Mötesplats Open Access 2016 I samarbete med Kungliga biblioteket & Stockholms universitetsbibliotek

[17:20 – 18:30] Open Space Session & One Minute Madness

[moderator] Karl Isaksson, Kungliga biblioteket

SELEKTERA OCH TILLGÄNGLIGGÖRA OA-RESURSER PÅ BIBLIOTEK

Malmö högskolas bibliotek – erfarenheter av att inkludera OA-resurser i bibliotekets arbetsflöden,

söksystem och webb

Fallgropar – Oklarheter – Möjligheter

* Vilka förutsättningar kan gälla för att välja ut och tillgängliggöra OA-resurser?

* Monografier, periodika och digitaliserade samlingar?

Så här gör vi! Men hur gör ni?

Mål: Open access Upphovsrät

t Upphovsrätt Upphovsrätt

Impact Impact Impact

Budget Budget Budget

1 2 3

Finansiär

Regeringen

Bibliotek

Lärosäte

Forskarna i startgropen Margareta Fathli (KTH) & Nadja Neumann (Karlstads universitet)

Externa krav Externa krav Externa

krav

Hur kan forskningsbiblioteken ta tillvara forskares

synpunkter på och erfarenheter av OA-publicering? Hur kan forskningsbiblioteken använda dessa lärdomar

för att utveckla sitt forskarstöd?

Karolina Karjalainen

Enheten för Publiceringens infrastruktur, KTH Biblioteket karja@kth.se

Kommunicera Open Access med forskare – erfarenheter från KTHB 2015

Hur bygger vi in transparens för författaravgifter

(APC)?

Hur kan lärosäte och forskarna gemensamt

formulera en publicerings-

strategi?

Hur bistår vi forskarna i deras kartläggning av forskningsfält?

Camilla Hertil Lindelöw & Sara Parmhed, Södertörns högskolebibliotek

Forskarservice i ett förändrat publiceringslandskap

Pilen hämtad från Kjellberg, Sara, Stjernberg, Helena, Widmark, Jenny (2014) Publiceringsstöd i samverkan vid Malmö högskola : en strategi för hur bibliotekarier och forskare kan följas åt i forskningsprocessen

(Inställt nr 5 – Open Access – Vad är tillgängligt och för vem?)

Open Access utanför akademien • Vilken betydelse har OA för

tillgången till aktuell forskning för forskare utanför akademien?

• Publiceras forskning enligt OA inom relevanta forskningsfält?

• Vad innebär OA för biblioteken vid myndigheter och andra institutioner som bedriver forskning?

7] “Trading Gold” Open Access to research publications in chemistry

Marianne Noel, Université Paris-Est, LISIS & IFRIS, France

Questions to the audience: •Compared to other

disciplines, do you consider that chemistry has specific properties?

•“Obstacle or Enabler”: What would be the appropriate role of university management in open access policies?

•Valuation practices are distributed over space and time. •Public intermediaries play an major role in coordinating (classification) activities.

96 I…

711F…U…

61[ Inge…

281125KK-s…

Att dela data – Forskares attityder och beteenden på Blekinge Tekniska Högskola

Peter Linde, Eva Norling, Anette Pettersson, Lena Petersson, Kent Pettersson, Anna Stockmann, Sofia Swartz | Biblioteket | BTH

Introduktion Under mars 2015 genomfördes en intervjustudie av bibliotekspersonal på Blekinge tekniska högskola (BTH) omfattande 36 seniora forskare och postdocs inom främst teknikvetenskap. Undersökningen gjordes för att få en bild av hur forskningsdata hanteras på BTH och vilken inställning forskarna har till att dela data. Vi använde BTHs publiceringsdatabas för att välja ut de mest produktiva forskarna under de senaste tre åren. Undersökningen visar att de flesta forskarna i studien var positiva till att dela forskningsdata men att de saknar erfarenhet av att planera för datahantering och har liten eller ingen kunskap om hur man bevarar eller delar data. Osäkerheten om äganderätten till data är också stor.

Vetenskapsrådet la i december 2015 fram ett, av regering, beställt förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsdokument och forskningsdata. Bakom denna beställning ligger EU-kommissionens rekommendation från 2012 som uppmanar medlemsstaterna att förbereda vägen för open access. 2016 förväntas den svenska regeringen att godkänna nya nationella riktlinjer för öppen åtkomst baserat på Vetenskapsrådets förslag. I detta rekommenderas att all forskningsdata, producerad helt eller delvis med offentliga medel, ska göras öppet tillgängliga senast 2025. Vetenskapsrådet förordar högskolor och universitet att vara proaktiva och förbereda sig att hantera forskningsdata (RDM) genom att: • arbeta aktivt med frågan om arkivering och långsiktigt

bevarande av forskningsdata • fördela medel för arkivering och långsiktigt bevarande av

forskningsdata • samarbeta i planering av tekniska lösningar, processer och

riktlinjer som stödjer forskare att dela och hantera data Slutsatser

Biblioteket bör bygga upp kompetens om datahanteringsplaner och relevanta filformat för att bättre kunna stödja forskare med datahanteringsplaner (DMPS). En väg att gå är att inleda samarbete med institutioner som redan har dessa färdigheter, som tex. SND. Mindre och relativt okomplicerad dataset kan möjligen arkiveras i bibliotekets egen publiceringsdatabas. Större data set och de data som behöver mer bearbetning för att kunna återanvändas bör dock placeras i adekvata data-

Bakgrund

• Vilka är dina huvudsakliga forskningsområden? 1 Frågor & Resultat

Typiska forskningsområden som nämns i undersökningen är telekommunikation, datasäkerhet, omvårdnad, fysisk akustik, programvaruteknik, datorsystem, klimataspekter i planering, matematisk modellering och maskinteknik.

• Vilka är de vanligaste filformaten du använder?

Svaren återspeglar en mycket splittrad bild. Från kvalitativa observationer av processer eller undersökningar eller intervjuer inspelade eller transkriberade, till data insamlat från kommersiella företag som används för att mäta trafik eller andra processer. Med vissa undantag använder och producerar BTH forskare ganska små eller medelstora datafiler i Word- (doc), Excel- (xls) eller bild- (jpg) format. Filer bearbetade och skapade i program som SPSS, MATLAB, SPLASH, SPEC, PARSEC, STELLA etc. är också vanliga.

Vilka är dina största forskningsfinansiärer?

2

3

4 Har du erfarenhet av att skriva datahanteringsplaner?

Har du någon erfarenhet av att använda öppen forskningsdata eller av att dela din egen data?

5

6 Vem äger din data?

7 Bevaras data på något sätt efter att projektet avslutats? Om ja, hur bevaras den och vem ansvarar för den?

Majoriteten av forskarna anser att de ansvarar för data. Oftast sparas data mellan ett och tio år på lokala hårddiskar. Det verkar som om data i många fall följer forskaren. Andra förvaringssätt för data var på servrar, USB-minnen, CD-skivor, band, molntjänster och även i pärmar. I ett fåtal fall sparades dataset inte alls.

Kan du tänka dig dela data via ett öppet arkiv? Om inte, varför?

Majoriteten forskare är positiva till att dela data förutsatt att etiska och juridiska regler medger detta samt om kommersiella företag och andra partners ger sitt tillstånd.

8 Använder du eller känner du till några arkiv för forskningsdata? Om ja, vilka?

9 Tjugosju (75%) av forskarna känner inte till något arkiv avsett för forskningsdata . De som kunde namnge särskilda data-arkiv hade enbart hört talas om dessa eller använt dem som datakällor, men aldrig deponerat data i ett dylikt.

I Sverige äger lärosätet, som statlig myndighet, den data som produceras där. Officiella handlingar hos svenska myndigheter är i princip offentliga. Tanken att enskilda forskare äger data saknar rättsligt stöd i Sverige. Här finns helt klart ett behov av förtydliganden och information från både universitet och departement om vilka regler som gäller ägarskap och vilka undantagen är.

Findability Discovery metadata

• What • When • Where • How

Persistenta identifierare

DataCite (www.datacite.org) • Digital Object Identifier (DOI) • Att göra data mer tillgängliga och citerbara • SND är service provider för Sverige

Forskningsdata - beskriva, begagna, bevara Om uppbyggnaden av en stödfunktion för forskningsdata vid Samhällsvetenskapliga och Humanistitska och Teologiska fakulteterna vid Lunds universitet Aron Lindhagen, HT-biblioteken, Lunds universitet

Illustration: Mikael Borg

RESEARCH.chalmers.se

Mötesplats Open Access 2016 I samarbete med Kungliga biblioteket & Stockholms universitetsbibliotek

[17:20 – 18:30] Open Space Session & One Minute Madness

[18:45] Konferensmiddag på Restaurang Lantis