Årsrapport 2019 - Nordisk kulturkontakt · ren, journalisten och aktivisten Alexandra Pascalidou...

1

Årsrapport 2019

2

Pärm: Detalj ur Christian Elovara Dinesens (DK) väggmålning på Nordisk kulturkontakt. Fotograf Heidi OravaS. 4: Böcker nominerade till Nordiska rådets litteraturpriser på display i biblioteket. Fotograf Henric ÖhmanS. 6: Åhörare vid paneldebatten New Nordic Voices. Fotograf Johanna ÖstlingS. 7: Barnworkshop med Marika Maijala, nominerad till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris i biblioteket. Fotograf Henric ÖhmanS. 10: Inga Ravna Eira (Sapmi), nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2019, på Nordisk kulturkontakt. Fotograf Seppo SamuliS. 13: Siiri Mäkelä (FI) och Nanna Lindbæk Qvesel (DK) var två av panelisterna vid Norden i Fokus nordiska klimatdebatt på Världen i byn-festivalen i maj. Fotograf Seppo SamuliS. 27: Dans med äldre inom projektet Happy End som beviljats stöd från Kultur- och konstprogrammet. Fotograf Per Morten AbrahamsenS. 29: Den avgående expertgruppen för Kultur- och konstprogrammet, fr.v. Berit Anne Larsen (DK), Melanie Fieldseth (NO), Camilla Nielsen (GL), Signý Pálsdóttir (IS), Mikkjal N. Helmsdal (FO) och Marcus Boman (AX). Saknas Anders Jansson (SE) och Carl Gustav Wentzel (FI). Fotograf Katja LångvikS. 30: Bagage på Voss under NordAccordion med både kurs för unga spelare och konserter för en bred publik. Festivalen har beviljats stöd från Kultur- och konstprogrammet. Fotograf Aleksander NohrS. 37: Föreställningen Jakob av Tony Tran og Tobias Leira hade världspremiär i Nuuk på Grønland. Projektet har beviljats stöd från Mobilitetsprogrammet. Fotograf Andreas Daugstad LeonardsenS. 43: Trio Farisdan bestående av Tóra Vestergaard (FÆ), Svafa Þórhallsdóttir (IS) og Cæcilie Tagmose (DK) fick mobilitetsstöd för att kunna delta i Nordic Culture Festival på Grönland. S. 54: Måleri till musik inom projektet Kom med – det gror i Nord, som beviljats stöd från Volt. ProjektfotoS. 55: Konsert med Kom med – det gror i Nord, som beviljats stöd från Volt. ProjektfotoS. 57: Grupparbete inom projektet Kom med - det gror i Nord, som beviljats stöd från Volt. ProjektfotoS. 62: Nordisk Ungdoms Filmfestivals satsning Focus Greenland syftade till att öka ungas film- och mediekompetens. Fotograf Maria GraffS. 63: Focus Greenland genomfördes som ett samarbete mellan nordiska filmorganisationer med stöd från NORDBUK. Fotograf Maria GraffS. 64: (gruppbilden) Sveriges dövas ungdomsförbund har beviljats NORDBUK-stöd för satsningen Klimatångest.S. 64: Nordic Young Designers Network har beviljats stöd från NORDBUK. Fotograf Anthony GianelliS. 68: Bibliotekets Madeleine Dunderlin vid författarminglet med de nominerade till Nordiska rådets litteraturpriser 2019. Fotograf Seppo SamuliS. 69: Petra Laiti intervjuar skådespelaren Juan Camilo om filmen Kona fer í stríð (Woman at War, IS) på Världen i Byn-festivalen. Fotograf Seppo SamuliS. 71: Barnworkshop på temat återvinningskonst under Världen i byn-festivalen. Fotograf Seppo SamuliS. 76. Personalen 2019. Fotograf Seppo SamuliS. 78: Styrelsen 2019. Fotograf Heidi Orava

3

Nordisk kulturkontakt – Årsrapport 2019

Innehåll

I Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

II Årets aktiviteter och resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7

III Styrning och kontroll av verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

IV Årsräkenskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Bilagor:

A. Årsrapporter för stödprogrammen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27B. Mötesplatsens evenemang och aktiviteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69C. Mötesplatsens kalendarium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78D. Anställda vid Nordisk kulturkontakt 2019 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77E. Styrelsen 2019 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78F. Norden i Fokus Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79G. Samarbetsparter 2019 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

Årsrapport 2019Nordisk kulturkontakt

4


Nordisk kulturkontakt är en officiell nordisk institu-tion under Nordiska ministerrådet med uppdrag att vara en central nordisk mötesplats för kultur. Det sker genom administrationen av Nordiska minister-rådets stödprogram för kultursamarbete i Norden och Baltikum – samarbete utgör kärnan i samtliga stödformer som gör det möjligt för människor att mötas. Det sker också genom evenemang och aktivi-teter i vårt nordiska kulturcenter och specialbibliotek i Helsingfors samt genom kommunikationsinsatser om det nordiska kultursamarbetet.

Vi skapar nordisk nyttaKulturmöten – möten mellan människor, idéer, kul-turer och projekt – är en grundläggande del av det nordiska samarbetet. Genom kulturmöten skapas nya insikter, upplevelser, kunskap, utveckling, fram-steg och inte minst social gemenskap och hållbarhet.

Mobilitet är i sin tur en förutsättning för konstnärer och kulturutövare att utvecklas och lära sig av var-andra. Det är också en av de grundläggande aspek-terna inom de stödprogram som Nordisk kulturkon-takt administrerar: att främja rörlighet och utbytet av tankar och idéer inom i första hand de nordiska och baltiska konst- och kulturfälten.

I Inledning

År 2019 har varit ännu ett innehållsrikt och utveck-lande år. Omvärldens intresse för Nordisk kultur-kontakt och våra aktiviteter är fortsatt stort. Det märks i publiksiffror, i att institutionen är en efter-frågad och uppskattad samarbetspart och i ett grundmurat förtroende för hur stödprogrammen administreras.

Den förstärkning som den permanenta bemanning-en av Nordiska ministerrådets projekt Norden i Fo-kus med placering vid Nordisk kulturkontakt inne-burit leder också till många goda samarbeten och synergier i det utåtriktade arbetet.

Fokus på hållbarhet, tillgänglighet och inkludering De nordiska statsministrarna antog i augusti 2019 en ny vision – Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region. I visionen omnämns tre priori-teringar av vilken Ett socialt och hållbart Norden pas-sar Nordisk kulturkontakt som hand i handske. Med statsministrarnas vision som grund bygger vi vida-re på vår egen vision Alla ska ha möjlighet att delta i kultur- och samhällsliv på lika villkor. Med den som ledstjärna arbetar Nordisk kulturkontakt för att inga trösklar, vare sig fysiska eller mentala, får hindra den

5

som vill att ta del av program och aktiviteter, oavsett bakgrund och kunskapsnivå.

Med visionen som grund arbetar vi också vidare med att nå såväl nya publikgrupper som nya samarbets-partners. Det gäller också ambitionen att nå nya grupper av intressenter för stödprogrammen.

Nordisk kulturkontakt hade tillsammans med Nor-den i Fokus huvudansvaret för ett uppföljningsarbete tillsammans med kollegerna vid de andra husen och instituten kring metoo efter den turbulenta hösten 2017. En föreläsningsturné om #metoo i kultursek-torn arrangerades genom vår försorg där författa-ren, journalisten och aktivisten Alexandra Pascalidou reste från Helsingfors i öst till Nuuk i Grönland i väst. Turnén fick stort genomslag i media och flera upp-följningar genomfördes, bland annat på initiativ av det isländska ordförandeskapet i Reykjavik i septem-ber och under Nordiska rådets session i Stockholm i oktober.

Arbetet fortsätter med målmedvetna, strategiska satsningar på att synas tillsammans med större ak-törer i Helsingfors såsom Världen i byn, Helsinki Pri-de, Helsingfors festspel, Finska skulptörförbundet, Helsingfors universitet, Nationalteatern och Helsing-fors bokmässa.

Attraktiv arbetsplats Antalet anställda uppgår vid årets slut till 16 per-soner varav tio är kvinnor och sex män. Därutöver tillkommer ett antal timanställda och praktikanter. Sjukfrånvaron har varit 2,7 % vilket är på samma nivå som i fjol.

Som framgår av bilaga D var personalomsättning-en oväntat stor även under 2019 vilket medförde

ett omfattande rekryteringsarbete. Skälen till de många vakanserna är flera. Som exempel kan näm-nas föräldraledigheter, att några gått vidare i sina karriärer, att vikariat upphörde och att några med-arbetare från Sverige och Danmark av familjeskäl valde att avsluta sina anställningar i förtid. Det är heller ingen hemlighet att det innebär en utmaning att flytta till Finland på grund av språket och att ut-landstillägget för medföljande partner är blygsam. I samband med nyrekryteringarna framkommer också att Nordisk kulturkontakt har svårigheter att matcha löneläget i främst Danmark och Norge. En annan faktor som spelar in är att det enligt Helsing-forsavtalet bara är statligt anställda som äger rätt att ta tjänstledigt för arbete i nordiska institutioner. De allra flesta av Nordisk kulturkontakts medarbe-tare är antingen fria kulturutövare eller har haft en anställning på kommunal eller regional nivå. Det be-tyder i flera fall att särskilt de finska medarbetarna måste ta chansen till ett fast jobb om den uppstår.

Nordisk kulturkontakt strävar efter att utveck-la såväl arbetssätt som arbetsmiljö för att kunna vara en fortsatt god och attraktiv arbetsgivare. Personalen erhåller såväl gemensam som individu-ell kompetensutveckling, ofta i samarbete med de andra nordiska institutionerna i Helsingfors, NIVA och NVC. Som exempel på individuell kompetensut-veckling som kommer hela institutionen till del kan nämnas Nordiska ministerrådets utbildning i barns rättigheter och barn och ungas inflytande och del-aktighet under våren 2019 som flera medarbetare deltagit i och som fortsätter våren 2020.

I juni genomfördes, tillsammans med ledning och medarbetare för såväl NIVA som NVC, en tredagars personalresa med tåg till Sankt Petersburg. Studie-resan planerades i nära samarbete med Nordiska ministerrådets tjänsteman på plats, Elena Golube-va som inte sparade några krafter för att skapa ett fullödigt och väl fungerande program för sina nord-iska kolleger.

En annan gemensam utbildningsinsats var den danska professorn Sara Louise Muhrs heldagsföre-läsning ”Inclusive work environment and unconscio-us bias” som genomfördes tillsammans med NIVA, NVC och delar av Nordiska investeringsbankens personal i november.

En intern webbaserad undersökning för att kartläg-ga den psykosociala arbetsmiljön gjordes under sen-

Nordisk kulturkontakt är en officiell nordisk institution under Nordiska ministerrådet med uppdrag att vara en central nordisk mötesplats för kultur.

6


hösten 2019. Den visade att arbetsmiljön i huvudsak upplevs som mycket god.

Hållbarhetsambitioner under luppNordisk kulturkontakt igångsatte under året en pro-cess i syfte att granska organisationens ekonomis-ka, miljömässiga och sociala hållbarhetsavtryck och största hållbarhetspåverkan. En enkät sändes ut till över 200 av de viktigaste intressenterna för att ta pulsen på vilka hållbarhetsfrågor som de upplever som viktiga och nödvändiga inom ramen för Nord-isk kulturkontakts mandat. Resultatet visade att en överväldigande majoritet av intressenterna, däri-bland stödmottagare, sakkunniga, samarbetspart-ners, besökare, programmedverkande och personal, sätter värde på att också kulturorganisationer ska arbeta hållbart, och att detta perspektiv bidrar till att stärka förtroendet för organisationen.

Den väsentlighetsanalys som gjordes på basis av en-kätsvaren visade att Nordisk kulturkontakts största hållbarhetspåverkan faller inom delområdet social hållbarhet, och att denna påverkan är positiv. Det-ta rimmar väl med Nordisk kulturkontakts egen vi-sion om att alla skall kunna ta del av kultur- och sam-hällsliv på lika villkor. Väsentlighetsanalysen kommer under 2020 att ligga som grund för utarbetandet av en strategi för att nå visionen.

I förhållande till den sociala påverkan är organisatio-nens miljö- och klimatpåverkan liten, men även det-ta delområde får sin handlingsplan. Kultursektorns klimatavtryck lyftes i enkäten särskilt fram av de yr-kesutövande konstnärerna, som upplever en konflikt i att vara tvungna att resa för att fritt kunna utöva sin konst, samtidigt som medvetenheten om klima-tavtrycket ökar.

Nordisk kulturkontakt har en uttalad vilja att leva som vi lär när det gäller hållbarhet och Agenda 2030. Sålunda försöker vi bland annat minska antalet flyg-resor, och för statistik över såväl antal flygresor/flyg-kilometer som utsläpp av koldioxid. Flygresorna kli-matkompenserar vi genom ett projekt som bygger rena och energisnåla spisar i Uganda. Nordisk kultur-kontakts hållbarhetstänk avspeglar sig också i strä-van efter att ge kulturutövare en konkurrenskraftig ersättning för utfört arbete, vilket i sin tur sätter prä-gel på budgeteringsarbetet.

Driften av verksamheten har varit väl fungeran-de. Nordisk kulturkontakts ekonomi är allmänt sett

god. Räkenskaperna för 2019 visar ett planerat un-derskott på basisdriften. Detta gör att institutio-nens eget kapital fortfarande är tillräckligt, ca 1,5 gånger 3-månadersregeln.

Årsrapportens strukturNordisk kulturkontakts årsrapport för 2019 visar, ef-ter ett inledande och översiktligt avsnitt, årets hu-vudtal, aktiviteter och resultat, styrning och kon-troll av verksamheten samt årsräkenskaperna. Den är utarbetad med utgångspunkt i Beviljningsbrevet för 2019 och i enlighet med Nordiska ministerrådets riktlinjer.

För en mer detaljerad översikt över aktiviteter och resultat hänvisas till bilagorna A–G. Bilaga A utgör årsrapporten för de fyra stödprogrammen. Bila-ga B redovisar Mötesplatsens verksamhet med en förteckning över genomförda evenemang som bila-ga C. Bilaga D visar de anställdas sammansättning vad gäller anställningstid, kön och nationalitet. Bila-ga E redovisar med kommentarer styrelsens sam-mansättning och arbete 2019. Bilaga F visar vad som gjorts inom projektet Norden i Fokus Finland och slutligen företecknar bilaga G Nordisk kulturkon-takts samarbetsparter under året.

Nordisk kulturkontakts största hållbarhetspåverkan faller inom delområdet social hållbarhet.

7

II Årets aktiviteter och resultat

Sekretariat för fyra stödprogram Stödprogrammen är Nordiska ministerrådets vik-tigaste instrument för att skapa förutsättningar för en livskraftig och hållbar kultursektor som är tillgänglig för alla. Ett av Nordisk kulturkontakts främsta uppdrag är därför att bidra till att kultur-livets aktörer ser det nordiska eller nordisk-baltis-ka kultursamarbetet som ett gott alternativ för att uppnå bättre resultat, både konstnärligt och eko-nomiskt. Intresset för de fyra stödprogrammen fortsätter att vara stort. Under år 2019 inkom det sammanlagt 1 654 ansökningar till de fyra stödprogrammen vil-ket innebär ett i stort sett oförändrat antal jämfört med året innan (1 599 år 2018). Sammanlagt bevilja-des knappt 4,8 miljoner euro till 424 projekt och ak-tiviteter inom de fyra stödprogrammen. Det totala ansökta beloppet var cirka 23 miljoner euro. Glappet

mellan beviljade ansökningar och behoven är således fortsatt mycket stort och i snitt beviljas var femte ansökan.

Den ordinarie administrationen av Kultur- och konstprogrammet, Nordisk-baltiska mobilitetspro-grammet för kultur, NORDBUK och Volt har fort-skridit som planerat. Volt-programmet upprätta-des som ett treårigt pilotprogram 2017–2019 och i år har programmet blivit utvärderat av det nor-diska konsultföretaget Oxford Research. Utvär-deringen konkluderar att Volt-projekten bidrar till att skapa nätverk och kontakt bland Nordens barn och unga samt bidrar till ökad förståelse för an-dra nordiska länders kultur och språk. I och med att programmet förlängs med en treårig period 2020–2022 har även programhandboken reviderats. Mål-grupp och kriterier för programmet ser huvudsakli-gen ut som tidigare.

8


Antal ansökningar och beviljade ansökningar per år

2017 2018 2019

Kultur- och konstprogrammet 403/71 (18 %) 377/68 (18 %) 387/75 (19 %)

Mobilitetsprogrammet 1 060/320 (30 %) 1 095/318 (29 %) 1 153/313 (27 %)

NORDBUK 90/31 (34 %) 99/32 (32 %) 87/28 (32 %)

Volt 35/9 (26 %) 28/5 (18 %) 27/8 (30 %)

TOTALT 1 589/431 (27 %) 1 599/423 (26 %) 1 654/424 (26 %)

26 %

Antal ansökningar 1 654 | Antal beviljade ansökningar 424

Ansökt belopp (EUR) och beviljat stöd (EUR) per år

2017 2018 2019

Kultur- och konstprogrammet 12 581 820/2 266 478 (18 %)

11 924 509/2 275 175 (19 %)

12 826 242/2 178 601 (17 %)

Mobilitetsprogrammet 7 508 759/1 759 372 (23 %)

6 900 133/1 747 451 (25 %)

7 815 200/1 773 598 (23 %)

NORDBUK 1 722 934/622 100 (36 %)

1 859 471/632 936 (34 %)

1 566 720/558 079 (36 %)

Volt 1 321 041/232 554 (18 %)

842 097/213 027 (25 %)

1 039 756/287 718 (28 %)

TOTALT 23 125 554/4 880 504 (21 %)

21 526 210/4 868 589 (23 %)

23 247 918/4 798 196 (21 %)

20 %

Ansökt belopp totalt (EUR) 23 247 918 | Beviljat belopp totalt (EUR) 4 798 196

Hållbarhet har varit ett viktigt tema under 2019 även inom stödprogramarbetet. Temat diskuterades till-sammans med sakkunniga från alla stödprogram, del-tagarna från Nordisk kulturkontakts nordisk-baltiska samarbetsnätverk och Nordisk kulturkontakts styrel-se vid årets återkommande gemensamma möte på Sveaborg i september. Centret för konstfrämjande i Finland (Taike) höll en workshop kring FN:s hållbar-hetsmål som ledde till engagerad diskussion. Hållbar-het var också ett tema för årets Residency Circle-möte som ska avhållas inom ramen för det nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet vartannat år. I år arrangera-des mötet i Riga i Lettland och huvudfokus låg på håll-barhetsaspekter i residensverksamhet. Även NORD-BUK-stödprogrammet har en tilläggsbeviljning för åren 2018–2020 med särskild fokus på Agenda 2030.

Apropå NORDBUK har ett intensivt arbete pågått under året i nära samarbete med Nordiska minis-terrådets sekretariat i Köpenhamn i syfte att i lik-het med de övriga stödprogrammen inrätta en sär-skild sakkunniggrupp med tidsbegränsat mandat som självständigt har att fatta beslut om vilka pro-jekt som skall beviljas respektive avslås. Denna för Nordisk kulturkontakt efterlängtade nyordning – som innebär en stor lättnad i flera avseenden för programkontoret, inte minst vad gäller en tydliga-re rollfördelning med väl tillämpad armlängdsav-ståndsprincip – införs från och med 2020. Då byter också stödprogrammet namn till Norden 0—30.

9

Mötesplatsen i siffror 2019 2018 2017

Besökare i biblioteket* 46 871 53 193 42 400

Besökare på evenemang i TING-salen 5 640 5 660 5 610

Aktiva deltagare på externa evenemang** 3 959 4 005 3 233

Antal gruppbesök 115 92 50

BitFörBit ungdomscaféer 13 15 18

Låna en nordbo-klassbesök 176 157 111

Nordisk kulturkontakt har synliggjort stödprogram-mens effekter och resultat bland annat på sociala medier. Nordisk kulturkontakt gjorde en extra sats-ning under sommaren 2019 för att skapa synlighet för Volt bland programmets unga målgrupper och kampanjen ledde till att hälften av årets sökande var nya till programmet.

Inom ramen för nätverksstödet publicerades rap-porten Effects of Network funding – an Evaluation författad av biträdande professor Donatella Di Pa-oli vid Business Institute i Oslo och professor Lene Foss, UiT, som undersökte effekter av genomför-da nätverksprojekt från 2014–2016. Rapporten som ingår i Nordiska ministerrådets publikationer, visar att stödformen fungerar väl och skapar effekter även utanför de beviljade projekten bland annat ge-nom att projekten i regel engagerar flera deltagare än kärngruppen på ansökan. Rapporten presente-rades vid ett publikt evenemang i Nordisk kulturkon-takt i mars samt på Arctic Arts Summit i Rovaniemi i juni 2019 som var en del av det isländska ordföran-deprogrammet inom Nordiska ministerrådet.

Arbetet med att utveckla ansökningsprocesser har fortsatt även år 2019. Programmens sakkunniga ut-värderar kontinuerligt stödens kvalitativa effekter i samband med behandling av ansökningarna och ge-nom diskussioner på beslutsmöten. Även program-rådgivarna evaluerar projekten löpande i samband med status- och slutrapportering. En målgruppsa-nalys utfördes våren 2019.

Under 2019 har Nordisk kulturkontakt ordnat ett tju-gotal informationstillfällen om stödprogrammen i Norden och i de baltiska länderna. Sammanta-get nåddes ca 600 intresserade. Nordisk kulturkon-takt har haft gott samarbete med Kreativa Europa i Finland och arrangerat två gemensamma informa-tionstillfällen i Nordisk kulturkontakts lokaler på Kaj-saniemigatan som också gav möjlighet till projekts-

parring. Sparringen hjälper sökande att hitta de rätta stödformerna och har även lett till beviljade ansök-ningar. Samarbetet med Kreativa Europa har också fungerat som träningsplattform för de webinarier som stödteamet planerar införa 2020. Nordisk kul-turkontakt har också haft god kontakt med Nordiska kulturfonden och utbytt erfarenheter kring gemen-samma problemställningar, bland annat i samband med att Nordiska kulturfondens hela personal besök-te programkontoret på Sveaborg i augusti.

År 2019 har Nordisk kulturkontakt blivit medlem i det internationella nätverket On the Move som en-gagerar institutioner över hela världen som arbetar med eller är beroende av mobilitetsstöd och kom-mer att stå värd för nätverkets årsmöte/General Assembly i maj 2020 tillsammans med Theatinfo och Danceinfo Finland.

För mer detaljerad information om måluppfyllel-se och siffror om administrationen av de nordiska stödprogrammen, se bilaga A.

Nordiskt kultursamarbete synliggörs i FinlandMötesplatsens verksamhet omfattar, förutom ett nordiskt specialbibliotek, evenemang och aktiviteter med nordisk profil. Den syftar till att öka kännedomen om nordisk kultur och konst, nordiska språk och sam-hällsfrågor i Finland och Norden. Det nordiska speci-albiblioteket är unikt i Finland. Det erbjuder modern skönlitteratur av nordiska författare, faktaböcker om Norden, filmer, dagstidningar och tidskrifter.

Nordisk kulturkontakt har varit med och arrangerat mer än 200 nordiska evenemang och gruppbesök. In-stitutionen har arbetat systematiskt med genom-tänkta programhelheter, varit engagerad i flera stora evenemang och målmedvetet samarbetat med an-dra aktörer för att stärka sin synlighet och genom-slagskraft i såväl Helsingfors som övriga Finland.

* Biblioteket stängt på måndagar fr.o.m. 2019.** Inkluderar filmvisningar i samarbete med Walhalla r.f.

10


Vårens största satsning i biblioteket var utställning-en I grevens tid som baserar sig på Mauri Kunnas barnbok Hundarnas historiebok – Finland, en del av Sverige (2017). Under 1.2—29.3.2019 besöktes den av 33 barngrupper som deltog i bibliotekets workshops och sagostunder medan 10 vuxengrupper fick en kor-tare presentation av utställningen. Totalt fick 800 personer en interaktiv upplevelse av vårens storsats-ning. Därtill besökte många den på egen hand.

Tack vare samarbete med bland andra studieinrikt-ningen för småbarnspedagogik vid Helsingfors uni-versitet, Sydkustens ordkonstskola och Nationaltea-tern kunde vi erbjuda många olika slags verkstäder. Barngrupperna fick ta del av den svenska tiden ge-nom dramapedagogiska, litteraturpedagogiska och konstpedagogiska verkstäder. De studerande plane-rade och verkställde workshops i det nordiska speci-albiblioteket och utarbetade ett pedagogiskt mate-rial som en del av deras studier.

Efter att utställningen visats i Nordisk kulturkon-takts bibliotek donerades den till Svenska nu som använder den i sin verksamhet med barn och unga.

I november arrangerade Regionförvaltningsverket i samarbete med Nordisk kulturkontakt ”På barnens villkor?” – en nordisk konferens om barns delaktighet i bibliotek och kulturverksamhet. Cirka 60 personer från Sverige, Norge, Island och Finland deltog.

I verksamheten riktad mot barn och unga utanför huvudstadsregionen har Nordisk kulturkontakt till-sammans med samarbetspartnern Svenska nu ökat budgetinsatsen för skolprogrammet Låna en nordbo till 12 000 euro om året. Låna en nordbo nådde drygt 4 000 finskspråkiga elever under 2019. Det finns pla-ner på ett helt nytt koncept för denna satsning inför hösten 2020 för vilket externa medel sökts.Teman för vårens utåtriktade arbete var ”Ljuspunk-ter i mörka tider”, ”Migration, överlevnad och fram-tid” och ”Kulturer och subkulturer”. Som exempel på några succéartade programinslag kan nämnas mini-filmfestivalen Skabmágovat i anslutning till samis-ka nationaldagen 6 februari och en konsert på inter-nationella kvinnodagen 8 mars ”The Magic Forest – skogsfinska myter och runsånger” med en av Nor-ges främsta artister inom jazz och folkmusik Sinik-ka Langeland. Båda evenemangen lockade en yngre, finskspråkig publik.

Höstens tema var ”Rätten att delta i konst och kul-tur”, ”Kollektivt skapande” och ”Den enskilda rösten”. Höstsäsongen inleddes med en fortsatt satsning på platsanpassad bildkonst i skyltfönster och korri-dor på Kajsaniemigatan. I samband med Konstens natt i Helsingfors 15 augusti presenterades höstens och vinterns satsning, en väggmålning av den danske konstnären Christian Elovara Dinesen med hållbar-het och människans litenhet i naturen som utgångs-punkt. Dinesen fick uppdraget efter ett open call rik-tat till nordiska konstnärsorganisationer.

Som en annan höjdpunkt kan räknas den fortsat-ta satsningen på tankesmedjan Nordic Match som riktar sig till nordiska kreativa proffs som intresse-rar sig för viktiga samhällsfrågor. I samarbete med kommunikationsbyrån Måndag genomfördes vårens Nordic Match-vecka på temat ”Migration” med del-tagare från alla fem nordiska länder och Finlands flyktinghjälp som lokal samarbetspartner. Höstens tema ”Rätten att delta” genomfördes i samarbe-te med Nationalteatern och under en intensiv vecka framtogs en mängd förslag på hur teaterns ung-domssektion Kantti skulle kunna inkludera och en-gagera en ung publik inför vårens föreställningar av pjäsen Anne F.

Det treåriga samarbetet nordiSKulptur 2019—2021 mellan Nordisk kulturkontakt och Finska skulptör-förbundet möjliggör ett utbyte mellan en nordisk och en finsk skulptör om året. Under hösten visades en utställning i Galleria Sculptor i centrala Helsingfors med verk av den isländske skulptören Páll Haukur

11

och Pia Männikkö (FI). Några textila installationer av Männikkö visades parallellt också i Nordisk kultur-kontakts skyltfönster på Kajsaniemigatan. Nästa år gästas Helsingfors av en norsk skulptör.

Den utan tvekan största satsningen var att bju-da alla nominerade till Nordiska rådets två littera-turpriser till Helsingfors. Författarna fick möjlighet att presentera sina böcker både i Nordisk kulturkon-takts TING-sal och på Helsingfors Bokmässa, i sam-arbete med Danmarks, Islands, Norges och Sveri-ges ambassader samt Svenska litteratursällskapet i Finland. Evenemanget föregicks av en serie litte-raturfrukostar där de nominerade verken presente-rades samt genom en liten utställning av böckerna. Dessa visades både i Hanaholmens kulturcentrum i samband med Nordiska nätter-festivalen i oktober, där Nordisk kulturkontakt var samarbetspart, och i biblioteket.

Kommunikationen i siffror 2019 2018 2017

Följare på Facebook 14 319 13 577 11 746

Följare på Instagram 2 390 1 777 1 174

Följare på Twitter 1 803 1 723 1 674

Besök på webbsidan 193 800 196 300 179 000

Unika webbesökare 147 600 137 700 110 300

Artiklar i medier 54 49 39

Den utan tvekan största satsningen var att bjuda alla nominerade till Nordiska rådets två litteraturpriser till Helsingfors.

Möjligheterna för de nordiska författarna att möta sina kolleger och sin publik i Finland är utomordent-ligt uppskattade och även denna satsning kommer att fortsätta och utvecklas under nästa år.

För mer detaljerad information om Mötesplatsens verksamhet och måluppfyllelse, se bilagorna B och C.

Effektiv kommunikationKommunikationens huvudsyfte är att profilera och utveckla berättelsen om det nordiska kultursamar-betet. Kommunikationsåret präglades av ett effek-tiviserat målgruppsarbete, den fortsatta satsningen på video för de sociala medierna samt strategisk ut-veckling av organisationens digitala marknadsföring – kampanjer som nådde ut till och genererade ansök-ningar från nya målgrupper.

12


III Styrning och kontroll av verksamheten

Från och med 1 januari 2016 är Nordisk kulturkontakts direktör juridiskt, ekonomiskt och administrativt an-svarig för institutionen och rapporterar därmed till Nordiska ministerrådets generalsekreterare. Detta har medfört en förändrad roll för styrelsen som fungerar som ett rådgivande organ till stöd för direktören. För kommentar kring styrelsens sammansättning och ar-bete under 2019 hänvisas till bilaga E.

Den interna kontrollen av verksamheten är god och har inte föranlett några kommentarer av Statens revisions-verk i Finland eller av Nordiska kontrollkommittén som besökte institutionen 4 september 2019. Nordisk kul-turkontakt anlitar en extern bokföringsbyrå och alla in-komna fakturor attesteras enligt väl dokumenterade rutiner av direktören efter att den sakgranskats av an-svarig rådgivare. Direktörens utlägg attesteras av ad-ministrative chefen, tillika ställföreträdande direktör, enligt önskemål av Nordiska ministerrådets sekretariat.

Nordisk kulturkontakt har väl utvecklade och doku-menterade rutiner för styrning och planering av verk-samheten. De viktigaste övergripande styrningsdoku-menten är, förutom Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013–2020, insti-tutionens stadgar, det strategiska mandatet 2017—2020, det årliga beviljningsbrevet som utarbetas i samarbete mellan institutionen och Nordiska minis-terrådets sekretariat samt en mer detaljerad, intern verksamhetsplan.

Den årliga verksamhetsplanen tas fram av persona-len under ledning av direktören. Den följer beviljnings-brevets riktlinjer och täcker alla delar av verksamheten. Verksamhetsplanen beskriver följande års målsätt-ningar och planerade aktiviteter på detaljnivå och den ligger till grund för allt arbete som görs på institutio-nen. Verksamhetsplanen stäms av i samband med halvårsbokslutet och den ligger också till grund för ut-vecklingssamtalen mellan direktören och den enskilde medarbetaren som äger rum två gånger per år.

Framtida utmaningarEn fortsatt utmaning för Nordisk kulturkontakt är att skapa en väl fungerande helhet av två så vitt skilda uppdrag som att administrera Nordiska ministerrå-dets stödprogram som bygger på principen om arm-

längds avstånd och att kunna erbjuda en dynamisk och intresseväckande verksamhet vid mötesplatsen och det nordiska specialbiblioteket i centrala Helsing-fors med sitt överflöd av högkvalitativt och nyskapan-de kulturutbud.

Nordisk kulturkontakt förväntas enligt beviljningsbre-vet att genom gemensamma projekt utveckla samar-betet med de nordiska husen och instituten i Grönland, Island, Färöarna och Åland. Det ligger en utmaning i detta då deras projekt i dagsläget kan finansieras ge-nom ministerrådets stödprogram. Det förhindrar gi-vetvis Nordisk kulturkontakt att delta på samma villkor som de andra nordiska husen och instituten.

Det förtjänar dock att påpekas att samarbetet på ett kollegialt plan är utomordentligt gott och intensivt mellan de olika husen och instituten. Erfarenheter ut-byts ständigt på olika nivåer. Som exempel kan näm-nas att de tjänstemän som är ansvariga för att i sitt närområde informera om ministerrådets stödprogram bjuds in till det årliga fellesmötet/Joint Expert Group Meeting för att få ta del av senaste nytt och koordine-ra programkommunikationen. Vi ordnar också gemen-samma infomöten på olika håll i Norden och Baltikum

På senare år har även kulturproducenterna bjudits in till fellesmötet för att vi tillsammans ska kunna utarbeta gemensamma projekt. Mellan våra bibliotek i Reykja-vik och Helsingfors är samarbetet särskilt intensivt, ett gemensamt läsfrämjandeprojekt är under utveckling, vi samarbetar kring marknadsföringen av de nomine-rade författarna till Nordiska rådets litteraturpriser och kollegerna har också varit involverade i distributio-nen av några av våra bilderboksutställningar.

Nordisk kulturkontakt ser med tillförsikt an mot ett nytt, spännande och innehållsrikt verksamhetsår. Ett par större projekt väntar på beslut om extern finan-siering och blir det som vi tänkt och hoppas kommer samarbetet med de andra nordiska husen och institu-ten att gå in i en än intensivare fas.

Helsingfors i januari 2020

Ola KellgrenDirektör

13

1 Finansiering Nordisk kulturkontakts finansiering kommer till största delen från Nordiska ministerrådet. Den be-står av den ordinarie budgetfinansieringen av in-stitutionens drift, av projektfinansieringar och fi-nansiering av Norden i Fokus, samt finansiering av följande stödprogram: Kultur- och konstprogram-met, Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur, NORDBUKS barn- och ungdomsprogram och Volt.

Institutionen har därtill 2019 fått 117 249 euro i fi-nansiering från det finska Undervisnings- och kul-turministeriet för att ersätta hyreskostnaderna för institutionens utrymmen. Denna finansiering har sin grund i finska statens utfästelse till ministerrå-det att ge Nordisk kulturkontakt kostnadsfria loka-liteter på Sveaborg.

IV Årsräkenskap

1.1 Nordisk kulturkontakts kontrakt med Nordiska ministerrådet år 2019

A) För institutionens drift: € 1 553 800B) Projektkontrakt för att förvalta Kultur- och

konstprogrammet: € 2 246 199C) Projektkontrakt för att förvalta det Nordisk-bal-

tiska mobilitetsprogrammet för kultur: € 1 803 715

D) Projektkontrakt för att förvalta NORDBUK stöd-programmet: € 593 118

E) Projektkontrakt för att förvalta Volt stöd-programmet: € 287 995

F) Extra bidrag för administrering av NORDBUK stödprogrammet: € 65 031

G) Extra bidrag för administrering av Volt stöd-programmet: € 39 985

H) Projektkontrakt för Norden i Fokus: € 93 164

14


2 EkonomiförvaltningNordisk kulturkontakt använder nätbaserade exter-na system från Visma-koncernen. Bokföring, fak-turahantering och löneräkningen handläggs av Azets Insight Oy. Följande nätbaserade verktyg används: Azets Invoice (fakturahantering), Azets Reports (ra-portering) och Azets Visma Business för bokföring; M2 för reseräkningar samt TIIMA för arbetstidsupp-följning.

Årsrapporten innehåller även ett kombinerat bok-slut för Nordisk kulturkontakt och de förvaltade pro-grammen. Detta baserar sig på krav av revisor ut-gående från den finska bokföringslagstiftningen. Nordiska ministerrådets sekretariat har godkänt att ett gemensamt bokslut uppgörs.

3 Ekonomiska nyckeltal för Nordisk kulturkontakt

Det finns en inventarieförteckning över de inventa-rier som anskaffats av Nordisk kulturkontakt. In-ventarierna består av kontorets möbler och IT-ut-rustning.

Enligt beslut av Nylands skatteverk behandlas Nordisk kulturkontakt som allmännyttigt samfund och är befriat från inkomstskatt.

Nordisk kulturkontakt har tagit de försäkringar som förutsätts av finsk lag samt försäkringar för institutionens lösöre och reseförsäkringar för per-sonalen. Utöver detta är personalen skyddad av en frivillig olycksfallsförsäkring under fritiden.

Nordisk kulturkontakts ekonomi och administration revideras av Leif-Erik Forsberg CGR.

Drifträkenskap Verksamhetsområden 2019 Totalt

(i 1 000 EUR) 1 2 3 4 5 2019

INTÄKTER

NMR:s ordinarie budget 634 317 233 0 187 1 553

Andra bidrag från NMR 0 106 0 93 0 199

Nationella bidrag 0 0 0 0 117 117

Projektbidrag från andra 4 0 0 0 0 4

Övriga intäkter 1 0 0 0 0 1

INTÄKTER TOTALT 639 423 233 93 304 1 874

KOSTNADER TOTALT 674 441 235 124 271 1 945

ÅRETS NETTO-RESULTAT -35 -18 -2 -30 34 -71

EGET KAPITAL 31.12 468

3.1 Översikt över intäkter och utgifter fördelat på verksamhetsområden

Verksamhetsområden 2019:

1 Nordisk mötesplats2 Programadministration3 Kommunikation och information4 Projekt5 Administratiion och gemensamma

Norden i Fokus samt #metoo (vars medel inkom 2018, därför ett underskott)

Kultur- och konstprogrammet, Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur, NORDBUK- och Volt stödprogrammen

15

Aktiva Passiva

Fordringar 99 Skulder 89

Projektfordringar 0 Projektförskott 0

Periodreglering 3 Periodavgränsningar 93

Bank och Kassa 547

Överförda medel

Eget kapital 1.1 538

Årets resultat 31.12. -71

TOTALT 650 650

3.2 Ekonomisk status

Balans per 31.12.2019 (i 1 000 EUR)

2019

INTÄKTER

1. NMR:s ordinarie budget 1 553

2. Projektstöd från NMR 199

3. Nationella stöd, internationella org. etc 121

4. Övriga intäkter 1

INTÄKTER TOTALT 1 874

UTGIFTER

5. Administrativa kostnader 201

6. Verksamhetskostnader 1 621

7. Projektkostnader 124

TOTALUTGIFTER 1 945

ÅRETS NETTORESULTAT -71

EGET KAPITAL PER 31.12. 468

3.3 Ekonomiska nyckeltal för verksamheten

Nyckeltal totalt (i 1 000 EUR)

16


4 Ekonomiska nyckeltal för programmen

4.1 Administrativa utgifter (i 1 000 EUR)

Not 1: Administrativa kostnaderTill de administrativa kostnaderna hör sakkunnigas arvoden, rese- och möteskostnader samt programmens översättnings, ekonomiförvaltnings- och finansiella kostnader

2019 2018 2017 2016 2015

Kultur- och konstprogrammetAdministrativa kostnader 74 71 78 77 67

MobilitetsprogrammetAdministrativa kostnader 113 114 100 107 125

Nordbuk-programmetAdministrativa kostnader 1 1 1 1 1

Volt-programmetAdministrativa kostnader 6 9 11 0 0

2019 2018 2017 2016 2015

Kultur- och konstprogrammet

Överfört från tidigare år 11 97 68 11 45

Budget 2 246 2 237 2 357 2 217 2 166

Utbetalningar 2 179 2 275 2 266 2 219 2 235

Överföring till kommande år 8 11 97 68 11

Mobilitetsprogrammet


Budget 1 804 1 797 1 801 1 777 1 722

Utbetalningar 1 774 1 747 1 759 1 809 1 927


NORDBUK-programmet


Budget 553 581 542 544 567

Utbetalningar 558 633 622 574 650


Volt-programmet

Överfört från tidigare år 3 4 0

Budget 293 220 248

Utbetalningar 288 213 233

Överföring till kommande år 5 3 4

4.2 Transaktioner i perioden 2015–2019 (i 1 000 EUR)

17

5 Resultat- och balansräkning för Nordisk kulturkontakt

5.1 Resultaträkning för Nordisk kulturkontakt (Basverksamhet, i 1 000 EUR)

RESULTAT

2019BUDGET

2019RESULTAT

2018

INTÄKTERNMR:s ordinarie budget 1 553 1 554 1 547

Nationella bidrag 117 117 115

Finansiella intäkter 0 0 0

Projektmedel från NMR 199 200 246

Andra externa projektmedel och intäkter 5 4 11

INTÄKTER TOTALT 1 874 1 875 1 919

KOSTNADERPersonalkostnader 1 155 1 069 1 054

Varor och tjänster 790 849 838

Bidrag till externa projekt 0 0 0

Övriga kostnader 1 0 0

KOSTNADER TOTALT 1 945 1 919 1 892

RESULTAT -71 -44 27

Överföring till följande år 467 494 538

FUNKTIONSUPPDELADE KOSTNADER

Basaktivitet totalt 1 621 1 606 1 401

Externt finansierade projektkostnader 124 133 89

Administrativa kostnader 201 180 405

18


A.5.2 Balansräkning för Nordisk kulturkontakt (Basverksamhet) i 1 000 (EUR)

31.12.2019 31.12.2018

Aktiva

Fordringar 99 234

Projektfordringar 0 0

Periodavgränsningar 3 0

Bank och Kassa 547 469

AKTIVA TOTALT 650 703

Passiva

Skulder 89 61

Projektförskott 0 0

Projektförpliktelser 0 0


Överförda medel 468 538

PASSIVA TOTALT 650 703

5.3 Noter

Redogörelse för bokföringsprinciper

Bokslutet är uppgjort enligt ministerrådets bokföringsprinciper och enligt finsk bokföringslagstiftning. Alla inköp har kostnadsförts under året och inga anläggningstillgångar har aktiverats i balansen.

2019 2018

Fria hyror 0 0

Fria tjänster 0 0

Andra fria aktiviteter 0 0

TOTALT 0 0

2019 2020 2021 2022 2023

Lokalhyra (est. 1,5 % höjning p.a.) 302 882 308 939 315 118 321 421 327 849

Andra hyror 5 085 5 085 5 085 5 085 5 085

TOTALT 307 967 314 024 320 203 326 506 332 934

Not 1: Fria tjänster och hyror

Not 2: Hyror och leasing

Lokalhyran utgörs av Nordisk kulturkontakts hyra av utrymmena på Kajsaniemigatan (3 mån uppsägningstid) samt av ut-rymmen på Sveaborg (6 mån uppsägningstid). För kontorshyran på Sveaborg fick Nordisk kulturkontakt ett hyresbidrag på 117 249 euro av finska staten. Andra hyror utgörs av leasing av kontorsmaskiner. Hyrorna för 2020–2023 är uppskattningar.

19

Not 3: Förpliktelser i institutionens program- och projektverksamhet:

Program/periode (i 1 000 EUR)

Finansiär Projekt- forpliktelse 31/12 2018

Tilgang 2019

Afgang 2019

Projekt- forpligtelse

NMR 31/12 2019

Projekt- forpliktelse

Eksterne 31/12 2019

Total Projekt-

forpligtelse 31/12 2019

Kultur- och konst-programmet

NMR 1 704 2 251 -2 253 1 831 - 1 831

Ekstern - - - -

Mobilitets- programmet

NMR 1 329 1 919 -1 887 1 309 - 1 309

Ekstern - - - - -

NORDBUK- stödprogram

NMR 268 621 -559 240 - 240

Ekstern - - - - -

Volt-stödprogramNMR 215 296 -294 211 -

211 Ekstern - - - - -

TOTALT 3 516 5 087 -4 993 3 591 - 3 591

Eget kapital per 31/12 2018 467 537

Härav basmedel till 3 månaders drift 310 000

Intern reservation #metoo 9 882

Oreserverat 147 655

SUMMA 467 537

Not 4: Eget kapital

Not 5: Funktionsuppdelade kostnader Som administrativa kostnader har upptagits styrelsens kostnader, 25 % av direktörens och den administrativa rådgivarens löner, samt 50 % av administrativa chefens lön. Samt kostnader som hänför sig till ledningen, så somresor. Även extern bokförings- och personaladministration är upptagen här.

Not 6: Administrativa kostnader För externa bokförings- och personaladministrationstjänster har under 2019 betalats 46 103,08 euro till Azets Insight Oy.

Not 7: Projekt Under året har projekten Norden i Fokus och Me too (medlen i 2018) genomförts med extra finansiering av NMR.

20


6 Resultat- och balansräkning för Nordiska ministerrådets Kultur-och konstprogram

6.1 Resultaträkning för Nordiska ministerrådets Kultur- och konstprogram (EUR)

Ekonomiförvaltningstjänster 1 147

Kostnader för översättning av ansökningar 15 210

Finansiella kostnader 155

Övriga kostnader 46

TOTALT 16 558

RESULTAT

2019BUDGET

2019RESULTAT

2018

INTÄKTER

NMR:s ordinarie budget 2 246 199 2 262 148 2 236 609


Återföring av beviljade bidrag 4 558 0 23 177

INTÄKTER TOTALT 2 250 757 2 262 148 2 259 786

KOSTNADER

Arvoden sakkunniga 45 119 49 350 46 883

Resekostnader sakkunniga 11 960 16 546 15 638

Möteskostnader sakkunniga 850 3 180 2 046

Övriga kostnader 16 558 6 500 6 590

Administrativa kostnader totalt 74 486 75 576 71 156

BIDRAG

Kultur- och konstprogrammet 2 178 601 2 197 080 2 275 175

KOSTNADER TOTALT 2 253 087 2 272 656 2 346 331

RESULTAT -2 330 -10 508 -86 545

Överföring till följande år 8 177 10 508

6.2 Balansräkning för Nordiska ministerrådets Kultur- och konstprogram

31.12.2019 31.12.2018

AKTIVA

Fordringar 0 0



Bank och kassa 1 896 107 1 783 997

AKTIVA TOTALT 1 896 107 1 783 997

PASSIVA

Skulder 64 695 80 288


Projektförpliktelser 1 823 235 1 693 201


Överförda medel 8 177 10 508

PASSIVA TOTALT 1 896 107 1 783 997

6.3 Noter

Not 1: De övriga kostnaderna består av:

21

7 Resultat- och balansräkning för det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur

7.1 Resultaträkning för det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur (EUR)

RESULTAT

2019BUDGET

2019RESULTAT

2018

INTÄKTER

NMR:s ordinarie budget

Mobilitet 577 179 581 247 575 078

Nätverk 865 779 871 872 862 677

Residens 360 757 363 279 359 544

NMR:s ordinarie budget totalt 1 803 715 1 816 398 1 797 299

Finansiella intäkter

Mobilitet 0 0 0

Nätverk 0 0 0

Residens 0 0 0

Finansiella intäkter totalt 0 0 0

Återföring av beviljade bidrag

Mobilitet 24 419 0 37 337

Nätverk 87 959 0 20 542

Residens 3 342 0 3 963

Återföring totalt 115 720 61 842

INTÄKTER TOTALT 1 919 435 1 816 398 1 859 141

KOSTNADER

Administrativa kostnader

Arvoden mobilitet 36 519 40 099 37 852

Resekostnader mobilitet 8 424 11 418 12 269

Möteskostnader mobilitet 1 345 2 640 1 662

Övriga kostnader mobilitet 1 891 3 500 2 069

Totala administrativa kostnader mobilitet 48 179 57 657 53 852

Arvoden nätverk 19 727 20 382 20 680

Resekostnader nätverk 4 296 7 333 3 847

Möteskostnader nätverk 1 786 2 060 1 638

Övriga kostnader nätverk 15 668 17 948 19 409

Totala administrativa kostnader nätverk 41 476 47 723 45 574

Arvoden residens 9 393 9 797 7 852

Resekostnader residens 10 107 5 705 3 561

Möteskostnader residens 2 006 26 040 1 693

Övriga kostnader residens 1 888 2 000 1 099

Justering av mobilitetsprogram 0 0 0

Totala administrativa kostnader residens 23 395 43 542 14 206

Övriga gemensamma kostnader 0 0 0

Totalt gemensamma kostnader 0 0 0


Fortsätter på nästa sida ->

22


BIDRAG

Långvarigt nätverk 423 429 424 190 353 937

Kortvarigt nätverk 488 183 424 190 458 047

Mobilitetsbidrag 546 120 542 103 553 520

Residensstöd 315 866 316 482 381 947

Residensmöten 0 0 0

Bidrag totalt 1 773 598 1 706 965 1 747 451

KOSTNADER TOTALT 1 886 648 1 855 887 1 861 084

RESULTAT 32 787 -39 489 -1 943

Överföring till följande år

Mobilitet 25 812 18 513

Nätverk 24 881 24 231

Residens 21 584 -3 255


RESULTAT

2019BUDGET

2019RESULTAT

2018

7.2 Balansräkning för det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur (EUR)

7.3 Noter

Ekonomiförvaltningstjänster 3 777

Kostnader för översättning av ansökningar 10 536

Övriga kostnader 4 601


TOTALT 19 447

31.12.2019 31.12.2018

AKTIVA

Försäljningslager 0 0

Fordringar 0 0



Bank och Kassa 1 370 145 1 507 202

AKTIVA TOTALT 1 370 145 1 507 202

PASSIVA

Skulder 61 038 177 911


Projektförpliktelser 1 236 833 1 289 801



PASSIVA TOTALT 1 370 148 1 507 202

Fortsätter från föregående sida

Not 1 De finansiella intäkterna och gemensamma kostnaderna har fördelats mellan modulernai proportionerna mobilitet 32 %, nätverk 48 % och residens 20 %.

Not 2: De övriga adminstrativa kostnaderna består av:

23

8 Resultat- och balansräkning för Nordiska ministerrådets NORDBUK-program

8.1 Resultaträkning för Nordiska ministerrådets NORDBUK-program (EUR)

RESULTAT

2019BUDGET

2019RESULTAT

2018

INTÄKTER

NMR:s ordinarie budget 553 148 543 624 580 837

Andra bidrag från NMR 39 970 0 0


Återföring av beviljade bidrag 27 940 0 65 148

INTÄKTER TOTALT 621 058 543 624 645 985

KOSTNADER

Verksamhetskostnader 610 0 671

Förvaltiningskostnader 0 0 0

Administrativa kostnader totalt 610 0 671

BIDRAG

NORDBUK-programmet 558 079 556 314 632 936


RESULTAT 62 369 -12 690 12 378


8.2 Balansräkning för Nordiska ministerrådets NORDBUK-program (EUR)

31.12.2019 31.12.2018

AKTIVA

Fordringar 0 0



Bank och kassa 242 236 267 674

AKTIVA TOTALT 242 236 267 674

PASSIVA

Skulder 2 706 -458


Projektförpliktelser 164 471 255 442



PASSIVA TOTALT 242 236 267 674

24


Ekonomiförvaltningstjänster 395



TOTALT 610

8.3 Noter


9 Resultat- och balansräkning för Volt-programmet

9.1 Resultaträkning för Nordiska ministerrådets Volt-program (EUR)

RESULTAT

2019BUDGET

2019RESULTAT

2018

INTÄKTER

NMR:s ordinarie budget 293 251 295 302 220 391

Andra bidrag från NMR 0 0 0


Återföring av beviljade bidrag 2 905 0 0

INTÄKTER TOTALT 296 156 295 302 220 391

KOSTNADER

Arvoden sakkunniga 5 822 6 761 6 687

Resekostnader sakkunniga 0 1 039 1 280

Möteskostnader sakkunniga 73 500 405

Övriga kostnader 211 0 262


BIDRAG

Volt-programmet 287 718 289 989 213 027


RESULTAT 2 332 -2 987 -1 270


25

Ekonomiförvaltningstjänster 182

Kostnader för översättning av ansökningar 0



TOTALT 211

9.2 Balansräkning för Nordiska ministerrådets Volt-program (EUR)

31.12.2019 31.12.2018

AKTIVA

Fordringar 0 0



Bank och kassa 206 157 232 495

AKTIVA TOTALT 206 157 232 495

PASSIVA

Skulder -4 741 17 602


Projektförpliktelser 205 578 211 906



PASSIVA TOTALT 206 157 232 495

9.3 Noter


26


10 Kombinerad resultat och balansräkning för Nordisk kulturkontakt, Nordiska ministerrådets:Kultur- och konstprogram, Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur, samt NORDBUKoch Volt - programmen

10.1 Resultaträkning (EUR)

10.2 Balansräkning (EUR)

BALANS 2019 BALANS 2018

AKTIVA

Fakturerade fordringar 4 434 512

Övriga fordringar 20 389

Resultatregleringar 3 500 0

Bank och kassa 4 261 777 4 260 025

AKTIVA TOTALT 4 269 730 4 260 926

PASSIVA

Skulder till leverantörer 86 982 45 989

Övriga skulder 3 461 653 3 507 162

Resultatregleringar 92 729 103 693

Överförda medel totalt varav 628 366 604 082

Nordisk kulturkontakt Basverksamhet 467 537 538 411

Kultur- och konstprogram 8 177 10 508

Nordisk-baltiska mobilitetsprogram 72 274 39 487

NORDBUK 75 059 12 690

Kreanord 0 0

Volt 5 319 2 987

PASSIVA TOTALT 4 269 730 4 260 926

RESULTAT 2019 RESULTAT 2018

INTÄKTER

Intäkter 6 810 279 6 754 577

Finansiella intäkter -147 -8

INTÄKTER TOTALT 6 810 132 6 754 569

KOSTNADER

Beviljade bidrag -4 797 996 -4 868 589

Återförda bidrag 151 123 150 167

Personalkostnader -1 162 946 -1 095 571

Övriga rörelsekostnader -975 381 -990 764

Finansiella kostnader -647 -145

KOSTNADER TOTALT -6 785 848 -6 804 903

RESULTAT 24 284 -50 334


27

Nordiska ministerrådets Kultur- och konstprogram stödjer nordiskt samarbete inom konst och kultur. Stöd kan beviljas till nyskapande projekt med konst-närlig och kulturell kvalitet som främjar ett mångsi-digt och hållbart Norden. Programmet är öppet för alla slags sökande: individer, grupper och organisa-tioner och stöd kan beviljas för alla projektfaser, som förarbete, produktion, framförande och spridning.Programmet har global räckvidd. De sökande behö-ver varken vara bosatta eller arbeta i Norden, men projekten skall ha medverkande från minst tre olika länder, varav åtminstone två ska vara nordiska. Pro-grammet administreras av Nordisk kulturkontakt, med såväl rådgivning till sökande som handläggning av ansökningar och rapporter i olika skeden av pro-jekten.

Ansökningarna behandlas av och beslut om beviljning fattas av en oberoende sakkunniggrupp med repre-

Bilaga A1 Programrapport för Kultur- och konstprogrammet 2019

Antal ansökningar Antal beviljningar Ansökt belopp (€) Beviljat belopp (€)

2019 387 75 12 826 242 2 178 601

Nyckeltal och allmänt om programmet

sentanter från Danmark, Finland, Färöarna, Grön-land, Island, Norge, Sverige och Åland. Besluten kan inte överklagas. Gruppen har samlats till beslutsmö-ten vid de två omgångarna år 2019 samt till ett ge-mensamt stormöte med expertgrupperna för de an-dra stödprogrammen som administreras av Nordisk kulturkontakt.

År 2019 emottog Kultur- och konstprogrammet 387 ansökningar. Stöd beviljades till 75 projekt, vilket motsvarar 19 % av inlämnade ansökningar. 32 an-sökningar uppfyllde inte de formella kriterierna, utan fick administrativt avslag. Totalt beviljades 2 178 601 euro, motsvarande 17 % av den sammanlagda an-sökta summan på 12 826 242 euro.

Årets beviljningarAnsökningarna delas upp på två årliga omgång-ar och antalet ansökningar har hållits relativt kon-

28


stant med nära 200 ansökningar per omgång. Vid årets första utlysning var antalet ansökningar och beviljade projekt något högre än vid den andra, som åter hade märkbart flera, 67 stycken som översteg 50 000 euro. Vid den andra omgången räckte det budgeterade understödet till för 33 projekt, då de ansökta summorna vid årets första omgång var nå-got lägre och stöd kunde då beviljas till 42 projekt. Den utdelade summan vid de två omgångarna var 1 104 726 euro vid första omgången och 1 073 875 euro vid årets andra omgång.

Majoriteten av de sammanlagt 387 ansökningarna, sammantaget 267 stycken, lämnades in av organi-sationer. Det är förståeligt med tanke på det juri-diska och ekonomiska ansvaret för projekt med en större budget. Programmet riskerar ändå inte att begränsas till organisationer, då en tredjedel av an-sökningarna fortfarande lämnas in av grupper och/eller individer. Av de beviljade ansökningarna var 14 inlämnade av individer, 10 av grupper och 51 av or-ganisationer.

En punktsatsning gjordes i samarbete med Nordens institut på Åland, NIPÅ, för att uppmuntra nya sö-kande därifrån. Jämfört med tidigare årens 1 år 2018 och 0 år 2017 ansökningar steg antalet ansökning-ar från Åland till fem. Tyvärr beviljades ingen av dem understöd denna gång. En viss försiktighet behöver iakttas gällande de åländska siffrorna då flera av ansökningarna därifrån registreras av de sökanden som finska.

Ett samarbete med ministerrådets kontor och Kre-ativa Europa i Vilnius resulterade också i tio ansök-ningar från och en beviljning till Litauen.

En granskning av endast ansökningslandet räcker ändå inte till för att beskriva vilket område program-met täcker geografiskt. Det finns också skillnader mel-lan vilka länder samarbetsparterna i projekten kom-mer ifrån och i vilka länder projekten skall äga rum.

De flesta beviljade projekten, 70 stycken, har part-ners från Norge. De följs av ett sextiotal från Sverige, Danmark och Finland. Isländska partners medver-kar i 44 projekt, medan partners från Grönland med-verkar i 21, Färöarna i 17 och Åland 11 projekt. Utöver Norden är Kultur- och konstprogrammet tillgäng-lig för partners från hela världen. Hela 103 partners från 41 övriga länder finns nämnda i de ansökningar som beviljats stöd från programmet1.

Antalet länder och områden där projektet ska ge-nomföras är mindre. Norge, Sverige, Danmark och Finland är alla värdar för aktiviteter från ett fyrtiotal projekt. Nitton projekt planerar aktiviteter i Island, sju på Färöarna. Både Grönland och Åland tar del av aktiviteter från sex projekt vardera. Sammanlagt 46 projekt ska helt eller delvis genomföras i samman-lagt 36 länder utanför Norden2.

Över hälften av alla ansökningar till programmet 2019 lämnades in av sökande som inte har ansökt om bidrag från Nordisk kulturkontakt tidigare. 55 % av de femtusen deltagarna inom de beviljade projek-ten uppskattas vara kvinnliga, 41 % manliga och 4 % av annat kön.

Sakkunniggruppens reflektionerAlla behandlade ansökningar uppfyller de formella kriterierna om nordiskt samarbete, men expertgrup-pen granskar noga hurdan den nordiska samarbets-dimensionen är och hurdana resultat projektet kan förväntas ge på det nordiska kulturlivet i det långa loppet. Projektens konstnärliga och kulturella kvali-tet granskas både till innehåll och praktisk genom-förbarhet. Vid bedömningen beaktas också den so-ciala hållbarheten av projekten genom hur väl de skapar sammanhållning och bidrar till ett mångsi-digt konst- och kulturliv i Norden.

Ansökningarna till Kultur- och konstprogrammet om-fattar vanligen flera av de strategiska målsättning-arna från strategin för det nordiska kultursamarbe-tet 2013–2020: Det hållbara, kreativa, interkulturella, unga och digitala Norden. De flesta inlämnade an-sökningar uppfyller förväntningar på hållbarhet och kreativitet. Det finns få beviljade projekt som bara lever upp till ett av de strategiska målsättningarna.

Ett högt prioriterat kriterium för understöd är det genuint internordiska i samarbetet och innehållet, till skillnad från projekt av mera lokal karaktär, som kan förväntas hitta finansiering från lokala eller bilate-rala källor. Fördelningen mellan den nordiska och lo-kala nyttan ska också återspeglas i budgeteringen.

1 Afghanistan, Argentina, Belgien, Bolivia, Brasilien, Burkina Faso, Dominikan-ska republiken, Eritrea, Estland, Frankrike, Grekland, Hong Kong, Iran, Irland, Italien, Jamaica, Japan, Kanada, Kina, Lettland, Litauen, Mexiko, Nederlän-derna, Nepal, Palestina, Peru, Polen, Portugal, Ryssland, Schweiz, Slovenien, Spanien, Sri Lanka, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Uganda, Ungern, USA, Venezuela, Österrike.

2 Övriga länder där beviljade projekt skall genomföras: Belgien, Bolivia, Brasi-lien, Burkina Faso, Dominikanska republiken, Eritrea, Estland, Frankrike, Hong Kong, Irland, Italien, Japan, Kanada, Kina, Lettland, Litauen, Mexiko, Nepal, Palestina, Peru, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Tysk-land, Uganda, USA, Venezuela och Österrike.

29

Projektbudgetar med alltför vaga uppgifter eller ohållbara förutsättningar för det konstnärliga arbe-tet har inte fått understöd. Under tidigare omgång-ar har sakkunniggruppen varit oroliga för antalet ansökningar som inte uppfyller de ovannämnda för-väntningarna. Den andra omgången år 2019 över-raskade positivt med många ansökningar av hög kvalitet. Storleken på de ansökta summorna försvå-rade bedömningen ytterligare i den omgången.

Hela 35 av 75 beviljade ansökningar var tvärkonstnärli-ga projekt med genuint tvärsektoriellt samarbete över flera konstgenrer, vilket av sakkunniggruppen uppfat-tades som positivt eftersom det bidrar till nyskapande av och kompetensutveckling på kulturfältet.

Stora politiska teman i vår tid är väl representerade i ansökningarna som lämnas in till Kultur- och konst-programmet. Som exempel kan nämnas miljö, kli-mat, identitetsproblematik, etnicitet och mångfald. Till skillnad från tidigare omgångar identifierade sak-kunniggruppen färre ansökningar som behandlade krig och våld samt projekt riktade till barn och unga.

Sakkunniggruppen 2017–2019 har nu slutfört sitt uppdrag som den första gruppen att utvärdera och behandla ansökningarna för Kultur- och konstpro-grammet i sin nuvarande form. Gruppens ordföran-de Marcus Boman sammanfattar erfarenheten på följande sätt:

Uppdraget i Kultur- och konstprogrammet har givit stora insikter om vad som händer i det nordiska och baltiska kulturlivet. Samtidigt har viktiga kontakter knutits till många institutioner och konstnärer som på sikt kan berika även den lokala verksamheten. Pro-grammets tvärkulturella uppdrag gör det möjligt att

understöda breda samarbetsprojekt men ställer sam-tidigt stora krav på nämndens kompetens. Det är vik-tigt att alla konstformer är representerade.

Exempel på beviljade projekt 2019 Under 2019 lämnades många realistiska ansökningar av god kvalitet in till Kultur- och konstprogrammet. Som exempel kan nämnas social och ekologisk håll-barhet och mångfald.

Ett aktuellt samhälleligt tema behandlas av Ethnic plurality and forced migration on Nordic stages av Finlands Nationalteater i Helsingfors, Nordic Black Theater i Oslo och Sort/Hvid i Köpenhamn, samt en mångfald av individer som samarbetar med syf-tet att öka kulturell mångfald och representation på tea terfältet, utbyta kunskap om politiska eller do-kumentära teaterprojekt som behandlar tematiken, undersöka deltagande i samhällelig diskussion via konsten och utveckla publikarbete till nya mångkul-turella publikgrupper.

Publikkontakten på teaterfältet är också kärnan bak-om projektet The Nordic International Sign Network, som utvecklar metodologi för att etablera ett inter-nationellt teckenspråk för att kunna förmedla tea-terföreställningar till vidare publikgrupper i Norden och Europa. Projektet är ett samarbete mellan Tyst teater/Riksteatern i Stockholm, Teater Manu i Oslo och Teatteri Totti i Helsingfors.

Som exempel på ett projekt om ekologisk hållbar-het kan nämnas Tangkongressen / Kelp Congress, en samlingspunkt vid Lofoten International Art Festi-val för konstnärer och forskare med intresse för eko-logi. Deltagarna har samlats i fältstudier, forskning och konstnärlig praxis kring en särskild brunalg, kelp.

30


Syftet med projektet är att skapa och förstärka nät-verk mellan konstnärer och forskare med ekologiska intressen samt att bidra med perspektiv på aktuella och framtida debatter om ekologi och miljö.

Flera av ansökningarna presenterade tvärkonstnärli-ga projekt med genuint tvärsektoriellt samarbete över flera konstgenrer. Ett exempel på ett sådant är In Se-arch for Magic – A Proposal for a New Constitution for the Republic of Iceland av Cycle, Music and Art Fes-tival i samarbete med Reykjavik Art Festival och Rey-kjavik konstmuseum samt partners från Danmark, Grönland, Spanien och Tyskland. In Search for Magic är en tvärdisciplinär socio-politisk performans om den isländska allmänhetens strävan efter en ny grundlag.

Kulkue – Parad – Parade är ett rörligt dansprojekt, som simulerar folktraditionens resa och utveckling genom Norge, Sverige och Finland i en produktion av folkdans och dokumentärfilm under åren 2020—2021. Verket är i ständig förändring och skapar nya betydelser på sin väg. Också sätten för framföran-det varierar från det sceniska till det sociala samt en hybrid av bådadera.

Designutbyte mellan Norden och Förenta staterna 1890—1980 har undersökts av Milwaukee Art Museum i samarbete med Los Angeles County Museum of Art (LACMA), Nationalmuseum i Stockholm och Nasjonal-museet i Oslo. Bidraget från Nordisk kulturkontakt riktas till publikarbete i anknytning till utställningen.

Kulturella satsningar på barn och unga synliggörs ex-empelvis via projektet Kids in Jazz, en internationell jazzfestival i Oslo som möjliggör nätverk såväl mel-lan unga jazzmusiker som institutioner och pedago-ger som arbetar med målgruppen.

Resultat och effekter av Kultur- och konstprogrammet Projektrapporterna för beviljade understöd från Kul-tur- och konstprogrammet delger information om kultur- och konstproduktioner som möjliggör upp-levelser, utveckling, nya nätverk och inlärning samt omfattande publikarbete i dess olika former. Mång-falden av projekt inrymmer också kompetensutveck-ling både inom och mellan olika konstfält, inom Nor-den och ut i hela världen.

Projekten uppfyller vanligen flera av de strategiska kri-terierna. Det gemensamma för dem alla är samarbe-te med kollegor från andra nordiska och övriga länder. Samarbetsprojekten bidrar till utvecklande av nor-diska nätverk och gemensam tillväxt. Cirkusfestivalen Subtopia UBAB med mångsidiga publikgrupper både i centrum och förorter av Stockholm har uttryckt vär-det av det nordiska samarbetet på följande sätt:

De enskilda länderna i Norden är små i jämförel-se med större länder i och utom Europa. Tillsam-mans kan vi agera som nordiska och blir då starkare. Vi identifierar oss som en nordisk enhet, och evene-manget stärker denna identitet inom vår bransch –både inåt som utåt. Samtidigt lär vi oss om olikheter länderna emellan.

Den nordiska nyttan av samarbetet kan också ses i ett bredare samhälleligt sammanhang. Nyttan av den tillit som byggs upp genom det nordiska samar-betet och inom det nordiska välfärdssamhället beto-nades av projektet ICE HOT Reykjavik – Coaching in Conversation:

In a region of 26 million people it makes economic sen-se to work together. But more is needed. Our region is built on a tradition of working together that has created trust and openness which has trickled down, through generations, organisations and people.

This feeling of trust is fundamental to our joint Nordic existence, and fundamental to the ICE HOT Nordic coo-peration. Our Nordic social safety net enables us to think innovatively, our education gives us free access to opportunities and our gender equality ensures a voice for democracy and an avenue for change. Trust is the key word. It is through trust that we build strong regions that have something to share with the rest of the world.

Stöd från Kultur- och konstprogrammet har bidra-git till en förstärkning av en nordisk gemenskap med

31

innehåll som anknyter till folktradition eller nordiska samhällen. Programmet har också medverkat till syn-liggörande av minoriteter, som utställningen Matters at heart med samiska konstnärer och konstnärsgrup-per i Telemark kunstsenter, som framhävde hur både förståelse för skillnader och känslan av gemenskap kan förstärkas genom det nordiska samarbetet:

The art center partners have also noted that the coo-peration across cultural and national boundaries in-creases the understanding of and respect/tolerance for differences, as well as it promotes a sense of com-monality, sharedness.

Samma projekt påpekar också hur samtidskonsten erbjuder mångfaldiga möjligheter till normkritiskt granskande av såväl framtidsutsikter som historia, av hur vi uppfattar vår visuella verklighet, represen-tationer av oss och andra och regler och normer i våra samtida samhällen.

Flera av projekten arbetar med normkritik i relation till specifika grupper. Som exempel kan nämnas pro-jektet Happy End – en kunstnerisk undersøgelse af al-derdom i Norden, som presenterar effekterna av sitt projekt så här:

Vi har gennem værket arbejdet med at udfordre vores syn på alderdom her i Norden og skabe mindre afstand og angst omkring den aldrende krop. Ved at have ple-jehjemsbeboerne på scene har vi arbejdet med skønhe-den i den aldrende krop og dens koreografiske udtryk.

Mångfalden av projekt som beviljats stöd från Kul-tur- och konstprogrammet har på flera olika sätt bi-dragit till de prioriterade områdena i strategin för det nordiska kultursamarbetet 2013–2020: Det håll-bara, kreativa, interkulturella, unga och digitala Nor-den. Det gemensamma för projekten är det inter-nordiska samarbetet, som resulterat i produktioner, utveckling och spridning av insikter och kompeten-ser. Flera projektledare medger att samarbetet över språk- och kulturgränser samt blandningen av indivi-duella aktörer och organisationer kan vara utmanan-de, men att slutresultatet samtidigt är belönande. Projektet Nordic Hands inom konsthantverk betonar det positiva i att komma samman:

The most valuable experience was how the participa-ting artists embraced and fullfilled the project with such enthusiasm, professional skills, conscientious-ness, openness and good humour. And how important,

sharing thoughts and experiences, was for both parti-cipants and public.

Sakkunniggruppen för Kultur- och konstprogrammet 2017–2019

Marcus Boman (ordförande)Yrke: Pianist och fotografLand: ÅlandKonst- och kulturområde: Musik, musikpedagogik, fotografi

Melanie FieldsethYrke: Dramaturg vid Black Box teater och redaktörLand: NorgeKonst- och kulturområde: Scenkonst, performance, dans

Mikkjal N. HelmsdalYrke: Rektor för Vestjysk Gymnasium TarmLand: FäröarnaKonst- och kulturområde: Teater, litteratur, film

Anders JanssonYrke: Intendent, Bildmuseet i UmeåLand: SverigeKonst- och kulturområde: Museer, kulturarv, norm-kritisk konst, samisk konst

Berit Anne LarsenYrke: Förmedlingschef på Statens Museum for KunstLand: DanmarkKonst- och kulturområde: Konst- och kulturveten-skap, barn och unga

Camilla NielsenYrke: BildkonstnärLand: GrönlandKonst- och kulturområde: Bildkonst, teater

Signý PálsdóttirYrke: Fd avdelningschef for kultur vid Reykjavik Kul-tur och turism Land: IslandKonst- och kulturområde: Scenkonst, barn och unga, allmän kultur

Carl Gustaf WentzelYrke: Teaterchef, Teater TaimineLand: FinlandKonst- och kulturområde: Teater, barn och unga

32


Översikt ansökningar och belopp

Totalt ansökt belopp och totalt beviljat belopp EUR

Ansökt belopp totalt 12 826 242Beviljat belopp totalt 2 178 601

Totalt antal ansökningar och antal beviljade

Antal ansökningar 387Antal beviljade ansökningar 75Avslag 280

19 %

17 %

Antal beviljningar enligt konstfält

* som arkivering, DIY biotechnology creativity, ljudkonst, skulptur, storytelling

35

30

25

20

15

10

5

0

Ark

itek

tur

5B

ildko

nst

22C

irku

s 1

Dan

s 11

Des

ign

9Fi

lm 0

Kon

stha

ntve

rk 7

Kul

tura

rv 1

7Li

tter

atur

11

Med

ia 9

M

usik

24

Perf

orm

ance

kons

t 0

Teat

er 1

5A

ndra

* 8

Ark

itek

tur 0

Bild

kons

t 2

Cir

kus

0

Dan

s 4

Des

ign

0

Film

1

Kon

stha

ntve

rk 1

Kul

tura

rv 2

Litt

erat

ur 4

Med

ia ?

Mus

ik 17

Perf

orm

ance

kons

t 0

Teat

er 6

And

ra*

2

Tvär

kons

tnär

liga

** 3

5

** ingår i de 35 tvärkonstnärliga samarbetena

33


Ansökt belopp totalt 12 826 242Beviljat belopp totalt 2 178 601


Antal ansökningar 387Antal beviljade ansökningar 75Avslag 280

Beviljade projekt har deltagare/medverkande/partners från

* Afganistan, Argentina, Belgien, Bolivia, Brasilien, Burkina Faso, Dominikanska republiken, Eritrea, Estland, Frankrike, Grekland, Hong Kong, Iran, Irland, Italien, Jamaica, Japan, Kanada, Kina, Lettland, Litauen, Mexico, Nederländerna, Nepal, Palestina, Peru, Polen, Portugal, Ryssland, Schweiz, Slovenien, Spanien, Sri Lanka, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Uganda, Ungern, USA, Venezuela, Österrike (41 länder)

120

100

80

60

40

20

0

Dan

mar

k 60

Finl

and

60

Färö

arna

17

Grö

nlan

d 21

Isla

nd 4

4

Nor

ge 7

0

Sver

ige

66

Åla

nd 11

Övr

iga

länd

er *

103

Fördelning av länder och områden där projektet ska genomföras

* de övriga länderna: Belgien, Bolivia, Brasilien, Burkina Faso, Dominikanska republiken, Eritrea, Estland, Frankrike, Hong Kong, Ir-land, Italien, Japan, Kanada, Kina, Lettland, Litauen, Mexico, Nepal, Palestina, Peru, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Uganda, USA, Venezuela, Österrike (36 länder)

50

40

30

20

10

0

Dan

mar

k 39

Finl

and

37

Färö

arna

7

Grö

nlan

d 6

Isla

nd 19

Nor

ge 4

5

Sver

ige

40

Åla

nd 6

Övr

iga

länd

er *

46

Antal projekt

Antal projekt

34


Nya ansökare vs. återkommande ansökare

60

50

40

30

20

10

0

Dan

mar

k

Finl

and

Färö

arna

Grö

nlan

d

Isla

nd

Nor

ge

Sver

ige

Åla

nd

Estl

and

Lett

land

Lita

uen

Övr

iga

länd

er

26

39

43

31

0 1 0 2

7 12

22

38

60

31

0 1

9 8

1 3

8 2

29

14

Nya ansökare, totalt 205 Återkommande ansökare, totalt 182

Typ av ansökande organisation

300

250

200

150

100

50

0 Grupp Individuell Organisation

Beviljat, totalt 75Ansökt, totalt 387

35

Sammanlagd uppskattning av deltagare fördelat enligt kön

Kvinnor 2 731Män 2 050Ospecificerat 217Totalt antal beviljade ansökningar: 75

55 %41 %

4 %

Utveckling i antal ansökningar och beviljningar 2017–2019 i hela programmet per landAntal ansökningar och beviljningar (hela programmet) för resp.år

Antal ansökningar per land 2019

Ansökningar totalt 387 / Beviljningar 75

100

80

60

40

20

0

* de övriga länderna:Beviljade: Belgien, Kanada, Palestina, Tyskland, USA Ansökningar från: Argentina, Belgien, Brasilien, Colombia, Kanada, Palestina, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Slovenien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, USA

Dan

mar

k 17

/65

Finl

and

17/7

0

Färö

arna

0/1

Grö

nlan

d 1/

2

Isla

nd 4

/19

Nor

ge 18

/60

Sver

ige

12/9

1

Åla

nd 0

/5

Estl

and

0/1

7

Lett

land

0/4

Lita

uen

1/10

Övr

iga

land

er 5

/43*

36




100

80

60

40

20

0



120

100

80

60

40

20

0

Dan

mar

k 15

/78

Finl

and

11/6

6

Färö

arna

3/3

Grö

nlan

d 1/

1

Isla

nd 5

/19

Nor

ge 11

/61

Sver

ige

21/1

07

Åla

nd 0

/1

Estl

and

0/1

6

Lett

land

0/8

Lita

uen

1/5

Övr

iga

länd

er*

3/38

Dan

mar

k 19

/91

Finl

and

13/6

1

Färö

arna

2/4

Grö

nlan

d 0

/0

Isla

nd 2

/11

Nor

ge 13

/61

Sver

ige

13/8

0

Åla

nd 1/

1

Estl

and

0/1

0

Lett

land

0/5

Lita

uen

1/5

Övr

iga

länd

er 4

/48

37

Bilaga A2 Programme Report 2019 for Nordic- Baltic Mobility Programme for Culture

Number of applica-tions

Number of applications approved

% approved

Amount applied for (EUR)

Amount granted (EUR)

% granted

Mobility Funding 974 269 27,62 2 421 000 546 120 22,56

Network Funding 116 34 29,31 3 404 291 911 612 26,78

Support for Artist Residencies 63 10 15,87 1 989 909 315 866 15,87

TOTAL 1 153 313 27,15 7 815 200 1 773 598 22,69

The aim of The Nordic-Baltic Mobility Programme for Culture (NBMP) is to enhance the cultural and artistic cooperation in the Nordic and Baltic coun-tries. The program focuses on developing and provid-ing funding for areas such as mobility, new networks, and promoting new cultural impulses and initiatives among local, regional, national and international op-erators, organisations and institutions.

The NBMP offers three different forms of funding: Mobility funding, Network funding and Support for artist residencies.

Expert groups that consist of professionals from the Nordic and Baltic countries assess applications and make final decisions on grants. The experts meet a

pre-set number of times throughout the year to dis-cuss their recommendations and make the final deci-sions on grant allocations. These meetings take place at the location of the Nordic Culture Point in Helsinki, Finland, and online.

In 2019, the NBMP as a whole has granted a total of EUR 1 773 593 (the corresponding amount for 2018 was EUR 1 747 451). The NBMP received a total of 1 153 applications. The number of applications was slightly higher than in the previous year (1 095 ap-plications in 2018). The number of applications that were granted funding from the NBMP amounted to 313 in total (318 in 2018). 27 % of all applications were granted funding, which is a slightly smaller percent-age than last year (29 %). 23 % of the total amount

38


applied for was granted, a slightly lower percentage compared to 25 % in 2018.

Four application rounds were held for Mobility fund-ing, one for Support for artist residencies, one for Long-term network funding and two for Short-term network funding during 2019.

Mobility Funding

Tendencies in applications for Mobility Funding

In the Mobility funding, a total of 269 applications were granted funds, out of the 974 that were sub-mitted, an approval rate of 28 %. The total applied amount was EUR 2 421 000 of which EUR 546 120 were granted, with a percentage of approval rate of 23 %.

Grants are provided for either individual artists and/or cultural producers, within all arts and cultur-al fields, and to groups consisting of maximum six members.

In total, 193 individuals were granted funding, and 76 groups. Compared to 2018, the individuals granted funding has somewhat increased, 186 were granted funding in 2018. While the group applications have decreased, 82 groups were granted funding in 2018.

The gender outcome among granted applicants shows that more than half of the applicants, 61 % are women, a decrease of 3 % compared to 2018. Men make up 37 % of the granted applicants, an in-crease of 2 % compared to 2018. 2 % state unspec-ified gender.

Denmark and Sweden make up the biggest share of travel departures with 43 % of the total amount combined – Denmark’s share was 23 %, and Swe-den’s 19 %. As in 2018, there were no travels depart-ing from the Åland Islands in 2019.

Sweden was the most popular destination among granted mobility funds, with a total of 45 applicants traveling to Sweden, 17 % of the total share. Norway was the second most popular destination with a to-tal of 41 applicants traveling there, 15 % of the total share, while Estonia was in third place this year with 35 applications, 13 % of the total.

Applications classified as cross-disciplinary make up the biggest share of main artistic field among grant-ed applicants. This category consists of a variety of sub-fields. Out of the 269 granted applications, 79 stated cross-disciplinary as their main field, 29 % of the total share. Visual arts follow in second place, with 62 applicants, 23 % of the share, dance with 37 applicants, 14 % of the share and music with 31 appli-cants granted funding, 12 % of the share.

Examples of applications that have been granted Mobility Funding in 2019:

Jakob, group. Travel from Oslo in Norway to Nuuk in Greenland, 10 days. Art field: DanceNuuk Nordic Festival invited the choreographer and dancer Tony Tran together with dancer Knut Vik-strøm Precht and light designer Tobias Leira to present their dance performance Jakob and to give dance workshops for young people. Jakob is a chore-ographed work for two male dancers and the project is an investigation in power and identity between two men, where their dependence of each other is experienced as a threat against their autonomy and freedom.

The performance has the intention to establish a close relationship between the performers and the audience thru identification and recognition. These values that are central for Nuuk Nordic and contrib-utes to the festival’s goal to make the border be-tween artist and audience as diffuse as possible.

Sun and Sea, group. Travel from Vilnius in Lithuania to Bergen in Norway, 10 days. Art field: Music, thea-tre, visual art Members of the Lithuanian group Sun and Sea have been invited to give the Nordic premiere of a large scale, site specific opera at Borealis – a festival for experimental music in Bergen, Norway. This will be collaboration between Nordic and Baltic artists as the opera will be in cooperation with local Norwegian performers and musicians. The audience will observe the scene from above, like the sun looking down on a crowded beach.

Frivolous micro-stories slowly give rise to broader, more serious topics and grow into a global symphony, a universal human choir addressing planetary-scale, anthropogenic climate change. In the work, the physi-cal finitude and fatigue of the human body becomes a metonym for an exhausted Earth.

39

Nasiell & Paco, duo. Travel from Stockholm to Hangö in Finland, 6 days. Art field: Storytelling, music, dance, theatreMarika Nasiell and Celso Paco have a long experience in working with children and youngsters through mu-sic, dance and storytelling. The aim is to highlight stories that unite and create meetings between cul-tures. They were invited to perform at the Seaside Storytelling Festival, but also to give three work-shops at schools and a performance at a clinic for eating disorders. The two applicants are from differ-ent cultural background, and thru interactive perfor-mances they are giving the children a glimpse of dis-similarities and equality.

Results and effects of the granted projects

The group of experts for 2019 has been on its sec-ond year of duty. The group met twice in Helsinki, and twice online, assessing applications and deciding on grants. The experts’ work relies on the information provided in each application, as well as their own ex-pertise and the guidelines set in the programme handbook. The chairperson of the Expert Group 2019, Helle Thede Johansen, comments on this year and the programme’s significance like this:

One of the questions, applicants are asked, when they apply for Mobility Funding is about the focus area, sustainability: “Do your activities have stated strate-gies for sustainable development? If yes, how will you work with sustainable development?”

It varies a lot what the answers, if any, are about. Some answers are more in general while others are more specific for the project, they are applying fund-ing for. But this year we have seen a change. An in-creasing number of applicants are answering that the travel they are going to take, will be made by train, boat or the like, in the attempt to use as less CO2 as possible. That shows us, that people are getting more aware of the climate change and what we can do or should not do.

Having in mind climate changes and how important it is to make a change in our behavior to combat this, it can appear to conflict with the Nordic vision 2030 to grant money for travelling. How can the Nordic Region have the goal to be a global leader on the climate and sustainability and at the same time offer funding for travelling through the Mobility Funding?

Because culture matters. Culture is what makes us who we are. Art is a part of our culture, showing who we are, making us reflect, wonder, getting wiser and be together, as us. The purpose of Mobility Funding is to strengthen the conditions for cultural and artis-tic practitioners within the Nordic and Baltic Region. Giving these people the opportunity to collaborate, in-spire each other, exchange knowledge and skills – to develop.

Mobility Funding is an important tool to reach the other 2030 goal; to be the most integrated region in the world. It is a tool to help us getting closer. To be Nordic.

To secure an acceptable balance between the climate challenges and the need of collaboration, the expert group assessing applications for Mobility Funding, has taken some precautions. This summer we have for in-stance entered a demand of documentation (e.g. invi-tation or agreement) from the destination country, to improve our insight in which kind of collaboration the travel will lead to. Having in mind the applied amount compared with the budget we have, the expert group will focus on granting quality projects and prioritize travels that occur most necessary, for reaching our goal, having the climate changes in mind.

As a consequence of this new requirement, I believe, the number of applications went down in the round afterwards, but in spite of this, we actually have had an increase of applications for the whole year. The ap-plications we received after the change were general-ly more focused really aiming against collaboration in various shades. We are heading towards 2030.

Network Funding

Tendencies in applications for Network funding

In 2019, a total of 116 applications were received for Network funding. Of these, 90 applications were for Short-term network funding, while 26 were for Long-term network funding. As in previous years, the Short-term network funding had two application rounds, while the Long-term network funding had only one application round in the beginning of the year. The number of applications increased slight-ly compared to 2018 (the two modules received 102 network applications in 2018).

40


A total of 34 applications were granted Network funding, of which six were long-term networks and 28 short-term networks. The total amount granted was EUR 911 612, of which EUR 488 183 was issued to short-term networks and EUR 423 429 was issued to long-term networks. In 2019, the highest sum granted to an individual short-term network was EUR 20 000, that is the maximum possible amount that can be granted to a one-year network. 15 networks in to-tal received the maximum support within short-term network funding. The highest sum granted to an indi-vidual long-term network was EUR 100 000 which is the maximum amount that can be granted to a long-term network. There were two long-term networks in 2019 that received the maximum amount.

Among all the granted networks, Sweden (participa-tion in 79 % of granted networks), Finland (74 %) and Norway (71 %) were the countries participating in the majority of the networks. Estonia (44 %) was the most active Baltic state with participation in 15 networks.

Of all granted networks in 2019, as much as 53 % of networks (18 out of 34) included a partner from both Nordic and Baltic countries. Only one of the ap-proved networks (3 %) consisted of the three Baltic countries only and 15 projects (44 %) were conducted as partnerships between the Nordic countries only. In addition, 32 % of all networks included a country other than the Nordic or Baltic countries. The most common partner country outside the Nordic-Baltic region was Germany with participation in five of the granted networks. Other partner countries included Austria, Belarus, Belgium, Croatia, France, Georgia, Greece, Hungary, Italy, Ireland, Netherlands, Poland, Schweiz and the United Kingdom.

A notable number of the Network funding applica-tions (19 of 34 granted networks) involved cross-dis-ciplinary initiatives and the most common art form among the grant receivers was visual arts followed closely by literature, film and theatre. The cross-dis-ciplinary projects entail a vast range of different genres, such as architecture, circus, crafts, dance, film, storytelling, visual arts, analogue photography, literature, design, cultural heritage and music.

The chairperson for Network funding Kaarel Oja comments the year 2019:

2019 was our second year as experts having the great responsibility of making grant decisions. At the end of

the second application round it was our mutual feel-ing that the applications keep getting better and bet-ter and our decisions keep getting harder and harder. As the networking field is in thriving development, we try to keep ourselves open-minded towards new ap-proaches.

Examples of networks granted funding

Short-term networks

Nordic Arts and Health NetworkThe network initiative aims to create collaboration between researchers, professional artists, artist-re-searchers and educators working within the Arts & Health (A&H) field in the Nordic region. The main ob-jective of the network is to enable scholars, practi-tioners and educators to explore ideas, co-develop knowledge (experiential, practical, theoretical) and to build bridges between arts and health practice and research.

Network partners from following countries: Finland, Norway, Sweden and Denmark.

de:LUX – Nordic Light Expression NetworkThe network consists of artists, producers and fes-tivals and the aim is to enable increased collabora-tion and knowledge exchange among the partners across borders. The network will initiate a database for Nordic light artists, producers and festivals and facilitate co-creation of new projects resulting in co-production of new works. The network will raise awareness of Nordic light art internationally.

Network partners from following countries: Den-mark, Finland, Iceland, Norway and Estonia.

Long-term networks

PIN – Network for Experimental FestivalsThe PIN Network for Experimental Festival is a plat-form nurturing curatorial development. The main goals of the network are to reach beyond the North-ern European artistic community and build sustaina-ble relationships with curators and institutions in the “global south” and to deepen our intra-Nordic cura-torial solidarity and discourse.

Network partners from following countries: Den-mark, Finland, Greenland, Iceland, Norway, Sweden and Lithuania.

41

Network of the Literary Organizations of the Baltic CountriesThe main objective of the network is to set up a reg-ular exchange between literary organizations of the three Baltic countries, in order to strengthen mutual cooperation within the Baltic region in the field of lit-erature, fostering interest about each other’s coun-tries literature, encouraging the exchange and mo-bility of the staff and authors; fostering translations, education of new translators, sharing experience on literary representation of authors, management, and issues of cultural policy.

Network partners from following countries: Estonia, Latvia and Lithuania.

Results and effects for Network Funding

A network that has received short-term funding can after completing and reporting the short-term project apply for long-term funding. In 2019, there was only one project among the long-term network grantees that had not carried out a short-term net-working project before receiving the long-term grant. By developing the networking activities from short-term into long-term the projects create long-lasting results which can also lead into spin-off effects.

One of the projects that has successfully turned the short-term initiative into a long-term project is the network called “Participate in your life”. The network includes five theatre companies from five countries – Iceland, Norway, Sweden, Lithuania and Hungary – and they have established the network with the aim of exploring interactivity in children’s theatre.

As the most valuable experience of the network ac-tivities the project reports:

During this year of establishing the “Participate in your life” network, all partners have learned a lot, both about performing art in the other countries, about the cultural differences and similarities of each coun-try, about different approaches to children’s thea-tre, and of course about the method “theatre of the participant”. Furthermore, we have had exciting and fruitful discussions on various topics and exchanged ideas and thoughts. We have also discussed several topics that concern us – such as democracy (where is it headed), environmental issues, responsibility of the individual in community etc, to see if we could find a common ground for our focus in the next phases of

the project. Despite the different cultural, political and social context of our countries, the partnership helped us in finding common ground concerning the main fo-cus of the project.

Sense of Belonging Network received short-term network funding on the first round of 2019 and has completed the short-term project this year. Now the project is already preparing an application to the Creative Europe programme in order to continue and expand their work. The network’s objective is to en-hance comprehension of the role which cultural insti-tutions and initiatives play in integration processes in the Nordic and Baltic societies. Focusing on the Rus-sian speaking communities in Finland, Estonia and Latvia, the network aims to exchange experience, to analyse challenges and opportunities of cultural par-ticipation practices to be implemented with but not for communities, and to widen mutual understand-ing on the subject among all partners.

As the most important experience of collaboration between the project partners they say:

First and foremost: the opportunity to share and learn from each other, having a chance to be a host and a guest and introduce the best local experts to partners and meet those in partners’ countries, making useful contacts. Some of the most insightful conversations happened in-between seminar sessions. Finding so much in common in organisations’ values and views, as well discussing controversies and prejudices, was of special importance. The collaboration gave us a com-prehensive picture of similarities and differences, and challenges Finland, Latvia and Estonia face on the way to a diverse, inclusive and cohesive society. Due to all partners’ efforts and inputs, the network became a platform for developing a bigger European project.

Effects of Network funding – an evaluation

Nordic Culture Point initiated a research project in 2018 in order to examine the long-term effects of Network funding. An open call was arranged in the spring 2018 and the Norwegian researchers Donatel-la De Paoli (Associate Professor, Norwegian Business School) and Lene Foss (Professor, Arctic university of Norway) were selected for the assignment. The study was conducted in the autumn 2018 and the re-port Effects of Network funding – an evaluation was published in March 2019. A launch event for the re-port was held at Nordic Culture Point in Helsinki with

42


Donatella De Paoli presenting the results and dis-cussing the results with an engaged panel as well as audience. The panel of three consisted of Amy Fee, a member of the previous network funding expert group and expert in performing arts, Kaarel Oja, the current chair for the expert group, and Jenni Koski representing WIFT (Women in Film and Television) Nordic network that has received both short-term and long-term funding.

The report was also presented by Donatella De Paoli at the Arctic Arts Summit in Rovaniemi in June 2019.

The objective of the research was to explore the im-pacts the funding has on the work of the individual partners as well as on their work field. In addition, the aim was to examine how the funding corresponds to the current day terms for professional artists and culture workers in the Baltic and Nordic region.

The results show, among others, that Network fund-ing is a valued funding form among artists and other professionals within the field of culture. Networking for its own sake is needed as it contributes not only to the professional development of the network par-ticipants but also to the development of their field or art/culture itself. The results show also that the programme’s goal to promote collaboration across the Nordic and Baltic region is achieved well and the funding gives inspiration to collaborate in a Nordic context. It is notable that funding actually covers a larger amount of people than included in the original applications as that the networks involve also exter-nal professionals and artists in addition to the core project group.

The report concludes:

These individuals highlighted that networking without having to think about production and performance was needed and was beneficial not only for their work and professional development but also for the field of arts and culture they were in. Many said they could not foresee all the positive effects that would come out of the many seminars, meetings and travels, by which they could talk freely, get important input, exchange insights and competence and also socialise. This was very positive for the competence level of each network participant and the art organisation they represented, and for the development of the arts or cultural field in itself. What was interesting is that beyond network-ing for its own sake, the networks were also beneficial

for participants’ arts production and for the artistic or cultural field they represented. (De Paoli & Foss: Ef-fects of Network funding – An evaluation, p. 59)

According to the report the funding has contributed to important results for the artists themselves such as strengthening participants’ identity, self-esteem, status and legitimacy in the art field. For some new contacts have even meant new job opportunities, new ways of organising their work as well as new ways of creating which can lead into increased pro-duction.

The report also contains a strong recommendation to continue the funding form as it appreciated with-in the field.

Support for Artist Residencies

Tendencies in applications

The module received 63 applications in 2019 of which 10 were granted support. The share of granted ap-plications was 15,9 % which is a slight decrease from last year’s 20 %. The granted amount was EUR 315 866 and total applied amount was EUR 1 989 909. The applied amount was around EUR 500 000 less than last year and makes the share of granted amount of total applied 15,8 %. Last year the same number was 15,4 %.

With Support for artist residencies, residency centers cover direct costs connected to hosting artists and or curators from other Nordic and Baltic countries than the center is located at. The programme requires that the residency centers invite at least 2 artists and encourages longer working periods of approximately 2–4 months. In 2019 support was granted for varie-ty of periods from one year up to almost three years. The number of invited artists vary between 3–14 de-pending on the duration of the residency programme.

Of the 10 residencies that received support 3 are cross-disciplinary. As in previous years, visual art re-mains the most popular single discipline, also among the residencies that work cross-disciplinary. Mu-sic, theatre, dance and film were also represent-ed among the supported residency centers, but the granted residencies covered also other areas such as crafts, textile art, cultural heritage, audiovisual art and circus.

43

In 2019, there were two residency centers in Finland, Norway and Sweden that were granted support. One in Denmark, Estonia, Iceland and Lithuania re-ceived support. Like previous years, no applications were received from the Faroe Islands and Greenland, but two applications were received this year from Åland Islands.

The share of first-time applicants continues to be relatively high as one third of all applicants were new to the module. Four of the first-time applicants re-ceived funding this year. New ways of organization and well profiled residency programmes were wel-comed by the experts even this year.

Examples of supported residencies 2019

Art Lab GnestaArt Lab Gnesta provides a good example of how to consider ecology and sustainability in residency ac-tivities. Art Lab Gnesta received the grant for their Plein Air Residency programme including 3 invited artists from the Nordic-Baltic region. Nordic and Bal-tic artists are invited to a cross-disciplinary frame-work that grows from the landscapes of the Swedish Sörmland and Västmanland, offered local, biological and artistic expertise. The residency is conducted in collaboration with Västerås art museum, placing the process in the landscape asking what political, social or historical references this landscape can bring into artistic practice, and how human activities are con-figuring the landscape itself on an overall level.

Country: Sweden, visual arts.

Troms FylkeskommuneTroms fylkeskultursenter received support for their Nordic-Baltic A-i-R-residency programme. The pro-gramme offers a possibility for a strong interaction with the local community and a chance to create re-sults across different genres. The programme aims to strengthen contact between Tromsø’s growing art scene and artists from the Nordic and Baltic countries. As part of the application the programme will of-fer residencies to 11 artists based in Nordic and Baltic countries, who will be hosted and curated in collabora-tion with local art organizations such as Tromsø kun-stforening, RadArt, Insomnia festival, and artist-run initiatives Kurant, Open Out Festival, Polar Film Lab, Small Projects, MONDO Books and NAPA (GL).

Country: Norway, cross-disciplinary.

Dots: förening för audiovisuell konst rf Filmverkstaden residency programme is an exam-ple of how it is possible to stand out with something very original for the area working with special media, analog and experimental film. The programme fo-cuses on research and production of analogue film-based works with equipment and facilities to which artists would not otherwise have access in their local region or situation. The grant covers a residency pe-riod for 3 professional artists from the Nordic or Bal-tic countries.

Country: Finland, audiovisual art.

Residency Circle Meeting 2019The biannual Residency Circle Meeting was arranged in Riga in August 2019. The meeting took place in or-der to enhance the opportunities of knowledge shar-ing between the participating residency centers and to strengthen the Nordic-Baltic network in the field. By activating the knowledge developed by the practitioners themselves, the aim is to address top-ical issues relevant to working with residencies as a concept as well as format. The theme for the 2019 meeting was the role of the residencies with the local and global ecology of arts. The theme was discussed from different angles the focus being on sustainabil-ity issues on the first day of the meeting and on the local impact on the second day.

The participants were hosted by a grant receiver from 2018, Riga Circus, who provided the meeting with inspiring surroundings as well as a presentation of developing an old circus venue into a modern circus of today with residency activities. The program for the meeting was drafted by the Expert group with the aim of involving as many participants as possi-

44


ble and ensuring a possibility to change experiences even outside the official programme. Relevant top-ics were discussed through panels; the panel discus-sion on the first day included participants from Art Lab Gnesta, Helsinki International Artist Programme (HIAP) and Mustarinda who all emphasized the im-portance of sustainable residency activities. Walk & talk around Riga provided the participants a chance to exchange experiences of the day’s topic more un-officially in small groups while exploring the city.

On the second day of the meeting the topics included how local communities benefit from residencies with a panel by c.off, Fabrikken and Sansusi representing different types of residency organisations and there-fore different challenges working with local commu-nities. The question who benefits from the residency – the organisation or the artist – was discussed by Dansearena Nord, Baltic Art Center as well as Vent-spils House.

The meeting gathered participants from granted residencies in 2018–2019, a group of approximately 30 persons. Here are some comments from the feed-back on the meeting:

We would like to commend the NCP for facilitating these biannual residency circle meetings. We work with many different funding partners, but the NCP takes not only an active interest in the field of residen-cies but also helps to develop the field and the capac-ities and competences of its operators. Thank you for that and for your good and valuable work.

For us, there is great value in meeting colleagues from the region face to face. This builds a foundation for knowledge sharing, capacity building, and future col-laborations, and it gives insight into the various insti-tutions and organizations that work with residencies.

Results and effects of Support for artist residencies

The possibility to create a connection to the local community and the local arts scene is considered im-portant for the success of a supported residency pro-gramme. A chance to create new collaboration and new contacts is crucial for both the artist and the residency organisation in order to develop their work. Dansearena Nord, located in Hammerfest in North-ern Norway, received funding in 2018 and complet-ed their residency project in 2019. They comment on

the synergy effects that the funding has created like this:

We are able to support and to collaborate with art-ists that we would otherwise not have the possibility to collaborate with. We have a possibility to support the artists by offering a dance dramaturg to the resi-dency. And we spend time and resources to exchange knowledge with the artists here as well as we get to know how they work and with who. Dansearena Nord has quite a vast international network and we always see ourselves as ambassadors of coming and former artists in residence. In a long term we have been quite successful in presenting artists to our network and thereby created new possibilities for performing for the artists.

Rupert, a cross-disciplinary residency organisation in Lithuania describes the importance of creating con-tracts across the Nordic and Baltic culture field:

The grant has greatly contributed to increasing rela-tionships and cooperation possibilities between Lith-uanian and Nordic cultural actors. Most of grant re-cipients who have visited Rupert between 2018–2019 hosted at least one event in Vilnius in a form of an ex-hibition, a screening/presentation, a workshop or a seminar/lecture. At these events Rupert residents had a possibility to present their work to the local commu-nity in Vilnius, meanwhile for visitors these events al-lowed the opportunity to enrich their knowledge about international art scene, and especially contemporary art practices from the neighbor Baltic countries and Scandinavia.

Moreover, participants of the two-month residency at Rupert, thanks to the Nordic-Baltic Mobility Pro-gramme for Culture, had a chance to learn more about local cultural and artistic context of Vilnius and the whole country. Through official and unofficial meetings (most of them organized by Rupert’s‘ staff) they met dozens of Lithuanian artists, curators, aca-demics, art managers, researchers. Finally, they also learnt a lot about the history and contemporary art of Lithuanian while visiting numerous museums, pub-lic institutions, as well as visiting other historically and culturally significant parts of the country (The Curo-nian Spit and Nida Art Colony, Molėtai Cosmology Museum, Šiauliai and the Hill of Crosses, Kaunas and its museums and art organisations, Trakai, Klaipėda among others).

45

Nordic-Baltic Mobility Programme for Culture (2018–2020)

Expert group for Mobility Funding

Helle Thede Johansen (Chair)Profession: Author. Secretary at the Faroese Writ-ers Organization. Commitee member of the Faro-ese Copyright collective management organization. Freelance journalist.Country: Faroe IslandField of art and culture: Journalism, literature

Lina Puodžiukaitė-LanauskienėProfession: Head of the Contemporary Dance Asso-ciation in LithuaniaDancer, choreographer, dance teacherCountry: LithuaniaField of art and culture: Dance, choreography

Johanne Nordby WernöProfession: Writer, curatorCountry: NorwayField of art and culture: Art criticism, curating

Dina AfkhampurProfession: Festival Director, CinemAfricaCountry: SwedenField of art and culture: Film

Sigtryggur MagnasonProfession: Political Advisor to the Minister of trans-port and local governmentCountry: IcelandField of art and culture: Literature, PR, advertise-ment

Lars SeebergProfession: Chairman of the Danish Arts Council’s Committee for the Performing ArtsCountry: DenmarkField of art and culture: Theatre, performing arts, playwriting

Expert group for Network Funding

Sanna HuldénProfession: Executive Manager of DuvTeaternCountry: FinlandField of art and culture: Performing arts, children & youth, diversity, art and accessibility, networks

Mogens Jacobsen Profession: Media artistCountry: DenmarkField of art and culture: Digital art

Kaarel Oja (Chair)Profession: Chairman of the Board of Theater NO99 and Creative director at consulting company Miltton New NordicsCountry: EstoniaField of art and culture: Theatre, performing arts, lit-erature

Minna ÖbergProfession: Visual artistCountry: Åland IslandsField of art and culture: Visual arts

Expert group for Support for Artist Residencies

Ulrika FermProfession: Artist, ProfessorCountry: FinlandField of art and culture: Visual arts, residency

Emile Hertling PéronardProfession: Creative Producer and AdvisorCountry: DenmarkField of art and culture: Film & media

Björn SäfstenProfession: Choreographer and DancerCountry: SwedenField of art and culture: Dance

Inga ZoludeProfession: Author, writerCountry: LatviaField of art and culture: Literature

46


Summary of applications and amounts

Total number of applications and number of grants

Total number of applications 1 153Total number of grants 313Number of denied applications 840

Amount granted to each country (EUR)Please note that as regards to Network funding this refers to the coordinating partner.

Mobility Funding Network Funding Support for Artist Residencies

Total

Denmark 132 380 68 108 29 479 229 967

Finland 67 790 290 070 58 000 415 860

Iceland 15 960 80 000 34 680 130 640

Norway 44 510 85 000 67 000 196 5100

Sweden 92 150 270 774 67 307 430 231

Foroe Islands 16 100 0 0 16 100

Greenland 23 080 0 0 23 080

Åland Islands 0 0 0 0

Estonia 40 880 0 21 300 6 2180

Latvia 61 500 39 431 0 10 0931

Lithuania 51 770 78 229 38 100 168 099

Other 0 0 0 0

In total 546 120 911 612 315 866 1 773 598

27 %

Total amount applied for and total amount granted (EUR)

Total applied for 7 815 200Total granted 1 773 59823 %

47

Gender of grant recipients, including members involved in group applications (granted)*

Men 168Women 276Unspecified 9Total 453

37 %

61 %

2 %

Mobility Funding

Total number of applications and number of granted applications

No. of applications 974No. of granted applications 269No. of denied applications 705

28 %


Total applied for 2 421 000Total granted 546 12023 %

48


Network Funding (long-term and short-term)



29 %






16 %



49

Distribution by field of art

Mobility Funding

Number of granted travels per main field of art

Please note: Cross-disciplinary can consist of a variety of sub-fields which may include one or several of the main fields of art.

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Arc

hite

ctur

e 0

Circ

us 6

Cra

fts

4

Cro

ss-d

isci

plin

ary

79

Cul

tura

l her

itag

e 2

Dan

ce 3

7

Des

ign

2

Film

3 Lite

ratu

re 11

Med

ia 0

Mus

ic 3

1

Thea

tre

21

Vis

ual a

rts

62

Oth

er 11

Network Funding (long-term and short-term)


20

15

10

5

0

Arc

hite

ctur

e 0

Circ

us 0

Cra

fts

0

Cro

ss-d

isci

plin

ary

19

Cul

tura

l her

itag

e 0

Dan

ce 2

Des

ign

0 Film

3

Lite

ratu

re 2

Med

ia 1

Mus

ic 1

Thea

tre

2

Vis

ual a

rts

3

Oth

er 1

50




4

3

2

1

0

Arc

hite

ctur

e 0

Circ

us 1

Cra

fts

1

Cro

ss-d

isci

plin

ary

3

Cul

tura

l her

itag

e 0

Dan

ce 0

Des

ign

0

Film

0

Lite

ratu

re 0

Med

ia 0

Mus

ic 0

Thea

tre

0

Vis

ual a

rts

4 Oth

er 1

Distribution of countries participating in projects funded

Number of granted Mobility Funding applications – Destination country Traveling destination

Granted applications in total: 269

50

40

30

20

10

0

Den

mar

k 22

Esto

nia

35

Faro

e Is

land

s 14

Finl

and

29

Gre

enla

nd 13

Icel

and

28

Latv

ia 16

Lith

uani

a 25

Nor

way

41

Swed

en 4

5

Åla

nd Is

land

s 1

51

Number of granted Mobility Funding applications – Country of departure Traveling from


80

70

60

50

40

30

20

10

0

Den

mar

k 63

Esto

nia

22

Faro

e Is

land

s 3

Finl

and

41

Gre

enla

nd 2

Icel

and

13

Latv

ia 2

6

Lith

uani

a 21

Nor

way

26

Swed

en 5

2

Åla

nd Is

land

s 0

Network Funding (long-term and short-term) Which Nordic and Baltic countries participate in the networks


35

30

25

20

15

10

5

0

Den

mar

k 21

Esto

nia

15

Faro

e Is

land

s 1

Finl

and

25

Gre

enla

nd 3

Icel

and

9

Latv

ia 12

Lith

uani

a 13

Nor

way

24

Swed

en 2

7

Åla

nd Is

land

s 0

Oth

er c

ount

ries

31

52


Support for Artist ResidenciesNumber of applications and number of granted applications


12

10

8

6

4

2

0

Den

mar

k 1/

6

Esto

nia

1/5

Faro

e Is

land

s 0

/0

Finl

and

2/12

Gre

enla

nd 0

/0

Icel

and

1/9

Latv

ia 0

/8

Lith

uani

a 1/

4

Nor

way

2/5

Swed

en 2

/12

Åla

nd Is

land

s 0

/2

Oth

er c

ount

ries

0/0

53

Development in the number of applications and grants per country, 2017–2019

2017

TOTALgranted 320applied 1 061

2018


0 50 100 150 200 250 300

Denmark 52/150

Estonia 11/59

Faroe Islands 5/16

Finland 50/206

Greenland 2/6

Iceland 28/63

Latvia 26/114

Lithuania 19/74

Norway 32/111

Sweden 95/262

Åland Islands 0/0

Other countries 0/0

Denmark 44/152

Estonia 24/89

Faroe Islands 7/12

Finland 59/228

Greenland 4/6

Iceland 27/68

Latvia 26/96

Lithuania 20/76

Norway 41/116

Sweden 62/224

Åland Islands 2/21

Other countries 2/7

2019


Denmark 63/187

Estonia 23/87

Faroe Islands 4/14

Finland 48/204

Greenland 2/6

Iceland 15/78

Latvia 29/110

Lithuania 25/91

Norway 33/123

Sweden 69/245

Åland Islands 0/3

Other countries 2/5

54


55

Bilaga A3Programrapport för Volt – kultur- och språk- program för barn och unga 2019

Volt är ett kultur- och språkprogram för barn och unga upp till 25 år. Programmet stöder projekt som väcker intresse för konst, kultur och språk i andra nordiska länder och områden.

Stöd kan sökas av såväl individer, grupper som orga-nisationer. Projektet ska bidra till växelverkan mellan aktörer från minst tre nordiska länder och genomför-as i något/några av de nordiska länderna, Färöarna, Grönland eller på Åland. Stöd kan beviljas till projekt med fokus på barns och ungas eget kulturella och konstnärliga skapande och till den konstnärliga kul-turens alla områden.

År 2019 emottog Volt 27 ansökningar. Stöd bevilja-des till åtta projekt, vilket motsvarar 30 % av de in-lämnade ansökningarna. Totalt beviljades 287 027 euro, motsvarande 28 % procent av den samman-lagda ansökta summan på 1 039 756 euro. De enskil-

da stöden var till sin storlek mellan programmets ra-mar på 10 000–70 000 euro.

Årets ansökningar De flesta ansökningarna till programmet kom 2019 från Danmark, Finland och Sverige vilket också av-speglas i beviljningarna. En ansökan från Färöarna beviljades också stöd. Ansökningarna från Grönland, Island och Norge blev inte beviljade den här gången. Ingen ansökan var från Åland.

Däremot fördelas samarbeten inom projekten över alla nordiska länder och områden. Tre projekt har del-tagare från Åland och sju projekt har deltagare från Norge. Två projekt har grönländsk medverkan, fem projekt har deltagare från Färöarna. Finländska och danska partners bidrar till sex projekt vardera och åtta projekt har svenska samarbetsparter.


2019 27 8 1 039 756 287 027

Nyckeltal och allmänt om programmet

56


Projekten kommer också att genomföras i alla nord-iska länder och områden. Sju av projekten planerar aktiviteter i Sverige, fem i Norge, fyra i Danmark, tre i Finland och tre på Färöarna, två på Island och Åland samt ett på Grönland. Vid årets omgång saknas de grönländska och samiska språken som arbets-, för-medlings- eller projektaktivitetsspråk i de beviljade ansökningarna.

Uppskattningen av deltagarnas könsfördelning är 40 % flickor/kvinnor, 38 % pojkar/män och 22 % ospecificerat. De beviljade projekten når ut till alla åldrar inom målgruppen, med ett projekt som arbe-tar med barn under 5 år och två projekt med akti-viteter för barn i åldrarna 6–10 år. Åtta ansökning-ar presenterade aktiviteter riktade till barn under 10 år. Tonåringarna i åldern 16–19 år nämndes som mål-grupp i 21 ansökningar av de 27 inlämnade och i sex ansökningar av de åtta beviljade. Fyra beviljade pro-jekt planerade aktiviteter för åldern 11–15 år. Unga vuxna i åldern 20–25 ingick i fem av de åtta beviljade projekten. Sammanlagt uppskattas projekten nå ut till över 6 200 deltagare.

Sakkunniggruppens reflektionerSakkunniggruppen 2017–2019 har nu avslutat sitt uppdrag med pilotprogrammet, som i år har utvär-derats och därefter förlängts i ytterligare tre år från 2020. Sakkunnigruppen har bestått av två personer som representerar målgruppen och två som också ingår i sakkunniggruppen för Kultur- och konstpro-grammet. Gruppens ordförande Rebecca Mattsson delger sin erfarenhet från uppdraget:

Jag har upplevt sakkunniguppdraget som mycket gi-vande. Då jag kom in med som expert inom ungdoms-området var speciellt språk en ny domän att reflekte-ra kring. Genom uppdraget har jag fått tillfällen att diskutera och verkligen få en förståelse för de nordis-ka språken. Dels faktiskt förståelse av att läsa texter på andra språk men även en filosofisk förståelse för språk som kulturbärare.

Sakkunniggruppen noterade att omgången 2019 innehöll flera ansökningar av nya, inte så erfarna sö-kanden, vilka har svårt att leva upp till programkri-terierna. Politiken och verkligheten möts inte enkelt i ansökningarna. Förvaltningen av stora internordiska projekt kräver struktur, kontakter och erfarenhet, el-ler stöd av någon som kan hjälpa till med administra-tionen av projektet.

I sin bedömning har sakkunniggruppen fortsätt-ningsvis betonat barnens och de ungas delaktighet i planering, förverkligande och utvärdering av projek-ten. Minimikravet på tre länder upplevs som relevant för den nordiska dimensionen. Gruppen bedömer att programkriterierna och ansträngningen som de krä-ver av sökanden behövs för att pengarna skall riktas till genomtänkta projekt.

Sakkunniggruppens ordförande Rebecca Mattson betonar värdet av ett program för målgruppen:

Den största nyttan med programmet enligt mig är självklart målgruppen. Att Volt vänder sig till unga och försöker satsa på kvalitativt ungdomsarbete. Det finns många möjligheter att prata med andra människor och lära sig saker med hjälp av internet men det går inte att ersätta det medmänskliga mö-tet. Att få träffas och lära sig om alla olika språk som talas i Norden och att få vidga sina vyer om vad den nordiska identiten betyder är någonting som behövs för att stärka framtidens nordbor.

Exempel på beviljade projekt i 2019 I det följande presenteras fyra exempel från de åtta projekt som beviljats understöd under år 2019.

Kolme! (Tre!) syftar till att skapa ett starkt samar-betsnätverk mellan ungdomar med anknytning till de östersjöfinska minoritetsspråken och kulturer-na i Norge, Finland och Sverige. Projektaktiviteterna kommer att byggas kring skapande innehåll genom olika konstformer vid tre läger. Det samlade materi-alet presenteras i utställningar och en kort doku-mentärfilm som erbjuds till vidare förmedling i flera länder. Innehållet förverkligas av lokala ungdomsor-ganisationer med syftet att förstärka deltagarnas identitet och känsla av tillhörighet genom ökade kun-skaper om den egna kulturen, det egna språket och deras historia. Språken som omfattas av projektet är kvänska, meänkieli och karelska.

Projektet Ångestakademien beviljas stöd för att ar-rangera tre läger för ungdomar och unga vuxna. De kommer att genomföras i Finland, Sverige och på Färöarna med fokus på hur man med hjälp av fiktion, kultur och skapande kan förebygga psykisk ohälsa. Medierna i projektet kommer att vara animation, film och bild. Tid kommer också att reserveras för samtalsgrupper om kultur, fiktion och möjligheter att förbättra ungas hälsa. Utöver det talade språket utnyttjas de möjligheter som kommunikation genom

57

kroppsspråk och känslospråk kan erbjuda. Projektet verkställs med utgångspunkt i ungdomarnas behov och önskemål, med stöd av referensgrupper bestå-ende av yrkesverksamma experter på kulturella, so-ciala och tekniska områden.

Klimaforandringer og de miljøbevidste unge på scene-kanten kommer att bjuda in över 1 100 elever från hela Norden till tre dagars samarbete kring miljö, konst och Norden genom en digital undervisnings-plattform, där eleverna får samarbeta med elever från andra länder. Deltagarna kommer att lära sig om nordiska länder och grannspråk genom kommu-nikation och samarbete med jämnåriga nordiska unga, vilket har upplevts som mera motiverande och utvecklande än traditionell lektionsundervisning om grannländerna. Temat för samarbetet är klimatför-ändringarna och de ungas uppror för klimatet, som skall manifesteras genom olika konstformer, som film, teater, skulptur, design, bilder och texter. Verken förmedlas på ett online galleri via den digitala under-visningsplattformen under två veckor efter de tre in-tensiva samarbetsdagarna.

Trillebørstur i Nord är ett projekt för 3–8-åringar med föreställningar och workshops, där barnen får resa runt i Norden med skottkärran lastad med histori-er. Genom dem lär de sig om nordiska språk, kulturer och historier. Efter föreställningen får barnen reflek-tera över och göra bilder och figurer utifrån det upp-levda. Projektet bygger på tidigare erfarenheter av projekten ”Nordisk nøj det er for børn” och ”Kom med det gror i Nord” och kommer att upplevas av barn i fem nordiska länder och områden.

Utveckling och effekter av programmet Kommunikationsplanen för programmet omarbeta-des inför omgången 2019 för att svara på sakkun-niggruppens oro över det låga antalet ansökningar som genomförs med starkt medverkande av barn och unga i alla skeden av projekten. I processen iden-tifierades de olika målgrupperna, liksom också de oli-ka kanalerna och prioriterade budskapen för att nå ut dem och uppmuntra till inlämnande av ansökning-ar till programmet.

I utvecklingsarbetet deltog en kommunikationsprak-tikant som själv tillhör och har tidigare erfarenhet av kommunikation med målgruppen. Inspiration till kommunikationsplaneringen hämtades också från den Nordiska ministerrådets utbildning i barns rät-tigheter och barn och ungas inflytande och delak-

tighet som arrangerades under våren 2019. Planen utvärderades även externt av en konsultbyrå med specialkunnande inom sociala medier, och exekve-rades slutligen på Facebook, Instagram och Nordisk kulturkontakts webbplats. 1

Kommunikationsinsatsen resulterade i att femton av 27 inlämnade ansökningar var från sökande som inte hade ansökt från Nordisk kulturkontakt tidiga-re. Metoderna för delaktighet och valen av tematik var bättre genomtänkta i majoriteten av ansökning-arna. Problematiken med mindre erfarna sökanden lyftes redan upp vid sakkunniggruppens reflektio-ner, liksom också värdet av att nå ut till och enga-gera unga.

Möten mellan projektdeltagare kommer att ske ge-nom läger, digitala plattformar, besök i skolor och daghem samt verkstäder. Flera av de beviljade pro-jekten har byggt upp strukturer där unga vuxna stö-der unga deltagare att planera och förverkliga pro-jektinnehåll utgående från sina egna intressen.

Kommunikationen nådde också ut till sökande som planerade sina projekt för barn under 10 år. Tema-tiken i ansökningarna rymde innehåll som tog av-stamp från ungas egna erfarenheter och intressen. Uttrycken visade också på variation i metoder och material, som animation, film, bild, musik, dans och hantverk med betoning på återvinningsmaterial.

Som förväntade effekter av projekten nämnde sö-

1 Innehållet för unga vuxna planerades för Instagram, med budskapet att de kan själv söka stöd för att förverkliga projekt. Innehållet via Facebook rikta-des till vuxna med erfarenhet av att arbeta med barn och unga, med budska-pet att barn och unga skall vara delaktiga i olika skeden av i projekten som finansieras av Volt. Programinformationen på Nordisk kulturkontakts nätsida och innehållet i ansökningsportalen förtydligades. Vid rådgivningen till sökan-de betonades vikten av barn och ungas egen delaktighet i projekten.

58


kanden föga överraskande ökade kunskaper om och insikt i det nordiska samt nya insikter i vilken spän-nande och mångfaldig del av världen de bor i. På den sociala sidan betonades nya vänskaper och sam-arbetsnätverk och stöd till de ungas egen identitet, tillhörighet och stolthet över den egna kulturen, det egna språket och historian.

Pilotprogrammet Volt har i tre års tid möjliggjort kreativa innehåll som väcker intresse för konst, kul-tur och språk i andra nordiska länder och områden. En extern utvärdering av programmet har genom-förts av Oxford Research under 2019 och handboken har förnyats inför kommande tre års programperiod. Målgruppen och kriterierna återstår som förut. Den nedre ekonomiska gränsen för projektansökningar sänktes i syfte att välkomna ansökningar från min-dre etablerade sökanden.

Sakkunniggruppen för Volt 2017–2019

Katrin Dahl HanussonYrke: StuderandeLand: Färöarna

Rebecca Matsson (ordförande)Yrke: StuderandeLand: Åland

Berit Anne LarsenYrke: Förmedlingschef på Statens Museum for KunstLand: DanmarkExpertfält: Konst- och kulturvetenskap, barn och unga

Carl Gustaf WentzelYrke: Teaterchef, Teater TaimineLand: FinlandExpertfält: Teater, barn och unga

Översikt ansökningar och belopp


Antal giltiga ansökningar 27Antal beviljade ansökningar 8Avslag 19

30 %


Ansökt belopp totalt 1 039 756Baviljat belopp totalt 287 71827 %

59

Danmark 6

Finland 6

Färöarna 5

Grönland 2

Island 4

Norge 7

Sverige 8

Åland 3

Andra länder 2

Fördelning av länder och områden som deltar i beviljade Volt ansökningarNordiska länder och områden som deltar i projekten

Totalt antal beviljade ansökningar: 8

Antal ansökningar per landAntal ansökningar och beviljningar totalt

Danmark 2/9

Finland 2/7

Färöarna 1/1

Grönland 0/1

Island 0/1

Norge 0/2

Sverige 3/7

Åland 0/0

Andra länder 0/0

Totalt antal beviljade ansökningar: 8/27 (30 %)

Fördelning av beviljade projekt enligt deltagande åldersgrupperAntal ansökningar och beviljningar totalt


0–5 år 1/2

6–10 år 2/6

11–15 år 4/14

16–19 år 6/21

20–25 år 5/13

Sammanlagd uppskattning av deltagare fördelat enligt kön

Flickor/kvinnor 40 %Pojkar/män 38 %Ospecificerat 22 %

40 %

38 %

22 %

60


Främjande av nordiska möten och samarbete genom kultur

Fördelning av deltagare från länder och områden som deltar i beviljade Volt projektAntal deltagare från nordiska länder som deltar i projekten

Totalt antal deltagare: 6 232

1500

1200

900

600

300

0

Dan

mar

k 11

34

Finl

and

648

Färö

arna

994

Grö

nlan

d 25

Isla

nd 2

14

Nor

ge 1

006

Sver

ige

1381

Åla

nd 8

20

And

ra lä

nder

10

Fördelning av länder och områden där projektaktiviteterna kommer genomföras


8

7

6

5

4

3

2

1

0

Dan

mar

k 4

Finl

and

3

Färö

arna

3

Grö

nlan

d 1

Isla

nd 2

Nor

ge 5

Sver

ige

7

Åla

nd 2

61

Antal beviljade ansökningar fördelat enligt projektaktivitet


5

4

3

2

1

0

Före

stäl

lnin

g 2

Möt

e 2

Prod

ukti

on 4

Sem

inar

ium

0

Wor

ksho

p 5

Ann

at 3

Främjande av ungas intresse för de nordiska språken

Språk som används i projektaktiviteterna Språk som används som arbets- eller förmedlingsspråk

Danska 6

Engelska 5

Finska 4

Färöiska 6

Grönlänska 0

Isländska 2

Norska 6

Samiska 0

Svenska 8

Annat 1

Danska 4

Engelska 5

Finska 5

Färöiska 3

Grönlänska 0

Isländska 1

Norska 5

Samiska 0

Svenska 8

Annat 1

Totalt antal beviljade ansökningar: 8 Totalt antal beviljade ansökningar: 8

62


Bilaga A4Programrapport för barn- och ungdoms- programmet NORDBUKNyckeltal och översikt av antal ansökningar/medel

Stödprogrammet NORDBUK riktar sig till barn och unga upp till 30 år. Programmet fördelar stöd till pro-jekt, initiativ och nätverk av politisk, social eller kultu-rell karaktär, där de ungas engagemang står i fokus.

Nordisk kulturkontakt ansvarar för programadminis-trationen åt Nordiska Barn- och Ungdomskommit-tén (NORDBUK). Direktören fattar beslut om bevilj-ning respektive avslag tre gånger per år efter öppna ansökningsomgångar. Beslut fattas efter en intern beredning av ansvarig rådgivare i samråd med direk-tören där ansökningarna utvärderas i förhållande till programmets kriterier.

I år mottog NORDBUK totalt 87 ansökningar, varav 28 beviljades stöd för sammanlagt belopp som upp-går till EUR 558 079, vilket innebär att 36 % av ansök-ningarna beviljades.

Programmet har fortsatt med 2018 års utvecklings-område gällande den reviderade handboken. Utöver det har programmet fortsatt utvecklat metoder för att nå nya målgrupper bland de sökande. Insatser har genomförts i samarbete med Nordisk kulturkon-takts kommunikationsteam med huvudfokus på att informera och nå ut till potentiella sökande genom sociala medier.

Arbetet med Agenda 2030/Generation 2030 har fortsatt genom den extrautdelning som program-met erbjudit för åren 2018–2020.

Under året har, efter särskild beredning av program-kontoret i samarbete med Nordiska ministerrådets sekretariat, Nordiska barn- och ungdomskommit-tén fattat beslut om att inrätta en extern sakkun-niggrupp som från och med 2020 på samma sätt som för de övriga stödprogrammen kommer att


2019 87 28 1 566 720 558 079

63

fatta beslut om beviljning respektive avslag. Det är ett efterlängtat beslut som kommer att innebära många fördelar för programkontoret, armlängdsav-ståndsprincipen kan tillämpas fullt ut, arbetsbelast-ningen minskar och ansvarig rådgivare kan på ett helt annat sätt stötta dem som står i begrepp att sända in en ansökan.

Nordiska barn- och ungdomskommittén har också fattat beslut om att stödprogrammet från och med 2020 ska heta Norden 0—30.

Tendenser och programmets effekterGrundförutsättningarna för att söka medel är att barn och unga ska delta i projektledning och genom-förande, samt att den nordiska dimensionen är tyd-lig. Utöver detta ses det som önskvärt om projekt lyfter fram en eller flera av följande aspekter: jäm-ställdhet, hållbarhet samt förbättrar utsatta barn och ungas förutsättningar i Norden.

Under 2019 års tre ansökningsomgångar mottogs ansökningar från ett brett fält av aktörer. Projekt och initiativ med en bred nordisk förankring som be-rört olika typer av målgrupper med funktionsvari-ationer har lyfts fram och beviljats stöd. Projekten har tagit hänsyn till att engagera de utsatta, men även med ett perspektiv utifrån, bestående av in-tressenter som på ett eller annat sätt arbetar med att främja målgruppens möjligheter och synlighet i samhället.

Klimatfrågan har varit ett återkommande tema bland de sökande och beviljade projekten och Nordisk kulturkontakt kan konstatera att nya idéer och per-spektiv prioriterats. Det gäller såväl nordiskt samar-bete som resultatspridning. Ungas engagemang är stort och flertalet föreningar har tack vare stödet in-itierat arbeten som ska löpa långsiktigt. Stödet har alltså inneburit att processer påbörjats, som i ett längre perspektiv fortsätter med hjälp av andra stöd.

Projekt som behandlat frågan om socialt utanför-skap, och särskilt med målgrupper bestående av mi-noriteter och nya nordbor, har prioriterats. Inom det-ta område har nya sökande erhållit stöd för första gången, något som Nordisk kulturkontakt ser som positivt och som visar på att arbetet med att nå nya målgrupper varit framgångsrikt.

Programkontoret har under året fört flertalet sam-tal med potentiella sökande och hjälpt dem med

bland annat ansökningsprocessen, betydelsen av samarbeten och hur dessa kan etableras samt med att informera om och förklara programmets kriteri-er. Programmet och dess ansökningsprocess har vi-sat sig vara användarvänligt, en aspekt som bygger på flera års utveckling och dialog med sökande. An-sökningsportalen har fungerat väl och informatio-nen om programmets kriterier finns på hemsidan på tre olika språk (svenska, finska och engelska).

Projektexempel

Nordisk Ungdoms Filmfestival – Focus GreenlandProjektet beviljades stöd för att genomföra en film-festival på Grönland, genom ett samarbete bestå-ende av Nordiska filmorganisationer som fokuse-rar på film och ungdomar. I projektet deltog Film Workshop Nuuk, Novemberfestivalen (Sverige) och Klippfisk (Färöarna).

Sökande beskriver projekt som: From June 21st—30th six young filmmakers from Greenland will meet with other young Nordic filmma-kers for ten days making films, screen films and ex-change their experience and methods of developing talents in Greenland.

Träffen syftade till att utveckla nätverken inom branschen, att se på film från olika nordiska länder och ta lärdom av skapandeprocessen, att lyfta fram Grönland som en filmregion, och till att producera fyra workshopfilmer.

Sett till den nordiska nyttan beskrev sökande projek-tet som: The aim of the project is to increase this film and me-dia competence from a Nordic perspective and to rai-se the profiles of young new talents. The collabora-

64


tion would also strengthen networking opportunities for young talents aiming to reach out further into the Nordic region.

Projektet beviljades 11 800 euro.

Sveriges Dövas Ungdomsförbund – KlimatångestOrganisationen sökte om stöd för att agera värd för ett ungdomsseminarium i samarbete med nordiska samarbetspartners från Sverige, Norge, Danmark och Finland. Seminariet syftade till att samla ungdo-mar och organisationer som jobbar med unga döva och där behandla tematiken klimatångest. Projektet beskriver satsningen som:

Årets Nordiska Ungdomsseminarium för döva ungdo-mar mellan 18–30 år blir av den 11–13 oktober 2019 i Malmö, Sverige. Temat blir det mycket aktuella ”Kli-matångest” med diskussioner, föreläsningar och nät-verkande som sker på deltagarnas egna villkor och språk: teckenspråk.

Organisationerna har tidigare träffats i andra kon-stellationer och i sin ansökan poängterar de nyttan av ett nordiskt samarbete i arbetet med unga döva och deras förutsättningar:

Då döva ungdomar är få till antalet och bor utspridda i respektive nordiskt land, är det ofta mycket betydel-sefullt för dem att få träffa andra nordiska döva ung-domar i samma ålder. Vid sådana här nordiska events får ungdomarna mycket stora utbyten av kultur, språk och erfarenheter.

Projektet grundar sig i ett brett nordiskt perspektiv, där även andra nordiska instanser gått in med eko-nomiskt stöd för genomförandet. NORDBUK bevil-

jade projektet 25 000 euro vilket är den högsta sum-man som kan beviljas ett enskilt projekt.

Nordic Young Designers NetworkProjektets syfte var att samla ett nätverk av unga designers och ge målgruppen stöd i att utveckla sina färdigheter och till att hitta ingångar till framtida arbetsmöjligheter. Det danska företaget ADORNO stod bakom ansökan och kunde tydligt visa hur unga engagerats i projektutvecklingen, samt i hur innehåll-et och resultatet skulle främja målgruppens möjlig-heter inom branschen.

The project aims to establish a network for young de-signers across the Nordics, including workshops where they will be able to share necessary skills for achieving success in the design market to make a name for themselves, so that these young designers can achieve their potential together.

Projektidén bygger på nyttan av att samarbeta för att på så sätt kunna uppnå utveckling. Projektet tog hänsyn till existerande metoder som andra bran-scher använt sig av, ur ett nordiskt perspektiv:

Inspired by co-operatives within agriculture and fish-ing within Denmark and the other Nordic countries, where individuals prosper through cooperation, Ador-no International Design Collaboration started back in 2016 to build the collaboration that empowers inde-pendent designers and the urban communities that they are part of.

Stöd på 17 000 beviljades och det utgör en del av helheten. Projektet säkrade egen finansiering och delar av det genom så kallat In-Kind (egeninsats).

65

Danmark 25

Finland 25

Färöarna 9

Grönland 11

Island 19

Norge 25

Sverige 25

Åland 4

Fördelning av länder och områden som deltar i beviljade NORDBUK ansökningar

Andra länder och områden som deltar i projekten

Estland 5

Lettland 6

Litauen 2

Nordkalott-området 4

Nordvästra Ryssland 1

Översikt över ansökningar och belopp


Antal ansökningar totalt 87Antal beviljade ansökningar 28Antal giltiga ansökningar 85Antal ogiltiga ansökningar 2Avslag 57

32 %

Totalt ansökt belopp och totalt beviljat belopp EURO

Ansökt belopp totalt 1 566 720Baviljat belopp totalt 558 07935 %

Nordiska länder och områden som deltar i projekten

66


Antal deltagare uppdelat på land och områden**Estimerat antal deltagare enligt ansökningar (beviljade)

Totalt: 3 939

1500

1200

900

600

300

0

Dan

mar

k 60

1

Finl

and

716

Färö

arna

113

Grö

nlan

d 68

Isla

nd 1

15

Nor

ge 1

327

Sver

ige

876

Åla

nd 3

3

Bal

tiku

m 6

4

Nor

dvän

stra

Rys

slan

d 5

Nor

dkal

ott-

områ

det

21

Fördelning beviljade projekt enligt deltagande åldersgrupper*

Alder Projekt

0–5 år 0

6–10 år 2

11–15 år 7

16–19 år 25

20–25 år 25

26–30 år 21

31+ år 5

* Samma projekt kan ha angett flera åldersgrupper

Antal ansökningar per land**Sökandes hemvist

25

20

15

10

5

0

Dan

mar

k 6/

19

Finl

and

7/25

Färö

arna

2/2

Grö

nlan

d 0/

0 Isla

nd 1

/7

Nor

ge 6

/14

Sver

ige

6/18

Åla

nd 0

/0

67

Fördelning beviljade projekt enligt deltagande åldersgrupper*

Alder Projekt

0–5 år 0

6–10 år 2

11–15 år 7

16–19 år 25

20–25 år 25

26–30 år 21

31+ år 5

Fördelning av aktivitetsområden* Fördelning av aktivitetsområden* * Här visas den första/huvudsakliga kategorin sökande angett

25

20

15

10

5

0

Före

läsn

ing

1/4

Kon

fere

ns 5

/19

Ann

at 1

/1

Kur

s 6/

23

Läge

r 3/1

2

Möt

e 5/

7

Nät

verk

ande

akt

ivit

et 3

/6

Prod

ukti

on 1

/3

Sem

inar

2/5

Wor

ksho

p 1/

2

Före

stäl

lnin

g 0/

2

Uts

tälln

ing

0/3

68


Bilaga BMötesplatsens evenemang och aktiviteter

Mötesplatsen på Kajsaniemigatan i hjärtat av Hel-singfors består av ett nordiskt specialbibliotek med ca 15 000 nordiska volymer och en hörsal (TING-sa-len). Mötesplatsen anordnar cirka 90 evenemang årli-gen i sina egna lokaler och även på annat håll. I tillägg genomförs en stor mängd gruppbesök och aktiviteter för barn och unga. Internt har biblioteket under året fått besök av 88 barngrupper och 29 vuxengrupper. Dessutom har vi besökt ca 160 skolklasser. Vi samar-betar även kring att föra ut nordisk film, något som senaste år konkretiserades i ett 60-tal visningar på åtta olika orter runtom i Finland. Mötesplatsens syf-te är att stärka nordisk språklig och kulturell närvaro i Finland och övriga Norden och därigenom vara en synlig aktör på den nordiska konst och kulturscenen.

Nordiskt specialbibliotek Nordisk kulturkontakts specialbibliotek är ett unikt bibliotek med fokus på modern, nordisk skönlittera-tur, faktaböcker om Norden, nordisk film samt barn- och ungdomslitteratur. Biblioteket erbjuder också nordiska dagstidningar och tidskrifter från alla län-der och en del av språkområdena i Norden.

Våren 2019 rekryterades personal till biblioteket med litteratur som specialkompetens vilket bidragit till

att biblioteket tillsammans med evenemangstea-met i större utsträckning har kunnat producera och planera kulturevenemang med fokus på nordisk litte-ratur, och sprida kunskap om ämnet.

Utställningen I grevens tid, som baserar sig på Mau-ri Kunnas barnbok Hundarnas historiebok, Finland en del av Sverige (2017), var vårens stora satsning. Un-der 1.2—29.3.2019 besöktes den av 33 barngrupper som deltog i bibliotekets workshops och sagostun-der medan 10 vuxengrupper fick en kortare presen-tation av utställningen. Totalt fick 800 personer en interaktiv upplevelse av utställningen. Därtill besökte många den på egen hand.

Tack vare samarbete med bland andra studieinrikt-ningen för småbarnspedagogik vid Helsingfors uni-versitet, Sydkustens ordkonstskola och Nationaltea-tern kunde vi erbjuda många olika slags verkstäder. Barngrupperna fick ta del av den svenska tiden ge-nom dramapedagogiska, litteraturpedagogiska och konstpedagogiska verkstäder. De studerande plane-rade och verkställde workshops i det nordiska speci-albiblioteket och utarbetade ett pedagogiskt mate-rial som en del av deras studier.

69

Efter att utställningen avslutats på Kajsaniemiga-tan donerade Nordisk kulturkontakt den till Svenska nu som använder den i sin verksamhet med barn och unga.

Ungas språkförståelse i fokus BitförBit-ungdomscaféer arrangeras för finska elev-er i årskurserna 6–9 som läser svenska. De består av diskussioner, uppgifter och tävlingar tillsammans med nordiska cafévärdar. Caféerna har olika teman, som till exempel litteratur, musik eller film & tv. Må-let är att väcka intresse för de nordiska grannländer-na, deras kultur och språk. Kunskaper i svenska och de skandinaviska språken är en nyckel till kommuni-kation med majoriteten av Nordens 27 miljoner invå-nare.

På Hanaholmens Barnboksdag, som arrangerades den första helgen i oktober samtidigt som festiva-len Nordiska Nätter, deltog biblioteket med progra-midéer och var även på plats under själva Barnboks-dagen.

Under Nordiska litteraturveckan, vars tema i år var ”Fest i Norden”, erbjöds många olika slags evene-mang där totalt 200 barn och unga och över 100 vuxna deltog. Till evenemangen hörde högläsning för både finsk- och svenskspråkiga barn, workshop-par och en familjelördag där vi firade flera nordis-ka sagofigurer- och författare som fyllde jämna år. I biblio teket hade en närskola med förskola skapat en utställning till biblioteket med temat Fest i Norden.Nordiska rådets litteraturpriser var i fokus under lit-teraturfrukostar och verkstäder för barn. Under sammanlagt åtta lördagar från mars till oktober lockade litteraturfrukostarna ca hundra deltagare till diskussion om de nominerade böckerna och för-fattarskapen. I september ordnades några författ-arträffar för både daghem och skola.

Under året har biblioteket besökts av både daghem och grundskolor, men verksamheten kring litteratur, språk och kultur, har också lockat allt fler vuxna mål-grupper. Här kan nämnas grupper från bland annat gymnasier, yrkesskolor och arbetarinstitut.

I november arrangerade Regionförvaltningsverket i samarbete med Nordisk kulturkontakt ”På barnens villkor?” – en nordisk konferens om barns delaktighet i bibliotek och kulturverksamhet. Cirka 60 personer från Sverige, Norge, Island och Finland deltog i kon-ferensen.

Nytänkande och kunskapsutbyteVåren 2019 satsades det på nytänkande och kun-skapsutbyte med Nordisk kulturkontakts vision, att alla ska ha möjlighet att delta i kultur- och samhälls-liv på lika villkor, i åtanke. Under hösten var det fort-sättningsvis fokus på rätten att delta, men därtill också på kollektiva och individuella konstnärskap.

Förutom ett digert arbete i biblioteket har biblioteka-rierna deltagit i olika evenemang utanför organisa-tionen och utbildat sig genom att delta i seminarier, workshoppar och kurser som bland annat handlat om bibliotekspolitik och bibliotekssamarbete, Nord-iska skolan i Helsingfors och utbildning i barnrätts- och ungdomsperspektiv. På så sätt har Nordisk kul-turkontakts verksamhet och bibliotek synliggjorts på olika evenemang, fortbildningar och utbyten under det gångna året. Biblioteket har också välkomnat gymnasieelever, studerande och vuxengrupper från olika organisationer och för dem berättat om Nord-isk kulturkontakt och specialbibliotekets verksamhet.

I januari deltog flera team i utbildningsmässan Edu-ca i Helsingfors. Nordisk kulturkontakt medverkade även i de båda kulturkoordinatorträffar som kultur- och fritidssektorn i Helsingfors stad arrangerar för daghemmens och skolornas kulturkoordinatorer.

70


Bibliotekets evenemangsstatistik Vuxengrupper Barngrupper Totala antalet besökare

”I grevens tid” 10 33 800 personer

Bitförbit ungdomscaféer 13 257 elever och lärare

Biblioteksstatistik 2018 2019*

Registrerade låntagare 10 338 10 651

Nya kunderAv de nya kunderna är det största antalet 21—30 år: 113 över 60 år: 63 (2018)

459 306

Totala antalet utlån 11 657 9 600

Besökarantal 2018 2019*

Totala antalet besökare 52 764 46 871

Evenemang och externa satsningar Under 2018 har mötesplatsen alternerat mellan satsningar som syftar till att stärka samarbetet med i synnerhet mer finska kulturinstitutioner och med de professionella konstnärsnätverken.

Nordisk kulturkontakt arrangerade i samarbete med den kreativa byrån Måndag två öppna ansöknings-rundor under året för att samla kreativa proffs från alla nordiska länder till nätverket och pop up-tan-kesmedjan Nordic Match i Helsingfors. Syftet med Nordic Match är att hitta kreativa lösningar på aktu-ella samhällsutmaningar med kulturen och konsten som plattform.

För att säkra att resultaten från workshoparna till-lämpas och utvecklas knyter projektet kontakt med lokala samarbetspartners. Vårens Nordic Match på temat migration samarbetade med Finlands flyktinghjälps Empathy-rörelse. Under hösten var Finlands nationalteaters ungdomssektion Kant-ti samarbetspart då temat var ungas rätt att del-ta och bli involverade i kulturlivet. En växande Nordic Match-community bestående av deltagare och ti-digare deltagare, lokala värdar, samarbetspartners och övriga intresserade byggdes upp under året.

Samarbetet med filmfestivalen Skábmagovat från Enare möjliggjorde en mycket välbesökt samisk film-festival.

Ett treårigt samarbete mellan Nordisk kulturkon-takt och Finska skulptörförbundet etablerades

2018. På Galleri Sculptor i Helsingfors visades i no-vember en samutställning med två samtida skulp-törer, den isländske Páll Haukur och finländska Pia Männikkö. Utställningen är den första inom Nor-disk kulturkontakts och Finska skulptörsförbundets NordiSKulptur-projekt. En satellitutställning anord-nades i skyltfönstren på Kajsaniemigatan där tre stora skulpturala verk av Pia Männikkö visades. Pro-jektets syfte är att öka kunskapen om nordisk sam-tida skulptur och förstärka samarbetet mellan de nordiska organisationerna på fältet.

Nordisk kulturkontakt har arbetat vidare med att profilera nordiskt kultursamarbete och den egna in-stitutionen genom ett spännande och relevant pro-gram både i de egna lokalerna och i externa sam-manhang med strävan att innehållet alltid är på en hög och professionell nivå.

Nordiska författarbesök på Helsingfors bokmässa Den utan tvekan största satsningen var att bjuda alla nominerade till Nordiska rådets litteraturpris och Nordiska rådets barn- och ungdomspris till Helsing-fors. I Nordisk kulturkontakts regi fick författarna möjlighet att presentera och samtala om sina böck-er både i Nordisk kulturkontakts TING-sal och på Helsingfors bokmässa, detta i samarbete med Dan-marks, Islands, Norges och Sveriges ambassader i Helsingfors. Nitton författare och illustratörer hade möjlighet att hörsamma inbjudan i fjol.

* År 2019 hade biblioteket stängt under måndagar till skillnad från 2018.

71

Evenemanget förbereddes med en serie litteratur-frukostar under våren och hösten 2019 där de no-minerade verken presenterades och diskuterades i det nordiska specialbiblioteket. Nordisk kulturkon-takt bjöd in litteraturproffs till litteraturfrukostar-na för att samtala om böckerna. Bokmässans sto-ra evenemang förbereddes också genom att ordna en utställning av böckerna. De nominerade böckerna ställdes ut både på Nordisk kulturkontakts special-bibliotek och i Hanaholmens kulturcentrum.

I november 2019 hade Nordisk kulturkontakt besök av författarna Kjell Westö & Juha Itkonen som sam-talade om sin brevroman 7 + 7 Brev i en orolig tid un-der ledning av Hufvudstadsbladets kulturredaktör Annika Hällsten.

Nordisk kulturkontakt deltog även i festivalen Värl-den i byn på Helsingfors järnvägstorg med tre pro-grampunkter, på det politiska sommarmötet Suo-miAreena i Björneborg och var samarbetspart i festivalen Nordiska Nätter på Hanaholmens kultur-centrum.

Horisontella mål Nordiska ministerrådets så kallade horisontella mål om fokus på jämställdhet, barn och unga hållbarhet ligger som en röd tråd i allt arbete som utförs.

Jämställdhet. Ett medvetet genusperspektiv beak-tas till exempel när konstnärer engageras, i all kom-munikation och i sammansättningen av paneler och seminarier. En analys av besökssiffrorna visar en ojämlikhet, två tredjedelar av de besökande är kvin-nor vilket torde gälla generellt för kulturlivet.

I februari arrangerades ett seminarium kring #me-too för att ventilera läget ett halvt år efter att de-batten slog igenom. Seminariet blev samtidigt start-skottet för en nordisk seminarieturné med målet att belysa problematiken kring sexuella trakasserier samt att utbyta kunskaper mellan de olika nordiska länderna.

Den internationella kvinnodagen 8 mars uppmärk-sammades med en konsert med den kända jazz- och folkmusikern Sinikka Langeland, hemma från Norge men med rötter i urfinsk kultur.

Höstens filmserie var tematiskt uppbyggd kring kol-lektivt skapande. Detta år stod kvinnor i stark majo-ritet både som aktörer och upphovsmän till filmerna

som visades. I relation till övrigt program bidrog det-ta till att en jämn könsbalans uppstod över evene-mangen som helhet.

Barn och unga. På Världsberättardagen den 21 mars ordnades ett program för högstadieungdomar och gymnasister om att vara flykting förr och nu.

Vid sidan av det digra programutbudet för barn och unga på biblioteket kan här nämnas det långvariga projektet Låna en Nordbo, som Nordisk kulturkon-takt driver i samarbete med Hanaholmens Svenska nu-program, genomförde besök i skolor landet runt, detta år med stärkt budget. Skolverkstäder med fo-kus på aktivt deltagande utfördes utgående från de nominerade verken till Nordiska Rådets priser.

Hållbarhet. Under festivalen Världen i byn ordnades en familjeverkstad i samarbete med Borgå konst-skola. Den danske konstnären Lars Waldemar kura-terade den lekfulla verkstaden, i vilken barnen skapa-de skulpturer av återvinningsmaterial. Projektet var ett pilotprojekt i samklang med barnrätts- och ung-domsperspektivets nya arbetsmetoder, där ungas deltagande och påverkan bör tillgodoses under ett projekts alla faser.

Ett Open call för en muralmålning i korridoren i Nordisk kulturkontakts lokaler anordnades utgåen-de från vårens tema ”Kollektivt skapande – enskild röst”. Även här blev hållbarhetsperspektivet beaktat. Den danske konstnären Christian Elovara Dinesen blev utvald att realisera en muralmålning på plats och verket invigdes under Konstens natt i Helsingfors 15 augusti.

På våren brukar Nordisk kulturkontakt uppmärk-samma ett antal internationella märkesdagar, som samernas nationaldag, internationella kvinnodagen, internationella rom-dagen och Pride. Detta gjordes genom filmkvällar, konserter och paneldiskussioner. Uppmärksammandet ligger helt i linje med organi-sationens vision kring social hållbarhet och allas lika rätt till att delta i konst och kultur.

Låg tröskel, högt i tak Som ett led i att locka in ny publik och stärka samhö-righeten med civilsamhället anordnar mötesplatsen också så kallade lågtröskelevenemang.

De Nordiska språkkaféerna, där besökare kan kom-ma och öva sina kunskaper i nordiska språk, anord-

72


besökare på NordiSKulptur på Galleri Sculptor

besökare till evenemang i egna lokaler, bland de vuxna är 2360 kvinnor, + 1725 män.

4 099

2 566biografgäster har deltagit i film-visningarna i samarbete med Walhalla RY, Pohjola-Norden och Hanaholmen.

besökare via gruppbesök, workshop-par och barnevenemang.

2 770

1 160

nades totalt nio gånger. I samarbete med Svenska nu från Hanaholmen fick 176 skolklasser, samman-lagt ca 2 900 elever, utanför huvudstadsregionen be-sök av en nordbo under 2019. Åtta filmvisningar med nordiska filmer som inte visas i Helsingfors kommer-siella biografer hölls i TING-salen. I samarbete med Walhalla RY visades nordiska filmer på åtta biogra-fer på olika orter i Finland, sammanlagt 56 visningar lockade tillsammans 2 224 åskådare. Därtill kommer gruppbesök av olika slag.

De nordiska vänskapsföreningarna bjöds in för att tillsammans med Nordisk kulturkontakt hålla en stor julmarknad. Evenemanget lockade tusentalet be-sökare med marknad, mat och berättelser om olika sätt att fira jul i Norden.

Sammanfattningsvis kan konstateras att antalet besökare har ökat och framför allt diversifierats, fler unga och fler av annan än finsk bakgrund möter upp. Under hösten började en satsning på tillgänglighet med installation av induktionsslingor i salen. Ban-den med det finska och finskspråkiga kulturlivet har stärkts konsekvent främst genom samarbeten.

Mötesplatsen i siffror4 099 besökare till evenemang i egna lokaler, bland de vuxna är 2 360 kvinnor, + 1 725 män. 2 770 besökare via gruppbesök, workshoppar och barnevenemang.4 076 högstadie- och gymnasieelever har nåtts av 177 besök till skolklasser i programmet Låna en Nord-bo runtom i Finland. 2 566 biografgäster har deltagit i filmvisningarna i samarbete med Walhalla RY, Pohjola-Norden och Hanaholmen.NordiSKulptur på Galleri Sculptor 1 160 besökare

högstadie- och gymnasieelever har nåtts av 176 besök till skolklasser i programmet Låna en Nordbo runt-om i Finland.

4 076

73

Bilaga C Kalendarium Datum Evenemang 9–29.1.2019 "Gamvik – ett samhälle i utkanten av Europa" Fotoutställning av Kari Loimu (FI)

16.1 Nordiskt språkcafé (FI/SE/NO/DK/IS)

23.1 Svalbard – halvvägs till Nordpolen. Temakväll med filmer ("This Cold Life" (CA, 2017) och "Orions Belte" (NO, 1985)), Presentation av Svalbard Global Seed Vault – "Dome-dagsvalvet"

24.1 ”Skandinaviska berättelser om skuld”. Seminarium i samarbete med Centrum för Nor-denstudier vid Helsingfors universitet och Letterstedtska föreningen. Föredrag av Elisa-beth Oxfeldt (NO)

25–26.1 Nordisk kulturkontakt på Educa-mässan, Mässcentrum, Helsingfors

30.1 Seminarium: "Hur skyddar vi livet i havet?" Seminarium under medverkan av bland an-dra Nina Fellman, Ålands samarbetsminister och professor Erik Bonsdorff

2.2–30.3 Utställning: "I grevens tid", Mauri Kunnas (FI)

2.2 Familjelördag: "I grevens tid"

4.2 Seminarium: "#metoo – vad hände sedan?" Seminarium med bland andra Alexandra Pascalidou

6.2 Mini-Skábmagovat – samisk filmkväll, ett arrangemang i anslutning till Samiska natio-naldagen (Sápmi)

9.2 Nordisk vinterdag på Arbis, ett samarbete mellan nordiska aktörer i Helsingfors


26.2 Information om europeiska och nordiska stödprogram. Nordisk kulturkontakt i samar-bete med Creative Europe (FI)

2.3 Nordic Noir i Finland (FI). Samtal om finska deckare och teveserier

6.3 Diskussion om hur text blir pjäs med anledning av Nationalteaterns uppsättning av "Hundarnas historiebok" (FI)

6.3 "Jag heter Tanja nu". Tanja von Knorring berättar om den långa resan mot ett könsbyte

7.3 Panelsamtal: "For colored girls who have considered suicide/When the Rainbow is enuf" i samarbete med Ruska Ensemble

74


7–28.3 Utställning:"NU19". Fotoutställning i samarbete med Yrkesinstitutet Practikum (FI), LBS Kreativa gymnasiet (SE) och Arna videregående skole (NO)

8.3 "The Magic Forest". Skogsfinska myter och runsånger från Norge. Konsert med Sinikka Langeland (NO)

9.3 "Writing Gender in Nordic Literature". Seminarium i samarbete med NolitchX and Sivu-valo Platform


13.3 Film: "There's Always Next Season" (NO, 2018)

16.3 Litteraturfrukost: Finland

16.3 Bokbio: "Prinsessan Lindagull"

20.3 Världsberättardagen: På flykt, förr och nu (ENG, FI, NO)

21.3 På flykt, förr och nu – skolprogram

22.3 Nordens dag: Diskussion med de nordiska ambassadörerna på temat "Norden som bro-byggare"

23.3 "Creating (M)other tongues". Samtal på engelska om förutsättningarna för utomnord-isk litteratur

27.3 Valfrukost inför det finska riksdagsvalet i samarbete med docent Johan Strang, Cen-trum för Nordenstudier, Helsingfors universitet

28.3 "Varför är nätverk viktiga?". Prof Donatella Di Paoli reflekterar över sin studie kring Nordisk kulturkontakts nätverksstöd

8.4 Internationella romdagen: "Varför litteratur?" Fd EU-parlamentarikern Astrid Thors samtalar med romska företrädare

8–12.4 Nordic Match. Architecture and visual storytelling in migration

11.4 Nordic Match. Networking event

12.4 Nordic Match. "Empowering design in meetings between cultures"

13.4 Bokbio: "Den förträfflige Herr Glad"


17.4 Film: "Røverdatter" (NO, 2018)

8.5 "Vi mot dom? Rysslandsbilden i de traditionella medierna". Seminarium i samarbete med Hufvudstadsbladet och Nordiskt journalistcenter i Århus


15.5 Film: "Anori" (GL 2018)

25–26.5 Världen i byn. Nordisk kulturkontakt deltar i stadens festival.

4-6.6 Arctic Arts Summit i Rovaniemi. Nordisk kulturkontakt deltar i flera panelsamtal om be-hovet av en kulturpolitik för Arktis

6.6 Valfrukost med anledning av det danska folketingsvalet i samarbete med docent Johan Strang, Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet

9–11.6 Norden i Fokus deltar i debatt på Alandica i Mariehamn

12.6 Grönländsk maskdans, ett arrangemang i samarbete med Ruska Ensemble och Uppik, vänskapsföreningen Finland-Grönland

28.6 Film: "Eskimo Diva" (DK/GL 2015) Nordisk kulturkontakts bidrag till Helsinki Pride 2019

15–19.7 Norden i Fokus/Nordisk kulturkontakt deltar i SuomiAreena i Björneborg

13–27.8 Nordic Village på Helsinki Photo festival

15.8 Konstens natt: Vernissage av årets konstverk, Christian Elovara Dinesen

17.8 "Runokuu". Författare möter författare. Ett samarbete med Nationalteaterns scen La-vaklubi

75

24.8 "Runokuu". Författare möter författare. Ett samarbete med Nationalteaterns scen La-vaklubi

28.8 Historier om Dannebrog of andere nordiske flag (DK), ett samarbete med Danska klub-ben, Helsingfors

31.8 Litteraturfrukost: Danmark

4.9 Nordiska Rätter: Norge. Ett samarbete med Hanaholmen inför Nordiska nätter

7.9 Litteraturfrukost: Norge

11.9 Teater: "For colored girls who have considered suicide" med den köpenhamnsbaserade ensemblen New Nordic Voices

12.9 Nordiska Rätter: Sverige. Ett samarbete med Hanaholmen inför Nordiska nätter

14.9 Litteraturfrukost Barn och unga

14.9 Bokbio: "Vem?"


18.9 Film: "Team Hurricane" (DK 2017)

19.9 Nordiska Rätter: Danmark

21.9 Litteraturfrukost Island

25.9 Kortfilmskväll: Unga nordiska filmskapare i samarbete med filmfestivalen Kärlek och anarki, Helsingfors

26.9 Kortfilmskväll: Euphoria Borealis and Girls Film! I samarbete med bland andra Kärlek och anarki, Helsingfors

28.9 Litteraturfrukost: Sverige

4–5.10 Nordiska Nätter på Hanaholmen

5.10 Barnboksdagen på Hanaholmen

7–10.10 Nordic Match. Young people and participation in the Nordic region

7.10 Nordic Match. Introduktion av höstens deltagare

10.10 Nordic Match. Presentation av resultaten i samarbete med Nationalteatern

12.10 Litteraturfrukost: Åland, Sápmi

19.10 Bokbio: "Vinga på villovägar"

19.10 Litteraturfrukost Grönland & Färöarna


23.10 Film: ”Woman at War” (IS 2018)

25.10 Mingel med författare nominerade till Nordiska Rådets priser

24–25.10 Nordiska författare deltar i Helsingfors bokmässa

31.10 Kreative Europa - Stödprograminformation tillsammans med Nordisk kulturkontakt (FI)

31.10 NordiSKulptur, vernissage på Galleria Sculptor. Páll Haukur (IS) och Pia Männikkö (FI)

1.11 Seminar: Woman in Circus Consortium

1.11–24.11 Utställning NordiSKulptur

2.11 Öppet hus på Sveaborg

5.11–31.12 Verk i TING-fönstret, Pia Männikkö

6.11 Författarsamtal: Kjell Westö och Juha Itkonen

14.11 Film + Dans: ”Martha & Niki” (SE 2016). Intro av Flow Mo Crews Focus & Hatsolo (FI)

16.11 Familjelördag – Fest i Norden


20–21.11.2019 Seminarium: "På barnens villkor"? Nordiskt seminarium om barns delaktighet i bibliotek och kultur utifrån FN:s barnrättskonvention

76


20.11 Konsert: Finland-Färöarnas vänskapsförening Tjaldur presenterar Silvurdrongur (FO)

23.11 Seminarium: "Pågår det ett vulkanutbrott i den isländska film- och tv-branschen?" Áslaug Hersteinsdóttir-Hölttä ger kort inblick i isländsk film- och tv-historia

23.11 Bokbio: "Astons presenter"

28.11 Webinairum om transfrågor

30.11 Nordisk Lillajul, marknad, konsert, föredrag

4.12 Film: "War of Art" (NO 2019). En film om konstnärligt utbyte med Nordkorea

10.12 Boksamtal: "From violence to healing: Why I confronted my perpetrator" Thordis Elva (IS) i samtal med Madeleine Dunderlin


12.12 Konsert: "Solo-act" med Andreas Borregaard (DK)

13.12 Luciafirande med Kronohagens lågstadieskola (FI)

Från vänster: Mikaela Wickström, Heidi Orava, Kira Nalin, Johan Theman, Alfiero Zanotto, Henrik Marstrander, Anna Skogster, Ola Kellgren, Anna Jungner-Nordgren, Henric Öhman, Annika Bergvik-Forsander, Nina Refsnes, Fredrik Lundin och Katja Långvik. Saknas på bilden: Madeleine Dunderlin och Titti Schulman.

Medarbetare vid Nordisk kulturkontakt (december 2019)

77

Bilaga D Anställda vid Nordisk kulturkontakt 2019

Namn Nationalitet AnställningstidJohan Theman FI 1.8.2012–

Nina Malaska FI 1.8.2013–7.5.2019 1

Henrik Marstrander NO 7.1.2015–

Laura Norppa FI 1.8.2015–3.2.2019

Ola Kellgren SE 1.2.2016–

Mikaela Wickström FI 1.8.2016–

Henric Öhman FI 1.8.2016– 2

Hedvig Westerlund-Kapnas FO 15.8.2016–27.9.2019

Turið Johannessen FO 1.9.2016–30.4.2019

Anna Jungner-Nordgren FI 1.1.2017–

Titti Schulman FI 15.3.2017–

Annika Suursalmi FI 8.1.2018–30.6.2019

Fredrik Lundin FI 14.5.2018–

Linda Liljelund FI 1.8.2018–31.5.2019 (vikarie)

Anna Skogster FI 6.8.2018–

Alfiero Zanotto IT 6.8.2018–

Heidi Orava FI 17.9.2018–

Johanna Östling FI 18.2–30.6.2019 (vikarie)

Katja Långvik FI 25.2.2019–

Nina Refsnes NO 1.6.2019–

Madeleine Dunderlin (f. Forsén) FI 1.8.2019–

Kira Nalin FI 1.8.2019–

Annika Bergvik-Forsander FI 22.10.2019–

Gintarė Rukšėnaitė LT 7–18.1 och 16.9–18.10.2019 (vikarie)

Mia Karvonen FI biblioteket, timanställd

Laura Ollikainen FI biblioteket, timanställd

Pavel Petrov FI biblioteket, timanställd

Lotta Westerlund FI biblioteket, timanställd

Julia Heinola FI biblioteket, timanställd

Mia Karvonen FI biblioteket, timanställd

Laura Ollikainen FI biblioteket, timanställd

Pavel Petrov FI biblioteket, timanställd

Lotta Westerlund FI biblioteket, timanställd

Toni Rautakoski FI vaktmästare, timanställd till juni 2019

1 moderskapsledig från och med 2.6.2018—11.4.20192 vårdledig 1.3—14.6.2019

78


Bilaga E Styrelsen 2019De nordiska kulturministrarna (MR-K) utser styrelse-medlemmar med en fastställd nationell turordning i enlighet med Nordisk kulturkontakts stadgar.

Styrelsen har 2019 utgjorts av:Avdelningschef Gísli Þ. Magnússon, Island (ordföran-de)Verksamhetsledare Tove Ekman, Finland (vice ord-förande)Författaren Sohrab Fadai, SverigeProgramchef Kim Larsen, GrönlandTeaterchef Jenny C. Petersen, FäröarnaKommunikationschef Heidi Orava, personalrepre-sentant, Nordisk kulturkontakt

Suppleanter:Fd avdelningsdirektör Rigmor Duun Grande, Norge (1. suppleant)Museidirektör Ulla Schaltz, Danmark (2. suppleant)Planerare Göran Jansson, Åland (3. suppleant)

Ola Kellgren är direktör sedan 1.2.2016. Johan Theman är sedan 1.12.2017 ställföreträdande direktör.

Styrelsen, vars mandatperiod är två år, har en rådgi-vande roll gentemot institutionsledningen. Verksam-heten, för vilken direktören ansvarar, styrs genom ett årligt beviljningsbrev som utarbetas i samråd med institutionen och som fastställs av Nordiska minis-terrådet. Styrande är också, förutom kulturminist-rarnas strategi 2013—2020, Nordisk kulturkontakts stadgar och strategiska mandat 2017—2020.

Nordisk kulturkontakts styrelse har sammanträtt vid två tillfällen under 2019. Sammanträdena är proto-kollförda och huvudinslag i styrelsearbetet har varit att diskutera styrelsens roll och institutionens upp-drag och roll på lång sikt i det nordiska kulturlivet.

Från vänster: Kim Larsen, Sohrab Fadai, Jenny C. Petersen, Tove Ekman, Gísli Þ. Magnússon, Rigmor Duus Grande, Ola Kellgren och Ulla Schaltz.

79

Norden i Fokus är Nordiska ministerrådets informa-tionskontor i Finland. Norden i Fokus har som upp-gift att synliggöra de visioner och program som finns i det officiella nordiska samarbetet. En viktig uppgift för Norden i Fokus Finland är att ge den nationel-la debatten en nordisk vinkel genom seminarier inom politik, miljö, näringsliv och kultur.

Norden i Fokus Finland är placerat i Nordisk kultur-kontakts lokaler i Helsingfors med seniorrådgivare Anna Jungner-Nordgren som ansvarig projektleda-re. Jungner-Nordgren har under verksamhetsåret va-rit ansvarig för de olika evenemang som redogörs för nedan. Därtill har hon sammanställt nordiska nyhe-ter för Finlands del och distribuerat de samlade nord-iska nyheterna till relevanta aktörer i Finland. Hon har också aktivt odlat och skapat nätverk med relevanta organisationer, personer och aktörer i Finland samt deltagit i ett flertal seminarier och evenemang.

JANUARINorden i Fokus arrangerade tillsammans med Ålands landskapsregering seminariet ”Initiativ som skyddar livet i havet”. Seminariet lyfte fram de nominerade till Nordiska rådets miljöpris 2019 och de initiativ som tagits. Ålands miljöminister Camilla Gunell öppnade seminariet och marinbiolog Erik Bonsdorff höll ett key-noteanförande under rubriken ”Finns det hopp för Östersjön?” De övriga talarna var Sauli Rouhinen, Finlands representant i den nordiska expertkommit-tén, vinnare av Nordiska rådets miljöpris 2018 Net-te Levermann (deltog via Skype från Grönland), Ann Nedergård, Ålands Vatten samt riksdagsledamot Satu Hassi. Diskussionen leddes av journalist Peter Buchert. Seminariet livestreamades.

FEBRUARII februari låg fokus på en samtalsturné om #me-too i kultursektorn i Norden. Ämbetsmannakommit-tén för kultur, ÄK-K, beslöt vid sitt junimöte 2018 att avsätta 300 000 DKK för kunskapsuppbyggande, strategi- och idéutbyte om #metoo i kultursektorn, och de erbjöd de nordiska kulturinstitutionerna en möjlighet att förverkliga dessa insatser.

Uppdraget var att ta fram ett gemensamt koncept för samt genomföra kunskapsuppbyggande, stra-tegi- och idéutbyte kring förebyggande arbete mot sexuella trakasserier i kultursektorn. Det vill säga ett erfarenhetsutbyte i form av rundabordssamtal – el-ler motsvarande diskussionsformat, att genomför-as i respektive land/område. Målen med samtalen och erfarenhetsutbytena var att bidra till att uppnå större medvetenhet kring lagar och regler, ändrade beteenden, nya nätverk, förmedla goda exempel och samtidigt möjliggöra plattformar för fortsatta dis-kussioner och stöd i att hålla frågorna aktuella.

Nordisk kulturkontakt i Helsingfors initierade ett ge-mensamt projekt med sina kolleger vid de nordiska husen och instituten i Grönland, Åland, Färöarna och Reykjavik tillsammans med Norden i Fokus Finland, Sverige, Danmark och Norge. På Åland genomfördes slutligen projektet av nätverket Feministparaplyet. Norden i Fokus Finland fungerade som koordinator för hela turnén.

Frontfigur för satsningen var den svenska författa-ren, journalisten och TV-profilen Alexandra Pascali-dou, som inspirerade och engagerade under de semi-narier som ordnades i Helsingfors (4.2), Mariehamn (5.2), Eskilstuna (6.2), Köpenhamn (8.2), Torshamn (11.2), Reykjavik (13.2) samt Nuuk (15.2). Också i Oslo ordnades den 7.2 ett seminarium kring #metoo i kul-tursektorn.

I Helsingfors lyftes film- och teaterbranschen upp genom att docent Jaana Paanetoja från Arbetsrå-det vid Arbets- och näringsministeriet redogjorde för den rapport hon, på uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet, gjort om sexuella trakasserier inom film- och teaterbranschen. Hennes konklusion var att de konkreta redskap och åtgärder för att hantera och motarbeta trakasserier inte lett till sto-ra förändringar ännu. Hennes taltur kommenterades av överdirektör Riitta Kaivosoja från Undervisnings- och kulturministeriet, skådespelaren Tobias Zilliacus och chefen för juridiska ärenden vid Musikerförbun-det, Lottaliina Pokkinen.

Bilaga F Norden i Fokus Finland

80


Bland annat lyfte Zilliacus upp avsaknaden av kol-lektivavtal för skådespelare som en orsak till en hög andel sexuella trakasserier i branschen. Pokkinen re-dogjorde för en utredning som Musikerförbundet har gjort bland sina medlemmar om sexuella trakasse-rier. Undersökningen visade att 35 % av responden-terna hade upplevt sexuella trakasserier, i flertalet av fallen var förövaren en kollega men i många fall handlade det om en person i chefsposition.

Bland de övriga talarna fanns ordföranden för Nor-ske Dansekunstnere, Kristine Karåla Øren, som re-dogjorde för utfallet av #metoo i Norge samt jäm-ställdhetsombudsman Jukka Maarianvaara som talade om arbetsgivarnas och samhällets roll i att tackla sexuella trakasserier. Han nämnde bland an-nat att antalet anmälningar som kommer till om-budsmannens byrå som gäller sexuella trakasserier inte har ökat, däremot ser man en klar ökning i anta-let sökningar på sin webbplats gällande ämnet sex-uella trakasserier på arbetsplatsen. Slutligen kom-menterades talturerna av Tanja Auvinen, chef för social- och hälsovårdsministeriets jämställdhetsen-het, samt ordförande för den feministiska tidskriften Astra, Ylva Perera.

Seminariet livestreamades via Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets finskspråkiga Facebooksida. Streamen har till dags dato haft ca 1 100 visningar.

MARSDen 6 mars arrangerade Norden i Fokus ett sam-tal kring translagstiftningen i Finland med Tanja von Knorring. Resan till att komma ut som Tanja har va-rit lång, och har krävt mod och ärlighet. Tanja visste redan på 1980-talet att hon var född i fel kropp, men samhällsklimatet för 30 år sedan var lindrigt sagt kyligt mot transpersoner. Och ännu idag är det fort-farande en lång väg för att transpersoner ska kun-na delta i det finländska samhället på lika villkor som alla andra. Det gäller såväl bemötande som lagstift-ning. Translagen i Finland strider mot grundlagen som ska ge alla likvärdiga rättigheter. Lagstiftningen i Finland är på efterkälken. Finland är det enda lan-det i Norden som kräver sterilitet för juridisk könskor-rigering, vilket har kritiserats av bland annat FN och Europadomstolen.

Den 7 mars deltog Anna Jungner-Nordgren i ett semi-narium i Tromsö, Norge och höll key-noteanförandet på seminariet. Temat för talturen var #metoo i kul-

tursektorn i Norden. Seminariet ordnades av Sveriges ambassad i Norge tillsammans med WikiGap Norge.

Den 22 mars tjuvstartade firandet av Nordens dag med en frukostdiskussion i Nordisk kulturkontakts TING-sal under rubriken ”Norden som brobygga-re”. Samtalet fokuserade på hur samarbetet i Nor-den ytterligare kunde intensifieras och sökte besvara frågorna hur ska Norden fungera som en ännu star-kare brobyggare i såväl en europeisk kontext som en transatlantisk? Kan vi få en gemensam nordisk po-sition gällande Brexit och EU:s framtid och hur kan Norden spela en större roll globalt? Borde hela kon-ceptet Norden inkludera även Baltikum?

Risto EJ Penttilä, vd vid Nordic West Office inledde med en presentation av rapporten ”New Nordics – Modern Bridge-builders” varefter en diskussion mel-lan ambassadör Åge B. Grutle (Norge), ambassadör Charlotte Laursen (Danmark), ambassadör Árni Þór Sigurðsson (Island) samt ministerråd Carina Mår-tensson (Sverige) tog vid. Docent Johan Strang vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors univer-sitet, fungerade som moderator. Diskussionen live-streamades.

Den 27 mars ordnade Nordiska ministerrådet, Nord-isk kulturkontakt, Tankesmedjan Magma och Nordic Press Association Finland en valdebatt med nordiskt perspektiv inför det finska riksdagsvalet. Debatten leddes av docent Johan Strang, se ovan. Tillfället in-leddes med en presentation av Magmas nya rapport om hur Norden används i politisk argumentation i Finland. Texten är skriven av docent Mikko Majan-der. I panelen deltog: Veronika Honkasalo (V), Anette Karlsson (SDP), Bicca Olin (Gröna), Marcus Rantala (SFP), Wille Rydman (Saml), Martin Stenberg (KD) och Eeva Kärkkäinen (C).

MAJPå festivalen Världen i byn i Helsingfors ordnade Nor-den i Fokus tillsammans med Nordisk kulturkontakt 26 maj ett samtal om ungas klimataktivism i Norden. Dis-kussionen gick på engelska under rubriken ”Youth cli-mate activism going Nordic”. Evenemanget inleddes med ett keynote anförande av Senior Researcher Ant-ti Lipponen, följt av en diskussion med klimataktivist Nanna Lindbæk Qvesel (Danmark), riksdagsledamot Satu Hassi och Siiri Mäkelä, ordförande för Ungdo-mens Agenda 2030-grupp i Finland. Som moderator var Petra Laiti, ordförande för sameunga i Finland.

81

Dagen efter EU-valet, dvs den 27 maj, ordnade Nor-den i Fokus tillsammans med Nordisk kulturkontakt ett frukostevenemang om resultatet och dess effekt på Norden. I diskussionen deltog Silva Mertsola, sty-relsemedlem i Eurooppanuoret, Henrik Lax, tidigare Europaparlamentariker och Janne Wass, chefredak-tör för Ny Tid. Diskussionen leddes av docent Johan Strang.

JUNIResultatet i Folketingsvalet i Danmark och dess ef-fekt på Norden uppmärksammades med en frukost-diskussion den 6 juni.

Hufvudstadsbladets journalist Anna Svartström led-de samtalet med akademiforskare Henrik Serup Christensen från Åbo Akademi och chefredaktören för Landsbygdens Folk, Michael Godtfredsen. Diskus-sionen livestreamades.

Norden i Fokus ordnade två diskussioner på Alandi-ca debatt i Mariehamn 10—11 juni. Den första diskus-sionen gick under namnet ”Nordens nya relevans” och tog avstamp i publikationen med samma titel som riksdagens framtidsutskott gav ut våren 2019. I dis-kussionen deltog Nina Fellman, minister för Nordiskt samarbete, Veera Hellman, ordförande för Pohjo-la-Nordens ungdomsförbund samt riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP). Diskussionen leddes av Mary Gestrin, kommunikationschef för Nordiska minister-rådet och Nordiska rådet och den livestreamades.

Den andra diskussionen på Alandica debatt handla-de om hedersförtryck och våld i Norden. Diskussio-nen fokuserade på hur situationen ser ut i Sverige, Finland och Åland och om de nordiska länderna till-sammans kan arbeta förebyggande för att motver-ka hedersrelaterat våld och förtryck. I diskussionen deltog genusvetare Emmie Särnstedt (Sverige), juris doktor Lisa Grans (Finland) och socialarbetare Da-nielle Lindholm (Åland). Moderator: Mia Hanström. Diskussionen livestreamades.

JULIPolitikerveckan SuomiAreena ordnades i år den 15—19 juli i Björneborg. Nordiska ministerrådet och det nordiska samarbetet var starkt synligt även i år och den nordiska paviljongen hade fått ett nytt och fräscht utseende. Precis som tidigare år så fördela-des ansvaret över paviljongen mellan olika nordiska

aktörer i Finland: Nordisk kulturkontakt, Norden i Fo-kus, NWC, NIVA, Hanaholmen och Pohjola-Norden. Det var ett lyckat samarbete mellan institutionerna och paviljongen väckte mycket intresse. I paviljong-en ordnades dagligen Café Norden, där kända politi-ker och påverkare fanns på plats och besökare bjöds på en kopp kaffe och pratstund med politikerna, så-väl ministrar som riksdagsledamöter. Även Nord-iska ministerrådets nya generalsekreterare Paula Lehtomäki besökte paviljongen.

Detta år hade ministerrådet två diskussioner som in-gick i det officiella programmet för SuomiAreena.

Den ena diskussionen hölls måndagen 15 juli i köp-centret Puuvilla och temat var invandrarkvinnor och arbetsmarknaden. Samtalet hölls på engelska och fokuserade på myter och sanningar kring invand-rarkvinnors integrering och sysselsättning i Finland och i Norden. Diskussionen öppnades av minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist. I panelen deltog Abdirahim Husu Husse-in, Moniheli ry, Chairman, Aziza Hossaini, Tmi Lacle, Consultant/Immigration issues, Natalia Mozovko, Nicehearts ry, Neighbourhood Mothers, Heikki Hiila-mo, professor of social and public policy, University of Helsinki, Petra Kouvonen, Director of Developme-nt, Science and Knowledge Creation, Anne Alitolp-pa-Niitamo, senior specialist, Center of Expertise in Immigrant Integration, Ministry of Economic Affairs and Employment och Helena Lagercrantz, Project Manager, Nordregio. Moderator var riksdagsledamo-ten Eva Biaudet. Diskussionen förverkligades i sam-arbete med Itla och Moniheli. Samtalet livestreama-des och ca 60 personer fanns i publiken på plats.

Den andra officiella diskussionen ordnade onsdag 17 juli och var ett samarbete mellan Nordiska mi-nisterrådet, Nordic Investment Bank, Moomin Cha-racters och John Nurminen-stiftelsen. Även denna diskussion ordnades på engelska och hade rubriken ”Bridge over polluted water – how to save the Bal-tic Sea?” Diskussionen fokuserade på vad länderna runt Östersjön och de företag som verkar där borde göra för att rena och rädda vårt gemensamma hav. Samma problem som har belastat Östersjön i åra-tal börjar nu synas också i världshaven, vilket innebär ett allt större intresse för nordiska miljölösningar de närmaste åren. Därför diskuterades också vad som krävs för att Östersjöregionen ska bli en pionjär inom havsskydd.

82


I panelen deltog Secretary General Annamari Ar-rakoski-Engardt, John Nurminen Foundation, MP Keit Pentus-Rosimannus, Estonia, President & CEO Henrik Normann, Nordic Investment Bank, Founder Amanda Rejström, Spark Sustainability, Secreta-ry General of the Nordic Council of Ministers, Paula Lehtomäki och CEO Roleff Kråkström, Moomin Cha-racters. Moderator var Mark Levengood.

Diskussionen ordnades på en av de största scener-na på SuomiAreena (Antinkatu 5) och det var en stor publik på plats (ca 150 personer). Diskussionen li-vestreamades.

Norden i Fokus ordnade också två diskussioner på Mikaelsgården med ca 20—30 personer i publiken vid vardera tillfälle. Diskussionerna livesändes på Face-book.

Den första diskussionen hade rubriken ”Nordens nya relevans” och handlade om hur eller borde det nord-iska samarbetet användas till. Samtalet ordnades i samarbete med Föreningarna Norden på svenska. I panelen deltog Ole Norrback, tidigare nordisk sam-arbetsminister och ambassadör, Matilda af Häll-ström, internationell sekreterare för Samlingspartiet och tidigare Nordiska rådets representant i Bryssel, Peter Stadius, professor och chef för Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet. Som mo-derator tjänstgjorde Henrik Wilén, förbundssekrete-rare, Föreningarna Norden.

Den andra diskussionen anordnades i samarbete med Pohjola-Nordens ungdomsförbund och hand-lade om unga och mobilitet i Norden, med fokus på utbildningsfrågor. I diskussionen deltog Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jäm-ställdhet, Anni Miettunen från Utbildningsstyrelsen och Nicholas Kujala från Ungdomens Nordiska Råd. Moderator var Markus Lyyra från Nordiska minister-rådets Info Norden-informationstjänst. Diskussio-nen var på både svenska och finska.

AUGUSTIProjektledaren deltog i den norska politikfestivalen Arendalsuka som en extra resurs för Norden i Fokus Norge under 14–15 augusti och var bland annat mo-derator för diskussionen ”Likestilling og arbeidsmar-ked – invandrarkvinners deltakelse i arbeidsmarke-det”.

SEPTEMBERProjektledaren deltog i den internationella konferen-sen om #metoo i Reykjavik, som var en satsning un-der det isländska ordförandeskapet i Nordiska minis-terrådet.

OKTOBERProjektledaren deltog i Nordiska rådets session och bevakade förhandlingarna i plenum, bevakade mö-tet för utskottet för kunskap och kultur i Norden samt modererade ett seminarium om #metoo i kul-tursektorn som Sveriges riksdag ordnade i samband med sessionen.

NOVEMBER På den internationella dagen mot våld mot kvinnor ordnade Norden i Fokus tillsammans med Svenska Teatern ett kvällsevenemang på teatern om våld mot kvinnor. Frågan lyftes mångsidigt genom berättelser om överlevnad, genom konst och musik, genom fö-reläsningar om brottsofferjouren med regionchefen för västra Finlands brottsofferjour Sari Somppi och om destruktiva maskulinitetsnormer med Alán Ali, ordförande för organisationen MÄN och genom en panel med jämställdhetsminister Thomas Blomqvist (SFP) och riksdagsledamöterna Veronika Honkasa-lo (V), Johan Kvarnström (SDP) samt Heli Järvinen (Gröna).

Evenemanget drog en stor publik, hela teatersa-longen var fylld, och fick även viss genomslagskraft i medierna genom intervju med Alán Ali och projekt-ledaren i Radio Vega samt en kort artikel inför evene-manget i Hufvudstadsbladet.

DECEMBERSom ett led i debatten om samtycke och kroppslig integritet inbjöds isländska författaren och förelä-saren Thordis Elva till ett samtal om sin bok På an-dra sidan förlåtelsen (2017), en bok som hon skrev till-sammans med den man som våldtog henne då hon var 16 år gammal.

Evenemanget samlade en publik på 36 personer och gick på engelska. Samtalet leddes av litteraturveta-ren Madeleine Dunderlin, Nordisk kulturkontakt.

83

AnnegårdenArbisBildningsalliansenBioarts SocietyCENS, Centrum för Nordenstudier, Helsingfors universitetCreative agency MåndagCuporeDanceinfo, FinlandDanmarks ambassad i FinlandDansk klub, vänskapsföreningen Finland-DanmarkDemos HelsinkiEU:s Kreativa Europa Help Desk i Köpenhamn och Helsing-forsEUNICEurooppanuoretFinlands svenska biblioteksföreningForeningerne Nordens ForbundFörlagetFörlaget OtavaGalleri SculptorHAM Helsinki Art MuseumHanaholmen – kulturcentrum för Sverige och FinlandHelmet-bibliotekenHelsingfors bokmässaHelsingfors stad, kultur och fritidHelsingfors universitet, Studieinriktningen för lärare inom småbarnspedagogikHelsinki Design WeekHufvudstadsbladetIslands ambassad i FinlandItla, Självständighetsjubileets barnstiftelseJohn Nurminen StiftelsenKonstnärskollektivet City MirageKultur för allaKulturrådet, NorgeLinda Bondestam LuckanLukeLuonto-liittoLUX HelsinkiMagmaMoomin CharactersMauri KunnasMoniheliNAPA, Nordens institut i GrönlandNDF, Nordic Development FundNEFCO, Nordic Environment Finance CorporationNIPÅ, Nordens institut på ÅlandNIVA Education – Advanced education in occupational healthNLH, Nordens hus på Färöarna

Norden i FokusNorden i Fokus SverigeNordic InnovationNordiska direktörsnätverket (DK, FI, SE, NO, EE, LT, LI)Nordiska investeringsbanken, HelsingforsNordiska kulturfondenNordiska ministerrådets kontor i RigaNordiska ministerrådets kontor i TallinnNordiska ministerrådets kontor i VilniusNordiska rådetNordregioNOREY, Nordens hus i IslandNorges ambassad i FinlandNorsk lag, vänskapsföreningen Finland-NorgeNVC, Nordiskt välfärdscenterNätverket Svenska nuOn the movePohjola NordenPohjola-Nordens ungdomsförbundPride HelsinkiPro LappenlahtiRakkautta & AnarkiaaRegionförvaltningsverketRuska ensembleSchildts & Söderströms förlagSekretariatet för nordiskt samarbete, Utrikesministeriet, FISetaSkábmagovat filmfestivalSlotts- och kulturstyrelsen, DKSocial- och hälsovårdsministeriet, FIStatens konstråd, SEStatens kulturråd, SESveaborgs förvaltningsnämndSvenska kulturfondenSvenska litteratursällskapetSvenska NuSvenska teaternSveriges ambassad i FinlandSydkustens ordkonstskolaTaike, Centret för konstfrämjandeTankesmedjan HattuTheatinfo, FInlandTjaldur, vänskapsföreningen Finland-FäröarnaUppik, vänskapsföreningen Finland-GrönlandUtbildnings- och kulturministeriet, FIWalhalla ryVänskapsföreningen Finland-IslandVärlden i bynYLEÅlandskontoretÅlands landskapsregering

Bilaga G Samarbetsparter 2019

84


Nordisk kulturkontaktKajsaniemigatan 900100 Helsingfors

Nordisk kulturkontakts specialbibliotektel. 010 583 1000

Öppettider:Tis, to 10–17Ons 10–19Fre 10–16Lö 10–14 (7.1–30.4)Dag innan helgdag stänger biblioteket alltid kl 16.

nordiskkulturkontakt.orgfacebook.com | nordiskkulturkontaktinstagram.com | nordiskkulturkontakt

Årsrapport 2019 - Nordisk kulturkontakt · ren, journalisten och aktivisten Alexandra Pascalidou...

Documents

Transcript of Årsrapport 2019 - Nordisk kulturkontakt · ren, journalisten och aktivisten Alexandra Pascalidou...