Nov 2009 Jubileumsnummer

KLGF-bladet nr 73Medlemsblad för Kalmar läns Genealogiska Förening Årgång 18,

Nov 2009Adress: Gullan Olsson, Magistratsgatan 12 B, 392 35 KALMAR

Hemsida på internet: http://www.klgf.com ISSN 1653-087X

Redaktionskommittén för medlemsbladet är:Gullan Olsson, Alva Lilja, Gösta Alexandersson och Jan Jutefors.

Artiklar, frågor och efterlysningar skickas till: KLGF, Ryssbyvägen 15, 380 30 RocknebyMedlemsavgift 2009: 160:-; familjemedlem: 40:-. Postgironr 436 19 72-5.

Foto: Rune Berkemar

Jubileumsnummer

Kalmar läns Genealogiska Förening,KLGF, bildades 23 april, 1979 påHögalids folkhögskola i Smedby.

Då var ett 50-tal medlemmar redanregistrerade.Läs Gullans resumé om föreningensöden

sidan 5

KLGF 30 ÅR Stugvärdar berättarTvå av våra stugvärdar, Sven-ErikJönsson och Karin Andersson, Kal-mar berättar om vad de varit med om

sidan 7

Några minnen från 80 –talet

Sven Andersson, Kalmar sidan 8

Forskning iTorsås och Emmaboda

Conny Gustafsson och Alva Carls-son berättar

sidan 9

Cousin ChartHur benämner man olika kusiner iAmerika?

sidan 10

Elsas barndomsminnenElsa berättar om julen när hon varbarn

sidan 13

Båtsman Löfi Binnaretorp, Bäckebo

Ett gammalt tdningsurklippsidan 12

SläktforskarhjälpenBirgitta B beskriver

sidan 15

Vår- och höstträffarnaGösta minns sidan 15

2Ordföranden spalt...

Gullan

KLGF-bladet Nr 73, Nov 2009

Hösten är här med regn ochblåst och långa mörkakvällar som lockar till merforskning.

Jag känner en stor lust att tatag i de där anorna jag körtfast med. Första försöketgick bra, då jag med hjälpav Rötters läsare fick nyaokända anor i Jämshögssocken.

Men innan hösten riktigtdrabbat oss var jag med omnågot givande ochintressant. Jag gjordetillsammans med vänneroch en utmärkt och pålästguide en resa i fädernasfotspår i Hässleby socken,Jönköpings län. Fem platserskulle vi hinna med underdagen; skolan i Slättna,torpställena Lagerslund,Brånseryd och Modal.Lagerslund är det endaställe som idag är bebottoch på de övriga kunde vibara hitta en jordkällare,husgrunder och så deskyltar somhembygdsföreningen sattupp för att visa vad torpenlegat. Trots en bra kartafick vi problem att ta ossfrån Brånseryd till Modal

genom skogen och fickvända tillbaka till bilen ochta en annan väg. Så det blevlånga härligaskogspromenader, där vifick lämna kvar lingon ochblåbär som lockade såfärggrant i skogen. Menkantarellerna kunde jagbara inte motstå.

Stort tack tillhembygdsföreningen varsskyltar pekade ut de platsersom min farfar och farmorbebott under tio år av sittliv och som jag fick seresterna av.

I förra numret hade Janneen artikel om Okänd fader.Det här ämnet är väl någotsom vi alla forskare brottasmed. Jag sökte upp enfamilj i Urshult som jaginte är alltför avlägset släktmed. Där diskuterade vi enfamilj där äldste sonen ialla tider betraktats somhustruns egen son och somsaknar fader inskriven ifödelseboken. Och nukommer jag och berättar attmannen inför helahusförhörsroten erkänt atthan sammanavlat och somsin son erkänner den pojke

som i flera år varit utanerkänd fader.

Nej, nej protesterar minvärdfamilj. Inte var morfarfar till den här pojken!

Den här märkliga historienkräver en egen artikel ikommande nummer.

I det här numret får viblicka 30 år tillbaka iföreningens historia. Jagblev imponerad av allt somtidigare ordföranden,medlemmar och inbjudnaföreläsare har bjudit alla iföreningen på.

Automatiskt ställer jagmig frågan; finns det någotmer nytt att komma med?Jo, visst gör det.

Som vi forskare brukarsäga; ”man blir ju aldrigfärdig”.

3

Kalmar Läns GenealogiskaFörening

Postadress:c/o Gullan Olsson, Magistratsgatan 12 B, 392 35 KALMAR

E-post: [email protected]

Hemsida: http://www.klgf.com

KLGF-bladetMedlemsblad för

Kalmar läns Genealogiska Förening

ISSN 1653-087X

Upplaga: 600 ex

Ansvarig utgivare:Gullan Olsson

Organisationsnummer:83 24 01 - 2981

Redaktör och layout:Jan Jutefors

Manus skickas till:Jan JuteforsRyssbyvägen 15380 30 [email protected]

Stoppdatum för manus:Nr 1 -- 31 decemberNr 2 -- 31 marsNr 3 -- 30 juniNr 4 -- 30 september

Redaktören förbehåller sig rättenatt redigera innehållet.

Citat ur KLGF-bladet får göras,om källan anges. För hela artiklarhänvisas till författaren.

Författarna är själva ansvariga förinnehållet i artiklarna.

Medlemsavgift 2009:160 krfamiljemedlem 40 kr

PlusGiro: 436 19 72-5 KLGF

Adressändring:KLGF c/o Jan JuteforsRyssbyvägen 15,380 30 ROCKNEBYE-post: [email protected]

KLGF-bladet Nr 73, Nov 2009

Styrelse:

Ordförande:Gullan Olsson, Magistratsgatan 12 B, 392 35 KALMAR Tfn: 0480-177 07E-post: [email protected]

Vice ordförande:Alva Lilja, Björkenäsvägen 41, 393 59 KALMAR Tfn: 0480- 47 23 12E-post: [email protected]

Sekreterare:Gösta Alexandersson, Korvmakaregränd 6, 393 64 KALMAR Tfn: 0480- 47 42 42E-post: [email protected]

Kassaförvaltare:Margareta Ågren, Torsgatan 78, 387 34 BORGHOLM Tfn: 0485- 772 02E-post: [email protected]

Ledamöter:Birgitta Berkemar, Törevägen 13, 393 64 KALMAR Tfn: 0480- 47 34 86E-post: [email protected]

Alva Carlsson, Sveagatan 22, 361 31 EMMABODA Tfn: 0471- 124 96E-post: [email protected]

Anders Elofsson, Sporsjö 2143, 380 31 LÄCKEBY Tfn: 0480-607 07E-post: [email protected]

Conny Gustavsson, Tors gränd 3, 385 32 TORSÅS Tfn: 0486- 108 30E-post: [email protected]

Jan Jutefors, Ryssbyvägen 15, 380 30 ROCKNEBY Tfn: 0480- 665 65E-post: [email protected]

Suppleanter:Allan Niklasson, Hultsby 115, 382 96 NYBRO Tfm: 0481- 220 58E-post: [email protected]

Lena Bohman, Storgatan 13, 382 30 MYBRO Tfn: 0481- 186 06E-post: [email protected]

Henrick Lindell, Spannlandsgränd 17, 393 65 KALMAR Tfn: 0480- 266 86E-post: [email protected]

Siv Mattson,Tre vänners väg 53, 393 59 KALMAR Tfn: 0480- 181 52E-post: [email protected]

Valberedningens ordförande: Tomas Alriksson

Anvarig för forskarstugan: Anders Elofsson

Redaktionskommitté för KLGF-bladet:Gullan Olsson, Alva Lilja, Gösta Alexandersson & Jan Jutefors

Webredaktör: Henrick Lindell

KLGFs ForskarstugaStåthållareg. 52 A, Kalmar

Öppettider:Måndagar kl. 13.30 – 19.00Tisdagar kl. 09.00 – 16.30Onsdagar kl. 10.00 – 20.00Torsdagar kl. 10.00 – 21.00

OBS! Tiderna kan vara ändrade efteratt tidningen kommit ut.

Vill du vara alldeles säker på attfå en plats så ring och kolla först

Tfn: 070- 282 97 25

Vi kommer i fortsättningen attkräva dig på personnummer vidvåra träffar. Vi är tvungna att rap-portera detta till studieförbundet.

Det är inget som vi själva har hit-tat på, utan reglerna är sådana,utan personnummer - inga bidrag.

Vi behöver hjälp på bibliotekenVi vill att DU ställer upp någoneller ett par gånger och hjälper till.

Ta kontakt med Jan Jutefors såfår du vidare hänvisning.

4 KLGF-bladet Nr 73, Nov 2009

Släktforskarhjälpenpå biblioteken

Biblioteket i KalmarMåndag 1 febr 17-20Måndag 8 febr 13-15Måndag 1 mars 17-20Måndag 8 mars 13-15Måndag 12 april 17-20Måndag 19 april 13-15

Biblioteket i NybroOnsdag 10 febr 17-19Onsdag 24 mars 17-19Onsdag 21 april 17-19

Biblioteket i EmmabodaOnsdag 3 febr 17.30-21Onsdag 3 mars 17.30-21Onsdag 7 april 17.30-21

Biblioteket i TorsåsOnsdag 17 febr 17-19Onsdag 17 mars 17-19Onsdag 21 april 17-19

Biblioteket i BorgholmLördag 13 mars 11-13

Biblioteket i MörbylångaLördag 6 febr 11-13Lördag 10 april 11-13

Biblioteket i FärjestadenLördag 6 mars 11-13

Pratkvällar

Måndag 30 NovemberKlockan 19.00

Årets sista pratkväll kommer atthandla om Seder och brukVärd: Gullan Olsson

Vi bjuder på fika med bulle somvanligt.

OBS! att det var fel datum iförra tidningen

våren 2010Vårens program kommer att blifullspäckat som vanligt.

Tyvärr så har vi det inte klartriktigt än, så det kommer i janua-rinumret.

Räkna i alla fall med en intres-sant Vårträff. Pratkvällarna kom-mer vi givetvis att fortsätta medoch så ska vi göra en anbytarträff.

Det vore intressant att försökamed en torpvandring, någon gångpå vårkanten.

Du kanske har ett bra förslag?

Vårens program

Löste du problemet medVykortet i förra numret?

Det var ju skrivet med morsealfabetet:Hjärtligt tack för vy hoppas snartfå bref tusen kära h från P (ev A N)

Vårens pratkvällar

22 febr, 29 mars, 26 april

Vårträffen på Högalid

Lördag 27 mars

Årsmöte på ÖlandsSkogsby

Fredag 9 april

Anbytarträffförsamlingarna i nuv Kalmar

kommun

Lördag 17 april

Fullständigt vårprogrampå vår hemsida och i nästanummer av KLGF-bladet

Se sista sidan

5KLGF-bladet Nr 73, Nov 2009

Kalmar läns Genealogiska Fören-ing, KLGF, bildades 23 april, 1979på Högalids folkhögskola i Smed-by.

Då var ett 50-tal medlemmar re-dan registrerade. Genealogen Hen-ric Sollbe, Linköping, höll föredragom släktforskning vid mötet ochblev hedersmedlem i den nystarta-de föreningen.

Följande interimsstyrelse bildades:

Ordförande Kerstin Jonmyren, Tvär-skogAdolf Trotzig, KalmarKarl Rydå, SmedbyLars Eliasson, NybroHarry Mohlin, MönsteråsArnold Bruman, MönsteråsOtto Svennebring, Öland

Föreningens första årsmöte hölls påfolkhögskolan i Ölands Skogsby iapril 1980. Ett 40-tal medlemmar del-tog och intresset för föreningen hadeunder första verksamhetsåret varitmycket stort. Styrelsen omvaldes ochInger Johansson, Kalkstad valdes ini styrelsen.

Redan från starten inbjöds till före-läsningar på Högalid på våren ochhösten.

Några av de första föreläsarna var:Otto Svennebring: Forskning om StSigfrid och om jordkulorCarl-Gustaf Holdar: Svenska ort-namnKerstin Jonmyren: Sveriges histo-ria under de närmaste 300 årenLiss-Erik Björkman: Domböckeroch småprotokollBirger Johansson: IndelningsverketGösta Engdahl: Båtsmanssläkter pånorra Öland

Ivan Svanström: Forskning kringtorparna i Sveriges historiaSten Almqvist: Emigrantinstitutet iVäxjöJess de Waal: Dansk släktforskningoch danska arkivLeif Nilsson: Gamla byar och kar-torKarl Rydå: 1800-talets nyodlings-processInger Karlsson: Klädedräktens his-toria

Lite historik från föreningens 30-åriga verksamhet:

Sigurd Wilén, Kalmar hade undermånga år skött microfilmsarkivet påbiblioteket i Kalmar och handlettmånga nybörjare och för detta belö-nades han som hedersmedlem 1981.

Kerstin Jonmyren, Henning Sanne-stam och Sven Andersson blev he-dersmedlemmar 1998, 2004 och2006.

1985 i nov. höll Genealogiska För-eningen en rikskurs för släktforska-re från hela landet på folkhögskolani Ölands Skogsby.

Dess ordförande Erik Thorell,Stockholm kunde berätta om omor-ganisationen och att Kalmar läns Ge-nealogiska Förening var en av lan-dets sex regionala föreningar.

Det nybildade SVAR fanns på platsmed dess ordförande Thord Bylund.Bertil Palm, känd ölandsforskare be-rättade om ett par kända prästsläkterpå ön; Stagnelius och Segrell.

Forskning med datorutrustning vardå något nytt som Sam Blixt och Jan-Christer Strahlert kunde informeraom.

I och med denna kurs hade KLGFantagits som medlemsorganisation iStudieförbundet Vuxenskolan.

1986 bildades Sveriges Släktforskar-bund och där anslöt sig KLGF 1988som medlemsförening.

Föreningen hade länge talat om ettmedlemsblad och här kom Lena Nils-sons datorkunskaper till nytta.

Första bladet skickades ut 1992med Lena Nilsson, Emmaboda somredaktör. Ett arbete som Lena fort-satte med till 2004.

Tomas Alriksson började presente-ra sina gårdsgenealogier i Torsåssocken som efterhand fylls på till enomfattande samling.

En av föreningens första anbytarträf-far hölls i Trankvills gamla skola iTorsås 1993 med 45 deltagare somalla forskade i Södra Möre. De storatorsåskännarna Tomas Alriksson ochJan-Christer Strahlert medverkar ochJan-Christer föreläser om soldater,båtsmän och indelningsverket.

1994-1997 fick vice ordförandeBritt-Marie Westblom, Algutsrumrycka in som ordförande då KerstinJonmyren flyttade till Gotland.

Emmaboda var först ut med släkt-forskarhjälp på biblioteken följt avKalmar, Nybro, Borgholm, Torsås,Färjestaden och Mörbylånga.

Somrarna 1994 och 1995 hölls data-kurser på folkhögskolan i ÖlandsSkogsby med 17 respektive 14 del-tagare.

1995 samlades 90 deltagare till an-bytarträff i Emmaboda ett samarbetemed Kronobergs Genealogiska för-ening och Blekinge Släktforskarför

KLGF 30 ÅRav Gullan Olsson


Tvåmänning - - - Föreningen Allmogebåtar, Bassholmen

ha anbytarträff på och kronobergareoch blekingar inbjöds 2001 till engränsträff som lockade 80 deltagare.

2002 samlades 20 deltagare till an-bytarträff med intresse i Mörbylångakommun på folkhögskolan i ÖlandsSkogsby.Kerstin Jonmyren fick Förbundetshedersdiplom på Släktforskardagar-na i Borlänge för förtjänstfull släkt-forskargärning.

Distributionen av föreningens med-lemsblad hade Henning Sannestamskött under många år och för dettaarbete belönades han med ett heders-medlemskap 2004.

2004 blev Birgitta Berkemar, Kal-mar ny ordförande i föreningen ochSven Andersson fick Förbundets he-dersdiplom för förtjänstfull släkfors-kargärning på Släktforskardagarna iÖstersund.

2005 ersatte Alva Lilja, Kalmar Bir-gitta Berkemar som ordförande ochpå årsmötet valdes Per Carlzon, Em-maboda till ny ordförande.

Under det här året skapades fören-ingens hemsida med hjälp av Tho-mas Berkemar.

Sven Andersson startade studiecir-kel med radioserien Släktband ochJan Jutefors, Rockneby blev ny re-daktör för KLGF-bladet.

2007 blev Gullan Olsson, Kalmar nyordförande och den 24 nov. sammaår invigdes föreningens lokal på Ståt-hållaregatan i Kalmar.

Henrick Lindell, Kalmar tog överansvaret för hemsidan och vidareut-vecklade den.

CD-skivan om Madesjö byar blevklar och KLGF fick överta Karl AxelBjörklunds Ölandskiva.

2008 medverkade KLGF i Region-möte i Växjö tillsammans med KGFoch Östgöta Genealogiska Förening.

En ny medlemsfolder utarbetadesi samarbete med Lars Kagg-skolansMedialinje.

Detta år startades Pratkvällarna i lo-kalen i skilda ämnen och anbytarträffhölls i Nybro för socknarna Nybro,Oskar och Madesjö med 14 deltaga-re.

Gullan blickar framåt…

Det har varit en fantastisk upplevel-se att blicka bakåt i 30 år och se allverksamhet som bedrivits i förening-en. Långt ifrån allt har kommit medhär i min resumé.

Att föreningen skaffat lokal öppnarupp nya möjligheter som vi ska tavara på. Jag vill att medlemmarna skaupptäcka att det här är deras lokal.

Smågrupper, där man forskar påsamma släkt, skulle t ex kunna sam-las i lokalen när där är ledigt.

Anbytarträffarna kan utvecklas merdär jag vill ha samarbete med vårahembygdsföreningar.

Att vid samma tillfälle kunna åkaut i byarna och se de gårdar och torpvi är intresserade av med någon frånhembygdsföreningen som guide. Vikanske ska ordna egna byvandring-ar?

Vi behöver ut i ”verkligheten” ochinte bara sitta vid våra datorer.

Det har visat sig svårt att samla folktill utflykter, men det finns mångaintressanta platser som är värda ettbesök i vårt län.

Tipsa oss om ämnen till Pratkvällar-na, socknar ni vill ha anbyte i, för-slag på föreläsningar och skicka inartiklar till KLGF-bladet; stora somsmå.

KLGF har varit med om en utveck-ling från kopieringsmaskiner och”snigelpost” till egen lokal med da-torer och jag tror på KLGF som enförening där människor möts på oli-ka sätt i vårt stora gemensamma in-tresse för släktforskning.

ening och under samma år samlades100 personer till anbyte med föredragi Borgholm.

Föreningen har deltagit med bokbordpå Släktforskardagarna i Stockholm,Jönköping, Linköping, Borås, Ron-neby, Halmstad och Falköping.

1997 var Kerstin Jonmyren tillbakafrån Gotland och fortsatte som ord-förande till 1998.

Samma år hade föreningen ett an-byte i Brömsebro för södra Kalmarlän, östra/mellersta Blekinge ochsydöstra Kronobergs län. 35 deltaga-re lockades av detta.

På hösten bildades en släktforskar-förening i Borgholm för norra ochmellersta Öland som en lokalfören-ing till KLGF där Doris Andersson,Ramsättra, Köping var en av demsom höll i verksamheten.

1998 började Sven Andersson, Kal-mar som representant för KLGF medkurser i släktforskning i Studieför-bundet Vuxenskolans regi.

Det här året blev Helena Ervenius,Lenstad, Torslunda ny ordförande iföreningen.

Emmaboda ordnade anbytarträffför Vissefjärda, Algutsboda ochLångasjö med 16 deltagare.

Samma år inleddes ett antal före-dragskvällar på biblioteket i Kalmardär man bl a kunde lyssna till Gun-nel Forsberg- Warringer som berät-tade om Julseder genom tiderna.

1999 inbjöds till anbytarträff i Ny-bro för socknarna Madesjö, Hälleber-ga, Kråksmåla, Örsjö, Nybro, Oskar,St Sigfrid, Bäckebo och Kristvalla.

2000 blev Sven Andersson, Kalmarny ordförande i föreningen.Nu startade föreningen Caféprat påEkelunds i Kalmar och på Priems iNybro.Samma år var Lars Oswald, Väster-vik inbjuden till Nybro att kåserakring Hultsfreds Slätt.

Emmaboda tycks vara en bra ort att


Mina morföräldrar - båda svensk-ar - gifte sig i New York 1892. In-för min mors födelse 1894 hademin mormor återvänt till sin gam-la hembygd på Öland, där hon av-led en vecka efter förlossningen.

Min morfar blev kvar i Ameri-ka, där han så småningom bildadeny familj.

1912 i april emigrerade min mor tillAmerika och hade där god kontaktmed sin far och hans nya familj.

1915 återvände min mor till Öland,gifte sig med en lantbrukare och ficken stor familj och även ett arbetsamtliv. Under och efter världskriget av-tog kontakterna med fadern och hansfamilj i Amerika.

1954 började jag intressera mig för”morfar i Amerika”, som min mor dåinte haft kontakt med på många år.Trots mina efterforskningar genomKungliga Utrikesdepartementet ochFrälsningsarméns Efterforskningsby-rå lyckades jag inte spåra morfar.

1972-73 lyckades jag genom bl.a.Emigrantinstitutet, Växjö, ochLandsarkivet i Lund spåra varifrån iSverige morfar härstammade. Dettablev början till en tvåårig intensivsläktforskarperiod på Biblioteket påSlottsvägen i Kalmar med SigurdWilén som min läromästare med då-tidens filmrullar.

Vid millenniumskiftet som pensionärvaknade återigen intresset för släkt-forskning. Nu var det nya bibliote-ket med mikrokort och så småning-om en mycket försiktig övergång tillen dator som inte alltid fungerade detimmar man bokat in sig.

I min släktforskarvärld kom revo-lutionen för ett par år sedan. AndersElofsson ringde och informerade omKLGF:s forskarstuga, som var underöppnande på Ståthållaregatan 52 iKalmar och ville att jag skulle ställaupp som ”stugvärd” ett pass i veck-an. Med tillgång till SVAR, Genlineoch Arkiv Digital m.m. på Internet

samt ett stort antal CD-romskivor varjag inte svår att övertala.

De gångna åren i forskarstugan harjag upplevt som mycket värdefulla;inte minst möjligheten till problem-lösningar med forskarkamraters hjälpsamt naturligtvis den sociala samva-ron.

Sven Erik JönssonP.SMin morfar har jag ännu inte lyckatshitta. D:s

Stugvärdar berättar

För några år sedan ville min dot-ter, efter en separation, byta efter-namn. Hennes flicknamn Anders-son var inte tänkbart!

Hon hade som barn hört sin far-mor berätta att namnet Stjern fun-nits i släkten, och ville nu gärna hadet efternamnet.

Jag tog kontakt med Patent - och Re-gistreringsverket för att få veta omdet var möjligt, och det var en heldel kriterier som skulle uppfyllas föratt få namnbytet godkänt. Bl.a skul-le det vara utdrag ur födelse- och dop-böcker på de personer i släkten somburit namnet och jag fick veta att ut-drag ur dessa böcker kunde jag få avLandsarkivet i Vadstena.

Jag lyckades på egen hand, viaGenline, hitta de personer som buritnamnet.

Jag ringde Landsarkivet,fick utdra-gen, läste dem och undrade hur den-na anfader fått namnet Stjern, då hansfar hette Hans Hansson.

För att göra en lång historia kort, såslutade det med att dottern fick sittnya efternamn. Och inte bara det utanockså en historia om 20-åriga CarlGustaf Hansson i Östergötland, somår 1834 blev antagen som soldat vidFörsta Livgrenadjärsregementet, till-delades soldatnamnet Stjern, blevförlagd i Malmö och deltog i dansk-tyska kriget i Schleswig år 1849.

Han gifte sig,och fick fem barn somväxte upp hemma på soldattorpet.Vid 51års ålder begärde han och fickavsked från soldatyrket med vitsor-den “Tjent utmärkt väl”. Livgrenad-jären Carl Gustaf Stjern var min dot-ters farfars morfars far.

Det var alltså så mitt intresse försläktforskning väcktes.

Jag upptäckte ganska snart att jagbehövde mer kunskap i ämnet ochanmälde mig till en studiecirkel isläktforskning.Där träffade jag per-soner med samma intresse, och vårmycket kunniga cirkelledare rekom-menderade oss att bli medlemmar iKLGF.

Nu har det gått några år,och jag tyck-er fortfarande det är intressant. Ja,egentligen blir jag mer och mer bi-ten för varje år! Släktforskningen ärför mig inte bara namn och årtal utanlevande historia.

Kyrkböcker, domböcker och andradokument tillsammans med littera-tur om hur livet tedde sig för män-niskor “förr i tiden” berikar mittliv.Sedan kan man inte komma ifrånatt det också är ett spännande detek-tivarbete att söka sina rötter.

Under åren som gått sedan jag komigång med mitt forskande har detskett en del förändringar för oss släkt-forskare i Kalmar m. omnejd.

I stället för att boka släktforskar-datorn på biblioteket några timmarhar KLGF nu en egen släktforskar-stuga. Här kan man sitta “hur längesom helst” d.v.s det är ingen tidsbe

8 KLGF-bladet Nr 73, Nov 2009gränsning vid datorerna.Som stugvärd upplever jag att det

är mycket avspänt och trevligt i vårstuga. Vill man så kan man ta en koppkaffe och har man fastnat i sin forsk-ning eller behöver “läshjälp” av gam-mal stil, så brukar det lösa sig.

Jag är inte “proffs” på släktforskning.Det är inte därför jag ställt upp somstugvärd, utan det är roligt att mötaandra människor med samma intres-se och dela med sig av det man kan.

Men ibland kan det bli lite fel!!Jag minns en dag när det kom en

släktforskare som var nybörjare tillstugan. Jag var så ivrig att hjälpa ho-nom att få något med sig hem att kun-na fortsätta med själv.Vi följde enperson i husförhörslängden, menstrax innan när min besökare skullegå såg jag att den vi följt hade flyt-tat.

Jag säger då till besökaren: ”Nästagång kan du fortsätta din forskningmed att leta i flyttlängden, så ser duvart han flyttat”.

När besökaren hade lämnat stugantittade jag igen i husförhörslängdenoch såg att personen vi följt hadeflyttat till en annan sida i husförhör-slängden och inte till en annan för-samling.

Jag tänkte då: “Nu har jag lurat minbesökare, vad gör jag?” Jo, jag slogupp hans namn i telefonkatalogen,ringde upp och förklarade misstaget.Det var bara det att personen i andraänden inte förstod ett dugg av vadjag pratade om.Han hade bara sam-ma namn som min besökare!

Ja så kan det vara att vara stugvärd iKLGF.

Karin Andersson

Föreningen bildades på hösten1979 och redan 11 jan. 1980 varden första föreläsningen, som be-handlade fotografering.

Arne Palmqvist gav oss tips ochråd om identifiering, avfotografe-ring och förvaring.

Den första höstkursen hölls på Hö-galid 11 – 12 okt. 1980 och samlade50 medlemmar!

Huvudföreläsare på lördagen varCarl-Gustav Holdar och ämnena: Vårhistoria under 1700 – 1800 talen,Ortsnamn och ägonamn samt Skat-teläggningar och skiftesreformer.

Sten Almqvist från Emigrantinstitu-tet besökte oss hösten 1981 och ta-lade om olika utvandringar, bl. a. ar-betsvandringar till exempelvisStockholm.

Jag minns ännu hans livfulla be-skrivning: ”Det är ölänningarna sombyggt Stockholm.”

DIS kom med sin första informationom datorn i släktforskningen 8 okt.1983, Den drog 53 deltagare.

Hösten 1984 hörde jag nästa förelä-sare, som gjorde ett bestående in-tryck, Bror-Erik Ohlsson, stadsarki-varie i Eskilstuna.

Han gav oss en beskrivning av vadsom finns av intresse för släktfors-kare i kommunarkivet och gav ossen övning i läsning av gamla hand-stilar.

Föreläsare nummer tre som jag integlömmer är Carl Herman Tillhagen15 – 16 nov. 1986.

Att efter ha passerat 80 år hålla trestycken föreläsningar om vardera 90minuter utan manuskript tycker jagär en prestation.

Ämnena var: Folklig läkekonst, Sko-gens djur i folkets tro och Folktronstankemönster. Böcker av honom:Vardagsskrock, Fåglarna i folktron,Vävskrock och Folklig Spådoms-konst.

9 maj 1987 hade föreningen en buss-resa till Lund.

Där fick vi guidade turer i Dom-kyrkan och på Kulturen samt mat iKarlssons trädgård.

PLF introducerades av Sam Blixthösten 1988.

Favorit nummer fyra under KLGFs80 – tal är Gunnar Arnborg från Grå-bo i Västergötland 12 nov. 1989.

Jag hade läst en artikel i tidningenLand under rubriken - Farmorsstoppelåda -, som handlade om ho-nom. Hos oss pratade han om Gam-melfarmor och vår tid. Han har ock-så givit ut böcker som: Mulens mar-ker och Enens rike.

Aron Axelsson från Växjö var hososs första gången 9 – 10 nov. 1990och stod för underhållningen bådadagarna.

Ämnena var: Skrivna källor ochstilar, Kyrkoarkivalier, Domböcker,Sockenstämmoprotokoll och Boupp-teckningar. Aron Axelsson har sedanden gången varit vår föreläsare vidett flertal tillfällen.

Förutom ovanstående företogs enbussresa till Landsarkivet i Vadste-na.

Studiebesök gjordes på Lantmäteriet,Tingsrätten, Marinmuseet i Karlskro-na, Emigrantinstitutet i Växjö o.s.v.

KLGF - 30 år.Några minnen från 80 – talet

av Sven Andersson

9KLGF-bladet Nr 73, Nov 2009Aktiviteter i Emmaboda

Jag började släktforska 1989. Blevmedlem i KLGF 1992 och året efterblev jag invald som suppleant i sty-relsen. Efter några år blev jag ordi-narie styrelsemedlem.

Under den tid som jag har varit aktivi föreningen har vi haft två anbytar-träffar. En 1995 och en 2001. Bådagångerna har antalet besökare varitöver 50 personer.

Vi har även haft forskarhjälp sexgånger per år. Tre på våren och trepå hösten. Vi har även haft en delmindre sammankomster genom åren.Biblioteket har vid tre olika tillfällenbjudit in Genline, SVAR och ArkivDigital.

På bibiloteket i Emmaboda finnsGenline, SVAR och Arkiv Digitalsamt samliga mikrokort - födda, vig-da och döda fram till 1938 för helaEmmaboda kommun.

Alva Carlsson

Forskning i Torsås

Möjligheten att släktforska harfunnits länge i Torsås kommun ochi de tre församlingar som där in-går : Torsås, Gullabo och Söder-åkra.

Där, såväl som i de flesta andra kom-muner, har underlaget för forskningi stort sett bestått i kyrkböcker för-varade på pastorsexpeditionerna inn-an de samlades upp och flyttades tillVadstena. Därtill har senare funnitsmikrofilmade kyrkböcker för mot-svarande församlingar. Man har gi-vetvis också kunnat låna eller köpamikrofilm från SVAR, Svensk Arkiv-information.

Kursverksamhet har också förekom-mit under flera år, innan jag självengagerade mig lokalt för släktforsk-ning.

Sedan 2004 finns jag i styrelsen förKLGF och är dess representant förTorsås kommun, där jag är bosatt se-dan 1974.

I den rollen har min första åtgärdvarit att se till att vårt lokala biblio-tek i Torsås skaffat så mycket sommöjligt av de hjälpmedel för forsk-ning som finns tillgängliga från oli-ka håll.

Idag är vårt bibliotek och det utrym-mer för forskning som vi förfogaröver, väl försett med sökningsmöj-ligheter över nätet, som SVAR, Gen-line och Arkiv Digital. Därtill allaCD-skivor över Sveriges befolkningvid olika tidpunkter, Dödbok, Emi-granten och PLF:s fyra skivor. Där-utöver finns ett omfattande lokalar-kiv, med tidningsurklipp, artiklar,släktberättelser och mycket, mycketmer.

Biblioteket med sin personal har enmycket positiv inställning till släkt-forskning och är oss behjälpliga medaffischering och annonsering vid deaktiviteter som arrangeras, tex släkt-forskarhjälp, Släktforskningens dagoch Arkivens dag.

Ett problem vi dock brottas med ärsjälva forskarlokalen. Fastigheten vartidigare en Ica-butik och forskning-en bedrivs i det som tidigare var bu-tikens fikarum. Utrymmet är litet,vilket innebär att där kan bli trångt,eftersom där också ska finnas platsför andra än släktforskare, specielltpå sommaren då turister använder sigav de datorer som finns som någotslags Internet-café.

För närvarande pågår en invente-ring av möjliga lokaler och utredningav frågan om bibliotekets framtidaplacering, vilket också berör släkt-forskningen. Vi är dock utlovademinst lika bra lokaler som de vi haridag, vilket känns positivt.

Som lokal representant för KLGF harjag åtagit mig att vara behjälplig närförfrågningar kommer in, antingentill biblioteket eller till kommunen,om någons rötter i bygden.

Åtskilliga är de utredningar jag gjortde senaste åren avseende inte minstamerikaner som i tidigare släktledutvandrat och nu via sina ättlingar villveta sitt ursprung. En mycket intres-sant och stimulerande uppgift! I slu-tet av besöket guidar jag vid rund-vandringar i den gamla hembygdenoch letar samtidigt fram nu levandesläktingar till emigranterna, vilketofta slutar i en gemensam släktträff.

Intresset för släktforskning ökar helatiden. Ett skäl till detta kan vara denpublicitet vi fått lokalt, men givetvisockså de hjälpmedel som nu finns atttillgå och som gör forskningen min-dre tidskrävande.

Vi håller kurser höst och vår ochman kan där notera ett allt större an-tal yngre deltagare, vilket är mycketpositivt. Till skillnad från äldre del-tagare har de ju fortfarande tillgångtill sina äldre släktingar, som kanberätta om hur det var förr.

Sammanfattningsvis är såväl intres-set för släktforskning, som möjlighe-terna att bedriva forskning i Torsåskommun, mycket stort och fortfaran-de på tillväxt, bland annat genom denya kontakter som skapas mot såvälpensionärer som skolelever.

Torsås den 3 november 2009Conny Gustavsson


Cousin Chart från Wikipedia

Jag tänkte det kunde vara bramed en liten engelsk läsövning,som i detta fall handlar om detamerikanska sättet att räknakusiner

If one person’s

is the other person’s

Grandparent

Great-grandparent

Great-great-grandparent

Great3-grandparent

Great4-grandparent

Great5-grandparent

Great-grandparent

1st cousins once removed

2nd cousins

2nd cousins once removed

2nd cousins twice removed

2nd cousins thrice removed

2nd cousins four times remo-ved

Grandparent

1st cousins

1st cousins once removed

1st cousins twice removed

1st cousins thrice removed

1st cousins four timesremoved

1st cousins five times remo-ved

then they are

A cousin chart, or table of consang-uinity, is helpful in identifying thedegree of cousin relationship bet-ween two individuals using theirmost recent common ancestor as thereference point. Cousinship betweentwo individuals can be specificallydescribed in degrees and removes bydetermining how close, generational-ly, the common ancestor is to eachindividual.Additional modifying words are usedto clarify the exact degree of related-ness between the two people. Ordi-nal numbers are used to specify thenumber of generations between in-dividuals and a common ancestor,and further clarification of exactcousinship is made by specifying thedifference in generational level bet-

ween the two cousins, if any, by usingdegrees of remove. For example,”first cousins once removed” descri-bes two individuals with the commonancestor being the grandparent of onecousin (one degree) and the great-grandparent of the other cousin. Thecousins themselves are one genera-tion different from each other (oneremove).

· If we share grandparents buthave different parents we arefirst cousins

· If we share great-grandparentsbut have different grandparentswe are second cousins

· If my grandparents are yourgreat-grandparents (or viceversa) we are first cousinsonce removed

· My parent’s sibling is my aunt/uncle

· My grandparent’s sibling ismy grandaunt/granduncle orgreat-aunt/-uncle

Similarly

· My sibling’s child is my nephew/niece

· My sibling’s grandchild is my

Chart relationships as sentencesReminder: the closest relationshipprevails — note that cousinship is notcalculated between individuals whenone is descended from the other; forexample, two individuals are notcalled cousins if they are any degreeof grandparent, parent or child.

Also, cousinship is not calculatedbetween individuals of any degree ofaunt/uncle and nephew/niecerelationship to each other.

· If we share the same parents weare siblings


Great4-grandparent

1st cousins four timesremoved

2nd cousins thriceremoved

3rd cousins twiceremoved

4th cousins onceremoved

5th cousins

5th cousins onceremoved

Great-great-grandparent

1st cousins twice removed

2nd cousins once removed

3rd cousins

3rd cousins once removed

3rd cousins twice removed

3rd cousins thrice removed

Great3-grandparent

1st cousins thrice removed

2nd cousins twice removed

3rd cousins once removed

4th cousins

4th cousins once removed

4th cousins twice removed

Great5-grandparent

1st cousins five times remo-ved

2nd cousins four times remo-ved

3rd cousins thrice removed

4th cousins twice removed

5th cousins once removed

6th cousins

grandnephew / grandniece

· My first cousin’s child and Iare first cousins once removed(one generation difference bet-ween us)

· My first cousin’s grandchildand I are first cousins twice re-moved (two generations diffe-rence between us)

Similarly

· My parent’s first cousin and Iare first cousins once removed(one generation difference bet-ween us)

· My grandparent’s first cousinand I are first cousins twice re-moved (two generations diffe-rence between us)

· My second cousin’s child and Iare second cousins once remov-ed (one generation differencebetween us)

· My second cousin’s grandchildand I are second cousins twiceremoved (two generations diffe-rence between us)

Similarly

· My parent’s second cousin andI are second cousins once re-moved (one generation diffe-rence between us)

· My grandparent’s second cou-sin and I are second cousinstwice removed (two generationsdifference between us)

· My third cousin’s child and Iare third cousins once removed(one generation difference bet-ween us)

· My third cousin’s grandchildand I are third cousins twice re-moved (two generations diffe-rence between us)

Similarly

· My parent’s third cousin and Iare third cousins once removed(one generation difference bet-ween us)

· My grandparent’s third cousinand I are third cousins twice re-moved (two generations diffe-rence between us)

Following this pattern, it can be de-termined that xth cousin y-times re-moved means either of the follow-ing:

· The xth cousin of your direct an-cestor y generations previously(eg. your great-grandparent’sfifth cousin is your fifth cousinthrice removed); or

· Your xth cousin’s direct descen-dant y generations away (e.g.your fifth cousin’s great-grandchild is also your fifthcousin thrice removed)


Detta tidningsurklipp hittades i en bok. Tyvärr så vet vi inte när och i vilken tidning det kommer ifrån

Båtsmannen Karl Johan KarlssonLöf var född 1853-07-31 och var sontill Bonden Carl Magnus Jonsson iRövareberg, Bäckebo ooch hans hus-tru Anna Charlotta Jacobsdotter.Löf dog 1914-01-02 i Binnaretorp.

Han gifte sig 1875-12-31 med Kris-tina Sofia Karlsdotter från Binnare-torp, född 1852-03-04 och dotter tillBonden Carl Johan Svensson iBalebo och hans hustru LovisaCarlsdotter.

De fick barnen:Rosalie Amanda Sofia 1876-07-17död 1877-09-15Karl Edvin Mauritz 1880-02-01Anna Viktoria Sofia 1882-10-22Ellen Adele Lovise 1885-07-12Nanny Regina Maria 1888-09-19

Dottern Ellen emigrerade till Ame-rika 1902-05-19Anna reste 1903-03-18

Dottern Regina gifte sig 1920-09-04med stenarbetaren Axel LorentzHellström från Binnaretorp. Hondog 1964-05-28 i Binnaretorp.

Båtsman Löf i Binnaretorp, Bäckebo

Det är jätteintressant med sådana härfynd.

Har du något gammalt urklipphemma i byrålådan, som du vill delamed dig av. Du kanske inte ens vetvar det kommer ifrån eller inte rik-tigt vet vilka det är.

Skicka det till redaktören så försö-ker vi ta reda på lite mer uppgifteroch så lämnar vi resten till läsekret-sen.

Vet du något om den här familjen?Vad hände med sonen?Vet du vad som hände med döttrarnai Amerika?

Har du själv har kopplingar hit på nå-got sätt.

Skriv ner lite uppgifter och skickatill oss, eller om du vill så får du ringaredaktören.

Vet du var och när detta klippet kanvara ifrån?


Elsas barndomsminnenberättad ur minnet av Elsa Svensson

nedtecknat och redigerat av Camilla Olveng Sekund

Detta är en berättelse från en svun-nen tid ; den skildrar hur livet varför en liten flicka i Småland i bör-jan av 1900-talet.

Den är berättad ur minnet avElsa Svensson, född Franzén, idag98 år gammal. Hon föddes 1906, iPersmo, Algutsboda socken, ochbodde sina första barndomsår påett ställe som kallades Nyatorp.Modern Ida, föddes 1873 och fa-dern Karl-Robert Franzén varfödd 1875.

Elsas storasyster hette Signe ochsmåbröderna, den äldste först, hetteSture, sen Ragnar och sist Erik.

Det var Ragnar som dog, 6 år gam-mal av epidemisk gulsot.

Jag har skrivit ned den som tal-språk, för att inte gå miste om Elsasfina berättarspråk. Läs och bli hän-förd!

Malmö den 1 augusti 2004,Camilla Olveng Sekund

Kompletterad av Lars-Ingvar Svens-son den 5 december 2004

Klgf-bladet ker att publcera en liten skrift med nedanstående titel. Den har givits ut i en liten trycktupplaga för familjens behov och vi får nu förmånen att få ta in hel hennes berättese. Vi pblceradr dendock i delar.

Bestyr inför julenNär tröskningen var avklarad börja-de arbetet med att göra julosten. Manbytte mjölk så att det skulle räcka tillflera ostar. Ostarna skulle ju inte bararäcka över julen utan vara hela vin-tern.

Löpet till ostarna gjorde de själva frånen gödkalv. Kalven fick dricka såmycket mjölk som den orkade innanden slaktades, så att mjölken hann att

löpa sig i magen på kalven. Sen togman vara på ostämnena i kalvmagenvid slakten. Kalvmagen sköljdes ochrengjordes. Sedan vispades ostämne-na sönder och blandades med gräd-de och salt samt lite kummin.Slaktaren skulle ju alltid ha en kaffe-gök innan slakten började. Den sistaskvätten i flaskan fick husmor attblanda i löpet.

Därefter hälldes alltihop tillbaka in ikalvmagen och knöts ihop med tvåpinnar, en i vardera änden och häng-des upp i taket för att torka.När osten skulle göras togs torkadebitar av löpet som blöttes upp i vat-ten och fick stå och dra över nattenoch sen silades detta.

Mjölken värmdes i stora kopparkitt-lar och sen rördes löpet ner i mjöl-ken så att det började ”löpa sig ”.Vasslan togs bort. När ostarna börja-de bli lagom hårda togs dom upp ochlades i ostkorgar på en handduk. Ef-ter ca 3 dagar togs osten ur korgenför att torka och bilda en skorpa. Oftatvättades osten med brännvin ellercognac för att bli riktigt stark o god.Den största osten skulle ju vara jul-ost.

Längre fram, närmare jul var det såtid att vi skulle slakta vår gris. Detvar en hel del uppståndelse med det.Det var mycket arbete med det. Vihade en stor fin fet gris. Vi flickorfick hjälpa mor att rensa fjälster, viskulle göra korv och isterband, blod-korv och koka flera sorters syltor,koka grishuvudet och göra sylta utavdet. Då fick vi barn hjälpa till och stå

och dra köttkvarnen, mala kött, ste-ka köttbullar. Och det var bra för vifick på det viset lära oss hur det gicktill att laga mat. Det var bara nyttigtför oss. Pojkarna fick hjälpa till attbära in ved så att vi höll värmen igångi spisen. Vår far styckade ner helagrisen och saltade ner en del medgrovsalt och lade det i ett stort fintträkar. Han lämnade en stor bit sal-tad skinka som vi skulle ha till jul.Där blev ju mycket god mat, oj vadvi fick mycket god mat att äta då!Men det skulle räcka hela vinternända fram på sommaren och skullehålla sig. Så det var att portionera utdet så det skulle räcka till oss alla. Visvalt aldrig , vi hade det bra.

När det var dags att tvätta kläder ochlinnen, fick mor om vintern värmavatten och ha klädkok på spisen. Detvar väldigt besvärligt för mor. Påsommaren fick hon tvätta ute, vi hadeen stor trefotagryta som vi sade, enjärngryta som hon kunde elda under.Det låg stenar kring grytan så att inteelden skulle sprida sig, så fick honstå där och koka tvätten. Det var far-ligt besvär att tvätta till oss alla.

Sedan var det tid för mor att bryggaenbärsdricka. Vi hade plockat enbärpå hösten och torkat dem, och dåskulle hon brygga enbärsdricka. Detvar en hel procedur. Det tog lång tidför henne innan det blev färdigt ochså skulle hon baka. Då bakade honstort bak med bröd, vi hade en storstenugn som rymde åtta stora bröd-kakor. Mor satte degen och bakadeoch det skulle vara utav sammalet,så kallades det på den tiden. Det blev

14 KLGF-bladet Nr 73, Nov 2009ett sådant där halvgrovt bröd. Menoj vad gott det blev! Men det blevrätt besvärligt för henne att elda iugnen så att det blev lagom värme.Det var en konst att får rätt värme,men det kunde hon, det hade hon lärtsig. Det blev ett sådant fint bröd, ochvi tyckte så mycket om det. När detblev färdigt lade hon det i en stor trä-kista. Där förvarade hon det, för attdet skulle hålla sig och det gick bra.

Längre fram var det tid igen att bakaett bak med bröd likadant med likastor sats igen som skulle vara lite fi-nare, siktebröd, för att det skulle varatill julfirandet. Sedan bakade hon litebullar och småbröd.

Efter det var det tid för städning-en. Det skulle ju städas och fejasöverallt. Det var ju ett jobb, vi hjälp-te till så gott vi kunde, men hon fickju ta det värsta. Allra sist skulle honskura alla golven. Vi hade trägolv ochvi hade tre rum, och ett stort kök. Vieldade bara i det stora rummet ochköket på vintern för det gick åt såmycket ved. Vi hade inte det utan vifick köpa veden, och den var dyr, såvi fick spara på det.

Alla golven skulle knäskuras somman sade, det luktade så rent och fint,hon skurade med såpa och vatten. Detblev så fint till julen.

När det började närma sig julen sågick vi till vår ”Sockerpinna-fia” föratt vi skulle köpa julgranskaramel-ler. Hon gjorde fina karameller, medsilkepapper och krusat i kanterna ochmed små bokmärken på. Vi fick litepengar av mor och lite hade vi välsjälva sparat så att vi kunde köpa lite.

Då hade vi lite sysselsättning omkvällarna med det. Vi skulle knyta enliten tråd om dem, en liten ögla så attvi skulle kunna hänga dem i julgra-nen. Då fick mor vara ifred under ti-den, så att hon fick göra vad hon vil-le. Då störde vi ju inte henne.

Så kom morbror Albin dit någradagar innan julafton. Då hade hanvarit hos bagaren och köpt stora finapepparkaksgubbar till oss. De blev viså glada för och de satte vi i fönst-

ren, som vette mot vägen för att allaskulle se hur stora, fina julgubbar vihade.Morbror Albin fick lite julmat medsig hem utav mor, han var ju ungkarloch han ville fira sin jul i lugn ochro.

Sedan kom äntligen julafton som viskulle fira. Vi klädde på oss på mor-gonen och fick lite mat och då komfar in med julgranen. Och då skullevi klä den, det var ju spännande attvi skulle göra den fin. Svenska flag-gan skulle vara i toppen och sedanskulle vi hänga på kulor och ljusenskulle sättas i, det var levande ljuspå den tiden. Vi hade hållare som visatte ljusen i. Och så satte vi dit demförst, så att de skulle vara med jäm-na mellanrum. Sedan satte vi i alltdet andra, även äpplen och så häng-de vi dit alla de där karamellerna. Detvar ju så spännande det där, vi hadeså mycket att ställa om, och vi var såglada för det där. Vi hade sådana finajular, tyckte jag.

Framåt middagen, då hade morgjort i ordning allt det där som honkokat dagen innan, skinka, fläsk ochett stort isterband hade hon kokt. Såskulle vi doppa i grytan av allt detdär goda spadet som det blev utavdet. Då skar hon stora skivor utav dethalvgrova brödet och så skulle vidoppa det. Det var ju så gott. Så sam-lades vi allihop kring köksbordet ochmed grytan på bordet och satt där ochåt. Vi tyckte det var så gott allt detdär.

Sedan var det tid för oss alla barn atttvätta oss och göra oss i ordning. Ochdå fick vi flickor hjälpa småpojkar-na att tvätta dem och göra dem i ord-ning. Badat hade vi gjort några da-gar innan. Vi klädde om oss och togpå oss våra finkläder. Vi hade väl inteså mycket fint men vi hade ju i allafall så vi kunde byta om, och varalite finare.

Sedan hade vi att göra i köket medmaten, att skära upp och stöka och

allt det där.På kvällen fick vi hjälpa till att duka

bordet vi flickor. Det var ju sådanspänning. All den goda maten skullefram. Där fanns syltor, vi hade brunabönor med kallt fläsk till det. Detfanns skinka, sill och ansjovis skullealltid vara på bordet, grisfötter, farskulle absolut ha kokta grisfötter, detvar en sed att han alltid skulle ha detdär. Och så stod där en stor bringaremed den där goda enbärsdrickan. Vifick äta precis hur mycket vi ville avde sorter vi tyckte om, och vi åt ochtyckte att det var så festligt och hög-tidligt. Och vi var så snälla och lydi-ga allihopa, det var så fint. Vi hadejulgranen tänd medan vi åt. Det varriktiga jular vi firade på den tiden.

Men sedan blev vi ju förstås tröttapå kvällen, så vi fick lägga oss rättså tidigt. Vi skulle upp tidigt på jul-morgonen och tända julgranen. Denskulle stå vi fönstret och vara tänd.

Vi stod där kring den och tittade utgenom fönstren på alla som åkte tillkyrkan till julottan. Då körde de pre-cis förbi vårt hus, vi bodde ju näralandsvägen. På den tiden var detmycket snö, och de körde med slä-dar, det var så fint. Far och mor kal-lade på oss så att vi fick stå där runtomkring den tända julgranen. Därstod vi i våra små korta särkar ochfrös och vi räknade hur många skjut-sar som körde. De hade lyktor tändadär framme på släden, och någonhade satt pinglor på hästarna och någ-ra hade bjällerkransar. Vi tyckte attdet var så fint allt det där.

När de sedan kom fram till kyrkanfanns där vad vi kallade för kyrkstal-lar, som fanns nedan för backen tillkyrkan, och där ställde de in sinahästar så att de inte skulle stå ute ochfrysa. Varje bonde hade ett nummerpå dörren till sin spilta där de ställdein hästen medan de var på julottan.Men tyvärr så är ju alla kyrkstallarrivna nu. De finns ingenting kvar, fördär har de byggt villor nu. Men detvar en fin sed det där, vi tyckte detvar så fint. Det var så stor skillnadmot vad det är idag.


Efter julen så skulle vi dansa ut jul-granen. Då blev vi bjudna till varan-dra alla barnen och där fanns gott ombarn runt omkring. Vi skulle till var-andra och dansa ut julgranen.

Det tyckte vi var så roligt. Vi ficksaft och bullar, och dansade dansle-kar och jullekar. Det var ju så roligt!

Släktforskarhjälpen

Hur hittar jag min mormors föräld-rar? Kan du hitta min farfarsfars bror,som emigrerade 1870? Jag har körtfast, hur kan jag gå vidare? Kan dutipsa om hur jag ska hitta fadern tillett oä barn? Hur använder man Gen-line? Var hittar man domböckerna?m.m m.m

Otaliga är de frågor man kan få närman är Släktforskarhjälp på biblio-teket.

Under flera år har KLGF funnits tillhands på biblioteken i Kalmar, Ny-bro, Emmaboda, Torsås, Nybro, Fär-jestaden, Borgholm och Mörbylångaunder några timmar i månaden.Många är de släktforskare och kan-ske blivande släktforskare som fåttsvar på sina frågor.

Möjligheterna att vara till hjälp harökat explosionsartat med alla de nyaCd-skivor och släktforskningspro-gram, som numera finns installeradepå släktforskardatorerna på bibliote-ken. Inte trodde man väl för några årsedan att man sällan skulle kommaatt använda sig av micvrokorten?

För många har besöket hos oss isläktforskarrummet varit upptaktentill att börja släktforska på egen hand.Allt fler ungdomar har hittat till ossoch upptäckt det roliga med att kun-na använda sig av datorn för att bör-ja söka efter sina rötter.

Att gå en kurs på ett studieförbundär något vi tipsar om.

Birgitta Berkemar

Träffarna har varit uppdelade i enpå våren och en på hösten med tretill fyra föredragshållare per tillfällevilka lockat en trogen åhörarskara.

Träffarna har tagit en hel lördag ianspråk och skolans kök har svaratför trakteringen av mat och dryck.

Föredragshållarna har varit både lo-kala och kommit långväga ifrån ochde har gemensamt

bidragit till att fortbilda oss i släkt-forskning och historia.

Ett litet axplock som etsat sig fast iminnet:

Aron Axelsson från Växjö har åter-kommit med föredrag om livet påunder 1600-, 1700- och 1800-talenmed utgångspunkt från protokoll frånhäradsting och domkapitel med ex-empel på trolovningar, äktenskapoch skilsmässor, som inte alltid varitlyckliga och som fått oväntade ut-gångar.

Han har också föreläst om hur manreste i Sverige före bilismen.

Hans Rosengren från Sjöfartsmuse-et har berättat om sjöfarten på ost-kusten, en typ av kommunikation lik-nande Hurtigrutten utmed Norgeskust, och som väckte minnen hosmånga av åhörarna.

Peter Danielsson från Kalmar länsmuseum har gästat oss med föredragom Kalmar slotts historia och Svens-ka flottans flytt till Karlskrona ochsamtida etablering av båtmän frånFinland till södra Möre, vilken ej varbekymmersfri.

Släktforskartips har regelbundet åter-kommit som arkivarie Rolf Johans-sons föredrag om hur man hittar ilandsarkivens arkiv samt f.d. kom-munarkivarie Rose Marie Deliagasföredrag om ”Från lumppapper till

CD - att tänka på vid arkivering avforskningsresultat”

Anna-Lena Hultmans råd om ”Hurman hittar sin släkt i Amerika” ochGull-Maj Lindströms berättelse om”Hur jag fann okända fäder i släk-ten”. Hon var den första i sju gene-rationer bakåt som var född inomäktenskapet. Båda föredragen gavmånga tips till släktforskare.

Gösta Alexandersson

Vår- och höstträffarpå Högalid folkhögskola

BlekingesBlekingesBlekingesBlekingesBlekingesBoupptecknings-Boupptecknings-Boupptecknings-Boupptecknings-Boupptecknings-

ingresseringresseringresseringresseringresser

Del 1 Östra härad 1737-1840Del 2 Karlskrona stad 1790-1828Del 3 Medelstad härad 1699-1799

Avskrifter i Word på nutidasvenska med goda sökmöjligheeterpå byar, arvlåtare och arvingar.

Pris per del 300 kr

Kontakta:Kontakta:Kontakta:Kontakta:Kontakta: Björn-Åke PeterssonE-post:E-post:E-post:E-post:E-post: [email protected]

En ny bok omSandby Gårdby socknarpå Öland är på väg attges ut av hembygds-

föreningen

KLGF-bladet Nr 73, Nov 2009, Baksidan

Det är detta område vi tar denna gång, d.v.s. från norr till söder: Kalmar stad, Dörby sn, Hossmo sn,Ljungby sn, Mortorp sn, Karlslunda sn, Arby sn, Hagby sn, Voxtorp sn och Halltorp sn.

Nov 2009 Jubileumsnummer

Documents

Transcript of Nov 2009 Jubileumsnummer