NJUT MED 6 - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/4000.pdf · Alexandra Pascalidou och...

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS

FO

TO

: A

NG

EL

ICA

EN

GS

TR

ÖM

Kvinnan i fokusForskningen inom hjärt- kärlsjukdomar måste bli bättre

I väntans tiderDessa är riskerna med havande-skapsförgiftning

Nr. 13 / Oktober 2009Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus

KVINNORS HÄLSA

NJUT MED ALLA SINNEN

Moulin Rouge-flickor i årets kalender: Alexandra Zazzi, Alexandra Pascalidou och Alexandra Charles arbetar i

1,6 och 2,6 miljonerklubben för att öka kvinnors välbefi nnande.

TILL ETT SUNDARE OCH VACKRARE LIV

TITILLLLLLL EEEETTTTTTT

6TIPS

2 · OKTOBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

UTMANINGAR

Därför borde man börja medicinera med kultur

Olle Löfgren

PlastikkirurgiMed.dr och specialist i plastikkirurgi med mångårig erfarenhet

www.olplastikkirurgi.se

Välkommen till Sophiahemmet!

Vårt mål är att ge dig bästa vård med omtanke, trygghet och tillgänglighet.

Som patient på Sophiahemmet kan du känna dig trygg i vetskap om att du blir

omhändertagen på ett modernt och välutrustat sjukhus med all tillgänglig expertis

dygnet runt. Vi utför de flesta typer av plastikkirurgiska operationer, både i

lokalbedövning och narkos.

Olle Löfgren Plastikkirurgi

Sophiahemmet Plastikkirurgmottagningen 2, Valhallavägen 91, Ingång A, 114 27 Stockholm Telefon: 08-406 27 60 E-mail: [email protected]

Friskfaktorer är något som ligger 1,6 och 2,6 miljonerklubben varmt om hjärtat. Kultur till exempel. Det är numera ett vetenskapligt bevisat friskmedel. Ett njutbart sätt att hålla sig frisk i höstmörkret!

Kultur, i all form, gör oss friska, hål-ler hjärnan i trim och förlänger livet. Det fi nns en upp-sjö vetenskapliga studier som påvi-

sar detta. När vi dansar, lyssnar på musik, målar en tavla, planterar i trädgården eller överhuvud taget ägnar oss åt en kulturell aktivitet som vi gillar, ökar vårt välbefi n-nande. Vi kan i dag, med den fan-tastiska neurotekniken, faktiskt mäta i hjärnan vilken eff ekt kultur har. Vi kan exakt se hur hormoner som ökar vårt välbefi nnande akti-veras när vi ägnar oss åt kultur. Så-väl aktivt som åskådare.

Mer friskmedel än läkemedelDet är dags att vi börjar medi-cinera med kultur! Att vi pra-

tar mer om friskmedel än läkeme-del. Gunnar Bjursell, professor i molekylär biologi och den drivan-de kraften bakom det nationella centrum som grundats i Göteborg för att studera just kulturens bety-delse för hälsan, var med oss i Al-medalen i somras. Han har arbetat länge med att studera våra stora folksjukdomar som cancer och åderförkalkning. Han anser att hälsotillståndet i vårt samhälle är

alarmerande. Vi har aldrig haft större möjlighet att behandla sjuk-domar, men samtidigt har vi för-modligen aldrig varit sjukare än nu.

Kulturen är en väg till ett friska-re liv, den påverkar oss långt ner i minsta DNA-molekyl. En kulturellt fattig miljö försämrar arvsmassan, gör dig sjuk och förkortar livet. Det kan handla om 10-12 år.

Mer kultur åt folketMer kultur åt gamla, barn, sjuka, ensamma, deprimera-

de, anorektiker, dementa, fångar. Kultur hjälper vår kropp att tillver-ka både lyckohormoner och opiat-liknande ämnen i hjärnan. Hälsa handlar inte bara om att överleva utan om att leva väl. Kultur sänker blodtrycket, minskar smärta, mot-verkar depressioner. Bättre kan det väl inte bli?

Vi försöker arrangera så myck-et kulturaktiviteter vi kan inom 1,6 miljonerklubben. Vi engagerar oss också i att hjälpa andra, som till exempel det behjärtansvärda svenska projektet ”Star for Life” som hjälper ungdomar i Sydafri-ka, Namibia och Sri Lanka till ett bättre AIDS-fritt liv. Sedan starten 2005 har över 62 000 barn och ung-domar fått stöd och hjälp att för-verkliga sina framtidsdrömmar. Vi

är faddrar till en speciell skola som vi har kontakt med. Skänk en slant du också åt detta behjärtansvär-da engagemang. Eller besök något av deras uppträdande, de kommer med jämna mellanrum till Sverige med sin musikfest. Engagemang är också hälsa!

Kultur i årets kalenderKultur är förövrigt också te-mat i årets 1,6 kalender som

säljs till förmån för Centrum för Genusmedicin samt prostatacan-cerforskningen. Filmkultur när-mare bestämt i denna vår sjätte ka-lender. Själv fi ck jag glädjen att, tillsammans med mina Alexan-dra-kollegor Zazzi och Pascalidou från 2,6 miljonerklubben, stiga in i fi lmen Moulin Rouges passionera-de dekadens.

Njutbart är det också att öpp-na vår nya sensuella bok ”Sinnenas mat” där ett 30-tal kvinnor mycket personligt berättar om sina tankar om mat och delar med sig av sina recept.

Mat är också friskmedel. Och då inte bara genom nyttiga råvaror. Också gemenskapen, glädjen och njutningen av att sitta tillsam-mans runt ett vackert dukat bord och äta får oss att må bra och hålla oss friska!

“Till den som tvivlar på att Polisen kan hjälpa, vill jag säga att det ofta fi nns goda möjligheter att klara upp brott i nära relationer.”

Bengt SvenssonRikspolischefen om våldet mot kvinnor.FOTO: PETER KNUTSON

VI REKOMMENDERAR

SIDA 18

Lungcancer s. 61. Lungcancer är på väg att bli en kvinno-sjukdom om inte rökningen minskas.

Stressa ner s. 82. Kvinnor måste lära sig hantera sin stress med hjälp av rätt inställning och kunskap.

Alexandra CharlesGrundare av 1,6- och 2,6 miljonerklubben.FOTO: ANGELICA ENGSTRÖM

FAKTA

KVINNORS HÄLSA NR 8, OKTOBER 2009

Produktionsledare: Nadine KissmannFörsäljningschef: Gustaf RydingAffärsutvecklare: Johan LilljebjörnFormgivare: Annelie Lagerkvist

Ansvarig för denna utgåva:Projektledare: Louise BjörkerothTel: 08-545 953 00 E-post: [email protected]

Distribution: Dagens Nyheter, Oktober 2009 Tryckeri: BOLD/DNEX Tryckeriet Repro: Bert Lindevall

Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-545 953 00Fax: 08-545 953 01E-post: [email protected]

Vid förfrågningar kontakta:Johan Lilljebjörn

Vi får våra läsare att lyckas!

Mediaplanets affärsverksamhet är att skapa nya kunder till våra annonsörer.Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

Miljonklubb1,6 miljonerklubben starta-des 1998 som en lobbygrupp för kvinnors hälsa. 2009 startades även 2,6 miljonerklubben för yngre kvinnor, 25-45 år. Det kos-tar 180 kr/år att vara medlem (går du med nu endast 100 kr för res-ten av året). Då ingår medlems-tidningar, hälsoseminarier, kul-turaktiviteter, resor och mycket mer. Ring 08-20 51 59 eller läs mer på: 1.6miljonerklubben.com och 2.6miljonerklubben.com Där kan du också köpa vår bok ”Sinnenas Mat” och nästa års kalender.

Ge inte upp.Nu finns effektiv hjälp mot smärtsamma munblåsor

Fäster på blöt slemhinnaGer omedelbar smärtlindringSnabbar på läkningenMinskar antalet nya blåsor/sår (afte)Godkänd även till spädbarn

Aftamed gel finns receptfritt på ditt apotek.www.vitaflo.net

Världs-nyhet!

Snygga stödstrumpor, äntligen!

Känns dina ben äldre än du?

Jobst Ultra Sheer är stödstrumpan (kompressionsklass 1, finns i svart och beige) som förebygger åderbråck, svullna fötter och stumma ben. Tunn, elegant och i en mycket hög kvalitet, gör den att dina ben inte känns en dag äldre än du själv. Med andra ord: Vill du vara fin, behöver du inte längre lida pin.

Jobst Ultra Sheer marknadsförs av Smith & Nephew AB.

Finns på Apoteket


PROFIL

Karin Schenk- Gustafsson

Bor: ■ Nacka.Familj: ■ Make,

två döttrar och två barnbarn.

Yrke: ■ Pro-fessor i kardio-logi, Karolinska institutet. Chef för Centrum för Genusmedicin som tar fram och sprider kun-skap om skillna-der mellan mäns och kvinnors sjukdomar.

Intressen: ■Böcker, musik, golf,segling.

Fråga: Har hjärt-kärlsjukvården för kvinnor blivit bättre?Svar: Det har skett en hel del förbättringar. Men fortfarande behövs ett större fokus på kvinnor, framför allt inom forskningen.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanli-gaste dödsorsaken bland kvinnor i Sve-rige. En vanlig missuppfattning bland svenskarna är annars att bröstcancer skördar fl est kvinnoliv.

Årligen får cirka 15 500 kvinnor hjärt-infarkt och av dem avlider fl er än 5 000 kvinnor. Men få studier görs på kvinn-liga hjärtan och framför allt behand-lingen som skiljer sig mycket mellan män och kvinnor.

– Ett stort problem är att kvinnor som söker vård för hjärtsvikt och hjärt-infarkt oftare hamnar på medicinav-delning i stället för på hjärtavdelning. På medicinavdelningen fi nns inte den apparatur som krävs för att rätt kun-na behandla patienten, säger Karin Schenk-Gustafsson, professor i kardio-logi vid Karolinska sjukhuset.

Skillnader mellan könenKarin Schenk-Gustafsson är även chef för Centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet, där man bedri-ver forskning på skillnader mellan män och kvinnor bland annat när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar. När det gäller hjärtsvikt riktar hon ock-så kritik mot studier där orsaker stu-

deras som mest drabbar män. Sämre pumpförmåga i hjärtats vänsterkam-mare är en vanligare orsak till hjärt-svikt hos män, medan det hos kvinnor mer handlar om nedsatt återfyllnads-förmåga.

Kvinnor saknas i forskningen– Det är tyvärr så att kvinnor inte all-tid fi nns med i forskningsstudier för nya läkemedel. De provas fortfaran-de oftast på män vilket kan leda till att kvinnor felbehandlas. Även om kvin-nor fi nns med i studierna, saknas det mycket ofta en könsuppdelning i forsk-ningsresultaten.

I USA har läkemedelsmyndighe-ten rekommendationer på hur många kvinnor respektive män som måste vara med i en studie för att ett läke-medel ska kunna godkännas. I Europa är man långt efter, men Karin Schenk-Gustafsson har bevakat dessa frågor i Socialstyrelsens kommitté för natio-nella riktlinjer för hjärt-kärlsjukdom och menar att Sverige är på god väg.

Kvinnor och män som drabbas av hjärtinfarkt kan ha olika symptom, något som kan förlänga tiden innan kvinnor kommer till sjukhus. Trött-het, illamående, ont i magen och mer diffusa symptom är vanligare hos kvinnor och måste uppfattas rätt av

vård- och ambulanspersonal. På se-nare tid har dock fördröjningstiderna förbättrats både för män och kvinnor i Sverige.

– Ambulanspersonalen har glädjan-de nog fått en bra kunskap om skillna-derna mellan kvinnor och mäns hjärt-symptom via sina manualer, konstate-rar Schenk-Gustafsson.

Dödligheten har minskatEn annan förbättring som skett den senaste tiden är att väntetider för be-handling av hjärt-och kärlsjukdomar hos kvinnor är avsevärt kortare i dag än för cirka tio år sedan.

Årets folkhälsorapport från social-styrelsen visar också att dödligheten bland kvinnor har minskat väsentligt. Detta beror på att utbildningsnivån rent allmänt har ökat och att vi därför blir mer och mer medvetna om vad vi äter samt hur viktig motion är för vår hälsa. Det allmänna rökförbudet på of-fentliga platser är en bidragande faktor, eftersom passiv rökning också drabbar kvinnor mer än män.

– Samtidigt är det oroande att många kvinnor är så stressade i dag. Arbets-givarna har höga krav på sina medar-betare och fortfarande tar kvinnor det största ansvaret för familjen, menar Karin Schenk-Gustafsson.

Ett område som behöver förbättring för kvinnor är rehabiliteringen efter hjärtinfarkt och hjärt-kärloperationer. På 1990-talet kom endast en fj ärdedel av alla kvinnor till rehabilitering, mot hälften av männen .

1996 var Karin Schenk-Gustafsson med om att starta upp ett rehabpro-gram på Saltsjöbadens sjukhus för kvinnor. I den traditionella rehabili-teringen var kvinnor oftast ensamma bland en grupp män.

Kunskapen större i dag– Det behövs mer pengar till forskning om hjärtsjukdom i dag. Med den ameri-kanska kampanjen ”Go red for women” som förebild startade denna kampanj i Sverige 2006. På kvinnodagen den 8 mars varje år sprider man kunskap om kvinnohjärtat och samlar in pengar till forskning. I Sverige stöds denna kam-panj av Hjärt-lungfonden och 1,6 mil-jonerklubben.

En del har alltså hänt de senaste 20 åren. Fler centra för genusmedicin har startats i både USA och Europa och det fi nns även intresse från andra delar av Sverige. Kunskapen har ökat om kvin-nors hjärt- och kärlsjukdomar.

Därför måste forskningen inom hjärt- och kärlsjukdomar bli bättre

ULRICA STENBECK

[email protected]

FÖRÄNDRING

STOCKHOLM

INSPIRATION

Tel. 08-663 08 00 www.dna-guide.com [email protected]

Med kunskap om ditt DNA kan du fatta beslut om din framtida hälsa och anpassa din livs-stil för ett längre och friskare liv. Testet gör du enkelt hemma genom att lämna ett salivprov.

Många svenska kvinnor bär på en ärftlig riskfaktor som ökar risken att få blodproppar med upp till hundra gånger. Dessa ärftliga riskvarianter samverkar med den ökade risken att drabbas av blodpropp vid t.ex. behandling med p-piller eller östrogen och gör att den totala risken ökar kraftigt.

Genom ett enkelt prov kan du få reda på om du är i riskgruppen och kan på så sätt tidigt anpassa dina levnadsvanor för att undvika problem i framtiden.

En mängd faktorer i vår livsstil påverkar risken för att drabbas av en blodpropp. Genom att ta reda på dina unika förutsättningar ökar dina möjligheter att undvika problem. Om du vet att du har ökad risk för blodpropp, bör du undvika för långa perioder av stilla-sittande, t ex vid långa flygningar.

Just nu kan du beställa DNA-testet för venös blod-propp på vår hemsida till kampanjpris. Du får 100:- rabatt om du anger kampanjkoden ”kvinnors hälsa” (erbjudandet gäller t o m 27/11 2009).

På vår hemsida, dna-guide.com, finns information om flera andra användbara tester.

Har du ökad risk för att fåblodpropp eller hjärtinfarkt?

FOTO

: KA

RO

LIN

SK

A IN

STI

TUTE

T

OKTOBER 2009 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

KVINNOR SAKNASNya läkemedel prövas oftast på män vilket kan leda till att kvinnor felbehandlas.FOTO: ISTOCKPHOTO

TIPS

4Se till att röra på dig

1Rör på dig minst en halv-timme per dag. Yngre per-

soner behöver ännu mer träning. Bara att cykla till och från jobbet gör skillnad, likaså att ta trap-porna i stället för hissen. Det går även lika bra att dela upp trä-ningen med kortare pass om da-gen. Hitta den träningsform som passar just dig; promenader, simning, cykling eller styrketrä-ning.Den som inte kan gå eller springa, kan till exempel träna med hantlar.Till och med de som nyligen haft en hjärtattack ska numera röra sig så fort som möj-ligt efter att de drabbats.

Sluta röka

2Många kvinnor har svårare än män att sluta röka på

grund av rädsla för att gå upp i vikt. Kvinnor som röker hamnar tidigare i klimakteriet vilket innebär att östrogenhalten som skyddar mot hjärt-kärlsjukdo-mar avsevärt minskar. Studier visar att rökförbudet på restau-ranger som kom 2005 har mins-kat antal fall av hjärt- och kärl-sjukdomar eftersom passiv rök-ning även i högre grad har drab-bat kvinnor.

Tänk på vad du äter

3 Ät mycket frukt och grön-saker, cirka ett halvt kilo

per dag. Varje måltid ska till hälf-ten bestå av grönsaker. Ät ma-gert kött, fi sk och skaldjur fl era gånger i veckan samt använd ve-getabiliska fetter i matlagning-en. På smörgåsen är det bra att välja lättmargarin.

Stressa ner

4 Försök att minska stressen i vardagen. Dela lika på

hemarbetet.


I vilken utsträckning drabbas ■kvinnor av lung cancer i dag?– Drygt 3 000 personer drabbas år-ligen av lungcancer, än så länge li-te fl er män än kvinnor. Men i grup-pen yngre än 60 är mer än hälften kvinnor. I nästan nio av tio fall är rökning orsaken och eftersom fl er kvinnor än män röker sedan åt-skilliga år, så kommer lungcan-cer snart vara en kvinnosjukdom. Kvinnor är dessutom känsligare för tobaksrök, vilket gör att kvin-nor lättare drabbas. Å andra sidan klarar de sig bättre, om de får lung-cancer, överlevnaden efter fem år är 15 procent och hos män bara 12.

Är lungcancer ärftligt? ■– Ja, det fi nns en ärftlighet, men den är mindre välkänd. Man kän-ner till en ”lungcancergen” och en viss form av den genen är mycket vanligare hos personer med lung-cancer. Man vet inte om den for-men av genen gör det lättare att ut-veckla sjukdomen hos rökare, kan-ske genom att ta hand om farliga ämnen i tobaksröken på ett sämre sätt, eller om den gör att man lätta-re blir nikotinberoende och därför röker mer. Vad man säkert kan sä-ga är att om man har föräldrar med lungcancer så skall man själv abso-lut låta bli att röka.

Hur ser behandlingen ut ■i dag?– Behandlingen har förbättrats de senaste åren. De 20 procent som har en liten tumör opereras i dag, förutsatt att tumören inte sitter mellan lungorna för nära kropps-pulsådern eller har spritt sig. För dem är femårsöverlevnaden 40-70

procent. Vid större tumörer utan spridning i kroppen används en kombination av strålning och cell-gifter. De senaste åren har det kom-mit nya mediciner i tablettform som kan vara mycket eff ektiva hos

en mindre grupp av patienterna, så det gäller att hitta just dem.

Hur ser forskningen inom ■lungcancer ut?– Lungcancerforskningen är mycket

eftersatt i jämförelse med andra vanliga cancersjukdomar, bröst-cancerforskningen har till exempel sju gånger högre anslag. En anled-ning kan vara att det anses att rö-karen själv har åstadkommit sin sjukdom, en annan att man på många år inte såg några framsteg i överlevnad. De senaste åren har det dock skett förbättringar och forskningen är nu inriktad på att få fram bättre behandlingsmeto-der. I dag används grövre meto-der för att bestämma behandling, mer standardiserade. I framtiden kommer man att bättre kunna karakterisera varje tumör och få fram skräddarsydda, eff ektivare behandlingar som ger mindre bi-verkningar. Det är mer komplice-rat och kräver mer anslag till forsk-ningen, men det kommer leda till högre överlevnad.

Vilka är de största proble- ■men inom området?– Att få pengar till olika forsknings-projekt, lungcancerscreening till exempel. Utredningstiderna in-om lungcancervården är alldeles för långa och det fi nns stora regio-nala skillnader. För få patienter är med i kliniska studier. Det skiljer sig också mycket i hur nya medi-ciner används i olika delar av lan-det, eftersom medicinerna är dyra och påverkar klinikernas budget-ar i hög grad. Vi måste bli bättre på att ta till oss nya rön, samt bli mer kostnadseff ektiva, vilket vi skulle bli om vi i förväg kunde undersöka varje tumörs känslighet. Då skulle vi inte ge en mängd dyra behand-lingar som inte är eff ektiva.

Lungcancer är på vägatt bli en kvinnosjukdom

FOTO

: IN

GE

LA

BR

OD

IN

NYHETER

ULRICA STENBECK

[email protected]

FRÅGOR & SVAR

VAR RÄDD OM DINA LUNGOR

MEDIAPLANET

VAARRR RÄÄÄRÄRÄRÄRÄRÄDDDDDDDDDDDD OOO OMM

1TIPS

PROFIL

Ola BrodinÅlder: 68 år.Bor: Hus i Bromma.Familj: Fru, sex barn och tre barnbarn.Yrke: Docent i onkologi och överläkare vid onkologiska klini-ken, Karolinska sjukhuset.Intressen: Vistas i naturen och att tillbringa tid med familjen i skärgården och i familjens lilla härbre i Jämtland.Engagerad just nu: Håller på

att fullfölja några projekt, prövar bland annat en selenhaltig med-icin mot lungcancer. Har nyli-gen bildat en lungcancerstiftel-se, SLUSG-stiftelsen, som ska samla in mer pengar till lungcan-cerforskning.Om framtiden: Ser en risk att lungcancer ökar mer i framtiden bland kvinnor om inte rökningen minskar, men är hoppfull om nya och effektivare behandlingsme-toder.

1061

-Pfi z

er-1

7-20

09-8

327

LÄMNA RÖKAREN BAKOM DIGAtt sluta röka är en utmaning, men det fi nns behandlingsalternativ som hjälper dig. Din läkare eller sköterska kan informera dig om dem och hjälpa dig hitta en metod som passar just dig!

Ta hjälp av vårdpersonalen och fi mpa för gott!

www.slutaroka.se

Pfizer AB 191 90 SollentunaTel 08-550 520 00 www.pfizer.se

RÖKNING

Fler kvinnor än män rökerNära 7 000 svenskar dör varje år av rökning, även om antalet rökare i Sverige minskar.

Men fl er kvinnor än män röker, debutåldern för att börja röka bland svenska tjejer är 14 år. Regeringen har ett uttalat mål att till 2014 minska antalet rö-kande ungdomar under 18 år till hälften.

Folkhälsoinstitutets statis-tik visar att 19 procent av kvin-norna rökte 2004. 2008 var det 14 procent av kvinnorna mot 11 procent av männen. Bland fl ick-or i nionde klass röker så många som var fj ärde.

De senaste åren har en hel del gjorts för att minska rökningen i Sverige. Rökförbudet på krogar och restauranger som kom 2005, ledde till att 150 000 svenskar fi mpade.

Många kommuner har ock-så infört rökfri arbetstid, det vill säga kommunanställda tillåts inte längre ha rökpauser. Stock-holms stad inför rökförbud näs-ta år. I 17 av 21 landsting gäller redan rökfri arbetstid.

Statens Folkhälsoinstitut har nyligen fått 69 miljoner kronor av regeringen för att förstärka det tobaksförebyggande arbetet både på kommunala och regio-nal nivå.

–Det handlar bland annat om att öka möjligheten till tobaks-avvänjning både på sjukhus och vårdcentraler. Vi kommer också satsa mycket på kommu-nala drogsamordnare i arbetet med barn och ungdomar, säger Cecilia Birgersson, tobaksutre-dare på Statens Folkhälsoinsti-tutet.

ULRICA STENBECK

[email protected]

TILLSAMMANS BESEGRAR VI HJÄRTS JUKDOM

Ring 0200 - 89 19 00pg 90 91 92-7 www.hjart-lungfonden.se

CHARLOTTE PERRELLI

Hjärtsjukdom skördar fler offer än någon annan sjukdom. Mer än en miljon människor i Sverige ärdrabb ade. De som drabbas – och det kan vara vemsom helst – lever många gånger vidare med en aldrig upphörande oro.

Forskarna säger att hjärtsjukdom kan besegras –om de får tillräckliga resurser. Målet är att halveradödstalen i akut hjärt infarkt inom tio år. Om det satsades fullt ut på hjärtforskning så skulle färre fruktaatt – helt i onödan – dö i en hjärtinfarkt.

När den gåtan är löst kan behandling skräddarsyslångt innan någon drabbats.

Det finns skickliga forskare. Det finns forsknings-uppslag. Men det saknas pengar. Svensk hjärtforskningtvingas gå på halvfart trots att någon drabbas varjekvart av hjärt infarkt och någon dör varje timme. Det ärHjärt-Lungfonden – inte staten, som man skullekunna tro – som bekostar det mesta av den obero-ende hjärtforskningen.

När du skänker din gåva till Hjärt-Lung fonden såbetyder det att du ger fler hjärtan chansen att klappalängre. Läs mer på www.hjart-lungfonden.se

Ring in din gåva till 0200-89 19 00.

- JAG ställer upp i kampen att halvera dödstalen i hjärtinfarkt.

Gör det DU också!

- Hjärtsjukdom ärvår tids största hot. Varför drabbas vissaoch andra inte?

SakletarenMed Doro Sakletare (Memory-

Plus 335) letar du snabbt upp

nycklar, plånbok eller andra

viktiga saker som du inte hit-

tar. Fäst den trådlösa sensorn

på objektet och tryck sedan

på fjärrkontrollen så börjar

sensorn att pipa. Även fjärr-

kontrollen piper om du skulle

glömma att sätta tillbaka den

i sin hållare.

Pris 595:-Hos Iris hittar du enkla mobiler och telefoner från Doro.

www.iris.se/internetbutik

Vidarkliniken erbjuder framför allt kvalificerad cancerrehabilitering inkl. palliativ vård, vård för patienter med fibromyalgi, kronisk smärta, utmattningssyndrom samt övriga stressrelaterade tillstånd.

Våra legitimerade läkare och sjuksköterskor kombinerar konventionella behandlingsmetoder med antroposofiska naturläkemedel, fysikaliska och konstnärliga terapier.

Vidarkliniken tar emot patienter från hela Sverige genom Riksavtalet för utomlänsvård. Dessutom finns det särskilda avtal med Stockholms Läns Landsting, Landstinget Sörmland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Östergötland och Region Skåne.

Läs mer på www.vidarkliniken.se

E N U N I K K O M B I N AT I O N A V S K O L M E D I C I N O C H A N T R O P O S O F I S K L Ä K E K O N S T


INSPIRATION

Så lär du dig att hantera din stress

OHÅLLBAR SITUATIONStress uppstår ofta när vi upplever att vi inte har kontroll över en situation. Fysisk ansträngning är bra för att få ur stresshormonerna.FOTO: ISTOCKPHOTO

Varför blir vi stressade? ■– Orsaker till stress är en upplevel-se av att inte ha kontroll som kan grunda sig på för mycket att göra, oklarheter om förväntningar, oro för vad som skulle kunna hända, i stället för vad som faktiskt hän-der. En lättstressad person eller en person som redan är stressad må-lar gärna upp scenarier för hur det skulle kunna gå åt helsike. I stället bör man koncentrera sig på här och nu och vad man faktiskt kan påverka.

Men kan inte viss stress ■ vara bra?– Det mesta är bra i rätt kontext och i rätt dos. Stress är en skydds-mekanism som vi människor inte skulle ha överlevt utan. Kroppen förbereds för fysisk ansträngning; adrenalinutsöndringen och blod-trycket ökar och blodet omförde-las i kroppen. Det fysiska tillstån-det är skadligt om vi aldrig får åter-hämtning. Vi är funktionellt grott-människor som lever i en cyber-

värld. Vi kan inte ändra kroppen utan måste förhålla oss till världen omkring.

Hur hanterar man stressen ■på ett bra sätt då?– Vissa människor får inte sa-ker gjorda utan att ha kniven på strupen och det är inte farligt att stressa. Men att inte ta tid för av-koppling och återhämtning är far-ligt. Fysisk ansträngning är bra för att få ut stresshormonerna ur krop-

pen. Själv cyklar jag överallt vilket är en bra ventil. Lugn och ro, dju-pa andetag, meditation, vilsamma miljöer och avslappningsträning är andra bra stresshanteringstek-niker.

Varför tror du att många ■kvinnor känner sig stressade i dag?– Många kvinnor vill vara tillräck-liga på så många olika arenor. Man ska vara bra på jobbet, bra hemma,

bra mamma, bra i sin relation med sin partner, må bra och ha en bra relation med sina vänner. Sam tidigt är både tid och energi knapp.

Men är inte detta lättare ■sagt än gjort?– Jo, det är en träningsprocess. Övning och repetition krävs. Vi måste anstränga oss för att inte glida över i beteenden och tan-kar som stjälper oss. Stress beror ofta på rädsla att inte leva upp till förväntningar. Man tror exempel-vis att ens chef förväntar sig vis-sa saker, vilket kanske inte stäm-mer. Fråga chefen! Dessutom är stress en reaktion på kontrollför-lust. Men man kan inte ha kon-troll på allt. Försök att ha kontroll på ditt inre; dina tankar och för-väntningar.

Vilka metoder kan man an- ■vända för att få bort den nega-tiva stressen?– Välj aktivt vissa saker och välj bort andra. Vad har jag för absolu-ta måsten och vad kan jag göra om jag har tid? Har jag rimliga krav på mig själv? Behöver jag prestera som en superkvinna? Jag kanske måste prioritera om. När du får frå-gan om du kan göra något på job-bet så tacka inte bara ja för att al-la runt dig ska bli nöjda. Fundera i stället på vad du måste välja bort om du gör det.

Fråga: ■ Dagens kvinnor känner ofta stress på grund av en mängd olika skäl. Finns det något man kan göra för att lära sig hantera detta?

Svar: ■ Att kunna hantera stressen är en övningsfråga. Coachen Emma Pihl vet att stressen inte behöver bli vare sig plågsam eller skadlig, om man har rätt inställning och kunskap.

KRISTIAN TIGER

[email protected]

FRÅGOR & SVAR

LÄR DIG ATT STRESSA NER

ÅN MEDIAPLANET

LÄLÄÄÄRRRR DIDIDIDIDIDIGGGGGG AATATATATTTT

2TIPS

FOTO

: AN

NA

CA

RLÉ

N

PROFIL

Emma PihlYrke: Professionell coach, VD och grundare av företaget In-spirera, författare (till böckerna ”Vinnare i din egen tävling” och ”Se mig! Om självkänsla och jakten på bekräftelse”). Utbildning: Legitimerad sjuksköterska, fi l. kand-exa-men i socialantropologi och nationalekonomi, Anthony Robbins. Mastery University samt fl era ytterligare coach- och

ledarutbildningar. Bakgrund: En röd tråd i Em-ma Pihls tidigare yrkesliv har varit beteendeförändring-ar. Det har handlat om hiv-preventions arbete i södra Afrika till beteende förändringar inom företagshälso- och ätstörnings-vården. Erfarenheter som hon idag använder sig av då hon inspirerar andra och coachar dem för att nå framgång i sina karriärer och liv.

NYHETER I KORTHET

BLÖDNINGSRUBBNING

Många svenska kvinnor lider av blödningsrubbning

50 000 kvinnor i Sverige har ■en blödningsrubbning, men få har fått en riktig diagnos!

Tusentals kvinnor/fl ickor i Sverige har någon form av blöd-ningsrubbning utan att veta om det och utan att få rätt hjälp. För många innebär det en sämre livskvalitet som negativt påver-kar det dagliga livet. Med rätt di-agnos och behandling skulle de allra fl esta kvinnor/fl ickor kun-na leva ett bra liv och vara bättre förberedda på de eventuella svå-righeter som kan uppkomma, till exempel i samband med menstruationer, graviditet och förlossning.

Nu fi nns det en bok som upp-märksammar dessa förhållan-den och beskriver kvinnornas situation och den hjälp som fak-tiskt fi nna att få. Boken har ta-gits fram av ett nätverk för och av kvinnor inom Förbundet Blö-darsjuka i samarbete med ABF. Den innehåller också fakta om blödarsjuka och råd till kvinnor med blödningsproblem.

Mer information fi nner du på www.fb is.se

VÅRD OCH HÄLSA

Klamydiatest i ditt eget hem

Klamydiatest finns nu att ■ köpa på apoteket om man vill slippa att gå till doktorn.

Testet går till så att man ut-för det själv hemma och sedan skickar det för labratorieanalys. Efter 2-5 dagar får man testresul-tatet på webben eller via brev.

Om svaret är positivt får man kontaktuppgifter och en remiss till läkare för vård.

Fördelarna med testet är att man slipper ta sig till en mottag-ning vilket kan vara tidskräv-ande och att man får testsvaren snabbare än vid ett tradionellt läkarbesök. Förhoppningarna är att fl er ska testa sig vilket mins-kar risken för smittspridning och följdsjukdomar.

Mer information fi nner du på www.vardguiden.se

FOTO:ISTOCKPHOTO

2 E N T E R TA I N O C H V I C K Y N Ö J E S P R O D U K T I O N P R E S E N T E R A R

HELENA ROLF JESSICA MORGAN GLADYSBERGSTRÖM LASSGÅRD HERIBERTSSON ALLING DEL PILAR

Stor komedi. Stor musikal. Stort hår.Stor ensemble samt orkester Regi ANDERS ALBIEN

Koreografi TOMAS ADRIAN GLANS Musikalisk ledning MIKAEL JÖBACK

Producent BOSSE ANDERSSON, 2ENTERTAIN

Medproducent VICKY VON DER LANCKEN, VICKY NÖJESPRODUKTION

HÖSTEN 2009 T O M 12 DECEMBER. NYPREMIÄR 7 JANUARI.Biljetter: China Teatern 08-562 892 00, www.ticnet.se,

077-170 70 70 eller 2Entertain 0771-36 37 00 (min 4 bilj).SJ 0771-75 75 75, www.sj.se/upplevelser.

Berns hotell- & menypaket 08-562 892 00.www.hairspraythemusical.se.

AB

EXP

MMy y Fair Fair LadLadyy

VICKY NÖJESPRODUKTION OCH 2ENTERTAIN PRESENTERARVICKY NÖJESPRODUKTION OCH 2ENTERTAIN PRESENTERAR

OSCARS TEATERN

HELEN SJÖHOLM TOMMY KÖRBERGJAN MALMSJÖ MICHAEL SEGERSTRÖM

Christopher WOLLTER Monica NIELSENAnna-Lena HEMSTRÖM Henrik DORSIN Ewa ROOS

Fredrik LEXFORS dansare & stor orkesterRegissör: TOMAS ALFREDSON

Producent: JOHAN VON DER LANCKEN Medproducent: BOSSE ANDERSSONExekutiv producent: VICKY VON DER LANCKEN

Oscarsteatern 08-20 50 00, ticnet.se, 077-170 70 70 eller 2Entertain 0771-36 37 00 (min 4 bilj). SJ 0771-75 75 75, sj.se/upplevelser.

myfairlady.se. Spelas t o m 19/12.

SISTA SÄSONGEN - BOKA IDAG

INNAN BILJETTERNA TAR SLUT! ”GENIALT”AB

”VILKET ÖS!’’EXPR

MEGASUCCÉN TILLBAKA PÅMEGASUCCÉN TILLBAKA PÅ

OSCARSTEATERN VÅREN 2010!OSCARSTEATERN VÅREN 2010!

BILJETTSLÄPP 10/11BILJETTSLÄPP 10/11

VICKY NÖJESPRODUKTION OCH 2ENTERTAIN PRESENTERAR

PREMIÄR 4/2 2010 PÅ OSCARSTEATERN I STOCKHOLM,

SPELAS TORS - LÖR. singinintherain.se. Bilj: Oscarsteatern 08-20 50 00,

2Entertain: 0771-36 37 00, ticnet: 077-170 70 70, ticnet.se

RENNIE MIRRO KARL DYALLHANNA LINDBLAD MARIA LUNDQVIST

HENRIK DORSIN/JOHAN RHEBORGALLAN SVENSSON MONICA NIELSEN

EWA ROOS DANSARE & STOR ORKESTER

Regi: BO HERMANSSON Medproducent: BOSSE ANDERSSON Producent: VICKY VON DER LANCKEN

OSCARS TEATERN

PRESS- & PUBLIK-

SUCCÉN FORTSÄTTER I VÅR...SUCCÉN FORTSÄTTER I VÅR...

Nu har vi släppt biljetterna!Nu har vi släppt biljetterna!

”MAN SKRATTAR SIG UTMATTAD... alla bör

unna sig att se Hairspray!”AB

”SPRAKANDE SHOW... massor av scenglädje”EXPR

��”LASSGÅRD I KLÄNNING ÄR FÖRBANNAT BRA”ARB.BL.

www.letandreglering.se

"You're never fully dressed

without a smile!"

Stockholm 08 - 755 74 70 Norrtälje 076-130 30 Sundsvall 060-668 282

LIVSSTILSVECKA FÖR KVINNOR PÅ GRAN CANARIAVälkommen till oss i San Agustin på en livsstilsvecka. I en lugn och avslappnad miljö ger vi dig verktyg, impulser och kunskap för en bättre och hälsosammare livsstil. Du får prova och njuta av thai chi, gympa och relax bland mycket annat. Du lyssnar på föreläsningar om livs-stil, medveten närvaro, naturlig mat, benskörhet m. m. Dessutom har du tillgång till sjukgymnast, sjuksköterska och psykolog. För program och övrig information, ring 08-20 55 10 eller besök www.svenska-re.se

ÄR DU BLÖDNINGSBENÄGEN?

• Har du rikliga menstruationer?

• Får du lätt blåmärken eller blöder onormalt vid skär- eller sticksår?

• Blöder du ofta näsblod eller i tandköttet ?

• Har du eller någon släkting blött onormalt mycket efter operation, tandutdragning, förlossning eller vid missfall? Svarar du ja på några av dessa frågor kan det vara bra att ta kontakt med din vårdcentral för att få remiss till en utredning.

Inom Förbundet Blödarsjuka i Sverige finns ett nätverk för kvinnor med blödningsrubbningar. För stöd och information besök www.fbis.se


NYHETER

HÖRA & MÅ BÄTTRE!

Leg audionomer - Allt inom hörsel

Vi erbjuder:

Varmt välkomna!

Tel 08-668 19 06www

För Ni som väljer kvalitét.

Det är mycket på gång i 1,6 miljo-nerklubben. Entusiastiskt berättar Alexandra Charles om den nya bok som föreningen släppt – Sinnenas mat.

– Det är en lustfylld och oemot-ståndlig kokbok. Men inte bara en kokbok, utan en antologi med 33 kvinnors tankar kring mat. Dels kvinnor som Helene Billgren, Lill-Babs, Lill Lindfors, Kim Anderzon och Gladys del Pilar som bidrar med sina recept, dels experter som berättar om mat ur ett vetenskap-ligt perspektiv, säger Alexandra Charles.

Boken är tänkt att inspirera till ett mer hälsosamt ätande.

Filmtema i årets kalender1,6 miljonerklubben har också släppt nästa års Kalenderfl ickor. 2010 års kalender har ett fi lmtema. Där fi nns kända kvinnor som foto-graferas i miljöer och med kläder och attribut som för tankarna till fi lmer som Änglagård, Sex and the City och Mamma Mia.

– Jag hoppas att många köper ka-lendern. Pengarna går till Centrum för genusmedicin.

Att vården just ska få ökad kun-skap om kvinnors specifi ka behov är något Alexandra Charles brin-ner för. Det handlar inte bara om exempelvis bröstcancer som mest drabbar kvinnor, utan om att män och kvinnor är olika och att symp-tom även för andra sjukdomar kan variera. På detta område behövs mer forskning anser hon.

Hon är dock noga med att betona att 1,6 miljonerklubbens fokus är på hälsa ur ett bredare, holistiskt perspektiv, inte bara på sjukvård.

– Under en månad som oktober blir engagemang kring bröstcan-cer stort eftersom det är bröstcan-cermånaden, men vi vill se hel-heten när det gäller hälsan, säger hon.

Kultur på receptÄven kultur har exempelvis stor betydelse för hälsan.

– Vad är kultur? Det är mat, ge-menskap, litteratur, musik, dans och hälsa. Vi har kommit med ett förslag om kultur på recept som vi presenterat för kulturministern och sjukvårdsministern. Man ska kunna få kultur på recept precis som man kan få motion på recept.

För att även få med yngre kvinnor och stärka kopplingen mellan ge-nerationerna fi nns 2,6 miljoner-klubben; en systerorganisation för kvinnor mellan 25 och 45.

– De frågor som har visat sig en-gagera de yngre kvinnorna och som de i hög grad vill arbeta med är stress, en ökad kontakt mellan ge-nerationerna, ekonomi och mam-marollen, berättar Alexandra.

Åldern ska inte avgöraÅterigen visas prov på bredden i arbetet, för i nästa stund berättar Alexandra Charles om en annan del av engagemanget – de äldre. Hon tar upp fallet där en läkare tvingades lämna sitt jobb för att han var 67 år gammal.

– Det är åldersdiskriminering. Kompetensen måste avgöra. Dess-utom varierar det ju mellan perso-ner, en del kanske behöver pensio-nera sig före 65 medan andra kan fortsätta långt efter den åldern.

Enligt Alexandra Charles är det ett stort resursslöseri att de äld-res kunskap och livserfarenhet inte tas tillvara bättre, vilket inte innebär att de unga stoppas. Hon nämner att hon själv, när hon vill trappa ner lite, kanske kan ta sig an någon yngre person i början av sin karriär för att stötta och coacha. Både ung som gammal skulle tjäna på det.

Alexandra CharlesGrundare av 1,6- och 2,6 miljoner-klubben.

MYCKET NYTT SOM HÄNDER I 1,6 - KLUBBEN

Fråga: ■ Vad händer i 1,6 miljoner klubben?

Svar: ■ En hel del. Alexandra Charles berättar bland annat om föreningens nya kokbok, 2010 års kalender och var-för man bör kunna få kultur på recept.

SKAPA EN SPÄNNANDE

HÖST

SKSKSKKAPAPAPAPAPAPAAAAAA EENENENEN Ä

3TIPS

KRISTIAN TIGER

[email protected]

FOTO

: AN

GE

LIC

A E

NG

STR

ÖM

JOHANGLANS

JOSEPHINEBORNEBUSCH

DAVID BATRA

RACHELMOHLIN

VANNAROSENBERG

”BRUTAL HUMOR”EXP

”HYSTERISKT KUL”AB

BILJETTER: 08-20 50 00. TICNET.SE, 077-170 70 70 • SJ 0771-75 75 75, SJ RESEBUTIK ELLER SJ.SE/UPPLEVELSER • KVARTERETSK ATAN.SE

www.ticnet.se, 077-170 70 70, 08-545 110 50

Wille Crafoord, Magnus Carlsson, Albin Flinkas, Lina Hedlund, Krister Henriksson, Jonas Karlsson, Monica Nielsen, Arja Saijonmaa, Barbro ”Lill-Babs” Svensson, Jan-Erik Wikström, Christopher Wollter, Monica Dominique, Rigmor Bådal, Carl-Axel Dominique, Christer Karlberg, Justina Lakin, Niklas Sundén Regi: Lars Löfgren

”ett utomordentligt kalas och synd om alla som inte var där…” SvD Lars Ring

”en sådan kväll…, tar den slut finns den ändå kvar.Som poesin finns, som visorna. Som Lasse finns.” Sundsvalls Tidning Kurt Bladh

www.vasan.se

2, 16 & 23/11 19.30

FORSSELL-SUCCÉN ÅTER!

SNURRA MIN JORD!

OBS!

ENDAST 3

FÖRESTÄLL-

NINGAR!


När Camilla Sparring arbetade som vårdbiträde inom hemtjäns-ten i Svärdsjö kommun i Dalarna fi ck hon upp ögonen för den dåliga mat de äldre fi ck.

– Jag märkte att de inte ville äta. De sa att de var mätta efter två tuggor. När de fi ck mer förtro-ende för en så berättade de att de inte gillade maten. Dessutom hade många diarré, säger Camilla.

Ville förändraCamilla smakade sig igenom de äldres meny och den smakade ing-enting. Detta fi ck henne att dra igång Matupproret för att göra människor uppmärksamma på de äldres matsituation och sätta press på beslutsfattarna. Vilket lyckades. Matupproret har växt och engage-rat många, både kända och okända

svenskar. Fler än 80 000 har skri-vit under att de stöder initiati-vet. Målet är att de trista matlådor med halvfabrikat som de äldre ofta tvingas äta byts ut mot närprodu-cerad mat, tillagad med bra råvaror utan onödiga tillsatser. Camilla be-tonar också att detta inte bara gäl-ler maten inom hemtjänsten utan även maten i övriga vården och i skolorna.

Men finns inte i vissa kom- ■muner checksystem så de äldre kan välja mellan olika hemtjänstleverantörer och därmed mellan olika mat? – Jo, i några kommuner i Stock-holm fi nns ju det och det kan fung-era jättebra, men problemet är ju att de inte kan välja bort maten på de fl esta ställen, säger Camilla.

Att det egentligen skulle va-ra en kostnadsfråga; att man inte skulle ha råd med bra mat till de äldre tror inte Camilla. Att trans-portera matlådor långa sträck-or och för bereda dem i industrin kostar också.

Viktigt att maten smakar– Det går att laga jättebra mat för åtta kronor portionen! Det är billi-gare att laga mat från grunden.

Även om maten ska bestå av bra matvaror och vara närproducerad dömer hon inte ut all storskalig-het.

– Det går inte att laga mat på plats överallt, men man skulle kun-na laga bra mat i exempelvis skol-kök och behålla matlagningen på servicehusen. Viktigast är att ma-ten doftar och smakar gott, annars äts den inte och då får våra äldre inte i sig näringen de behöver.

Maten för äldre måste bli bättre

CamillaSparringArbetade som vårdbiträde inom hemtjänsten i Svärdsjö kommun i Dalarna. KRISTIAN TIGER

[email protected]

Maten som de äldre serve-ras i hemtjänsten smaka-de ingenting. Den bestod av halvfabrikat och hade en massa tillsatser. Detta fick vårdbiträdet Camilla Spar-ring att göra uppror. Ett matuppror som fick tusen-tals anhängare att agera.

EXEMPEL

Invacare®är en världsledande aktör inomhjälpmedelsbranschen som skapar förutsättningar för en aktiv livsstil.

Tel . 08-761 70 90 www.invacare.se

KALENDERFLICKORFör femte året i rad ges kalendern ut med svenska kändisar som klär av och ut sig till förmån för medicinsk forskning. Här ses Petra Nielsen och Monica Nielsen. FOTO: ANNA HUERTA

NYHETER I KORTHET

Ultaljud på en kvinnas äggstockar.FOTO: ISTOCKPHOTO

ÄGGSTOCKSCANCER

Bättre behandling för äggstocks-cancer på väg

Äggstockscancer kommer ■ofta smygande och ger sällan några symptom. Det fi nns inga tester för att upptäcka sjukdo-men och den kallas ibland för den smygande döden. Men det fi nns hopp: intensiv forskning pågår runt om i världen.

Sjukdomen upptäcks oftast sent och möjligheterna att bota patienterna är i dag inte speci-ellt stora. Målet med forskning-en är att förlänga de perioder pa-tienten är fri från sin sjukdom, göra behandlingen så skonsam som möjlig och ge patienten ett fullgott liv. Oasmia Pharmaceu-tical i Uppsala är ett av de företag där forskning kring äggstocks-cancer pågår. Oasmia räknar med att ett nytt förbättrat läke-medel mot sjukdomen kommer att fi nnas på marknaden redan om cirka 2 år.

– En nyligen startad studie har väckt stort intresse bland läkare i Europa och det är med stor spänning som jag ser fram emot resultaten av studien, säger Margareta Eriksson ansvarig för klinisk utveckling på Oasmia.


Ungefär tre till fem procent av alla förstföderskor drabbas av ett sjukligt tillstånd som kallas preeklampsi.

– Det är vanligast bland först-föderskor, säger Matts Olovsson,

överläkare på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Preeklampsi kännetecknas av högt blodtryck och äggvita i uri-nen. Symptom som kan visa sig är huvudvärk, svullnadskänsla och viktökning. Matts Olovsson berät-tar att om man drabbas så bör man ta det lugnt, även om detta inte ändrar så mycket.

– Insjuknandet dämpas, men den enda egentliga lösningen är förlossning.

Modern intensivvårdAtt föda för tidigt kan dock vara ris-kabelt för barnet och preeklamp-sin kan vara dödlig. Matts Olovs-son har dock inte hört talas om att någon mamma dött av detta i Sve-rige på senare år.

– Vi har ju modern intensivvård. Värre är det i mindre utveckla-de länder, exempelvis på den afri-kanska landsbygden. Man räknar

med ungefär 60 000 dödsfall årli-gen runt om i världen på grund av preeklampsi.

Eklampsi är sjukdomens näs-ta fas, om den förvärras. Då kom-mer kramperna. Matts Olovsson

menar dock att detta går att han-tera och att det dessutom är myck-et ovanligt i Sverige. I svåra fall kan blodets levringsförmåga kraftigt påverkas med risk för blodproppar eller blödningar.

Enligt Matts Olovsson fi nns inte något generellt sätt att hindra att man drabbas av preeklampsi, även om det är vanligare förekomman-de hos vissa riskgrupper.

– Fetma är något som helt sä-kert spelar roll. Liksom om man till exempel har diabetes, högt blod-tryck eller kronisk njursjukdom.

I framtiden hoppas man kun-na förutsäga vilka som löper risk att drabbas av preeklampsi genom att analysera ett blodprov tidigt i graviditeten. Troligen kommer man även att kunna minska risken genom olika behandlingar.

Det står klart att risken för preeklampsi ökar bland annat

om en person har diabetes, väntar tvillingar, har kronisk njur-sjukdom eller högt blodtryck.

Fortlöpande bedrivs dock forsk-ning för att identifi era biokemis-ka markörer för att kunna förutspå vem som kommer att drabbas av preeklampsi.

Lovande resultatVissa markörer har identifie-rats och resultaten verkar lovan-de, även om det fortfarande krävs omfattande studier innan dessa

markörer ska kunna användas för screening för preeklampsi.

De mest lovande markörerna som har hittats anses vara de i mo-derkakan producerade proteiner-na PlGF, PP13, sFLT-1 och sEng.

Om risken för preeklampsi är ökad så avviker dessa från det nor-mala redan tidigt i graviditeten.

Ännu säkrare besked kan sanno-likt fås om blodmarkörerna kom-bineras med mätningar av blod-fl ödet i de pulsådror som försörjer livmodern med blod.

Att hitta en enda markör med vilken man med god träff säker-het kan förutspå preeklampsi verkar i dagsläget dock inte san-nolikt.

Troligt är snarare att en kom-bination av fl era riskfaktorer till-sammans med tester halterna av de biokemiska markörerna i blod från dem som tillhör riskgrupper-na kan vara en framkomlig väg.

Dessa är riskerna medhavandeskapsförgiftning

Forskning för att förutspå vilka som drabbas

PREEKLAMPSIUngefär tre till fem procent av alla förstföderskor drabbas av ett sjukligt tillstånd som kallas preeklampsi.FOTO: ISTOCKPHOTO

NYHETER

KRISTIAN TIGER

[email protected]

KRISTIAN TIGER

[email protected]

Fråga: ■ Vilka är riskerna om man drabbas av havande-skapsförgiftning?

Svar: ■ Numera kallas detta tillstånd preeklampsi och kan vara dödligt, men i Sverige brukar de gravida kvinnor som drabbas, med mycket få undan tag, klara sig bra. Värre är det i tredje världen.

Fortfarande saknas mycket kunskap om de underlig-gande orsakerna till var-för preeklampsi uppstår. Orsaken till sjukdoms-tillståndet är okänd. Om-fattande forskning har dock gjorts för att finna möjlig-heter att göra bedömningar om vilka som kommer att drabbas.

INFORMERA DIG OM

PREEKLAMPSI

N MEDIAPLANET

INNFOFOOOFORMRMRMRMRMRMEERERERERERAAA

4TIPS

Risken att få ■ preeklampsi ökar om man har haft det tidiga-re eller om man väntar tvillingar (eller fl er barn).

Preeklampsi kan ■ uppträda så tidigt som under sjätte gravi-ditetsmånaden men är vanligast i slutet av graviditeten.

Diabetes, fetma, ■ hjärtsjuk-domar, kronisk njursjukdom och högt blodtryck innebär ökad risk att drabbas av preeklampsi.

Preeklampsi kännetecknas ■ av högt blodtryck och äggvita i urinen, men är vanligast i slutet av graviditeten.

FAKTA

NYHETER I KORTHET

HJÄRTFEL

Större risk för hjärtfel hos spädbarn till överviktiga mödrar

Överviktiga kvinnor riskerar ■i högre grad att föda barn med hjärtproblem enligt en ny studie som genomförts av Centers for Desease Control and Prevention (CDC, det amerikanska smitt-skyddsinstitutet).

Enligt studien löper kvinnor med ett BMI mellan 25 och 34,9 före graviditeten 18 procents större risk än kvinnor i normal-vikt att få barn med vissa typer av hjärtfel. Kraftigt överviktiga kvinnor, med ett BMI på 35 och över, har 30 procents ökad risk i jämförelse med normalviktiga kvinnor.

– De här resultaten stöder tidi-gare studier och ger ytterligare bevis för att det fi nns en kopp-ling mellan övervikt hos kvin-nor och vissa typer av hjärtfel, säger Suzanne Gilboa, epidemo-log vid CDC.

Enligt doktor Edwin Tre-vathan, chef för CDC:s Natio-nal Center on Birth Defects and Developmental Disabilities, är medfödda hjärtfel den vanligas-te typen av missbildningar.

– Kvinnor som är överviktiga och planerar att bli gravida skul-le tjäna på att tillsammans med sin läkare jobba för att nå en häl-sosam vikt före graviditeten, sä-ger Edwin Trevathan.

I studien ingick 6 440 späd-barn med medfödda hjärtfel och 5 637 spädbarn utan. Det är den största amerikanska studien i sitt slag och bygger på intervju-er med mödrar i Arkansas, Kali-fornien, Georgia, Iowa, Massa-chusetts, New York, North Ca-rolina, Texas och Utah. Kvinnor som hade diabetes före gravidi-teten uteslöts från studien efter-som risken redan är stor att de får barn med hjärtfel.

Flera viktiga faktorer som kvinnornas ålder och etnici-tet togs med i bedömningen. En brist var dock att kvinnornas BMI baserades på vad de själva uppgav när de intervjuades och CDC misstänker att detta är en möjlig felkälla.

Även om studien fann ett sam-band mellan övervikt och risken för vissa hjärtfel hos barnen så behövs ytterligare studier för att klarlägga om övervikten är den direkta orsaken av dessa hjärtfel, menar man från CDC sida.

Matts OlovssonÖverläkare på kvinnokliniken vid Akademiska sjuk-huset i Uppsala.

FOTO: UPPSALA AKADEMISKA SJUKHUS

FOTO: ISTOCKPHOTO

HO

LY D

IVE

R

Höstens mode är här.Höstens mode är här.

STOCKHOLM.CATWALKING.


ENORMT LIDANDEHillevi Caris Svensson drabbades vid 35-års ålder. I fyra år höll hon det för sig själv, något som höll på att knäcka hela familjen.FOTO: CHRISTIAN EVERS

När Hillevi Caris Svensson vid 35 års ålder drabbades av inkontinens, höll hon det för sig själv. Fyra år gick utan att ens hennes man fi ck veta.

– Jag hade dubbelt ombyte med mig när jag gick hemifrån och samma färg på byxorna så att ing-en skulle märka att jag bytt. Jag kunde inte längre träna, gå raskt eller lyfta min son. Jag isolerade

mig mer och mer, vågade inte gå ut och ljög för att slippa vara social.

Var tvungen att sluta jobbaHillevi använde vanliga bindor. Dessa byttes 10-15 gånger om da-gen. Det gick så långt att hon sade upp sig från sitt jobb och hennes man krävde att de skulle träff a en familjeterapeut.

– Vårt samliv var kasst och min man trodde att jag hade någon an-nan. Det var först då jag vågade öppna mig och berätta.

Vem som helst kan drabbas av inkontinens. Graviditet, förloss-ning, östrogenbrist, urinvägsin-fektion, övervikt och neurologiska sjukdomar kan ligga bakom.

– Många som kommer till mig tror att de har ansträngningsin-

kontinens, men i stället är pro-blemet att de dricker för mycket. Jag har botat många genom väts-kereduktion, säger Aino Fianu- Jonasson, docent och överläkare vid Kvinnokliniken Universitets-sjukhuset Huddinge.

Inkontinens vid ansträng-ning som att lyfta, träna, hosta, nysa och skratta är den domine-rande formen som orsakas av att bäcken bottenmuskulaturen eller de ligament som håller uppe urin-röret förslappats.

Gör knipövningar– I första hand är det knipövning-ar som gäller. Fungerar inte det så löser man problemet med en in-jektion eller en mindre operation, säger Aino Fianu-Jonasson.

Vid trängningsinkontinens, eller överaktiv blåsa, sker ofrivilliga sammandragningar i urinblåsans muskel och signaler om att man är kissnödig går till hjärnan, trots att blåsan inte är full.

– Blåsträning, det vill säga att motstå trängningarna och inte gå och kissa, är a och o. Det fi nns också läkemedel som lugnar blåsan.

Inkontinens – vanligt men (o)nödigt

EMESE GERENTSER

[email protected]

Fråga: ■ Läcker du urin när du anstränger dig, skrattar och hostar, eller behöver springa på toaletten titt som tätt på grund av trängningar?

Svar: ■ Då är du inte ensam. 800 000 personer i Sverige är drabbade. Men mörkertalet tros vara stort och antalet kan vara betydligt fl er än så.

Ta steget

1Våga ta steget till höjd livs-kvalitet. Vänd dig till en

barnmorska, gynekolog eller läkare och berätta om ditt pro-blem.

Inkontinensskydd

2Inkontinensskydd är bra och fungerar som en säker-

het. Men se till att också bli ut-redd så att du får den behandling du är i behov av.

Inkontinenstamponger

3Glöm inte inkontinenstam-pongerna. De säljs ej ute i

handeln men skrivs ut av din lä-kare och du får dem kostnads-fritt.

Knipträna

4Om du är osäker på hur du ska knipträna kan en sjuk-

gymnast eller uroterapeut lära dig. Gör sedan knipövningarna ofta, exempelvis när du borstar tänderna, sitter eller står för rött ljus, på bussen eller något annat som du gör dagligen, för att få in kontinuiteten.

Träningsredskap

5Skaffa en tränings-dvd, som fi nns att beställa gra-

tis på nätet, och köp knipkulor och använd hemma. På köpet kan även ditt sexliv komma att förbättras.

Kombinera

6Blåsträning kan komb ineras med elektro stim ulering,

zonterapi eller akupunktur, som hjälpt många med trängnings-inkontinens. Det finns också läkemedel med god eff ekt.

TIPS TILL DIG SOM LIDER

6

Aino Fianu-JonassonDocent och överläkare vid Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Huddinge.

FOTO

: NA

DIN

E K

HA

MM

AR

I

NYHETER

VÅGA PRATA OM DINA BESVÄR

VÅGAGAAA PPPP PRARARARARARATTATATATATA OO OM Ä

5TIPS

Kalsong med special-anpassad hållare för kateterpåsen.

Byxan känns som en vanlig skön underbyxa/kalsong och håller kateterpåsen perfekt på plats - allt i ett!

köper du på www.kadycare.se eller ring och beställ på 011-64075

Licenstillverkas av trikåby ab

PATENTSÖKT VÄRLDSNYHET!

Trött på nedhasade kateterpåsar?

!Läs mer på webben:www.kontinent.se

Det diskreta sättet att behandla inkontinensRegelbunden träning med

Kegelmastern stärker muskelaturen och kan

förebygga och bota inkontinens.

KMSHY1 innan 06/11/09

Spara10%Uppge rabattkoden

på shytobuy.se

Handla online med förtroende��

Välkommen till Ersta sjukhus

www.erstasjukhus.se

Visste du att såmycket som 80 %

av alla kvinnor som upplever symtom på liv moderframfall inte söker hjälp för detta?

Så borde det inte vara. Varje kvinna har rätt till en god gynekologisk hälsa!

Ta kontroll över ditt (under)liv!

ekel

und

& w

ik

Läs mer på www.gynekologi.info

Där konst möter vetenskap.

Den senaste teknologin och en tilldragande elegant design. Z≤n: Den ultimata hörselupplevelsen med prestanda i världsklass.

För mer information om Z≤n: www.starkey.se

08.430

VINNARE AV SMITHSONIAN,

COOPER-HEWITTPEOPLE’S DESIGN

AWARD

Höstnyheter från

Friendtex

Den nya höst/vinterkatalogen och kollektionen 2009 finns här nu!

• Beställ en ny katalog • Boka en visning/modeträff

• Bli modeåterförsäljareVi erbjuder flera försäljningskoncept – sälj modekläder på fritiden/modeträffar. Modekläder & accessoarer i storlekar XS/34-4XL/52.

Hur mycket tid du kan och vill spendera på att sälja kläder bestämmer du helt själv.

Klicka in på www.friendtex.se om du vill veta mer eller ring oss på: 011-12 27 00

Maskingatan 12 · 602 23 Norrköping · 011-12 27 00 · [email protected]


Alexandra Charles fi ck två andra Alexandror att engagera sig för kvinnors hälsa. Alexandra Pasca-lidou och Alexandra Zazzi är båda med i 2,6 miljonerklubbens kärn-trupp. Ett engagemang med ett brett fokus som både innefattar fysisk och psykisk hälsa.

– Man måste vara blåst för att som kvinna inte engagera sig i en organisation som arbetar för kvinnors hälsa. För mig är engage-manget lika viktigt och naturligt som att andas, säger journalisten Alexandra Pascalidou.

Engagera yngre kvinnorHon har varit med i 2,6 miljoner-klubben, vilket är 1,6 miljoner-klubbens ”dotterorgansiation” och ämnad att engagera yngre kvinnor. I 2,6 miljonerklubben samlas kvinnor som är mellan 25 och 45 år, medan 1,6 miljonerklub-ben organiserar kvinnor som är över 45.

Både Alexandra Pascalidou och Alexandra Zazzi ingår i 2,6 miljoner-klubbens kärntrupp, vilket organi-sationens ledningsgrupp kallas. Alexandra Zazzi har varit med i tre, fyra år.

– Föreningens styrka är bland-ningen. Det fi nns duktiga fors-kare som för fram det rent veten-skapliga, sedan har vi den sociala biten med många olika verksam-heter. Bredden är mycket stor och

både den fysiska och psykiska hälsan belyses. Hälsa är ju viktigt för både män och kvinnor, även om vi just fokuserar på kvinnor här, säger Alexandra Zazzi.

Ingen stor skillnadHon berättar att skillnaden mel-lan 1,6 och 2,6 miljonerklubbarna

egentligen inte är så stora. – Det är egentligen ingen skill-

nad när det gäller de övergripan-de målen, men de yngre kvinnorna kanske inte drabbas av sjukdomar på samma sätt, så här fi nns ett an-nat fokus på till exempel stress.

Och stress är bara ett av proble-men som den moderna kvinnan

brottas med. Alexandra Pascalidou menar att kraven på dagens kvin-nor är enorma. Hon påpekar att även om vi bor i ett välmående, jämställt välfärdsamhälle så lider ändå många kvinnor av bland an-nat ätstörningar, stress, depres-sioner, alkoholism, livmoder- och bröstcancer.

– Vi ska dessutom vara snygga , smala, smarta, sexiga, systerligt solidariska, stilfulla, laga mat, ta hand om barn, hem och familj och tävla på arbetsmarknaden och ta halva makten och lyfta, skruva, hamra och göra allt som män gör utan att bli som de. Ring mig om du får ihop den ekvationen, säger Alexandra Pascalidou.

Olika behovFör Alexandra Pascalidou är en frå-ga viktigare än de andra för hennes i engagemang i föreningen – beho-vet av att se alla de vitt skilda be-hov kvinnor kan ha.

– Det är väldigt viktigt att ta hän-syn till alla olika kvinnor och de-ras behov. Från ensamstående, dubbelarbetande förortsmammor som gått in i väggen till bortglöm-da smygalkoholiserade aristokrat-damer med friserade pudlar.

Alexandra Zazzi framhåller att föreningen har stor spridning även geografi skt.

– Föreningarna runt om i landet driver dels egna frågor, dels den ge-mensamma agendan. 1,6 miljoner-klubben och 2,6 miljonerklubben är verkligen inte bara Stockholms-företeelser, säger Alexandra Zazzi som själv bor i Göteborg.

Kraven på dagens kvinnor är enorma

NYHETER

KRISTIAN TIGER

[email protected]

Fråga: ■ Varför ska man engagera sig i 2,6 miljoner-klubben?

Svar: ■ Som kvinna borde det vara en självklarhet att vilja en-gagera sig i en organisation för kvinnors hälsa.

STARKARE TILLSAMMANS

STSTTARARARRARARKAKAKAKAKAKARRRERERE

6TIPS

2010 års kalenderfl ickor lanseradeFilm är temat för nästa års kalender från 1,6 mil-jonerklubben där en rad kända kvinnor (och en man) agerar ”skådespela-re” till stöd för genusme-dicinsk forskning.

För sjätte året i rad lanseras ka-lendern Svenska Kalenderfl ick-orna. Bakom den står de två för-eningarna 1,6 och 2,6 miljoner-klubben. Syftet med kalendern är att sprida kunskap om det ge-nusmedicinska perspektivet in-om forskningen och intäkterna till kalendern går till Centrum för Genusmedicin på Karolinska Institutet. Alla modeller ställer upp gratis.

2010 års kalender har temat film och innehåller foton på kända svenska kvinnor i olika miljöer och med kläder och att-ribut som ger associationer till välkända fi lmer.

”Skådespelarna” som finns med på bilderna är bland andra Dr Åsa (Vilbäck), Lill-Babs, Anna Skipper, Gunilla Pontén, Gerd Hagman, Camilla Läckberg, Tina Leijonborg, Nanne Grönvall, Anita Strandell, Paula Ternström, Sofi a Wistam, Lill Lindfors, Kristin Kaspersen, Petra Nielsen, Monica Nielsen, stressmedicinforskaren Chris-tin Mellner och professorn Ka-rin Schenk-Gustafsson och så de tre Alexandrorna Zazzi, Pasca-lido och Charles. En man dyker också upp – Henry Bronett.

Några av de fi lmer som illustre-ras i ”Svenska Kalenderfl ickorna 2010” är Sex and the City, Break-fast at Tiff any’s, Blommor av Stål, Mamma Mia och Änglagård.

Idén till kalendern inspirera-des av den brittiska fi lmen Ka-lenderfl ickorna där Helen Mir-ren spelar huvudrollen.

PROFILER

Alexandra ZazziYrke: ■ Kock, författare och

restaurangägare till restaurang-en La Stazione i Partille station utanför Göteborg.

Bor: ■ Göteborg.Bakgrund: ■ Har förutom sin

restaurangverksamhet också lett matprogrammet Köket i TV4 och skrivit böckerna ”Sunt med Zazzi”, ”Torsdagarna med Zaz-zi: fi losofi , känsla och kärlek till mat”, ”Zazzis pasta”, ”Zazzis mat: med smak av Italien” och ”Grytboken: fyrtiofem recept av kända och okända svenska matkonstnärer”. 1998 blev hon

känd för en bredare publik då hon vann dokusåpan Expedition Robinson.

Alexandra PascalidouYrke: ■ Journalist, programle-

dare, föreläsare och författare. Bor: ■ Stockholm och Aten.Bakgrund: ■ Debuterade som

programledare för Mosaik i SVT 1995. Har lett Melodifestivalen i Grekland och Sverige och en rad andra tv-program. Hon har skrivit böckerna ”Bortom mam-mas gata”, ”Korsvägar – röster om förortskultur”, ”Frontkick” och ”Taxi”.

Alexandra Zazzi och Alexandra Pascalidou.

FOTO

: JO

HA

N L

IND

SK

OG

FOTO

: GU

NN

AR

ER

IKS

SO

N


HJÄLP HOS GRANNLANDET1-2. Ewa Berthagen fick efter många års väntan sin vård i Finland.FOTO: GABRIELLA BERTHAGEN, ISTOCKPHOTO

Ewa Berthagen sökte vård i 14 år för kronisk värk och trötthet. Läkarna kunde inte hjälpa henne och hon blev sämre och säm-

re med koncentrationsproblem, ständiga infektioner, magbesvär och migrän som följd.

– Förra året läste jag en artikel om hypotyreos typ 2, och plötsligt föll alla bitar på plats.

Ewa hade alla tecken på folksjukdomen hypotyreos, brist på sköld-körtelhormon, som framför allt drabbar kvinnor. Men eftersom hen-nes blodvärden var normala fi ck hon ingen behandling.

– Så läste jag i en artikel av läkaren Karin Munsterhjelm i Finland att det är vanligt att hypotyreos inte syns i blodprov. Och att hon be-handlar många sådana patienter med ett läkemedel med naturligt sköldkörtelhormon.

Symtomen hängde ihopEwa skickade efter boken ”Hypothyroidism type 2” av Mark Starr, och förstod det hon misstänkt länge – att alla hennes besvär häng-de ihop.– Eftersom jag hade tydliga symtom, låg kroppstemperatur och en sjukdomshistoria som stämde så ville läkaren i Finland prova att be-handla mig.

Men först fi ck Ewa göra ett 24-timmars urinprov för att mäta mängden sköldkörtelhormoner som cellerna förbrukat, samt ett 24-timmars salivprov för att testa binjurarna. Salivestet visade att hon hade låga nivåer av stresshormonet kortisol.

– Eftersom kortisol är nödvändigt för att kroppen ska kunna tillgo-dogöra sig sköldkörtelhormon fi ck jag inleda behandlingen med låga doser av läkemedel med kortison.

Ewa blev piggare direkt– Och när jag tre veckor senare började med sköldkörtelmedicine-ring så släppte värken i kroppen! Det har nu gått ett halvår och jag har inte haft en enda infektion. Hjärndimman har försvunnit och huvudvärken har blivit betydligt bättre.

HYPOTYREOS

Ewa sökte vård i 14 år – fi ck hjälpen i Finland

TIPS

1 2

INSPIRATION

Med hjälp av urin- och salivprover, kan du få de svar vården misslyckats med att ge dig. Läs mer på www.scandlab.com

Scandlab, en hjälp på vägen mot bättre hälsa! Kontakta oss: 08-754 55 39 (Vard. 10.00-14.30)

Hypotyreos kan ofta påvisas vara roten till många av våra folksjukdomar.

Brister i sköldkörtelns infl ytande på ämnes-omsättning och biokemiska processer i kroppen kan ge upphov till kronisk trötthet, depression, oro, sömnproblem, frusenhet, kalla händer och fötter, problem med magen, gaser, värk, för-stoppning, (IBS), reumatisk värk, ont i kroppen, ont i leder och muskulatur, torr hud, hudutslag, viktförändringar, andfåddhet, urinvägsinfektioner, menstruationsproblem, yrsel, huvudvärk, ojämn puls (arytmi), avsaknad av sexlust, åderförkalk-ning, panikångest, hörselstörningar, svullnader,

torrt hår och håravfall, återkommande förkyl-ningar, migrän, muskelkramper, högt kolesterol och domningar i händer och fötter. Utmattade binjurar ger liknande symtom såsom salt- eller sockersug, svettningar, diarré, irriterad tarm, svimningsattacker, lågt blodsock-er, andnöd, ont i ländryggen, dåligt gensvar på Levaxin, håravfall m.m. Varför så många olika symtom? Den mest uppenbara följden av en underfungerande sköldkörtel är en nedsättning av ämnesomsätt-

ningen av proteiner, fetter och kolhydrater. Detta tillstånd kallas hypotyreos. Det medför inte bara en försämring av cellernas upptag av näring och energiproduktion, utan sätter också ned deras förmåga att göra sig av med restavfall, vilket i sin tur drabbar immunförsvaret. Vid hypotyreos drabbas kroppens organ och dess funktioner. Hur och vilka är olika från individ till individ. För att sköldkörteln skall verka optimalt i kroppen måste den dessutom ha stöd av fungerande binjurar.

Torstenssonsgatan 3 SE-114 56 Stockholm

DU KAN BO VAR SOM HELST I LANDET OCH ÄNDÅ FÅ VÅR HJÄLP

Tel: 08-754 55 39Fax: 08-754 17 16

Hemsida: www.scandlab.comE-post: [email protected]

Proverna tar du i

hemmet!

TRÖTT PÅ ATT VARA TRÖTT?

VI SAMARBETAR MED ACKREDITERADE LABORATORIER I USA OCH ENGLAND SOM ÄR LEVERANTÖRER TILL SJUKHUS OCH LÄKARE VÄRLDEN ÖVER

!Läs mer på webben:www.hypo2.info


PROFESSIONELL INSIKT

Ingen kvinna ska behöva bli utsatt för hot eller våld

Hittills i år har närmare 8 000 kvinnor vänt sig till Polisen för att de hotas, kränks och misshandlas av en person som de lever med. Men även om många anmäler är det alldeles för många som inte gör det. Våld i hemmet är aldrig en familjeangelägenhet. Det är ett brott och blir du utsatt för det ska du komma till Polisen.

Våld i nära relatio-ner handlar om bå-de fysisk och psy-kisk misshandel, om såväl slag som hot och kränk-ningar. Våldet före-

kommer i alla delar av landet, i alla typer av familjer och i alla former av relationer. Det är tiotusentals som drabbas varje år. Är du utsatt är du med andra ord inte ensam.

Ett stort problem är också att barn bevittnar våld i sitt eget hem. De hör föräldrarna bråka och de till och med ser när den ena föräldern slå den andra. Barn som bevittnar våld far mycket illa, det kan var och en förstå.

Trots att människor lever i en så svår situation, är det många som inte går till Polisen och anmäler. Enligt beräkningar från Brotts-förebyggande rådet fi nns det ett stort mörkertal och det oroar mig att det fi nns människor som utsätts för brott utan att vi kan hjälpa dem.

Svåra att upptäckaBrotten i nära relationer sker oftast i hemmet och kan därför vara svåra att upptäcka för Polisen och övriga rättsväsendet. Om du har blivit utsatt för brott eller hotad är det därför viktigt att du anmäler det till Polisen. Först då kan vi göra något åt det.

Om du själv inte är utsatt, men bli-vit vittne till våld i en nära relation eller misstänker att någon i din omgivning är utsatt, kan du också kontakta Polisen och berätta om dina misstankar. Polisen har ingen skyldighet att uppge vem som har tipsat.

Våga anmälaAtt anmäla en person som man le-ver tillsammans med är ett stort steg att ta. Ändå vill vi inom Poli-sen att du ska vända dig till oss. För att öka anmälningarna gör vi där-för en stor informationssatsning riktad till allmänheten. Kampan-jen heter ”Kom till oss”. Vi vänder oss till alla som drabbas av våldet, men också till alla som bevittnar det. Målet är att det våld som utö-vas i skydd av hemmets väggar ska upp i ljuset. Först då kan våldet an-gripas och stoppas.

Vi vill säga att det brott du ut-satts för är allvarligt. Ingen ska behöva acceptera hot, kränkning-ar och slag. Erfarenheten visar att våld i en nära relation ofta fort-sätter och blir värre. Inom Polisen prioriterar vi därför denna typ av brott.

Till den som tvivlar på att Polisen kan hjälpa, vill jag säga att det ofta fi nns goda möjligheter att klara upp brott i nära relationer. Polisen har gjort en stor utbild-ningssatsning för att de som arbe-

tar med denna typ av brott ska bli bättre på att utreda dem och bättre på att möta brottsoff er, vittnen och förövare. Vi anstränger oss för att bemöta den drabbade medmänsk-ligt och professionellt.

Informera digTill den som känner sig osäker på hur Polisen arbetar och hur en ut-redning kommer att gå till, vill jag säga att du kommer att få berätta om det du upplevt och vi kommer att förklara för dig hur utrednings-arbetet går till.

Gå gärna in på webbplatsen www.polisen.se/komtilloss, där vi har samlat information om våld i nära relationer. Vi beskriver vad som händer när ett brott anmäls och hur Polisen arbetar för att kla-ra upp brottet. Vi beskriver också vilket stöd du som brottsoff er kan få från Polisen och från andra.

Du som drabbas av våldet är in-te ensam. Det fi nns många män-niskor i din situation, men alla har det gemensamt att de förtjä-nar bättre. En polisanmälan kan vara det avgörande steget mot en förändring. Du som är vittne till våld eller förstår att någon i din närhet behöver hjälp. Tveka inte du heller att kontakta oss. Vi kan hjälpa. Men vi behöver din hjälp för att kunna göra det. Ta kontakt med Polisen 114 14 eller i akuta situationer 112.

“Till den som tvivlar på att Polisen kan hjälpa, vill jag säga att det ofta fi nns goda möjligheter att klara upp brott i nära relationer.”

Bengt SvensonRikspolischef.FOTO: PETER KNUTSON

VÅLD MOT KVINNOR

www.roks.seFrågan är: vad gör du?

Ryggont?

NYHETER I KORTHET

SCREENING

Få pulsåderbråck funna hos kvinnor

I landstingen i Dalarna och ■Uppsala län utvärderas ett pågå-ende projekt där pulsåderbråck-screening av 70-åriga kvinnor sker, rapporterar Dagens Medicin.

Ultraljudsscreening av 65-åriga män sker runt om i landet efter-som bråck på stora kroppspuls-ådern är vanligare hos män och förekomsten ökar med åldern.

Skälet till att även några års-kullar med kvinnor i Dalarna och Uppsala screenas är för att deras behov av screening anses bristfälligt studerat och att detta ur ett genusperspektiv är viktigt att belysa.

Sverker Svensjö är kärlkirurg vid Falu lasarett och en av de ansvarige för projektet. Han be-rättar för Dagens Medicin att pulsåderbråck normalt uppträ-der senare hos kvinnor än hos män och att man därför väljer att rikta in sig på något äldre kvinnor.

Resultatet visar en förvånan-de låg andel av bråck hos kvin-norna i jämförelse med utländ-ska studier, men Sverker Svensjö säger till Dagens Medicin att det ändå är för tidigt att avråda från ett införande av allmän screen-ing av kvinnor.

Pulsåderbråck är en onaturlig utbuktning på en artär som kan få artären att brista vilket kan leda till inre blödningar. Brus-tet pulsåderbråck i buken orsa-kar mellan 700 och 1 000 dödsfall per år och eftersom det sällan ger symptom innan det brister upptäcks det hos väldigt få. Med hjälp av screening kan man fi n-na bråcken och operera innan de brister.

Åderbråck – Var tredje person har besvär. Är du en av dem?

Karlavägen 76, 114 59 Stockholm • 08-503 858 00 • [email protected] • www.conturkliniken.se

Lika många män som kvinnor drabbas av åderbråck. Kanske lider kvinnorna mer efter-som mindre hår på benen innebär mindre möjlighet att dölja de ofta missprydande åderbråcken. Men känslan är densamma: det kan ömma och klia på bråcket och värka och pirra i benet. Ofta känns benet obehag-ligt tungt.

– Var tredje person får någon gång besvär av åderbråck eller ådernät. Många av dem lever med obehag helt i onödan eftersom det ofta bara behövs ett litet ingrepp för att åtgärda, säger docent Rabbe Takolander, överläkare och specialist med 35 års erfarenhet som kärlkirurg på universitetskliniker, nu på Conturkliniken.

Åderbråck innebär att en ven, en blodåder som leder det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat från de olika kroppsdelarna, blivit onormalt utvidgad. Ven-klaffarna fungerar inte längre som de ska och blo-

det stannar då kvar i venerna eller rinner nedåt, i stället för att strömma i riktning mot hjärtat.

Kort väntetid Vissa vener ligger djupt i vävnaderna och andra ytligt under huden. Ytliga åderbråck syns som blå, knöliga upphöjningar på benet. Det är bra att ta tag i besvä-ret i tid, annars kan bråcket svullna och leda till sår.

Fram till 2004 kunde alla få hjälp med sina åder-bråck på landstingets bekostnad, även rent estetiska operationer utfördes. Men i dag hjälper den offentliga vården endast dem med mycket grava besvär.

– Det är långa väntetider inom landstinget för att få komma till en första undersökning där patienten får veta om operationen bekostas av landstinget. Men man kan lika gärna få primärunderökningen gjord här på Conturkliniken. Genom att titta på den kliniska uppdelningen för åderbråck som är allmänt vedertagen, ser vi direkt om åderbråcket är under landstingets betalningsansvar och skickar då patien-ten dit. I annat fall får patienten bekosta operationen själv, säger doktor Takolander.

Personligt omhändertagande I de ljusa lokalerna vid Karlaplan i Stockholm tar ett litet men kunnigt team emot dig. Conturkliniken er-bjuder en helhet från utredning till behandling och uppföljning.

– Vi är tio personer som arbetar här, inklusive nar-kosläkare och operationssköterska, och vi tar hand om allt från ytliga ådernät som injektionsbehandlas till stora åderbråck som behöver opereras, berättar Mona som är sjuksköterska.

På Conturkliniken vill man undvika att patienten skickas runt mer än nödvändigt. Ibland räcker det med en specialsydd stödstrumpa för att besvären ska försvinna och då får patienten en remiss från doktor Takolander och behöver inte gå via husläka-ren för det.

– Vi gör allt i dialog med patienten och är noga med att titta på bakgrunden, vad det är som orsakar bråcket. Metoderna vi använder är väl kontrollerade och målsättningen är alltid att ingreppet ska bli så bra och snyggt som möjligt med minsta möjliga risk för återfall, säger doktor Takolander.

Och om patienten inte är nöjd?– Då tar vi ställning till om det är något ytterligare vi kan göra så att patienten blir nöjd. Men det är väldigt sällan det händer. Vårt mål är att alla ska vara nöjda när de går härifrån!

Plastikkirurgi – en väg till ökad livskvalitetMed. Dr. Leif Gylbert, specialist i plastikkirurgi och med mångårig erfarenhet, erbjuder estetisk plastik kirurgi i en trygg och omvårdande miljö på Sophiahemmet.

11 ÅR – OCH SLAVFör två år sedan skickades då 9-åriga Yanninesh Yorga från sin hemby till huvudstaden Addis Abeba för att arbeta. Här tvingas hon varje dag bära enorma risknippen i flera mil. Bördor som väger mer än hon själv och som förstör hennes kropp. Nu har hon börjat i vår kvällsskola. Målet är att vi helt ska befria henne från sin omänskliga situation. Sms:a FRI100 till 72930 så skänker du 100 kronor.Din gåva blir ett steg på vägen.

FRI 100

www.lakarmissionen.se

NJUT MED 6 - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/4000.pdf · Alexandra Pascalidou och...

Documents

Transcript of NJUT MED 6 - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/4000.pdf · Alexandra Pascalidou och...