rtäljer, a tt han m ellan åren 1893 och 1895 företog inte m indre än 9 uppstign ingar m ed denna ballong. 1500 km avverkade h an och var uppe i luften sam m anlagt 40 tim m ar. Avsikten var a tt försöka styra ballongen m ed h jälp av släplinor och segel.

Ä ventyret i Åbo skärgård näm ns b ara i förbigående i n åg ra böcker, bl. a. i Per O lof Sundm ans skildring i rom anform : ” In g en jö r Andrées lu ftfä rd ” . Sundm an b erä tta r, a tt vaxkabinettet Panop- tikon vid K ungsträdgården arrangerade e tt A ndréepanoram a ” strax efter hans ensam m a och storm iga oktoberseglats över Å lands hav m ed ballongen Svea.” E n po rträ ttlik vaxdocka föreställde And- rée. ” K läd ern a va r autentiska, de var desam m a som A ndrée b u rit un d er fä r

den, och jag hade ryktesvis h ö rt a tt han sålt dem och någ ra vetenskapliga instru m ent, som förstörts un d er den våldsam m a landningen, till vaxkab inette t m ot en k o n tan t e rsättn ing av m er än tusen kronor.”

I boken ” M ed Ö rnen m ot polen” ägnas e tt kapitel å t Andrées fä rder m ed Svea. D ä r står bl. a. fö ljande: ” R edan den 9 i n ästa m ånad gjorde han sin an d ra och den 19 okt sin tred je uppstigning, som blev y tterst spännande och riskfylld, enär till följd av vindens styrka ballongen fördes tvärs över Ålands hav till finska skärgården. E fter en 10% tim m ars äventyrlig resa landade han på en öde ö, d ä r han fick tillb ringa na tten . Alla instrum en t blevo svårt skadade, och en sam ling fotografier gick fö rlo rad .”

Svea var en re la tiv t liten ballong avsedd för en enda besättningsm an. N är A ndrée å r 1897 for m ot N ordpolen, var de t en annan , större ballong, som lyfte m ed A ndrée och hans båd a kam rater. Ö rnen he tte den. V i ve t ju h u r illa det gick: Ö rnen tålde in te påfrestn ingarna. Kyla och isbildning tog ne r dess bärkraft, och efter någ ra dagars seglats tvingades m an a tt gå ne r på isen u tan a tt h a n å tt d e t häg rande m ålet. Å terfärden över isen blev en dödsm arsch, och någon dag i oktober dog den siste av de tre. Först 33 å r senare h ittades deras kvarlevor och u trustn ing , därib land noggran t förd a dagböcker, på V itön.

O ch i Åbo skärgård lever m innet av A ndrée. Skäret, dä r h an landade den m innesrika oktoberkvällen ha r döpts om till Andréeskär. D är h a r scouter från Åbo rest e tt lite t m innesm ärke. M a ja på Brunskär för historien v idare till sina barn , barn b arn och andra , som vill höra. O ch p å ena väggen i finrum m et i stugan hänger p o rträ tte t, som A ndrée skänkte, b revet och någ ra sam tida tidningsteck- n ingar om händelsen.

K orgen, gondolen, som Andrée fä rd a des i m ed Svea, finns till beskådande på Tekniska m useet i Stockholm.

*

H ä r ä r någ ra tips för den, som vill läsa m er om A ndrée och ballongfärder. På biblioteket kan du låna fö ljande böcker:

A ndrée, S trindberg, Fraenkel: M ed Ö rnen m ot polen.Per O lof Sundm an: In g en jö r A ndrées luftfärd.

E rik N o rg aard : T itta en ballong!

Pelle Jakobsson

★ Gynna★ Skoltidningens★ annonsörer!

v f / !BENGTSSONSO R S A

Tel. 418 40

ALLT I BINDERI

BENGTSSONSBEGRAVNINGSBYRÅ

God och värdig service

Tel. 418 40

v : — LÄNSSmiBANKENDALARNA— H E M M A B A N K E N

I Dalarna - För Dalarna!ORSA tel 402 66. Exp-tider månd-fred 9.30— 15.00, torsd även 15.00— 17.30

Vi utför. . .VÄRME-, OLJE- och SANITETS-INSTALLATIONEREKONOMITRIMNINGAR

Nilsons Rör AB • OrsaTel. 400 35, 423 17

13

ORSA SKOLTIDNING

Nu hemkommet:

NOKIAgummistövlar Finnpers SkoaffärTel. 402 32

Språngs...när det gäller färg, vägg och golv.

SPRANGS FÄIUJ XJU *Orsa, tel. 403 40

GlasmästeriO R S A

Järnvägsgatan 27 Tel. 408 91, bost. 411 78

Bilglas 5} Fönsterglas

Inramningar

Lee och Silverdollar

Jeansi denim och manchester. Många

olika modeller.

Lee-jeans även för 'killar’.

Välkomna i våra nyrenoverade lokaler.

Ekipera med kvalité

t/biq. ÅatessöfpsTEL. 400 21 O R S A

I h u v u ’t p å ■ ■ ■_______Fcrts. från sid. 2.

för barn . O m m an stoppar en 25-öring i, så gungar den en stund. E n m am m a m ed sin lille pojke få r se den, och pojken vill genast gunga. H an få r det, m en n ä r den gungat färd ig t, vill han fo rtsä tta en gång till. M otvillig t går m odern m ed på det. ” M en b a ra en gång till!” säger hon. Pojken ger sig in te heller efter an d ra gungningen, m en m odern tycker a tt ” nu räcker d e t” och försöker d ra ner pojken från gunghästen. H an sp jän ar emot och b ö rja r g rå ta och skrika. Folk b ö rjar samlas ru n t de båda, och an d ra fö räld rar m ed barn , som står på kö för a tt överta hästen, b ö rja r viska om ” ouppfostrad unge” och ” slapphänt m am m a” . Inget h jä lper, pojken skriker, och m am m an drar, bö n ar och hotar. En expedit få r se det hela och kalla r på personalchefen, som ä r psykolog. H a n kom m er ner, överblickar situationen och gå r sedan fram till pojken och viskar något i hans öra. V ips, så h o ppar po jken ned och springer i väg dragande m odern efter sig. E fte rå t kunde inte expediten lå ta bli a tt fråg a personalchefen h u r han ba r sig åt, och vad han sa till pojken. ” Åh, det va r inget m ärkvärdig t. Jag sa b a ra a tt h o p p ar du inte genast ned från hästen, så v rider jag öronen av dig!”

Jag tro r på följande resonem ang:

Tilltro och en realistisk fö rvän tan på v a ran d ra u p p stå r p å d e tta sä tt:

re och förskollärare; besök i klasser, på daghem och i förskolor

• a rbeta behandlande: M ed skolmiljön och m iljön på daghem och förskolor, som konsult till lärare och förskollärare: m ed sam talsgrupper m ed elever, lärare och övrig personal; i kortare kon tak ter m ed fam iljer etc.

• sam arbeta m ed lärare och förskollärare i behandlingsarbetet m ed elever och fam iljer och undvika a tt bli ” expert” , som m an överläm nar ” ärendet” till

• stöd ja de in tegreringssträvanden som finns i L gr 69 och in te a rbeta m ed trad itionell testning och u tredn ing för p lacering i specialundervisning etc.

• sam arbeta m ed H em och Skola för a tt u tveckla föräldram edverkan i våra skolor.

V ad gäller det prak tiska arbete t har jag redan s ta rta t m ed gruppsam tal tillsam m ans m ed klassföreståndarna i sam tliga 7 ror. Så sm åningom hoppas jag kunn a m edverka p å sam m a sä tt på låg- och m ellanstadiet. Jag vill g ä rn a a rb e ta m ed a tt söka förverkliga L gr 69 :s m ålsättning, m ed elevernas personlighetsutveckling och bl a s tö tta elevernas och lärarnas självkänsla, a tt göra folk m edvetna om de positiva sidorna hos sig själva, som jag vet a tt a lla m änniskor har, eftersom kraften i förväntningar ä r så stark.

D e tta vill jag belysa m ed fö ljande experim ent, som gjordes av två am erikans-

Kunskapen om varandra ökar

Man lär känna Man kännervarandra mer större gemenskap

Man tycker bättre om varandra

K o n flik ter och fördom ar u p p stå r på d e tta sätt:

Man har/får bristande kunskaper

Man drar sig undan. Man känner rädsla»isolerar sig osäkerhet

Man tycker illa om varandra

D et innebär för m itt arbete a tt jag vill • a rbeta uppsökande och förebyggande

genom regelbunden kon tak t m ed lära-

ka forskare i slu tet av 60-talet (Rosen- th a l och Jacobsohn 1968).

L ära rn a i 18 klasser fick v id term inens

14

ORSA SKOLTIDNING

b ö rjan reda på, a tt vissa elever i test- n in arn a hade v isat sig h a stora m öjlighe te r a tt utvecklas in tellektuellt un d er kom m ande läsår. T estresu ltaten fick inte diskuteras m ed fö räld rar eller elever. V id läsårets slut testades eleverna på nytt. D e nya testn ingarna visade, a tt de u tpekade eleverna faktiskt hade utvecklats b ä ttre än övriga elever. I verkligheten hade det in te funnits någon som helst g rund för a tt dessa elever skulle nå större fram steg än sina kam rater. D e h a de slum pm ässigt valts u t för experim entet. Skillnaderna förklaras bero på lä ra rnas positiva förväntningar. M an skulle k u n n a tro , a tt lä ra rn a ägnat dessa elever större tid än övriga, m en så va r in te fallet. I själva verket tydde m ycket på, a tt de ägnat dem m indre tid. U tvecklingen kunde i stä lle t förklaras m ed kvalitativafaktorer, m ed ” -----vad som sades, h u rdet sades, m ed lärarens m inspel och hålln ing” .

T ill slut n åg ra k o rta upplysningar om m in person: Ä r bördig från Å ngerm anland (Sollefteå) m en uppväxt i N ärke (i K um la, d å det fanns m ängder av skofabriker m en inget fängelse). E fte r värnp lik ten p å K 4 i U m eå som den ” siste beridne kavalleristen” läste jag i U ppsala. A rbetade därefter som lärare p å förskolesem inariet i V ästerås un d er e tt p a r å r plus vik. p å an d ra skolor. H a r u n d e r de senaste sju åren v a rit anställd som skolpsykolog inom Bollnäs och O van-

VVS

Osar det svavel?Hårda ord gör ingen gammal villapanna bättre. Satsa på en ny i stället! Våra svenska kvalitetspannor är bränslesnåla, lättskötta, driftsäk- ra och prisbilliga. Rumsvärmen sköts helt automatiskt. Vi kan villavärme. Rådgör med ossl

1 wesströms vvsOrsa, tel. 0250/409 25 växel

åkers kom m uner, m ed A lfta som bostadsort. Ä r friluftsm änniska och tillbringar så go tt som all sam m anhängande fritid på vå rt fritidsställe vid N :a Löten, Rör- bäcksnäs. I övrigt spelar jag gärna b ad m inton eller snickrar p å kvällarna. M in fru ä r teckningslärare, och vi ha r två barn , 7 och 4 år gam la. Bor b land de an d ra ” fåg larna” på B erget (G ransångai- vägen 8 ).

*

På skolkontoret i biblioteksbyggnaden ha r jag få tt m in expedition dä r m an kan söka m ig på tel 409 50 ank 34. T isdag och torsdag m ellan 08.00— 09.00 hoppas jag k unna v a ra där, m en genom a tt m in telefon är anknu ten till skolkonto ret finns a lltid någon, som kan ta em ot m eddelanden och läm na m ig dom, va refter jag kan ringa upp , n ä r jag få r tillfälle till det. M åndag, onsdag och fredag 08.00— 09.00 ha r jag tel- och m ottag- ningstid på Orsaskolan i ” Farm ors” rum tel 408 92. V älkom na a tt hö ra av Er!

Birger W estin

Två som kom bort...T v å g rab b ar i S tackm ora blev väl

lite ledsna, n ä r de såg sitt skolkort i förra n um ret av skoltidningen. De var m ed på ko rtet — m en in te i nam nlistan . Vi beklagar, a tt de kom m it bo rt i han tering en! M en rä tt ska v a ra rä tt, och h ä r är de: Åk 6, övre raden, längst till höger: M ikaeljonsson, M ats L iljedal.

OmslagsbildenOm slagsbilden h ittade vi b land m ånga

förnäm liga bilder i nya posthuset — i u trym m et m ellan IC A m asen och apoteket. D är h a r den livaktiga O R SA F O T O K LU B B en u tställn ing väl v ä rd e tt besök. D ä r kan du se O rsa fö rr och nu i foton från n a tu r, bygd och arbetsliv. D u får också ve ta en del om klubbens verksam het, t. ex. a tt den h a r b o rtå t 55 m edlem m ar, a tt den ä r 30 å r gam m al, och a tt den h a r en egen, rym lig lokal försedd m ed fin fotoutrustning.

I SO M R A SE n m orgon n ä r jag skulle ge våra

kan iner m at låg det tv å döda kan in un g ar u te i buren. Sen tittad e vi dä r kan in ern a sover, och d ä r låg de t å tta små kan inungar och sov. D et gick väl några dagar, sen dog de. M en sen fick vi kan inungar igen. Fast de k larad e sig, så nu h a r vi tre kan inungar kvar och de ha r få tt päls. V i ha r döpt dem till K natte , F natte och T ja tte .

Ingela H elin , åk 4

S A L O N G

cZa / n / n yTidsbeställning

Tel. 416 93

Avdragaren B e O (Patent) Påpressningsdon

Smide & Mek

Q D C F C A R L S son A BORSA • Tel 401 88, 419 11

FRELINS Konditori & BarN y regim! Tel. 400 27

Mat, Goda smörgåsar, Öl i trivsam miljö. Gott kaffe. Läckra konditori

varor.Öppettider:

Vardagar 8 — 20, söndagar 1 0 — 20

Beckmans Tryckeri ABTel 402 47

för industri, byggo och jordbruk

A B O R S A K A L KTel 502 00

BOMANS PLÅTSLAGERIJärnvägsgatan 25, Orsa

Byggnadsplåtslagerier samt alla övriga slag av plåtslageriarbeten

utföres

Tel 415 29, bost. 404 65

GUMMI-verkstadBilringarVulkBalansering

OrsaRingcentralA lf Andersson

Tel 403 55

15

ORSA SKOLTIDNING

SimtävlingarnaD en 22 augusti täv lade grundskolans

elever i den årliga sim tävlingen.

B land alla ruskdagar hade vi lyckats p ricka in en solskensdag. T ack vare den och m ånga käm paglada deltagare kunde vi alltså ännu en gång genom föra en lyckad tävling.H ä r fö ljer de bästa resultaten:

JEB.

Flickor åk 1 35 ni1. E va M ohlin Kyc 37,52. L o tta Boström Dib 40,93. Ew a Löfkvist 43,4

Pojkar åk 1 35 mi. W illiam D räp er D ia 38,6

Flickor åk 2 35 mi. E va-L ena Burm an St 45,62. Susanne L indblad Di 54.23. K a ta rin a Jahnzon Di 58,0

P ojkar åk 2 35 mi. M ats Olsson Kya 36,92. Jörgen L ind Kyb 43,83. Stefan Spännar Kyb 48.1)

Pojkar åk 3 35 mi. Joakim K öhler Kya 31,42. T hom as Boström Di 32,13. Jörgen D ahlin Kyb 35,0

Flickor åk 3 35 mi. K ristina E ld St 32,12. L isbeth G unnars Di 43.03. Susanne H olm berg Kya 43.3

Pojkar åk 4 50 m bröstsim1. O lle G unnars Di 53,42. C hrister Holm Di L08.fi

Flickor åk 4 50 m bröstsim1. Eva M arie Andersson Di 55,52. M arg are ta Einarsson Kya 1.00,03. M aria Thuvesson Di 1.14,0

P ojkar åk 5 50 m bröstsimi . Lars G unnars Dib 51,42. Lars Cam pbell D ib 51,73. Jörgen Storm Kyb 53,3

Flickor åk 5 50 m bröstsimi. A nna H jalm arsson Kyc 45,42. Jan e t W ikström K ya 47,83. M aria Bergström Kyb 49,2

Pojkar åk 6 50 m bröstsim1. Peter L ind Kya 46,72. Stefan Andersson Di 53,83. Anders Pallin K ya 58,7

Flickor åk 6 50 m bröstsimi . M aria W ohlm er D i 51,32. C arola W ikström K ya 51,83. C arina H elin Di 57,5

Flickor åk 7 100 m bröstsimi. A nnika Bergström 7d 1.38,52. K ristina Jonsson 7c 1.41,93. K a ta rin a Hellström 7b 1.47,2

Upplaga 1.650 ex.

Teckning: vänster - Å k e K l a r k v i s t , åk 6, höger - Michael Gref,

å k 6

Pojkar åk 7 100 m bröstsim1. H ans T om th 7d 1.56,0

Flickor åk 9 100 m bröstsim1. L ena M ohlin 9a 1.45,82. Pernilla Rosensson 9d 1.50,9

Pojkar åk 4 50 m frisimi. Pa trik Jonsson Kyb 46,52. O lle G unnars Di 48,53. C hrister H olm Di 51,3

Flickor åk 4 50 m frisim1. M argare ta E inarsson K ya 42,82. Eva M arie Andersson Di 46,43. A nn M arie H ansson Di 47,7

Pojkar åk 5 50 m frisim1. L ars Cam pbell Dib 43,72. R oine Nilsson Kyb 46,53. Lars G unnars Dib 49,4

Flickor åk 5 50 m frisimi. A nna H jalm arsson Kyc 36,12. K ristin H ellberg Kyb 37,73. Ja n e t W ikström K ya 40,0

Pojkar åk 6 50 m frisim1. Peter L ind Ky a 41,32. Fredrik Lörvall Di 43,23. Stefan Andersson Di 45,5

Flickor åk 6 50 m frisim1. C aro la W ikström K ya 37,32. K arin Jäderb rink Kyb 41,33. E va Hielle Kyb 42,4

Flickor åk 7 100 m frisimi. K ristina Jonsson 7c 1.18,12. A nnika Bergström 7d 1.23,43. K a tarin a H ellström 7b 1.33,9

Pojkar åk 7 100 m frisimi. H ans T om th 7d 1.36,6

Flickor åk 9 100 m frisimi. L ena M ohlin 9a 1.27,9

Beckmans Trycken AB, Orsa, 1978

FÖR HÖSTEN . . .Täckjackor, manchester- och denimjeans.

BarngarderobenTel. 402 19

Till Eder tjänst i Holen! Fri hemkörning!

W ikners Eftr.Holen, tel. 440 02

ORSA SKOLTIDNINGNr 196 • 28 sept. 1978

Utgives av Orsa Lärareföening Ansvarig utgivare: S .-O . Bjcirkmar R ed . Pelle Jakobsson, tel. 502 94

Postgirokonto 13 65 58 - 4

Prenumeration sker genom insättning å tidningens postgiro av 12 kr. Skriv tyd lig t namn och adress å girokortets kupong.

Pris kr 2: 50