Omvårdnadsåtgärder vid oro hos personer

med demens: en kunskapsöversikt

Moa Dahlgren

Ellinor Larsson

Sjuksköterska

2017

Luleå tekniska universitet

Institutionen för hälsovetenskap

Omvårdnadsåtgärder vid oro hos personer med demens: en

kunskapsöversikt

Nursing interventions at anxiety for people with dementia: a

systematic review

Moa Dahlgren

Ellinor Larsson

Kurs: O0009H, Examensarbete

Termin 6

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Handledare: Anna Nygren Zotterman

1

Omvårdnadsåtgärder vid oro hos personer med demens: en kunskapsöversikt

Nursing interventions at anxiety for people with dementia: a systematic review

Moa Dahlgren

Ellinor Larsson

Luleå tekniska universitet

Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för omvårdnad

Abstrakt

Oro är ett vanligt förekommande symtom hos personer med demens. Det kan vara svårt för

sjuksköterskor att veta hur de ska bemöta och behandla oron då personer med demens ofta har

svårt att förmedla sina behov. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa

kunskap gällande omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas vid oro för personer med demens.

Syftet specificerades med två frågeställningar: vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas i

preventivt syfte för att minska oro hos en person med demens samt vilka omvårdnadsåtgärder

som kan tillämpas när oron har uppkommit hos en person med demens. Denna litteraturstudie är

en integrerad kunskapsöversikt som genom en litteratursökning i två databaser resulterade i 13

artiklar som svarade mot syftet. Efter kvalitetsgranskning och analys av data identifierades tre

kategorier med preventiva omvårdnadsåtgärder samt tre kategorier med omvårdnadsåtgärder vid

redan uppkommen oro. Social kontakt och närhet var genomgående en viktig komponent i alla

omvårdnadsåtgärder. Centralt i omvårdnaden vid oro är trygghet vilket skapas genom en

personcentrerad vård.

Nyckelord: omvårdnadsåtgärder, oro, demens, integrerad kunskapsöversikt.

2

Denna litteraturstudie beskriver omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas vid oro hos personer med

demens. Demens är ett samlingsbegrepp vilket innefattar symtom som på grund av skador eller

sjukdomar orsakar en nedgång i den drabbade personens kognitiva funktioner (Palm et al., 2016).

Att drabbas av demens innebär för personen till en början ofta förnekelse av sjukdomen. När en

person får diagnosen demens är det vanligt att de bedömer sina egna symtom som mindre

allvarliga än vad deras närstående gör. Detta fenomen kan tolkas som att personen inte är

medveten om sin försämring och vad sjukdomen innebär, men det kan även tolkas som att

personen strävar efter att behålla värdigheten som människa. Symtom som uppkommer senare i

sjukdomsförloppet som exempelvis oro kan ha en underliggande mening. Det handlar om att

personen vill uttrycka ett behov eller en vilja. Detta missuppfattas ofta av omgivningen på grund

av personens nedsatta kognitiva funktioner (Mast, 2009). Heggestad, Nortvedt och Slettebø

(2013) beskriver vikten av att se, lyssna och bekräfta en person med demens. De menar att

personen med demens är beroende av människorna i sin närhet, och det är därför viktigt att deras

behov blir tillgodosedda. Att inte lyssna och respektera personen leder till ett hot mot personens

värdighet.

Diagnosen demens definieras av ett antal kriterier där den drabbade personen får en signifikant

kognitiv påverkan i områden som till exempel lärande, minne, beslutsfattande och

initiativtagande. Personens förmåga att klara av vardagen påverkas. För att räknas som demens

får inte symtomen uppstå i ett kontext där delirum eller en annan psykiatriskt sjukdom är ett

troligare tillstånd (Palm et al., 2016). Det finns ett flertal olika demenssjukdomar där de

vanligaste är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens och Lewy body-demens. Dessa sjukdomar

uttrycker sig på olika sätt med den gemensamma faktorn att samtliga ger en nedsatt kognitiv

funktion för personen. Demens är ett progressivt tillstånd där personen försämras över tid. I

dagsläget finns det ingen botande behandling utan man fokuserar på att lindra symtomen och

bromsa den progressiva processen (Boyd, 2013).

Hos personer med demenssjukdom finns det ett flertal symtom som påverkar beteendet. Dessa

symtom kan bland annat innefatta ångest, oro, apati, aggression, sömnrubbningar och

hallucinationer. Det är symtomen som leder till lidande i sjukdomen, både för den drabbade

personen och för de närstående. Det är viktigt att behandla dessa symtom som påverkar varandra

3

och som tillsammans kan förvärra situationen för personen (Van der Linde, Dening, Matthews &

Brayne, 2014).

I den här litteraturstudien så kommer begreppen ångest och agitation vara synonymt med

begreppet oro. Detta eftersom dessa begrepp beskriver det svenska ordet oro då det inte finns en

direkt översättning från engelskan. Ångest är ett vanligt symtom vid demenssjukdom och

innefattar känsla av oro, bekymmer och rädsla. Dessa symtom uttrycker sig ofta genom att

personerna uppvisar rädsla att lämnas ensam, rastlöshet och uppfattas ha ett allmänt oroligt

beteende. Ångest kan också visa sig genom att personen upplevs som irriterad och spänd

(Levenson, Sturm & Haase, 2014). Agitation är ett annat symtom som är vanligt förekommande

vid demens. Det kan beskrivas som en subjektiv upplevelse av inre spänningar för personen med

demens, men även som ett beteende som kan vara observerbart av omgivningen. Det kan

innefatta aggressivitet, rastlöshet, häftiga rörelser och ett allmänt avvikande beteende (Pritchard

& Brighty, 2015).

Att vara närstående till en person med demens kan upplevas som påfrestande. När den drabbade

personen uppvisar symtom som förändrar beteende och personlighet, påverkas även de

närstående. Närstående kan då uppleva ilska, ångest, maktlöshet och skuld gentemot den

drabbade personen och livssituationen. Utöver att den psykiska hälsan påverkas kan även de

närståendes fysiska hälsa försämras, detta kan utmärka sig genom ett sämre immunförsvar och

högt blodtryck. De närstående kan uppleva att relationen till den drabbade personen förändras

över tid allt eftersom sjukdomen progredierar. När personen med demens uppvisar symtom som

ångest och agitation så orsakar det inte bara ett lidande för personen, utan påverkar även

närståendes känsla av maktlöshet och påfrestning på ett negativt sätt (Lasprilla, Moreno, Rogers

& Francis, 2009). Bunn, Sworn, Brayne, Iliffe, Robinson och Goodman (2015) beskriver hur de

närstående upplever att relationen och rollerna förändras. Ansvaret läggs automatiskt över på de

närstående och de står själva i beslut som tidigare tagits tillsammans. Många närstående isolerar

sig från det sociala livet på grund av att de känner ett ansvar att ta hand om personen med

demens. Meyer, McCullough och Berggren (2016) förklarar hur närstående kan uppleva ilska,

sorg och oro i samband med att sjukdomen progredierar. Det är även vanligt att de upplever en

besvikelse över att inte veta hur man ska hantera förändringsprocessen på rätt sätt. Trots att de

4

ofta befinner sig i situationer som är svårhanterliga beskrivs även tillfällen då personen med

demens upplevs vara adekvat och klar trots sin kognitiva svikt.

Enligt Edberg, Bird, Richards, Woods, Keeley och Davis-Quarrell (2008) kan det innebära en rad

utmaningar inom kommunikation att som sjuksköterska vårda en person med demens, detta kan

leda till svårigheter att nå personen bakom sjukdomen. Det försvåras ytterligare då

sjuksköterskan ofta inte vet så mycket om personens livshistoria. En annan utmaning är att

identifiera behov hos en person med demens då sjukdomen ofta innebär problem med att uttrycka

sig. Sjuksköterskan kan uppleva svårigheter i att finnas där och lindra emotionell, existentiell

eller fysisk smärta hos en person med demens. Detta hänger ihop med att personen med demens

kan ha svårt att uttrycka sina behov. Frame (2004) definierar en omvårdnadsåtgärd som en

handling som sjuksköterskan planerar riktat till en eller flera personer. Syftet med handlingen är

att den ska ge ett resultat som gynnar personen. Planeringen av en omvårdnadsåtgärd handlar om

att definiera ett mål med åtgärden. Prevention kan vara en omvårdnadsåtgärd vilket beskrivs som

en möjlig strategi för att motverka ett tillstånd som annars kräver att en åtgärd sätts in (Frame,

2004). Det är av vikt att sjuksköterskan kan identifiera omvårdnadsåtgärder i syfte att öka

välbefinnande och hälsa hos personer med demens. Genom att ta fram kunskap kan det hjälpa

anhöriga och vårdpersonal att svara an mot de särskilda behov som personer med demens kan ha,

som i denna litteraturstudie fokuserar på oro.

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa kunskap gällande omvårdnadsåtgärder vid

oro för personer med demens.

Frågeställningar:

Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas i preventivt syfte för att minska oro hos en person med

demens?

Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas när oron har uppkommit hos en person med demens?

Metod

Eftersom syftet med denna litteraturstudie var att samla kunskap gällande omvårdnadsåtgärder

vid oro för personer med demens så genomfördes en kunskapsöversikt. En kunskapsöversikt

undersöker kunskapsläget inom ett visst område där studier av olika metoder samlas och skapar

5

en översikt (Whittemore & Knafl, 2005). Fortsättningsvis har Whittemore och Knafl använts

som metodartikel då den tydligt visar hur en integrerad kunskapsöversikt kan genomföras. De

beskriver analysen stegvis vilket gör att processen kan genomföras rigoröst och därmed höjs

trovärdigheten.

Litteratursökning

De bibliografiska referensdatabaserna som använts är Cinahl och PubMed. Samma sökning har

genomförts i båda databaserna för att få en systematik i sökningen. En pilotsökning genomfördes

först för att se hur utforskat ämnet var. Whittemore och Knafl (2005) talar om hur viktigt det är

att ha en tydlig sökstrategi för att undvika bias och ett otillräckligt resultat. Booleska

sökoperatorer användes för att kombinera söktermerna så som “AND” och “OR”. Genom att

göra detta begränsades sökningen och författarna kunde avgränsa till relevanta studier (Willman,

Stoltz & Bahtsevani, 2011, s. 72).

Inklusionskriterier innebär att populationen som studien avser att undersöka specificeras (Polit &

Beck, 2012, s. 274). Inklusionskriterier som har tillämpats är att de valda studierna ska

undersöka personer med demens av både manligt och kvinnligt kön. Dessa personer skulle vara

över 60 år och uppvisa eller ha uppvisat ett oroligt beteende. De begränsningar som användes var

att studierna skulle vara skrivna på engelska, peer-reviewed och inte vara äldre än tio år.

Sökningen begränsades ytterligare genom att ha agitation som major topic/major heading. Detta

utfördes för att få ett begränsat urval och relevanta studier (Tabell 1).

De 28 artiklarna från Cinahl och de 36 artiklarna från PubMed bearbetades enskilt där abstrakt

och titel lästes. Därefter diskuterades artiklarna tillsammans där inklusionskriterierna sågs över.

Det var viktigt att exkludera artiklar som inte stämde överens med de definierade

inklusionskriterierna. Detta för att avgränsa resultatet mot det formulerade syftet. Studier som

valdes bort var de som inte överensstämde med inklusionskriterierna. Studier som ej hade

fulltext tillgängligt valdes även bort, detta kunde vara av anledningen att de kostade eller att de

inte fanns att inhämta. Efter detta valdes sammanlagt 17 artiklar ut för kvalitetsgranskning. Där

föll fyra artiklar bort eftersom att de inte beskrev omvårdnadsåtgärder. 13 artiklar valdes ut för

analys.

6

Tabell 1 Översikt av litteratursökning

Syftet med litteratursökningen: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa

kunskap gällande omvårdnadsåtgärder vid oro för personer med demens.

Cinahl 2017-01-23 Begränsningar: Engelskt språk, publication date 2006-2016, Peer-

reviewed, Major heading: agitation

Söknr *) Söktermer Antal artiklar Antal granskade Antal

valda

1 CH Dementia 23 518

2 CH Anxiety 18 086

3 CH Agitation 1 299

4 2 OR 3 19 283

5 FT Intervention 190 373

6 FT Nursing 505 239

7 1 AND 4 AND 5

AND 6 32 28 6

Pubmed 2017-02-06 Begränsningar: Engelskt språk, publication date 2006-2016, Major topic:

Psychomotor agitation

1 MSH Dementia 135 692

2 MSH Anxiety 67 021

3 MSH Psychomotor

agitation 3 460

4 2 OR 3 70 371

5 FT Intervention 458 401

6 FT Nursing 663 580

7 1 AND 4 AND 5

AND 6 76 36 7

*FT = fritext, MSH = MeSH-term, CH = Cinahl heading.

7

Kvalitetsgransking

Kvalitetsgranskningen har utförts enligt Willman et al., (2011, s. 171-176). Protokollen för

kvalitetsgranskningen var anpassade efter studiens metod, protokoll F och G. Studierna kan vara

av låg, medel eller hög kvalité beroende på vilka brister som identifieras. För att bedöma

studierna har ett poäng genererats till varje “Ja”-svar. Svar som innefattade “Nej” och “Vej ej”

gav inget poäng. Den totala summan poäng räknades om till procent och på så sätt bedömdes

kvalitén (Willman et al., 2011, s. 108). Sex stycken av studierna bedömdes ha hög kvalité (80-

100%), två stycken var av medel kvalité (70-79%) och fem stycken hade låg kvalité (60-69%).

Studier av låg kvalité har inkluderats då de trots en låg kvalité kan visa ett resultat. Då metoden i

den här litteraturstudien är en kunskapsöversikt ska kunskap från studier sammanställas

oberoende av kvalité (jmf. Whittemore & Knafl, 2005).

8

Tabell 2, Översikt över artiklar ingående i analysen (n=13)

Författare/år Typ av studie

Deltagare

Metod Datainsamling/ Analys

Huvudfynd Kvalitet

Cohen-Mansfield, Marx, Dakheel-Ali, Regier, Thein &Freedman/2010/Isarel (5)

Kvantitativ 111 Kontrollgrupper Statistisk analys

Studien tittar på olika typer av stimuli och dess påverkan på ett pågående agiterat beteende hos en person med demens. Studien visar att olika typer av stimuli så som social stimuli men även musik och anpassade uppgifter har en positiv inverkan på ett agiterat beteende.

Låg

Cooke, Moyle, Shum, Harrison & Murfield /2010/ Australien (6)

Kvantitativ

47 RCT-studie Statistisk analys

Studien undersöker live-musik i grupp i preventivt syfte mot agitation och ångest hos personer med demens. Resultatet påvisar ingen signifikant skillnad mellan grupperna.

Medel

Hicks-Moore & Robinson/2008/Kanada (10)

Kvantitativ

41 RCT-studie Statistisk analys

Studien studerar favoritmusik och handmassage som intervention när en person uppvisar oro. Resultatet påvisar att interventionerna kan ha effekt både enskilt och tillsammans.

Låg

Hutson, Orrell, Dugmore & Spector/2014/UK (7)

Kvantitativ

39 RCT-studie Statistisk analys

Studien utför gruppinterventioner med olika typer av stimuli. Detta för att se hur det påverkar beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD) i preventivt syfte. Studien påvisar ingen signifikant skillnad i beteende.

Låg

Jøranson, Pedersen, Rokstad & Ihlebæk/2015/ Norge (11)

Kvantitativ

60 RCT-studie Statistisk analys

Studerar om robotassisterad gruppaktivitet preventivt kan minska agitation och depression hos personer med demens. Resultatet påvisar en långtidseffekt i reducering av agitation och depression.

Hög

Kong, Evans & Guevara /2009/USA & Sydkorea (8)

Framgår ej

Litteraturöversikt

Studien samlar kunskap om icke-farmakologiska omvårdnadsinterventioner i syfte att preventivt reducera agitation hos personer med demens. Resultatet påvisar att sensoriska interventioner var mest effektiva i att reducera agitation.

Hög

9

Forts. Tabell 2, Översikt över artiklar ingående i analysen (n=13)

Författare/år Typ av studie

Deltagare

Metod Datainsamling/ Analys

Huvudfynd Kvalitet

Lin et al./2011 /Taiwan (3)

Kvantitativ 100 RCT-studie Statistisk analys

Studien undersöker en preventiv musikintervention i grupp mot agiterat beteende hos personer med demens. Studien påvisar att interventionen hade lindrande effekt.

Hög

Majic, Gutzmann, Heinz, Lang & Rapp/2013/Tyskland (9)

Kvantitativ 65 RCT-studie Statistisk analys

Studien undersöker om sällskapsdjur preventivt kan minska agitation, aggressivitet och depression hos personer med demens. Resultatet påvisar ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Mer forskning krävs för att kunna dra en slutsats om interventionen har effekt eller inte.

Medel

Putman & Wang/2007/USA (13)

Kvantitativ Kvalitativ

13 Mixed-metod Statistisk analys samt kommentarer om intervention

Studien studerar gruppaktiviteter mot agitation och ångest hos personer med demens både preventivt och åtgärdande när personerna uppvisar oro. Resultatet visar att mer forskning i stora grupper krävs för att kunna dra en slutsats om interventionen verkligen fungerar.

Låg

Sung, Chang & Lee/2010/ Taiwan (4)

Kvantitativ 52 CCT-studie Statistisk analys

Studien studerar om favoritmusik som preventiv intervention kan reducera ångest hos personer med demens. Studien indikerar att en positiv effekt i form av minskad ångest.

Låg

Sung, Lee, Li & Watson/2012/Taiwan & UK (12)

Kvantitativ 60 RCT-studie Statistisk analys

Studien undersöker en musikintervention i grupp med ett preventivt syfte att reducera ångest och agitation hos personer med demens. Påvisade en viss signifikant skillnad i ångest men ingen skillnad i agitation.

Hög

Vink, Zuidersma,Boersma, Jonge, Zuidema & Slaets/2012/ Nederländerna (2)

Kvantitativ 77 RCT-studie Statistisk analys

Studien studerar musik jämfört med aktiviteter i syfte att minska pågående agitation hos personer med demens. Studien påvisar att både musik och fritidsaktiviteter ger en kortvarig minskning av agitation.

Hög

Witzke, Rhone, Backhous & Shaver/2008/USA (1)

Framgår ej

Litteraturöversikt

Studien sammanställer kunskap om musik som preventiv intervention mot agitation hos personer med demens. Sammanfattningsvis rekommenderas musik som en intervention.

Hög

10

Analys

Analysprocessen har utförts enligt Whittemore och Knafl (2005). Första steget i processen var att

reducera data där en övergripande klassificering gjordes och data delades in utifrån

frågeställningar (Bilaga 1). Det gjorde att data blev mer översiktlig och hanterbar att arbeta med.

Detta gjorde även att man kunde se vilken artikel som var källan till data som svarade på de olika

frågeställningarna.

Under det andra steget skapades en översikt av framtagen data från källorna som svarade på

frågeställningarna. Studierna tilldelades en siffra vilket presenteras i Tabell 2 under rubriken

Författare/År/Land. Siffrorna har använts för att enkelt kunna återfinna primärkällan.

Dataöversikten har utförts genom en tabell (Tabell 3) där underkategorier har utformats utifrån

vad primärkällorna har kommit fram till. Siffran som varje artikel tilldelats återfinns i tabellen.

Detta för att tydliggöra vilket resultat som tillhör respektive källa. Översikten gjorde att mönster

inom och mellan primärkällor blir tydligare (jmf. Whittemore & Knafl, 2005).

Det tredje steget innebar att jämföra data och bestämma olika mönster, teman, samband som

identifierats genom dataöversikten (Whittemore & Knafl, 2005). Genom de underkategorier som

togs fram i dataöversikten har huvudkategorier bildats utifrån mönster, teman och samband.

Detta ledde till tre huvudkategorier för frågeställning 1, och tre huvudkategorier för

frågeställning 2. Under sista steget drogs en slutsats genom att tolka de mönster och samband

som har identifierats. Slutligen sammanfattades slutsatserna utifrån frågeställningarna och

presenterades översiktligt genom en syntes (jmf. Whittemore & Knafl, 2005)

11

Tabell 3, Utdrag från dataöversikt

Underkategorier som svarar mot fråga 1 Återfinns i artiklar Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas i preventivt (kodning enligt matris) syfte för att minska oro hos en person med demens?

Musik (1, 3, 4, 6, 7, 8, 12) Simulerad social kontakt (11) Läsning (6) Individuellt anpassad aktivitet (8, 13) Lukta på någonting som doftar gott (7) Smaka mat (7) Massage (7, 8) Lyssna på dikter (7) Titta på personliga tillhörigheter (7) Fysisk aktivitet (7) Aromaterapi (8) Bad (8) Kontakt med djur (8, 9) Gungstolsaktivitet (8) Ljusterapi (8) Information om beteendehantering (8) Individuell fokusering på personens förmågor (8)

Underkategorier som svarar mot fråga 2 Återfinns i artiklar Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas (kodning enligt matris) när oron har uppkommit hos en person med demens?

Musik (2, 5, 10) Fritidsaktiviteter (2) Social kontakt (5, 13) Simulerad social kontakt (5) Arbete (5) Uppgift (5) Läsning (5) Individuellt anpassad aktivitet (5, 13) Distraktion (5) Handmassage (10)

12

Resultat Resultatet presenteras utifrån huvudkategorier baserade på frågeställningarna (Tabell 4).

Tabell 4 Översikt av huvudkategorier utifrån frågeställning (n=6)

Frågeställningar

Huvudkategorier

Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas i preventivt Social kontakt och närhet syfte för att minska oro hos en person med demens? Stimulerande aktivitet

Musik

Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas när oron har uppkommit hos en person med demens? Social kontakt och närhet

Distraherande aktivitet

Musik

Preventiva omvårdnadsåtgärder

Av de 13 valda studier kunde tre kategorier med varierande preventiva omvårdnadsåtgärder

identifieras, detta för att minska oro hos personer med demens. Dessa var social kontakt och

närhet, stimulerande aktivitet och musik. Totalt beskrevs preventiva åtgärder i 9 av studierna.

Social kontakt och närhet

Social kontakt kan vara antingen verklig eller simulerad. Hutson et al. (2014) beskriver en

preventiv omvårdnadsåtgärd i form av beröring som utförs genom axelmassage, detta i syfte att

minska oro hos personer med demens. De talar även om vikten av att hälsa på personer med

demens med deras namn samt att hålla ögonkontakt, detta för att visa att personen blir sedd.

Kong et al. (2009) talar om behandlingsformer som innefattar mänsklig närvaro tillsammans med

aromaterapi, ljusterapi, massage och varma bad. Massagen kan tillämpas i olika former, såsom

olika typer av taktil massage till exempel en lätt handmassage. De menar att närvaro och

mänsklig kontakt stimulerar sinnena och därmed ger en mer avslappnad miljö vilket gör att det

kan tillämpas som preventiv omvårdnadsåtgärd för att minska oro hos personer med demens. En

13

studie beskriver en preventiv omvårdnadsåtgärd av simulerad social kontakt i form av en robot

som efterliknar en sälunge. Resultatet i studien visar att roboten som är utformad att känna igen

röster och svara på beröring kan skapa en interaktion mellan personen och roboten (Jøranson et

al., 2015). Kong et al. (2009) talar också om en simulerad närvaro som preventiv intervention för

personer med demens. En annan preventiv åtgärd kan vara en verklig social kontakt med djur

(Kong et al., 2009; Majic et al., 2013). Majic et al. (2013) menar fortsättningsvis att kontakt med

djur kan fördröja utveckling av beteendemässiga symtom som oro genom att främja nöje och

social interaktion.

Stimulerande aktivitet

Aktivitet som preventiv omvårdnadsåtgärd kan tillämpas på flera olika sätt. Det kan handla om

allt från lätt fysisk aktivitet till en individuellt anpassad aktivitet. Fyra studier (Cooke et al.,

2010; Hutson et al., 2014; Kong et al., 2009; Putman & Wang, 2007) av varierande kvalité

berättar om olika typer av aktiviteter i syfte att minska oro hos personer med demens. En av de

preventiva omvårdnadsåtgärderna som beskrevs var läsning. Det tillämpades i grupp interaktivt

där gruppdeltagarna läste och pratade om nyheter, korta historier och skämt (Cooke et al., 2010).

En annan preventiv åtgärd utfördes i grupp och innefattade lätt fysisk aktivitet som kunde utföras

både ståendes och sittandes. Aktiviteterna kunde utföras tillsammans med musik, där deltagarna

fick stretcha och röra händerna i cirklar (Hutson et al., 2014). Kong et al. (2009) beskriver

preventiva omvårdnadsåtgärder där personen kan gunga gungstol eller delta i diverse

fritidsaktiviteter. De talar även om en omvårdnadsåtgärd där personens individuella förmågor tas

tillvara på genom att få utföra morgonrutinen så självständigt som möjligt. Genom att aktivera en

person med demens minskar risken för att personen blir uttråkad vilket kan leda till oro (Kong et

al., 2009). Ytterligare en preventiv omvårdnadsåtgärd som beskrivs är aktiviteter som utförs i en

liten grupp. Aktiviteterna i gruppen styrdes av deltagarna och var beroende av vad de själva ville

göra den dagen (Putman & Wang, 2007). Fortsättningsvis beskriver Hutson et al. (2014) andra

typer av aktiviteter såsom att smaka på varierande maträtter och lukta på någonting som doftar

gott exempelvis handkräm eller parfym. De beskriver också aktiviteter som att titta på personliga

tillhörigheter och lyssna på dikter eller ordspråk.

14

Musik

Resultatet i studier (Kong et al., 2009; Lin et al., 2011; Sung et al., 2010; Sung et al., 2012;

Witzke et al., 2008) beskriver hur musik kan tillämpas som preventiv omvårdnadsåtgärd för

personer med demens som uppvisat ett oroligt beteende. Att enbart lyssna på musik som

preventiv omvårdnadsåtgärd beskrivs i två litteraturstudier i syfte att minska oro hos personer

med demens (Kong et al., 2009; Witzke et al., 2008). Musik som omvårdnadsåtgärd i grupp

beskrivs, där deltagarna fick lyssna på olika typer av musik och aktivt sjunga med (Lin et al.,

2011). Fortsättningsvis kan också personlig favoritmusik tillämpas som en preventiv

omvårdnadsåtgärd (Sung et al., 2010), även att få lyssna på musik och samtidigt använda enkla

slaginstrument kan användas som omvårdnadsåtgärd för personer med demens (Sung et al.,

2012). Att lyssna på livemusik i en större grupp beskrivs som en annan preventiv

omvårdnadsåtgärd (Cooke et al., 2010). Ytterligare en omvårdnadsåtgärd för personer med

demens handlar om att lyssna på musik i grupp och samtidigt utföra aktiviteter (Hutson et al.,

2014).

Syntes

Preventiva omvårdnadsåtgärder som har beskrivits är social kontakt och närhet, olika typer av

stimulerande aktiviteter och musik. Närhet, aktivitet och musik var omvårdnadsåtgärder som

beskrevs både enskilt och kombinerat med varandra. Studierna beskriver ett flertal åtgärder av

olika slag under varje kategori som en del i det preventiva arbetet för att minska oro hos personer

med demens. Sammanfattningsvis används stimulerande aktiviteter för att undvika att personen

blir uttråkad och därigenom kan omvårdnadsåtgärden förhindra att oro uppkommer. De andra

kategorierna, social kontakt och närhet samt musik, handlar mer om att skapa en grundtrygghet

hos personen vilket kan förhindra att oro uppkommer.

Omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas när oron har uppkommit

Av de 13 valda studier kunde tre kategorier med varierande omvårdnadsåtgärder identifieras för

att minska oro hos personer med demens då den har uppkommit. Dessa var social kontakt och

närhet, distraherande aktivitet och musik. Totalt beskrevs åtgärder i 4 av studierna.

15

Social kontakt och närhet

Social kontakt och närhet benämns som omvårdnadsåtgärder där lugn och trygghet skapas och

kan användas i åtgärdande syfte för att minska en utvecklad oro hos personer med demens

(Cohen-Mansfield et al., 2010; Hicks-Moore & Robinson, 2008; Putman & Wang, 2007).

Cohen-Mansfield et al. (2010) beskriver social kontakt som en omvårdnadsåtgärd när en person

med demens uppvisar oro. Social kontakt som omvårdnadsåtgärd kan innebära både verklig eller

simulerad gemenskap. Verklig social kontakt kan vara genom interaktion med en annan person,

en bebis eller en hund. Simulerad social kontakt kan innebära interaktion med en docka, ett

gosedjur, en leksaksrobot eller en video. En video som simulerad närvaro kan med fördel vara på

personens närstående, exempelvis en semesterfilm. Hicks-Moore och Robinson (2008) beskriver

en omvårdnadsåtgärd som främjar närhet i form av handmassage. Massagen utfördes genom

långsamma strykningar med ett lätt tryck över hela handen. Omvårdnadsåtgärden utfördes i

minst tio minuter, detta för att uppnå en avslappnad stämning. Genom omvårdnadsåtgärden vill

man skapa förutsättningar för att personen ska få chans att bli mer avslappnad och därmed

minska stundens oro. Putman och Wang (2007) talar om interaktion i en liten grupp som en

åtgärd när en person med demens i stunden uppvisar oro. De menar att gruppen skapar en

samhörighet för personen vilket kan skapa trygghet när gruppdeltagarna är tillsammans.

Distraherande aktivitet

För att minska redan uppkommen oro hos en person med demens kan omvårdnadsåtgärder

tillämpas i ett distraherande syfte (Cohen-Mansfield et al., 2010; Putman & Wang, 2007; Vink et

al., 2012). En studie (Cohen-Mansfield et al., 2010) beskriver olika former av distraherande

aktiviteter i syfte att minska uppkommen oro hos en person med demens. De

omvårdnadsåtgärder som går under begreppet distraherande aktivitet är uppgifter, arbete,

läsning, individuellt anpassad aktivitet och allmän distraktion. Uppgifter kan innebära att måla

eller att arrangera blomuppsättningar. Medan arbete kan innebära att sätta frimärken på kuvert,

vika handdukar och sortera brev. Att allmänt distrahera en orolig person kan utföras genom att

personen får klämma på en mjuk boll och lägga pussel. Det kan också innebära att personen får

ett intressant objekt att studera, exempelvis en väska. Läsning och individuellt anpassad aktivitet

kan vara andra typer av distraherande aktiviteter som kan tillämpas när en person med demens är

orolig. En individuellt anpassad aktivitet baseras på personens tidigare hobbys och intressen

16

(Cohen-Mansfield et al., 2010). Vink et al. (2012) beskriver andra aktiviteter som kan användas i

distraherande syfte som till exempel handarbete, spela spel, matlagning och lägga pussel. Putman

och Wang (2007) beskriver aktiviteter i en liten grupp som en omvårdnadsåtgärd när en person

med demens i stunden uppvisar oro. Aktiviteterna styrdes av vad deltagarna ville göra den dagen

och uppfyller ett distraherande syfte som kan minska oron.

Musik

Ett antal studier beskriver musik som omvårdnadsåtgärd i syfte att minska en utvecklad oro hos

personer med demens (Cohen-Mansfield et al., 2010; Hicks-Moore & Robinson, 2008; Vink et

al., 2012). En omvårdnadsåtgärd bestod av att personen med demens fick lyssna på personlig

favoritmusik när oro uppvisades. Musiken som spelades för personen avgjordes genom att

närstående berättat om vilken typ av musik som personen tidigare föredragit. Det kunde innefatta

favoritartister eller specifika låtar som man gjorde individuella skivor av (Hicks-Moore &

Robinson, 2008). Fortsättningsvis kan även musik som inte är bekräftat en personlig favorit

tillämpas som en omvårdnadsåtgärd när personen uppvisar oro (Cohen-Mansfield et al., 2010).

Vink et al. (2012) beskriver en omvårdnadsåtgärd där deltagarna fick lyssna på musik i grupp i

kombination med att sjunga, dansa eller spela ett instrument. Musik som spelades var det som

deltagarna kunde känna igen och relatera till där åtgärden anpassades till varje persons

individuella förmågor. Musiken valdes för att främja goda minnen och det var med fördel lugn

musik för att få en avslappnad omgivning.

Syntes

Omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas när en person med demens uppvisar oro har beskrivits

som social kontakt och närhet, olika sätt att distrahera personen samt musik. Olika aktiviteter kan

användas både med närhet eller distraktion som syfte. Omvårdnadsåtgärder där det sociala är i

fokus handlar mycket om att skapa en lugn och trygg miljö, medan omvårdnadsåtgärder med ett

distraherade fokus handlar om att genom en aktivitet få personen att tänka på annat.

Sammanfattningsvis blir resultatet för alla omvårdnadsåtgärder trygghet för personen vilket kan

göra att den uppkomna oron minskar.

17

Diskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att samla kunskap kring omvårdnadsåtgärder vid oro hos

personer med demens. Syftet specificerades genom två frågeställningar, dessa fokuserade på

preventiva åtgärder eller åtgärder vid redan uppkommen oro. De 13 artiklar som analyserades

bildade tre huvudkategorier för preventiva åtgärder och tre huvudkategorier för åtgärder vid

redan uppkommen oro. De preventiva huvudkategorierna var: social kontakt och närhet,

stimulerande aktivitet och musik. Kategorier för åtgärder vid redan uppkommen oro var: social

kontakt och närhet, distraherande aktivitet och musik. Under de preventiva åtgärderna framkom

det att musik var den mest frekvent använda omvårdnadsåtgärden. Under huvudkategorierna för

åtgärder vid redan uppkommen oro fanns det ingen omvårdnadsåtgärd som tillämpades mer

frekvent än någon annan. Social kontakt och närhet beskrivs som en egen huvudkategori men

framkommer genomgående i alla nämnda omvårdnadsåtgärder.

Resultatet i denna litteraturstudie visar genomgående i alla funna omvårdnadsåtgärder att social

kontakt är en viktig komponent oavsett åtgärdens innehåll. Det finns många omvårdnadsåtgärder

som kan tillämpas för minska oro både preventivt och när oron är uppkommen, delar av

resultatet visar dock på vikten av att åtgärden är anpassad efter personen. Enligt Kolanowski och

Litaker (2006) kan en bristande social kontakt öka oron och leda till att upplevelsen av

välbefinnande blir lidande hos personer med demens. Kolcaba, Schrim och Steiner (2006) menar

att närhet i form av handmassage kan öka välbefinnandet för äldre personer. McKeown, Clarke,

Ingleton, Ryan och Repper (2010) talar om vikten av att se personen bakom sjukdomen och dess

symtom som exempelvis oro. Genom att göra detta så menar de att man kan bemöta personen

med helhetsperspektiv och förstå behoven på ett djupare plan. Enligt Edvardsson,

Fetherstonhaugh och Nay (2010) är det viktigt lära känna personen bakom sjukdomen för att

förstå deras underliggande behov. Att lära känna personen handlar om att intressera sig för deras

livshistoria, både före och efter sjukdomens debut. De menar fortsättningsvis att personcentrerad

vård handlar om att stötta personen med demens att leva ett så normalt liv som möjligt vilket kan

innebära att lindra symtom. Ekman et al. (2011) berättar om vikten av att ta del av personens

berättelse och erfarenheter, genom detta flyttas fokus från sjukdomen och personen bakom

sjukdomen framträder. Vi anser att genom att lära känna personen går det att identifiera risker

18

och därigenom se behov av preventiva åtgärder för att minska oro. Därför är social kontakt en

viktig del i omvårdnaden eftersom att relationer möjliggör att se personen bakom sjukdomen.

Det framkom i resultatet att genom social kontakt och närhet kan trygghet skapas, vilket kan vara

en viktig komponent i att minska oro. Den sociala kontakten kan handla om interaktion mellan

människor eller djur, det kan även handla om en simulerad interaktion med exempelvis en robot.

Lowery och Warner (2009) menar att oro kan beskrivas som en del i beteendemässiga och

psykiska symtom vid demens (BPSD). Dessa symtom kan ha en stor påverkan på personen med

demens och alla i personens omgivning. Det kan vara svårt att identifiera symtomen då personen

kan ha svårt att uttrycka sig och förklara vad som är fel. Brist på förståelse från omgivningen kan

öka frustrationen och förvärra symtomen hos personen med demens. Irwin-Whitney (2014)

menar att det är viktigt att försöka se situationen från personens perspektiv och få en bild av

deras verklighet. Detta gör att det blir lättare att identifiera personens behov som kan uttryckas

genom en oro. De beskriver att genom detta blir vården naturligt mer personcentrerad, vilket är

en förutsättning för att skapa goda relationer vilket ger trygghet. Maslow (2013) beskriver de

hinder som finns i att tillämpa en personcentrerad vård för personer med demens, detta kan

innefatta förutfattade stereotypa bilder och missförstånd i vad personcentrerad vård innebär. Om

en personcentrerad vård inte tillämpas blir relationsskapandet ofta lidande. Maslow beskriver

vidare att utmaningen är att öka kunskapen bland vårdpersonal kring personcentrerad vård för att

göra det lättare att förstå och därigenom tillämpa i praktiken. Vi anser att det är viktigt att

personens individualitet tas tillvara när en omvårdnadsåtgärd planeras och tillämpas.

Personcentrerad vård kan vara en nyckel till en god omvårdnad där trygghet skapas genom goda

relationer. Vi anser att genom förståelse för personen kan behov lättare identifieras och på så sätt

kan orons uppkomst förstås och därigenom bemötas.

Litteraturstudiens resultat beskriver hur olika aktiviteter kan vara viktiga som omvårdnadsåtgärd

för personer med demens. I resultatet skiljer vi på stimulerande och distraherande aktivitet.

Skillnaden vi vill förmedla är att stimulerande aktivitet handlar om att preventivt förebygga att

oro uppstår genom att sysselsätta personen. Distraherande aktivitet handlar istället om att avleda

personen med en aktivitet när oron är ett faktum. En annan omvårdnadsåtgärd som beskrivs i

resultatet, både preventivt och vid redan uppkommen oro, är musik som också kan vara en

19

aktivitet i kombination med dans och rörelser. Musik beskrivs dock som en enskild kategori

eftersom det specifikt frekvent används som omvårdnadsåtgärd. Chen och Fu (2008) menar att

aktiviteter kan främja välbefinnande hos äldre personer. De menar fortsättningsvis att nöjet med

aktiviteten varierar beroende på personens bakgrund. Enligt Giebel, Sutcliffe och Challis (2015)

kan aktiviteter ha en positiv effekt på livskvalitén hos personer med demens. De menar

fortsättningsvis att klara av vardagliga aktiviteter på egen hand leder ökat välbefinnande för

personen. Edvardsson et al. (2010) menar att de närstående har unik kunskap om personen som

genom ett samarbete mellan närstående och sjuksköterska kan tillämpas för en personcentrerad

vård. Detta kan ha en betydelse vid planering av aktiviteter anpassade efter personen. Vi anser att

närstående kan ha en betydande del i att skapa en personcentrerad vård för en person med

demens genom att bidra med sitt perspektiv vilket kan ha en positiv inverkan i omvårdnaden. Det

finns indikationer för att aktiviteter kan minska oro och öka välbefinnandet för personer med

demens.

Resultatet i denna litteraturstudie visar att musik var en frekvent använd omvårdnadsåtgärd för

att minska oro hos personer med demens. Musik kunde användas både preventivt och vid

uppvisad oro. Åtgärder med musik kunde tillämpas tillsammans med dans och rörelser eller

genom att endast lyssna på musik. Det kunde vara personlig favoritmusik eller ospecificerad

musik. Syftet med omvårdnadsåtgärderna var genomgående att minska oro. McDermott, Orrell

och Ridder (2014) menar att personer som uppvisar BPSD-symtom kan bli hjälpta av musik som

omvårdnadsåtgärd. De menar fortsättningsvis att musik har en snabb positiv inverkan på

personens humör. Anledningen till varför musik har en positiv inverkan på humöret kan vara att

musiken är kopplad till personliga minnen, personens kulturella identitet men även att det kan

bygga och bibehålla relationer till andra genom att exempelvis sjunga tillsammans. Harmer och

Orrell (2008) menar att få lyssna på musik, sjunga och dansa kan vara viktiga komponenter för

att skapa välbefinnande för personer med demens. De menar fortsättningsvis att de flesta

människor uppskattar och mår bra av musik. Musik har visat sig vara en populär

omvårdnadsåtgärd som har många fördelar, det kan användas som en aktivitet, det kan vara

kopplat till goda minnen och även stimulera sociala kontakter. Musik är fortsättningsvis en enkel

omvårdnadsåtgärd som med fördel kan omsättas i praktiken. Då musik också har en social

funktion kan det vidare kopplas till resultatet som visar på betydelsen av social kontakt som en

20

grund för att skapa en lugn tillvaro för personen med demens. Social kontakt genomsyrar alla

funna omvårdnadsåtgärder där musik och andra aktiviteter kan ses ett praktiskt utförande som

stimulerar till gemenskap.

Intervention

Utifrån litteraturstudiens resultat och diskussion har en möjlig intervention i form av utveckling i

kunskap och användning av personcentrerad vård identifierats. Detta för att förbättra vården för

personer med demens och öka välbefinnandet för att därigenom minska oro.

En studie (Reuben et al., 2013) beskriver ett projekt där individuella vårdplaner planeras och

tillämpas utifrån noggrann datainsamling om personen med demens. Datainsamlingen skedde i

form av intervjuer tillsammans med personen och dennes närstående. Detta gjorde att

individuella behov kunde identifieras och en personcentrerad vård kunde utformas. Projektets

syfte var att öka självständigheten och värdigheten hos personerna med demens men även att

minimera utbrändhet bland vårdpersonal. En annan studie (Rokstad,Vatne, Engedal & Selbæk,

2015) beskriver vikten av ett bra ledarskap för kunna tillämpa en personcentrerad vård i

praktiken. De menar att ledaren bör vara en god förebild och se hela personalen. Detta medför att

kulturen blir mer personfokuserad i arbetslaget vilket i sig ökar motivationen för att förbättra den

personcentrerade vården. Vi menar att genom att tillämpa individuella vårdplaner kan personens

individuella behov så som oro identifieras vilket kan leda till ett ökat välbefinnande. I en

vårdkultur där ledaren ser och motiverar personalen på individnivå kan det finnas en ökad

motivation till att tillämpa en personcentrerad vård. Därför anser vi att genom att utbilda

vårdpersonal i personcentrerad vård kan omvårdnaden utvecklas och förbättras. För att

motivationen i arbetsgruppen ska upprätthållas krävs ett gott ledarskap och ett öppet

arbetsklimat. Vi anser att utbildning som intervention leder till ökad kunskap i att identifier

individuella behov, vilket i sig leder till att oro kan minskas för personer demens.

Metoddiskussion

En väldefinierad sökstrategi är en viktig del i en litteraturöversikt då sökresultatet blir

litteraturstudiens resultat. En felaktig sökning kan leda till ett missvisande resultat. Det är därför

viktigt att ett väldefinierat syfte formulerats innan sökningen påbörjas (Whittemore & Knafl,

2005). Denna litteraturstudies bekräftbarhet har övervägts genom att frågeställningar har

21

utformats utifrån syftet. Dessa frågeställningar återkommer i resultatet vilket bör säkra att

resultatets har utgått från syftet. Författarnas förförståelse har genomgående diskuterat trots det

finns en risk att förförståelsen har vägts in i resultatet (jmf. Polit & Beck, 2012, s. 585).

Litteratursökningen i den här litteraturstudien har därför inletts med att ett tydligt syfte och

frågeställningar har definierats. Detta för att kunna ta fram relevanta sökord inför

litteratursökningen. Polit och Beck (2012, s. 585) menar att för en god tillförlitlighet bör

sökorden vara relevanta utifrån studiens syfte, det handlar även om att få med all relevant

litteratur i sökningen. Litteratursökningen utfördes i två databaser, Cinahl och PubMed, detta för

att inte missa någon relevant litteratur. Samma sökord användes i båda databaserna. Trots att

sökorden valdes med omsorg kan andra söktermer ha tillämpats för att tydliggöra

frågeställningen angående prevention. Dock anser vi att sökningen vi utförde resulterade i

relevanta studier för oss, men det finns fortfarande en risk att relevanta studier har missats och

uteslutits. Whittemore och Knafl (2005) menar att en litteraturöversikts litteratursökning ska vara

tydligt dokumenterad i metoddelen innehållande söktermer, databaser, begränsningar samt

inklusions- och exklusionskriterier. I enlighet med detta har litteratursökningen i den här

litteraturstudien dokumenterats efter dessa punkter.

Pålitlighet handlar om att studien ska vara möjlig att utföra igen där ett liknande resultat framgår

(Polit & Beck, 2012, s. 585). Denna litteraturstudie har metoden beskrivits enligt Whittemore

och Knafl (2005) där analysprocessen går att följa steg för steg. Därför bör litteraturstudien vara

möjlig att utföra igen och få ett liknande resultat. Det finns en risk att relevanta studier har

exkluderats i processen då endast titel och abstrakt lästes vilket kan ses som en brist. Alla valda

artiklar har kvalitetsgranskats av båda författarna med hjälp av granskningsprotokoll enligt

Willman et al. (2011). Studier av hög, medel och låg kvalite har inkluderats. I dataanalysen är det

viktigt att under extrahering av data inte förlora kärnan i innehållet. För att säkerhetsställa detta

gick författarna tillbaka till primärkällorna ett flertal gånger under hela analysprocessen och

diskuterade valen som gjordes. En matris har använts för att finna mönster mellan den

extraherade datan från olika primärkällor. Författarna har ett flertal gånger gått tillbaka till

primärkällorna för att garantera att ingen data har uteslutits i resultatet.

22

Utifrån resultatet har synteser utformats där en kort slutsats har formulerats. Detta kräver en

djupare förståelse för resultatet och att alla resultatets variationer inkluderats (Whittemore &

Knafl, 2005). Författarna har därför diskuterat resultatet ett flertal gånger för att garantera att

ingen data har missats i syntesen. Genom att författarna har diskuterat och återkommande gått

tillbaka till primärkällorna för att inte missa viktig information samt att få alla perspektiv ökar

trovärdigheten på litteraturstudien. Polit och Beck (2012, s. 585) menar att överförbarhet handlar

om att studiens resultat går att tillämpa inom andra grupper eller kontext. I denna litteraturstudie

finns möjlighet att resultatet går att överföra till andra grupper där oro är vanligt förekommande.

Detta kan till exempel vara inom den psykiatriska vården. Författarna anser även att resultatet

bör gå att överföra till olika länder detta eftersom studierna som analyserades kommer från ett

antal olika länder med olika kontext.

Slutsatser

Resultatet visar att det finns ett flertal omvårdnadsåtgärder som kan användas vid oro hos

personer med demens. Den här kunskapsöversikten förmedlar preventiva omvårdnadsåtgärder

samt omvårdnadsåtgärder vid redan uppkommen oro. De identifierade preventiva

omvårdnadsåtgärderna är: social kontakt och närhet, stimulerande aktivitet samt musik.

Omvårdnadsåtgärderna som kan tillämpas vid redan uppkommen oro identifierades som: social

kontakt och närhet, distraherande aktivitet och musik. Det är viktigt att omvårdnadsåtgärder

planeras utifrån och i största möjliga mån tillsammans med personen. Detta för att ha ett

personcentrerat perspektiv där personens individualitet tas tillvara. Genom denna

kunskapsöversikt kan vårdpersonal som arbetar med personer som har demens få en insikt i olika

omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas. Oro är ett vanligt förekommande symtom vid demens

och därför är det ständigt återkommande i sjuksköterskans arbete. Denna litteraturstudie kan

därför vara ett stöd i planering av preventiva omvårdnadsåtgärder och även i vilka

omvårdnadsåtgärder som kan användas vid redan uppkommen oro. Genom att ha strategier för

att minska oro kan välbefinnandet för personer med demens öka. Forskning som saknas inom

detta område utifrån vår litteratursökning är kvalitativa studier, både ur ett patient, närstående-

och personalperspektiv. Det fanns även begränsat med forskning kring omvårdnadsåtgärder som

kan användas vid redan uppkommen oro.

23

Referenser Artiklar märkta med (*) ingår i analysen

Boyd, R. (2013). Early diagnosis and access to treatment for dementia patients. Nurse

Prescribing, 11(4), 174-178.

Bunn, F., Sworn, K., Brayne, C., Iliffe, S., Robinson, L., & Goodman, C. (2015).

Contextualizing the findings of a systematic review on patient and carer experiences of dementia

diagnosis and treatment: a qualitative study. Health Expectations, 18(5), 740-753.

doi:10.1111/hex.12162

Chen, S., & Fu, Y. (2008). Leisure participation and enjoyment among the elderly: individual

characteristics and sociability. Educational Gerontology, 34(10), 871-889.

*Cohen-Mansfield, J., Marx, M., Dakheel-Ali, M., Regier, N., Thein, K., & Freedman, L.

(2010). Can agitated behavior of nursing home residents with dementia be prevented with the use

of standardized stimuli?. Journal Of The American Geriatrics Society, 58(8), 1459-1464.

doi:10.1111/j.1532-5415.2010.02951.x

*Cooke, M. L., Moyle, W., Shum, D. H., Harrison, S. D., & Murfield, J. E. (2010). A

randomized controlled trial exploring the effect of music on agitated behaviours and anxiety in

older people with dementia. Aging & Mental Health, 14(8), 905-916.

doi:10.1080/13607861003713190

Edberg, A., Bird, M., Richards, D., Woods, R., Keeley, P., & Davis-Quarrell, V. (2008). Strain

in nursing care of people with dementia: nurses' experience in Australia, Sweden and United

Kingdom. Aging & Mental Health, 12(2), 236-243.

Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D., & Nay, R. (2010). Promoting a continuation of self and

normality: person-centred care as described by people with dementia, their family members and

aged care staff. Journal Of Clinical Nursing, 19(17/18), 2611-2618. doi:10.1111/j.1365-

2702.2009.03143.x

24

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., & ... Sunnerhagen, K. S.

(2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal Of Cardiovascular

Nursing, 10(4), 248-251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Frame, K. (2004). Intervention, intervene, interfere... what are we doing?. Nursing Forum, 39(1),

23-27. doi:10.1111/j.0029-6473.2004.00023.x

Giebel, C. M., Sutcliffe, C., & Challis, D. (2015). Activities of daily living and quality of life

across different stages of dementia: a UK study. Aging & Mental Health, 19(1), 63-71.

doi:10.1080/13607863.2014.915920

Harmer, B., & Orrell, M. (2008). What is meaningful activity for people with dementia living in

care homes? A comparison of the views of older people with dementia, staff and family carers.

Aging & Mental Health, 12(5), 548-558.

Heggestad, A. T., Nortvedt, P., & Slettebø, Å. (2013). ‘Like a prison without bars’: Dementia

and experiences of dignity. Nursing Ethics, 20(8), 881-892. doi:10.1177/0969733013484484

*Hicks-Moore, S., & Robinson, B. (2008). Favorite music and hand massage: two interventions

to decrease agitation in residents with dementia. Dementia (14713012), 7(1), 95-108.

*Hutson, C., Orrell, M., Dugmore, O., & Spector, A. (2014). Sonas: A Pilot Study Investigating

the Effectiveness of an Intervention for People With Moderate to Severe Dementia. American

Journal Of Alzheimer's Disease & Other Dementias, 29(8), 696-703.

doi:10.1177/1533317514534756

Irwin-Whitney, L. (2014). Using Reflection to Improve Person-Centred Care as a New Graduate

Registered Nurse. Whitireia Nursing & Health Journal, (21), 49-52.

*Jøranson, N., Pedersen, I., Rokstad, A. M., & Ihlebæk, C. (2015). Effects on Symptoms of

Agitation and Depression in Persons With Dementia Participating in Robot-Assisted Activity: A

25

Cluster-Randomized Controlled Trial. Journal Of The American Medical Directors Association,

16(10), 867-873. doi:10.1016/j.jamda.2015.05.002

Kolanowski, A., & Litaker, M. (2006). Social interaction, premorbid personality, and agitation in

nursing home residents with dementia. Archives Of Psychiatric Nursing, 20(1), 12-20.

Kolcaba, K., Schirm, V., & Steiner, R. (2006). Effects of hand massage on comfort of nursing

home residents. Geriatric Nursing, 27(2), 85-91

*Kong, E., Evans, L., & Guevara, J. (2009). Nonpharmacological intervention for agitation in

dementia: a systematic review and meta-analysis. Aging & Mental Health, 13(4), 512-520.

doi:10.1080/13607860902774394

Lasprilla, J. C. A., Moreno, A., Rogers, H., & Francis, K. (2009). The effect of dementia

patient’s physical, cognitive, and emotional/behavioral problems on caregiver well-being:

findings from a Spanish-speaking sample from Colombia, South America. American journal of

Alzheimer's disease and other dementias, 24(5), 384-395.

Levenson, R. W., Sturm, V. E., & Haase, C. M. (2014). Emotional and behavioral symptoms in

neurodegenerative disease: A model for studying the neural bases of psychopathology. Annual

Review of Clinical Psychology, 10, 581–606. http://doi.org/10.1146/annurev-clinpsy-032813-

153653

*Lin, Y., Chu, H., Yang, C., Chen, C., Chen, S., Chang, H., & ... Chou, K. (2011). Effectiveness

of group music intervention against agitated behavior in elderly persons with dementia.

International Journal Of Geriatric Psychiatry, 26(7), 670-678. doi:10.1002/gps.2580

Lowery, D., & Warner, J. (2009). Behavioural and psychological symptoms of dementia

(BPSD): the personal and practical costs of dementia. Journal Of Integrated Care, 17(2), 13-19.

*Majić, T., Gutzmann, H., Heinz, A., Lang, U. E., & Rapp, M. A. (2013). Animal-assisted

therapy and agitation and depression in nursing home residents with dementia: a matched case–

control trial. The American Journal of Geriatric Psychiatry, 21(11), 1052-1059.

26

Maslow, K. (2013). Person Centered Care for People with Dementia: Opportunities and

Challenges. Generations, 37(3), 8-15.

Mast, B. (2009). Uncertainties in dementia: what do people with dementia experience?.

Generations, 33(1), 30-36.

McDermott, O., Orrell, M., & Ridder, H. M. (2014). The importance of music for people with

dementia: the perspectives of people with dementia, family carers, staff and music therapists.

Aging & Mental Health, 18(6), 706-716. doi:10.1080/13607863.2013.875124

McKeown, J., Clarke, A., Ingleton, C., Ryan, T., & Repper, J. (2010). The use of life story work

with people with dementia to enhance person-centred care. International Journal Of Older

People Nursing, 5(2), 148-158. doi:10.1111/j.1748-3743.2010.00219.x

Meyer, J., McCullough, J., & Berggren, I. (2016). A phenomenological study of living with a

partner affected with dementia. British Journal Of Community Nursing, 21(1), 24-30.

Palm, R., Jünger, S., Reuther, S., Schwab, C. G. G., Dichter, M. N., Holle, B., & Halek, M.

(2016). People with dementia in nursing home research: a methodological review of the

definition and identification of the study population. BMC Geriatrics, 16, 78.

http://doi.org/10.1186/s12877-016-0249-7

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

*Putman, L., & Wang, J. (2007). The closing group: therapeutic recreation for nursing home

residents with dementia and accompanying agitation and/or anxiety. American Journal Of

Alzheimer's Disease & Other Dementias, 22(3), 167-175.

27

Pritchard, J. C., & Brighty, A. (2015). Caring for older people experiencing agitation. Nursing

Standard (Royal College Of Nursing (Great Britain): 1987), 29(30), 49-58.

‘doi:10.7748/ns.29.30.49.e9693

Reuben, D. B., Evertson, L. C., Wenger, N. S., Serrano, K., Chodosh, J., Ercoli, L., & Tan, Z. S.

(2013). The University of California at Los Angeles Alzheimer's and Dementia Care Program for

Comprehensive, Coordinated, Patient-Centered Care: Preliminary Data. Journal Of The

American Geriatrics Society, 61(12), 2214-2218. doi:10.1111/jgs.12562

Rokstad, A. M., Vatne, S., Engedal, K., & Selbæk, G. (2015). The role of leadership in the

implementation of person-centred care using Dementia Care Mapping: a study in three nursing

homes. Journal Of Nursing Management, 23(1), 15-26. doi:10.1111/jonm.12072

*Sung, H., Chang, A., & Lee, W. (2010). A preferred music listening intervention to reduce

anxiety in older adults with dementia in nursing homes. Journal Of Clinical Nursing, 19(7/8),

1056-1064. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.03016.x

*Sung, H., Lee, W., Li, T., & Watson, R. (2012). A group music intervention using percussion

instruments with familiar music to reduce anxiety and agitation of institutionalized older adults

with dementia. International Journal Of Geriatric Psychiatry, 27(6), 621-627.

doi:10.1002/gps.2761

Van der Linde, R. M., Dening, T., Matthews, F. E., & Brayne, C. (2014). Grouping of

behavioural and psychological symptoms of dementia. International Journal of Geriatric

Psychiatry, 29(6), 562–568. http://doi.org/10.1002/gps.4037

*Vink, A. C., Zuidersma, M., Boersma, F., de Jonge, P., Zuidema, S. U., & Slaets, J. J. (2013).

The effect of music therapy compared with general recreational activities in reducing agitation in

people with dementia: a randomised controlled trial. International Journal Of Geriatric

Psychiatry, 28(10), 1031-1038. doi:10.1002/gps.3924

28

Ward, S., Opie, J., & O'Connor, D. W. (2003). Family carers' responses to behavioural and

psychological symptoms of dementia. International Journal Of Geriatric Psychiatry, 18(11),

1007-1012. doi:10.1002/gps.1005

Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal Of

Advanced Nursing, 52(5), 546-553. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan

forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

*Witzke, J., Rhone, R., Backhaus, D., & Shaver, N. (2008). How sweet the sound: research

evidence for the use of music in Alzheimer's dementia. Journal Of Gerontological Nursing,

34(10), 45-52.

29

Bilaga 1, Matris över slutkategorier för respektive frågeställning.

Artiklar Vilka omvårdnadsåtgärder kan

tillämpas i preventivt syfte för att

minska oro hos en person med

demens?

Vilka omvårdnadsåtgärder kan tillämpas

när oron har uppkommit hos en person med demens?

Musik Närvaro

och

kontakt

Aktivitet Musik Social

kontakt

och

närhet

Distraherand

e aktivitet

Witzke, Rhone,

Backhous &

Shaver/2008/USA

(1)

X

Vink,

Zuidersma,Boersma,

Jonge, Zuidema &

Slaets/2012/

Nederländerna (2)

X

X

Lin et al./2010

/Taiwan (3)

X

Sung, Chang &

Lee/2010/ Taiwan

(4)

X

Cohen-Mansfield,

Marx, Dakheel-Ali,

Regier, Thein

&Freedman/2010/I

sarel (5)

X

X

Cooke, Moyle,

Shum, Harrison &

Murfield /2010/

Australien (6)

X

X

Hutson, Orrell,

Dugmore &

Spector/2014/UK

(7)

X

X

30

Kong, Evans &

Guevara

/2009/USA &

Sydkorea (8)

X

X

X

Majic, Gutzmann,

Heinz, Lang &

Rapp/2013/Tysklan

d (9)

X

Hicks-Moore &

Robinson/2008/Ka

nada (10)

X

X

Jøranson, Pedersen,

Rokstad &

Ihlebæk/2015/

Norge (11)

X

Sung, Lee, Li &

Watson/2011/Taiw

an & UK (12)

X

Putman &

Wang/2007/USA

(13)

X

X