Omvårdnadsinterventioner för att främja hälsa hos personer...

Omvårdnadsinterventioner för att främja

hälsa hos personer som lever med

hemodialysbehandling

En integrerad kunskapsöversikt

Mirela Bunjaku

Ellen Sundbom

Sjuksköterska 2018

Luleå tekniska universitet

Institutionen för hälsovetenskap

!

Omvårdnadsinterventioner för att främja hälsa hos personer

som lever med hemodialysbehandling: En integrerad

kunskapsöversikt.

Nursing interventions to promote health in people living with

hemodialysis treatment: An integrated literature review. Bunjaku Mirela

Sundbom Ellen

Kurs: O0009H, Examensarbete

Termin 6

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Handledare: Silje Gustafsson

1!

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad

!

Omvårdnadsinterventioner för att främja hälsa hos personer som lever

med hemodialysbehandling: En integrerad kunskapsöversikt.

Mirela Bunjaku Ellen Sundbom

Luleå tekniska universitet

Institution för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad

Abstrakt Hemodialys är en behandlingsmetod som kan behövas när njurarna inte fungerar som de ska och inte klarar av att rena blodet längre. Denna metod är mycket energikrävande för personen och man kan upplevas må sämre efter hemodialyssessionen än innan. Att leva med hemodialys är en livsstil som kräver anpassning, både mentalt och fysiskt. Sjukhusbesöken är ett måste och personens hälsa påverkas. Syftet med detta examensarbete var att sammanställa kunskap om omvårdnadsinterventioner för att främja hälsa hos personer som lever med hemodialysbehandling. Detta för att sjuksköterskor ska kunna ha omvårdnadsinterventioner att arbeta utefter för att främja hälsan hos personer som lever med hemodialys. Metoden som användes var en integrerad kunskapsöversikt, detta för att fånga upp så många interventioner som möjligt för personer med hemodialys, oavsett kvalitativa eller kvantitativa studier. Analysen resulterade i sex teman såsom: att ge kunskap, att ge stöd, att stimulera till fysisk aktivitet, att hjälpa till avslappning, att lindra symtom och att följa upp. Genom att använda dessa interventioner kan hälsan främjas hos personer som lever med hemodialys genom pedagogik, stödjande och lindrande åtgärder. Slutsatsen var att omvårdnadsinterventionerna som framkom i resultatet ledde till en främjad hälsa. Sjuksköterskans relation med patienten var betydelsefull och är grundläggande för att omvårdnadsinterventioner ska kunna utföras i samverkan med personen som lever med hemodialys. Nyckelord: Hemodialys, hälsa, livskvalité, omvårdnadsinterventioner och integrerad litteraturöversikt.

2!


!

Nursing interventions to promote health in people living with

hemodialysis treatment: An integrated literature review.

Mirela Bunjaku Ellen Sundbom

Luleå University of Technology Department of Health Sciences

Department of Nursing

Abstract Hemodialysis is a treatment that may be needed when the kidneys do not work properly and are unable to clean the blood adequately. This treatment takes a lot of energy from the person undergoing the procedure. Living with hemodialysis treatment is a lifestyle that requires adaptation, both mentally and physically. Hospital visits are a must and the health of the person is greatly affected. The purpose was to compile knowledge of nursing interventions to promote the health of people living with hemodialysis treatment. This will enable nurses to have nursing interventions to work on to promote the health of people living with hemodialysis. The method used was an integrated literature review to capture as many interventions as possible for people with hemodialysis, regardless of qualitative or quantitative studies. Analysis resulted in six themes such as: provide knowledge, to support, to stimulate physical activity, to promote relaxation, to relieve symptoms and to follow up. By using nursing interventions, the health of people living with hemodialysis treatment can be promoted through pedagogical, supportive and relieving actions. The conclusion was that nursing interventions that emerged in the result led to a promoted health. Nursing's relationship with the patient was important and is essential for nursing intervention to be carried out in collaboration with the person living with hemodialysis. Nyckelord: Hemodialysis, health, quality of life, intervention and integrated literature review.

3!


!

Att leva med hemodialys innebär ofta begränsningar i vardagen. Livet kan bli centrerat kring

klockslag, hemodialyssessioner och restriktioner kring kost, saltintag och vätskeintag (Reid,

Seymour och Jones, 2016 & Timmers, Thong, Dekker, Boeschoten, Heijmans, Rijken,

Weinman & Kaptein, 2008). Fysiska symtom som klåda och brist på energi kan inverka

negativt på livskvaliteten, många upplever lågt självförtroende, osäkerhet inför framtiden och

skuldkänslor gentemot familjemedlemmar (Timmers et al., 2008). En del upplever att de

måste ändra sin identitet för att kunna anpassa sig och orka mer trots symtom och

tidspassningar (Reid et al., 2016). Hemodialys är den vanligaste behandlingen vid njursvikt

och ges när njurarnas funktion är så pass nedsatt att blodet inte kan renas längre. Med denna

metod transporteras personens blod ut ur kroppen in till ett dialysfilter där blodet filtreras och

sedan förs tillbaka in till kroppen igen. Hemodialys görs tre gånger per vecka under 4–5

timmars tid (Grefberg & Roman, 2013, s.499).

Njurarna har ett flertal uppgifter i människokroppen, bland annat att reglera salt- och

vätskebalansen som påverkar blodtrycket, eliminera slaggprodukter, upprätthålla syra- bas

balansen och aktivera D- vitamin. Njurarnas frisättning av olika hormoner reglerar

exempelvis syretransporten och vätskebalansen i kroppen (Grefberg & Roman, 2013, s. 458–

460). Hypertoni, diabetes, förkalkning av kärl och inflammationer är exempel på

sjukdomstillstånd som i längden kan leda till kronisk njursvikt, och dessa tillstånd kan vara

förvärvade eller medfödda (Hedin, 2011). Symtom som kan uppstå vid kronisk njursvikt är

exempelvis trötthet, koncentrationssvårigheter, illamående, kräkningar, klåda, andfåddhet,

minskad urinmängd och svullnad (Grefberg & Roman, 2013, s. 489).

Personer som genomgår hemodialys behandling kan uppleva skillnad i sitt välbefinnande

under dagarna då de genomgår hemodialys behandling och dagar de inte behöver behandlas.

De dagar som går åt hemodialyssessioner kan upplevas som bortkastade dagar eftersom de tar

mycket energi. Personer som lever med hemodialys kan uppleva sessionerna som besvärande

eftersom de går på hemodialyssessioner för att må bättre, men kan i vissa fall må sämre

efteråt (Jones, Harvey, Harris, Butler & Vaux, 2018). Symtom som kan uppstå är exempelvis

trötthet och en känsla av maktlöshet som kan inverka negativt på livskvaliteten (Reid et al.,

2016). Dock upplever inte alla personer som lever med hemodialys dessa symtom (Jones et

al., 2018).

4!


!

När hemodialysbehandling påbörjas kommer familjens roll och relationer, sociala

förhållanden och framtiden att förändras. Detta gör att personerna kan känna att de har ett

behov av hjälp från andra familjemedlemmar och närstående istället för att vara självständiga.

En del kan uppleva att man bromsar närstående när man inte kan åka på resor, semestrar eller

njuta av pensionen som man hade tänkt sig (Reid et al, 2016). Jones et al. (2018) beskriver att

välbefinnandet påverkas av att man inte kan resa längre. Att kunna diskutera dialysen med

närstående kan vara svårt eftersom anhöriga inte alltid kan förstå upplevelsen. För att

personer som lever med hemodialys ska kunna behålla kontrollen finns det behov av stöd från

närstående och en önskan om att utöka sina egna kunskaper för att förstå sin situation bättre

(Reid, 2016). Närstående kan vara en bra resurs för personer som lever med hemodialys då de

kan hjälpa till att öka förmågan att hantera situationen. Det är viktigt att vårdpersonalen delar

med sig av sin kunskap till mottagaren och att se personen bakom sjukdomen (Reid, 2016).

Enligt Babiarczyk och Barcik (2017) kan personer som lever med hemodialys uppleva en

känsla av beroende av andra och en saknad av självständighet i sin vardag som de tidigare

haft. Ju längre hemodialys perioden är desto mer rädsla inför framtiden skapas hos

patienterna (Babiarczyk och Barcik, 2017). Personer som lever med hemodialys har en sämre

livskvalite i jämförelse till personer som genomgår peritonealdialys, som är en annan variant

av dialys (Timmers et al. 2008). Personer som lever med hemodialys har behov av stöd,

vägledning, information och att känna tillit till vårdpersonal. Personcentrerad vård inriktar sig

mot de behov som personerna har, en god relation mellan vårdpersonal och patient är en

förutsättning. Att bli bemött utifrån de emotionella och fysiska aspekterna, att ha kontakt med

andra personer som genomgår samma behandling och god kommunikation med sina anhöriga

kan hjälpa personer som lever med hemodialys att känna stöd och förståelse (Xhulia et al.

2015).

Enligt Antonovsky (2005) är det viktigt att se människan och vart människan befinner sig. Att

utgå från hälsa och ohälsa istället för frisk eller sjuk innebär en bredare syn över situationen

personen befinner sig i, personens historia och egna uppfattning bakom sjukdomen är i

centrum (Antonovsky, 2005). Världens hälsoorganisation [WHO] (2014) definierar hälsa som

ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Antonovsky (2005) uttrycker att

hälsan inte är konstant utan att den kan ha variationer från dag till dag. Inom hälso och

sjukvården är målet att främja god hälsa och förebygga ohälsa (Hälso- och sjukvårdslag

5!


!

[HSL], SFS 2017:30). Antonovsky (2005) skriver om det salutogena perspektivet som

handlar om att bevara faktorer som bibehåller hälsan, istället för patogenes som fokuserar på

orsaker till sjukdom. När Antonovsky beskriver upplevelsen av hälsa tar han hjälp av känslan

av sammanhang (KASAM) med de tre beståndsdelarna som är hanterbarhet, begriplighet och

meningsfullhet. Hanterbarhet betyder att man upplever att man kan hantera situationer med de

resurser som finns tillgängliga. Begriplighet betyder att man förstår sin omgivning och på

vilket sätt den är strukturerad och ordnad. Meningsfullhet att man har intresse och motivation

i livet. Uppfyller man alla tre beståndsdelar har man hög KASAM, vilket indikerar på en

högre upplevd hälsa.

Peplau (1952) beskriver omvårdnad som förhållandet mellan en person som är sjuk eller

behöver sjukvård och en sjuksköterska som är särskilt utbildad för att identifiera och svara an

mot behovet av hjälp. En omvårdnadsintervention är en indirekt eller direkt handling initierad

av en sjuksköterska som utförs utifrån klinisk bedömning och kunskap i syfte att svara an mot

ett identifierat behov (Wong, Scott, Briseno, Crawford & Hsu, 2009). Beslutsfattande av

omvårdnadsinterventioner är en del av sjuksköterskans arbete. För att kunna hjälpa behöver

sjuksköterskan se till personens individuella behov, och interventioner bör bland annat

grundas på forskning som underlag för sitt utförande (Bulechek, Butcher & McCloskey

Dochterman, 2008). Detta tas även upp i patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) då vård som

ges ska baseras på beprövad erfarenhet och vetenskap inom området. Svensk

sjuksköterskeförening (2016) beskriver evidensbaserad omvårdnad som en process där

information ska väljas ut, granskas med ett kritiskt förhållningssätt, sammanställas och

spridas. Den information som framkommer bör spridas på nationell och internationell nivå för

att alla ska kunna ta del av den nya kunskap som framkommit, detta för att gynna personers

villkor och deras förutsättningar. Mattila, Leino, Paavilainen & Åstedt-Kurki (2009) skriver

att interventioner ska bygga på deltagarnas aktiva inlärning och engagemang. Alla

interventioner ska ses som individuellt utifrån de handlingsstrategier som just den personen

behöver. Viktiga komponenter vid interventioner är att förse personer med kunskap och

rådgivning som bygger på personers engagemang och inlärningsförmåga (Mattila et al.,

2009). Personer som lever med hemodialys har många olika behov och

omvårdnadsinterventioner syftar till att tillgodose dessa behov och främja den upplevda

hälsan. Irvine, Sidani och Linda (1998) delar in interventioner i tre olika varianter; oberoende

som syftar till att sjuksköterskan självständigt är ansvarig för omvårdnaden, beroende

6!


!

innefattar att sjuksköterskan utför en uppgift som är delegerad till hen exempelvis

administrering av läkemedel och slutligen en ömsesidig åtgärd som är ett samarbete mellan

olika professioner där sjuksköterskans roll kan vara monitorering och rapportering.

Sammanfattningsvis så kan hemodialysbehandling vara en krävande process som kan få

personer att må dåligt, inte endast på grund av den fysiska påfrestning som behandlingen

innebär, men även på grund av en känslomässig påfrestning. I detta examensarbete

sammanställs kunskap om omvårdnadsinterventioner för att främja hälsa hos personer som

lever med hemodialysbehandling. Denna sammanställning av kunskap blir av relevans för att

främja hälsa och för professionens utveckling då det ger konkreta förslag på vilka åtgärder

som kan användas och kan öka kompetensen att möta behov hos personer som lever med

hemodialys. Med denna sammanställning av omvårdnadshandlingar önskar vi ta fram

kunskap om strategier för att främja hälsan hos personer som behandlas med hemodialys.

Detta kan på sikt främja välbefinnandet och möjligheten att uppleva hälsa trots

begränsningarna som behandlingen innebär, och därigenom bidra till en ökad livskvalite.

Syftet är att sammanställa kunskap om omvårdnadsinterventioner för att främja hälsa hos

personer som lever med hemodialysbehandling.

Metod I denna studie användes en integrerad kunskapsöversikt utifrån Whittemore och Knafls

metodartikel. Enligt Whittemore och Knafl (2005) beskrivs tillvägagångssättet för en

integrerad kunskapsöversikt i olika steg som identifiering av problemområde,

litteratursökning, datautvärdering och dataanalys. Whittemore och Knafl (2005) beskriver att

en integrerad kunskapsöversikt inom omvårdnadsforskning ska ge en övergripande bild inom

ett område som studeras, till exempel en behandling eller ett problem inom vården. Den

integrerade kunskapsöversikten består av data från flera studier som beskriver det aktuella

området man val att studera. Studier som valts ut till den integrerade kunskapsöversikten ska

sammanfattas och granskas. Sedan skapas generaliseringar för att kunna dra slutsatser om

resultatet.

7!


!

Litteratursökning och kvalitetsgranskning av artiklar

Litteratursökning innefattar sökstrategier med exempelvis vilka databaser som används,

söktermer, inklusions och exklusions kriterier. Ett tydligt och noggrant tillvägagångssätt i

sökningarna är betydelsefullt (Whittemore & Knafl, 2005). För att undersöka om det finns

tillräckligt med vetenskaplig litteratur inom forskningsfältet är det av vikt att först göra en

pilotsökning för att se vad som finns inom fältet som ska studeras (Willman, Stoltz &

Bahtsevani, 2011, s. 61). För att veta vilken information som fanns ute på databaserna inom

studiens område utfördes en pilotsökning. När slutgiltliga litteratursökningen gjordes

användes databaserna Pubmed och Cinahl. För att kombinera sökord användes booleska

sökoperatorerna OR, NOT och AND (Jmf. William et al., 2011, s. 72). Sökningarna som

utfördes på databaserna presenteras i tabell 1 (PubMed) och tabell 2 (Cinahl).

För att bedöma kvalitén av de valda artiklarna användes kvalitetsgranskningsprotokoll från

Willman et al. (2011, s.171-176). Bilaga G användes för granskning av kvantitativa artiklar

och bilaga H för granskning av kvalitativa artiklar. Artiklar som uppfyller medel och hög

kvalitet under kvalitetsgranskningen inkluderades. Vid den slutgiltiga träffen lästes rubriken

och abstraktet igenom för att se om de motsvarade syftet och 24 artiklar valdes ut. Dessa

kvalitetsgranskades och lästes igenom ordentligt. Av dessa 24 artiklar valdes 5 artiklar bort

på grund av bristfällig kvalitet. Artiklar som exkluderades från litteratursökningen var sådana

som var för medicinskt inriktade, där sjuksköterskan inte hade någon roll i interventionen

eller handlade om specifika sjukdomar såsom exempelvis demens, diabetes eller cancer i

samband med hemodialys. Vissa artiklar som kom med i träffen hade inga interventioner alls

utan speglade enbart sjukdomsbilden vilket inte är studiens syfte. I tabell 3 presenteras de

valda artiklarna som ingick i analysen.

8!


!

Tabell 1. Redovisning av systematisk litteratursökning i PubMed. _

Syftet med litteratursökningen: Att sammanställa kunskap om omvårdnadsinterventioner för att främja hälsa hos personer som lever med hemodialys behandling.

Pubmed 2018-01-19 Begränsningar: full text och 10 years

Sök Nr Sökord *) Antal träffar Antal valda

S1 Hemodialysis FT 139 496

S2 Patient FT 6 067 918

S3 Nursing intervention FT 206 094

S4 Health FT 3 927 991

S5 Well-being FT 6 024 393

S6 “Peritoneal dialysis” FT 30 141

S7 Adults FT 6 977 324

S8 Children FT 2 239 884

S9 S1 NOT S6 110 662

S10 S4 OR S5 6 024 393

S11 S7 NOT S8 6 152 093

S10 S2 AND S3 AND S9 AND S10 AND S11

430

S11 S2 AND S3 AND S9 AND S10 AND S11 (med begränsningar)

281 18

*FT - Fritext sökning

9!


!

Tabell 2. Redovisning av systematisk litteratursökning i CINAHL. _

Syftet med litteratursökningen: Att finna omvårdnadsinterventioner för att främja hälsa hos personer som genomgår hemodialys behandling.

CINAHL 2018-01-19 Begränsningar: full text, peer reviewed, 10 years, English language och exclude medline records. Age: adults, klickades i som en begränsning för att endast få vuxna i sökningen.

Sök Nr Sökord *) Antal träffar Antal valda

S1 Hemodialysis FT 10 052

S2 Patient FT 1 004 245

S3 Nursing intervention FT 14 118

S4 Health FT 1 012 635

S5 Well-being FT 28 621

S6 “Peritoneal dialysis” FT 2 408

S7 S1 NOT S6 9083

S8 S4 OR S5 1 023 384

S9 S2 AND S3 AND S7 AND S8

37

S10 S2 AND S3 AND S7 AND S8 (begränsningar)

7 1

*FT - Fritext sökning

!

10!


!

Tabell 3. Översikt över artikel som ingår i analysen

Författare/ år/

land

Typ av

studie

Deltagare Metod

Design/

Datainsamling/

Analys

Huvudfynd Kvalitet

(hög,

medel,

låg)

Heo, Kim, Park

& Kil (2016)

Sydkorea

Kvantitativ 29 Kvasi-

experimentell

design/ Enkäter,

blodprov, VAS/

Analys program

(SPSS)

Interventionen som

studerades var skratterapi.

Interventionsgruppen

uppvisade ett bättre humör

jämfört med

kontrollgruppen.

Förbättringar i poängen för

symtom, social

interaktionskvalitet och

rollbegränsningar på grund

av fysisk hälsa.

Hög

Lindberg,

Wikström &

Lindberg

(2011) Sverige

Kvalitativ 4 Kvasi-

experimentella

fallstudier/ Intervju

och vikt/ intervju

analys

Stödprogram där man

självrapporterade sina

behov av vätskeintag

med 9 sessioner, gav

positiva effekter för

minskat vätskeintag

hos

hemodialyspatienter

Hög

Chen, Pai & Li

(2008) Taiwan

Kvantitativ 15 Tvärsnittsstudie/

Semisrukturerad

intervju och

självskattningsfor

mulär/Analys

program (SPSS)

och intervju analys

Att använda stödgrupper

för ökad empowerment

gav bra resultat som ökat

socialt stöd och

livskvalitet och även

minskade fysiska

symtom hos

hemodialyspatienter.

Medel

11!


!


Författare/ år/

land

Typ av

studie

Deltagare Metod

Design/

Datainsamling/

Analys

Huvudfynd Kvalitet

(hög,

medel,

låg)

Jahromi,

Javadpour,

Taheri &

Poorgholami

(2016) Iran

Kvantitativ 54 RCT,

dubbelblindad/

Frågeformulär/

Analys program

(SPSS)

Sjuksköterskans

telefonuppföljning 30

dagar efter

dialyssessionen hade en

positiv påverkan, då

enkät poängen i

interventionsgruppen

efter interventionen hade

en signifikant skillnad

vad gäller depression,

stress och ångest poäng.

Hög

Barnett, Li

Yoong,

Pinikahana &

Si-Yen (2008)

Malaysia

Kvantitativ 26 Tvärsnittstudie/

Vikt och

blodtryck/ Analys

program (SPSS

12,0)

Utbildningsprogram

kring bland annat

vätska, vikt, salt som

följdes upp varje

vecka. Vikten minskar

och blodtrycket blev

bättre efter

utbildningen hade

utförts, jämför med

före utbildningen.

Hög

Moattari,

Ebrahimi,

Sharifi &

Rouzbeh

(2012) Iran

Kvantitativ 48 RCT/

empowerment

program med

bedömnings

formulär/ analys

program

(ANCOVA)

Empowerment

programmet gav en

stress reducering och

blodtryckssänkning.

Hög

12!


!


Författare/ år/

land

Typ av

studie

Deltagare Metod

Design/

Datainsamling/

Analys

Huvudfynd Kvalitet

(hög,

medel,

låg)

Woo-Jung &

Kyeong-Yae

(2012) Korea

Kvantitativ 40 RCT/Mätningar av

fysisk kapacitet,

enkäten SF-36*

och mätning av

lipider/ analys

program (SPSS

14,0 )

Progressiv

motståndsträning gav

goda resultat på

muskelmassa,

greppstyrka,

benmuskel nivå och

minskat kroppsfett.

Även livskvaliteten

förbättrades.

Hög

Koca Kutlu &

Eren (2014)

Turkiet

Kvantitativ 60 RCT/ fysiska

symtom uppmättes

med VAS*/

beskrivande analys

Patienter uppgav att de

va nöjda med att lyssna

på musik under

hemodialysen. Musik

minskade

komplikationer såsom

smärta, illamående och

kräkningar en aning.

Medel

Kauric-Klein

(2012) USA Kvantitativ 118 RCT/ enkäter och

blodtrycksmätnin

g/ Analys

program (SPSS)

En stödjande

sjukvårdsintervention som

innebar att personer som

lever med hemodialys själva

skulle förstå hur kost och

saltintag bland annat

påverkade blodtrycket för att

sedan kunna förbättra det.

Både systolisk och diastoliskt

blodtryck minskade avsevärt

i behandlingsgruppen.

Hög

13!


!


Författare/ år/

land

Typ av

studie

Deltagare Metod

Design/

Datainsamling/

Analys

Huvudfynd Kvalitet

(hög,

medel,

låg)

Yua, Tsai,

Fang, Yeh,

Fang & Liu

(2016) Taiwan

Kvantitativ 122 RCT/

Frågeformulär och

mätningar på saliv/

Analysprogram

(SPSS)

Studien visade på att

lakrits munskölj

resulterade till minskad

muntorrhet och bättre

salivproduktion.

Hög

Bagheri-

Nesami,

Espahbodi,

Nikkhah,

Shorofi &

Charati (2014)

Iran

Kvantitativ 92 RCT, placebo/

VAS*/ Analys

program (SPSS)

En signifikant

smärtreducering efter

lavendel aromaterapi

stöder de

smärtstillande

effekterna av

lavendelens essens,

som kan användas som

en intervention för att

lindra smärta efter

nålinsättning i en fistel

hos

hemodialyspatienter.

Hög

Ebrahimi ,

Sadeghi ,

Amanpour &

Dadgari (2016)

Iran

Kvantitativ 99 RCT/ formulär/

Analys program

(SPSS)

Interventionen var utbildning

för personer med hemodialys

och broschyrer för att främja

beteende ändringar, öka

livskvalitet och kunskap.

Efter interventionen ökade

det genomsnittliga QOL*-

värdet avsevärt i

experimentgruppen jämfört

med kontrollgruppen.

Hög

14!


!


Författare/ år/

land

Typ av

studie

Deltagare Metod

Design/

Datainsamling/

Analys

Huvudfynd Kvalitet

(hög,

medel,

låg)

Karadag, Kilic,

Karatay &

Metin (2014)

Turkiet

Kvantitativ 70 CCT/ olika

formulär/ Analys

program (SPSS)

Interventionen var att smörja

mjukgörande olja för att

bedöma effekten på klåda,

sömn- och livskvalitet. Det

var en signifikant ökning till

fördel av

interventionsgruppen i

livskvalité skattningen.

Det var en signifikant

minskning till fördelen av

interventionsgruppen i VAS*

och ISS* som båda skattade

klådan. Interventionen

gynnade även deltagarnas

sovkvalité.

Hög

Siou-Hung,

Mei-Yeh, Nae-

Fang, Pei-

Chuan, Tso-

Hsiao, & Pei-

ShanTsai.

(2015). Taiwan

Kvantitativ 57 RCT/ SF-36*/

Analys program

(SPSS)

Interventionen var ett

andnings program som

sjuksköterskan ledde, detta

gav bra resultat för att lindra

depressiva symtom och

förbättra livskvalitet och

emotionell hjälp.

Medel

Ghods,

Abforosh,

Ghorbani &

Asgari (2015)

Iran

Kvantitativ 37 RCT/

bedömningsskala/

Statistisk

analysmetod.

Interventionen var att se

effekten av lavendelolja som

sprayades direkt på AV-

fisteln innan nålsticket.

Resultaten tyder på en positiv

effek. En lägre

smärtintensitet sågs vid

lavendel-interventiongruppen

Medel

15!


!


Författare/ år/

land

Typ av

studie

Deltagare Metod

Design/

Datainsamling/

Analys

Huvudfynd Kvalitet

(hög,

medel,

låg)

Rambod,

Sharif, Pourali-

Mohammadi,

Pasyar, & Rafii

(2014). Iran

Kvantitativ 81 RCT/ Deltagarnas

dagliga

anteckningar/

Analys program

SPSS

Interventionen var

avkopplings utbildningen

som gav positiv effekt, ökad

livskvalitet och minskad

smärt intentenistet.

Hög

Welch, Astroth,

Perkins,

Johnson,

Connelly, Siek,

& Scott

(2013). Indiana

Kvantitativ 44 CCT/frågeformulär

och loggar

/statistisk analys

med SAS

Interventionen var

användningen av digitala

verktyget DIMA* för att

lättare kunna håll koll på

kost- och vätskeintagen.

DIMA* underlättade

övervakningen av kost- och

vätskeintaget hos personer

som lever med hemodialys.

Medel

Poorgholami,

Javadpour,

Saadatmand &

Jahromi (2016)

Iran


experimentell

studie/

frågeformulär/

Analys program

(SPSS)

Interventionen var

utbildningssessioner kring

kost, vätska, träning,

symtom, stresshanteringar

osv. Omsorgsprogram hade

en positiv effekt på ökad

självkänsla hos patienter som

genomgår hemodialys.

Medel

16!


!


Författare/ år/

land

Typ av

studie

Deltagare Metod

Design/

Datainsamling/

Analys

Huvudfynd Kvalitet

(hög,

medel,

låg)

Toulabi,

Mohammadi

Kalaveh,

Ghasemi,

Anbari (2015)

Iran


experimentell/

frågeformulär och

intervju/

Analys program

(SPSS)

Interventionen var ett

rehabiliteringsprogram som

inne fattar fysioterapi,

psykoterapi,

näringsbehandling och

självhantering. Detta gav en

positiv förbättring gällande

livskvalitén och hade en liten

förbättring av hälsa och

prestanda, socioekonomiskt,

psyko spirituellt och

Familjen.

Hög

*SF-36-hälsoenkät , QOL- quality of life, VAS- visual analog scale, ISS- Itching severity scale, QLI- quality of

life index, DIMA- Dietary Intake Monitoring Application.

Analys

Enligt Whittemore & Knafl (2005) delas analysen in i fyra steg som börjar med

datareduktion, datadisplay, datajämförelse och till sist slutsatser med verifikation.

Datareduktion innebär att sortera data och att hitta ett övergripande klassificeringssystem för

att underlätta analysen (Whittemore & Knafl, 2005). Efter kvalitetsgranskningen tilldelades

varje utvald artikel som ingick i analysen ett nummer från 1–19 för att strukturera upp data.

Datadisplay är steget då det används diagram, tabeller eller matriser för att senare i processen

kunna jämföra data (Whittemore & Knafl, 2005). När uppställningen av data gjordes

plockades interventionerna ut från de olika studierna och placeras i tabeller. Tabellen

börjande från studie nummer ett och fortsatte sedan ner i fallande ordning utefter alla de

utvalda artiklarna. Därefter plockades nyckelord ut som identifierade vad interventionen

handlade om. Datajämförelse är när data ska identifieras i olika mönster, teman eller

relationer (Whittemore & Knafl, 2005). Med hjälp av nyckelorden kunde teman utformas.

17!


!

När olika teman identifierades användes tabellerna från “data display” för att kunna se

likheter samt olikheter mellan de olika studierna. Slutsatserna och verifikation är den

slutgiltiga fasen då man ska titta på gemensamheter och skillnader av den data som plockades

ut och sedan hamnat i olika grupperingar/teman. Det viktiga i den här fasen är att man

kontrollerar och bekräftar att den extraherade data stämmer överens mot den primära data

(Whittemore & Knafl, 2005). I den slutgiltiga fasen gjordes en överblick för att titta tillbaka

på originalkällan av de teman som framkommit, för att kunna se att temana speglade

innehållet från de studerade artiklarna. De sex teman som framkom var: att ge kunskap, att ge

stöd, att stimulera till fysisk aktivitet, att hjälpa till avslappning, att lindra symtom och att

följa upp. I tabell 4 presenteras vilka artiklarna som ingår under de olika teman.

Resultat Tabell 4. Översikt över artikel fördelning respektive teman. Författare Att ge

kunskap Att ge stöd

Att hjälpa till avslappning

Att stimulera till fysisk aktivitet

Att lindra symtom

Att följa upp

1 Heo et al. (2016) X

2 Lindberg et al. (2011)

X X X

3 Chen et al. (2008) X

4 Jahromi et al. (2016)

X X

5 Barnett et al. (2008)

X X X

6 Moattari et al. (2012)

X X

7 Woo-Jung & Kyeong-Yae (2012)

X

8 Koca Kutlu & Eren (2014)

X

18!


!

Tabell 4. Översikt över artikel fördelning respektive teman.

Författare Att ge kunskap

Att ge stöd



Att symtomlindra

Att följa upp

9 Kauric- Klein (2012)

X X X

10 Yua et al. (2016) X

11 Bagheri- Nesami et al. (2014)

X

12 Ebrahimi et al. (2016)

X X X

13 Karadag et al. (2014)

X

14 Siou- Hung et al. (2015)

X

15 Ghods et al. (2015)

X

16 Rambod et al. (2014)

X

17 Welch et al. (2013)

X

18 Poorgholami et al. (2016)

X

19 Toulabi et al. (2015)

X X X

Att ge kunskap

Lindberg et al., (2011), Barnett et al. (2008), Kauric-Klein (2012) och Poorgholami (2016) tar

upp att det är viktigt som sjuksköterska att ge kunskap och råd till personer som lever med

hemodialys. Vikten av att ge kunskap är stor vid en omställning till att leva med

hemodialysbehandling. Det är många nya saker som bör hållas koll på och utföras på

speciella sätt till exempel kost- och vätskerestriktioner, blodtrycket, vikten, förändrade

livsplaner och familjesituationer och fysisk och psykisk träning.

19!


!

Enligt Barnett et al. (2008) vet personer som lever med hemodialys att det är farligt att ha ett

överdrivet vätskeintag. Men alla vet inte varför eller vilken vikt som får uppnås mellan

behandlingstillfällena. Att ge kunskap är viktig för att öka förmågan att själv hantera

behandlingen. Kauric-Klein (2012) och Ebrahimi et al. (2016) beskriver att kunskap kan ges

via broschyrer som förklarar blodtryck, hälsosamma dieter, livsmedel- samt

vätskebegränsningar.

Att ge kunskap som innefattar råd om hur en ska lyckas undvika överbelastning av vätska i

kroppen är att minska saltintaget, att ha en bra munvård, att inte äta mat som innehåller

mycket natrium, viktkontroll, vätskekontroll och blodtryckskontroll. Att börja med att ge

rådgivning om vätske- och kostreglering visade sig i fyra artiklar vara en bra början där

sjuksköterska och patient kan prata om för- och nackdelar med överdrivet vätskeintag och

olika sorters mat (Lindberg et al., 2011; Barnett et al., 2008; Toulabi et al., 2015;

Poorgholami et al., 2016). Enligt Toulabi et al. (2015) bör även risker diskuteras, som till

exempel undernäring, salter och läkemedelskonsumtion. Enligt Lindberg et al. (2011),

Barnett et al. (2008) och Kauric-Klein (2012) visar de på att ge kunskap resulterade till en

god effekt gällande att minska överbelastning av vätskan i kroppen och därigenom sänka

blodtrycket. Enligt Toulabi et al. (2015) kan undervisning om näring resultera i att personerna

som lever med hemodialys får en bättre hälsa, en bättre socioekonomisk ställning, psykiskt

välbefinnande, bättre relation med familjen och ökad livskvalitet. Enligt Poorgholami et al.

(2016) resulterar information kring vikten av kost och vätskereglering till att personerna som

lever med hemodialys kan öka sin självkänsla.

Sammanfattning

Många deltagare visste vad som skulle göras men inte varför. Därför är det viktigt att ge

kunskap om kost- och vätskerestriktioner, blodtrycket, kosthållning, munvård, salter såsom

natrium och kroppsvikten för att skapa förståelse. Detta främjar hälsan, ger en förbättrad

mental hälsa, förbättrade relationer inom familjen, ökat välbefinnande och förmåga att själv

hantera sin situation.

20!


!

Att ge stöd

Stödjande samtal hos hemodialyspatienter har en gynnsam påverkan på bland annat fysiska

symtom, livskvalitet och stress (Chen et al., 2008; Jahromi et al., 2016; Moattari et al., 2012).

Enligt Chen et al. och Moattari et al. (2012) har stödgrupper en god effekt vad gäller ökad

livskvalité. Mottari et al. (2012) fokuserar på stresshantering, problemfokusering och

copingstrategier vad gäller känslor, socialt stöd, motivation och erfarenheter.

Copingstretegier och tekniker för problemlösning lärs ut. Chen et al. (2008) fokuserar på

stödgrupper för att öka förmågan att hantera sin egen situation utifrån behov och tillgängliga

resurser hos personen. Enligt Mottari et al. (2012) kan ett stöd bidra till stressreducering,

bättre beslutsamhet, positivare attityder, sänkning av blodtryck och även minskad

interdialystisk viktökning. Enligt Chen et al. (2008) där stöd och även känslomässigt stöd

leder till ökad egenförmåga och har utöver en tröstande funktion även effekt vad gäller

förbättring av fysiska symtom såsom kramp, andnöd och tryck över bröstet.

Vägledning genom att ge positiv feedback har visat sig ge ett emotionellt stöd (Kauric- Klein,

2012). Lindberg et al. (2011) och Barnett et al (2007) lyfter vikten av att sjuksköterskan

stödjer, motiverar och peppar deltagarna att fortsätta mot sitt mål och lyckas. Ebrahim et al.

(2016) rekomenderar att familjemedlemmar stödjer personer som lever med hemodialys

genom att hjälpa till att förstå informationen som ges under utbildning, för att hjälpa till att

komma ihåg det. Familjemedlemmar kan bidra med att personer som lever med hemodialys

inte behöver känna sig ensamma, de kan istället hjälpa varandra.

Sammanfattning

Stödjande samtal i grupp har en positiv effekt och ger emotionellt stöd. Positiv feedback och

motivation från sjuksköterska har en positiv påverkan på hälsan hos personer som lever med

hemodialys och deras anhöriga. Denna påverkan kan innebära sänkning av blodtryck,

viktminskning, stressreduktion och en ökad livskvalitet.


Enligt Woo-Jung & Kyeong-Yae (2012) kan progressiv motståndsträning (PRT) påverka

kroppssammansättning, fysisk kondition, livskvalitet, kroppsfetter och näringsförmåga hos

personer med hemodialys. Träningen består av övre- och nedre- kroppsövningar med hjälp av

21!


!

elastiska band och sandsäckar för att utveckla muskelstyrkan och uthålligheten. Enligt

Toulabi et al. (2015) utförs fysioterapiprogram som omfattar fysisk terapi, axelcykel och

stationär cykel som förbättrar den upplevd hälsa, familjerelationer, socioekonomiska faktorer

och det psykiska måendet. Enligt Woo-Jung & Kyeong-Yae (2012) och Toulabi et al. (2015)

har fysisk aktivitet en god effekt på livskvaliteten hos personer som lever med hemodialys.

Enligt Woo-Jung & Kyeong-Yae (2012) har träning en positiv effekt på skelett

muskelmassan som ökar och kroppsfett som minskar. Ben muskelstyrka, grepp och

livskvalitet förbättras likaså.

Sammanfattning

Fysisk aktivitet har en positiv påverkan på livskvalitén, upplevd hälsa, familjerelationer,

socioekonomiska faktorer och psykiska måendet. Även den fysiska konditionen,

skelettmuskelmassa, grepp och benmuskelstyrka påverkades signifikant.


Enligt Heo et al. (2016) utförs ett skratt program med övningar såsom andning, stretching,

chanting, clapping och meditation. Detta för att lära sig att skratta högre och längre. Detta har

en god effekt på humör, hälsa, socialt samspel, roll begränsningar och fysisk hälsa. Siou-

Hung et al. (2015) beskriver andningsövningar såsom andningsteknik, andningshastighet,

bröstexpansion och kroppsposition. Avslappning har en god effekt på depressiva symtom, en

viss förbättring av livskvalitén inom den emotionella delen och även den mentala.

I en studie av Rambod et al. (2014) studeras effekten av Bensons avslappningsteknik hos

hemodialyspatienter. Muntliga instruktioner gavs kring Bensons avslappningsteknik

individuellt, därefter delades ljudband med hörlurar ut. Moattari et al. (2012) beskriver ett

program där muskelavslappningsövningar praktiseras i grupp och där personer även får ett

ljudband med muskelavslappningsövningar för stresshantering. Enligt Rambod et al. (2014)

och Moattari et al. (2012) kan ljudband med avslappningstekniker minska exempelvis stress

och smärtintensitet. Enligt Rambod et al. (2014), Moattari et al. (2012) och Heo et al. (2016)

ses en förbättring gällande livskvalité, hälsa, familjerelationer och rollen i samhället.

Koca Kutlu & Eren (2014) beskriver musikens påverkan under hemodialys sessioner. De

vanligaste komplikationerna under hemodialysen är lågt blodtryck, smärta, illamående,

22!


!

kräkningar och kramper. Musik kan minska illamående men inte kramper. Däremot kan det

bli tråkigt att lyssna på musik för länge. Koca Kutlu & Eren (2014) visar även på att musik

liksom Rambod et al. (2014) och Moattari et al. (2012) att ljudband minska smärta.

Sammanfattning

Skratt program, musik, avslappning och andningsövningar har en positiv påverkan på hälsan

och bidrar till en ökad livskvalité och bättre familjeförhållanden. Avslappning bidrar till att

reducera och lindra stress, depressiva symtom, smärta och illamående.

Att lindra symtom

Bagheri-Nesami et al., (2014) och Ghods et al., (2015) har studerat effekten av aromaterapi

på smärta vid nålsticket av AV- fisteln inför hemodialysen. Enligt Bagheri-Nesami et al.,

(2014) fick personerna som ska stickas med nålen lukta på en bomullstuss med tre droppar av

lavendelextrakt. Ghods et al., (2015) använde lavendel spray då tre puffar sprayas direkt på

underarmen innan nål insättning inför hemodialysen. Enligt Bagheri-Nesami et al., (2014)

och Ghods et al., (2015) gav både sätten en positiv effekt som att minska smärtans intensitet.

Enligt Karadag et al. (2014) har mjukgörande olja på huden en god effekt vad gäller klåda,

sömnkvalitet och livskvalitet. Yua et al. (2016) har studerat effekten av munvatten som ett

medel för att minska muntorrhet och förbättra salivflödeshastigheten hos

hemodialyspatienter. Vatten eller lakrits blandning delas ut för att utföra munsköjen.

Resultatet av lakris munsköljen visar på en minskning av muntorrhet och en förbättrad

salivproduktion. Vatten har inte någon effekt på munntorrhet men leder också en förbättrad

salivproduktion.

Sammanfattning

Riktade åtgärder som aromaterapi, mjukgörande olja och munskölj har en symtomlindrande

effekt såsom minskad klåda, smärta, muntorrhet och illamående, och kan bidra till en ökad

livskvalitet och sömnkvalitet

Att följa upp

Enligt Barnett et al. (2008) har uppföljning och vidareutveckling betydelse för personer som

lever med hemodialysbehandling. Detta för att personer har svårt att utföra restriktioner som

23!


!

finns oavsett hur länge personer levt med hemodialysbehandling. Ebrahimi et al. (2016)

beskriver också uppföljning för repetition av information och chansen att ställa frågor och ta

upp funderingar. Barnett et al. (2008) och Ebrahimi et al. (2016) beskriver båda att

uppföljning förbättrar personens kunskap, självhantering, utökar behandlingseffekten samt

har en positiv påverkan på livskvalité.

Lindberg et al. (2011) visar hur personerna som lever med hemodialys kan föra sina egna

loggar över vad som påverkar deras törst positivt och negativt, även att sjuksköterskan tar

hänsyn till deltagarnas egna preferenser och kognitiva färdigheter för att få individuella ideér

som passade just för de. För att analysera loggarna gjordes en uppföljning med

sjuksköterskan. Kauric-Klein (2012) använder sig av ett liknande sätt där självmonitorering

används. Självmonitorering består av att anteckna värden från blodtrycket och göra vätske-

och natrium loggar, för att sammanställa resultatet från loggarna och visuellt visa i tabeller så

att de själva kan se hur olika saker påverkar deras kropp. Uppföljning i syfte att försöka

hjälpa, stödja och ge feedback på loggarna och registreringarna görs. Lindberg et al. (2011)

och Kauric-Klein (2012) beskriver uppföljning av loggar vid behandlingstillfällen på

sjukhuset. Detta resulterar i minskat blodtryck, minskat vätskeintag, minskat övervätskning i

kropp samt minskad viktökning. Enligt Welch et al. (2013) kan digitala verktyg förenkla

uppföljning av kostintag och vätskereglering, detta kan användas för att själv kunna registrera

och monitorera intag. Registrering och självmonitorering genom ett digitalt verktyg

underlättar för personer som lever med hemodialys.

Jahromi et al. (2016) har undersökt uppföljningssamtal efter dialysbehandling, där samtalen

kan handla om kommunikation, kognition/ utveckling, andning/ cirkulation, näring,

eliminering, sömn, smärta/ uppfattning, hud/ vävnad, sexualitet/ reproduktion, aktivitet och

psykosocial/ andlighet/ kultur i ca 30 min. Uppföljningssamtalen minskar ångest, depression

och stress.

Sammanfattning

Att repetera information och följa upp varje vecka främjar hälsan hos personer som lever med

dialys. Att föra loggar över vad som påverkar törst positivt eller negativt, digitala verktyg och

uppföljningssamtal över telefon utökar behandlingseffekten genom att öka kunskap och

24!


!

förmåga att själv hantera sin situation. Uppföljning har en positiv påverkan på livskvalitén

och bidrar till en förbättrad vikt- och blodtryckskontroll.

Diskussion Syftet var att sammanställa kunskap om omvårdnadsinterventioner för att främja hälsa hos

personer som lever med hemodialysbehandling. Resultat från denna integrerade

kunskapsöversikt visar på att det fanns olika interventioner för att främja hälsa hos personer

som genomgår hemodialysbehandling. Omvårdnadsinterventionerna som framkom var att ge

kunskap, att ge stöd, att stimulera till fysisk aktivitet, att hjälpa till avslappning, att lindra

symtom och att följa upp.

Att ge kunskap var en stor del av resultatet för att på bästa sätt hjälpa personer som lever med

hemodialysbehandling att förstå sin situation och vilka saker som borde finnas i åtanke. Att

ge kunskap om vätska, kost, motion, sjukdomsprocessen, behandling och egenmakt var en

väsentlig intervention som återkom i ett flertalet studier. Det tema som framkom i majoriteten

av de analyserade artiklarna var att någon form av kunskapsöverföring bedrevs som en

intervention eller inför en intervention med deltagarna. Dabney och Huey-Ming (2013)

beskriver att kommunikation är grunden för patientcentrerad vård. Kommunikationen mellan

sjuksköterskan och patienten avser att förstå patientens behov, perspektiv och värderingar.

Kompetent kommunikation avser att forma ett förtroende och förståelse mellan

sjuksköterskan och patienten. Som sjuksköterska utövas professionen utifrån ett humanistiskt

synsätt, och vård ska ges på lika villkor (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], SFS 2017:30).

Detta gör att personen som lever med hemodialys bör få kunskap utifrån de behov de själva

uttrycker, och även utifrån de behov som sjuksköterskan identifierar. Deras anpassning till

livet med hemodialys ställer krav på dem, vilket kan beskrivas som en transition från deras

gamla liv till det nya som kräver en omställning. Gedda (2012, s. 90–91) beskriver att

information är en pedagogisk text och att mottagaren i en undervisningssituation är passiv.

Rådgivning beskrivs som en motsats till information. Rådgivning kräver en dialog och

pedagogik av sjuksköterskan som anpassar kunskapen utifrån individen så att denne kan få

reflektera och bilda en uppfattning och kan applicera kunskapen i sitt liv. Målet med

rådgivning är en förändring vad gäller förhållningssätt och hur man tänker kring kunskapen

och att sammanbinda ny kunskap med existerande kunskap. Wilson- Barnett (1988) beskriver

att rådgivning innefattar att avstå från beslutstaganden, att utforska känslor och att personen

25!


!

själv kommer fram till hanteringsstrategier via guidning från sjuksköterskan. Hanterbarhet i

en situation beror på vilka upplevda tillgångar som finns. Tillgångar såsom en själv, anhöriga,

vänner, religös övertygelse och vårdpersonal kan hjälpa personen att få kontroll beroende på

vilken roll de har i personens liv. Många tillgångar kan vara till stor hjälp vid utmanande

situationer (Antonovsky, 2005). Detta kan sjuksköterskan använda sig av genom att ge

kunskap för att personerna själva ska kunna ha kontroll och även visa personen att

vårdpersonalen kan vara en tillgång vid frågor och funderingar för att skapa en hanterbarhet.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ([HSL], SFS 2017:30) ska hälsan främjas och ohälsa

förebyggas. För att vården ska gynna dessa personers hälsa bör de därför få bidra och hjälpa

med att forma sin framtida vård. Ett ömsesidigt beslutsfattande där personens egenmakt stöds.

Enligt Cordier (2014) är experter personer som har kunskap och erfarenhet inom ett ämne,

och personer som lever med kronisk sjukdom är experter på sin egen kropp och sitt egna liv.

De har lärt sig vad som påverkar deras kropp, och besitter en unik möjlighet att framförallt

hjälpa sig själva men även att utbilda vårdpersonal kring upplevelser. Enligt Towie, Brown,

Hofley, Kerston, Lyons och Walsh (2014) är personer som lever med sjukdomar goda

kandidater för att lära ut vårdpersonal hur det egentligen är att leva med sjukdom. Dessa

personer som lever med sjukdom är utmärkta mentorer och har rik erfarenhet, erfarenhet som

kan bli värdefull för andra att ta del av. I mötet mellan en sjuksköterska och en person i behov

av vård kan ett samskapande av kunskap ske. Att sjuksköterskor reflekterar över sitt arbete

och förhållningssätt i mötet med personer som får vård leder till en kunskapsutveckling och

en större förståelse hos båda parter.

Att stödja personer som lever med hemodialys är av betydelse för att etablera en tillitsfull

relation. Enligt Eriksson och Nilsson (2008) kan förtroendet för en själv och omgivningen

vara en möjlighet för att personen ska kunna åstadkomma en livsstilsförändring. Hupcey,

Penrod, Morse & Mitcham (2001) beskriver att förhållandet mellan patienten och

sjuksköterskan bygger på förtroende och sjuksköterskan bedömer behov och försöker

tillmötesgå dessa behov hos patienten för att hjälpa, därför behöver sjuksköterskor i mötet

med patienten skapa tillförlitliga relationer. Bergh (2012, s. 68) skriver att behov kan vara av

existentiell karaktär och kan även vara annat som berör känslor såsom oro eller ångest. Dessa

behov blir också viktiga att tillgodose. Theodoritsi et al., (2016) skriver att socialt stöd är av

stor betydelse för personer som lever med hemodialys och att stöd kan ges av vårdpersonalen.

26!


!

Stöd kan visas via medlidande hos personer som lever med kronisk sjukdom. Att ta till vara

på experter är en förmån för sjukvården då de med sin kompetens kan stödja andra personer

och samtidigt vinna på det själv då de kan känna en bekräftelse från personer som befinner

sig i samma sits men som kanske inte ännu har lärt sig sin egna situation. Gruppträffar som

anordnas av avdelningar där tips och råd kan delas med av varandra kan gynna dessa

personer. Sjuksköterskans delaktighet i dessa träffar kan leda till en utveckling av sin

kompetens men även personernas kompetens då kunskap kan bytas ut. Dessa gruppträffar

beskriver även Wilson- Barnett (1988) då personer kan dela känslor och stödja varandra som

även anses vara terapeutiska strategier, detta kan vara en metod istället för enskild

rådgivning. I dessa gruppsessioner kan deltagare söka en tröst och medkänsla från varandra,

denna metod kan initieras av en sjuksköterska. Meningsfullhet bygger på att se vad som är

viktigt, vara delaktighet, vara engagerad och att ibland behöva lägga energi på krav som livet

ger. För att skapa meningsfullhet behövs motivation till att vilja, förstå och klara av en

situation (Antonovsky, 2005). Genom att stödja och låt personer som genomgår hemodialys

vara delaktiga kan sjuksköterskor hjälpa till att stärka upp meningsfullheten. Detta främjar

personen i längden då en motivation kan skapas av att personen själv får forma sin egna vård,

sjuksköterskan kan då peppa personen till målet och finnas där som stöd.

O’Halloran et al. (2014) beskriver att motiverande samtal har effekt för att öka fysisk

aktivitet. Som vårdpersonal är det bra att använda motiverande samtal för att stimulera till

fysisk aktivitet. Därför är det viktigt att införskaffa detta i behandlingens program. SBU

(2017) tar upp att motiverande samtal är en metod som inriktar sig på personens egna

motivation till förändring. Den ska bygga på empati, uttryckt kluvenhet, stärka personen till

förändring och minska personens motstånd till förändring. Det gäller att ha en

patientcentrerad syn för att kunna hjälpa till med det som just denna person vill. Nguyen,

Bauman, Watling & Hahn (2017) beskriver en patientcentrerad vård som en vägledande

princip för vården och kan ge förbättringar av sjukvårdens kvalté. Patientcentrerad vård syftar

till att patienten är delaktig vid beslutstaganden kring den egna vården. Forsberg (2006)

beskriver att motiverande samtal går hand i hand med sjukvården, eftersom metoden går ut på

att personen själv har ansvaret för hur de ska gå tillväga, vad målet är och hur förändringen

ska ske. De minsta insatserna som utförs måste belysas hos personen och de mindre bra

handlingarna måste formuleras till något positivt för att stärka självkänslan hos individen.

27!


!

Metoddiskussion

Att utföra en integrerad kunskapsöversikt innebär att samla ihop all befintligt forskning inom

ett visst område oavsett inkluderade studiers design. Tillvägagångssättet för metoden beskrivs

mycket noggrant av författarna vilket gör det lätt för andra att återupprepa tillvägagångssättet,

detta påvisar en pålitlighet (Holloway & Wheeler, 2010). Det finns två speciellt användbara

databaser som är bra att använda i syfte för sjuksköterske forskning i kunskapsöversikter,

databaserna är CINAHL och MEDLINE (Polit & Beck, 2016). När den slutgiltliga

litteratursökningen gjordes användes databaserna Pubmed och Cinahl. Tillvägagångssättet för

sökningen är viktig att beskriva i metodbeskrivningen med söktermer, databaser, sökstrategi,

inklusioner och exklusioner för att vara så tydligt som möjligt (Whittemore & Knafl, 2005).

Denna studien visar på ett tydligt tillvägagångssätt då den har följt den struktur som

Whittemore och Knafl (2005) beskriver i sin metodartikel. Whittemore och Knafl (2005) tar

upp för att lyckas med litteratursökning gäller det att ha en väldefinierad sökstrategi som kan

öka noggrannheten och hitta relevant litteratur utifrån syftet. En svaghet med

litteratursökning var att många artiklar som hade kunnat vara med i studien vid första

sökningen försvann till följd av att sökningen försökte bli så specifik som möjligt, för att få

bort irrelevanta artiklar som inte stämde överens med syftet. Detta hade kunnat leda till att

fler artiklar som första träffen fick fram hade kunnat ingå i analysen, vilket hade resulterat till

ett större material att analysera. Trots exklusioner i sökningen kunde irrelevanta artiklar

återkomma i den slutgiltiga sökträffen. Träffen från PubMed fångade med många artiklar och

då sökningen utfördes i CIHNAL exkluderades artiklarna från PubMed för att en

återupprepning inte skulle uppstå.

Polit och Beck (2016) beskriver att vid kvalitetsgranskning av artiklar värderas studiernas

styrkor och svagheter. En bra granskning identifierar lämpliga och icke-lämpliga områden på

ett opartiskt sätt. Kvalitetsgranskningen som utfördes gjordes enligt Willman et al. (2011)

kvalitetsgranskningsprotokoll, beroende på typ av studie valdes rätt protokoll. Utifrån

kvalitén sållades alla artiklar ut som uppvisade “låg” kvalité. Båda författarna granskade

artiklarna var för sig och sedan sammanställdes resultaten av bedömningarna.

Eftersom författaren vanligtvis är mer påläst inom ämnet än läsaren är det ofta svårt att ge

metodkritik till en kunskapsöversikt. Oftast är det inte möjligt att avgöra om författaren fått

med all relevant litteratur och sammanställt evidens till fullo inom ämnet (Polit & Beck,

28!


!

2016). Vårt tillvägagångssätt har varit att ta med mycket information för att sedan kunna sålla

ut det viktigaste i resultatet, detta för att inte tappa något viktigt innehåll. Handledning och

seminarietillfällen med opponentskap och diskussion har gett oss möjlighet att få andras

perspektiv på vad de känner är det väsentliga för att skapa en förståelse för alla och få med

betydelsefull information. Evidensbaserad omvårdnad innebär att sjuksköterskans använder

de senaste och bäst bevisen inom forskning ett omvårdnadsområde för att tillsammans med

patienten beslutas om bästa lämpliga omvårdnadsinterventioner. För att ha god kvalitet inom

en vårdverksamhet krävs de att arbetet baseras på vetenskaplig och beprövad kunskap samt

att man rutinmässigt använder tillgängliga kunskapssammanställningar (Willman et al. 2011).

För att uppnå en god validitet har vi försökt att analysera så noggrant som möjligt utefter

Whittemore & Knafl (2005) metodartikel. Polit och Beck (2016) tar upp att validiteten är

relevant och kan lägga sig i gällande en beroende eller oberoende variabel, då man inte helt

säkert kan veta om det var en omvårdnadsintervention som hjälpte till en förbättring eller om

det var andra faktorer som påverkade förbättringen. Enligt Polit och Beck (2016) beskrivs

reabilitet som noggrannhet och konsistens av erhåller information. Statisktisk reabilitet

relateras till sannolikheten av att resultatet ska vara hållbart och fungera i en bredare grupp än

den studerade populationen. Den integrerade litteraturöversikten visar på en reabilitet då flera

olika studier har analyserats. Resultatet avspeglar de analyserade artiklarnas innehåll som

visar på en främjad hälsa hos personer som lever med hemodialys och kan förmodligen även

appliceras på fler personer som lever med hemodialys.

Polit och Beck (2016) beskriver generaliserbarhet och överförbarhet som viktiga frågor vid

en kunskapsöversikt, detta för att veta huruvida resultatet går att appliceras på olika

populationer och om det går att föra över till en annan kontext. Oavsett vilket kontext som

hemodialys sker i finns där en överförbarhet oavsett om det är landsbygd eller storstad som

populationen befinner sig i, däremot kan resurserna på vårdinsatserna variera. Eftersom

många av de analyserade studierna utförs i olika länder känner vi att denna studie påvisar ett

resultat som troligtvis går att applicera på olika delar av världen utefter de resurser som finns

tillgängliga.

29!


!

Slutsatser

Omvårdnadsinterventioner är av stor vikt för att främja hälsa hos personer som lever med

hemodialys. Omvårdnadsinterventioner som främjar hälsan var: att ge kunskap, att ge stöd,

att stimulera till fysisk aktivitet, att hjälpa till avslappning, att lindra symtom och att följa

upp. Sjuksköterskan kan förse personer med kunskap genom en dialog med rådgivning för att

personen ska kunna applicera kunskapen i sitt egna liv. Detta resulterar i en långvarig

kunskap, en bättre följsamhet i behandlingen och en större delaktighet. Att ge stöd framkom i

olika former, bland annat via gruppdiskussioner där deltagarna kunde stödja varandra och

dela med sig av känslor som kunde blir bekräftade. Att som sjuksköterska ge stöd resulterade

i ökad motivation samt sänkning av blodtryck, viktminskning, stressreduktion och en ökad

livskvalitet. Relationen mellan sjuksköterskan och personen som lever med hemodialys är

betydelsefull för att omvårdnadsinterventioner i ett samarbete ska kunna utföras

överhuvudtaget. Fortsatt forskning för att hitta fler omvårdnadsinterventioner som

sjuksköterskan kan använda sig av för att främja hälsa hos personer som lever med

hemodialys hade varit intressant. Då de flesta egenvårds interventioner var att hålla koll på

salt och vätskeintag och eventuellt träning skulle fler interventioner som inte är beroende av

sjuksköterskan varit intressant för att främja hälsan hos personer som lever med hemodialys.

30!


!

Referenser *=Artiklar använda i analysen

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Babiarczyk, A., & Barcik, N. (2017) Emotion control and its impact on the disease

acceptance in hemodialysis patients. Journal of public health, nursing and medical rescue 3,

23-29.

*Bagheri-Nesami, M., Espahbodi, F., Nikkhah, A., Shorofi, S., A., & Charati, J. Y. (2014).

The effects of lavender aromatherapy on pain following needle insertion into a fistula in

hemodialysis patients. Complementary Therapies In Clinical Practice, 20(1), 1-4.

doi:10.1016/j.ctcp.2013.11.005

*Barnett, T., Yoong, T., Pinikahana, J., & Si-Yen, T. (2008). Fluid compliance among

patients having haemodialysis: can an educational programme make a difference?. Journal Of

Advanced Nursing, 61(3), 300-306. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04528.x

Bergh, M. (2012). Sjuksköterskans pedagogiska funktion och kompetens i mötet med

närstående. I A. E. Pilhammar (Red), Pedagogik inom vård och handledning. (2:2 uppl. s.

65–88). Lund: Studentlitteratur.

Bulechek, M G., Butcher, K H., & McCloskey, C J. (2008). Nursing Intervention

Classification (NIC): Iowa Intervention Project. (5. uppl.) St. Louis: Mosby.

*Chen, Y., Pai, J., & Li, I. (2008). Haemodialysis: the effects of using the empowerment

concept during the development of a mutual-support group in Taiwan. Journal Of Nursing &

Healthcare Of Chronic Illnesses, 17(1), 133-142. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02186.x

Cordier, JF. (2014). The expert patient: towards a novel definition. European Respiratory

Journal 44, 853–857. doi: 10.1183/09031936.00027414

31!


!

Dabney, B., & Huey-Ming, T. (2013). Service Quality and Patient-Centered Care.

MEDSURG Nursing, 22(6), 359-364.

*Ebrahimi, H., Sadeghi, M., Amanpour, F. & Dadgari, A. (2016). Influence of Nutritional

Education on Hemodialysis Patients’ Knowledge and Quality of Life. Saudi Journal of

Kidney Diseases and Transplantation 27(2), 250-255.

Eriksson, I., & Nilsson, K. (2008). Preconditions needed for establishing a trusting

relationship during health counselling- an interview study. Journal Of Clinical Nursing,

17(17), 2352-2359. doi:10.1111/j.1365-2702.2007.02265.x

Forsberg, L. (2006). MOTIVERANDE SAMTAL – BÄTTRE ÄN RÅD. Läkartidningen 42

(103), 3178–3180.

Gedda, B. (2012). Sjuksköterskans pedagogiska verksamhet- villkor och processer. I A. E.

Pilhammar (Red.), Pedagogik inom vård och handledning. (2:2 uppl. s. 89–116). Lund:

Studentlitteratur.

*Ghods, A A., Abforosh, H N., Ghorbani, R. & Asgari, R M. (2015). The effect of topical

application of lavender essential oil on the intensity of pain caused by the insertion of dialysis

needles in hemodialysis patients: A randomized clinical trial. Complementary Therapies in

Medicine 23(3), 325—330. doi:10.1016/j.ctim.2015.03.001

Grefberg, N. & Roman, M. (2013). Njurmedicinska sjukdomar. I A. N. Grefberg (Red.),

Medicinboken. (5 uppl. s. 458–508). Stockholm: Liber.

Hedin, U. (2011). Hemodialys access ett kärlkirurgiskt problembarn. Läkartidningen 108(8),

406–410.

*Heo, EH., Kim, S., Park, H-J. & Kil, SY. (2016). The effects of a simulated laughter

programme on mood, cortisol levels, and health-related quality of life among haemodialysis

patients. Complementary Therapies in Clinical Practice 25, 1–7.

doi:10.1016/j.ctcp.2016.07.001

32!


!

Hupcey, J., Penrod, J., Morse, J., & Mitcham, C. (2001). An exploration and advancement of

the concept of trust. Journal Of Advanced Nursing, 36(2), 282-293. doi:10.1046/j.1365-

2648.2001.01970.x

Holloway, I. & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare

[Elektronisk resurs]. (3., [updated] ed.) Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.

!

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--

och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Irvine, D., Sidani, S., & Linda, M. H. (1998). Linking outcomes to nurses' roles in health

care. Nursing Economics, 16(2), 58-64, 87.

*Jahromi, M K., Javadpour, S., Taheri, L. & Poorgholami, F. (2016). Effect of Nurse-Led

Telephone Follow ups (Tele-Nursing) on Depression, Anxiety and Stress in Hemodialysis

Patients. Global Journal of Health Science 8(3), 168–173, doi:10.5539/gjhs.v8n3p168

Jones, D JW., Harvey, K., Harris, JP., Butler, LT. & Vaux, EC. (2018). Understanding the

impact of haemodialysis on UK National Health Service patients’ well-being: A qualitative

investigation. Journal of clinical nursing 27(1–2), 193–204. doi: 10.1111/jocn.13871

*Karadag, E., Kilic, S P., Karatay, G. & Metin, O. (2014). Effect of baby oil on pruritus,

sleep quality, and quality of life in hemodialysis patients: Pretest–post-test model with control

groups. Japan Journal of Nursing Science 11, 180–189. doi:10.1111/jjns.12019

*Kauric-Klein, Z. (2012). Improving blood pressure control in end stage renal disease

through a supportive educative nursing intervention. Nephrology Nursing Journal, 39(3),

217-228.

33!


!

*Koca Kutlu, A. & Eren, A G. (2014). Effects of music on complications during hemodialysis

for chronic renal failure patients. Hemodialysis International 18, 777–784.

doi:10.1111/hdi.12161

*Lindberg, M., Wikström, B., & Lindberg, P. (2011). A behavioural nursing intervention for

reduced fluid overload in haemodialysis patients. Initial results of acceptability, feasibility

and efficacy. Journal Of Nursing & Healthcare Of Chronic Illnesses, 3(2), 87-98.

doi:10.1111/j.1752-9824.2011.01093.x

Mattila, E., Leino, K., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2009). Nursing intervention

studies on patients and family members: a systematic literature review. Scandinavian Journal

of Caring Sciences, 23(3), 611-622. doi:10.1111/j.1471-6712.2008.00652.x

*Moattari, M., Ebrahimi, M., Sharifi, N. & Rouzbeh, J. (2012). The effect of empowerment

on the self-efficacy, quality of life and clinical and laboratory indicators of patients treated

with hemodialysis: a randomized controlled trial. Health and Quality of Life Outcomes

10(115), 1–10. doi:10.1186/1477-7525-10-115

Nguyen, T. K., Bauman, G. S., Watling, C J. & Hahn, K. (2017). Patient- and family-centered

care: a qualitative exploration of oncologist perspectives. Support Care Cancer 25, 213–219.

doi:10.1007/s00520-016-3414-9

O’Halloran, P. D., Blackstock, F., Shields, N., Holland, A., Iles, R., Kingsley, M., & Taylor,

N. F. (2014). Motivational interviewing to increase physical activity in people with chronic

health conditions: a systematic review and meta-analysis. Clinical Rehabilitation, 28(12),

1159-1171. doi:10.1177/0269215514536210

Peplau, H. E. (1952). Interpersonal relations in nursing : A conceptual frame of reference for

psychodynamic nursing. (3. ed.) New York: G.P. Putnam.

Polit, D. F. & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

34!


!

*Poorgholami, F., Javadpour, S., Saadatmand, V., & Jahromi, M. K. (2016). Effectiveness of

Self-Care Education on the Enhancement of the Self-Esteem of Patients Undergoing

Hemodialysis. Global Journal of Health Science 8(2), 132–136. doi:10.5539/gjhs.v8n2p132

*Rambod, M., Sharif, F., Pourali-Mohammadi, N., Pasyar, N., & Rafii, F. (2014). Evaluation

of the effect of Benson's relaxation technique on pain and quality of life of haemodialysis

patients: A randomized controlled trial. International Journal Of Nursing Studies, 51(7), 964-

973. doi:10.1016/j.ijnurstu.2013.11.004

Reid, C., Seymour, J., & Jones, C. (n.d). A Thematic Synthesis of the Experiences of Adults

Living with Hemodialysis. Clinical Journal Of The American Society Of Nephrology, 11(7),

1206-1218. doi: 10.2215/CJN.10561015

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 18 januari 2018, från Riksdagen,

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

*Siou-Hung, T., Mei-Yeh, W., Nae-Fang, M., Pei-Chuan, C., Tso-Hsiao, C., & Pei-ShanTsai.

(2015). The Efficacy of a Nurse-Led Breathing Training Program in Reducing Depressive

Symptoms in Patients on Hemodialysis: A Randomized Control led Trial. AJN American

Journal Of Nursing, 115(4), 24-42. doi: 10.1097/01.NAJ.0000463024.48226.d8

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Patientdelaktighet i hälso-

och sjukvården. (SBU-rapport 260). Hämtad från

http://www.sbu.se/contentassets/4065ec45df9c4859852d2e358d5b8dc6/patientdelaktighet_i_

halso_och_sjukvarden.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Evidensbaserad vård och omvårdnad. Hämtad 23

januari 2018, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-

publikationer/svensk.sjukskoterskeforening.ssf.om.evidensbasera.vard_2016_2016_webb.pdf

35!


!

Theodoritsi, A., Aravantinou, M-E., Gravani, V., Bourtsi, E., Vasilopoulou, C., Theofilou, P.,

& Polikandrioti, M. (2016). Factors Associated with the Social Support of Hemodialysis

Patients. Iranian Journal of Public Health 45(10), 1261–1269.

Timmers, L., Thong, M., Dekker, W. F., Boeschoten, W. E., Heijmans, M., Weinman, J., &

Kaptein A. (2008). Illness perceptions in dialysis patients and their association with quality of

life. Psychology and Health 23(6), 679–690. DOI: 10.1080/14768320701246535

*Toulabi, T., Mohammadi Kalaveh, S., Ghasemi, F., & Anbari, K. (2015). The impact of

multidisciplinary rehabilitation on the quality of life of hemodialysis patients in Iran. Journal

of the Formosan Medical Association 115(7), 553–559.

Towie, A., Brown, H., Hofley, C., Kerston, P. R., Lyons, H., & Walsh, C. (2014). The expert

patient as teacher: an interprofessional Health Mentors programme. THE CLINICAL

TEACHER 11, 301–306. doi: 10.1111/tct.12222

*Welch, J. L., Astroth, K. S., Perkins, S. M., Johnson, C. S., Connelly, K., Siek, K. A., & ...

Scott, L. L. (2013). Using a mobile application to self-monitor diet and fluid intake among

adults receiving hemodialysis. Research In Nursing & Health, 36(3), 284-298. doi:

10.1002/nur.21539

Whittmore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: Updated methodology. Journal of

Advanced Nursing, 52(5), 546-553.

Willman, A., Stoltz, P., & Bathsevani, C. (red). (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en

bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (3:5 uppl.) Lund: studentlitteratur.

Wilson-Barnett, J. (1988). Patient teaching or patient counselling?. Journal Of Advanced

Nursing, 13(2), 215-222. doi:10.1111/j.1365-2648.1988.tb01410.x

Wong, E., Scott, L. M., Briseno, J. R., Crawford, C. L., & Hsu, J. Y. (2009).

Determining Critical Incident Nursing Interventions for the Critical Care Setting: A Pilot

36!


!

Study. International Journal Of Nursing Terminologies & Classifications, 20(3), 110-

121. doi:10.1111/j.1744-618X.2009.01123.x

*Woo-Jung, S., & Kyeong-Yae, S. (2012). Effects of Progressive Resistance Training on

Body Composition, Physical Fitness and Quality of Life of Patients on Hemodialysis. J

Korean Acad Nurs 42(7), 947-956.

World health organization. (2014). Basic documents. Hämtad 17 Januari, 2018, från

http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd48/basic-documents-48th-edition-en.pdf

Xhulia, D., Gerta, J., Dajana, Z., Koutelekos, I., Vasilopoulou, C., Skopelitou, M., &

Polikandrioti, M. (2015). Needs of Hemodialysis Patients and Factors Affecting Them.

Global Journal of Health Science 8(6):109-120. doi:10.5539/gjhs.v8n6p109

Xue, J. L., Dahl, D., Ebben, J. P., & Collins, A. J. (2003). The association of initial

hemodialysis access type with mortality outcomes in elderly medicare ESRD patients.

American Journal of Kidney Diseases, 42(5):1013-1019.

*Yua, I., Tsai, Y., Fang, J., Yeh, M., Fang, J., & Liu, C. (2016). Effects of mouthwash

interventions on xerostomia and unstimulated whole saliva flow rate among hemodialysis

patients: A randomized controlled study. International Journal Of Nursing Studies, 639-17.

doi:10.1016/j.ijnurstu.2016.08.009

Omvårdnadsinterventioner för att främja hälsa hos personer...

Documents

Transcript of Omvårdnadsinterventioner för att främja hälsa hos personer...