KONST

VALET ÄR DITT!

ARKITEKTUR &SAMHÄLLSBYGG

I FOKUSALLMÄN BILDNING -BEHÖVER VI DET?

AMBIVALENT KVALITETSPOP

Välkommen till KTH- din investering för framtiden!

rektor@kth.se

Rektor Anders Flodström hälsar alla nya och gamla teknologer välkomna till Sveriges bästa tekniska universitet. Grattis till ett bra val!

Anders Flodström, the President of KTH, would like to welcome all new and returning engineering students to the best technical university in Sweden.

Congratulations to an excellent choice!

OSQLEDAREN #1 06/07

Chefredaktör & ansvarig utgivareDunja Vujovicosqledaren@ths.kth.se

Redaktör för THS sidorJosefin Viidasinfo@ths.kth.se

Grafisk formgivning & layoutDunja Vujovic

SkribenterSara Gustavsson, Angelica Boldreghini, Catrin Eriksson, Simon Habtemikael,Dunja Vujovic

IllustratörerJonas Gunnarsson, Helen Silvander, Josefin Karlsson

FotograferPer Fogelberg, KJ Andersson, Josefin Viidas

AnnonsansvarigOskar Zanderannons@ths.kth.se08 - 790 98 71070 - 739 53 67

OmslagLayout: Dunja Vujovic

Repro & tryckWalllin & Dalholm Boktryckeri AB

Kontakt08 - 790 98 70070 – 790 98 70osqledaren@ths.kth.sewww.osqledaren.se

AdressOsqledaren, THS, 100 44 StockholmKårhuset Nymble, Drottning Kristinas väg 19

ISSN 0347 – 0164Postgiro 1937 – 2Bankgiro 572 – 3192Org nr 802005 – 9153

Får du inte Osqledaren trots att du betalat kåravgiften? Ring Kårexpeditio-nen på 08 – 10 45 72 eller CityMail på 0200 – 211 911 och kolla att din adress stämmer.

Ett stort tack tillAnders Flodström, Bågar & Glas, THS, Viktor Mendel, Andreas Nordström, Helen Silvander, Kalle Boija, Henrik Eriksson, Johan Andersson, Roger Ström,våra annonsörer och Wallin & Dalholm

Välkommen till KTH- din investering för framtiden!

OSQLEDAREN #1 06/07

Chefredaktör & ansvarig utgivareDunja Vujovicosqledaren@ths.kth.se

Redaktör för THS sidorJosefin Viidasinfo@ths.kth.se

Grafisk formgivning & layoutDunja Vujovic

SkribenterSara Gustavsson, Angelica Boldreghini, Catrin Eriksson, Simon Habtemikael,Dunja Vujovic

IllustratörerJonas Gunnarsson, Helen Silvander, Josefin Karlsson

FotograferPer Fogelberg, KJ Andersson, Josefin Viidas

AnnonsansvarigOskar Zanderannons@ths.kth.se08 - 790 98 71070 - 739 53 67

OmslagLayout: Dunja Vujovic

Repro & tryckWalllin & Dalholm Boktryckeri AB

Kontakt08 - 790 98 70070 – 790 98 70osqledaren@ths.kth.sewww.osqledaren.se

AdressOsqledaren, THS, 100 44 StockholmKårhuset Nymble, Drottning Kristinas väg 19

ISSN 0347 – 0164Postgiro 1937 – 2Bankgiro 572 – 3192Org nr 802005 – 9153

Får du inte Osqledaren trots att du betalat kåravgiften? Ring Kårexpeditio-nen på 08 – 10 45 72 eller CityMail på 0200 – 211 911 och kolla att din adress stämmer.

Ett stort tack tillAnders Flodström, Bågar & Glas, THS, Viktor Mendel, Andreas Nordström, Helen Silvander, Kalle Boija, Henrik Eriksson, Johan Andersson, Roger Ström,våra annonsörer och Wallin & Dalholm

Välkommen vännen! Välkommen till en tidning som är dubbelt så bra som alla andra studenttidningar, lika nödvändig som DN och SvD, hälften så pretentiös som Nöjesguiden och Rodeo, lika dyr som Metro och City. Med andra ord: Välkommen till en helt unik tidning.

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högsko-lans Studentkårs medlemstidning. Tidningen ges ut 7 gånger per år med en upplaga på 18 000 ex. Osqledaren är fullständigt annonsfinansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter och anställda på KTH.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS.

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se.Manusstopp för #2 är den 1 oktober. Re-daktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras icke. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så ang-es, att betrakta som THS eller Osqleda-rens ståndpunkt.

T E K N I S K A H Ö G S K O L A N S S T U D E N T T I D N I N G

DUNJA VUJOVIC, er alltid så ödmjuka chefredaktör

FRÅGA SIMON DEBATT: RECLAIM KTH STUDENTER PÅ PARTIPROGRAMMET DEBATT: VAL2006 #1 DEBATT: VAL2006 #2 NYA KIDS I KLASSEN ALLMÄN BILDNING ARKITEKTUR, SAMHÄLLSBYGGNAD, FASTOCHFIN OSQLEDAREN TIPSAR: EBA

� Föreläsning i studievanor och studiemetoderHT06–VT07

11 tillfällen i september–november

� Kurs i studievanor och studiemetoderkommer att gå under vårterminen

Information hittar du påwww.kth.se/student/studievanor.html

Du kan också mejla till studievanor@kth.se

Föreläsning ochkurs i studievanor

StudievanorAD 06-08-14 10.58 Sida 1

Hittar du billigare kurslitteratur än hos oss sänker vi priset!Ny kurslitteratur med lägstaprisgaranti och massor med begagnad kurslitteratur.

www.lycknis.comSveriges största och bästa studentsajt

Malin på Lycknis

RUOHYPPAH

00.02–00.81lktpes02-6

!ttabar%02

Text: Catrin Eriksson & Dunja Vujovic

KTH STORSATSAR PÅ INNOVATION

foto:Dunja Vujovic

Sverige behöver nya produkter och tjänster. För att långsiktigt stärka Sveriges möjligheter att utveckla sådana har KTH tagit initiativ till ett nytt nationellt program i nom “Product Innovation Engineering”. Vid en presskonferens på KTH medverkade bland andra utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky, VINNOVAs generaldirektör Per Eriks-son samt industrialisterna Carl Bennet och Bicky Chakraborty som ekonomiskt stödjer två av programmets profes-surer.

Den nya satsningen ska förbättra förutsättningarna för att skapa och utveckla framtidens produkter, tjänster och af-färer med internationell konkurrenskraft. Från KTH deltog rektor Anders Flodström och Margareta Norell Bergendahl, professor i integrerad produktutveckling.

TENTAMEN GÖR DIG SJUK

Forskning visar att den psykiska stressen vid tentor påverkar studenternas immunförsvar. Det finns viktiga kopplingar mellan psykiskt betingad stress och de komplicerade fysiska inflammationsreaktioner som kännetecknar allergier.

Forskare har vid 2 tillfällen ”när studenterna befann sig i en lugn studieperiod och sedan strax före en stor tentamen” undersökt hur en större tentamen vid läkarutbildningen på Karolinska Institutet påverkar stressupplevelse, stresshor-moner, immunsystem, och lungfunktion hos studenter med och utan allergi.

Man kunde för påvisa att en grupp celler som är mycket viktiga i människans immunsystem, så kallade regulatoriska T-celler ”en sorts vita blodkroppar som kontrollerar aktiviteten hos en rad andra typer av immunceller”, tycks öka kraf-tigt i antal som respons på psykisk stress.

Hos de allergiska studenterna förskjöts en grupp inflammationsprodukter som kallas cytokiner mot ett mönster som är förknippat med allergisk inflammation medan det förblev normalt hos de icke-allergiska studenterna.

UNI-VERSE

Det nya protokollet ”Verse” för 3D-tillämpningar ut-vecklas inom KTH-ledda EU-projektet Uni-Verse och skapar helt nya möjligheter för användare på olika platser, med olika programvaror att arbeta tillsam-mans i realtid.

3D-objekten lagras i en server och kan köras både lokalt och på en annan dator. Då ändringar skickas ut direkt när de görs kan alla applikationer samarbeta med uppdaterade 3D-objekt.

Verse-protokollet och de flesta verktygen som ut-vecklas inom projektet, bygger precis på öppen källkod (open source) varför användare kan program-mera egna versioner och förbättringar.

SOLSYSTEMET HAR TOLV PLANETER

I ett förslag till ny planetdefinition säger Internationella astronomiska unionen IAU att skillnaden mellan en planet och en asteroid handlar om ifall himlakroppen är rund eller inte. Detta då en tillräckligt stor materiaklump i rymden automa-tiskt knådas rund av den egna gravitationen medan mindre klippstycken har oregelbunden form.

Gränsen går vid en diameter av strax under 1000 kilometer för en is- eller stenplanet.

Den nya definitionen ska en gång för alla göra slut på grälen om Pluto egentligen är en planet eller bara en djupfryst asteroid, men medför också att solsystemet i dag innehåller åtminstone tolv kända planeter.

Om förslaget går igenom kommer äver Ceres, det största objektet i astroidbältet mellan Mars och Jupiter, att räknas som planet. Så även Karon (Plutos måne) och den avlägsna Xena (himlakroppen som upptäcktes 2003).

SILLICON VALLEY RASAR

Enligt Financial Times har Apple via advokater kontaktat företag som har ordet Pod i sitt företagsnamn eller på sina produkter och bett dem släppa ordet Pod.

Ordets ursprungliga betydelse står för ask eller skal men i dag as-socieras det med Apples bärbara musikspelare och som symbol för att ladda ned musik till en bärbar spelare, så kallad podcast.

Apple vill inte att ordet blir en allmän beteckning för ett speciellt fenomen eller produkt. Så gick det för de amerikanska företagen och produkterna Masonite, Thermos, Jeep och Hoover, för det italien-ska motorföretaget Vespa och för den svenska huvudvärktabletten Magnecyl.

Även Google är på krigsstigen och trots att alla människor säger att de ska “googla” vill inte Google att en inflytelserik tidning som Washing-ton Post ska använda det ordet, de kontaktade tidningen och bad om stramare tyglar.

KTH UTREDER IT-JÄMSTÄLLDHET

KTH har fått regeringens uppdrag att ta fram en handlingsplan med förslag till åtgärder som kan motverka den sneda könsfördelningen inom IT-företagen och på IT-utbildningarna vid universitet och högskolor.

I uppdraget ingår dessutom att sammanställa de insatser som landets lärosäten gjort under senare år för att öka andelen kvinnliga studenter.

“MONEY AND POWER” TEMA PÅ CHINA DAY 25 SEPTEMBER

För fjärde året i rad bjuder Project China in alla intresserade KTH-studenter till en dag fylld av aktiviteter och föreläsningar om utvecklingen i mitten rike. Årets China Day sätter fokus de stora utmaningar som Kina står inför inom finans- och energisektorn och experter och företag inom dessa områden deltar under dagen. Dagen börjar kl. 9.00 i KTH:s bibliotek. All information hittar du på www.projectchina.se

Foto: Peter Agoston, Project China

SIMON SAYS:

Oh, det här är ett känsligt ämne. Vart går gränsen för mobbning och att kamratligt reta någon?Du vet att du har överskridigt gränsen om knytnävar flyger till höger och vänster, men då är det nog lite väl sent.

Jag har själv varit i din situation flera gånger (dock så undviker jag radhus-förolämpningar då de anses för grova). Det bästa du kan göra är att sluta reta din kompis men det gör att ens dagar känns långtråkiga.

Det du istället bör göra är att hitta någon ni kan reta tillsammans. Det finns få saker som enar två personer mer än en gemensam rival. Då slipper du bry dig om att du kanske sårar din vän, istället sårar ni någon främling tillsammans. Alla blir nöjda och glada.

HEJ SIMON!

En kompis till mig från Bro-mma brukar ofta gnälla på mig för att jag är elak mot honom när jag kallar honom för rad-huskille. Jag är lite orolig för att jag kanske är en mobbare. Var går egentligen gränsen mel-lan mobbing och kamratliga skämt?

/Mobbar eller?

OSQLEDAREN PRESENTERAR SIMON HABTEMIKAEL.

HAN ÄR UNG, SMART, SNYGG OCH TEKNOLOG OCH FINNS FÖR DIG. HAN SVARAR PÅ DINA FRÅGOR. VÄND DIG TILL HONOM MED ALLA DINA FRÅGOR OM KÄRLEK, VÄNSKAP, PROGRAMMERING, SVÅRA MATTETAL ELLER KANSKE BEHÖVER DU EN ERITRIANSK KUR FÖR ATT BOTA DIN FÖRKYLNING? HÄR ÄR KILLEN DU SKA VÄNDA DIG TILL! MAILA OSQLEDAREN@THS.KTH.SE!

FÖRST UT ÄR TVÅ FRÅGOR VI HAR FÅTT IN ANONYMT FRÅN DATASEKTIONEN, DÄR SIMON ÄR EN AV DE MOTTAGNINGSANSVARIGA.

SIMON SAYS:

Om du läser litteratur i ämnet eller ser på filmer som tar upp det här problemet(t ex Hitch) så kommer de alla att säga samma sak, visa hur vacker du är på insidan så kommer alla att falla för dig. Detta kanske stämmer i filmvärlden men i den verkliga världen (W* för dem som har läst logiken) så gäller det att smutskasta motståndarna för att få deras an-seende att sjunka under ens eget, det tycks tyvärr bara vara politiker som har insett det här. Oftast räcker det med en google-sökning för att hitta pinsamma saker om någon, sprid sedan denna pinsamma information på något diskret sätt, t ex genom att kopiera upp informationen och sätta upp den i sektionslokalen. Se till att vara diskret, du vill inte få onödigt många fiender.

Om du nu mot all förmodan inte hittar något pinsamt på någon (detta stämmer nog i 10% av fallen) så får du helt enkelt hitta på någon smutsig historia och betala en datalog för att lägga upp den på nätet. Komihåg att skryta om dina schackpriser när du diskuterar priset med datalogen, du kommer troligtvis att få hemsidan till ett lågt pris då, det finns få saker som imponerar på dataloger mer än schackpriser.

Detta kanske leder till att folk börjar googla dig, så det är därför viktigt för dig att ta bort allt pinsamt om dig och istället lägga upp sidor som pre-senterar dig på ett bra sätt, här kan datalogen komma till nytta igen.

När du har eliminerat konkurrensen så är det bara att välja en lämplig person och ge henne choklad eller något annat krafs.

TJA SIMON!

Jag är en teknolog som liksom många andra inte har något speciellt utseende, men däre-mot så är jag med i Mensa och har vunnit junior-SM i schack tre gånger (första gången som 11-åring). Hur ska jag få alla söta kemister att inse att jag är ett riktigt kap utan att verka dryg?

/Intelli-stud

DET HÄR ÄR SIMON OCH DU BEHÖVER HONOM foto:KJ Andersson

MCMLXXXIX Touchstone Pictures, All rights Reserved

RECLAIM KTH ÄR ÅTMINSTONE DUKTIGA PÅ EN SAK, att förvrida sanningen. I sin kommuniké försöker de få det att låta som om overallsbärarna på KTH är en försvinnande liten minoritet. Om detta vore sant kan man ju fråga sig varför Reclaim KTH tycks se sektionsplaggsbärandet som ett sådant stort hot. Egentligen vet ju alla som besökt exempelvis Squvalp, Quarnevalen eller någon pubrunda att vi overallsbärare räknas i tusental. Antagligen är vi därmed minst hundra gånger fler än dem som öppet avskyr sektionsplagg.

JAG CITERAR ur Reclaim KTH:s första debattinlägg: “Nu känner vi av förståeliga skäl inte speciellt många män-niskor som bär overall”. I deras senaste inlägg kan vi tvärtemot läsa att var och en av grundarna är eller har varit en-gagerade i studentkulturen på KTH och att man har en “genuin studentikos bas”. Dessa två uttalanden är uppenbart oförenliga. I både sitt första och senaste inlägg demonstrerar man en sådan okunskap om overallen och den tillhörande kulturen att jag alltjämt finner det extremt svårt att tro att medlemmarna i Reclaim KTH baserar sina åsikter på något annat än fördomar.

OM NÅGON i Reclaim KTH vågade skriva under sina åsikter med namn skulle uppgifterna förstås kunna bekräftas. Men en anonym röst har ingen trovärdighet.

ATT OVERALLEN skulle vara ett hjälpmedel till social acceptans bestrider jag inte. Det ser jag tvärtom som något självklart och positivt. Att bära sektionsplagg visar för andra att man vill ingå i den studentikosa gemenskapen. Därmed har man en gemensam värdegrund och kultur att utgå ifrån, oavsett ens verkliga ursprung. Sektionsplagget kan rasera murar och överbrygga kulturella gap. Men det är ett stort misstag att tro att social acceptans någonsin kommer före social kompetens.

RECLAIM KTH ÄGER ingen rätt att bestämma hur andra människor skall sköta sina sociala liv. De äger heller in-gen rätt att definiera om uttrycket “social kompetens”. Jag beklagar att Reclaim KTH, trots uppmaning, inte har visat något intresse av att föra en konstruktiv, seriös diskussion. Istället upprepar man på ett envetet sätt sina fördomar och lögner om overallsbärare.

PS. Overallsbärandet på gymnasieskolan är en tradition från 80-talets början som har vuxit sig stark på många skolor och som även spritt sig till Finland. Jag ser givetvis detta som något mycket positivt och ett tecken på att “ovvens” dagar är långt ifrån räknade. DS

DEBATT RECLAIM KTH: SVAR PÅ KOMMUNIKÉ 1 text: WILHELM SVENSELIUS foto: Sidney Baldwin

JAG VET INTE OM JAG SKA SKRATTA ELLER GRÅTA. Jag visste inte ens att personer med så fascistoida tendenser gick på KTH. Men så var det också länge sedan jag lekte i sandlådan... Hur kan man vräka ur sig så många grundlösa anklagelser mot människor och en kultur som man inte känner till?

JAG SVARADE visst på min egen fråga där, va? Jag undrar verkligen vilken del av den studentikosa kulturen ni män-niskor har fått se. Gasquer är sällan mer ostädade än vanliga stora middagsbjudningar, och sviniga är de ytterst sällan. Era uttalanden får mig att tro att ni inte varit på många sittningar, så ni är varmt välkomna på gasque nästa gång jag är med och arrangerar.

NÄR SKA ICKE-OVERALLSBÄRARE SLUTA dra en parallell mellan overaller och sinneslöst supande? Visst, det finns många som super till i overall, men det gör de även utan overall. Det handlar om personen, inte plagget. Se dig om nästa gång du är på krogen. Hur många super till rejält? Flera stycken. Hur många har overall? Inga. Att man har roligt tillsammans är inte det samma som att supa som svin.

DET KANSKE finns ett likhetstecken mellan dessa tillstånd för er reclaimare, men för oss gör det inte det. Jag håller med om att social kompetens inte “handlar om att sjunga bastusånger, att lacka in spyor i en skrubb eller att ha sviniga sittningar tillsammans”, men det är inte heller att göra påhopp på medmänniskor som har en annan åsikt än du själv. Leva och låta leva, är det en så dum idé?

OVERALLEN MÅ vara en social företeelse, men personerna som bär dem är långt från socialtokompetenta. Det är nästan uteslutande glada människor som tycker om att umgås med nya och gamla kompisar. Om det glädjer en människa att göra något som inte skadar andra, varför ska han eller hon inte få göra det då? Jag tycker inte att man ska pracka på människor man inte kännar sina åsikter om dem, men Reclaim KTH borde sluta inspireras av Nationaldemokraternas valbroschyrer.

LÅT MIG AVSLUTA med att citera först mig själv och sen mindre öppensinnerligga människor;Overallen suddar ut gränser, personen i fråga kan vara kängpunkare eller gucci-nörd, alla kan vara overallbärare. Tje-jen bredvid dig i föreläsningssalen, killen bakom dig i matkön eller övningsledaren som hjälper dig med matten.

DEBATT RECLAIM KTH: SVAR PÅ KOMMUNIKÉ 2 text: KJ ANDERSSON, ORDFÖRANDE I OVERALLENS VÄNNER STOCKHOLM

RECLAIM KTH vill tacka för platsen i Osqledaren. Det finns ingenting mer konstruk-tivt att säga i denna debatt just nu. Vi vet att våra antagonister aldrig kommer att förstå det budskap vi vill förmedla, vilket inte heller är vå-rat mål. Vi hoppas däremot att vi har inspirerat och öppnat upp ögonen på några av er andra där ute så att inte ni fastnar i overallsträsket.

MISSTRÖSTA INTE,VI KOMMER TILLBAKA.

DEBATT RECLAIM KTH: AVSLUTtext: RECLAIM KTH

STUDENTER PÅ PARTIPROGRAMMET

text: Sara Gustavsson illustration: Josefin Karlsson

FRÅN JANUARI OCH FRAMÅT DÅ DET ÄR VALÅR BRUKAR MEDIA FYLLAS AV STORA ORD OM FRAMTIDENS SKOLA OCH FASTIGHETSSKATTEN. SÅNT SOM KANSKE INTE I FÖRSTA HAND BERÖR STUDENTER. FAKTUM ÄR ATT DU SOM STUDENT INTE VERKAR TILLHÖRA POLITIK-ERNAS MÅLGRUPP. JODÅ, DU FINNS MED DÄR, OM MAN BARA GRÄVER LITE DJUPARE. DIN KOMPIS OSQLEDAREN HAR TAGIT PÅ SIG ATT VÄGLEDA DIG BLAND VALLÖFTENA.

Den 17:e september är dagen då svenska folket ska vallfärda till vallokalerna. Att trängselskattens vara eller icke vara avgörs då har väl undgått få, men vad är det mer som står på spel? Faktum är att alla de stora partierna har en rad förslag på åtgärder för att underlätta studenternas situation. Trots allt är Sver-iges studenter en relativt stor grupp – omkring 200 000 finns registrerade hos CSN varav 80 000 i Stock-holm. Men det är inte nog, tycker socialdemokrater-na. Deras mål att hälften av alla ungdomar ska ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Moderater-na vill istället satsa på en högre kvalitet på den högre utbildningen. De anser att den snabba utbyggnaden av högskolan har lett till att kvaliteten urholkats och att det istället är detta som är problemet. Centerpar-tiet anser att kvaliteten hänger ihop med forskning-sanknytning och föreslår därför att alla högskolor och universitet ska bedriva forskning. Enligt ordförande i SU:s studentkår, i en debattartikel i Svenska Dag-bladet den 25/2006, är kvalitetsförsämringen främst en följd av att studenterna inte har tid att plugga efter-som de tvingas jobba för att få ekonomin att gå ihop.

”KONKURRENSUTSÄTT CSN”Begreppet ”fattig student” är långt ifrån utan grund. En-ligt en rapport från Socialstyrelsen klassas hela 46 % av studenter i åldersgruppen 20-24 år som fattiga. Det är dubbelt så många som 1991. Detta beror enligt politiker-na till stor del på att höjningen av studiemedlen inte följt landets övriga prisutveckling. Därför påstår de flesta sig stå bakom en höjning, miljöpartiet sträcker sig så långt som en höjning med 1000 kronor i månaden, och dessu-tom förlänga tiden man är berättigad till lån från 12 till 14 terminer. Centern har som mål att på sikt införa ett system där bidragsdelen utgör 50 % av studiemedlet.

Politikerna har även noterat att studentgruppen har än-drats. Den typiska studenten är inte längre en hem-maboende kille i tjugoårsåldern – många studenter har familj och barn. Folkpartiet vill därför erbjuda tilläggslån för studenter som har barn. Helt i linje med sin återhåll-samma inställning till monopol av alla de slag tycker mod-eraterna att det är fel att CSN inte har någon konkurrens. De tycker att studielån även ska kunna ges via banker.

PLUGGA OCH JOBBADe flesta politiker tycker dessutom att fribelopps-gränsen, den gräns för hur mycket man får tjäna utan att bidraget hotas, är för låg. De borgerliga partierna vill på sikt avskaffa fribeloppsgränsen helt för att studenterna själva ska få möjlighet att styra över sin ekonomi, och moderaterna föres-lår att så mycket som 37 000 av det man tjänar ska vara skattefritt. (Idag går gränsen vid 17 000.)Centern tycker rentav att studenter ska uppmuntras till att arbeta vid sidan av. Socialdemokraterna tycker tvärtom att studenterna ska få mindre tid över till ex-trajobb. På deras hemsida står det: ”Vi vill se en utveck-ling där fler tar ut sin examen, och snabbare slutför sin utbildning. Därför öppnar vi för intensiva utbildningar, med kortare sommaruppehåll och ett studiemedelssys-tem som stimulerar till snabbare genomgång.”

Centerpartiet lade helt nyligen fram ett förslag på ett system där det ska bli lättare för ungdomar att få jobb efter sin examen genom ett så kallat ungdomsavtal. Detta innebär i princip att anställningstryggheten

slopas under de första två åren av anställningen. Efter tre månaders anställning får den anställde att avgång-sunderlag på 8 %. Detta för att uppmuntra arbetsgivare att anställa ungdomar. (Se även Osqledaren #6 05/06.)

FLER BOSTÄDEREn annan ständigt het fråga i studentpolitiken är den om bostäderna. Alla är medvetna om bostadsbristen, men åsikterna om vilka åtgärder som behövs går isär. Social-demokraterna vill sänka byggmomsen för att skynda på byg-gandet av nya lägenheter, och dessutom koppla ihop antalet nya utbildningsplatser med ett krav på att kommunerna ska tillhandahålla bostäder så det räcker. Såväl kristdemokra-terna och centern som vänsterpartiet vill ge investerings-bidrag till byggandet av nya studentbostäder. Moderaterna vill också ha fler bostäder till studenter. Men istället för att bara bygga nytt vill de hysa in dem som inneboende. Inte så att Reinfeldt själv annonserat ut sin källarvåning för stackars studenter att hyra, men moderaterna föreslår att uthyrning av rum i privatbostäder ska vara skattefritt.

UTBILDNING FÖR ALLAPå socialdemokraternas hemsida står att läsa att svenskar med utländsk bakgrund idag är lika repre-senterade på högskolan som i samhället i övrigt. Däre-mot är fortfarande studenter med arbetarbakgrund starkt underrepresenterade, på KTH är siffran runt 20 % av de studerande mot landets 34 %. Folkpar-tiet vill motverka detta genom att instifta universitet över hela landet och inte bara i storstäderna, vänstern genom att införa introduktionskurser på alla akadem-iska utbildningar för att underlätta för dem som inte har studievanan. Socialdemokraterna och vänsterpar-tiet vill få in fler kvinnor i ledande ställning på hög-skolan och se till att genusperspektiv genomsyrar all högre utbildning. I Osqledaren #5 05/06 skrev vi om att så många som var femte funktionshindrad student anser sig ha blivit diskriminerad i sin utbildning, i de flesta fall var der tillgängligheten som var problemet. Vänsterpartiet har uppmärksammat detta och kräver därför att alla högskolemiljöer ska handikappanpassas.

Power and Productivityfor a better worldTM© 2006 ABB

Satsa på ett riktigt flashigt jobb

”Fler unga borde satsa på industrin. Det är här de verkligt intressanta

jobben finns. Ska vi hålla oss i framkant kan vi inte bara sitta hemma

och lira nätpoker, det tjänar vi ingenting på som land.”

Det säger Jonas Gärd, civilingenjör i elektroteknik från KTH, med

en hel del reglerteknik, psykologi och artificiella neuronät i bagaget.

Idag jobbar han som systemkonstruktör på ABB:s valsverksavdelning i

Västerås. Hans team utvecklar driv- och styrsystem för plåt-, stång- och

trådverk till kunder i framförallt Kina och Korea.

Är du också intresserad av ett arbete där du ständigt jobbar i

teknikens framkant och där du möter utmaningar över hela världen?

Då behöver du inte söka länge. Gå direkt till www.abb.se

STUDENTPARTIETTycker ni inte detta är nog? Det är ni i så fall inte ensamma om. Det nystartade partiet Ungdoms- och Studentpartiet (USP) anser att politikerna är för svaga i frågor som gäller unga och studenter. Därför ställer USP upp i Stockholms kommunalval den 17:e september med prioriterade frågor som byggande av fler billiga bostäder för ungdomar och studenter och rabatt på kollektivtrafiken för alla under 28 år och studenter. USP kännetecknas av ett nytänkande som saknas hos många av de större partierna. USP vill till exempel göra det lättare att bli kombo – att tillsammans med kompisar dela på ett hyreskontrakt. Studentanpassat bostadsbidrag är ett annat förslag. I motvikt mot centerns förslag om slopad anställningstrygghet vill USP att arbetsgi-varavgifterna ska halveras under en fyra- eller tvåårsperiod när man anställer någon under 25 respektive 30 år. Precis som de borgerliga partierna vill USP i utbildningen satsa på kvalitet framför kvantitet, dvs. i första hand säkra utbild-ningens kvalitet istället för att få dit så många som möjligt. Trots detta har USP av folkpartister anklagats för att vara vänsterradikala. Något som egentligen kanske säger mer om den egna inställningen till ungdomar än om något annat?

Så oavsett hur ni läsare – tillsammans med resten av befolkningen i detta avlånga land – röstar den sjut-tonde september så verkar det lovas mer pengar, fler och billigare studentbostäder och större frihet att jobba extra. Nu är det bara att vänta och se...

Power and Productivityfor a better worldTM© 2006 ABB

Satsa på ett riktigt flashigt jobb

”Fler unga borde satsa på industrin. Det är här de verkligt intressanta

jobben finns. Ska vi hålla oss i framkant kan vi inte bara sitta hemma

och lira nätpoker, det tjänar vi ingenting på som land.”

Det säger Jonas Gärd, civilingenjör i elektroteknik från KTH, med

en hel del reglerteknik, psykologi och artificiella neuronät i bagaget.

Idag jobbar han som systemkonstruktör på ABB:s valsverksavdelning i

Västerås. Hans team utvecklar driv- och styrsystem för plåt-, stång- och

trådverk till kunder i framförallt Kina och Korea.

Är du också intresserad av ett arbete där du ständigt jobbar i

teknikens framkant och där du möter utmaningar över hela världen?

Då behöver du inte söka länge. Gå direkt till www.abb.se

VI TAR FAJTEN FÖR STUDENTERNA! NÅGOT HAR GÅTT VÄLDIGT SNETT I LANDET SVERIGE. Mitt i en högkonjunktur, när tidningarnas rubriker skriker “köpfest”, “överhettning” och “börsyra” hankar sig en generation, 70- och 80-talister, fram i fattigdom, trång-boddhet och social misär. Varför har studiemedlet ökat med 14 % när snittlönen gått upp 60 %? (SCB 1992-2004) UNGDOMS- OCH STUDENTPARTIET är vårt svar på denna vansinniga orättvisa. Vi kräver att resurser ska omfördelas till unga och studenter vars börsar är lika tomma som de etablerade politikernas löften. TAXORNA I KOLLEKTIVTRAFIKEN har de senaste åren höjts långt mer än studenters och ungas disponibla inkomster. Vi kräver halva priset på SL-kortet för studenter och alla upp till 28. Att de etablerade partierna ger den rikaste generationen, 40-talisterna, 40 % i pensionärsrabatt samtidigt som de tvingar unga och studenter att betala fullt pris är inget mindre än en skandal. ENLIGT HYRESGÄSTFÖRENINGENS undersökning Unga vuxnas boende behövs 110 000 nya bostäder i Sver-ige, bara för att täcka behovet hos landets 20 till 27-åringar. I ljuset av detta framstår regeringens löfte om 30 000 nya lägenheter per år som mycket magert, särskilt som man bara lyckats bygga drygt 20 000 stycken. Ungdoms- och stu-dentpartiet kräver att bostadsbyggandet ska nå upp till EU-genomsnittet per capita och år, det vill säga 50 000 lägen-heter per år. Vi kräver även att det ska byggas billiga och små bostäder som passar unga och studenter. Förutom ettor förordar vi små tvåor som en smart bostadstyp. Det är inga problem att bygga 40 kvadratmeter för mindre än 4 800 kronor per månad, ett utmärkt boende för par, kompisar eller ensamstående föräldrar. SJÄLVMORD ÄR IDAG den vanligaste dödorsaken bland unga. Antalet självmord har totalt sett minskat i samhäl-let, men bland Sveriges unga är utvecklingen den motsatta. Det är välkänt att ekonomiska bekymmer och bostadsbrist ofta är en delförklaring, men det finns även stora brister i psykiatrin och särskilt inom ungdomspsykiatrin. Ungdoms- och studentpartiet kräver förebyggande åtgärder och mer resurser till ungas vård, vilket kommer att minska kötiderna, korta sjukdomsperioderna och motverka självmorden. För individen är fördelarna uppenbara, men även samhället blir en vinnare genom minskade kostnader. 70 OCH 80-TALISTER är den första generation som har det sämre än sina föräldrar, detta trots en spirande hög-konjunktur. Hur kunde det bli så fel? Förklaringen är de etablerade partiernas brist på respekt för unga och studenter. Ungdoms- och studentpartiet ställer upp i landstings- och kommunalvalet för att påminna politikerna om en bortglömd generation.

DEBATT VAL2006 #1text: MARIANNE KRONBERG, OSKAR REIMERTalespersoner Ungdoms- och studentpartiet

IDAG LEVER EN STUDENT i Sverige på en inkomst långt under den svenska fattigdomsgränsen. En Stockholmss-tudent lever dessutom i Sveriges dyraste stad, både när det gäller boende- och hushållskostnader. Med de långa avstånd som en storstad innebär måste de allra flesta även köpa ett månadskort. Detta gräver ytterligare ett stort hål i studentens strama budget.

SJÄLVKLART BEHÖVER EKONOMIN förbättras för samtliga Sveriges studenter, detta genom en ordentlig höjn-ing av studiemedlet. För studenterna i rikets dyra huvudstad behöver dock flera åtgärder tas för att göra situation bättre. En studentrabatt på kollektivtrafiken skulle avsevärt förbättra både studentens ekonomi men även Stockholms rykte som studentstad.

POLITIKER HAR LÄNGE VÄGRAT att genomföra denna förändring. Den stora kostnaden som rabatten skulle med-föra är en ursäkt som ofta används. Enligt en undersökning som SSCO gjort skulle dock 25 % fler studenter köpa månad-skort om en studentrabatt på SL infördes. Kostnaden för rabatten i form av minskade intäkter måste därför sättas i relation till det ökade antal kunder som den skulle medföra.

ETT ANNAT AV HUVUDARGUMENTEN mot studentrabatten har från Stockholms läns landstings sida varit att det skulle uppstå gränsdragningsproblem när det gäller hur en student ska definieras. Sverige har sedan ett antal år flertalet fungerande studentkort och detta är därför inget verkligt problem utan snarare en konstruerad ursäkt.

DET ÄR LÄTT ATT DRA ALLA POLITIKER ÖVER EN KAM. Både Kristdemokraterna och Folkpartiet har dock sedan länge varit för en studentrabatt. Studentrabatt på SL är SSCO:s fokusfråga inför det kommande valet och som ett led i vårt arbete för en studentrabatt kommer vi att ställa även de andra partierna mot väggen för att kräva ordentliga svar på hur de ställer sig i denna fråga.

Gå in och skriv på för en studentrabatt på www.studentrabattpåsl.nu

DEBATT VAL2006 #2text:FREDRIKA JÄRNEHALL Ordförande SSCO FREJ NAIMI-AKBAR Vice Ordförande SSCO

ILLUSTRATION: JONAS GUNNARSSON

HIT MED STUDENTRABATTEN!

KL

ASS

AR

VO

DE

RA

DE

GR

UPP

EN

Övr

e ra

den

fr.v

Ned

re r

aden

fr.v

1.

Rog

er S

tröm

5.

Ida

Kla

sén

1.

Cha

rlot

ta G

usta

fsso

n

4. D

unja

Vuj

ovic

2.

Fre

drik

Jäf

vert

6.

Bjö

rn-E

mil

Jons

on

2. K

arol

ina

Öst

röm

5. S

ara

Eri

ksso

n3.

Ric

kard

Fri

thio

f

7.

Fri

da S

child

auer

3.

Ebb

a L

indg

ren

4. E

llen

Rov

a

RICKARD FRITHIOF kårordförande 06/07Leder kårstyrelsen, journalistkontakt. Sektionskontakt för I,Sordf@ths.kth.se, 08-790 98 84, 070-790 98 84

CHARLOTTA GUSTAFSSON vice ordförande 06/07Kårens ekonomi och bolag. Sektionskontakt för Media, Mevordf@ths.kth.se, 08-790 98 85, 070-790 98 85

1. Vilka är dina visioner inför det kommande året?Att THS verksamhet ska kännas meningsfull för studenterna.

2. Är du för ett avskaffande av kårobligatoriet?Jag ogillar tvångsanslutningen men ser samtidigt svårigheter att säkerställa utbildningsbevakningen utan den. Därför tycker jag att det senaste utrednings-förslaget är en bra kompromiss, en slimmad obligatorisk kärnverksamhet och en valfri övrig verksamhet.

3. Har du någon stor hjärtefråga?Utbildningen är väldigt viktigt, men till stor del av förvaltningskaraktär. Vår näringslivsverksamhet har en enorm utvecklingspotential och erbjuder därmed en stor utmaning för oss som arbetar med den.

Uppväxt i Segeltorp utan för Stockholm. Idrottsnörd av rang och har en exa-men i fysiologi från Karolinska Institutet. Tidigare verksam inom Kemisektionen i form av styrelse, idrotts- och mottagningsaktiviteter.

1. Vad är det värsta man kan spendera kårens pengar på?Någon onödig teknisk pryl, exempelvis en maskin som paketerar terminsräknin-gen i kuvert, en kuverteringsmaskin.

2. Vad skulle du genomföra om du var rektor för en dag?Förutom att glida runt på campus i rektorsbilen så skulle jag vilja öppna upp hela KTH så att alla teknologer som vill kunde delta och få inblick i olika forskning-sprojekt och bli mer inspirerade att plugga.

3. Vilka är dina framtidsplaner och tror du att din tid som arvoderad kommer hjälpa dig att nå ditt drömjobb?Jag vill på något sätt jobba med utveckling av helt nya produkter eller material. Jag tror att kåråret är en bra merit, jag har hört att ett år på kåren motsvarar 5 års arbetslivserfarenhet.

Jag är född och uppvuxen i Katrineholm. Direkt efter studierna vid NV-program-met vid Duveholmsskolan hamnade jag i Stockholm och KTH. Sedan många år tillbaka är jag faktiskt mer eller mindre aktiv frimärkssamlare och medlem i frimärksklubben Pärlcirkeln!

KL

ASS

AR

VO

DE

RA

DE

GR

UPP

EN

Övr

e ra

den

fr.v

Ned

re r

aden

fr.v

1.

Rog

er S

tröm

5.

Ida

Kla

sén

1.

Cha

rlot

ta G

usta

fsso

n

4. D

unja

Vuj

ovic

2.

Fre

drik

Jäf

vert

6.

Bjö

rn-E

mil

Jons

on

2. K

arol

ina

Öst

röm

5. S

ara

Eri

ksso

n3.

Ric

kard

Fri

thio

f

7.

Fri

da S

child

auer

3.

Ebb

a L

indg

ren

4. E

llen

Rov

a

EBBA LINDGREN kårstyrelseledamot förvaltning 06/07Förvalting av Nymble och Osqvik, idrottsfrågor och kårföreningar. Sektionskontakt för T, F, Iskebba.lindgrent@ths.kth.se, 08-790 98 87, 070-790 98 87

1. Vad tycker du om kårhuset?Det är så vackert!! En av de första funkishusen som byggdes i Sverige och fasaden är faktiskt blåklassad, det är det inte många som vet! Jag gillar huset som bäst när det är fyllt av studenter som utnyttjar varenda kvadratcentimeter av ytorna, då känns det levande och fyller sin funktion perfekt.

2. Du ansvarar för kårföreningar och idrott, vilken kårförening skulle du gå med i om du var tvungen?Hmm.. svårt val. Men eftersom jag älskar havet och att segla skulle det nog bli KTHSS, seglarsällskapet.

3. Vilken sport skulle du träna om du var tvungen?Jag tränar ganska mycket aerobics och gillar att gymma men annars är lag-sporter kul! Fast jag kan ganska lätt bli för involverad i sporten och bli agressiv när det inte går som jag vill..

Jag är uppvuxen här i Stockholm på andra sidan Valhallavägen. Jag bör-jade direkt efter gymnasiet där jag läste naturvetenskapliga linjen. På den lilla fritid jag har, försöker jag träna så mycket jag kan och umgås med alla vänner så man inte tappar bort nån på vägen. Jag gillar också att laga mat och speciellt att planera stora middagar för mina vänner. Jag har varit väldigt engagerad i Kemisektionen under de fyra år som jag gått där, bland annat i klubbmästeriet, styrelsen och mottagningen.

BJÖRN-EMIL JONSON kårstyrelseledamot näringsliv 06/07Näringslivskontakt, anställningsbarhet Sektionskontakt A,K,Mbjorn-emil.jonson@ths.kth.se. 08-790 98 86, 070-790 98 86

1. “Anställningsbarhet” är en av dina jobbområden, hur ska du jobba med det egentligen, vad innebär det?Det innebär att KTH ska ha de mest eftertraktade ingenjörerna,arkitekter, magistrar och alla andra som går på KTH, i hela världen på arbetsmarknaden. Genom samarbete med KTH kan vi från THS påverka interna så väl som externa parametrar som påverkar faktor B med våra med-lemmar med prioritet som faktor QvintusAdam.

2. Vad för arrangemang kan vi förvänta oss förutom Armada?Föreläsningar med olika fokus så som företagsamhet eller med någon spännande person med topposition inom näringsliv och debatter. Till våren finns stora planer på att ha Rekrytering Och Sommarjobbs (Ros-dagen) dagen. I kårhuset Nymble kommer redan i höst flera företag komma och pre-sentera sina tjänster och förmånliga studenterbjudanden.

3. Hur representerar du THS på företagen? Kavaj och THS-pin eller jeans och t-shirt?Formelt men avslapnat så som jeans och skjorta med en kavaj som tillbehör. Själklart med en THS-nål och vänligt bemötande.

När jag bodde i Kiruna var jag även med i en MC förening (Frivilliga Motor-cykelkåren). Körde lite Husqvarna 258 i skogen för den intresserade.

SARA ERIKSSON kårstyrelseledamot utbildning 06/07Grundutbildningsfrågor, forskarutbildning, studentinflytande och likabehandling.Sektionskontakt för CL, Dr och IsT.helena.johansson@ths.kth.se, 08-790 98 89, 070-790 98 89

IDA KLASÉN kårstyrelseledamot utbildning 06/07Grundutbildningfrågor, internationalisering och utbildningskvalité.Sektionskontakt för D, Ish och Open.

1. Vad är det sjukaste du har gjort någonsin? Fråga mig personligen så kanske jag svarar...

2. Hur ska man öka engagemanget bland studenterna? Genom att få studenter att inse att det är kul och oerhört lärorikt att engagera sig i sin utbildning, sektion eller kår. Till exempel skulle jag inte i nåt annat samman-hang än som klubbmästare få skrika åt min sexmästarinna vad hon ska göra! Förutom att man får konkret kunskap om t ex projektledning, ekonomi, organisa-tion mm lär man sig om människor i allmänhet och om sig själv i synnerhet.

3. Hur upplever du KTH och THS när det gäller jämställdhet?Jämställdhet är definitivt något som behöver arbetas med både på KTH och THS. Nu är 67 % heltidsarvoderade på THS tjejer, detta är jättekul men hur representativt för studenterna vi representerar är det? Med tanke på att ca 75 % av KTH:s studenter är killar, vilket i sig är en stor fråga att arbeta med. På KTH är problemet att det bara är massa gubbar överallt nästan, men kvinnorna finns i allmänhet på administrativa tjänster och det är få kvinnor i ledning både på skolorna och KTH centralt. Detta arbetas det dock aktivt med så snart ser det annorlunda ut.

Uppvuxen i Örebro, studerade naturlinjen på Risbergska skolan och komvux på Västerplansskolan. Mitt största intresse är resor. Jag har bott 5 år av de senaste 11 utomlands, 3 år i England och 2 i Asien, 1 år som engelsklärare i Vietnam. Jag tränade karate i 5 år och var en av 2 svenska tjejer som fick tävla i EM 1994.

1. Internationalisering låter rätt flummigt, hur ska du aktivt jobba med det?Internationalisering är stor och komplexfråga. Just nu arbetar KTH till exempel med en ny internationaliseringspolicy och i det arbetet är jag med och för stu-denternas tala. Ni har säkert hört något om Bolognaprocessen och diskussionen kring ECTS-betygen. Dessa projekt har som syfte att göra de högre utbildningar-na ute i Europa mer lika varandra så att man lättare ska kunna studera på flera orter och i flera länder under sin studietid.

2. Hur trivs du i din nya post?Jag trivs bra på min nya post, det har varit mycket att sätta in sig i men det är jätte intressanta frågor så det är kul.

3. Vilken utbildning på KTH skulle du minst vilja studera och varför?Jag och programmering är inte riktigt överens så då ryker ju dataprogrammet. Å andra sidan var kursen i teoretiskelektroteknik ingen höjdare heller. Så data- och elektroprogrammet ligger nog på delad plats vad gäller program som jag inte skulle vilja läsa. Måste jag välja ett av dessa två så är det nog Data jag skulle minst vilja läsa. Datasektionen må vara en trevlig sektion men vit är en finare färg än cerise.

Jag växte upp i Huddinge, söder om Stockholm. Innan jag började på kåren vara jag väldig engagerad på CL, senast som ordförande 05/06.

BJÖRN-EMIL JONSON kårstyrelseledamot näringsliv 06/07Näringslivskontakt, anställningsbarhet Sektionskontakt A,K,Mbjorn-emil.jonson@ths.kth.se. 08-790 98 86, 070-790 98 86

FREDRIK JÄFVERT programgruppsordförande 06/07Leder programgruppens arbete. Konserter och arrangemang.prgo@ths.kth.se. 08-790 98 24, 070-790 98 24

1. Kommer vi få se några spännande artister i Nymble under året?Självklart, vi (jag och Roger) håller i dagsläget på att planera kommande årets eventemang och fester. Det kommer bli ett händelserikt år men jag tänker inte avslöja några namn ännu, det skulle ju förstöra överraskningen.

2. Du är hångelansvarig, hur ska du jobba för att främja mer hångel i hu-set?Billigare priser i baren ? =) *host* Njae inte riktigt, men fler fester med fler mysiga utrymmen och jämnare könsfördelning. Nymble är inte direkt känt för att vara hånglets högborg men annars kanske en liten teknologguide i fyrfärg och i A5 for-mat skulle kanske hjälpa där man instruerar och belyser hångel från alla dess håll och kanter samt hur man hittar någon att idka det med.

3. Är Reclaim KTH något mer än ett gäng dryga människor som provoce-rar, eller har de en poäng någonstans?All of the above? Reclaim KTH är ett gäng dryga människor som provocerar men de har en poäng. Det är bra att någon då och då rör om i grytan så att man kan fundera över ifall det man sysslar med är bra och om samt hur man kanske behö-ver förändras om så inte är fallet.

Uppvuxen i en charmig labyrint av skokartonger, även då känt som Europas största radhusområde och kallas i folkmun Krusboda. Pluggade Teknisk Fysik & Elektrote-knik (Y) i Linköping innan KTH. Gillar Musik, Fester, Datorer, Träning, Stjäla godis från intet ont anande barn. Har en ohälsosam aptit när det gäller kräftor.

1. Du har hand om studiesocialt, innebär det att du är den som pratar med alla på alla fester, eller är du paradoxalt nog den blyga flickan i hör-net?Hur jag beter mig på en fest beror väldigt mycket på vilken fest det är. Det finns vissa fester då jag mest gömmer mig i hörnet, skrämd över vilket kaos som råder. Men det finns också fester där jag strävar efter att vara festens medelpunkt.

2. Vad är det bästa/sämsta med ditt jobb?Det bästa med jobbet är möjligheterna att påverka studierna och studenternas liv vid KTH. Jag är också glad över den möjlighet jag fått att knyta så många nya kontakter, både professionellt och privat. Det jobbigaste är ju att man tar på sig rollen som syndabock för mottagningarna.

3. Om du fick välja att vara fadder i en enda mottagning på KTH, vilken skulle du välja, och varför?THS centrala mottagning förstås. Jag är lite för mycket av ett kontroll-freak för att kunna vara fadder och bara ha hand om en liten nollegrupp. Jag vill ha överblick över allt som sker och samtidigt träffa så många nollan som möjligt.

KAROLINA ÖSTRÖM kårstyrelseledamot studiesocialt 06/07Studiemiljö, mottagningen Sektionskontakt B,E,ITkarolina.ostrom@ths.kth.se. 08-790 98 88, 070-790 98 88

Jag växte upp i Bromma. Efter studenten flyttade jag till Linköping för att plugga vid läraruniversitetet där. Det var inte så lyckat så jag flyttade och en dag i tunnelbanan såg jag en skylt som sa att jag kunde läsa till lärare på KTH. Intressen: Musikaler, Barbie och La Dolce Vita

ROGER STRÖM klubbmästare 06/07Tillståndsfrågor, sittningar och klubbverksamhet.kbm@ths.kth.se, 08-790 98 29, 070-790 98 29

FRIDA SCHILDAUER International Student Service Internationella studenter och internationella frågor.iss@ths.kth.se 08-790 98 67 070-790 98 67

1. Hur mycket fylla orkar man egentligen se en kväll i Nymble?Mycket. På någonslags skala som oftast är rätt flytande. Beror helt på klientelet och ens eget humör skulle jag säga, men man härdas ändå ganska snabbt.

2. Två dataloger som Programgruppens ordförande och klubbmästare, är det verkligen en bra idé?Det är en helt lysande idee! Först programgruppen sen världen! MOAHAHAHAHA... Nej, men ärligt så representerar jag alla studenter på KTH och inte bara datasektio-nen och enligt min mening så är programgruppens syfte ofta att vara en plats för destudenter som inte vill vara på sektionerna som för det mesta är lite mer studenti-kosa än oss.

3. Osqledaren har hört rykten om vandalisering av en hytt på en fin-landskryssning, känner du verkligen att du kan klara av denna ansvarsfulla roll som klubbmästare? Jag lärde mig mycket av den incidenten. Framförallt att inte släppa in vilka drägg som helst till festligheter, detta tror jag kommer vara en bra erfarenhet för mig under mitt år. Långtgående planer finns på att spärra av hela plan 3 av kårhuset då ryk-tet säger att det är där alla dessa vandaliserande drägg samlas. Alternativet är att skeppa bort hela packet till typ studentpalatset vid Odenplan.

Växte upp i Luleå. Intressen: Böcker, Musik, Friluftsliv, Prylar. Och ja ja Datorer. Var med i mottagningen på Data, styrelse, klubbmästeri.

Uppvuxen i Finspång. Engelskspråkigt naturvetenskapligt program därefter även lite språk. Gillar att resa, sy, engelska deckare, färg och form i olika slag.

1. Tror du att ditt tyska ursprung hjälper dig i ditt jobb?Det har säkert gett mig en större förståelse och medvetenhet för kulturella skillnader, även skillnader i kulturer som verkar vara liknade. Att jag har spenderat längre perio-der utomlands och att jag har befunnit mig i en liknande situation som de studenter som kommer till KTH tror jag dock har hjälp mig mer än just det faktum att pappa är född i Tyskland.

2. Vad är det bästa/sämsta med ditt jobb?Det bästa är helt klart att man får möjlighet att träffa så många olika människor med så olika bakgrund. Att ha hand om internationella studentservicen på kåren tar peri-odvis så mycket tid att mitt privatliv under de perioderna är det närmaste obefintligt och det är det värsta.

3. Anser du att KTH och THS skulle kunna göra mer för utbytesstudenter-na?Både THS och KTH skulle kunna göra mer för utbytesstudenterna, men enligt min mening fungerar arbetet med inresande utbytesstudenter bra. I dagsläget anser jag att det är viktigare att både THS och KTH lägger fokus på vad vi kan göra för den stora grupp utländska magisterstudenter på KTH. De studenterna har ökat kraftigt i antal de senaste åren och ibland känns det som att vi inte riktigt har skapat de ruti-ner för utländska magisterstudenter som behövs.

- Låt inte mitt ansikte lura dig, någonstans i en garderob fi nns det ett porträtt av mig som åldras.

DUNJA VUJOVIC Chefredaktör Osqledaren 06/07Ansvarig utgivare och redaktionschef för THS tidning.osqledaren@ths.kth.se, 08-790 98 70, 070-790 98 70

Det är jag som har intervjuat de arvoderade. Mina åsikter och tankar kommer du få nog av under det kommande året! Läs Osqledaren, den är ju din bästa kompis!

1. Vilken är den största skillnaden mellan KTH och Handels, enligt dig rent personligt?Det vill jag inte kommentera.

2. Vad är det bästa/sämsta med ditt jobb?Bästa: Alla som jobbar med Armada och som jag därigenom får möjlighet att jobba med. Sämsta: att alltid ha för lite tid.

3. Är ARMADA något för de som är på väg att avsluta sina studier eller är det vettigt att gå dit när man går i ettan?Armada är till för ALLA KTH studenter, företagsrepresentanterna har ett bättre minne än vad man kan tro...

ELLEN ROVA Projektledare ARMADALeder arbetet med THS arbetsmarknadsdagar armada@ths.kth.se, 08-790 98 44, 070-790 98 44

Jag är född och uppvuxen i Mora (Dalarna).Under gymnasiet åkte jag ett år till Wien som utbytesstudent där ägnade jag mestadelen av tiden åt att dansa. Efter gymnasiet åkte jag ett år till Irland och därefter började jag på Handels. Redan efter några veckor engagerade jag mig i Project China och det blev första steget i min relativt krokiga men ändå spikraka färd mot KTH.

Places still available on this autumn's five-credit courses in applied entrepreneurship

Apply via your student councillor or visit www.sses.se

TangoArgentino

Grundkurs med start 22 september

Fredagar 18:00–19:15, 6 gånger

Chicago, Hornsgatan 75, T-bana Zinkensdamm

Studenter 400:-, övriga 600:-

Information och anmälan:

www.bajofondo.se

Gillar du att kramas?

Bajofondo är en ung tangoförening som sysslar

med fest, träning och utveckling. Välkommen

att dansa hos oss!

- Låt inte mitt ansikte lura dig, någonstans i en garderob fi nns det ett porträtt av mig som åldras.

ALLMÄNBILDNING: TRIVIAL PURSUIT ALLMÄN BILDNING: ATT VETA VADANDRA MÄNNISKOR KAN SÅ ATT MAN KAN ANVÄNDA DET OCH KOMMUNICERA MED DEM. TEXT: ANGELICA BOLDREGHINIILLUSTRATION: HELEN SILVANDER

I FILMEN ”SMALL TIME CROOKS”, av och med Woody Allen, går Woodys rollkaraktär och hans fru, Chi Chi, från utfattiga till mycket förmögna på kort tid. De har pengar i överflöd och kan köpa vad de vill men de saknar bildning och fi-ness. En scen i filmen utspelar sig mellan frun och en middagsgäst (spelad av Hugh Grant) där hon kommenterar hans ungdomliga utseende varpå han svarar: ”Låt inte mitt ansikte lura dig – någonstans i en garderob finns ett porträtt av mig som åldras.” Gästen refererar naturligtvis till Oscar Wildes Dorian Grays porträtt men det mis-sas helt av Chi Chi. Hon frågar lite förvirrat varför han skulle ha ett porträtt i garderoben men sk-rattar ändå med för att inte verka dum och okun-nig eftersom alla andra runt bordet verkar förstå. Det är lätt att känna sympati för Chi Chi. Alla har väl någon gång upplevt att det sägs något vid en middagsbjudning eller annan tillställning som

man bara vet att man borde känna till och skrattat med och nickat instämmande och invigt åt det som sägs. För inte skulle man väl någonsin våga fråga rakt ut och därmed demonstrera sin okunskap. KTH:s motto är ju som bekant ”Vetenskap och Konst”. Vad har då konst med en teknisk högskola att göra? KTH är ju inte direkt känt för sina konstnärer utan det är kanske ordet vetenskap som verkar vara det mest naturliga i sammanhanget. Dock är det så att ordet konst avser ”byggnadskonst” och inte det man till vardags skulle associera med begreppet och så var det mysteriet löst. Men kanske skulle man även som teknolog kunna behöva en injektion av konst som ”skapande verksamhet som syftar till dekorativa, emotionella eller expressiva uttryck eller resultatet av en sådan verksamhet”? Jag har träffat Henrik Eriks-son, universitetslektor på KTH, för att ta reda på vad hans kurs Allmän bildning för alla går ut på.

KTH:S MOTTO ÄR JU ”VETENSKAP OCH KONST” – KÄNDE DU ATT DET VAR DAGS FÖR KONSTEN ATT FÅ EN MER FRAMSTÅ-ENDE ROLL? HUR FICK DU IDÉN TILL KUR-SEN?- Det här är en idé som jag har haft hela livet. För två år sedan började det formas intresse för bildningsbegreppet. En universitetslektor i rättsvetenskap, Leif Alsheimer, vid Jönköpings universitet skapade en obligatorisk kurs i skönlitteratur för sina studenter i affärsrätt. Många ansåg att han var en ”knäppis” men många fler ansåg att det här var något bra. Då tänkte jag att ”Nu slår jag till!” och frågade studierektorn – som också är en avlägsen son till mig – om jag inte kunde få starta något sådant här och han sa att det var bara att sätta igång. Det enda svåra med det är att begreppet bildning inte går att översätta till engelska – det närmsta man kommer är ”General Cultural Education”. Jag hade en allmän känsla av att bildning var det som skilde de bildade från de obildade. Vilka är då de bildade? Jo, det måste ju vara de som får skriva på tidningarnas kultursidor och där har det ju aldrig förekommit en skribent som också är civilingenjör. Varför tar de inte in någonting från civilingenjörer, jag vet ju att vi har så mycket att komma med. Allt som är nytt som man vill skriva om så finns det en aspekt som vi begriper mer av men de på kultursidan tycker att civilingen-jörer skriver och uttrycker sig som barbarer! Min tanke var att man skulle få en kulturfernissa på ett resonemang för att folk skulle tänka: ”Jaha det är en bildad person som har skrivit detta.” Det viktigaste är inte att man har läst Hamlet utan det viktiga är att man vet precis lika mycket som de andra vet så att man kan ta det rätta citatet. Denna kurs innehåller precis det där lilla som behövs för att vara med i ett bildat samtal, uppfatta citat och själv kunna bidra.

HUR HAR INTRESSET FÖR KURSEN VARIT?- Det har varit uteslutande D-teknologer och en D-teknologs mamma! Hon blev så avundsjuk när hon hörde talas om kursen så hon tog den som fristå-ende kurs. Jag hade inte bestämt någonting om kursens upplägg eller vad vi skulle ta upp så jag frågade första gången vad de tyckte att vi skulle ta upp och på så sätt bestämde vi tillsammans vad som skulle studeras. Det har ju aldrig funnits en sån här kurs förut så det fanns ingenting att bygga på och vi var tvungna att komma överens om vad vi skulle lära oss och även

om jag, i egenskap av att jag var äldst i gruppen, var mest bildad så fanns det även saker jag kunde lära mig.

VILKEN SORTS STUDENTER HAR SÖKT SIG TILL KURSEN? DE SOM REDAN VET DET MESTA EL-LER TEKNOLOGER SOM HELT SAKNAR BILD-NING?- Jag kan nog inte säga att det fanns någon som inte kunde någonting alls utan de flesta hade något som de kunde väldigt mycket om, ett specialintresse. Någon kunde jättemycket om historia, en annan om religion och så vidare så det blev ett slags knytkalas av kunskap på lektionerna. I kursen så ingick det att man skulle skriva en kulturartikel och försöka få den publicerad.

DU MENAR ATT KURSEN INTE BARA SYFTAR TILL ATT GE TEKNOLOGER BILDNING OM KUL-TUR SOM SÅDANT UTAN ATT DE SJÄLVA SKA KUNNA FÖRMEDLA SIN KULTUR TILL ANDRA, ICKE INSATTA?- Ja, just det! Om man ser på klyftan som existerar mellan humanister och natur-vetare och som det pratades mycket om på 50- och 60-talet så har det i takt med att det har slutat pratas om den så har den bara vuxit så nu är det verkligen viktigt att man försöker överbrygga och att man kan lära sig av varandra. För en naturvetare är sanningen viktig och för humanister så är ju allting subjektivt, allt är tolkningar och dessa två livsåskådningar kan ju anses som omöjliga att förena men vi har i kursen tittat på humanisternas postmoderna livsåskådning för att försöka se att det inte bara är knäppt utan att det också kan vara intressant.

HUR KAN EN SÅDAN HÄR KURS HJÄLPA EN TEKNOLOG I ARBETSLIVET ELLER PÅ ENANSTÄLLNINGSINTERVJU? - Jag kan tänka mig att det viktigaste när man sitter på en anställnings-intervju är ju kanske inte vad man hade för betyg på DiffInten utan det är någonting annat... Att man tänker att den här personen vågar jag släppa fram till kund, att man får förtroende för personligheten snarare. Hur får man det? Ja, det är svårt att säga men förmodligen är det kanske något medfött, någon slags charm men det vi kan bidra med här på högskolan är att försöka ge teknologerna en slags bildning och bredd och ge dem en referensram som de kan dela med andra människor. Det är inte finkulturen vi försöker lära ut för det tror jag inte vi kommer så långt på utan just för-mågan att göra kopplingar.

HAR DU NÅGRA FAVORITVERK SOM DU AN-SER ATT MAN INTE FÅR MISSA? - Ju längre tillbaks i historien man går, säg tillbaks till de gamla grekerna, desto fler människor finns det som har refererat till dem så att om man går tillbaks till antiken så är det jätteanvändbart! Om jag tar Platon som ex-empel så har ju miljoner människor skrivit om Platon, refererat till Platon, skojat om Platon genom tiderna så jag tror verkligen att de gamla verken är de viktigaste.

I KURSBESKRIVNINGEN INGÅR BILDNINGS-MOMENTET POPULÄRKULTUR. VARI LIG-GER VÄRDET ATT VETA VAD LINDA ROSING SYSSLAR MED EN LÖRDAGSKVÄLL?- Jo, men det är jättevärdefullt den här veckan och nästa vecka men man kan ju inte få någon koppling från det till någonting som har skrivits i något annat land eller i en annan tid. Det är så begränsat och man har nog inte så stor glädje från det i längden. Jag tror dessutom att det är så att ingen kommer ihåg det om tio år så jag tror att det är nyttigare att lära sig något som folk redan har kommit ihåg i flera generationer och som de har refererat till. Som fikasnack är det däremot perfekt!

Bildningskampen! I slutet av september kom-mer alla på KTH kunna vara med i en bildning-skamp. Man har 24 timmar att lämna in svar på en uppgift och dagen efter blir det final med publik. Uppgiften är en så länge hemlig och mer information kan fås på kårens hemsida: www.ths.kth.se

KAN DU BERÄTTA HUR ALLMÄN BILDNING HAR FÖRBÄTTRAT DITT LIV?- Bara genom att vara roligt. Ett lyckat liv är ju när man har roligt nästan hela tiden och när har man roligt? Jo, bland annat när man hamnar bredvid någon person som det visar sig att man har något gemensamt med och ju fler saker man har varit och nosat på desto roligare får man. Jag är ju engagerad feminist och man brukar ofta tala om en osynlig manskultur därför att även om man utjämnar allt på papper så finns det ändå kvar någonting som brukar kallas för bastun – det är där de viktiga besluten fattas och där är ju inte kvinnorna med! Ju fler osynliga nätverk man kommer med i desto mer framgångsrik blir man.

BÖCKER SOM DA VINCI-KODEN KAN FÅ MÄN-NISKOR SOM I VANLIGA FALL INTE ÄGNAT KONST OCH LITTERATUR EN TANKE ATT INTRESSERA SIG FÖR DET – BRA ELLER DÅLIGT MEDIUM?- Jag tycker det är underbart! Fast man då vet minimalt om nattvarden så har man massor med kopplingar. Jag tycker det är väldigt bra när en författare kan göra så för sina läsare. Jag tycker även att Guillou gör det bra med exempelvis sina Hamiltonböcker.

HAR DU SJÄLV GJORT NÅGON ALLMÄN BILD-NINGSMISS?- Hmm... Det tänker jag inte tala om!

THS SIDORTEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Rickard Frithiof:

KF 1: 2006 09 18KF 2: 2006 10 09KF 3: 2006 11 06 (val)KF 4: 2006 12 04

Kårfullmäktiges möten

Vad gör en ingengör?På ingenjörskvällarna får du möjlighet att träffa 3 – 4 KTH-ingenjörer per kväll. De berättar om vad de gör på dagarna och om tiden efter sin examen. Du får intressanta aspekter av ingenjörsyrket och har möjlighet att ställa frågor. Kvällarna riktar sig främst till dig som går i ettan men alla är lika välkomna.

Slut med Kårbladet......i nuvarande form. THS nyhets-brev Kårbladet kommer inte längre att utkomma lika frekvent som tidigare. Vid några få och väl valda tillfällen per år kommer bladet ges ut, och då med tydligare inriktning av inne-hållet. Som ersättning för Kårbladet kommer det bli möjligt att (gratis så klart) prenumerera på tre olika nyhetsbrev från THS. Mer informa-tion kommer. Håll ögonen öppna!

Välkommen till ett nytt läsår med THS! I skrivandets stund är Nymble en lugn och fridfull plats, om en snar framtid kommer dock tystnaden att brytas av tusentals studenter som förväntansfulla och med ny-fikenhet i sinnet för första gången sätter sina steg på Kåren. I och med detta vill jag och resten av gänget på Kåren hälsa dig varmt välkommen till KTH och Kåren. Vår förhoppning är att du under din tid på KTH ska utveckla dina kunskaper inom områden som du i framtiden vill arbeta med och inte minst utvecklas som människa. Till dig som redan är student på KTH: hoppas du haft en här-lig sommar och laddat om inför ett nytt år med nya kurser, tentor och allt som hör studentlivet till. Under det kommande året har vi som arbetar på Kåren en mängd intressanta frågor framför oss. Det styrdokument som definierar mål-sättningen för vårt arbete är den verksamhetsplan som antogs av Kårfullmäktige i våras. I pipelinen har vi bland annat arbetat med för-längningen av civilingengörsutbild-ningen. Där ska vi naturligtvis vara med och påverka! Vi bygger även vidare på vår näringslivsverksam-het för att ge er chansen att kny-ta tidiga kontakter med företag. Internt inom THS kommer orga-nisatoriska förändringar att ske, i syfte att effektivisera verksam-heten. Vi ser inget självända-mål i vår egen existens utan vill arbeta med uppgifter som våra medlemmar anser meningsfulla. Möjligtvis sker förändringarna med styrning från ett moderniserat kårobligatorium?

� �

THS SIDORTEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19. Redaktör är Josefin Viidas, josefin.viidas@ths.kth.se,08/070–790 98 06.

Om THS-kortetTHS har ett eget medlemskort; THS-kortet. Det gäller som intyg på att du har betalat din kåravgift, vilket är nödvändigt när du vill skriva tentor, hämta ut din examen, få rab-batter som SSCO (Stockholms Studenters Centralorganisation) har förhandlat sig till, eller när du vill komma in på arrangemang som kräver THS-medlemsskap.

Så funkar detDu får hem ditt THS-kort i brevlådan tillsammans med din kåravgiftsavi. Kortet är inte giltigt förrän du betalat din kåravgift och klistrat på ett giltigt terminsmärke. Så här gör du kortet giltigt:

1. Betala din kåravgift, via internet, bankbuss eller på annat valfritt sätt. 2. Leta dig fram till en terminal där du kan skriva ut ditt terminsmärke. Terminaler fi nns på samtliga KTH-campus. 3. Följ instruktionerna på skärmen, så får du ut ett terminsmärke.4. Fäst terminsmärket på anvisad plats på kortet.

Nu har du ett giltigt THS-kort i din hand!

7

Vad händer med kårobligatoriet?Under de senaste trettio åren har frågan om kårobligatoriets vara eller icke vara diskuterats fl itigt. Vid fl era tillfällen har beslut fattats om avveckling men likt en katt med nio liv har kårobligatoriet alltid överlevt. Anledningen till detta har dels varit regeringsskiften, men främst att ingen acceptabel lösning på medföljande problem har presenterats; studentkårernas utbildningsbevakning har ansetts alltför viktig.

Det vi i dagligt tal kallar för kårobligatoriet regleras av förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och student-föreningar vid universitet och högskolor. Denna fastslår att den som studerar vid en högskola skall vara medlem i den stu-derandekår som fi nns vid högskolan. Förordningen ger även studerandekårerna mandat att ta ut avgifter av medlemmarna. Att detta föranleder diskussion är närmast självklart, men hittills har denna diskussion varit svart eller vit, behålla eller avskaffa. I mars 2005 togs ett banbrytande beslut vilket bemyndigade Utbildnings- och kulturdepartementet att se över förordningen och ge förslag på moderniseringar. Den grupp som tillsattes antog namnet Studentkårsutredningen och la ett drygt år se-nare fram sitt betänkande ”För studenterna… - om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar”. Den centrala frågan i studentkårsutredningen var tvångsanslutningen, hur kan man bli av med tvånget och samtidigt säkerställa studie-bevakningen? Resultatet blev klara defi nitioner för vad som kunde godtas som avgiftsfi nansierad verksam-het och vad som kräver annan fi nansiering. Ett förslag till författningstext avseende avgiftsfi nansierad verksam-het lyder; ”En studentkår skall bevaka och bidra till att utveckla studenternas utbildning, arbetsmiljö och allmän-na studiesituation samt värna studenters rättigheter.” Innebörden av detta blir att delar av THS verksamhet kommer kräva annan fi nansiering, primärt studiesocial verksamhet såsom mottagning, idrott och programverksamhet. Både KTH och THS har skrivit ett remissvar på betänkandet där vi generellt ställer oss positiva till föreslagna förändringar. Innan man drar för stora växlar av betänkandet bör man dock avvakta det stundande riksdagsvalet. Sannolikt är dock att kåro-bligatoriet i nuvarande form snart kommer vara ett minne blott, oavsett vilka som står som segrare kvällen den 17 september. Kontakta mig på ordf@ths.kth.se om du vill veta mer om utredningen eller vårt remissvar.

/Rickard Frithiof, THS ordförande 2006/07

THS SIDORTEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Rickard Frithiof:

KF 1: 2006 09 18KF 2: 2006 10 09KF 3: 2006 11 06 (val)KF 4: 2006 12 04

Kårfullmäktiges möten

Vad gör en ingengör?På ingenjörskvällarna får du möjlighet att träffa 3 – 4 KTH-ingenjörer per kväll. De berättar om vad de gör på dagarna och om tiden efter sin examen. Du får intressanta aspekter av ingenjörsyrket och har möjlighet att ställa frågor. Kvällarna riktar sig främst till dig som går i ettan men alla är lika välkomna.

Slut med Kårbladet......i nuvarande form. THS nyhets-brev Kårbladet kommer inte längre att utkomma lika frekvent som tidigare. Vid några få och väl valda tillfällen per år kommer bladet ges ut, och då med tydligare inriktning av inne-hållet. Som ersättning för Kårbladet kommer det bli möjligt att (gratis så klart) prenumerera på tre olika nyhetsbrev från THS. Mer informa-tion kommer. Håll ögonen öppna!

Välkommen till ett nytt läsår med THS! I skrivandets stund är Nymble en lugn och fridfull plats, om en snar framtid kommer dock tystnaden att brytas av tusentals studenter som förväntansfulla och med ny-fikenhet i sinnet för första gången sätter sina steg på Kåren. I och med detta vill jag och resten av gänget på Kåren hälsa dig varmt välkommen till KTH och Kåren. Vår förhoppning är att du under din tid på KTH ska utveckla dina kunskaper inom områden som du i framtiden vill arbeta med och inte minst utvecklas som människa. Till dig som redan är student på KTH: hoppas du haft en här-lig sommar och laddat om inför ett nytt år med nya kurser, tentor och allt som hör studentlivet till. Under det kommande året har vi som arbetar på Kåren en mängd intressanta frågor framför oss. Det styrdokument som definierar mål-sättningen för vårt arbete är den verksamhetsplan som antogs av Kårfullmäktige i våras. I pipelinen har vi bland annat arbetat med för-längningen av civilingengörsutbild-ningen. Där ska vi naturligtvis vara med och påverka! Vi bygger även vidare på vår näringslivsverksam-het för att ge er chansen att kny-ta tidiga kontakter med företag. Internt inom THS kommer orga-nisatoriska förändringar att ske, i syfte att effektivisera verksam-heten. Vi ser inget självända-mål i vår egen existens utan vill arbeta med uppgifter som våra medlemmar anser meningsfulla. Möjligtvis sker förändringarna med styrning från ett moderniserat kårobligatorium?

� �

THS SIDORTEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19. Redaktör är Josefin Viidas, josefin.viidas@ths.kth.se,08/070–790 98 06.

Om THS-kortetTHS har ett eget medlemskort; THS-kortet. Det gäller som intyg på att du har betalat din kåravgift, vilket är nödvändigt när du vill skriva tentor, hämta ut din examen, få rab-batter som SSCO (Stockholms Studenters Centralorganisation) har förhandlat sig till, eller när du vill komma in på arrangemang som kräver THS-medlemsskap.

Så funkar detDu får hem ditt THS-kort i brevlådan tillsammans med din kåravgiftsavi. Kortet är inte giltigt förrän du betalat din kåravgift och klistrat på ett giltigt terminsmärke. Så här gör du kortet giltigt:

1. Betala din kåravgift, via internet, bankbuss eller på annat valfritt sätt. 2. Leta dig fram till en terminal där du kan skriva ut ditt terminsmärke. Terminaler fi nns på samtliga KTH-campus. 3. Följ instruktionerna på skärmen, så får du ut ett terminsmärke.4. Fäst terminsmärket på anvisad plats på kortet.

Nu har du ett giltigt THS-kort i din hand!

7Vad händer med kårobligatoriet?Under de senaste trettio åren har frågan om kårobligatoriets vara eller icke vara diskuterats fl itigt. Vid fl era tillfällen har beslut fattats om avveckling men likt en katt med nio liv har kårobligatoriet alltid överlevt. Anledningen till detta har dels varit regeringsskiften, men främst att ingen acceptabel lösning på medföljande problem har presenterats; studentkårernas utbildningsbevakning har ansetts alltför viktig.

Det vi i dagligt tal kallar för kårobligatoriet regleras av förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och student-föreningar vid universitet och högskolor. Denna fastslår att den som studerar vid en högskola skall vara medlem i den stu-derandekår som fi nns vid högskolan. Förordningen ger även studerandekårerna mandat att ta ut avgifter av medlemmarna. Att detta föranleder diskussion är närmast självklart, men hittills har denna diskussion varit svart eller vit, behålla eller avskaffa. I mars 2005 togs ett banbrytande beslut vilket bemyndigade Utbildnings- och kulturdepartementet att se över förordningen och ge förslag på moderniseringar. Den grupp som tillsattes antog namnet Studentkårsutredningen och la ett drygt år se-nare fram sitt betänkande ”För studenterna… - om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar”. Den centrala frågan i studentkårsutredningen var tvångsanslutningen, hur kan man bli av med tvånget och samtidigt säkerställa studie-bevakningen? Resultatet blev klara defi nitioner för vad som kunde godtas som avgiftsfi nansierad verksam-het och vad som kräver annan fi nansiering. Ett förslag till författningstext avseende avgiftsfi nansierad verksam-het lyder; ”En studentkår skall bevaka och bidra till att utveckla studenternas utbildning, arbetsmiljö och allmän-na studiesituation samt värna studenters rättigheter.” Innebörden av detta blir att delar av THS verksamhet kommer kräva annan fi nansiering, primärt studiesocial verksamhet såsom mottagning, idrott och programverksamhet. Både KTH och THS har skrivit ett remissvar på betänkandet där vi generellt ställer oss positiva till föreslagna förändringar. Innan man drar för stora växlar av betänkandet bör man dock avvakta det stundande riksdagsvalet. Sannolikt är dock att kåro-bligatoriet i nuvarande form snart kommer vara ett minne blott, oavsett vilka som står som segrare kvällen den 17 september. Kontakta mig på ordf@ths.kth.se om du vill veta mer om utredningen eller vårt remissvar.

/Rickard Frithiof, THS ordförande 2006/07

ARKITEKTUR TEXT: DUNJA VUJOVIC SÅ FUNKAR DET

SOM ALLA VET LIGGER ARKITEKTSKOLAN EN BIT BORT FRÅN CAMPUS VALHALLAVÄGEN. DET TAR CIRKA 5 MINUTER HÖGST ATT GÅ NER TILL ARKITEKTERNA, MEN KÄNNS DET INTE IBLAND SOM DET ÄR LJUSÅR? OSQLEDAREN HAR TAGIT REDA PÅ MER OM ARKITEKTERNA, OCH HELA ABE- SKOLAN.

Undervisningen på Arkitekturskolan är upplagd i projektform. Eleverna får konkreta uppgifter att jobba med. Studierna är schemalagda mellan 9- 17, men det kan hända att föreläsningarna annonseras ut bara ett par dagar i förväg. Detta gör att kravet på 80% närvaro är svårt att leva upp till. I basut-bildningen är projekten korta och inlämningar sker flera gånger per termin. Varje projekt avslutas med kritikgenomgång. Eleverna får presentera sin ide för en grupp lärare och kanske inbjudna gästkri-tiker. Dessa kritikstunder kan vara rätt hårda och psykiskt påfrestande. Det är inte alltför ovanligt att vissa brister ut i tårar efter en genomgång, men kritiken är oftast konstruktiv och väldigt givande. Lärarna är dedikerade och oftast yrkesverksamma arkitekter vilket leder till att studenterna får snabbt en inblick i hur jobbet är i verkligheten. De flesta som börjar på A är lite äldre än medelteknologen. Ibland har de gått en konstskola innan, eller läst konstkurser.

ATT SÖKA TILL ARKITEKTUTBILDNINGENNär intagningspoängen bara minskar på de flesta civilingenjörsutbildningar, så är det fortfarande inte så lätt att börja på arkitekt. Urvalet sker i tre urvalsgrupper:Betyg: minst 33 % av antalet utbildningsplatser.Högskoleprovet: Minst 17%.Arkitektprovet: Högst 50%.I år krävdes det 1.9 på Högskoleprovet för att kom-ma in. När du väl är inne, då gäller det att kämpa hårt.

Många sitter på skolan i timmar och jobbar i ritsalarna.Det är en helt annan studiemiljö och studietakt än de tek-nologerna upplever. Studiemiljön är framförallt kanske inte den bästa. Ventilationen är dålig. Det blir varmt och kvavt på sommaren och väldigt kallt på vintern. Det droppar vat-ten från taket och det finns för lite teknisk utrustning. De som jobbar administrativt på A-skolan är få, men de käm-par hårt för studenterna. Många klagar också på organisa-tionen på skolan. KTH har, som Osqledaren tidigare be-rättat, bestämt sig för att flytta utbildningen inom ett par år. Frågan är om det nuvarande huset kommer rustas upp?

STUDIESOCIALA MILJÖN DÅ? Det sägs vara väldigt god sammanhållning och att studen-terna stöttar varandra inför kritik och liknande. Förut ord-nade sektionen en bar varje torsdag vilket var väldigt upp-skattat. Tyvärr blev man av med tillståndet för ett tag sedan på grund av administrativa problem, men det ryktas om att det ska lösa sig till hösten. Osqledaren håller tummarna. Mottagningen är en annan sak som skiljer arkitekterna åt från teknologerna. Många vet inte ens att deras sektionsfärg är lila, och en overall är inte ens att tala om. De har en veckas mottagning, där de får bygga kåkstäder i grupper om 5-6 stycken, och det hela avslutas med en fest. Det finns blandade uppfattningar om detta. En del tycker att det är lagom mottagning och att den är väldigt rolig. Andra känner att de gärna skulle vilja ha mer information och tillställningar kopplade till resten av KTH och THS. På Kårens Dag t.ex. så har de nyantagna arkitekterna sche-malagd föreläsning och kan alltså inte närvara på dagen. Vilka nyantagna struntar i sin första föreläsning för att gå på Kårens Dag? Speciellt när det finns krav på 80 % när-varo. Slutligen så kan tillägas att framtiden för arkitekterna ser ljus ut. En hel del får praktik under sin studietid och det verkar som de flesta får jobb efter sin utbildning. Osqledaren önskar dem all lycka!

Tack till Andreas Nordström, Helena Ekelund och alla ni andra arkitekter som har hjälpt Osqledaren att få en inblick i erutbildning.

SAMHÄLLSBYGGNADSÅ FUNKAR DET

FASTIGHET OCH FINANSSÅ FUNKAR DET

Väg&Vatten och Lantmäteri blev Samhällsbyggnad. Det låter lite mer modernt och lockar lite mer sökande. Samhällsbyggnad är en bred utbildning. Det finns en hel del inriktningar. Några exempel är: Huskonstruktör, byggprojektledare, naturresursingenjör, stadsplanerare, bygg- och fastighetsekonom och mark- och fastighetsju-rist.

ATT SÖKA TILL SAMHÄLLSBYGGNADUtbildningen har dessutom två antagningssystem. En är N-behörigheten kräver ”de gamla vanliga” Ma D, Fy B, Ke A. Den andra behörigheten är S-behörigheten som kräver Ma C, Nk B (alternativt Fy A och och Ke A).

Programmets första två år ger en bred grund för kom-mande specialisering. Studenterna läser en kurs om samhällsbyggnadsprocessen och sedan läser man en del matematik och ett par karaktärsämnen, t.ex. geologi el-ler samhällsekonomi.

När man börjar på programmet möter man näringsli-vet omedelbart. Företagen sponsrar nollan med prylar såsom väskor, USB-minne, godis och olika events. Det är stora företag som Wasakronan, Sweco och NCC. Näringslivskontakten mellan sektionen och företagen är med andra ord väldigt god. Till exempel var ombygg-naden av sektionslokalen Oasen sponsrad. Framtiden för färdigexaminerade samhällsbyggare tror man vara väldigt god. Studierektor Maria Håkansson tror att

det kommer att finnas ett behov av civilingenjörer med grundläggande kunskaper inom juridik och ekonomi kombinerad med matematik, natur- och teknikveten-skap inom samhällsbyggnadsområdet. Hon säger vidare att inom den hela samhällsbyggnadssektorn, såväl of-fentligt som privat, är stora pensionsavgångar att vänta den närmaste tioårsperioden, vilket innebär en positiv prognos för arbetstillfällen för våra studenter, såväl inom mer teknikinriktade områden som inom fastighetsjuri-dik, planering, förvaltning och ekonomi.

Sektionen har en relativt bra könsfördelning och sek-tionslivet verkar ha mycket att erbjuda. Man kan vara med i kören, spexet, sportgruppen eller i något som kal-las HångL. LAVA, Samhällbyggnads arbetsmarknads-mässa omsätter cirka 500 000 kr, och är en av de största på KTH. Sektionen anstränger sig för sina medlemmar och det ger resultat. Vissa hävdar att Samhällsbyggnad är det bästa av två världar av Lantmäteri och Väg&Vatten. Gamla goda traditioner har behållits, medan vissa lite förlegade har kunnat släppas.

Snart kommer första årskullen att ta sin examen, och det kommer bli spännande att se hur de lyckas i näringslivet. Osqledaren önskar även dem lycka till!

I år startar en ny utbildning på KTH som heter fastighet och finans, 120 p. Det ska vara en blandning av teknik och samhällsvetenskap. Efter den treåriga utbildningen ska man gå direkt ut till arbetslivet eller gå på något magisterprogram. I det första året läser man 40 p baskurser, och i det andra året kan man läsa 10p valbara kurser eller studera utomlands. Inför det tredje året väljer man inriktning, antingen fastighet eller finans. Det som är spännande är att man redan från början får en mentor och coach med erfarenheter från fastighets- och/eller finansbranschen. Studenterna får träffa mentorn 8- 10 gånger under första studieåret.

Studenten själv är ansvarig för dessa möten och ska förbereda dem, bland annat genom att föreslå diskussionsämnen. Men-torn ska dela med sig av sina erfarenheter angående branschen, yrket och arbetsuppgifterna.

De drygt 60 nyantagna studenterna kommer tillhöra S-sektio-nen. Osqledaren hoppas det går bra för dem!

Tack till Viktor Mendel, Maria Håkansson och Eva Cannersten Hansson

* En termins studielån motsvarar 22 860 kr. Akademiska Hus ersätter skatt upp till ett visst belopp. För mer info se www.akademiskahus.se

Idétävling 2006Förbättra campus!

Vi behöver dina idéer om hur studiemiljön kan bli

ännu bättre. Var med i vår tävling där du kan vinna en

termins studielån. Gå in på www.akademiskahus.se

och läs mer. Och skynda dig, sista inlämningsdag

är måndagen den 2 oktober!

Vill du vara med ochskapa värden för vården?Bygga om en vårdavdelning för att skapa en stimulerande och hälso-sam miljö för både patienter och personal. Planera långsiktigtför fastighetsutvecklingen av Stockholms akutsjukhus. Det är tvåexempel på vad man kan arbeta med inom Locum.

Vår ambition är att i partnerskap med hyresgästerna aktivtbidra till vårdens och samhällets utveckling. Vi kallar det att skapavärden för vården. Locum har idag drygt 190 medarbetare samladepå Södermalm i Stockholm.

Vi värdesätter kreativitet, flexibilitet, samarbetsförmåga, egendrivkraft och samhällsengagemang. Vi satsar aktivt på kompeten-sutveckling och en jämn fördelning mellan könen.

Vill du veta mer om oss, besök www.locum.se

Karriärcenter har fl yttat till Info-Center, Drottning

Kristinas väg 4

Kom in till oss på CV-feedback!Drop-in tisdagar 13-15, torsdagar 10-12

www.kth.se/student/karriar

Välkommen!

KTH Karriärcenter

OM STUDENTHÄLSAN

JAG GÅR INTE OFTA TILL DOKTORN. Hypo-kondri har aldrig riktigt varit min grej så det kan gå år mellan mina läkarbesök. Dock har jag det senaste året uppsökt studenthälsan två gånger. Båda gångerna blev jag besviken på det bemö-tande jag fick.

FÖRSTA GÅNGEN VAR för att få prata med kuratorn. Efter det var jag inte fullt så imponerad av studenthälsan längre. Missförstå mig inte. Det var inte kuratorn det var fel på. Det var bara hur mycket jag fick tjata i receptionen innan jag fick boka en tid hos henne som jag har synpunkter på. Receptionisten frågade mig om jag inte skulle ta och gå till studievägledarna istället. När man är nitton år är man nog mogen nog att veta till vem man ska vända sig i olika frågor. Jag förstår att de är upptagna på studenthälsan, men att hindra folk från att komma dit kanske inte är rätt sätt att hantera problemet.

DOCK VAR DET hur jag blev bemött när jag ville boka tid hos läkaren som retade upp mig tillräck-ligt för att skriva det här.

ALLA SOM VAR I STOCKHOLM i våras vet att pollenhalterna var de högsta i mannaminne. Min vanliga hösnuva hade övergått i astma och i ett par dagar hade jag försökt vänta ut den men det började bli allvarligt så en fredag i maj klarade jag det inte längre. Jag kände att jag var tvungen att få medicin. Och naiv som jag var trodde jag att studenthälsan fanns till för att just förbättra stu-denternas hälsa. Så jag gick till Drottning Kristi-nas väg 25 och knackade på glasdörren på an-dra våningen. På andrasidan dörren såg jag en kvinna sticka ut huvudet i korridoren, ge mig en sur blick, för att sedan försvinna in igen. Jag vän-tade irriterat vid dörren. Tillslut öppnade de för att släppa ut en annan person och då passade jag på att förklara varför jag var där (som att det inte var uppenbart redan). Eftersom jag förstod att de säkert var upptagna nu började jag med att säga

INSÄNDAREtext: ANONYM

att jag skulle vilja boka tid med läkaren. Gärna samma dag eller i början av veckan därpå. Svaret jag fick var ordagrant följande: ”Det finns ingen läkare här idag el-ler nästa vecka. Tyvärr.” Jag hann inte säga något mer innan dörren smällde igen.

ATT DET INTE FANNS EN LÄKARE på plats kan ha tusen olika förklaringar. Men att bemöta en person som kommer och söker hjälp på det sättet är oförsvarbart. Vården är ett serviceyrke. Och är man inte servicemin-ded så har man inget i vården att göra. Även om man bara är receptionist. Det minsta hon kunde ha gjort var att låta mig boka en tid eller hänvisat mig till en vård-central. Alla som någon gång haft astma vet hur viktigt det är att hålla sig lugn men det är svårt när man blir behandlad på det sättet.

SÅ HUR KAN MAN DÅ FÖRBÄTTRA STUDENT-HÄLSAN? Till att börja med så hjälper det otroligt myck-et om man är trevlig. Det kostar faktiskt inget extra. Se-dan kan man ju fråga sig vad läkare gör för nytta när det inte går att träffa dem? Visst ser det bra ut att KTH har läkare, sjuksköterska, två kuratorer och en studentpräst. Men skulle det kanske vara bättre att han en sköterska, som faktiskt alltid är på jour åtta till fem och inte tar lunch samtidigt som resten av campus? Bara en tanke…

Teknolog

OSQLEDAREN.SE i en webbläsare nära dig!

Nu har tidningen fått en egen domän och helt nytt utseende. På sidan kan du läsa gamla nummer, se bilder på redaktionsmedlemmarna och framförallt diskutera senaste numret i forumet! Se till att gå in ofta, sidan uppdateras med jämna mellanrum!

TILLHÖR DU ELITEN?

ÄR DINA RAPPORTER ALLTID LITE VASSARE ÄN ANDRAS?

ÄR DU EN AV DE FÅ SOM INTE GÖR DINA FYSIK-FIGURER I PAINT?

MAILA OSQLEDAREN@THS.KTH.SE!

Loco

mo

tiv

Konstvetar-Ostkakamed torkad fruktkompott

Två-, fem- eller tiopoängstenta? Vad du än pluggar till gäller det att ladda upp på rätt sätt. Därför har vi ¨tagit fram några nya serveringsförslag (kallas även pluggostkaka) som snabbt hjälper dig att få ny ork och koncentration.

Och vill du lyckas ännu bättre – tävla och vinn en egen Tenta-butler på www.frodinge.se/student

Civilingenjör-Ostkakamed citron, kanelkeso och rivet äpple

Arkitekt-Ostkakafylld med ljummen fruktsallad

Läkar-Ostkakamed morot- och apelsinsoppa

Vinnande smålänning, år efter år.

Journalist-Ostkakamed tomat, oliver och sallad

Jurist-Ostkakamed en liten sallad på avokado, räkor och krasse

OSQLEDAREN TIPSAR : EBA fot foto:KJ Andersson text: Dunja Vujovic

AMBIVALENT KVALITETSPOP.

LÅTER SJUKT PRETENTIÖST. OJ VAD FEL JAG HADE. EBA ÄR ALLT ANNAT ÄN PRETENTIÖSA. JAG HAR ALD-RIG TRÄFFAT ETT GÄNG KILLAR MED MER SJÄLVDIS-TANS ÄN DESSA FYRA LIDINGÖ-KILLAR. DE VET ATT DE INTE ÄR STORA, ELLER ENS MEDEL. DOCK PÅPE-KAR DE ATT DE HAR JAPANSKA FANS, HELA 3 ST SÅ-DANA. DE ÄR DESSUTOM TACKSAMMA FÖR ALLA FANS DE FÅR, DERAS AMBITIONER ÄR INTE ATT VARA ETT DJUPT UNDERGROUND BAND, UTAN DE VILL HELT EN-KELT HA MTV-PUBLIKEN. HUR MÅNGA BAND KÄNNER VI TILL EGENTLIGEN SOM ERKÄNNER ATT DE VILL ÄR MAINSTREAM I DAGENS POP-VÄRLD?

Men vad spelar EBA, och varför är de ens med i Osqledaren? Ja, till att börja med kan jag citera från deras hemsida: ” Dagens EBA blandar och ger, då influenserna inte låter sig begränsas. Folk, elec-tro, country, bluegrass, rock, jazz, pop, klassiskt, blues, metal och inte minst disco, är alla ganska rättvisa kategoriseringar av vad det egentligen är för något som skapas nere i den dunkla replokalen på Lidingö. Denna genreambivalens har blivit EBA:s fantastiska och rent paranormalt övernaturliga styrka. Många anser att det är å denna superkrafts vägnar som EBA inom kort kommer var störst näst Elvis, ABBA och Electric Six.” Själv kan jag säga efter att ha lyssnat på deras musik att det är simpelt, svängigt och tillgängligt.

21

OSQLEDAREN TIPSAR : EBA fot foto:KJ Andersson text: Dunja Vujovic

Så vad gör de i Osqledaren? Osqledaren ska i varje nummer tipsa om musik, film, hemsidor, företeelser och allt som verkar kul och nytt, oavsett form. Osqledaren gillar EBA, och vill att så många teknologer ska upptäcka dem för teknologernas eget bästa. Dessutom stödjer Osqledaren sina THS-medlemmar, och det är vad två av bandets medlemmar snart kommer bli. Jesper Olson, bandets flickfavorit med ett bländande leende, börjar på Medietek-nik i år . Pontus Thorsson som börjar på Industriell Ekonomi är bandets mystiske latino-uppfinnare.

Killarna talar mycket om Backstreet Boys, eller BSB som de säger. Bandets andra två medlemmar, Henrik Ja-kobsson och Peder Högberg har också BSB – personligheter. Henrik är geniet som skriver cirka 14 låtar i veckan. Peder är ”the badboy”, kanske för att han är utbildad väktare? Ingen vet, men de anser att någon i bandet borde vara det i alla fall.

När jag ber dem berätta lite om deras musik och influenser får jag reda på att de är ”ett popband med rötter i prettohårdrock”. Inspirationskällor som inte hörs är Steven Segal, Junior Senior, Electric Six och Elvis. Jag kän-ner mig konfunderad av svaret, och får reda på att Segal är deras hjälte. De inspireras av hans sätt att leva på och av hans filmer. Jag får i och med detta känslan av att killarna har en hel del självdistans, jag hoppas i alla fall att de har det.

Bandet fotograferades på kårhusets tak. Vi hittade ett paraply på Osqledarekontoret och sen var vi redo för lite indiepop-fotografering. Som om de inte vore nog, så fotades bandet när de spelade på kårens hockeyspel.

Mannen i vita t-shirten är Peder, the badboy. Killen i röd T-shirt är Henrik, geniet. Snubben i nördbågarna är Pontus, IndekNollan och slutligen Jesper som är MediaNollan. Var snälla mot dem och gå in på : www.ebamusic.sewww.myspace.com/ebastockholm

LÅT ÄVENTYRET BÖRJA!MÄSSA OM UTLANDSSTUDIER

USA • KANADA • AUSTRALIEN • NYA ZEELAND • SINGAPOREwww.cis.nu

STOCKHOLMFRE. 8/9 & LÖR. 9/9

SHERATON HOTELTEGELBACKEN 6

ÖPPET KL. 13-18

����������������������������������������������������

��� �������� ������������� ������������ ���� ��� �������� ����� ��� ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

�������������������������������

���

���

���

��

���

���

���

����

��

��������������������������������������������������

���������������

Nu kan du köpa KTH-produkter direkt på campus Vallhallavägen.

Utvalda produkter från KTHs profi lshop fi nns till försäljning på Info-center under en begränsad tid. Köp din collegetröja med KTH-logga kontant utan att betala någon frakt.

KTH Info-center, Drottning Kristinas väg 4

14 och 15 september mellan kl 11-14

20, 21 och 22 september mellan kl 11-14

Visa att du är KTH:are!

KTHs profi lshop fi nns på nätet!www.kth.se/shop

FÖR EN SANNARE BILD AV VERKLIGHETEN!HEM :: OM OSS :: LÄNKAR :: KONTAKT

Sverige är världsbäst – i nästan allt!Det är inte den bild man får om man läser tidningar och närings-livets så kallade ekonomifakta.

Är du som vi trött på förvanskningen av verkligheten och svart-målningen av Sverige? Vill du se en mer rättvis bild av Sverige?

Sannasiffror ger sanningen om Sverige och svensk ekonomi.S-studenter har startat en hemsida för dig som vill ha koll på tillståndet i Sverige.

Välkommen till www.sannasiffror.nu

Du kan också gå in på S-studenters hemsida www.s-studenter.se

RAPPORTER

STATISTIK

CITAT

KALENDARIUM

Nu kan du köpa KTH-produkter direkt på campus Vallhallavägen.

Utvalda produkter från KTHs profi lshop fi nns till försäljning på Info-center under en begränsad tid. Köp din collegetröja med KTH-logga kontant utan att betala någon frakt.

KTH Info-center, Drottning Kristinas väg 4

14 och 15 september mellan kl 11-14

20, 21 och 22 september mellan kl 11-14

Visa att du är KTH:are!

KTHs profi lshop fi nns på nätet!www.kth.se/shop

FÖR EN SANNARE BILD AV VERKLIGHETEN!HEM :: OM OSS :: LÄNKAR :: KONTAKT

Sverige är världsbäst – i nästan allt!Det är inte den bild man får om man läser tidningar och närings-livets så kallade ekonomifakta.

Är du som vi trött på förvanskningen av verkligheten och svart-målningen av Sverige? Vill du se en mer rättvis bild av Sverige?

Sannasiffror ger sanningen om Sverige och svensk ekonomi.S-studenter har startat en hemsida för dig som vill ha koll på tillståndet i Sverige.

Välkommen till www.sannasiffror.nu

Du kan också gå in på S-studenters hemsida www.s-studenter.se

RAPPORTER

STATISTIK

CITAT

KALENDARIUM

�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

������������������������������������������������������