Nedskrivningsprövning av goodwill733060/... · 2014. 7. 7. · Företagsekonomi C-uppsats Termin:...

Andreas Bergman Johan Lindqvist

Nedskrivningsprövning av

goodwill Tillvägagångssätt och problematik

Impairment test of goodwill

Approach and problems

Företagsekonomi C-uppsats

Termin: VT 2014

Handledare: Hans Lindkvist

3

Förord

Vi vill börja med att tacka vår handledare Hans Lindkvist för goda råd och för

att han alltid har varit tillgänglig så att vi snabbt fått svar på de frågor som

uppkommit under arbetets gång. Vi vill även tacka våra respondenter för att de

tagit sig tid för våra frågor och därmed gjort det här arbetet möjligt. Vi intygar

härmed att bidraget från respektive författare är lika stort.

……………………… ………………………

Andreas Bergman Johan Lindqvist

4

Sammanfattning

Inledning:

Studien har sin grund i den förändring som skett vid värdering av

goodwill, från avskrivning till nedskrivningsprövning. Syftet med

denna studie är att få en djupare förståelse för hur en

nedskrivningsprövning av goodwill går till i praktiken samt vilka

problem som kan uppstå i och med prövningen. Det görs genom

att ta reda på hur företag går tillväga vid en

nedskrivningsprövning och undersöka vilka problem som kan

uppstå vid en nedskrivningsprövning, sett från ett

ledningsperspektiv.

Konceptuell referensram:

Kapitlet inleds med grundläggande teori inom ämnet, där

begreppet goodwill förklaras och vidare hur värderingsmetoden

för goodwill har förändrats i och med nya standarder. Sedan

förklaras de olika delarna inom en nedskrivningsprövning utifrån

relevant teori och regelverk och de problem som kan uppstå på

grund av dem utifrån vad som hittats i tidigare forskning.

Metod:

Studien består av en kvalitativ metod som grundas på intervjuer

med företag som är relevanta för problemområdet. Den data som

samlats in innehåller både primär- och sekundärdata. Primärdata

består av ny information i form av intervjuer och sekundärdata är

insamlad information från tidigare forskning och teori.

Empiri:

Empirin består av sex intervjuer som skett med Björn Borg,

Hemtex, Electrolux, Cybercom, NCC och ett anonymt företag. I

kapitlet framställs det som framkommit av intervjuerna med

respektive företag och kort information om de företag som

intervjuats.

5

Analys:

I analysen diskuteras de svar som framkommer av intervjuerna

utifrån relevant teori. Här jämförs teoretiskt tillvägagångssätt och

problematik med hur företagen gör i praktiken och de problem

som kan uppstå på grund av de olika delarna i en

nedskrivningsprövning.

Slutsats:

Studien finner stöd för att en nedskrivningsprövning av goodwill

kan vara problematiskt att genomföra i praktiken och att den till

viss del tillåter subjektiva bedömningar. De praktiska

tillvägagångssätten avviker något från befintliga regelverk och de

problem som diskuteras i den konceptuella referensramen

återfinns i verkligheten.

6

Abstract

Introduction:

The study is based on the change that occurred in the valuation

of goodwill, from amortization to impairment testing. The

purpose of this study is to gain a deeper understanding of the

impairment test of goodwill. This is done by gathering

information on how companies proceed upon an impairment

test, and reviewing the problems that can occur because of an

impairment test, as seen from a management perspective.

Conceptual framework:

The chapter begins with basic theory on the subject, where the

concept of goodwill and furthermore how the method of

valuation of goodwill has changed with the new standards. Then

the different parts of an impairment test will be explained based

on relevant theory and regulations, and the problems that can

arise due to them based on what has been found in previous

research.

Methodology:

The study consists of a qualitative method based on interviews

with companies that are relevant to the problem area. The data

collected includes both primary and secondary data. Primary data

consists of new information in the form of interviews, and

secondary data is information collected from previous research

and theory.

Empirical foundation:

The empirical foundation consists of six interviews that were

conducted with Björn Borg, Hemtex, Electrolux, Cybercom,

NCC and an anonymous company. The relevant information

from the interviews with each company is presented, along with

brief information about the interviewed companies.

7

Analysis:

The analysis reviews the answers from the interviews on the basis

of relevant theory. The theoretical approach and problems is

compared to how companies are doing in practice and the

problems that may arise due to the different parts of an

impairment test.

Conclusion:

The study finds support for the fact that an impairment test of

goodwill can be problematic to implement in practice, and that it

to some extent allows subjective judgments. The practical

approaches differ somewhat from existing regulations, and the

problems discussed in the conceptual framework can be found in

reality.

8

Förkortningar

EU Europeiska unionen

IASB International Accounting Standards Board

IFRS International Financial Reporting Standards

IAS International Accounting Standard

WACC Weighted Average Cost of Capital

9

IASB:s definitioner

Immateriell tillgång En identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk

form.

Goodwill En tillgång som representerar framtida ekonomiska

fördelar som uppkommer från andra tillgångar

förvärvade i ett rörelseförvärv som inte är enskilt

identifierade och separat redovisade.

Kassagenererande enhet Den minsta identifierbara grupp av tillgångar som

vid en fortlöpande användning ger upphov till

inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av

andra tillgångar eller grupper av tillgångar.

Nyttjandevärde Nuvärdet av de framtida kassaflöden en tillgång eller

kassagenererande enhet väntas ge upphov till.

Redovisat värde Det belopp till vilket en tillgång redovisas första

gången med avdrag för ackumulerad avskrivning och

ackumulerad nedskrivning på tillgången.

Återvinningsvärde Det högre av verkligt värde minus

försäljningskostnader och nyttjandevärde.

Kassaflöde Ett företags betalningsströmmar under en viss

period, det vill säga vilka inbetalningar och

utbetalningar som har skett.

Diskonteringsfaktor En ränta som anges före skatt och återspeglar

aktuella marknadsmässiga bedömningar av

pengars tidsvärde och de risker som särskilt

avser den tillgång för vilken uppskattningarna

av de framtida kassaflödena inte har justerats.

10

Innehållsförteckning

1. Inledning ........................................................................................................ 12

1.1. Bakgrund ................................................................................................. 12

1.2. Problemdiskussion .................................................................................. 13

1.3. Frågeställning .......................................................................................... 14

1.4. Syfte ........................................................................................................ 14

2. Konceptuell referensram................................................................................ 15

2.1. Immateriella tillgångar ............................................................................ 15

2.1.1. Goodwill .......................................................................................... 15

2.2. Från avskrivning till nedskrivning .......................................................... 16

2.3. Tillvägagångssätt vid en nedskrivningsprövning.................................... 17

2.3.1. Återvinningsvärde ........................................................................... 18

2.3.2. Diskontering av framtida kassaflöden ............................................. 19

2.3.3. Kassagenererande enhet .................................................................. 20

2.4. Möjligheten att påverka en nedskrivningsprövning ................................ 21

3. Metod ............................................................................................................. 22

3.1. Val av metod ........................................................................................... 22

3.1.1. Vår forskningsmetod ....................................................................... 22

3.2. Datainsamling ......................................................................................... 22

3.2.1. Primärdata och sekundärdata ........................................................... 22

3.2.2. Val av respondenter ......................................................................... 23

3.2.3. Tillvägagångsätt vid intervju ........................................................... 23

3.3. Deduktiv och induktiv metod.................................................................. 24

3.4. Giltighet och tillförlitlighet ..................................................................... 24

4. Empiri ............................................................................................................ 26

4.1. Björn Borg .............................................................................................. 26

4.1.1. Allmänt ............................................................................................ 26

4.1.2. Intervju............................................................................................. 26

4.2. Hemtex .................................................................................................... 29

4.2.1. Allmänt ............................................................................................ 29

4.2.2. Intervju............................................................................................. 29

4.3. Electrolux ................................................................................................ 32

4.3.1. Allmänt ............................................................................................ 32

4.3.2. Intervju............................................................................................. 32

4.4. Cybercom ................................................................................................ 34

4.4.1. Allmänt ............................................................................................ 34

4.4.2. Intervju............................................................................................. 35

4.5. NCC ........................................................................................................ 37

4.5.1. Allmänt ............................................................................................ 37

4.5.2. Intervju............................................................................................. 37

4.6. Anonym respondent ................................................................................ 40

4.6.1. Allmänt ............................................................................................ 40

4.6.2. Intervju............................................................................................. 40

5. Analys ............................................................................................................ 43

5.1. Från avskrivning till nedskrivning .......................................................... 43

5.2. Tillvägagångssätt vid en nedskrivningsprövning.................................... 44

5.2.1. Diskontering av framtida kassaflöden ............................................. 45

5.2.2. Kassagenererande enhet .................................................................. 46

11

5.3. Möjligheten att påverka en nedskrivningsprövning ............................... 47

6. Slutsats .......................................................................................................... 49

6.1. Förslag till vidare forskning ................................................................... 50

7. Referenser ..................................................................................................... 51

8. Bilagor ........................................................................................................... 53

8.1. Intervjuguide........................................................................................... 53

12

1. Inledning

1.1. Bakgrund

År 2002 beslutade EU att från och med år 2005 ska samtliga börsnoterade

företag inom EU utforma sin koncernredovisning enligt IASB:s standarder.

Det har medfört en del förändringar, inte minst för posten goodwill genom

tillämpningen av IFRS 3 och IAS 36 (Nilsson 2010).

Koncernmässig goodwill uppstår när ett företag förvärvar ett annat företag

eller en del av annat företag. Om det förvärvande företagets köpeskilling

överstiger vad det köpta företaget är värt, alltså deras nettotillgångar, kommer

ett övervärde att uppstå som ska redovisas i koncernens balansräkning. Så stor

del av övervärdet som möjligt ska fördelas på de tillgångar som det kan

kopplas till. Den restpost som är kvar blir sedan koncernens goodwillpost,

som ska fördelas på den grupp av tillgångar som den förväntas påverka.

Anledningen till att någon är villig att betala ett överpris kan vara att de är

intresserade av tillgångar som inte tas upp i balansräkningen. Ett exempel på

en sådan tillgång kan vara framtida extra goda vinstutsikter (Lönnqvist 2012).

Tidigare var svensk praxis och normgivning att goodwillposten skulle skrivas

av under de år de extra goda vinstutsikterna förväntades uppkomma. Den nya

standarden bryter mot tidigare normer och säger att koncerner varje år ska

göra en prövning av goodwill för att se om ett nedskrivningsbehov finns,

istället för att successivt göra avskrivningar på posten (Lönnqvist 2012).

Skillnaden mellan tidigare regler om avskrivningar och de nya reglerna om

nedskrivningsprövning kan tyckas vara liten, men förändringen är betydligt

större än enbart ett termskifte. Goodwillvärdet kommer som tidigare nämnts

från en uppskattning av extra goda framtida vinster. Vid förvärv av ett

dotterbolag kan moderbolaget betala ett högre pris för aktierna för att få ta del

av de här vinsterna. Med tiden kommer vinsterna att redovisas i

balansräkningen genom en ökning av nettotillgångar eller lämna företaget i

form av utdelning till ägare. Antingen kan det vara en framtida vinst i

goodwillposten eller en realiserad vinst från tidigare år som finns bland övriga

nettotillgångar (Lönnqvist 2012).

Tidigare regler om avskrivning baserades på att de enda framtida vinster som

får ingå i goodwillposten är de som moderbolaget såg vid förvärvstidpunkten,

vilket gör att minskningen av goodwillvärdet blir en självklarhet. De nya

13

reglerna innehåller inte samma begränsning till de vinstutsikter som bedömdes

finnas vid förvärvstidpunkten. Här flyttas istället tidshorisonten framåt år efter

år. När de första framtida vinsterna realiseras kan de i och med det här ersättas

med nya vinstutsikter för nya framtida år eller nya bedömningar av resterande

år, istället för att tas bort från goodwillposten. Det leder till att goodwillposten

kan finnas kvar långt efter det att alla ursprungliga framtidsutsikter har

passerats. Så länge som förvärvet bedöms generera extra goda vinstutsikter ska

koncernen redovisa dem i form av goodwill (Lönnqvist 2012).

1.2. Problemdiskussion

Det finns en betydande skillnad mellan goodwill som uppskattas vid ett

förvärv och den goodwill som redovisas senare år. I båda fallen utgörs värdet

på goodwillposten av företagsledningens framtidsbedömningar men vid

förvärvstidpunkten har företagsledningen visat tilltro till bedömningen genom

att betala för de extra goda vinster de räknar med. Vid senare prövningar blir

den bedömning som görs av ledningen snarare en utvärdering av åtgärderna

som de själva genomfört och saknar den bekräftelse en betalning ger

(Lönnqvist 2012).

I och med införandet av IFRS har det skett förändringar för de börsnoterade

företagen i Europa. Syftet med IFRS är att samtliga börsnoterade företag ska

tillämpa samma regler för att på så sätt kunna förbättra tillförlitligheten,

relevansen och jämförbarheten mellan de olika bolagen (FAR 2014).

Goodwill är en av de poster som har påverkats av de nya reglerna. Den största

skillnaden för värdering av goodwill efter införandet av IFRS är att nu görs en

årlig nedskrivningsprövning för att se om värdet på goodwillposten består

istället för årlig planmässig avskrivning som var det tidigare tillvägagångssättet

(Lönnqvist 2012).

Enligt en undersökning som Grant Thornton gjorde år 2010 framgår det att

svenska företag överlag inte gärna vill göra en nedskrivning av goodwill. År

2008 under finanskrisen gjordes en total nedskrivning av goodwill av alla

svenska företag med totalt 1,5 % av värdet. Det kan jämföras med alla företag

i USA som samma år hade en total nedskrivning med 30 % av värdet. Av

Sveriges totalt 259 börsnoterade företag 2010 uppgick deras gemensamma

goodwill till 613 miljarder kronor, vilket motsvarar 30 % av det totala egna

kapitalet. 28 av företagen hade en goodwill som översteg deras egna kapital,

vilket anses som oroande (Grant Thornton 2010).

14

Eftersom de redovisningsstandarder IASB ger ut är principbaserade, istället

för regelbaserade, ger de endast vägledning för företagen om hur principerna

ska tillämpas vid specifika situationer. Det kan leda till stor osäkerhet kring

värdet av goodwillposten eftersom det i sin tur ger utrymme för företagen att

göra egna bedömningar och tolkningar av principerna (Marton et al. 2013).

Med tanke på den ökade betydelsen av goodwill i företagens balansräkningar

och avskaffandet av dess planmässiga avskrivningar, har tillgången blivit en

viktig fråga inom redovisningen. Förmågan att förutse en nedskrivning endast

baserat på informationen i de finansiella rapporterna är svårt och begränsat.

Nedskrivningsprövningen av goodwill kan ifrågasättas då det endast är

företagets ledning som beslutar om en eventuell nedskrivning och även om en

revisor granskar nedskrivningsprövningen är det svårt att säga vad som är rätt

och fel när den fakta som finns är svår att kontrollera (Hayn & Hughes 2006).

1.3. Frågeställning

Utifrån vår problemdiskussion har vi kommit fram till följande

forskningsfrågor:

– Hur går företagsledningen tillväga vid en nedskrivningsprövning?

– Vilka problem kan uppstå vid en nedskrivningsprövning sett från ledningens

perspektiv?

1.4. Syfte

Syftet är att besvara frågeställningen och undersöka hur företag praktiskt

arbetar vid nedskrivningsprövning av goodwill, samt vilka problem som kan

uppstå vid en sådan prövning.

15

2. Konceptuell referensram

2.1. Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar definieras enligt IAS 38 som ”en icke-monetär tillgång utan

fysisk form” (FAR 2014). En viktig fråga vad gäller de immateriella tillgångarna

är om de ska tas upp i balansräkningen eller inte. Det som avgör är om den

uppfyller de tre kriterierna identifierbarhet, kontrollerbarhet och att det ska

vara sannolikt att den ger framtida ekonomiska fördelar. Med identifierbarhet

menas att tillgången ska kunna avskiljas eller grunda sig på juridiska rättigheter,

genom exempelvis ett köp. Kontrollerbarhet innebär att bolaget ska kunna

kontrollera tillgången och hindra andra från att nyttja dess fördelar. Att

tillgången ska ge framtida ekonomisk fördel betyder att bolaget i framtiden ska

få lägre kostnader eller högre intäkter på grund av en tillgång. (FAR 2014)

2.1.1. Goodwill

En av de mest omtalade typer av immateriella tillgångar är koncernmässig

goodwill, som uppstår när ett företag förvärvar ett annat företag. Om det pris

det förvärvande företaget betalar överstiger vad nettotillgångarna i det köpta

företaget uppgår till kommer ett övervärde att uppstå. Övervärdet fördelas till

så stor del som möjligt på de tillgångar som finns. Det övervärde som blir kvar

ska sedan fördelas på kassagenererande enheter och kommer att utgöra

goodwillposten i koncernens balansräkning. Anledningen till att någon är villig

att betala ett överpris kan vara att de är intresserade av tillgångar som inte

redovisas. Tidigare har goodwill förklarats som något som ger extra goda

framtida vinster. IASB vill gå djupare in i begreppet och hitta en förklaring till

vilken precis tillgång det är i det förvärvade företaget som ger de extra goda

framtida vinsterna (Marton et al. 2013; FAR 2014).

Goodwill kan delas in i två kategorier, förvärvad goodwill och internt

upparbetad goodwill. Med förvärvad goodwill menas den goodwill som

uppstår i samband med ett förvärv av ett företag eller en del av ett företag,

exempelvis en försäljningsavdelning. Förvärvad goodwill ska tas med i

balansräkningen. Internt upparbetad goodwill är vad företaget själv har byggt

upp, som inte kan kopplas till ett förvärv. Internt upparbetad goodwill får

därför inte tas med i balansräkningen (Marton et al. 2013).

Goodwill uppfyller inte de kriterier som IAS 38 sätter upp för att en

immateriell tillgång ska få redovisas på grund av att den inte är identifierbar.

Däremot regleras inte förvärvad goodwill i IAS 38. Förvärvad goodwill är en

16

del av ett rörelseförvärv och regleras därför av IFRS 3, vilket gör att den ska

tas upp i balansräkningen (Marton et al. 2013).

2.2. Från avskrivning till nedskrivning

Det finns både för- och nackdelar med en nedskrivningsprövning av goodwill.

Fördelarna är bland annat att det passar bättre för tillgången eftersom den inte

är identifierbar och utnyttjandet inte kan förutspås på ett tillförlitligt sätt, som

krävs för systematiska avskrivningar. Det ger även en tydligare signal om hur

det går för verksamheten och ger ingen falsk bild av stabilitet som systematiska

avskrivningar kan göra. En nackdel är att den nya metoden är mer

svårförstådd eftersom den bygger på avancerade värderingsmetoder. Ett annat

problem är att den inte skiljer på den goodwill som ursprungligen förvärvades

och senare åtgärder från ledningen som gett effekter på värdet. Ytterliggare är

det även kostsamt att årligen göra denna prövning (Sevenius 2011).

En anledning till att ta bort den planmässiga avskrivningsmetoden för goodwill

och istället göra årliga nedskrivningsprövningar var att det skulle ge en mer

verklig bedömning av vad tillgången är värd. Även resultaträkningen kommer

att visa ett mer rättvist resultat då det endast är när en tillgång minskar i värde

som det kommer att påverka resultatet. Vid planmässiga avskrivningar minskar

resultatet trots att tillgången i sig kanske inte har minskat i värde. Att använda

sig av årliga nedskrivningsprövningar bör på så vis leda till ett mer rättvisande

värde, vilket underlättar för investerare och andra intressenter (Wines et al.

2007).

Hayn och Hughes (2006) menar på att konsekvenserna av de nya standarderna

leder till att goodwillposten kommer att få en ökad betydelse i företagens

balansräkningar och att förmågan att avgöra om goodwillposten är i behov av

en nedskrivning är svårt. Det är ledningen i företaget som ansvarar för att

nedskrivningsprövningen går rätt till, vilket betyder att investerare och andra

intressenter kan ifrågasätta om goodwillposten är upptagen till rätt värde

eftersom de inte med säkerhet kan veta att företagens antaganden är riktiga.

Kravet på nedskrivningsprövning har fått mycket kritik som främst fokuserar

på de subjektiva bedömningar som regeln ger utrymme för och hur det leder

till att det blir svårare att skilja på förvärvad och internt upparbetad goodwill

(Schultze 2005).

17

2.3. Tillvägagångssätt vid en nedskrivningsprövning

Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, som goodwill, ska

varje år prövas för nedskrivningsbehov för att se om det finns något som tyder

på att tillgången har minskat i värde. Nedskrivningsprövningen sker ofta i

samband med räkenskapsårets slut och då undersöks om tillgångens

återvinningsvärde understiger dess redovisade värde. Om så är fallet föreligger

ett nedskrivningsbehov och en nedskrivning ska genomföras till

återvinningsvärdet (Marton et al 2013).

Petersen och Plenborg (2010) uppmärksammar i sin forskning att

nedskrivningsprövningen av goodwill har sin grund i subjektiva bedömningar

från företagsledningen. De menar att det finns brister i hur företagen fastställer

återvinningsvärdet på grund av att beräkningen baseras på subjektiva

bedömningar. Vidare påpekar de olika faktorer som kan påverka hur

nedskrivningsprövningar tillämpas. En faktor som företagets storlek kan spela

roll då större företag ofta har möjligheten att skaffa sig anställda med bättre

kompetens än mindre företag till olika poster, däribland värdering, vilket

resulterar i en mer tillförlitlig värdering av exempelvis en goodwillpost. En

annan faktor de nämner är storleken på goodwillposten. De hävdar att företag

med en mindre goodwillpost lägger mindre tid och resurser på

nedskrivningsprövningen, för att en eventuell nedskrivning blir obetydlig.

Vidare visar deras forskning att företag som har framställt en vägledning på

hur deras nedskrivningsprövning ska gå till och följer denna systematiskt är

mindre benägna att göra fel i sitt beslut om nedskrivning än företag som inte

har en vägledning att följa.

IAS 36 kan ge grundläggande vägledning i frågor kring nedskrivningsprövning

för de företag som inte har en mall för företagsspecifika tolkningar av

regelverket. Standarden nämner i en punkt både externa och interna faktorer

som företag bör ta hänsyn till då de tar ställning till om ett nedskrivningsbehov

föreligger. Nedan återfinns de faktorer som bör uppmärksammas enligt IAS

36 p. 12 (FAR 2014).

- Externa informationskällor

1. Det finns observerbara indikationer på att tillgångens värde har

minskat betydande under perioden, av andra orsaker än

tillgångens ålder eller normala användning.

18

2. Under perioden har betydande förändringar, som innebär

negativa effekter för företaget, i teknik, marknadsförutsättningar,

ekonomisk eller juridisk omgivning inträffat, eller väntas inträffa,

för den marknad för vilken tillgången är avsedd.

3. Marknadsräntorna eller marknadens avkastningskrav på

investeringar har stigit under perioden, på ett sätt som kan väntas

påverka den diskonteringssats som används för att beräkna

tillgångens nyttjandevärde och därmed väsentligt minska

tillgångens återvinningsvärde.

4. Företagets redovisade eget kapital överstiger börsvärdet.

- Interna informationskällor

1. Det finns belägg för att tillgången är föråldrad eller skadad.

2. Under perioden har betydande förändringar ägt rum, eller väntas

äga rum inom en snar framtid, som på ett negativt sätt påverkar

möjligheten att utnyttja tillgången för avsett ändamål. Exempel är

att tillgången inte längre utnyttjas, att företaget planerar att

avveckla eller omstrukturera den verksamhet till vilken tillgången

hör eller har planer på att avyttra tillgången i förtid, och gör en ny

bedömning av tillgångens nyttjandeperiod som bestämbar i stället

för obestämd.

3. Den interna rapporteringen tyder på att tillgångens avkastning är

lägre, eller kommer att bli lägre, än vad som tidigare antagits.

2.3.1. Återvinningsvärde

”En tillgångs eller kassagenererande enhets återvinningsvärde är det högre av dess verkliga

värde minus försäljningskostnader och dess nyttjandevärde” enligt IAS 36 (FAR 2014).

Tillgångar får inte redovisas högre än till det återvinningsvärde som kan

beräknas för dem. En tillgångs verkliga värde är det pris som ett företag hade

erhållit om de skulle sälja tillgången idag. För att få fram ett mer rättvist värde

räknas de kostnader som skulle uppstå vid en försäljning bort.

Försäljningskostnader kan exempelvis vara kostnader för att transportera

tillgången eller kostnader för att montera ner en tillgång. Kravet är att

kostnaderna ska kunna kopplas till försäljningen. Att beräkna ett

försäljningspris kan vara problematiskt i vissa fall. I de fall det finns en aktiv

marknad för tillgången är det enkelt att se marknadspriset för tillgången. Om

inte den specifika tillgången finns på marknaden kan det vara relevant att titta

http://www.faronline.se/Dokument/I/IAS0036/?path=/3/8/26734/26744/#IAS0036_FN1

19

på liknande tillgångars värde, med justeringar för slitage och liknande faktorer.

Alla tillgångar finns dock inte på en aktiv marknad, vilket försvårar och gör det

näst intill omöjligt att beräkna ett försäljningspris. I de fall det förekommer ska

tillgångens värde beräknas utifrån de framtida kassaflöden som tillgången

förväntas generera, även kallat tillgångens nyttjandevärde (Marton et al. 2013).

2.3.2. Diskontering av framtida kassaflöden

IAS 36 definierar nyttjandevärdet som ”nuvärdet av de framtida kassaflöden en

tillgång eller kassagenererande enhet väntas ge upphov till” (FAR 2014). Det innebär att

företaget gör bedömningar av vilka framtida kassaflöden en tillgång kommer

att generera. Vid beräkning av de framtida kassaflödena görs en bedömning av

företagsledningen som ofta grundar sig på hur det har gått för företaget och

tillgången de senaste fem åren (Marton et al 2013).

Företagets bedömningar om framtida kassaflöden kommer att diskonteras till

ett nuvärde för att räkna ut vad de framtida kassaflödena är värda idag, och på

så vis komma fram till vilket nyttjandevärde tillgången har. För att kunna

diskontera det framtida värdet till ett nuvärde behöver företaget välja en

diskonteringsfaktor. Nedan följer IAS 36 bestämmelser för vad

diskonteringsfaktorn ska innehålla.

Diskonteringssats eller diskonteringssatserna ska anges före skatt och

återspegla aktuella marknadsmässiga bedömningar av

1. pengars tidsvärde, och

2. de risker som särskilt avser den tillgång för vilken uppskattningarna

av de framtida kassaflödena inte har justerats.

Diskonteringsfaktorn kan antingen grunda sig på avkastningskrav för liknade

tillgångar på marknaden eller på den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden,

WACC, i noterade bolag (Marton et al. 2013; FAR 2014).

Vilken diskonteringsfaktor som används kommer att påverka nyttjandevärdet

på tillgången, då en lägre diskonteringsfaktor kommer att ge ett högre värde på

tillgången och en högre diskonteringsfaktor kommer att ge ett lägre värde på

tillgången. Storleken på kassaflöden och tidshorisont avgör hur stor skillnaden

mellan olika diskonteringsräntor är, där större kassaflöden och längre

tidshorisont ger större skillnader. I vissa fall kan en ändring med en

procentenhet leda till att återvinningsvärdet ändras med miljonbelopp, vilket

kan ses som problematiskt (Marton et al. 2013; Carlin & Finch 2009).

20

Ramanna & Watts (2012) nämner att även beräkningen av framtida

kassaflöden bör ses som ett problem med den nya värderingsmetoden, främst

på grund av den osäkerhet som de beräknade framtida kassaflödena innehåller.

Det beror dels på att goodwill är en nuvärdesberäkning av framtida vinster

som grundas på oförutsägbara faktorer, till exempel företagets

konkurrenskraft, och dels på att uppskattningen görs av företaget som

behöver de vinster som förväntas.

Även Lander och Reinstein (2003) diskuterar de problem som uppstår vid

diskontering av framtida kassaflöden. De anser att de största svårigheterna är

att förutse de framtida kassaflöden som en tillgång kommer att generera och

att beräkningen av detta minskar skillnaderna mellan företagets förvärvade

goodwill och internt upparbetad goodwill och gör det svårare att skilja dem åt.

2.3.3. Kassagenererande enhet

IAS 36 beskriver kassagenererande enheter som ”den minsta identifierbara grupp

av tillgångar som vid en fortlöpande användning ger upphov till inbetalningar som i allt

väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar” (FAR 2014). Ofta

är det svårt att avgöra vilket kassaflöde en specifik tillgång genererar, vilket

innebär svårigheter med att bestämma ett återvinningsvärde för den tillgången.

Istället är det vanligt att flera tillgångar tillsammans genererar ett kassaflöde.

Denna sammansättning av tillgångar blir en kassagenererande enhet som i sin

helhet genererar ett kassaflöde som det går att beräkna ett återvinningsvärde

för. Nedskrivningsprövningen kommer då inte att ske på den enskilda

tillgången, utan görs istället på den kassagenererande enheten som tillgången

tillhör (Marton et al. 2013).

I och med att goodwill påverkar flera olika enheter inom ett företag ska den

därför i samband med förvärv delas upp på de kassagenererande enheter som

kan dra nytta av den. En nedskrivningsprövning av goodwill kan vara

problematiskt eftersom goodwill inte genererar ett enskilt kassaflöde, utan kan

bidra till kassaflöde för flera kassagenererande enheter. I och med det går det

inte att göra en nedskrivningsprövning enskilt för en goodwillpost, utan

nedskrivningsprövningen ska ske på varje kassagenererande enhet som

goodwill påverkar (Marton et al. 2013).

Vid en nedskrivningsprövning av kassagenererande enhet beräknas

återvinningsvärdet för de kassagenererande enheter som goodwill har fördelats

på. Om återvinningsvärdet är högre än det redovisade värdet så finns inget

21

nedskrivningsbehov och då krävs ingen åtgärd, men om det understiger det

redovisade värdet så måste en nedskrivning till återvinningsvärdet ske

(Ramanna & Watts 2012).

2.4. Möjligheten att påverka en nedskrivningsprövning

Ramanna & Watts (2012) påpekar i sin studie att ett stort problem vid

användning av de nya reglerna är att företagen som tillämpar dem utnyttjar de

möjligheter som företagsinterna beräkningar ger. Genom att låta företagen

själva värdera goodwill kan resultatet bli att chefer, genom att undvika

nedskrivningar, får resultatet att se bättre ut än vad det egentligen är för att

deras åtgärder och beslut inte ska framstå som negativa för företaget.

Nedskrivning av goodwill är en av de signaler som intressenter kollar på för att

se hur verksamheten sköts. Eftersom ledningen vill se bra ut i intressenternas

ögon finns incitament till att välja fördelaktiga siffror i

nedskrivningsprövningen för att undvika behovet av nedskrivning, vilket kan

göras genom att justera de olika beräkningarna för återvinningsvärdet. När

sedan ett lägre resultat än det beräknade realiseras är det näst intill omöjligt att

bevisa att det berodde på företagets antaganden och beräkningar. (Pacharn &

Zhang 2006; Ramanna & Watts 2012)

Även AbuGhazaleh et al. (2011) har hittat bevis på att företag använder sig av

den subjektivitet som tillåts vid redovisning av värdenedgångar av goodwill.

De finner att nedskrivningar av goodwill har en koppling till byte av VD,

eftersom en ny VD vill rensa bort så mycket som möjligt för att slippa ta

eventuella konsekvenser av historiska åtgärder.

22

3. Metod

3.1. Val av metod

Vid val av forskningsmetod är alternativen att använda en kvalitativ eller en

kvantitativ metod. Först och främst ska en problemformulering utvecklas och

utifrån den bestäms vilken metod som passar bäst till att lösa problemet. I

problemformuleringen ska ett område hittas som är intressant att undersöka.

Det är viktigt att det går att göra konkret forskning inom området och att det

finns information som är relevant för att genomföra forskningen (Jacobsen

2002).

Vid val av vilken metod som ska användas är det viktigt att ta hänsyn till

problemformuleringen och ha i åtanke hur problemet kan bli löst på bästa sätt.

Valet beror på om problemformuleringen är testande eller explorativ. En

testande problemformulering går ut på att utforska ett brett område och

undersöka många faktorer eller personer. Denna metod betecknas som en

kvantitativ metod och enkäter är ett vanligt verktyg att använda sig av. En

explorativ problemformulering är däremot mer beroende av att gå in djupare i

ett problem. Det är därför viktigt att fokusera på att endast undersöka ett fåtal

faktorer eller personer. Den här metoden är av kvalitativ karaktär och

intervjuer är ett vanligt tillvägagångssätt (Jacobsen 2002).

3.1.1. Vår forskningsmetod

Till vår problemformulering passade en kvalitativ metod eftersom studien inte

var ute efter generaliserande slutsatser som en kvantitativ metod ger. Valet av

kvalitativ metod grundades på att vi ville skapa en djupare förståelse för hur

företag praktiskt arbetar vid nedskrivningsprövning av goodwill och vilka

problem som kan uppstå vid en sådan prövning. En djupare förståelse uppnås

på bästa sätt genom att intervjua sakkunniga personer inom området.

3.2. Datainsamling

3.2.1. Primärdata och sekundärdata

Primärdata kan bestå av observationer och intervjuer medan sekundärdata är

mer eller mindre källgranskning. Primärdata är ny information som samlas in,

och sekundärdata är existerande information som är insamlad av någon annan

och ska därför granskas (Jacobsen 2002).

23

I vår undersökning har primärdata bestått av intervjuer och sekundärdata har

vi använt oss av vid insamling av teori till den konceptuella referensramen.

3.2.2. Val av respondenter

Studien inriktar sig på svenska börsnoterade företag. Anledningen till det är att

det är de företagen som påverkas av IASB:s standarder och är därför relevanta

för studiens problemområde. Av de börsnoterade företag som valts ut har vi

försökt att inkludera företag som har varierande storlek på sina

goodwillposter, för att få åsikter från olika perspektiv angående hur de ser på

nedskrivningsprövning av goodwill. Några av de utvalda företagen tackade nej

till intervju, men då har istället likartade företag kontaktats. De företag som har

intervjuats är Björn Borg, Electrolux, Hemtex, Cybercom, NCC samt ett

företag som valde att vara anonymt.

3.2.3. Tillvägagångsätt vid intervju

Efter att intressanta företag för studien valts ut började vi kontakta dem för att

boka tid för intervju. När vi hade fått ett godkännande för en intervju mailade

vi övergripande de frågor som vi tänkt ställa på intervjun för att företagen

skulle kunna förbereda sig inför intervjun och ge så korrekta svar som möjligt.

Eftersom inget av företagen är beläget i Karlstad valdes telefonintervju. Vid

intervjuerna antecknade vi och spelade in samtalen för att försäkra oss att vi

inte skulle missa någon relevant information. Intervjuerna genomfördes med

frågeformuläret som utgångspunkt. I de fall det behövdes ställdes följdfrågor

till respondenterna för att få ut så mycket relevant information som möjligt.

Till vår intervju gjorde vi ett frågeformulär som innehöll ett antal frågor som

antogs kunna ge relevanta svar för vårt problemområde. Efter genomförda

intervjuer valdes sedan de frågor som gav relevanta svar för vår

problemformulering. De frågor som har ställts till respondenterna finns att

tillgå i bilaga 8.1.

Efter genomförda intervjuer har inspelningar och anteckningar lagrats i ett

lösenordskyddat program, som endast vi har haft tillgång till. Det har gjorts

för att försäkra oss om att ingen utomstående tar del av informationen. För att

det anonyma företaget inte ska kunna identifieras har vi tagit bort den

information som går att koppla till företaget.

24

3.3. Deduktiv och induktiv metod

Att välja mellan induktiv och deduktiv metod handlar om att välja den strategi

som bäst speglar verkligheten. Vid en induktiv metod utgår forskaren från

empiri till teori. Med det menas att forskaren först går ut och observerar

verkligheten för att sedan utforma en teori utifrån observationerna av

verkligheten. En deduktiv metod däremot utgår från teori till empiri, vilket

betyder att forskningen utgår ifrån tidigare teorier och forskning inom ämnet

för att sedan observera hur väl de stämmer överens med verkligheten

(Jacobsen 2002).

Den metod vi har använt oss av är deduktiv metod. Först har teori om ämnet

samlats in och tidigare forskning granskats som har varit relevant för

problemformuleringen. Genom det har vi fått kunskap och förväntningar om

hur verkligheten borde se ut. Vi har sedan undersökt verkligheten genom

intervjuer med relevanta företag för att se hur väl förväntningarna stämmer

överens med verkligheten.

3.4. Giltighet och tillförlitlighet

För att en undersökning ska vara korrekt ska den uppfylla kraven för giltighet

och tillförlitlighet, även kallat validitet och reliabilitet. Giltighet kan delas in i

intern och extern giltighet. Intern giltighet handlar om att vi faktiskt

undersöker det som vi vill undersöka, alltså att det som är relevant för studien

undersöks. Extern giltighet handlar om att kunna generalisera den information

som framkommer av insamlad primärdata. Den kvalitativa metodens svaghet

är att det inte går att generalisera utifrån den information som inhämtas,

eftersom det är ett för litet urval för att representera hela populationen.

Kraven på extern giltighet uppfylls därför i högre grad av en kvantitativ

undersökning än en kvalitativ undersökning (Jacobsen 2002). Studiens interna

giltighet uppfylls genom att välja ut relevanta personer inom området att

intervjua samt att ställa väsentliga frågor för att på så vis kunna besvara

studiens problemformulering. Den externa giltigheten är svår att uppnå i

denna studie då det inte går att generalisera de resultat som tagits fram, men

det är inte syftet med en kvalitativ studie.

Med tillförlitlighet menas att undersökningen ska vara trovärdig och läsarna

ska kunna lita på det som framställs och att den information som samlats in är

korrekt återgiven. (Jacobsen 2002). För att studien ska uppnå så god

tillförlitlighet som möjligt har intervjuerna både spelats in och anteckningar

25

har även förts under intervjuerna, för att säkerställa att någon information inte

förbises. För att stärka tillförlitligheten ytterligare har respondenterna

kontaktats igen i de fall då deras svar har varit otydliga.

26

4. Empiri

Studiens empiri bygger på sex intervjuer med ekonomi- och

redovisningschefer i börsnoterade företag som påverkas av IASB:s standarder

angående goodwill. Resultatet som redovisas i kapitlet är utdrag från

intervjuerna, där de frågor och svar som är mest relevanta för studiens

problemområde har valts ut.

4.1. Björn Borg

4.1.1. Allmänt

Björn Borg är en svensk koncern som är aktiv inom modebranschen. Deras

verksamhet omfattar varumärkesutveckling samt produktutveckling inom

kärnområdet underkläder. De är idag representerade på ett 30-tal marknader

där Sverige och Nederländerna är de två största. Björn Borg har en

goodwillpost på 19 MSEK och eget kapital på 280 MSEK. Vår intervju skedde

via telefon med Björn Borgs Chief Financial Officer Magnus Teeling som är

ansvarig för nedskrivningsprövningen av goodwill.

4.1.2. Intervju

- Vilka för- och nackdelar anser du att det finns med

nedskrivningsprövning i jämförelse med tidigare avskrivningar?

Har du en immateriell tillgång som du tror på och då kan det vara skönt att

kunna försvara värdet, alltså att man ser att det kommer någonting längre

fram. Nackdelarna är att om du gör en nedskrivningsprövning varje år till

exempel så kan du känna dig lockad att ha lite optimistiska antaganden för att

försvara värdet i balansräkningen bara för att du vill undvika en stor smäll. Det

är svårt att säga om det ena är bättre eller sämre än det andra men det kan vara

bra att du måste göra en avskrivning just för att långsamt tugga ner

goodwillposten, men om du köper upp ett aktivt bolag att det blir väldigt stora

poster som ska skrivas ned och då kan en nedskrivningsprövning vara bättre

för att just slippa göra de här väldigt kraftiga avskrivningarna.

- Har ni stött på några problem eller svårigheter med tillämpningen av

IAS 36?

Det finns mycket godtycke i det kan man tycka. Sen är vi i en väldigt positiv

situation att även om ägarna skulle vara extremt negativt inställda så har vi

fortfarande väldigt bra marginal, men jag kan tänka mig att det är väldigt dåligt

27

för företag som ligger där på gränsen, har en goodwillpost på 50 miljoner och

får ett värde som hamnar mellan 47 och 55 miljoner beroende på vilka små

ändringar dom gör i antagandena och då kan det vara lite jobbigare.

- Hur går ni tillväga vid en nedskrivningsprövning av goodwill?

Jag använder en mall som vi fick från våra revisorer för ett antal år sedan. Den

bygger på ganska mycket antaganden, vad det är som ingår i

diskonteringsräntan och vad det är för antaganden man ska göra för

kassaflöden, intäkter och kostnader och utveckling över tiden och vad

tidshorisonten är och så vidare. Vi utgår från vad vi har för framtida intäkter

och bruttovinster från en viss typ av kassaflöde som vi försöker koppla till den

immateriella tillgången i böckerna och så gör vi vissa antaganden i form av att

så här många år framåt så är det en sorts horisont och vad är det för tillväxt

under den horisonten och en ränta som baseras på vår skuldsättning. Det finns

väldigt mycket godtycke där kan man säga.

- Vilka interna respektive externa indikatorer påverkar er beräkning av

återvinningsvärdet mest?

Den största interna indikatorn är vår ettårsbudget för det bolaget som

genererar kassaflöden. Det grundar sig i vad det är för intäkter och kostnader

som ger oss ett årligt nettoöverskott som vi diskonterar. Den största externa

indikatorn är hur läget ser ut på marknaden.

- Hur bestämmer ni vilken diskonteringsränta som ska användas?

Som sagt så har vi en mall vi fått från våra revisorer som bland annat säger

vilka komponenter som ska ingå i diskonteringsräntan men den bygger i

grunden på vår skuldsättning.

- Hur bedömer ni framtida kassaflöden?

Vi utgår från historiken där vi har utfall från 2006, då vi började ta upp den

här tillgången. Vi vet hur det har gått och så har vi budgetsiffrorna för

kommande år. Vi gör inga glädjebudgetar utan de bygger på utfall och

förväntningar. Vi utgår från utfall och skruvar lite på budgeten om det behövs,

men det bygger på senaste kalenderårets faktiska siffror.

- Hur avgränsar ni kassagenererande enheter?

28

Vi gör det ganska enkelt för oss, vi har en stor tillgång som ligger i ett bolag.

Det är den externa intäkten i det bolaget som vi kopplar till den immateriella

tillgången, så den kassagenererande enheten är ett koncernbolag.

- Tycker du att en nedskrivningsprövning är tillförlitlig?

Ja, baserat på hur man ser på den immateriella tillgången i balansräkningen och

hur man ska försvara dess värde så tycker ändå att det vi använder det för,

alltså att diskontera kassaflöden kopplade till tillgången, det är ett vettigt

tillvägagångssätt och då tycker jag att den modellen vi har är logisk. En extern

betraktare kan läsa den modellen och beräkningarna och förstå hur vi har

tänkt. Och framför allt eftersom huvudrevisorn granskar den också, då känner

jag mig ganska trygg.

- Anser du att det innebär en risk för företag som har större

goodwillpost än eget kapital?

Ja det kan man väl säga, hade man förr i tiden varit tvungen att skriva ned på

20 år då hinner man förhoppningsvis tjäna in vinster årligen så att det blir en

effekt på eget kapital när de 20 åren har gått. Med nedskrivningsprövningar

kanske inte några nedskrivningar görs alls under 17 år, du har inte haft någon

bra intjäning och inser att det inte kommer bli så bra kassaflöden. Du blir då

tvungen att göra en väldigt stor nedskrivning, då är det klart att det blir

problem.

- Tror du att företag undviker att skriva ner även om det finns ett behov

till det?

Ja, det är klart att ur ett ekonomiskt perspektiv har du revisorn och

ekonomiavdelningen och de ska göra det så korrekt som möjligt, samtidigt kan

det finnas, nu pratar jag inte om Björn Borg utan generellt, någon typ av

styrelse och ägare som känner att de måste försvara värdet till varje pris för om

2, 5 eller x antal år kommer det att gå bättre. Jag känner inte att vi har sådan

påverkan här men kan tänka mig att det kan vara en risk i vissa bolag.

- Tror du att det är vanligt att nedskrivningar används för att påverka

resultatet?

Jag tror att man är väldigt försiktig med det och hellre ser över poster som

periodiseringar och obeskattade reserver i så fall för att reglera resultatet den

vägen. Att reglera medvetet tror jag inte, det känns som en ganska dramatisk

29

sak att göra, och om man gör det en gång så kanske man måste fortsätta med

samma antaganden.

- Tror du att omvärldens bild av företaget påverkas av nedskrivningar?

Ja det tror jag. Analytiker och marknaden ser ju igenom, de vet att det bara är

resultatpåverkande men gemene man som bara tittar på resultat efter skatt, det

är klart, de kan säkert se det som ganska allvarligt. Ingen tycker att det är roligt

att ha en stor kostnad i resultaträkningen om vi säger så, varken internt eller

externt.

4.2. Hemtex

4.2.1. Allmänt

Hemtex är en svensk koncern inom heminredningsbranschen som säljer

inredningsartiklar med fokus på hemtextil. Hemtex har 158 butiker totalt i

Sverige, Finland samt Estland. De har en goodwillpost på 249 MSEK och eget

kapital på 267 MSEK. Vi har haft en telefonintervju med Ulf Segerström som

är Chief Financial Officer på Hemtex och ansvarar för

nedskrivningsprövningen av goodwill.

4.2.2. Intervju



Det som jag kan se som en fördel är att i det nya systemet med en årlig

nedskrivningsprövning ger att posten värderas ständigt. Det ger en mer

rättvisande bild av vad posten verkligen är värd och man kommer så nära

sanningen som möjligt.

En nackdel med nedskrivningsprövning är att det är tidskrävande och därmed

kostsamt och i slutändan ändå baseras på antaganden som inte går att

kontrollera.


IAS 36?

Ja det är faktumet att spannet man kan landa i kan skilja sig åt beroende på

vilka antaganden som görs. Minsta lilla justering har stor effekt på slutliga

värdet och det är då svårt att veta vilket av dessa värden som är mest

rättvisande.

30


För vår del är vår goodwillpost väldigt stor i förhållande till omslutningen. Det

innebär att vi måste vara extra vaksamma och noggranna vid vår

nedskrivningsprövning. Vi har en modell för prövningen som baseras på vårt

bolag och som underlag har vi en treårig strategiplan. Vi kollar om utfallet

matchar in i vår plan, och tittar även på andra faktorer som exempelvis om det

har hänt någonting på marknaden.



De interna indikatorerna är främst bolagets utveckling och

kassaflödesprognosen. De främsta externa indikatorerna är avkastningskrav,

börskurs och ränteläge.


För diskonteringsräntan tittar vi på marknadsvärdering på vad andra

detaljhandelsbolag har för ränta så att det inte vår blir för godtyckligt och

skiljer sig för mycket ifrån konkurrenterna. Diskonteringsräntan kan lätt gå

upp eller ner både en och två procent, så vi försöker parera så att det blir likt

andra bolag i samma bransch. Vi kontrollerar även om en rimlig förändring av

något av antagandena skulle påverka nedskrivningsbehovet.


Det baseras på vad vi tror att vi kommer kunna leverera de kommande åren.

Vi fastställer budget och prognoser som baseras på de senaste två årens utfall

och de förväntningar vi har på försäljnings- och kostnadsutvecklingen.


Vi har gjort en avgränsning till den svenska butiksrörelsen som en

kassagenererande enheten eftersom goodwill endast redovisas för den svenska

butiksrörelsen.


Ja, eftersom regelverket är så pass omfattande och nedskrivningsprövningen

alltid granskas av revisorer. Om företaget värderat tillgången fel borde revisorn

upptäcka detta. Jag förstår dock att risken för godtycklighet finns, men jag

tycker prövningen är tillförlitlig.

31

Sen kan man även vända på det och säga att tidigare regelverk inte var

tillförlitligt eftersom det inte skedde någon värdering då, så därför kan de nya

reglerna vara mer tillförlitliga.



Ja, jag anser att de företagen har en större risk än andra företag.


till det?

Ja men vill inte gå in på eventuella anledningar.


resultatet?

Ja det kan nog förekomma. Om det exempelvis skulle försämra en affärsplan

tror jag att man undviker det eftersom det kan ge dåliga signaler till omvärlden.


Ja, det sänder inte bra signaler till omvärlden om företaget har gjort en

nedskrivning, till exempel eftersom det kan tolkas som att företaget visar att de

har gjort en dålig affär.

- Finns det något annat du skulle vilja tillägga eller uppmärksamma som

berör vårt problemområde?

Ja, år 2011 eller 2012 gjorde Nasdaq en stor undersökning på alla bolag på

stockholmsbörsen, där huvudfokuset låg på att undersöka hur företagen går

tillväga vid sin nedskrivningsprövning och hur pass utförligt de redogör för

hur de har gått tillväga. Väldigt många företag fick kritik, däribland även vi.

Kritiken grundade sig framförallt på att förklaringen i noterna om hur

företaget har gått tillväga var alldedes för tunn på många håll. De vill att vi ska

förklara in i minsta detalj och ha med alla omvärldsfaktorer som kan påverka.

Ni kan ju jämföra vår årsredovisning från 2011 till 2012, där 2012 har vi tagit

åt oss kritiken och gjort den mer utförlig. Dock är den inte riktigt så pass

omfattande som de vill att den ska vara, men bättre än året innan i alla fall.

Sen kan jag väl även tillägga att för ca 4 år sedan fick vi en ny VD. Det ledde

till att den nya VD:n ”städade undan” och passade på att skriva ned

goodwillposter som var i behov av det. Bland annat skrevs ett dotterbolag i

32

Danmarks goodwill ner helt, och även i vissa delar av Sverige. Det här är något

jag tror är vanligt att man gör som en ny VD, för att kunna skylla

nedskrivningarna på den gamla VD:n och på så sätt även få börja om på rent

bord.

4.3. Electrolux

4.3.1. Allmänt

Electrolux är aktivt inom vitvarubranschen. De tillverkar hushållsmaskiner

samt liknande utrustning för professionell användning och deras produkter

säljs i över 150 länder. Electrolux har en goodwillpost på 4 875 MSEK och

eget kapital på 14 308 MSEK. Intervjun skedde via telefon med Björn

Andersson som är koncernredovisningschef och har huvudansvaret för

nedskrivningsprövningar av goodwill.

4.3.2. Intervju



Jag ser inga fördelar med nedskrivningsprövningar. Det är godtyckligt och

företag kan delvis bestämma själva om de vill göra en nedskrivning eller inte,

vilket leder till att man kan ifrågasätta värderingen. För att kunna göra en

nedskrivningsprövning behöver man kunna förutse framtiden som ofta är vag,

vilket gör det svårt. Utöver det tar det väldigt lång tid och är väldigt kostsamt.

Det kan uppgå till miljonbelopp för att göra en nedskrivningsprövning. I vissa

fall behöver företag anlita speciella värderingsfirmor för att kunna göra detta,

vilket tyder på att det är en svår uppgift om inte ens det egna företaget klarar

det.

Jag tycker självfallet att avskrivningar är ett bättre alternativ. Det grundar jag

på att jag tycker avskrivningar ger en mer rättvisande bild och är mer effektivt.

Det ger en större trovärdighet på värdet och det går inte att manipulera.


IAS 36?

Ja, eftersom det är en så pass viktig post att värdera upplever vi att det tar

väldigt lång tid att göra värderingen. Utöver det är det väldigt kostsamt för

företag att göra en nedskrivningsprövning.

33


Vi utgår ifrån en modell som är utformad för vårt företag. Vi avgränsar först

kassagenererande enheter och beräknar sedan nyttjandevärdet för dessa genom

att diskontera de prognostiserade kassaflödena för respektive enhet.



Interna indikatorerna är de komponenter som ingår i beräkningarna, alltså

kassaflöden och räntor. Externa indikatorer kan vara omvärldsfaktorer som

inte vi kan påverka, men de har inte så stor inverkan på våra beräkningar.


Vi använder WACC som diskonteringsränta. WACC finns redan inom

koncernen då den räknas ut av vår investment avdelning då de använder den i

sin verksamhet. Vi tar den från den avdelningen rakt av och använder oss av

de värden som de räknat ut. Den är dock anpassad för olika affärsområden

och länder och kan därför skilja sig åt beroende på vilken del av världen den

används i.


De beräknade framtida kassaflödena grundar sig till mesta dels på budget och

en uppskattad tillväxt. Vi plockar in budgetunderlag för nästkommande år som

vi har som bas som vi räknar upp med en tillväxtsiffra. Utöver det jämför vi

även hur det har gått historiskt genom att kolla ett par år bak i tiden för att

kolla så värdet vi får fram är rimligt.


Vi delar in våra kassagenererande enheter beroende på vilka affärsområden de

tillhör, samt vilken del av världen de är verksamma i. Exempelvis utgör

vitvaror i Nordamerika ett eget affärsområde och blir därför en egen

kassagenererande enhet.


Vi försöker självklart att göra prövningen så tillförlitlig som möjligt men den

baseras fortfarande på godtycklighet. Jag tycker det är svårt att säga att en

nedskrivningsprövning är tillförlitlig. Eftersom den till stor del bygger på

34

antaganden och gissningar om framtiden så tycker jag tillförlitligheten går att

ifrågasätta.



Ja rent redovisningsmässigt på koncernnivå spelar det ingen roll och säger inte

så mycket. Men det tyder ju dock på att en enskild tillgång är större än eget

kapital vilket är en stor risk. Tillgången är införskaffad för att generera en viss

avkastning. Om den inte gör det kommer årets resultat att bli mindre än

beräknat, vilken även leder till att eget kapital kommer att bli mindre samtidigt

som värdet på tillgången består. Om en enskild tillgång har blivit större än det

egna kapitalet borde det tyda på verksamheten inte generar tillräckligt bra

avkastning vilket får anses som en stor risk.


till det?

Ja det tror jag men det är ren spekulation.


resultatet?

Ja, dock ren spekulation, men det skulle man kunna anta.


Rent redovisningsmässigt spelar det ingen roll. Självklart ska det påverka

eftersom det ger signaler om att det går dåligt för företaget, men ofta vet redan

marknaden, investerare och andra intressenter om detta, eftersom

nedskrivningar ofta är det sista man gör efter att det har gått dåligt ett tag.

4.4. Cybercom

4.4.1. Allmänt

Cybercom Group AB är ett konsultbolag inom IT-branschen. De finns i 7

länder och har Norden som huvudmarknad. Deras goodwillpost uppgår till

789 MSEK och det egna kapitalet till 856 MSEK. Intervjun med Cybercom

skedde via telefon med koncernredovisningschefen Malin Hultman som har

huvudansvaret för Cybercoms nedskrivningsprövningar.

35

4.4.2. Intervju



Båda kan vara bra på sitt sätt. Att slippa avskrivningar kan vara bra för att

slippa ta den kostnaden i resultaträkningen. Samtidigt så är det så om du skulle

råka ut för en nedskrivning så blir det ett mycket större slag och på så vis är

det bättre att ha en linjär avskrivning för att minska risken för det.


IAS 36?

Problemen i sig när man gör en nedskrivningsprövning är de antaganden man

gör, alltså vad som är rätt och fel och vilken nivå man ska ligga på. Det gör det

svårt att jämföra mellan bolag, eftersom man inte vet vilka antaganden som

ligger bakom till exempel WACC. Det är en stor del av beräkningen och den

innehåller många antaganden där små ändringar har stora effekter. Det kan

skilja sig väldigt mycket mellan bolag beroende på hur de själva tycker att de

ligger till mot marknaden. IFRS pratar hela tiden om att det ska bli bättre

jämförbarhet mellan bolag, men jag kan tycka att de nästan har lett till sämre

jämförelse, på grund av att man inte kan se alla bakomliggande antaganden.


Vi har en mall som är utformad för vårt bolag där vi sätter upp hur det gått

historiskt, de utfall som vi har och vad vi tror om framtiden eftersom vi även

ska ha de långsiktiga målen involverade i det här. Vi utgår från vår strategiska

plan och undersöker då hur det kommer att se ut med en viss tillväxt i

framtiden. Vi måste även diskutera de antaganden som vi gör väldigt noga,

framförallt med våra revisorer, så att vi vet att de blir så korrekta som möjligt

för vår situation eftersom det kan få stora konsekvenser om vi gör något fel i

vår bedömning.



De interna indikatorerna är vad vi tror om oss, alltså våra strategiska planer

och liknande. De externa indikatorerna är vad marknaden tror om oss och där

är det främst avkastningskravet som påverkar.


36

WACC har flera olika parametrar och många av dem är fasta, exempelvis

statslåneräntan. Exempel på andra parametrar är Equity Market Risk,

betavärdet och bolagsrisken som baseras på hur bolaget ligger till, vilken

skuldsättningsgrad vi har och hur marknaden ser på oss.


Vi tittar på vårt operativa resultat och vilken marginal vi har satt i våra planer.

Sen så sätter vi upp vad vi tror att det operativa kapitalet kommer landa på och

hur den långsiktiga tillväxten ser ut, först fem år framåt sedan i all evighet. Vi

har använt 2 % tillväxt och den brukar ligga runt det talet hos andra också.

Det är svårt att försvara en långsiktig tillväxt på 5-6%.


Vi har delat upp vår goodwill på fyra kassagenererande enheter. Enheterna har

vi satt som länder eftersom vi har ett bolag i varje land, förutom Sverige där vi

har lite fler. Vi testar sedan enheterna var och en för sig.


Absolut. Det är inte bara något som vi har slängt ihop, utan vi har gått igenom

alla beståndsdelar ordentligt med revisorerna och deras experter för att få

deras synpunkter på de antaganden vi har gjort så har det verkligen

genomarbetats. Vi har även finansinspektionen som granskar oss så vi måste

verkligen säkerställa att allt gått riktigt till.



Det behöver det inte vara, det beror helt på vilka andra beståndsdelar man har.

Kanske har man legat lite illa till med mycket kostnader framöver, men

samtidigt så har man gjort ett nyförärv som man verkligen tror på. Kan man

visa att man har en bra strategi och på en ökningen av kassaflöden framöver så

behöver det inte vara en stor risk med det. Man måste alltså titta på helheten

och inte bara goodwill mot eget kapital.


till det?

Ja jag skulle kunna tänka mig att vissa bolag drar ut på nedskrivningsbehovet

så långt som möjligt och testar gränserna. Men då finns det också en större

37

risk att när man verkligen får nedskrivningsbehovet så blir det ett mycket

större belopp som kan skada ännu mer.


resultatet?

Nej jag tror inte att det är någon som vill göra en nedskrivning eftersom man

vill kunna nå de nivåer som har satts upp. Tanken är att man ska kunna växa

som bolag. När man väl kommer till nedskrivningsbehovet så går det inte att

undvika utan då kommer det bli en resultateffekt.


Det är klart att det är negativt. När du gör en nedskrivning så visar det på att

du kanske inte kan hålla dina strategiska planer framöver och att man kanske

inte tror på den framtid som har förmedlats ut till marknaden. Det är klart att

man får lida för det ett tag framöver innan man kan visa att man är på fötter

igen.

4.5. NCC

4.5.1. Allmänt

NCC är ett bolag inom bygg och fastighetsbranschen. De är verksamma i

norra Europa med en omsättning på 58 miljarder SEK och 18500 anställda.

Deras goodwillpost uppgår till 1802 MSEK och deras eget kapital uppgår till

8675 MSEK. Intervjun skedde via telefon med NCCs Group Compliance

Officer och IFRS expert Gunnar Bäckström som är delaktig i NCCs

nedskrivningsprövning av goodwill.

4.5.2. Intervju



Tanken med de nya reglerna kring nedskrivning är bra och resonomanget

kring vad goodwill är likaså. Anledningen med de nya reglerna är att försöka se

vad det är man egentligen köper och utifrån det sen fördela övervärdena där

de genererar synergier. Desto effektivare man gör detta, desto mindre goodwill

får man och problemen blir då mindre. Teoretiskt sätt är de nya reglerna bra,

men i praktiken kan det bli väldigt komplext.

38

Med de tidigare reglerna var det lite enklare, eftersom man då kunde förhålla

sig till att det är en kostnad som man ska bära. Många anser att det är viktigt

att man för den mot resultaträkningen, så att den löpande tacklar den intäkt

man har ifrån förvärvet. Idag kan det istället bli att man får fram ett resultat

som hamnar i det egna kapitalet, och sen en dag visar det sig att man måste

göra en nedskrivning, vilket kan komma som en överraskning.

Jag tror att det var lättare för många att förstå kopplingen till en avskrivning än

vad det är att förstå kopplingen till en nedskrivning.


IAS 36?

En del av de nya teknikerna är komplicerade, vilket också är en nackdel i sig

och det kanske inte alltid är helt begripligt för de som ska hantera det. I och

med det så tar det mycket tid att göra en nedskrivningsprövning.

Det är även svårt att exempelvis värdera en personalstock, och förstå dess

värde. I teorin är det bra, men i verkligheten kan det bli svårt för alla

inblandade parter att förstå det här.


Grunden är framtida kassaflöden. Vi följer de modeller som finns genom

IFRS. Det står klart i IAS 36 hur man ska göra. Det finns diskussioner kring

om skatt ska vara medräknat eller inte. Vårt bolag har ingen specifik modell

för oss, utan den liknar hur andra bolag gör.



De externa faktorer vi tittar på är främst marknaden. När det gäller interna

faktorer fokuserar vi framförallt på våra egna kostnader.


Vi tittar en del på hur marknaden ser ut. Det man kan diskutera är vilka

variabler man lägger in och hur de bestäms. Riskfri ränta, marknadspremie,

betavärde, kapitalstruktur och så vidare. Det är det som det handlar om och

det är kring de variablerna diskussionen kan göras.


39

Vi gör årligen en prognos för framtiden. Det är den som är själva basen för de

mattematiska kalkylerna. Vi tar både hänsyn till hur det har gått tidigare samt

hur vi tror det kommer att gå i framtiden. Det är här man kan diskutera

problemet kring goodwillvärderingar. Det kan finnas en tendens, jag säger inte

att NCC har en tendens, men det kan finnas på marknaden en tendens att man

ofta skjuter nedskrivningen framför sig. Diskonteringsmodellen har en

förmåga göra så att det är de sista åren i prognosen som ger de stora värdena,

alltså kanske år 4 eller år 5. Företag tänker kanske att det inte gick så bra det

här året men nästa år kommer det gå bra och därför väljer man att inte göra en

nedskrivning detta år. Det är det som kan vara det komplexa och en stor

utmaning i många företag, att man verkligen är ärlig mot sig själv när man gör

prognoserna.


Vi följer regelverket enligt IFRS för hur kassagenererande enheter ska

avgränsas. Uppfattningarna kan vara olika då en del hävdar att det ska

avgränsas till den minsta maskinen i verksamheten, medan andra säger att det

inte riktigt är så utan att det ska avgränsas utifrån den enhet man gör

uppföljning på.

Våra största kassagenererande enheter förvärvades innan förändringen år

2005. Efter det har inte några riktigt stora förvärv gjorts.

Normalt sett ska en kassagenererad enhet vara det man har förvärvat.

Grunden kan man egentligen säga är ”the eye of the management”. Det

innebär ungefär vem det är som styr över vilken kassagenererande enhet. Om

det är VD, NCC AB eller kanske en divisionschef. Det är ofta vägledande för

vilken kassagenererande enhet vi har. I vår årsredovisning framgår det att

exempelvis Danmark och Norge värderas separat till kassagenererande

enheter.


Bara för att klargöra så talar jag här bara för mig själv, absolut inte för NCC.

Man kan väl tänka sig att en nedskrivningsprövning innehåller inslag av

uppskattningar och bedömningar. Det kan leda till att man väljer att skjuta upp

goodwillnedskrivningar även fast det kanske finns ett behov av det. Det är väl

det man kan frukta lite, att det finns en risk att nedskrivningen sker några år

senare än när den borde ha skett vilket leder till att folk kan påpeka att man

40

har gjort värderingen fel. Detta är svårt för investerare att se igenom. Detta

gäller inte bara goodwill, utan alla balansposter som innehåller uppskattningar

och bedömningar. Dessa poster innehåller inslag som kan göra det svårare att

verkligen veta att värderingen är korrekt. Risken är större att en post är

felvärderad om värderingen bygger på uppskattningar och bedömningar.



Ja, absolut. Det är en stor risk att ha en så stor goodwillpost. Därför för många

analytiker goodwill direkt mot eget kapital när de gör sina värderingar. Rent

generellt så ifrågasätts immateriella tillgångar mer än materiella tillgångar.

Exempelvis så kan man fundera på om varumärket verkligen har det värde

som påstås.


till det?

Ja, det skulle man kunna tro då man ofta ser kritik mot att företag har skrivit

ner sin goodwill försent, och de borde gjort nedskrivningen tidigare. Det finns

ett motstånd till att gå ut och berätta att man gör en nedskrivning och på så vis

erkänna att man inte har gjort ett bra förvärv. Men förutsätter man att alla

följer reglerna ordentligt är det inga problem.


Ja, det påverkar definitivt negativt. Det tyder på att man har gjort ett förvärv

och kan inte få ut synergierna av det och man kan heller inte förklara varför.

Det kan ge signaler på att men har dålig koll.

4.6. Anonym respondent

4.6.1. Allmänt

Det sjätte företaget har valt att vara anonymt. De är verksamma inom

detaljhandeln och finns i 6 länder. Deras goodwillpost uppgår till cirka 10% av

eget kapital. Intervjun genomfördes via telefon med redovisningsansvarig på

företaget, som tar fram underlaget till nedskrivningsprövningar av goodwill.

4.6.2. Intervju



41

För min del spelar det ingen större roll, jag anser att båda är bra

tillvägagångssätt.


IAS 36?

Det är en stor och omfattande värdering, vilket resulterar att det tar mycket tid

och resursers för att göra bedömningen varje år.


Vi räknar på återvinningsvärdet jämfört med det bokförda värdet. Vi kollar

mycket på hur marknaden ser ut och vad som händer på den. Det förs även en

diskussion med revisor. Kan man motivera på ett bra sätt till varför man inte

vill göra en nedskrivning brukar det vara okej.


Vi har en finansieringsavdelning som använder diskonteringsräntan mer än

vad vi gör. Därför beräknas räntan av den avdelningen och används sedan i

hela koncernen. Eftersom räntan är baserad på vårt företag så gör vi inga

justeringar i den inför nedskrivningsprövningen.


Vi kollar mycket på faktorer utanför företaget. Exempelvis vad våra

konkurrenter gör. Framtidsplaner för området som helhet är viktigt för oss att

titta på, exempelvis om det kommer ske en nybyggnation, nya etableringar,

nybyggnation och så vidare. Utöver det tittar vi även på hur det har gått för

vårt företag bakåt i tiden för att kunna anta hur framtiden kommer se ut.


Kassagenererande enheter delas in i olika områden och distrikt. Vi har tre olika

distrikt i landet.


Osäkerhet kring posten kan absolut diskuteras. Det är en bedömningspost

som bygger på antaganden om framtiden, som är svår att förutse och det är på

de antagandena som man baserar sitt beslut på. Detta leder till osäkerhet kring

posten, och tillförlitligheten kan då diskuteras. Svårt att säga vad som är rätt

och fel vid en nedskrivningsprövning. Ofta sker en diskussion med revisorer

42

och man kommer kanske fram till att inte skriva ned trots att det finns en

nedgång ett år, eftersom man räknar kanske med att nästa år går bättre. På så

vis kan det ses som en flexibel post.



Ja, det är en indikation på att goodwill behöver skrivas ned. En enskild tillgång

bör inte överstiga det egna kapitalet eftersom det tyder på att företaget är

känsligt till förändring.


resultatet?

Ja, det förekommer alldedes säkert. Frågan är hur mycket revisorerna

accepterar och till vilken grad de kan kontrollera de antaganden som företagen

har gjort.


Ja, det påverkas genom att det blir en negativ bild av företaget. Det betyder att

något inte går som förväntat. Dock kan en nedskrivning bero på

okontrollerbara faktorer som företaget inte kan påverka, men oavsett så visar

en nedskrivning ingen positiv bild av företaget för omvärlden.

43

5. Analys

5.1. Från avskrivning till nedskrivning

Wines et al. (2007) nämner i sin studie att en anledning till att göra årliga

nedskrivningsprövningar istället för planmässiga avskrivningar vid värdering

av goodwill är att det ger en mer verklig bedömning av vad tillgången

egentligen är värd. Det var olika åsikter kring det här bland respondenterna.

En av dem håller med om att en årlig nedskrivningsprövning ger ett mer

verkligt värde av vad en tillgång är värd. De menar på att posten värderas

ständigt vilket ger en mer rättvisande bild av postens verkliga värde. En annan

åsikt var raka motsatsen, där respondenten istället hävdade att

nedskrivningsprövningar är godtyckliga och att företag delvis kan bestämma

själva om de vill göra en nedskrivning eller inte. Det stämmer bättre överens

med de studier som framhäver subjektiviteten vid företagens bedömningar och

som ifrågasätter tillförlitligheten vid en nedskrivningsprövning (Schultze 2005).

Wines et al (2007) nämner att även resultaträkningen kommer att visa ett mer

rättvist resultat med tillämpningen av de nya standarderna då det endast är när

en tillgång minskar i värde som det kommer att påverka resultatet.

Även vid denna fråga är åsikterna spridda bland respondenterna. Några av

dem hävdar att det är bra att inte behöva göra avskrivningar för att på så vis

undvika den årliga kostnaden i resultaträkningen. Andra företag påstår dock att

det kan vara enklare med de tidigare reglerna, eftersom företag då fick årliga

kostnader för att löpande beta av den intäkt som kommer från ett förvärv.

Tidigare visste företag att det var en kostnad som uppkommer årligen och att

idag kan det istället bli som en överraskning när ett nedskrivningsbehov

upptäcks.

Hayn och Hughes (2006) menar på att det är svårt att avgöra om en

goodwillpost är i behov av en nedskrivning och att det är ledningen i företaget

som själva ansvarar för att nedskrivningsprövningen går rätt till, vilket betyder

att investerare och andra intressenter kan ifrågasätta om goodwillposten är

upptagen till rätt värde. Trots att en del ifrågasätter tillförlitligheten i

goodwillposterna i och med de nya reglerna, anser ändå respondenterna i

denna studie överlag att posten är tillförlitlig. Det grundar de framförallt på att

en revisor alltid granskar nedskrivningsprövningen, som i så fall bör ha

anmärkningar om den har gjorts på ett felaktigt sätt. De kan dock förstå

osäkerheten kring posten och att risken för godtycklighet kan diskuteras. Det

är trots allt en post som värderas till viss del utifrån egna antaganden och

44

bedömningar som är svåra att kontrollera. En av respondenterna är negativt

inställd till tillförlitligheten kring goodwillposten då de menar på att

värderingen till stor del bygger på antaganden och gissningar om framtiden

och har därför svårt att säga att en nedskrivningsprövning är tillförlitlig, men

påpekar dock att de självklart gör sin nedskrivningsprövning så tillförlitlig som

möjligt.

Utöver den stora frågan kring de nya reglernas tillförlitlighet är en av de

främsta nackdelarna med den nya metoden att den är mer svårförstådd

eftersom den bygger på avancerade värderingsmetoder, vilket i sin tur leder till

att processen tar lång tid och blir kostsamt för företaget (Sevenius 2011).

Överlag håller respondenterna med om att en nackdel med den nya metoden

är att den är svårförstådd och kostsam att genomföra. Exempelvis nämner en

respondent att en nedskrivningsprövning är väldigt tidskrävande och därmed

också kostsam, och i slutändan baseras den ändå bara på antaganden som inte

går att kontrollera. Vidare nämns att de nya reglerna är bra i teorin men i

verkligheten kan det bli svårt för inblandade parter att förstå dem och i vissa

falla behöver företag till och med anlita speciella värderingsfirmor för att

kunna genomföra nedskrivningsprövningen, vilket tyder på att det är en svår

uppgift.

5.2. Tillvägagångssätt vid en nedskrivningsprövning

Petersen och Plenborg (2010) menar att det finns brister i det nuvarande

tillvägagångssättet vid nedskrivningsprövningar på grund av att det baseras på

subjektiva bedömningar från företagen. De nämner även olika faktorer som

påverkar tillförlitligheten, som exempelvis goodwillpostens storlek och om

tydlig vägledning har tagits fram. Även respondenternas svar tyder på att

faktorerna har betydelse. De företag som har störst goodwill i förhållande till

eget kapital är de som känner störst behov av att kontrollera och vara så exakta

som möjligt. När modeller för värdering tas upp är det endast en respondent

som anser att IAS 36 ger tillräcklig vägledning för företag i frågor kring hur de

olika bedömningarna ska gå till och vad de ska bestå av. Övriga företag har alla

någon typ av företagsspecifik modell som de fått hjälp med eller själva tagit

fram och större delen av respondenterna nämner också att de kontrollerar

beräkningar och antaganden med sina revisorer för att det ska vara så korrekt

som möjligt.

Oavsett om ett företag har egna modeller eller inte så finns det vissa interna

och externa indikatorer som nämns i den konceptuella referensramen, som

45

bör tas hänsyn till vid bedömning om nedskrivningsbehov föreligger (FAR

2014) Vid frågan om vilken extern indikator som har störst påverkan har

respondenterna likartade svar. De är överens om att det är marknaden som ger

tydligast signaler och det är då främst avkastningskravet från investerare som

svaren återkommer till. Det finns däremot olika åsikter kring de interna

indikatorerna. Även om större delen av företagen håller sig till de

informationskällor som IAS 36 nämner, genom att lägga fokus på egna

prognoser och planer, så anser några av respondenterna att det viktigaste är att

kontrollera hur det ser ut i dagsläget med enskilda delar som kostnader och

komponenterna i återvinningsvärdet.

5.2.1. Diskontering av framtida kassaflöden

Den diskonteringsfaktor som företag ska använda vid beräkning av

nyttjandevärdet ska spegla pengars tidsvärde och den risk som kan kopplas till

tillgången som beräkningen görs för (FAR 2014).

Vid frågan om hur diskonteringsfaktorn bestäms framkommer att de olika

företagens beräkningar skiljer sig åt och följer inte alltid vad som sägs i IAS 36.

Några av dem använder WACC utan justering, några gör mindre förändringar

men har ändå WACC i grunden och ett av företagen grundar beräkningen på

skuldsättningen. Ett av företagen påpekar att det är här det största problemet

med de nya reglerna ligger. Eftersom man inte vet vilka antaganden som ligger

bakom deras beräkningar så är det svårt att jämföra olika företag och genom

det så har det som var tänkt att öka jämförbarheten istället påverkat den till det

sämre. En av respondenterna nämner ytterligare att de kontrollerar sin

diskonteringsfaktor mot andra bolag för att det inte ska skilja för mycket,

vilket visar hur lätt det är att välja vilka beräkningar som är godtagbara. Även

om det inte är fallet för företaget i fråga så skulle den metoden även kunna

användas för att parera ett nedskrivningsbehov, sett utifrån den diskussion

som Carlin & Finch (2009) för om hur små ändringar av antaganden vid

beräkningarna ger stora effekter på slutresultatet.

Ramanna & Watts (2012) nämner att beräkningen av framtida kassaflöden

också bör ses som ett problem på grund av den osäkerhet som den innehåller.

Dels för att den grundas på oförutsägbara faktorer och dels för att

uppskattningen görs av företaget som behöver de vinster som förväntas.

Företagen i fråga gör beräkningarna utifrån olika grunder, då en del ser till

historiken medan andra ser till framtidsplaner, vilket kan bero på att IAS 36

bara säger hur framtida kassaflöden definieras och inte vad som ska ligga till

46

grund i dess beräkning. Problemet med framtida kassaflöden är att det är

antaganden om hur framtiden kommer se ut och som en respondent nämner

så kan vissa bolag undvika ett nedskrivningsbehov bara genom att tro att det

kommer gå bättre framåt i tiden. Lander och Reinstein (2003) diskuterar vidare

hur det blir svårare att skilja företagets förvärvade goodwill från internt

upparbetad goodwill, vilket skulle kunna ses i det faktum att respondenterna

nämner att de framtida planerna för företagen ligger till grund för

beräkningarna.

Det är tydligt att det inte finns några specifika bestämmelser som alla följer

trots att grunderna för återvinningsvärdet är lika för de intervjuade företagen.

Merparten av respondenterna tycker att det är ett logiskt tillvägagångsätt men

de är också överens om att beräkningen av återvinningsvärdet till viss del

består av godtycke och att det kan vara stora skillnader företag emellan, vilket

även Schultze (2005) diskuterar i sin studie som fokuserar på de subjektiva

bedömningar som nedskrivningsprövningar ger utrymme för.

5.2.2. Kassagenererande enhet

I och med att det ofta är svårt att avgöra vilket kassaflöde en specifik tillgång

genererar innebär det svårigheter med att beräkna ett återvinningsvärde för

den tillgången. Därför finns bestämmelser i IAS 36 att alla tillgångar som

tillsammans genererar ett kassaflöde ska utgöra en kassagenererande enhet

(Marton et al. 2013). Enligt IAS 36 ska en kassagenererande enhet utgöra ”den

minsta identifierbara grupp av tillgångar som vid en fortlöpande användning ger upphov till

inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av

tillgångar” (FAR 2014).

Problemet med avgränsningen av kassagenererande enheter är att IAS 36

lämnar utrymme för egen bedömning av vad som menas med ”minsta

identifierbara grupp av tillgångar” (FAR 2014). En av respondenterna påpekar att

regelverket kan uppfattas olika och menar på att en del hävdar att en

kassagenererande enhet ska avgränsas till den minsta enheten i en verksamhet,

medan andra inte riktigt håller med då de säger att en kassagenererande enhet

ska avgränsas utifrån den enhet som uppföljningen görs på. Alla företag i

denna studie gör det relativt enkelt för sig vid avgränsning av deras

kassagenererande enheter, då de ofta gör sin avgränsning på högre nivå än vad

IAS rekommenderar. Många gånger avgränsas de kassagenererande enheterna

exempelvis till olika länder företaget är verksamt i eller till det bolag som

företaget har förvärvat.

47

5.3. Möjligheten att påverka en nedskrivningsprövning

Ramanna & Watts (2012) diskuterar risken att företag kan påverka

nedskrivningsbehovet i och med det nya regelverket. De hävdar att genom att

låta företag själva värdera goodwill kan konsekvenserna bli att de undviker att

göra en nedskrivning. Även om ett behov finns för nedskrivning undviks det,

för att företaget inte ska behöva redovisa ett dåligt resultat. Överlag tror

respondenterna att företag medvetet kan undvika att göra en nedskrivning

även om behov finns. En orsak som nämns är att en nedskrivning skulle

kunna försämra en affärsplan. En annan anledning till att undvika en

nedskrivning är att det finns ett motstånd till att gå ut och berätta att en

nedskrivning har gjorts och på så vis erkänna att ett förvärv varit misslyckat.

En konsekvens med att undvika en nedskrivning är att den dag då ett företag

verkligen måste skriva ner kommer nedskrivningsbeloppet att bli mycket

större och kan då göra större skada än en nedskrivning i rätt tid hade gjort.

Alla tillfrågade respondenter håller dock inte med om att företag medvetet

undviker att skriva ned en tillgång. En av de tillfrågade respondenterna hävdar

att om det finns ett nedskrivningsbehov går det inte att undvika och att det

kommer bli en resultateffekt.

När intressenter granskar hur företag sköts är nedskrivning av goodwill en

viktig faktor att titta på. Eftersom en nedskrivning av goodwill inte sänder

några bra signaler till omvärlden, kommer ledningen i företag att välja

fördelaktiga siffror i nedskrivningsprövningen för att undvika behovet av en

nedskrivning (Pacharn & Zhang 2006; Ramanna & Watts 2012). Samtliga

respondenter anser att en nedskrivning av goodwill kommer att ge intressenter

en negativ bild av företaget. Det är ett tecken på att det inte går bra för ett

företag och att de inte lyckats få ut de synergier som förväntats av ett förvärv,

vilket kan ses som ett motiv till att undvika en nedskrivning. En respondent

påpekar däremot att marknaden ofta redan vet om att det går dåligt för

företaget eftersom en nedskrivning är den sista åtgärden efter att det har gått

dåligt en längre tid.

Att företag använder sig av den subjektivitet som tillåts vid

nedskrivningsprövning av goodwill har även AbuGhazaleh et al. (2011)

påpekat. De har hittat bevis på att det finns en koppling mellan nedskrivning

av goodwill och byte av VD, där de redogör för att när det tillträder en ny VD

vill denne rensa bort så mycket som möjligt från den tidigare VD:n, vilket kan

innefatta nedskrivning av goodwillposter. På så vis kan den nya VD:n påstå

att nedskrivningen beror på tidigare VD:s åtgärder. Den här teorin stärker en

48

av respondenterna, då de beskriver hur de för ungefär 4 år sedan anställde en

ny VD. Den nya VD:n städade undan efter den tidigare VD:n och passade på

att skriva ned de goodwillposter som var i behov av det för att på så sätt börja

om på rent bord. Respondenten spekulerar i att det här inte är unikt för deras

företag, utan förekommer säkerligen på andra företag.

49

6. Slutsats

De frågeställningar som studien skulle besvara var:

– Hur går företagsledningen tillväga vid en nedskrivningsprövning?

– Vilka problem kan uppstå vid en nedskrivningsprövning sett från ledningens

perspektiv?

I och med övergången till nedskrivningsprövning har stora förändringar skett i

hur företagen ser på och värderar sin goodwill. Det har gått från att vara en

årlig kostnad som företaget vet att de inte kan göra någonting åt, till en tillgång

som måste försvaras varje år. Det råder delade uppfattningar från

respondenterna kring de nya reglerna då en del hävdar att de är ett mer logiskt

alternativ där ett mer rättvisande värde beräknas, medan andra tvivlar på deras

tillförlitlighet. Den främsta anledningen till att respondenterna är positiva till

de nya reglerna är att företag med dem slipper den årliga kostnad som

avskrivningar genererar. Det som ses som en nackdel av samtliga företag är att

en nedskrivningsprövning är väldigt tidskrävande och kostsamt för företagen,

samt att den till en viss grad baseras på godtycke.

Grunden i tillvägagångsättet vid en nedskrivningsprövning är likadan för alla

företag, då de jämför tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet.

Även om beräkningen av återvinningsvärdet ska vara samma för alla företag så

tolkar de IASB:s standarder på skilda sätt. Det beror på att beräkningen av

nyttjandevärdet till viss del grundar sig på antaganden och bedömningar från

det egna företaget. Den största skillnaden mellan företagen är de olika

antaganden som görs gällande vilka faktorer som ska ingå i

diskonteringsfaktorn, hur framtida kassaflöden beräknas och hur en

avgränsning ska göras för kassagenererande enheter.

Ett av företagen kontrollerar sin diskonteringsfaktor mot andra bolag, vilket

visar på att det är lätt att anpassa vilka beräkningar för diskonteringsfaktorn

som är godtagbara och att de inte visar tilltro till sina egna antaganden. Även

om vi inte kan påstå att diskonteringsfaktorn används i resultatpåverkande

syfte så kan inte möjligheten uteslutas, på grund av justerbarheten och tidigare

studier om hur stor påverkan små förändringar har.

Beräkningen av framtida kassaflöden är den del av nyttjandevärdet som

innehåller de största skillnaderna mellan de intervjuade företagen. Här finns

inga tydliga riktlinjer genom IAS 36 och det kan antas vara därför företagen

gör så olika. Vissa ser till historik, andra utgår från framtidsplaner och en del

50

kombinerar de båda. Klart är i vilket fall att någon tydlig riktlinje som alla

företag bör följa inte finns att tillgå och företagen använder den beräkning

som de anser passa bäst för sin situation.

Den sista delen av nyttjandevärdet, identifieringen av kassagenererande

enheter som värdet fördelas på, är enligt teorin en enkel del av

nedskrivningsprövningen men i praktiken så visar det sig att företagen som

studeras tolkar detta på olika sätt. Företagen gör det ofta så enkelt för sig som

möjligt och den minsta identifierbara grupp av tillgångar blir hela bolag och

ibland till och med hela länder där företagen är verksamma.

Att nyttjandevärdet grundar sig på egna antaganden innebär att värderingen av

tillgången kan diskuteras. Tidigare forskning inom området har visat kritik mot

denna subjektivitet. Överlag anser också de tillfrågade företagen att

tillförlitligheten kan ifrågasättas, just för att värdet baseras på egna antaganden.

Studien finner att tillvägagångssättet vid nedskrivningsprövning skiljer sig åt

mellan olika företag och att det inte finns något tydligt tillvägagångssätt som

alla företag måste följa. Den främsta anledningen ligger i det faktum att ingen

klar definition finns för de komponenter som nyttjandevärdet består av. Det

ger företagen möjligheten att göra en egen tolkning av IASB:s standarder.

Problemen med nedskrivningsprövningar är att de, genom möjligheten till

egna tolkningar, kan minska jämförbarheten mellan företag och gör att

tillförlitlighet kan ifrågasättas av intressenter. Genom studien har vi även

hittat ytterligare stöd för att de faktorer som påverkar nyttjandevärdet, och

indirekt även nedskrivningsbehovet, till en viss grad är påverkningsbara. Vi har

till och med fått exempel på hur påverkan skett i praktiken vid byte av VD hos

ett av de intervjuade företagen.

6.1. Förslag till vidare forskning

Studien baseras på hur företagsledningar i olika företag och branscher ser på

nedskrivningsprövning av goodwill och problem som kan uppstå ur deras

perspektiv. Ett förslag till vidare forskning inom ämnet är att göra en liknande

undersökning, men istället utifrån revisorers perspektiv och undersöka hur de

ser på nedskrivningsprövning av goodwill och vilka problem som kan uppstå.

51

7. Referenser

AbuGhazaleh, N. M., Al-Hares, O.M., & Roberts, C. (2011). Accounting

Discretion in Goodwill Impairments: UK Evidence. Journal of International

Financial Management & Accounting, 22 (3), 165-204.

Carlin, T. & Finch, N. (2009). Discount Rates in Disarray: Evidence on

Flawed Goodwill Impairment Testing. Australian Accounting Review, 19 (4),

326-336.

FAR (2014) IAS 36 Nedskrivningar. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.faronline.se/Dokument/I/IAS0036/?path=/3/8/26734/2

6744/ [2014-05-02].

FAR (2014) IAS 38 Immateriella tillgångar. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.faronline.se/Dokument/I/IAS0038/?path=/3/8/26734/2

6744/ [2014-04-22].

FAR (2014) IFRS 3 Rörelseförvärv. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.faronline.se/Dokument/I/IFRS0003/?path=/3/8/26734/

26743/ [2014-05-10].

Grant Thornton (2010). Ny studie visar: Låga nedskrivningar av goodwill i svenska

noterade bolag i finanskrisens spår. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.mynewsdesk.com/se/lindebergs_grant_thornton_/pressrel

eases/ny-studie-visar-laaga-nedskrivningar-av-goodwill-i-svenska-

noterade-bolag-i-finanskrisens-spaar-362559 [2010-01-18].

Hayn, C. & Hughes, P. (2006). Leading Indicators of Goodwill Impairment.

Journal of Accounting, Auditing & Finance, 21 (3), 223-265.

Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Lander, G. H. & Reinstein, A. (2003). Models to Measure Goodwill

Impairment. International Advances in Economic Research, 9 (3), 227-232.

Lönnqvist, R. (2012). Årsredovisning i koncerner. Lund: Studentlitteratur.

Marton, J., Lumsden, M., Lundqvist, P. & Pettersson, A.K. (2013) IFRS – i

teori och praktik. Stockholm: Sanoma utbildning.

Nilsson, S. (2010). Redovisningens normer och normbildare. Lund: Studentlitteratur.

http://www.faronline.se/Dokument/I/IAS0036/?path=/3/8/26734/26744/




http://www.faronline.se/Dokument/I/IFRS0003/?path=/3/8/26734/26743/

http://www.faronline.se/Dokument/I/IFRS0003/?path=/3/8/26734/26743/

http://www.mynewsdesk.com/se/lindebergs_grant_thornton_/pressreleases/ny-studie-visar-laaga-nedskrivningar-av-goodwill-i-svenska-noterade-bolag-i-finanskrisens-spaar-362559



52

Pacharn, P. & Zang, L. (2006). Accounting, Innovation, and Incentives. Journal

of Engineering and technology management, 23 (1/2), 114-129.

Petersen, C. & Plenborg, T. (2010). How Do Firms Implement Impairment

Tests of Goodwill? Abacus, 46 (4), 419-446.

Ramanna, K., & Watts, R. (2012). Evidence on the Use of Unverifiable

Estimates in Required Goodwill Impairment. Review Of Accounting Studies,

17 (4), 749-780.

Schultze, W. (2005). The Information Content of Goodwill Impairments

Under FAS 142: Implications for External Analysis and Internal Control.

Schmalenbach Business Review, 57 (3), 276-297.

Sevenius, R. (2011). Företagsförvärv. Lund: studentlitteratur.

Wines, G., Dagwell, R., & Windsor, C. (2007). Implications of the IFRS

Goodwill Accounting Treatment. Managerial Auditing Journal, 22 ( 9), 862-

880.

Xu, W., Anandarajan, A. & Curatola, A. (2011). The Value Relevance of

Goodwill Impairment. Research in Accounting Regulation, 23 (2), 145-148.

53

8. Bilagor

8.1. Intervjuguide

Vad är din position inom företaget?

Hur många års erfarenhet har du inom yrket?

Hur är du involverad i frågor kring goodwill och dess nedskrivningsprövning?

Vilka för- och nackdelar anser ni att det finns med nedskrivningsprövning i

jämförelse med tidigare avskrivningar?

Har ni stött på några problem eller svårigheter med tillämpningen av IAS 36?

Finns det någon del av de nya reglerna du hade velat ändra på?

Hur går ni tillväga vid en nedskrivningsprövning av goodwill?

Har ni några företagsspecifika modeller och principer ni följer?

Vilka interna respektive externa indikatorer påverkar er beräkning av


Hur bestämmer ni vilken diskonteringsränta som ska användas?

Hur bedömer ni framtida kassaflöden?

Hur avgränsar ni kassagenererande enheter?

Har ni gjort extra nedskrivningsprövningar under ett år?

Hur ser ni i så fall behovet av en ytterligare prövning av nedskrivningsbehov?

Tycker ni att en nedskrivningsprövning är tillförlitlig?

Kan ni se några branschspecifika problem för goodwillposten och

nedskrivningsprövningar?

Finns det några ytterligare problem med nedskrivningsprövningarna?

Anser ni att det innebär en risk för företag som har större goodwillpost än eget

kapital?

Tror du att företag undviker att skriva ner även om det finns ett behov till det?

54

Tror ni att det är vanligt att nedskrivningar används för att påverka resultatet?

Tror ni att omvärldens bild av företaget påverkas av nedskrivningar?

Finns det något annat ni skulle vilja tillägga eller uppmärksamma som berör

vårt problemområde?

Går det bra om vi kontaktar dig vid ett senare tillfälle för eventuella ytterligare

eller kompletterande frågor?

Nedskrivningsprövning av goodwill733060/... · 2014. 7. 7. · Företagsekonomi C-uppsats Termin:...

Documents

Transcript of Nedskrivningsprövning av goodwill733060/... · 2014. 7. 7. · Företagsekonomi C-uppsats Termin:...