New Lång lönematch - s u/1998... · 2010. 6. 29. · Vetenskapsfestivalen utvärderad De flesta...

— 1 —SU-NYTT • NR 7 • OKTOBER 1998

PERSONALTIDNINGEN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET • nr 7/98

FOTO

: YN

GVE

FRA

NSS

ON

Med världen som arbetsfält – Sidan 16

VetenskapsfestivalenutvärderadDe flesta av dem som kom tillvetenskapsfestivalen i våras villgärna se fler liknande festivaler.Det framgår av den rapport ochutvärdering som är gjord efterfestivalen. Men det finns ocksåkritik mot bland annat hurinformationen om festivalenspreds till studenter och anställ-da inom universitetet och delta-gande högskolor.

Sidan 5

Ett palats för studenternai Stockholm500 nya läseplatser, StockholmsStudentkårers Centralorganisa-tion (SSCO) och studenthälsanär några av ingredienserna i detnya Studentpalatset. Det är ikulturgeografiska institutionensgamla lokaler på Norrtullsgatansom den gemensamma satsningenfrån stockholmsregionens uni-versitet och högskolor för stu-denterna öppnat.

Sidan 3

Ledning för europeiskoceanborrning hitNils Holm, universitetslektor igeokemi, tog i juli i år över ord-förandeskapet för ESCO-kon-sortiet för mindre europeiskaländer som ingår i det världsom-spännande samarbetet inomoceanborrning (ODP). InomODP bestämmer man var manska borra i oceanbotten för attsöka efter jordens geografiskahistoria.

Sidan 6

Snart är årets löneförhöjningar klara och SEKO- och TCO-medlemmar får en del av sin löneförhöjningnu i november. Men varför tar det så lång tid in på avtalsperioden innan förhandlingarna är klara?

En orsak är införandet av individuell lönesättning sedan några år. Därmed har förhandlingarnautökats med ytterligare ett steg ute på institutionerna.

– Eftersom varje prefekt och enhetschef bäst känner sina anställda, måste de också ansvaraför att sätta deras löner, säger personalchef Jan Lundgren.

Sidan 8

Avtal klart förhemlån av datorerNu finns fördelaktiga inköpsav-tal för datorpaket framtagna. Dehär avtalen förenklar för institu-tionerna att erbjuda sina anställ-da hemlån av datorer. Liknandefärdiga avtal finns på en rad an-dra områden, till exempel Inter-net-abonnemang, tryckeritjänst-er och budservice. Dessa kan geända upp till 35-procentiga ra-batter.

Sidan 2

Lång lönematchpå universitetet

— 2 — SU-NYTT • NR 7 • OKTOBER 1998

Ansvarig utgivare:Lena Wollin

Fax till redaktionen .................................. 15 36 93

Redaktörer under hösten:Tommy Ringart och Andreas Nilsson.Anette Norberg-Tägt ............................. tel 16 22 55E-post: [email protected]

Eftertexter, annonser (prislista) och grafisk form:Kjell Lundgren /ArcoMedia .................... tel 16 29 02E-post: [email protected] .... fax 16 12 50

Externa adresser:Jeanette Andén /ArcoMedia .................. tel 16 49 23E-post: [email protected]

Redaktionsråd: Sven Hovmöller . Bo Inge SkarströmErik Skogh . Lennart Tonell . Lena Wollin

Prenumerationer och adressändring:Fast anställda erhåller tidningen utan kostnad. Adress-ändring meddelas till Personalbyrån.Övriga kan bli prenumerant eller meddela adressändringgenom att kontakta Jeanette Andén, tel 08-16 49 23.

Redaktionen förbehåller sig rätten att vid behov kortai insända manus. Skriv därför kort redan från början.Insända manus returneras ej.Ej signerat material ansvarar redaktionen för.

ISSN 1103-2375

SU-NYTTär personaltidningen vid Stockholms universitet.Tidningens upplaga är 5 300 exemplar.

Adress:SU-Nytt, Bloms husUniversitetsvägen 10, 106 91 Stockholm

Nästa nummer av SU-Nytt Extra utkommer 2/11.Manusstopp 20/10.Nästa nummer av SU-Nytt utkommer 16/11.Manusstopp 29/10. Företagsannonser senast 22/10.

Eftertexten längst bak i denna tidning ligger på SUshemsida: http://www.su.se/Aktuellt/SU-Nytt

Rektors fond växerHandelsbanken har donerat 100 000kronor till rektor Gustaf Lin-dencronas stipendiefond.

Stipendiefonden fick rektor avuniversitetet när han fyllde 60år. Att Handelsbanken donerarpengar hör till ovanligheterna.

– Vi har en mycket bra kund-relation till universitetet ochdessutom är fondens ändamålatt premiera studenter väldigtbra, förklarar Magnus Uggla, re-gionbankchef för Stockholm.

Han lämnade över pengarnatill rektor i form av en jätte-check vid en lunch i Spökslottet.I och med donationen innehållernu fonden nästan 150␣ 000 kro-nor. De första studentstipendi-erna ska delas ut under 1999.

– Med hjälp av Handelsban-kens donation blir det nu möj-ligt att dela ut en större summaredan första gången, sägerMaud Hagqvist som förvaltaruniversitetets fonder vid ekono-miavdelningen.

Det nya inköpsavtalet för dator-paket förenklar för institutioner-na att erbjuda sina anställda hem-lån av datorpaket. Liknande av-tal finns för mängder med andravaror och tjänster. Ofta går detatt spara både tid och pengargenom att använda avtalen istäl-let för att själv sköta affärerna.

Tillsammans med andra univer-sitet och högskolor har ett avtalför datorpaket tagits fram. Av-talet är främst avpassat för in-köp av datorer som anställdaska kunna hyra hem.

– Nu är det upp till varje pre-fekt att bestämma om de an-ställda ska erbjudas förmånen.Erbjudandet måste dock gällaför alla på arbetsplatsen, sägerKjell Gullberg IT-koordinatorpå tekniska byrån.

Upptakten till avtalet är be-skedet i våras om att en hemlå-nad dator inte utgör en skatte-

pliktig förmån. Därmed kanman subventionera nya datorergenom att hyra ut dem till an-ställda och dra hyran från lönenföre skatt. Datorkostnaden blirdå i praktiken halverad. Institu-tionen får ingen merkostnad, ef-tersom hyran man får in kvittasmot avskrivningen av datorn.

Juridiska enheten arbetar påett hyresavtal för datorerna.Bland annat behöver försäk-ringar och anställningsvillkorregleras när universitetets egen-dom ska förvaras hemma.

Inköpen sköts av Datakom,som också kan berätta mer omdatorpaketen. Dessutom harStatskontoret liknande avtalsom också går att använda,både för PC och Mac-datorer.

Det är inte heller bara för da-torer som det finns fördelaktigaavtal som förenklar inköpen.

– Det finns avtal för nästanallt. De gör att institutionen kan

beställa direkt från en leveran-tör utan att behöva begära inanbud, säger Ulla Forsberg påtekniska byrån, som är ansvarigför övergripande informationvid upphandling.

Ett annat nytt avtal rör Inter-netabonnemang. För endast 156kronor per år kan anställda fåtillgång till Internet hemifrånvia företaget Telenordia.

Finessen med att handla påavtal är att köpevillkoren är be-stämda och att priset blir lägre,ibland med ända upp till 35-pro-centiga rabatter.

Centrala avtal finns samladehos bland annat Riksrevisions-verket, Statskontoret och Ver-ket för högskoleservice (VHS).Dessutom finns lokala avtal viduniversitetet, till exempel förtryckeritjänster, budservice ochkontorsmateriel.

Ulla Forsberg påminner ocksåom att mycket av det som efter-

frågas ofta finns inom universite-tet, till exempel i SU-butiken.Även tjänster går att hitta internt.Distributionsenheten kan blandannat ställa upp med hyrbilar.

Och skulle det trots allt intefinnas något passande avtal gårdet att få hjälp med upphand-lingar av VHS. Självklart medrabatt reglerad av ett avtal.

Andreas Nilsson

Mer information om avtal ger UllaForsberg tel. 16 22 58. Informationfinns också i pärmen Upphandlingvid Stockholms universitet hos insti-tutionens inköpsansvarige. Informa-tion om datoravtal ger Kjell Gull-berg, tel. 16 2294. Datorpaketensom går att hyra hem finns presen-terade på www.datakom.su.se/content/persondatorpaket.html.Programbibliotekarien Lennart Hel-leday, på tel. 674 74 53, kan merom datorprogram.

Avtal klart för anställdas hemlån av datorer

Den femte september blev Got-lands högskola självständig. Hög-skolan och universitetet har sam-arbetat i 20 år. Som ordförandei Svenska akademiska rek-torskonventet var Gustaf Linden-crona den som installerade rek-torn vid den nya högskolan, Gun-hild Beckman.

Gotlands högskola har omkring1 000 studenter. De profilområ-den man satsar på är arkeologi,

kulturarv och samhälle, Öster-sjöforskning och östersjösamar-bete, IT och ekonomi.

I samband med invigningenmeddelade kommunalrådet påGotland, Jan Lundgren, attkommunen ska garantera attforskningen vid forskningssta-tionen i Ar fortsätter. Universite-tet har nämligen sagt upp hyre-savtalet för forskningsstationen.

–Lars Westin som lett forsk-ningen vid stationen i Ar går i

Gotlands högskola invigd

pension och hans doktoranderär klara. Det finns ingen somhar visat något intresse för attdriva just den här forskningssta-tionen vidare så därför har vivalt att lägga ner verksamhetenför vår del nästa år, berättarFredrik Wulff, prefekt vid insti-tutionen för systemekologi.

Forskningsstationen i Ar harframförallt varit inriktad på fis-keriforskning och har funnits iomkring åtta år.

Men det verkar alltså som omverksamheten kommer att dri-vas vidare av högskolan på Got-land. Hur överlåtelsen ska gå tillär ännu inte helt klart. Förhand-lingar med högskolan på Got-land och Gotlands kommun,universitetet och statens fastig-hetsverk pågår.

T R

Hyresavtal för forskarstationen i Ar sägs upp

Fråninvigningen.Carl Tham italarstolen.GunhildBeckman,nyinstalleradrektor, i mittennärmast GustafLindencrona.

Gemensamma avtal gör de flesta inköp både billigare och enklare


Studentpalatset – så lyder detstolta namnet på den gemensam-ma satsningen som stockholms-regionens universitet och högsko-lor gör för studenterna. Student-palatset slog upp sina dörrar den21 september, men den officiellainvigningen äger rum den 20 ok-tober. I de vackra lokalerna varde senaste hyresgästerna kultur-geografen. Här finns det nu 500läseplatser.

I Studentpalatset kommer detockså att finnas möjlighet attom man har egen dator, kopplaupp sig på till exempel Internet.Det pågår diskussioner med spon-sorer för att installera permanentadatorer. Studenthälsan och Stock-holms Studentkårers Centralorga-nisation (SSCO) har också sina lo-kaler här.

Det var rektor Gustaf Linden-crona som fick idén till ett husför studenterna när kulturgeo-grafiska institutionen flyttade1997. Han ville att byggnadenskulle förbli ett hus för universi-tetet och för högskolorna istockholmsområdet. Det admi-nistrativa och organisatoriskaansvaret för Studentpalatset harStudentbyrån vid universitetet.

Det har kostat 8,4 miljonerkronor att renovera lokalernaoch man beräknar att den årligadriften kostar nära fem miljonerkronor. Kostnaderna för bådedrift och ombyggnad födelasmellan de sex ingående högsko-lorna: Stockholms universitetet,KI, Lärarhögskolan, Södertörnshögskola, KTH och Handels-högskolan. Fördelningen mellanhögskolorna beror av hur stu-denterna använder sig av huset.

Tommy Ringart

Studenterna vid universitetetgjorde bra ifrån sig i pristävling-en Studentdrink -98. Uppgiftenvar att skapa den bästa alkohol-fria långdrinken. 16 klubbmäs-terier från stockholmsområdetdeltog. Första pris gick till Ci-trus Surprise som skapats av

Personaladministrativa fören-ingens klubbmästeri vid univer-sitetet, och på tredjeplats komSur groda, framställd av Natur-vetenskapliga föreningen, ke-miska sektionens klubbmästeri.

Marianne Siegborn är sjuk-sköterska på Studenthälsan och

Bättre överblick mednytt handlingsprogramEtt handlingsprogram för stu-dentrekrytering har fastslagitsav förvaltningschefen. Inom för-valtningen arbetar flera enhetermed övergripande informationtill blivande studenter; student-byrån, informationsenheten ochenheten för internationella frå-gor och näringslivskontakter.Syftet med handlingsprogram-met är dels att skapa en gemen-sam bas för arbetet och på såsätt öka kvaliteten och effektivi-teten, dels ge underlag för even-tuella omprioriteringar av an-svar och resurser. Dessutom skahandlingsprogrammet förbättraöverblicken över hela områdetstudentrekrytering.

JMK-studenter får jobbNästan alla studenter som går utjournalistutbildningen vid JMK(institutionen för journalistik,medier och kommunikation) fårjobb efter utbildningen. Det vi-sar en färsk undersökning somgjorts av JMK.

Undersökningen omfattar defyra klasser på det treåriga 120-poängsprogrammet och de tvåklasser på det ettåriga 40-po-ängsprogrammet som gick utunder läsåren 1994/95 och1995/96. Den treåriga utbild-ningen är en yrkesförberedandelinje och en akademisk grundut-bildning. Det ettåriga program-met bygger på att studenternaredan har en akademisk grund-utbildning.

När studenterna intervjuatstvå år efter examen visar det atthela 78 procent av dem arbetadesom journalister eller inom när-liggande områden. De flesta avstudenterna arbetade inomtryckta medier. 20 procent varantingen föräldralediga, hadefortsatt att studera eller arbetadei andra yrken.

Ö med datorer i B-husetPå plan 5 i B-huset har studen-terna nu fått extra datorplatser.De fyra nya datorerna och skri-varen i den så kallade student-önska gå att boka vid infodisken,där man också får ett lösenord.Idag är bristen på datorer stor föruniversitets studenter.

– Datorerna i biblioteket är all-tid fullbokade så det här är ett sättatt förbättra situationen lite, sägerAleksander Acimovic, ansvarig påDatakom.

Under vintern kommer ytterli-gare student-öar med fler dato-rer att dyka upp i B-huset och F-husen.

Studentpalatset öppnat

”Citrus surprise” – en vinnare

Vinnarna från Personaladministrativaföreningens klubbmästeri blandar tillapelsin, citron, grenadin och krossadis till sin drink Citrus surprise införfinalen.

sitter med i projektgruppen förStudentdrink- 98.

– Alkoholen är billig och fes-terna många och för mångagrundläggs ett alkoholberoendeunder studenttiden. Tävlingenkan vara ett sätt att åstadkom-ma ett trenbrott och ta fram braalkoholfria alternativ.

Man hoppas kunna upprepatävlingen nästa år.

T R

FOTO

: YN

GVE

FRA

NSS

ON


Kvinnorna börjar komma ikappmännen lönemässigt men på dehögsta nivåerna lyser de med sinfrånvaro. Det menar Janet Blank,en av jämställdhetshandlägga-rna på universitetet.

– Jämställdhetsarbetet går fort-farande ganska trögt. Men detberor inte alltid på männen.Även om männen är positiva tillatt få in fler kvinnor i ledandepositioner som till exempel pre-

Så många som 93 procent avdem som kom till vetenskapsfes-tivalen vill gärna se fler liknandefestivaler, till och med flera gång-er om året. Det framgår av denrapport och utvärdering som ärgjord efter festivalen.

Det var den 18 till 26 april somuniversitetet tillsammans medNaturhistoriska riksmuseet,Bergianska trädgården ochKungliga Vetenskapsakademienbjöd in skolor och allmänhet tillvetenskapsfestival. Frescati fyll-des med aktiviteter. Konst ochvetenskap var det genomgåendetemat. 24 000 personer besöktefestivalen.

Besökarna tillfrågades om enrad olika saker i en enkät. Somhelhet får Vetenskapsfestivalenen positiv bedömning. Innehålletoch inte minst så kallade hands-on aktiviteter får högt betyg.

Av besökarna var något merän hälften kvinnor och sprid-ningen var ganska jämn överåldrarna. Ungdomar i åldern 16till 19 år, liksom äldre personeröver 65 var däremot underre-presenterade. Cirka 7␣ 000 avbesökarna kom från de 120 sko-lor som hade bokat in besök un-der veckan. Många hade ocksålockats till universitetet för för-sta gången tack vare vetenskaps-festivalen. 36 procent av demsom kom svarade att detta varderas första besök på Stock-holms universitet.

Viss kritikUnder själva festivalen medver-kade 550 studenter, forskare, lä-rare och andra enbart på univer-sitetets campusområde.

I den utvärdering som sam-manställts efter festivalen medsynpunkter från alla inblandade

finns det en del kritik. Öppnahus och seminarier nådde intesin publik och det var ocksåsvårt att locka gymnasieskoloratt komma. Mer insatser skulleha behövts för att nå ut till stu-denter och anställda inom uni-versitetet och deltande högsko-lor sägs också i utvärderingen.

Riksmedia tog upp festivalenen hel del. DN:s vetenskapsre-daktion, Vetenskapsradion, Sve-riges Radio International, Lillamagasinet i Sveriges Televisionoch TV Stockholm rapporteradefrån festivalen liksom ett flertaltidningar. En medieanalys gjordsenare visar att vetenskapsfesti-valen är den aktivitet vid univer-sitetet som fått mest uppmärk-samhet i media under året.

– Det har varit fantastiskt attarbeta så tätt ihop med universi-tetet. Där finns både entusiasmoch kompetens. Men jag tycketatt det ibland saknades pengaroch rutin att nå andra grupperän skolor, säger Agneta Gins-burg som varit projektledare förVetenskapsfestivalen.

Lena Wollin, informations-chef och en av initiativtagarnatill vetenskapsfestivalen:

– Vi lyckades nå vår viktigas-te målgrupp som var skolornaoch deras respons visar att den

fekter, finns det fortfarande förfå kvinnor som är universitets-lektorer och professorer. Det ärpraxis att man har någon avdessa positioner för att kunnautses till prefekt.

Janet Blank menar att mycketåterstår när det gäller jämställd-hetsarbetet. Själv tycker honinte att arbetet enbart ska bedri-vas i särskilda grupper utan attdet istället ska finnas med över-allt i det dagliga arbetet.

Varje institution har en egenjämställdhetsplan och ett jäm-ställdhetsombud.

Janet Blank försöker upp-muntra jämställdhetsombuden isitt arbete. I höst ska till exempelen representant från JämO kom-ma och besöka ombuden.

Annars ser Janet Blank på sigoch kollegan Lillemor Wester-berg som ”igångsättare” och le-der olika projekt för kvinnornavid universitetet. För närvaran-

här typen av aktiviteter behövs.Lena Wollin tror inte att det

blir aktuellt med en festival avsamma sort nästa år.

Forskarentusiasm– Vi på universitetet drog etttungt lass och vi har visat att detgår att nå ut med vetenskap påett lustfyllt sätt. Forskarnas en-tusiasm visar också att de verkli-gen vill dela med sig av sin forsk-ning när de får möjlighet. Minförhoppning är att man kangöra festivalen till något perma-nent men det kräver att flerasamarbetar som i Göteborg därstaden och näringslivet tillsam-mans med universitetet ochChalmers arrangerar en stor fes-tival varje år.

– Stockholms stad gav ett vik-tigt stöd när de finansierade enprojektledare för årets festival.

Jämställdhetsarbete tar tid

Besöksenkät:

”Gärna ännu en vetenskapsfest!”

Staden har också visat ett stortintresse för den här typen av frå-gor till exempel med planerna påen vetenskapspark i Stockholm medarbetsnamnet Futurum 2002. I pla-neringen ingår årets vetenskapsfes-tival som en del.

Men även om det inte blir nå-gon vetenskapsfestival nästa årtror Lena Wollin att man iställetkan åstadkomma ett öppet husinom ramen för Vetenskapenslustgård där förutom universite-tet Naturhistoriska riksmuseet,Kungliga Vetenskapsakademienoch Bergianska Trädgården in-går. En annan tänkbar platt-form kan vara Stockholms Aka-demiska Forum där högskolor-na i stockholmsområdet ingår.

Tommy Ringart

Intresserad av utvärderingen? –kontakta informationsenheten.

de planerar de ett mentorprojektför kvinnliga administratörer.En annan ny satsning är en da-torkurs för kvinnliga adminis-tratörer. I förlängningen hoppasJanet Blank att den ska leda tillytterligare fortbildningskurser.

Trots att mycket i jämställd-hetsarbetet går långsamt så tyck-er Janet Blank att hon har stortstöd av rektor och universitetetsledning.

Madeleine Salomon

Köerna av nyfikna blev stundtals långa under vetenskapsfestivalen.24 000 personer besökte festivalen och de flesta var mycketpositiva enligt besöksenkäten.

FOTO

: PER

WES

TERG

ÅRD

FOTO

: PER

WES

TERG

ÅRD


Forskningen på Sydpolen medatt detektera neutriner i kosmiskstrålning får 7,5 miljoner kronorav Knut och Alice Wallenbergsstiftelse. Därmed kan den så kal-lade Amanda-detektorn slutföras.

– Det här bidraget är mycketviktigt. Med det kan vi nu byggaklart detektorn och göra denstörre och effektivare. Även omvi redan idag samlar data gör dethär att vi kan få in ännu mer in-formation om neutrinerna, sägerprofessor Per-Olof Hulth vid Fy-sikum.

Han leder projektet om neu-trinerna, som är partiklar sombildas vid kärnreaktioner i såvälvår egen sol som i avlägsna de-lar av universum. Mer kunskapom neutrinon hoppas kunna gesvar både på frågor om materi-ens innersta byggstenar ochsammansättningen av univer-sum. Men studier av partikelnär svåra, eftersom den är olad-dad och svår att upptäcka. Nären neutrino kolliderar med enannan partikel uppstår dock enljussignal. Sådana ovanliga ljus-impulser detekterar forskarna iSydpolens is med detektorer be-gravda 2 000 meter ned i isen.

På så sätt går det att se varifrånneutrinon kommer i universum,och intressanta kosmiska för-lopp kan följas på mycket långtavstånd.

– När vi nu kan utöka antaletdetektorer blir det möjligt atttäcka en större yta av isen och vikan upptäcka fler kolliderandeneutriner, förklarar Per-OlofHulth.

Även professor Peter Lund-berg vid meteorologiska institu-tionen har fått 450 000 kronorav Knut och Alice Wallenbergs

stiftelse. Peter Lundberg deltar iett nordiskt projekt som stude-rar Golfströmmens nordliga ut-löpare och pengarna ska använ-das till att utrusta fartyg somtrafikerar Nordatlanten medmätinstrument. Därmed kanströmmens styrka och riktningstuderas bättre och man hoppasockså kunna undersöka hur för-ändringar i klimatet påverkarvår nordliga fortsättning avGolfströmmen.

Andreas Nilsson

Studenters e-post är privat ochinte offentlig handling. Det harkammarrätten slagit fast. Däre-mot gäller det att komma ihåg attanställdas e-post ofta är offentligoch både måste registreras ocharkiveras.

Kammarätten har gjort klart attden student som ville se en an-nan students e-post som allmänoch offentlig handling inte fårdet. Domen slår fast att studen-ter inte kan ses som företrädareför universitetet. Därmed är de-ras e-post privat och inte offent-lig.

– Det är en viktig markeringsom antagligen kommer att gäl-la även för alla andra typer avskolor och utbildningar, förkla-rar Göran Wirdéus vid juridiskaenheten.

Han påpekar dock att studen-ten överklagat domen till reger-ingsrätten, som ska övervägaom fallet tas upp igen.

I vilken utsträckning är då an-ställdas e-post offentlig? Gene-rellt gäller att uppgifter som hörtill ett ärende är allmän hand-

Stöd till forskningom neutriner och Golfströmmen

E-post sätter offentligheten på prov Vetenskapslaboratorietfår pengar för utvidgningUtbildningsdepartementet hargett 1,8 miljoner kronor till Fysi-kum för att utveckla Veten-skapslaboratoriet. I dag kangymnasieklasser komma till la-boratoriet och under ledning avFysikums forskare få utföra oli-ka fysiska experiment.

– Nu tänker vi gå nedåt i åld-rarna och även ge högstadieklas-ser och fler skolor utanförStockholmsområdet möjligheteratt utnyttja Vetenskapslaborato-riet, säger bitr. professor LarsBergstöm.

Han är initiativtagare till Ve-tenskapslaboratoriet tillsam-mans med bitr. professor ErikJohansson, som är föreståndareför laboratoriet. Pengarna defått ska bland annat användastill att utveckla nya experimentför de yngre eleverna. Dessutomkrävs det fortbildning av lärarnatill klasserna som ska komma påbesök. Sådan verksamhet börjarunder våren och de första hög-stadieeleverna beräknas kunnakomma nästa höst. Intresset förVetenskapslaboratoriet är stortoch det är nästan jämt fullbokat.Idag tar man emot cirka 1900gymnasieelever varje år enligtLars Bergström.

Miljöarbetettar fart igenMed en enkät till alla prefekteroch chefer ska nu universitetetsmiljöarbete komma igång igen.

– Vi ser det som en nystart ochvill få in information om vadsom händer ute på institutioner-na och vilka frågor som man an-ser vara viktiga, säger Karl-AxelBoström, sekreterare i Miljörå-det.

Svaren på enkäten kom in un-der september och rådet ska nuutvärdera vad man ska gå vidaremed i miljöarbetet.

Mer information om miljöarbetet:Karl-Axel Boström tel 16 21 41eller http://lacke.tb.su.se/Environment/Agenda21.html.

Pengar ur kungafondtill Åke BergmanProfessor Åke Bergman vid insti-tutionen för miljökemi har till-delats 50 000 kronor ur Stiftel-sen Konung Carl XVI Gustafs50-årsfond för projektet ”Diffusspridning av ämnen i ekosys-temen”.

ling. Det inbegriper även e-post.Eftersom möjligheten att hävdasekretess är begränsad till exem-pelvis vissa personalärenden, ärdet mesta dessutom offentligt.

Samtidigt som begäran omstudentens e-post kom en för-frågan om att få ut e-post sominkommit till rektor och var all-män handling. Här var det ingaproblem utan dessa lämnades utomedelbart.

– Det känns skönt att detfungerade och att vi handladerätt i båda de här fallen, sägerGöran Wirdéus.

– När det gäller handlingarsaknar det egentligen betydelseom de kommer som e-post, faxeller i kuvert. Det är innehålletsom är det viktiga, förklarar re-gistrator Elisabeth Eriksson.

En viktig konsekvens av attäven e-post kan vara offentlig äratt viss inkommen och utgåendee-post måste skrivas ut och re-gistreras liksom vanlig post. Ettexempel är ansökningar tilltjänster.

– Det är svårt att veta om viverkligen får in allt som borde

registreras. I dag har vi ett parhandlingar i veckan som kom-mit via e-post. Helt klart läggsett större ansvar på handläggar-na, säger Elisabeth Eriksson.

Ett sätt att förenkla hantering-en som hon funderar på är attlåta anställda skicka vidare enkopia av e-post som ska registre-ras direkt till henne.

Förutom att komma ihåg re-gistrering får man inte heller ra-dera sin e-post hur som helst. Iprincip gäller samma arkive-ringsprinciper där som för an-dra typer av allmänna handling-ar. Än så länge sparas dock all e-post centralt på datorer, därförfinns det ännu inga riktlinjer förhur e-post ska hanteras av varjeanställd.

Andreas Nilsson

Frågor besvaras av registrator Eli-sabeth Eriksson tel 16 22 63 [email protected]. E-posttill registratorsfunktionen skickastill [email protected].

Men hjälp av de 7,5 miljonerna från Knut och Alice Wallbenergsstiftelse kan Amanda-detektorn vid Sydpolen avslutas.


Nils Holm, universitetslektor igeokemi, tog i juli i år över ordfö-randeskapet för ESCO-konsortietför tolv mindre europeiska län-der som ingår i det världsom-spännande samarbetet inom oce-anborrning, ”Ocean Drilling Pro-gram” (ODP). Och sekretariatetför ESCO finns nu vid institutio-nen för geologi och geokemi. Tillvetenskaplig koordinator utsågsMaria Ask, som har rekryteratsfrån KTH. Sekretariatet och ord-förandeskapet roterar vart tredjeår bland de tolv europeiska län-der som ingår i ESCO.

Det är inte en slump att univer-sitetet och institutionen för geo-logi och geokemi tar över ordfö-randeskapet.

– Vår institution har varit ak-tiv och drivande i det här samar-betet och dessutom har vi enlång och välrenommerad forsk-

ningstradition inom bland annatklimatförändring och paleocea-nografi. Paleoceanografi är denforskningsgren som sysslar medförändringar i havscirkulationenett par hundra miljoner år bakåti tiden och de konsekvenser det-ta fått för havets biologi, geologioch kemi, säger Nils Holm.

Den uppgift som han och MariaAsk har tagit på sig är att samordnaESCO-medlemsländernas forsk-ningsförslag för ett internationelltforskarfartyg. Fartyget har förmå-gan att borra på havsdjup pådrygt 8 000 meter. Som mest harman borrat sig ner 2 000 meter ihavsbotten. De borrkärnor somman tar upp är det material mansedan arbetar med för att lära sigmer om jordklotet.

Det kostar 47 miljoner dollarper år att driva programmet ochdrygt hälften av pengarna kom-mer från USA, men länder runt

De söker efter svaren i djupenOceanborrning berättar jordens geologiska historia

hela klotet är med och bidrar.Sveriges andel är 2,6 miljonerkronor. De pengarna kommerfrån Naturvetenskapliga forsk-ningsrådet (NFR).

Resorna förbereds nogaVarje resa som forskningsfarty-get gör förbereds mycket nogainom ODP (Ocean Drilling Pro-gram). Olika förslag vägs motvarandra och det är här somNils Holm har en av sina viktigauppgifter; att delta i den inter-nationella styrgruppens arbeteoch se till att den bästa forsk-ningen genomförs. Inom ODParbetar man nu enligt fem bredaforskningsmål, klimathistoria,havsnivåförändringar, jordensdeformering som ger mer kun-skap om jordbävningar, omsätt-ning av sediment och bakterier ihavsbotten samt med att skaffasig mer kunskap om lokala för-hållanden i områden som inte ärså väl undersökta ännu, till ex-empel Arktis.

Innan ett beslut är taget omvar man ska borra undersöksplatsen mycket noga. Det är vik-tigt att inte borra i områden därdet kan finnas gas eller olja, ef-tersom det kan innebära storarisker för miljö, fartyg och be-sättning. Varje resa tar två må-nader och under dessa två må-nader arbetar forskarna i tolv-timmarsskift. Ombord finnsforskare från hela världen ochMaria Ask, som varit med påtvå resor berättar att det blir enmycket stark sammanhållningombord.

– I två månader är man heltkoncentrerad på forskningenoch förutom att ens kunskaperutvecklas knyter man också vär-defulla kontakter. Efter min för-sta resa var jag både i Frankrikeoch USA som gästforskare.

Det moment som alla väntar

på är de regelbundna intervallnär borrkärnan tas upp. Den de-las upp i 1,5 meter långa sektio-ner och undersöks sedan nog-grant i de tio välutrustade labo-ratorier som finns ombord. Dehär borrkärnorna med sina oli-ka lager är var och en en sortsarkiv över jordens geologiskahistoria. man beskriver borrkär-nans sammansättning ochstruktur och mäter bland annatdess densitet, porositet, magne-tism, och kemiska sammansätt-ning. En liten del av de olikalagren skrapas också av och un-dersöks i mikroskop för att kart-lägga vilka fossil som finns. Detger en bra vägledning för hurgammalt lagret ifråga är. Mendet är bara halva borrkärnansom undersöks på det här nog-granna sättet. Kärnan klyvs mittitu i längdriktningen och den an-dra halva lagras orörd och bi-drar till det jättelika arkiv avborrkärnor från världens havs-bottnar som byggs upp av ODPför framtida forskning.

Viktig kunskapskälla– Det mesta vi vet om det somkallas platt-tektonik, det villsäga hur de väldiga plattor somkontinenter och hav vilar på rörsig, har sitt ursprung i den härtypen av havsborrningar, sägerNils Holm.

Några av de slutsatser djup-havsborrningarna har bidragittill är hur klimatet förändratsunder de senaste 175 miljonernaår, hur glaciärerna har föränd-rats, hur kontinentaldriften harsett ut och hur nybildning avoceaner äger rum. Något somman också har undersökt är hurmalmbildning går till. Det är ettav de områden som Nils Holmsjälv forskar kring.

– Vi fann på en resa där jag varmed vilken stor roll havsvattnet

Borrstången på forskningsfartyget ”The Joides Resolution” kan nåner till vattendjup på 8 135 meter och sedan borra sig ner drygt2 000 i havsbotten.

Forsknings-samarbetetinom ”OceanDrillingProgram” ärhelt styrt avforskarnasjälva, menarNils Holm ochMaria Ask. FO

TO:

MIA

ÅKE

RMA

RK


Riksbankens jubileumsfond sat-sar 60 miljoner kronor på en na-tionell språkvetenskaplig fors-karskola. Syftet är att öka anta-let forskarstuderande och dispu-tationer inom de språkveten-skapliga delarna av modernaspråk. En viktig bakomliggandeorsak till den här satsningen äratt det finns för få lärare medtillräcklig kompetens för att un-dervisa på en akademisk nivå idessa ämnen.

Forskarskolan ska ge plats för

EU-kommissionens fjärde ram-program för forskning och ut-veckling avslutas under 1998.Därefter startar ett nytt femte ram-program, med för universitetetintressanta områden som biotek-nologi, miljö och globala klimat-förändringar. Även humanistiskoch samhällsvetenskaplig forsk-ning finns nu med.

Det nya ramprogrammet inne-håller både nya inslag och delvisnya målsättningar. Nyckelbe-grepp är koncentration mot ettbegränsat antal mål samt störreeffektivitet och flexibilitet.

– Man kommer att sträva motstörre öppenhet och förenkladeprocedurer, så att projekt kanstarta snabbare. Spridning ochnyttiggörande av resultaten be-tonas mer än tidigare och med-verkan för medlemmar utanförEU underlättas också, säger UllaJungmarker som ansvarar förEU:s forskningsprogram vid en-heten för internationella frågoroch näringslivskontakter.

I dag stöder det nuvarandefjärde ramprogrammet forsk-ning vid universitetet med cirka150 miljoner kronor. Totaltinnehåller programmet 135 mil-jarder kronor och det nya pro-grammet kommer att innehållaungefär lika mycket.

För ökad medverkan av fors-kare och näringsliv ska rådgi-vande grupper inrättas. De vän-tas föreslå riktlinjer för innehål-let i arbetsprogrammen och an-sökningsomgångar samt ge syn-punkter på bland annat utvärde-ringskriterier.

Femte ramprogrammet är lik-som det fjärde uppdelat i fyraaktiviteter. Den första aktivite-

ten består av fyra ämnesinrikta-de program som heter Impro-ving the Quality of Life andManagement of Living Resour-ces, Creating a User-friendly In-formation Society, PromotingCompetitive and SustainableGrowth samt Energy, Environ-ment and Sustainable Develop-ment.

De övriga mer tvärvetenskap-liga aktiviteterna heter Confir-ming the International Role ofCommunity Research, Promo-tion of Innovation and Encou-ragement of SME Participationsamt Improving Human Re-search Potential and the Socio-economic Knowledge Base.

– Sverige har ju drivit fråganom att lyfta fram de humanistis-ka och samhällsvetenskapligaområdena. Dessa frågor kom-mer nu att få ett eget utrymmeinom den fjärde aktiviteten omfri rörlighet för forskare, sägerUlla Jungmarker.

Under vintern hålls tre semin-arier om det femte ramprogram-met. Seminarierna leds av uni-versitetets EU-konsulter ochvänder sig till forskare, dokto-rander och andra intresseradevid institutionerna.

● 27 oktober: Generell infor-mation om det femte rampro-grammet.

● 26 november: Miljö, biotek-nologi, samt den fjärde aktivite-ten.

● 10 februari: Medicinsk bio-teknologi, biomedicin samt denfjärde aktiviteten.

Andreas Nilsson

För ytterligare information ochanmälningar kontakta Ulla Jung-marker, enheten för internationellafrågor och näringslivskontakter,e-post: [email protected], telefon 16 2257. Informationom ramprogrammet finns också påwww.eufou.se och www.cordis.lu.

forskarutbildning på heltid åt 35till 40 yngre doktorander. Det äri språken engelska, franska ochtyska som den här möjlighetenöppnas. Och några av de ämnensom är aktuella är; språkinlär-ning, lexikologi, språkvariationoch översättningsforskning.

Forskarskolan ska finnasspridd över hela landet och star-ta höstterminen1999. Det kom-mer att finnas ett huvudcentrumför varje ämne, men var de skaligga är ännu inte fastlagt.har i bildandet av kopparmalm. I

ett förstadium bildas ett gipslik-nande ämne som sedan lakats utav havsvattnet. Det var förstagången vi kunde studera den härtypen av malm under bildning.

Det som framför allt intresse-rar Maria Ask är hur borrkär-nan uppträder under starkttryck i laboratoriet.

– Vi försöker härma förhål-landena under havsbotten föratt få ledtrådar till hur bergs-spänningarna i havsbotten på-verkar sedimenten. Det kan i sintur vara en hjälp när man skaförstå hur jordbävningar upp-står, berättar hon.

Även borrhålet intressantMen Maria Ask är inte bara in-tresserad av själva borrkärnan.För henne liksom många andraforskare är själva borrhålet in-tressant. Vilken deformeringäger rum i borrhålsväggen? Hurvarierar densitet och porositet iborrhålet? Det är några frågorsom man kan få svar på genomatt sända ner sensorer i borrhå-let. Det är också möjligt attplugga igen borrhålen för attkunna återkomma och göra nyamätningar eller borra sig djupa-re ner.

En av de viktigaste uppgifter-na som Nils Holm och MariaAsk ser framför sig under denärmaste åren är att sprida en-gagemanget för ODP bland geo-loger i hela Sverige, och inomkort åker Maria ut på en litenföreläsningsturné till universitetoch högskolor.

– Det här är ett forskarsamar-bete som verkligen är styrt avforskarna själva, alla data ärhelt öppna redan efter ett år ochkan enkelt laddas ner direktfrån nätet. Det här är grund-forskning när den är som bäst,avslutar Nils Holm.

Tommy Ringart

För mer information:www–ODP.tamu.edu

Nationell språkvetenskapligforskarskola startar nästa år

Gunnel Engwall, professor ifranska, sitter i planeringsgrup-pen för universitetets del och be-rättar att man här kommer attgenomföra ett förberedande årmed start i november med enkurs i andraspråksinlärning. In-formation om de planerade kur-serna komner att sändas ut tillde språkvetenskapliga institutio-nerna.

Tommy Ringart

Nytt ramprogramkan ge forskningspengar

Stärk studentinflytandet”Ingen större förstärkning avstudenternas inflytande inomhögskolan har skett sedan ti-den kring 1970”. Det konsta-terar den arbetsgruppen inomUtbildningsdepartementetsom genomfört en översyn avstudentinflytande inom hög-skolan. Arbetsgruppen presen-terade sin rapport i slutet avaugusti. Enligt den SCB-studiesom ingår i rapporten är stu-denterna mycket missnöjdamed sina möjligheter att på-verka universitet eller högsko-la. De gav detta betyget 2,3 på

en skala från ett till fem.I rapporten frågar man sig

om en orsak till det dåliga stu-dentinflytandet kan vara attundervisning i Sverige är enlågstatussyssla jämfört medforskningen, till skillnad frånexempelvis USA.

I rapporten föreslås också enrad åtgärder för att stärka stu-dentinflytande. Några av för-slagen är att undervisning skabli meriterande för lärarna, attstudenterna ska ha inflytandeöver kursutbudet och att stu-denternas rättssäkerhet stärks.


Den långa vägen framtill färdiga löner startarmed förberedelser påcentral nivå hos Arbets-givarverket och de olikafackförbunden. Totaltkrävs ungefär ett års ar-bete innan de centralaavtalen är klara. Däref-ter går universitetet vi-dare och förhandlar lo-kalt med SACO, TCOoch SEKO. Till sist skerden slutgiltiga lönesätt-ningen tillsammans medenhetschefer och prefek-ter. Löneprocessen härpå universitetet brukarta ungefär ett halvår.

Många undrar kanske var åretslöneförhöjning har tagit vägen.Väntan beror på de många för-handlingarna som måste ske fråncentral nivå och ända ut på uni-versitetets institutioner och enhe-ter. I år hindrades arbetet dessut-om av sommaren. Men en del avlöneförhöjningen kommer i no-vember.

De centrala avtalen har varitklara sedan några månader. Nuhar de sista förhandlingarna omhur mycket pengar som ska för-delas i lönepotterna här vid uni-versitetet avslutats för TCO ochSEKO. Så fort facken och perso-nalchefen Jan Lundgren harkommit överens går informationom innehållet ut till universitetsöver hundra institutioner ochenheter. Där tar de slutgiltiga lö-nerna sedan form.

– Vi har ju en långtgående de-centraliserad lönebildning härsedan några år. Varje prefektoch enhetschef ansvarar för sinaanställdas löner. Universitetetsträvar efter en individuell löne-sättning och då måste ansvaretligga hos de personer som sitterinne med kunskaperna om deanställda, säger Jan Lundgren.

Han räknar inte med att allaturer i förhandlingarna är avkla-rade förrän i början på nästa år.

– Istället har vi erbjudit fackenen lösning där vi betalar ut ettgenerellt påslag för 1998 och1999 nu i november. Hur stortdetta generella påslag blir är nuklart för TCO och SEKO menännu inte för SACO, säger JanLundgren.

SEKO- och TCO-medlemmarliksom de som inte är fackligtanslutna får en del av sin löne-

förhöjning utbetald i november.Ett generellt påslag på två pro-cent eller lägst 400 kronor förheltidsarbetande betalas ut re-troaktivt från 1 april. FörSACO:s medlemmar pågår ännuförhandlingar. Alla professorerfår dock två procents påslagoavsett facktillhörighet.

– Under början på nästa årkan vi avsluta förhandlingarnaom de individuella påslagen, sä-ger Jan Lundgren vidare.

Förhandlingsarbetet med åretslöner har hållit på längre än vadmånga kanske tror. Starten liggerlångt före sista mars i år, då detgamla avtalet upphörde att gälla.

Först måste Arbetsgivarverket(AGV) och fackförbunden kom-ma överens på central nivå. JanLundgren var inblandad redan idet förberedande arbetet på AGVoch satt i den delegation som be-vakar intressena för alla universi-tetet och högskolor. Delegatio-nen började sitt arbete ett drygtår innan avtalstiden löpte ut ochAGV:s bud lades sedan fram förejul förra året.

De olika centrala fackförbudenhade då arbetat på liknande sättoch lade samtidigt fram sina yr-kanden från förbundshåll. Däref-ter började förhandlingarna omhur de centrala avtalen skulle se utför varje förbund.

Treårigt avtalI de centrala avtalen reglerasdels ett lägsta löneutrymme ochdels principerna för en fördel-ning utifrån till exempel jäm-ställdhetssynpunkt. Dessutomfastställs tiden avtalen ska gälla.I år blev de treåriga, men detfinns möjlighet att säga upp demefter två år.

– I och med de centrala avtalenhar grunderna för löneförhand-lingarna lagts fast och vi här påuniversitetet kan ta över, sägerJan Lundgren.

Normalt tar de lokala för-handlingarna ungefär ett halvår.Alltså borde lönerna ha varit sågott som klara nu.

– Men i år försenade bland an-nat vissa oenigheter mellan AGVoch SACO processen. Det dröj-de ända till maj innan alla cen-trala avtal blev klara. Vi ansågdå att det inte var någon idé attdra igång förhandlingar föresommaren, utan väntade iställettill i augusti med att ta kontaktmed facken, förklarar Jan Lund-gren.

Penningpott räknas framNär de lokala förhandlingarnasedan startade räknades denpengapott för löneökningar somär tillgänglig för varje facklig or-ganisation fram. Deras del avkakan baseras på antalet med-lemmar den sista mars, slut-punkten för den gamla avtalspe-rioden.

Störst bland facken vid uni-versitetet är SACO, med unge-fär hälften av de 3 500 anställ-da. Därefter kommer TCO meden knapp tredjedel. Dessutomhar SEKO ett hundratal anslut-na och ytterligare några för-bund har mindre antal medlem-mar vid universitetet. En femte-del av de anställda är inte fack-ligt anslutna, men får ända sinpott på samma sätt som övriga.

När nu de lokala förhandling-arna blir klara går som sagt JanLundgren ut med information omvad avtalen innehåller och vilkenpott som finns för varje chef att

fördela individuellt ute på enheteroch institutioner.

– Cheferna och prefekterna haralltså en central roll i lönesprid-ning genom att de bedömer vilkasom ska få extra påslag.

När Jan Lundgren sedan får inlöneförslagen från chefernakommer han återigen att sättasig med facken för att gå igenomvad varenda anställd får ochdiskutera om de föreslagna indi-viduella lönerna kan accepteras.Facken bedömer hur kompeten-sen avspeglar sig i lönerna medhjälp av sina ombud ute på in-stitutionerna och de enkätersom tidigare har skickats ut tillmedlemmarna.

– Det brukar till en början bliflera hundra personer där facketoch prefekterna inte är överensom lönesättningen och då får viförhandla några varv till, sägerJan Lundgren.

För att inte påverka cheferna ideras lönesättning lämnar haninte ut information om vilketfackförbund olika anställda äranslutna till. Det borgar ocksåför att oansluten personal be-handlas på samma sätt som an-sluten. Däremot finns det ingensom sedan argumenterar för denindividuella lön oansluten per-sonal föreslås få.

När det gäller professorernaslöner bestäms de enligt ett chefs-löneavtal. Här har dekanerna påfakulteterna en nyckelroll, efter-som de föreslår de individuellalönerna för ”sina” professorer.Sedan bestämmer rektor lönernautifrån deras rekommendationeri samråd med facken.

Andreas Nilsson

Lång väg . . .innan mödosam förhandling ger lön


Med ökande efterfrågan på duk-tiga lärare och forskare blir detallt viktigare för universitetet attkunna erbjuda konkurrenskrafti-ga löner. För att uppnå det krävsmer individuell lönesättning en-ligt både personalchefen och fack-en. Därmed läggs dock ett störreansvar på prefekter och enhets-chefer att bedöma sina anställ-das kompetens.

Statistik visar att lönerna här påuniversitetets ligger lågt förmånga yrkesgrupper jämförtmed andra lärosäten.

– Framför allt gäller det lärar-na, där vi ligger bland de sämsta ilandet. Därför vill vi ha en speci-ell lärarsatsning i årets avtal, sä-ger Mats Rubarth, SACO:s ord-förande vid universitetet.

Han sysslar till vardags medarbetslivsfrågor både som fors-kare och studierektor på sociolo-giska institutionen och är över-ens med personalchefen JanLundgren om att de låga lönernaär ett problem. Konkurrensensom har uppstått i och med eta-bleringen av nya högskolor i om-givningen ökar behovet av attkunna hålla kvar duktiga lärareäven med ekonomiska argu-ment. Att erbjuda en stimuleran-de forskarmiljö är kanske inte

tillräckligt längre.– Rektor ser naturligtvis allvar-

ligt på det låga löneläget och viser över vad det går att göra åtdet, säger Jan Lundgren.

Han vet inte riktigt varför uni-versitetets löner har släpat efter.En brist Jan Lundgren ser i da-gens system är man inte kan för-dela några pengar centralt tillområden där till exempel mark-nadstrycket är stort och det skul-le behövas större lönehöjningar.

En orsak till de låga lönernakan enligt Jan Lundgren vara attförhandlingarna här sköts min-dre ute på institutionerna än påandra lärosäten. Konsekvensenkan bli att man hamnar närmarede centrala avtalens lägre löne-utrymmen och får mindre löne-spridning.

Mer lokala förhandlingarönskvärt

Mats Rubarth skulle också viljase att förhandlingarna sköttes änmer lokalt.

– I arbetet med prefekternafungerar idag personalchefen sommellanhand. Det vore mångagånger lättare att förhandla di-rekt med prefekterna istället.

Båda parter vill alltså läggamer av förhandlingsarbetet utepå cheferna för enheter och insti-

tutioner. Samtidigt innebär detäven problem.

– Alla prefekter är inte så akti-va när de sätter lönerna, utanfördelar de individuella påslagenganska schablonmässigt. En ef-fekt av decentraliseringen äräven att de ofta saknar kunska-per om till exempel arbetslag-stiftning, vilket är olyckligt. Härmåste prefekterna få bättre stöd,säger Mats Rubarth.

Individuella lönekriterierviktiga

Jan Lundgren ser som en viktigtdel i den individuella lönesätt-ningen att prefekterna presente-rar kriterierna de går efter när desätter löner.

– De ska kunna säga “det härtycker jag är viktigt”. Då blir de-ras arbete lättare och de anställ-da kan också bättre förstå vadsom styr de individuella lönepå-slagen, säger han

Det är inte bara kraven på pre-fekter och enhetschefer somökar. En effekt av den stora fri-heten i de lokala förhandlingar-na blir dessutom att det är änviktigare för de fackliga ombu-den att sätta sig in i avtalen.

– Så fort de är bestämda cen-tralt måste vi lära upp oss pådem och tolka vad de innebär på

vår arbetsplats, säger Mats Ru-barth.

En viktig och komplex frågasom kommer att segla upp gan-ska snart under den här avtals-perioden är den nya högskole-förordningen. En nyhet är attmöjligheten att befordras tillprofessor ökar. Hur påverkardet lönerna?

– Först ut att bli professorerenligt de nya reglerna är antagli-gen dagens biträdande professo-rer, som på grund av sin erfaren-het redan har ganska jämförbaralöner. Men de som kommer där-efter blir svårare att lösa. För hardu bedömts ha professorskom-petens, så ska du också ha lön ef-ter det. Annars riskerar vi att fåA- och B-lag av professorer, sä-ger Mats Rubarth.

Jan Lundgren påpekar dockatt utrymmet för löneökningarär litet och att det inte går atträkna med automatik när detgäller högre löner för de nyaprofessorerna.

Den nya förordningen börjargälla vid årskiftet, så lagom till attårets löneförhandlingar slutförskan alltså Jan Lundgren och MatsRubarth vänta sig nya utmaning-ar vid förhandlingsbordet.

Andreas Nilsson

FOTO

: YN

GVE

FRA

NSS

ON

Individuell och marknadsmässiglön allt viktigare

Mats Rubarth, SACO:s ordförande vid universitetet och Jan Lundgren, personalchef vid förhandlingsbordet.


Johan Björkman har i augustitillträtt den nyinrättade tjänstensom informatör. Han ska leda,samordna och förverkliga fakul-tetens informationsprojekt medprioritet på rekrytering av stu-denter, kontakt med näringslivoch media, samt forskningsinfor-mation.

Inga mobiltelefonervid tentamenEfter beslut av rektor har tenta-mensreglerna reviderats samtöversatts till engelska. Revider-ingen innebär bland annat attmobiltelefoner aldrig kan varaett tillåtet hjälpmedel. Beställ-ning av ytterligare exemplar avde reviderade tentamensregler-na kan göras från ArcoMedia,reproenheten, Lena Kindgren,ankn 3303, och kostar 1 kr/ex.Vidare har juridiska enheten re-viderat Handbok i att handläg-ga ärenden vid Stockholms uni-versitet och skickat ut ett ex av

den nya upplagan till prefekter,enhetschefer och dem med mot-svarande ställning. Beställningav ytterligare exemplar kan gö-ras från Marianne Westman,juridiska enheten till ett pris av60 kr/ex.

Kopieringsavtaletfår inte kringgåsSom en följd av det kopiering-savtal Stockholms universitethar med BONUS (Bild Ord NotUpphovsrättslig Samorganisa-tion) gäller att det inte får före-komma att avtalets regler omtillåten kopiering kringgås ge-

nom att studenterna bereds till-fälle att göra egna kopior, till ex-empel om viss kurslitteratur intefinns på bokhandeln när en kursska starta. Om boken trots dettaska användas bör läraren i stäl-let inhämta tillstånd att mot er-sättning kopiera boken eller de-lar av den. Sådant tillstånd börenligt avtalet ges om förlagenhar fått uppgift om kurslittera-turen i god tid.

Enligt kopieringsavtalet fårlärare, för att komplettera denförlagsutgivna kurslitteraturen,för sina studenter kopiera högst15 procent av antalet sidor ur enbok, dock högst 15 sidor. BO-

Nyheter från juridiska enheten

Matnat satsar på information

NUS kommer på regelbundnabesök till universitet och följerupp tillämpningen. Juridiska en-heten medverkar vid besökenoch enligt vår uppfattning är ef-terlevnaden av avtalet god.

Ny praktikantJur kand Cecilia Brunnströmpraktiserar på juridiska enhetenunder perioden 980907–990107.Cecilia examinerades våren 1998från Uppsala universitet. Prakti-ken innebär introduktion till ar-betslivet och hon kommer att ar-beta med frågor som enheten an-svarar för. Cecilia Brunnströmfinns för närvarande på rumC538 med anknytning 7026.

Göran WirdeusJuridiska enheten

Johan Björkman är naturvetareoch fil mag från universitetet(biologi, kemi, geovetenskapoch fysik) med ett förflutet somlärare och inom förlagsbran-schen. Efter examen från IHR1989, har han arbetat med in-formation och marknadsföring– dels på reklambyrå som copy-

writer och projektledare, dels påVärldsnaturfonden WWF samt ieget företag.

Kontakt: Johan Björkman, Bloms hus,tel. 16 3592, fax 16 35 71,e-post [email protected]

Ny medarbetare på matematisk-naturvetenskapliga fakultetskansliet


Kungaparet vär där!

Beställ åretspromotionsskrift

Årets installerade professoreroch hedersdoktorer presente-ras i skriften Promotions-och installationshögtidlighet1998. Där redovisas även depedagogiska pristagarna ochavhandlingarna 97/98. Skrif-ten har skickats till institutio-nerna/motsvarande.

Fler kan beställas från Ag-neta Paulsson, informations-enheten, ankn 2256 [email protected]

I boken om Frescati berättarflera experter och ett antal avde inblandade aktörerna liv-fullt och initierat om den mö-dosamma process som ut-märkte utbyggnaden av Stock-holms universitet från enskildhögskola till huvudstadsuni-versitet.

Carl Nyrén, Ralph Erskineoch Henning Larsen, några avefterkrigstidens främsta arki-tekter, avslöjar i nygjorda in-tervjuer hur man gick till vägaför att tillsammans med arki-

tekten David Helldén skapaSveriges i särklass vackrastecampusområde.

␣ ␣ Frescati. Huvudstadsuni-versitet och arkitekturpark gesut av Stockholms universitet isamband med universitetets120-årsjubileum 1998. Hu-vudredaktör är professor Tho-mas Hall, lärare och forskare iarkitekturhistoria vid konstve-tenskapliga institutionen.

␣ ␣ Ett par hundra fotografier,de flesta i färg, illustrerarframställningen. Boken är in-

bunden och har ca 200 sidor.Thomas Hall är även huvud-redaktör för böckerna Svens-ka hus, Den svenska stadenoch Huvudstad i omvandling.De två första böckerna gavs uti samband med TV-seriernaSvenska hus och Drömmenom staden, vilka produceradesav Katarina Dunér.

Boken finns att köpa hos Arco-Media, hus B, plan 2, Södra hu-set i Frescati och i Informations-disken utanför universitetsbib-

Ny bok om Frescati:

Frescati. Huvudstadsuniversitet och arkitekturpark

Så har då de 14 nya profes-sorerna installerats, de 14nya biträdande professorernapresenterats, de pedagogiskaprisen utdelats samt de fyrajubeldoktorerna, de 14 heders-doktorerna och de 125 nya dok-torerna promoverats.

Installationsföreläsningen höllsav professor Ove Bring, interna-tionell rätt, som talade omWestfaliska freden – som i år firar350-årsjubileum – och folkrätten.

Årets promotions- och installa-tionshögtidlighet i Blå hallen iStadshuset ägde rum under sed-vanlig pompa och ståt med musikoch sång under närvaro av kunga-paret. Högtiden var en del i uni-versitetets 120-årsjubileum varföräven några duetter ur Bizets Car-men, vilken hade Sverigepremiärjust 1878, framfördes av eleverfrån Operahögskolan.

Efter ceremonin åt och drack de750 gästerna i Gyllene salen ochdansade i Blå hallen och roadesig med kungaparet... ja just det,kungligt!

Agneta Paulsson

Povel Ramel kan nu titulera sig filosofie hedersdoktor. Här fårhan sin lagerkrans som tecken på sin värdighet av humanist-iska fakultetens promotor professor Gunilla Lindberg-Wada.

Lagom till åretshögtid kom boken”Frescati. Huvud-stadsuniversitet ocharkitekturpark”.Det förstaexemplaret fickkungen av rektorGustaf Lindencrona(se artikel nedan).

lioteket i Södra huset.Universitetets personal och

studenter kan köpa och bestäl-la boken till ett kraftigt ra-batterat förhandspris, 275:-För externa beställare tillkom-mer kostnad för distribution(50:-), porto och moms. I bok-handeln kommer boken attkosta det dubbla.

Information:Jeanette Andén,ArcoMedia, tel. 16 49 23, e-post:[email protected]

FOTO

GRA

FIER

: YN

GVE

FRA

NSS

ON


Biblioteket har nu över 1 400elektroniska tidskrifter i fulltextvia internet. Universitetet har an-slutit sig till de avtal som BIBSAM,Kungliga bibliotekets avdelningför nationell samordning och ut-veckling, har tecknat med tre le-verantörer av elektroniska tid-skrifter.

De nya resurserna är:IDEAL Academic Press sominnehåller drygt 170 tidskrifterutgivna av Academic Press.Tonvikten ligger på naturveten-skap och medicin, men det finnsäven samhällsvetenskapliga ochhumanistiska tidskrifter. Kost-naderna för Academic PressIDEAL baserar sig på de befint-liga pappersprenumerationernaför hela universitetet. Om bibli-oteket eller någon institutionvid universitetet behåller dentryckta prenumerationen är pre-numerationspriset för 1999 en-dast 25 procent av listpriset.Det är alltså viktigt att institu-tioner som har egna prenumera-tioner på Academic Press-tid-

skrifter bevakar att även de fårdetta lägre pris på sina trycktaprenumerationer från AP 1999.

EbscoHost Academic Searchsom innehåller referenser tilldrygt 3 200 tidskrifter, av dessaär knappt 1 100 i fulltext.Tyngdpunkten är på tidskrifterinom samhällsvetenskap, eko-nomi och humaniora men ävennaturvetenskap finns represen-terad.

Muse innehåller artiklar ur 45tidskrifter utgivna av förlagetJohns Hopkins University Press.Tidskrifterna täcker ämnesom-råden som litteraturteori, filoso-fi, historia, religion, kultur,film, teater, klassiska språk, pe-dagogik och politik.

De elektroniska tidskrifterna ärtillgängliga från alla datorersom är anslutna till universite-tets nät. Dessutom kan man nådem om man har anslutit sig tillinternet via de avtal som Tele-nordia har slutit med Sunet för

studenter och anställda vid uni-versitet och högskolor (se merom det från Sunets hemsidawww.sunet.se). Inga användar-namn eller lösenord krävs för detidskrifter som ingår i Bibsam-avtalet. Förutom de ovan nämn-da kan biblioteket erbjuda ytter-ligare något hundratal tidskrif-ter i elektronisk form. För en delav dessa krävs lösenord. Hurman får lösenord framgår av enalfabetisk titellista på bibliote-kets hemsida.

BIBSAM subventionerar avta-len med IDEAL, Ebsco Host ochMuse med mellan 65-75 pro-cent. Avsikten med denna sub-vention är att biblioteken ska fåekonomiskt utrymme att testaelektroniska tidskrifter i storskala utan att behöva säga uppmängder av tryckta tidskrifterpå en gång. För att biblioteketska kunna säga upp prenumera-tioner på tryckta tidskrifter mås-te det finnas garantier att tid-skrifterna arkiveras och att bib-lioteket får tillgång till de år-gångar avtalet omfattar. BIB-

Över 1 400 tidskrifter tillgängliga via InternetSAM-avtalet garanterar detta.Ett mindre antal tidskrifter kom-mer att sägas upp redan underförsta året, 1999, men år 2000kommer sannolikt antalet tryck-ta tidskrifter minskas väsentligttill förmån för elektroniska ut-gåvor.

Onlinetidskrifterna är ordna-de i en alfabetisk titellista. Enämnesordnad lista är underuppbyggnad. Dessutom kanman använda de olika leveran-törernas databaser som en ytter-ligare möjlighet att söka littera-tur online. Som ännu ett kom-plement till bibliotekets databa-ser kan man också använda in-gången Förlagsförteckningar påhemsidan. Där kan man söka iett visst förlags tidskrifter och fåreferenser till tidskriftsartiklar,ibland kompletterade med abst-racts.

Birgit Parding

Gå till http://www.sub.su.se/etskr/etskr.htm. Har ni frågor och syn-punkter hör av er till Birgit Parding,tel. 162708.

Inom ramen för Kunskapsnavet,universitetsbibliotekets nya orga-nisation, kommer SUB att i störreutsträckning än tidigare använ-da Internet för att förmedla tjäns-ter och information.

Under sommaren och hösten harett antal nya tjänster gjorts till-gängliga från bibliotekets hemsi-da, http://www.sub.su.se:Biblioteksguiden erbjuder en

snabb och enkel orientering iuniversitetsbiblioteket. Guidenbestår av tre delar:

Rundvandring på biblioteketför att hitta rätt i dess lokaler.Kartor och bilder åtföljer presen-tationerna av de mest centralafunktionerna.

Sökguiden – en kort allmänhandledning till hur man finnerlitteratur inom sitt ämne.

Frågor & Svar (FAQ) där några

av de vanligaste frågorna om bib-lioteket finns listade med svar.

Fråga bibliotekarien är enelektronisk referenstjänst därman kan ställa frågor till SUB:sinformationsdisk direkt på In-ternet. I möjligaste mån ges sam-ma hjälp som vid disken. Genomatt klicka på Frågor om lån kanman kontakta lånedisken för atttill exempel låna om sina böcker.

I anslutning till detta ger biblio-

teket dessutom följande Internet-relaterade kurser:

Varje torsdag kl. 15.00-16.30ges en introduktion i Internet förnybörjare till en kostnad av 50 kr.

Varje fredag kl. 10.00-11.30hålls gratis öppet hus för forskaredär man kan få hjälp att söka ibibliotekets kataloger, Libris ochallmänna databaser. Lokal fördessa aktiviteter är Heckscher-rummet på plan 4 i biblioteket.

Universitetsbiblioteket utvecklar hemsidan

Den moderna matematiken växer framGamla böcker att räkna med

Under november visas ett trettio-tal böcker i original i KungligaVetenskapsakademiens lokaler.Genom böckerna speglas mate-matikens historia och idéer. Ar-rangör är matematiska institutio-nen vid universitetet.

Euklides’ Elementa har använtssom lärobok i geometri i mer äntvå tusen år – långt in på 1900-talet. Den är näst Bibeln denmest spridda skriften i väster-landet. Alla nutidens effektivamatematiska verktyg för alltfrån månresor till prissättningav bananer har sina rötter i dengrekiska matematiken. Närboktryckarkonsten utveckladesvid mitten av 1400-talet var Ele-

menta en av de första trycktaböckerna. På svenska kom denpå 1700-talet. Detta verk, lik-som Newtons Principia samtböcker av Arkimedes, Ptole-maios, Diofantos, Kepler, Euler,Fermat och många fler fram tillvåra dagars Andrew Wiles, gerglimtar av hur matematiken harutvecklats som en användbarvetenskap och skön konst.Dessa sällsynta originaluppla-gor av revolutionerande verk ärokända och svåråtkomliga, dol-da som de är i forskningsbiblio-tek och boksamlingar, men nuvisas de alltså upp. Utställning-en riktar sig såväl till en vetgirigallmänhet, till bokälskare, tillhögstadie- och gymnasieelever

och lärare och studenter – inteminst – till alla med gammal obe-svarad kärlek till matematiken. Ifem datorer kan besökarna ocksåleka Gud och skapa enkla solsys-tem kompletta med komet ochmåne eller undersöka hur ljus-strålars geometri ser ut i närhetenav en stjärna. Utställningen öpp-nar lördagen den 31 oktoberklockan 12.00 och pågår till ochmed söndagen 29 november. Öp-pet alla dagar utom måndagar.Vardagar 10.00–16.00, lördagaroch söndagar 12.00–16.00. Plats:Kungliga Vetenskapsakademien.

Barbro Fernström

För mer information:www.matematik.su.se


Välkommen att i slutet av novem-ber titta in på Insidan, en ingångpå webben för oss som arbetarvid universitet. Här kommer duatt hitta ett elektroniskt nyhets-blad, ett kalendarium, en anslags-tavla samt ett annonstorg. Insi-dan kommer därmed att ersättaSU-Nytt Extra samt eftertexternai SU-Nytt från och med vecka 48.

Räkna med Insidan –intern information på webben

Att SU-Nytt Extra fyller en vik-tig funktion och har ett högt läs-värde trots sin anspråkslösaform, vet vi. Icke desto mindrekan vi konstatera att teknikennu kommit ifatt Extran och attIT faktiskt ger betydligt högreservicegrad för den sortens in-formation som Extran innehål-ler.

Tanken är att Insidan på siktska bli en plats där vi ska kunnahämta och lämna informationav såväl ”nyhetskaraktär” somsakinformation. Vad sägs om tillexempel ett elektroniskt blan-kettarkiv eller regelbundna sam-mandrag av pressklipp där uni-versitetet figurerar?

Akademiska Hus i Stockholm ABhar för andra året i rad genom-fört en akademisk rodd påBrunnsviken.

I årets tävling i kategorin Lä-rare, administrativ och övrigpersonal nådde inte universitetslag hela vägen fram. Universite-tets personal deltog med ett lagfrån juridiska institutionen ochett lag från Tekniska byrån.Tekniska byråns lag lyckadesinte kvalificera sig vidare till ensemifinal medan juristerna lycka-des nå en semifinal. Där blev detdock stopp.

Akademiska Rodden har sommål att skapa en trevlig dag förstudenter, lärare och övrig per-sonal på högskoleenheterna.Mot bakgrund av 1997 och1998 års goda resultat ser det utatt bli ett årligt återkommandeevenemang.

Huvudaktiviteten är en rodd-tävling mellan de olika högsko-

Akademiska rodden

Universitetet nådde inte ända fram

Och så en anings aning av lystockså ... hoppas i alla fall

Anette Norberg-Tägt

Har du frågor, synpunkter och idéerom Insidan är du välkommen atthöra av dig till undertecknad på tel.16 2255, e-post [email protected].

Den 12 september gick Sverigespopuläraste stafettävling av sta-peln i Stora Skugganområdet.Arrangörer för tävlingen varHässelby SK och Spårvägens FK.I år var det trettonde gången täv-lingen arrangerades och såvälelit som motionärer var repre-senterade. 1 383 lag fullföljdetävlingen.

Förutom de 7–8 000 deltagar-na var också publiktillström-ningen imponerande i det vackrahöstvädret.

I stafetten tävlar femmannalagi tre olika klasser, herr, dam ellermixed. Varje löpare springer 4,8kilometer. Från universitetet del-

lorna och genomförs i två delar,en för studenter och en för lära-re, administrativ och övrig per-sonal samt Akademiska Huspersonal.

Samtliga lag tävlar i en båttypsom kallas inriggad fyra. Denbestår av fyra roddare och enstyrman.

Varje högskola får anmälafyra lag, två studentlag och tvålag ifrån lärare, administrativoch övrig personal. Och lagenerbjuds professionell träning avvåra OS-roddare i Atlanta.

Tävlingsarrangemanget inra-mas av underhållning och andraaktiviteter och avslutas med enbankett för samtliga deltagarepå Lantis.

Årets vinnare i båda katego-rierna blev Idrottshögskolan.

Peter LundgrenTekniska byråns kansli

Bellmanstafetten 1998tog fyra lag, samtliga i mixed-klassen.

Bäst blev SU Chefer som kompå 383:e plats av 997 med en tidav 1.59.00. I laget gjorde fram-förallt Göran Wirdéus en impo-nerande insats med tiden 17.25.På 609:e plats återfanns Juridi-cum 1 med tiden 2.05.45. Stock-holms Universitets Bibliotek pla-cerades sig på 714:e plats med ti-den 2.09.19. Inger Löfroth ham-nade på 896:e plats med tiden2.18.45. Vann klassen gjordeSpårvägens FK med tiden 1.18.59.

Bengt JohanssonJuridiska fakultetskansliet

FOTO

: BE

NG

T JO

HA

NSS

ON

FOTO

: BE

NG

T JO

HA

NSS

ON


KONFERENSER M. M.

Pacific AsiaResearch Seminar

Centrum för Stillahavsasienstudier(CPAS) anordnar under läsåret1998–99 ett regelbundet återkom-mande seminarium, Pacific AsiaResearch Seminar. Syftet med se-minariet är att ge forskare och fors-karstuderande från skilda discipli-ner möjlighet att ventilera sin på-gående forskning i den mån denresulterat i konferenspapers, rap-porter, avhandlingskapitel, m.m.Seminariet inriktas på forskningom den moderna samhällsutveck-lingen i regionen och skall ses somett komplement till de seminariersom redan finns vid olika institu-tioner.Tid: Under hösten kommer semina-rier att hållas den andra måndagen ivarje månad klockan 10.00–11.30.Nästa gång, måndagen den 12 okto-ber, kommer Masako Ikegami-Andersson, som doktorerar i freds-och konfliktforskning vid Uppsalauniversitet, att presentera ett papermed titeln Internationalization ofMilitary R&D: The Case of US-Japan Collaboration for MilitaryTechnology.Plats: CPAS seminarierum, Kräft-riket.Information: Bert Edström,

Centrum för Stillahavsasienstudier,e-post [email protected]älkomna!

Torsdagsföreläsningarpå Naturhistoriska Riksmuseet

Från savann till stad15/10 Från stam till stad

Släktskap, vänskap, statusoch sex är begrepp som kanbeskriva samspelet mellanmänniskor. Likheter med enapflock är större än mantror.Nils Uddenberg, docent ochprojektledare vid Institutetför framtidsstudier.

29/10 Naturens nollåttorVisste du att Stockholm är enav landets artrikaste platser?Om bland annat korvmåsen,TV-kackerlackan …Fredrik Sjöberg, författareoch biolog.

12/11 Liv, kärlek och död i stadenStadsbor föder färre barn,skiljer sig oftare och dör tidi-gare än landsortsbor. Ändålockar staden till inflyttning.Varför?Birgitta Tullberg, docent vidzoologiska inst., Stockholmsuniversitet.

Tid: klockan 18.00.Plats: Naturhistoriska Riksmuseet.Avgift: 55 kr, studerande 30 kr.

Anmälan: Biljetter beställs viatel. 666 40 30 (nummerändringunder hösten till 519 540 30).Begränsat antal deltagare.Information: www.nrm.se/psv/,tel. 666 40 27 (nummerändringunder hösten 519 540 27).

Öppet hus för doktoranderoch forskare

Stockholms universitetsbibliotekinformerar

Under höstterminen kommer biblio-teket att ha ”öppet hus” för dokto-rander och forskare varje fredagmellan kl.10–11. Det erbjuds dåhandledning i att använda biblio-tekets katalog, LIBRIS och allmännadatabaser.Ingen föranmälan behövs.Plats: Heckscherrummet på plan 4(entréplanet) i biblioteket.Ytterligare information:Viveka Vessberg, tel. 16 2770,e-post [email protected]

FysikcentrumÖppna föreläsningar

Fysikcentrum anordna följandeöppna föreläsningar i höst.20/10 Astronomi

Prof Hans Olofsson, SU18/11 Laserfysik och kvantoptik

Prof Stig Stenholm, KTH2/12 Vad är antimateria?

Med doc Tom Francke, KTH

Tid: kl 18.00–19.30.Plats: sal E1, Lindstedtsv 3 (KTHCampus).Avgift: Föreläsningarna är kost-nadsfria.Information:www.fysikcentrum.kth.se,Christer Lindblad, tel. 790␣ 71␣ 82,e-post [email protected].

DISPUTATIONER

23/10–5/11Pedagogik

Lena Wilhelmson / Lärande dialog.Samtalsmönster, perspektivföränd-ring och lärande i gruppsamtal.Opponent: Professor Henning Johans-son, Luleå tekniska universitet.Tid: Fredagen 23/10, kl 10.00.Plats: G-salen, Arrheniuslabora-torierna, Frescati.

Zoologi,särskilt funktionell morfologiMin-Yung Kim / NeuropeptidesRelated to Tachykinins and Leuco-kinins in the Developing NervousSystem of Insects.Opponent: Professor Karoly Elekes,Hungarian Academy of Sciences,Tihany, Ungern.Tid: Tisdagen 27/10, kl 10.00.Plats: Sal 3Ö, Arrheniuslabora-torierna, Frescati.

Uppsatsvinnarei konkurrensConny Olovsson, student vid na-tionalekonomiska institutionen,vann första pris i Konkurrensver-kets uppsatstävling som avgjordesnyligen. Hans vinnande uppsatsvar en analys av konkurrensen påden svenska telemarknaden. I ju-ryns motivering heter det att upp-satsen är ”en förtjänstfull teore-tisk analys av telemarknadensstruktur och funktionssätt sombelyser en från regleringssyn-punkt viktig fråga.” Prissummanär på 10␣ 000 kronor.

Claudio Magrisbesökte universitetetDen italienske författaren Clau-dio Magris var inbjuden tillStockholm med anledning avkulturhuvudstadsåret och fram-trädde på Kulturhuset. Det endabesöket han därutöver gick medpå var på universitetet och denitalienska institutionen.

UppdragsutbildningutredsHögskoleverket ska utreda konse-kvenserna och tillämpningen avförordningen om uppdragsutbild-ningen vid universitet och hög-

skolor. Man ska speciellt upp-märksamma eventuella negativakonsekvenser av uppdragsutbild-ningen för den ordinarie undervis-ningen. Förordningen trädde ikraft den 1 januari 1998 och denutredning som Högskoleverketgenomför ska redovisas till reger-ingen senast den 1 juli 1999.

Om eftertexternaoch SU-Nytt ExtraDet blev ett fel i förra numret avSU-Nytt Extra. Det fick den fel-aktiga nummerbeteckningen 6E/98i stället för 8E/98.

SU-Nytt Extra läggs ner efternästa nummer (9E/98) som gesut i början av november. Samti-digt försvinner ur SU-Nytt an-nonserna du brukat finna här påsidorna 14 och 15.

Denna typ av information kom-mer att ligga på en ny hemsidamed namnet Insidan. Se artikel påsidan 12.

Ringer du utomlands?Du som har en världsöppen tele-fon i universitetets växel ska intelängre vänta på kopplingstonenefter det att du har slagit lands-nummret. Denna kopplingstonhar upphört. Hela utlandsnum-ret slås i en följd.


BiokemiRonggui Li / Transcriptional regu-lation of some nuclear-encodedmitochondrial genes.Opponent: Professor FrancecsVillarroya, Universitetet i Barcelona.Tid: Fredagen 30/10, kl 10.00.Plats: Magnélisalen, KÖL, Frescati.

Geografi med natur-vetenskaplig inriktning

Mats Eriksson / Landscape and SoilErosion History in Central Tanzania.A Study Based on Lacustrine,Colluvial and Alluvial Deposits.Opponent: Professor Michael Thomas,University of Stirling, England.Tid: Fredagen 30/10, kl 10.00.Plats: Nordenskiöldsalen, Geoveten-skapens hus, Frescati.

Internationell pedagogikLiu Bing / The State, Ethnic Identityand Education. A Study of PrimarySchooling for Minorities in Xinjiangand Inner Mongolia in China.Opponent: Professor Jürgen Henze,Humboldt Universität, Berlin.Tid: Torsdagen 5/11, kl 10.00.Plats: De Geersalen, Geovetenskap-ens hus, Frescati.

SociologiRickard Sandell / Social movementsand social networks.Opponent: Professor Peter Mars-den, Harvard University.Tid: Torsdagen 5/11, kl 10.00.Plats: Reinholdsalen, Juristernashus, Frescativägen 18, Frescati.

ANSLAG OCH STIPENDIER

Anslås på universitetets anslagstavlori Bloms hus och i biblioteksfoajén.

Se även www.su.se/studbyran/stipendier.html.

Info: Bengt Fagerberg, tel 16 2019,e-post [email protected] Jerker Dahne, tel 16 2782,

e-post [email protected].

Naturvetenskapligaforskningsrådet (NFR)

Stipendiatplatser vid CERN, Euro-pean Laboratory for Particle Phy-sics, Geneve:1. Fellowships inom Particle

Physics, ansökan till NFRsenast 981028.

2. Fellowships inom AppliedScience and Engineering, ansö-kan till CERN senast 981112.

Förutsättningar: Ansökan på sär-skild blankett som kan rekvirerasfrån NFR.Adress: NFR, Box 7142,103 87 Stockholm; tel 08-454 42 46,e-post [email protected].

PREEMs MiljöstiftelseStöd till forskning med inriktning påmiljö- och hälsoförhållanden inompetroleumbranschen med tyngd-punkt på raffinaderiverksamheten.Förutsättningar: Ansökan på sär-

skild blankett.Adress: PREEMs Miljöstiftelse,115 90 Stockholm; tel 08-661 8749,e-post [email protected] 981030.

StiftelsenLantbruksforskning

Stöd till forskning inom områdetindustripotatis.Förutsättningar: Ansökan på sär-skild blankett.Adress: Stiftelsen Lantbruksforskning,Klara Östra Kyrkogata 12,105 33 Stockholm;tel 08-787 5385, 787 5411 eller787 5263.Senast 981102.

Stiftelsen VägverketsJubileumsfond

Forskningsstipendier inom väg-trafikens område.Belopp: Totalt 100 000 kr.Adress: Vägverket, FoU-avdelningen,781 87 Borlänge;tel 0243-756 88, fax 0243-758 52,e-post [email protected],hemsida www.vv.se.Senast 981113.

Söderhamn EnergiStipendier för utbildning, studie-resor, forskning och utvecklinginom energiområdet.Belopp: 25 000 kr.Adress: Söderhamn Energi,Stabbläggargatan 11,826 37 Söderhamn; tel 0270-754 30eller 070-590 91 50.Senast 981115.

NordiskForskerutdanningsakademi

(NorFA)För forskarutbildningsaktiviteteravseende forskare och forskarstu-derande utlyses medel till:Nordiskt deltagande i nationellaforskarkurser, Mobilitetsstipendier,Workshops, Planeringsmöten samtAndra forskarutbildningsaktiviteter.Medel till aktiviteter i nordvästraRyssland kan sökas fortlöpande.Förutsättningar: Ansökan på sär-skild blankett som kan beställaspå hemsidan.Adress: NorFA, Nedre Vollgate 8,N-0158 Oslo;tel +47 22 82 86 20,fax +47 22 82 86 21,e-post [email protected],hemsida www.norfa.no.Senast 981201.

LEDIGA TJÄNSTER

Kopia av utlysningen kan fås avhandläggare vid personalbyrån/

fakultetskansliet. Ansökan lämnastill registrator Lilian Stridh,

rum 114, Bloms hus.

LärareSökande till tjänst som professor,universitetslektor eller universitets-

adjunkt rekommenderas att rekvi-rera anvisningar för redovisning avpedagogiska meriter från resp.handläggare.

Universitetslektor i biokemi.Ref.nr: 612–2314/98.Ansökan senast: 13/11.Handläggare: Ann-CharlotteÖstblom, 16 2086, [email protected]: Stefan Nordlund, 16 2932,e-post [email protected].

Universitetsadjunkt (studierektor)vid Tolk- och översättarinstitutet(TÖI), (vikariat, i första hand t.o.m.juni 1999).Ref.nr: 615–2306/98.Ansökan senast: 23/10.Handläggare: Kenneth Hjalmarsson,16 2130, fax 16 2569,[email protected]: Gunnar Lemhagen, 16 2109eller Birgitta Romppanen, 16 3241.

Forskarassistent i Östersjöns sen-kvartära maringeologi, vid Stock-holms Marina Forskningscentrum(SMF).Ref.nr: 614–2315/98.Ansökan senast: 18/12.Handläggare: Ann-CharlotteÖstblom, 16 2086,e-post [email protected]: Björn Ganning, 16 4030,e-post [email protected].

Forskarassistent i littoral ekologi iÖstersjön, vid Stockholms MarinaForskningscentrum (SMF).Ref.nr: 614–2316/98.Ansökan senast: 18/12.Handläggare: Ann-CharlotteÖstblom, 16 2086,e-post [email protected]: Björn Ganning, 16 4030,e-post [email protected].

DoktoranderUnder förutsättning av att erforder-liga medel erhållesTre doktorander i kulturgeografi.Ref.nr: 617–2292/98.Ansökan senast: 2/11.Handläggare: Ann-CharlotteWistedt, 16 4828, fax 16 49 69,e-post [email protected]: Bo Lenntorp, 16 4867 ellerMats Widgren, 16 4852.

Ett antal doktorander i matematik.Ref.nr: 617–2272/98.Ansökan senast: 2/11.Handläggare: Jan Johansson,16 4523.Info: Torbjörn Tambour, 16 4516.

Tekn/adm personalFöreståndare till studentexpeditionenvid juridiska institutionen.Ref.nr: 618–2300/98.Ansökan senast: 19/11.Handläggare: Anita Brunnström,16 2060, e-post

[email protected]: Mona Åstrand, 16 3750.

ANDRA UNIVERSITETUmeå universitet

Forskningsassistent vid enheten förpedagogiska mätningar (EPM),projektet Nationella prov. (Förord-nande till 99-12-31 med möjlighettill förlängning).D.nr: 3125–1744–98.Ansökan senast: 29/10.Upplysningar: Märta Granberg,090-786 56 26, [email protected].

Uppsala universitetProfessorer, universitetslektorer,forskarassistenter och en datacheftill teknisk-naturvetenskapligafakulteten och Uppsala tekniskahögskola.Upplysningar: Se www.uu.se.Kungörelser med anvisningar omansökningsförfarande och ansök-ningstider kan rekvireras från tek-nisk-naturvetenskapliga fakultetenskansli, 018-471 18 71,fax 018-471 19 99, [email protected].

UTLANDSTJÄNSTERRegistrator Lilian Stridh får konti-nuerligt information om utlands-tjänster. Kontakta henne för upp-gifter (tel 16 3320).

BOSTÄDER

UthyresTrevligt möblerad tvårumslägenheti Roslags Näsby/Täby, ca. 70 m2,balkong i söder, utmärkta kommu-nikationer till universitetet, ca. 25minuter, ickerökare. Från 1/3 1999,gärna längre tid, hyra 2.900 kr/mån.Kontakta: Robert Bannert,070-654 13 97,e-post [email protected].

Önskas hyraOmöblerad 1:a eller 2:a önskashyra i andra hand, helst i innerstaneller närförort.Kontakta: Ristin Thomasson, stats-vetenskapliga institutionen,16 2558, e-post [email protected].

Cancerforskarpar önskar hyra2-3:a i centrala eller södra Stock-holm fr.o.m. dec. 98/jan. 99.Kontakta: Tel. +358-2-2154805dag, +358-407384828 kväll,e-post [email protected].

BytesFinnes: BR, 4:a, 97 m2, 4tr, Ekhagen/Lappkärrsberget,månavg 2.804 kr/mån,stor balkong, barnvänlig,garage kan hyras 300 kr/mån.Önskas: HR, 2–3:a, ljus, Vasastan,Östermalm eller Kungsholmen.Ring: Tel. 15 66 73 (kvällstid).


Stockholms universitet / 106 91 Stockholm Posttidning B

FOTO

: YN

GVE

FRA

NSS

ON

Sikander Khan, prefekt vid före-tagsekonomiska institutionen, kal-lar sig världsmedborgare. Född iPakistan av en tibetansk mammaoch en indisk nepalesisk pappa,och med släktingar spridda övervärlden är det inte lätt att kännasig rotad i något särskilt land. Atthan växte upp i Pakistan var mereller mindre en slump.

När britterna 1947 delade In-dien så att Pakistan bildades,hamnade människor på den sidade just då befann sig. I och meddelningen utbröt massakrer motolika folkgrupper och människorflydde åt olika håll.

– Det här drabbade alla sam-hällsklasser. De som hade pengarförsökte fly från området. Minsläkt splittrades och hamnadebland annat i Turkiet, USA, Af-ghanistan och England, medanden egna familjen stannade kvar iPakistan.

För Sikander Khans del inne-bar det att han efter gymnasietfick möjlighet att resa runt ochstudera i alla dessa länder samti-digt som han hälsade på släktenoch lärde sig flera språk.

Så småningom hade han tagiten civilekonomexamen och sat-sade på att doktorera på interna-tionella affärsstrategier.

Sverige självklart val– Jag intresserade mig tidigt förutlandsinvesteringar. Det härvar 1971 och Sverige låg i toppnär det gällde investeringar ut-omlands. Så det var självklart attdet var hit jagskulle.

Till företags-ekonomiska in-stitutionen komhan alltså 1971där han avladesin doktorsexa-men och anställ-des som univer-s i t e t s l e k t o r .Men vistelsen iSverige blevkortvarig. Medsin inriktning påglobala frågorfick han sex årsenare iställethela Asien, Afri-ka och Mellan-östern som sinarbetsplats.

– Jag arbetadeinom FN som

ekonomisk rådgivare åt olika re-geringar. Det innebar att jag flyt-tade runt i närmare 100 länder,berättar Sikander Khan och me-

nar att allt flyt-tande nog gjortatt han förloratlite av nationelltillhörighet.

Sedan hösten1994 är han till-baka på företags-ekonomiska insti-tutionen där hannu är prefekt. Giftmed en svenskaoch småbarnsfarblir han nog kvarden här gången,åtminstone ett tagtill.

På institutionen,som är den störstapå hela universite-tet, med 170 an-ställda, 3 500 stu-denter, 150 dok-torander och fors-

kare och en årsomsättning pådrygt 100 milj kronor är Sikan-der Khan förutom prefekt ocksåansvarig för fördjupningen påekonomlinjen. Fördjupningenhandlar om internationella af-färsstudier med inriktning påsmå och medelstora företag.Dessutom är han ansvarig förMBA Executive Program somvänder sig särskilt till företags-chefer.

Att Sikander Khan inspireratsav sina många och långa vistelser iAsien vittnar hans kontorsrumom. Porslinsfigurer och väggbo-nader med japansk och kinesiskskrift pryder skrivbord och väg-gar.

– Jag har fortfarande täta kon-takter med Japan och Kina. Detingår ju i mitt jobb som forskarei internationella affärsstrategier.

Asienkrisen ger möjligheterFrämst tittar Sikander Khan påhur företagsklimatet påverkashos företag som får utländska

ägare. Och han tycker det är sär-skilt spännande att se vad somhänder nu i och med Asienkri-sen.

Många företag har blivitskrämda och är försiktiga. Menmed sin mångåriga arbetserfa-renhet från Asien ser SikanderKhan att det ur krisen uppstårmånga affärsmöjligheter för tillexempel svenska företag.

När Sikander Khan kom tillföretagsekonomiska institutio-nen var det inte en helt problem-fri arbetsplats. Tidvis har det va-rit ganska turbulent.

– Det är inte så farligt som detlåter. Det har handlat om attmänniskor haft olika uppfatt-ningar när det gällt hur forsk-ningen och grundutbildningenska läggas upp. Samarbetet medförvaltningen har heller inte all-tid fungerat på grund av att vissagrupper inom institutionen velatfrigöra sig från Samhällsveten-skapliga fakulteten och iställetbilda en egen fakultet.

Sikander Khan skräms inte avkonflikter utan tycker istället attde är till för att lösas. På en storarbetsplats med så många starkaviljor uppstår lätt meningsskilj-aktigheter, menar han.

– Min strategi har alltid varitatt låta samtliga parter kommatill tals. Jag har vid flera tillfällensuttit ner tillsammans med an-ställda och låtit dem prata ut medvarandra. Idag är läget något lug-nare.

– Men visst finns det bekym-mer kvar på institutionen. Inteminst när det gäller flytten tillKräftriket, som ligger i Veterinär-högskolans gamla lokaler.

Den första augusti år 2000slås portarna upp till de nya lo-kalerna. Sikander Khan ser framemot flytten. Men det han vet attdet finns de som hellre skulle hastannat kvar i A-huset. I en om-röstning nyligen visade det sigatt 75 procent tycker att flyttenär nödvändig. En del personer äroroliga för att man inte ska fåden sponsoring från näringslivetsom utlovats.

– Jag vill slippa beroendet avstatliga medel så gott det går.Kontakterna inom näringslivetoch den offentliga sektorn geross större möjligheter att profile-ra oss mot allmänheten och attskapa vår egen identitet.

Madeleine Salomon

En världsmedborgare i Frescati

ProfilenNamn: Sikander Khan.Född: 1949 i Pakistan.Familj: Hustru Elisabeth ochsönerna Salomon, 5 1/2 åroch Tobias, 3 1/2 år.Bor: Inom tullarna.Favoritmaträtt: Nahari, enpakistansk rätt.Bästa bok: Göran Kropp8000 + av David Lager-krantz.Bästa film: James Bond.Tomorrow never dies.Fritidsintressen: Tennis,bergsvandring i Himalaya,skytte, resor.

New Lång lönematch - s u/1998... · 2010. 6. 29. · Vetenskapsfestivalen utvärderad De flesta...

Documents

Transcript of New Lång lönematch - s u/1998... · 2010. 6. 29. · Vetenskapsfestivalen utvärderad De flesta...