OL 08/09 #4

Dessutom

OL

Fråga Fysikern / Debatt: SSSB svarar / Nya ansikten på kårenOL gör... Åre! / KTH:are bakom resurssnåla kylskåp

Bok.nu / Stockholms bästa sunkhak / och mer

studenternas situation i chile axel frid rapporterar från valparaiso

sämre villkor för doktorander med stipendium mini-mivån på hur mycket en doktorand ska få i stipendium har tagits bort efter beslut av rektor

amica försvinner oklart hur det blir efter sommaren

fokus: gissa det du vinn fina priser

Osqledaren, nummer 4, 08/09.

DNAFå koll på din

IN ENGLISHInterview

with the newISS

President

Avhoppad kårordförande, ny organisation, inget alhoholtillstånd, finanskris, uppsäg-ning av avtal med Amica, byte av kansli-chef, inbrottsvåg i Nymble, hot om att an-mäla KTH till JO [...]

FFLA är ett samarbete mellan KTH Företagssamverkan och AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, Skanska, Scania och Sandvik.

Vinn en drömstart på karriären!

För sjätte året i rad delar vi ut Future Female Leader Award till KTHs mest framstående

kvinnliga teknolog. Förutom äran får vinnaren ett skräddarsytt traineeprogram som kommer

att ge en riktig drömstart på karriären.

Missa inte chansen att nominera dig själv, eller någon du känner, till framtidens kvinnliga ledare. Mejla nomineringen till f�[email protected]

senast 24 februari 2009. Blir du eller din kandidat en av �nalisterna bjuder vi in

er till den lyxiga prisceremonin på Grand Hotel 2 april. Läs mer om tävlingen

på www.kth.se/student/karriar

s. 3

Avhoppad kårordförande, ny organisation, inget alhoholtillstånd, finanskris, uppsäg-ning av avtal med Amica, byte av kansli-chef, inbrottsvåg i Nymble, hot om att an-mäla KTH till JO [...]

innehållOsqledaren nummer 4, 08/09.

innehåll osqledaren, nummer 4, 08/09.

nummer fyra

vad händer på kåren? s. 14

ht08 var ett händelserikt halvår för ths och inte minst de arvoderade. hur hanterade de svårigheterna och vad kan vi vänta oss i vår?

genetik i din Brevlåda s. 20på 23andme.com kan vem somhelst beställa hem ett kit, skicka tillbaka ett dna-prov och några veckor senare få reda på allt att veta om sina gener. läskigt – men intressant.

ol gör...campus åre s. 26

alex och johannes rapporte-rar från student ski week 2009 i åre: långa backar, sena nät-ter och framför allt – väldigt många studenter.

Frågafysikerns. 10

Sämre villkor för doktoranders. 13

The new ISS presidents. 17

Guide till sunkhakets. 24

dessutoms. 5: ledare s. 6: debatt s. 8: aktuellt s. 8: uppföljning: diplomeringen s. 9: kth i världen s. 11: vadhänder med kårhusets restaurang? s. 15: kårval 09/10! s. 18: blåbär börjar på ths s. 22: framtidens kylskåp – en historia om nanoporösa material s. 24: bok.nu s. 28: utbytesstudenten axel frid om studentsituationen i chile s. 32: ths sidor s. 34: krönika

s. 4

medverkandei detta nummer.

Johannes koch började plugga medieteknik 2006 och har medverkat i osqledaren sedan 2007. han började egentligen som illustratör men sedan den stora skribentbristen har han även börjat bidra med spännande artiklar om kebab och an-nat kul tillsammans med sin sidekick alex biledt. johannes har en morgon- och en kvällstandborste för att han är för lat för att släpa samma bor-ste fram och tillbaka mellan duschen och handfatet.

viktor seBes är en teknisk fysiker som nu gör sitt exjobb i ett litet mörkt rum på eth Zürich. det handlar om matematik och hans handledare beskri-ver det som ”extremely exciting stuff”. viktor började, enligt egen utsago, att skriva ”osammanhängande texter i osqledaren redan 2006 och toppade som journalist i och med min samman-fattning om mango vintern 2007”.

kim dahlgren-strååt läser första året på bioteknik och vill i framtiden jobba med miljö i någon tappning. kims motto är: ”bättre att något du gjort, än något du inte gjorde, ställer till det ibland” vilket har gjort att hon prövat på det mesta; alltifrån att ha varit kock till att ha vandrat till foten av mount everest. läs hennes krönika i detta nummer.

redaktion osqledaren, nummer 4, 08/09.

det är oss ni ska hylla/skylla på

manusstopp för nummer 5 är den 18 feBruariredaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. för icke beställt material ansvaras inte. i tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som ths eller osqledarens ståndpunkt.

osqledarenär sedan 1959 tekniska högskolan studentkårs medlemstidning och har en upplaga på cirka 17 000 exemplar. den kommer ut sju gånger per år och skickas kostnadsfritt ut till alla studenter på kth.

får du inte osqledaren?1) har du betalat kåravgiften? 2) om ja; ring kårx på 08-10 45 72 och kolla att din adress stämmer 3) om den gör det men du ändå inte får tidningen kan du ringa citymail på 0200-211 911.

osqledarennummer 4, 08/09.

chefredaktör & ansvarig utgivare

sara eriksson

grafisk formgivning & layoutsara eriksson

omslagillustration av aron lind

medverkandealexander biledt, marcus blom, carl boija,

kim dahlgren-strååt, oguzhan erim, florence ferrero, calle finnström, axel frid,

anna glassel, sara gustavsson, johannes koch,aron lind, felix lindberg, marina rantanen,

patriq ramdert, viktor sebes, anna wahlberg

repro och tryckwallin & dalholm boktryckeri ab

papperinlaga: multioffset 100 g

omslag: multidesign original white 170 g

annonstomat annons & reklambyrå

www.tomat.se eller [email protected]

kontakt08/070-790 98 70

[email protected]

postadress: osqledaren, ths, 100 44 stockholmBesök oss: Medieflygeln, plan 3, Nymble

vara med?vill du vara med i osqledarens redaktion?

maila [email protected] ochberätta lite om dig själv.

s. 5

ha tillräckliga skäl helt enkelt kunna ringa till tryckeriet och säga att de inte får betalt för att trycka ett visst nummer eller strunta i att fixa avtal med distributörer. Att tryckning stoppats på detta sätt har hänt vid ett tillfälle då dåvarande kårordfö-rande var emot att känslig information om en av medlemmarna skulle publiceras mot medlemmens vilja.”

Så Skrev jag för två år sedan i en artikel med namnet ”Osqledaren granskar sina vänner”. Även om jag var ung, lite lätt naiv, och inte alls hade lika stor insikt i vad som föregick på kåren som jag ville påskina, håller jag fortfarande med mig själv i stora drag.

Saker har förändrats – kårstyrelsen är inte längre en delmängd av ledningsgruppen utan fristående Och jag tycker nog inte längre att det är min och tidningens viktigaste uppgift att granska ledningsgruppen i deras dagliga arbetsuppgifter, utan snarare att ha koll på vad de styrande (kårfullmäktige och kårstyrelsen) får för sig att fatta för beslut och alltid ifrågasätta huruvida de är medlemmarna till gagn. Men efter sju månader uppe på Osqledarens kontor kan jag skriva under på att det är förbannat svårt att hålla sig objektiv gentemot en organisation när man är så pass insyltad i kårens verksamhet som Osqleda-rens chefredaktör ändå är.

Men ännu Svårare än att vara objektiv är att komma ihåg hur det var att vara en helt vanlig student som varken visste något om kåren eller brydde sig särskilt mycket om vad de höll på med. Faktum är att de flesta inte är intresserade av vad som pågår i Nymble. Vissa saker borde de få information om ändå, andra inte. Problemet är att jag nu vet så mycket om THS och de dagliga arbetsrutinerna att det blir svårt att få en överblick över organisationen för att se det som verkligen är av intresse för medlemmarna.

Den bistra sanningen är att jag har blivit en kårmupp. Jag är inte längre en av er. Och det har blivit ett problem.

sara erikssonchefredaktör osqledaren 08/09

OSqleDaren är, till skillnad från flera andra studenttid-ningar i Sverige och EU, uttalat oberoende och helt och hållet annonsfinansierad. Chefredaktören är också ansvarig utgivare vilket betyder att ingen annan kan tvingas stå till svars för eventuella misstag och fel som han eller hon gör. Detta medför en mycket större frihet för chefredaktören än om till exempel kårordförande skulle behöva godkänna varje nummer innan det går till tryck, och det är också en garant för att vi som medlemmar ska få höra hela sanningen och inte någon filtrerad version. Men för att det sistnämnda ska gälla förutsätts det att chefredaktören rapporterar allt av intresse i tidningen och inte utelämnar något av vikt på grund av påtryckningar utifrån, personliga eller andra skäl.

Två gånger per år åker de som jobbar på kåren på teambuilding för att lära känna varandra och i förlängningen skapa en trivsam atmosfär på den gemensamma arbetsplatsen. De arvoderade består av tolv personer varav sju stycken ingår i styrelsen och en är chefredaktör för Osqledaren. Att följa med på resan och för den delen luncha tillsammans med någon av de arvoderade är förstås frivilligt, och det finns tidigare redaktörer som valt att distansera sig just för att de varit rädda för att inte klara av att göra sitt jobb på ett bra sätt om de skaffat sig personliga relationer med styrelsen och de andra. Men de flesta chefre-daktörer har följt med och även beblandat sig med de kårarvo-derade också utanför styrelsemötena. Här uppstår en konflikt: chefredaktören är en av de arvoderade, umgås med de arvo-derade, måste precis som de andra arvoderade avlägga rapport inför varje styrelse- och fullmäktigemöte (och här kan graden av oberoende gentemot de styrande inom kåren diskuteras) – och ska samtidigt granska de arvoderade och deras rapporter, vilka även innefattar chefredaktören själv och dennes rapport.

Det finnS vägar för THS att stoppa eller åtminstone försvåra utgivningen av Osqledaren, vilket ytterligare förstärker frågetecknet efter ”oberoende”. Det är till exempel kårfullmäk-tige som tillsätter och också har makten att avsätta Osqleda-rens chefredaktör genom en misstroendeförklaring. Då måste dock chefredaktören ha misskött sitt jobb grovt och såvitt Osqledarens redaktion vet har det aldrig hänt. Osqledaren har inte heller en separat ekonomi och chefredak-tören kan inte skriva på avtal. Styrelsen skulle om de tyckte sig

ledare osqledaren, nummer 4, 08/09.

chefredaktör har ordet

Det kan ibland verka som att Osqledaren bara är en av flera kanaler för de styrande inom kåren att få ut information till studenterna. så är det inte. osqledaren är en obe-roende tidning som har som en av sina viktigaste uppgifter att granska och kritisera

kårens arvoderade och arbetet vi medlemmar betalar dem för att utföra. denna uppgift kan dock vara problematisk. går det verkligen att recensera sig själv och sina vänner och samtidigt behålla objektiviteten?

”JaG Har blIvIT en Kårmupp

ledare

s. 6

deBatt osqledaren, nummer 4, 08/09.

svar till ””på studenternas sida?” ur osqledaren nr 3

”Som studen-ter sittande i SSSBs styrelse känner vi oss manade att försöka ge en lite mer balan-serad bild av vad SSSB är och gör [...]”

I förra numret av Osqledaren fanns en arti-kel om Stiftelsen Stockholms studentbostä-der (SSSB) och studentbostadssituationen i Stockholm. Bostadssituationen är för många studenter det man oroar sig allra mest för och den hårda bostadsmarknaden i Stock-holm är det främsta hindret för studenter att flytta hit, så det är en mycket intressant och viktig fråga för Osqledaren att ta upp.

De prObleM som behandlas är i stort att det finns för få bostäder och att det är höga hyror. Tråkigt nog innehöll artikeln i övrigt inte någon typ av insiktsfull analys av situationen utan bestod uteslutande av lös-ryckta och osakliga påhopp på SSSB, endast underbyggda med insinuationer.

Som studenter sittande i SSSBs styrelse känner vi oss manade att försöka ge en lite mer balanserad bild av vad SSSB är och gör och varför bostadssituationen ser ut som den gör för studenter i Stockholm.

Idag bor cirka tio procent av studenterna i Stockholm i SSSBs bostäder. Dock är SSSB för många studenter det enda sättet att få en bostad utan orimliga köer eller fulla bankkonton. Det beror såklart inte på att SSSB med fula knep har slagit ut alla andra som endast vill rikta sig till den lukrativa kundgruppen, unga människor utan kapital eller fast inkomst. Det beror på att stu-denterna för femtio år sedan själva gick ihop och bildade en stiftelse för att bygga bostäder åt sig, när ingen annan intresserade sig. Situationen har inte ändrats mycket sedan dess, SSSB är fortfarande den största studentbostadsaktören.

StyrelSeleDaMöterna i SSSB är ut-sedda av Stockholms studenter, alla har som uppgift att se till studenternas intressen och en majoritet av ledamöterna är studenter. Styrelsen har inte något som helst annat intresse än att det ska finnas bra bostäder till rimlig kostnad för studenter. Att prata om studentinflytande i SSSB blir fel, det får det att låta som om det är några andra än studenterna som har makten.

Att det inte finns fler studentbostäder beror på att man för nybyggnation måste kunna bygga lägenheter till sådana kostnader att man har råd att sätta hyror som är tillräck-ligt låga för att studenter ska kunna betala dem. Att det är dyrt att bygga och att stu-denter är fattiga gör det väldigt svårt. Trots det har SSSB lyckats att så sent som 2006 bygga ett nytt hus i Hammarby Sjöstad och arbetar kontinuerligt för att hitta nya projekt.

Det som verkade vara den största frågan i artikeln var den om hyresförhandlingar. Ar-tikelinnehållet blir dock mycket förvirrande av att ”hyresgäst” och ”student” genomgå-ende tycks användas som synonymer. SSSBs hyresgäster är studenter men alla studenter är inte SSSBs hyresgäster.

HyreSgäStföreningen SSf är inte en förening för bostadsintresserade stu-denter utan en intresseförening för de som bor hos SSSB just nu. De vill alltid ha så låga hyror som möjligt, vilket inte alls är konstigt, det är självklart hyresgästernas intressen de ska försvara. De nuvarande hyresgästernas kortsiktiga intressen är dock

inte samma sak som Stockholms studenters intressen. Förutom storleken på hyreshöj-ningen förhandlar man om tidsperioden till nästa förhandling, det är en fråga för just förhandling och inte ett tecken på hur mycket SSSB bryr sig om studenter.

SSSB strävar alltid efter att hålla låga hyror men att som i artikeln argumentera för att man ska ha mindre hyresökningar än man har kostnadsökningar för att studenter är en ekonomiskt svag grupp kan man om man är välvillig kalla lätt naivt.

SSSb är inte Statligt eller kommu-nalt. SSSB har ingen ägare som kan skjuta till pengar. SSSB har inte något stort sparat kapital. SSSB är en stiftelse som får klara sin ekonomi helt på egen hand. Om inte SSSB klarar av de kostnader man har för förvaltningen av fastigheterna skulle man bli tvungen att sälja det man har som är av något värde – husen.

Att beröva såväl nuvarande som framtida studenter möjligheten att få ett studentbo-ende i Stockholm för att subventionera hy-rorna för den minoritet av studenterna som råkar bo i bostäderna just idag kan knappast anses vara i studenternas intresse.

I femtio år har det varit studenterna själva, genom SSSB, som har tagit ansvar för bostadssituationen i Stockholm. För att kunna göra det i femtio år till krävs att varje studentgeneration sköter stiftelsen på ett ansvarsfullt sätt och lämnar välvårdade hus och sunda ekonomier efter sig.

martin grysell, madeleinkeskitalo & ida klasén

kth-studenter i sssbs styrelse

osqledaren skrev i förra numret om hur stockholms studenthyresgästers förening (ssf) var kri-tiska mot att stiftelsen stockholms studentbostäder (sssb) hade försökt få igenom att hyresför-handlingar parterna emellan endast skulle ske var tredje år. ssf menade att detta skulle distan-siera studentbostadsjätten från studenterna ”ytterligare”. studenterna i sssbs styrelse håller inte med. nedan följer repliker från båda sidor.

DebaTT DebaTT DebaTT DebaTT DebaTT DebaTT Deb

s. 7

6deBatt osqledaren, nummer 4, 08/09.

svar till ”vem vill bli nobelfestare” ur osqledaren nr 3

SSfS Syfte är att verka för hyresgäster-nas intressen och framföra dessa till SSSB. Vi vill uppmuntra SSSB i riktning mot en utveckling som är tillfredsställande för dess hyresgäster. Vår förhoppning är att SSSB ska se SSF som en tillgång och ett verktyg för dem att utveckla en verksamhet som tilltalar hyresgästerna. En av våra ambitio-ner är att hålla hyrorna på en rimlig nivå i förhållande till studiemedlet. Detta är självfallet viktigt för dagens hyresgäster, men även i ett framtida perspektiv för de kommande hyresgästerna. Vi står dock alltid inför problemet att smärtgränsen för hyresnivåerna är nådd eftersom studiebidra-get inte höjs i samma takt som hyrorna.

Alla studenter är potentiella hyresgäster hos SSSB och alla hyresgäster hos SSSB är studenter. I och med det handlar SSFs arbete inte bara om hyresgästinflytande utan lika mycket om att jobba utifrån ett studentperspektiv. Vi hoppas att SSSB har samma syn på saken. SSSB grundades av studenter för femtio år sedan. I dag sköts dock den dagliga verksamheten av avlönade tjänstemän. Vi vågar påstå att studentinfly-tandet inom SSSBs organisation inte är lika påtagligt idag som när stiftelsen grundades. Vi inom SSF förundras ofta över de förslag som SSSB presenterar för oss. Av SSSB kallas de för kreativa förslag, medan dessa i SSFs styrelse snarare anses vara bakåtsträ-vande. Ett av dessa förslag var en treårig förhandlingsordning som innebar passiva förhandlingar. Vi anser att artikeln i Osqle-daren i första hand handlar om det förslaget och konsekvenserna som följer på det. SSSB drog tillbaka sitt förslag redan i höstas, men fortfarande är vi förvånade över att det ens nådde oss. Hur kommer det sig att SSSBs studentrepresentanter inte stoppade den idén innan den lades fram för SSF? Är pas-siva förhandlingar verkligen det bästa för SSSBs hyresgäster?

vår erfarenHet av SSSB är att de förslag till förbättringar som SSF framför inte tas tillvara. Att studenterna som skrivit repliken tar fasta på vad som skrivs om

bostadssituationen i Stockholm generellt är ett exempel på hur SSSB gärna bortser ifrån den kritik som riktas mot dem.

SSF är måna om att behålla förhandlings-ordningen i sin nuvarande form det vill säga att genom diskussion komma överens om följande års hyresnivåer. Vi kommer att kalla SSSBs förhandlingsgrupp till ett utvär-deringsmöte angående den senaste höstens förhandlingar med SSFs representanter. Vi vill passa på att påpeka att det inte ingår studenter i SSSBs förhandlingsgrupp.

anna lindholm ordförande ssf

Johanna karlsson vice ordfö-rande ssf

“Vi vågar på-stå att stu-dentinfly-tandet inom SSSBs orga-nisation inte är lika påtag-ligt idag som när stiftelsen grundades.”

det är välkommet att osqledaren upp-märksammar sscos medverkan vid nobelfesten. låt oss reda upp lite i argu-mentationen. stockholms studenter har fått i uppdrag av nobelstiftelsen att, via ssco, organisera studentinslagen vid världens tveklöst mest ansedda prisutdelning. up-pdraget är prestigefyllt men också förenat med vissa kostnader, framför allt med avseende på den arbetstid som sscos övermarskalkar lägger ned på förberedelser och samordning av festligheterna. arbetet finansieras dock inte – som SSCOs övriga verksamhet – av stockholms studenter som grupp, genom kåravgiften, utan av enskilda studenter som är intresserade av att gå på nobel. är detta då rättvist mot den majoritet av studenter som inte har de ekonomiska möjligheterna att betala för en biljett till nobelfesten? nej, naturligtvis inte. det är just därför som sscos kärnverksamhet går ut på att arbeta politiskt för att förbättra de ekonomiska och sociala förutsättningarna för stockholms studenter som grupp. det är också detta uppdrag som finansieras av studenterna med cirka 22 kronor per student och läsår.

kristian kullordförande ssco

love hanssonvice ordförande ssco

SSCO Svarar:ang.Nobellotteriet

DebaTT DebaTT DebaTT DebaTT DebaTT DebaTT Deb

s. 8

intro osqledaren, nummer 4, 08/09.

aktuellt

i HöStaS Skrev Osqledaren om bak-grunden till att diplomeringshögtiderna togs bort. Vad hände sedan?

KTHs första försök med en ny diplome-ringsceremoni genomfördes i december förra året. Själva ceremonin var oförändrad, men istället för bankett och dans efteråt bjöds diplomanderna och deras gäster på ett enklare mingel i Gyllene Salen. Medan gästerna gled runt och gratulerade de färska ingenjörerna kunde de avnjuta en mingel-buffé bestående av skumpa, tunnbrödsrullar och chips.

På KTH är man helnöjd med lösningen.– Vi tycker det föll jättebra ut! berättar Anna Almlöw, KTHs ceremonimästare.– Men det är för tidigt att dra några slutsat-ser ännu, nu får vi testa det här i några år så får vi se hur det blir.

Marskalkarna och fanborgen – som protes-terade högljutt under sommaren och hösten mot att de skulle gå miste om banketten och dansen, deras ersättning för hjälpen i Blå Hallen – erbjöds en middag på Opera-källaren som plåster på såren.

Antalet diplomander som deltog i ceremo-nin i höstas var exakt detsamma som vid vårens examenshögtid. Däremot verkar fler ha deltagit i minglet efteråt eftersom

Jonas gunnarssoncivilingenjör design och produktframtagning”jag tycker det var jättetrevligt, professionellt arrangerat och festligt, och det tyckte alla mina gäster också. det kan bli trist att hamna vid ett bord för sig själva på en middag, nu kunde vi gå runt och jag fick presentera folk, ’den här har jag pluggat med’, ’den här har jag gjort Osqledaren med’ och så vidare.”

rickard frithiofcivilingenjör kemiteknik”Jag hade riktigt trevligt, jag tror inte att jag hade haft lika trevligt under en middag. Nu fick man möjlighet att prata med många fler än bara de man sitter till bords med. Som ’sista minne från KTH’ så är kanske en middag mer minnesvärd och högtidlig men det här var mer ett trevligt avslut.”

alla gäster nu tilläts stanna kvar gratis. Och det var ju huvudsyftet, att få så många som möjligt att delta.

Thérèse Thiel, studiesocialt ansvarig på THS, är lite mer försiktig med lovorden.– Eftersom det vare sig var en minskning eller ökning av antalet diplomander kan man kanske inte säga så mycket om ifall det föll väl ut eller inte. Men de har ju dragit ned status på examen, det känns inte lika fint längre.

I mitten av januari höll KTH ett utvärde-ringsmöte där bland andra rektor, dekanus och ceremonimästaren deltog, och alla par-ter var enligt Anna Almlöw mycket positiva. Även KTHs övermarskalk var medbjuden. Däremot var ingen från THS inbjuden.– Vi har inte haft något samtal med stu-dentkåren ännu, berättar Almlöw, men jag ska ta kontakt med ordförande och höra mer om detaljer och så, jag ser gärna att de kommer in mer.

Till våren blir det hur som helst ännu en ceremoni i stil med denna, så långt är det redan bestämt. Först i höst kan mer ordent-liga utvärderingar genomföras.

text sara gustavsson

illustration aron lind

... och så här tyckte studenterna om diplomeringen:

Uppföljning:diplomeringen

s. 9


aktuellt/kth i världen

jenny nilsson går fjärde året på maskinteknikprogrammet och är nu i milano i ett år. hon pluggar industriell management och finans och skriver i detta nummer av osqledaren om sitt liv som utbytesstudent.

Milano: höga klackar, kemtvättsparfymerade kostymer, chokladcroissants, fotboll, pasta och hundskit – och staden kallas inte sällan för modets huvudstad. Själv kallar jag hellre Milano för de olika stilarnas och kontrasternas stad. Här ex-isterar allt, ibland sida vid sida, och det ska mycket till innan ögonbrynen höjs.

Med metron ser man världen på en dag. I norr, vid centralsta-tion ligger fattigdomens Afrika kantat av lyxhotell. Väster ut finner man ”China town” med mängder av kinesiska affärer. Ett stenkast härifrån ligger stadens mest åtråvärda gata, fylld med glamour, Corso Como. I öster hittar man studenternas område, här ligger Politecnico di Milano. Söder ut, mot Navigli hittas klubbar och barer för alla tycken och smaker. Och här och var sticker de upp, små vakuumförpackade öar av lyx med privatskolor, flotta bilar, pälsklädda damer och dyra boutiquer. Mode är ett starkt ord i denna stad, det märks att italienarna kan sina kläder, och kaffe! Att slinka in på en bar och ta sig en god capuccino en lördagsmorgon, det är gött det!

Och maten! Det är något med italiensk mat, de lyckas göra det enkla så gott. Att äta en god middag görs bäst på en trattoria – ja, de kallas så – de små restaurangerna som på utsidan ofta ser tråkiga ut men väl inne serveras riktigt läcker mat. Och ett glas rött därtill, kan det bli bättre? Glöm inte att ta en aperitivo! De välfyllda bufféerna som de flesta barer serverar, här äter man billigt och drinken fås på köpet.

Ja, Milano är verkligen en mångfacetterad stad, kanske rå och tuff men också generös, ett centrum för industri och business, en stad fylld med nöjen, god mat och MODE. Arkitekturen är inte den finaste, dock med mängder av undantag. Om du har en tråkig vecka, åk hit! Upplev lite av Italiens kultur och allt vad denna stad kan erbjuda!

ths har två nya sektionerPå kårfullmäktigemötet den 4 december fick THS två nya sektioner: sektionen för medicinsk informatik och teknik (mit) samt sektionen för informations- och nanoteknik (in). in är en sammanslagning av mikroelektronik och it-sektionen i kista. deras sektionsfärger blir ljusblått (mit) och kiselgrått (in).

“vad gör en ingenJör?”kth har lanserat en ny kampanj för att få ungdomar intresse-rade av ingenjörsyrket: “kth på insidan”. på hemsideadres-sen www.kthpainsidan.se går det att rösta på tolv pågående studentprojekt på kth. tre går vidare till nästa fas där delta-garna kommer att “blogga, filma och fota sitt arbete löpande, för att du ska få en bild av hur kth ser ut på insidan”. bland projekten finns “Rymdsonden”, “Ekobilen” och “IT till Tanza-nia”. gå in och rösta på dina kompisar senast den 10 februari.

excellence in teaching till två lärare på csc-skolanstint, stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, har delat ut stipendiet excellence in teaching till elva framstående lärare i sverige. två av årets stipendiater kommer från skolan för datavetenskap och kommunikation nämligen ninni carlsund, lektor i numerisk analys, och örjan ekeberg, lektor i datalogi. stipendiaterna får tillbringa höst-terminen vid ett högt rankat liberal arts college i usa för att delta i och studera den excellenta utbildningen där och ta med sig godbitarna tillbaka till sverige.

text olle blomqvist/kth-ekot

sök nu kompispå kf7 den 1 april ska de som leder verksamheten nästa verksamhetsår väljas.

det kanske är du kompis eller din kompis! skicka in din ansö-kan på en gång, eller senast den 5 mars.

det ska bland annat väljas ny ordförande, vice ordförande, styrelse, ansvariga för områden rörande utbildning, stud-iesociala frågor, näringsliv och programverksamheten (pubar, fester och andra arrangemang), talmanspresidiet och såklart chefredaktören för denna tidning: osqledarens chefredaktör.

läs mer på www.ths.kth.se/val.

text david goldea/valberedningen

kåroBligatoriet?den 10 mars kommer propositionen om när kårobligatoriet försvinner och vad som då ska hända. läs om det i kom-mande nummer av osqledaren eller på webben: www.osqledaren.se.

FråGa Man kan få ut energi från solens strålning, men jag har aldrig hört talas om att man kan få ut energi av annan sorts strålning, typ av radioaktiv strålning som den från kärnav-fall. Min fråga är: går det att få ut elenergi på mer eller mindre samma sätt från kärnavfallets strålning som man får av solens? Om jag inte har fel så är kärnavfallsstrålning mycket starkare än solens strålning här på jorden – och strålning är väl energi?KristOffer PalMqvist

Svar I princip har du rätt i att man kan utvinna ernergi ur det man kallarradioaktiv strålning från kärnavfallet, den avgörande tankevurpan kommer när du säger att den radioaktiva strålningen är energirikare än solstrålningen. Det jag tror du avser är att varje foton i gammastrålningen (för det är väl det du

professor göran manneberg är universitetslektor i fysik på kth. två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. även detta läsår svarar göran på dina frågor om stort och smått.


fråga fysikern

FrågaFysikernHar du en fråga? Maila den då

till [email protected]

fot

o m

arc

us

blo

m

menar?) innehåller mycket energi (storleksordning upp till 10 MeV). Om vi då tittar på ett material med kort halveringstid som ett kg plutonium som har en halveringstid på 24 000 år = en knapp biljon (svensk biljon) sekunder. Antalet atomer i vår lilla mysklump blir då 2,5x10^24.

Översätter vi halveringstid till sönderfallssannolikhet och mul-tiplicerar med antalet atomer får vi drygt 2 biljoner sönderfall per sekund. Om var och en av dessa ger en foton med 10 MeV får vi en effekt på några watt. Inte så imponerande med tanke på att ett kg plutonium knappast är lite och knappast är lågaktivt och knappast är avfall. Det är mycket energi per foton, men inte tillräckligt många fotoner för att kunna tävla med exempelvis solljus, där solstrålningen på en kvadratmeter kan ligga runt 1 kW.

Göran

FråGa Hur kommer det sig att det som är norr ansesvara just norr? solsystemets plan är vill jag påstå alltid avbilda med vårt norr uppåt. semantiken kring världskartor har gjort att icke-europeiska kartor inte är ovanliga i asien, men jag tror aldrig jag sett någon som avbildat vårt norr neråt, åtminstone i ett större perspektiv som i fallet med avbildandet av solsyste-met. ett av få fall jag kan komma på där det vi idag ser som uppåt varit semantiskt söderut är gamla tiders egypten, där övre egypten är där Nilen börjar och nedre egypten är där den rinner ut i Medelhavet. inte ens gamla kartor där de fortfarande trodde att världen var platt är avbildad åt ”fel” håll. varför är det så här egentligen?CristiaN

Svar Norr har faktiskt inte alls alltid varit uppåt. I det gamla Egypten var (precis som du säger) uppåt det håll varifrån Nilen kom. Många äldre kinesiska och persiska kartor likaså. Kortfattat kan man säga att två oberoende stil-bildare, Ptolemaios i Europa och Pei Xiu i Kina, valde norr uppåt, och sedan blev det så. En något mer utförlig historia finns på http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_cartography.

Göran

CLEA

NTEC

H SU

STAI

NABL

E DEV

ELOP

MENT

CASELÖSNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Var med och anordna det största* hållbara projektet på KTH

Den Reflekterande Ingenjören 2009!För mer info gå in på hemsidan:

www.denreflekterandeingenjoren.se

*och enda

s. 10

1. Mat

s. 11


aktuellt

brickluncHer på nyMble har serverats så länge någon kan minnas. Men faktum är att de drar mindre och mindre folk för varje år som går. Innan den stora ombyggnaden av kårhuset för cirka tio år sedan sägs det att så många som 1 200 studenter år lunch i Nymble varje dag. Men under tiden som kårhuset var stängt för renoveringen hittade studenterna nya lunchvanor på nya restauranger som ploppade upp längs Valhallavägen. När restaurangen väl öppnade igen var konkurrensen om studen-ternas lunchpengar betydligare och intresset för att äta lunch i kårhuset inte längre lika stort.

Men antalet lunchgäster har aldrig varit så lågt som i år. Enligt Amicas egna siffror köper mellan 150 och 200 personer lunch av dem varje dag. Vad det beror på är oklart, men gissnings-vis har det att göra med att det finns andra, godare alternativ till lunchmat som är marginellt – om alls – dyrare i närheten. Dessutom är det många som väljer att ta med sig matlåda och värma i microvågsugnarna som står utställda invid Hyllan. Exakt hur många som gör det finns det dock ingen statistik på – ännu.

utan pengarna Amica skulle kunna dra in genom att ha ett serveringstillstånd och anordna events i kårhuset på kvällarna hävdar de själva att det är omöjligt att gå med vinst, vilket är anledningen till att de har sagt upp avtalet med THS. Enligt egna siffror har Amica gjort ungefär en halv miljon i förlust sedan de öppnade i mars.

frågan är vad som händer i kårhuset nu i vår innan någon ny lösning på vad som ska hända i kårhuset är hittad.– Amica kommer att fortsätta servera lunch fram till maj i år, säger Måns.– Men maten kommer inte att lagas på Nymble, vilket gör att vi får tillgång till köket och kan skaffa oss ett livsmedels-tillstånd och i förlängningen ett alkoholstillstånd. Inom två månader hoppas vi ha det.

En annan skillnad är att det bara kommer att serveras två rätter

istället för fyra varje dag.

Hur påverkar det kåren ekonomiskt i förlorade hyresintäkter och så vidare?– Det betyder att vi förlorar hyresintäkter på 100 000 ungefär. Men det påverkar oss också positivt i och med att festverksam-heten kan dra igång med ett ideellt klubbmästeri.

vaD innebär det här för studenterna på längre sikt?– Det vet vi inte än, säger Måns. Styrelsen arbetar med frågan jättemycket och utreder olika alternativ. Vi vill ha lunchserve-ring, men hur den ska se ut har vi inte kommit fram till. Vår viktigaste ambition är att hitta en lösning som inte går med förlust.

Om det blir en liknande restaurang med bricklunch, eller någon typ av food court, ett större café eller något helt annat i Nymble efter sommaren är med andra ord fortfarande oklart. Sannolikt kommer mindre ombyggnader att göras för att passa den nya lunchserveringen, och fler microvågsugnar att ställas ut. – Målet är ett levande kårhus. Vi vill göra det attraktivt för stu-denterna att vara här. Inte minst för att kårhuset kostar ganska mycket.

Studenter med åsikter och idéer om hur lunchserveringen ska se ut i Nymble framöver uppmanas att höra av sig. Maila Måns på [email protected].

text sara eriksson

i förra numret skrev osqledaren om hur kårhuset inte kunde få något permanent alkoholtillstånd så länge kåren inte kom överens med kårhusets restaurang fazer amica om vem det skulle stå på. nu verkar det hindret vara ur vä-gen. amica har nämligen dragit sig ur avtalet med ths och kommer att försvinna efter sommaren, eller åtminstone inte finnas kvar i samma form som idag.

amica försvinner– oklart hur lunchserveringen i nymblekommer att se ut i framtiden

1. Mat

© 2008 Accenture. All rights reserved.

Always aiming for higher ground.Just another day at the office for a Tiger.

Visit accenture.se/jobb

Choose Accenture for a systems integration and technology consulting career where you can make a difference every day. A place where you can work with the brightest people in business and technology to identify new opportunities and solve the toughest IT challenges. The best place to expand your skills and progress your career fast. And the only place where you can leverage our unrivalled experience and ground-breaking research, while helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

We’re now looking for exceptional graduates to join our consulting team – people with the potential to become leaders.

Our clients include many of the world’s largest organizations and we’ll train you to take a central role in developing innovative business and IT solutions that improve the way they operate. Professional development is a key part of the total rewards package we offer.

You’ll get continuous training, both formal and on-the-job, and you’ll be working on some of the largest, most challenging projects around.

In our dynamic environment, you can move your career forward faster than with most other employers. And in return for taking on a high level of responsibility, build deep market-relevant skills and get competitive compensation with a full range of benefits.

Join Accenture and you could be delivering the innovation that helps our clients become high-performance businesses. To find out more about graduate career opportunities and to submit your application, visit our website today.

Opportunities in business consulting

s. 13

osqledaren granskar osqledaren, nummer 4, 08/09.

”sandwich-doktoranderna”© 2008 Accenture. All rights reserved.

Always aiming for higher ground.Just another day at the office for a Tiger.

Visit accenture.se/jobb

Choose Accenture for a systems integration and technology consulting career where you can make a difference every day. A place where you can work with the brightest people in business and technology to identify new opportunities and solve the toughest IT challenges. The best place to expand your skills and progress your career fast. And the only place where you can leverage our unrivalled experience and ground-breaking research, while helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

We’re now looking for exceptional graduates to join our consulting team – people with the potential to become leaders.

Our clients include many of the world’s largest organizations and we’ll train you to take a central role in developing innovative business and IT solutions that improve the way they operate. Professional development is a key part of the total rewards package we offer.

You’ll get continuous training, both formal and on-the-job, and you’ll be working on some of the largest, most challenging projects around.

In our dynamic environment, you can move your career forward faster than with most other employers. And in return for taking on a high level of responsibility, build deep market-relevant skills and get competitive compensation with a full range of benefits.

Join Accenture and you could be delivering the innovation that helps our clients become high-performance businesses. To find out more about graduate career opportunities and to submit your application, visit our website today.

Opportunities in business consulting

ZaHir är en fiktiv perSOn men hans situation är verk-lig. Rektors beslut om att ta bort miniminivån för stipendier kan göra att utländska doktorander knappt klarar av att leva i Sverige. Det finns doktorander på KTH som har blivit av med sitt stipendium från KTH och därför måste klara sig på det stipendium de får från sitt hemuniversitet. De vågar ofta inte berätta om sin situation eftersom att de är rädda för att förlora sin doktorandplats.

Som doktorand finns tre olika sätt att finansiera sitt uppehälle under forskningstiden; doktorandanställning, utbildningsbidrag och stipendium. Av dessa tre ger doktorandanställning mest säkerhet eftersom det liknar ett vanligt jobb med pensionsavtal och möjlighet till försäkringskassans förmåner. Utbildningsbi-draget bestäms av regeringen och är konstant under tiden de får bidraget. Doktorander med utbildningsbidrag har ofta även en assistenttjänst. De får också fast anställning de sista två åren av sin doktorandtjänst.

StipenDiefOrMen är Svår att greppa, många olika regler påverkar dess storlek och hur de betalas ut. Framför allt är skatteverkets regler viktiga. Till exempel får inte stipendier komma från skattepengar och stipendiater får inte utföra ar-bete som kan tolkas som att det gynnar institutionen.

När KTH finansierar doktorander genom stipendier är det ett sätt för skolan att slippa betala skatt och socialavgifter. I somras bestämde rektor att minimibeloppet för en stipendiedoktorand är 11 000 kronor i månaden, vilket går att leva på. Det kan tyckas att 11 000 kronor är mycket pengar jämfört med studie-lånet. Men en doktorand är samtidigt färdig civilingenjör och ute i arbetslivet förväntas nästan det dubbla som ingångslön.

Redan den 2:a december reviderades beslutet. ”För forskarstu-derande med egna stipendier… kan respektive skola besluta i varje enskilt fall om kompletterande stipendium upp till miniminivån” står det i rektors beslut Dnr VL-2008-0572 Doss

411. Det betyder att det inte är obligatoriskt för doktorander med stipendier från andra universitet att få ett kompletterande stipendium från KTH för att uppnå miniminivån. För svenska studenter brukar det inte vara något problem, men det påver-kar utländska doktorander. Det finns många utländska dokto-rander på KTH som kommer från länder med längre löneni-våer än Sverige, som till exempel Bangladesh och Kina. Dessa doktorander får kanske ett stipendium från sitt hemuniversitet som räcker att leva på där, men här i Sverige räcker det inte ens till att hyra ett korridorsrum på lappis.

ktH får en summa pengar av staten för varje disputerad doktorand, liksom äran och står med i alla publikationer som doktoranden skrivit. När KTH inte ger ut stipendier utför i praktiken doktoranden forskning gratis och det är just de utländska doktoranderna som kommer i kläm. De känner inte till svenska lagar och rättigheter och om de mot förmodan inser att de har vissa rättigheter är de är ovana att protestera när de blir felbehandlade. Det har varit mycket svårt att finna en doktorand som vill berätta om sin situation, och hur de påverkats av rektors beslut. Många är nog rädda för att förlora sin doktorandplats. Däremot har flera källor bekräftat att en grupp doktorander redan har förlorat sina stipendier från KTH. Att beslutet att ta bort minimibeloppet för stipendiedoktoran-der påverkar dem som inte vågar säga ifrån är beklagligt och sorgligt.

Nästa gång du får pengar från CSN, tänk på sådana personer som Zahir som har mycket mindre än studielånet att leva av trots att de är doktorander.

text anna wahlberg

skulle du klara av att leva på 5 000 kronor i månaden? det gör Zahir. Zahir är 23 år och kommer från bangladesh. han doktorerar på skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på kth och är en så kallad ”sandwich-doktorand”. han är både inskriven på kth och på sitt hemuniversitet i bangladesh och spenderar ett halvår i varje land.

5 000 kronor i månaden

s. 14

STuDIeSOCIalT

ths osqledaren, nummer 4, 08/09.

vad händer på kåren?

Avhoppad kårordförande, ny organisation, inget alhoholtillstånd, finanskris, uppsäg-ning av avtal med Amica, byte av kansli-chef, inbrottsvåg i nymble, hot om att JO-anmäla KTH [...]vad hände inte på kåren ht08? och vad händer nu?läs om hur ths ledningsgrupp 08/09 tacklar motgång-arna och om en och annan framgång.

amer på nästa sida!

text sara eriksson

tHérèSe tHiel är studiesocialt ansvarig på THS och har ansvar för säkerhetsfrågor, jämlikhetsfrågor, studiemiljöfrågor, idrott och kårföreningarna. För att nämna några av de saker Thérèse har sysslat med i höst. Med anledning av att det inte längre finns någon förvaltningsansvarig har Thérèse även fått ta över en del av ansvaret för förvalt-ningsfrågor.

Med så många strängar på sin lyra blir det svårt att jobba aktivt med alla frågor. Thérèse säger själv att generella frågor som jämlikhet är något som är svårt att få tid till att jobba ordentligt med på grund av de dagliga sysslorna.

Vad jobbade du med i höst?– Jag arrangerade Kårens Dag under mot-tagningen. Sedan har det varit mycket arbetande med frågor rörande sektionsloka-ler – Kista har bland annat förlorat sin och det är lite rörigt på Campus Valhallavägen, säger Thérèse. – Jag har också planerat KTH-mästerskapen och tre gånger under året hjälper jag Lena (Edwardsson, säkerhetsansvarig på KTH, reds anm.) att anordna olika utbildningar som fest-, STAD-, och studerandeskyddsut-bildning.

Vad händer i vår?– Just nu håller jag bland annat på att ta fram en jämställdhets- och pedagogikut-bildning tillsammans med KTH. Man ska göra en undersökning där studenter ska sitta på föreläsningar ”under cover” och kolla för att sedan utvärdera resultaten.

– SOM jag har sett det så… På något sätt handlar det om omorganiseringen. Och att det inte fanns någon ledning i början: dåvarande kårordförande hoppade av och vi behövde också rekrytera en ny kanslichef, säger Christine Ambell.

Christine blev vald till ordförande på ett kårfullmäktigemöte en bit in i september. Under sommaren hade hon rollen som vice ordförande, en post som senare togs över av Måns Östberg. Tillsammans utgör de kårpresidiet som leder ledningsgruppen och är med i styrelsen där Christine också är ordförande.

– i OcH MeD omorganiseringen fanns det inga fasta roller att ärva. Och när det sedan blev totalt kaos med allt som hände blev det väldigt svårt. Under de förutsättnin-garna tycker jag att vi har löst det bra, säger Måns.

Vad anser ni ledde till den här situationen?– Kåren var inte tillräckligt förberedd, plus att ledningen i somras byttes ut med en månads intervall. Att det blir kaos vid en omorganisation är ingens fel, men att det tog så pass lång tid beror på dålig förbere-delse, säger Måns. – KF (kårfullmäktige, reds anm.) borde kanske ha funderat lite mer på hur de skulle förbereda omorganiseringen då det var de som beslutade om den, men det låg väl i någon mening på den gamla styrelsen också, fortsätter han.

Vilka frågor har ni jobbat primärt med i höst?– Restaurangen, tillståndet och att hitta en ny kanslichef, säger Måns. Innan Marianne tillträdde (Fridborn, reds anm.) fick jag göra många av hennes uppgifter också. – Och så har vi jobbat oerhört mycket med den nya organisationen och att få den att fungera, tillägger Christine.

vaD HänDer i vår?– Vad vi ska göra med restaurangen kom-mer att vara den största frågan för mig, säger Måns. Och hur vi ska locka studenter till Nymble och få igång festverksamheten. – Proppen om kårobligatoriet kommer ju i mars också, och högskoleproppen sju dagar senare, fortsätter Christine. Vi har redan in-planerade möten angående det. Jag kommer också att lägga mycket energi på nationellt påverkansarbete.

Dessutom kommer de att fortsätta arbetet med att få kåren att bli en stabil organisa-tion genom granskning och uppdatering av dokument och rutiner.

Har det bara varit jobbigt eller roligt också?– Det har varit jätteroligt, säger Måns.– Det är ju otroligt upplyftande, håller Christine med. Bland det bästa jag gjort. Jag har lärt mig sjukt mer här än vad jag gjort under fem år på KTH. Jag skulle nästan ha kunnat betala för att ha fått den här utbildningen.

KårpreSIDIeT

0910

verkar det intressant/roligt/lärorikt/utvecklande/spännande/svårt/jobbigt/inte-lika-fattigt-som-att-vara-student-men-nästan-fast-utan-att-behöva-ta-lån/meriterande/insert_word_here att jobba på kåren ett år? allt stämmer.

posterna du kan söka för läsåret 09/10 är:

CHeFreDaKTör OSqleDaren!

närInGSlIvSanSvarIG!

KårOrDFöranDe!

vICe OrDFöranDe!

STuDIeSOCIalT anSvarIG!

prOGramGruppSOrDFöranDe!

uTbIlDnInGSanSvarIG x2!

läs mer på www.ths.kth.se/val. illu

st

rat

ion

fel

ix l

ind

berg

s. 16vad händer på kåren?


OSqleDaren uppmärksammade i förra numret att ”THS kan komma att JO-an-mäla KTH”. Det som inte kom fram var att ”kan komma att” lades till bara några minu-ter innan tidningen skickades till tryckeriet. Tidigare hade där stått ”ska”.

Johan Fagerhem, som liksom Linus Ericsson jobbar som utbildningsansvarig på kåren, jobbade mycket med frågan om att försöka få KTH att sänka de långa handläggnings-tiden för disciplinärenden i höstas. Idag ser han påverkansarbetet han utförde som sin största framgång hittills på THS, trots att, eller kanske på grund av, det aldrig ledde till någon anmälan. – Igår fick jag ett brev på lådan där det stod att ”KTH och THS har ett gemensamt mål på att ett disciplinärende aldrig ska ta mer än tre månader”, underskrivet, säger Johan.– Om det håller är det förbannat tacksamt.

Ett bevis på att THS i någon mån har makt på KTH. – Vi har makt att säga till om saker och de lyssnar. Men jag tror att väldigt mycket av det vi gör kommer att visa resultat först om några år, säger Johan och Linus. – Vi har medvind, men skutan är stor. Det är som att styra en jäkla oljetanker – man måste börja svänga flera kilometer innan. Eller som att försöka paddla en oljetanker… KTH är som en oljetanker!

Hösten har i övrigt ägnats åt att läsa in sig på ”väldigt många saker”. Få koll på hur situationen ser ut med kursutvärderingar, kvalitetsutveckling och så vidare. De har också samarbetat en del med Learning Lab, framförallt då det gäller den pedagogiska utbildningen som alla lärare ska ha om tre år, enligt KTHs splitternya utvecklingsplan.

Vad händer i vår?– Vi ska lansera den här pedagogiska kam-panjen vi har jobbat med, för att få KTHs lärare att inse vikten av att de kan lära ut på ett bra sätt. Vi ska också jobba mer ute på sektionerna och försöka föra över våra kun-skaper till dem och stärka deras kamp, säger Johan och Linus och avslutar med att locka potentiella sökanden till utbildningsansva-riga 09/10 med att den årliga utbildnings-konferensen de får åka med på i sommar i år går till Singapore.

– nu börjar min verksamhet, tidigare har det mest varit lösa saker, säger Patriq Ramdert, Programgruppens ordförande, när jag tar upp den eviga frågan om hur det går med alkoholtillståndet.

Och betoningen ligger på ”nu”. Med an-ledning av att avtalet med restaurangen är uppsagt, och THS nu får tillgång till köket (läs mer på s. 11), kan vi äntligen få ett eget permanent tillstånd att servera alkohol. Vilket betyder att det kommer att bli långt mer aktiviteter i kårhuset än några enstaka arrangemang i vår. Senast i slutet av mars hoppas Patriq ha tillståndet i hamn.– Meningen är att vi ska ha en stor fest i månaden och en pub varje vecka, lovar Patriq.

Det kan låta lite mycket, men med ett Nymble Klubbmästeri (”uppstartandet av ett ideellt klubbmästeri är klart, bara att det inte är igång”) som enligt Patriq är trötta på vilan och vill börja ordna fester finns det ingen anledning till att det inte skulle gå.

Kommer ni att hålla budgeten?– Ingen aning. Men jag skulle inte tro att det går så mycket mer back än vad det har gått tidigare år.

Vad vill ni tillföra studentlivet som inte redan finns på sektionspubarna?– Festivalstämningen, större evenemang, artister… Dansgolv som tar 500 perso-ner. Ortspubarna har inte internationella studenter, det har vi. Och det är de som är mest fest…

Under Osqledarens mingel på den första tentapuben hördes vitt skilda recensioner. En åsikt som har kommit upp även senare är rädslan för att kårhuset ska förvandlas till en gigantisk sektionspub. Folk verkar helt enkelt rädda för att overallerna ska ta över Nymble. – Vissa evenemang kanske kommer att vara riktade mot vissa grupper, och vi kommer att ha både overall- och finsittningar i vår.– På tentapubarna är alla välkomna och jag tycker att det är kul att många klär upp sig. Men vill man klä sig i overall får man göra det. Det handlar om respekt från båda sidor. Alla ska känna sig välkomna, avslutar Patriq.

”Det går bra nu” proklamerade THS Näringsliv med stora lysande bokstäver på Nymbles fasad under den senaste tentapu-ben – och sålde slut på 140 flaskor skumpa på rekordtid uppe i Musikrummet. Och faktum är att det går ganska bra nu, åtmin-stone för Näringslivsgruppen (NG) med Peter Stier, näringslivsansvarig på kåren, i ledningen. Att finanskrisen har påverkat vissa av deras planer för våren är förvisso sant, men kanske inte det viktigaste på lång sikt. – Ja, det går fortfarande bra nu. Vi har en väldigt bra näringslivsgrupp och goda rela-tioner till företag så vi ser inga långsiktiga problem, säger Peter.

Vad har ni gjort i höst?– I höst har vi startat upp fyra projekt varav tre är helt nya – THS Case, två utland-sprojekt och så ROS-dagen (Rekryterings- och Sommarjobbsdagen, reds anm.).

Hur har finanskrisen påverkat ert arbete?– Företag är betydligt försiktigare och vill inte planera inför framtiden. De vill fort-farande rekrytera, men är inte lika benägna att lägga ut pengar på att marknadsföra rekryteringen, säger Peter. – Istället för att lägga massa energi på att försöka få in pengar från företag har jag fokuserat på att få igång en ideell näring-slivsverksamhet och utarbetat en stabil säljorganisation som kan hålla många år framöver, fortsätter han, men försäkrar samtidigt att de fortfarande kommer att hålla budget.

I vår kommer NG att förutom ovanstående aktiviteter anordna två branschkvällar, där man på den ena kommer att diskutera finanskrisen (”prata om problemet istället för att undvika det”). Läs mer på www.naringslivsgruppen.se.

uTbIlDnInG

närInGSlIv

FeSTverKSamHeT

”Ja, det går fortfarande bra nu. Vi har en väldigt bra näringslivs-grupp och goda relatio-ner till företag [...]”

”Nu börjar min verksam-het [...]”

”Vi har med-vind, men skutan är stor.”

s. 17the new iss president


Hernan MartineZ was elected in the beginning of De-cember to be the head of the International Student Service 2009. Originally a student in media technology, he chose to take a break from the studies for one year in order to take charge of the organization. One month after the election, and very busy, he explains the changes to be made and the goals he would like to reach.

Have you been engaged in ISS for a long time?– I started to take part in ISS in February 2008, as a buddy. At that time I was also helping a lot in the organization with the activities. In July, Oguzhan Erim (former president) asked me to join the International Board, which I accepted.

Why did you decide to try to become president of ISS?– There were some problems last year, management problems, and I wanted to have a chance to solve them, as well as giving a team spirit in the organization, which was lacking. Besides, I have been an exchange student before, and so has my brother, and I want to take advantage of that and to put in practice what I have experienced. I also like meeting new people!

When did you take this decision?– The first time I thought about it was in the middle of Octo-ber, when the advertisement for a new president was issued. My father thought it was not a good idea, but thinking about it, I made up my mind and applied for it. I think that it is a great opportunity. Moreover, I like helping people.

What is the main goal of ISS for you?– I think that ISS has far more than a single goal. However, one of the main goals is to help international and exchange students to discover Swedish culture, allowing and improving the relations between them and Swedish students. People actu-ally do not know about the role of ISS, and this is something I would like to change. I’d like to make ISS more famous.

So what are your plans for the year?– First I would like to make the International board bigger, with a representative from all the sections of KTH, because they are 19, and it is hard to know what is going on in each of them. Then, as I already mentioned, I’d like to make people know more about ISS. I joined the organization one year ago, but one year and a half ago, I didn’t know anything about it. The website is also going to be better organized so that people can find all the information they want easily. Another point is that I’d like to have more contacts with sport associations, in order to help the students to be able to practice sports even though they just stay for half a year. And finally, it could be nice to have activities with students from other universities, and not only from KTH.

text florence ferrero

photo oguZhan erim

And his name is Hernan Martinez. Florence Ferrero has interviewed him to find out where he wants to take the organization the year to come.

THere’S a new man In THe ISS OFFICe1. Hernan Martinez

s. 18nya ansikten på kåren


SUMMER ENERGY 2009

VI ERBJUDER

ENERGIFYLLDASOMMARJOBB!

Läs mer på www.fortum.se/summerenergy

ellinOr grape är ett 22-årigt förortsbarn som det kom-mande året ska kombinera fjärdeårsstudier på teknisk fysik med inriktning hållfasthetslära med en halvtidsarvodering som mottagningsansvarig på kåren. Hon beskriver sig själv som glad och tycker om att klättra, segla och åka långfärdsskridskor. Kort sagt är hon en riktig friluftsmänniska. Som älskar schlager och att baka.

Varför sökte du den här posten?– För att mottagningen är det roligaste jag varit med om på KTH. Jag är intresserad och engagerad. Jag har varit Fadderist på fysik, och året efter fixade jag ettans fest, och året efter det nollegasquen.

Kommer du att genomdriva några stora förändringar 2009?– Nej, inte vad jag vet om än så länge. Men det kommer nog.

Hur känns det att jobba halvtid? Kommer det att fungera?– Det känns bra, skolan har ju inte riktigt kommit igång än. Det kommer att fungera, men bara för att jag har ett otroligt schysst schema.

Vad ska du jobba med i framtiden?– Jag vill jobba med stål eller papper, inom tillverkningsindu-strin. Drömmen är att få typ krascha lastbilar på Scania.

Du beskrivs av din företrädare Frida som ”glad och kavat”.– Haha, som Kajsa Kavat. Ja, det kan nog stämma.

Kommer ditt schlagerintresse att märkas i mottagningen?– Ja! Förra året hade vi en nollegrupp som hade temat schlager. Vi lyssnade på schlager och åt snittar.

Uppskattat?– Självklart!

ellinor grapemottagningsansvarig 2009

anders olssonprojektledare armada 2009Mailar Du till [email protected] eller [email protected] kommer du till Anders Olsson. De extra mailadres-serna förärades han förra året då han var med i projektgrup-pen som företagsansvarig och det uppdagades att han äger alla album Per Gessle någonsin gjort, inklusive dem med Roxette och Gyllene Tider. I år tar den 23-årige farkoststudenten från Tullinge steget upp till att bli projektledare för organisationen.

Vad jobbar du med nu?– Just nu håller jag på och gör en massa intervjuer. Jag ska spika projektgruppen om knappt två veckor. Och så planerar jag en resa till Chalmers arbetsmarknadsdagar CHARM strax efter det – vår första teambuilding.

Hur kommer Armada 2009 skilja sig från Armada 2008?– Det kommer nog inte att bli så annorlunda faktiskt. Armada fungerar så att det finns mycket kontinuitet i organisationen, och förra året införde vi dessutom väldigt mycket nya saker, som Armada 2.0 till exempel. Vi kommer att köra vidare på samma koncept och förbättra det.

Har du funderat över hur finanskrisen kan påverka Armada?– Ja, det har jag gjort. Jag var ensam som säljansvarig mot före-tag förra året, och det gick i och för sig väldigt bra. I år ska jag nog lägga lite mer power på den biten och ha fler än en person. Men Armada är ett så pass starkt varumärke och ingenjörs-studenter är fortfarande eftertraktade, så jag tror inte att det kommer att dippa så mycket.

Vad vill du jobba med i framtiden?– Det blir inga flygande bilar för mig (Niklas Ingvars – projekt-ledare 2008 – dröm var att bygga den första flygande bilen, reds anm.). Jag är sugen på att komma till ett företag där man kan vidareutvecklas och stanna kvar länge. Märkligt nog ville jag bli civilingenjör redan när jag var liten – på fritids fick vi göra visitkort och på mitt skrev jag typ ”Anders Olsson, sivilin-kenjör”, felstavat.

varje år den 15 december går tre blåbär på sina jobb på kåren som ordförande för iss, mottagningsansvarig och projektledare för armada. träffa ellinor och anders.

1. ellinor grape 2. anders olsson

nya perSOner på Kårentext sara eriksson foto patriq ramdert

SUMMER ENERGY 2009

VI ERBJUDER

ENERGIFYLLDASOMMARJOBB!

Läs mer på www.fortum.se/summerenergy

www.lycknis.se

Största studentsajten som erbjuder studenter fri stipendiesökning, Sveriges garanterat billigaste kurslitteratur, massor med begagnad

kurslitteratur och extrajobb för studenter. Lycknis Läxhjälpare erbjuder också grundskoleelever hjälp med studierna.

www.lycknis.se är den största studentsajtenmed fri stipendiesökning samt ny och begagnad

kurslitteratur för studenter.

SVERIGESBILLIGASTE

KURS-LITTERATUR

Alltför många studenter upplever att det saknas

en koppling mellan studierna och arbetslivet

som väntar. Vi tror att en arbetslivsanknytning

ger flera positiva effekter för studenterna. Att

snabbt få praktisk användning av de teoretiska

kunskaperna bidrar till de befästes bättre. En

bättre förståelse för hur man har praktisk nytta

av det man lär sig inom utbildningen kan också

öka motivationen i studierna. Men inte minst

underlättar det steget ut i arbetslivet. TCO vill

därför se ökade ansträngningar för att arbets-

livsanknyta utbildningarna och för att alla stu-

denter ska erbjudas praktikinslag i sin utbildning.

Förbättra kopplingen mellan studier och arbetsliv

Utbildning för ett bra liv

TCO.utbildn.orig85.indd 1 08-09-23 09.24.11

ILLU

STR

ATIO

N: L

IV S

TR

ÖM

QU

IST

s. 20

brevlåda

vetenskap osqledaren, nummer 4, 08/09.

få koll på din dna

intresserad av dig själv? sedan ett drygt år tillbaka kan du med minsta möjliga ansträngning få ditt ursprung och nedärvda anlag presenterade för dig på datorn. det kan röra allt om ett nedärvt ”högt” hårfäste till allvarliga sjukdomsanlag. hela processen sker dessutom utan att du måste lämna soffan! kostnad: 399$. porto och frakt tillkommer.

Det hela tog egentligen fart när TIME Magazine krönte tekniken och indirekt dess frontföretag 23andMe till årets uppfinning 2008. Företaget, som grundades först 2006, har dessutom fått en hel del gratisreklam i och med att företagets VD är gift med Ser-gey Brin, medgrundare till Google. Förutom 23andMe erbjuder i skrivande stund minst två andra företag liknande tjänster, våra is-ländska grannar decodeMe och amerikanska Navigenics. Navigenics är helt sjukdomsin-riktat när det gäller DNA-analyserna medan både 23andMe och decodeMe har tagit ett litet kliv mot underhållningsbranschen genom att dessutom bland annat erbjuda analyser över genetiskt ursprung (geogra-fiskt), berätta för dig vilken ögonfärg du har samt erbjuda genetiska jämförelser mellan släkt och vänner. Det sistnämnda låter som en potentiellt dum sak att genomföra på släktmiddagen.

genOMföranDet är enkelt; du be-ställer hem ett färdigt paket från 23andMe.com, öppnar det och spottar i en liten behållare som ingår och skickar tillbaka det hela för analys. Åtta till tio veckor senare är informationen tillgänglig via din 23andMe-profil. I olika avdelningar kan du se hur din riskprofil ser ut för olika sjukdomar i jäm-förelse med genomsnittspersonen. Det ska poängteras att analysen inte förutspår vilka sjukdomar du kommer få utan bara ger en antydan om vad som är mer sannolikt för

just din DNA-uppsättning. Andra faktorer kommer påverka det faktiska utfallet berät-tar 23andMe, troligen i syfte att täcka upp annars kommande stämningsansökningar.

”vi SySSlar inte med diagnostik utan vill enbart ge personer en bättre bild av dem själva.”

Visst låter det bra? Tänk om man skulle kunna utveckla analysen till mycket mer exakta genetiska prognoser, sjukvården skulle med ett bli helt personlig! Istället för massundersökningar skulle man kunna ge personliga rutinmässiga undersökningar utifrån dig själv. Det behöver samtidigt bara göras en gång i livet! Tid, pengar och framförallt liv kunde sparas. Informationen skulle vara ovärdelig. Ett av problemen är just att informationen i vissa avseenden är väldigt personlig. Vad händer om en arbets-givare plötsligt vill se ens genetiska anlag, eller till och med ens partner? Företagen garanterar på sina hemsidor att informatio-nen är säker och aldrig ges ut till tredje part. Internetkonspiratörer har däremot redan börjat spekulera i hur Google, som är delä-gare, har planer på att använda datan till att skapa totalt informationsherravälde. Riktad marknadsföring dragen till sin spets!

faktuM kvarStår dock att tanken med 23andMe är väldigt intressant. För-utom själva analysen vill företaget, genom

”23andMe [...][kan] bland annat erbjuda analy-ser över gene-tiskt ursprung (geografiskt), berätta för dig vilken ögon-färg du har samt erbjuda genetiska jäm-förelser mel-lan släkt och vänner.”

Genetikhem i din

s. 21

brevlåda

vetenskap osqledaren, nummer 4, 08/09.

få koll på din dna

”Internetkon-spiratörer har däremot redan börjat spe-kulera i hur Google, som är delägare, har planer på att använda datan till att skapa totalt informations-herravälde.”

projektet 23andWe, skapa världens största forskningsprojekt. Genom att låta använ-darna svara på enkäter och rapportera hur de reagerar på till exempel olika mediciner vill företaget kunna specificera risker och fallgropar ännu mer exakt. DNA har de redan, och med tillräckligt många använ-dare och rapporter ska det bli möjligt att med hög statistisk säkerhet kunna säga vilka faror vi springer runt med på föreläsningar och tentamen. De första säkra resultaten har redan kommit, ett av dem är följande:

”If you are G6PD deficient, and unwittingly take the malaria drug primaquine, you’ll have a horrible reaction that may include hemolytic anemia and death.”

Scary.

Projektet 23andWe verkar lovande, ju fler som ansluter desto bättre blir det. Helt klart ett steg i utvecklingen mot personlig sjukvård.

naMnet 23anDMe? Det ska syfta till att stifta bekantskap med alla våra 23 kromosompar. För information om hur hela processen och tekniken fungerar, gå in på 23andMe.com.

text viktor sebes

illustration aron lind

s. 22kth:are bakom resurssnålt kylskåp

teknik osqledaren, nummer 4, 08/09.

Hur kan en nästan 300 år gammal upp-finning som kylskåpet delta i en innova-tionstävling? Detta är inget vanligt kylskåp, först och främst ska det drivas med solceller och alltså göra anspråk på att vara både miljövänligt och mobilt. Det är dock inte bara dess energikälla som skiljer uppfin-ningen från föregångarna, materialen som ska användas kommer att vara helt andra än de man finner i kylskåpet hemma i köket. Det är tänkt att apparaten ska byggas av fri-golit istället för konventionell isolering och nanoporösa material istället för kompressor-värmepump. Med hjälp av elektricitet från solcellerna i kombination med ett särskilt nanoporöst material, kommer kyla att produceras och spärras in i systemet med frigoliten. Solcellerna kan dock bara pro-ducera elektricitet på dagtid och kylskåpet kommer, trots isolering, att bli varmt under

natten. En eventuell lösning på detta kan vara att förvara vatten i kylskåpets väggar. Vattnet skulle kylas ned under dagen då elektricitet finns tillgänglig i systemet och sedan skulle det kunna hålla systemet kallt övrig tid. Projektet befinner sig ännu på rit-bordet och någon exakt prototyp finns ännu inte, men planerna för det är vidsträckta. Tanken är att pressa produktionskostnader-na till det yttersta och använda kostnadsef-fektiva material i den mån det går för att få ner det totala försäljningspriset maximalt. Priset för ett kylskåp beräknas ligga på tio dollar och i och med detta hoppas man kunna introducera kylskåpet i u-länder; särskilt där solen skiner som mest.

preciS SOM namnet avslöjar är nanopo-rösa ämnen material med mängder av hål i nanometerstorlek. Nanostrukuren påträffas ofta i naturen och sådana material finns nästan i överflöd. Våra kroppars cellväggar består tillexempel av nanoporösa membran. Sådana material har också skapats av män-niskan och i solid form förekommer de idag bland annat som kol, silikon, silikat, olika polymerer, keramer, metalliska mineraler och flera organiska föreningar [1]. Sedan ti-digare vet man att de fungerar bra som filter och katalysatorer [2], men nya rön visar på betydligt mycket intressantare egenskaper och större potential än så.

Så väl lOkalt som globalt pågår just nu forskning kring hur nanoporositet kan bidra till en mer hållbar samhällsutveckling

affärsplantävlingen venture cup inte bara sporrar och vägleder mängder av unga entreprenörer varje år, utan frammanar och uppmuntrar också nästan lika många nya idéer och innovatio-ner. i årets upplaga av tävlingen deltar kth-studenterna robert lyngman och mikael andersson med en idé om ett udda kyl-skåp.

”Priset för ett kylskåp beräk-nas ligga på tio dollar och i och med detta hoppas man kunna intro-ducera kylskå-pet i u-länder; särskilt där so-len skiner som mest.”

Framtidens kylskåp?

en historia om nanoporösa material

med sina resurssparande (läs: miljövänliga och ekonomiska) egenskaper. Man hoppas kunna ta till vara på och återan-vända gaser som annars släpps ut, exempelvis växthusgaser, och hitta en ny användning för dessa. I tidningen Science publicerade en grupp forskare från Frankrike, Storbritan-nien och ESRF (The European Synchrotron Radiation Facility) i fjol sina fynd kring ett särskilt nanoporöst mate-rials förmåga att ”andas”. I ett pressmeddelande på ESRFs hemsida (www.esrf.eu) berättar man om ett material som har tagits fram av en grupp forskare på Université de Versailles. Materialet, som är en förening mellan metal-ler och organiska ämnen, har visats helt reversibelt kunna expandera till 230 procent av sin ursprungliga volym. Det innehåller små öppningar och kanaler som lätt kan öppnas upp och stängas till genom manipulering av yttre faktorer så som tryck, temperatur, ljus och omgivande gas [3].

Vissa nanoporösa material kan till och med ändra egen-skaperna hos andra ämnen - ofta helt oväntat och oförut-sägbart. Man kan exempelvis höja fryspunkten för vatten märkbart och alltså frysa det i plusgradigt tillstånd eller intensifiera de fluorescerande egenskaperna hos vissa mole-kyler bara genom att förvara dem i nanoporer [1].

text & illustrationmarina rantanen

källor :[1] http://www.cientifica.eu/files/Whitepapers/nanoporous_mate-rials_WP.pdf[2] http://en.wikipedia.org/wiki/nanopore[3] http://www.esrf.eu/news/pressreleases/nanoporous/

Tria är ett fackligt samarbete mellan ST, SKTF och Unionen som riktar sig till dig som studerar på universitet och högskola. Som medlem i Tria är du i själva verket med i tre förbund. Grundtanken med Tria är att du under studietiden ska kunna öppna dörrar till fler än ett yrke eller branschområde. Ett medlemskap kostar 100 kronor för hela studietiden!

Läs mer om Trias förmåner och bli medlem på www.tria.se

BETALA FÖR ETT.BLI MEDLEM I TRE.

TRIA. ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN ST, SKTF OCH UNIONEN.

kth:are bakom resurssnålt kylskåps. 23

teknik osqledaren, nummer 4, 08/09.

fakta: venture cup. venture cup är en affärsplantävling där tävlingsdeltagare tävlar i fyra regioner och i tre faser: 1) affärsidé, 2) utkast affärsplan och 3) affärsplan. i det första momen-tet belönas tio vinnare i vår region (öst) med 10 000 kronor vardera och i det sista får de tre vinnarna i regionen dela på en prissumma på 450 000 kronor. sista deadline för att vara med i moment två (krävs för att vara med i moment tre) är 3 februari.

s. 24

kultur osqledaren, nummer 4, 08/09.

bok.nu

Det är lite faScineranDe hur läsandet av böcker som fritidssysselsättning har överlevt i dagens samhälle. De fyller samma funktion som de gjort under alla år, sedan böcker blev något för vanligt folk. Med internet och ljudböcker tycks det fin-nas tydlig konkurrens, men inget kommer i närheten av känslan av att sitta med en bra, tjock bok i händerna. I dagens datoriserade samhälle är boken fortfarande den fristad den alltid varit.

Internet har med sina otaliga bokforum bara gjort det lättare för bokälskare att nå varandra och dela med sig av sina upple-velser och åsikter. En sida som syftar till att göra det ännu lättare för entusiaster att få tips om böcker är Bok.nu, utvecklad av studenter på KTH. Idén med sidan är att du som användare ger betyg på de böcker du läst, varefter ett system genererar boktips baserade på din egen litterära smak. Ett fyndigt grepp som tillämpats för film och musik, men tidigare saknats för böcker. Utö-ver detta finns möjlighet skriva sina egna recensioner samt att föra diskussioner runt böcker man har läst eller vill läsa.

SiDan, som startade som en fortsättning på en projektkurs i datalogi för ungefär ett år sedan, testades i skaparnas bekantskaps-krets under ett antal månader. I oktober förra året fick allmänheten börja registrera

sig. Reklam på diverse litteraturbloggar och inte minst ett omnämnade i SvD har ökat intresset för sidan och lett till ett uppsving av användare.

– Det är människor i alla åldrar. Vi har tio-åringar som satt betyg på hundratals böcker, och medlemmar så gamla som 80 år. Och det är mest tjejer, faktiskt, säger Jens Bäckbom, en av de ansvariga bakom bok.nu.

Som ny användare får man, för att i början förenkla boktipsprocessen, sätta betyg på ett antal förvalda böcker, från en mängd olika genrer. Det faktum att sidan ännu är ganska ung gör att det är dessa förvalda böcker, och inte användarnas egna val, som dyker upp som mest betygsatta. Jens kallar det en tillfällig lösning. Metoden uppfyllde de tidiga behoven men ska bytas ut till något mer passande när sidan utvecklas och fler medlemmar strömmar till. Man kan ju förstås hoppa över invänjningsprocessen och direkt börja söka på böcker man läst i den redan mycket omfattande databasen.

– fraMöver vill vi införa en mer användarstyrd tjänst, med möjligheten att själv, som användare, ändra i databasen. Man ska kunna lägga till de böcker som saknas, sätta matchande ”taggar”, i princip etiketter, på böcker och hålla rent från onö-diga dubletter som dyker upp, säger Jens.

”’Visionen är att skapa ett informations-nav för lit-teratur, med utförlig infor-mation om författare och böcker utö-ver de boktips som erbjuds idag. Fram-förallt vill vi uppmuntra till mer läsande.’”

För dig som inte vill slösa tid på dåliga böcker

bok.nu är en ny hemsida där det går att sätta betyg på böcker och bli rekommenderad andra som man borde gilla. bakom tjänsten ligger några bokintresserade kth-studenter som vill slå ett slag för bokläsandet på 2000-talet.

Jens, en av de ansvariga bakom bok.nu

1. bok.nu

s. 25

kultur osqledaren, nummer 4, 08/09.

bok.nu

För tillfället importeras alla bokreferenser från Bokrondellens (en förlagsorganisation, reds anm.) databas. Det är fortfarande på ett ganska osorterat stadium, med många dubletter, som ganska djärvt skiljer mellan svenska och utländska författare.– Det är en följd av vårt val av databas, men en av de saker vi vill förbättra i framtiden.

Även om Bok.nu i princip bara kommit igång fungerar sidan bra, boktipsen baserade på din egen smak är förvånansvärt träffsäk-ra. Det ökande antalet användare gör också att informationen som finns tillgänglig ökar stadigt, samtidigt som bra feedback ges till de sidansvariga.

– viSiOnen är att skapa ett informa-tionsnav för litteratur, med utförlig infor-mation om författare och böcker utöver de boktips som erbjuds idag. Framför allt vill vi uppmuntra till mer läsande.

text calle finnström

illustration anna glassel

s. 26

ol i världen osqledaren, nummer 4, 08/09.

studentsituationen i chile

valparaiSO i Chile är en gammal hamnstad som var en mycket viktig port för förbipasserande fartyg innan Panamakana-len byggdes. Än idag är staden fortfarande en betydelsefull hamn, men här huserar även ett dussin av Chiles universitet och studentlivets puls är klart kännbar. Nattlivet är fullt av studenter och påminner lite om utelivet i svenska studentstäder som Upp-sala och Lund.

Extrapriser för studenter går att hitta lite överallt. Att åka kommunalt med buss kostar endast cirka 1,50 kronor om man är student, vilket motsvarar drygt en tredjedel av det normala priset.

En höjning av dessa priser var på gång så sent som i somras. Detta resulterade dock i protester runt om på universiteten, som hölls stängda i flera veckor. Protesterna gav resultat och priserna förblev nästintill oförändrade.

cHileS univerSitetI Chile finns det statliga och privata univer-sitet, och att man behöver betala termins-avgifter med egna pengar är i båda fallen en självklarhet. Det vill säga om man inte fått ett stipendium eller tagit ett lån av staten eller någon bank. Att studera på ett statligt universitet kan kosta 2 miljoner Chilenska pesos (cirka 27 000kr) per år, och privata runt 4 miljoner

(cirka 54 000 kronor) per år.

cHile vS SverigeChile är ett land med en BNP per capita på 14 tusen dollar vilket motsvarar en dryg tredjedel av Sveriges BNP per capita. Big Mac-index i Chile står i skrivande stund på dryga två hamburgare till samma pris för en svensk.

Denna skillnad återspeglas även i studenter-nas tillvaro i Chile. Ett studentrum kostar runt 1 100 kronor i månaden och en billig lunch inklusive efterrätt runt 15 kronor.I Chile finns ingen myndighet som CSN. Staten har visserligen ett organ – Minis-terio de Educacion – som tillhandahåller stipendier och lån för högre studier. Dessa stipendier inriktar sig dock mot dem som har en svår ekonomisk situation, bra betyg och även dem som är barn till lärare och professorer.

StuDenter i valparaiSOFärggranna små hus klär kullarna i Valpa-raiso och små gränder slingrar sig ner mot vattnet. Konstnärer har gjort målningar på fasader lite här och var. Detta är lite av ett kännetecken för just Valparaiso. I ett av des-sa hus bor Felipe Valdebenito Gonzalez och Melissa Escobar. Felipe är arkitektstudent och Melissa studerar Design vid Universi-dad Valparaiso. Huset är ett av de äldsta i Valparaiso och som så många andra saknar

det god isolering. På vintern kan tempera-turen här sjunka ner mot nollsträcket och någon värmare finns inte heller.

Felipe och Melissa menar att det vanligaste är att föräldrarna hjälper en med studie-pengen, eftersom de stipendier som chilen-ska regeringen erbjuder endast går till dem som verkligen är fattiga. Felipes föräldrar hjälper honom med pengar, medan Melissa lånar pengar från Fondo Solidario de Cré-dito Universitario som är ett studentlån från staten.

Att få ett stipendium är mycket svårare än att låna pengar från staten, säger MelissaFelipe och Melissa klarar sina levnadskost-nader på 300 000 pesos per månad, vilket motsvarar ungefär 4 000 kronor. Dessa 4 000 kronor inkluderar förstås inte avgiften till universitetet. För att dryga ut ekonomin hyr Felipe även ut tre rum i sin lägenhet.

cHileS regeringEnligt Ministerio de Educacion fokuseras studiestödet till vissa grupper i samhället. ”Vi står bakom de satsningar som görs av president Bachelet: att de fattigaste och mest begåvade ungdomar i landet kommer att få direkt stöd genom stipendier och studielån för att täcka sina underhåll” säger Mónica Jiménez de la Jara, utbildningsmi-nister, på regeringens hemsida.

att vara student i sverige ger många förmåner som utländska studenter bara kan drömma om. i staden valparaiso i chile råder en annorlunda verklighet för studenterna.

1. valparaiso

I valparaisofinns inte CSN

s. 27

ol i världen osqledaren, nummer 4, 08/09.

studentsituationen i chile

Det finns en fond på 102 695$ tusen miljo-ner pesos för stipendier och 82 663$ tusen miljoner pesos för lån. Men dessa räcker inte till alla som vill studera.

En tredjedel av alla inskrivna studenter får hjälp genom dessa fonder, de övriga studenterna behöver hitta finansiering på annat håll. Som till exempel studentlån via vissa banker.

Kraven för att få något av dessa stipen-dium eller lån är dock väldigt hårda. För exempelvis Beca de Excelencia Académica (stipendie för mycket goda academiska resultat), krävs att man tillhör de fem procenten med bäst betyg från gymnasiet. Detta stipendium ger upp till 1,15 miljoner pesos (cirka 15 000 kronor) per år, vilket bara delvis täcker terminsavgiften på de flesta universitet.

Räntan på studentlånen som man om man inte får ett stipendium kan tvingas ta är hög och återbetalningstiden ligger på runt tio år efter avslutade studier. Banco Edwards erbjuder studenter att låna till en ränta av 7,5 procent. CSN ger sina lån under 2008 till en ränta av 2,1 procent. Utöver detta är studentlånen i Chile bundna till en faktor UF (Unidad de Fomento) som stiger med inflationen i landet.

Att låna från Fondo Solidario de Crédito

Universitario ger en ränta på 2 procent, men då tillåts man endast studera på de statliga universiteten. Lånet styrs av en faktor UTM som även den ändras med in-flationen. Efter studierna krävs 5 procent av föregående års lön för att betala av lånet.Dessa studentlån är till för att finansiera en del av eller hela terminsavgiften och inte studentens levnadskostnader. Detta skiljer sig markant från CSN som primärt riktar in sig på att finansiera just studentens levnads-kostnader.

SvenSka StuDenter Har Det braI Sverige har alla som uppfyller dessa krav rätt till studiemedel från CSN:

• Studerar på en skola eller utbildning som ger rätt till studiemedel. • Studerar i tillräcklig omfattning, minst halvtid. • Studerar i minst tre veckor. • Är yngre än 54.

Det svenska systemet gör att vem som helst som vill studera har en möjlighet, oavsett ekonomisk bakgrund. Ett så fördelaktigt system är få förunnat världen över.

text & foto axel frid

2. valparaiso no. 2

3. Felipe valdebenito gonzales

s. 28åre

ol gör osqledaren, nummer 4, 08/09.

Osqledaren gör...

campus åre1. Åre torg

i briSt på Snö i Stockholm har OL gör…-teamet begett sig till de norrländska skogarna för att recensera Student Skiweek 2009 i Åre. För er som inte vet så är Stu-dent Skiweek i Åre tre veckor då studenter från hela norden åker till Åre för att bevisa sin manlighet (i KTHs fall… Vissa andra universitet har även en eller annan kvinnlig student att uppvisa) genom att festa skiten ur dansgolven tills toaletten på Country Club är översvämmad – true story. För folk som vaknar innan klockan tre på eftermidd-agen och har en baksmälla som tillåter dem att gå längre än till toan finns det även ett berg där som man kan åka skidor på. Hur som helst så är overall-tätheten hög nog för att klassificera Åre som ett de facto-campus och därmed förtjänar byn även sin egen OL gör…-artikel.

Åre är så nära Alperna man kan komma utan att bege sig utanför rikets gränser, med sina cirka 100 nedfarter och topphöjd på 1 274 meter över havet smiskar Åre alla andra svenska skidorter på rumpan precis som din mamma smiskade dig. Byn i sig är liten och pittoresk – invånartalet ligger på

blyga 1 260 personer (artisten Petter med familj inräknad) – men den sammanlagda promillenivån under en vinterkväll motsva-rar antagligen Hultsfredsfestivalens.

För er som bara har åkt i Hammarbybacken kan vi avslöja att det finns nedfarter som tar längre än 10 sekunder att åka nedför. Dessa finns bland annat i Åre. Variationen på backar är enastående; det finns bland annat över 50 lätta backar för folk med mindre erfarenhet och de brädåkare som bara vill åka runt och slasha upp snö på skidåkare. Åre bjuder även på ett par parker där man kan hoppa, glida på så kallade rör och boxar samt om man har otur göra sig väldigt illa i, vilket Johannes bittert fick uppleva när han trodde att boxar var lika lätta att glida på i verkliga livet som i ”Shaun White’s Snow-boarding” på PS3 – n00b.

när bakfyllan kommit till den nivån att man måste förtära något för att överleva dagen så finns det självfallet en uppsjö med korvkiosker, ”toppstugor” och värdshus att äta i. Vi kan starkt rekommendera korv-mojjen/hamburgerbaren vid VM8:an (en fet

sittlift) som bjuder på högklassiga burgare. Tips från coachen är att äta upp stripsen snabbt som fan då de seriöst blir kalla på mindre än två minuter.

på vägen tillbaka till byn är det värt att stanna till vid Fjällgården för lite after-ski (eller après-ski som fransoserna envisas med att kalla det). Där erbjuds öl och ibland även korv med bröd till rimliga priser som kan avnjutas medan man lyssnar på S.N.S.B. (Sveriges Näst Snyggaste Band) och la-la-la:r med till Pinks ”So What” – årets jobbigaste vinterplåga förutom Lady GaGa:s ”Pokerface” som bara kan undgås genom att sticka ner huvudet i snön (inte den gula). Sedan gäller det att skynda sig ner till Systembolaget (som ligger oförklar-ligt långt bort från Åre Centrum) för att införskaffa alkoholreserverna som ligger till grund för en lyckad utekväll. Ett ovärderligt tips är att köpa all alkohol på en gång så man slipper gå till systemet varje dag.

Framför systemet möts man av en kö som kan mäta sig med tentapubkön eller kön framför Golden Hits på Kungsgatan.

i detta avsnitt av serien ”ol gör... Ditt Campus har alex och johannes begett sig till åre för att testa på studentlivet som äger rum ännu längre bort från tullarna än bara en pendeltågsresa.

ol gör osqledaren, nummer 4, 08/09.

åre

campus åre

s. 29

2. alex pÅ Åreskutan 1 274 M.ö.H.

3. partyglad kille pÅ bygget

4. Fs boardslide pÅ box i bräckeparkenPå vägen tillbaka till den mer relevanta delen av byn kan det även vara en idé att glida förbi ICA Maxi som ligger precis vid stationen för att köpa passande tilltugg till dina 24 nyinköpta Sofiero. Som studenter ser vi ingen annan utväg än att köpa nudlar för hela slanten, dock så kan det vara bra att köpa bröd och smör såvida man inte planerar att äta ramen-nudlar till frukost också. ICA Maxi är även ett utmärkt ställe att inhandla 3,5:or om man är orutinerad nog att glömma att systemet inte har öppet på söndagar.

när Man väl har avnjutit sina nudlar är det snabbaste sättet att bli full på att gå ner till bastun och spendera en timme där med ett gäng öl. Sedan är det viktigt att inte glömma att duscha och fräscha upp sig innan förfesten börjar, vi kan lova att en dag i en svettig skiddräkt inte är så gynnsam för kroppslukten och man vill ju inte bekräfta KTH-stereotypen av den skäggiga och il-laluktande nörden.

Efter förfesten kommer den knepigaste delen av kvällen: att välja vilken krog man ska till. Oftast faller valet på den som har studentpriser för kvällen, vilket innebär att inträdet halveras och ölen kostar något mindre. De viktigaste alternativen är Byg-get, Country Club, Dippan och Wersén:s (ordnade efter både relevans och alfabetisk ordning) som inte skiljer sig på något större

sätt när det väl kommer till kritan.

När krogen väl har stängt (alternativt när man har tröttnat på att lyssna på ”Poker-face”) så är ett ytterst populärt hak Max på Åre torg, nämnvärt är att man inte bör beställa fiskburgare eller liknande special-burgare om man inte känner för att vänta resten av natten på sin burgare. Efter en hård dag i backen och en ännu hårdare natt på krogen är det dags att chilla på någon efterfest för att sedan krypa ner i sängen och se fram emot ännu en killer-baksmälla morgonen efter.

till SiSt även ett tips som kommer att göra veckan i Åre fulländad: efter ett gäng intensiva dagars åkande och festande finns det inget bättre sätt att koppla av än med lite äventyrsbad och spa på Holiday Club innan man sätter sig på en nio timmars obekväm bussresa utan sömn.

Avslutningsvis borde det för den uppmärk-samma läsaren vara tämligen uppenbart vilket betyg Åre kommer att få på vår skala från A till AWESOME, och det är självfallet AWESOME!!1 (avsiktligt).

text & fotojohannes koch & alexander biledt

“För er som bara har åkt i Hammarby-backen kan vi avslöja att det finns nedfarter som tar längre än 10 sekun-der att åka nedför. Dessa finns bland annat i Åre.”

s. 30

innan MänniSkOr börjaDe kalla sushi och latte på stående fot för lunch, fanns det faktiskt ett gäng krogar som serverade dagens rätt till rimliga priser åt hungriga arbetare. Men när alla som inte bokstavligen plöjer en åker började kalla sig konsulter eller brand managers och den klassiska lunchen på något konstigt sätt blev omodern, fick lunchrestaurangerna hitta andra sätt att dra in sin kosing. Lösningen visade sig vara att sälja kopiösa mängder billig öl till vem som helst som vågade sig innanför dörrarna. Genom att behålla inredningen från tiden som lunchhak och avsäga sig alla ambitioner att någonsin utvecklas, lyckades sunkhaken bli var mans vardagsrum.

Tack vare sin öppna attityd och otroligt mixade klientel lämpar sig ölhaket utmärkt för en kväll för dig själv. Men det är en del saker du bör känna till innan du ger dig in i den här djungeln. Sunkhaket kommer aldrig göra sig till för att du ska känna dig hemma. De är inte intresserade av att skapa någon slags hype eller nischas. De kom-mer aldrig flyga in gäst-DJs från Ibiza eller låta finska

stjärnarkitekter bygga en bar i kristall. De serverar bärs. Förvänta dig inget annat.

när Man väl accepterat att de här ställena inte har något gemensamt med flådigare nattklubbar, som är mer inriktade på att sälja dyr sprit mellan 23 och 03, än billig öl mellan 10 och 01, så är det fritt fram att ge sig ut på sunkhak. Du kommer också märka att du under en kväll här stöter på alla sorters människor. Är du här på förmid-dagen får du hänga med de riktiga veteranerna, ofta förtidspensionerade eller långtidssjukskrivna som hittat sin fristad på den lokala puben. Stannar du till eftermid-dagen är du där när hopen med studenter dimper in för en efterskolan-öl. Under kvällen kommer det sedan bytas ut mot förfestande gäng i alla åldrar och självklart andra, som precis som du, seglar ensamma.

MeD ett gOtt HuMör och Osqledarens guide kom-mer du ha en alldeles underbar kväll. För säkerhets skull kan du gå tillbaka till guiden dagen efter och kolla hur väl du lyckades. Lycka till!

nöJe osqledaren, nummer 4, 08/09.

osqledarens guide till sunkhaket

Sunk ’til you droposqledarens guide till sunkhaket

är det mitt i veckan och levern pockar på uppmärksamhet på det där sättet som du vet att du kanske skulle bli lite orolig över? fick du ett hånskratt till svar när du ringde och kollade bankkon-tots saldo? har du dessutom sonderat din telefonbok ordentligt och till och med blivit nobbad av den där konstiga snubben du spelade innebandy med på mellanstadiet? då verkar de som om du får ta saken i egna händer och bege dig ensam till ett sunkhak.

1 2 3

dovas. s:t eriksgatan 53.föredömet. riktmärke för övriga sunk-hak och ett utmärkt rookiehak. ju senare du kommer, desto yngre är din omgiv-ning. ät inte här.

star Bar. s:t eriksgatan 22.Hette tidigare Johnny’s. Ständig kamp mellan de som vill se fotboll och de som vill sjunga karaoke. ett av få hak där ma-ten faktiskt är ok.

carmen. tjärhovsgatan 14.klassiskt förfestställe. legendariskt otrevlig personal och sveriges äckligaste rökrum. det kan kvitta.

tre Bra nyBörJarhak

text & layout carl boija

s. 31osqledarens guide till sunkhaket

nöJe osqledaren, nummer 4, 08/09.

RökbåsetEfter rökförbudet var sunkhaken tidiga med att installera små duschkabiner som man får puffa i. Det visade sig dock snart att de som nyttjade dessa flitigast var krogens egen personal. Ingen kan röka som en un-derbetald sunkhaksservitris. Tänk på att ta dig ut när dina sneakers börjar gulna.

ToalettenFör eller senare lär du vara tvungen att be-söka denna. Gå fram med varsamhet. Både pölarna med vätska och medlet som löser upp klottret på väggarna kan döda dig. Om du nu överlever den aptankade återfallsför-brytaren som står bredvid dig vid pissoaren.

StammisbordetObligatoriskt. Här hittar du karaktärerna som har egen nyckel till stället och kan säga håll käften till ägaren och bara få ett kär-leksfullt leende tillbaka. Av någon anledning har de här människorna alltid smeknamn i stil med Doktorn, Professorn eller Översten. Fråga aldrig varför. Inget kan rädda dig om du dras in i en diskussion vid det här bordet.

Entrén”Men vad är det här?” säger du. Ingen kö. Ingen vakt som ifrågasätter din ambition att komma in. Och inte ens någon som tvingar dig att betala för att hålla koll på dina ytterkläder, något som du faktiskt klarat sedan dagis. Nej då. På sunkhaket är alla välkomna, med eller utan jacka och giltig legitimation.

PersonalenBittrare människor får man leta efter än per-sonalen på ölhaket. Oftast helt ointresse-rade av att erbjuda service överhuvudtaget och verkar mest må riktigt dåligt av behöva kliva upp på morgonen. Men det enda de ska göra är ju att tömma ditt bord på flaskor och glas och det brukar gå hyfsat.

Jack VegasDen desperates sista utpost och 2000-talets jukebox. Men tänk på att det är ett litet steg från att lite smått självironiskt slänga i några överblivna femmor till att trycka i ett gäng ovikta femhundringar med hopp om det stora klippet. De flesta Jack Vegas-maskinerna brukar vara upptagna från morgon till sen natt av en lirare som verkar vara heltidsan-ställd för att just spela Jack Vegas. Sno inte hans plats.

SkummisenÄnnu en attiralj som ett sunkhak med aktning bör ha. En riktig excentriker som du tidigt lägger märke till. Kan till exempel utmärka sig genom att sjunga högljutt, veva okontrollerat med armarna eller varför inte genom att bara sitta timme efter timme och stirra rakt ut i luften. Oavsett vilket, bör du in i det längsta undvika alla konfrontationer med den här personen.

DansgolvetNej, nej, nu tog du allt fel. Något dansgolv har inte sunkhaket och om du gjort missta-get att stuffa runt på någon liten yta mellan borden får du nog leva med skammen. Visserligen ser man då och då taktfasta skakningar hos gästerna men då handlar det oftast om tics eller rena psykoser.

BarenHjärtat. Och det du kom hit för egentligen. Men var försiktig: du får bara en oförstå-ende min om du droppar ord som Caipirnha eller Stoli. Istället tar du seden dit du kom-mer och beställer en stor stark eller ännu hellre halvlitersflaskan (läs Norrlands Guld eller Avesta) för 25 spänn. Senare på kväl-len är det okej att hänga på småtjejernas smultronshotrace.

Vad händer kompis?

Bankomat på NymbleKårhuset Nymble har nu fått en egen bankomat. Med hjälp av företaget Kontanten har nu studenterna som vistas på kårhuset alltid kontanter nära till hands (dvs så länge de har pengar på sina konton). Bankomaten hittar du på plan två, precis utanför puben.

Kemi segrare i KTH-mästerskapens innebandyTHS vill gratulera Kemisektionen som efter en ansträngande innebandyturnering i Frescatihallen lyckades knipa hem segern i KTH-mästerskapens första gren, innebandy.Efter en räfflande tävling med 15 deltagande lag finner vi nu kemi, Industriell ekonomi och Samhällsbyggnad på topp i poängligan inför nästa tävling; volleybollen den 7 februari. Är du intresserad av att delta? Kontakta din sektions idrottsansvarig.

Kårens dag 2THS vill redan nu informera om att Kårens dag i år inte bara infaller i september. Missade du Kårens dag under din mottagning, eller har du glömt alla gömda skatter som finns att engagera sig i på Campus? Just för din skull kommer vi arrangera en extra Kårens dag den 27 februari. Kom och mingla med alla föreningar och se vad kåren har att erbjuda just dig!

THS ledningsgrupp har flyttatTHS ledningsgrupp har flyttat ifrån rummen i KårX- flygeln. Du hittar oss numera i Ledningsrummet, ovanför trapporna på plan två. Tveka inte att hälsa på oss och delge oss dina problem och synpunkter. Vi är här för er skull!

Giv’em Five!Vi på THS hoppas att tentor och eventuella omtentor gått super-

bra! Kanske har du haft den stora lyckan att gå en av de kurser

man börjat utvärdera med Fem Frågor. Det är helt enkelt fem kryssfrågor om vad man tycker av olika aspekter av kursen, som

man kan svara på efter att man klarat kursen. Där har du en grym

chans att ge en indikation på vad du tycker om kursen du just läst.

Snälla , söta, rara du, svara på dem om du har möjlighet. Av den

statstik man får ur de fem frågorna har KTH betydligt bättre möj-

ligheter att driva ett bra kvalitetsarbete än vad man har idag.

Linus Ericsson och Johan Fagerhem, THS utbildningsansvariga

Tack!Till alla som varit delaktiga i att arrangera Nobel NightCap. Hoppas ni låter minnena sjunka in och att ni är otroligt stolta över vad vi skapade!

Projektgruppen Nobel NightCap 2008

THS Näringsliv vill tacka alla glada

studenter som höll oss sällskap i THS

Näringslivs champagnelounge på tentapu-

ben. Vi hoppas att ni hade lika kul som

vi hade. Det var riktigt bra drag på er alla,

tack för det! Givetvis hoppas vi att vi ses

även nästa tentapub...och kom ihåg en

sak:

Det enda som stoppade oss var

brandlarmet!

THS Tackkort

THS sidor

www.få.THS.att.synas.nuVill du vara med i webbgruppen för den snyggaste hemsidan någonsin? I början handlar uppdraget främst om att fixa till buggar, därefter bl.a. att hjälpa oss föra över informationen från den gamla webplatsen. Tycker du om projekt med stort ansvar där du själv är drivande samt behärskar hemsideverktyget Drupal tveka inte, kontakta oss. Detta är din möjlighet att få en extremt omfattande bild av vad THS arbetar med. Kontakta oss snarast möjligt för att få en förhandsvisning av den nya skapelsen. Glöm inte att THS hemsida är en stor del av Kårens kommande historia.

Kontakta: [email protected]

Hej! Mitt namn är Eric Finnås Dahlström och jag är projektsamordnare i Näringslivsgruppen (NG) på THS. Närings livsgruppen leds av THS näringslivsansvarige Peter Stier, Näringslivsgruppens eventsamordnare Victor Salander och mig. Tillsammans koordinerar vi i våra roller THS allmänna samarbeten med näringslivet. Vårt mål är att ge dig som student möjlighet att knyta kontakter med företag och förhoppningsvis göra dig mer förberedd inför det kommande arbetslivet. Genom att aktivt söka efter nya samarbetspartner i näringslivet och utbyta erfarenheter g enom samarbeten med andra högskolor och universitet har vi trots finanskris laddat våren med något för alla er studenter.

Under hösten har vi lyckats rekrytera ett gäng vassa projektledare som satt igång riktigt intressanta projekt, både för att marknadsföra KTH som varumärke såväl nationellt som internationellt, men så klart också för dig som student. I februari genomför vi traditionsen-ligt arbetsmarknadsmässan Rekryterings- och sommarjobbsdagen (ROS) för dig som söker sommarjobb. Senare i vår kommer våra två projekt med internationell inriktning (Östeuropa och London) att bjuda på mycket intressant för dig som är intresserad av att jobba utomlands. Löpande under året arrangerar det nystartade THS Case evenemang för att ge dig nya erfarenheter i caselösning. Som om inte detta vore nog, så kommer våren även att bjuda på nya lunchföreläsningar, branschkvällar m.m. För mer information, titta in på vår hemsida www.naringslivsgruppen.se, och vill du garanterat hålla dig uppdaterad, anmäl dig till vår mailinglista på [email protected].

Jag vill även passa på att tacka alla som kom till vår champagnelounge under tentapuben i december. Ni gjorde det verkligen till en top-penkväll! Det var synd att kvällen hastigt var tvungen att avslutas då någon uppmärksam person efter fem minuter kommit på att tju-ten i otakt och sirenen på väggen nog inte var en stämningshöjare till en Prydz-dänga, utan brandlarmet som tvingade oss att utrymma. Till er som missade denna höjdarfest kan jag meddela att det kommer fler chanser.Sammanfattningsvis, oavsett om du söker sommarjobb, är intresserad av att lösa case på ryska, eller måste kunna skilja en Bollinger från en Delapierre på konsultminglet i London, så hoppas vi i Näringslivsgruppen att du hittar något som passar dig.

Eric Finnås DahlströmProjektsamordnareTHS Näringsliv

PSHar du någon idé för ett projekt som du bara väntar på att genomföra. Tveka inte att maila till [email protected]!DS

THS söker ledamöter till Kårbokhandelns styrelseTHS styrelse ska välja två ledamöter till styrelsen för Teknisk högskolelitteratur i Stockholm AB, THS AB. THS äger THS AB till 100 procent. De driver två butiker, en på Campus Valhallavägen och en i Kista. Skicka ett mail till [email protected] senast 20 februari om du är intresserad av en plats i THS AB:s styrelse.

s. 34krönika

avslutning osqledaren, nummer 4, 08/09.

LOOKING FOR A QUIETDAY AT THE OFFICE?

MAERSK INTERNATIONAL TECHNOLOGY & SCIENCE PROGRAMME

You could be one of our future talents

Are you about to graduate as an engineer or geoscientist? Or have you already graduated? If so, there may be an exciting future for you with A.P. Moller - Maersk.

We offer a 2-year programme for graduates seeking an international career in a dynamic and challenging environment.

Triple challenge During the programme you will work in one of our business units. We will challenge you in up to three different technical positions, giving you hands-on experience with the support of experienced colleagues.

www.maersk.com/mitas

Focus and ambition You have the courage to challenge us. You are committed to excellence, ambitious, result-oriented and competitive. You are focused, innovative, self-motivated and you like to take responsibility.

Find out more about the programme and how to apply. Today!

innan jag börjaDe på KTH Valhallavägen hade jag aldrig varit inom området av skolan. Det som förvånade mig mest var storleken. Någon berättade under mottagningen att campus-området täckte en yta lika stor som Gamla Stan och sanning eller skröna så fastnade det.

Under de första dagarna kändes det som ett oändligt område med oändliga möjligheter och gav känslan av att ställas inför ett blankt blad, men det är inte konstigt – det brukar vara svårt att greppa det man inte vet tillräckligt mycket om.

När jag var på min post-gymnasie-”nu är jag fri att göra vad jag vill”-resa, undvek jag all typ av förberedelse och planering, för att vid varje hållplats leta och pröva mig fram och varje morgon tvinga mig själv att känna efter och göra just det jag ville göra. Det var upplyftande och på sitt sätt utrensande efter många år av en inrutad vardag, men det höll inte i längden. En uppsjö av oändliga möjligheter visade sig vara lite värt om jag inte visste vad jag ville. Så känslan av att vara rädd att missa något tog över, och guideboken åkte fram till slut ändå. Men tanken var god; att börja var dag med känslan att allt är möjligt och att endast min fantasi sätter begränsningarna.

Min brOr berättaDe (och många andra innan så det här kan kännas igen, men jag gillade hans sätt att formulera det) att de flesta människor hellre ligger i kistan på begravningen än står i predikstolen. Något som kan förklaras med att den vanligaste rädslan är scenskräck. Vi ställs alltså hellre inför det

blankaste bladet av alla, än går upp inför en grupp och talar.

Återigen inte så konstigt, att välja bort något man av erfarenhet vet är jobbigt (om man nu tycker att rampljuset är en jobbig plats att vara i) och istället välja ”hemliga dörr nummer tre” som i detta fall råkade vara döden.

tjuSningen MeD det okända, det nya och aldrig förr beträdd mark fängslar mig varje dag. Att lära mig något nytt, höra musik jag inte visste fanns eller upptäcka en begåvning alternativt begränsning jag inte kände till hos mig själv, ger samma slags upprymdhet som efter första dagen i skolan, den allra första alltså. Jag var så nervös den dagen, ivrig att äntligen börja ettan och visa att jag hörde dit, att när läraren hälsade med ett vänligt ”hej” replikerade jag med ett kaxigt ”hejdå” i ett försök att vara rolig. Något som tydligen inte gick hem, för mamma ryckte mig snabbt därifrån och väste åt mig att så fick man inte göra. Jag ångrade mitt första intryck så mycket att jag började gråta. Men allt var nytt, jag prövade mig fram, det gör jag fortfarande, om än med lite bättre hyfs, och man måste börja någonstans på det blanka bladet.

Men ett ”hejdå” har jag lärt mig, är inte ett bra sätt att börja på.

text kim dahlgren-strååt

Bild osqledarens arkiv

kim dahlgren-strååt funderar över varför hon fängslas av ny, obeträdd mark.

Tjusningen med det okända

LOOKING FOR A QUIETDAY AT THE OFFICE?

MAERSK INTERNATIONAL TECHNOLOGY & SCIENCE PROGRAMME

You could be one of our future talents

Are you about to graduate as an engineer or geoscientist? Or have you already graduated? If so, there may be an exciting future for you with A.P. Moller - Maersk.

We offer a 2-year programme for graduates seeking an international career in a dynamic and challenging environment.

Triple challenge During the programme you will work in one of our business units. We will challenge you in up to three different technical positions, giving you hands-on experience with the support of experienced colleagues.

www.maersk.com/mitas

Focus and ambition You have the courage to challenge us. You are committed to excellence, ambitious, result-oriented and competitive. You are focused, innovative, self-motivated and you like to take responsibility.

Find out more about the programme and how to apply. Today!

B posttidningOsqledaren, THS, 100 44, Stockholm

Tänk dig.

Att en värld av möjligheter öppnar sig för dig.

Vilket skulle bli ditt första steg?

Ex-jobb, praktik, traineeprogram, utvecklingsingenjörsprogram eller direkt in på ett ledigt jobb. Vägarna till Scania för en ung akademiker som du, är många. När du tar steget in på Scania tar du också första steget på något som kan bli ditt livs resa. En upptäcktsfärd, fylld av ständigt nya utmaningar och ett livslångt lärande. Tänk dig ett jobb där du får alla möjligheter att utvecklas, i en internationell miljö, i den takt som passar dig. Just de jobben finns här. På Scania.

www.scania.com

SCO11974_215x265_uncoated.indd 1 2008-12-15 13:09:19

OL 08/09 #4

Documents

Transcript of OL 08/09 #4