OL 07/08 #3

OSQLEDAREN nr 3 07/08

��

��

��

��

��

INNEHÅLL

THS säljer HÖRS 8

Fråga fysikern 10

Nobelpriserna 2007 12

Nätverk utanför ramen 15

Facebook 14

Fokus på tjejer 20

Kebabtest 22

Nätverk = smör? 25

Brev från Buenos Aires 26

Gästkrönika 28

Chrismukka 31

Julklappstips 32

Grattis! Du håller nu i Osqledarens extratjocka julnummer. För visst passar det väl bra med lite extra läsning, nu när du förhoppningsvis kommer få njuta av lite extra ledighet en stund?I det här numret har vi kollat lite extra på nätverkande. Begreppet kan ju väcka både positiva och negativa tankar för folk. För en del klingar det falska relationer och karriärtänk, för andra betyder det möjligheter att träffa nya människor. Tillsammans med en doktorand på avdel-ningen för filosofi går vi också till botten med facebook-fenomenet.

Och vad vore väl ett julnummer utan julspecial? Lite längre bak i tidningen kan du läsa om andra jultraditioner än den kristna. För dig som inte diggar julskinkan finns också tips på alternativ julmat. Osq-ledarens presentexpert bidrar också med tips på vad man kan köpa i julklapp om man vill ge bort något utöver det vanliga. Eller kanske köpa till sig själv?

Man vet aldrig,

”Tänk om tomten inte kommer då. Tänk om tomten inte FINNS!

God jul!”Jan Fransisco

God jul från mig med och trevligläsning!

SARA GUSTAVSSONChefredaktör

OSQLEDAREN nr 3 07/08

osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högsko-lans studentkårs medlemstidning och har en upplaga på ca 18 000 ex. Den kommer ut 7-8 gånger per år och skickas kostnadsfritt till alla studenter på KTH.

chefredaktör och ansvarig utgivareSara Gustavsson

grafisk form och layoutSara Gustavsson

korrekturRoger Andersson

omslag Josefin Karlsson

skribenterCecilia Björklund, Aron Lind, Frej Naimi-Ak-bar, Dennis Nkangi, Johnny Warström, Julia Shao, Johannes Koch, Alexander Biledt, Sara

Gustavsson, Johan Persson, Sergej Kotliar, Viktor Sebes, Ethel Luvall, Alexander Busnyuk, Sthig Jonasson

fotograferRobert Lyngman, Dennis Nkangi, Alexander Biledt, Johan Persson, Alexander Busyuk, Viktor Sebes

illustratörerJonas Gunnarsson, Josefin Karlsson, Jimmy Gustavsson, Johannes Koch, Aron Lind

repro och tryckWallin & Dalholm Boktryckeri ABpapper multioffset 100 g

[email protected]/070 - 790 98 70annonskontakt

tomat annons & reklambyråwww.tomat.se eller [email protected]

får du inte osqledaren?1) Har du betalat kåravgiften? 2) Om svaret är ja; ring KårX på 08 - 10 45 72 och kolla om din adress stämmer. 3) Om adressen hos KårX stämmer men du ändå inte får tidningen kan du ringa CityMail på 0200 - 211 911

bidragManusstopp för nr 4 är den 18/1 -08. Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras inte. I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

��

��

��

��

��

4

ledare

SARA GUSTAVSSON,Chefredaktör

insändare

SOM STUDENT vid en teknisk högskola är det omöjligt att inte ef-ter ett tag bli lite skadad. Ingenting är 100 procent säkert såvida inte det står i Beta/går att härleda ur Peanos axiom/finns ett matematiskt bevis för det. Fungerar inte något av ovanstående får vi göra anta-ganden. Tyvärr går det väldigt sällan att använda Beta på problem i den verkliga världen.

FÖR NÅGRA VECKOR sedan kom ett brev till Osqledaren där för-fattarna ansåg det vara ”förvirrat” av redaktionen att publicera en artikel med anknytning till klimatfrågan med motiveringen att det finns kritik mot forskning av detta slag. Brevet finns i sin helhet här till höger. I texten påstår författarna att det både inom Intergovern-mental Panel on Climate Change (IPCC) och Vetenskapliga rådet för klimatfrågor finns tveksamheter till klimatförändringarna. Det är sant att de båda medger att det inte finns några obestridliga bevis för att det verkligen är så. Men allt pekar mot det.

PÅ REGERINGENS hemsida hittar jag ett pressmeddelande från Vetenskapliga rådet för klimatförändringar med orden ”Jordens kli-mat har blivit varmare och det är ett verk av människan.” Den enda osäkerhet de talar om i sina rapporter är den om hur allvarliga kon-sekvenserna av klimatförändringarna faktiskt blir. Jag gick vidare till IPCC, och i inledningen till deras senaste rapport står följande: ”Warming of the climate system is unequivocal, as is now evident from observations of increases in global average air and ocean tem-peratures, widespread melting of snow and ice, and rising global average sea level.” För de som inte är så bevandrade i engelska betyder unequivocal otvetydig eller entydig.

LITE LÄNGRE ner i samma rapport står det att “There is very high confidence that the net effect of human activities since 1750 has been one of warming.” (Rapportförfattarnas kursivering.) Och nej, det står inte att det är matematiskt bevisat. Undrar varför. Dess-utom undrar jag hur det kommer sig att IPCC, tillsammans med Al Gore, fått Nobels fredspris för att ha informerat allmänheten om den globala uppvärmningen och dess orsaker, om det nu inte ens är fastställt att sagda uppvärmning pågår. Hallå, det är nobelpriset vi snackar om! Inte Miljömupparnas hedersomnämnande eller något i den stilen.

DET ÄR BRA att vara kritisk mot ny information. Men det är inte särskilt vettigt att ignorera vetenskapliga fakta för att slippa skära ner på sin bekvämlighet eller ändra sin livsstil. Det är heller inte klokt att ifrågasätta sådant som är allmänt vedertaget bara för att framstå som smartare än sin omgivning, som man ibland kan få intryck av. Visst, vi har inget matematiskt bevis för att klimatet faktiskt förändras och att det är människans utsläpp som bidrar till denna förändring. Och även om vi hade det så skulle det säkert finnas de som ifrågasatte, även om det då skulle vara lättare att avfärda dem som dårar.

ALLT GÅR INTE ATT BEVISA MATEMATISKT

5

ledare insändareVAR ÄR DEBATTEN?

–NÅGRA FRIA ORD OM FRIA ORDOSQLEDAREN

SVARAR:

Kårobligatoriets allra ondaste spöken och bäst gömda garderobslik kommer fram och ställs på scen, när det uppmärksammas att Osqledarens politiska oberoende är lika subjektivt som dess ledning. Här följer två exempel på hur yttrandefriheten glömts bort, och den vetenskapliga diskursen fått kliva åt sidan.

Det finns inget mer fascinerande, eller kraftfullt, än den skapande människan! Vi bör med glädje välkomna varje ny åsikt, som främjar det stora samtal inom vilket nya idéer föds och utvecklas. Alla idéer, som inte inskränker andra människors rätt att uttrycka egna idéer, bör tas till vara. Idéer utgör bränslet för en spännande, dynamisk och innovativ framtid. KTH bör främja en vetenskaplig och samhällelig dialog med en väl utvecklad åsikts- och argumentationsflora. Det ligger i vetenskapens natur att undersöka, kritiskt granska och diskutera, och debatt bör främjas som en väsentlig del den akademiska kultur som står bakom de klassiska orden Vetenskap och Konst.

Med detta i åtanke, gör det oss mycket olyckliga att inse, att THS medlemstidning, Osqledaren, motverkar, eller kanske bara försummar, sitt ansvar mot den levande debatten. Till höstens första nummer (Nr 1 07/08) nekade redaktören en artikel med anledning av att den var ”för politiskt vinklad för att passa in i tidningen”. I den färdiga tidningen presenterades sedan eget artikelmaterial av motsatt politisk vinkling. Alltså verkar det inte bättre än att redaktionen åtar sig att selektivt sortera åsiktsfloran åt sina läsare. Tacksamt!

Samma nummer av tidningen hävdar i en annan artikel att mänskliga klimatförändringar är ett faktum. Artikeln är inte ställd som en debattartikel, vilket gör oss en smula förbryllade. Att redaktionen tar sig rätten att helt bortse från kritisk granskning är inte modigt eller rebelliskt, utan bara så förvirrat att man lätt kunde missta dem för En dum en på vift från Dunderklumpens fantasifulla och lätt naiva drömflufftillvaro. Att både Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) och Vetenskapliga rådet för klimatfrågor uttrycker osäkerhet i sina slutsatser, det låtsas Osqledaren inte om. I syfte att nyansera frågan en aning, önskar vi inflika följande:

Joakim Lundblad (Sektionsordförande F 2006, Utbildningspolitisk sekreterare FMSF)

Martin Nygren (Sektionsordförande D 2005-2006)

Johan Ruzsits (Sektionsordförande T 2005)Roger Johansson (Sektionsordförande T 2006)Anna Bongenhielm (Vice kårordförande 2005-

2006)

”För forskarna förebådar dessa synbarligen disparata händelser grundläggande förändringar i världens klimat …Meteorologerna är oeniga om trendens orsak och omfattning, liksom om dess påverkan på lokala väderförhållanden. Men de är nästan eniga om att trenden kommer att försämra produktiviteten i jordbruket under resten av seklet. Om klimatförändringen är så djupgående som pessimisterna fruktar kommer den svält som blir resultatet att vara katastrofal.”

Utdraget kommer från en artikel i Newsweek 1975. (se Johan Norbergs bok När människan skapade världen, s 142) Artikeln handlar, till skillnad från vad man skulle kunna tro, om risken för att Jorden skulle vara på väg att bli kallare.

Om THS skulle personifieras i den här debatten, skulle THS med största sannolikhet vara ett litet barn, och vi skulle allihop ha avbrutit våra diskussioner för att samlas och i skallgång leta efter parveln som gått i vilse i den stora skogen. Vi måste kräva mer. Missförstå oss rätt, vi värnar om miljön. Men, vi värnar lika mycket det informerade och informerande samtal som inbegriper många av de människor och ingenjörer som i framtiden, och redan idag, ställs inför dessa frågor.

Om Osqledaren vore vilken tidning som helst, skulle vi kunna vända ilsket på klacken och avsluta våra prenumerationer. Men Osqledaren representerar oss, och vi associeras till den, genom THS. Man ska även komma ihåg att avgiftsbelagt medlemskap i THS fortfarande är obligatoriskt för alla studenter vid KTH. THS är partipolitiskt obunden, och enligt THS reglemente ska Osqledaren ”vara oberoende” och ”ge utrymme för debatt”. Vi efterlyser nu självrannsakan hos THS. Tydligt är, att rådande förhållanden inte skyddar medlemmarnas yttranderätt, eller tar tillvara på den idéskatt som en levande debatt innebär.

Tack för ert brev. Jag tycker det är en viktig fråga ni tar upp, men som ensam ansvarig utgivare för tidningen, och därmed juridiskt ansvarig för det som trycks i tidningen, förbehåller jag mig rätten att välja vad som ska tryckas och ej. Självklart kan mina val ifrågasättas, och det tycker jag att det är bra att ni gör eftersom ni därmed visar att även ni tycker att det är viktigt, men att det ändå är jag som i slutändan avgör vad som ska vara med och inte ter sig i alla fall för mig som självklart.

Det stämmer att jag inte tog med en insändare, skriven av en av artkelförfattarna, till höstens första nummer. Eftersom THS — till skillnad från SUS — är en politiskt oberoende studentkår anser jag inte att partipolitik hör hemma i vår kårtidning. Med studentpolitik är det en annan sak. Det kanske var studentpolitik ni tolkade som ”av motsatt politisk vinkling” i höstens första nummer? Det var annars en nyhet för mig att fria moderata studentförbundet är så främmande för höjda studiemedel.

Vad gäller artikeln om klimatförändringarna var den en text om en vetenskaplig rapport som presenterats, och hur ni kan finna något fel i detta är något som jag har mycket svårt att förstå. Jag är medveten om att det finns kritik mot klimatforskningen — precis som att det finns kritik mot kritiken. Men jag tror att om något skulle vara förvirrat så skulle det vara att inte kunna publicera något i tidningen utan att ifrågasätta sanningshalten.

Sara GustavssonChefredaktör Osqledaren

6

noterat AV Sara Gustavsson teknik

Högskola får miljöcertifiering

Hållbar utveckling är ett av profilområ-dena på Mälardalens högskola - och nu blir skolan också den första i världen att certifieras enligt den internationella miljö-certifieringen ISO 14001. Under Hållbar-hetens dag den 13 november berättade skolan om hur de arbetar för att integrera hållbarhet i sina utbildningar. Kanske KTH har något att lära där?

Källa: Mälardalens högskola

Innovation avgör Sveriges framtid

- Det är hög tid att Sverige tar steget från prat till handling när det gäller innovatio-ners betydelse för näringslivets utveckling och Sveriges export av varor och tjänster. Det menar Margareta Norell Bergendahl, professor i integrerad produktutveckling på KTH. I början av november hölls ett seminarium på KTH med konkreta exempel kring innovationsfrågor inom utbildning, forskning och industri. Seminariet arrangerades av det nationella PIEp, Product Innovation Engineering program. Bland föreläsarna fanns bland andra Mats Ekblad, teknikchef på Electrolux, Christian Marxt från ETH, Zürich och Anders Flodström, chef för Högskoleverket och tidigare rektor på KTH.

Källa: KTH

KTH undersöker hur ny teknik påverkar miljön

En ny professur i miljöstrategisk analys ger KTH ökade möjligheter att studera växel-spelet mellan miljöfrågor, teknikutveckling och samhällsförändringar. - Samhället står idag inför en rad utmaningar inom klimat- och miljöområdet som kommer att påverka en lång rad industrier och samhällssektorer, och som kräver nya lösningar och förändringar, säger Göran Finnveden, ny professor i ämnet. Göran har tidigare varit chef för avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH, och engagerad i bedömning av vad olika produkter och system har för miljöpåverkan.Professuren kommer att medföra att forskarna kan få större inblick i hur teknik- och samhällsförändringarna påverkar miljön men också hur miljöfrågorna kommer att på-verka teknik- och samhällsutvecklingen.

Källa: KTH

Fler börjar plugga igen

Efter förra årets nedgång i antalet antagna till universitet och högskolor visar ny statistik från Högskoleverket att det nu har ökat igen. Det var cirka fem procent fler nybörjare hösten 2007 jämfört med året innan. Trots detta tappar högskoleingenjörsprogram-men, under de senaste fem åren har antalet sökande halverats. Ansökningarna till civilingenjörsutbildningarna har däremot ökat. Enligt Högskoleverkets siffror ökar även antalet utländska studenter och de utgör nu mer än 20 procent av alla studenter. På KTH var denna höst var tredje ny student från ett annat land, och då främst från Kina och Pakistan men också från Indien, Bangladesh, Etiopien och Ghana.

Källa: HSV

19 forskarskolor ska stärka forskningen

Totalt 19 forskarskolor, varav två från KTH, har beviljats driftsmedel från Veten-skapsrådet under den kommande fem-årsperioden. Forskarskolorna ska stärka forskarutbildningen och stimulera fors-karutbildning inom nya områden, främja mångvetenskap och öka samverkan.Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att utlysa stöd till ett antal fors-karskolor under 2007. Det övergripande målet för satsningen är att höja kvaliteten på svensk forskarutbildning. Totalt läggs 40 miljoner kronor per år på satsningen. De 19 beviljade forskarskolorna ska sam-ordnas och drivas vid åtta lärosäten.På KTH har forskarskolan i teknisk-veten-skapliga beräkningar, som samordnas av Olof Runborg, och Linné Flow Centre, forskarskola i strömningsmekanik, som samordnas av Dan Henningson, beviljats medel.

Christer Gummesson, KTH

Studentlägenheter för KTHare

43 minuter med buss från Östra station renoveras just nu en gammal skola för att göras om till studentbostäder. I huset finns fyra lägenheter av varierande storlek och en gemensam trädgård. Lägenheterna är mellan 43 och 83 kvadratmeter och månadshyran från 4 900 kr. Redan i de-cember börjar uthyrningen av lägenhet-erna.För mer info maila: [email protected]

Rekordmånga kvinnor blir professorer på KTH

Nio av de nya professorer som KTH installerar 16 november i år är kvinnor. Det är tre gånger så många som någonsin tidigare installerats vid samma tillfälle. Även om det fortfarande är långt kvar till målet med lika många kvinnor som män, är det ett tydligt tecken på att arbetet med att stärka kvinnornas roll på KTH börjar ge resultat. Att nio nya kvinnliga professorer på en och samma gång betraktas som ett stort framsteg ska ses mot bakgrund av att det oftast tidigare har varit en per år, och att det aldrig tidigare varit fler än tre. Förutom det långsiktiga arbetet med att öka andelen kvinnor på alla nivåer inom KTH som skett inom projektet Future Faculty, har en särskild satsning gjorts under hösten för att snabbt korrigera en obalans på den akademiska toppnivån.

Magnus Myrén, KTH

7

noterat AV Sara Gustavsson teknik

Klimatförändringarna kan komma fortare än väntat

Koldioxidhalten i luften stiger snabbare än väntat, visar en ny brittisk undersökning. Under nittiotalet ökade koldioxidhalten i luften med 1,3 procent per år, nu är den procentuella ökningen uppe i så mycket som 3,3 procent. En stor anledning till ök-ningen är att koldioxidutsläppen har ökat tillika att effekten per liter förbrukad olja har minskat, i rak motsats till vad man skulle kunna förväntat sig. Men ökningen är för stor för att detta skulle kunna vara den enda förklaringen - - utan vad studien dessutom visat är att naturens förmåga att ta upp koldioxid dessutom har försämrats. Detta är en chockerande nyhet för klimatforskare världen över, som inte hade räknat med att detta skulle inträffa förrän tidigast i slutet av seklet.

Källa: Miljöaktuellt

KTH skriver TV-historia igen

Lördagen den 10 november sände KTH tillsammans med Keio Universitet direkt i bild-storleken 4096x2160 pixlar från prisceremonin av Kyoto Prize i Japan. Upplösningen är många gånger bättre än den som gäller för kommersiell HDTV. Det är första gång-en denna bildkvalitet sänds live till Europa.Sändningen görs i samarbete med Inamori Foundation, stiftelsen bakom Kyoto Prize som är Japans största forskningspris. Bildkvaliteten, kallad 4K, har fyra gånger högre upplösning än digital bio. Den teknik som krävs för så hög upplösning har funnits i laboratoriemiljö i ett par år, och den första publika realtidsdemonstrationen ägde rum i San Diego 2005. Helgens sändning innebär att man tar steget till okomprimerad transport över IP under två oceaner.

Olle Blomqvist, KTH

Fukt i luften blir dricksvatten

Under detta läsår samarbetar KTH till-sammans med Luleå tekniska universitet, Lunds tekniska högskola och Stanford University i USA med ett globalt projekt som går ut på att skapa en produkt som omvandlar luftfuktigheten till dricksvat-ten. Initiativtagare är företaget Immerse Global, som också är huvudsponsorer till projektet. Syftet är att med de teknis-ka högskolornas hjälp kunna framställa dricksvatten ur luften för att lösa vatten-krisen i torra och förorenade områden. Projektet är unikt på så sätt att det utförs på fyra vitt skilda geografiska platser. Pro-jektet kommer att avslutas i början av juni 2008.

Källa: Luleå tekniska högskola

KTH testar avancerat kärnbränsle

Den 24 november startade experiment med ett nytt kärnbränsle i den holländska materialtestreaktorn HFR. Bränslet är till-verkat i Schweiz efter metoder utvecklade på KTH. Det består av plutonium-zirko-nium-nitrid och ska ha en tio gånger så hög värmeledningsförmåga som traditio-nella kärnbränslen.

Källa: KTH

Kilogram och mol ska få nya namn

Under höstens möte med CGPM (General Conference on Weights and Measures) I Paris fanns Anders Thor, f.d. lektor i me-kanik på KTH, på plats för att represen-tera Sverige. På konferensen diskuterades förslagen till nya definitioner på fyra av SI:s sju grundenheter; kilogram, ampere, kelvin och mol. Att man vill ändra namn på kilogram och mol har sitt ursprung i att grundenheten för massa innehåller ett prefix. Ett namnbyte på dessa fyra grun-denheter skulle, enligt Anders Thor, inne-bära ”det största som hänt sedan syste-met infördes”.

Källa: KTH

Insektsforskning ger smärtlindring

En grupp forskare vid Lunds tekniska högskola och KTH ska forska på jonkanaler hos insekter som är snarlika de hos människor. Forskningen har egentligen två syften – dels att hitta nya metoder för smärtlindring och dels att skapa effektiva insektsskydd. Dessa jonkanaler finns i vävnaden på de nervtrådar som signalerar smärta: Insekter har liknande jonkanaler och de reagerar också ofta på samma ämnen. Forskarna vid Lund och KTH försöker nu bygga nya molekyler som effektivt blockerar eller aktiverar dessa kanaler.

Källa: LTH

En genialisk solugn för matlagning

KTH-studenterna Fredrik Carlsson och Johan Palm har utvecklat en solugn för mat-lagning. Deras examensarbete på KTH ledde till Cochabamba i Bolivia och har result-erat i en förbättrad version av en enkel men genialisk solugn. I Bolivias högländer lagas mat traditionellt sett över öppen eld. Det är ingen bra lös-ning då vegetationen utarmas och erosion blir ett stort problem vilket försvårar hållbar utveckling. Dessutom får befolkningen långt att gå för att samla ved. För cirka tio år sedan fick missionären Eugen Arvidsson en idé om en solvärmedriven ugn som utnyt-tjar den starka solstrålningen i Bolivia, och det är den idén som Johan Palm och Fredrik Carlsson, studenter på KTHs Civilingenjörsutbildning Design och produktframtagning utvecklat i sitt examensarbete. Arbetet sker också tillsammans med Läkarmissionen. Ugnen är bärbar och allt som krävs för att driva den är solvärme. Den är avsedd att användas i utvecklingsländer där den ska kunna tillverkas lokalt med enkla metoder. Ugnen kommer att tillverkas i Cochabamba i Bolivia, men Fredrik Carlsson och Johan Palm hoppas att produkten ska kunna göra nytta i hela världen.

Olle Blomqvist, KTH

9

Bolaget Högskolerestauranger AB bildades på 60-talet i syfte att ”erbjuda bra och billig mat till studenter”. Då stod Medicinska föreningen, MF, Stockholms universitets studentkår, SUS, och Tekniska högskolans studentkår, THS, som ägare. Den första tiden fungerade bolaget rätt så bra. Kårerna fick statliga bidrag för att driva företaget eftersom det var menat att underlätta studenternas situation. Nu var det länge sedan det bidraget försvann och det är också länge sedan bolaget gick med vinst.

MF, som såg åt vilket håll det var på väg, lämnade HÖRS redan förra hösten när de kom och bad om ägartillskott och lån. Nu, ett år senare, har THS hakat på. Efter många turer fram och tillbaka under sommaren och hösten skrevs kontraktet under som gör att THS säljer HÖRS från och med onsdagen den 14 november.

Madelein Keskitalo, vice ordförande och ansvarig för THS bolag, sa inför kårfullmäktige dagen efter det att avtalet blev klart att det kändes bra, varpå hon möttes av spontana applåder från KF. Redan på det extrainsatta KF i bör-jan av november som upprättats för att diskutera HÖRS besvärliga situation framgick det rätt tydligt att man inte längre ville vara med och driva bolaget, även om man inte var riktigt överens om hur en försäljning skulle gå till. Man beslutade att ge kårstyrelsen i uppdrag att utreda försäljningen.

Ett krav från SUS sida var att restaurangen i Nymble skulle läggas ner och så kommer det också att bli. Perioden ut kommer man fortfarande kunna köpa HÖRS-mat i kårhuset, sen kommer både matserveringen och caféet att försvinna. Detta betyder inte att det från och med årsskiftet är slut med att luncha på kåren. Redan nu pågår förhandlingar med andra restauratörer och förhoppningsvis kommer allt att vara klart tills efter julledigheterna så att Nymble inte behöver stå utan lunchrestaurang.

Vid försäljningen får THS aktievärdet på en och en halv miljon kronor och får även tillbaka lånet från i somras på 1,9 miljoner kronor plus ränta. THS har använt en del för att köpa ut inventarierna i restaurangen och caféet, vilket underlättar vid inhyrning av andra som vill driva en restaurang.

TEXT Sara GustavssonILLUSTRATION Jonas Gunnarsson

FRÅGA FYSIKERN

FRÅGA Hej! Jag läste någon insändare som du fick och som var lite småknivig att svara på så jag undrar om du möjligtvis kan svara på detta lilla problem som jag hörde på något radio-program i somras. Tänk dig ett fyrkantigt rum som har sådant glas som man ser i förhörsrummen hos polisen, man kan se igenom det från ena hållet men inte från det andra. Alla fyra väggar är gjorda av detta glasmaterial från golv till tak. Vad ser man om man står utanför detta rum och tittar in i det? Man ser ju in i rummet men det som finns i rummet kan väl inte speglas tillbaka ut? Eller?

SVAR För det första, ”ett sådant glas som man ser i förhörsrum-men hos polisen” är inte en ”enkelriktad spegel” vilket ibland brukar påstås. Sådana djur finns inte* utan det man egentligen har (hos polisen eller framför allt i amerikanska deckarserier) är ett fönsterglas belagt med en yta som gör att säg 90 % av ljuset reflekteras och endast 10 % transmitteras. (För obehandlat glas är motsvarande siffror 8 % respektive och 92 %.) Detta gör att den enda möjligheten att se någonting igenom är om det är mycket ljusare i det rum man tittar mot. (Man ska själv stå i mörker alltså). Det innebär att om man står på den ljusa sidan ser det ut som en spegel och om man står på den mörka ser det ut som ett fönster.Bygger man ett helt hus av sådant glas kommer det alltså att se ut som ett spegelhus från utsidan. Inuti kommer det att vara ganska mörkt om det är dagsljus ute (eftersom 90 % av om-givningsljuset reflekteras) och är man då inuti kommer man att se ut.På natten blir det lite annorlunda. Tänder man ljus inne i sitt spegelglas-chateau ser man speglar runt om sig, men om-världen ser precis vad man hittar på inuti.

*Jo, sådana speglar finns om man ska vara petig men de är svindyra optoelektroniska komponenter som har en typisk yta på någon kvadrat-centimeter.

få svar på dina frågor! maila dem till

[email protected]

Högtryck på Sogetii Stockholm

Sogeti, ett konsultföretag inom Cap Gemini-koncernen, är en helhetsleverantör av IT-tjänster på den lokala marknaden. Sogeti har cirka 18 000 medarbetare i 14 länder. Av dessa arbetar cirka 900 konsulter vid företagets 19 svenska kontor.

Sogeti är ett av Sveriges största IT-konsult-företag med 900 anställda på 19 orter runt om i landet. Globalt är vi 18 000 medar betare i fj orton länder. Under 2008 ska Sogeti anställa minst 400 personer i Sverige. Många av dem vill vi ska förstärka våra expansiva regioner i Stockholm. Vi är i dag ett härligt gäng på 200 konsulter i Stockholms regionen och vi söker just nu ett fl ertal olika kompetenser. Framför allt söker vi dig som är intresserad av och kunnig inom:

• Microsoft Business Intelligence• Test och testledning• Utveckling Microsoft .NET • Utveckling Java/IBM WebSpere• Realtidsprogrammering

I Stockholm satsar vi särskilt på Business Intelligence, mjukvarutestning och Web-Sphere-lösningar via vårt nationella center på respektive område, som stöttar kunder både lokalt och nationellt.

Vi rekryterar även nyexaminerade IT-ess, de fl esta via ett fl ertal praktikinriktade trainee-program. Just nu erbjuder vi trainee-program med fyra olika inriktningar med start i februari och mars 2008.

Aktuella jobberbjudanden och anmälnings-möjligheter till våra trainee-program fi nner du via www.sogeti.se/jobb och www.sogeti.se/trainee.

11

Högtryck på Sogetii Stockholm

Sogeti, ett konsultföretag inom Cap Gemini-koncernen, är en helhetsleverantör av IT-tjänster på den lokala marknaden. Sogeti har cirka 18 000 medarbetare i 14 länder. Av dessa arbetar cirka 900 konsulter vid företagets 19 svenska kontor.

Sogeti är ett av Sveriges största IT-konsult-företag med 900 anställda på 19 orter runt om i landet. Globalt är vi 18 000 medar betare i fj orton länder. Under 2008 ska Sogeti anställa minst 400 personer i Sverige. Många av dem vill vi ska förstärka våra expansiva regioner i Stockholm. Vi är i dag ett härligt gäng på 200 konsulter i Stockholms regionen och vi söker just nu ett fl ertal olika kompetenser. Framför allt söker vi dig som är intresserad av och kunnig inom:

• Microsoft Business Intelligence• Test och testledning• Utveckling Microsoft .NET • Utveckling Java/IBM WebSpere• Realtidsprogrammering

I Stockholm satsar vi särskilt på Business Intelligence, mjukvarutestning och Web-Sphere-lösningar via vårt nationella center på respektive område, som stöttar kunder både lokalt och nationellt.

Vi rekryterar även nyexaminerade IT-ess, de fl esta via ett fl ertal praktikinriktade trainee-program. Just nu erbjuder vi trainee-program med fyra olika inriktningar med start i februari och mars 2008.

Aktuella jobberbjudanden och anmälnings-möjligheter till våra trainee-program fi nner du via www.sogeti.se/jobb och www.sogeti.se/trainee.

ARMADA 2007

Eventet “Sen kväll med Armada” med Erik Haag

Trängsel i mässhallen i Norra galleriet, KTHB

Kaffet var egentligen inte det riktiga start-skottet för Armada. Inför mässan anordnades flera event där studenterna erbjöds möjligheter att förbereda sig lite extra inför arbetslivet. Enova var årets nytillskott och det första eventet som ägde rum. Under en dag fick utvalda studenter hjälpa E.ON och ÅF att lösa aktuella problem som företagen själva inte riktigt visste hur de skulle lösa. Tidspressen var hård, men resultatet gott och dagen avslutades med en trevlig middag där också prisutdelning för bästa lösning på respektive case belönades. Enova följdes av ytterligare tre event och tisdagen den 13 november öppnades mässan. Trots kyla, snö och trafikkaos hittade alla 156 företag fram till KTH. Lokalerna fylldes snabbt och två intensiva dagar hade startat.

För många var höjdpunkten under Armada Gasquen med efterföljande fest. Temat var James Bond och underhållningen under middagen inkluderade framträdande av showartisten Charlie King och Stockholms Gosskör, som tillsammans framförde ett potpurri av Bond-relaterade låtar. Med hjälp av båtar tog sig sedan hela middagssällskapet på 750 personer vidare till Café Opera och efterfesten, där många KTH-studenter redan börjat kalasa.

13 november, när den första snön föll, stod Armada och bjöd morgonpigga studenter på kaffe utanför Infocenter. Detta var startskottet för Armada 2007, som kort efter kaffet slog upp dörrarna till mässhallarna i KTHs bibliotek och kårhuset Nymble.

Trots nattens sena festande var det ingenting som märktes på vare sig utställares, medhjälpares eller besökandes humör den andra mässdagen. Grontmij, som tillsammans med Vattenfall var huvudsamarbetspartner till årets mässa, hittade tre studenter som de ville anställa på studs! Vilket i och med att det var drygt 10 000 besökande studenter under mässans två dagar kanske inte var så svårt…

För den som tyckte att Armada var någonting av det häftigaste som hänt under läsåret söker Armada under januari nya studenter till projektgruppen för Armada 2008. Då kan man under nästan ett helt år få ägna sig åt att klura ut kampanjer för att locka besökare till mässan, se till att det är de absolut bästa studenterna som är värdar och därmed är Armadas ansikte ut mot företagen, ordna bullar till fikarummen, klura ut hur många meter kablar som behövs för att företagens internetuppkopplingar ska fungera, ordna den jättestora festen, eller syssla med andra jätteviktiga funktioner för att Armada ska kunna äga rum. Om man inte vill engagera sig under ett helt år men ändå vill vara med och göra Armada ska man hålla ögonen öppna lite längre fram, då gruppledare och värdar ska tillsättas.

Avslutningsvis, är de 260 studenter som jobbat med Armada är nöjda?— Vi är verkligen jättenöjda! Vi stötte inte på några problem som inte gick att lösa. Och både eventen och mässan var fyllda med glada studenter och företag, säger Amanda Hjelm, projektledare för Armada 2007. Och hon talar nog för alla.

Tack alla studenter som engagerat sig i Armada 2007 och således gjort den största och bästa Armada. Någonsin.

TEXT Cecilia BjörklundFOTO Robert Lyngman

FysikÅrets nobelpristagare i fysik är Albert Fert och Peter Grünberg. De tilldelas priset för att de 1988, oberoende av varandra, upptäckte den fysikaliska effekten jättemagnetoresistans, GMR. I och med upptäckten av detta fenomen har tekniken att läsa information från hårddiskar revolutionerats och möjliggjort att vi idag kan få plats med så mycket information som möjligt på en liten yta.

Informationen på en hårddisk består i digital form av ettor och nollor. Fysiskt är informationen på hårddisken små områden som magnetiseras i olika riktningar, där en magnetiseringsriktning motsvarar noll och den motsatta ett. Ett läshuvud sveper över hårddisken och läser av de olika magnetriktningarna för att plocka ut informationen. För att få plats med mer information på en liten yta måste informationen packas tätare. Det innebär att varje magnetiserat område blir mindre vilket i sin tur gör att det är svårare att läsa av, läshuvudet måste vara känsligare.

Det var denna känslighet som GMR möjliggjorde. Förutsättningen för att upptäcka GMR-effekten kom på sjuttiotalet när man lyckades framställa material i nanometertunna lager. GMR uppkommer nämligen bara när man rör sig på atomnivå. Effekten bygger på den starka koppling mellan magnetfält och resistans som uppstår på grund av elektronens inneboende rotation och som ger upphov till ett magnetiskt moment, en egenskap som kallas spinn. Elektronernas olika spinnriktning gör att resistansen i en elektrisk ledare varierar inom ledaren när den utsätts för ett magnetfält, även om magnetfältet är mycket svagt. Den egenskapen utnyttjas i ett GMR-läshuvud och gör att det går att läsa av hårdiskar där informationen ligger mycket tätt packad. Ett enkelt GMR-läshuvud består av ett lager

I början av oktober tillkännagavs årets nobelpristagare. Som många vet delas priset ut inom sex mer eller mindre vetenskapliga områden. Dessa är fysik, kemi, ekonomi, litteratur, medicin och fredspriset. Här följer en liten

presentation av pristagarna och deras prestationer.

av icke-magnetisk metall mellan två lager av magnetisk metall. När läshuvudet rör sig över hårdisken påverkas resistansen i huvudets metallskikt av de olika magnetiserade områdena på hårdisken (motsvarande ett eller noll). Med resistansen varierar också strömmen i läshuvudet, hög ström motsvarar till exempel en etta och låg ström en nolla.

GMR kan ses som ett första steg inom en ny form av elektronik, kallad spinntronik. Det utmärkande med spinntronik är att även elektronens spinn utnyttjas och inte enbart dess laddning. Som det ser ut har detta fenomen många intressanta användningsområden inom utvecklingen av nanoteknik.

KemiÅrets kemipristagare är Gerhard Ertl. Han tilldelas priset för att han i detalj lyckats beskriva händelseförloppet för flera viktiga kemiska reaktioner på fasta ytor och därigenom lagt grunden till den moderna ytkemin.

Ytkemin kan hjälpa oss förklara många vitt skilda kemiska reaktioner som varför järn rostar, hur bilens katalysator fungerar, varför ozonlagret bryts ned och även hur konstgödsel framställs. Gerhard Ertl var en av de första att förstå potentialen av de nya teknikerna inom den moderna ytkemin i början av sextiotalet. Den stora anledningen till varför han tilldelas årets pris är i första hand den metodologi han utvecklat inom området, det som nu är grunden för ett helt forskningsfält. Han har uthålligt och systematiskt letat efter den bästa experimentella tekniken för att få svar på varje enskild fråga och hela tiden utnyttjat de tekniker som funnits till hand för

NOBELPRISET 2007

TEXT Aron LindILLUSTRATION Josefin Karlsson

13

att få en så komplett bild som möjligt av den reaktion han studerat.

En av de reaktioner Ertl in i detalj studerat är Haber-Bosch-processen, vilken används för att framställa konstgödsel genom att fånga upp luftens kväve. I processen reagerar kväve med väte för att bilda ammoniak. För att reaktionen ska ske krävs en katalysator. Ofta används järn, och det är där ytkemin kommer in. Reaktionen sker på järnytan. Reaktionen var känd långt innan Ertl tog sig an arbetet, men man visste inte hur det gick till i detalj. Det var också av intresse att få reaktionen att gå snabbare, därför behövde Ertl identifiera eventuella flaskhalsar i processen. Ertl utförde arbetet i ett idealiserat system; en ren och jämn järnyta i en vakuumkammare där han kunde pumpa in små mängder av de reagerande gaserna för att se exakt vad som hände och hur lång tid de olika delreaktionerna tog. Vid ytkemi av detta slag är det mycket svårt att identifiera exakt vad man ser, en liten förorening kan göra att en metod feltolkas, och signalen från varje experiment blir väldigt svag. Därför var Ertl tvungen att använda många olika metoder för att vara säker på resultatet. Trots att många problem uppstod gav sig inte Ertl förrän han kartlagt hela processen. Med ett mycket kontrollerat modellsystem lyckades han mäta hastigheter och aktiveringsenergier för reaktionens alla steg. Arbetssättet ger en bra bild av hans metoder och anledningen till att han är årets pristagare. LitteraturFörfattaren Doris Lessing blev till mångas förtjusning årets nobelpristagare i litteratur med motiveringen:

”den kvinnliga erfarenhetens epiker, som med skepsis, hetta och visionär kraft har tagit en splittrad civilisation till granskning.”

Doris Lessing föddes 1919 av brittiska föräldrar i Kermanshah i Persien (nuvarande Iran). Senare flyttade familjen till en farm i Sydrhodesia (nuvarande Zimbabwe). Om uppväxten där handlar självbiografin Under huden (1994). Sin romandebut gjorde Doris Lessing redan 1950 med Gräset sjunger (utgiven på svenska 1951) , en berättelse om hatkärleken och de oöverbyggliga rasmotsättningarna mellan en vit farmarhustru och hennes svarta tjänare. Sedan dess har Doris Lessing varit mycket produktiv, hon har skrivit mer än femtio böcker i många olika stilar. En bred författare alltså. Om man är intresserad läsa något av Lessing ska man enligt Horace Engdahl börja med hennes första bok Gräset sjunger .

MedicinÅrets nobelpristagare i medicin är Mario R. Capecchi, Martin J. Evans och Oliver Smithies. De har genom en rad upptäckter möjliggjort en ny och kraftfull teknik, riktad genmodifiering i möss , vilken kan användas för att skapa verklighetstrogna modeller av mänskliga sjukdomar. Tekniken används ofta för att inaktivera funktionen av enskilda gener – så kallad “gene knockout”. Genom att slå ut enskilda gener kan man tydligt klargöra dess funktion och betydelse vid olika sjukdomstillstånd. Upptäckten är således av stor betydelse för arbetet med att förstå sig på och bota sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar, cancer och diabetes.

EkonomiÅrets nobelpristagare i ekonomi är Leonid Hurwicz, Eric Maskin och Roger Myerson. De får priset för att ha utvecklat den så kallade teorin om allokeringsmekanismerna, en teori som belyser vilka marknadsformer och kollektiva beslutsprocesser som leder till god resursanvändning och största möjliga samhällsnytta. Teorin grundlades redan 1960 av Leonid Hurwicz och har sedan vidareutvecklats av bland andra Eric Maskin och Roger Myerson.

FredsprisetI år delas fredspriset lika mellan FNs klimatpanel, IPCC , och USAs förre vicepresident Al Gore. Varken Al Gore eller IPCC verkar för fred i traditionell mening utan den norska nobelkommittén har i stället valt att belöna pristagarna för deras arbete med att upplysa världen om de stora klimatförändringar som sker och allvaret med dessa förändringar. Kommittén påpekar att klimatfrågan måste tas på största allvar och att ytterligare förändringar i förlängningen kan bidra till att stora mängder människor blir tvungna att fly från drabbade områden, något som i framtiden skulle kunna öka risken för krig och konflikter kring minskade tillgångar. De forskningsrapporter IPCC publicerat de senaste tjugo åren har bidragit till ökad förståelse, och idag konsensus kring sambandet mellan människans utsläpp och klimatförändringarna. Al Gore anses genom sina böcker och filmer och som politisk aktör antagligen vara den individ som bidragit mest till att miljöfrågan nu tas på största allvar.

Om du vill läsa mer om en eller flera pristagare och deras upptäckter kan ni gå du på www.nobelprize.org. Där finns både kortare information samt texter som går mer på djupet.

Vill du forska?

doktorandhandboken.nu

På Högskoleverkets webbplats om forskarutbildning, doktorandhandboken.nu, kan du läsa om livet som doktorand. Här finns det mesta du behöver veta om rättigheter, skyldigheter och villkor under utbildningen.

En engelsk version av doktorandhandboken finns på doktorandhandboken.nu/english.

På 45 minuters avstånd (med buss) från Tekniska

högskolan mot Norrtälje finns 4 lägenheter som

väntar på nya hyresgäster.

Huset är en gammal skola och studentlägenheterna

kommer att göras i ordning under december.

Lägenheterna är mellan 43 och 83 m². Månadshyra

(möblerad) inkl värme från 4 900 kr. Stor trädgård

och promenadavstånd till badsjö.

Visning av lägenheter efter överenskommelse.

Inflyttning är möjlig redan under december.

För mer info maila: [email protected]

Naturnära boendeför KTH:are

Är du på väg mot 100% ingenjör? I så fall är vi det självklara förbundet för dig. Vi kan din utbildning, din arbetsmarknad och dina karriärmöjligheter.

Bli studerandemedlem på www.sverigesingenjorer.se

53%Just nu kanske du är

15

Att nätverka är det roligaste du kan göra! Det är också en nödvän-dighet för att du ska kunna ha möjligheten att göra det du vill i fram-tiden! Det är genom ditt nätverk som du får nys om drömjobbet, tar reda på hur man enklast seglar över atlanten eller vilka hotell i Tokyo som är mest prisvärda. Svårare än så är det inte; ditt nätverk är till för att förse dig med information och ge dig fördelar.

Vadå strategi?Just eftersom ditt nätverk är så viktigt är det också viktigt att du är strategisk när det kommer till att hantera ditt nätverk. Alla personer har ett nätverk, men genom att tänka igenom vilka du har i ditt nätverk och hur du vill använda dem så kan du få ut mycket mer av ditt nätverk. Var är du om 5 år och om 10 år? Självklart ska du under tiden inhämta kunskaper för att klara av uppgiften, men vilka bör du även känna för att ta dig dit du vill? Att vara strategisk i sitt nätverkande är inte samma sak som kall och beräknande. Du ska självklart trivas och må bra av att umgås med människor i din närhet.

Vad kräver ett nätverk?Ett nätverk kräver ständig uppdatering och givetvis att du ger per-sonerna i ditt nätverk samma behandling som du vill att de ska ge dig; den gyllene regeln kunde inte sättas in i ett mer passande sam-manhang! Eftersom du ständigt ger tillbaka till personerna i ditt nät-verk blir du en person man vill fortsätta hålla kontakten med och så börjar den positiva spiralen snurra.

Tyvärr blir också nätverk gamla och rostar sönder. Vissa snabbare än andra och det är därför nödvändigt för att lyckas bra med ditt nät-verkande att upprätthålla de kontakter du har och som en vis man en gång sa till mig: ”Du har 7 luncher och 7 middagar varje vecka, det blir 730 möjligheter att träffa nya och gamla kontakter varje år!” Inte sagt att de ”vaga” kopplingar i ditt nätverk inte kan vara nyttiga. Det är bättre att ha gått en gemensam kurs för 5 år sedan eller varit på samma inflyttningsfest 1995 än att inte ha träffats alls.

Tyvärr måste en till klyscha till nämnas i det här sammanhanget; ljug inte! Var det egentligen inte du som skrev den där rapporten, eller hade du inte riktigt så mycket ansvar som du vill få det att verka?

Nätverkar jag med rätt personer?Det kommer givetvis att finnas en övervägande del personer med liknande intresse som du i ditt nätverk, därför är det otroligt viktigt att du medvetet väljer att umgås med personer som du normalt inte skulle tänka dig. Satsa på att röra dig i sammanhang där du möter nya människor med andra referensramar, bakgrund och fram-

ATT NÄTVERKA UTANFÖR RAMEN

tidsmål än vad du har, det kommer att berika ditt nätverk.

Det som också är viktigt att tänka på är att det inte finns några ”fel” personer. En kontakt med en person är alltid värt mycket!

Utanför ramen!Den typiska synen på nätverket är att du ”går med” i ett nätverk. Det kan vara att du börjar i en ny klass, börjar ett nytt jobb eller går med i en förening. Den innebär att du blir en nod i ett större nätverk och får därigenom mycket kontakter genom den redan etablerade strukturen. Tänk dig nu istället motsatsen; du är navet i varje nät-verk och beroende på situation eller projekt så väljer du själv de noder som passar dig. Det kräver lite mer av dig, men kommer ge många gånger mer tillbaka. Analysera situationen och se vilka noder du skulle vilja ha kopplade till dig, vad de får ut av kopplingen och vilket förhållande ni ska ha mellan er. Istället för regler, ramar och koder få du frihet, utmaning och oändlig utvecklingsmöjlighet!

När du planerar nästa sommars äventyr kan du samtidigt tänka på vilka som ska ingå i nätverket du skapar. Sveriges ambassadör i Argentina, Kaffeodlaren Hugo Rafidies, Fritidsresor och SIDA? Varför inte Polarbröd, besättningen på isbrytaren Ymer, äventyrar-en Renata Chlumska och grönländska staten? Dessa nätverk knyter du upp för ett specifikt projekt under en avgränsad tidsperiod; du är navet de andra är noder! De enskilda kontakterna kommer du givetvis ha kvar efter projektets avslutande och du har i framtiden möjligheten att knyta dem till ännu ett projekt.

Tips!Våga använda ditt nätverk. Det finns inget egen-värde i att ha ett stort nätverk.

Tveka inte att kontakta någon, hur avlägsen denne än är i ditt nätverk.

Var noga med vilka du går i god för. Rekom-menderar du en person så är det din trovärdighet som, lite krasst, ställs på spel.

Johnny initierade ett entreprenörskapsprojekt i Tanzania under sommaren 2007 tillsammans med bland annat INUG, IQube och en lokal högskola. I augusti 2007 startade han affärskon-sultbolaget TriArte.

TEXT Johnny Warström

På 45 minuters avstånd (med buss) från Tekniska

högskolan mot Norrtälje finns 4 lägenheter som

väntar på nya hyresgäster.

Huset är en gammal skola och studentlägenheterna

kommer att göras i ordning under december.

Lägenheterna är mellan 43 och 83 m². Månadshyra

(möblerad) inkl värme från 4 900 kr. Stor trädgård

och promenadavstånd till badsjö.

Visning av lägenheter efter överenskommelse.

Inflyttning är möjlig redan under december.

För mer info maila: [email protected]

Naturnära boendeför KTH:are

Är du på väg mot 100% ingenjör? I så fall är vi det självklara förbundet för dig. Vi kan din utbildning, din arbetsmarknad och dina karriärmöjligheter.

Bli studerandemedlem på www.sverigesingenjorer.se

53%Just nu kanske du är

16

ÄR DU MED i ansiktsboken? I sådana fall är du i gott sällskap med drygt 7 500 andra studenter och alumner i KTHs nätverk på Facebook och när du läser detta är siffran med stor sannolikhet redan i behov av re-videring. Facebook växer snabbt mätt i an-talet användare såväl bland studenter – dess ursprungliga målgrupp – som bland den övriga befolkningen. Hemligheten tycks vara nätverkets sätt att hantera användarnas sociala nätverk. Genom en så kallad news feed kan du hålla koll på vad dina vänner sysslar med, du kan tagga – det vill säga an-siktsidentifiera – alla personer på foton som läggs upp, du kan planera och diskutera gemensamma evenemang och även hitta

ANSIKTSBOKEN – ROSAD OCH RISAD

såväl nuvarande kursare som gamla klass-kamrater från grundskolan och gymnasiet. Drivkraften bland användarna tycks vara just möjligheten att få en överblick över och större inblick i sin egen, och inte minst an-dras, bekantskapskrets.

FACEBOOK har varit populärt i amerikan-ska och brittiska skolor i flera år men slog igenom i Sverige först i våras, och då med besked. Kanske inte minst för att media har fått upp ögonen för nätverket. Men medan media gjort en totalomvändning från att hyl-la till att klanka ned på Facebook tycks den akademiska världen vara splittrad. Samtidigt som nätverket rymmer såväl akademiska ar-

TEXT & FOTO Dennis NkangiILLUSTRATION Johannes Koch

betsgrupper som studenter och doktoran-der finns det även akademiker som medve-tet undviker nätverket.

– De flesta övervakningsforskare finns inte på Facebook, berättar Elin Palm, som är doktorand vid avdelningen för filosofi på KTH. Det finns en utbredd uppfattning bland dem att det inte finns tillförlitliga ga-rantier för att information om enskilda in-divider och deras göranden på Facebook hanteras på ett korrekt sätt. I och med att Facebooks databas är länkad till applikatio-ner som Flickr och Youtube kan informa-tion komma att spridas i flera olika led. Per-sondata av det slag som Facebook rymmer

17

är inte bara av intresse för företag utan kan även komma till användning för exempelvis polisen, och när intressen som förmodad ökad samhälle-lig säkerhet och personlig integritet kolliderar drar integriteten oftast det kortaste strået.

VID INTERVJUTILLFÄLLET är Elin nyligen hem-kommen från en forskarvistelse i Kanada för the Surveillance Project, ett projekt vars syfte är att undersöka hur personlig data behandlas. Hon ar-betar själv för tillfället med projektet Arbetslivsan-passning av ny teknik inom vilket hon fokuserar på etiska aspekter av arbetsplatsövervakning, med avhandlingen The Ethics of Workspace Surveil-lance. Hennes personliga inställning till Facebook är dock densamma nu som innan vistelsen i Ka-nada.

– I teorin är jag lika skeptisk till Facebook som innan, på grund av spårbarheten, men med en viss praktisk skillnad – jag finns numera själv på Face-book. När jag var i Kanada insåg jag att Facebook slagit igenom i Sverige. Mejlen sinade – istället kom inbjudningar till Facebook-samvaro. Till slut gick jag med.

Anders Grenrud, Maskinteknik, åk 1– Jag har inte haft någon an-ledning att skaffa Facebook, jag använder MSN. Det har inget att göra med det som skrivits i me-dia. Jag har inte haft Lunarstorm heller och är inte med i några andra sociala nätverk.

Varför har du gått med i/avstått från att gå med i Facebook? Har du blivit påverkad av det som skrivits i media om Facebook? Är du med i något annat socialt nätverk?

Carla Salas, Ida Brolin, Kemiteknik, åk 2

Dzenad Bijavica, Maskinteknik, åk 4– Jag har helt enkelt aldrig skaf-fat Facebook, aldrig haft någon anledning bara. Det har inget att göra med medias bild av Face-book. Jag har MSN men jag an-vänder mig inte av något annat socialt nätverk.

Evelina O’Nils, Emma Sundin, Marie Bäckström, Annie Lake, Kemiteknik, åk 2– Vi gick med i Facebook efter att ha fått många förfrågningar från vänner. Det är kul att kunna se andras bilder och kan vara bra för att kolla vad andra har för sig och dela med sig av sina bilder till kompisar. Vi är med-vetna om att vem som helst kan se det man skriver och bilderna man lägger upp, fast det är fel av Facebook att äga rättighet-erna till ens bilder.

OCH DET är just den sociala samvaron som visar sig vara den största anledningen till att gå med i Fa-cebook bland de studenter jag pratat med. Många säger att de gick med just för att andra vänner redan var medlemmar eller för att de helt enkelt fått många förfrågningar. De flesta av dem som jag pratar med som använder Facebook blir blyga då kameran kommer fram och vill inte ställa upp med namn och bild i tidningen men på Facebook är det annorlunda. Till skillnad från många andra sociala nätverk på internet döljer sig inte använ-darna bakom smeknamn utan använder oftast sitt riktiga namn och en bild på sig själv.

– Vad som anses privat varierar inte bara mellan kulturer utan även mellan individer, menar Elin, så självklart är en del personer mer benägna att delge information än andra. Men jag är faktiskt förvånad över öppenheten. En förklaring kan vara att många delar med sig av information om sig själ-va just för att de upplever att de är i full kontroll av informationen och vilka av deras vänner och kontakter som ska få ta del av vad om dem. Men framförallt, personer delger privat information om det finns något att vinna, det kan exempelvis vara en viss procentrabatt när det gäller bonuskort. Vinsterna på Facebook är nog ganska många – det är underhållande, vi kan lätt hålla oss uppdaterade om våra vänners förehavanden, vi kan hitta lika-sinnade och inte minst profilera oss själva.

”De flesta övervakningsfors-kare finns inte på Facebook”

ANSIKTSBOKEN – ROSAD OCH RISAD

Ida: – Jag skaffade Facebook för att en vän fanns där. Jag var med i två veckor men sen var det inte så kul så jag gick ur. Jag tycker om att vara anonym, det hade inget att göra med medias bild av Facebook.Carla: – Jag har aldrig skaffat Facebook. Jag känner att jag kan hålla kontakten med vän-nerna ändå, jag använder MSN. Vad ska man ha Facebook till?

Jag kollade lite på Facebook förut när folk lade upp snygga kort, men det är allt.

18

NYTTAN MED Facebook är knappast kon-troversiell – att återknyta gamla och skapa nya kontakter samt möjligheten att kommu-nicera och interagera med stora grupper är en viktig del av den sociala samvaron och har kanske aldrig varit enklare än med Fa-cebook. Det kontroversiella ligger snarare i frågan om användningen av Facebook sker på bekostnad av vår personliga integritet och våra privatliv.

– De flesta användare har – som du själv på-pekar – verkliga användaridentiteter. I tillägg till att de är identifierbara så knyts och lag-ras information om deras förehavanden på Facebook till dessa identiteter vilket också gör dem spårbara. Det kan tyckas trivialt att någon skulle kunna få reda på när du kastat elektroniska får eller laxar på dina vänner men i kombination med uppgifter om dina intressen, vart du rest, när och med vem, personliga kontakter, organisationer och nätverk du är del av, politiska och religiösa uppfattningar ger det kanske en bild som du helst inte delger vem som helst. Även om

vi som Facebook-användare kan styra våra profiler genom att kontrollera och begränsa vilken information vi förmedlar om oss själ-va och till vem så lagras information om våra aktiviteter. Det kan förstås hävdas att vi har möjligheten att vara anonyma genom att väl-ja att inte uppge personuppgifter, foto eller något annat som kan identifiera oss – vi kan alltid bli Facebook-medlemmar med hjälp av fabricerade data och/eller lånad identitet. Detta är dock inte så standardanvändaren beter sig och därför är Facebook – åtmins-tone för det stora flertalet användare – ett hot mot integriteten.

ÄVEN FARHÅGAN om att Facebook kan komma att bidra till ett storebrorsamhälle där staten eller företag kontrollerar med-borgarna genom övervakning, har varit på tapeten. Detta i samband med att företag bättre kan marknadsföra sig mot sina poten-tiella kunder och få en större kontroll över marknaden. Elin anser dock att synen på storebrorsamhället är något förlegad.

är våra vänner och kontakter kan komma att bli integritetskänsliga i ett annat sam-manhang och inför andra användare. Den kan vara ytterst obekväm att dela med en blivande chef. Det har exempelvis förekom-mit fall då jobbsökanden inte fått tjänster de varit kvalificerade för på grund av att arbets-givaren sökt privat information om dem via Facebook. Men det är framförallt svårt att förutse vad den information man uppger om sig idag kan innebära över tid. Ett möj-ligt problem vid kategorisering av data är att vi kan komma att tillskrivas egenskaper och preferenser utifrån de vänner och kontakter vi har på Facebook – ”the company that you keep fallacy ” – om vi har de här vännerna med de här preferenserna, så är du sanno-likt ungefär samma typ.

DET ÄR ÄNNU för tidigt att sia om resul-tatet av Facebooks popularitet. Vad som är säkert är att vår aktivitet på internet är – och kommer att vara – spårbar och detta gäller inte endast aktiviteten på Facebook. Elins råd till dem som värnar om sin personliga integritet men trots det vill använda sig av sin riktiga identitet med namn och bild på Facebook är att bete dig som du skulle göra på en öppen plats.– Facebook är som ett torg, bara att allt du gör är mer synligt och mer hörbart.

TROTS DET STORA genomslaget för Face-book är det inte en interaktionsform som passar alla men de som har valt att delta an-ser tydligen att fördelarna överväger nackde-larna. Det viktiga är nog inte att vara med i Facebook eller avstå, utan medvetenhet om såväl riskerna som fördelarna med valet.

”Det kan tyckas trivialt att någon skulle kunna få reda på när du kastat elektroniska får eller laxar på dina vänner”

”Det har förekommit fall då jobbsökanden inte fått tjäns-ter de varit kvalificerade för på grund av att arbetsgivaren sökt privat information om dem via Facebook”

– Jag tror att en mer rättvisande bild av da-gens övervakning är att vi kontrolleras av ett flertal små bröder och systrar snarare än av en omnipotent storebror. Övervakningen bedrivs på flera olika nivåer och av en rad olika individer och grupper och inte bara uppifrån och ned. Privatpersoner över-vakar varandra i ganska stor utsträckning, exempelvis genom så kallade nannycams, grannar kameraövervakar varandra och nu kan vänner övervaka varandra genom Face-books news feed.

DE STUDENTER jag pratar med på skolan menar i allmänhet att de är medvetna om att i princip vem som helst har tillgång till det som läggs upp på Facebook men säger att de helt enkelt själva väljer vilka delar av sina liv som de vill dela med sig av. Dessutom,

om man inte har något att dölja finns det då någon anledning att bry sig om att man kan vara övervakad?

– Ja, den personliga integriteten är kon-textuell. Den personliga information som vi lägger in i våra profiler och som främst är avsedd för de Facebook-användare som

Välkommen!

Satt du längst fram eller längstbak i klassrummet?

Kommer du ihåg skolan? Lusten att lära, ny-fi kenheten, engagemanget. Rasterna, kanske? Nervositeten före provet. En lärare som berörde. Ditt älsklingsämne? Nu vill du också bli en riktigt bra lärare. Då ska du välja att läsa din utbildning på ett riktigt bra uni versitet. Från och med den 1 januari 2008 ingår Lärarhög-skolans verksamhet i Stockholms universitet. Vi har höga målsättningar och arbetar med att utbilda Sveriges främsta lärare.

Lärarutbildningar med stark koppling till forskningVid Stockholms universitet fi nner du program och ett stort utbud av kurser som leder till lärarexamen. Du kan välja kurser vid nära 30 ämnesinstitutioner, varav 8 ut-bildningsvetenskapliga. Här läser du en lärarutbildning som har en tydlig och stark forskningsanknytning. När du är klar med din grundutbildning har du möjlighet att läsa vidare på master- eller forskarutbildning.

Lärarutbildningar med nära relationer till verklighetenEn viktig del av lärarprogrammet är den utbildning som sker i förskola och skola. Lärarutbildningen vid Stock-holms universitet ger djupa kunskaper om barn och ungdomar och de förändringar i samhället som på verkar lärandet och situationen i skolan. Här varvas ämnes-

teoretiska studier med studier av lärandeprocesser och undervisningsformer med praktik. Universitetets kontakter med kommuner, skolor och andra aktörer inom utbildningssektorn bidrar också till utbildningens kvalitet.

Lärarutbildningar med fl era valmöjligheterVåra lärarutbildningar ger dig kompetens att arbeta som lärare inom olika verksamheter och olika åldrar. Som lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grund-skola, gymnasieskola eller vuxenutbildning utövar du ett av samhällets viktigaste yrken. Den pedagogiska kompetens och de ämneskunskaper utbildningarna ger, gör dig dessutom intressant på många håll i samhällets organisationer, myndigheter och företag.

Intresserad?När du väljer ingång i lärarutbildningen är det viktigt att du ställer dig två frågor:1. Inom vilka ämnesområden vill jag undervisa?2. Vilka åldrar vill jag undervisa? Barn i förskola, grund-

skolans yngre eller äldre åldrar, gymnasister eller vuxna?

Med ledning av dina svar kan du sedan välja den ingång till lärarutbildningen som passar dig. Från och med januari 2008 kan du läsa mer om höstens ingångar för lärarutbildningarna på www.su.se.

19

Välkommen!

Satt du längst fram eller längstbak i klassrummet?

Kommer du ihåg skolan? Lusten att lära, ny-fi kenheten, engagemanget. Rasterna, kanske? Nervositeten före provet. En lärare som berörde. Ditt älsklingsämne? Nu vill du också bli en riktigt bra lärare. Då ska du välja att läsa din utbildning på ett riktigt bra uni versitet. Från och med den 1 januari 2008 ingår Lärarhög-skolans verksamhet i Stockholms universitet. Vi har höga målsättningar och arbetar med att utbilda Sveriges främsta lärare.

Lärarutbildningar med stark koppling till forskningVid Stockholms universitet fi nner du program och ett stort utbud av kurser som leder till lärarexamen. Du kan välja kurser vid nära 30 ämnesinstitutioner, varav 8 ut-bildningsvetenskapliga. Här läser du en lärarutbildning som har en tydlig och stark forskningsanknytning. När du är klar med din grundutbildning har du möjlighet att läsa vidare på master- eller forskarutbildning.

Lärarutbildningar med nära relationer till verklighetenEn viktig del av lärarprogrammet är den utbildning som sker i förskola och skola. Lärarutbildningen vid Stock-holms universitet ger djupa kunskaper om barn och ungdomar och de förändringar i samhället som på verkar lärandet och situationen i skolan. Här varvas ämnes-

teoretiska studier med studier av lärandeprocesser och undervisningsformer med praktik. Universitetets kontakter med kommuner, skolor och andra aktörer inom utbildningssektorn bidrar också till utbildningens kvalitet.

Lärarutbildningar med fl era valmöjligheterVåra lärarutbildningar ger dig kompetens att arbeta som lärare inom olika verksamheter och olika åldrar. Som lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grund-skola, gymnasieskola eller vuxenutbildning utövar du ett av samhällets viktigaste yrken. Den pedagogiska kompetens och de ämneskunskaper utbildningarna ger, gör dig dessutom intressant på många håll i samhällets organisationer, myndigheter och företag.

Intresserad?När du väljer ingång i lärarutbildningen är det viktigt att du ställer dig två frågor:1. Inom vilka ämnesområden vill jag undervisa?2. Vilka åldrar vill jag undervisa? Barn i förskola, grund-

skolans yngre eller äldre åldrar, gymnasister eller vuxna?

Med ledning av dina svar kan du sedan välja den ingång till lärarutbildningen som passar dig. Från och med januari 2008 kan du läsa mer om höstens ingångar för lärarutbildningarna på www.su.se.

20

VIKTEN AV FLER kvinnliga studenter på IT-utbildningarna är något som vi har hört ända sedan IT-samhället fick sitt genombrott, när-mare sagt i mer än tio år. Och visst kan det för många verka ganska uttjatat, speciellt som några förändringar aldrig verkar vara aktuella. Men det anspråkslösa antalet tjejer på IT-utbildningar är faktiskt ett nutida, och framtida, problem. Fler kvinnor inom IT-sektorn skulle nämligen kunna bidra med positiva effekter och borde ses som en resurs för att generera framtida vinster åt vårt samhälle. Kvinnornas tekniska kompetens borde tas tillvara mer. Det är för att åtgärda detta som KTH nu tagit fram handlingsplanen Jämställd IT-utveck-ling för ökad tillväxt. Den är bland annat till för att främja jämställd-heten på IT-utbildningarna och komma med förslag till åtgärder.

ETT HINDER ÄR att de tekniska utbildningarna formgivits efter och anpassats för män, som sedan länge dominerat de tekniska utbildningarna. ”Lite tillspetsat kan man säga att utbildningar och karriärvägar inom IT-sektorn i dag är uppbyggda av män för män. Perspektivet kan inte vara mycket annorlunda eftersom männen så länge dominerat inom näringsliv och på universiteten. Just därför är det så viktigt att samhället sätter fokus på frågorna och kommer med konkreta förslag till förändringar.” säger Annika Vänje, som lett arbetet med handlingsplanen.

Samhället löper parallellt med tiden och utvecklas allteftersom och vi har genom tiderna gått från stenålderssamhälle till da-gens kunskapssamhälle. Det här avspeglas i IT-utbildningarnas växande popularitet och att större delen av IT-sektorn idag er-bjuder gedigna utbildningar. Men fortfarande återstår ett sten-åldersfenomen, nämligen det bristande antalet kvinnor på IT-utbildningar. KTH har nu tagit fram en handlingsplan för att åtgärda detta.

HANDLINGSPLANEN innehåller förslag på agerande för bland annat regeringen, näringslivet och lärosätena i Sverige. Den lyfter fram själva rekryteringsprocessen som en huvudfaktor för att öppna dörrarna till IT-sektorn för kvinnor. Därför förtydligas kriterier för de tekniska utbildningarna, vilka karriärvägar som läggs ut för stu-denterna och vilka möjliga kontaktnätverk som är viktiga för den framtida karriären. Föräldraledighet som merit för ledarskap och särskilda forskningsmedel för kvinnor är andra nyheter som tas upp i handlingsplanen.

TEXT Julia ShaoILLUSTRATION Aron Lind

”Tjejer och IT”: Snabba statistik - Bland de 6 735 antagna till höstterminens civilin-genjörsutbildningar var 1 500 kvinnor - Bland de 3 629 antagna till högskoleingenjörsut-bildningarna var 761 kvinnor- 25 % av alla sökande till KTH är kvinnor- Drygt var tionde tjej i gymnasiets avgångsklasser kan tänka sig att påbörja en naturvetenskaplig/teknisk utbildning

Källa: SCB (2007)

MED TJEJER I FOKUS

”Lite tillspetsat kan man säga att utbildningar och karriärvägar inom IT-sektorn idag är uppbyggda av män för män.”

PRISET ”ÅRETS IT-tjej” har precis som handlingsplanen som syfte att främja jämställdhet. Det går också ihop med handlingsplanens rekommendation om att ta fram fler kvinnliga förebilder inom IT, då en stor del av poängen med priset är att med hjälp av framgångs-rika tjejer visa att IT-yrket inte bara är för män. Priset instiftades

21

av Microsoft för att uppmuntra kvinnor att söka sig till IT-sektorns utbildningar och branscher och går till en tjej som gjort skillnad för både sig själv och andra på området.

Handlingsplanen innehåller bland annat följande rekommendationer för IT-sektorn:- Sätt upp kvantitativa mål för jämnare könsfördel-ning, dessa bör ingå i verksamhetsuppföljningen.- Vid rekrytering är det viktigt att se till att nätverken når ut till lika många kvinnor som män.- Genom policies och förebilder ska föräldraledig-het gynnas oavsett kön, ålder och position, där för-äldraledigheten ska ses som en merit och gynna den personliga utvecklingen.- Initiera lärande och kunskap om jämdställdhet hos chefer och ledare i företag.- Se till att både män och kvinnor deltar i rekry-teringsprocessens olika faser, där kontaktpersoner ska finnas som representerar både könen. Då ska-pas bättre interaktion mellan kvinnor och män.- Sätt kvinnliga förebilder i rampljuset i det egna företaget och synliggör kvinnornas tekniska kom-petens.- Visa de olika sidorna och yrkesrollerna inom IT-branschen så att den stereotypa bilden av manliga och isolerade programmerare bryts.

För att läsa mer om handlingsplanen, gå in på:www.kth.se/dokument/om/policies_planer/jam-stalld_IT-utveckling_naringsliv.pdf

“Jag vill inspirera tjejer att våga tycka att det är kul att jobba med och plugga IT”

plats de är värda”, säger Melissa till tidningen Metro Teknik, som svar på varför hon själv tror att hon fått priset.

I OSQLEDARENS förra nummer presenterades KTHs nya rektor Peter Gudmundson. I intervjun frågades Gudmundson om just snedvridningen av fördelningen mellan kvinnor och män på KTH och han betonade då det väsentliga i att utföra nya utbildningspro-gram som kan locka fler tjejer och att ge de gamla utbildningspro-grammen nya gynnande profiler. Han tog även ställning för att välja det underrepresenterade könet om två sökanden besitter samma kompetens. Mer specifikt nämnde han att en specialidentifiering av duktiga kvinnor behövs, för att sedan skapa positioner åt dem. Även han målade upp problematiken med bristande antalet kvin-nor som något stort. Nu återstår att se hur mycket av handlingspla-nens innehåll som kan bidra till långssiktiga förändringar.

ÅRETS IT-TJEJ 2007 blev 26-åriga Melissa Albert som läser sista året på IT-programmet på KTH. Hon har bland annat varit med och anordnat ”Datatjej”, en studentkonferens för nätverkande mel-lan kvinnor som läser IT-utbildningar. ”Jag hoppas på att kunna inspirera andra och att det är därför jag väljs. Jag vill inspirera tjejer att våga tycka det är kul att jobba och plugga med IT och att ta den

22

ALL I WANT FOR CHRISTMAS IS KEBABTEXT Johannes Koch & Alexander BiledtFOTO Alexander Biledt

Kebab är, som alla vet, ett av de viktigaste näringsämnena som varje student borde få i sig minst en gång i veckan. Men man kan inte bara köpa sin kebab vart som helst. Ingredienserna må inte variera så mycket mellan de olika kebabrestaurangerna, men kvalitén gör det. Vi har därför bestämt oss för att recensera kebabtallrikarna nära Dig, så att Du slipper äta på ställen där köttet är grönt och fefferonin är brun, även då det har betytt att vi var tvungna att stoppa i oss femhundra gram kebabkött när vi inte ens var hungriga.

* Priserna gäller för kebabtallrik + dricka

Lappis

Gärdet

Södermalm

City

Hammarby Sjöstad

KTH

La Reginella - Drottning Kristinas Väg 13Pris: 69 SEK Betyg: 5Restaurangen formerly known as ’Snur-ran’ levererar en gedigen kebab med kryddstarkt kött, annorlunda sås och mer tillbehör än man ser på de flesta kebabhak. Servicen är snabb och opersonlig, lokalen är mysig och det finns gott om platser. ’La Reginella’ är en av studenternas favorit-lunchställen, därför kan det vara en bra idé att gå från föreläsningen lite tidigare för att undvika den monstruösa lunchkön.

Kebab Kitchen - Valhallavägen 69Pris: 55 SEK Betyg: 5Bättre service får man leta efter. Person-alen är trevlig, det finns gratis kaffe och ke-baben smakar utsökt samtidigt som den är klar på rekordtid. Det är lite ont om platser, på sommaren finns dock uteservering med utsikt över de parkerade bilarna på Valhal-lavägen. Kreditkortläsare skulle göra den här retaurangen fulländad, tänk på att ta ut pengar innan ni går dit.

Dinos Pizzeria - Valhallavägen 53Pris: 59 SEK Betyg: 1För att vara snäll så är ’Dinos’, som nam-net antyder, inte specialiserad på Kebab. Ändå borde man kunna räkna med något bättre. Att säga att köttet har mycket tuggmotstånd skulle vara en rejäl under-drift, dessutom finns det bara ris och ris att välja mellan. För kebabälskare är ’Dinos’ bara ett alternativ om ’Kebab Kitchen’ brin-ner ner och ’La Reginella’ är fullsatt.

Falafelkungen - Sveavägen 73Pris: 69 SEK Betyg: 3-Det första som slår en när man går in i ’Falafelkungen’ är den påtagliga fastfoodrestaurang-känslan. Allting är fräscht men lite sterilt och omysigt, trots tappra försök att ändra på detta i form av tavlor på väggen. De kanske har hämtat lite inspiration från McDonalds, som de bor granne med? Servicen, maten, priset – allt är rätt medelmåttigt utan varken negativa eller positiva överraskningar.

Kebab House - Kungsgatan 68Pris: 64 SEK Betyg: 3+Medelmått är antagligen det ordet som beskriver Kebab House bäst. Priset lig-ger exakt vid medelvärdet av alla stäl-len vi har recenserat, portionen man får är precis lagom stor och lokalen är av måttlig storlek. De enda överrasknin-garna var metalltallrikarna och toan, som båda var fräscha och stora. Ett plus är dessutom att ’Kebab House’ öppnar igen senare under natten. Fyllekäk anyone?

Kebabkungen - Götgatan 84Pris: 65 SEK Betyg: 4Namnvalet tyder på självsäkerthet, men det är berättigad. Kebabkungen bjuder på supertrevlig service och en ypperlig kebabtallrik som kan mäta sig med de bästa. Pommes-fritsen i sig är värda 65 SEK. Den enda riktiga minuspunkten är att den redan trånga lokalen känns ännu mer stressig p.g.a. den höga musiken, köksljuden och trafikljudet från Götgatan utanför.

Jerusalem Kebab - Götgatan 59Pris: 59 SEK Betyg: 3+Ja, vad kan man säga om ’Jerusalem’? Restaurangen är en aning trång, en an-ing mörk och maten är inget utöver det vanliga. Men som kompensation får man snabb och trevlig service samt naturligtvis en av stans billigaste kebabtallrikar. Ett bra val för alla studenter med hål i plån-boken.

Café Soir - Hammarby Allé 101Pris: 65 SEK Betyg: 5Trots sin lilla area har Hammarby Sjös-tad flera kebabställen, utav dessa så är ‘Café Soir’ utan tvekan den i särklass bästa. Lokalen är mycket fräsch och luftig vilket ger mer restaurangkänsla och mindre fastfood-känsla. Kebaben kan ses som gudfadern av kebabtallrikar. Den är precis som en kebabtallrik ska vara, alla ingredienser samspelar i perfekt harmoni.

Pizzeria Nino - Furusundsgatan 15Pris: 77 SEK Betyg: 4Efter en halvtimmes sökan efter ett kebabställe i mörkret, vem annars skulle hjälpa oss att hitta ett än självaste Arne Weise himself? Efter en smärre vägledning stod vi framför Ninos portar. Besvikelsen över avsaknaden av pommes frites förvandlades snabbt till häpnad när vi började äta den godaste och snyggast upplagda (se bilden) kebabtallriken med ris vi någonsin har avnjutit.

Professorn - Professorslingan 13Pris: 65 SEK Betyg: 4Långt uppe på mörka Lappkärrsberget finner man denna stora, mysiga restaurang. Inred-ningen är fräsch och hemtrevlig, det finns gott om platser och t.o.m. ett biljardbord. En skylt proklamerar stolt att bara 100% svenskt nötkött används, och köttet smakar mycket riktigt inte som på andra kebabställen. Om detta är positivt eller ej är upp till var och en att avgöra.

23

ALL I WANT FOR CHRISTMAS IS KEBABTEXT Johannes Koch & Alexander BiledtFOTO Alexander Biledt

Kebab är, som alla vet, ett av de viktigaste näringsämnena som varje student borde få i sig minst en gång i veckan. Men man kan inte bara köpa sin kebab vart som helst. Ingredienserna må inte variera så mycket mellan de olika kebabrestaurangerna, men kvalitén gör det. Vi har därför bestämt oss för att recensera kebabtallrikarna nära Dig, så att Du slipper äta på ställen där köttet är grönt och fefferonin är brun, även då det har betytt att vi var tvungna att stoppa i oss femhundra gram kebabkött när vi inte ens var hungriga.

* Priserna gäller för kebabtallrik + dricka

Lappis

Gärdet

Södermalm

City

Hammarby Sjöstad

KTH

La Reginella - Drottning Kristinas Väg 13Pris: 69 SEK Betyg: 5Restaurangen formerly known as ’Snur-ran’ levererar en gedigen kebab med kryddstarkt kött, annorlunda sås och mer tillbehör än man ser på de flesta kebabhak. Servicen är snabb och opersonlig, lokalen är mysig och det finns gott om platser. ’La Reginella’ är en av studenternas favorit-lunchställen, därför kan det vara en bra idé att gå från föreläsningen lite tidigare för att undvika den monstruösa lunchkön.

Kebab Kitchen - Valhallavägen 69Pris: 55 SEK Betyg: 5Bättre service får man leta efter. Person-alen är trevlig, det finns gratis kaffe och ke-baben smakar utsökt samtidigt som den är klar på rekordtid. Det är lite ont om platser, på sommaren finns dock uteservering med utsikt över de parkerade bilarna på Valhal-lavägen. Kreditkortläsare skulle göra den här retaurangen fulländad, tänk på att ta ut pengar innan ni går dit.

Dinos Pizzeria - Valhallavägen 53Pris: 59 SEK Betyg: 1För att vara snäll så är ’Dinos’, som nam-net antyder, inte specialiserad på Kebab. Ändå borde man kunna räkna med något bättre. Att säga att köttet har mycket tuggmotstånd skulle vara en rejäl under-drift, dessutom finns det bara ris och ris att välja mellan. För kebabälskare är ’Dinos’ bara ett alternativ om ’Kebab Kitchen’ brin-ner ner och ’La Reginella’ är fullsatt.

Falafelkungen - Sveavägen 73Pris: 69 SEK Betyg: 3-Det första som slår en när man går in i ’Falafelkungen’ är den påtagliga fastfoodrestaurang-känslan. Allting är fräscht men lite sterilt och omysigt, trots tappra försök att ändra på detta i form av tavlor på väggen. De kanske har hämtat lite inspiration från McDonalds, som de bor granne med? Servicen, maten, priset – allt är rätt medelmåttigt utan varken negativa eller positiva överraskningar.

Kebab House - Kungsgatan 68Pris: 64 SEK Betyg: 3+Medelmått är antagligen det ordet som beskriver Kebab House bäst. Priset lig-ger exakt vid medelvärdet av alla stäl-len vi har recenserat, portionen man får är precis lagom stor och lokalen är av måttlig storlek. De enda överrasknin-garna var metalltallrikarna och toan, som båda var fräscha och stora. Ett plus är dessutom att ’Kebab House’ öppnar igen senare under natten. Fyllekäk anyone?

Kebabkungen - Götgatan 84Pris: 65 SEK Betyg: 4Namnvalet tyder på självsäkerthet, men det är berättigad. Kebabkungen bjuder på supertrevlig service och en ypperlig kebabtallrik som kan mäta sig med de bästa. Pommes-fritsen i sig är värda 65 SEK. Den enda riktiga minuspunkten är att den redan trånga lokalen känns ännu mer stressig p.g.a. den höga musiken, köksljuden och trafikljudet från Götgatan utanför.

Jerusalem Kebab - Götgatan 59Pris: 59 SEK Betyg: 3+Ja, vad kan man säga om ’Jerusalem’? Restaurangen är en aning trång, en an-ing mörk och maten är inget utöver det vanliga. Men som kompensation får man snabb och trevlig service samt naturligtvis en av stans billigaste kebabtallrikar. Ett bra val för alla studenter med hål i plån-boken.

Café Soir - Hammarby Allé 101Pris: 65 SEK Betyg: 5Trots sin lilla area har Hammarby Sjös-tad flera kebabställen, utav dessa så är ‘Café Soir’ utan tvekan den i särklass bästa. Lokalen är mycket fräsch och luftig vilket ger mer restaurangkänsla och mindre fastfood-känsla. Kebaben kan ses som gudfadern av kebabtallrikar. Den är precis som en kebabtallrik ska vara, alla ingredienser samspelar i perfekt harmoni.

Pizzeria Nino - Furusundsgatan 15Pris: 77 SEK Betyg: 4Efter en halvtimmes sökan efter ett kebabställe i mörkret, vem annars skulle hjälpa oss att hitta ett än självaste Arne Weise himself? Efter en smärre vägledning stod vi framför Ninos portar. Besvikelsen över avsaknaden av pommes frites förvandlades snabbt till häpnad när vi började äta den godaste och snyggast upplagda (se bilden) kebabtallriken med ris vi någonsin har avnjutit.

Professorn - Professorslingan 13Pris: 65 SEK Betyg: 4Långt uppe på mörka Lappkärrsberget finner man denna stora, mysiga restaurang. Inred-ningen är fräsch och hemtrevlig, det finns gott om platser och t.o.m. ett biljardbord. En skylt proklamerar stolt att bara 100% svenskt nötkött används, och köttet smakar mycket riktigt inte som på andra kebabställen. Om detta är positivt eller ej är upp till var och en att avgöra.

VAR PLUGGAR DU?Nu börjar terminens sista tentaperiod att närma sig. Har du tröttnat på sektionslokalen? Osqledarens fotografer har varit ute och spanat in några sköna ställen fär man kan sitta och plugga.

NYMBLE

E- OCH D-HUSEN

BIBLIOTEKET

Q-HUSET

FOTO Alexander Biledt & Alexander Busnyuk

25

DET HÄR MED att nätverka, det verkar vara jävligt stort. Vad är poängen egentligen? Vad jag förstår går det ut på att skaffa “kon-takter” man kan ha nytta av. Man anstränger sig för att bli omtyckt av viktiga människor, sådana med inflytande. Det är bra för “kar-riären”. Man bedömer och bemöter män-niskor efter den makt de besitter istället för efter vilka de är och hur de beter sig. Inställ-samhet känns som ett passande ord för att beskriva fenomenet. Jag känner igen kon-ceptet. En liknande grej var rätt vanlig när jag gick på högstadiet. Vi brukade kalla det att smöra, men det låter ju inte riktigt lika bra. På den tiden brukade inställsamhet, i alla fall i mina kretsar, anses som fult. Vi såg ner på de människor som fick bra betyg för sitt skådespel och inte för vad de kunde. Jag vet inte när det ändrades men jag känner inte att min inställning har förändrats.

JAG TYCKER att det finns problem med den grundläggande synen på människor. Har människor runt omkring dig ett värde i sig själva eller bara i vilken nytta de är för dig? Min mening är inte att döma ut hela idén med att ta hjälp av andra, det är ett grun-dläggande mänskligt beteende att hjälpa och ta hjälp av sin familj och sina vänner. Vi är ändå i grund och botten ett flockdjur. Men frågan är vad relationerna till de andra män-niskor du tar hjälp av bygger på, och hur blir det när relationerna inte längre gagnar dig? Om de bygger på den nytta du har av dem, då finns det inget som binder dig till dem när deras nytta är förbrukad. Att lämna förbrukade “vänner” efter sig när man klät-trar uppåt i “karriären” är inte en tanke som tilltalar mig.

BORTSETT FRÅN vad många tycks tro är fejkade personligheter och prestationer inte det enda sättet att skaffa nyttiga “kontakter”.

Om du hittar ett engagemang som faktiskt betyder något för dig och andra, så finns chansen att du genom detta kan bygga relati-oner som bygger på något djupare än ömse-sidigt egenintresse. Det är också ett nätverk, men ett nätverk som bygger på något gen-uint. Om du vill ge intryck av att du kan pre-stera något, varför inte försöka att faktiskt prestera något på riktigt? Om du ska få jobb för att du känner en massa människor, vill du inte att de ska känna dig som någon som

faktiskt gör något på riktigt och inte bara pratar om att göra saker? Personligen skulle jag föredra att bli erbjuden ett jobb av någon som faktiskt vet vem jag är och vad jag går för framför att få det tack vare att jag byggt upp en falsk bild av mig själv. Gör något meningsfullt med ditt liv istället för att bygga artificiella relationer, så kommer du att ha vänner när du behöver vänner. Vänner som är där för att de tycker om dig och inte för att de kan dra nytta av dig.

GÅRDAGENS SMÖRDAGENS NÄTVERKANDETEXT Frej Naimi-AkbarILLUSTRATION Jimmy Gustavsson

26

“WELCOME, MR. ABBA”TEXT & FOTO Johan Persson

PÅ OSQUARS backe ligger snöslasket tjockt mellan kullerstenarna. Slutet av no-vember, en halv grad över noll. Inte kul någonstans! Det är den där perfekta bland-ningen av isslask och vatten som gör att det skvätter när man sätter ned foten och både byxor och skor fylls av iskall våt snöslask. Föreläsningssalarna luktar så där härligt illa av våta kläder och där sitter man blöt och fryser eftersom Akademiska Hus än en gång dragit in på värmen. Ibland äls-kar man Stockholm och KTH. Om man ändå kunde vara någon annanstans... DET ÄR MÅNDAG morgon igen. Tröt-theten är densamma men någonting är ändå annorlunda. Solen släpar sig så sakteliga upp över hustaken och lovar ännu en vårdag, där jag går mot tunnelbanan. 25 grader varmt och inte ett enda moln som umgås med hö-ghusen där i skyn. En halvtimme senare är jag framme vid skolan för ännu en dags slit. – Mr. ABBA! Hola, welcome! I shorts och kortärmat försöker jag lite snyg-gt och obemärkt glida in och sätta mig längst bak i det lilla klassrummet där 25 porteños, två fransmän, en amerikan och jag samsas med Paco, kursansvarig, föreläsare och övningsasse i ett. Porteños är vad Buenos Aires-borna kallas. Det fungerar lite som “stockholmare”, ordet betyder kärlek för vissa och är nästan ett skällsord för andra. – Hola Paco, hur står det till? – Bien, good! Du har snabbt anpassat dig till den argentinska kulturen ser jag...

Och ja, visst har jag väl det. Vem kan leva utan akademisk kvart? Dom som känner mig vet att det ibland mycket väl kan bli en akademisk halvtimme också. Men det är inte ovanligt att komma lite för sent här och det gör inte så mycket. Instituto Tec-nolgico de Buenos Aires (ITBA), den lilla privatskola som KTH har utbytesavtal med, är fashionabelt belägen mitt i den mod-ernaste stadsdelen. Några kvarter norrut sitter kostymeliten i Microsofts och Suns glasskyskrapor och blickar ut över Rio de la Plata. En bit söderöver skymtar Hilton hotell. Ändå är klassrummet vi befinner oss i litet och ganska omodernt. Bänkarna är ett kapitel för sig. Någon kom på den briljanta idén att svetsa ihop bord och stol till en enhet, vilket gör att det ibland krävs en mindre mängd akrobatiska färdigheter

för att ta sig ned på sin plats. Det fanns långt gångna planer på ett nytt och modernt campus men de gick om intet i 2003 års ekonomiska krasch. Nu får man glatt leva vidare i lokaler målade i brun-grått från 70-talet och med halva sydamerikas godstrafik precis utanför knuten, bokstavligt talat. – Ehmm, jo jag har anpassat mig... – Hur går det med dom argentinska tjejer-na? SÅ GICK DET med att ta sig in obemärkt. Allt som oftast är det bara roligt med den extra uppmärksamhet man får som utlänning och nordbo i det här landet. Folk passar gärna på att titta lite extra i tunnelbanan och det hän-der en hel del saker som aldrig skulle hända hemma i Sverige, eller vad sägs om att ha

27

TEXT & FOTO Johan Persson

deltagit i fotbolls-VM och att ha varit med i argentinska Elle? Och det är bananskal-sprincipen som gäller, antingen är det någon som vet något, telefonen som ringer eller så dyker det upp mail. Men just de sociala sam-talen på spanska med Paco inför ett fullsatt klassrum hade jag kanske kunnat vara utan. – Ehum, mjo tack du, uhm, det går bra. – Har inte Magui presenterat dig för några flickor än? Magui är en av mina vänner här och nej, hon har inte presenterat mig för sina vänin-nor. Studentlivet här är nästintill obefintligt. Det finns en kår som tar hand om diverse saker som har med studenterna att göra men den är långt ifrån som kårerna i Sverige. Det finns ett gym som kåren driver, träning i di-verse sporter, ett avslappningsrum med teve och dvd och så tar man säkert hand om att presentera studenterna någon gång ibland. Men några gasquer är det inte tal om och gemenskapen inom klasserna är begränsad. Jag har försökt få med mina “lunchkamrater” på bio, fester och bullbak men än så länge har de inte nappat. Det ska dock nämnas att ITBA är en liten och dyr privatskola så det är tveksamt om den är så representativ. De rikare kvarteren ligger en bit norr om staden och där bor de flesta av studenterna tillsam-mans med sina föräldrar. Flyttar hemifrån gör man inte förrän man börjar närma sig 30, om ens då, så studenterna är mer knut-na till familjen och vännerna från gymnasiet. PACO FORTSÄTTER lektionen och jag försöker anteckna ikapp det jag missat. Spanskan visslar förbi mitt huvud, in genom ena örat och ut genom det andra. Efter ett tag upptäcker jag att det är något som inte

stämmer, någonting har förändrats. Ingent-ing kommer ut ur det andra örat! Har jag äntligen börjat förstå spanska?! En intensiv backtracking-process går igång och leder mig snabbt till en annan slutsats - ingenting kom-mer in genom det första örat. Vad fals? Det visar sig att alla tittar på mig och verkar förvän-ta sig någon form av svar. Duck and cover. – Uhm, si! Paco säger något mer och alla skrattar. Man kommer förvånansvärt långt på bara “si”, även om det har sitt pris. Jag undrar vad det är jag egentligen har svarat på men man kan ju inte veta allt som någon sa. Konstigt nog är det av någon anledning bara jag som råkar ut för de där kommentarerna, frans-männen och amerikanen klarar sig oftast.

Bland utbytesstudenterna på ITBA, har det utkristalliserat sig en liten grupp som festar, reser och hittar på saker tillsammans. Om det vanliga studentlivet är ganska dött så är utbytesstudentlivet desto mer levande. Ut-bytesstudenterna är många i Buenos Aires och det är alltid någon fest på gång, antingen hemma hos någon eller på någon bar. Se-dan, fram emot tvåtiden, bär det oftast av till någon nattklubb. Hem kommer man nor-malt sett inte före klockan sex på morgonen. UTAN NÅGRA fler incidenter går lektionen mot sitt slut och dagens arbete är snart över-stökat. Utanför skolan står solen redan högt över Rio de la Plata och temperaturen har krupit upp till de utlovade 25 graderna. Vem vet hur olidlig värmen kommer att bli till sommaren, just nu är det bara att njuta. En glass ur någon av de hundratals glassbarer som säljer hemgjord glass kanske, en stund i skuggan under en palm i Palermos parker eller varför inte en italieninspirerad pizza, en stund på ett café med en bok eller kan-ske lite livemusik? Här finns alltid någonting nytt att se, göra och upptäcka. Buenos Aires kallas ibland för Sydamerikas Paris, och jag kan verkligen förstå varför... HEMMA I SVERIGE är föreläsningen slut. Regnjackan som har lämnat en stor pöl i trappan åker på igen och sedan bär det av ut i snålblåsten. Fem minuter till i slasket, sedan slår värmen från Syster&Bror emot ansiktet. Snart sitter man där och värmer sig med en kopp varm choklad med vispgrädde och en stor kanelbulle. Kanske är inte allt så värdelöst ändå trots allt. Dessutom är det ju inte för sent att söka utbytesstudier till 2008...

28

9 februari Melodifestivalen

14 februari Stor ritpub

21 februari Inlämningspub

28 februari Presentationspub

3 maj Byggplatsen öppnar

3‐9 maj Byggvecka

10 maj Quarnevalen 2008

Viktiga datum att skriva in i almanackan

QUARNEVALENI vår är

äntligen tillbaka!

[email protected]

Kom och festa med Quarnevalsstaben på tentapuben den 21 december

”DU VET ATT VI skulle kunna ställa om klockan efter din försening, visst?” Samuel ler då jag kommer in i rummet. Femton minuter efter utsatt tid och läraren har redan haft sin första genomgång på envariabelanalysen och alla har börjat med sitt arbete. Alltid 15 minuter.

DET ÄR någonting mystiskt med alla ständigt försenade människor. De finns överallt − på universitet, på jobbet, på festen. Vad är det som driver dessa enerverande individer, som verkar göra allt för att hänsynslöst kasta bort omgivnin-gens värdefulla minuter?

JAG KOMMER alltid för sent. Eller i alla fall så gott som alltid. Ibland tar jag fel på den akademiska kvarten och råkar komma in i klassrummet precis i tid. Vad beror detta på? Oftast tar jag den lättaste vägen och skyller på arvet från min mamma. Hon och hela hennes släkt är fantastiskt bra på att komma för sent. Det spelar inte särskilt stor roll om man ser till kvinna eller man, ålder eller jobb. Den fel-beräknande tidsoptimisten finns i dem alla.

PÅ TAL OM tidsoptimister. Jag har döpt min till Tindra. Det är en liten söt tjej med alldeles för mycket kläder som sitter på min axel och viskar påminnelser i mitt öra varje gång jag är på väg ut genom lägenhetsdörren. Det är hon som gör att jag, varje gång jag är på väg till något, får för mig att jag kommer att hinna göra en massa saker innan.

HÖR NI VAD jag håller på med nu? Jag skyller ifrån mig. Jag går ifrån mitt ansvar och försöker få er att tro att det inte är vårt eget fel att vi kommer för sent. Men om vi nu ska vara helt ärliga. Vad beror det hela på? Beror det på att vi inte kan klockan? Beror det på att vi haft så få tider att passa så att vi inte vet hur man gör? Beror det på att vi saknar respekt för vår omgivning?

NEJ, JAG TROR helt enkelt att det beror på att vår prioriter-ingsskala är annorlunda än andras. Varje gång vi känner att vi håller på att komma för sent till något ställs vi inför frågan: Ska jag göra detta och komma mer för sent eller ska jag strunta i det och kanske komma i tid? I nio fall av tio väljer vi det första alternativet. Jag vet inte varför, men förmodligen är det en störning som uppkommit i vår tidiga

barndom. STÖRNING låter förresten rätt elakt, förlåt. Men som plåster på såren kan vi minnas att även vänsterhänthet är en störning. Så egentligen är det inte farligt.

MAN KAN kanske tycka att lösningen på problemet skulle vara om vi började tidigare med våra förberedelser. Men det går inte. Då hade vi varit tvungna att bortprioritera något annat och vi bortprioriterar inte saker för att få mer tid över. Dessutom spelar det ingen större roll hur mycket tid vi har åt förberedelser. En sann förseningsmästare har alltid något extra att göra innan lägenhetsdörren kan stängas.

SUMMA SUMMARUM, det är nu jag ska be er alla att ac-ceptera och älska oss enerverande förseningsmästare. Så att ni nästa gång välkomnar er sena lunchdejt med öppna armar och ett leende på läpparna. Nej, kanske inte riktigt så. Men jag tänkte uppmana er till att börja respektera vår störning på samma sätt som vi på senare tid börjat respe-ktera alla som inte på vettigt vis kan använda sin högra hand. Vi är också människor. Bara lite senare, lite jobbigare och lite häftigare. Men nu ska jag och Tindra iväg till jobbet. Eller vänta, jag ska bara …

FÖRSENINGSMÄSTAREN OCH TINDRA

TEXT Jonny StrömbergJonny är chefredaktör för Umeå teknik- och naturvetarkårs tidning Tsurr. Här gör han ett gästspel i Osqledaren

29

OCH NU ÄR det jul igen, och nu är det jul igen, och julmusten får heta julmust än till påska! EFTERSOM DET är dags för jul i detta kalla land måste även min fantastiska spalt ha ett julnummer! Och ni kan nog gissa vad det kommer att handla om. Julord! Eller, mer exakt, julprefixet och dess missanvändning på allt och ingenting i vårt kalla land. DET FINNS VISSA grejer som har befogade julprefix. Julkorv är annorlunda än vanlig korv, och julsånger är ju speciella. Men vad är grejen med julljus, julmarknad, julöl, julskinka, julstjärna, jul-gröt, julbrasa, julchoklad, julblommor, julljusstakar, julkaktusar? Glöm inte min personliga favorit � julfalafel! Det måste ändå ta priset! Och jultidningar, vad är grejen med dem? Gissa min besvi-kelse när jag fick veta att det oftast var relativt vanliga serietidningar!

SOCIALA INTERAKTIONER måste alltid ske inom ramen för jul-prefixet. Det är ett tips till alla er singlar där ute! Träffa folk på julfest, bjud med din dejt på julbord, där ni kan dricka julöl och käka julkorv med extra julkrydda. Sen är det bara att gå hem för lite julpyssel. Glöm inte att ha ordentligt med julpynt hemma bara, ha tända julljus och julmisteln redo! Smäll upp en julbrasa och vips är du redo för julmys!

DET FINNS MÅNGA uppenbart juliga saker som i varierande grad får onödiga prefix. Vi har julglögg, julknäck och julklappar. Fan, i min �research� för denna artikel har jag hittat både julpepparkakor och jullussebullar! Glömmer svenskar annars bort att det är jul på tapeten om man inte påbörjar alla ord med jul? Finns det något barn som inte skulle komma ihåg vilken högtid tomten kommer på?

ALLA VI som minns att det är jul klappar nu! Eller julklappar? Juljulklappar? *krasch*

SIGGE SÅGAR

del 3: julord

TEXT Sergej Kotliar

9 februari Melodifestivalen

14 februari Stor ritpub

21 februari Inlämningspub

28 februari Presentationspub

3 maj Byggplatsen öppnar

3‐9 maj Byggvecka

10 maj Quarnevalen 2008

Viktiga datum att skriva in i almanackan

QUARNEVALENI vår är

äntligen tillbaka!

[email protected]

Kom och festa med Quarnevalsstaben på tentapuben den 21 december

Ha en trevligpromenad!

I samarbete med Stockholms Stad förstärker Fortum belysningen i området Lappkärrsberget. Att göra Stockholm ljusare är ett projekt som vi dragit igång under 2007. Med tiden kommer vi att lysa upp fler och fler platser runt om i stan. Det blir lite tryggare och trevligare så.

30

STOCKHOLM. Under en dryg veckas tid testade Osqledarens utsände Viktor Paul Sebes årets version av influensan samt diverse kurer mot densamma. Symptomen för årets influensa kännetecknades i mångt och mycket av halsproblem med bland annat försvunnen röst och ett osug efter skolarbete.

A MANGO A DAY...

TEXT & FOTO Viktor SebesFRÅGAN MAN VILL ha svar på när man väl är sjuk är naturligt-vis “hur Hur blir jag frisk?”. Efter att ha rådfrågat både läkare och sjuksystrar – som berättade att man ska dricka varmt te, varmt ho-nungsvatten, äta glass, vara tyst för att vila stämbanden och prata på som vanligt för att röra på desamma – kändes det som att den medicinska världen kanske ändå inte har full koll på alla sjukdomar ännu. Nej, det kändes lite som om det var Miraculix man pratade med ibland. Den enda utvägen blev då att ta ett steg bakåt och se allt i ett större perspektiv. Tillbaka till naturen, back to basics. Naturen är ganska fantastisk på det sättet att allt verkar finnas där, bara man letar tillräckligt noggrant. När du nästa gång börjar känna dig lite krasslig kan det därför vara värt att istället för ett halsprov hos din allmänläkare gå ner till Ica och köpa upp dig på mango. En riktigt bra mango kan vara svår att få tag på, och enligt rykten ska de filip-pinska vara de absolut bästa.

MANGON TILLHÖR familjen “Sumakväxter” eller “Anacardiace-ae” och för er som tycker det var ett sjukt tråkigt och långt ord kan jag nämna att den även letar sig in i klassificieringen “Gömfröväx-ter” eller “Angiospermae”. I sjukdomsväg kan en massa välgörande saker tillskrivas vår vän mangon. I Indien används hela trädet till allt möjligt, bland annat är mangon bra för huden och den hävdas vara ett starkt afrodisiaka och lär förhöja den manliga potensen inom buddhism, hinduism och islam. Med tre större religioner i ryggen

kändes det därför tryggt att börja kurera mig med mango.

DEN STÖRSTA KONSUMENTEN och producenten av mango är i dagsläget Indien och där har även nya användningsområden för frukten uppfunnits under åren. Den numera förbjudna metoden att framställa färg genom att mata kor med giftiga mangoblad räknar jag till en av de mer kreativa. Den gula färgen utvanns ur kornas urin, men då korna är heliga (och på grund av hänsyn till deras hälsa?) förbjöds alltså metoden. Giftet gör det också ohälsosamt att elda upp mangoträd och deras blad. Trotsande giftigheten borstar dock vissa hinduer sina tänder med mangogrenar på heliga dagar(!). Något som Osqledaren avråder ifrån.

HUR DET GICK med kuren? Det gick bra, mango är en bra frukt. Jag hann med ungefär ett halvdussin innan de hade botat mig från allt ont. Som mest blev det tre på en kväll när allt kändes illa. Ett tips på en billig och bra mango är Icas av märket Frutex. Om det är din första mango, ta av skalet min vän och se upp för det gömda fröet i mitten. Lycka till!

31

Happy Chanukka!

Merry ChristmasHAPPY CHRISMUKKA! TEXT Ethel Luvall

Idag lever vi i ett mångkulturellt och multinationellt samhälle. Vi studerar vid en högskola med goda internationella kontakter och utbyten och vi blir inte längre förvånade när vår nyinflyttade korridorsgranne kommer från Europa – eller varför inte Mellanöstern eller Asien?

MÅNGA AV ER kanske minns kultserien O.C, den yngre genera-tionens svar på Beverly Hills, och de som var trogna serien känner också till familjen Cohens jultraditioner. De firade Chrismukka, som Seth Cohen uttryckte det, en blandning av jul och Chanukka. Chrismukka är inte bara ett uttryck som symboliserar en kompro-miss av två föräldrars olika kultur, religion och julfirande. Ordet står även för den mångfald av olika kulturer, traditioner, religioner, kunskaper och nationaliteter som vi har i vårt samhälle och som vi präglas av. Ett ord som betyder broar som vi alla kan gå över och lära mer om den andra sidan. Fantastiskt!

MED DETTA I ÅTANKE, borde det då inte ligga i vårt intresse och allmänbildande att ha kunskap om andra kulturers traditioner och firande under denna del av halvåret? Alla firar inte den kristna julen och julen är inte heller det enda som firas såhär års. Borde det inte i vårt mångkulturella samhälle vara lika självklart att ha kunskap om exempelvis islams och judendomens största och viktigaste helgda-gar – som för övrigt lärs ut i grundskolan och gymnasiet – som att veta att judar och muslimer inte äter griskött? Svaret är ja, det hör faktiskt till allmänbildningen att veta att judar firar Chanukka och muslimer en högtid som, för mig okänd tills nu, heter Eid al-Adha. Dessa båda högtider sammanfaller med den kristna julen. Därför får du nu en guide över olika firande och traditioner så att du under julmys, julpHester och glöggpartyn kan hålla koll på andras tradi-tioner. Kanske har du turen att få en bordsgranne som firar på ett annat sätt än du så ni kan dela med er av varandras kunskap och firande.

I NORDEN ÄR JULEN ursprungligen en hednisk forntida tradition som grundar sig på firandet av vintersolståndet men de allra flesta förknippar julen med Jesu födelse. På grund av folkräkning tving-ades Josef och Maria bege sig till staden Betlehem där Maria senare födde parets son, Jesus. Eftersom det var fullt i härbärget tvingades hon föda i ett stall och i samband med födseln uppenbarade sig en grupp änglar för några herdar för att berätta att guds son hade fötts. Under julen umgås man med vänner och familj. Vanligast är att man pyntar en gran och ger varandra gåvor, julklappar, på julafton och traditionellt sitter större delar av Sverige klockan tre denna dag i tevesoffan för att titta på Kalla Anka och hans vänner. Traditionell julmat är bland annat Jansons frestelse och julskinka.

CHANUKKA ÄR EN HELG av glädje, firande och fest och firas till minne av Makabeernas återerövrande av templet från det hellenis-tiska Syrien år 165 före vår tideräkning. Under tempelinvigningen skulle en sjuarmad ljusstake tändas men man hade endast en liten kanna med ren olja kvar. Ett under skedde och oljan brann i åtta dagar, lika lång tid som det tog att skaffa fram ny olja. Under Cha-nukka tänder man ett nytt ljus varje kväll i åtta dagar samt ett ledar-ljus som tänds varje kväll. Firar gör man med nära och kära. Maten som äts skall vara lagad på olja och vanligast på bordet är latkes – en sorts potatisplättar – och munkar. Påverkade av den västerländska kulturen och traditionerna har det blivit en utbredd tradition att utbyta gåvor i samband med att ljusen tänds.

EID AL-ADHA ÄR DAGAR av tacksägelse och glädje för varje mus-lim. Man firar dels att pilgrimsfärden till Mecka, Haj, är slut och dels profeten Ibrahims beprövning när han ombads att offra sin som Ismail. Därför ses högtiden också som en offerhelg. Helgda-gen är fylld av glädje och fest och förutom bön ägnar man dagen åt att ge allmosor, besöka vänner och släktingar och utbyta gåvor och hälsningar.

TERMINEN NÄRMAR SIG sitt slut och vi skrider mot dessa högtid-er. Oavsett hur och vad vi väljer att fira är det allra viktigaste att vi är tillsammans med de vi älskar och bryr oss om, att vi är tacksamma för det och visar varandra ömsesidig respekt, vänskap, fred och kär-lek. Chrismukka helt enkelt.

God jul och Chanukka sameach!

32

OSQLEDAREN TIPSAR: JULKLAPPARHäpp, då var julen här igen och dags att köpa klappar till alla man tycker om och vill ge intrycket av att man tycker om. En polare sa en gång till mig att om han inte vet vad han ska köpa till någon så köper han ett ljus med en ljushållare. Så för att ni ska slippa köpa ljus med ljushållare har jag satt ihop en liten lista på saker som kan köpas, för olika tjocklekar av plånböcker och olika typer.Då hoppar vi igång direkt.

Är du en person som har en massa pengar över och tycker att ju mer en present kostar desto bättre är den? Då ska du slå till på en gyllene iPod. Inget säger ”jag älskar dig”, ”förlåt” eller ”ta mig tillbaka” bättre än en mp3spelare i 24 karats guld. Den går även att beställa med gravyr som extra tillval, så släng den där ringen med ditt och din kärastes namn ingraverade, this is the new shit.Pris: runt $850Köp den på http://amosu.myshopify.com/products/apple-ipod-24-carat-gold

Vissa av oss har lätt för att somna på kvällarna, andra inte. Vissa räknar får, andra pillar sig i naveln och ytterligare tredje personer lyssnar på musik. Dock är det inte alltid lika bekvämt att somna skönt med ett par lurar eller öronsnäckor. Därför finns nu denna högtalarkudde att köpa. Det är en vanlig kudde med en högtalare i mitten som man kopplar in till stereon eller mp3spelaren, till ex-empel iPoden ovan. Högtalaren ska enligt beskrivningen inte kän-nas och jag vet inte hur mjuk/hård kudden är men det är nog en garanterad succé hos vilken prylnörd som helst.Pris: 20 pundKöp den på: http://www.iwantoneofthose.com/sound-asleep-pil-low/index.html

Jag tror att de flesta av oss känner någon som är lite trögare och som man i umgängeskretsen driver lite med. Men det betyder ju inte nödvändigtvis att personen i fråga är dum på något sätt, han/hon kan ju bara vara allmänt vimsig. I vilket fall som helst har du nu chansen att ge denna person en present som är ett vapen mot sådana kommentarer. Låt honom/henne bevisa att han/hon faktiskt är smartare nästa gång han/hon får en sådan kommentar. Alterna-tivt att personen misslyckas helt och understryker sin dumhet, men men, då kan man inte göra annat än att skratta.Pris: 5 pund (kom ihåg att ta av prislappen och att det är tanken som räknas)Köp den på: http://www.iwantoneofthose.com/toys-games/cool-sci-ence/pocket-iq-test/index.html

TEXT Alex Busnyuk

33

December kan lätt bli en stressig månad. För att göra det lite lättare för dig har Osqledaren gjort en färdig önskelista åt dig. Bara att kryssa i, vika ihop och lägga på lådan.

Glöm inte frimärket!

34

AV Sergej Kotliar film

Plats för frimärke

35

Om du gillar varma filmer med leenden och mysiga känslor när du lämnar salongen, se inte denna film! Teeth of Love av den ki-nesiske regissören Zhuang Yuxin är ett ångestladdat drama om en ung kvinna i dagens Kina och hennes resa genom livet, med ön-skningar om kärlek och omtanke.

Den röda tråden i filmen är ganska enkel – livet blir inte alltid som man vill. I detta fall blir inte mycket alls som man vill, utan det är mest lidande och dåliga känslor rätt igenom. Det är få tillfällen i denna film där något framställs ur ett ”glaset är halvfullt”-perspe-ktiv. Glaset är alltid tomt här. Väldigt tomt. Det jobbiga är att det inte är något worst-case-scenario som skildras utan snarare den grå verklighet som många människor tragglar sig igenom, i Kina såväl som någon annanstans. Självklart är det så att om man har synen att glaset alltid är halvtomt så kommer verkligheten att ty sig än mer grå och kall.

Säga vad man vill om filmens brist på värme – allt i filmen är väldigt välgjort. Skådespelarna gör ett ypperligt jobb och får varje sekund i filmen att kännas äkta. Överhuvudtaget känns filmen väldigt äkta. Hollywoods ”allt löser sig till sist” ligger långt borta. Manus och registilen för tydligt fram precis varenda känsla som tittaren ska känna. Oftast är den känslan ångest. Mycket ångest. Jag skulle inte rekommendera denna film till någon som redan mår lite dåligt. Inte för någon som mår bra heller, för den delen! Däremot om man vill se en väldigt äkta och ärlig skildring av hur människors liv faktiskt kan arta sig så har man här ett praktexemplar!

AV Sergej Kotliar film

I den varma dramakomedin Darjeeling Limited skildras tre dys-funktionella bröders spirituella resa genom Indien. De tre bröder-na Francis (Owen Wilson), Peter (Adrien Brody) och Jack (Jason Schwartzman), återförenas – sammanlurade av Francis – ett år efter att deras far omkommit i en trafikolycka, för att gemensamt bearbeta traumat och för att återknyta de broderliga banden efter att inte ha sagt ett ord till varandra på ett helt år. Tillsammans beger sig de omaka tre ut på en tågresa genom Indien där de ska “finna sig själva” genom att deltaga i alla former av spirituella aktiviteter de kan hitta.

Filmen varvar en varm och rörande historia om dessa tre bröder med en stundtals mörk och absurd humor, på ett sådant sätt att det blir omöjligt att inte tycka om den. I kompotten blandas även in det evigt roliga ämnet om västerlänningar på genomresa i öst, med alla de kulturkrockar och annat som kan komma att hända när man sätter tre sköna grabbar som dessa på ett tåg i Indien. Missta er inte, den som letar efter en klassisk komedi i Owen Wil-son-stuk bör söka sig någon annanstans. Denna film är framför allt en varm dramahistoria med mysiga komiska inslag. Jag skulle tro att den är en alldeles ypperlig datefilm med rörande skildringar och varma feelgod-känsla som den sprider i lokalen.

Regissören Wes Anderson jobbar med vacker filmning, en story som är överfull med metaforer och absurda situationer och precis tillräckligt mycket humor för att kunna väcka ett leende hos den bi-straste av kritiker. Perfekt för den som gillar att bara sitta och mysa, eventuell under en filt, och bara le åt en film som inte strävar efter att förmedla något större budskap mer än att berätta en vacker historia om brödraskap.

DARJEELING LIMITED

TEETH OF LOVEREGI Zhuang YuxinI ROLLERNA Yan Bingyan, Li Hongtao, Li NaiwenBETYG 3

REGI Wes AndersonI ROLLERNA Owen Wilson, Adrien Brody, Jason SchwartzmanBETYG 4

36

teaterteater AV Sthig Jonasson

ETT DOCKHEMDRAMATEN

SCEN Dramaten, lilla scenenPJÄS Ett dockhemFÖRFATTARE Henrik Ibsen (översättning: Jan Håkansson)REGI Sofia JupitherSCENOGRAFI OCH KOSTYM Erlend BirkelandLJUS Linus FellbomSKÅDESPELARE Leonard Terfelt, Anna Björk, Peter Engman, Nina Fex, Magnus Rosman, Karin HuldtSPELAS t.o.m. 30 december. Speltid 2 tim. 20 min.BETYG 3

Anna Björk som dockhemsbimboFoto: Martin Nordström

Henrik Ibsens drama ”Ett dockhem” skildrar en högborgerlig familjs sammanbrott och upplösning. Allt har sin upprinnelse i hustrun Noras kärlek till sin make Torvald. För att kunna bekosta hans konvalescens efter en sjukdom förfalskar hon sin fars namn-teckning och får på så sätt ett lån hos procentaren Krogstad. När pjäsen börjar är det någon dag före jul och Nora kommer hem med julklappar till barnen. Hon är skuttande glad över att nu äntli-gen ha gott om pengar. Torvald både förmanar sin ljuva, slösaktiga, obetänksamma lilla hustru att inte vara så slösaktig och uppmuntrar henne samtidigt att konsumera mera. Det är långt mellan makarna i dockhemmets kvävande atmosfär. När Noras förfalskning avslöjas förändras Torvalds attityd blixtsnabbt från skratt till fördömande. När sedan Nora räddas, utan Torvalds hjälp, försöker han gottgöra sin förlöpning, men Nora har äntligen insett att mannens kärlek inte hållit måttet.Nora vill inte längre vara Torvalds docka, hon lämnar hem och barn för att kunna leva sitt eget liv. För en utanförstående betraktare är det förvånande att hon stått ut med att vara gift med Torvald i åtta år. Nora kommer att klara sig, frågan är om Torvald kommer att göra det. Kan han hitta en ny dockhustru att gulla med? Något annat kan han inte klara av eller acceptera.Anna Björks bimbolika Nora är på gränsen till sammanbrott. Hon vet att hennes enda värde ligger i att vara Torvalds vackra och glada investering. När hon inser att det inte är livet drar hon. Leonard Terfel låter bankdirektör Torvald Helmer bli en moralist som i sin omedvetna falskhet inget ser och inget förstår. Han har omsorgsfullt byggt upp sin värld att vara anpassad till hans behov.Hotet mot Nora är långivaren Krogstad, spelad med tyngd och skärpa av Magnus Roosman. Krogstad har begått ett bagatellartat brott som resulterade i att han blev socialt utfrusen, nu låter han sitt hämndbegär gå ut över Nora, när hon inte kan rädda honom kvar i makens bank. Men egentligen är det just resultatet av Krogstads hämnd som får Nora att inse att livet med Torvald inte är äkta.Peter Engman gör den dödssjuke doktor Rank, vännen i familjen. Här är han ständigt närvarande, men inte särskilt nödvändig för ut-vecklingen. Noras barndomsväninna, fru Linde, har något av sam-ma sanningslidelse som Gregers Werle i ”Vildanden”, men hon är också beroende av bankdirektörsparet Helmer för sin försörjning. Nina Fex gör fru Linde försiktigt självmedveten.Tragedin ”Ett dockhem” kan ibland uppfattas som en komedi där Torvald blir det komiska navet, men till slut krossar han sig själv med sin fullständiga självgodhet. Problemet med Dramatens uppsättning är att den både utspelas i en otydlig nutid och i Ibsens 1880-tal, men mitt i överklassens dis-kreta charm. ”Ett dockhem” blir stum när dagens politiska korrek-thet konfronteras med en text som var sprängstoff när pjäsen skrevs 1879, men som idag visar på en moralsyn som är både förlegad och verkningslös.

37

teater

På Cirkus i Stockholm spelas just nu ”Rivierans guldgossar”, som är en sorts musikalkomedi om två smarta och charmiga solochvårare på Rivieran: Lawrence och Freddy. Skojarna spelas av Loa Falkman och Robert Gustafsson. Falkman (Lawrence) är den elegante rutinerade entreprenören i branschen och expert på att blåsa rika kvinnor på pengar, bland annat genom att uppträda som prins och ledare för en upprorsrörelse i något obskyrt land. Falkman är en utomordentlig sångare som ofta sjunger, men litet oengagerat, utom när han i en scen får joddla i tretakt. Att Falkman ibland poserar mer än agerar får väl räknas till hans operalater. Robert Gustafssons Freddy är nykomlingen branschen och efter litet inledande gnabb börjar de motvilligt samarbeta i solochvårandets ädla konst. Gustafsson är bra skådespelare, hygglig sångare och en lysande komiker, men han skall njutas i små doser – ungefär som här.

RIVIERANS GULDGOSSARCIRKUS

SCEN Cirkus, StockholmTEXT Jeffrey LaneMUSIK OCH SÅNGTEXTER David YazbekSVENSKA SÅNGTEXTER Wille Crafoord och Jan RadesjöÖVERSÄTTNING, BEARBETNING OCH REGI Bo Hermansson SCENOGRAFI Ingemar WibergKOSTYM Camilla ThulinKOREOGRAFI Roine SöderlindMUSIKALISK LEDNING Jan RadesjöMEDVERKANDE Charlott Strandberg, Suzanne Reuter, Robert Gustafsson, Loa Falkman, Per Eggers, Åsa Fång, m.fl.OrkesterSPELAS t.o.m. december. Speltid ca 2 tim. 45 min.

Kvinnorna som skall snuvas på pengar är väl inte alltid så lätta att ha att göra med som Jolene (Charlott Strandberg) med många bensinmiljoner och giftaslystnad i bagaget. Just det får för övrigt Falkman att vända sig till orkesterledaren och fråga om han möjligen missat en scen, för han känner inte igen sig. Bara en av många blinkningar mot publiken. Dessvärre är Strandberg svårt underutnyttjad och få bara visa sin klass i ett enda komiskt sång- och dansnummer i första akten, sedan försvinner hon, och Jolene, ur handlingen. Åsa Fång gör den största kvinnliga rollen, Christine Colgate, precis så töntigt och lantligt alldaglig som behövs för att vara ett lätt offer för Lawrence och Freddy och dessutom locka fram en sorts farbroderlig medkänsla hos dem när de inser att Ms Colgate inte är så rik som de trodde. Fång är en rutinerad artist som kan ta fram det mesta ur den enda rollen med något mer än glittrig yta. Värst drabbad av missbruk är dock Suzanne Reuter som spelar miljonärskan Muriel från Oklahoma, som går på Lawrences prinshistoria och stöttar hans revolution. Med sin förmåga att få ut mesta möjliga ur sina repliker borde Reuter ha fått betydligt större utrymme och inte behöva brista ut i sång titt och tätt. Även om sången faktiskt blir helt okej. Muriel/Reuter kommenterar handlingen då och då och det är hennes stickrepliker man minns när det är slut.”Rivierans guldgossar” bygger på överraskningen att man inte säkert vet vem som är skojare och vem som är offer, men själva historien stoppas ofta upp av mängder av glittrigt generösa, men omotiverade shownummer med skickliga dansare. Och det utan att en enda melodi fastnar. Däremot minns man gärna Camilla Thulins kläddesign och att vridscenen utnyttjas maximalt och så plötsligt är den romantiska stranden med palmer en elegant hotellobby, eller ett hotellrum, eller ett palats med kristallkrona och lång trappa, eller casinot komplett med roulettbord och cocktailpianist.Men det hjälps inte det är för segt och för litet av Suzanne Reuter och Carlott Strandberg för att ”Rivierans guldgossar” skall bli den supersuccé ensemblen ger löften om.

Robert Gustafsson som Freddy

teater AV Sthig Jonasson

BLANDAD MUSIKALKOMEDI

TAC K TACK TACK TACK TACK TACK

TACK TACK TACK TACK TACK TACK

TACK TACK TACK TACK TACK TACK TACK

TACK TACK TACK TACK TACK TACK TACK

TAC K TACK TACK TACK TACK TACK TAC



Tack alla ni besökare, gruppledare och värdar

som gjorde Armada 2007 till den bästa någonsin.

Vi ses nästa år!

www.armada.nu

Gardasil kan även förebygga måttliga till allvarliga cellförändringar på livmoderhalsen och blygd-läpparna samt kondylom. Kontakta en vaccinationsklinik eller din vårdcentral om du vill veta mer. Eller gå in på www.gardasil.se och se var din närmaste vaccinatör finns.

Vaccinera dig med Gardasil – ett vaccinsom kan förebygga livmoderhalscancer

Ad_RappaX alias 215x285.indd 1 07-11-12 09.35.29

THS SIDORTEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Martin Jensen:

VinterreflektionerSnart har jag suttit halva min tid som ordförande för THS. En kort sammanfattning över denna ter-mins viktigaste händelser kan därför vara på sin plats. Termi-nen inleddes med THS-kortstrul.Flera terminsräkningar nådde inte sina mottagare, ett större an-tal THS-kort skickades ut väldigt sent/inte alls. Den nya student-rabatten på SL-kortet visade sig inte vara helt enkel att utnyttja – om man inte hunnit få sitt THS-kort, och detta dröjde i många fall...För att enkelt sammanfatta vad som felade i år kan man konstate-ra att mycket gick snett, samtidigt. Ibland var det THS rutiner som fe-lade och det beklagar vi – och kommer att göra allt för att rätta till inför nästa höstterminsstart. Men i många fall handlade det om saker som THS helt enkelt inte kan eller kunde råda över. Exempelvis våra samarbetspartners/leveran-törer, SL:s regelsystem och annat. Oavsett så är det bara att bekla-ga och återigen säga att vi kom-mer göra allt för att alla detaljer ska klaffa bättre under nästa år. Årets andra stora fråga handlade om HÖRS. Mycket tid och kraft har lagts på den restaurangverksamhet som tidigare ägdes och drevs av THS. På nästa sida berättar Made-leine Keskiltalo mer om detta. Slutligen vill jag önska alla THS medlemmar en god jul och ett rik-tigt gott nytt år!

Martin Jensen, THS ordförande, [email protected], 08-790 98 84.

Kårexpeditionen/KårX öppettider är Måndag – onsdag, fredag 10.30 – 14.30, Torsdag 13.00 – 16.30. OBS! KårX stänger för julen den 21/12 och öppnar åter den 7/1.

Du missade väl inte årets Armada?Armada är THS arbetsmarknadsdagar som har anordnats årligen sedan 1981. Den 13 – 14 november var det dags för årets upplaga. Med 156 utställande företag i kårhuset Nymble och på KTHB blev mäss-san större än någonsin! Därtill kommer runt 10 000 besökare. Precis som tidigare år var årets upplaga imponerande välorganiserad och proffsig!

Armada 2007 – större än någonsin!

Projektledaren för Armada, 2007, Amanda Hjelm har all anledning att vara nöjd med mässan.

Foto

: Rob

ert L

yngm

an

Programgruppens ordförande Daniel Nach-mens i THS monter på Armada.

THS ledingsgrupp 2007 önskar god jul och gott nytt 2008!

På Kårfullmäktiges möte 3, den 15/11 valdes följade personer till THS led-ningsgrupp:Frida Lundin valdes till ny styreelseledamot för studiesociala frågor. Frida läser till byggingenjör i Haninge och är född 1983. Hon efterträder Erika Ornstein.Oguzhan Osman Erim valdes till ISS ordförande. Oguzhan är född 1983 och är masterstudent från Turkiet. Han efterträder Therese Johansson.Niklas Ingvar valdes till projektledare för Armada 2008. Han efterträder Amanda Hjelm. Niklas läser teknisk fysik med inriktning optimeringslära – och är född 1983.Samtliga tillträder sin poster den 15/1 2008, men kommer att arbeta paral-lellt med sina företrädare då överlämningen börjar den 15/12.

Nya namn till THS ledningsgrupp

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19. Redaktör för THS sidor är Josefin Viidas, [email protected], 08/070–790 98 06.

THS SIDORTEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Kårfullmäktiges mötenKF 4 2008 02 21KF 5 2008 04 10KF 6 2008 05 08

THS har sålt sin andel i HÖRS ABSom THS-medlem var du tidigare delägare i ett antal restauranger på KTH:s campus Valhallavägen och i Kista. Det är du inte längre. Eftersom restaurangerna sammantaget inte var tillräckligt lönsamma har THS nu dragit sig ur. Bolaget har de senaste åren redovisat stora förluster.Restaurangföretaget HÖRS AB ägdes tidigare av THS, SUS (Stockholms

Universitets Studentkår) samt av respektive lärosäte, där studentkårerna var majoritetsägare. I mitten av november sålde THS och KTH sina andelar till SUS/SU.Restaurangen och cafét i kårhuset Nymble kommer därmed att stäng-

as från och med den 22/12 och i skrivandes stund ser vi med spän-ning fram emot att få veta vem som blir ny restauratör. Ett antal intres-senter har anmält sig och THS styrelse håller som bäst på att granska inkomna förfrågningar. Ny restaurang ska vara på plats under våren 2008.Hur framtiden ser ut för övriga enheter på KTH:s campus; Restaurang Q i

Osquars backe, Restaurang Forum i Kista samt Café Prego i Kista är upp till den nye ägaren att besluta.

Madelein Keskitalo, THS vice ordförande, [email protected]

THS-radio programledare prisasSveriges Ingenjörer delar ut 240 000 kronor i miljöstipendier till studenter. Bland pristagarna finns flera KTH studenter, bland andra;Jimmy Yoler får 10 000 för Think

Globally, ett radioprogram inom THS radio. Programmet handlar om mil-jöproblem ur ett globalt perspektiv,Patrik Baneryd och Humaira Hus-

sain avd. kemiteknik. Examensarbetet utförs på Asian Inst. of Technology i Bankok om “Prachinburi River Fish Death”,Martin Bengtsson Inst. f. energitek-

nik /Florida State University. Ett ener-gisjälvförsörjande hus har konstruerats där för att man ska kunna utveckla en systemmodell samt optimera vätgas-produktionen.Läs mer: www.sverigesingenjorer.se

Maila doktorandombudetNu fungerar det utmärkt att maila THS doktorandombud, Lisa Seger-dahl.Inledande strul med Lisas mailadress

är nu åtgärdade, du kan höra av dig till henne på[email protected]

THS studentkalendrar 2008 finns på kårhuset Nymble och på KTH Infocenter från och med den 6/12. Kalendern innehåller rabattkuponger

och erbjudanden samt nyttigt infor-mation om och från THS.

Hämta din gratis kalender!Fredag 21 december är det dags för årets sista tentapub på kårhuset Nymble, Tentapub #2. Ten-torna är skrivna och Nymble fylls återigen till bristningsgränsen av partystinna studenter! Insläpp kl 20:00. Kom i tid, det lär bli lång kö!

Årets sista tentapub!

Du har väl inte missat att det inom THS finns ett stort antal kårföreningar? Säkert finns det någon som kan passa dig!

Om kårföreningar

En fristående kårförening kan i princip vara en förening med vilken verksamhet som helst om den håller sig innanför de ramar som ställts upp i THS Policy för fristående kårföreningar.T.e.x ska den vara demokratiskt uppbyggd och huvudsakligen bestå av och verka bland teknolo-ger. Verksamheten ska även vara ”kontinuerlig och främja medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med dessa”. Föreningen får inte vara underställd annan organisation än THS.Du kan starta en ny kårförening. Då måste du visa att din förening kan visa upp dokumen-

terad verksamhet sedan minst 12 månader tillbaka och dessutom välkomnar alla THS med-lemmar. Som alternativ till kårföreningar finns kårprojekt. För mer information om existeran-de kårföreningar, se THS hemsida: www.ths.kth.se/ths/organisation/karforeningar.html. Vill du starta en ny kårförening? Kontakta David Goldea i kårstyrelsen; [email protected]

08-790 98 87. Som alternativ till kårföreningar finns kårprojekt. I vissa fall kanske din verksamhets-idé passar bättre i denna form. David har mer information!

Läs mer: www.doktorandsektionen.se

42Visit accenture.jobb/se

© 2007 Accenture. All rights reserved

Join Accenture for a career that keeps you motivated and moving forward. Work on vital assignments for top class clients and help them achieve high performance. Push yourself, while developing your skills and confidence. Work with the best people worldwide to solve problems and do what hasn’t been done before. If this is your idea of a typical working day, Accenture is the place to work.

We’re looking for exceptional systems integration professionalsBy joining our Systems Integration group, you can learn how to orchestrate global teams to create the measurable business value companies need to stay ahead of the competition. You’ll work to align organisations with business processes enabled by IT in key areas including SAP, Oracle, retail, banking and communications solutions.

Why Accenture? Our unique professionaldevelopment programs, such as AccentureAcademy for SAP, will help you build leadership skills to ensure you grow to the greatest potential of your professionaldevelopment. And our culture encouragesyou to balance your personal and professional life and promotes a collaborative, team-oriented environment.

We are looking for top candidates with a Master of Science degree who are about to graduate, have recently graduated or who possess up to a few years of working experience. Could you be one of them? Visit our website today.

Taking a moment to savour success.Just another day at the office for a Tiger.

Visit accenture.jobb/se

© 2007 Accenture. All rights reserved

Join Accenture for a career that keeps you motivated and moving forward. Work on vital assignments for top class clients and help them achieve high performance. Push yourself, while developing your skills and confidence. Work with the best people worldwide to solve problems and do what hasn’t been done before. If this is your idea of a typical working day, Accenture is the place to work.

We’re looking for exceptional systems integration professionalsBy joining our Systems Integration group, you can learn how to orchestrate global teams to create the measurable business value companies need to stay ahead of the competition. You’ll work to align organisations with business processes enabled by IT in key areas including SAP, Oracle, retail, banking and communications solutions.

Why Accenture? Our unique professionaldevelopment programs, such as AccentureAcademy for SAP, will help you build leadership skills to ensure you grow to the greatest potential of your professionaldevelopment. And our culture encouragesyou to balance your personal and professional life and promotes a collaborative, team-oriented environment.

We are looking for top candidates with a Master of Science degree who are about to graduate, have recently graduated or who possess up to a few years of working experience. Could you be one of them? Visit our website today.

Taking a moment to savour success.Just another day at the office for a Tiger.

��

��

��

��

��

��

��

��

B PosttidningOSQLEDAREN, THS, 100 44, STHLM

OL 07/08 #3

Documents

Transcript of OL 07/08 #3