Mittuniversitetet

Jämställt regional utveckling?

Yvonne von Friedrichs

Professor i företagsekonomi (entreprenörskap)

Mittuniversitetet

Regional utveckling 2018, Stockholm, 8 maj 2018

Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan kvinnor

och män som ska ha samma möjlighet att forma

samhället och sina egna liv. Området omfattar bland

annat frågor som makt, inflytande, ekonomi,

utbildning, arbete och fysisk integritet. (Regeringen

2016)

Sverige är ett jämställt land?

Mittuniversitetet

Jämställdhetsindex 2017

Mäter jämställdheten i EU 2005-2015

Gender Equality Index 2017

Mittuniversitetet

Jämställt näringsliv?

Amanda Lundeteg

AllBright

Mittuniversitetet

Sverige:• hälften av

befolkningen kvinnor

• hälften av

arbetskraften kvinnor

• endast en fjärdedel

av företagen drivs av

kvinnor

• endast en tredjedel

av de nya företagen

startas av kvinnor

(Källa: European commission, 2014)

Mittuniversitetet

ekonomisk tillväxt är beroende

av en pågående start av ett stort

antal nya företag i ett land. (Aldrich, 2013)

•behov av entreprenörskap och innovationer i

kommuner och regioner

Foto: Kerstin Stickler

Mittuniversitetet

”Att äga företagen, det är där

makten sitter i slutändan”(Fölster, 2007)

Företagen är den dominerande formen av ekonomisk

organisation i dagen samhälle (Connell, 2003)

Nyföretagande och entreprenörskap skapar nya

idéer, nya produkter och nya jobb = viktiga för ett

lands ekonomiska utveckling (Bjerke, 2005)

Företagen har stort inflytande på regional utveckling

MittuniversitetetKälla:http://regionfakta.com/

Mittuniversitetet

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX (Företagarna, 2013)

Jämställt företagarindex

visar:

• andel kvinnor av samtliga

företagare i kommunen

• andel företagare av

kvinnor i arbetsför ålder i

kommunen

• andel unga företagarkvinnor i

kommunen (under 35 år)

Mittuniversitetet

DET ÄR KVINNORNAS EGET FEL!

Mittuniversitetet

FÖRETAGANDETS,

ENTREPRENÖRSKAPETS och

INNOVATIONSBEGREPPETS

MANLIGA NORMSundin, 2002

Ahl, 2004

Ahl & Sundin, 2013

Dalborg, 2014

Sundin, 2016

(Källor: Entreprenörskapsforum 2012, Svenskt Näringsliv 2011)

Mittuniversitetet

Traditionella utbildningsval ger

branschsegregerat företagande

Mittuniversitetet

STÖDSYSTEM OCH BEHANDLING

(Källa: http://ec.europa.eu/justice/gender-equality/gender-pay-gap/index_en.htm)

”Jag minns mitt första möte på ALMI

och då sa man så här, ”kan du inte

producera något?...för då finns det

bidrag att söka”.

”Systemet verkar inte vara byggt för

alla slags företag…”

Män = entreprenören och

innovatören

Kvinnor = hon(Tillväxtverket 2015)

Mittuniversitetet

Företagsfrämjande strukturer

har betydelse för

ett jämställt företagande

• Fysisk och institutionell infrastruktur

• Attitydinfrastruktur

Mittuniversitetet

Samarbete med

Winnet Västernorrland

1. Den svåra styrningen mot ett jämställt

företagande! (2012)

- En analys ur ett genus och jämställdhetsperspektiv av

länets strategier och styrdokuments avtryck på

strukturfonderna i Mellersta Norrlands genomförandeYvonne von Friedrichs, Mittuniversitetet

2. Företagande på lika villkor? (2014)

- Kartläggning av företagsfrämjande aktörers

attityd, strategier och operativa arbete avseende

jämställd företagande i Västernorrlands län

Yvonne von Friedrichs, Mittuniversitetet och Elisabeth Sundin,

Linköpings universitet

Mittuniversitetet

VARFÖR VÄSTERNORRLAND?

Mål: Ökad regional konkurrenskraft och förnyelsekapacitet

• Bruks- och industrisamhälle, behov av industriell förnyelse,

entreprenörskap och innovationer

• Ojämställt förhållande råder mellan kvinnor och män inom flera

områden i länet

• Företagsfrämjande system utformas inom befintliga strukturer

• Män har mer makt och inflytande än kvinnor vilket ger männen fördelar

och troligtvis bättre förutsättningar att bedriva företag i länet

• Starkt könssegregerad arbetsmarknad och tillika branschindelning

påverkar nätverksinfrastrukturen, vilket har inneburit att de traditionella

företagsnätverken alltjämt består av män

• Svag befolkningsutveckling, åldrande befolkning

Mittuniversitetet

”Jämställt företagande,

jämställd utbildning och

integration

är nödvändigt för att ändra de

traditionella tankestrukturer

som råder i länet”.

(regional utvecklingsansvarig, 2014)

Vilken påverkan har strukturfonderna

(ERUF) på jämställt företagande och

regional förnyelse?

Mittuniversitetet

Studiens genomförande:

• Dokumentstudie

-Tidigare strukturfondsprogram

- RUS + RTP

• Närstudie

- 173 projekt beviljade i

Västernorrland 2007-2012

- Hösten 2012 - 119 avslutade

projekt

• Kvalitativ och kvantitativ analys

• Jämställdhetsfokus

• Antal nya företag

• Genomsnittskostnad/företag (€)

Mittuniversitetet

Endast 7 projekt med explicit fokus på

kvinnors företagande

Mittuniversitetet

Strukturfondernas påverkan på jämställt

företagande och regional förnyelse?

• ERUF har haft en begränsad betydelse utifrån de

insatsbehov för förnyelseförmåga och ökad jämställdhet

som fanns uttryckta i RTP och RUS.

• Inriktning har varit på effektivisering av befintlig verksamhet

• Befäst en befintlig näringslivsstruktur

• Få projekt har varit riktade mot att jämna ut skillnaderna mellan män

och kvinnor

• Det könsuppdelade företagandet har inte minskat

• Det var förhållandevis få företag som är startade inom de avslutade

projekteten

Mittuniversitetet

Slutsatser

• Ett genus- och jämställdhetsperspektiv skulle troligtvis fått ett

betydligt större genomslag i strukturfondsprogrammet om det

fanns en klarare uttryckt linje för en sådan strategi i de

regionala styrdokumenten då dessa är menade att vara

vägledande för strukturfondsprogrammets genomförande

• Vägledande bedömningsgrunder saknades vid

urvalsprocessen inom de olika partnerskapen

• Jämställdhetsperspektiv har effekt för företag där utformningen

av projekten spelar roll – dvs. jämställdhetsperspektiv är viktigt

redan i projektdesignen

• Uppföljningssystemen behöver ses över

Mittuniversitetet

Studie av attitydinfrastrukturen i Västernorrland 2014 i samarbete med

Winnet Västernorrland, http://www.vasternorrland.winnet.se

Företagande på lika villkor?- Kartläggning av företagsfrämjande aktörers

attityd, strategier och operativa arbete avseende

jämställd företagande i Västernorrlands län

Yvonne von Friedrichs, Professor, Mittuniversitetet

Elisabeth Sundin, Professor, Linköpings universitet

Mittuniversitetet

Studiens genomförande

• Totalt 21 organisationer verksamma i företagsfrämjande systemet

• Länsstyrelsen, ALMI, länets sju kommuner, Landstinget,

Handelskammaren, Business Sweden Västerbotten/Västernorrland,

LRF, Coompanion, Mittuniversitetet, Företagarna, Svenskt

Näringsliv, två företagsinkubatorer (Åkroken Science Park, Mid

Sweden Science Park) och två nyföretagarcentrum (Härnösand,

Örnsköldsvik)

• Styrdokument

• 6 intervjuer

• Mars-April 2014

Mittuniversitetet

Dokumentstudie

VÄGLEDANDE STYRDOKUMENT OM JÄMSTÄLLT

FÖRETAGANDE I STÖDJANDE ORGANISATIONER?

REGIONALA MYNDIGHETER

• Finns vägledande styrdokument för jämställdhetsintegrering

KOMMUNERNA

• Saknar vägledande styrdokument men intresse och engagemang

finns

RÅDGIVANDE ORGANISATIONER

• Strategiska styrdokument finns hos några, färre handlingsplaner

Mittuniversitetet

Intervjuer

ATTITYDER TILL JÄMSTÄLLT FÖRETAGANDE

• Länets patriarkaliska struktur gör det svårare än på många andra ställen

att driva jämställdhetsarbete

• Landstingets negativa attityd dominerar jämställdhetsarbetet

• Nyckelaktörer arbetar endast med jämställt företagandefrågor om de får

sådana direktiv från ledningen

• Länsstyrelsen är relativt ensam i arbetet - försöker nå strategiska aktörer i

kommunerna

• Det dominerande företaget i regionen deltar aktivt i jämställdhetsarbetet

• Svårt men viktigt att få med andra regionala aktörer

• Förskolor och skolor ses som viktig källa till påverkan av gamla mönster

och traditionella yrkesval

Mittuniversitetet

Slutsats

Insatserna ger inte resultat!

• Bredare förankring för jämställt företagande behövs hos stöd-

och rådgivande organisationer.

• Etablerade samverkansmönster inkluderar inte kvinnors

näringsområden och nätverk.

• Oklarhet om hur frågor kring jämställt företagande ska drivas

operativt av de anställda i organisationerna och hur förändringar

ska mätas.

Mittuniversitetet

Tillväxtverket

Jämställd Regional Tillväxt 2016-2018

Regeringsuppdrag med syfte är att uppnå jämställdhet i det regionala

tillväxtarbetet.

Prel. resultat:

• Ökat engagemang, kunskap, mandat och statistik

• Mer tidskrävande arbete än planerat

• Behov av praktisk kunskap om operationalisering av arbetet

• Behov av kompetens om jämställdhet, tillväxtfrågor o regional kontext

• Ledningens stöd mer retoriskt än handling, bristande stöd från chefer

• Vikten av att se ett långsiktigt arbete

• Intersektionalitetsperspektivet är komplext men ökar legitimiteten för

arbetet

Mittuniversitetet

Förändring kommer inte av sig själv!

Mittuniversitetet

"Sociala framsteg beror på politiska beslut,

investeringar och genomförandekapaciteten hos

många olika intressenter-

regeringen, det civila samhället och företag.”

(Källa:

http://www.socialprogressimperative.org/gl

obal-index/)

Michael Porter, 2016

Mittuniversitetet

PROBLEMET MED PROBLEMET -Jämställd regional utveckling

- något som är svårt att hantera

- något som är en källa till besvär eller oro

- svårigheter att förstå något

- en känsla av att inte gilla eller vilja göra

något

(Merriam-Webster's Learner's Dictionary)

Mittuniversitetet

Utmaningar i det regionala

tillväxtarbetet/näringslivet utifrån

ett jämställdhetsperspektiv

• Svårigheter att operationalisera nationella politikens vilja, att

öka det jämställda företagandet, i Sveriges regioner och

kommuner.

• Avsaknad av tillförlitligt kunskapsunderlag (statistik,

utvärderingar och resultat av tidigare insatser) som grund för

regionala och kommunala strategier.

• Jämställdhet – ett sidospår?

• Övergång till ny regional organisation – var hamnar ansvaret

för jämställdhetsarbetet i regional utveckling?

Yvonne von Friedrichs

Mittuniversitetet

TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!yvonne.vonfriedrichs@miun.se

(Källa: http://cippec.org/oear/novedades/)