Benjamin Grahn-Danielson och Kalle ThorsbergKulturhistoriska rapporter 166ISSN 1652-1897KULTUR

KOOPERATIV

RIO

Ny

stat

ion

och

kabe

ldra

gnin

g i T

osse

ne

Sote

näs

kom

mun

. Ark

eolo

gisk

utr

edni

ng

2000 eKr

1000 eKr

1 eKr

1000 fKr

2000 fKr

3000 fKr

4000 fKr

5000 fKr

6000 fKr

7000 fKr

8000 fKr

10000 fKr

1950 eKr = Present

1000 calBP

2000 calBP

3000 calBP

4000 calBP

5000 calBP

6000 calBP

7000 calBP

8000 calBP

9000 calBP

10000 calBP

11000 calBP

12000 calBP

9000 fKr

1000 BP

1500 BP

2000 BP

2500 BP

3000 BP

3500 BP

4000 BP

4500 BP

5000 BP

5500 BP

6000 BP

6500 BP

7000 BP

7500 BP

8000 BP

8500 BP

9000 BP

9500 BP

10000 BP

Medeltid

JÄRNÅldeR

BRONSÅldeR

NeOlitikuM

MeSOlitikuM

PaleOlitikuM

Tidigmesolitikum

Senmesolitikum

Tidigneolitikum

I

II

Mellanneolitikum

A

B

Senneolitikum

Äldre bronsålder

Yngre bronsålder

Äldre järnålder

Yngre järnålder

SeNGlaCial tid

PReBOReal tid

BOReal tid

atlaNtiSk tid

SuBBOReal tid

SuBatlaN-tiSk tid

Hensbackakultur

Sandarnakultur

Lihultkultur

Trattbägarkultur

Gropkeramisk kulturStridsyxe-

kultur

Sammanställd av: Swedberg & Östlund. Källor: Nielsen 1993, Andersson & Ragnesten (red) 2005, OxCal

Förromersk järnålder

Romersk järnålder

Folkvandringstid

Vendeltid

Vikingatid

Ny station och kabeldragning i Tossene, Sotenäs kommunArkeologisk utredning

Benjamin Grahn-Danielson och Kalle Thorsberg

Ny station och kabeldragning i Tossene, Sotenäs kommun. Arkeologisk utredningKulturhistoriska rapporter 166© Rio Kulturkooperativ 2013

Fastighet: Tossene 1:8 m fl, Tossene socken, Sotenäs kommun, Västra Götalands länLänsstyrelsebeslut dnr: 431-29745-2012Belägenhet i SWEREF 99: Norr 6 484 000 m, Öst 289 000 mHöjd över havet: 25 - 45 meterBeställare: Vattenfall Eldistribution ABProjektnummer: 1243Projektansvarig: Lillemor OlssonFältansvarig: Benjamin Grahn-DanielsonÖvrig personal: Martin Toresson, Andreas Toreld och Kalle ThorsbergFör personalens meriter hänvisas till Rio Kulturkooperativs hemsida.Fältarbetstid: 2013-04-08 - 2013-06-04Undersökningsområdets storlek: 120 000 m²

Arkiv: Rio KulturkooperativFoton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen.Omslagsbild: Lämning 1243:12, två parralella stengärdsgårdar som bildar en fägata. Foto mot sydost.Orienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Västra Götaland.Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren. Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Kulturkooperativ.Redigering och layout: Optimal PressTryck: Nordbloms Trycksaker AB, HAMBURGSUNDISSN 1652-1897

Sökord: Tossene, kraftledning, stenindustri, guldfynd, boplats, härd, stengärdsgård, metalldetektering, fägata, skålgropar

Rio KulturkooperativEkelidsvägen 5457 40 FJÄLLBACKAwww.riokultur.serio@riokultur.se

InnehållSammanfattning 5Syfte 7Metod 7Utredningsområdet 7Tidigare undersökningar 7Utredningsresultat 10 Metalldetektering 14 Fynd 15 Anläggningar 16 Analysresultat 16 Arkivstudier 16Tolkning 17Antikvarisk bedömning 18 Förslag till kompensationsåtgärder 19Källor 20Bilagor 23 1. Schakt 2. Anläggningar 3. Lämningar

5

resulterade i att flera sedan tidigare okända fornlämningar påträffades. Utifrån de påträf-fade anläggningarna mättes två boplatsläm-ningar in. Även tre skålgropslokaler hittades. Boplatslämningarna och skålgropslokalerna bedöms som fasta fornlämningar. Förutom dessa mättes även in stengärdsgårdar och ytor med stenindustrilämningar vilka bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar. Sten-gärdsgårdarna som är belägna i åkermark om-fattas även av generellt biotopskydd. Flera fornlämningar påträffades inom utred-ningsområdet. Ingen av lämningarna innebär några stora motsatta intressen mot kabelned-läggningen. Stengärdsgårdar kan passeras om stenen läggs åt sidan. De kan sedan återstäl-las. Dispens för biotopskyddet behöver sökas hos Länsstyrelsen. De boplatslämningar som påträffats ligger på impedimentsmark och i skog intill berghällar. Intakta lämningar åter-finns endast där det inte gått att plöja. Det finns goda förutsättningar att helt undvika dessa lämningar genom att lämna ett hänsyns-avstånd om 50 meter till fast fornlämning. Om detta inte är möjligt bör ytterligare antikvariska åtgärder övervägas. Vad gäller stenbrottsytorna krävs sprängning för att kunna lägga ner kabel där. Detta bör undvikas. Om det inte är möjligt bör kompen-sationsåtgärder genomföras.

SammanfattningPå uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB ge-nomförde Rio Kulturkooperativ en arkeologisk utredning inför markförläggning av kraftled-ningar samt byggande av ny transformatorsta-tion. Kraftledningen löper genom riksintresse för kulturmiljön (KO37). Utredningsområdet består av en 1200 meter lång korridor, 100 meter bred, och består till större delen av åker och betesmark i de östra delarna medan den västra delen är mer kuperad med bergknallar, mindre våtmarker och skog. Syftet med utred-ningen var att undersöka hela korridoren efter okända fornlämningar. Fältarbetet genomfördes under perioden april - juni 2013. Under fältarbetet invente-rades utredningsområdet efter hällristningar och andra synliga fornlämningar. I samband med schaktningen togs 67 schakt upp med grävmaskin för att leta efter fynd och anlägg-ningar. Schakten förlades till lägen i landska-pet där boplatslämningar kunde misstänkas. Även berghällar torvades av med maskin för att leta efter hällristningar. Området var myck-et fyndfattigt och endast i ett fåtal schakt framkom fynd och anläggningar. Lagerföljden var generellt matjord följt av lera. Inom ut-redningsområdet finns en fyndplats där flera guldfynd gjordes under 1930-talet. Ytan där guldfynden gjordes söktes systematiskt av med metalldetektor varvid modernt material och ett kopparmynt hittades. Utredningen

Ny station och kabeldragning i Tossene, Sotenäs kommunArkeologisk utredning

6

Illustration 1. Översiktskarta över landskapet och utredningsområdet.

7

SyfteI samband med att Vattenfall ska markförlägga en kraftledning och uppföra en ny transforma-torstation i Tossene, Sotenäs kommun, har Rio Kulturkooperativ fått i uppdrag att genom-föra en arkeologisk utredning. Syftet med utredningen är i första hand de-skriptivt (planerings- och beslutsunderlag). Målgrupper för undersökningen är i första hand företagare, Länsstyrelsen, andra myndigheter samt undersökare. När utredningen är klar ska alla lämningar inom området vara kända, de ska även vara bedömda avseende fornlämningsstatus. Syf-tet är också att inom utredningsområdet visa var det är möjligt att förlägga den markbundna kraftledningen så att påverkan på fornlämning-ar blir så liten som möjligt.

MetodUtredningsområdet inventerades avseen-de hällristningar och synliga fornlämningar. Sökschakt upptogs med grävmaskin. Schak-ten grävdes på lämpliga boplats- och gravlä-gen för att leta efter fynd och anläggningar. I samband med schaktningen, blev en yta inten-sivt avsökt med metalldetektor i överlappande enmetersstråk. Fynd dokumenterades utifrån iakttagen la-gerföljd och kontext. Endast fynd av daterande karaktär eller sådana som bedömdes som sär-skilt intressanta för vidare bearbetning sam-lades in, resterande fynd återdeponerades i schakten efter beskrivning av typ, antal och utseende. Samtliga schakt, anläggningar och iakt-tagna fornlämningar beskrevs, fotograferades och mättes in med DGPS. Även lagerföljden i upptagna schakt beskrevs och ett urval av anläggningarna provtogs för vidare analys och datering.

UtredningsområdetUtredningsområdet är beläget strax invid ”Tosseneimpedimentet” med en bybildning kring Tossene kyrka, Sotenäs kommun, och ligger inom riksintresseområde för kultur-miljövård (KO37 – ”Fornlämningsmiljö från

främst bronsåldern som utmärks av sin kon-centration av anläggningar på en begränsad yta”), illustration 1. Området som skall utre-das består av en cirka 1200 meter lång och 100 meter bred korridor, illustration 2. Landskapet är ett småskaligt brukat jord-brukslandskap, illustration 3. I norr öppnar sig landskapet med större åkrar medan den syd-västra delen är mer kuperad med mindre impe-diment, skogsmark med mera. Landskapsrum-met är omgivet av skogsklädda bergsmarker, där inte hällmarkerna breder ut sig. Höjden över havet varierar mellan 25-45 meter, med-an omgivande berg är uppåt 100 meter höga. Ortnamnet Tossene utgör ett av de äldsta ortnamnstyperna. Ändelsen -ene (vin) betyder kort och gott betesmark, Riksantikvarieämbe-tet 2013. Landskapet kring Tosseneimpedi-mentet är ett av de fornlämningstätaste om-rådena i Sverige och hyser en stor mängd häll-ristningar, flera gravfält och solitära gravar och boplatser, Fornsök 2013. Invid Tossene kyrka finns ett större gravfält, Tossene 233, med ett 50-tal gravar. Det finns ett antal senmesolitiska lokaler i socknen på höjder runt 40 meter över den nu-varande havsnivån. Fynden kommer dock från andra delar av socknen än de centrala vid Tos-sene gård, Alin 1955. Sydöst om utrednings-området finns flera boplatser registrerade i fornminnesregistret, Fornsök 2013. Boplat-serna har ytplockats eller påträffats i sam-band med arkeologiska utredningar, se nedan. Inom utredningsområdet finns en fyndplats, Tossene 322, där ett flertal guldföremål hit-tades på 1930-talet. Det finns även en uppgift om en boplats, Tossene 543, där det skall ha hittats en skafthålsyxa och flintavslag. Tre kän-da skålgropslokaler finns inom området och di-rekt angränsande till området finns ytterligare fem kända hällristningar, de flesta skålgropslo-kaler men även ett skepp.

Tidigare undersökningarInom utredningsområdet har tidigare under-sökningar ej företagits. Däremot har närliggan-de områden varit föremål för utredningar och undersökningar.

8

Illustration 2. Utredningsområdet består av en cirka 1200 meter lång och 100 meter bred korridor. Den planerade kabeln visas på kartan med rödbrun streckad linje. Den gula rektangeln visar var den nya transformatorstationen skall byggas. Blå prickar och blåmarkerat område är registrerade fornlämningar.

Illustration 3. Vy över de östra delarna av utredningsområdet. I bakgrunden syns delar av utredningsområdet till vänster medan Tossene gård ses till höger. Fotoriktning mot södväst.

9

Bohusläns museum gjorde 1998 en förun-dersökning inom fastigheten Tossene 1:8. För-undersökningen rörde fornlämningen Tossene 191, en boplats, belägen cirka 350 meter nordväst om utredningsområdet. På platsen påträffades rester av härdar, Fornsök 2013, Nyqvist 1998. Söder och öster om utredningsområdet har Bohusläns museum genomfört utredningar och förundersökningar inför utökning av Sote-näs golfbana. I samband med undersökning-arna påträffades flera hällristningslokaler och

förhistoriska boplatser från stenålder och me-talltid Bergstrand 2002, Selling 2002. I den brukade åkermarken bestod jordlagren framfö-rallt av leriga, styva jordarter och lämningarna var kraftigt störda där det hade plöjts. Förutom de nämnda uppdragsarkeologiska undersökningar som genomförts har Vitlycke musum och Göteborgs universitet genomfört inventeringar av hällristningar och undersök-ningar av hällristningsmiljöer under slutet av 1990-talet och fram till 2012. Personal på Vit-lycke museum och Stiftelsen för dokumentation

Illustration 4. Resultatkarta över östra delen av utredningsområdet.

10

av Bohusläns hällristningar inventerade Tos-sene socken efter hällristningar och dokumen-terade 550 lokaler under flera säsonger under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, Bengtsson (red) 2009. De arkeologiska under-sökningarna som Göteborgs universitet utför-de under 2000-talet inriktade sig på fornläm-ningarna Tossene 63, 446 och 572, Bengts-son m fl (red) 2005, Ling och Ragnesten (red) 2008. Primärt var det kopplingen mellan bo-plats och hällristning som undersöktes. Från 2009 genomfördes undersökningarna som

sommarkurser för studenter vid Göteborgs universitet. Fyndplatsen Tossene 322 besöktes på hös-ten 1932 av Johan Alin, vilken fick den utpekad för sig av de som upphittat fynden, Statens historiska museum 2013. Någon mer ingåen-de undersökning än Alins besök har däremot inte dokumenterats.

UtredningsresultatUnder två dagar i början april blev utrednings-området inventerat avseende hällristningar

Illustration 5. Resultatkarta över centrala delen av utredningsområdet.

11

och synliga fornlämningar. Under arbetet var det fortfarande tjäle i marken och det gick inte att gräva några schakt. I slutet av maj och bör-jan av juni fortsatte utredningen med schakt-ning och metalldetektering. Under fältarbetet påträffades sammanlagt 17 fornlämningar varav fem bedömdes vara fas-ta fornlämningar (lämning 3, 14-15, 21 och 22) och de andra övriga kulturhistoriska lämningar. Fem stenindustrilämningar, tre skålgropsloka-ler, två boplatser (varav en boplatslämning öv-rig) och sju stengärdsgårdar mättes in. Utöver

dessa mättes även in flera stengärdsgårdar som primärt markerar gällande gränser. Lämningarna beskrevs, fotograferades och mättes in. Skålgropar kritades även i och do-kumenterades av personal på Rio Kulturkoo-perativ och Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar. Resultatet redovisas på karta, illustration 4-6. De flesta inmätta stengärdsgårdar var enkla murar upplagda i en till tre lager av både natur-sten och skrotsten. Några hade delvis skjunkit ner i marken och torvats över. En gärdsgård

Illustration 6. Resultatkarta över västra delen av utredningsområdet.

12

var belägen i den mosse som ligger i sydöstra delen av utredningsområdet (Tossene betes-myr). Lämning 1243:12 består av två parallellt lagda stengärdsgårdar som bildar en fägata, illustration 7. Fägatan ledde djuren från byn ut till betesmarkerna. Eventuellt kan även läm-ning 1243:10 ingå i ett system för att leda ut djur på bete men där finns endast en gärds-gård. Stenbrotten består av tre större ytor med stenindustrilämningar, vilka mättes in under utredningen. På flera ställen finns tydliga till-huggningsplatser. Det finns även rester efter kranfundament och vajrar med mera. Även res-terna efter en smedja påträffades inom en av ytorna, illustration 8. Under inventeringen besiktigades det fåtal hällristningar som var kända inom området. Under inventeringen hittades två ensamliggan-de skålgropar och en yta med fem skålgropar, illustration 9. Totalt grävdes 67 schakt med maskin. Jord-lagren bestod till större delen av matjord följt av kompakt, lerartad jordmån men där schakt 16-23 och 64-65 grävdes fanns mer morän-liknande jordar. Flertalet schakt grävdes med

enkel skopbredd på åkermarken medan ett fåtal togs upp med dubbel skopbredd. Även bergsimpediment kom att torvas av i samband med schaktningen för att frilägga ytor som inte gick att besiktiga under inventeringen. I den nordöstra delen av utredningsområdet upptogs schakt 1 med dubbel skopbredd. Där påträffades två anläggningar (anläggning 1 och 2). Ytterligare en anläggning mättes in i schakt 25 och enstaka fynd av slagen flinta framkom i schakt 27 och 28. Utifrån fynden och anlägg-ningarna mättes en boplats in. Boplatsen är belägen intill åkermarken där fyndplatsen Tos-sene 322 är registrerad. Där påträffades även en sönderplöjd anläggning. Plogspåren var djupa, och syntes i kringliggande schakt. Un-dergrunden bestod av lera. Ett höjdläge i den östra delen av utrednings-området bedömdes utgöra ett bra boplatsläge och två schakt grävdes där. Här bestod lager-följden av sandig matjord följt av grusig, san-dig silt. Mindre block fanns på ytan och det var stenigt. I schakt 15 hittades ett kvartsavslag i matjorden men även porslin. Ytan direkt nedan-för höjden, åt väster, bedömdes även det vara ett bra boplatsläge. Därför grävdes ytterligare

Illustration 7. Martin Toresson mäter in Fägatan, lämning 1243:12. Fägatan leder från gårdsbebyggelsen ut till utmarken. I bakgrunden skymtar Tossene betesmyr. Fotoriktning mot sydost.

13

schakt men ingenting av intresse framkom. La-gerföljden bestod av matjord med stort inslag av grus och mindre stenar. Undergrunden var moränliknande: grusig-stenig silt uppblandat med finare material. I schakt 21 var matjord på-fört ovanpå den äldre markhorisonten. Här var matjordslagret cirka 0,8 meter tjockt. Troligtvis var det påfört i samband med vägarbeten. Följande dagar skedde arbetet väster om väg 868. Schakten förlades så långt som möjligt till högre liggande partier intill skogs-kanterna. Intill bäcken var det i regel mycket blött. I nästan samtliga schakt bestod lager-följden av 0,20 meter matjord följt av lera. Inga spår efter anläggningar eller fynd gjords. Ett schakt upptogs utanför betesmarken, i en liten skogsdunge intill en berghäll. Där hittades två anläggningar (anläggning 5 och 6). Schaktet förlängdes till cirka 8 meter men inga ytterli-gare fynd eller anläggningar framkom. Utifrån anläggningarna mättes en mindre yta in som boplats. I den södra delen av utredningsområdet finns en boplats registrerad, Tossene 543, där det ska ha hittats slagen flinta. Där grävdes ett schakt.

Marken var mycket blöt, närmast sumpig och utgjorde inget bra boplatsläge. Ytterligare fyra schakt grävdes på åkermarken något längre norrut. Enligt uppgifterna i Fornsök är marke-ringen mycket ungefärlig och ingenting hittades på platsen vid revideringsinventering 1990. Inga fynd framkom heller vid denna utredning. Den västra delen av utredningsområdet ut-görs till större delen av hyggesmark eller skog. Två schakt grävdes på ett lämpligt boplatsläge i skogen. Där påträffades ett avslag och en övrigt slagen flinta. I hyggesmarken grävdes ytterligare två schakt. Ytan var mycket blöt och under ett tunt lager förna var det sumpig blålera. Resten av ytan dömdes ut ur fornläm-ningssynpunkt. Marken bestod av tunt förnala-ger ovanpå berg eller mindre våtmarker där det inte fanns stenbrottsytor.

MetalldetekteringEftersom det inom utredningsområdet finns en fyndplats registrerad, där flera guldföremål har hittats, Tossene 322, gjordes en metalldetek-tering av en mindre del av utredningsområdet, illustration 10.

Illustration 8. Inom utredningsområdet finns det stora ytor med stenindustrilämningar. På bilden syns resterna efter en smedja som är en del av stenindustrilämningarna. I smedjan skärptes de borrar och kilar som användes för att bryta stenen. I bakgrunden syns Tossene kyrka som byggdes 1859. Den medeltida föregångaren låg mer centralt i bild, ungefär vid muren som syns direkt till höger om kraftledningsstolpen. Fotoriktning mot norr.

14

Illustration 9. Den nyupptäckta skålgropslokalen 1243:3 består av fem skålgropar. Foto-riktning mot ost.

15

Detekteringen utfördes 29 maj och 4 juni. Omständigheterna för metalldetektering var därför mindre fördelaktiga och vallen räckte ställvis till knähöjd. I samband med fältarbetet pekades åkerytan där fyndmarkeringen fanns i Fornsök, ut som platsen där guldfynden hade gjorts. Därför änd-rades metodiken på plats. Istället för att en större yta söktes av med extensiva femmeter-stråk som förtätades blev en mindre yta avsökt med överlappande enmeterstråk i nordväst-

sydöstlig riktning. Detektorn Minelab X-Terra 705m, var inställd på att sålla bort järnföremål. Under detekteringen gav apparaten utslag för metallföremål på 13 platser, de flesta i närhe-ten av de grusvägar som inringade åkerytan. En mindre grop gjordes för hand med spade för att söka efter fynden, vilka mättes in med DGPS.

FyndEndast i ett fåtal schakt gjordes fynd. Det handlar om relativt intetsägande avslag av

Illustration 10. Den metalldetekterade ytan uppgick till cirka 1800 kvadratmeter och söktes av med överlappande enmeterstråk. Fyndplatserna markeras med liten röd stjärna.

16

flinta, kvarts och bergart. Det fanns ovanligt lite naturflinta i schakten, nodulerna var dess-utom väldigt små. Ställvis påträffades kvartsit av hög kvalitet vilket tyder på att sådan finns i området. De bitar som hittades i schakten är dock för små för att använda som råmaterial för stenredskap. Tre bitar slagen flinta påträffades i schakt 28: Ett avslag avspaltat från en rundkärna med tillslagning typisk för metalltid; Ett avslag av glasig flinta av hög kvalitet som kommer från en tidig del i processen av flathuggning av ett större föremål som en spjutspets eller en skära; En bit slagen flinta som är ett typiskt avfall från metalltid. Om flintorna är samtida bör de dateras till mitten av bronsåldern. I schakt 56 hittades två flintavslag som kan dateras till metalltid och i schakt 65 framkom ett fragment av ett spånliknande avslag som troligen är mesolitiskt. Plattformsdelen sakna-des dock varför en riktig bedömning är omöjlig. Flintfynden återdeponerades i respektive schakt efter beskrivning. I samband med metalldetektering gjordes 13 metallfynd. De flesta fynden gjordes nära grus-vägarna som finns vid sidan av åkermarken. Fynden består i huvudsak av aluminiumburkar, kapsyler och blybitar men även ett kopparmynt från historisk tid hittades. Myntet togs in för vi-dare beskrivning medan övriga metallfynd sam-lades ihop och slängdes som skräp. Koppar-myntet är mycket ärgat men det går att skönja två korslagda pilar och viss till stor del oläslig text. En antydan till kungligt monogram finns även på motsatt sida. Myntet väger 12 gram och är ca 32 mm i diameter. Troligtvis är det ett svenskt skillingmynt från början av 1800-talet.

AnläggningarI schakt 1 framträdde två anläggningar, anlägg-ning 1 och 2: Ett stolphål som var tydligt med regelbunden rund form samt en mindre tydlig grop, oregelbunden till formen. Troligen var gropen påverkad av plöjning eller djurgångar medan stolphålet var välbevarat. Nästa påträffade anläggning framkom i schakt 25 där ytterligare ett runt stolphål på-träffades (anläggning 3).

I schakt 37 påträffades en anläggning som var kraftigt skadad av plöjning (anläggning 4). Rester av svart, sotig lerig sand och rikligt med kol fanns i en äldre plogfåra. Anläggning-en syntes redan i matjordslagret och tolkades i fält som resterna av en härd. Ytterligare två anläggningar påträffades i schakt 46. Två runda härdar alternativt kok-gropar cirka 0,8-1,2 meter breda med en fyll-ning av brun, sotig sandig silt, med kolfrag-ment och skärvsten (anläggning 5 och 6).

AnalysresultatKolprov samlades in från fem anläggningar: Anläggning 1-3, 5-6. Kolprov från anläggning 2 och 5 skickades för vedartsbestämning. Vedartsanalysen som gjordes av VEDLAB, visar att anläggning 2 innehöll björk medan an-läggning 5 innehöll al, vilka båda medger da-teringar med låg egenålder. Vedartsprovet från anläggning 2 skickades vidare för 14C-analys eftersom det kunde jämföras med de fåtaliga fynden av flinta samt guldfynden från Tossene 322. Provet daterades till 2327 ± 40 BP. Det kalibrerade värdet med 2 Sigma är 520-350 f kr (84 % sannolikhet) respektive 300-230 f kr (11,4 % sannolikhet).

ArkivstudierInför och i samband med fältarbetet genom-fördes arkiv- och kartstudier över Tossene. Ar-kivhandlingar rörande guldfyndet Tossene 322 har även de blivit lästa. Som tidigare nämnts går betyder ändelsen i ortnamnet Tossene betesmark. Sockennam-net Tossene är belagt första gången i ett norskt diplom från 1387, DN IV:539 / RN 7:1383:

Vitnebrev om forlik utst av Skjeldulv Hel-gesson, kannik i Oslo, Botolv Hallvards-son, prest på Sandar, Helge Ravnsson og Eiliv Olavsson: De var samme dag i Teie kapell og så håndslag (handarban-de) mellom Øystein, biskop i Oslo, og velbåren kvinne fru Kristina Nikulasdat-ter. Kristina gav Tossene kirke i Sotenäs 6 øb jord i Uppsal og 9 øb jord i Överby i Tossene sogn slik hun hadde fått jorda

17

av sine forfedre, mot at biskopen ettergav all tiende som hun skyldte bispestolen og Oslo bispedømmes kirker.

Den nämnda gården Upsal är belagd redan 1317. Då skänker Håkon V 6 öresbol från går-den i en omfattande donation (110 markabol) jord till St Mikaels kapell i Tönsbergshus. Jor-dens proviniens är inte utredd men enligt An-ders Emanuelssson är det troligt att det rör sig om kunglig ströjord, Emanuelsson 2005. Enligt Biskop Eysteins jordebok (även kallad Röde bog) slås gården Överby i Tossene sam-man med Uppsal och blir till prästbol, Röde bog 1391, Tiselius 1926. Prästbolet var i prin-cip den gård eller delar av gårdar som skulle försörja prästen i socknen. Ägaren till Upsal och Överby, Kristina Niku-lausdotter, var en av Norges rikaste kvinnor, gift med riddaren och riksrådet Jöns Erengis-lasson (Jon Hjärne d.ä.). Bland hennes förfä-der finns baronen Alv Erlingsson (Milder Alv), den påstådde kungamördaren Rane Johnsson och även det norska kungahuset, Flensmarck 2003, Yrwing 1954, Nordström 1973, Ugulen 2004 och Ugulen 2006. Tossene gård omnämns inte i de medeltida källorna. Gården återfinns i jordeboken 1573 som även upptar frälsejord, och ingår då i Åbygodset (senare Åby säteri). Det är därför rimligt att anta att gården varit frälse även under medeltiden. 1648 tar bröderna Marse-lius emot bland annat Åbygodset, där Tossene gård ingick, som likvid för kronans skulder. Nå-got senare köper överste Johan Firchs Åbygod-set och övertar därmed Tossene gård, Tiselius 1926, Nordström 1973. De historiska kartorna över utredningsom-rådet sträcker sig från 1600-talets slut fram till 1900-talet. Den tidigaste kartan över områ-det är en geometrisk avmätning av Tosssene, Lantmäteristyrelsens arkiv 1699. Kartan visar inägorna till Tossene gård. Utredningsområdet är till större delen beläget inom den äldre ut-marken, även om vissa delar har utgjorts av åkermark. Bilden är densamma under 1700- och 1800-talet, Lantmäterimyndigheternas arkiv 1791, 1854a . Antagligen är det först i

modern tid som större delarna av utrednings-området har blivit uppodlade, Rikets allmänna kartverks arkiv 1937. I nuläget utgörs stora de-lar av utredningsområdet av hästhagar men de har antagligen varit odlade fram till 1990-talet. Åtminstone utgörs de av åkermark på 1970-ta-let, Rikets allmänna kartverks arkiv 1976. Fyndplatsen Tossene 322 är registrerat i fornminnesregistret utifrån flera guldfynd som gjordes under 1920- och 30-talet. 1921 hit-tade hemmansägaren Johan Johansson en guldbrakteat i sin potatisåker. Först året därpå sände Johansson en fråga till Riksantikvarie-ämbetet om eventuell inlösen av fyndet. Fyn-det löstes in för 100 kr. Detta var drygt 6 gång-er mer än metallvärdet samt den uppräkning med en åttondel som var brukligt för inlösen av fornfynd av ädemetall. Johan Johansson fick antagligen mersmak. Under en tioårspe-riod hittades inte mindre än sex guldfynd va-rav två brakteatrar, två spiralguldringar och två guldtenar. Fynden från Tossene utgör en av de tre största guldskatterna som hittats i Bohus-län. Ett av fynden hittades av Johans dotter Frideborg medan en av guldringarna hittades av Einar Mattson, Statens historiska museum 201. När fynden gjordes blev de omskrivna med två korta artiklar i Stockholms-tidningen 1931 och 1932. Åkerlappen visade sig bli en god affär och Johan Johansson fick guldfynd inlösta till ett sammanlagt värde om 275 kr. Omräknat till dagens penningvärde motsvarar det varor och tjänster till ett värde om cirka 7700 kr, Edvins-son och Söderberg 2011. Åkern där fynden gjordes kom därefter att kallas för ”guldbed-den”. Detta är förståeligt med tanke på att summan 200 kr 1930 motsvarade mer än en månadslön för en arbetare.

Tolkning Jordarten i nästan samtliga schakt var mer el-ler mindre lerig, även i de lägen som bedöm-des som bra boplatslägen. Mängden fynd var också mycket låg. En tolkning av detta är att området inte har använts i någon större om-fattning under stenåldern. Det finns ingenting i källmaterialet som indikerar något utnyttjande

18

av området före metalltid. Istället är det först i och med mera frekvent bete som markerna har fungerat bra. Under bronsålder har området troligen varit viktigt, vilket mängden hällristningar tyder på. Även under järnålder är området intressant, med tanke på gravfältet vid kyrkan men också fyndplatsen Tossene 322. Mängden andra läm-ningar än hällristningar är dock liten vilket möj-ligen också indikerar ett mera extensivt nyttjan-de av marken. Detta stöds av både ortnamnet Tossene och det historiska kartmaterialet. Ler-markerna har inte gått att plöja utan järnskodda plogar och bättre dragdjur eller mekanisering. Ortnamnet Tossene har ett ålderdomligt ur-sprung. Eventuellt är det etablerat redan un-der järnåldern? Gården Tossene som ligger centralt i bygden kan därför ha sina anor från den tiden, och det är antagligen ingen slump att Tossene gård med stor sannolikhet varit en frälsegård under medeltiden. I och med går-dens närhet till gravfältet och eventuella anor som tidig frälsegård borde kyrkan även initialt vara en gårdskyrka, vilket jordenaturen, att prästbolet senare blir avsatt och läget nära gården talar för. Dessa kyrkor etableras antag-ligen vid de viktigare gårdarna i bygden, even-tuellt redan under vikingatid. Att Tossene gård ingår i ett frälsegods medför att gården kan ha behållts relativt intakt vad gäller storlek fram till 1700-talets slut. Angående de inmätta fornlämningarna så är de flesta hägnaderna troligen från 1800-talet. Flera av de inmätta stengärdsgårdarna följer befintliga gränser. Antagligen har de anlagts under 1800-talet för att markera gränser el-ler rågångar enligt hägnadsförordningen från 1857. Innan 1857 krävdes det av bönderna att de skulle inhägna den odlade inägomarken så att inte husdjur kunde beta där och skada grödorna. Reformen innebar att betesmarker-na skulle inhägnas istället för åkermarkerna samt att även rågångar skulle markeras med hägnader, Kardell 2004. Det finns även äldre hägnadssystem i området. Lämning 1243:12 är en fägata bestående av två parallellt lagda, låga stengärdsgårdar. Fägatan ligger inom ut-marksområdet på 1600-talskartan och är även

med på den karta över stängselåtgärder som finns från 1854, Lantmätermyndigheternas ar-kiv 1854b.Det är därför sannolikt att denna fägata kan ha ett medeltida ursprung. Stenindustrin var en av huvudnäringarna på Sotenäset under första halvan av 1900-talet. Flera samhällen här och i andra delar av Bo-huslän växte fram tack vare stenindustrin som etablerade sig i landskapet under andra halvan av 1800-talet. Huruvida de inmätta stenbrot-ten bedrevs i större, industriell skala eller i en mindre hantverksmässig brytning går först att uttala sig om efter vidare inventering och doku-mentation. Klart är dock att stenbrotten täcker stora ytor inom och strax söder om utrednings-området. De här stenbrotten är troligtvis yngre än 1920-talet eftersom de är belägna långt inåt land. Det var först när lastbilar började an-vändas som möjliggjorde brott längre bort från järnväg och utskeppningshamnar, Algotsson och Swedberg 2004. Schakten som grävdes förlades till de lägen i landskapet som ansågs vara bra ur boplats-synpunkt. Resultatet var relativt magert både avseende fynd och anläggningar. Eventuella bo-platslämningar som legat på äldre betesmark som blivit uppodlad under 1900-talet har med största sannolikhet blivit förstörda av plöjning-en. Det intensiva jordbruket mellan 1930-1990 har antagligen utplånat större delen av de spår som eventuella boplatser kan ha lämnat efter sig. Detta visar sig vid de inmätta boplatserna där det endast är vid oplöjda ytor som intakta anläggningar påträffades. Den daterade an-läggningen visar att boplatsen kan vara från äldre järnålder. Guldfynden är från yngre järnål-der, den funna brakteaten är åtminstone typisk för folkvandringstid. Därför är det mindre san-nolikt att det finns en kopppling mellan guldfyn-den och anläggningarna i den nya boplatsen. Som tidigare nämnts består jordmånen framförallt av lera under matjordslagret. Detta bekräftas av flera boende i området som säger att det är väldigt leriga marker runt Tossene.

Antikvarisk bedömningFlera fornlämningar påträffades inom utred-ningsområdet. Att markförlägga kraftledningar

19

som nu är luftburen kan innebära en positiv utveckling för landskapsbilden. Stengärdsgårdar kan passeras om stenen läggs åt sidan och kan sedan återställas. Dis-pens behöver sökas hos Länsstyrelsen för in-trång i det generella biotopskyddet. Vad gäller stenbrottsytorna kan det krävas sprängning för att kunna lägga ner kabel där. Detta bör undvikas. Om det inte är möjligt bör kompensationsåtgärder genomföras (enligt de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken). Påträffade hällristningar i form av skålgrops-lokaler är dokumenterade. Inga ytterligare anti-kvariska åtgärder krävs inför ett borttagande. De boplatslämningar som påträffats ligger på impedimentsmark och i skog intill berghäl-lar. Intakta lämningar återfinns endast där det inte gått att plöja. Det finns goda förutsättning-ar att helt undvika dessa lämningar genom att lämna ett hänsynsavstånd om 50 meter till fast fornlämning. Om detta inte är möjligt bör ytterligare antikvariska åtgärder övervägas. För fornlämningar gäller att de förutom själva lämningen även omges av ett så kallat

fornlämningsområde. Fornlämningsområdet utgörs av ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Lag om kulturminnen mm (KML) och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till Länsstyrelsen.

Förslag till kompensationsåtgärderEnligt de allmänna hänsynsreglerna i miljöbal-ken bör påverkan på värden i landskapet kom-penseras. En form av kompensationsåtgärder för ne-gativ påverkan av stenbrottsmiljöerna, skulle kunna vara att utföra en dokumentation av de påverkade miljöerna samt att röja dem från buskar och sly. Insatsen skulle ge kulturmiljön ökat värde genom att det möjliggjorde ett mer aktivt brukande och på ett bra sätt kompen-sera för eventuell sprängning av kabelschakt.

20

KällorKällor

Litteratur

2004

Alin, Johan 1955

Bengtsson, Lasse 2009

2005

Bergstrand, Thomas 2002

2011

Emanuelsson, Anders 2005

Flensmarck, Tor 2003 Skånes Medeltid. Orter och ätter. Del B.

Kardell, Örjan 2004

2008

Nordström, J A 1973

Nyqvist, Roger 1998

Selling, Susanne 2002

Stockholms-tidningen 1932

Stockholms-tidningen 1931

Tiselius, Carl A 1926

Ugulen, Jo Rune 2006

Ugulen, Jo Rune 2004

Yrwing, Hugo 1954

Digitala källor

Diplomatarium Norvegicum 1387

Algotsson, Åsa och Swedberg, Stig

Sten.doc. Rio Kulturkooperativ, Kulturhistoriska rapporter 1.

Förteckning över stenåldersboplatser i Norra Bohuslän. Göteborg.

Arkeologisk rapport 7, Tossene socken. Vitlycke museum/ Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar.

Bengtsson, Lasse; Gustafsson, Anders & Strid, Lars

Tanumprojektet Arkeologiska undersökningar 1998-2004. Göteborgs universitet. GOTARC Serie D Arkeologiska rapporter no. 57.

Arkeologisk utredning inom fastigheten Prästgärde 1:1, Tossene socken, Sotenäs kommun. Bohusläns museum Rapport 2002:21

Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan

A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2).

Kyrkojorden och dess ursprung. Oslo biskopsdöme perioden ca 1000-ca 1400. Göteborgs Universitet, Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg.

Gärdesgårdar – I människans tjänst under 800 år. I:Fakta skog NR14 2004. SLU, Umeå.

Ling, Johan & Ragnesten, Ulf (red)

Tanumprojektet Arkeologiska undersökningar vid hällristningar i Tossene socken, 2005-2008. Göteborgs universitet, GOTARC Serie D Arkeologiska rapporter no.72.

De båda bohuslänska frälsesätena Åby under äldre tid. I: Vikarvet 1972-3.

Arkeologisk schaktningskontroll, Tossene 1:8, Tossene socken, Sotenäs kommun. Bohusläns museum Rapport 1998:24.

Arkeologisk förundersökning samt kompletterande arkeologisk utredning Prästgärde 1: 1, Torp 1:3 mfl, Tossene socken, Sotenäs kommun. Bohusläns museum Rapport 2002:35.

Gott om guldsaker i Bohusåker. Lantbrukare gör fint fynd på harvpinne. I: Stockholms-tidningen, 1931-11-10.

Unikt fornfynd i Bohuslän. Brakteat av guld förvärvad till historiska museet. I: Stockholms-tidningen, 1931-07-10.

Bohusläns märkligare gårdar. Bidrag till gårdarnas historia och släkternas äldre historia. Göteborg.

”...alle the knaber ther inde och sædescwenne...”. Ei undersøking i den sosiale samansetjinga av den jordeigande eliten på Vestlandet i mellomalderen. Bergen.

Kring ætta på Ornes og Mel i mellomalderen, samt noko om Rane Jonssons etterkomarar og slekta Hjerne (Hjärne). I: Norsk Slektshistorisk Tidskrift 39.

Kungamordet i Finderup. Nordiska förvecklingar under senare delen av Erik Klippings regering. Lund

http://www.dokpro.uio.no/dipl_norv/diplom_felt.htmlBesökt 2013-07-08

21

Fornsök 2013

Lantmäterimyndigheternas arkiv 1854a

Lantmäterimyndigheternas arkiv 1854b

Lantmäterimyndigheternas arkiv 1791

Lantmäteristyrelsens arkiv 1699 Geometrisk avmätning., Tossene socken Tossene nr 1.

Regesta Norvegicum 1383

Rikets allmänna kartverks arkiv 1976 Ekonomiska kartan, Tossene J133-8A7i78.

Rikets allmänna kartverks arkiv 1937 Ekonomiska kartan, Hunnebostrand J131-61SO.

Riksantikvarieämbetet 2013

Röde bog 1391

Statens historiska museum 2013

Riksantikvarieämbetet – Fornsökwww.fmis.raa.se, Besökt 2013-07-08.

Laga skifte Tossene, Aktnr 14-TSS-114.

Stängselåtgärd Tossene, Aktnr 14-TSS-124.

Storskifte Tossene, Aktnr 14-TSS-60.

http://www.dokpro.uio.no/dipl_norv/om-regesta.htmlBesökt 2013-07-08.

Frågor och svar om ortnamn, http://www.raa.se/om-riksantikvarieambetet/fragor-svar/ortnamn/ Besökt 2013-07-08.

Biskop Eysteins Jordebog (den röde bog). Fortegnelse over det geistlige gods i Oslo bispedöme omkring aar 1400. H.J Huitfeldt 1880.http://da2.uib.no/cgi-win/WebBok.exe?slag=lesbok&bokid=biskop, Besökt 2013-07-08.

Statens historiska museum. Inventarienummer 16939, 19669, 20132, 20167, 20168 och 20177.historiska.se, Besökt 2013-07-08.

Bilagor

25

Bilaga 1. Schakt 1243 AU Tossene - Schaktlista

Sida 1

Längd Markslag Fynd Prov Beskrivning

1 4 0,25 0,35 Impediment silt ja - ja

2 4 0,35 0,4 Åker lera - - -

3 4 0,3 0,35 Åker lera - - -

4 4 0,3 0,35 Skog silt - - -

5 4 0,35 0,35 Åker lera - - -

6 4 0,35 0,35 Åker lera - - -

7 4 0,35 0,35 Åker lera - - -

8 4 0,35 0,35 Åker lera - - -

9 4 0,35 0,35 Åker lera - - -

10 4 0,3 0,3 Åker lera - - -

11 4 0,25 0,25 Åker lera - - -

12 4 0,25 0,25 Åker lera - ja -

13 4 0,3 0,3 Åker lera - - -

14 4 0,3 0,3 Åker lera - - -

15 4 0 0,4 Impediment grus - ja -

16 4 0 0,4 Impediment grus - - -

17 4 0 0,4 Vall morän - - -

18 4 0 0,3 Vall morän - - -

19 4 0 0,3 Vall silt - - -

20 4 0 0,3 Vall morän - - -

21 4 0,4 0,8 Vall matjord - - -

22 4 0 0,4 Vall matjord - - -

23 4 0 0,35 Vall matjord - - -

Schaktnr

Minsta dj (m)

Största dj (m)

Jord-art

Anlägg-ning

0-0,20 matjord; 0,20- ljusbrun sandig silt.dubbel skopbredd. Anläggning 1 och 2: Stolphål och grop.

0-0,20 matjord; 0,20- ljusbrun lera

0-0,30 matjord; 0,30- ljusbrun lera

0-0,30 matjord; 0,30- ljusbrun sandig silt

0-0,30 matjord; 0,30- ljusbrun siltig lera

0-0,30 matjord; 0,30- ljusbrun siltig lera

0-0,30 matjord;0,30- ljusbrun siltig lera

0-0,30 matjord; 0,30- ljusbrun siltig lera.Moderna plogspår syns tydligt i undergrunden.

0-0,30 matjord; 0,30- ljusbrun siltig lera

0-0,20 matjord; 0,20- gråbrun siltig lera

0-0,20 matjord; 0,20- gråbrun siltig lera

0-0,15 matjord; 0,15- gråbrun siltig lera.Fynd:en övrigt slagen kvartsit.

0-0,25 matjord; 0,25- gråbrun siltig lera.

0-0,20 matjord; 0,20- gråbrun siltig lera.

0-0,20 matjord (brun humös sand); 0,20- brun sandig grus med sten och mindre block. Fynd: Ett kvartsavslag.Marken utgör det bästa boplatsläget inom utredningsområdet men är mycket stenig.

0-0,20 matjord (brun humös sand); 0,20- brun sandig grus med sten och mindre block.Marken utgör det bästa boplatsläget inom utredningsområdet men är mycket stenig.

0-0,20 matjord (brun humös, grusig sand); 0,20- brun stenig grusig silt. Det är mycket finkornigt material i lager 2 men även grus och sten.

0-0,20 matjord (brun humös, grusig sand); 0,20- brun stenig grusig silt.

0-0,20 matjord (brun humös, sand); 0,20- brun grusig silt.

0-0,20 matjord (brun humös, sand); 0,20- brun stenig grusig silt.

0-0,40 matjord (påfört lager); 0,40-0,80 matjord, ursprunglig markyta.Schaktet är grävt intill grusväg. Matjorden är troligen påförd i samband med att vägen bygdes. Pga av elkabel avbröts schaktningen.

0-0,40 matjord, 0,40- brungrå grusig silt.

0-0,250 matjord, 0,25- brungrå grusig silt.

26

1243 AU Tossene - Schaktlista

Sida 2

Längd Markslag Fynd Prov BeskrivningSchaktnr

Minsta dj (m)

Största dj (m)

Jord-art

Anlägg-ning

24 4 0 0,4 Vall lera - - -

25 4 0 0,2 Impediment lera ja - ja

26 4 0 0,3 Vall lera - - -

27 4 0,05 0,3 Impediment lera - - -

28 4 0 0,4 Vall lera - ja -

29 4 0,3 0,6 Vall lera - - -

30 4 0 0,4 Vall lera - - -

31 4 0 0,3 Vall lera - - - 0- lera (endast väldig tunn grässvål).

32 4 0 0,35 Vall lera - - -

33 4 0 0,35 Bete lera - - -

34 4 0 0,45 Bete lera - - -

35 4 0 0,35 Vall lera - - -

36 4 0 0,4 Vall lera - - -

37 4 0 0,4 Vall lera ja - -

38 4 0 0,35 Vall lera - - -

39 4 0 0,35 Vall lera - - -

40 4 0 0,35 Bete lera - - -

42 4 0 0,4 Bete lera - ja -

41 4 0 0,2 Bete lera - - -

43 4 0 0,4 Bete lera - - -

44 4 0 0,3 Bete lera - - -

45 4 0 0,25 - - -

46 8 0 0,25 Skog silt ja - ja

0-0,30 matjord; 0,30- gråbrun lera. Gammal dränering eller dike går igenom schaktet.

0-0,10 matjord; 0,10- gråbrun lera. Berghäll ligger ytligt i schaktet. En anläggning, nr 3, troligen stolphål.

0-0,20 matjord; 0,10- gråbrun lera.

0-0,10 matjord; 0,10- gråbrun lera respektive hälleberg.

0-0,30 matjord; 0,30- gråbrun lera.Fynd: 3 flintavslag

0-0,40 matjord; 0,40- gråbrun lera.

0-0,35 matjord; 0,40- gråbrun lera. Äldre dräneringar i botten.

0-0,15 matjord; 0,15- lera.

0-0,15 matjord; 0,15- lera.

0-0,15 matjord; 0,15-0,45 brun lerig silt; 0,45- grå lera.

0-0,25 matjord; 0,25- brun lera. Ett armeringsjärn sticker upp i schaktet.

0-0,35 matjord; 0,35- brun lera. En spik hittades i schaktet.

0-0,30 matjord; 0,30 gråbrun lera. En anläggning, nr 4, troligen en härd, kraftigt skadad av plöjning.

0-0,30 matjord; 0,30- gråbrun lera. Djupa, moderna plogfåror i undergrunden.

0-0,30 matjord; 0,30- gråbrun lera. Djupa, moderna plogfåror i undergrunden och rester av gammal tegeldränering.

0-0,30 matjord; 0,35- gråbrun lera.

0-0,30 matjord; 0,35- gråbrun lera. En eventuell anläggning i norra delen av schaktet, troligen modern nedgrävning.Fynd: Två avslagsliknande kvartsitbitar.

0-0,05 matjord; 0,05- gråbrun lera.

0-0,35 matjord; 0,35- gråbrun stenig lera. Decimeterstor naturflinta av bra kvalitet finns i schaktet.

0-0,05 matjord; 0,05- gråbrun lera.

0-0,15 matjord; 0,15- gråbrun lera.

0-0,10 matjord; 0,10- gråbrun silt med inslag av lera. Två anläggningar, troligen härdar alternativt kokgropar. Kolprov.

27

1243 AU Tossene - Schaktlista

Sida 3

Längd Markslag Fynd Prov BeskrivningSchaktnr

Minsta dj (m)

Största dj (m)

Jord-art

Anlägg-ning

47 4 0 0,35 Skog silt - - -

48 4 0 0,3 Bete silt - - -

49 4 0 0,3 Bete lera - - -

50 4 0,2 0,35 Bete lera - - -

51 4 0 0,3 Bete silt - - -

53 4 0 0,2 Bete silt - - -

52 4 0 0,2 Bete silt - - -

54 4 0 0,3 Bete silt - - -

55 4 0 0,3 Hyggesmark silt - - -

56 4 0 0,3 Hyggesmark silt - ja -

57 4 0 0,2 Hyggesmark lera - - -

58 4 0 0,35 Bete silt - - -

59 4 0 0,35 Bete silt - - -

60 4 0 0,3 Bete silt - - -

61 4 0 0,3 Bete silt - - -

62 4 0 0,3 Bete lera - - -

63 4 0 0,3 Bete lera - - -

64 4 0 0 Skog - - -

65 4 0 0,2 Skog morän - ja -

66 4 0 0,2 Skog lera - - -

67 4 0 0,2 Skog lera - - -

0-0,30 matjord; 0,30- gråbrun lera

0-0,30 matjord; 0,30- gråbrun lerig silt.

0-0,30 matjord; 0,30- gråbrun lera.

0-0,20 matjord; 0,20- gråbrun lera respektive brun humös sand.Ett igenfyllt dike med brun humös sand i 2/3 i östra delen. Kan ses i markytan.

0-0,20 matjord; 0,20-0,20- gråbrun silt; i östra delen berg.

0-0,20 matjord; 0,20- gråbrun lerig silt.

0-0,20 matjord; 0,20- berg.

0-0,20 matjord; 0,20- gråbrun lera.

0-0,20 matjord/förna;0,20- gråbrun silt.

0-0,20 matjord; 0,20- gråbrun silt; i västra delen berg. Fynd: Ett bergartsavslag, ett bränt flintavslag. En tunn lins med sotig silt och kol följer berget, troligen modernt eldande.

0-0,20 matjord;0,20- gråbrun siltig lera.Tegel, stor plåtbit och plogspår i schaktet.

0-0,25 matjord, stenig silt; 0,25- gråbrun stenig silt.Mycket stenigt.

0-0,25 matjord, stenig silt;0,25- brun stenig silt. Mycket stenigt.

0-0,25 matjord, brun silt;0,25- brun lerig silt.

0-0,30 matjord, brun lerig silt; 0,30- gråbrun siltig lera.Mycket blött och sumpigt.

0-0,30 matjord, brun lerig silt;0,30- gråbrun lera.

0-0,25 matjord, brun lerig silt;0,25- gråbrun lera.

grusigsilt

0-0,10 skogsförna; 0,10-0,12 ljusgrå grusig silt; 0,12- brun grusig silt. Några naturflintor.

0-0,10 skogsförna; 0,10-0,12 siltig moränFynd: Ett avslag flinta, en övrigt slagen.

0-0,02 skogsförna; 0,02- blålera.

0-0,01 skogsförna; 0,01- blålera. Mycket blött och sumpigt.

29

Bilaga 2. Anläggningar 1243 Anläggningslista

Sida 1

Anl. nr Schakt Typ Form Beskrivning

1 1 stolphål rund 0,4 0,4 0,25

2 1 grop oregelbunden 0,7 0,5 0,25

3 25 stolphål rund 0 0,45 0,20

4 37 härd oregelbunden 0,4 0,35 0,30

5 46 härd rund 0,8 - 0,20

6 46 härd rund 1,2 - 0,20

Längd (m)

Bredd (m)

Djup under markytan (m)

Troligt stolphål, ej undersökt annat än i ytan. Fyllning bestående av mörkbrun, humös silt med inslag av sot/små kolfragment. Kolprov, ej skickat till analys.

Grop, nedgrävning eller stolphål, ej undersökt annat än i ytan. Anläggningen är påverkad av plöjning eller djurgångar. Fyllning bestående av mörkbrun, sandig silt, med inslag av kolfragment. Kolprov skickad till vedartsanalys.

Runt stolphål. Fyllning bestående av brun, sandig lerig silt och små kolfragment. Kolprov, ej skickat till analys.

Sönderplöjd anläggning, troligen härd belägen i åkermark. Anläggningen syntes redan i matjordslagret och hade då en större utbredning. Formen är oregelbunden och påverkad av kraftiga plogfåror. Fyllningen består av svart, sotig lerig sand, med rikligt med kol. Ej kolprov.

Rund härd, eventuellt kokgrop, ej undersökt annat än i ytan. Fyllningen består av brun, sotig sandig silt, med kolfragment och skärvsten. Kolprov skickad till vedartsanalys.

Rund härd, eventuellt kokgrop, ej undersökt annat än i ytan. Fyllningen består av brun, sotig sandig silt, med kolfragment och skärvsten. Kolprov, ej skickat till analys.

30

Bilaga 3. Lämningar 1243 AU Tossene - lämningslista sid 1

Sida 1

Nr 1 2 3 4 5

Typ Hägnad Hägnad Hällristning Hägnad Stenindustri

Kommentar Stengärdsgård Stengärdsgård Skålgropslokal Stengärdsgård mindre stenbrott

Orientering N-S O-V N-S O-V O-V

Längd (m) 55 100 0,75 25 14

Bredd (m) 0,7 1 0,2 0,6 5

0,6 0,7 - 0,4 1,2

Antal 1 1 1 1 1

Beskrivning

Status Oskadad Oskadad Oskadad Oskadad Oskadad

Markslag Bete/vall Bete/vall Bete/vall Bete/vall Hyggesmark

Läge Sluttning Sluttning Impediment Annat Sluttning

Beväxtning Ej beväxt Ej beväxt Ej beväxt

Bedömning Fast fornlämning

Nr 6 8 10 12 14

Typ Stenindustri Hägnad Hägnad Hägnad Hällristning

Kommentar mindre stenbrott Stengärdsgård Stengärdsgård Fägata Skålgropslokal

Orientering N-S N-S O-V NV-SO -

Längd (m) 5 75 20 160 -

Bredd (m) 3 0,75 1 5 -

1,5 0,7 0,6 0,8 -

Antal 1 1 1 1 1

Beskrivning

Status Oskadad Oskadad Oskadad Skadad Oskadad

Markslag Hyggesmark Hyggesmark Bete/vall Bete/vall Bete/vall

Läge Sluttning Sänka Sluttning Krön Krön

Beväxtning Trädbevuxen Beväxt med buskar Trädbevuxen Beväxt med buskar Ej beväxt

Bedömning Fast fornlämning

Djup/höjd (m)

Gärdsgård av skrotsten, uppförd i upp till tre lager.

Stengärdsgård uppförd med natursten i botten och skrotsten i toppen.

Skålgropslokal bestående av minst 5 skålgropar, 3,5-6,5 cm diam och 0,5-1 cm dj. Belägen på S-sluttande hällavsats. 0,5 m S om stengärdsgård.

Låg stengärdsgård uppförd med natursten och inslag av skrotsten. Endast ett synligt lager. Gärdsgården är på väg att torvas över.

Stenbrott med uttag i en nivå. Borrhål, 30mm diam, bredkil, 45mm br. 1,5 m stora block och skrotsten.

Beväxt med enstaka träd

Beväxt med enstaka träd och mindre buskar.

Övrig kulturhistorisk lämning

Övrig kulturhistorisk lämning

Övrig kulturhistorisk lämning

Övrig kulturhistorisk lämning

Djup/höjd (m)

Mindre brottyta med uttag i en nivå. Skrotsten i utkast väster om större klippa.

Stengärdsgård ingående i större komplex av gärdsgårdar. Mestadels uppförd av natursten i 2-3 lager. Delvis skadad av jordbruksaktiviteter. En öppning finns i gärdsgården.

Låg stengärdsgård i två-tre lager, uppförd av mestadels natursten.

Fägata bestående av två parallella stengärdsgårdar, bestående av natursten lagda i upp till tre lager. Fägatan har varierande bredd, mellan 4 och 6 meter. Skadad av senare tiders jordbruksaktiviteter.

Ensamliggande skålgrop, 4x5 cm, 0,5 cm djup. Belägen på plan häll, mot dalgång i söder. 2 m söder om stenmur, 1 m norr om klippkant.

Övrig kulturhistorisk lämning

Övrig kulturhistorisk lämning

Övrig kulturhistorisk lämning

Övrig kulturhistorisk lämning

31

1243 AU Tossene - lämningslista sid 2

Sida 1

Nr 15 16 17 18

Typ Hällristning Stenindustri Hägnad Stenindustri

Kommentar Skålgropslokal Stengärdsgård smedjaOrientering - V-O O-V N-SLängd (m) - 190 44 3Bredd (m) - 63 0,6 4

- 3 0,4 0,6

Antal 1 1 1 1Beskrivning

Status Oskadad Oskadad Skadad OskadadMarkslag Åker Hyggesmark Hyggesmark HyggesmarkLäge Impediment Sluttning Sänka AnnatBeväxtning Ej beväxt Trädbevuxen Ej beväxt Ej beväxtBedömning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning

Nr 19 20 21 22

Typ Stenindustri Stenindustri Boplats Boplatslämning övrigKommentar Stenbrott stenbrott HärdarOrientering N-S NO-SV O-V N-S

Längd (m) 120 60 45 3Bredd (m) 77 35 20 4

2 3 - 0,6

Antal 1 1 1 2Beskrivning

Status Oskadad Oskadad skadad OskadadMarkslag Hyggesmark Hyggesmark åker HyggesmarkLäge Annat Annat åkermark AnnatBeväxtning Trädbevuxen Beväxt med ris Enstaka träd Ej beväxtBedömning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning

Djup/höjd (m)

Skålgrop belägen på toppen av liten uppstickande häll. Skålgropen är 5 cm diam, 1 cm djup. Omedelbart bredvid är mejselhugget kors, troligen mätpunkt. Belägen 10 m söder om stenmur, 2 m norr om åkerkant.

Extensivt, oregelbundet stenindustriområde. Rester av lyftanordningar, stålvajrar och utrustning. Skrotstensblock upp till 4 m stora. Uttag i upp till tre nivåer. Bedömt djup ca 3 meter, troligtvis mer. Inom ytan finns flera tillhuggningsplatser och en smedja, se lämning 1243:18.

Stengärdsgård, lagd med natursten i upp till två lager. Troligtvis rest av en längre stengärdsgård som förstörts av bergstäkten.

Härd och städsten i resterna av mindre husgrund. Skrotsten, tegel samt cement från 1930-40-talet har använts. Stenkol funnet i härden. Smedjan ligger inom ett större område med stenindustrilämningar, se 1243:16, 19 och 20.

Djup/höjd (m)

Större område med större och mindre brottytor. En körväg går i den östra delen utmed åkermarken. Skrotstensblock upp till 4 meter stora. Uttag i minst två nivåer.

Mindre stenbrott med uttag i två nivåer, troligtvis tre på det djupaste stället i den norra delen. Spår efter kilar (30mm breda) och borrhål (30mm i diam). Skrot och avfall har deponerats på senare tid i brottet.

Boplats, ca 45x20 m (O-V). I samband med schaktning påträffades tre anläggningar i två schakt. Anläggningarna tolkades som två stolphål och en härd. Tre flintavslag påträffades. Ett är avspaltat från en rundkärna och tillslagningen är typisk för metalltid. Ett avslag av glasig flinta av hög kvalitet och kommer från ett tidig del i processen av flathuggning av ett större föremål som en spjutspets eller en skära. Det tredje är ett typiskt avslag från metalltid, rimligen från mitten av bronsåldern.

Boplatsen är belägen på ett impediment vid åkerkant. Utsträckningen av fornlämningen är bedömd utifrån topografi och de fynd och anläggningar som framkom vid schaktningen.

Två härdar (anläggning 5-6) påträffade i utredningsschakt 0,2 meter under markytan:Anläggning 5) Härd, alt kokgrop, rund 0,8 m diam. Fyllning bestående av brun sotig sandig silt med kol och skärvsten.Anläggning 6) Härd, alt kokgrop, rund 1,2 m diam. Fyllning bestående av brun sotig sandig silt med kol och skärvsten.Härdarna påträffades i schakt 46 och ligger med 1,5 meters avstånd. Schaktet grävdes på en 4 meter smal landtunga intill en bergknalle. Marken var delvis beväxt med aspar. Ytan har troligen inte blivit plöjd och avskiljs från åkermarken av ett mindre dike.

Övrig kulturhistorisk lämning

2000 eKr

1000 eKr

1 eKr

1000 fKr

2000 fKr

3000 fKr

4000 fKr

5000 fKr

6000 fKr

7000 fKr

8000 fKr

10000 fKr

1950 eKr = Present

1000 calBP

2000 calBP

3000 calBP

4000 calBP

5000 calBP

6000 calBP

7000 calBP

8000 calBP

9000 calBP

10000 calBP

11000 calBP

12000 calBP

9000 fKr

1000 BP

1500 BP

2000 BP

2500 BP

3000 BP

3500 BP

4000 BP

4500 BP

5000 BP

5500 BP

6000 BP

6500 BP

7000 BP

7500 BP

8000 BP

8500 BP

9000 BP

9500 BP

10000 BP

Medeltid

JÄRNÅldeR

BRONSÅldeR

NeOlitikuM

MeSOlitikuM

PaleOlitikuM

Tidigmesolitikum

Senmesolitikum

Tidigneolitikum

I

II

Mellanneolitikum

A

B

Senneolitikum

Äldre bronsålder

Yngre bronsålder

Äldre järnålder

Yngre järnålder

SeNGlaCial tid

PReBOReal tid

BOReal tid

atlaNtiSk tid

SuBBOReal tid

SuBatlaN-tiSk tid

Hensbackakultur

Sandarnakultur

Lihultkultur

Trattbägarkultur

Gropkeramisk kulturStridsyxe-

kultur

Sammanställd av: Swedberg & Östlund. Källor: Nielsen 1993, Andersson & Ragnesten (red) 2005, OxCal

Förromersk järnålder

Romersk järnålder

Folkvandringstid

Vendeltid

Vikingatid

Benjamin Grahn-Danielson och Kalle ThorsbergKulturhistoriska rapporter 166ISSN 1652-1897KULTUR

KOOPERATIV

RIO

Ny

stat

ion

och

kabe

ldra

gnin

g i T

osse

ne

Sote

näs

kom

mun

. Ark

eolo

gisk

utr

edni

ng