Nummer 4 Årgång 48 År 2005

Götebôrg, Sveriges framsida, erbjudertroligen jordens tristaste, råaste, mestångestframkallande och minst inspirerandeväder så här års. Mitt på dagen serhimmelen ut som blöt pappersmassa frånhorisont till horisont och man undrar ominte hela stan snart blir mättad på fukt ochbörjar erodera ut i Göta Älv. Som om intedet vore nog blev vår planerade tillfälligarefug från höstdepression och apati inställdpå grund av snöbrist. Jag talar omHemsedal. Dessutom förlorade vi därmedtvå sidor som måste fyllas ut med någotannat istället. Men det är lugnt, vi får resanästa läsperiod istället, och när det gällerkvalitén på M-ord så fixar redaktionenbiffen. Lite större rubriker, kanske ökatradavstånd, och några enstakautfyllnadsbilder här och var, så varproblemet löst. Det kan vi kosta på oss,eftersom konkurrenterna The Times och al-Jihad (Irans svar på Kamratposten)fortfarande har långt kvar till vårförstklassiga nivå.

För övrigt anser jag att Javan i första läsåretbör bytas ut mot Matlab, eller kanske:“Retorik steg två: Konsten att debattera iunderläge”.

/Lars Lind

Höstfunderingar

M-ord ges ut av Maskins teknologsektion, Chalmers tekniska högskola.Chefsredaktör och ansvarig utgivare: Lars Lind. Tidningen trycks avChalmers Reproservice i 500 ex.M-ordMaskinteknologsektionenHörsalsvägen 7412 96 Göteborgmord@mtek.chalmers.se

LuciaChefredaktör

TärnaSkribent

Tomte #1Skribent

Tomte #2Skribent

Pepparkaka #1Skribent

Pepperkaka #2Gästskribent och tecknare

Index

Thanksgivingdinner at Bill K. George´s s.4Nykter 24-7 s.8Zmart05 s.10Galliska spelen s.11Julevangeliet s.12M-Ord letar jul s.13Vilken julprofil är du? s.14Student-fäktning i Izmir, Turkiet s.17Citat s.19Kuggliga s.20Julrim s.21Pyssel-sidan s.22Kontaktannons s.23

Klockan är tio i två när vi ringer på porttelefonen. Vi hinner precis komma på attvi är för tidiga innan Bills röst hörs: Come on up guys, we’ll put you to work. Närvi väl kommer upp står Bill och väntar i dörren. Han tar våra jackor och skickarin oss i köket där hustrun April sätter oss i arbete med att rulla in bestick iservetter. Allt eftersom kommer fler av Bills kollegor, studenter och doktorander.Efter ett tag är det 15 stycken som på ett eller annat sätt hjälper till med attförbereda middagen.

När vi frågade Billom en intervju varvi tämligen säkrapå att han skulletacka ja. Vi blevväldigt överraskadeoch glada när hanbjöd in oss påthanksgivingdinner. Nu sitter vialltså hemma hosBill med enblandning avmänniskor frånflera världsdelar.Man märker tidigthur avslappnad ochbekväm stämningenär. Alla pratar,skrattar och har det trevligt.

När vi påpekar hur Bill lyckas få en såpersonlig kontakt med sina elever skrattarhan och svarar att det kommer från hanspappa. Pappa var, och är fortfarande vid86 års ålder, aktiv pastor. I och med dethar Bill vuxit upp i en familj där manalltid åt middag tillsammans och gick tillkyrkan regelbundet. Man hade väldigtgod kontakt med de andra medlemmarnai kyrkan. Efter lite funderande säger Billatt han på sätt och vis ser sig själv som enpastor. “A minnister is like a shepperdguiding his flock. I would like to semyself as guiding my students.”

Bill har väldigt brakontakt med sinadoktorander och vifår, under kvällen,höra massa brasaker om honom.Bill själv säger atthan ser på dem somen familj och att detär nyckeln till denrelation de har.“When you choseyour graduatestudents, picksomeone you arewilling to live on aboat with for aweek.”

Bill och April bor i en mysig 3:a närakorsvägen. Medan han visar oss runt ilägenheten berättar han att de inte harhunnit göra så mycket med den än. Dehar satt in ett nytt kök och har planer påatt köpa loss vindsvåningen. “We hope tobe able to expand into a two-storyappartment”.

I september 2000 flyttade Bill till Sverigemen han har varit i Sverige innan dess.För det mesta har det dock varit Norgeoch Danmark som Bill har besökt. Sedanförsta resan till Skandinavien, 1975, harhan hunnit flyga över Atlanten 98 gånger.Snart är det min hundrade och det måstejag fira på något sätt säger han. Billsstörsta passion är segling och han visarstolt upp bilder på sin 42 fots segelbåt.

Thanksgiving dinner at Bill K. George’s

4

På frågan om hur länge Billtänker stanna i Sverigesvarar han att han har planerpå att bli svenskmedborgare. Han gillarlandet mycket och hoppasockså kunna lära sigsvenska. Bill boddenämligen i Danmark förtjugo år sedan och lärde sigdå danska hjälpligt. Han harmed tiden kommit fram tillatt danska fungerar som ettvaccin mot svenska. Harman väl lärt sig det ena ärdet väldigt svårt att lära sigdet andra.

Vid ett tillfälle undrar Billom vi märkt att han snubblar mycket.Han fortsätter med att förklara att han ärdelvis förlamad i höger ben från knäetoch ned. 1993 föll han igenom taket ochbröt ryggen, medan han höll på medreparationer på en lada. Han var förlamadfrån midjan och neråt i tre månader ochdet tog ett år innan han lärt sig att gåigen. Han vill dock inte lägga för mycketvikt vid detta eftersom han för det mestainte hindras av det.

Bill har en teori att har man upplevtextrem smärta kan man lättare uthärdaannan smärta. Hans vänner påpekar då atthan är den minst klagande människa denågonsin träffat.

När Bill var yngre höll han på med en delsport. Han har bland annat tävlat en del ilängdskidåkning. Även hundsläde harhan provat på. Efter olyckan började hanmed utförsåkning men har inte åkt någotsedan han flyttade till Sverige. Bill ärdock snabb med att påpeka att han ändåspringer när han är sen till spårvagnen.

Bill och hustrun April seglade överAtlanten i Aprils båt 1995. April hade fåttjobb som lärare i Scotland men när deinsåg att det skulle kosta alldeles förmycket i skatter och avgifter att förvarabåten där gav de sig i väg och hamnadetill slut i Sverige. De första ett och etthalvt åren i Sverige bodde Bill på båten.Detta uppmärksammades av media. GTskrev en artikel om honom och han varäven med i ett tio minuters inslag i TV.Det händer fortfarande att folk kommerfram på stan och undrar omhan är den killen som varmed i TV med sin segelbåt.

En sak han dock irriterar sig på är att hanhar svårt för att gå med en kopp kaffe ihanden. Hans steg har nämligen precisrätt frekvens för att få kaffet i koppen attskvalpa ut. “I always seem to forget, wichhas me spilling my coffee”.

5

Vi samtalar vidare med Bill frågar omhan tycker det är någon skillnad på attstudera i USA jämfört med i Sverige. Billtycker att Sverige är bra för studenterp.g.a. att det inte kostar något attvidareutbilda sig. I USA är det mångasom inte kan göra det på grund av dehöga avgifterna. Han tycker det är bra attsvenska studenter inte behöver betala försin utbildning och hoppas att de förblirså. Bill tillägger att han själv hade tur attfå ett stipendium som finansierade hansstudier.

Bill är professor inom Termodynamikmen grundutbildningen har han i fysik.Sitt jobb på Chalmers tycker han om.“Eleverna känns seriösa och atmosfärenär avslappnad”. Han uppskattar även attdet finns möjlighet till transport överalltoch att man kan gå ut på kvällen utan attvara rädd för att bli rånad. Han går tilloch med så långt att han säger attGöteborgs transportsystem är det bästahan upplevt, “and I have been to a lot ofplaces.”

Som ett avslut på intervjun ställer vi, isann Kurt Olsson-anda, frågan vad detlångsammaste Bill har seglat är. Vi fårsvaret att på en natt kom vi 13 sjömilbakåt när motorn gick för full effektframåt. Detta var under en stormig natt iden irländska sjön.

Vi tackar Bill och hans fru för derasgästfrihet och beger oss mätta och belåtnaut i novemberkylan.

Klockan är nu snart fyra och all mat ärfärdig. En klassisk thanksgiving buffé äruppdukad på köksbodet och vi samlas iköket, hungriga och nyfikna på hur alltskall smaka. Nu återstår det bara attskära upp kalkonen. Givetvis är det Billsom får sätta kniven i den första av detvå kalkonerna. Den andra tar en avutbytesstudenterna från USA hand om.Efter vi har tagit några bilder utbristerBill “It’s appropriate to have a Turkcutting Turkey” och en av de närvarande,en turkisk utbytesstudent får ta överkniven. Snart sitter vi inne ivardagsrummet och njuter av en tallrikfylld med kalkon, tranbärssåssweetpotato pie, majs, potatismos, greenbean & union casserol samt jello.

6

“I know him. isn’t it theguy in the movies Stig orsomething”. Korrekt Bill,ett halvt poäng för att dukände igen Stig Helmertrots att du inte visste hansriktiga namn Lasse Åberg.

Efter att ha tipsat Bill omatt det är en är en svensksportprofil får vi svaret.“Ingemar something, thedownhill skier.” Trots attBill inte satte efternamnetfår han en poäng pådenna.

“That must be thatsinger Carola, butshe does look youngon the picture. Wehave some Cd´swhith her Christmassongs”. Inte illatrots att vi var liteluriga med en bildpå en yngre frökenHäggkvist klaradeBill denna. ettpoäng.

“Looks likesmokey thebear”. Nä duBill,amerikanernasmotsvarighettill skogsmulleär inte rättsvar, nollpoäng.

“Maybe a newscaster”. Vikonstaterar likheterna med AnnaLindmarker och förklarar attSussane Reuter är en svenskskådespelerska, noll poäng.“No idea” Att

förklara att AnnikaLantz är en kändradiopratarehjälpte inte, nollpoäng. “A fifties rockband?”

Bill hade ingenaning om vilkaFagersta pojkarna iThe Hives var., nollpoäng.

Trots hintar omkändgöteborgare ochspelprogramvärdkänner Bill inteigen Leifhunken Olsson,noll poäng

Bill vet inte vad dennamysfarbror heter men hanpåstår sig kränna igenhonom som värd på enjulgala han var på förraåret. Även frun Aprilkänner igen allas vårsommartorpet Ernst fråntv, en halv poäng.

För att testa Bills kunskaper inom den svenska floran avkändisar hade vi förberett bilder på några av de mestframstående.

7

Om du är på en fest, känner du dig aldrig lockad att haka på och ta en öl?Nej, inte direkt. Definitivt inte mot slutet, om det är någon som ballar ur. Då ser jagprecis hur jag inte vill bli. Jag ser heller ingen anledning att börja nu. Det finns folksom börjar dricka i senare år, men jag klarar mig utan att bli fjortis vid 26 års ålder.

Har du lika roligt som allaandra?Javisst. Det kanske inte skulle varaså kul att till exempel gå på ensittning som bara går ut på attdricka, men det gör de ju inte. Detspexas och äts mat. Jag har minstlika kul som alla andra.

Vad var det som fick dig attbestämma dig för att förblinykterist?Jag bestämde mig egentligen aldrigför att bli nykterist. Jag har baraaldrig känt nåt behov av att börjadricka. Jag har aldrig haft någonumgängeskrets som druckit ochlockat mig att börja.

Hur upplevde du tillfällen då det dracks under nollningen?Det var helt OK. Jag kände mig aldrig pressad att dricka. Tvärtemot betonades det ofta,både från MnollK och från phaddrarna, att det inte skulle förekomma någon alkoholhetsoch att det alltid fanns alkoholfria dryckesalternativ på sittningarna. För mig var detingen tvekan på att förbli nykter, det är lättare om man har bestämt sig innan.Möjligtvis om man vacklar lite att man kan falla dit. Jag har aldrig träffat någon sominte accepterar att jag inte vill dricka.

Nykter 24-7

F a k t a : D a n i e l26MariestadLöjtnant och studentHar varit U-båts-officer i 3½ årMor, far ochtvå systrarMajorna38Singel1.40

Ålder:Hem-hemma:

Titel:Tidigare meriter:

Familj:

Bor just nu:Boyta:

Civilstatus:Sängbredd:

Hur är det egentligen att minnas allt som hänt under kvällen innan? Får man ätapizza dagen efter om man inte är bakfull? Kan man ha kul utan alkohol? M-ordhar talat med Daniel Söderberg, M1, som själv titulerar sig nykterist. Vi ställdealla frågor vi vanliga svagsinta människor vill ha svar på, som till exempel vadsom fick honom att bestämma sig för att aldrig dricka, och hur det upplevdes attvara nykterist under nollningen.

8

Något som kanförbättras?Klart det alltid går att görabättre. Kanske fleralkoholfria arr, som hajkentill exempel.

Till sist: Inga planer påatt börja nu?Det är lättare att inte drickaalls än kanske väldigt lite.Jag har kul utan alkohol.En bonus är att man alltidminns kvällen som gått ochatt man aldrig gör bort sig.Så svaret är nej.

Daniel avnjuter gärna en fika tillsammansmed sina vänner på torsdag lunch.

och så till någonting helt annat:

I avsaknad av viktig information presenterar vi istället läsperiodens tentagodis.Relevant material hittas som vanligt på http://www.mtek.chalmers.se/~muu —

/Seb, MUU

Information från Maskins Utbildningsutskott:

9

Torsdagen i läsvecka 5 passade M-ord på att titta förbi i studiehallennär Zmart-dagen höll på som bäst.För tredje året i rad har MARM,ArgZ och TDjobb tillsammans, medmycket möda och stort besvärkunnat erbjuda gemene teknolog attträffa företag och knyta kontakterinför ex-jobb eller sommarjobb. Förden som i första hand uppskattarZmart-dagen för att den går föreföreläsningarna på schemat fannsmycket annat att erbjuda, såsompennor, godis och magiska rullager.

Miljöbron hade tävling ikorkbåtsblåsning, SKF glänstemed ett svävande magnetlageroch ABB höll lunchföredragmed gratis baguetter.Sammanlagt sju företag och treorganisationer varrepresenterade denna annars sågråa novemberdag.

10

Min kroppsvolym kan

approximeras med3

34 r⋅⋅π

Under helgen LV1 arrangerades Galliska spelen, MAK:s årliga stora arr, för att hedraallas vår Asterix. Folk från nästan hela Sverige deltog. Norrland var dock kraftigtunderrepresenterat. Vi kan bara hoppas att vi gjort studenter från andra lärosätenpåminda om hur det kan vara att leva i Gallien. Torsdag kväll invaderades Chalmers avfolk som ville vandra i Asterix spår. Tosdagskvällen bjöd på häfv där segern gick tillChalmers. Fredagen startade med en utsökt frukost till de hungriga deltagarna. Däreftergick transport ut till Chalmers bastun. Eller rättare sagt den gick efter en stund då denförsta bussen blev kapad av Linköpingsstudenter. Väl ute i skogen genomfördes detgalliska spåret som i år innehöll klassiker som öhlbungee, brottning men givetvis ocksåklassikern fishfajt™. Vinnare av årets upplaga blev Teknisk Biologi från Linköping. Dehar fått den stora äran att sköta om det vackra vandringspriset som består av ett rullager.Frågan är bara om de vet hur man handskas med ett sånt.

När man väl är i chalmersbastun så måste det ju bastas också och så skedde. Bastunfylldes till sista ståplats och svetten rann. När folk svettats klart genomfördes även enbastusittning för att göra folk redo för att röja i gasquen. När väl folk blivit så trötta såfick de vandra hem genom den ljumna göteborgsnatten som erbjödsommartemperaturer.

Lördag morgon skulle alla morgontrötta studenter väckas upp från de döda eller i allafall från viss seghet i kroppen. Detta görs bäst med en risjerksittning till frukost. Medfrukost, sång och dryck så piggnade studenterna till en efter en. Det sista kraftprovetblev en stunds laserdome innan deltagarna fick chans till dusch och bastu för att vararedo innan avslutningskvällen. Vildsvinssittning och haloweenkalas stod på schemat.God mat och dryck bjöds under vildsvinssittningen men även en del andlig spisbestående av mer eller mindre rumsrena sånger.Text och bild: Martin Gertmar

Galliska spelen

11

12

En professor i termodynamik gav sina avgångsstudenter som hemtentamensuppgift enenda fråga: “Är helvetet exotermiskt (avger värme) eller endotermisk (absorberarvärme)? Bevisa din teori.”De flesta studenter hänvisade till Boyles lag - gas kyls av när den expanderar, och värmsupp när den komprimeras - eller någon liknande lag. En student skrev dock följande:“Först och främst måste vi veta hur helvetets massa ändras med tiden. Vi behöver alltsåveta hastigheten av hur många själar som anländer till helvetet och i vilken hastighet deförsvinner därifrån. Jag tror vi kan anta att när en själ väl kommit in i helvetet såkommer den inte därifrån. Alltså, inga själar lämnar helvetet. När det gäller antaletsjälar som anländer till helvetet behöver vi titta på världens alla olika religioner. En delav dessa religioner säger att då du inte är en anhängare av just deras religion så kommerdu att sluta i helvetet. Eftersom det är fler än en religion som säger så, och eftersommänniskor inte är anhängare av flera religioner samtidigt kan vi anta att samtligamänniskor och själar kommer att hamna i helvetet.Med födelse- och dödstalen som vi har i dag kommer antalet själar i helvetet att ökaexponentiellt. Nu måste vi räkna in ändringar i helvetets volym då Boyles lag säger attför att temperatur och tryck i helvetet ska kunna hållas på samma nivå, måste helvetetsvolym öka då nya själar kommer till. Detta ger oss två möjligheter:1. Om helvetet expanderar med en mindre hastighet än den hastighet med vad detkommer till nya själar, kommer temperaturen och trycket i helvetet att öka tills helahelvetet brakar loss.2. Om helvetet å andra sidan expanderar med en högre hastighet än den hastighet medvad det kommer till nya själar, kommer temperaturen och trycket att sjunka tills helvetetfryser till is.Så vilket stämmer? Om vi tar med i beräkningen den grundprincip som gavs till mig avunga damen Therese Banyan under mitt första universitetsår:“Helvetet kommer att frysa till is innan jag går till sängs med dig” och sedan tar in detfaktum att jag fortfarande inte haft några framgångar i att förverkliga en sexuell relationmed henne, faller möjlighet nummer två, och därför är helvetet exotermiskt.”Denne elev fick den enda femman i klassen.Av: “TS”

Julevangeliet

Och för ersom undrarvar ni kanhitta Fantnär haninteundervisarettor imatte...

M-Ord letar jul i maskinhuset

13

14

1. När börjar du med julstöket?

A: För dig är det ett heltidsjobb som pågår hela året.B: Du började att lyssna på de första julsångerna i september.C: Du försöker att hålla dig undan så gott det går.D: Den 16 januari när omtentorna är över.E: I november drog du till Danmark och inhandlade julöl.

2. Hur ser din studieplats ut under tentaveckan innan jul?

A: Som en mindre verkstad.B: På en broderad julduk har du dukat fram lussekatter och pepparkakor. Naturligtviskokar du glögg på medhavt spritkök.C: Ett ensamt kalt rum i källaren, så långt bort från julstämning som möjligt.D: Bordet syns inte för alla böcker.E: Fullt med vodka flaskor från tyskland, så att du kan spetsa glöggen från bulten.

3. När handlar du julklapparna?

A: Du handlar inte, utan du knåpar och snickrar i XP hela året.B: Du campade i stan inför julskyltningen för att kunna leta julklappar i gedigenjulanda.C: Om mormor har tur så får hon en teckning som du målar på självaste julafton.D: Om du hinner så springer du en runda på stan under mellandagsrean. Bättre sent änaldrig!E: Dagen innan lucia när du ändå är på systemet och shoppar.

4. Vem är du i luciatåget?

A: Du har en ganska given roll som tomtefar.B: Du har haft valkampanj och delat ut flyers hela året. Allt för att vara säker på att bliframröstad till lucia.C: Du är tågets mest ofrivilliga deltagare. Självklart som stjärngosse.D: Du gjorde ditt bästa för att få en framstående roll i tåget, men blev bara bakdelen pååsnan i julspelet som ingen hört talas om.E: Med brun overall och en brun hink på huvudet får du självklart rollen sompepparkaksgubbe.

Vilken julprofil är du?

- M-ord ger dig svaret

Detta är ett personligt test. Försök att inte titta på kompisens svar. Svaraärligt på frågorna, annars blir resultatet missvisande! Skriv ner hurmånga gånger du svarar A, B, C, D eller E och se efter vad resultatetblev.

15

5. Vad gör du på julafton?

A: Du har fullt upp med att dela ut julklappar till alla snälla barn, hoo hoo….B: Du firar en militäriskt traditionell jul. Du är ständigt på vakt så att traditionerna inteäventyras.C: Du sitter i ett hörn och irriterar dig på släktkriget som pågår runt omkring dig. Jesusse nu vad du har gjort….D: Du försöker desperat få tag på Fant, så att han kan lära dig vad en vektor är innanomtentan i inledande matematik.E: Du gör ditt bästa för att ta vara på julbordets läckerheter. Äggtoddyn, glöggen ochden stora julgroggen…

6.Vad står överst på din önskelista?

A: En riktigt god jul och gott nytt år till alla snälla barn.B: Julefrid på hela jorden.C: Att julen blir inställd i år!D: En 3:a…E: Presentkort på systemet.

7. Vad tycker du är det bästa med julafton?

A: Att man får ge bort julklappar.B: Allt med julen är bra. Julen är din absoluta favorithögtid.C: Kommer inte på någonting, borde inte julafton strykas ur almanackan?D: Att man inte har några föreläsningar och hinner plugga istället.E: Att det bara är en vecka kvar till den stora nyårsfesten.

8. Vad bakar du för julgodis?

A: Du hinner inte baka, men blir ofta bjuden på diverse godsaker (vilket brukar synaspå lilla magen).B: Julgodis kan man aldrig få för mycket av! Knäck, lussekatter med saffran, lussekatterutan saffran, pepparkakor med glasyr, pepparkakor utan glasyr, ischoklad, choklad utanis…..C: Inget, sådan skit fastnar bara i tänderna.D: Ditt enda julgodis är Delicatobollar från närmaste godisautomat.E: Punschpraliner med sting, efter eget extra starkt recept.

16

Flest A: Jultomten JulleDu är ju som självaste jultomten! Småtjock, glad och trevlig. Duälskar att snickra och knåpa på dina hemmagjorda julklappar.Därför är naturligtvis XP ditt favorittillhåll här på Chalmers.Julafton blir ofta en mycket arbetsam dag för dig, med mångatoalettbesök och spring efter tidningen.

Flest B: Julfanatikern FannyDu är en militant julaktivist som bara älskar julen. Du gör alltför att sprida julstämning omkring dig större delen av året.Men istället för att sprida frid och glädje förpestar du tillvaronför dina medmänniskor. Din tanke är oftast god och det är välden som räknas, eller…?

Flest C: “Jag hatar jul över allt annat”-HarryDu funderar på att konvertera till Jehovas vittnen underveckorna kring jul, bara för att slippa denna årliga plåga. Vadär det för vits med att fira jul när man ändå bara fårraggsockor i olika grå nyanser. Du vill helt enkelt baraskita i hela kalaset...

Flest D: Omtentapluggaren OmarDet blir tydligen ingen jul det här året heller. Hela jullovetägnar du åt att plugga till omtentorna i januari. Den härgången vägrar du kugga ingenjörsmetodik och inledandematematik! Femte gången gillt, eller hur är det man brukarsäga. Ditt nyårslöfte är att plugga från start kommandeläsperiod (hört den förrut?).

Flest E: Julfestaren FeliciaNu är det jul igen och det måste firas! Det var ju så roligtförra året (har du hört från andra). Du fixar med diversefestligheter som höjer promillehalten i blodet.Glöggprovning är en återkommande favorit.Du kan inte förstå varför Winden har stängt på självastejulafton! Du kommer nog att bli tvungen att ta en pubrundapå stan istället.

Tänk att få marschera in iklädd svenska landslagsdressen på en fullproppad arena därvågen rullar varv efter varv. En otroligt mäktig känsla! Sedan fortsatte det med attmingla med tusentals idrottare på mittplan medan inmarschen avslutades. Att åka påuniversiaden var något av det häftigaste jag gjort. Så hur hamnade jag här då? Detbörjade på våren 2005 när jag anmälde mig. Jag insåg att det skulle bli ganska tajt medekonomin mot slutet av sommaren. Jag håller på med fäktning och vårt förbund har interåd att betala några resor, inte ens för landslagsuppdrag. Så om inte Maskinsektionenhade gått in och stöttat mig hade resan aldrig blivit av. Tack så mycket! Här kommer enredogörelse om den underbara resan.

Den 10:e augusti i somras lyfte planet som skulle ta mig till universiaden i Izmir,Turkiet. Jag var på väg till mitt första stora mästerskap som senior. Och vilketmästerskap sen! Universiaden är som OS för högskole- och universitetsstudenter meddeltagare från hela världen. Det går av stapeln vartannat år och för första gången sedanjag började studera låg det inom räckhåll. Med 5394 idrottare och 8061 funktionärer,domare m.m. är det ett gigantiskt arrangemang. De hade byggt upp en helt ny stadsdel,liknande en OS by, där alla bodde. Livet i byn var väldigt trevligt man åt, vilade,laddade och träffade massor med spännande människor. Internationellt sett hartävlingen hög status och många ser det som ett viktigt mål i karriären. I Sverige vet deflesta inte ens om att det finns något som heter universiaden.

Student-fäktning i Izmir, Turkiet

Det har trillat ner ett intressant brev i M-ords postfack. Mattias Magnusson, somstuderar PU-inriktning på Maskin, berättar om sitt äventyr när han representeradeSverige och Chalmers i Universiaden i Turkiet i somras.

17

Så till själva tävlingarna. Jag ställde först upp i värja individuellt som inte är det vapenjag tränar mest. Det gick väl sådär. Jag kom 75:a men jag pressade i alla fall världsettanoch den slutliga segraren i gruppspelet. Några dagar senare var det florett individuelltpå schemat. Där gick det lite bättre men ändå är jag inte helt nöjd. Jag blev 47:a.Ytterligare några dagar senare var det dags för värja lag. Där slog vi först ut Turkietinnan det var dags för det topprankade Ukraina. Men vi stod upp bra och inför sistamatchen var ställningen 35 lika. Tyvärr förlorade vi. Ukraina vann sedermera helalagtävlingen.

Dagen efter bar det av hemåt. Jag var inte helt ledsen när jag lämnade den ständigahettan för det lite mer svala Sverige. Resultaten kanske var väl mediokra menerfarenheten jag vann där nere kan ingen ta ifrån mig. Universiaden var också en del iuppladdningen inför VM som gick av stapeln under hösten 2005.

Jag vill som avslutning åter igen tacka Maskinsektionen och Mikael Enelund påChalmers Tekniska Högskola, Göteborg för att de gjorde min resa möjlig.

Kort om universiaden:Tävlingen skedde: 11-21 augusti i Izmir, Turkiet.Sker nästa gång: Sommaren 2007 i Bangkok.Tävlingsgrenar: Fotboll, Basket, Friidrott, Bågskytte, Simhopp, Gymnastik,

Fäktning, Brottning, Vattenpolo, Taekwondo, Tennis, Volleyboll, Segling och Simning

Antal deltagare: 5349 tävlande från 122 länder och 8061 funktionärer, domare, pressansvariga m.m

Hemsidor: Universiadens hemsida: www.universiadeizmir.orgSveriges Akademiska IdrottsFörbund: www.studentidrott.se

Vy över OS-byn.

18

Citat

“Uta! Hjäääääälp!!!”Mats Norell, Materialteknik A, M2. Skrik bara, ingen kan höra dig...

“Jag vill ju bli av med mina ben.”Erik Lindälv, handledare Maskinelement, M2. Jaha ja. Det finns säkert en medicinskterm för det.

“Jag brukade tvätta bilen nån gång i månaden, dygnet runt.”Henrik Borgström, Materialteknik, M2. Dagarna blir till veckor, veckorna blir till år....

“Jag brukar bromsa och gasa samtidigt… jo men det gör man ju när man bygger uppturbotryck!”Magnus Evertsson, Maskinelement, M2. Jaha.

“Det här är bruntungornas bransch, akta er för den andedräkten.”Gunnar Wramsby, Industriell ekonomi, M3, för ett fördomsfritt samhälle.

“De kan ju inte ordentligt de där I:arna. Så man får ge kryssfrågor.”Filip Rosengren, Maskinelement, M2. Misströsta inte ettor, termotentan är undantagetsom bekräftar regeln.

“Det ni lär er i industriell ekonomi motsvarar en hel handelsutbildning.”Handledare arbetsorganisation M3, Bra jobbat för 5 poäng.

“Ibland kan det vara av principiell vikt att räkna rätt.”Magnus Evertsson, Maskinelement, M2. ...men inte på din tenta..?

“Säg att ni är på en öde ö utan miniräknare och vill räkna ut e upphöjt till 0,1.”Hjalmar Rosengren, matematisk analys i en variabel M1. Något måste man ju göra.

Hjalmars Hjulspecial: (arkiv)

“Salarna är ML(xi+12) där ML(xi) är de vanliga salarna”Får man använda miniräknare?

“Som vanligt låtsas jag tänka efter, men jag har ju gjort det innan”Hjalmar?! I alla dessa år!

“De är som dresserade apor. De klättrar upp längs diagonalen och sätter en banan påvarje plats.”Diagonalisering för primater.

“Det här använder ni varje dag, men skriver man upp det så här logiskt fattar niingenting.”Ord som värmer i ett fruset teknologbröst.

“Vad finns det mer man kan göra än att gänga när man har ett hål?”Gunnar Sjödin, ritteknik M1. Klockrent Gunnar!

19

Kuggliga1:a plats: 55% UInledandematematik, M1Examinator:Carl-Henrik FantSom vanligtslipper vi blibesvikna när Fantlevererar en fetmajoritet avunderkändatentaresultat.Hoppas hanselever inte kännersig nedtygnda avresultatet, utanistället stolta, somen del i någotstörre.

2:a plats: 38% UElektroteknik A, M3Examinator: BengtMellanderEn ganska otippadandraplats, för enannars förhållandevislättbegriplig kurs.Källor uppger dock atttentan kan ha skiljt siglite mer från typtentanän väntat, vilketgivetvis ställde till detför eleverna.

3:e plats: 36% UReglerteknik, M3Examinator: KnutÅkessonTrots en duktigföreläsare fortsätterreglerteknik att toppastatiken. Snart väntarsäkert en egen stjärnai gatan påhörsalsvägen,kuggligans Hall ofFame.

Tröstpris:Mek & Hållf 3Examinator: MikaelEnelundIbland räcker det intehela vägen fram. Iställetför 40% U så råkadeMicke snubbla påmållinjen och dela ut25% femmor. Men vi ärinte arga för det. Det ärtanken som räknas.Bättre lycka med nästaårskull!

20

Den är hård som skitför den är gjort av martensitde finns både små och storaoch tillverkas i Mora

Om du inte har något att göraoch bara känner för att förstöraeller vill du kanske nagga din lugghär får du M-ords pappers-...

När du är ledsen och ditt liv går i molldå kan det pigga upp med en delicato-...

Julrim

M-ords önskelista

En aspFler kakor från Zenith

En asp tillFred på jorden

En hel bunt aspar

21

Jul rebus:

22

För den händige:

Pyssel-sidan

Mogen matlåda söker ägareJag har tröttnat på min nuvarande håla (3:e hyllan i kylen

utanför föreningsrummen) och söker Dig, väldigt hungrigastudent att dela långa stunder på dass med.

Ålder: Ca 6 månaderFärg: Blågrön med gula inslag (troligen majs)

Päls: Ja

23